EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS VARNING av den 25 juni 2026 om systemiska cyberrisker som utgår från de mest avancerade modellerna för artificiell intelligens (ESRB/2026/3)

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS STYRELSE HAR ANTAGIT DENNA VARNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt bilaga IX,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd, särskilt artikel 3.2 c samt artiklarna 16 och 18,

med beaktande av Europeiska systemrisknämndens beslut ESRB/2011/1 av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden, särskilt artiklarna 18 och 19, och

Ledande leverantörer av artificiell intelligens (AI) har utvecklat avancerade AI-modeller (s.k. Frontier AI-modeller, FAIM), som har hög kapacitet på området cybersäkerhet och kan utföra helt automatiserade cyberattacker mot komplexa system, bl.a. genom att upptäcka sårbarheter och utveckla och missbruka sårbarhetsattacker, vilket har grundläggande konsekvenser för cyberhotbilden.

FAIM är betydligt bättre än tidigare AI-modeller när det gäller att hitta sätt att utföra cyberattacker på, och överträffar tidigare modeller i fråga om kostnad, hastighet och precision, och kan nu utmana ledande mänskliga experter.

FAIM har potentialen att hota de system som ligger till grund för den informations- och kommunikationsteknik (IKT) som den finansiella infrastrukturen är beroende av, vilket ökar sannolikheten för ännu mer allvarligliga cyberincidenter med systemeffekter.

FAIM har visat sin förmåga att upptäcka sårbarheter och skapa sårbarhetsattacker, vilket exponerar stora operativsystem och programvara som används i nästan alla organisationers IKT-miljöer för risken för cyberattacker.

Historiskt sett har upptäckten av sådana sårbarheter varit sällsynta och ofta gjorts av forskare inom området datasäkerhet, vilket har möjliggjort riktade insatser för att säkra system. I dessa fall får programvarutillverkare ofta en standardiserad tidsram – vanligtvis 90 dagar – för att åtgärda sårbarheten innan den offentliggörs. FAIM kommer dock sannolikt att öka antalet sårbarheter som upptäckts.

Nuvarande uppdateringsmetoder i det finansiella systemet är främst reaktiva och bygger på regelbundna uppdateringar och ad hoc-åtgärder för att hantera sårbarheter som upptäckts. Denna strategi fungerar i en hotmiljö där man har tillräckligt med tid för att upptäckten av sårbarheter ska kunna hanteras. Med när antalet sårbarheter som upptäcks ökar, kan nuvarande praxis bli otillräcklig för att upprätthålla den operativa motståndskraften.

Denna volymökning medför att de nuvarande uppdateringsprocesserna kan överbelastas, eftersom de prioriterar avhjälpande åtgärder utifrån en riskbedömning och kräver att man testar uppdateringar innan dessa genomförs för att säkerställa operativ stabilitet. Om alltför många kritiska sårbarheter upptäcks inom kort tid så att antalet nödvändiga uppdateringar ökar avsevärt, kan finansinstitut behöva välja mellan att antingen acceptera betydande cyberrisker eller sänka kraven på testning av uppdateringar av programvara vilket då kan medföra en ökad risk för operativa incidenter och driftsavbrott.

Utformningen av sårbarhetsattacker i syfte att missbruka dessa skapades tidigare till stor del manuellt och tog dagar eller veckor för mänskliga experter, medan det nu kan göras av FAIM på några minuter eller timmar. Detta medför att defensiva tidsbuffertar krymper, som behövs för att upprätthålla kontinuiteten i kritiska och viktiga funktioner medan underhållsarbete utförs.

När kritiska sårbarheter som sprids i syfte att missbruka dessa tas fram av AI, och de defensiva tidsbuffertarna krymper, ökar risken för enskilda kritiska eller viktiga funktioner och institutioner kraftigt. Om sådana risker uppstår samtidigt hos dessa funktioner och institut kan detta medföra en permanent ökning av systematiska cyberrisker för vilka det för närvarande inte finns något effektivt ramverk med motåtgärder. På grund av den starka sammanlänkningen av unionens finanssektor, samt även mellan den sektorn och andra sektorer och jurisdiktioner, utgör denna situation en systemrisk som kan skapa instabilitet i systemet.

Dessutom utvecklas FAIM för närvarande bara av ett litet antal AI-leverantörer, varav flera har uttryckt oro över att kommande FAIM-modeller kan vara för kraftfulla för obegränsad allmän tillgång.

AI används redan av kriminella aktörer för att öka cyberattackernas effekt. Det är sannolikt att sådana aktörer så småningom, antingen genom läckor, stöld, oberoende utveckling eller öppen åtkomst, kommer att få tillgång till AI-modeller med en kapacitet som är jämförbar med den som för närvarande används i kontrollerade defensiva miljöer.

Även om FAIM avsevärt kan öka den offensiva kapaciteten och sannolikheten för sofistikerade cyberattacker, kommer de också att stärka den defensiva kapaciteten, särskilt när det gäller upptäckten av sårbarheter, korrelering av data och korrigerande åtgärder från enskilda institutioners sida. På kort till medellång sikt kommer dock den offensiva kapacitetens ökade hastighet, omfattning och kvalitet sannolikt att uppväga fördelarna.

Den snabba utvecklingen av FAIM gör det nödvändigt att utan dröjsmål ta itu med de identifierade riskerna för den finansiella stabiliteten för att förhindra att de materialiseras eller åtminstone mildra deras potentiella effekter. För att säkerställa finansiell stabilitet på unionens finansmarknader bör alla medlemmar i Europeiska systemrisknämnden (ESRB) beakta vilka konsekvenser FAIM kan få för finansinstitutens operativa kapacitet och motståndskraft inom ramen för deras makrotillsynsåtgärder och mikrotillsynspolitiska åtgärder. Detta påverkar inte de penningpolitiska mandaten för centralbankerna i unionen. Som ett exempel, och bland andra myndigheters pågående initiativ, har ECB, i sin roll som banktillsynsmyndighet, uppmanat betydande institut att utan dröjsmål bedöma effekterna av den föränderliga hotbilden och att senast den 31 oktober 2026 ta fram en omfattande handlingsplan med konkreta åtgärder för att komma till rätta med dessa risker.

I takt med att AI-tekniken blir alltmer spridd är det viktigt att se till att all kritisk infrastruktur, särskilt finansinstituten, är redo att hantera cyberattacker som styrs av FAIM och att i god tid vidta lämpliga förberedelser. Sådana defensiva insatser från enskilda enheter kan dock vara otillräckliga. Effektiva insatser och riskreducering kräver en samordnad respons som omfattar alla berörda parter, inbegripet AI-leverantörer, programvaruleverantörer, säkerhetsföretag, underhållare av öppen källkod, finansinstitut samt myndigheter på både nationell nivå och unionsnivå.

När ovanstående frågor diskuteras är det viktigt att beakta unionens relevanta rättsliga och politiska ramar, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2847 samt Europeiska systemrisknämndens rekommendation (ESRB/2021/17).

Förordning (EU) 2022/2554 tillhandahåller en övergripande ram för finansiella institut för att identifiera, hantera, övervaka och minska IKT-risker, inbegripet risker som härrör från cyberattacker. Med tanke på finanssektorns sammanlänkning och dess beroende av IKT-system och tredjepartsleverantörer av tjänster kan en framgångsrik cyberattack som påverkar ett eller flera finansinstitut eller deras kritiska tjänsteleverantörer få betydande systemeffekter. De finansiella tillsynsmyndigheterna bör på lämpligt sätt prioritera tillsynsverksamhet på detta område, med beaktande av de potentiella effekterna som sådana cyberattacker kan få för det finansiella systemets stabilitet, integritet och tillförlitlighet samt den operativa och finansiella skadan samt skadan för konsumenterna som kan bli följden.

Genom förordning (EU) 2024/1689 fastställs harmoniserade regler för utsläppande på marknaden, ibruktagande och användning av AI-system och AI-modeller för allmänna ändamål i unionen, inbegripet, under vissa omständigheter, system och modeller som tillhandahålls av AI-leverantörer som är etablerade i tredjeländer om de data som produceras av AI-systemet används i unionen, eller om en AI-modell integreras i ett system som släpps ut på unionsmarknaden. I denna förordning föreskrivs också särskilda regler, inbegripet ett striktare regelverk, för modeller som klassificeras som AI-modeller för allmänna ändamål med systemrisk.

Genom förordning (EU) 2024/2847 införs obligatoriska cybersäkerhetskrav för tillverkare som omfattar planering, utformning, utveckling och underhåll av maskinvaru- och programvaruprodukter med digitala element som släpps ut på unionsmarknaden. Det uppställer också krav på att tillverkarna hanterar sårbarheter under sina produkters livscykel. När förordningen börjar tillämpas fullt ut i december 2027 måste finansiella enheter som släpper ut sådana produkter på unionsmarknaden också säkerställa att sådana produkter uppfyller dessa krav.

I rekommendation ESRB/2021/17 rekommenderades att de europeiska tillsynsmyndigheterna, gemensamt genom den gemensamma kommittén och tillsammans med Europeiska centralbanken (ECB), ESRB och relevanta nationella myndigheter, bör förbereda en effektiv samordnad reaktion på unionsnivå i händelse av en gränsöverskridande större cyberincident eller därmed sammanhängande hot som kan ha systemiska konsekvenser för unionens finanssektor. Detta resulterade i inrättande av en europeisk ram för samordning av systemiska cyberincidenter (EU-SCICF), som utgör en värdefull och operativ plattform för informationsutbyte och samordning mellan finansmyndigheter.

Mot denna bakgrund antar ESRB härmed en varning av allmän karaktär som är inriktad på de betydande risker för den finansiella stabiliteten som kan bli följden av utvecklingen av FAIM. Varningen beaktar det analytiska arbetet i ESRB:s not Addressing Frontier AI Models with cyber capabilities from a financial stability perspective, som offentliggjordes i juni 2026.

HÄRIGENOM KONSTATERAS FÖLJANDE.

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS VARNING av den 25 juni 2026 om systemiska cyberrisker som utgår från de mest avancerade modellerna för artificiell intelligens (ESRB/2026/3)