RH 2026:8

Hovrätten (f.d. hovrättsrådet Björn Karlsson och tf. hovrättsassessorn Lisa Waller, referent) anförde i beslut den 30 april 2026 följande.

Skäl

Allmänna utgångspunkter

De ljudupptagningar som omfattas av S.L-S:s begäran är allmänna handlingar som var och en har rätt att ta del av i den mån de inte omfattas av sekretess.

Av 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår att sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med Europaparlamentets och rådets förordning 2016/679 av den 27 april 2016 (dataskyddsförordningen) eller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen).

En bedömning enligt paragrafen behöver göras endast om det finns konkreta omständigheter som indikerar att mottagaren kommer att behandla uppgifterna på ett sätt som strider mot dataskyddsregleringen, t.ex. att det är fråga om ett massuttag. Någon fullständig bedömning av om behandlingen kommer att strida mot dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen behöver inte göras (prop. 2017/18:105 s. 135 f.).

Av artikel 10 dataskyddsförordningen framgår bland annat att behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott endast får utföras under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, och då lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs.

Enligt artikel 85.1 dataskyddsförordningen ska medlemsstaterna i lag förena rätten till integritet i enlighet med förordningen med yttrande- och informationsfriheten, inbegripen behandling som sker för bland annat journalistiska ändamål. Av artikel 85.2 framgår att medlemsstaterna, för behandling som sker för journalistiska ändamål, ska fastställa undantag eller avvikelser från vissa av dataskyddsförordningens bestämmelser, om dessa är nödvändiga för att förena rätten till integritet med yttrande- och informationsfriheten. I artikel 86 dataskyddsförordningen anges att personuppgifter i allmänna handlingar får lämnas ut av en myndighet i enlighet med unionsrätten eller medlemsstatens nationella rätt för att jämka samman allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar med rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med förordningen.

I 1 kap. 7 § första stycket dataskyddslagen föreskrivs att dataskyddsförordningen och dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. I bestämmelsens andra stycke anges att artiklarna 5–30 och 35–50 i dataskyddsförordningen samt 2–5 kap. dataskyddslagen inte ska tillämpas vid behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.

Uttrycket behandling för journalistiska ändamål ska ges samma innebörd som enligt unionsrätten. Av EU-domstolens praxis följer att begreppet journalistiska ändamål ska tolkas brett. Det omfattar bland annat att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. Vilken teknik som används eller om verksamheten bedrivs i vinstsyfte påverkar inte bedömningen. Även behandling av personuppgifter som innebär att material som har samlats in från myndigheter i oförändrad form tillhandahålls kommersiellt kan utgöra behandling för journalistiska ändamål (se EU-domstolens dom den 16 december 2008, Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, C-73/07, EU:C:2008:727, p. 56–62).

Högsta domstolen har emellertid slagit fast att bestämmelsen i 1 kap. 7 § dataskyddslagen – bedömd i ljuset av unionsrätten – inte hindrar att dataskyddsförordningen beaktas vid tillämpningen av sekretessbestämmelsen i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (se NJA 2025 s. 123 I p. 42).

Hovrättens bedömning

Tingsrätten har bedömt att ljudinspelningarna omfattas av sekretess med stöd av 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller, som ovan nämnts, sekretess för personuppgift, om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen.

Bestämmelsen innebär en presumtion för att uppgifterna är offentliga och för att sekretess ska gälla krävs alltså att det kan antas att uppgifterna efter ett utlämnande kommer att behandlas på ett sätt som är oförenligt med dataskyddsförordningen. Antagandet måste bygga på att det finns konkreta omständigheter som indikerar detta, t.ex. att det är fråga om ett massuttag. Någon fullständig bedömning av om den behandling som kan antas komma att ske är oförenlig med dataskyddsförordningen behöver inte göras (se NJA 2025 s. 123 p. 14 och 59 samt prop. 2017/18:105 s. 135 f). Av betydelse är också att S.L-S:s verksamhet sker för journalistiska ändamål.

Enligt hovrättens bedömning kan S.L-S:s begäran inte anses röra sig om ett sådant massuttag som ensamt utgör en konkret omständighet som medför att det finns skäl att anta att hon kommer att behandla uppgifterna på ett sätt som strider mot dataskyddsförordningen. Inte heller i övrigt har det kommit fram några konkreta omständigheter som ger skäl för ett sådant antagande.

S.L-S. har vidare beskrivit hur de aktuella ljudfilerna ska användas. Av den beskrivningen framgår att uppgifterna inte ska tillhandahållas på ett sätt som innebär att allmänheten eller betalande kunder får del av fullständiga personnummer eller adress för enskilda personer. Inte heller kommer uppgifterna att ingå i någon form av sökbar uppgiftssamling eller databas som tillgängliggörs för allmänheten för sökning på enskilda individer.

Högsta domstolen har i ovan nämnda rättsfall slagit fast att ljudfiler inte får tillhandahållas allmänheten eller betalande kunder om allmänheten eller kunderna därigenom får del av personnamn, personnummer eller adress för enskilda personer. Mottagaren får enligt domstolen inte heller på annat sätt erbjuda allmänheten eller betalande kunder sökmöjligheter i handlingarna på ett sätt som ger tillgång till personnamn, personnummer eller adress för enskilda personer. Rättsfallet rörde en omfattande behandling av ett stort antal brottmålsdomar och andra handlingar kopplade till brottmål (se p. 60 i rättsfallet). Som framgår av S.L-S:s begäran ska de nu aktuella ljudfilerna användas för andra ändamål. Dessa ändamål får anses falla utanför det skyddsområde som Högsta domstolen har stakat ut för känsliga personuppgifter.

Det sagda innebär att handlingarna inte omfattas av sekretess enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen. Inte heller gäller någon annan sekretess. Tingsrätten ska därför lämna ut de begärda ljudfilerna till S.L-S. utan förbehåll.

Beslut

Med ändring av tingsrättens beslut bifaller hovrätten S.L-S:s begäran om utlämnande av allmänna handlingar. Tingsrätten ska lämna ut de begärda ljudfilerna till S.L-S.

Hovrättslagmannen Niklas Rundberg var skiljaktig och anförde följande.

S.L-S. har beskrivit hur de aktuella ljudfilerna ska användas. Av den beskrivningen framgår visserligen att uppgifterna inte ska tillhandahållas på ett sätt som innebär att allmänheten eller betalande kunder får del av fullständiga personnummer eller adress för enskilda personer. Vad gäller gärningspersoner kan förnamn och ort komma att nämnas. Enligt min mening ligger det vidare i sakens natur att delar av förhören kan komma att spelas upp och att känsliga personuppgifter därmed kommer att få en inte ringa spridning.

Handlingarna omfattas därmed av sekretess enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen. Ljudfilerna kan därför inte lämnas ut till S.L-S. på det sätt hon begärt.