F 13178-25
Tillståndsbeslut enligt 4 kap. 26 § FBL för klyvning av fastigheter varpå flera s.k. badstugor är belägna. MÖD har ansett att sådan fastighetsbildning som LM redovisat i tillståndsbeslutet inte kan tillåtas då det beträffande vissa klyvningslotter behöver vidtas ytterligare fastighetsbildningsåtgärder för att villkoren 3 kap. 1 § FBL ska vara uppfyllda samt då en klyvningslott innebär en avvikelse från detaljplanen.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-11-12 F 13178-25 060104 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-09-11 i mål nr F 1729-25, se bilaga A
PARTER
Klagande
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25
13Motpart Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25 Ejderns samfällighetsförening,
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25
E dödsbo dödsbo
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25
SAKEN Tillståndsbeslut avseende klyvning av fastigheterna i Falkenbergs kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenummer N2327)
Instans
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens domslut.
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
, , , , , , , , , , , och U ( m.fl.) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa lantmäterimyndighetens tillståndsbeslut.
Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
Övriga motparter har getts möjlighet att yttra sig över överklagandena genom kungörelse.
har yttrat sig och medgett yrkandet från m.fl.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
m.fl. har anfört i huvudsak följande. De ifrågasätter varför nämnden motsätter sig att klyvning får ske i detta mål när nämnden inte haft några invändningar när klyvning har skett på motsvarande sätt i angränsande områden som omfattas av samma detaljplan eller av likalydande planbestämmelser.
, , , , , , , , och har även ifrågasatt varför nämnden numera invänder mot byggnad 267, trots att nämnden gett bygglov för byggnaden.
Nämnden har vidhållit vad som anförts i mark- och miljödomstolen och lagt till i huvudsak följande. Nämnden utgick tidigare från att stugorna inte skulle betraktas som en- eller tvåbostadshus. Därför bedömdes det inte som en risk att bygglovsbefriade åtgärder skulle kunna vidtas. Efter att Mark- och miljööverdomstolen slagit fast att
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25
stugorna ska ses som en- och tvåbostadshus har nämnden blivit mer restriktiv med fastighetsindelningarna.
har anfört i huvudsak följande. Nämnden har tidigare tillåtit klyvning inom andra områden varför även den nu sökta klyvningen borde tillåtas i enlighet med lantmäterimyndighetens tillståndsbeslut.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Om det är lämpligt att fastighetsbildningens tillåtlighet avgörs på förhand och det inte finns hinder mot fastighetsbildningen, får tillstånd till fastighetsbildningen lämnas genom ett särskilt s.k. tillståndsbeslut, se 4 kap. 26 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. Ett tillståndsbeslut innebär att det är möjligt för förrättningslantmätaren att till en början inte utföra mer utredning än vad som behövs för att bedöma de allmänna förutsättningarna för den ansökta fastighetsbildningens tillåtlighet. Tillståndsprövningen ska i första hand innefatta ett ställningstagande avseende de allmänna lämplighetsvillkoren i 3 kap. FBL. Tillståndsprövningen ska avse fastighetsbildningen i dess helhet. En uppdelning genom delbeslut är därför inte möjligt. (Se prop. 1969:128 s. B. 259 och B 275 samt Dahlsjö m.fl., Fastighetsbildningslagen [10 nov. 2025, version 14, JUNO] 4 kap. 26 § under rubriken Första stycket).
Tillståndsbeslut överklagas särskilt, vilket innebär att ett tillståndsbeslut som fått laga kraft är bindande så länge förrättningen är under handläggning (se 15 kap. 3 § FBL). Om det efterföljande fastighetsbildningsbeslutet överklagas, kan domstolen således inte gå in i prövning av de frågor som redan avgjorts genom tillståndsbeslutet (se prop. 1969:128 s. B 276 och s. B 250 251. Jämför även Hovrätten för Övre Norrlands utslag den 5 maj 1999 i mål nr Ö 529-98).
Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Det ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning. (Se 3 kap. 1 § första stycket FBL.) Vid prövningen är det varje fastighets slutliga skick som ska läggas till grund för bedömningen. (Se prop. 1969:128 s. B 103). Vidare gäller att
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25
inom ett område med detaljplan får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen. Om syftet med planen inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. (Se 3 kap. 2 § första stycket FBL.)
Mark- och miljööverdomstolen har att pröva om fastighetsbildningen, som skulle innebära att var och en av fastigheterna klyvs enligt den kartskiss som hör till tillståndsbeslutet, är förenlig med bestämmelserna i 3 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket FBL.
Klyvningsfastigheterna omfattas av en detaljplan från 1992. Enligt tillståndsbeslutet består samtliga klyvningslotter, utom den för byggnad 267, av mark som enligt detaljplanen utgörs av kvartersmark för badstugor med en byggrätt om 36 eller 42 kvadratmeter. Planbestämmelserna och planbeskrivningen indikerar att byggnaderna inte bara ska användas för bastu och/eller ombyte vid bad. En liknande byggnad i detaljplanen för området direkt öster om det nu aktuella, har klassats som ett enbostadshus (se Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen, dom den 5 november 2024 i mål nr P 5631-23). Bostadsändamål får utifrån dessa förutsättningar anses rymmas inom användningsbestämmelsen Badstugor i detaljplanen. Vidare består klyvningslotterna, förutom byggrätterna, av mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas (prickmark). Hela planområdet, förutom byggrätterna, berörs även av egenskapsbestämmelsen g ; marken ska vara tillgänglig för gemensamma parkeringsplatser samt friytor för lek och rekreation. Klyvningslotten för byggnad 267 har inte någon byggrätt i detaljplanen utan består endast av prickmark med egenskapsbestämmelsen g .
Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning avseende de klyvningslotter som har en byggrätt enligt detaljplanen.
Det förhållandet att klyvningslotterna till viss del består av mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas och som är avsedd för gemensamt ändamål, innebär inte att klyvningslotterna blir olämpliga för sitt ändamål som bostadsfastigheter enligt 3 kap. 1 § första stycket FBL (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 april 2025 i mål nr F 16258-23). En sådan fastighetsbildning strider som utgångspunkt inte heller
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25
mot detaljplanen enligt 3 kap. 2 § första meningen FBL. Det finns därför inte något hinder mot fastighetsbildningen i dessa avseenden.
Mark- och miljööverdomstolen kan dock utifrån kartskissen till tillståndsbeslutet konstatera att några av de tilltänkta tomterna tillåts bestå av klyvningslotter från två klyvningsfastigheter. Det gäller t.ex. för byggnad 219 som till hälften är belägen på klyvningsfastigheten och till hälften på klyvningsfastigheten . Bostadsfastigheter med sådan utformning kan inte anses uppfylla kraven på lämplighet i 3 kap. 1 § första stycket FBL. För att de aktuella stugorna med tomt ska kunna ingå i lämpliga bostadsfastigheter behöver förrättningen kompletteras med fastighetsregle-ring så att mark från olika klyvningslotter bildar en fastighet. Någon kompletterande fastighetsbildningsåtgärd som medför det har dock inte tagits med i tillståndsbeslutet. Om tillståndsbeslutet i dess nuvarande utformning skulle få laga kraft skulle det således sättas i den fortsatta handläggningen av förrättningen.
Mark- och miljööverdomstolen anser därmed att samtliga klyvningslotter inte uppfyller villkoren i 3 kap. 1 § första stycket FBL. Fastighetsbildningen skulle inte heller leda till en mer ändamålsenlig indelning än idag genom åtgärderna, varför det inte är möjligt att tillämpa bestämmelserna i 3 kap. 9 § FBL för att tillåta dem.
Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning avseende klyvningslotten för byggnad 267.
En klyvning får som huvudprincip inte ske i strid mot bestämmelser i detaljplanen. Om syftet med planen inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras (3 kap. 2 § första stycket FBL). Begreppet mindre avvikelse är tänkt att i huvudsak korrespondera med begreppet liten avvikelse, som används vid en motsvarande prövning för bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900). Att placera en byggnad på mark som inte får bebyggas, kan i regel inte anses som en liten avvikelse. Planmyndighetens bedömning ska som utgångspunkt också läggas till grund för lantmäterimyndighetens bedömning av om en avvikelse kan godtas i det enskilda fallet, även om den inte är formellt bindande (se prop. 1969:128 s. B 57 60 och 125). I målet framgår att det har beviljats
SVEA HOVRÄTT DOM F 13178-25
bygglov för ombyggnad av stuga 267 och att åtgärden då inte bedömdes strida mot detaljplanen. Det framgår dock inte vad lovet omfattar och vidare är planmyndighetens inställning nu att avvikelsen inte kan anses som mindre. Under dessa förhållanden kan avvikelsen inte godtas som mindre.
Det föreligger därmed hinder mot den tillståndsgivna fastighetsbildningen i den del den avser klyvningslotten för byggnad 267. Det kan inte heller anses oproportionerligt att neka tillåtlighet för att nybilda en bostadsfastighet avseende tomtplatsen för denna byggnad. Att byggnaden har funnits på platsen under lång tid och därmed inte kan bli föremål för rättelseföreläggande enligt plan- och bygglagen ändrar inte denna bedömning.
Sammanfattningsvis föreligger därmed hinder för att klyva de fyra fastigheterna såsom lantmäterimyndigheten har angivit i tillståndsbeslutet. Överklagandena ska därför avslås och mark- och miljödomstolens domslut ska fastställas. Eftersom Mark- och miljööverdomstolen inte ställer in förrättningen, får handläggningen hos lantmäterimyndigheten återupptas med utgångspunkt i att något tillståndsbeslut enligt 4 kap. 26 § FBL inte finns.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs, Ulf Wickström, referent, och Christina Ericson samt tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs.
Föredragande har varit Sonja Rodhe.
PARTER Klagande Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun Motparter
Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25 B
Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25 Ejderns samfällighetsförening,
Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25
Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25
Sida 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25 Dödsbo
Sida 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25 Dödsbo
Sida 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25
G H
Sida 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25 B N
Sida 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25
102.
ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut 2025-03-13 i ärende nr N2327, se bilaga 1 SAKEN Klyvning av fastigheterna i Falkenbergs kommun
DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver Lantmäteriets tillståndsbeslut.
Sida 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25
BAKGRUND
Ansökan om klyvning av i Falkenbergs kommun inkom till Lantmäteriet den 12 januari 2023. Lantmäteriet beslutade om att pröva fastighetsbildningens tillåtlighet i ett tillståndsbeslut enligt 4 kap. 26 § FBL den 13 mars 2025.
YRKANDEN M.M.
Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun överklagar Lantmäteriets tillståndsbeslut och har yrkat att mark- och miljödomstolen upphäver tillståndsbeslutet angående fastighetsreglering på fastigheterna , , och , Falkenbergs kommun, och har anfört i huvudsak följande.
Lantmäteriet har beslutat att utfärda ett tillståndsbeslut för fortsatt arbete med att reglera fastigheterna enligt inlämnad ansökan , , och .
Sida 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25
Bygglovsnämnden överklagar den indelning av fastigheter som är godkänd på och , att fastighetsreglera stuga 267 på fastighet samt motsätter sig att fastighetsindelningen ska medföra att gemensamhetsanläggningen inte gäller längre inom de nya fastigheterna som strider mot planbestämmelsen g1.
Lantmäteriet redogör i sitt beslut att det finns en detaljplan (byggnadsplan) för området "Kv. Ejdern och Pilängen, m.fl.", akt 1382-P92/11, antagen 1992. Lantmäteriet bedömer att stuga 267 strider mot detaljplanen med placering på prickad mark men att om denna stuga tilldelas en klyvningslott skulle det inte strida mot den befintliga markanvändningen och inte heller mot bygglovsnämndens meddelade beslut för stugan.
Bygglovsnämnden bedömer att fastighetsbildningen inte stämmer överens med gällande detaljplan M88, laga kraft 1992-04-23, för fastigheterna. Lantmäteriet har angett deras aktbeteckning för detaljplanen, men det är samma detaljplan som syftas till.
Bygglovsnämnden vill förtydliga att mindre avvikelser inte finns längre i planoch bygglagen (PBL), det som bygglovsnämnden nu kan bevilja är en liten avvikelse. Placeringen av stuga 267 på fastigheten vid ett nytt bygglovsbeslut skulle innebära avvikelse med byggnadens placering helt på prickad mark. Denna mark ska vara tillgänglig för gemensam parkering samt friytor för lek och rekreation samt att det inte finns någon byggrätt för stugan på platsen. Dessa avvikelser sammantaget kan inte ses som en liten avvikelse och skulle därmed inte beviljas. Tidigare bygglov med tillbyggnad som beviljades 2011-12-21 är ett felaktigt beslut. I det beslutet finns inga uppgifter om att beslutet innebar en avvikelse, det har tydligt missats i det beslutet. Det beslutet har också tagits med stöd av äldre plan- och bygglagen, dagens lagstiftning är mycket hårdare och skulle stugan behöva rivas eller brinner ner och då behöva byggas upp på nytt så kommer den inte kunna placeras på platsen.
Sida 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25
Därför vill bygglovsnämnden trycka på att det är högst olämpligt att tilldela stugan en egen klyvningslott som då skulle bli en egen fastighet som det finns risk för i framtiden inte kommer kunna bebyggas. I planbeskrivningen har det skrivits in att yta har reserverats för att kunna flytta den stuga som är uppförd inom gemensamhetsanläggningen nordost om stuggrupperna. Man skriver också att det i tidigare plan fanns en plats reserverad för denna stuga. Det är uppenbart att detta inte skett och stugan strider mot gällande detaljplan med dess placering.
Lantmäteriet skriver att bygglovsnämnden har haft synpunkter på att lägga fastighetsgräns en meter ut från fasadliv. Vilket nämnden fortsatt har då den prickade marken även hör ihop med planbestämmelsen g1 marken ska vara tillgänglig för parkering samt friytor för lek och rekreation. Den prickade marken är ett förtydligande av att inga altaner eller enskilda uteplatser får uppföras inom gemensamhetsanläggningen (g1). Planbestämmelsen g1 motverkas i allra högsta grad för de föreslagna fastigheterna som har fått en fastighetsgräns så att de får en upp emot 200 kvadratmeter stor tomt runt sin stuga.
En detaljplan fortsätter att gälla trots eventuell fastighetsindelning. Det är bara kommunen genom beslut i kommunfullmäktige som kan upphäva en detaljplan och dess bestämmelser. Att planbestämmelsen g1 gäller trots fastighetsindelningen och det är detta som bygglovsnämnden ännu en gång vill trycka på. Gemensamhetsanläggningens syfte har inte bara att göra med om det finns en fastighet som är gemensamhetsanläggning utan den prickade marken och g1 tillsammans, som är över hela ytan förutom den yta där det är byggrätt, gäller oberoende vad det finns för fastighetsindelning eller inte.
Det anses därför bli olämpligt att göra så stora fastigheter på och då det blir vilseledande för en fastighetsägare som äger en del mark men som denne inte har rätt att nyttja. Syftet med detaljplanen och området är att det skulle vara byggrätt för stugor och sedan skulle det vara fritt
Sida 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25
och öppet med öppna ytor mellan stugorna för att få god gemenskap. I detaljplanen har man varit väldigt tydlig med att man vill begränsa markens bebyggande och då även tagit med att altaner och uteplatser inte får uppföras.
Bygglovsnämnden bedömer därför att Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering för , , och strider mot 3 kap 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988).
Motparter har kommunicerats genom kungörelsedelgivning. Ingen motpart har hörts av.
DOMSKÄL
Prövningsram
Målet har med stöd av 16 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, avgjorts utan sammanträde.
Mark- och miljödomstolen prövar nedan Lantmäteriets tillståndsbeslut. Frågor om markanvändning prövas inom ramen för detaljplan enligt plan- och bygglagen.
Tillståndsbeslutet
Lantmäteriet har i tillståndsbeslutet angett att fastighetsbildning på får ske enligt kartskiss, aktbilaga 118.
För området gäller detaljplan (byggnadsplan) "Kv. Ejdern och Pilängen, m.fl.", akt 1382-P92/11, antagen 1992. All mark utgör kvartersmark för bostäder med enskilt huvudmannaskap. Planen saknar allmän plats. Inga fastighetsindelningsbestämmelser finns i detaljplanen. All mark utanför byggrätt har planbestämmelsen g1 och utgörs av prickmark. Planbestämmelsen g1 säger att marken ska vara tillgänglig för gemensamma
Sida 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25
parkeringsplatser samt friytor för lek och rekreation. Planbestämmelsen prickmark anger att marken inte får bebyggas. Ej heller får anordnas altan eller annan enskild uteplats inom gemensamhetsanläggningen.
Klyvning
Detaljplanens syfte är att möjliggöra badstugor med en storlek om 36 eller 42 kvm inräknat altan. Samfällighetsföreningen ansvarar för all mark därutöver.
Mark- och miljödomstolen bedömer att Lantmäteriets tillståndsbeslut strider både mot detaljplanens syfte och detaljplanens bestämmelser då beslutet innebär att den mark som ligger utanför byggnadskroppen och är planlagd för gemensamt ändamål kommer att höra till den enskilda fastigheten.
Byggnad 267
Byggnad 267 ligger helt på prickmark. För att den sökta åtgärden ska kunna medges krävs enligt 3 kap. 2 § första stycket FBL att åtgärden är förenlig med gällande detaljplan eller att den i vart fall endast innebär en mindre avvikelse som inte motverkar planens syfte. Frågan om behov av bestämmelse enligt vilken kommande fastighetsbildning skulle vara bunden av tidigare bygglovsbeslut har varit föremål för diskussioner men inte lett till lagstiftningsåtgärder (se SOU 2005:77, s. 580 f.). Enbart den omständigheten att bygglov har beviljats innebär inte att avvikelsen ska godtas som en mindre avvikelse vid en bedömning enligt 3 kap. 2 § första stycket FBL. Mark- och miljödomstolen bedömer också att den sökta åtgärden gällande byggnad 267 är i strid med nämnda bestämmelse.
Vid ovan angivna förhållanden ska Lantmäteriets tillståndsbeslut upphävas i sin helhet.
Sida 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 1729-25 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 2 oktober 2025. Tommy Fraenkel Marianne Larsson Carlbring I domstolens avgörande har rådmannen Tommy Fraenkel, ordförande, och tekniska rådet Marianne Larsson Carlbring deltagit.