HFD 2026 not. 18
Rättsprövning av beslut om upplåtelse av fiske.
Sökord Rättsprövning · Renskötsel · Fiskeupplåtelse
Not 18
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 21 maj 2026 följande dom (mål nr 1259-25).
Bakgrund
1Samebyn Ruvhten sijte utövar renskötsel på renbetesfjällen i Jämtlands län.
2Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutade den 18 mars 2024 att godkänna förlängning av upplåtelse av fiske inom f.d. fjällägenheten Myskelåsen inom Ruvhten sijte sameby, Jämtlands län. Beslutet motiverades med att upplåtelsen, till innehavaren av en avstyckad friköpt fjällägenhet inom den ursprungliga fjällägenhetens gränser, inte bedömdes utgöra någon avsevärd olägenhet för renskötseln. Upplåtelsen bedömdes inte heller inverka på samebyns möjlighet till husbehovsfiske och bedömdes vara förenlig med god fiskevård. Upplåtelsen förenades med villkor.
3Samebyn överklagade beslutet till regeringen som avslog överklagandet. Avslagsbeslutet motiverades med att det inte framkommit att den befintliga fiskeupplåtelsen, som har förlängts genom det överklagade beslutet, har orsakat avsevärd olägenhet för renskötseln eller inneburit besvärande intrång i samebyns rätt till fiske. Vidare har länsstyrelsen förenat upplåtelsen med villkor för att minska påverkan på renskötseln i området.
Yrkanden m.m.
4Ruvhten sijte sameby ansöker om rättsprövning av regeringens beslut och yrkar att regeringens och länsstyrelsens beslut ska upphävas samt anför följande.
5Enligt tidigare praxis från länsstyrelsen har fiskeupplåtelser knutits till de som innehaft fjällägenheter eller motsvarande arrende. Beviljandet av nu aktuell upplåtelse innebär ett avsteg från tidigare praxis. Fjällägenheten har övergått i annans ägo och upplåtelsen ska därför inte beviljas. Regeringen känner till den trängda situation som samebyn befinner sig i. Det finns starka skäl att se till de kumulativa effekterna av liknande beslut. Regeringens beslut är felaktigt och har inte stöd i 32 § rennäringslagen (1971:437). Utgångspunkten för bedömningen måste vara att samebyns grundlagsskyddade rättigheter ges företräde framför en enskilds ansökan om långtidsupplåtelse för fiske. Den prövning som gjorts uppfyller inte kraven på legalitet och effektiva rättsmedel.
Instans
Skälen för avgörandet
Rättslig reglering m.m.
Rättsprövning
6Av 1 och 3 §§ lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka hos Högsta förvaltningsdomstolen om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
7I 7 § anges att om Högsta förvaltningsdomstolen finner att regeringens beslut strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna, ska beslutet upphävas. Om beslutet inte upphävs står det fast.
8Rättsprövning innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23–25 och 234).
Rennäringslagen
9Enligt 25 § första stycket rennäringslagen får en medlem i sameby jaga och fiska på utmark inom de delar av byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna, när renskötsel är tillåten där.
10Av 32 § framgår att på sådan kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara disposition och på renbetesfjällen får nyttjanderätt upplåtas endast om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln. Avser upplåtelsen rätt till jakt eller fiske, krävs dessutom att upplåtelsen är förenlig med god viltvård eller fiskevård och kan ske utan besvärande intrång i rätten till jakt eller fiske enligt 25 §.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
11Bestämmelsen i 32 § rennäringslagen innebär att det vid en upplåtelse av rätt till fiske på renbetesfjällen ska göras en intresseavvägning mellan å ena sidan samernas renskötselrätt och rätt till fiske och å andra sidan de motstående intressen som kan motivera avsteg från samernas rättigheter i dessa avseenden. Av förarbetena framgår att samerna är skyldiga att tåla smärre olägenheter som en upplåtelse kan innebära, men att upplåtelser som innebär avsevärd olägenhet för renskötseln inte är tillåtna (prop. 1971:51 s. 133).
12Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att bestämmelsen ger ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. Regeringen har i beslutet gjort en intresseavvägning i enlighet med vad som anges i bestämmelsen och kommit fram till att upplåtelsen inte innebär en avsevärd olägenhet för renskötseln eller ett besvärande intrång i samebyns rätt till fiske (jfr HFD 2022 not. 38 och HFD 2024 not. 51).
13I målet har inte kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som bestämmelsen ger eller att det vid handläggningen har förekommit fel som kan ha påverkat utgången i ärendet.
14Inte heller framgår det klart av omständigheterna i målet att regeringens beslut på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför inte upphävas.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen upphäver inte regeringens beslut som därmed står fast.
I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Knutsson, Gäverth, Westberg och Attorps. Föredragande var justitiesekreteraren Karin Olsson.
Regeringen (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, 2024-12-19):
Av 32 § rennäringslagen (1971:437) framgår att på sådan kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara disposition och på renbetesfjällen får nyttjanderätt upplåtas endast om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln. Avser upplåtelsen rätt till jakt och fiske, krävs dessutom att upplåtelsen är förenlig med god viltvård eller fiskevård och kan ske utan besvärande intrång i rätten till jakt eller fiske enligt 25 § rennäringslagen. Vidare är Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:95) om upplåtelser av rätt till småviltsjakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen tillämpliga.
Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande. Länsstyrelsens beslut innebär en förlängning av långtidsupplåtelse för fiske i vatten inom den före detta fjällägenheten Myskelsåsen till P.E. som innehar arrendet sedan tidigare och som dessutom har friköpt fjällägenheten. Enligt villkoren i det avtal som bifogats det överklagade beslutet framgår bl.a. att upplåtelsen inte innebär en inskränkning i samebymedlemmars rätt att fiska och att fisket inte får störa renskötseln. Samebyn har inför länsstyrelsens beslut fört fram att det inte finns tillräckligt med renbetesmark, upplåtelserna måste därför avslås i väntan på större tillgängliga arealer.
Regeringen anser att det inte har kommit fram uppgifter som tyder på att P.E:s redan befintliga fiskeupplåtelse, som har förlängts genom det överklagade beslutet, har orsakat avsevärd olägenhet för renskötseln eller inneburit ett besvärande intrång i samebyns rätt till fiske. Det har vidare inte framkommit uppgifter som innebär att aktiviteten i det berörda området förväntas ändra karaktär eller öka med anledning av beslutet om förlängning. Länsstyrelsen har vidare förenat upplåtelsen med villkor för att minska påverkan på renskötseln i området.
Regeringen anser mot denna bakgrund, även med beaktande av vad samebyn har fört fram, att det inte framgår att upplåtelsen innebär avsevärd olägenhet för renskötseln eller ett besvärande intrång i samebyns rätt till fiske. Det har heller inte framkommit att beslutet eller villkoren för upplåtelsen strider mot Statens jordbruksverks föreskrifter om upplåtelser av rätt till småviltsjakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen och det saknas därmed skäl för att upphäva beslutet på den grunden. Överklagandet bör därför avslås.
Eftersom regeringen nu prövar ärendet slutligt saknas anledning att pröva yrkandet om att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition).
– Regeringen avslår Ruvhten sijtes överklagande.
Lagrum
- 25 och 32 §§ rennäringslagen (1971:437)
- 1 och 3 §§ lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut (2006:304)