lagen.nu
Mark- och miljööverdomstolen

P 1665-26

MÖD har funnit att en altan, som uppförts utan startbesked, har utgjort en lovpliktig tillbyggnad, varför nämnden har haft fog för att besluta om lovföreläggande och påföra byggsanktionsavgift.

Domstol
Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum
2026-11-16
Målnummer
P 1665-26
Rättsområde
Mål enligt plan- och bygglagen
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-11-16 P 1665-26 060106 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2026-01-13 i mål nr P 1999-25, se bilaga A PARTER Klagande M.Ö.

Motpart Miljö- och byggnadsnämnden i Orust kommun 473 80 Henån Ombud: S.D.S.

SAKEN Lovföreläggande och byggsanktionsavgift avseende fastigheten X i Orust kommun

Instans

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Miljöoch byggnadsnämnden i Orust kommuns beslut den 17 oktober 2024 (§ 172, dnr MBN/2024:1183) i den del som avser byggsanktionsavgift (punkten 2) på så sätt att avgiften bestäms till 14 898 kr.

2Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet i övrigt.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1665-26

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M.Ö. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och upphäva nämndens beslut i de delar som avser lovföreläggande och byggsanktionsavgift (punkten 1 och 2).

Nämnden har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i mark- och miljödomstolen, med följande förtydliganden och tillägg.

M.Ö.

Den aktuella åtgärden är bygglovsbefriad. Det handlar om en mindre utbyggnad som är försumbar till sin karaktär. Detta tillsynsärende är ett typfall av den överreglering som det varit lagstiftarens intention att komma ifrån genom nya plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Platsen ligger inte inom sammanhållen bebyggelse. I Boverkets kunskapsbank anges att sådan bebyggelse ska bestå av minst tre byggnader, byggnaderna ska vara placerade på minst två tomter och tomterna ska gränsa till varandra eller skiljas åt endast av en väg, gata eller parkmark. Mellan hans tomt och den närmsta bebyggda tomten är avståndet så omfattande att det skulle kunna inrymmas ett mindre radhusområde där. Även avståndet till det hus som ligger väst om hans fastighet är för stort för att anses vara sammanhållen bebyggelse.

Han har flera gånger ifrågasatt inmätningen som gjordes den 6 september 2024 då garaget uppmättes till 115 m² och den påstådda utbyggnaden till 53,83 m². Denna inmätning har trots det legat till grund för nämndens beslut. Nu underkänner nämnden

SVEA HOVRÄTT DOM P 1665-26

sitt eget beslutsunderlag genom att ange att garaget är cirka 82 m² stort och utbyggnaden cirka 51 m² stor. Nämndens beslut har inte fattats på ett rättssäkert sätt.

M.Ö. har till stöd för sin talan gett in kommunens inmätning från den 6 september 2024 och foton som visar den påstådda utbyggnaden.

Nämnden

Av inmätningen framgår att garagebyggnaden har en byggnadsarea (BYA) om cirka 82 m² och altanen en BYA om cirka 51 m².

Altangolvet är till betydande del beläget cirka tre meter över marknivån och det underliggande utrymmet används för förvaring av bl.a. fordon och material. Utrymmet utgör en volymökning. Altangolvet fungerar dessutom som ett tak över det utrymme som skapats under altanen. Utrymmet är mätbart enligt Svensk Standards definitioner och höjden medför att det i dag är möjligt att vistas i stora delar av utrymmet. Att marknivån varierar under en mindre del av altanen påverkar inte denna bedömning. Den aktuella altanen ska bedömas som en tillbyggnad. Eftersom komplementbyggnaden redan före tillbyggnaden hade en byggnadsarea som översteg 50 m² och komplementbyggnaden även efter tillbyggnaden överskrider denna gräns, anser nämnden att den aktuella tillbyggnaden inte uppfyller förutsättningarna för lovbefrielse enligt 9 kap. 12 § punkt 1 PBL i sin lydelse efter den 1 december 2025.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Sedan den 1 december 2025 gäller nya bestämmelser i PBL. Av punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagändringen följer att äldre bestämmelser fortfarande gäller för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. I fråga om tillsynsåtgärder och påföljder med anledning av en åtgärd som innebär en överträdelse av de äldre bestämmelserna, ska dock de nya bestämmelserna tillämpas om åtgärden enligt de nya bestämmelserna inte är en överträdelse eller leder till en lindrigare påföljd.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1665-26

Nämnden har förelagt M.Ö. att ansöka om bygglov (lovföreläggande) och påfört M.Ö. en byggsanktionsavgift för att ha påbörjat en bygglovspliktig åtgärd utan startbesked. Frågan i målet är om det funnits förutsättningar för nämnden att fatta besluten. Avgörande för den frågan är om åtgärden är bygglovspliktig. Om så är fallet, är frågan också om byggsanktionsavgiften är korrekt beräknad.

Är åtgärden bygglovspliktig enligt de äldre bestämmelserna? Underinstanserna har tillämpat PBL i sin lydelse före den 1december 2025. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i bedömningen att åtgärden vid en tillämpning av dessa bestämmelser utgör en bygglovspliktig tillbyggnad och att den inte omfattas av något undantag från lovplikten (9 kap. 2 och 6 § PBL).

Är åtgärden bygglovspliktig enligt de nya bestämmelserna? Enligt nya bestämmelserna i PBL finns inte någon generell bygglovsplikt för en altan utanför detaljplanelagt område. En altan kan dock vara bygglovspliktig om den bedöms vara en bygglovspliktig tillbyggnad. Detta är fallet om altanen innebär en volymökning av den byggnad som byggs till (jfr definitionen av tillbyggnad i 1 kap. 4 § PBL). En sådan volymökning uppstår om altanens golv utgör tak till ett underliggande utrymme. Även vid bedömning av om en altan är bygglovspliktig som tillbyggnad har, enligt rättspraxis, altanens höjd över marken betydelse, men även altanens visuella intryck (bl.a. Mark- och miljööverdomstolens domar den 28 november 2017 i mål nr P 1389-17 och P 1042-17). Altaner som inte varit högre än 0,8–1,2 m har inte bedömts vara volymskapande och därmed inte bygglovspliktiga (RÅ 1995 ref. 42 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 mars 2015 i mål nr P 2854-14). Motsatt bedömning har gjorts för altaner som varit 1,7 m eller högre och som visuellt gett intryck av att vara tillbyggnader (bl.a. RÅ 2009 ref. 67 I–III och Mark- och miljööverdomstolens domar den 27 oktober 2014 i mål nr P 3455-14 och den 18 oktober 2016 i mål nr P 11268-15). Vid bedömning av om en altan är en bygglovspliktig tillbyggnad saknar det betydelse om utrymmet under altanen skiftar i höjd (prop. 2024/25:169 s. 126).

SVEA HOVRÄTT DOM P 1665-26

Vidare finns undantag från bygglovsplikt för tillbyggnad av en komplementbyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan enligt 9 kap. 12 § PBL. Undantaget från krav på bygglov enligt bestämmelsen gäller om tillbyggnaden innebär att komplementbyggnaden får en byggnadsarea som är högst 50 m², får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden ska komplettera, får en taknockshöjd som är högst 4,5 m, placeras inom tomten, och tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 65 m².

Nu aktuell altan har uppmätts till 51 m² och har en höjd mellan 0,9 och 3,02 m över mark, där större delen av altanen har en höjd om cirka 3 m. På grund av dess storlek är åtgärden bygglovspliktig även med beaktande av de nya bestämmelserna i PBL.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar sammanfattningsvis att det funnits förutsättningar för att besluta om lovföreläggande och påföra M.Ö. en byggsanktionsavgift för att ha påbörjat en bygglovspliktig åtgärd utan startbesked. Det gäller även med beaktande av de nya bestämmelserna i PBL.

Är byggsanktionsavgiften korrekt beräknad? Mot bakgrund av byggsanktionsavgiftens straffrättsliga karaktär bör en domstol vid prövning av ett överklagande av en byggsanktionsavgift kontrollera att avgiften är rätt beräknad och beslutad med stöd av rätt bestämmelse även om det inte uttryckligen anges i överklagandet (se bl.a. rättsfallet MÖD 2021:20 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 april 2025 i mål nr P 16421-24).

Nämndens beslut baserades på att tillbyggnaden hade en BYA om 53,83 m². Nämnden har under målets handläggning angett att tillbyggnaden vid en ny mätning uppmätts till en BYA om 51 m². Byggsanktionsavgiften ska därför bestämmas till 14 898 kr.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1665-26

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark, Åsa Hanna och Maria L. McMurray, referent, samt tekniska rådet Inger Holmqvist. Föredragande har varit Paula Pontvik.

)PSHNH(

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Målnummer 2026-01-13 P 1999-25 Meddelad i Vänersborg

KLAGANDE M.Ö.

MOTPART Miljö- och byggnadsnämnden i Orust kommun 473 80 Henån Ombud: S.D.S

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 20 mars 2025 i ärende nr 48436-2024, se bilaga 1

SAKEN Lovföreläggande och byggsanktionsavgift avseende fastigheten X i Orust kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1999-25

BAKGRUND Miljö- och byggnadsnämnden i Orust kommun (nämnden) beslutade den 17 oktober 2024 att 1. förelägga fastighetsägaren M.Ö. att inkomma med en komplett bygglovsansökan snarast, dock senast inom två månader från det att beslutet har vunnit laga kraft, 2. påföra fastighetsägaren M.Ö. en byggsanktionsavgift på 15 700 kr för att ha påbörjat en bygglovspliktig åtgärd utan startbesked på fastigheten X, och 3. avskriva ärendet i den delen som rör komplementbyggnaden som benämns som ”Poolhuset”.

Nämndens beslut överklagades av M.Ö. till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) som den 20 mars 2025 beslutade att avslå överklagandet. Skälen för beslutet framgår av bilaga 1.

M.Ö. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M. M.Ö. yrkar att mark- och miljödomstolen ska ändra länsstyrelsens beslut på så sätt att nämndens beslut ska undanröjas. Som grund för sin talan anför han i huvudsak följande.

Tomt är inte detsamma som fastighet och i den allmänna fastighetstaxeringen är hans tomt begränsad till ungefär 2400 kvm (dubbla normaltomten), vilket motsvarar området runt och i omedelbar närhet till byggnaderna. Tomten gränsar inte till någon annan bebyggd tomt utan endast till den egna omgivande fastigheten. Därför kan byggnaderna på hans tomt inte anses vara del av en sammanhållen bebyggelse. Avståndet till närmsta bebyggelse inrymmer med lätthet 4–6 normala tomter i samtliga riktningar.

Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1999-25

Områdets topografi är sådan att Nordhamnsvägen är belägen ungefär 50–60 meter över havet och omgivande delar ligger på allt från några få meter över havet till uppemot 128 meter över havet, vilket gör att någon anknytning till bebyggelsen nere i dalen helt saknas. Det stämmer inte att fastigheten ingår i samlad bebyggelse enligt kommunens översiktsplan. Det stämmer inte att hans fastighet ligger 1,5 kilometer från Henån, utan det är snarare 3,5–4 km dit.

Den totala byggytan har inte ökat då den befintliga uppgången till garagebyggnadens övervåning och väderskydd har renoverats. I samband med denna renovering av uppgången/skärmtaket har en närbelägen byggnadsdel, och dess funktion som förråd och fundament för solfångare, flyttats och samlokaliserats. Dessutom har en stor altan, som tidigare sammanbundit bostadshus med poolhus, avlägsnats. Sammantaget har byggnadsytan minskats och inte ökats. Utrymmet under en del av skärmtaket är ytterst begränsat och är inte att betrakta som en fullvärdig utbyggnad, utan snarare ett kryputrymme.

De tre betongfundament som bar upp det ursprungliga skärmtaket/uppgången är uppenbart äldre än från år 2010. Det dagvattensystem som finns i dess omedelbara närhet är kopplat till det ursprungliga garagets dagvattenhantering, som är byggt redan 1999/2000.

Kommunen påstår att platsbesök har gjorts trots att så inte har skett. Handläggaren förlitar sig helt på bilder med okänt ursprung som är tagna i förbifart på allmän väg. Hans skrivelse daterad 2024-10-15 har utelämnats från det beslutsunderlag som har lagts fram för nämnden inför beslut. Delarna som presenteras i dokumentet "Fullständig_RL1-36_mätning.pdf" har inte funnits samtidigt. Skärmtaket mellan bostads- och poolhus har avlägsnats innan skärmtaket/uppgången till garagets ovanvåning renoverades, varför dokumentet omöjligt kan ha annat ursprung än att det har ritats upp. Nämnden har inte visat annat än suddiga bilder från 2022–2024 som påstås bevisa att inget skärmtak eller uppgång har funnits på platsen. Nämndens handläggning visar på brister i det som föreskrivs om handläggning i förvaltningslagen (2017:900).

Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1999-25

Efter att domstolen hållit sammanträde i målet har kommunen åkt ut på ytterligare tillsynsbesök, vilket visar att kommunen har insett att underlaget som beslutet är grundat på är undermåligt. Kommunens tillsynsärende är avslutat genom det fattade beslutet och de kan inte ändra sitt beslutsunderlag i efterhand.

Som stöd för att tomten är mindre än fastigheten har M.Ö. inkommit med handlingar från 30/12 1890 samt 20/5 1964 där fastighetens formella bildande i hemmansklyvning framgår. Han har även gett in ett filmklipp som han uppger är filmat från en bil som kör på vägen som går förbi fastigheten X.

Nämnden anser att överklagandet ska avslås och tillägger i huvudsak följande.

Under platsbesök den 9 augusti 2024 har den aktuella tillbyggnaden inmätts av handläggare. Inmätningsdata har därefter digitaliserats och tillbyggnaden har ritats in på en skalenlig fastighetskarta. Huruvida redovisningen av huvudbyggnaden var korrekt vid tidpunkten för inritningen saknar betydelse för bedömningen i det aktuella ärendet. Eftersom tillsynsärendet inte avser huvudbyggnaden eller dess skärmtak, saknar dess förekomst relevans för bedömningen av det aktuella ärendet.

Vad gäller handlingen som klaganden menar har utelämnats från beslutsunderlaget framfördes synpunkterna muntligen till nämnden i samband med ärendets föredragning, vilket innebar att ledamöterna fick kännedom om innehållet trots att det inte skickats ut i skriftlig form i förväg.

Filmklippet som klaganden inkommit med ger inte en rättvisande bild av hur det ser ut på platsen eftersom det är filmat ur ett lågt perspektiv. Översiktsplanen som klaganden hänvisar till antogs år 2025, alltså efter att det överklagade beslutet hade fattats. Enligt översiktsplanen ligger fastigheten inom utbyggnadsområde, alltså inom ett område där man vill förtäta mer.

Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1999-25

Det saknar relevans för den bygglovspliktiga bedömningen om en byggnadsdel har flyttats inom fastigheten. Avgörande är den faktiska utformningen och placeringen av de aktuella byggnadsåtgärderna vid tidpunkten för tillsynen. Av tidigare inskickat bildmaterial framgår tydligt att det inte har funnits någon altan eller liknande konstruktion på den södra delen av garagebyggnaden före den nu aktuella åtgärden.

En del av den tillsynsanmälan som initierade ärendet är fortfarande under prövning. Vid tidigare platsbesök har nämnden inte kunnat göra en fullständig bedömning av den delen och tillsynsärendet pågår fortfarande. Vid sammanträdet i mark- och miljödomstolen anförde klaganden att inmätningen av byggnaden och tillbyggnaden var felaktig. Därför genomförde nämnden efter sammanträdet ett platsbesök med mätingenjör då garagebyggnaden och tillbyggnaden mättes in enligt mätreglerna i SS 21054:2009 för att styrka beslutsunderlaget. Av inmätningen framgår att garagebyggnaden har en byggnadsarea (BYA) om cirka 82 m² och tillbyggnaden en BYA om cirka 51 m². Av den nya inmätningen framgår att garagebyggnaden har en mindre BYA än vad som låg till grund för den initiala bedömningen av ärendet. Att garagebyggnaden har en mindre BYA innebär att tillbyggnaden inte kan anses vara liten i förhållande till den befintliga byggnaden.

Altanens utformning och höjder har också blivit inmätta den 4 september 2025 för att tydliggöra att altanen utgör en tillbyggnad enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, med hänsyn till dess höjd, storlek och utformning. Altanen har en höjd mellan 0,9 och 3,02 meter över mark, där större delen av altanen har en höjd om cirka 3 meter. Mindre delar av altanen är placerade på en bergsknalle och har där en höjd om cirka 0,9 meter över mark. Altanen utgör en helhet, då det byggtekniskt inte är möjligt att dela av altanen så att vissa delar inte skulle räknas in vid bedömningen.

Till stöd för bedömningen att fastigheten är belägen inom sammanhållen bebyggelse vill nämnden förtydliga områdets karaktär genom att åberopa

Sida 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1999-25

bildmaterial som bland annat redovisar utsikten från den aktuella fastigheten samt befintlig bebyggelse i närområdet. Av bilderna framgår bland annat en länga med ett stort antal brevlådor, vilket indikerar omfattningen av bebyggelsen i området. Det framgår även att det finns ett flerbostadshus synligt från den aktuella fastigheten.

Att fastigheten utgör en del av en äldre stamfastighet och enligt klaganden aldrig har avstyckats som bostadsfastighet saknar betydelse för den aktuella prövningen. Bedömningen av bygglovsplikt och tillsyn enligt PBL utgår från fastighetens faktiska användning och bebyggelsens karaktär vid tidpunkten för tillsynen, inte dess historiska bildning eller ägostruktur.

Enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska mark till en fastighet som är bebyggd med ett småhus i sin helhet utgöra tomtmark om fastigheten har en areal som inte överstiger 2 hektar. Den aktuella fastigheten har en total areal om 1,45 hektar. Mot bakgrund av ovanstående bedömning anses därför hela fastigheten utgöra tomtmark.

X gränsar direkt till sex andra bebyggda fastigheter. I närhet till X finns 12 bebyggda fastigheter. Det finns åtminstone 24 byggnader i aktuellt, sammanhängande, bebyggda område. Den aktuella fastigheten ingick vid tidpunkten för beslut om lovföreläggande i samlad bebyggelse enligt kommunens då gällande översiktsplan (ÖP2009). Området Röra-Lunden är beläget cirka 1,5 km fågelvägen från Henån, som är en av kommunens mest centrala tätorter med tillgång till service.

Det befintliga garaget har en byggnadsarea (BYA) om 106 m². Den planerade tillbyggnaden omfattar ytterligare 53,83 m², vilket innebär en ökning av byggnadsarean med cirka 50 %. I detta fall är det fråga om en betydande utökning av byggnadens storlek, både i absoluta tal (drygt 50 m²) och i relativa termer (50 % ökning av byggnadsarean). En tillbyggnad av denna storlek påverkar byggnadens karaktär och omfattning på ett sådant sätt att den inte

Sida 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1999-25

längre kan anses ligga inom ramen för vad som avses med en liten tillbyggnad enligt PBL och rättspraxis.

Nämnden vidhåller att handläggningen av det nu aktuella tillsynsärendet har skett i enlighet med gällande lagstiftning och att frågor rörande andra ärenden får hanteras separat inom ramen för respektive ärende.

Nämnden har därutöver inkommit med ett utdrag ur kommunens bokningssystem för kommunala fordon, fotografiskt underlag från platsbesök den 9 augusti 2024 och metadata avseende fotona samt foton från platsbesök den 4 september 2025.

Mark- och miljödomstolen har, på begäran av M.Ö., hållit sammanträde i målet den 19 augusti 2025.

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut, se bilaga 1.

Mark- och miljödomstolen noterar därvid att ändringar i PBL trädde i kraft den 1 december 2025. Enligt övergångsbestämmelserna till lagändringen framgår att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet, och för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. Dock ska de nya bestämmelserna tillämpas i fråga om en åtgärd som utgör en överträdelse av äldre bestämmelser om åtgärden enligt de nya bestämmelserna inte är en överträdelse eller en tillämpning enligt de nya bestämmelserna leder till en lindrigare påföljd. I målet är därmed som utgångspunkt bestämmelserna i PBL i dess lydelse före den 1 december 2025 tillämpliga. Det föreligger inte skäl att tillämpa bestämmelserna i deras nuvarande lydelse.

Sida 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1999-25

Domstolens prövning omfattar enbart det överklagade beslutet och utgår i huvudsak från huruvida nämnden har haft stöd för att fatta beslutet med utgångspunkt från det underlag som nämnden hade vid tidpunkten för beslutet.

Domstolen bedömer att vad som M.Ö. har anfört om kommunens handläggning av ärendet inte utgör sådana fel som ger anledning att upphäva det överklagande beslutet. Upplysningsvis har byggnadsnämnden enligt 11 kap. 8 § PBL rätt att få tillträde till fastigheter och byggnadsverk samt att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra det arbete som krävs för att nämnden ska kunna fullgöra sina lagstadgade uppgifter.

Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att den utförda åtgärden är att betrakta som en tillbyggnad. Vad M.Ö. har anfört om vad som tidigare funnits på den ifrågavarande tomten föranleder ingen annan bedömning i detta hänseende.

Frågan som domstolen därefter har att ta ställning till är om åtgärden omfattas av undantaget från bygglovsplikten i 9 kap. 7 § PBL, i sin lydelse före 1 dec 2025. För att avgöra det behöver domstolen ta ställning till om åtgärden har utförts inom sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Begreppet sammanhållen bebyggelse definieras i 1 kap. 4 § PBL som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark.

Av kommentar till 1 kap. 4 § (Adolfsson m.fl., Plan- och bygglagen (12 dec. 2024, JUNO), kommentaren till 1 kap. 4 §) framgår följande gällande begreppet parkmark: ”Definitionen torde dock få tolkas så att ytor som normalt utgör en del av en bymiljö, såsom en kyrkogård, parkeringsplatser, samfälld mark av olika slag och andra luckor i bebyggelsen av någon tomtbredds storlek inte ska anses dela bebyggelsen i flera grupper”.

Sida 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 1999-25

Precis som länsstyrelsen har angett i sitt beslut så gränsar X till flera andra bebyggda fastigheter. Vid tillämpning av begreppet sammanhållen bebyggelse är det dock relevant huruvida tomten som åtgärden utförs på också gränsar till andra tomter med bebyggelse. Mark- och miljödomstolen bedömer vidare att den obebyggda nordöstra delen av X utgör en sådan mindre lucka i bebyggelsen som kan anses inbegripas inom begreppet parkmark. Den delen kan därför inte anses dela bebyggelsen i flera grupper. Det innebär att tomten på X endast skiljs från andra bebyggda tomter av väg och mark som motsvarar parkmark. Bebyggelsen på dessa angränsande tomter är av sådan omfattning att åtgärden får anses ha utförts inom sammanhållen bebyggelse. Mot denna bakgrund delar domstolen länsstyrelsens bedömning att det krävs bygglov med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Åtgärden omfattas därför inte av undantaget från bygglovsplikt i 9 kap. 7 § PBL i sin lydelse före 1 dec 2025. Eftersom det krävs bygglov för tillbyggnaden har nämnden haft anledning besluta om en byggsanktionsavgift och ett föreläggande att ansöka om bygglov. Överklagandet ska således avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 3 februari 2026.

Sebastian Hallman Martin Kvarnbäck

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Sebastian Hallman, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck.

Föredragande har varit beredningsjuristen Julia Naij.