Överklagande efter samförståndslösning
Det finns normalt skäl för hovrätten att meddela prövningstillstånd (ändringsdispens) om tingsrättens avgörande i ett mål om vårdnad, boende eller umgänge baserats på en samförståndslösning och parterna, eller någon av dem, överklagar avgörandet och gör gällande att de inte längre är överens. (Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 1249-25.)
Sökord Prövningstillstånd i hovrätt · Familjemål · Samförståndslösning · Överklagande
Örebro tingsrätt
J.M. väckte vid Örebro tingsrätt talan mot M.D. I första hand yrkade han att vårdnaden om deras yngsta barn, dottern F. född 2018, skulle vara gemensam och att F. skulle ha sitt stadigvarande boende hos honom. I andra hand yrkade han att F. skulle ha rätt till visst umgänge med honom.
M.D., som hade ensam vårdnad om barnet, bestred kärandens yrkanden.
Tingsrätten (rådmannen Agneta Benner) anförde följande i dom den 29 september 2025.
Bakgrund
Parterna har tillsammans fyra barn – – –. De tre äldsta barnen – – – bor tillsammans med J.M.
F. bor tillsammans med modern M.D. som också har ensam vårdnad om F.
– – – Tingsrätten har i beslut den 4 oktober 2024 lämnat det av J.M. interimistiskt framställda yrkandet om ensam vårdnad utan bifall. I samma beslut tillerkändes F. rätt till visst umgänge med fadern J.M. i närvaro av umgängesstöd.
Tingsrätten beslutade den 31 mars 2025 att det tidigare beslutet om umgänge inte längre skulle gälla och att F. inte skulle ha rätt till umgänge med fadern.
Utredningen i målet
Tingsrätten har – – – inhämtat en vårdnads-, boende- och umgängesutredning från socialnämnden – – –.
Inför huvudförhandlingen har parterna åberopat muntlig och skriftlig bevisning.
I samband med huvudförhandlingen har parterna träffat den överenskommelse i fråga om vårdnad och umgänge som framgår av domslutet. Parterna har även kommit överens om att följande ska gälla:
1Parterna ska gemensamt, alternativt i samråd med socialtjänsten i respektive hemkommun, verka för att F. ska få ett umgänge med fysiska möten med fadern.
2M.D. ska få ha telefon- eller videosamtal varje söndag kl. 16 med de gemensamma barn som bor tillsammans med J.M.
3När F. ska ha telefon- eller videoumgänge med J.M. ska M.D. ringa till J.M.
4När M.D. ska ha telefon- eller videoumgänge med barnen boende hos J.M. ska hon ringa direkt till barnen på deras respektive telefoner.
Domskäl
Vad parterna kommit överens om får anses vara förenligt med barnens bästa.
Domslut
1M.D. ska alltjämt ha ensam vårdnad om F.
2F. ska ha rätt till umgänge med J.M. genom telefon- eller videosamtal varje lördag kl. 16.
3Vad som beslutats enligt punkterna 1 och 2 gäller omedelbart.
Göta hovrätt
J.M. överklagade i Göta hovrätt.
Hovrätten (hovrättsråden Christer Ganelind och Karl Fredriksson samt tf. hovrättsassessorn Neginak Hakimi, referent) beslutade den 3 november 2025 att inte ge prövningstillstånd. Detta innebar att tingsrättens dom stod fast.
Högsta domstolen
J.M. överklagade och yrkade att HD skulle meddela prövningstillstånd i hovrätten.
M.D. motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredragandens förslag till beslut
Föredraganden, justitiesekreteraren Veronica Olofsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
Skäl
Bakgrund
Punkterna 1–5 motsvarar i huvudsak punkterna 1–5 i HD:s skäl.
Frågan i målet
6Frågan i målet är om det finns skäl att bevilja prövningstillstånd i hovrätten.
Rättsliga utgångspunkter
Kravet på prövningstillstånd vid överklagande till hovrätten
7För att hovrätten ska pröva tingsrättens dom eller beslut i indispositiva tvistemål krävs prövningstillstånd, se 49 kap. 12 och 13 §§ RB.
8Prövningstillstånd ska meddelas om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (ändringsdispens), det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten kommit till (granskningsdispens), det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatdispens) eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens). (Se 49 kap. 14 § RB.)
9Till skillnad från vad som gäller i HD är reglerna om prövningstillstånd i hovrätt obligatoriska. I ett mål där det krävs prövningstillstånd har hovrätten alltså att, oberoende av parternas argumentation, överväga om det finns någon grund för prövningstillstånd. Detta gäller i särskilt hög grad när det är fråga om överklaganden i indispositiva mål, se rättsfallet NJA 2009 s. 798 I–III, särskilt s. 806.
Ändrings- och granskningsdispens
10Tillämpningen av regeln om ändringsdispens ska präglas av generositet, vilket innebär att alla avgöranden som bedöms som tveksamma ska tas upp till fullständig prövning. Genom regeln om granskningsdispens har lagstiftaren ytterligare velat motverka risken för att felaktiga tingsrättsavgöranden inte blir omprövade i hovrätt. (Se prop. 2004/05:131 s. 185 f. samt bl.a. HD:s beslut den 2 oktober 2025 i mål Ö 4564-23 p. 14*.)1
11Bestämmelserna om ändrings- och granskningsdispens överlappar delvis varandra. Förutsättningarna för tillämpning av ändringsdispens ska i första hand prövas när det finns en särskild eller konkret anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens avgörande. I de fall då det inte finns några sådana skäl som ger anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten kommit till är det i stället naturligt att utgå från bestämmelsen om granskningsdispens. (Se bl.a. HD:s beslut den 2 oktober 2025 i mål Ö 4564-23 p. 15.)
12Om klaganden i överklagandet åberopar nya omständigheter eller bevis, kan frågan om ändrings- eller granskningsdispens ska meddelas komma att bli avhängig av frågan om de nya omständigheterna eller bevisen ska tillåtas, se a. prop. s. 260 samt rättsfallet ”Den vidaresålda bilen” NJA 2019 s. 151 p. 12. Detsamma bör gälla om klaganden i samband med överklagandet frånfaller ett medgivande i en viss fråga, såsom när denne vill frångå en tidigare överenskommelse mellan parterna och återta tidigare yrkanden.
Särskilt om indispositiva mål
13Enligt 6 kap. 2 a § FB ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Mål angående dessa frågor är indispositiva vilket innebär att domstolen har ett ansvar för utgången av ett sådant mål. Domstolarnas handläggning i denna typ av mål innefattar därför olika inslag av officialprövning, dvs. att parterna inte fullt ut disponerar över tvisten, och domstolen har ett eget utredningsansvar.
14Med hänsyn till familjemålens speciella karaktär finns det betydande undantag från den ordning som gäller för tvistemål i allmänhet, bl.a. när det gäller parternas möjlighet att framställa ändrade yrkanden eller åberopa nya omständigheter under processen. I målen kan nya yrkanden i vissa fall framställas utan stämning och det har för barnets bästa ansetts vara av vikt att parterna får en samlad prövning av alla frågor som har samband med varandra, jfr rättsfallen ”Vårdnadsyrkandet” NJA 2019 s. 160, p. 10–11 samt NJA 2011 s. 311 p. 10.
15Rätten att framställa vissa nya yrkanden gäller även i överrätt och även motpart har i praxis ansetts ha rätt att framställa en del nya yrkanden även utan eget överklagande, jfr ”Vårdnadsyrkandet” p. 14–19. I denna typ av mål finns inte heller något hinder enligt 50 kap. 25 § tredje stycket RB mot att åberopa nya omständigheter eller bevis till stöd för ett överklagande. En part kan också efter att en talan om vårdnad, boende eller umgänge har avgjorts väcka ny talan i samma sak.
Samförståndslösningar
16Föräldrar kan ingå avtal om vårdnad, boende och umgänge, se 6 kap. 6, 14 a och 15 a §§ FB. Godkänns detta av socialnämnden blir avtalet verkställbart på samma sätt som ett domstolsavgörande, se 21 kap. 1 c § FB.
17När talan väcks i domstol ska rätten, i enlighet med vad som gäller för tvistemål i allmänhet verka för att föräldrarna kommer överens, se 42 kap. 6 och 17 §§ RB. Om parterna når en överenskommelse och vill att den ska tas in i en dom har domstolen att göra en prövning av om den är förenlig med barnets bästa, är den inte det kan den inte läggas till grund för avgörandet. Innan målet avgörs måste socialnämnden ha fått tillfälle att lämna upplysningar, se 6 kap. 19 § FB.
18En allmän utgångspunkt i mål om vårdnad, boende och umgänge är att samförståndslösningar mellan föräldrarna kan antas vara till barnets bästa. Detta då det normalt främjar barnet att den konflikt som finns mellan föräldrarna får en så hållbar lösning som möjligt och då det är bäst för barnet om konflikten upphör. (Se prop. 2005/06:99 s. 62 f.)
19Det har i praxis ansetts möjligt för part att ändra inställning till en samförståndslösning mellan parterna, till exempel grundat på en gemensam ansökan eller ett avtal som godkänts av socialnämnden, och framställa ett eget yrkande som avviker från denna. För det fall en av parterna förklarar sig ovillig att stå fast vid ett träffat avtal ankommer det på domstolen att ta ställning till frågorna i målet. Inget hindrar en part som har ingått ett avtal om vårdnad från att väcka talan om ändring i vårdnaden. Om frågan uppkommer i ett pågående mål medför det normalt såväl fördröjning som fördyring om frågan inte skulle kunna prövas förrän efter att talan har väckts i ett nytt mål. (Se rättsfallet NJA 2012 s. 933 p. 7 och 8. Jfr även NJA 1981 s. 1263.)
20Det bör därmed inte heller finnas något hinder mot att en part i ett överklagande av en dom som grundas på en överenskommelse förklarar sig ovillig att stå fast vid densamma och att därvid framställa nya yrkanden, oavsett vilka skäl parten har för denna inställning.
Ändringsdispens vid ändrad inställning till en samförståndslösning
21När en dom i ett indispositivt mål grundas på en överenskommelse har rätten visserligen gjort en prövning av om denna är i enlighet med barnets bästa. Då detta i mycket bygger på utgångspunkten att överenskommelser i sig är bra för barnet finns det en konkret anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten kommit fram till när denna förutsättning inte längre föreligger.
22Det bör leda till slutsatsen att hovrätten normalt bör meddela prövningstillstånd när en part överklagar en dom om vårdnad, boende eller umgänge som grundats på en samförståndslösning och yrkar ändring av denna.
Bedömningen i detta fall
23Tingsrätten har meddelat dom efter att parterna träffat en samförståndslösning som tingsrätten bedömt vara till F:s bästa.
24Enligt vad J.M. angett i sitt överklagande står han inte bakom den överenskommelse som angetts i domen. Eftersom parterna därmed inte längre är överens finns det en konkret anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten kommit fram till. Tillstånd till målets prövning i hovrätten ska därför meddelas.
25Med ändring av hovrättens beslut meddelar HD tillstånd till målets prövning i hovrätten.
hd:s avgörande
Med ändring av hovrättens beslut meddelar HD tillstånd till målets prövning i hovrätten.
HD:s beslut
HD (justitieråden Stefan Johansson, Agneta Bäcklund, referent, Katrin Hollunger Wågnert, Erik Sjöman och Tobias Eriksson) meddelade den 24 juni 2026 följande beslut.
Skäl
Bakgrund
1J.M. och M.D. har tillsammans fyra barn, däribland dottern F., född 2018. M.D. har ensam vårdnad om dottern.
2J.M. väckte talan och framställde yrkanden om vårdnad, boende och umgänge avseende F. M.D. bestred yrkandena.
3I samband med huvudförhandling i målet nådde parterna en samförståndslösning som bland annat innefattade att M.D. skulle ha fortsatt ensam vårdnad samt att F. skulle ha rätt till visst umgänge med J.M. Tingsrätten meddelade dom i enlighet med överenskommelsen. Av domskälen framgår att parterna även var överens i vissa andra frågor.
4J.M. överklagade tingsrättens dom och yrkade att den skulle ändras avseende vårdnad och umgänge. Han uppgav bland annat att parterna inte längre var överens om det som fastställts genom tingsrättens dom.
5Hovrätten har inte meddelat prövningstillstånd.
Utgångspunkter för ställningstagande till frågan om prövningstillstånd
6Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. När talan väckts har rätten en skyldighet att se till att dessa frågor blir tillräckligt utredda. (Se 6 kap. 2 a och 19 §§ FB.)
7I ett mål om vårdnad, boende eller umgänge ska rätten också verka för att föräldrarna når en samförståndslösning, om det inte är olämpligt (se 42 kap. 17 § RB).
8Om parterna når en samförståndslösning och begär att rätten ska meddela dom i enlighet med överenskommelsen, ska rätten pröva om den är förenlig med barnets bästa. En allmän utgångspunkt vid den prövningen är att samförståndslösningar kan antas vara bäst för barnet. Om inte några särskilda omständigheter talar mot det bör rätten alltså meddela dom i enlighet med överenskommelsen. (Jfr prop. 2005/06:99 s. 62 f. och 104.)
9Med hänsyn till den speciella karaktär som mål om vårdnad, boende och umgänge har finns det betydande möjligheter för parterna att framställa nya yrkanden under processen. Den möjligheten gäller i vissa fall även efter överklagande. (Se ”Vårdnadsyrkandet” NJA 2019 s. 160 p. 10 och 14–17 samt NJA 2011 s. 311 p. 10.) Det finns inte heller något hinder mot att åberopa nya omständigheter eller bevis till stöd för ett överklagande eller att återta ett medgivande som har lämnats i fråga om vårdnad, boende eller umgänge.
10Om parterna inte står fast vid sin överenskommelse är det alltså normalt möjligt för dem – eller någon av dem – att överklaga domen och framställa yrkanden i saken (jfr NJA 1981 s. 1263 och NJA 2012 s. 933).
11I en sådan situation kan en dom i målet inte längre baseras på parternas överenskommelse utan rätten ska grunda sitt ställningstagande på utredningen i målet. Prövningen efter överklagande utgår då från ett annat underlag än det tidigare avgörandet och måste göras från andra utgångspunkter.
12Under sådana förhållanden finns det normalt anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till och skäl för hovrätten att med tillämpning av 49 kap. 14 § 1 RB meddela prövningstillstånd.
Bedömningen i detta fall
13Tingsrätten har meddelat dom med förordnande om vårdnad och umgänge som baserats på en överenskommelse mellan parterna.
14Eftersom parterna inte längre är överens finns det anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten kommit fram till. Med ändring av hovrättens beslut meddelar HD prövningstillstånd i hovrätten.
HD:s avgörande
HD ändrar hovrättens beslut och meddelar prövningstillstånd i hovrätten.
Fotnoter
- * NJA 2025 s. 978 (red:s anm.). ↩