NJA 1996 s. 395
Sedan fråga om förordnande av syssloman enligt UB förfallit och yrkandet därom återkallats har målet avskrivits, oaktat motparten yrkat att talan skulle avvisas. Vid prövning av frågan om fördelning av rättegångskostnaderna har den antagliga utgången i sakfrågan beaktats. 18 kap 5 § 2 st RB.
(Jfr 1980 s 53, 1983 s 576 och 1988 s 86)
Kristinehamns TR meddelade d 13 sept 1991 utslag i lagsökningsmål, där Sparbanken Alfa var borgenär och Alkvettern Jordbruks AB var gäldenär. Till grund för utslaget låg skuldebrev mellan B.S. jordbruks & Mäklar AB och Alkvettern jordbruks AB, vilka innehades av Sparbanken Alfa (numera efter fusion Sparbanken Sverige AB och i fortsättningen kallad Sparbanken). Som säkerhet för fordringen står i skuldebreven antecknat inteckningar/pantbrev i fastigheterna Storfors Ålkvettern 2:93 och 2:18 samt Karlskoga Immen 1:9 och 1:16. Lagfaren ägare var vid tidpunkten för utslaget Brigitte S till Storfors Alkvettern 2:93 samt Karlskoga Immen 1:9 och 1:16 och hennes dotter A.H. till Storfors Alkvettern 2:18. Dessa två personer togs därför upp i egenskap av lagfarna ägare till de aktuella fastigheterna. Genom utslaget ansågs fastigheterna vara utmätta. Utslaget vann laga kraft mot Alkvettern jordbruks AB och A.H. under det att B.S. i egenskap av lagfaren ägare till tre av fastigheterna begärde återvinning och inhibition av utslaget, eftersom utslaget rörde hennes fastigheter. TR:n meddelade d 26 nov 1991 återvinning i lagsökningsmålet och förordnade i samband därmed att vidare åtgärd för verkställighet av TR:ns utslag i lagsökningsmålet inte fick äga rum avseende B.S. B.S. blev senare lagfaren ägare till även fastigheten Storfors Alkvettern 2:18.
Sparbanken ansökte hos Kronofogdemyndigheten i Värmlands län d 3 sept 1992 med stöd av TR:ns utslag i lagsökningsmålet om förordnande av syssloman enligt 12 kap 9 § UB avseende fastigheterna Storfors Alkvettern 2:18 och 2:93 samt Karlskoga Immen 1:9 och 1:16. Kronofogdemyndigheten förordnade d 15 sept 1992 U.L. att som syssloman omhänderta och förvalta de nämnda fastigheterna i ett beslut, som skulle gälla tills vidare och till dess annorlunda förordnades.
B.S. invände mot beslutet att utse syssloman och anförde bl a att vidtagen verkställighetsåtgärd stred mot TR:ns inhibitionsbeslut d 26 nov 1991 i återvinningsmålet.
Kronofogdemyndigheten (chefskronofogden C.) meddelade d 24 jan 1994 slutligt beslut, vari anfördes bl a: Kronofogdemyndigheten finner att vad svaranden anfört inte utgör hinder mot att förordna om syssloman i den utmätta fastigheten Alkvettern 2:18 samt de i mät dämda (4 kap 27 § UB) fastigheterna Alkvettern 2:93, Karlskoga Immen 1:9 och 1:16.
Slutligt beslut. Kronofogdemyndigheten i Värmlands län förordnar U.L. Sparbankernas Fastighetsbyrå, Kristinehamn, att som syssloman fortsättningsvis omhänderta och förvalta fastigheterna Storfors Alkvettem 2:18 och 2:93 samt Karlskoga Immen 1:9 och 1:16 enligt 12 kap 9 § UB.
B.S. överklagade beslutet vid Karlstads TR.
TR:n (tingsfiskalen Rosen) anförde i slutligt beslut d 22 mars 1994 bl a: B.S. har yrkat att TR:n upphäver det slutliga beslutet ---. Hon har anfört: Kristinehamns TR har med anledning av hennes begäran om återvinning i beslut d 26 nov 1991 beslutat om återvinning och inhibition av TR:ns utslag i lagsökningsmålet. TR:n har beslutat att vidare verkställighetsåtgärder inte får äga rum avseende henne. Målet är ännu ej avgjort. ---. TR:ns inhibitionsbeslut gäller alltjämt. ---. Beslutet att jämlikt 12 kap 9 § UB utse en syssloman för en utmätt fastighet är en verkställighetsåtgärd. ---.
B.S. har som bevisning åberopat Kristinehamns TR:s beslut d 26 nov 1991 i mål T 317/91 och har såvitt avser hennes besvärsrätt företett utdrag ur fastighetsregistret avseende fastigheten Storfors Alkvettern 2:18. Sparbanken Sverige AB har bestritt ändring. Kronofogdemyndigheten har avgett yttrande och har beträffande fastigheterna Storfors Alkvettern 2:93 samt Karlskoga Immen 1:9 och 1:16 hänvisat till HD:s beslut meddelat d 14 sept 1993, SÖ 488, mål Ö 2894/92, i vilket uttalas att utmätningsverkan för fastigheterna ännu inte förfallit (se NJA 1993 s 453; red:s anm).
TR:n meddelar följande. Beslut. ---.
I målet är utrett att fastigheterna Storfors Alkvettern 2:93 samt Karlskoga Immen 1:9 och 1:16 blev omedelbart utmätta genom Kristinehamns TR:s lagsökningsutslag av d 13 sept 1991 och att TR:n d 26 nov 1991 förordnat att vidare åtgärd för verkställighet av utslaget i lagsökningsmålet inte får äga rum avseende Brigitte S. Som framgår av kronofogdemyndighetens yttrande har utmätningsverkan för fastigheterna Storfors Alkvettern 2:93 samt Karlskoga Immen 1:9 och 1:16 inte förfallit och fastigheterna var således utmätta vid tiden för inhibitionsbeslutet. Förordnande enligt 12 kap 9 § UB av syssloman i de genom lagsökningsutslaget utmätta fastigheterna avser enligt TR:ns mening endast att säkerställa den utmätta egendomens värde och utgör inte någon vidare åtgärd för verkställighet av utslaget Hinder mot sådant förordnande föreligger därför inte på grund av inhibitionsbeslutet. Hinder att på grund av inhibitionsbeslutet förordna om syssloman i fastigheten Storfors Alkvettern 2:18 föreligger inte. Av det överklagade beslutet framgår att B.S. i samband med delgivning genom sitt ombud av kronofogdemyndighetens beslut av d 15 sept 1992 har yttrat sig i frågan om förordnande av syssloman. Vad B.S. anfört i denna del kan således inte föranleda att beslutet hävs. ---.
TR:n lämnade överklagandet utan bifall.
HovR:n för Västra Sverige
B.S. överklagade i HovR:n för Västra Sverige och yrkade att HovR:n skulle med ändring av TR:ns beslut upphäva kronofogdemyndighetens beslut att utse syssloman för de fyra aktuella fastigheterna. Sparbanken bestred ändring.
HovR:n (hovrättsråden Morard och Kragh Munch, referent, samt tf hovrättsassessorn Persson) anförde i slutligt beslut d 10 juni 1994:
Som grund för yrkandet har B.S. anfört: Beslutet att utse syssloman för fastigheterna är en verkställighetsåtgärd. Beslutet är meddelat i strid med Kristinehamns TR:s beslut d 26 nov 1991 att vidare åtgärder för verkställighet av lagsökningsutslaget inte fick äga rum avseende B.S. och skall därför upphävas.
Därtill kommer att förutsättningar i övrigt för att utse syssloman inte är uppfyllda. Frågan om det föreligger behov av syssloman synes över huvud taget inte prövad i sak. B.S. har haft en mycket kompetent rättare anställd som skött egendomen.
Sparbanken har anfört: Det föreligger ett oundgängligt behov av sysslomannens tillsyn, omhändertagande och förvaltning av de utmätta fastigheterna. Det föreligger uppenbar risk att ägaren vidtar/godkänner fortsatta åtgärder som innebär vanvård av fastigheterna, vilket skadar panthavarnas ekonomiska intressen. På fastighetsägarens initiativ har avverkning skett, trots att fastigheterna sedan lång tid tillbaka varit utmätta. Fastighetsägaren har vidare sökt upplåta nyttjanderätter utan motsvarande nytta för kreditgivarna i syfte att försvåra en kommande exekutiv auktion och i strid mot av kronofogdemyndigheten meddelat förbud.
B.S. har invänt. Avverkning har inte gjorts på initiativ av henne utan har verkställts av nyttjanderättshavaren och skett i enlighet med tvingande bestämmelser i skogsvårdslagen. Syftet med ifrågasatt upplåtelse av nyttjanderätt, vilken gällt en bostad, har varit att höja fastighetens värde och uthyrningen har skett innan det förelåg något av kronofogdemyndigheten meddelat förbud. HovR:n beviljar prövningstillstånd.
I princip alla åtgärder som kronofogdemyndighet företar enligt UB är att anse som led i verkställigheten. Detta gäller också förordnande av syssloman jämlikt 12 kap 9 § UB. Härav följer att ett inhibitionsbeslutmeddelat utan begränsning i detta avseende - hindrar förordnande av syssloman.
Kronofogdemyndigheten har således inte ägt rätt att förordna syssloman beträffande fastigheterna Storfors Alkvettern 2:93 och Karlskoga Immen 1:9 samt 1:16.
Fastigheten Storfors Alkvettern 2:18 träffas inte av det meddelade inhibitionsbeslutet och hinder föreligger därför inte på grund av detta beslut mot att förordna syssloman beträffande denna fastighet. Det bör emellertid i första hand ankomma på TR:n att pröva om saklig grund för sysslomannaförordnande föreligger.
Med ändring av TR:ns beslut upphäver HovR:n kronofogdemyndighetens beslut om förordnande av U.L. att som syssloman omhänderta och förvalta fastigheterna Storfors Alkvettern 2:93 samt Karlskoga Immen 1:9 och 1:16.
HovR:n undanröjer TR:ns beslut såvitt avser fastigheten Storfors Alkvettern 2:18 och återförvisar målet dit för erforderlig behandling i denna del.
HD
Sparbanken (ombud advokaten G.R.) överklagade och yrkade att HD skulle med ändring av HovR:ns beslut fastställa TR:ns beslut i fråga om förordnande av syssloman avseende fastigheterna Storfors Alkvettern 2:93 samt Karlskoga Immen 1:9 och 1:16.
Sedan HD meddelat prövningstillstånd d 19 juli 1994 såldes de nämnda tre fastigheterna och fastigheten Storfors Alkvettern 2:18 exekutivt d 7 sept 1994 på ansökan av Sparbanken och två andra borgenärer. B.S. överklagade försäljningen vid Karlstads TR. På begäran av Sparbanken vilandeförklarade HD d 14 dec 1994 ifrågavarande mål om förordnande av syssloman. Karlstads TR avslog d 7 juli 1995 B.S:s överklagande av den exekutiva försäljningen av fastigheterna. B.S. överklagade avslagsbeslutet i HovR:n för Västra Sverige, som d 2 aug 1995 beslöt att ej meddela prövningstillstånd. Sedan B.S. överklagat detta beslut fann HD i beslut d 17 okt 1995 ej skäl att meddela prövningstillstånd, i följd varav HovR:ns beslut skulle stå fast.
I en inlaga som inkom till HD d 7 nov 1995 yrkade B.S. att Sparbankens talan skulle avvisas, eftersom hon inte längre ägde de fastigheter som avsågs med Sparbankens yrkande om förordnande av syssloman.
Sparbanken återkallade sitt överklagande i en skrivelse som inkom till HD d 10 nov 1995 och hemställde att målet skulle avskrivas.
Såväl B.S. som Sparbanken yrkade ersättning för rättegångskostnader i HD.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Persson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Ifrågavarande fastigheter försåldes exekutivt d 7 sept 1994. Beslutet om den exekutiva försäljningen vann laga kraft d 17 okt1995.
B.S. har till stöd för avvisningsyrkandet anfört att Sparbankens talan om sysslomannaförordnande inte kan prövas, eftersom hon inte längre äger fastigheterna.
Sparbanken, som vitsordat att syftet med dess talan förfallit, har därefter återkallat överklagandet. Som skäl för återkallelsen har anförts att Sparbanken uppnått syftet med talan genom att fastigheterna övergått till nya ägare.
Det förhållandet att fastigheterna genom lagakraftvunnet beslut övergått till nya ägare innebär att det inte längre föreligger någon omständighet som tillåter prövning av Sparbankens yrkande om sysslomannaskap. Sparbankens talan skall därför avvisas. Med hänsyn till att Sparbanken godtagit grunden för avvisningsyrkandet kan den senare gjorda återkallelsen inte föranleda annan bedömning.
Med denna utgång skall Sparbanken utge ersättning för B.S:s rättegångskostnader. Skäl att frångå huvudregeln i 18 kap 5 § 1 st RB har inte visats föreligga. Yrkat belopp är skäligt.
Domslut
HD:s avgörande.
HD avvisar Sparbanken Sverige AB:s talan.
Sparbanken Sverige AB skall ersätta B.S. för hennes rättegångskostnader i målet med 6 400 kr, avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för HD:s beslut tills betalning sker.
Sparbanken Sverige AB:s yrkande om rättegångskostnader lämnas utan bifall.
HD (JustR:n Gregow, Lars K Beckman, Lars Å Beckman, Lennander och Thorsson, referent) fattade följande slutliga beslut: Skäl. B.S:s avvisningsyrkande grundas på att hon inte längre äger de fastigheter som avses med bankens yrkande om förordnande av syssloman. Sparbanken har emellertid återkallat sitt överklagande av HovR:ns beslut. På grund av återkallelsen skall målet avskrivas från vidare handläggning.
Om ett mål avskrivs på grund av att en part återkallat sin talan skall enligt 18 kap 5 § 2 st RB (jfr 18 kap 15 §) den parten ersätta motparten hans rättegångskostnad, om inte särskilda omständigheter föranleder att ersättningsskyldigheten bestäms på annat sätt.
De i målet aktuella fastigheterna såldes exekutivt d 7 sept 1994 på grund av utmätningar som skett för andra borgenärers fordringar än Sparbankens. Sedan köparen tillträtt fastigheterna, har frågan om sysslomannaskap förlorat sin betydelse. Såsom HovR:n funnit måste emellertid ett förordnande om sysslomannaskap i det mål vari Sparbanken erhållit utmätning anses strida mot det meddelade inhibitionsbeslutet såvitt avser de av B.S. ägda fastigheterna. Med hänsyn härtill saknas skäl att frångå huvudregeln beträffande rättegångskostnaderna. Det belopp som B.S. yrkat får anses skäligt.
Domslut
HD:s avgörande. HD avskriver målet från vidare handläggning. Sparbanken Sverige AB skall ersätta B.S. för rättegångskostnader i HD med 6 400 kr, avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för HD:s beslut till dess betalning sker.
HD:s beslut meddelades d 24 juni 1996 (nr SÖ 125).