RÅ 1995:51

Domskäl

Länsrätten i Uppsala län (1995-05-23, ordförande Vaks) yttrade: Enligt 5 § andra stycket TVL får revision genomföras i den reviderades verksamhetslokaler utan att den reviderade underrättas om att revision skall ske, om det finns en påtaglig risk för att han kommer att undanhålla eller förvanska det som får granskas, inventeras eller besiktigas. - Enligt 7 § TVL får när revision inte genomförs i den reviderades verksamhetslokaler, handling som omfattas av revisionen eftersökas i verksamhetslokalerna och omhändertas för granskning om -:-:-:-: 2. det finns en påtaglig risk för att handlingen undanhålls eller förvanskas. - Om förutsättningarna i första stycket 2 är uppfyllda, får åtgärden genomföras utan att den reviderade underrättas om att revision skall ske. - Av 8 § samma lag följer att handlingar som omfattas av revision får, under de förutsättningar som anges i 7 §, eftersökas och omhändertas i lokal, på förvaringsplats eller i annat utrymme som inte utgör den reviderades verksamhetslokaler, om det finns särskild anledning att anta att handlingarna finns i lokalen, på förvaringsplatsen eller i utrymmet. I fall som avses i denna paragraf gäller 7 § andra stycket. - Länsrätten gör följande bedömning. - Skattemyndigheten har gjort gällande att det föreligger en påtaglig risk att handlingar som omfattas av revisionen undanhålls eller förvanskas. En förutsättning för en tillämpning av 5, 7 och 8 §§ TVL är att en sådan påtaglig risk i lagens mening föreligger. Av förarbetena till TVL (prop. 1993/94:151 s. 102) framgår bl.a. följande. "Enligt förslaget bör det för att reglerna vid sabotagerisk skall få tillämpas i regel krävas att det finns en påtaglig risk att den reviderade kommer att undanhålla eller förvanska handlingar som får granskas. Riskbedömningen skall göras efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter som kan ha betydelse för frågan. Med uttrycket påtaglig risk avses inte att det skall vara fråga om en mer överhängande risk utan att risken i det enskilda fallet skall kunna beläggas. Risken skall således vara individualiserad och inte enbart allmän. även om en rad omständigheter av mer allmän karaktär kan beaktas vid bedömningen bör det således finnas någon konkret omständighet i det enskilda fallet som talar för sabotagerisk." Omständigheter som kan tyda på sabotagerisk kan enligt nämnda prop. s. 154 bl.a. vara - om bolaget eller dess företrädare försöker undandra sig sina skyldigheter - tecken på omfattande eller avancerade skatteundandraganden m.m. - Omständigheter som kan tyda på sabotagerisk som åberopats i målet är avvikande bruttovinst från vad som är normalt i branschen, kontantunderskott, tecken på svart arbetskraft, avsaknad av vissa uppbörds- och mervärdesskattedeklarationer, anonyma telefonsamtal m.m. För att så ingripande åtgärder som en s.k. överraskningsrevision m.m. skall få vidtas, får enligt lagens förarbeten anses framgå att kraven på att skattemyndigheten visar att sabotagerisk föreligger får ställas relativt högt. - Vid en samlad bedömning finner länsrätten att skattemyndigheten inte har visat tillräckliga skäl för att en individualiserad risk eller annan konkret omständighet i det enskilda fallet som talar för sabotagerisk kan anses föreligga. Skattemyndighetens ansökan skall därför avslås. - Skattemyndighetens yrkande att länsrättens beslut delges först i samband med verkställigheten samt att beslutet omfattas av sekretess i avvaktan på verkställighet får anses gälla ett yrkande intill dess domen vunnit laga kraft. Länsrätten finner dock inte skäl att frångå huvudregeln enligt 31 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) enligt vilken delgivning med part av beslutet skall ske. Yrkandet om delgivning först i samband med verkställighet skall därför avslås. - Vad avser sekretessfrågan gäller att beträffande uppgifter som domstolen tar in i domen upphör eventuell sekretess att gälla om inte domstolen i domen förordnar att sekretessen skall bestå. Själva domslutet får inte omfattas av sekretess om det inte är oundgängligen påkallat av något intresse av synnerlig vikt, t.ex. rikets säkerhet. Länsrätten finner inte att förutsättningar föreligger att förordna om sekretess i målet och avslår yrkandet härom. - Länsrätten avslår skattemyndighetens ansökan.

Skattemyndigheten överklagade och vidhöll sin talan samt yrkade därtill inhibition av länsrättens beslut att handlingarna i ärendet skulle delges bolaget på sedvanligt sätt och inte först i samband med verkställigheten. Skattemyndigheten anförde till stöd för inhibitionsyrkandet bl.a. att syftet med skattemyndighetens framställan och överklagande till kammarrätten skulle uppenbart vara förfelat om handlingarna tillställdes bolaget innan kammarrätten slutligen avgjort ärendet. Skattemyndigheten anförde vidare bl.a. följande. Vad gällde bolagets bruttovinst låg den långt under vad som var normalt och den var fallande. För taxeringsåret 1993 kunde de oredovisade intäkterna beräknas uppgå till mellan 180 000 kr och 630 000 kr och för taxeringsåret 1994 till mellan 450 000 kr och 1 070 000 kr. Vid den ursprungliga ansökan hade bolaget inte kommit in med mervärdesskatteredovisning för perioden januari-februari 1995. Med stöd av polisspaning har omsättningen, vid en försiktig beräkning, beräknats uppgå till 271 000 kr. I bolagets numera inlämnade mervärdesskattedeklaration för denna period redovisades en omsättning på 181 478 kr. Av uppgifter från skilda håll framgick att bolaget haft svart arbetskraft anställd. Då bolaget inte lämnat uppbördsredovisning och anledning fanns att misstänka att svart arbetskraft anlitats var det av synnerlig vikt att skattemyndigheten gavs tillfälle att eftersöka anteckningar, arbetsscheman och eventuell sidoordnad bokföring. Information om oredeovisade intäkter och svarta löner i en restaurang erhölls normalt bl.a. från kassaapparatens kontrollremsor och minnesfunktion, sidoordnad bokföring m.m. Det var även av synnerlig vikt att en lagerinventering kunde erhållas. För att informationen skulle kunna erhållas måste revisionen genomföras i verksamhetslokalerna. Den information som var av intresse i sammanhanget var normalt mycket lätt att undanhålla eller förvanska. För att undvika den påtagliga risken för sådan åtgärd var det av mycket stor vikt att revisionen skulle genomföras utan att bolaget först underrättades. Starka indicier i förevarande mål tydde på att betydande belopp undandragits från beskattning. Vidare utvisade de uppgifter som framkommit i samband med förgranskningen att bolaget i vart fall undandragit sig sina skyldigheter i fråga om uppbördsredovisning.

Kammarrätten i Stockholm (1995-05-26, Wennerholm, Eriksson, referent, Halme) yttrade: En utgångspunkt för bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och i TVL är att revision skall ske i samverkan med den skattskyldige (prop. 1993/94:151 s. 77). I 4 § TVL finns den s.k. proportionalitetsprincipen inskriven. Däri stadgas att beslut om åtgärd enligt TVL får fattas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den enskilde. Detta innebär bl.a. att en åtgärd inte får vara mer omfattande eller pågå under längre t id än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med åtgärden (prop. 1993/94:155 s. 77). I förevarande fall har förordnats om revision hos bolaget utan - såvitt framgår av handlingarna - någon som helst kontakt tagits med detta. Revisionsförordnandet avser uppgiftsskyldighet, mervärdesskatt, arbetsgivaravgift och källskatt. Förordnandet avser inte revision av uppgifter på medium för automatisk databehandling. Det avser inte heller kassainventering. I övrigt har inte givits någon begränsning vare sig till tid eller i övrigt. - Som skäl för att revision skall få ske i bolagets lokaler har skattemyndigheten angivit att det finns en påtaglig risk att bolaget kommer att undanhålla eller förvanska det som får granskas, inventeras eller besiktigas. Skattemyndigheten har härvid hänvisat till att bolaget redovisat låg bruttovinst, att det kan antas att bolaget anlitat svart arbetskraft, att kundräkning talar för att omsättningen redovisats med ett belopp som kan "beräknas" för januari- februari 1995 ha överstigit den redovisade omsättningen för de sex föregående redovisade perioderna med mellan 20 och 80 procent. Myndigheten har också upplyst att uppbördsdeklarationer inte lämnats för januari-februari 1995. Skattemyndigheten har vidare hänvisat till att delägarna enligt kontantberäkning vid 1994 års taxering redovisade ett kontantunderskott om 240 000 kr, men att sedan viss förklaring lämnats den skattskyldig inte skönstaxerades. Skattemyndigheten har vidare hänvisat till vissa anonyma uppgifter. - Kammarrätten, som tar upp målet till slutligt avgörande, gör beträffande yrkandet om revision i verksamhetslokalerna följande bedömning. - Revisionen avser inte inkomsttaxeringen. Ett kontantunderskott för beskattningsåret 1993 som inte föranlett någon åtgärd kan inte anses utvisa att det nu föreligger en påtaglig risk av det slag som skattemyndigheten gör gällande. Enligt kammarrättens mening kan inte heller overifierade anonyma uppgifter, som inte stöds konkret av andra uppgifter, anses tillräckliga för yrkad åtgärd. Övriga av skattemyndigheten åberopade omständigheter utgör skäl för en granskning. De kan dock inte anses indikera att bolaget inte skulle samverka vid en sådan. - Beträffande yrkandet om eftersökande och omhändertagande av handlingar gör kammarrätten följande bedömning. - Beträffande bolaget gör kammarrätten samma värdering som ovan angivits. Såvitt avser revisionsbyrån kan kammarrätten över huvud tagit inte finna att skattemyndigheten angivit något som ger anledning att anta att denna inte skulle samverka vid en granskning. - Såvitt avser tredjehandsyrkandet delar kammarätten länsrättens bedömning. Kammarrätten avslår överklagandet.