Sammanfattning av uppdraget

Den särskilda utredaren skall, utöver nuvarande uppdrag, överväga om de krav som i dag ställs på den som kör moped klass II är ändamålsenliga eller om de bör ändras.

Utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar som övervägandena ger upphov till.

Med ändring av den beslutade tiden för redovisning skall utredaren redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2005.

Bakgrund till tilläggsuppdraget

De ursprungliga direktiven

Regeringen beslutade den 11 september 2003 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av regelverket om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter (dir. 2003:105). Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 30 november 2004.

Nuvarande reglering

I 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner definieras fordonstypen moped, något förenklat, som ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen och som har en motor som, om den bygger på inre förbränning, har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller om den drivs av en elektrisk motor, denna har en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt. Enligt definitionen kan en moped ha två, tre eller fyra hjul. Av definitionen följer vidare att en fyrhjulig moped får ha en massa utan last på högst 350 kg.

Mopeder delas definitionsmässigt in i två klasser, moped klass I och moped klass II, se 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner. En moped klass II får vara konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer i timmen och får inte ha en nettomotoreffekt som överstiger 1 kilowatt. Moped klass I är en moped som inte hör till klass II. Mopeddefinitionen och klassindelningen av mopeder är en följd av att det svenska regelverket har anpassats till EG:s s.k. typgodkännandedirektiv för två- och trehjuliga motorfordon, se numera Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG (EGT L 124, 9.5.2002, s. 1, Celex 32002L0024).

Den äldre nationella typen av moped som är konstruerad för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen är enligt övergångsbestämmelserna till lagen om vägtrafikdefinitioner att hänföra till moped klass II.

Mopeder klass I får enligt 2 kap. 4 § första stycket körkortslagen (1998:488) köras endast av den som har körkort, traktorkort eller förarbevis för moped klass I. Närmare bestämmelser om förarbevis för moped klass I finns i lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter och i förordningen (1999:991) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter.

Av 2 kap. 4 § körkortslagen följer att moped klass II får köras endast av den som har fyllt 15 år. Något krav på körkort eller annan behörighet finns inte för att få köra moped klass II.

Enligt trafikförordningen (1998:1276) gäller olika trafikregler för de båda mopedklasserna. Något generaliserat kan det sägas att förare av mopeder klass I skall följa samma trafikregler som gäller för motorcyklar, medan förare av mopeder klass II skall följa de bestämmelser som gäller för cyklister. Som exempel kan nämnas att mopeder klass II som huvudregel skall föras på en cykelbana om det finns en sådan, medan mopeder klass I i den trafiksituationen skall föras på körbanan, se 3 kap. 6 § första stycket trafikförordningen.

Utredningsbehovet

Mopedolyckor

Under våren 2003 startade Vägverket ett arbete för en säkrare mopedtrafik. Med tillämpning av arbetssättet OLA, som står för Objektiva fakta/fynd, Lösningar och Avsikter, samlades viktiga aktörer såsom myndigheter, organisationer och branschorgan för att ta fram objektiva fakta om mopedtrafiken och utifrån dessa diskutera lösningar på de problem som konstateras. Vid ett seminarium den 3 mars 2004 presenterade varje aktör sina avsikter - dvs. vilka åtgärder som aktören avser att vidta för att minska antalet allvarliga mopedolyckor - i ett officiellt dokument. Syftet är att dokumentet skall användas vid Vägverkets och Vägtrafikinspektionens uppföljning av åtagandena.

Under MopedOLA har det framkommit att många av de faktorer som bidrar till mopedolyckorna är gemensamma för olyckor med moped klass I och moped klass II. Olyckor med moped klass II är betydligt vanligare än olyckor med moped klass I, vilket är naturligt mot bakgrund av att mopeder klass I endast utgör ca tio procent av de ungefär 300 000 mopeder som finns i landet. Även om andelen mopeder klass I stiger är det troligt att moped klass II kommer att vara den vanligaste typen av moped under lång tid.

Enligt Vägverkets statistik dödades under år 2002 en person till följd av en trafikolycka med moped klass I och elva personer i olyckor med moped klassII. I detta sammanhang kan det konstateras att Vägverkets djupstudier av dödsolyckor visar att 70 procent av dem som dött i mopedolyckor har saknat skyddshjälm eller använt den fel. Hälften av dem skulle enligt Vägverkets analyser ha överlevt om de hade använt hjälm på ett korrekt sätt.

Enligt en undersökning som NTF gjorde under våren 2003 hade en majoritet av de ungdomar som äger en moped trimmat denna. Problemen med trimning gäller såväl moped klass I som moped klass II.

Faktorer som kan bidra till eller försvåra mopedolyckorna, såsom underlåtenhet att använda skyddshjälm eller felaktig hjälmanvändning, trimning, rattfylleri och dåliga trafikkunskaper, förekommer vid all mopedkörning oavsett vilken typ av moped som används. Ungefär 90 procent av landets mopeder tillhör klass II och flertalet av dem som dör eller skadas svårt i mopedolyckor har kört moped klass II. Från trafiksäkerhetssynpunkt är det därför angeläget att även utreda kraven för att få köra moped klass II.

Barnsäkerhetsdelegationens förslag

Barnsäkerhetsdelegationen föreslår i sitt slutbetänkande Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling (SOU 2003:127) att regeringen ger Utredningen om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter i uppdrag att utreda möjligheterna för en obligatorisk utbildning och krav på förarbevis även för moped klass II. Delegationen anför att en utbildning liknande den som gäller för moped klass I skulle ge ungdomar en bättre förberedelse som motortrafikanter i det komplexa system som trafiken utgör (se SOU 2003:127 s. 297).

EG-kommissionens förslag till nytt körkortsdirektiv

EG-kommissionen har nyligen presenterat ett förslag till nytt körkortsdirektiv (KOM(2003) 621 slutlig). Bakgrunden till förslaget är bl.a. en oro över olycksutvecklingen för mopeder inom EU. Förslaget innebär bl.a. att en ny körkortskategori, AM, införs för två- och trehjuliga mopeder. Mopeder som är konstruerade för en hastighet av högst 6 kilometer i timmen liksom mopeder som är utrustade med pedaler undantas dock från kravet på körkort. För att körkortsaspiranten skall få körkortsbehörighet AM föreslås att han eller hon dels skall godkänns vid ett teoriprov, dels skall ha uppnått 16 års ålder. Enligt förslaget kan emellertid medlemsstaterna införa strängare krav, såsom krav på godkännande vid körprov eller att körkortsaspiranten skall uppfylla vissa medicinska krav. Vidare kan medlemsstaterna enligt förslaget bestämma att åldersgränsen för utfärdande av körkort med behörigheten AM skall vara lägre än 16 år, dock lägst 14 år. Ett sådant körkort gäller emellertid enligt förslaget endast i körkortshavarens hemland till dess han eller hon har fyllt 16 år.

Det kan konstateras att kommissionens förslag är relativt långtgående. Av intresse i sammanhanget är dock att samtliga mopeder oavsett klass behandlas på samma sätt och att detta alltså innebär att kommissionen föreslår att det skall införas ett krav på körkort för att få köra moped klass II. Vägverket har i ett remissyttrande över direktivförslaget föreslagit att regeringen ger Utredningen om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter i uppdrag att analysera för- och nackdelar med förslaget i direktivet att körkort skall krävas för att köra alla typer av mopeder. Enligt Vägverket bör analysen bl.a. belysa om det finns grund för att ställa olika behörighetskrav för moped klass I och moped klass II.

Uppdraget

Utöver nuvarande uppdrag skall den särskilda utredaren överväga om de krav som i dag ställs på den som kör moped klass II är ändamålsenliga eller om de bör ändras. Utredaren skall i detta sammanhang beakta att de mopeder klass II som har en högsta konstruktiv hastighet om 30 kilometer i timmen visserligen kommer att finnas kvar under en överskådlig tid, men att mopeder klass II med en högsta konstruktiv hastighet av 25 kilometer i timmen med tiden kommer att bli allt vanligare.

Vidare skall utredaren även i denna del av uppdraget beakta den funktion som mopeder klass II kan ha med hänsyn till bosättning och arbete. Utredaren skall särskilt beakta att mopeder klass II ökar framför allt ungdomars rörelsefrihet och självständighet. Detta gäller främst dem som är bosatta på orter med begränsad kollektivtrafik.

Utredaren skall följa och vid sina överväganden beakta det fortsatta arbetet inom EG:s institutioner med kommissionens förslag till nytt körkortsdirektiv.

Utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar som övervägandena ger upphov till.

Samråd och redovisning av uppdraget

Utredaren skall i denna del av uppdraget inhämta synpunkter från företrädare för organisationer som representerar dem som kör moped klass II och från berörda myndigheter. För att inhämta synpunkter från de ungdomsgrupper som berörs skall utredaren samråda med Barnombudsmannen och Ungdomsstyrelsen.

Med ändring av den beslutade tiden för redovisning skall utredaren redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2005.

(Näringsdepartementet)