P 14514-25
Antagande av detaljplan. I en detaljplan har stora delar av privatägda fastigheter lagts ut som allmän plats, natur, i syfte att skydda värdefull natur. MÖD har bedömt att det inte framgår av planhandlingarna hur kommunen har gjort avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen. MÖD har därför funnit att detaljplanens planbeskrivning inte uppfyller kraven i 4 kap. 33 § PBL och att det inte framgår om kommunen vid utformningen av detaljplanen i enlighet med 4 kap. 36 § PBL har tagit skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Det har därför funnits skäl att upphäva planen. De av kommunen medgivna ändringarna av detaljplanen har ansetts för betydande för att godtas enligt 13 kap. 17 § andra stycket PBL
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-09-18 P 14514-25 060301 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-09-30 i mål nr P 2629-25, se bilaga A
PARTER
Klagande 1. Salems kommun 144 80 Rönninge
2Bostadsrättsföreningen Uttringe Strand, 769632-5336 c/o Hantverksdesign Fast Utv Sth AB Högboleden 20 774 63 Avesta
3Bostadsrättsföreningen Uttringe Äng, 769633-9121 c/o Hantverksdesign Fast Utv Sth AB Högboleden 20 774 63 Avesta
Ombud för 2 och 3:
Motpart
SVEA HOVRÄTT DOM P 14514-25
SVEA HOVRÄTT DOM P 14514-25
Ombud för 23 och 24: J SAKEN Detaljplan för Södra Ekdalen i Salems kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandena.
SVEA HOVRÄTT DOM P 14514-25
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Salems kommun har yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa beslutet att anta detaljplanen med de i mark- och miljödomstolen medgivna ändringarna. De medgivna ändringarna innebär att avseende fastigheterna , och ska användningsbestämmelsen allmän plats, natur ersättas med kvartersmark, bostäder, med egenskapsbestämmelser om att marken inte får förses med byggnad (punktprickning) samt att träd endast får fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk (n ). Kommunen har yrkat i andra hand att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa beslutet att anta detaljplanen endast med ändringen avseende egenskapsbestämmelsen om att släntintrång får ske (z ) ska avse ett mer begränsat område på fastigheten .
Bostadsrättsföreningen Uttringe Strand och Bostadsrättsföreningen Uttringe Äng (bostadsrättsföreningarna) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska fastställa beslutet att anta detaljplanen och i andra hand undanröja mark- och miljödomstolens dom och återförvisa målet dit.
, , , , , , och ( m.fl.) har medgett klagandenas yrkanden.
, , , , , , , , , , , , , , och ( m.fl.) har bestritt ändring av mark- och miljödomstolens dom.
SVEA HOVRÄTT DOM P 14514-25
UTVECKNING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Kommunen har anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan.
De ändringar som kommunen medgett är inte väsentliga ändringar i den mening som avses i de aktuella reglerna i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Kommunens medgivande omfattar en liten del av utlagd allmän platsmark och släntintrånget innebär en korrigering eftersom området på kartan av förbiseende har kommit att omfatta ett något för stort område. De medgivna ändringarna medför inte heller att planen blir svårare att tolka eller får oöverblickbara konsekvenser för vare sig allmänna eller enskilda intressen. Mark- och miljödomstolen borde inte ha processlett kommunen till att göra ett medgivande som sedan inte kunde godtas. Kommunens talan har medgetts av flera berörda fastighetsägare. Medgivandena måste tillmätas stor betydelse vid bedömningen av om kommunens avvägning mellan de allmänna och enskilda intressena skett på ett korrekt sätt.
Det finns i planbeskrivningen en utförlig beskrivning av de allmänna intressen som gör sig gällande inom planområdet. Mot bakgrund av mark- och miljödomstolens mycket tydliga processledning valde kommunen efter ny genomgång av de allmänna och enskilda intressen som gör sig gällande i planärendet att lämna ett medgivande som i viss del innebar att ett fåtal fastighetsägares enskilda intressen viktades något tyngre än det motstående allmänna intresset. Både den intresseavvägning som gjorts i planbeskrivningen och den som ligger till grund för de medgivna ändringarna är förenliga med bestämmelserna i PBL. De mindre delar av marken som genom medgivandet blir kvartersmark avses att punktprickas vilket innebär att även kvartersmarken kommer att bidra till att begränsa hårdgöring och bevara trädbestånd.
Bostadsrättsföreningarna har anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan.
Bostadsrättsföreningarna äger fastigheten . Av planbeskrivningen framgår att kommunen avsett att upprätta exploateringsavtal med föreningarna i samband med detaljplanens antagande. Bostadsrättsföreningarna har därmed varit part i målet hos mark- och miljödomstolen. Trots detta har ingen kommunicering skett med
SVEA HOVRÄTT DOM P 14514-25
föreningarna innan antagandebeslutet upphävdes, vilket utgör ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång.
Planbeskrivningen innehåller en mycket utförlig redovisning av slutsatserna i de ekologiska utredningar som tagits fram under planarbetet samt skälen för att viss mark behöver läggas ut som allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. Det har också tagits fram en särskild skötselplan för marken. Det framgår därmed av planbeskrivningen vilka överväganden som har legat till grund för detaljplanens utformning i nu aktuella avseenden. Den alternativa utformningen enligt kommunens medgivande innebär att marken inte får förses med någon byggnad och att träd endast får fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. Södra Ekdalen utgör ett sådant särskilt värdefullt område som omfattas av bestämmelserna i 8 kap. 13 § PBL och där bestämmelserna om bygglovsbefriade åtgärder inte är tillämpliga. De olika lösningarna kan därmed anses likvärdiga. Planen har kunnat godtas såväl i ursprungligt skick som med de ändringar vilka medgivits av kommunen. När det gäller släntintrånget är det uppenbart att det skett ett rent förbiseende vid utformningen av plankartan. Den medgivna ändringen saknar närmare betydelse för andra än ägarna till fastigheten .
m.fl. har anfört i huvudsak detsamma som vid mark- och miljödomstolen till stöd för sitt bestridande. De har även motsatt sig att planen fastställs med de av kommunen medgivna ändringarna.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Frågan om återförvisning
Bostadsrättsföreningarna har anfört att det har förekommit ett grovt rättegångsfel vid mark- och miljödomstolen och att ärendet därför ska återförvisas dit.
Innan en detaljplan upphävs bör de vars intressen påverkas på ett påtagligt sätt av planen få tillfälle att yttra sig hos domstolen. Mark- och miljödomstolen har i det här fallet endast gett kommunen tillfälle att yttra sig innan detaljplanen upphävdes. Det
SVEA HOVRÄTT DOM P 14514-25
framgår dock av handlingarna i målet att även bostadsrättsföreningarna kan ha ett påtagligt intresse av att detaljplanen står sig. Bostadsrättsföreningarna har överklagat till Mark- och miljööverdomstolen och prövningstillstånd har meddelats. Rättegångsfelet får därmed anses vara läkt i Mark- och miljööverdomstolen och det finns därför inte skäl att återförvisa målet till mark- och miljödomstolen. (Jfr rättsfallet NJA 2019 och se rättsfallet MÖD 2020:6.)
Överväganden kring allmänna och enskilda intressen
Vid prövningen av frågor enligt PBL ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen (2 kap. 1 § PBL). Den planbeskrivning som enligt 4 kap. 31 § PBL ska finnas tillsammans med planen är inte rättsligt bindande men fyller en viktig funktion för att tolka och förstå planen och dess innebörd. Det är därför angeläget att planbeskrivningen tydligt redovisar de överväganden som gjorts under planarbetet (se prop. 2009/10:170 s. 214). En planbeskrivning ska innehålla en redovisning av de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (4 kap. 33 § första stycket 4 PBL). Vidare ska en detaljplan vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderättsoch fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande (4 kap. 36 § första stycket PBL).
Vid bedömningen av om kommunens redovisning uppfyller kraven i 4 kap. 33 och 36 §§ PBL bör hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat planens syfte, konsekvenserna av dess genomförande och det intrång som uppstår för enskilda.
Den aktuella detaljplanens syfte är enligt planbeskrivningen bland annat att skydda värdefull natur- och kulturmiljö. Stora delar av planområdet läggs ut som naturmark i syfte att skydda värdefulla skogs- och strandmiljöer och för att bevara spridningskorridorerna. En separat skötselplan för Södra Ekdalen har tagits fram med en beskrivning av hur skogs- och ängsmarken ska skötas. I de ekologiska utredningar som gjorts har det fastslagits vilken mark som behöver bevaras samt hur den ska skötas för att en kontinuerlig ekologisk funktion ska kunna bibehållas. Det framgår vidare av
SVEA HOVRÄTT DOM P 14514-25
planbeskrivningen att marköverföring behöver ske genom fastighetsreglering av mark från privata fastigheter till allmän plats inom kommunens fastighet Uttringe 1:935. Detta för att möjliggöra breddning av befintlig kurva för ökad trafiksäkerhet samt för planläggning av naturmark. För de privatägda fastigheterna som behöver överföra mark till kommunen kommer ersättning för överförd mark att utgå. För att möjliggöra breddning av Uttringe gårds väg behöver en slänt anläggas på fastigheten på en yta om ca 100 m². Ytan läggs ut som en rätt till släntintrång på plankartan.
Detaljplanen innebär att betydande delar av fastigheterna , och planläggs som allmän plats, natur. Det finns ett visst underlag med beskrivning av det allmänna intresse som ligger bakom planens syfte att skydda mark som naturmark, men inte några närmare överväganden om hur stor del av de privata fastigheterna som behöver tas i anspråk för att uppnå planens syfte. Plan-beskrivningen och övriga planhandlingar saknar också en redogörelse för de olägen-heter som drabbar de privata fastighetsägarna genom att marken läggs ut som allmän plats, hur avvägningen har gjorts mellan allmänna och enskilda intressen och en bedömning av om fördelarna med planutformningen överväger olägenheterna för de privata fastighetsägarna. Mark- och miljööverdomstolen instämmer därmed i mark- och miljödomstolens bedömning att detaljplanens planbeskrivning inte uppfyller kraven i 4 kap. 33 § första stycket 4 PBL och att det inte framgår om kommunen vid utformningen av detaljplanen i enlighet med 4 kap. 36 § första stycket PBL har tagit skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Detta utgör skäl för att upphäva planen.
Kommunens medgivande att ändra detaljplanen
Kommunen har under målets handläggning i mark- och miljödomstolen medgett att användningsbestämmelsen allmän plats, natur, ersätts med kvartersmark, bostäder, med en egenskapsbestämmelse om att marken inte får bebyggas samt att träd endast får fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. Kommunen har även medgett att området för släntintrång minskas. Kommunen har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska fastställa beslutet att anta detaljplanen med de i mark- och miljödomstolen medgivna ändringarna.
SVEA HOVRÄTT DOM P 14514-25
Enligt 13 kap. 17 § andra stycket PBL får, om kommunen medgett det, beslutet att anta planen upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Det bör inte vara fråga om sakliga ändringar av sådan betydelse att ny granskning behövs och inte ändringar som medför att oklarheter uppstår. Ändring bör inte heller ske om konsekvenserna av ändringen för allmänna och/eller enskilda intressen är svåra att överblicka. (Se prop. 1985/86:1 s. 827 och bland annat rättsfallen MÖD 2022:9 och MÖD 2023:4.)
De ändringar som kommunen har medgett skulle innebära att den spridningskorridor som kommunen vill åstadkomma med detaljplanen skulle bli betydligt smalare samtidigt som de enskilda fastighetsägarnas mark skulle kvarstå som kvartersmark för bostäder med egenskapsbestämmelse att marken inte får bebyggas. Den av kommunen medgivna ändringen skulle bland annat medföra att de enskilda fastighetsägarna inte får ersättning för marken som inte får bebyggas. Ändringen är av sådan karaktär att det är svårt att överblicka vilka konsekvenser den skulle medföra för såväl allmänna som enskilda intressen. Ägarna av fastigheterna , och har också motsatt sig att planen ändras på det sätt kommunen medgett. Ändringarna är därtill så omfattande att en ny granskning skulle behöva genomföras (jfr rättsfallet MÖD 2014:8). Mot den bakgrunden bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det inte finns utrymme för att ändra beslutet att anta detaljplanen på det sätt som kommunen begärt enligt förstahandsyrkandet. Eftersom Mark- och miljööverdomstolen ovan gjort bedömningen att det finns skäl att upphäva detaljplanen är det inte heller möjligt att bifalla kommunens andrahandsyrkande om att planen ska fastställas med ändring endast avseende släntintrånget.
Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det föreligger skäl att upphäva planen och att de av kommunen medgivna ändringarna inte kan godtas. Överklagandena ska därför avslås vilket innebär att mark- och miljödomstolens avgörande att upphäva detaljplanen står fast.
SVEA HOVRÄTT DOM P 14514-25
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Margaretha Gistorp, referent, tekniska rådet Mats Kager samt hovrättsrådet Elisabeth Hartley. Föredragande har varit Anna Mirzadeh-Cederlund.
2025-09-30 P 2629-25
Meddelad i Nacka
PARTER Klagande Se bilaga 2 Motpart Se bilaga 2 ÖVERKLAGAT BESLUT Salems kommuns beslut 2025-03-06 i ärende nr KS/2025:65, se bilaga 1 SAKEN Detaljplan för Södra Ekdalen, plan 81-76 i Salems kommun
DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandena från , , , , , och . Mark- och miljödomstolen upphäver Salems kommuns beslut den 6 mars 2025 (dnr KS/2025:65) att anta detaljplan för Södra Ekdalen, plan 81-76 i Salems kommun.
Sida 2
NACKA TINGSRÄTT DOM P 2629-25
BAKGRUND
Salems kommun (kommunen) beslutade att anta en detaljplan för Södra Ekdalen, plan 81-76, i Salems kommun. Av planbeskrivningen framgår att planen syftar till att skydda värdefull natur- och kulturmiljö, möjliggöra nya småhus och möjliggöra en upprustning av Uttringe gårds väg.
YRKANDEN M.M.
, , , , , , och har yrkat att detaljplanen ska upphävas. De har även överklagat kommunens beslut om gatukostnadsutredning.
Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Detaljplanen möjliggör en omfattande exploatering i form av villkor, radhus och parhus inom ett område som idag är präglat av höga naturvärden, kulturmiljö och jordbruksmark för småskalig odling. Kommunen har gjort en felaktig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Planläggningen brister i hänsynen till landskapsbilden och kulturmiljön, innebär en otillåten exploatering av brukningsvärd jordbruksmark och är oförenlig med reglerna i artskydds-förordningen avseende förekomsten av fladdermöss. Sakägare som har lämnat synpunkter i granskningsskedet har inte fått någon underrättelse om att dessa inte har tillgodosetts inom föreskriven tid, vilket utgör ett formellt fel i planförfarandet.
, , , , och har getts tillfälle att yttra sig om sin rätt att överklaga detaljplanen men inte hörts av inom föreskriven tid.
har, som det får förstås, yrkat att detaljplanen ska upphävas. Hon har getts tillfälle att yttra sig över sin rätt att överklaga detaljplanen men inte hörts av inom föreskriven tid.
och har yrkat att detaljplanen ska upphävas.
Till stöd för sin talan hänvisat till kommunens sammanträdesprotokoll och planprogram för Södra Ekdalen (aktbil. 4-5) samt har sammanfattningsvis anfört följande. Överklagandet rör förtätningen samt exploateringen av parhus och bostadsrättsförening på fastigheten . Detaljplanen behöver omarbetas i enlighet med det godkända planprogrammet, vari framgår att avsikten endast varit att upprätta ca 10 friliggande enbostadshus.
Sida 3
NACKA TINGSRÄTT DOM P 2629-25
Exploateringen står även i strid med översiktsplanens intentioner. Det finns inte heller behov av att bredda Uttringevägen eller Uttringe gårds väg, utöver den skarpa kurvan Uttringevägen/Uttringe gårds väg
och har yrkat att detaljplanen ska upphävas.
Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Överklagandet rör förtätningen på fastigheten . Detaljplanen behöver omarbetas i enlighet med det godkända planprogrammet, vari framgår att avsikten endast varit att upprätta ca 10 friliggande enbostadshus. Marken på har i kommunens översiktsplan klassats som särskilt viktig för kommunens historia.
och har yrkat att detaljplanen ska ändras på så sätt att hela fastigheten planläggs som bostadstomt med byggrätt samt att skäl för prickmark eller kommunalt förvärv av delar av fastigheten inte föreligger.
Till stöd för sin talan har de hänvisat till en ekologisk utredning (aktbil. 8) samt har sammanfattningsvis anfört följande. Den ekologiska utredningen stödjer inte att naturvärdena på deras fastighet skulle vara så höga att det finns skäl för kommunens planläggning.
och har, som det får förstås, yrkat att detaljplanen ska upphävas.
Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Det område på deras fastighet som kommunen har planlagt som allmän platsmark är inte på pass värdefull att det finns skäl för en sådan planläggning. Planläggningen kommer att orsaka störningar för fastighetsägarna i form av ökad insyn. Kommunen har inte gjort sitt yttersta för att komma överens med fastighetsägarna och har använt fel beräkningsmetod i sin strävan att ta över tomtmarken.
och har, som det får förstås, yrkat att detaljplanen ska upphävas.
Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Det finns ingenting i översiktsplan, planprogram eller kulturmiljöutredning som visar en intention om parhus. Hänsyn har inte tagits till områdets befintliga bebyggelse och natur. En bostadsrättsförening utgör inte en ekonomisk säkerhet.
Sida 4
NACKA TINGSRÄTT DOM P 2629-25
och har yrkat att detaljplanen ska upphävas.
Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Deras överklagande rör egenskapsbestämmelsen n1, integrerade solceller, förtätning av bostadsrättsföreningen och att exploateringen hindrar deras sjöutsikt. Det finns också motsägelser mellan planbeskrivningen och situationsplanen/plankartan.
och har yrkat att det antal planbestämmelser rörande deras fastighet ska ändras.
Till stöd för sin talan har de hänvisat till bl.a. handlingar från Lantmäteriet (aktbil. 26-29) samt har sammanfattningsvis anfört följande. Bestämmelsen att träd endast får fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk står i konflikt med behovet av trädgårdsvård. De stora träden skyddas redan genom texten om ändrad lovplikt. Den högsta tillåtna nockhöjden bör ändras till 7,5 meter för att möjliggöra byggandet av ett hus med övervåning. Kraven på byggnaders egenskaper på fastigheten är för detaljerade och hindrar bl.a. färgsättning i enlighet med svensk byggnadstradition. Kravet på lertegel är onödigt.
och har, som det får förstås, yrkat att detaljplanen ska upphävas.
Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Detaljplanen tillåter parhus på fastigheten , vilket strider mot programplanen, vars innehåll enhälligt bekräftades av kommunstyrelsen vid ett sammanträde den 31 maj 2021. Detaljplanen gynnar denna fastighetsägare ensidigt och det kan ifrågasättas om detta verkligen har skett på ett demokratiskt godtagbart sätt.
och har yrkat att detaljplanen ska upphävas i sin helhet, alternativt endast beträffande intrång, servitut och prickad mark på deras fastighet .
Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Konsekvenserna av ombyggnationen av Uttringe gårds väg är inte fullständigt redovisade. Det är inte rimligt att på nytt bygga om vägen, utifrån kommunens ekonomi, de störningar samt skador på natur- och kulturvärden, djurliv och landskapsbilden som ombyggnaden kommer att ge upphov till samt att behov saknas. Ombyggnationen riskerar att medföra en oacceptabelt stor lutning på deras infartsväg och intrång på deras parkeringsplatser vid infarten och det saknas motivering till varför det föreslås ett så omfattande släntservitut.
Sida 5
NACKA TINGSRÄTT DOM P 2629-25
och har yrkat att detaljplanen ska ändras på så sätt delar av deras villatomt inte beslagtas och överförs till kommunalt huvudmannaskap.
Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande. Kommunen beslagtar delar av deras mark för att stödja ett kommersiellt projekt. Den föreslagna kompensationen motsvarar inte värdet på den byggrätt som de gått miste om. Beslagtagandet minskar även värdet på deras villatomt.
Salems kommun har medgett viss ändring av detaljplanen berörande fastigheterna , , , samt har bestritt ändring i övrigt. Salems kommun har gett in en reviderad plankarta.
Instans
DOMSKÄL
Gatukostnader
Överklagandet av gatukostnadsutredning har av kommunen överlämnats till förvaltningsrätten för prövning (se 13 kap. 1 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900), PBL) och motiverar därför inte någon ytterligare åtgärd från mark- och miljödomstolens sida.
Avvisning
Ett beslut att anta en detaljplan får enligt 13 kap. 8 § och 11 § PBL samt 42 § förvaltningslagen (2017:900) överklagas av den som beslutet angår om beslutet har gått denne emot, om denne också före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda.
Enligt praxis berör ett beslut att anta en detaljplan den som är fastighetsägare eller boende inom planområdet, fastighetsägare eller boende i direkt angränsning till planområdet (fastigheten och planområdet får som mest åtskiljas av en väg) eller den som annars är särskilt berörd. Vid bedömningen av om någon är särskilt berörd kan bl.a. beaktas avståndet till planområdet, trafikförhållandena, utsikt/skuggning samt buller och andra störningar (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens avgörande 2021-08-25 i mål P 4760-21 samt NJA 2017 s. 421).
Sida 6
NACKA TINGSRÄTT DOM P 2629-25
, , , , , och är bosatta på fastigheter som inte angränsar till planområdet. Det har inte framkommit att det skulle finnas omständigheter som medför att någon av dem skulle vara särskilt berörda av detaljplanen i enlighet med de kriterier som ställts upp i praxis. Deras överklaganden ska därmed avvisas.
Prövning i sak
Rättsliga utgångspunkter
Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (se 1 kap. 2 § PBL). Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen.
Av 13 kap. 17 § PBL framgår att den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Om kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Ändringar som har ringa betydelse får göras utan kommunens medgivande.
Av 5 kap. 25 § PBL framgår att om kommunen efter granskningstiden ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt 19 24 §§. Om kommunen bedömer att förslaget är ett sådant som avses i 7 § och det inte har kungjorts tidigare, ska kommunen dessutom kungöra det ändrade förslaget på det sätt som anges i 11 d §. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid.
Vid planläggning ska enligt 2 kap. 1 § PBL hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Enligt 4 kap. 36 § PBL ska en detaljplan vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. I de delar som planen medför att mark eller annat utrymme eller särskild rätt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 13 § eller 16 § ska planen vara utformad så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda.
En planbeskrivning ska enligt 4 kap. 33 § första stycket 4 PBL innehålla en redovisning av de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser.
Sida 7
NACKA TINGSRÄTT DOM P 2629-25
Mark- och miljödomstolens bedömning
Av plankartan framgår att kommunen har planlagt delar av de privatägda fastigheterna , plats N och att det avseende finns en egenskapsbestäm-melse om rätt till släntintrång på en del av fastigheten. Planläggningen innefattar i dessa delar inslag av expropriering, då fastigheterna tas i anspråk för ändamål av allmän karaktär. Trots detta saknas närmare redovisning för vilka överväganden som gjorts mellan allmänna och enskilda intressen. Det saknas motivering kring hur fördelarna med planutformningen överväger olägenheterna för de privata fastighetsägarna. Domstolen konstaterar mot den bakgrunden att kommunen har brustit i sin handläggning av planärendet på så sätt att villkoren enligt 4 kap. 33 § första stycket 4 och 36 § PBL inte är uppfyllda.
Kommunen har i ett yttrande medgett att mark N av rk förses med någon byggnad (punktprickning) samt om att träd endast får fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. Kommunen har även medgett att egenskapsbestämmelsen om släntintrång ska omfatta ett mer begränsat område. De medgivna ändringarna har markerats på en ny föreslagen plankarta.
Mark- och miljödomstolen konstaterar att de av kommunen medgivna ändringarna skulle innebära att detaljplanen får ett annat innehåll än det planförslag som ingått i granskningsskedet av planprocessen. Om antagandebeslutet skulle fastställas med de justeringar som kommunen gjort inom ramen för medgivandet, kommer den plankarta som har granskats under planprocessen inte att stämma överens med den plankarta som beslutas av domstolen. Inte heller planbeskrivningen skulle stämma överens med plankartan. De medgivna ändringarna skulle enligt domstolens mening innebära så pass väsentliga ändringar av detaljplanen att det inte är möjligt att med tillämpning av 5 kap. 25 § PBL besluta om dem utan en ny granskning. Mot den bakgrunden kommer mark- och miljödomstolen fram till att ändringarna inte är av den art att de kan beslutas av domstolen med stöd av 13 kap. 17 § PBL, trots kommunens medgivande.
Eftersom kommunen under planprocessen inte har hållit sig inom sitt lagliga handlingsutrymme och då bristerna inte heller kan läkas genom de ändringar som kommunen har medgett, ska den beslutade detaljplanen upphävas.
Vid denna utgång saknas det skäl för domstolen att pröva de klagandes invändningar mot detaljplanen i övriga delar.
Sida 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 2629-25
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-02) Överklagande senast den 21 oktober 2025.
Inge Karlström Malin Danielsson I domstolens avgörande har rådmannen Inge Karlström, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson deltagit. Föredragande har varit Torbjörn Kreuger.