Rättegångshinder
En omständighet som hindrar en viss domstol att handlägga ett mål.
Rättegångshinder (även benämnda processhinder) kan vara avhjälpbara eller oavhjälpbara.
Om en talan inte kan tas upp på grund av ett avhjälpbart rättegångshinder kan domstolen hjälpa käranden att jutera talan så att den kan tas upp. Rättegångshinder ska som huvudregel tas upp av domstolen ex officio, men för att vissa rättegångshinder ska tillämpas krävs i dispositiva mål att parten påtalar hindret.
Det finns fyra kategorier hinder: De som har med domstolen, saken, parterna respektive talans väckande att göra.
Domstolen
Det finns fyra kategorier av rättegångshinder som har med domstolen att göra.
- Brist i lokal behörighet (RB 10:17 - målet kan inte väckas vid denna domstol (utan sannolikt vid annan domstol)
- Brist i funktionell behörighet (till exempel när målet ska väckas vid en högre instans enligt RB 2:2)
- Brist i saklig behörighet (för vissa typer av mål är endast specialdomstol behörig (se till exempel MB 20:1)
- Svensk domstol har inte domsrätt, för gränsöverskridande frågor som enligt Brysselförordningarna ska avgöras av en domstol i ett annat land.
Om annan domstol är behörig ska ansökan lämnas över till denna enligt RB 10:20 a. Detta gäller även om den behöriga domstolen är av "annan typ", till exempel en förvaltnings- och eller specialdomstol.
Saken
I tvistemål:
- Om saken redan är under prövning - litispendens (RB 13:6)
- Om saken redan har prövats - res judicata (RB 17:11 3 st)
I brottmål:
- Om gärningen redan prövats (I princip samma bedömning som res judicata, men utgår från bestämmelsen i RB 30:9)
- Observera att preskription inte är ett rättegångshinder, utan en sakomständighet som ska prövas i målet om part åberopar preskription.
Parterna
I tvistemål:
- Bristande talerätt - Person A kan inte väcka talan om att person B ska utge något till person C (jfr NJA 1984 s 215)
- Bristande partsbehörighet
- Bristande processbehörighet
Talans väckande
I tvistemål: