NJA 2026 s. 430

Gemensamhetsboendet

Ett vite enligt ett omedelbart gällande vitesföreläggande har ansetts inte kunna dömas ut innan föreläggandet fått laga kraft.

Domstol: Högsta domstolen
Avgörandedatum: 2026-06-30
Målnummer: P 3967-25
Löpnummer: NJA 2026:37
Källa: rattspraxis.etjanst.domstol.se

Sökord Vite · Laga kraft · Utdömande av vite · Vitesföreläggande

Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen

Nacka tingsrätt

Samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka kommun ansökte vid Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, om att S.K. skulle förpliktas att betala ett vite om 150 000 kr som förelagts honom.

Mark- och miljödomstolen (rådmannen Peter Winge) anförde i dom den 31 januari 2025 följande.

Bakgrund

Samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka kommun, nämnden, beslutade den 17 oktober 2024 följande.

1Med stöd av 11 kap. 33 § PBL förbjuds ägaren till fastigheten [X], S.K., att använda eller tillåta att andra använder byggnaden på fastigheten [X] med adress – – – i Botkyrka kommun, som gemensamhetsboende.

2Beslut om användningsförbud enligt 11 kap. 33 § PBL gäller enligt 11 kap. 38 § andra stycket PBL omedelbart, även om det överklagas, och fram tills dess något annat bestäms. Ett föreläggande om förbud enligt 11 kap. 33 § PBL riktat mot fastighetens ägare och om fastigheten därefter byter ägare, gäller föreläggandet eller förbudet i stället mot den nya ägaren enligt 11 kap. 46 § PBL.

3S.K. ska betala löpande vite om 150 000 kronor för varje gång någon myndighetsperson kan konstatera att förbudet i beslutspunkt 1 överträds, i enlighet med 11 kap. 37 § PBL.

Yrkanden m.m.

Nämnden har yrkat att S.K. ska betala vite om 150 000 kronor. Till stöd för yrkandet har nämnden sammanfattningsvis anfört bl.a. följande. Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att beslutet om användningsförbud gäller omedelbart enligt 11 kap. 38 § PBL, eftersom inget annat har beslutats. Beslutet trädde således i kraft den 23 oktober 2024, då det delgavs S.K. Mark- och miljödomstolen har – – – beslutat att inte meddela inhibition, vilket innebär att beslutet om användningsförbud fortsatt gäller. Vid uppföljande tillsyn har det konstaterats att föreläggandet inte har efterlevts.

Domskäl

I mål om utdömande av vite ska domstolen pröva om det föreläggande som ligger till grund för ansökan har delgetts adressaten, har fått laga kraft, är lagligen grundat och om det har överträtts. – – –.

En förutsättning för att ett vite enligt ett vitesföreläggande ska få dömas ut är att föreläggandet har fått laga kraft. Detta gäller även om vitesföreläggandet gäller omedelbart, se HFD 2024 ref. 4. I det här fallet kan domstolen konstatera att föreläggandet som ligger till grund för ansökan handläggs hos domstolen i det pågående målet – – –. Föreläggandet har således inte fått laga kraft. Ansökan om utdömande av vite ska därför avslås.

Domslut

Mark- och miljödomstolen avslår ansökan om utdömande av vite.

Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljööverdomstolen

Samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka kommun överklagade i Mark- och miljööverdomstolen och yrkade att domstolen skulle bifalla nämndens ansökan om utdömande av vite.

Mark- och miljööverdomstolen (hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Johan Hjalmarsson samt hovrättsråden Johanna Fernlund och Helen Blomberg, referent) anförde i dom den 16 april 2025 följande.

Mark- och miljööverdomstolens domskäl

– – –. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning och lägger till följande.

Mark- och miljööverdomstolen har tidigare bedömt att det inte finns några hinder mot att pröva frågan om utdömande av vite beträffande omedelbart verkställbara beslut trots att beslutet inte fått laga kraft, se Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 december 2018 i mål nr P 9835-17. Vid bedömningen har domstolen fäst särskild vikt vid den omständigheten att användningsförbudet meddelats av brandskyddsskäl och att ett sådant förbud enligt lag ska gälla omedelbart.

Högsta förvaltningsdomstolen har därefter i avgörandet HFD 2024 ref. 4 uttalat sig allmänt i fråga om vitesförelägganden som enligt lag ska gälla omedelbart och kommit fram till att vitets straffliknande karaktär medför att ett vite inte ska få dömas ut förrän frågan om den enskildes skyldighet att följa föreläggandet är slutligt avgjord, se punkterna 20–23. I domen redogör Högsta förvaltningsdomstolen för att HD inte uttryckligen prövat frågan, se punkten 16, dock med hänvisning till NJA 2022 s. 459 punkten 15, där det i och för sig anges att en förutsättning för att ett vite ska kunna dömas ut är att beslutet om vitesföreläggande har fått laga kraft.

Mot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande och den betydelse som domstolen har fäst vid vitets straffliknande karaktär bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det, trots att användningsförbudet har meddelats av brandskyddsskäl och därmed till skydd för liv och hälsa, saknas förutsättningar att döma ut vitet eftersom förbudet ännu inte har fått laga kraft. Mark- och miljööverdomstolen gör därmed en annan bedömning än domstolen tidigare har gjort av möjligheten att döma ut ett vite trots att ett förbud eller föreläggande inte fått laga kraft. Överklagandet ska därför avslås.

Domstolen ser dock ett behov av att HD prövar frågan om ett lagakraftvunnet beslut bör krävas även när ett förbud har meddelats till skydd för liv och hälsa.

Mark- och miljööverdomstolens domslut

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

Högsta domstolen

Samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka kommun överklagade och yrkade att HD skulle förplikta S.K. att betala vite med 150 000 kr.

S.K. motsatte sig att Mark- och miljööverdomstolens dom ändrades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredragandens förslag till beslut

Föredraganden, justitiesekreteraren Elin Lodin, föreslog i betänkande att HD skulle meddela dom i huvudsaklig överensstämmelse med HD:s dom.

HD:s avgörande

HD (justitieråden Agneta Bäcklund, Ulrik von Essen, Anders Perklev, referent, Erik Sjöman och Tobias Eriksson) meddelade den 30 juni 2026 följande dom.

Domskäl

Bakgrund

1S.K. äger en fastighet i Botkyrka kommun. Vid ett tillsynsbesök bedömde samhällsbyggnadsnämnden i kommunen att en byggnad på fastigheten användes som gemensamhetsboende trots att byggnaden inte var brandtekniskt anpassad för sådan användning.

2Nämnden meddelade ett föreläggande med förbud mot att använda byggnaden som gemensamhetsboende. Föreläggandet gällde omedelbart och förenades med ett löpande vite om 150 000 kr för varje gång någon myndighetsperson kunde konstatera att förbudet överträtts. S.K. överklagade beslutet.

3Vid ett uppföljande tillsynsbesök på fastigheten bedömde nämnden att byggnaden fortfarande användes som gemensamhetsboende. Nämnden ansökte därför om att S.K. skulle förpliktas att betala det förelagda vitet.

4Mark- och miljödomstolen avslog nämndens ansökan med hänvisning till att vitesföreläggandet inte hade fått laga kraft. Mark- och miljööverdomstolen har avslagit nämndens överklagande med samma motivering.

5Nämnden har i HD gjort gällande dels att det inte finns något hinder mot att döma ut ett vite enligt ett omedelbart gällande vitesföreläggande innan föreläggandet fått laga kraft, dels att föreläggandet numera har fått laga kraft.

Vad målet gäller

6Målet aktualiserar frågan om ett vite enligt ett omedelbart gällande vitesföreläggande får dömas ut innan föreläggandet fått laga kraft.

Förelägganden om förbud mot användning av byggnadsverk

7Byggnadsnämnden får inom ramen för sin tillsyn förbjuda den som äger ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om det har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det (se 11 kap. 33 § första stycket 1 PBL).

8Ett sådant föreläggande får förenas med vite (se 11 kap. 37 § första stycket). Lagen (1985:206) om viten är då tillämplig. Vitet ska fastställas till ett belopp som kan antas förmå den enskilde att följa föreläggandet (se 3 §). Vitesföreläggandet är alltså avsett att fungera som ett påtryckningsmedel. Det får antas att detta syfte typiskt sett uppnås bättre desto närmare i tiden efter en överträdelse som skyldigheten att betala vitet inträder.

9Viteslagen innehåller inte några bestämmelser om när ett vitesföreläggande blir gällande. Huvudregeln är därför att ett sådant föreläggande gäller och måste följas först när det har fått laga kraft (jfr 35 § förvaltningslagen, 2017:900).

10Ett föreläggande om användningsförbud enligt plan- och bygglagen gäller dock omedelbart, om något annat inte bestäms (se 11 kap. 38 § andra stycket). Det innebär att den enskilde omedelbart efter delgivning måste rätta sig efter föreläggandet och annars riskerar att tvingas betala vitet.

11Ett vitesföreläggande enligt plan- och bygglagen får överklagas. Om föreläggandet upphävs eller ändras efter överklagande gäller detta även för förfluten tid.

Utdömande av vite

12Om den enskilde inte följer ett vitesföreläggande kan den föreläggande myndigheten ansöka hos domstol om att vitet ska dömas ut. Prövningen sker då i ett annat mål än det i vilket ett överklagande av föreläggandet handläggs. Den domstol som ska pröva ett yrkande om utdömande av vite ska kontrollera om det finns lagliga förutsättningar för att lägga vitesföreläggandet till grund för en dom (se ”Gödselplattan” NJA 2022 s. 459 p. 13).

13Vite har straffliknande karaktär. Principer som gäller för brottmålsprocessen har därför tillmätts betydelse i mål om utdömande av vite. (Se ”Det preskriberade vitet” NJA 2017 s. 780 p. 8 och ”Vitesspikningen” NJA 2021 s. 490 p. 11 och 12.)

14Det finns varken i viteslagen eller i plan- och bygglagen någon bestämmelse som anger när ett vite får dömas ut i förhållande till den tidpunkt då vitesföreläggandet får laga kraft. Inte heller förarbetena ger någon vägledning i frågan.

15HD har i ”Gödselplattan” (p. 15) uttalat att en förutsättning för att ett vite ska kunna dömas ut är att vitesföreläggandet har fått laga kraft samt att den som vill ifrågasätta grunderna för föreläggandet i första hand har att överklaga det beslutet.

16Frågan om ett vite kan dömas ut innan vitesföreläggandet fått laga kraft har därefter prövats genom en dom av Högsta förvaltningsdomstolen i plenum (se HFD 2024 ref. 4). Målet handlade om ett omedelbart gällande vitesföreläggande om fullgörande av skolplikt. Med hänsyn till bland annat vitets straffliknande karaktär ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att vite enligt ett vitesföreläggande som gäller omedelbart inte ska få dömas ut innan frågan om den enskildes skyldighet att följa föreläggandet är slutligt avgjord (se p. 22 och 23 i domen).

17Om vite skulle få dömas ut trots att vitesföreläggandet inte slutligt prövats, skulle samma invändning mot föreläggandet kunna komma att prövas parallellt dels inom ramen för överklagandet av föreläggandet, dels i målet om vitets utdömande. Det skulle då uppkomma risk för motstridiga avgöranden.

18Vidare kan konstateras att det i lagstiftningen saknas anvisningar för hur ett redan utdömt vite skulle hanteras om vitesföreläggandet upphävs. I ett sådant fall skulle – eftersom frågorna prövas separat – betalningsskyldigheten kunna kvarstå trots att grunden för att döma ut vitet bortfallit.

19Sammantaget saknas det skäl för att göra någon annan bedömning än vad som kommit till uttryck i Högsta förvaltningsdomstolens dom. I avsaknad av uttryckligt stöd i lag kan således ett vite inte dömas ut innan vitesföreläggandet fått laga kraft. Detta hindrar dock inte att överträdelser som ägt rum dessförinnan läggs till grund för prövningen, i de fall föreläggandet gäller omedelbart.

Bedömningen i detta fall

20Vitesföreläggandet hade inte fått laga kraft när Mark- och miljööverdomstolen avgjorde målet. Det förelåg därför hinder mot att döma ut vitet. Numera har föreläggandet fått laga kraft och nämnden har i HD fört fram även den omständigheten till stöd för sin talan.

21Mål om utdömande av vite enligt plan- och bygglagen handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden (se 4 kap. 2 § och 5 kap. 1 § lagen, 2010:921, om mark- och miljödomstolar). Målet har inletts genom en ansökan i mark- och miljödomstolen. Det finns därmed inget hinder mot att i HD föra fram nya omständigheter (jfr 41 § lagen om domstolsärenden). Att vitesföreläggandet fått laga kraft ska således läggas till grund för prövningen av nämndens ansökan.

22Eftersom underinstanserna inte har prövat om det i övrigt finns förutsättningar för att döma ut vitet, ska deras avgöranden upphävas och målet lämnas tillbaka till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Domslut

HD upphäver mark- och miljödomstolens och Mark- och miljööverdomstolens avgöranden och lämnar tillbaka målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Lagrum

11 kap. 38 § plan- och bygglagen

Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen

Nacka tingsrätt

Bakgrund

Yrkanden m.m.

Domskäl

Domslut

Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljööverdomstolens domskäl

Mark- och miljööverdomstolens domslut

Högsta domstolen

Föredragandens förslag till beslut

HD:s avgörande

Domskäl

Bakgrund

Vad målet gäller

Förelägganden om förbud mot användning av byggnadsverk

Utdömande av vite

Bedömningen i detta fall

Domslut

Lagrum

Rättsfall