Till statsrådet och chefen för Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 27 juni 2002 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté och gav den i uppdrag att se över plan- och bygglagstiftningen samt lämna förslag till de lagändringar som behövs (dir. 2002:97). Kommittén har antagit namnet PBL-kommittén.

Statsrådet Lena Sommestad förordnade från den 28 juni 2002 f.d. landshövdingen, numera generaldirektören i Finansdepartementet, Lars Eric Ericsson att vara ordförande i kommittén. Som ledamöter förordnades från den 13 september 2002 f.d. riksdagsledamoten Inga Berggren (m), pressekreteraren Joakim Bergström (fp), kommunalrådet Hans Ekström (s), riksdagsledamoten Annelie Enochson (kd), riksdagsledamoten Owe Hellberg (v), f.d. riksdagsledamoten Gudrun Lindvall (mp), f.d. riksdagsledamoten Åke Sandström (c) och riksdagsledamoten Lilian Virgin (s). Sedan Gudrun Lindvall begärt att få lämna kommittén förordnades planeringschefen Agneta Börjesson (mp) som ledamot från den 12 mars 2003.

Som sakkunnig förordnades, fr.o.m. den 13 september 2002, expeditions- och rättschefen Fredrik Damgren.

Följande experter har deltagit i den s.k. myndighetsexpertgruppen, länsrådet Per Arne Andreasson, länsarkitekten Eva Gyllensvärd, arkitekten Reigun Thune Hedström, förbundsjuristen Olof Moberg, divisionschefen Annika von Schéele och överdirektören Ulf Troedson.

I den s.k. interdepartementala expertgruppen har vid slutförandet av kommitténs arbete ingått den rättssakkunniga Heléne Lövung, kanslirådet Nils Gunnar Forsberg, departementssekreteraren Michael Blom, departementssekreteraren Hans Petersson, departementssekreteraren Katja Wahlsten, hovrättsassessorn Jacob Wichmann, kanslirådet Elisabet Bodin, departementssekreteraren Karin Nordström, departementssekreteraren Christina Leideman,

departementssekreteraren Erik Thornström och departementsrådet Erik Westman. Under arbetets gång har följande departementsföreträdare entledigats. Departementssekreteraren Leifh Stenholm entledigades fr.o.m. den 16 september 2003. Den rättssakkunniga Åsa Holmgren entledigades fr.o.m. den 1 oktober 2003. Samtidigt förordnades den rättssakkunniga Camilla Adolfsson som ersättare och hon entledigades sedan den 3 december 2004. Kanslirådet Mats Wiberg entledigades fr.o.m. den 14 januari 2004. Den rättssakkunnige Jimmy Järvenpää entledigades fr.o.m. den 7 februari 2005.

Överlantmätaren Stellan Hermanson har haft ett särskilt förordnande som expert fr.o.m. den 19 februari 2004 t.o.m. den 31 maj 2005.

I sekretariatet har ingått arkitekten Micaela Schulman (fr.o.m. den 1 december 2002), arkitekten Kjell Sundström (fr.o.m. den 12 maj 2003) och som huvudsekreterare juristen Susanne Bagge (fr.o.m. den 6 november 2002).

Regeringsrättssekreteraren Björn Liljeros har varit anställd som sekreterare i kommittén under perioden den 27 januari 2004 – 13 juni 2004 och kanslirådet Paula Sköld har varit anställd i sekretariatet under perioden den 17 januari 2003 – 31 mars 2005.

Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandena Miljöbedömningar avseende vissa planer och program (SOU 2003:70) och Kortare instanskedja och ökad samordning – Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation (SOU 2004:40). Dessutom har kommittén överlämnat två rapporter, dels rapporten Främjande av el producerad från förnybara energikällor – En utvärdering med koppling till PBL och förslag till fortsatt arbete som överlämnades vid halvårsskiftet 2003 och dels en lägesrapport från kommittén som överlämnades i juni 2004.

Till betänkandet har fogats reservationer och särskilda yttranden från vissa ledamöter.

Vi får härmed överlämna vårt slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77). Vårt uppdrag är nu avslutat.

Stockholm i september 2005

Lars Eric Ericsson

Inga Berggren Joakim Bergström

Agneta Börjesson Hans Ekström

Annelie Enochson Owe Hellberg

Åke Sandström

Lilian Virgin

/Susanne Bagge

Micaela Schulman

Kjell Sundström

7

Innehåll

Del 1

Förkortningar och begrepp .................................................. 23

Sammanfattning ................................................................ 29

Författningsförslag ............................................................. 43

1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) .................................................................................. 43

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. ................... 125

3 Förslag till lag om ändring i fastighetslagen (1970:988)...... 127

4 Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)............................................................................. 132

5 Förslag till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)............................................................................. 134

6 Förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617)..... 136

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning ................................................................................. 138

8 Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)........... 140

9 Miljödomstol och Miljööverdomstolen behöver bytas ut mot plan- och miljödomstol respektive Plan- och miljööverdomstolen i följande författningar........................ 142

Innehåll SOU 2005:77

8

1 Inledning ................................................................. 145

1.1 PBL-kommitténs uppdrag .....................................................145

1.2 PBL-kommitténs arbetsformer .............................................146

1.3 Betänkandets disposition .......................................................149

2 Plan- och bygglagen, utvecklingen och en samlad bedömning av reformbehovet ..................................... 151

2.1 Utgångspunkterna för den nuvarande regleringen i PBL och BVL ..................................................................................153

2.2 Utvecklingstendenser med koppling till plan- och bygglagstiftningen ..................................................................158

2.3 Förändringar av plan- och byggverksamheten .....................167

2.4 Några erfarenheter av tillämpningen.....................................171

2.5 PBL-kommitténs samlade bedömning av reformbehovet ...181

3 Hållbar utveckling och andra särskilt utpekade mål och intressen ........................................................... 197

3.1 Inledning .................................................................................198 3.1.1 Sambanden mellan hållbar utveckling och vissa utpekade mål och intressen ........................................198 3.1.2 Kapitlets inriktning och innehåll................................200

3.2 Hållbar utveckling ..................................................................201 3.2.1 Utredningsuppdraget..................................................201 3.2.2 Hållbar utveckling som nationellt mål för olika politikområden ............................................................202 3.2.3 Sambanden mellan hållbar utveckling och fysisk planering samt byggande ............................................204 3.2.4 Gällande bestämmelser av särskild betydelse ............206 3.2.5 Överväganden om plan- och bygglagstiftningen i förhållande till hållbar utveckling...............................208

3.3 De nationella miljömålen .......................................................211 3.3.1 Utredningsuppdraget..................................................212 3.3.2 Miljömålen och deras syfte.........................................212

Innehåll

9

3.3.3 Miljömålens samband med fysisk planering och byggande ..................................................................... 213 3.3.4 Gällande bestämmelser om miljöhänsyn m.m. ......... 215 3.3.5 Några erfarenheter och problem ............................... 217 3.3.6 Överväganden ............................................................. 220

3.4 Bostadsbyggande och bostadsförsörjning ............................ 223 3.4.1 Utredningsuppdraget ................................................. 223 3.4.2 Redovisade erfarenheter och problem som rör PBL:s roll för bostadsbyggande och bostadsförsörjning...................................................... 224 3.4.3 Framförda förslag som rör boendemiljön................. 228 3.4.4 Överväganden ............................................................. 230

3.5 Tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder...................................................................... 236 3.5.1 Utredningsuppdraget ................................................. 236 3.5.2 Erfarenheter och problem .......................................... 237 3.5.3 Grundläggande krav på tillgänglighet enligt gällande bestämmelser ................................................ 239 3.5.4 Överväganden om de grundläggande kraven på tillgänglighet ............................................................... 242 3.5.5 Gällande bestämmelser om instrumenten för genomförandet av tillgänglighetskraven ................... 245 3.5.6 Överväganden om instrumenten ............................... 247

3.6 Kulturmiljö och varsamhet.................................................... 250 3.6.1 Utredningsuppdraget ................................................. 250 3.6.2 Gällande bestämmelser............................................... 251 3.6.3 Erfarenheter och problem .......................................... 256 3.6.4 Överväganden ............................................................. 262

3.7 Detaljhandel ........................................................................... 266 3.7.1 Utredningsuppdraget ................................................. 267 3.7.2 Effekter av utvecklingen av detaljhandeln................. 267 3.7.3 Koppling till PBL........................................................ 269 3.7.4 Erfarenheter och påtalade problem vid tillämpningen .............................................................. 272 3.7.5 Redovisade önskemål och förslag till förändringar av lagstiftningen.......................................................... 275 3.7.6 Överväganden ............................................................. 276

3.8 Översvämningar och andra olyckor...................................... 281

Innehåll SOU 2005:77

10

3.8.1 Utredningsuppdraget..................................................281 3.8.2 Utvecklingstendenser .................................................282 3.8.3 Regler i plan- och byggnadslagstiftningen av betydelse ......................................................................283 3.8.4 Andra förebyggande åtgärder av betydelse för den kommunala planeringen ......................................286 3.8.5 Några erfarenheter och problem vid tillämpningen av PBL..................................................287 3.8.6 Överväganden..............................................................291

3.9 Källsortering ...........................................................................294 3.9.1 Utredningsuppdraget..................................................294 3.9.2 Gällande bestämmelser ...............................................295 3.9.3 Erfarenheter och problem .........................................298 3.9.4 Överväganden och förslag .........................................304 3.9.5 Förslagens konsekvenser ...........................................308

3.10 Internationella åtaganden.......................................................309 3.10.1 Utredningsuppdraget..................................................309 3.10.2 Åtaganden inom miljöområdet med koppling till PBL ..............................................................................310 3.10.3 Åtaganden inom byggområdet...................................317 3.10.4 Övriga åtaganden ........................................................318 3.10.5 Överväganden och förslag ..........................................320

3.11 Sammanfattande bedömning av hur hållbar utveckling och utpekade mål och intressen bör tillgodoses inom ramen för plan- och bygglagstiftningen................................322 3.11.1 Konsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag om skilda intressen inom ramen för hållbar utveckling ..................................................324 3.11.2 Förslag till inriktning i fråga om ändringar i de grundläggande bestämmelserna i 1–3 kap. PBL ........329 3.11.3 Behov av ändringar i PBL:s instrument .....................340

4 Allmänna intressen och samhällskrav.......................... 345

4.1 Bakgrund.................................................................................346

4.2 De nuvarande bestämmelsernas syfte och funktion ............347

4.3 Några generella erfarenheter och problem ...........................348

Innehåll

11

4.4 Överväganden och förslag ..................................................... 351 4.4.1 Översyn av 1 kap. PBL ............................................... 352 4.4.2 Översyn av 2 och 3 kap. PBL..................................... 361

5 Mellankommunal och regional samverkan ................... 379

5.1 Utredningsuppdraget............................................................. 380

5.2 Pågående förändringar och nya förutsättningar för regional samverkan................................................................. 381

5.3 Gällande bestämmelser .......................................................... 382 5.3.1 Nationella mål och intressen...................................... 382 5.3.2 Regionplanering.......................................................... 383 5.3.3 Mellankommunala hänsyn och mellankommunal samordning.................................................................. 384

5.4 Identifierade problemområden ............................................. 385

5.5 Nationella mål och intressen................................................. 386 5.5.1 Planeringen av trafikanläggningar och lokalisering av bebyggelse .......................................... 386 5.5.2 Nationella planeringsmål som ska tas om hand i den kommunala fysiska planeringen.......................... 387 5.5.3 Nationella mål och politikområden som förutsätts bli riktningsgivande för den kommunala fysiska planeringen................................. 388 5.5.4 Överväganden ............................................................. 390

5.6 Det informella europeiska planeringssamarbetet inom ramen för det s.k. ESDP och Interreg .................................. 390 5.6.1 Syfte och bakgrund..................................................... 391 5.6.2 Inriktning och innehåll............................................... 392 5.6.3 Erfarenheter från arbetet............................................ 392 5.6.4 Försöksverksamhet med stöd av EU:s strukturfonder ............................................................ 393 5.6.5 Överväganden ............................................................. 395

5.7 Den regionala utvecklingspolitiken ...................................... 396 5.7.1 Mål och verktyg i den regionala utvecklingspolitiken ................................................... 396

Innehåll SOU 2005:77

12

5.7.2 Erfarenheter av sambanden mellan den fysiska planeringen och arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen .............................................397 5.7.3 Överväganden..............................................................399

5.8 Regionplanering enligt PBL...................................................399 5.8.1 Erfarenheter och problem ..........................................400 5.8.2 Erfarenheterna från regionplaneringen i Stockholms län ............................................................401 5.8.3 Överväganden..............................................................403

5.9 Lokaliseringsfrågor med räckvidd utanför den egna kommunen..............................................................................403 5.9.1 Bakgrund .....................................................................404 5.9.2 Erfarenheter och problem ..........................................404 5.9.3 Överväganden..............................................................407

5.10 Grundläggande principer och utgångspunkter för kommitténs förslag ................................................................407 5.10.1 Det regionala perspektivet i kommunernas planering behöver stärkas ...........................................407 5.10.2 Förstärkningar bör ske inom ramen för nuvarande plansystem.................................................408 5.10.3 Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun behöver tydliggöras.....................................................409 5.10.4 Kommunerna bör ges ett tydligare och förstärkt ansvar ...........................................................................410 5.10.5 Länsstyrelsens ansvar för mellankommunal samordning bör avgränsas ..........................................410 5.10.6 Översiktsplaneringen bör ges en avgörande betydelse ......................................................................411

5.11 Förslag till lagändringar .........................................................411 5.11.1 Bestämmelserna om allmänna intressen i 2 kap. PBL ..............................................................................412 5.11.2 Bestämmelserna om översiktsplanering enligt 4 kap. PBL ......................................................................413 5.11.3 Bestämmelserna om detaljplanering i 5 kap. PBL samt om överklagande i 13 kap. PBL.........................416 5.11.4 Bestämmelserna om regionplanering i 7 kap.............418 5.11.5 Bestämmelserna om statlig kontroll i 12 kap. PBL...418

Innehåll

13

5.11.6 Bestämmelser om länsstyrelsens uppgift att tillhandahålla planeringsunderlag............................... 421

Del 2

6 Översiktsplanering .................................................... 425

6.1 Utredningsuppdraget............................................................. 426

6.2 Översiktsplanens syfte och funktion.................................... 427 6.2.1 Motiv för en obligatorisk översiktsplanering ........... 427 6.2.2 Översiktsplanens roll som kommunalt instrument................................................................... 427 6.2.3 Översiktsplanens betydelse för andra myndigheters beslut ................................................... 428

6.3 Planeringsläget i landets kommuner ..................................... 429 6.3.1 Stora variationer i översiktsplaneringen .................... 429 6.3.2 Varierande synpunkter på översiktsplanens nytta.... 430

6.4 Syfte och inriktning med kommitténs förslag ..................... 431

6.5 Översiktsplanens roll och inriktning.................................... 432 6.5.1 Gällande bestämmelser............................................... 432 6.5.2 Erfarenheter och problem .......................................... 432 6.5.3 Överväganden och förslag.......................................... 433

6.6 Översiktsplanens innehåll ..................................................... 434 6.6.1 Gällande bestämmelser............................................... 435 6.6.2 Erfarenheter och problem .......................................... 435 6.6.3 Överväganden och förslag.......................................... 438

6.7 Ändring av översiktsplan genom fördjupning eller tillägg ..................................................................................... 440 6.7.1 Gällande bestämmelser............................................... 441 6.7.2 Erfarenheter och problem .......................................... 441 6.7.3 Överväganden och förslag.......................................... 443

6.8 Översiktsplanens utformning ............................................... 445 6.8.1 Gällande bestämmelser............................................... 445 6.8.2 Erfarenheter och problem .......................................... 446 6.8.3 Överväganden och förslag.......................................... 447

6.9 Samråd i översiktsplaneringen............................................... 450

Innehåll SOU 2005:77

14

6.9.1 Gällande bestämmelser ...............................................450 6.9.2 Erfarenheter och problem ..........................................451 6.9.3 Överväganden och förslag ..........................................453

6.10 Utställning av förslag till översiktsplan ................................456 6.10.1 Gällande bestämmelser ...............................................456 6.10.2 Erfarenheter och problem ..........................................456 6.10.3 Överväganden och förslag ..........................................457

6.11 Antagande av översiktsplanen ...............................................460 6.11.1 Gällande bestämmelser ...............................................460 6.11.2 Överväganden och förslag ..........................................460

6.12 Prövning av översiktsplanens aktualitet................................462 6.12.1 Gällande bestämmelser ...............................................462 6.12.2 Erfarenheter och problem ..........................................463 6.12.3 Överväganden och förslag ..........................................465

6.13 Länsstyrelsens uppgifter i översiktsplaneringen ..................467 6.13.1 Gällande bestämmelser ...............................................467 6.13.2 Erfarenheter och problem ..........................................468 6.13.3 Överväganden och förslag ..........................................469

7 Detaljplanering......................................................... 471

7.1 Utredningsuppdraget .............................................................472

7.2 Bakgrund.................................................................................472 7.2.1 Syftet med detaljplaneläggning ..................................472 7.2.2 Huvudsakliga erfarenheter och problem ...................473 7.2.3 Syfte och inriktning med kommitténs förslag ..........477

7.3 Detaljplanekravet....................................................................479 7.3.1 Gällande bestämmelser ...............................................479 7.3.2 Erfarenheter och problem ..........................................480 7.3.3 Överväganden och förslag ..........................................481

7.4 Detaljplanens detaljeringsgrad...............................................484 7.4.1 Gällande bestämmelser ...............................................485 7.4.2 Erfarenheter och problem ..........................................486 7.4.3 Överväganden och förslag ..........................................486

7.5 Detaljplanens regleringsmöjligheter .....................................491 7.5.1 Gällande bestämmelser ...............................................491

Innehåll

15

7.5.2 Erfarenheter och problem samt förslag till förändringar ................................................................ 492

7.6 Ändring av detaljplanen under och efter genomförandetiden................................................................ 494 7.6.1 Gällande bestämmelser............................................... 494 7.6.2 Erfarenheter och problem .......................................... 494 7.6.3 Överväganden och förslag.......................................... 495

7.7 Reglerna för förfarandet ........................................................ 498 7.7.1 Gällande bestämmelser............................................... 499 7.7.2 Erfarenheter och problem .......................................... 500 7.7.3 Överväganden och förslag.......................................... 501

7.8 Planhandlingarna.................................................................... 506 7.8.1 Gällande bestämmelser............................................... 506 7.8.2 Erfarenheter och problem .......................................... 507 7.8.3 Överväganden och förslag.......................................... 508

7.9 Bygglovsprövningen inom detaljplan ................................... 509 7.9.1 Gällande bestämmelser............................................... 509 7.9.2 Erfarenheter och problem .......................................... 509 7.9.3 Överväganden och förslag.......................................... 509

7.10 Villkor avseende laga kraft och andra förslag till ändringar................................................................................. 510 7.10.1 Gällande bestämmelser............................................... 511 7.10.2 Erfarenheter och problem .......................................... 511 7.10.3 Överväganden och förslag.......................................... 511

8 Områdesbestämmelser.............................................. 513

8.1 Utredningsuppdraget............................................................. 514

8.2 Bakgrund ................................................................................ 514 8.2.1 Områdesbestämmelsernas syfte och uppgifter......... 514 8.2.2 Erfarenheter och problem .......................................... 516

8.3 Överväganden och förslag ..................................................... 521 8.3.1 Variation av bygglovsplikt.......................................... 522 8.3.2 Grunddragen för mark- och vattenanvändningen .... 523 8.3.3 Byggnadsarea och tomtstorlek för fritidshus ........... 526 8.3.4 Byggnaders placering, utformning och utförande .... 528 8.3.5 Övriga regleringsmöjligheter ..................................... 530

Innehåll SOU 2005:77

16

8.3.6 Kopplingen till översiktsplanen .................................530 8.3.7 Förfarandet då områdesbestämmelser upprättas ......532

9 Plangenomförande .................................................... 535

9.1 Utredningsuppdraget .............................................................536

9.2 Begreppet plangenomförande i PBL .....................................536

9.3 Genomförandebeskrivningen ................................................537 9.3.1 Gällande bestämmelser ...............................................538 9.3.2 Erfarenheter och problem ..........................................539 9.3.3 Överväganden och förslag ..........................................540

9.4 Allmänna platser m.m. ...........................................................543 9.4.1 Gällande bestämmelser ...............................................543 9.4.2 Erfarenheter och problem ..........................................549 9.4.3 Överväganden och förslag ..........................................556

9.5 PBL och fastighetsbildning....................................................567 9.5.1 Inledning......................................................................568 9.5.2 Principer för fastighetsindelningen m.m. ..................569 9.5.3 Fastighetsplan..............................................................571 9.5.4 Samordningen mellan PBL och förrättningslagstiftningen...........................................578

9.6 Exploateringssamverkan och exploatörsparagraferna..........581 9.6.1 Inledning......................................................................582 9.6.2 Exploateringssamverkan .............................................582 9.6.3 Exploatörsparagraferna...............................................585

10 Prövning, kontroll och tillsyn av byggnadsprojekt ......... 589

10.1 Systemet för prövning, kontroll och tillsyn .........................590 10.1.1 Utredningsuppdraget..................................................590 10.1.2 Systemets grunder.......................................................591 10.1.3 Roller i systemet..........................................................605

10.2 Prövning av bygglov...............................................................611 10.2.1 Grunderna för prövningen .........................................612 10.2.2 Prövning mot planbestämmelser................................614 10.2.3 Prövning av lämplighet ...............................................619 10.2.4 Bedömningar av förutsättningarna att uppfylla de tekniska egenskapskraven...........................................622

Innehåll

17

10.2.5 Vissa prövningsgrunder föreslås slopade .................. 625 10.2.6 Igångsättningslov........................................................ 627

10.3 Kontroll av byggandet ........................................................... 628 10.3.1 Former för kontroll .................................................... 628 10.3.2 Krav på kontroll.......................................................... 635

10.4 Förfarande för prövning och tillsyn ..................................... 639 10.4.1 Bygganmälan ............................................................... 640 10.4.2 Byggsamråd ................................................................. 643 10.4.3 Bygglovshandläggning................................................ 649 10.4.4 Åtgärder för tillsyn ..................................................... 655 10.4.5 Slutbevis ...................................................................... 657

10.5 Fördelning av uppgifter och ansvar ...................................... 661 10.5.1 Byggherrens roll.......................................................... 661 10.5.2 Den kvalitetsansvariges roll ....................................... 671 10.5.3 Byggnadsnämndens roll ............................................. 684

10.6 Bygglovspliktens omfattning ................................................ 687 10.6.1 Bygglovspliktens funktion ......................................... 688 10.6.2 Lovplikten för byggnader........................................... 695 10.6.3 Lovplikten för anläggningar....................................... 701 10.6.4 Undantag från bygglovsplikten ................................. 705 10.6.5 Möjligheter att reglera bygglovsplikten .................... 715

10.7 Rivningslov............................................................................. 720 10.7.1 Rivningslovsplikten .................................................... 721 10.7.2 Prövningen av rivningslov.......................................... 722 10.7.3 Rivningsanmälan och rivningsplan ............................ 726

10.8 Tidsbegränsade och periodiska bygglov ............................... 727

10.9 Förhandsbesked ..................................................................... 734

10.10 Sanktionssystemet ................................................................. 736 10.10.1 Utredningsuppdraget ........................................... 737 10.10.2 Gällande bestämmelser......................................... 737 10.10.3 Erfarenheter och problem.................................... 740 10.10.4 Överväganden och förslag.................................... 742

11 Samordning mellan PBL och annan lagstiftning .......... 753

11.1 Utredningsuppdraget............................................................. 754

Innehåll SOU 2005:77

18

11.2 Samordningen mellan PBL och miljöbalken.........................754 11.2.1 Inledning......................................................................755 11.2.2 Förhållandet mellan PBL och miljöbalken ................756 11.2.3 Den dubbla tillståndsprövningen av viss miljöfarlig verksamhet – exemplet vindkraftsanläggningar................................................759 11.2.4 Allmänna utgångspunkter för överväganden om samordningsbehovet ...................................................767 11.2.5 Närmare om ett mera samordnat prövningsförfarande....................................................771 11.2.6 Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver såväl bygglov enligt PBL som anmälan enligt 9 kap. miljöbalken..............................778 11.2.7 Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver bygglov men inte anmälan enligt 9 kap. miljöbalken ..........................................................780 11.2.8 Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver anmälan enligt 9 kap. miljöbalken men inte bygglov.........................................................783 11.2.9 Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver anmälan enligt 9 kap. miljöbalken och som enligt PBL behöver prövas genom detaljplaneläggning......................................................784 11.2.10 Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver såväl bygglov som tillstånd eller dispens enligt 7 kap. miljöbalken .......785 11.2.11 Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver såväl bygglov som anmälan enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ......................791 11.2.12 Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver såväl tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken som prövning genom detaljplan eller bygglov enligt PBL .............................................792 11.2.13 Överväganden och förslag avseende anläggningar för vindkraft ..........................................797

11.3 Samordningen mellan PBL och trafiklagarna .......................799 11.3.1 Bakgrund .....................................................................799 11.3.2 Planläggning och prövning av trafikanläggningar enligt gällande bestämmelser......................................799 11.3.3 Utgångspunkter för en ökad samordning .................805

Innehåll

19

11.3.4 Överväganden och förslag.......................................... 809

11.4 Samordning mellan PBL och annan lagstiftning .................. 812 11.4.1 Samordningsbehov ..................................................... 813 11.4.2 Överväganden och förslag.......................................... 813

12 Rätten att komma till tals och överprövningens omfattning............................................................... 815

12.1 Utredningsuppdraget............................................................. 815

12.2 Några utgångspunkter för PBL-systemet ............................ 816

12.3 Faktorer som påverkar effektiviteten ................................... 816 12.3.1 Medborgerligt inflytande ska säkerställas och utvecklas ...................................................................... 817 12.3.2 Handläggningstider .................................................... 818 12.3.3 Förslag som har aktualiserats i syfte att korta handläggningstiderna.................................................. 820 12.3.4 Överväganden och förslag rörande handläggningstiderna.................................................. 821

12.4 Rätten att komma till tals ...................................................... 826 12.4.1 Utredningsuppdraget ................................................. 827 12.4.2 Gällande bestämmelser............................................... 828 12.4.3 Utgångspunkter för översynen av rätten att komma till tals............................................................. 830 12.4.4 Förslag som har aktualiserats under utredningsarbetet........................................................ 831 12.4.5 Överväganden och förslag av betydelse för översynen .................................................................... 835 12.4.6 Överväganden och förslag om ökad delaktighet inför beslut om bygglov och ändringar för att få fler lov att vinna laga kraft ......................................... 843 12.4.7 Överväganden och förslag om enskilds rätt att överklaga beslut .......................................................... 849 12.4.8 Överväganden och förslag om statliga myndigheters och kommuners rätt att överklaga beslut ........................................................................... 854 12.4.9 Överväganden och förslag om miljöorganisationers rätt att överklaga beslut........... 862

12.5 Överprövningens omfattning................................................ 864

Innehåll SOU 2005:77

20

12.5.1 Utredningsuppdraget..................................................865 12.5.2 Gällande bestämmelser ...............................................866 12.5.3 Syfte och inriktning ....................................................868 12.5.4 Erfarenheter och problem ..........................................868 12.5.5 Förslag till förändringar som aktualiserats under utredningsarbetet ........................................................871 12.5.6 Överväganden och förslag ..........................................876

13 Den framtida instansordningen för PBL-ärenden .......... 897

13.1 Utredningsuppdraget .............................................................897

13.2 Instansordningen för överklagade planärenden enligt PBL ......................................................................................898 13.2.1 Inledning......................................................................898 13.2.2 Utgångspunkter för en förändring av prövningssystemet för planärenden enligt PBL ........899 13.2.3 Överväganden och förslag ..........................................904

13.3 Den framtida instansordningen för PBL-ärenden................916 13.3.1 PBL-kommitténs remitterade förslag ........................917 13.3.2 Remissvaren avseende PBL-kommitténs delbetänkande om instansordningen och förändringar som påverkas av instanskedjans utformning ..................................................................918 13.3.3 En utveckling av miljödomstolsalternativet ..............923 13.3.4 Förvaltningsdomstolsalternativet ..............................939 13.3.5 Slutliga överväganden och förslag avseende den framtida instansordningen..........................................944 13.3.6 Några avslutande kommentarer avseende det slutliga förslaget ..........................................................948

14 Förslagens konsekvenser ........................................... 951

14.1 Konsekvenser för kommunens plan- och byggverksamhet......................................................................951 14.1.1 Utbyggnad av en helt ny stadsdel ..............................951 14.1.2 Vindkraftsutbyggnad ..................................................955 14.1.3 Omvandling av område med blandad permanent- och fritidsbebyggelse ..................................................957 14.1.4 Successiv förändring av områden med lågt bebyggelsetryck och högt bevarandevärde ................959

Innehåll

21

14.1.5 Sammanfattande bedömning av konsekvenserna för den kommunala plan- och byggverksamheten ... 962

14.2 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen ................ 964

14.3 Konsekvenser för näringslivet, bl.a. små företag ................. 964 14.3.1 Detaljplanerna ska inte tyngas med detaljreglering och tidsåtgången för detaljplaneläggning ska kunna kortas ........................ 964 14.3.2 Förbättrad samordning mellan PBL och miljöbalken ska förenkla och snabba upp hanteringen ................................................................. 965 14.3.3 Plangenomförandefrågor ska hanteras tidigare ........ 966 14.3.4 Bygglovplikten ska vara enhetlig men kunna varieras av kommunerna genom detaljplan eller områdesbestämmelser ................................................ 966 14.3.5 Förbättrad samordning mellan byggnadsnämndens prövning och tillsyn gentemot byggherren ska göra att brister uppmärksammas tidigt ............................................... 967 14.3.6 Tydligare krav på den kvalitetsansvarige och ökade krav på slutbevis ska öka möjligheterna att uppfylla samhällets krav ............................................. 968 14.3.7 Tydligare regler avseende kommunalt handlingsutrymme och överprövningens ram samt kortare instanskedja ska ge ökad förutsägbarhet men också kortare handläggningstider...................................................... 969

14.4 Konsekvenser i övrigt ............................................................ 970 14.4.1 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män, för att nå de integrationspolitiska målen, för integriteten och för tillgängligheten....... 970 14.4.2 Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet...................................... 971 14.4.3 Konsekvenser för brottsligheten ............................... 971 14.4.4 Andra konsekvenser ................................................... 971

15 Genomförande av kommitténs förslag ......................... 975

Innehåll SOU 2005:77

22

16 Författningskommentar ............................................. 979

16.1 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglag (1987:10).................................................................................979

16.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m..................1070

16.3 Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988).............................................................................1071

16.4 Förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)...........................................................................1074

16.5 Förslaget till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)...........................................................................1075

16.6 Förslaget till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617)...........................................................................1076

16.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning ...............................................................................1077

16.8 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)......1078

Reservationer och särskilda yttranden............................... 1081

Bilagor .......................................................................... 1117

Bilaga 1 Kommittédirektiv ............................................................1117

Bilaga 2 Tilläggsdirektiv ................................................................1145

Bilaga 3 Tilläggsdirektiv ................................................................1151

Bilaga 4 Tilläggsdirektiv ................................................................1153

23

Förkortningar och begrepp

AA Ansvarig arbetsledare AFS Arbetarskyddstyrelsens författningssam-

ling

AL Anläggningslag (1973:1149)

BBR Boverkets byggregler (BFS 1993:53) BKR Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58) BoU Bostadsutskottet

BVF Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

BVL Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Boverkets ändrings- Boverkets allmänna råd om ändring av råd, BÄR byggnad

dir. Direktiv Direktivet om bedöm- Europaparlamentets och rådets direktiv ningar av vissa planers 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om beoch programs miljö- dömning av vissa planers och programs påverkan jöpåverkan (även kallat SEA-direktivet eller SMB-direktivet)

Direktivet om fram- Europaparlamentets och rådets direktiv jande av el producerad 2001/77/EG av den 27 september 2001 från förnybara energi- om främjande av el producerad från källor på den inre förnybara energikällor på den inre marknaden för el marknaden för el

Förkortningar och begrepp SOU 2005:77

24

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ESDP European Spatial Development Perspecitive ESL Lag (1987:11) om exploateringssamverkan

Europakonventionen Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som gäller som svensk lag enligt lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna Farledslagen Lag (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn Fastighetsbildnings- Fastighetsbildningslag (1970:988) lagen, FBL

FN Förenta Nationerna

Förordningen om hus- Förordning (1998:896) om hushållning hållning med mark- med mark- och vattenområden m.m. och vattenområden

Förvaltningslagen, FL Förvaltningslag (1986:223) Förvaltningsprocess- Förvaltningsprocesslag (1971:429) lagen, FPL GIS Geografiska informationssystem

HO Handikappombudsmannen HSO Handikappförbundens samarbetsorgan

KA Kvalitetsansvarig enligt PBL Kommunallagen Kommunallag (1991:900)

KU Konstitutionsutskottet Kulturminneslagen Lag (1988:950) om kulturminnen m. m.

Lagen om byggande Lag (1995:1649) om byggande av järnväg av järnväg, banlagen

SOU 2005:77 Förkortningar och begrepp

25

Lagen om kärntek- Lag (1983:4) om kärnteknisk verksamhet nisk verksamhet Lagen om rättspröv- Lag (1988:205) om rättsprövning av visning av vissa förvalt- sa förvaltningsbeslut ningsbeslut, rättspröv- ningslagen

Ledningsrättslagen, LL Ledningsrättslag (1973:1144) LGS Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning Luftfartslagen Luftfartslag (1957:297)

LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Minerallagen Minerallag (1991:45)

Miljöbalken Miljöbalk (1998:808) Miljöbalkskommittén Den parlamentariskt sammansatta kommitté som har haft i uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer (dir. 1999:109)

NUTEK Verket för näringslivsutveckling Natura 2000-område Område som ingår i ett europeiskt ekologiskt nät av särskilda bevarandeområden med stöd av rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (det s.k. fågeldirektivet) och av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (det s.k. habitatdirektivet)

Ordningslagen, OL Ordningslag (1993:1617) PBF Plan- och byggförordning (1987:383)

PBL Plan- och bygglag (1987:10) PBL-propositionen Prop. 1985/86:1 med förslag till ny plan- och bygglag prop. Proposition

Förkortningar och begrepp SOU 2005:77

26

rskr. Riksdagsskrivelse RUFS Regional Utvecklingsplan För Stockholmsregionen RUP Regionalt utvecklingsprogram

RVF Svenska Renhållningsverksföreningen SCB Statistiska Centralbyrån

skr. Regeringsskrivelse SFS Svensk författningssamling

SGI Statens Geotekniska Institut SOU Statens offentliga utredningar

Va-lagen Lag (1970:244) om allmänna vatten och avloppsanläggningar

Väglagen Väglag (1971:948)

Lista över begrepp

Blandade mål Blandade mål kallades mål, främst beslut om bygglov utanför detaljplan, där överprövning tidigare kunde ske både hos regeringen och i förvaltningsdomstol. Regeringen överprövade beslutet i den del det avsåg prövning enligt 2 kap. PBL, de s.k. allmänna intressena som skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse m.m., och förvaltningsdomstolarna prövade övriga delar av beslutet, framför allt prövning enligt 3 kap. PBL, dvs. krav på byggnader m.m.

Förvaltningsbesvär Överprövning av såväl lämplighetsfrågor som rättsfrågor. Enligt huvudregeln sker överprövningen i länsrätt i första instans. Därefter kan beslutet överklagas till kammarrätt och slutligen till Regeringsrätten. Det förekommer att länsstyrelsen

SOU 2005:77 Förkortningar och begrepp

27

ingår i instanskedjan, t.ex. vid överklaganden av beslut om bygglov enligt PBL. Den överprövande myndigheten kan sätta ett nytt beslut i det överklagade beslutets ställe. Utrymmet för ändring styrs av vad som prövats i underliggande instans (instansordningsprincipen). Det finns krav på prövningstillstånd för prövning i sak i kammarrätten och Regeringsrätten.

Laglighetsprövning Kallades tidigare kommunalbesvär.

Överprövningens omfattning regleras i 10 kap. 8 § kommunallagen (1991:900) och avser framför allt formella frågor, såsom om beslutet tillkommit i laga ordning eller om kommunfullmäktige överskridit sin befogenhet. Beslutet överklagas från kommun till länsrätt, därefter till kammarrätt och Regeringsrätten. Det finns krav på prövningstillstånd för prövning i sak i kammarrätt och Regeringsrätten. Domstolen kan endast fastställa eller upphäva det överklagade beslutet.

Rättsprövning Lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Tillkom för att garantera att Sverige uppfyllde sina åtaganden enligt artikel 6 (1) i Europakonventionen avseende rätt till domstolsprövning av tvister om ”civila rättigheter och skyldigheter”. Ansökan om rättsprövning kan göras inom tre månader från dagen för beslutet. En ansökan om rättsprövning hindrar inte att det beslut som klandras verkställs. Prövningen avser om beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av om-

Förkortningar och begrepp SOU 2005:77

28

ständigheterna i ärendet. Enligt lagmotiven kan, utöver förenligheten med gällande rätt, sådant som faktabedömning, bevisvärdering och ett besluts förenlighet med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet omfattas av prövningen (prop. 1987/88:69 s. 23 och 234). Regeringsrätten kan endast fastställa eller upphäva det prövade beslutet.

Särskilda förvaltnings- Så kallade särskilda förvaltningsbesvär besvär är en särskild form av förvaltningsbesvär där såväl lämplighetsfrågor som rättsfrågor kan överprövas. Till skillnad från ordinära förvaltningsbesvär är det regeringen som överprövar länsstyrelsens beslut och inte länsrätten. En annan skillnad är att regeringen endast kan fastställa eller upphäva beslutet om inte kommunen medger ändring eller ändringen endast har ringa betydelse.

29

Sammanfattning

PBL-kommittén har haft i uppdrag att göra en samlad översyn av plan- och bygglagstiftningen (plan- och bygglagen [1987:10, PBL] och lagen [1994:847] om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL). Kommittén har under arbetets gång lämnat två delbetänkanden och två rapporter. Det ena delbetänkandet avsåg införlivandet av ett EG-direktiv och fick namnet Miljöbedömningar avseende vissa planer och program (SOU 2004:70). Det andra delbetänkandet innehöll förslag till en framtida instansordning för vissa PBL-ärenden, främst bygglov, och redovisades i delbetänkandet Kortare instanskedja och ökad samordning – Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation (SOU 2004:40). I rapporten Främjande av el producerad från förnybara energikällor redovisade kommittén en översyn av PBL utifrån de krav som ställdes i ett särskilt EG-direktiv rörande denna typ av elproduktion (rapport 2003). Vid halvårsskiftet 2004 redovisade kommittén en lägesrapport om kommitténs arbete.

I detta slutbetänkande lämnar kommittén sina förslag till reformering av bestämmelserna i framför allt PBL.

I denna sammanfattning finns en koncentrerad redovisning av kommitténs ställningstaganden och förslag till lagstiftningsförändringar. En mer utförlig beskrivning av reformbehovet och av den huvudsakliga inriktningen när det gäller kommitténs förslag finns i betänkandets kapitel 2.

Sammanfattning SOU 2005:77

30

Kapitel 1 Inledning

I kapitlet redogörs för kommitténs uppdrag och arbetsformer samt betänkandets disposition.

Kapitel 2 Plan- och bygglagen, utvecklingen och en samlad bedömning av reformbehovet

Utredningsarbetet har visat att det i stort sett finns ett samstämmigt och starkt stöd för de grundläggande syftena och grundstrukturen i PBL.

Kommittén har dock gjort bedömningen att det krävs vissa lagändringar för att få en lagstiftning som ger stöd för planering och byggande som främjar en långsiktigt hållbar utveckling. Den huvudsakliga inriktningen i kommitténs förslag är att

• de materiella bestämmelserna ska bli tydligare och mer överskådliga, exempelvis när det gäller samhälleliga krav som ska tillgodoses,

• lagstiftningen ska stimulera till en ökad mellankommunal samverkan i frågeställningar som rör andra kommuner,

• översiktsplaneringen ska bli mer strategiskt inriktad,

• en detaljplanering med fokus på strukturella frågor ska underlättas,

• användningsområdet för områdesbestämmelser begränsas och tydliggörs,

• frågor som rör genomförande av planer, exempelvis huvudmannaskap för allmänna platser, ska aktualiseras tidigt i planläggningsarbetet,

• fastighetsplanen slopas som särskilt planinstrument,

• bygglovsplikten ska göras mer enhetlig men samtidigt betona utrymmet för kommunala anpassningar,

• bygganmälan ska slopas som särskilt instrument och förfarandet samordnas med bygglovsprövningen,

• roller och uppgifter för olika aktörer i byggprocessen ska bli tydligare,

• prövningsförfarandet enligt PBL och miljöbalken bör samordnas, bl.a. genom att lagstiftningen ska ge förutsättningar för enskilda att få samordnade besked vid prövning av åtgärder som kräver lov enligt PBL och prövning enligt miljöbalken,

SOU 2005:77 Sammanfattning

31

• tydliggöra rätten att komma till tals och överprövningens omfattning,

• instanskedjan för överprövning av beslut enligt PBL ska kortas och att PBL-ärenden och miljöbalksärenden ska kunna samordnas också vid överprövningen.

Kapitel 3 Hållbar utveckling och andra särskilt utpekade mål och intressen

Hållbar utveckling (avsnitt 3.2)

Kommitténs bedömning

Arbetet med hållbar utveckling förutsätter bland annat en långsiktighet i beslutsfattandet, avvägningar mellan olika aspekter inom ramen för en helhetssyn, hänsyn till såväl globala som nationella, regionala och lokala perspektiv, demokratiska beslutsformer byggda på delaktighet från berörda medborgare samt ett lokalt ansvar i samspel med myndigheter och aktörer på olika nivåer. Plan- och bygglagstiftningens syfte, grundläggande struktur, ansvarsfördelning och beslutsprocesser stämmer i stora delar överens med de grundläggande komponenterna för hållbar utveckling och lagstiftningen erbjuder instrument för arbetet med hållbar utveckling, främst på kommunal nivå.

De nationella miljömålen (avsnitt 3.3)

Kommitténs bedömning

Plan- och bygglagstiftningen tillgodoser i stort sett de krav som kan ställas för att miljömålen ska beaktas vid planläggning och andra beslut. De lagändringar som har genomförts för att stärka miljöhänsynen och öka kraven på beslutsunderlag om miljökonsekvenser har ökat dessa möjligheter.

Sammanfattning SOU 2005:77

32

Bostadsbyggande och bostadsförsörjning (avsnitt 3.4)

Kommitténs bedömning

PBL är endast ett av flera styrmedel för kommunernas arbete med bostadsbyggandet och bostadsförsörjningen. Inga specifika ändringar föreslås för att påverka byggandet och bostadsförsörjningen. Däremot kan ändringar i PBL som rör hela kedjan från den översiktliga planeringen till detaljplanering och generella bygglov också stödja en utvecklad tillämpning och underlätta byggandet.

Tillgänglighet och användbarhet (avsnitt 3.5)

Kommitténs bedömning

Särskilda lagstiftningsändringar behövs inte, men en bättre tillämpning kan stödjas genom vissa förtydliganden av kraven i förordningen om tekniska egenskapskrav samt förbättringar av systemet för prövning, kontroll och tillsyn av byggandet, så att kommunens möjligheter att säkerställa kraven underlättas. För att bestämmelserna ska bli verkningsfulla i större utsträckning behöver också kraven respekteras bättre än i dag.

Kulturmiljö och varsamhet (avsnitt 3.6)

Kommitténs bedömning

Genom att förtydliga och renodla de materiella bestämmelserna om utformning, varsamhet och kulturmiljöskydd vid såväl nybyggnad som ändring av bebyggelse ska kommunerna ges bättre förutsättningar att verka för kulturmiljöhänsyn. Även ändringar i lovpliktens omfattning och förutsättningarna för bygglovsprövningen kan ge byggnadsnämnden bättre möjligheter till en tidig dialog om olika utformningskrav för såväl yttre som inre åtgärder. Genom förstärkning av översiktsplanens betydelse som kunskaps- och beslutsunderlag och av de rättsverkande planinstrumentens utformning kan det ges bättre stöd för att hantera kulturmiljöhänsyn i befintlig bebyggelse.

SOU 2005:77 Sammanfattning

33

Detaljhandel (avsnitt 3.7)

Kommitténs bedömning

Erfarenheterna från tillämpningen visar att det finns anledning att tydligare ange kommunens handlingsutrymme med hänsyn till såväl olika allmänna intressen och samhällsmål som behovet av hänsyn till konsekvenserna i ett större geografiskt område. Det finns emellertid inte skäl att föreslå särskilda bestämmelser som rör enbart detaljhandelsanläggningar, utan behoven kan tillgodoses genom generella ändringar som rör även andra anläggningar och verksamheter med regional räckvidd eller påverkan.

Översvämningar och andra olyckor (avsnitt 3.8)

Kommitténs bedömning

Kunskaperna och rådgivningen om översvämningsrisker behöver förbättras. Kommittén bedömer emellertid att det även behövs lagändringar för att ställa tydligare krav på att riskerna för översvämningar och andra olyckor ska beaktas vid tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen.

Källsortering (avsnitt 3.9)

Kommitténs bedömning och förslag

Kommittén föreslår att det av bestämmelserna om allmänna intressen i 2 kap. tydligt ska framgå att möjligheterna att ordna hanteringen av avfall ska beaktas vid beslut om lokalisering och utformning av bebyggelse. Däremot anser kommittén inte att det i nuläget bör föreslås bestämmelser om inrättande av utrymmen för källsortering i den befintliga bebyggelsen. Överväganden när det gäller behovet av sådana bestämmelser bör i stället avvakta utfallet av andra förändringar som nyligen genomförts. Dessutom krävs lösningar när det gäller andra frågor, främst frågan om ansvarsfördelningen.

Sammanfattning SOU 2005:77

34

Internationella åtaganden (avsnitt 3.10)

Kommitténs bedömning

De internationella åtaganden som identifierats och som bedöms ha koppling till plan- och bygglagstiftningen är olika till sin karaktär. I några fall har kommittén gjort bedömningen att lagstiftningen behöver ses över och anpassas.

Sammanfattande bedömning av hur hållbar utveckling och utpekade mål och intressen bör tillgodoses inom ramen för plan- och bygglagstiftningen (avsnitt 3.11)

Både de grundläggande materiella bestämmelserna och reglerna om instrumenten tillgodoser i huvudsak de krav som arbetet för hållbar utveckling och olika sakområden förutsätter. Förbättringar kan i första hand åstadkommas genom ett bättre utnyttjande av planinstrumenten, framför allt i syfte att beskriva och värdera olika allmänna intressen och mål samt synliggöra målkonflikter och de avvägningar mellan olika intressen som görs vid olika ställningstaganden. Särskilda konsekvensbeskrivningar kan vara ett kompletterande verktyg som kan underlätta dessa avvägningar genom att tydligt lyfta fram olika konsekvenser av skilda handlingsalternativ inför besluten.

Kommittén anser emellertid att det finns ett behov av att ändra vissa av de materiella bestämmelserna.

Kapitel 4 Allmänna intressen och samhällskrav

Bestämmelserna i 1–3 kap. PBL har setts över. Syftet har varit att ge en tydligare och mer enhetlig grund för de skilda beslut som ska fattas med stöd av bestämmelserna.

Kommitténs förslag

• För att få en mer logisk och överskådlig struktur föreslås att de olika paragraferna i 1 kap. ges en ny ordningsföljd. Därutöver föreslås vissa ändringar och förtydliganden när det gäller olika typer av allmänna lämplighetsbedömningar, förhållandet mellan

SOU 2005:77 Sammanfattning

35

berörda allmänna och enskilda intressen (den s.k. proportionalitetsprincipen) samt kommunens handlingsutrymme vid beslut enligt PBL.

• Bestämmelserna om de allmänna intressena i 2 kap. och kraven i 3 kap. föreslås samlade i ett gemensamt kapitel med en ny struktur och delvis ett nytt innehåll.

• De olika dimensionerna i hållbar utveckling – den sociala, den ekologiska samt den ekonomiska – ges ett uttryckligt stöd i en ny bestämmelse som ska beaktas inom hela PBL:s tillämpningsområde.

• Bestämmelserna i 2 kap. ska även ställa krav på hänsyn till möjligheterna att hantera avfall och att förebygga riskerna för översvämningar och andra olyckor.

• För att främja en önskvärd mellankommunal samverkan inför beslut om anläggningar med regional räckvidd och påverkan föreslås kraven på hänsyn till planeringen och förhållanden i berörda kommuner uttryckas i en särskild paragraf.

• Bestämmelserna om utformning av byggnader förtydligas och ändras så att kommunen ges ett bättre stöd för att hävda vissa samhällsintressen, t.ex. när det gäller krav på utformning och hänsyn till kulturmiljö och varsamhet.

Kapitel 5 Mellankommunal och regional samverkan

Kommitténs förslag

• Kommunernas skyldighet att samverka i frågor av mellankommunal betydelse tydliggörs. Om samverkan inte skett vid översiktsplaneringen ska samverkan som regel ske under detaljplaneringens programskede.

• En kommun föreslås få ett uttryckligt stöd för att överklaga en annan kommuns detaljplanebeslut om det rör en fråga av mellankommunal betydelse och beslutet går emot kommunen.

• Som en följd av det tydligare kommunala ansvaret för en mellankommunal samordning ska länsstyrelsens roll och uppgifter förtydligas. Bristande mellankommunal samordning slopas emellertid som en generell och självständig grund för statligt ingripande.

Sammanfattning SOU 2005:77

36

Kapitel 6 Översiktsplanering

Kommitténs förslag

• Den kommunomfattande översiktsplanens karaktär av en politisk, långsiktig vision för mark- och vattenanvändning och bebyggelsens utveckling lyfts fram i PBL:s inledande bestämmelser.

• Kraven på översiktsplanens obligatoriska innehåll nyanseras och förtydligas i en strävan att planeringen ska bli enklare och plandokumenten mer överskådliga. Samtidigt ska övergripande mål och riktlinjer av betydelse för den fysiska miljön redovisas så att kopplingen till andra program och strategier, inte minst på regional nivå, blir tydlig.

• Översiktsplanen ska kunna utformas på olika sätt, så länge innebörden och konsekvenserna kan utläsas. Kraven på handlingar vid olika skeden av översiktsplaneprocessen nyanseras.

• Det ges ett utryckligt lagstöd för att den kommunomfattande översiktsplanen kan ändras genom geografiska fördjupningar eller genom tillägg för särskilda verksamheter eller intresseområden, under förutsättning att innebörden och verkningarna för helheten redovisas.

• Reglerna för förfarandet förenklas. Det ges stöd för en stegvis samrådsprocess, där kommunen ges ett större utrymme för att avgöra när och hur samrådet ska bedrivas. Samrådet ska syfta till att diskutera såväl de övergripande målen och utveckla planeringsunderlaget som att diskutera förslag. Utställningstiden ska kunna förkortas vid geografiska fördjupningar och tillägg och utställningen ska i vissa fall kunna ersättas med en underrättelse till berörda.

• Syftet med prövningen av översiktsplanens aktualitet tydliggörs. Ställningstagandet ska kunna ge utgångspunkter för en eventuell omarbetning av översiktsplanen.

• Översiktsplaneringen ges en ökad tyngd vid diskussioner om frågor av mellankommunal räckvidd eller med konsekvenser utanför kommunen, bland annat genom uttryckliga krav på samverkan i tidiga skeden samt redovisning av invändningar från berörda kommuner i den antagna planen.

SOU 2005:77 Sammanfattning

37

Kapitel 7 Detaljplanering

Kommitténs förslag

• Kravet på detaljplan förtydligas när det gäller enstaka byggnader och anläggningar vars användning får en betydande miljöpåverkan.

• Detaljplaner ska i större utsträckning kunna göras mer översiktliga.

• Detaljplanen ska i vissa fall kunna ändras genom att kompletteras under planens genomförandetid för att konkretisera frågor som rör bl.a. byggnader och tomter samt för att reglera fastighetsindelning m.m.

• Förfarandereglerna för detaljplan förtydligas och justeras något. Syftet är att kunna förenkla processen, framför allt när frågorna har behandlats i översiktsplanen.

• Kraven på att detaljplanen ska redovisas i olika handlingar tas bort. Det bör ställas krav på att planbeskrivningen tydligt redovisar de överväganden som har lagts till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser.

• Bygglovsprövningen inom detaljplanelagt område ges ökad betydelse för möjligheten att hävda kraven när det gäller byggnaders utformning.

Kapitel 8 Områdesbestämmelser

Kommitténs förslag

• Områdesbestämmelser föreslås finnas kvar som regleringsmöjlighet men användningsområdet begränsas och förtydligas.

• Möjligheten att reglera grunddragen i markens användning genom områdesbestämmelser och att reglera fritidshusarea tas bort.

• Områdesbestämmelser ska som hittills kunna användas för att variera lovplikten och reglera byggnaders utformning i den befintliga bebyggelsen. I det sistnämnda fallet kan instrumentet utgöra ett alternativ till reglering genom detaljplan.

Sammanfattning SOU 2005:77

38

• Möjligheterna att reglera användning och utformning av befintliga allmänna platser, vegetation och markytor, skyddsanordningar samt exploateringssamverkan behålls.

• Kravet på att områdesbestämmelserna ska säkerställa syftet med översiktsplanen eller att ett riksintresse tillgodoses tas bort och ersätts med krav på att arbetet ska inledas med ett program, om bestämmelserna inte överensstämmer med översiktsplanen.

• Ett enkelt förfarande ska – i likhet med vad som föreslås gälla för detaljplan – kunna tillämpas om bestämmelserna har ett tydligt stöd i översiktsplanen.

Kapitel 9 Plangenomförande

Kommitténs förslag

• En genomförandebeskrivning ska redovisa konsekvenserna av en detaljplan för de berörda sakägarna. En första dokumentation om konsekvenserna ska redovisas vid samrådet. Kravet på att genomförandebeskrivningen ska utgöra en särskild handling tas bort.

• Kravet slopas på att kommunen kan avsäga sig huvudmannaskapet för allmänna platser endast om det finns särskilda skäl. Möjligheten för kommunen att helt överlåta huvudmannaskapet på fastighetsägarna ska dock, liksom enligt gällande rätt, i princip gälla endast inom områden som planerats för och som genomförts som områden för boende delar av året. Kommunen ska vidare, liksom enligt gällande rätt, alltid vara huvudman för allmänna platser av tydlig allmän karaktär. Kommittén föreslår att en mellanform införs, som innebär att kommunen i övriga fall får besluta att kommunen tillsammans med fastighetsägarna står för huvudmannaskapet genom en samfällighetsförening. Dessutom föreslås att det ska vara möjligt med olika huvudmän för olika allmänna platser inom en och samma detaljplan.

• När fastighetsindelningen behöver läggas fast ska det göras i form av planbestämmelser som ersätter det nuvarande institutet fastighetsplan. Följsamhetsbestämmelser införs i fastighetsbildningslagen som innebär att avvikelser från en detalj-

SOU 2005:77 Sammanfattning

39

plan som har beslutats enligt PBL inte behöver prövas på nytt vid en lantmäteriförrättning.

Kapitel 10 Prövning, kontroll och tillsyn av byggnadsprojekt

Kommitténs förslag

• Kravet på separat bygganmälan slopas, vilket innebär att en sammanhållen bygglovsprocess återinförs för prövning och tillsyn av byggprojekt.

• En förskjutning av byggnadsnämndens tillsyn ska ske mot tidiga och avslutande skeden, och ökad vikt fästas vid kontroll och tillsyn av utförd projektering.

• Prövningen av bygglov ska avse att kraven på lämplig placering, utformning och användning är uppfyllda och att förutsättningar att uppfylla de tekniska egenskapskraven inte saknas.

• Byggsamråd ska hållas efter att en bygglovsansökan getts in om det inte är uppenbart obehövligt.

• Bygglov ska innebära rätt att bygga och innehålla villkor för att börja.

• Den kvalitetsansvarige ges ökade uppgifter och en starkare ställning och det ska krävas att han eller hon är riksbehörig. Undantag kommer dock att finnas i vissa typer av ärenden.

• Oberoende kontroll ska kunna utföras genom fristående personer eller företag.

• Lika krav på bygglov och rivningslov ska gälla inom och utanför områden med detaljplan.

• Utökade undantag från lovplikt införs för friliggande en- och tvåbostadshus.

• Förhandsbesked om bygglov ska kunna ges i alla frågor som

kan omfattas av bygglovsprövningen.

• Bygglovsprövningen samordnas med prövning enligt miljöbal-

ken när sådan krävs och samordning är möjlig och lämplig.

• Slutbevis ska förberedas vid ett avslutande byggsamråd, avse

vad som fastställts och föreskrivits i bygglovet, och innebära rätt att bruka.

• De särskilda avgifter som kan tas ut i samband med överträ-

delser höjs. Miniminivån för byggnadsavgiften höjs till 2 000

Sammanfattning SOU 2005:77

40

kr och den särskilda avgiften ska bestämmas till minst 2 000 kr och högst ett prisbasbelopp.

Kapitel 11 Samordning mellan PBL och annan lagstiftning

Samordningen mellan PBL och miljöbalken (avsnitt 11.2)

Kommitténs förslag

• Det föreslås vissa förändringar i syfte att undvika dubblerade prövningar och att låta vissa moment i förfarandet vara gemensamma.

• Prövningen av anläggningar som kräver både bygglov enligt

PBL och anmälan enligt 9 kap. miljöbalken ska kunna handläggas samlat vid bygglovsprövningen och leda till ett gemensamt beslut.

• Inför prövningen av åtgärder som kräver bygglov men inte är anmälningspliktiga enligt miljöbalken ska byggnadsnämnden höra den miljöansvariga nämnden.

• Beslut om detaljplan eller bygglov ska inte kunna strida mot föreskrifter eller förbud som gäller för områden som är skyddade enligt 7 kap. miljöbalken.

• Strandskyddet ska vara upphävt innan kommunens antagande av en detaljplan som berör strandskyddat område. Bygglov får heller inte lämnas utan att beslut om undantag från strandskyddsbestämmelserna har getts.

• Kravet på anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ska inte omfatta anläggningar där bygglov lämnats enligt PBL.

• Ett beslut om lov ska inte kunna överklagas i den del de avser frågor som redan är avgjorda vid prövningen av tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken.

• Förfarandet vid upprättandet av ett förslag till detaljplan för en verksamhet ska i vissa fall kunna förenklas och samordnas med tillståndprövningen enligt 9 kap. 6 § miljöbalken.

• Detaljplanekravet skärps med syftet att säkerställa att detaljplaneläggning sker då en anläggning tillsammans med andra befintliga eller tillkommande anläggningar kan få en sådan omfattning att det innebär risk för betydande miljöpåverkan.

SOU 2005:77 Sammanfattning

41

Samordningen mellan PBL och trafiklagarna (avsnitt 11.3)

Kommitténs bedömning

Planering och prövning av utbyggnaden av trafikinfrastrukturen sker enligt olika regelverk och samordningen med PBL brister i vissa fall. De regler som ska tillämpas är delvis gemensamma, men det finns också skilda materiella krav. En utredning av behovet av en mer långtgående samordning har ansetts vara för omfattande för att rymmas inom ramen för PBL-översynen. Kommittén har därför inriktat arbetet mot att stärka planformerna och möjligheterna till anpassning utifrån de konkreta situationerna. Förhoppningen är att man genom dessa förändringar också stärker de kommunala planernas roller i sektorsplaneringen.

Kapitel 12 Rätten att komma till tals och överprövningens omfattning

Kommitténs förslag

• Kraven på underrättelser inför beslut om bygglov skärps, liksom kraven på kommunerna att delge beslut om bygglov.

• I lagtexten tydliggörs att ett beslut ska angå den som vill överklaga och ha gått honom eller henne emot för att en rätt att överklaga ska föreligga.

• Statliga myndigheter i egenskap av sakägare och kommuner som är berörda får en rätt att överklaga.

• Ideella organisationer som har rätt att överklaga enligt miljöbalken ska i vissa fall få rätt att överklaga beslut enligt PBL.

• Det kommunala handlingsutrymmet vid beslut enligt PBL ska uttryckas tydligare i lagtexten.

• Proportionalitetsprincipen, dvs. att det ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut och de konsekvenser beslutet får för motstående enskilda intressen, ska anges direkt i PBL.

• Ramarna för överprövningen förtydligas. Överprövningen ska avse om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på sätt som den som överklagar har angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet.

Sammanfattning SOU 2005:77

42

Kapitel 13 Den framtida instansordningen för PBL-ärenden

Kommitténs förslag

• Planärenden som i dag överprövas av regeringen föreslås föras över till domstol för prövning inom den ordinarie kedjan.

• Undantag föreslås för länsstyrelsens beslut att med stöd av

12 kap. PBL upphäva ett beslut om en detaljplan som också fortsättningsvis ska prövas av regeringen.

• Instansordningen för överprövning av ärenden enligt PBL och miljöbalken bör samordnas. PBL-ärendena föreslås därför framöver överprövade i länsstyrelserna och därefter i plan- och miljödomstolar med en plan- och miljööverdomstol som sista instans. På så sätt kan också handläggningen av PBL-ärenden koncentreras till färre domstolar vilket kan anses skapa förutsättningar för att öka kvaliteten.

Kapitel 14 Förslagens konsekvenser

De förändringar som kommittén föreslår innebär att kommunernas handlingsutrymme förtydligas. Flera av de föreslagna förändringarna kommer att öka kraven på kommunerna, exempelvis kraven på samordning av hanteringen av ärenden enligt PBL och miljöbalken. Samtidigt innebär kommitténs förslag att kommunernas arbete ska kunna förenklas i vissa delar, exempelvis genom tydligt stöd för ändringar av översiktsplaner genom fördjupningar och tydligare stöd för att slopa programskedet vid planläggning. Vilka konsekvenser förslagen kan få för plan- och byggverksamheten beskrivs närmare i kapitlet med fyra olika plansituationer som utgångspunkt (se avsnitt 14.1).

Kommittén förslag ska kunna göra processen mer effektiv, bl.a. ska handläggningstiderna kunna kortas och tydligheten öka.

Kapitel 15 Genomförande av kommitténs förslag

Kommitténs bedömning är att ändringarna kan genomföras den 1 januari 2008 och då omfatta såväl ändrad instansordning som ändrade materiella bestämmelser i framför allt PBL. Vissa övergångsbestämmelser kommer att behövas.

43

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10) dels att 3 kap. 1–3, 10–18 §§, 4 kap. 4 §, 5 kap. 7, 13 §§, 6 kap. 3– 16, 18 §§, 8 kap. 6–7, 12 a, 13 §§ och 9 kap. 2 a , 13–15 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriker skall ändras och införas enligt vad som framgår nedan,

dels att 1 kap. 2–9 §§, 2 kap. 1–4 §§, 4 kap. 1–3, 5–10, 13–14 §§, 5 kap. 1, 3–4, 6, 8–11, 16, 18, 21, 24, 26, 28, 33–34, 36 §§, 6 kap. 1, 24, 26 §§, 7 kap. 8 §, 8 kap. 1–5, 8, 11–12, 14, 16, 18 a, 19–23, 26– 27, 32–34 §, 9 kap. 1–12 §§, 10 kap. 3–4, 6, 8 och 17 §§, 11 kap. 5 §, 12 kap. 1, 6 §§, 13 kap. 1–5, 7–8 §§, 15 kap. 3 §, 16 kap. 1 § och 17 kap. 11 och 18 a §§ skall ha följande lydelse,

dels att 13 kap. 6 § som tidigare upphävts skall få nytt innehåll och

dels att det i lagen skall införas nya paragrafer 1 kap. 10 §, 2 kap. 5–13 §§, 4 kap. 1 a §, 5 kap. 3 a, 6 a–c, 7 a–d, 27 a §§ och 8 kap. 11 a, 25 a–d §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §