MIG 2017:3

Migrationsverket beslutade den 1 april 2016 att bevilja BF ersättning motsvarande 1 timme och 15 minuters arbete. Som skäl för beslutet angav verket bl.a. följande. Ersättning har begärts för ett flertal rutinmässiga åtgärder. I timkostnadsnormen ingår inte bara lön till det offentliga biträdet utan också kostnader för kontorspersonal, lokalkostnader och övriga kostnader t.ex. för porto och telefon. Den omständigheten att ett biträde väljer att själv utföra sekreteraruppgifter förändrar inte att nämnda kostnader redan ingår i timkostnadsnormen.

BF överklagade beslutet till migrationsdomstolen och yrkade att han skulle beviljas ersättning för två timmars arbete.

Förvaltningsrätten i Luleå, migrationsdomstolen (2016-06-28, ordförande Beselin), avslog BF:s överklagande. Som skäl för avgörandet angavs bl.a. följande. Åtgärderna ”ärendet registreras”, ”brev upprättas till sökanden med kallelse till möte” och ”tolk bokas” är sådana åtgärder som normalt ankommer på annan personal än det offentliga biträdet och som ingår i timkostnadsnormen. BF har inte förklarat varför det är av särskild vikt att han genomförde dem personligen, om nu så var fallet. Det var således korrekt av Migrationsverket att vägra ersättning för de aktuella åtgärderna. BF får anses skäligen tillgodosedd med den av verket beviljade ersättningen.

BF överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle tillerkänna honom ersättning för ytterligare 45 minuters arbete. Till stöd för sitt överklagande förde han fram bl.a. följande. Det finns olika uppfattningar inom såväl Migrationsverket som migrationsdomstolen. Det är synnerligen olyckligt att frågan om arbete med så kallade rutinmässiga åtgärder ska ersättas blir beroende av vilken handläggare på Migrationsverket och vilken domare på migrationsdomstolen som behandlar ärendet.

Justitiekanslern anförde bl.a. följande. Den tillämpade lagtexten anger att ett biträde har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för bl.a. det arbete som uppdraget har krävt. Ordalydelsen ger inte stöd för några begränsningar vad gäller rätten till ersättning för rutinmässiga åtgärder. Det ska dock röra sig om arbete som ligger inom ramen för uppdraget och utgångspunkten ska vara den tidsåtgång som bedöms rimlig. Av förarbetsuttalanden och Högsta domstolens resonemang i rättsfallet NJA 2008 s. 223 får anses framgå att också rutinmässiga åtgärder, som dock inte behöver särredovisas, ersätts enligt samma utgångspunkter som annat arbete som utförs av biträdet. Nedlagt arbete bör således ersättas så länge det omfattas av uppdraget och varit nödvändigt, förutsatt att tidsåtgången för utförandet av det kan anses rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning.

Sveriges advokatsamfund, som har beretts tillfälle att inkomma med yttrande i målet, förde fram bl.a. följande. Offentliga biträden i migrationsmål har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Vissa rutinmässiga åtgärder som utförs av offentliga biträden inom det migrationsrättsliga området måste som regel anses nödvändiga för att tillvarata klientens rätt och för att biträdet ska kunna fullgöra sitt uppdrag i enlighet med de skyldigheter som åligger denne. Skälig ersättning ska således utgå för arbete, innefattande rutinmässiga åtgärder, som det offentliga biträdet har vidtagit för att tillvarata klientens rätt.