• PMÖD 2018:13:I ett mål om vitesföreläggande enligt marknadsföringslagen hade Konsumentombudsmannen ensam överklagat Patent- och marknadsdomstolens dom med avseende på föreläggandenas utformning. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att domstolen skulle pröva både det utsatta vitets form som löpande vite och vitesbeloppets storlek trots att ingen av parterna hade överklagat domen med avseende på dessa frågor. Vid prövningen av vitets form fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns skäl för löpande vite, men att tidsperioden skulle förlängas från sju till trettio dagar. Vid bedömningen av vitets storlek har Patent- och marknadsöversdomstolen, i linje med sitt tidigare avgörande den 21 juni 2017 i mål PMT 10485 16, frångått den schabloniserade bedömning som Marknadsdomstolen tillämpat i sin tidigare praxis och funnit att vitesbeloppet för det löpande vitet skulle bestämmas till 400 000 kronor för var och en av vitesadressaterna för varje tidsperiod som föreläggandena inte följs.
• NJA 1990 s. 338:Vitesförbud enligt 15 § 2 st firmalagen för juridisk person att använda visst näringskännetecken har ansetts kunna riktas både mot den juridiska personen såsom sådan och mot ställföreträdare för denna. Interimistiskt förbud enligt 15 kap 3 § RB har ansetts kunna meddelas i samma omfattning.
• RÅ 2006:40:Fråga om vilken länsrätt som skall pröva en ansökan från en regional enhet inom Arbetsmiljöverket om utdömande av vite.

• NJA 2015 s. 512:Utdömande av vite vid upphovsrättsligt intrång. En vitesadressat har tillräknats handlande av en tredje man.
• MÖD 2015:37:Utdömande av vite ----- En miljönämnd har yrkat att vite ska dömas ut mot ett bolag som inte följt ett föreläggande. Föreläggandet har delgetts med metoden särskild delgivning med juridisk person (29 § delgivningslagen) och har vunnit laga kraft. Bolaget har invänt mot yrkandet att föreläggandet inte nått bolagets ledning pga ägarbyte alternativt att personal på plats inte förstått ärendet. MÖD fann att det inte fanns hinder mot att delge föreläggande med särskild delgivning med juridisk person. Vidare gäller att, till skillnad från vad som gäller för fysiska personer, kravet på faktisk kännedom om vitesföreläggande inte för delgivning med aktiebolag.
• MÖD 2007:7:Ansökan om utdömande av vite-----En fastighetsägare ansågs inte vara rätt adressat för ett föreläggande om att minska störningar av musik från en hyreslägenhet eftersom denne varken hade faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet såsom det var utformat. Föreläggandet borde ha riktats mot den eller de hyresgäster som orsakat störningarna. Miljööverdomstolen dömde inte ut vitet utan ogillade ansökan.
• NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
• MÖD 2015:20:Utdömande av vite ----- Länsstyrelsen beslutade den 11 juli 2013 att förelägga ett bolag att senast den 31 december 2013 förse ett vattenkraftverk med lutande fingrindar och tillhörande fiskränna. Föreläggande förenades med vite på 500 000 kr. Föreläggandet vann laga kraft den 28 februari 2014 genom att Mark- och miljööverdomstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Efter det att länsstyrelsen hos mark- och miljödomstolen ansökt om utdömande av vitet förpliktades bolaget i dom att till staten utbetala det förelagda vitet. Bolaget överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen klargjorde att bolaget inte har haft någon skyldighet att rätta sig efter föreläggandet innan detta vunnit laga kraft, det vill säga den 28 februari 2014. Av handlingarna framgår att länsstyrelsen inspekterade fastigheten drygt två veckor efter detta datum och att länsstyrelsen då kunde konstatera att åtgärderna inte var utförda. Mark- och miljööverdomstolen fann, med hänsyn till den korta tid som förflutit mellan tidpunkten för föreläggandets lagakraftvinnande och länsstyrelsens inspektion av kraftverket den 18 mars 2014, att det saknats faktiska möjligheter för bolaget att följa föreläggandet under denna korta tid. Mark-och miljödomstolens dom, såvitt avsåg skyldigheten för bolaget att betala vitet, upphävdes därför.
• MÖD 2017:61:Utdömande av vite ----- Samhällsbyggnadsnämnden hade förelagt en fastighetsägare att dels riva ett olovligt uppfört garage, dels återställa de ursprungliga marknivåerna på fastigheten. I målet om utdömande av vite invände fastighetsägaren att garaget hade rivits och ersatts med ett förråd samt att det, med hänsyn till senare vidtagna åtgärder på fastigheten, inte längre var möjligt att återställa marknivåerna. MÖD fann att de åtgärder som vidtagits med garaget sammantagna måste betraktas som en genomgående ombyggnad och inte som en rivning och att föreläggandet i den delen därmed inte hade följts. MÖD fann vidare att fastighetsägaren hade haft faktisk möjlighet att återställa de ursprungliga marknivåerna vid tidpunkten för föreläggandets utfärdande och att han inte haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att följa föreläggandet. Även fråga om jämkning av vite.
• MÖD 2002:28:Utrivningsföreläggande avseende brygga-----Länsstyrelsen hade förelagt en person som stått som entreprenör och sökande i ett anknutet bygglovsärende att riva ut en brygga, ett beslut som fastställdes av miljödomstolen. Miljööverdomstolen (MÖD) delade miljödomstolens bedömning att bryggan var tillståndspliktig eftersom det inte kunde uteslutas att bryggan påverkade andras rättigheter genom att utgöra hinder för båtfart m.m. och att det även kunde antas att allmänna intressen berördes av verksamheten. Däremot ansåg MÖD att rivningsföreläggandet var riktad till fel adressat, då utredningen inte gav stöd för annat än att han enbart hade agerat som ombud för ett antal fastighetsägare i området och därför saknade faktisk och rättslig möjlighet att uppfylla kravet.
• MÖD 2003:54:Förbud mot högljudda fåglar-----En miljönämnd hade meddelat en fysisk person och hans enskilda firma ett föreläggande om förbud mot att hålla högljudda fåglar av olika slag (tuppar, påfåglar och aror) utomhus. Miljööverdomstolen instämde i bedömningen att de skrikande fåglarna kunde utgöra en olägenhet för människors hälsa, men ändrade föreläggandet till att avse enbart aror och påfåglar. Vidare konstaterade domstolen att enligt 2 § viteslagen kan ett vitesföreläggande inte vara adresserat till en enskild firma.
• RÅ 1995:40:Ett vitesföreläggande riktat till ägaren av en fastighet utan att ägaren namngivits har ej ansetts kunna medföra utdömande av vitet.
• RH 2012:30:Ombud i ett tvistemål har ansetts behörigt att för sina huvudmäns räkning motta delgivning av ett editionsföreläggande som förenats med vite.
• NJA 1994 s. 130:I ett avtal som ingåtts mellan en bostadsrättshavare och annan än bostadsrättsföreningen har intagits en klausul innebärande hembudsskyldighet. Fråga om klausulen är giltig och, då detta befunnits vara fallet, om den kan anses oskälig enligt 36 § avtalslagen.
• RÅ 2002:39:Sedan beslutsmyndigheten återkallat sina lagakraftvunna vitesförelägganden, har vitena inte kunnat dömas ut fastän adressaten kunnat antas ha åsidosatt föreläggandenas föreskrifter.
• MÖD 2004:41:Föreläggande enligt miljöbalken-----På grund av klagomål från grannar vilkas fastigheter tidvis översvämmades av en vattensamling på klagandens fastighet hade länsstyrelsen förelagt klaganden att vid vite återställa en rörledning som skulle dränera vattensamlingen. Miljööverdomstolen har, med något ändrad lydelse för att göra klart att föreläggandet endast avser åtgärder på klagandens egen fastighet, fastställt vitesföreläggandet.
• MÖD 2008:12:Utdömande av vite ----- En miljönämnd förbjöd en fastighetsägare vid vite om 40 000 kr att släppa ut avloppsvatten från sin fastighet. Fastighetsägaren ansökte då omgående hos nämnden om tillstånd att inrätta en avloppsanläggning. Tillstånd meddelades. Miljönämnden ansökte om utdömande av vitet när den nya avloppsanläggning inte var påbörjad på utsatt tid. Fastighetsägaren hade dock i god tid anlitat en entreprenör för utförandet. Med hänsyn härtill och till vad klaganden anfört om svårigheterna att få åtgärderna utförda i tid samt att avloppsanläggningen färdigställts kort efter det att medgiven tid gått ut fann Miljööverdomstolen att det förelåg särskilda skäl att jämka vitet till 10 000 kr. Den omständigheten att fastighetsägaren, enligt egen utsago, vidtagit försiktighetsåtgärder för att förhindra utsläpp som på något vis skulle kunna skada miljön ansågs inte befria honom från ansvar.
• MÖD 2005:58:Utdömande av vite-----Miljööverdomstolen har efter överklagande ogillat en miljö- och hälsoskyddsnämnds yrkande om utdömande av vite då det av ett utmätningsbeslut framgått att den vitesförelagde saknade inkomster utöver vad han behövde för sitt underhåll samt att han i övrigt saknade tillgångar av beaktansvärt värde. Domstolen fann det heller inte sannolikt att han skulle kunna uppta lån eller på annat sätt ha möjlighet att efterkomma vitesföreläggandet.
• RÅ 1996:94:Ett vitesföreläggande att lämna självdeklaration hade föregåtts av ett föreläggande som inte delgetts den deklarationsskyldige enligt delgivningslagen (1970:428). Hinder mot att döma ut vitet har inte ansetts föreligga.
• RH 2017:25:Informationsföreläggande enligt 53 c § upphovsrättslagen. Hovrätten har vid en sammantagen bedömning funnit att fyra månader är en skälig tidsfrist för utlämnande av information avseende ett större antal IP-adresser. Vid bedömningen av tidsfristens längd har en licenstagare ansetts ha ett lika starkt intresse av informationen som en rättighetshavare.
• MÖD 2013:10:Utdömande av vite ----- Kravet på delgivning av vitesföreläggande enligt 2 § viteslagen har inte ansetts omfatta ett beslut av en kommunal nämnd som i sak endast innebär att tiden för fullgörande av vitesföreläggandet förlängs.
• MÖD 2003:87:Utdömande av vite ----- Länsstyrelsen förelade en verksamhetsutövare att vid vite låta efterbehandla en täkt före visst datum. Efter överklagande ändrade miljödomstolen beslutet endast genom att sträcka ut tiden något. Efter fullgörandetidens utgång, ansökte länsstyrelsen om utdömande av vitet. Miljödomstolen avslog ansökan eftersom den första domen där föreläggandet fastställdes inte hade delgivits verksamhetsutövaren. Miljööverdomstolen delade den uppfattningen och anförde bl.a. att av rättssäkerhetsskäl bör kravet på delgivning i 2 § viteslagen inte bara gälla det ursprungliga vitesföreläggandet, utan även en dom som innehåller ett sådant föreläggande.
• MÖD 2017:18:Rivningsföreläggande m.m. ----- En kommunal nämnd har vid vite förelagt en fastighetsägare att riva två byggnader och städa upp tomten. Utredningen i målet visade att fastighetsägaren på grund av sjukdom var förhindrad att själv vidta de förelagda åtgärderna, men att en god man förordnats för honom med uppdrag att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Fastighetsägarens sjukdom ansågs därför inte utgöra ett hinder mot att förena föreläggandet med ett vite. Utredningen i målet visade dock att fastighetsägaren saknade ekonomiska tillgångar och därmed faktiska möjligheter att följa föreläggandet. Eftersom ett föreläggande då inte får förenas med vite fann Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljödomstolens dom skulle ändras på så sätt att vitet togs bort.
• RÅ 2006:27:En konkursgäldenär har förelagts vid vite att vidta åtgärder beträffande egendom som står under konkursboets förvaltning. Vitet har inte ansetts kunna dömas ut.
• MÖD 2020:13:Utdömande av vite ----- Mark- och miljööverdomstolen har – med avvikelse från tidigare praxis – bedömt att kravet på delgivning i 2 § fjärde stycket lagen (1985:206) om viten inte ska tillämpas för överinstansens avgörande rörande ett av adressaten överklagat vitesföreläggande som inte är mer ingripande för denne än det ursprungliga föreläggandet. (Se även M 751-19, M 2947-19 och P 11198-18.)
• MÖD 2022:7:Utdömande av vite ----- I ett vitesföreläggande har angetts att adressaterna senast vid en viss tidpunkt ska ha vidtagit de åtgärder som behövs för att radonhalten inte ska överskrida riktvärdet på 200 becquerel per kubikmeter i en viss lägenhet i ett flerbostadshus. Föreläggandet angav därmed inte vilka konkreta åtgärder som adressaterna skulle vidta utan vilket resultat som skulle uppnås. Med beaktande av att målet som skulle uppnås var tydligt avgränsat, de åtgärder som kunde komma i fråga inte var särskilt avancerade eller kostsamma och det inte var fråga om åtgärder i en verksamhet som adressaterna vidtar privat, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att föreläggandet varit tillräckligt precist utformat för att ligga till grund för utdömande av vite (jfr HFD 2020 ref. 28).
• NJA 2022 s. 459:I ett mål om utdömande av vite har domstolen normalt att utgå från att den som ett lagakraftvunnet vitesföreläggande har riktats mot är rätt adressat och haft faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet.
• PMÖD 2022:2:Efter att ett spelbolag riktat erbjudanden direkt till spelare som stängt av sig själva från spel genom registrering i det nationella självavstängningsregistret Spelpaus meddelade Konsumentombudsmannen ett vitesförbud mot bolaget med anledning av marknadsföringen. Spelbolaget överklagade beslutet till Patent- och marknadsdomstolen och gjorde bland annat gällande att vitesförbudet skulle ändras så att det tog hänsyn till att bolaget behövde en frist på 24 timmar för att hinna beakta en ny registrering i Spelpaus och därmed för att kunna efterleva det meddelade förbudet. Patent- och marknadsdomstolen ändrade vitesförbudet endast genom att begränsa det till vissa spelprodukter och distributionssätt.
• MÖD 2017:66:Föreläggande att söka tillstånd för vattenverksamhet ----- I ett tillsynsärende förelade länsstyrelsen ett bolag vid vite att inom viss tid ansöka om tillstånd för vattenverksamhet vid vattenkraftverk. Om bolaget inte följde föreläggandet förbjöds fortsatt verksamhet. Bolagets inställning var att det inte hade rådighet över vattnet där verksamheten bedrevs. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det inte fanns skäl att förelägga bolaget ansöka om tillstånd. Eftersom bolaget med en sådan inställning i fråga om rådigheten inte kunde få en tillståndsprövning till stånd, var föreläggandet om att söka tillstånd inte meningsfullt. I en sådan situation kunde det inte heller krävas att ett förbud mot fortsatt verksamhet föregåtts av ett sådant föreläggande. Mark- och miljööverdomstolen har inte ändrat mark- och miljödomstolens beslut att upphäva föreläggande.
• RÅ 1996:18:Med stöd av bestämmelser i arbetsmiljölagen har Yrkesinspektionen vid vite av 500 000 kr förbjudit ägaren av en utarrenderad jordbruksfastighet att efter viss dag upplåta en ladugård på fastigheten för arbete till dess vissa byggnadsarbeten utförts. Fråga om det finns förutsättningar att döma ut vitet och om det i så fall finns särskilda skäl för jämkning av vitet.
• MÖD 2006:2:Föreläggande att ta bort delar av brygga-----Vitesföreläggande att bortskaffa delar av brygga, för vilka tillstånd enligt miljöbalken saknas, har ansetts kunna riktas mot den som har rådighet över vattenområdet, när det inte har gått att fastslå vem som äger delarna.
• RH 2018:32:Fråga om ett interimistiskt vitesförbud enligt lagen (2018:558) om företagshemligheter skulle riktas mot både en juridisk person och dess ställföreträdare. Hovrätten har ansett att det i aktuellt fall inte varit motiverat att - för att säkerställa vitesförbudets effektivitet - rikta vitesförbudet även mot ställföreträdarna.
• NJA 1990 s. 338:Vitesförbud enligt 15 § 2 st firmalagen för juridisk person att använda visst näringskännetecken har ansetts kunna riktas både mot den juridiska personen såsom sådan och mot ställföreträdare för denna. Interimistiskt förbud enligt 15 kap 3 § RB har ansetts kunna meddelas i samma omfattning.
• HFD 2016:46:Arbetsmiljöverkets beslut att vitesförelägga en arbetsgivare att ansvara för tvätt av arbetskläder har ansetts sakna författningsstöd.

• AD 2017 nr 12:Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
• MD 2016:5:Fråga om marknadsföring av kosttillskott genom s.k. kundberättelser varit förenlig med förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel. Även fråga om part vållat rättegångskostnad för motpart enligt 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
• NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
• RÅ 1995:40:Ett vitesföreläggande riktat till ägaren av en fastighet utan att ägaren namngivits har ej ansetts kunna medföra utdömande av vitet.
• PMÖD 2018:1:I ett mål om intrång i bl.a. två registrerade EU-varumärken har Patent- och marknadsöverdomstolen, för tiden till dess målet avgjorts eller annat förordnats, förbjudit ett företag att i näringsverksamhet inom EU sälja vissa tröjor under ett visst märke. Företaget förelades även att ge varumärkesinnehavaren viss information om varornas ursprung m.m. (informationsföreläggande). Till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen gjorde Patent- och marknadsöverdomstolen bedömningen att företaget, som är moderbolag till de företag som bl.a. sålt tröjorna, sannolikt medverkat till varumärkesintrång bl.a. genom att företaget innehade domännamn som använts vid dotterbolagens försäljning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, trots att domstolen gjort en annan bedömning i denna del, inte funnit skäl att återförvisa målet. Domstolen har istället själv prövat de återstående frågorna i målet, vilka inte aktualiserades vid Patent- och marknadsdomstolens prövning. Patent- och marknadsöverdomstolen har i denna del bedömt hur instansordningens princip är tillämplig i denna typ av mål. Patent- och marknadsöverdomstolen fann även att bestämmelsen om förbudet mot att åberopa nya omständigheter och ny bevisning i Patent- och marknadsöverdomstolen i 3 kap. 9 § lagen om patent- och marknadsdomstolar inte var tillämplig, eftersom målet gällde ett överklagat beslut i ett pågående tvistemål. Det fanns därför inget hinder för parterna att först i Patent- och marknadsöverdomstolen åberopa ny bevisning.
• RÅ 2002:39:Sedan beslutsmyndigheten återkallat sina lagakraftvunna vitesförelägganden, har vitena inte kunnat dömas ut fastän adressaten kunnat antas ha åsidosatt föreläggandenas föreskrifter.
• MÖD 2003:61:Föreläggande vid vite att avbryta byggnadsarbeten på ett förråd avsett för fiske-----Miljööverdomstolen (MÖD) ansåg att länsstyrelsen haft fog för sitt föreläggande. Det hade nämligen inte visats att det fiske som hittills bedrivits varit av sådan omfattning eller varaktighet att det kunde betecknas som en bisyssla. Undantaget i 7 kap. 17 § miljöbalken var därmed inte tillämpligt. Byggnaden ansågs inte heller krävas för fisket vid tillämpning av förordnandet till skydd för landskapsbilden. Sålunda krävdes både dispens från strandskyddsbestämmelserna och tillstånd enligt nämnda förordnande. Vitesbeloppet sattes dock ned.
• MÖD 2003:39:Utdömande av vite-----En miljönämnd ansökte om utdömande av vite om 30 000 kr mot en fastighetsägare för att denne inte hade följt ett föreläggande att ansluta fastighetens avlopp till en godkänd avloppsanläggning. Fastighetsägaren invände att vitet borde efterskänkas med hänsyn till hans små ekonomiska förhållanden (6 000 kr/mån i pension, fastigheten taxerad till 81 000 kr). Miljödomstolen ansåg att skäl inte förelåg för att helt efterskänka vitet, men väl att jämka det till 15 000 kr. Miljööverdomstolen ändrade endast på så vis att vitet fastställdes till 10 000 kr.
• MD 2011:14:En s.k. sorteringsrabatt har ansetts utgöra missbruk av dominerande ställning, varvid åläggande vid vite att upphöra med rabatten har meddelats.
• MD 2012:13:Fråga om KIA Motors Sweden, genom att tillämpa ett villkor innebärande krav på att den regelbundna servicen ska utföras av en auktoriserad KIA-verkstad under garantitiden för att nybilsgarantin ska gälla, strider mot 2 kap. 1 § KL och 101.1 EUF-fördraget.
• MÖD 2004:46:Föreläggande för fastighetsägare att ansluta fastighet till kommunalt va-nät m.m.----- Bedömningar vid bestämmande av vitesbelopps storlek.
• NJA 1991 s. 200:Med åberopande av en konkurrensklausul i en träffad överenskommelse yrkade A fastställelse av att B inte hade rätt att arbeta med vissa i klausulen angivna varor. Denna fastställelsetalan har ansetts till sitt innehåll ligga så nära en förbudstalan att förordnande om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap 3 § RB på begäran av A kunnat meddelas. Även fråga om storleken av förelagt vite.
• HFD 2016:46:Arbetsmiljöverkets beslut att vitesförelägga en arbetsgivare att ansvara för tvätt av arbetskläder har ansetts sakna författningsstöd.
• PMÖD 2017:14:I ett mål om interimistiskt vitesförbud på grund av otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen sänkt det förelagda vitet till 500 000 kr. I linje med Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 21 juni 2017 i mål PMT 10485-16 har vid fastställande av vitesbeloppets storlek en prövning gjorts av olika faktorer, såsom vad som framkommit om näringsidkarens ekonomiska förhållanden, skyddsintresset för vitesförbudet, marknadsföringens karaktär och åtgärdernas omfattning. En ledamot var skiljaktig och ville fastställa underinstansens beslut.
• PMÖD 2017:12:I ett mål om vitesförbud på grund av otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen sänkt det förelagda vitet till 500 000 kr. En näringsidkare hade riktat vissa marknadsföringsåtgärder till barn och åtgärderna bedömdes i Patent- och marknadsdomstolen som otillbörliga. Underinstansen förbjöd därför näringsidkaren att bedriva sådana marknadsföringsåtgärder. Förbudet förenades med ett vite om en miljon kronor, vilket låg i linje med den praxis som tillämpats i Marknadsdomstolen. Frågan om vitesbeloppets storlek har, sedan näringsidkaren överklagat, prövats i Patent- och marknadsöverdomstolen. I domen uttalas att det ska göras en nyanserad prövning av olika faktorer vid fastställande av vitesbeloppets storlek och att detta kan resultera i såväl högre som lägre belopp i förhållande till den hittills tillämpade schablonen. Till de relevanta faktorerna hör näringsidkarens ekonomiska förhållanden, skyddsintresset för vitesförbudet, marknadsföringens karaktär, graden av otillbörlighet i utformningen av reklamen och åtgärdernas omfattning. Vid en samlad bedömning satte Patent- och marknadsöverdomstolen ner vitet till 500 000 kr. En ledamot var skiljaktig och ville fastställa underinstansens dom.
• MÖD 2022:7:Utdömande av vite ----- I ett vitesföreläggande har angetts att adressaterna senast vid en viss tidpunkt ska ha vidtagit de åtgärder som behövs för att radonhalten inte ska överskrida riktvärdet på 200 becquerel per kubikmeter i en viss lägenhet i ett flerbostadshus. Föreläggandet angav därmed inte vilka konkreta åtgärder som adressaterna skulle vidta utan vilket resultat som skulle uppnås. Med beaktande av att målet som skulle uppnås var tydligt avgränsat, de åtgärder som kunde komma i fråga inte var särskilt avancerade eller kostsamma och det inte var fråga om åtgärder i en verksamhet som adressaterna vidtar privat, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att föreläggandet varit tillräckligt precist utformat för att ligga till grund för utdömande av vite (jfr HFD 2020 ref. 28).
• PMÖD 2018:13:I ett mål om vitesföreläggande enligt marknadsföringslagen hade Konsumentombudsmannen ensam överklagat Patent- och marknadsdomstolens dom med avseende på föreläggandenas utformning. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att domstolen skulle pröva både det utsatta vitets form som löpande vite och vitesbeloppets storlek trots att ingen av parterna hade överklagat domen med avseende på dessa frågor. Vid prövningen av vitets form fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns skäl för löpande vite, men att tidsperioden skulle förlängas från sju till trettio dagar. Vid bedömningen av vitets storlek har Patent- och marknadsöversdomstolen, i linje med sitt tidigare avgörande den 21 juni 2017 i mål PMT 10485 16, frångått den schabloniserade bedömning som Marknadsdomstolen tillämpat i sin tidigare praxis och funnit att vitesbeloppet för det löpande vitet skulle bestämmas till 400 000 kronor för var och en av vitesadressaterna för varje tidsperiod som föreläggandena inte följs.
• PMÖD 2018:19:Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med tingsrätten, funnit att det varit fråga om varumärkesintrång, genom att intrångsgörararen, gemensamt och i samråd med annan, importerat klockor med kännetecken som är identiska med varumärkesinnehavarens registrerade varumärken för varor av samma slag (s.k. dubbel identitet) i syfte att tillhandahålla dem för försäljning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i förhållande till tingsrättens domslut, begränsat vitesförbudet i fråga om vilka varor och förfoganden som ska omfattas av förbudet. När det gäller förfogandena har Patent- och marknadsöverdomstolen även, med utgångspunkt i den terminologi som används i 1 kap. 10 § andra stycket varumärkeslagen och motsvarande bestämmelse i EU:s varumärkesdirektiv, formulerat om förbudet eftersom detta bidrar till att uppnå bl.a. en enhetlig och förutsebar rättstillämpning. Patent- och marknadsöverdomstolens bedömningar har vidare inneburit att tingsrättens dom ska stå fast i fråga om ersättning för utnyttjande av varumärkena, förstörelse av klockorna m.m.
• PMÖD 2022:3:Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att två företag inte visat att vissa marknadsföringspåståenden med miljöargument har varit vederhäftiga. Marknadsföringspåståendena har därför bedömts som vilseledande och företagen har förbjudits att använda påståendena vid marknadsföring.
• PMÖD 2019:34:Patent- och marknadsöverdomstolen har ändrat en dom från Patent- och marknadsdomstolen och bifallit Konsumentombuds-mannens (KO) talan om förbud för försäkringsbolaget Amtrust International att i stöld- och skadeförsäkringar för nya mobil-telefoner och surfplattor använda sig av ett avtalsvillkor som strider mot en tvingande rättsregel i försäkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Enligt det aktuella försäkringsvillkoret skulle ersättning inte betalas om telefonen eller surfplattan hade blivit stulen eller skadad på allmän plats då konsumenten inte haft uppsikt över telefonen eller surfplattan. Ett sådant villkor som begränsar försäkringens omfattning på grund av visst handlande, i det här fallet bristande uppsikt, är enligt Patent- och marknads-överdomstolen rätteligen en s.k. säkerhetsföreskrift som enligt FAL i stället ska ge konsumenten viss men reducerad ersättning. Enligt FAL är det inte tillåtet för försäkringsbolag att formulera en säkerhetsföreskrift som ett omfattningsvillkor. Av den tidigare Marknadsdomstolens praxis följer att ett avtalsvillkor som strider mot en tvingande rättsregel också är oskäligt enligt avtals-villkorslagen (1994:1512). Det skulle också strida mot det EU-direktiv som ligger till grund för bestämmelserna i avtalsvillkors-lagen att tillämpa ett sådant villkor. Såväl det irländska försäkringsbolaget, AmTrust International, som dess svenska generalagent AmTrust Nordic AB har vid vite av 3 000 000 kr förbjudits att tillämpa villkoret eller väsentligen samma villkor.
• NJA 2022 s. 934:Det är typiskt sett lämpligt att besluta om löpande vite vid förelägganden om att vidta rättelse vid olovligt byggande.

• NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
• MÖD 2018:20:Utdömande av vite ----- Ett bolag förelades att begränsa antalet besökare i en motionslokal. Föreläggandet förenades med ett löpande vite på 5 000 kr per tillfälle och person utöver det tillåtna antalet som vistades i lokalen. MÖD har bedömt att en ansökan om utdömande av vitet avser flera överträdelser och att det, enligt 9 § 2 st lagen (1985:206) om viten, inte är möjligt att döma ut vite för mer än en av dessa. Vitesbeloppet, 45 000 kr, har beräknats med utgångspunkt i den allvarligaste överträdelsen, då antalet besökare var nio fler än tillåtet.
• MÖD 2008:8:Utdömande av vite ----- Enligt begränsningsregeln i 9 § andra stycket viteslagen kan ett löpande vite bara dömas ut en gång i ett och samma mål, även om flera överträdelser har skett. Avgörs däremot flera mål samtidigt utesluter inte det enligt Miljööverdomstolen att flera viten döms ut.
• MÖD 2008:19:Utdömande av vite ----- Talan om utdömande av löpande vite om 20 000 kr per månad hade väckts först elva månader efter det att verksamheten skulle ha upphört. Miljööverdomstolen fann att vid föreläggande förenade med löpande viten bör beslutsmyndigheten inte låta alltför många perioder förflyta, innan saken förs vidare till domstol, annars finns det en risk att den enskilde får föreställningen att underlåtenheten att följa föreläggandet inte är särskilt allvarlig. Vitet sattes ned till 100 000 kr från ansökta 200 000 kr.
• PMÖD 2018:13:I ett mål om vitesföreläggande enligt marknadsföringslagen hade Konsumentombudsmannen ensam överklagat Patent- och marknadsdomstolens dom med avseende på föreläggandenas utformning. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att domstolen skulle pröva både det utsatta vitets form som löpande vite och vitesbeloppets storlek trots att ingen av parterna hade överklagat domen med avseende på dessa frågor. Vid prövningen av vitets form fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns skäl för löpande vite, men att tidsperioden skulle förlängas från sju till trettio dagar. Vid bedömningen av vitets storlek har Patent- och marknadsöversdomstolen, i linje med sitt tidigare avgörande den 21 juni 2017 i mål PMT 10485 16, frångått den schabloniserade bedömning som Marknadsdomstolen tillämpat i sin tidigare praxis och funnit att vitesbeloppet för det löpande vitet skulle bestämmas till 400 000 kronor för var och en av vitesadressaterna för varje tidsperiod som föreläggandena inte följs.
• NJA 2022 s. 934:Det är typiskt sett lämpligt att besluta om löpande vite vid förelägganden om att vidta rättelse vid olovligt byggande.
• MÖD 2007:36:Utdömande av löpande vite för flera överträdelser ----- En kommunal nämnd hade vid två tillfällen utfärdat förelägganden med löpande vite om 5 000 kronor för varje överträdelse. Därefter hade nämnden ansökt om utdömande av vite för fem överträdelser. Miljödomstolen dömde ut ett sammanlagt vite om 25 000 kr. Miljööverdomstolen fann att hinder förelåg enligt 9 § andra stycket lagen (1985:206) om viten att döma ut ett högre belopp än vad som gällde för överträdelse vid ett tillfälle, dvs. 5000 kr.

Prop. 1997/98:101: Krav på prövningstillstånd i kammarrätt har införts i mål om utdömande av vite enligt viteslagen. Ändringen har berörts i avsnitt 6.

• MD 2012:3:En dom på vitesförbud avseende viss marknadsföring har genom sin rättskraft ansetts hindra en senare talan om vitesförbud angående marknadsföring som företagits efter domen men som ansetts utgöra samma marknadsföring som den prövade och som företagits vid oförändrade marknadsförhållanden, när det i domen utsatta vitet inte dömts ut genom ett avgörande som vunnit laga kraft. Även fråga om rättegångskostnader.
• RH 2006:42:En bilfirma förbjöds genom ett tingsrättsbeslut att vid angivet vite använda ett varu- och näringskännetecken (logotype) för ett visst bilmärke. Fråga om utdömande av vitet.

• RH 1997:35:Överförmyndare har ansetts behörig att föra talan hos tingsrätt om utdömande av vite m.m. enligt 16 kap. 13 § föräldrabalken. Tingsrättens beslut varigenom vitet utdömts och nytt, förhöjt vite utsatts har emellertid undanröjts och målet återförvisats till tingsrätten då tingsrätten tillämpat felaktiga handläggningsregler.
• RH 1994:60:Fråga om prövningstillstånd krävs för att hovrätten skall pröva tingsrättens dom varigenom avgjorts talan om förverkande av egendom mot någon som inte är tilltalad för brott.
• RH 1994:61:Fråga om prövningstillstånd krävs för att hovrätt skall pröva tingsrätts dom varigenom avgjorts talan om förverkande av egendom mot någon som inte är tilltalad för brott.
• RH 2006:42:En bilfirma förbjöds genom ett tingsrättsbeslut att vid angivet vite använda ett varu- och näringskännetecken (logotype) för ett visst bilmärke. Fråga om utdömande av vitet.
• RH 2004:22:Fråga om ett bolag genom viss TV-reklam överträtt ett informationsföreläggande från Konsumentombudsmannen och om förutsättningar för att därvid döma ut förelagt vite. Även fråga om jämkning av vitet.

• NJA 2015 s. 512:Utdömande av vite vid upphovsrättsligt intrång. En vitesadressat har tillräknats handlande av en tredje man.
• MÖD 2017:61:Utdömande av vite ----- Samhällsbyggnadsnämnden hade förelagt en fastighetsägare att dels riva ett olovligt uppfört garage, dels återställa de ursprungliga marknivåerna på fastigheten. I målet om utdömande av vite invände fastighetsägaren att garaget hade rivits och ersatts med ett förråd samt att det, med hänsyn till senare vidtagna åtgärder på fastigheten, inte längre var möjligt att återställa marknivåerna. MÖD fann att de åtgärder som vidtagits med garaget sammantagna måste betraktas som en genomgående ombyggnad och inte som en rivning och att föreläggandet i den delen därmed inte hade följts. MÖD fann vidare att fastighetsägaren hade haft faktisk möjlighet att återställa de ursprungliga marknivåerna vid tidpunkten för föreläggandets utfärdande och att han inte haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att följa föreläggandet. Även fråga om jämkning av vite.
• RÅ 2002:39:Sedan beslutsmyndigheten återkallat sina lagakraftvunna vitesförelägganden, har vitena inte kunnat dömas ut fastän adressaten kunnat antas ha åsidosatt föreläggandenas föreskrifter.
• NJA 1991 s. 643:En tilltalad förelades vid vite att inställa sig till huvudförhandling men uteblev och förhandlingen ställdes in. Det förhållandet att hinder mot huvudförhandlingen förelåg inte endast till följd av den tilltalades utevaro utan också därför att ett av åklagaren åberopat vittne underlåtit att inställa sig har inte ansetts medföra att ändamålet med vitet förlorat sin betydelse.
• RH 2016:66:I mål om utdömande av vite har det inte ansetts föreligga hinder mot att ompröva beslutet om vitesföreläggande då den part som föreläggandet riktats mot saknat möjlighet att få det materiellt överprövat.
• MÖD 2008:12:Utdömande av vite ----- En miljönämnd förbjöd en fastighetsägare vid vite om 40 000 kr att släppa ut avloppsvatten från sin fastighet. Fastighetsägaren ansökte då omgående hos nämnden om tillstånd att inrätta en avloppsanläggning. Tillstånd meddelades. Miljönämnden ansökte om utdömande av vitet när den nya avloppsanläggning inte var påbörjad på utsatt tid. Fastighetsägaren hade dock i god tid anlitat en entreprenör för utförandet. Med hänsyn härtill och till vad klaganden anfört om svårigheterna att få åtgärderna utförda i tid samt att avloppsanläggningen färdigställts kort efter det att medgiven tid gått ut fann Miljööverdomstolen att det förelåg särskilda skäl att jämka vitet till 10 000 kr. Den omständigheten att fastighetsägaren, enligt egen utsago, vidtagit försiktighetsåtgärder för att förhindra utsläpp som på något vis skulle kunna skada miljön ansågs inte befria honom från ansvar.
• NJA 1992 s. 194:Fråga om ändamålet med vite förelagt av kronofogdemyndighet har förfallit.
• NJA 1990 s. 228:Sedan tilltalad förelagts vid vite att personligen inställa sig till huvudförhandling har rätten före förhandlingen förordnat om hämtning av den tilltalade. Förordnandet har inte ansetts innebära att vitesföreläggandet förfallit.
• RH 2008:42:Vittne uteblev och hördes vid en senare, sedan tidigare inplanerad förhandlingsdag. Ändamålet med vite som därefter dömdes ut ansågs ha förfallit.
• MÖD 2018:9:Utdömande av vite ----- En miljönämnd förbjöd vid vite en fastighetsägare att hyra ut bostäder p.g.a. fuktskador. När en hyresgäst inte avflyttade frivilligt ansökte fastighetsägaren hos Kronofogdemyndigheten om avhysning som beviljades. Vid nämndens inspektion bodde en hyresgäst i fastigheten eftersom avhysningen inte hade hunnit verkställas. Nämndens ansökan om utdömande av vite har avslagits av Mark- och miljööverdomstolen eftersom fastighetsägaren har gjort vad han har kunnat för att efterkomma förbudet genom att ansöka om avhysning när hyresgästen inte avflyttade frivilligt.
• MÖD 2003:39:Utdömande av vite-----En miljönämnd ansökte om utdömande av vite om 30 000 kr mot en fastighetsägare för att denne inte hade följt ett föreläggande att ansluta fastighetens avlopp till en godkänd avloppsanläggning. Fastighetsägaren invände att vitet borde efterskänkas med hänsyn till hans små ekonomiska förhållanden (6 000 kr/mån i pension, fastigheten taxerad till 81 000 kr). Miljödomstolen ansåg att skäl inte förelåg för att helt efterskänka vitet, men väl att jämka det till 15 000 kr. Miljööverdomstolen ändrade endast på så vis att vitet fastställdes till 10 000 kr.
• MÖD 2018:20:Utdömande av vite ----- Ett bolag förelades att begränsa antalet besökare i en motionslokal. Föreläggandet förenades med ett löpande vite på 5 000 kr per tillfälle och person utöver det tillåtna antalet som vistades i lokalen. MÖD har bedömt att en ansökan om utdömande av vitet avser flera överträdelser och att det, enligt 9 § 2 st lagen (1985:206) om viten, inte är möjligt att döma ut vite för mer än en av dessa. Vitesbeloppet, 45 000 kr, har beräknats med utgångspunkt i den allvarligaste överträdelsen, då antalet besökare var nio fler än tillåtet.
• RÅ 1996:21:Fråga om möjligheten att utdöma vite enligt plan- och bygglagen
• RÅ 1996:94:Ett vitesföreläggande att lämna självdeklaration hade föregåtts av ett föreläggande som inte delgetts den deklarationsskyldige enligt delgivningslagen (1970:428). Hinder mot att döma ut vitet har inte ansetts föreligga.
• NJA 2004 s. 624:Vite på grund av överträdelse av ett av tingsrätt meddelat interimistiskt vitesförbud i mål om varumärkesintrång har ansetts inte kunna dömas ut efter det att vitesförbudet upphävts vid tingsrättens slutliga prövning av målet, när skälet till upphävandet varit att det saknats grund för ett sådant förbud.
• NJA 1992 s. 613:En tilltalad förelades vid vite att inställa sig till huvudförhandling men uteblev. Till förhandlingen var även kallat ett vittne. Det förelåg dock inte fullt bevis om att vittnet hade delgivits kallelsen. Förhandlingen ställdes in. Det har inte ansetts föreligga sådana omständigheter att ändamålet med vitet förlorat sin betydelse.
• RH 2006:42:En bilfirma förbjöds genom ett tingsrättsbeslut att vid angivet vite använda ett varu- och näringskännetecken (logotype) för ett visst bilmärke. Fråga om utdömande av vitet.
• RH 2004:22:Fråga om ett bolag genom viss TV-reklam överträtt ett informationsföreläggande från Konsumentombudsmannen och om förutsättningar för att därvid döma ut förelagt vite. Även fråga om jämkning av vitet.
• RH 2021:44:Sedan överförmyndaren förbisett att återkalla en begäran om utdömande av vite innan tingsrätten avgjorde målet, har fråga uppkommit om överförmyndarens klagorätt. Även fråga om den enskilde bör befrias från skyldigheten att betala vitet.
• PMÖD 2016:16:Mål om utdömande av vite efter överträdelse av interimistiskt vitesförbud i pågående mål om varumärkesintrång. Vitet dömdes ut i tingsrätten för överträdelser av vitesförbudet. Vitesadressaterna, ett svenskt och ett utländskt bolag i samma koncern, yrkade i Patent- och Marknadsöverdomstolen att vitet skulle jämkas för det svenska bolaget och helt ogillas för det utländska bolaget. Patent och marknadsöverdomstolen kom liksom tingsrätten fram till att det utländska bolaget i objektiv mening hade överträtt vitesförbudet samt att det inte fanns skäl att jämka vitesbeloppet. I målet var också fråga om att meddela nytt vitesförbud med högre vitesbelopp och om ställd säkerhet var tillräcklig. Patent och marknadsöverdomstolen fastställde tingsrättens dom.
• MÖD 2022:7:Utdömande av vite ----- I ett vitesföreläggande har angetts att adressaterna senast vid en viss tidpunkt ska ha vidtagit de åtgärder som behövs för att radonhalten inte ska överskrida riktvärdet på 200 becquerel per kubikmeter i en viss lägenhet i ett flerbostadshus. Föreläggandet angav därmed inte vilka konkreta åtgärder som adressaterna skulle vidta utan vilket resultat som skulle uppnås. Med beaktande av att målet som skulle uppnås var tydligt avgränsat, de åtgärder som kunde komma i fråga inte var särskilt avancerade eller kostsamma och det inte var fråga om åtgärder i en verksamhet som adressaterna vidtar privat, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att föreläggandet varit tillräckligt precist utformat för att ligga till grund för utdömande av vite (jfr HFD 2020 ref. 28).
• MÖD 2008:8:Utdömande av vite ----- Enligt begränsningsregeln i 9 § andra stycket viteslagen kan ett löpande vite bara dömas ut en gång i ett och samma mål, även om flera överträdelser har skett. Avgörs däremot flera mål samtidigt utesluter inte det enligt Miljööverdomstolen att flera viten döms ut.
• MÖD 2007:36:Utdömande av löpande vite för flera överträdelser ----- En kommunal nämnd hade vid två tillfällen utfärdat förelägganden med löpande vite om 5 000 kronor för varje överträdelse. Därefter hade nämnden ansökt om utdömande av vite för fem överträdelser. Miljödomstolen dömde ut ett sammanlagt vite om 25 000 kr. Miljööverdomstolen fann att hinder förelåg enligt 9 § andra stycket lagen (1985:206) om viten att döma ut ett högre belopp än vad som gällde för överträdelse vid ett tillfälle, dvs. 5000 kr.
• RH 1996:145:Vite enligt marknadsföringslagen har inte jämkats trots att vitesföreläggandet delvis efterkommits.
• RÅ 1996:18:Med stöd av bestämmelser i arbetsmiljölagen har Yrkesinspektionen vid vite av 500 000 kr förbjudit ägaren av en utarrenderad jordbruksfastighet att efter viss dag upplåta en ladugård på fastigheten för arbete till dess vissa byggnadsarbeten utförts. Fråga om det finns förutsättningar att döma ut vitet och om det i så fall finns särskilda skäl för jämkning av vitet.
• MÖD 2007:41:Utdömande av vite ----- En företagare hade inte givit in miljörapporten för 2005 och förelades vid äventyr av vite att ge in den i efterhand. Några veckor senare påfördes han miljösanktionsavgift för samma underlåtenhet. Miljööverdomstolen fann, till skillnad från miljödomstolen, att vägran att följa vitesföreläggandet inte utgjorde samma överträdelse som den som föranledde miljösanktionsavgiften varför förbudet i 4 § förordningen om miljösanktionsavgifter inte utgjorde hinder för det senare beslutet. Vitet dömdes ut i sin helhet utan att jämkas.
• NJA 2000 s. 709:En ung studerande har vid vite av 2 000 kr kallats att höras som vittne i ett brottmål men uteblivit utan laga förfall. Vittnets ålder och ekonomiska förhållanden har inte ansetts utgöra särskilda skäl för jämkning vid utdömande av vitet.
• MÖD 2008:31:Utdömande av vite ----- Miljööverdomstolen fann att det förelåg särskilda skäl att jämka ett vite mot bakgrund av bl.a. att den olagliga handlingen skett av misstag.
• MÖD 2008:19:Utdömande av vite ----- Talan om utdömande av löpande vite om 20 000 kr per månad hade väckts först elva månader efter det att verksamheten skulle ha upphört. Miljööverdomstolen fann att vid föreläggande förenade med löpande viten bör beslutsmyndigheten inte låta alltför många perioder förflyta, innan saken förs vidare till domstol, annars finns det en risk att den enskilde får föreställningen att underlåtenheten att följa föreläggandet inte är särskilt allvarlig. Vitet sattes ned till 100 000 kr från ansökta 200 000 kr.
• RÅ 2002:62:Ändamålet med ett vite har förlorat sin betydelse, när de förelagda prestationerna blivit obehövliga till följd av att adressaten på grund av sin utsatta ekonomiska situation - och således inte i ett direkt syfte att undgå vitespåföljd - tvingats att avyttra den verksamhet som avsågs med vitesföreläggandet. Hänsyn har också tagits till det förhållandet att adressaten inte kunnat antas återuppta verksamheten inom överskådlig tid.

• 1 §