Europeiska centralbankens yttrande av den 13 mars 2026 om ett förslag till förordning om en förenkling av genomförandet av harmoniserade regler om artificiell intelligens (CON/2026/10)

Inledning och rättslig grund

Den 19 november 2025 publicerade Europeiska kommissionen ett förslag om till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2024/1689 och (EU) 2018/1139 vad gäller förenkling av genomförandet av harmoniserade regler om artificiell intelligens (digitalt omnibuspaket om artificiell intelligens) (nedan kallat förslaget till förordning).

Europeiska centralbanken (ECB) har beslutat att avge ett yttrande på eget initiativ över förslaget till förordning. ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom förslaget till förordning innehåller bestämmelser som faller inom ECB:s behörighetsområde, särskilt vad gäller ECB:s uppgifter som rör tillsyn av kreditinstitut enligt artikel 127.6 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1. Allmänna kommentarer

1.1 2021 mottog ECB en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över det ursprungliga förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (rättsakt om artificiell intelligens).

1.2 ECB välkomnar målet med förslaget till förordning att främja innovation och konkurrenskraft på den inre marknaden genom att förenkla och rationalisera genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 (nedan kallad AI-förordningen). ECB är medveten om betydelsen av att inrätta ett tillgängligt regelverk som är specifikt för AI-system och samtidigt säkerställa en konsekvent och hög skyddsnivå för allmänintressen på områdena hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter samt vikten av tillförlitlig och etiskt sund användning av artificiell intelligens (AI), i enlighet med AI-förordningen och förslaget till förordning. Eftersom kreditinstitut i allt högre grad förlitar sig på AI-system med hög risk och AI-system för allmänna ändamål, är ett enkelt ramverk särskilt viktigt för att säkerställa efterlevnad av AI-förordningen och unionens banklagstiftning.

1.3 Ur ett tillsynsperspektiv gör inrättandet av väl utformade innovationsvägar det möjligt för kreditinstitut att på ett säkert sätt experimentera med AI-lösningar i kontrollerade miljöer, samtidigt som man säkerställer tidig identifiering av potentiella risker. Sådana vägar stöder både den tekniska utvecklingen inom banksektorn och ECB:s möjligheter att bedöma potentiella effekter på kreditinstitutens operativa motståndskraft, modellrisk och dataförvaltning.

1.4 Enligt ECB:s tolkning medför förslaget till förordning inte några ytterligare skyldigheter för ECB i dess egenskap av tillsynsmyndighet för kreditinstitut och att ECB inte heller behöver tillämpa AI-förordningen i sin tillsyn. På grund av ECB:s tillsyn över kreditinstitutens IKT-risker och det faktum att vissa krav enligt AI-förordningen kan överlappa, eller hanteras genom, efterlevnad av unionsrätten om finansiella tjänster är dock ett nära samarbete och ett effektivt informationsutbyte mellan ECB och nationella marknadskontrollmyndigheter som utövar tillsyn över kreditinstitut som regleras enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (kapitalkravsdirektivet, CRD) avgörande för att säkerställa en konsekvent tillsyn och en effektiv tillämpning av AI-förordningen med avseende på sådan lagstiftning som berör kreditinstitut.

2. Institutionella befogenheter och tillsynsbefogenheter

2.1 Enligt artikel 127.6 i fördraget och rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (nedan kallad SSM-förordningen) har rådet tilldelat ECB särskilda uppgifter i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut i syfte att bland annat bidra till kreditinstitutens säkerhet och sundhet och det finansiella systemets stabilitet inom unionen och inom varje medlemsstat. ECB:s mandat är begränsat till tillsyn över kreditinstitut. ECB förstår att bedömningar av överensstämmelse, identifiering av överträdelser och kontroll av efterlevnaden av AI-förordningen utgör uppgifter för marknadskontrollmyndigheterna och inte ingår i ECB:s tillsynsmandat.

2.2 Utan hinder av ECB:s begränsade mandat på detta område föreskriver AI-förordningen att nationella marknadskontrollmyndigheter som utövar tillsyn över reglerade kreditinstitut som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen, utan dröjsmål till ECB ska rapportera all information som identifierats i samband med deras marknadskontroll och som kan vara av intresse för ECB:s tillsynsuppgifter.

3. Utbyte av tillsynsinformation

3.1 Kreditinstitut som är leverantörer eller tillhandahållare av AI-system med hög risk anses uppfylla vissa bestämmelser i AI-förordningen om de uppfyller liknande skyldigheter enligt unionsrätten om finansiella tjänster. ECB välkomnar denna princip, som förhindrar att kreditinstitut ställs inför dubbla rapporteringskrav och potentiellt motstridiga tillsynsåsikter. Såsom anges i punkt 2.1 har ECB dock inget mandat för marknadskontroll enligt AI-förordningen och banktillsynsmyndigheter har i allmänhet inte samma mandat och tillsynsprioriteringar som marknadskontrollmyndigheterna enligt AI-förordningen. Detta innebär att tillsynsmyndigheterna för kreditinstitut i allmänhet inte kommer att kunna se över kraven och beivra överträdelser enligt AI-förordningen. För att säkerställa konkurrens på lika villkor vad gäller övervakningen av tillämpningen av AI-förordningen, bör tillsynsmyndigheter som ECB därför kunna dela information med marknadskontrollmyndigheter som utövar tillsyn över kreditinstitut som är relevanta för dessa marknadskontrollmyndigheter.

3.2 Enligt det nuvarande regelverket är ECB i främst mottagare av information från marknadskontrollmyndigheter. För att uppnå AI-förordningens mål, inbegripet skyddet av grundläggande rättigheter, och säkerställa en effektiv och samordnad marknadskontroll och tillsyn bör förslaget till förordning innehålla en uttrycklig rättslig grund som gör det möjligt för ECB att, vid behov och med förbehåll för krav på tystnadsplikt, dela relevant tillsynsinformation med behöriga nationella marknadskontrollmyndigheter som utövar tillsyn över kreditinstitut som regleras enligt CRD och som omfattas av ECB:s tillsyn. Ett liknande arrangemang för informationsutbyte bör också införas mellan nationella behöriga myndigheter som utövar tillsyn över kreditinstitut och marknadskontrollmyndigheter. Utan en sådan tydlig rättslig grund är det oklart hur samordningen mellan marknadskontroll- och tillsynsmyndigheter skulle kunna genomföras i praktiken. ECB ser också fördelar med att till nationella marknadskontrollmyndigheter som utövar tillsyn över kreditinstitut men som inte är behöriga myndigheter för banktillsyn (och därför inte ingår i den gemensamma tillsynsmekanismen) utvidga skyldigheten att till ECB och till nationella behöriga myndigheter för banktillsyn rapportera all information som identifierats i samband med deras marknadskontrollarbete och som kan vara av intresse för ECB:s och de nationella behöriga myndigheterna för banktillsyn. En rättslig grund för sådant informationsutbyte skulle till exempel kunna användas för att utbyta information om riskhantering eller styrning av de AI-system som används av kreditinstitut som står under tillsyn, eller för att utbyta information som påverkar deras riskprofil.

4. Tillämpningsområde och klassificering av modeller och användningsfall

4.1 Det är viktigt för marknadsaktörer, särskilt kreditinstitut som använder AI för kreditvärdering, att veta vilka tekniker som omfattas av definitionen av AI-system och vilka som inte gör det, samt vilka tekniker som anses utgöra ”hög risk” enligt AI-förordningen.

4.2 Ytterligare förtydliganden skulle vara lämpliga, särskilt genom att uttryckligen exkludera generaliserade linjära modeller (t.ex. linjära eller logistiska regressioner) från tillämpningsområdet för AI-förordningens definition av AI-system med hög risk när de används för kreditvärdering, baserat på att de är enkla att förklara och transparenta. Ett sådant förtydligande skulle kunna återspeglas i AI-förordningen och kommissionens riktlinjer om definitionen av ett system för artificiell intelligens som inrättats genom förordning (EU) 2024/1689.

4.3 I detta avseende noterar ECB att generaliserade linjära modeller, inbegripet linjär och logistisk regression, till sin natur är tolkningsbara och transparenta. Deras funktion kan förklaras fullt ut med en begränsad och stabil uppsättning parametrar, vars inverkan på resultaten kan bedömas med hjälp av väletablerade statistiska verktyg. Sådana modeller har följaktligen inte någon aspekt av ”svart låda” som ligger till grund för AI-förordningens förbättrade styrnings- och riskreduceringskrav, som främst är utformade för att hantera de utmaningar som komplexa, icke-linjära eller självlärande system medför, för vilka den nuvarande rättsliga ramen kanske inte är lämplig. Genom att inkludera generaliserade linjära modeller skulle man dessutom, ur ett proportionalitets- och rättssäkerhetsperspektiv, när de används som fristående statistiska tekniker, inom ramen för AI-förordningens definition av AI-system med hög risk inte bidra väsentligt till att minska de risker som är förknippade med dessa modeller. Detta skulle snarare skapa onödiga efterlevnadsbördor, särskilt inom reglerade finansiella sektorer såsom banksektorn, där sådana modeller är väletablerade, allmänt använda och redan föremål för omfattande styrning och granskning. Att behandla dessa algoritmer på samma sätt som mer komplexa och nya metoder för modeller som används för kreditvärdering skulle strida mot det uttalade målet om att förenkla regelverket genom förslaget till förordning. ECB anser att ytterligare förtydliganden skulle vara motiverade för att uttryckligen utesluta generaliserade linjära modeller från definitionen av AI-system med hög risk enligt AI-förordningen, utan att det påverkar fall där sådana modeller ingår i mer komplexa AI-system som kräver en helhetsbedömning av riskerna.

4.4 AI-förordningen förtydligar att AI-system som föreskrivs i unionsrätten för tillsynsändamål för att beräkna kreditinstituts kapitalkrav (så kallade ”interna modeller”) inte bör betraktas som högrisksystem. Samtidigt ska AI-system som är avsedda att bedöma fysiska personers kreditvärdighet eller fastställa deras kreditvärdighet betraktas som AI-system med hög risk enligt AI-förordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 575/2013 (CRR) bör dock interna modeller spela en viktig roll i processen för att godkänna krediter och har följaktligen en nära koppling till kreditbedömningsmodeller. Detta kan leda till en situation där tillsynsmyndigheter som bedömer den interna modellen, och marknadskontrollmyndigheten som bedömer kreditvärderingsmodellen, kan komma med olika och potentiellt motstridiga riktlinjer i sin tillsyn. I detta sammanhang upprepar ECB att en effektiv samordning och ett effektivt informationsutbyte mellan marknadskontrollmyndigheter och tillsynsmyndigheter är nödvändigt för att främja en konsekvent tillämpning av överlappande krav enligt AI-förordningen och CRR, och för att säkerställa ett effektivt skydd av grundläggande rättigheter. ECB är dock medveten om att, även med ett korrekt informationsutbyte, grundorsaken till problemet med potentiellt motstridiga riktlinjer inte skulle vara helt löst. I detta avseende står kreditinstituten och deras tillsynsmyndigheter inför en komplex process för att säkerställa att kreditinstitutets interna modeller överensstämmer med CRR och parallellt med även med AI-förordningen, även mot bakgrund av att tillsynsmyndigheten och den behöriga marknadskontrollmyndigheten med största sannolikhet kommer att bedöma varje modell vid olika tidpunkter.

4.5 Slutligen skulle en förbättrad samordning mellan kommissionens riktlinjer och vägledning om genomförandet av AI-förordningen och det europeiska systemet för finansiell tillsyn bidra till att undvika onödiga administrativa bördor och stödja ett enhetligt ramverk för tillsyn.

I de fall där ECB rekommenderar att förslaget till förordning ska ändras anges ett specifikt förslag i ett separat tekniskt arbetsdokument som åtföljs av en förklaring. Det tekniska arbetsdokumentet finns på engelska i EUR-Lex.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 13 mars 2026.

Christine Lagarde

ECB:s ordförande

Europeiska centralbankens yttrande av den 13 mars 2026 om ett förslag till förordning om en förenkling av genomförandet av harmoniserade regler om artificiell intelligens (CON/2026/10)