Beslut vid regeringssammanträde 1992-07-08

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av de regler som styr Oljekrisnämndens arbetsformer, organisatoriska beredskap och bedömningar i ersättningsfrågor.

Bakgrund

Sverige är enligt beslut av riksdagen (prop. 1975:42, NU29, rskr. 180) sedan år 1975 anslutet till avtalet om ett internationellt energiprogram (International Energy Program, IEP). Enligt avtalet kan Sverige i en försörj-ningskris på oljeområdet bli skyldigt att ställa råolja el ler oljeprodukter till något annat anslutet lands förfogande. Sverige deltar också i arbetet inom det internationella energiorganet (International Energy Agency, IEA) som har till uppgift att genomföra programmet.

Om Sverige skall fullgöra tilldelningsskyldighet enligt IEP-avtalet får regeringen enligt oljekrislagen (1975:197) besluta att ägare eller innehavare av olja eller oljeprodukter skall avstå förnödenheten till staten eller till någon annan. Ersättning för egendom som tas i anspråk enligt oljekrislagen bestäms av en särskild myndighet, Oljekrisnämnden. Bestämmelser om nämndens verksamhet finns i 7 -- 13 §§oljekrislagen och i förordningen (1988:519) med instruktion för Oljekrisnämnden.

I samband med IEA:s test av fördelningssystemet (Allocation Systems Test) hösten 1985 genomfördes en övning med Oljekrisnämnden. Nämndens bedömning efter övningen som redovisades i en skrivelse till regeringen den 22 januari 1988 var att bestämmelserna kring verksamheten delvis är oklara när det gäller både frågan om de principer som skall tillämpas vid bestämmandet av ersättningens storlek och handläggningen av ersättningsanspråk som framställs till nämnden. Nämnden föreslår att det i lämpligt sammanhang görs en översyn av de regler som skall styra nämndens arbetsformer och bedömningar i ersättningsfrågorna. I en annan skrivelse till regeringen den 12 mars 1991 hemställer nämnden att initiativ tas till en ökad organisatorisk beredskap för nämnden, bl.a. när det gäller erforderliga medel för en sådan. Här aktualiseras frågan om personalbehov samt lokalfrågor m.m.

Statsmakterna har nyligen beslutat om mål och inriktning av försörjningsberedskapen inför kriser och krig. Regeringen har i 1992 års försvarspolitiska proposition som godtagits av riksdagen (prop.1991/92:102 kapitel 11, FöU12, rskr. 337) bl.a. angivit mål och inriktning av verksamheten på energiberedskapsområdet för de kommande fem åren till och med budgetåret 1996/97.

Mot bakgrund av vad som har anförts är det nu tid att se över de regler som styr nämndens arbetsformer och bedömningar i ersättnings frågorna.

En särskild utredare bör tillkallas med uppgift att göra en översyn av de regler som styr nämndens arbetsformer och bedömningar i ersättningsfrågorna. Nämndens organisatoriska beredskap bör vidare studeras bl.a. när det gäller frågan om behov av personal och lokaler.

Utredaren bör ta del av de erfarenheter som har redovisats av Oljekrisnämnden.

Vid översynen bör samråd ske med Närings- och teknikutvecklingsverket och Överstyrelsen för civil beredskap.

Erfarenheter hos Riksvärderingsnämnden, som är en central värderingsnämnd för handläggning av ärenden om ersättning enligt förfogandelagen (1978:262), och de lokala värderingsnämnderna bör tas tillvara.

Utredaren skall beakta vad som sägs i dir. 1984:5 om utredningsförslagens inriktning, i dir. 1988:43 om att beakta EG-aspekter samt i dir. 1992:50 om regionalpolitiska konsekvenser i utredningsverksamheten.

Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 december 1992.

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av de regler som styr Oljekrisnämndens arbetsformer, organisatoriska beredskap och bedömningar i ersättningsfrågor,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Näringsdepartementet)