MSBFS 2012:7
Upphäver
Bemyndigande
Genomför EU-direktiv
Upphävs eller ersätts av
Bilaga 1 till denna författning återger det samlade innehållet i bihang C (RID) till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). VD ]
Vissa avsnitt i bilaga 1 till denna författning har markerats med grå bakgrund. Dessa avsnitt är inte föreskrifter utan har införts i syfte att i ett sammanhang återge det samlade innehållet i RID. I bilaga S finns särskilda nationella bestämmelser för transport av farligt gods på järnväg. Bilagan innehåller dels tvingande bestämmelser som går utöver bestämmelserna i bilaga 1, dels möjligheter till undantag från bestämmelserna i bilaga 1.
Denna författning, med bilagorna 1 och S, utgör föreskrifter för transport av farligt gods på järnväg (RID-S).
Undantag i enskilda fall
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får, undantagsvis och förutsatt att säkerheten inte äventyras, utfärda individuella tillstånd för att
[ UPPHÄ
utföra transporter av farligt gods som inte är tillåtna enligt denna författning eller för att utföra sådana transporter på andra villkor än dem som fastställts
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EGT L 260, 30.9.2008, s. 13- 59, Celex 32008L0068), senast ändrat genom Kommissionens direktiv 2010/61/EU av den 2 september 2010, och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034) ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).
1
MSBFS 2012:7
i denna författning. Transporterna ska vara tydligt definierade och tidsbegränsade samt utföras i Sverige.
Definitioner
I denna författning används följande begrepp med nedan angiven betydelse. behöriga organ De organ som regeringen föreskriver i 9 § förordningen (2006:311) om transport av farligt gods.
inrikes transport Sådana transporter som har sin början och slut i Sverige och som uteslutande sker inom landet.
Kontroll genom behöriga organ
I följande delar ska provning, kontroll, certifiering, eller annan bedömning utföras av behöriga organ.
Del 1 i bilaga 1, avsnitt
1.8.6.2, 1.8.7.1, 1.8.7.2 och 1.8.8.1.1.
Del 4 i bilaga 1, avsnitt
VD ]
4.1.3.6.2, 4.1.4.1 avseende förpackningsinstruktion P200, (10), särbestämmelse ac, (12) 1.1, 1.5 dock ej Anm, 1.6 – 2.4, 4.2.1.7 – 4.2.1.9.1, 4.2.5.3 avseende särbestämmelse TP10, TP16 och TP24 samt 4.3.3.2.
Del 6 i bilaga 1, avsnitt
6.1.1.4, 6.1.4, 6.1.5.1.1, 6.1.5.1.3, 6.1.5.1.5, 6.1.5.1.10, 6.2.2.4, 6.2.2.6.2.1 första meningen, 6.3.2.2, 6.3.4.2, 6.3.4.3, 6.3.5.1.1, 6.3.5.1.3, 6.3.5.1.5, 6.3.5.1.8, 6.5.2, 6.5.4.1, 6.5.6.1.1, 6.5.6.2.1, 6.5.6.2.3, 6.6.1.2, 6.6.3.1, 6.6.5.1.1, 6.6.5.1.3, 6.6.5.1.5, 6.6.5.1.8, 6.7.2.2.14, 6.7.2.3 – 6.7.2.18, 6.7.2.19.5, 6.7.2.19.9, 6.7.2.19.10, 6.7.3.2.11, 6.7.3.3.3.1 – 6.7.3.15.3, 6.7.3.15.9, 6.7.3.15.10, 6.7.4.2.8 – 6.7.4.14.3, 6.7.4.14.10, 6.7.4.14.11, 6.7.5.11.1, 6.7.5.12.7, 6.8.2.1.16 – 6.8.2.3.3 utom sista meningen, 6.8.2.3.4, 6.8.2.4.2, 6.8.2.4.5, 6.8.3.4.4, 6.8.3.4.6, 6.8.3.4.16, 6.8.4 avseende särbestämmelse TA4, TT2 och TT9, 6.8.5.2.2 och 6.9.4.2.4 – 6.9.5.3.
[ UPPHÄ
Övrig kontroll
Första och återkommande kontroll av IBC-behållare enligt avsnitt 6.5.4.4 i bilaga 1 ska utföras av personer som med godkänt resultat utbildats enligt ett utbildningsprogram som godkänts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller, före utgången av 2008, av Statens räddningsverk.
2
Erkännande av utländskt godkännande
Förpackningar, behållare och tankar som är godkända i enlighet med RID i annan stat som är ansluten till COTIF får användas i Sverige för transport av sådant farligt gods för vilket godkännandet gäller. ______________ 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2013, då Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:2) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S) ska upphöra att gälla. 2. De upphävda föreskrifterna får helt eller delvis tillämpas i stället för denna författning till och med den 30 juni 2013. 3. Andra övergångsbestämmelser till denna författning finns i − bilaga 1, kapitel 1.6, och − bilaga S, kapitel 19.1.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
VD ]
HELENA LINDBERG
Josefine Gullö (Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)
[ UPPHÄ
3
VD ]
[ UPPHÄ
4
Bilaga 1
Del 1
Allmänna bestämmelser
VD ]
[ UPPHÄ
5
VD ]
[ UPPHÄ
6
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.1
Giltighetsområde och tillämpning
| 1.1.1 | Struktur RID/RID-S består av sju delar, med varje del indelad i kapitel och varje kapitel i avsnitt och delavsnitt (se innehållsförteckningen). Inom varje del ingår numret på delen i kapitel-, avsnitts- och delavsnittsnumreringen, exempelvis är avsnitt 1 i kapitel 2 inom del 4 numrerat ”4.2.1”. |
|---|---|
| 1.1.2 | Giltighetsområde |
| 1.1.2.1 1.1.2.2 | RID anger, vad avser artikel 1 i bihang C: (a) sådant farligt gods, som är uteslutet från internationell/inrikes transport, (b) sådant farligt gods, som är tillåtet för internationell/inrikes transport, och de bestämmelser (inklusive undantag) som gäller för sådant gods, särskilt med avseende på: - klassificering av godset, tillsammans med klassificeringskriterier och tillämpliga provningsmetoder, VD ] - användning av förpackningar (inklusive samemballering), - användning av tankar (inklusive deras fyllning), - rutiner vid avsändning (inklusive etikettering och märkning av kollin och transportmedel, samt handlingar och erforderliga uppgifter), - bestämmelser för tillverkning, provning och godkännande av förpackningar och tankar, - användning av transportmedel (inklusive lastning, samlastning och lossning). För transport i enlighet med RID gäller, förutom bihang C, tillämpliga bestämmelser i övriga bilagor till COTIF, särskilt de som anges i bihang B för transport som utförs enligt ett transportavtal. För internationell transport av farligt gods i tåg annat än godståg enligt artikel 5 § 1 a) [ UPPHÄ i bihang C ska bestämmelserna i kapitel 7.6 tillämpas. |
| 1.1.2.3 | För internationell transport av farligt gods som handbagage, resgods eller i/på fordon enligt artikel 5 § 1 b) i bihang C ska endast bestämmelserna i 1.1.3.8 i anslutning till kapitel 7.7 tillämpas. 7 |
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.1.3 Undantag
1.1.3.1 Undantag som har samband med hur transporten genomförs
Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för:
(a) transport av farligt gods som privatpersoner utför, om detta gods är förpackat för detaljhandelsförsäljning och är avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. När sådant gods utgörs av brandfarliga vätskor som transporteras i återfyllningsbara behållare, fyllda av eller åt privatpersoner, får totalmängden per behållare inte överstiga 60 l. Farligt gods i IBC-behållare, storförpackningar eller tankar betraktas inte som förpackat för detaljhandelsförsäljning,
(b) transport av maskiner eller utrustning som inte närmare anges i RID/RID-S och som i sin konstruktion eller driftsutrustning innehåller farligt gods, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden,
(c) transport som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet, såsom leveranser till eller returleveranser från byggarbetsplatser eller anläggningsområden eller i samband med mätningar, reparationer eller underhållsarbete, i mängder som inte överstiger 450 liter per förpackning och inte heller överstiger de i 1.1.3.6 angivna högsta tillåtna totalmängderna. Åtgärder ska vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala VD ]
transportförhållanden. Undantagen i detta stycke gäller inte för klass 7.
Transport som genomförs av sådana företag för deras förrådshållning eller interna eller externa distribution faller dock inte under denna undantagsregel,
(d) transport som genomförs av behöriga myndigheter för räddningsinsatser eller under deras övervakning, om den är nödvändig i samband med räddningsinsatser, särskilt transport som genomförs för att samla in och bortskaffa farligt gods som berörts av ett tillbud eller en olycka och förflytta det till närmaste lämpliga säkra plats,
(e) transport vid nödsituationer för att rädda människoliv eller till skydd för miljön, förutsatt att alla åtgärder vidtas för ett fullständigt säkert genomförande av dessa transporter.
(f) transport av tömda, ej rengjorda stationära lagringskärl, vilka har innehållit gaser
[ UPPHÄ
i klass 2, grupp A, O eller F, ämnen i förpackningsgrupp II eller III som tillhör klass 3 eller 9, eller pesticider i förpackningsgrupp II eller III som tillhör klass 6.1, under följande villkor:
- Alla öppningar med undantag av tryckavlastningsanordningar (där sådana installerats) är lufttätt förslutna.
- Åtgärder har vidtagits för att förhindra läckage av innehåll under normala transportförhållanden.
- Lasten är fastsatt på medar, i häckar eller i andra hanteringsanordningar, respektive på vagnen eller i containern på ett sådant sätt att den inte kan lossna eller röra sig under normala transportförhållanden.
8
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Detta undantag gäller inte stationära lagringskärl, vilka har innehållit okänsliggjorda explosivämnen eller ämnen, vilka ej är tillåtna för transport enligt RID/RID-S. Anm För radioaktiva ämnen, se 1.7.1.4.
1.1.3.2 Undantag i samband med transport av gaser
Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för transport av: (a) gaser i behållare i transportmedel, som är till för deras framdrivning eller drift av särskild utrustning (t.ex. kylaggregat), (b) gaser i bränslebehållare i transporterade fordon. Avstängningskranen mellan bränslebehållaren och motorn ska vara stängd och den elektriska kontakten bruten, (c) gaser i grupperna A och O (enligt 2.2.2.1), när gasens tryck i kärlet eller tanken uppgår till högst 200 kPa (2 bar) vid 20ºC, och gasen inte är en kondenserad eller kyld kondenserad gas. Det innefattar alla slag av kärl eller tankar, t.ex. även maskin- och apparatdelar, (d) gaser i utrustningsdetaljer för fordonets drift (t.ex. brandsläckare), även sådana ingående i reservdelar (t.ex. gasfyllda fordonsdäck). Detta undantag gäller även vid transport av gasfyllda fordonsdäck, VD ]
(e) gaser i särskilda anordningar i vagnar, som är nödvändiga för drift av sådana särskilda anordningar under transporten (kylapparater, fiskbehållare, uppvärmningsapparater m.fl.) samt reservkärl i sådana anordningar och tömda, ej rengjorda utbyteskärl, som transporteras i samma vagn, (f) gaser i livsmedel (utom UN 1950), inklusive kolsyrade drycker, (g) gaser i bollar avsedda för användning inom idrott, och (h) gaser i glödlampor förutsatt att de är förpackade så att splittereffekter förorsakade av att glödlampan går sönder förblir inneslutet i kollit.
1.1.3.3 Undantag i samband med transport av flytande bränsle
Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för transport av bränsle som finns i bränslebehållaren i transportmedel, och som är till för dessas framdrivning eller drift [ UPPHÄ
av särskild utrustning (t.ex. kylanläggning). Avstängningskranen mellan motor och bränsletank hos motorcyklar och cyklar med hjälpmotor ska vara stängd vid transporten, om tanken innehåller bränsle. Dessutom ska sådana motorcyklar och cyklar med hjälpmotor lastas upprätt och säkras mot vältning.
1.1.3.4 Undantag i samband med särbestämmelser eller med farligt gods som förpackats i begränsade eller reducerade mängder
Anm För radioaktiva ämnen, se 1.7.1.4. 1.1.3.4.1 Transport av visst farligt gods undantas genom vissa särbestämmelser i kapitel 3.3 helt eller delvis från bestämmelserna i RID/RID-S. Detta undantag gäller om
9
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
särbestämmelsen är upptagen i tabellposten för det farliga godset ifråga i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6. 1.1.3.4.2 Visst farligt gods kan undantas under förutsättning att bestämmelserna i kapitel 3.4 är uppfyllda. 1.1.3.4.3 Visst farligt gods kan undantas under förutsättning att bestämmelserna i kapitel 3.5 är uppfyllda.
1.1.3.5 Undantag i samband med tömda, ej rengjorda förpackningar
Tömda, ej rengjorda förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, som innehållit ämnen i klasserna 2, 3, 4.1, 5.1, 6.1, 8 och 9 omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att eliminera eventuella faror. Farorna anses eliminerade när ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att undanröja farorna hos klasserna 1-9.
1.1.3.6 Högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer
1.1.3.6.1 (Tills vidare blank.) 1.1.3.6.2 (Tills vidare blank.)
VD ]
[ UPPHÄ
10
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
1.1.3.6.3 Om farligt gods i enlighet med 1.1.3.1 c) tillhörande samma transportkategori transporteras i samma vagn eller storcontainer, så gäller i kolumn 3 i nedanstående tabell angiven högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer.
Transport Ämnen eller föremål Högsta -kategori Förpackningsgrupp eller klassificeringskod/-grupp eller tillåtna UN-nummer totalmängd per vagn eller storcontainer (1) (2) (3)
0 Klass 1: 1.1L, 1.2L, 1.3L och UN 0190 0 Klass 3: UN 3343 Klass 4.2: Ämnen som tillhör förpackningsgrupp I Klass 4.3: UN 1183, 1242, 1295, 1340, 1390, 1403, 1928, 2813, 2965, 2968, 2988, 3129, 3130, 3131, 3134, 3148, 3396, 3398 och 3399 Klass 5.1: UN 2426 Klass 6.1: UN 1051, 1600, 1613, 1614, 2312, 3250 och 3294 Klass 6.2: UN 2814 och 2900 Klass 7: UN 2912-2919, 2977, 2978 och 3321-3333 Klass 8: UN 2215 (MALEINSYRAANHYDRID, SMÄLT) Klass 9: UN 2315, 3151, 3152 och 3432 samt utrustning som innehåller sådana ämnen eller blandningar Tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehållit ämnen i denna transportkategori, utom förpackningar som omfattas av UN 2908. 1 Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp I och inte 20 tilldelats transportkategori 0 samt ämnen och föremål i följande klasser: a) a) Klass 1: 1.1B-1.1J , 1.2B-1.2J, 1.3C, 1.3G, 1.3H, 1.3J och 1.5D a) a) Klass 2: Grupperna T, TC , TO, TF, TOCVD ] och TFC
Aerosoler: grupperna C, CO, FC, T, TF, TC, TO, TFC och TOC Kemikalier under tryck: UN 3502, 3503, 3504 och 3505 Klass 4.1: UN 3221-3224 Klass 5.2: UN 3101-3104 2 Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp II och inte 333 tilldelats transportkategori 0, 1 eller 4 samt ämnen och föremål i följande klasser: Klass 1: 1.4B-1.4G och 1.6N Klass 2: Grupp F Aerosoler: grupp F Kemikalier under tryck: UN 3501 Klass 4.1: UN 3225-3230 Klass 5.2: UN 3105-3110 Klass 6.1: Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp III Klass 9: UN 3245 3 Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp III och inte 1000 tilldelats transportkategori 0, 2 eller 4 samt ämnen och föremål i följande klasser: [ UPPHÄKlass 2: Grupperna A och O
Aerosoler: grupperna A och O Kemikalier under tryck: UN 3500 Klass 3: UN 3473 Klass 4.3: UN 3476 Klass 8: UN 2794, 2795, 2800, 3028 och 3477 Klass 9: UN 2990 och 3072 4 Klass 1: 1.4S obegränsat Klass 4.1: UN 1331, 1345, 1944, 1945, 2254 och 2623 Klass 4.2: UN 1361 och 1362 i förpackningsgrupp III Klass 7: UN 2908-2911 Klass 9: UN 3268 och 3499 Tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehållit farliga ämnen med undantag av sådana som omfattas av transportkategori 0. a) För UN 0081, 0082, 0084, 0241, 0331, 0332, 0482, 1005 och 1017 utgör högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer 50 kg.
11
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
I ovanstående tabell betyder ”högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer”: - för föremål, bruttovikten i kg (för föremål i klass 1, nettovikten av explosivämnet i kg, samt för farligt gods i maskiner och utrustningar vilka är angivna i RID/RID-S, totalmängden av det farliga gods de innehåller i kg respektive liter), - för fasta ämnen, kondenserade gaser, kylda kondenserade gaser och lösta gaser, nettovikten i kg, - för vätskor och komprimerade gaser, nominell volym hos kärlet (se definition i 1.2.1) i liter. 1.1.3.6.4 När farligt gods, som tillhör skilda transportkategorier, transporteras i samma vagn eller storcontainer, får summan av följande inte överstiga 1000: - mängden ämnen och föremål i transportkategori 1, multiplicerad med 50, - mängden av i fotnot a) till tabellen i 1.1.3.6.3 upptagna ämnen och föremål i transportkategori 1, multiplicerad med 20, - mängden ämnen och föremål i transportkategori 2, multiplicerad med 3, - mängden ämnen och föremål i transportkategori 3. 1.1.3.6.5 Avseende tillämpningen av detta delavsnitt så ska farligt gods undantaget i enlighet VD ]
med 1.1.3.2 -1.1.3.5 inte medräknas.
1.1.3.7 Undantag för transport av litiumbatterier
Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för (a) Litiumbatterier som är inbyggda i transportmedel med vilka transport utförs, och som är till för deras framdrivning eller drift av dess utrustning. (b) Litiumbatterier som för driftens skull ingår i en utrustning, vilken används under transporten eller är avsedd för användning under transporten (t.ex. bärbar dator).
1.1.3.8 Tillämpning av undantagen för transport av farligt gods som handbagage, resgods eller i/på fordon
För transport av farligt gods som handbagage, resgods eller i/på fordon ska undantagen som anges i 1.1.3.1 (a) – (e), 1.1.3.2 (b), (d) – (h), 1.1.3.3, 1.1.3.4.1, [ UPPHÄ
1.1.3.5 och 1.1.3.7 (b) tillämpas i enlighet med vad som anges i kapitel 7.7.
1.1.3.9 Undantag för farligt gods som används för kylning eller konditionering
Farligt gods som enbart är kvävande (vilka tränger undan syret som normalt finns i luften) och som används i vagnar eller containrar för kylning eller konditionering, omfattas endast av bestämmelserna i avsnitt 5.5.3.
12
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
| 1.1.4 | Andra bestämmelsers tillämpning |
|---|---|
| 1.1.4.1 1.1.4.1.1 | Allmänt Internationell transport på en fördragsstats territorium kan lyda under bestämmelser eller förbud som utfärdats i enlighet med artikel 3 i bihang C, av andra skäl än de som avser säkerhet under transport. Sådana bestämmelser eller förbud ska kungöras på lämpligt sätt |
| 1.1.4.1.2 | (Tills vidare blank) |
| 1.1.4.1.3 | (Tills vidare blank) |
| 1.1.4.2 | Transport i en transportkedja som innefattar sjö- eller lufttransport |
| 1.1.4.2.1 | Kollin, containrar, UN-tankar och tankcontainrar samt vagnar, som innehåller en vagnslast kollin med ett och samma godsslag, vilka inte fullständigt uppfyller bestämmelserna för förpackning, samemballering, märkning och etikettering av kollin eller placering av storetiketter och orangefärgad märkning enligt RID/RID-S, men dock uppfyller bestämmelserna i IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar, får om transportkedjan innefattar sjö- eller lufttransport transporteras på följande villkor: (a) kollin ska, om deras märkning och etikettering inte motsvarar RID/RID-S, förses med märkning och etikettering enligt bestämmelserna i IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar, (b) för samemballering i ett kolli gäller bestämmelserna i IMDG-koden eller ICAO:s VD ] tekniska anvisningar, (c) för transport i en transportkedja som innefattar sjötransport ska containrar, UNtankar och tankcontainrar, i den mån de inte är försedda med orangefärgad märkning och storetiketter enligt kapitel 5.3 i RID/RID-S, samt vagnar som innehåller en vagnslast kollin med ett och samma godsslag märkas och förses med storetiketter enligt kapitel 5.3 i IMDG-koden. För tömda, ej rengjorda UNtankar och tankcontainrar gäller detta också för efterföljande transport till en rengöringsstation. Detta undantag gäller inte för gods som enligt klass 1-9 i RID/RID-S klassificerats som farligt gods, men som enligt bestämmelserna i IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar inte räknas som farligt gods. Anm Vid transport enligt 1.1.4.2.1 se även 5.4.1.1.7 för uppgifter i godsdeklarationen. Vid containertransport se även 5.4.2 för stuvningsintyg. [ UPPHÄ |
| 1.1.4.2.2 | (Tills vidare blank.) |
| 1.1.4.2.3 | (Tills vidare blank.). |
| 1.1.4.3 | Användning av tankar av IMO-typ godkända för sjötransport Tankar av IMO-typ (typ 1, 2, 5 och 7) som inte uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.7 eller 6.8, men som tillverkats och godkänts före 1 januari 2003 enligt bestämmelserna i IMDG-koden (amdt 29-98) får användas även i fortsättningen under förutsättning att 13 |
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
de uppfyller tillämpliga kontroll- och provningsbestämmelser i IMDG-koden . Dessutom ska de uppfylla bestämmelserna som motsvarar instruktionerna i kapitel 3.2, kolumn 10 och 11 i tabell A, och bestämmelserna i kapitel 4.2 i RID/RID-S är uppfyllda. Se även 4.2.0.1 i IMDG-koden.
1.1.4.4 Kombitrafik
1.1.4.4.1 Farligt gods får även transporteras i kombitrafik under följande villkor:
Transportenheter och släpvagnar som överlämnas till transport i kombitrafik samt deras innehåll ska uppfylla bestämmelserna i ADR/ADR-S .
Följande är dock inte tillåtet:
- explosivämnen i klass 1, samhanteringsgrupp A (UN 0074, 0113, 0114, 0129, 0130, 0135, 0224 och 0473),
- självreaktiva ämnen i klass 4.1 som fordrar temperaturkontroll (UN 3231-3240),
- organiska peroxider i klass 5.2 som fordrar temperaturkontroll (UN 3111-3120),
- svaveltrioxid i klass 8 med en renhetsgrad av minst 99,95 % och som transporteras utan inhibitorer i tank (UN 1829).
1.1.4.4.2 Storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar på vagnar som transporterar transportenheter eller släpvagnar VD ]
Vagnar behöver inte förses med storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar i följande fall:
(a) när transportenheter eller släpvagnar är försedda med storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar i enlighet med kapitel 5.3 eller 3.4 i ADR/ADR-S,
(b) när storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar inte är föreskrivna för transportenheter eller släpvagnar (t.ex. i enlighet med 1.1.3.6 eller Anm i 5.3.2.1.5 i ADR/ADR-S).
1.1.4.4.3 Transport av släpvagnar som innehåller kollin
Om släpvagnen skiljs från dess dragfordon, ska släpvagnen även framtill förses med orangefärgade skyltar eller så ska släpvagnen även förses med motsvarande storetiketter på båda långsidorna.
[ UPPHÄ
1.1.4.4.4 Upprepning av storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar på vagnar som
transporterar transportenheter eller släpvagnar
Om storetiketterna, märkningarna eller orangefärgade skyltarna som fästs enligt 1.1.4.4.2 inte är synliga från utsidan av vagnen, ska de placeras på vagnens båda långsidor.
1) Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har gett ut riktlinjer för fortsatt användning av befintliga tankar av IMO-typ och tankfordon för transport av farligt gods (Guidance on the continued use of existing IMO type portable tanks and road tank vehicles for the transport of dangerous goods) som cirkulär DSC.1/Circ.12 med rättelser. Riktlinjerna återfinns på IMO:s webbplats med adressen www.imo.org. 2) Denna överenskommelse inkluderar även alla temporära avvikelser som undertecknats av alla stater som berörs av transporten.
14
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
1.1.4.4.5 Information i godsdeklarationen
Vid transport i kombitrafik i enlighet med detta delavsnitt, ska följande anges i godsdeklarationen:
”TRANSPORT ENLIGT 1.1.4.4.”
Vid transport av tankar eller farligt gods i bulk för vilken ADR/ADR-S föreskriver orangefärgade skyltar med farlighetsnummer, ska farlighetsnumret anges före UNnumret i godsdeklarationen.
1.1.4.4.6 Övriga bestämmelser i RID/RID-S påverkas inte.
1.1.4.5 Transport som sker på annat sätt än på järnväg
1.1.4.5.1 Om vagnen, som används för en transport som omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, tillryggalägger en del av transportsträckan på annat sätt än på järnväg, ska för denna del av transportsträckan endast de nationella eller internationella bestämmelser tillämpas, som i förekommande fall gäller för transport av farligt gods med det transportslag som vagnen transporteras med.
1.1.4.5.2 Berörda fördragsstater till RID får avtala om att tillämpa bestämmelserna i RID, i förekommande fall kompletterade med tilläggsbestämmelser, för en delsträcka där vagnen transporteras på annat sätt än på järnväg, i den mån sådana avtal mellan fördragsstater till RID inte kommer i konflikt med reglerna i de internationella VD ]
överenskommelserna för transport av farligt gods med det transportslag med vilket vagnen transporteras på delsträckan i fråga. Sådana avtal ska meddelas av den fördragsstat till RID som tagit initiativ till att avtalet tecknats, till OTIF:s sekretariat, vilket sprider kännedom om dem till fördragsstaterna .
1.1.5 Tillämpning av standarder
När tillämpningen av en standard krävs och det finns motstridigheter mellan standarden och bestämmelserna i RID/RID-S, har bestämmelserna i RID/RID-S företräde.
[ UPPHÄ
3) De enligt detta stycke tecknade avtalen finns på OTIF:s hemsida (www.otif.org).
15
VD ]
[ UPPHÄ
16
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.2
Definitioner och måttenheter
1.2.1 Definitioner
Anm 1 I detta avsnitt har alla allmänna och särskilda definitioner införts.
Anm 2 De begrepp som förekommer i definitionerna i detta avsnitt, och som är föremål för en motsvarande definition, är angivna med kursiv text.
I RID/RID-S avser:
A
ADN: Europeisk överenskommelse för internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar.
ADR: Europeisk överenskommelse för internationell transport av farligt gods på väg, inklusive de temporära avvikelser, som undertecknats av alla stater som berörs av transporten.
Aerosol eller aerosolbehållare: Ej påfyllningsbart kärl, som uppfyller bestämmelserna i 6.2.6, är tillverkat av metall, glas eller plast, innehåller en
VD ]
komprimerad, kondenserad eller under tryck löst gas med eller utan ett flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och är utrustat med en utsläppsventil, som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension av fasta eller flytande partiklar i en gas, i form av skum, pasta eller pulver eller i flytande eller gasformigt tillstånd.
Animalt material: Djurkadaver, kroppsdelar från djur, animaliska biprodukter eller animalt foder.
Användare av tankcontainer, UN-tank eller cisternvagn : Företag i vars namn tankcontainern, UN-tanken eller cisternvagnen registrerats eller i övrigt godkänts för trafik.
Arbetstryck: Det utvecklade trycket av en komprimerad gas i ett fyllt tryckkärl vid en referenstemperatur på 15°C. Anm För tankar, se definitionen för högsta arbetstryck.
[ UPPHÄ
ASTM: American Society for Testing and Materials (ASTM International, 100 Barr Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, PA 19428-2959, USA).
Avfall: Ämnen, lösningar, blandningar eller föremål, för vilka ingen omedelbar användning avses, men som transporteras till upparbetning, deponi eller avlägsnande genom förbränning eller andra bortskaffningssätt.
4) För cisternvagn, motsvarar termen ”användare” termen ”fordonsinnehavare” som avses enligt definitionen i bilaga G till COTIF (ATMF) och artikel 3s i järnvägssäkerhetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändringar av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg) och artikel 2s i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen.
17
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
Avmonterbar tank: Tank, anpassad till vagnens anordningar, och som endast kan tas av genom att lossa fästanordningarna.
Avsändare: Med avsändare förstås ett företag som avsänder farligt gods för egen eller annans räkning. Om en transport utförs i enlighet med ett transportavtal ska med avsändare förstås den som är avsändare enligt transportavtalet.
B
Batterivagn: En vagn som innehåller element, vilka är förbundna med ett samlingsrör och är varaktigt fastsatta på denna vagn. Som element i en batterivagn räknas gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket, liksom tankar för gaser definierade i 2.2.2.1.1 med en volym över 450 liter.
Bedömning av överensstämmelse: Processen med att granska en produkt för bedömning av överensstämmelse mot bestämmelserna i 1.8.6 och 1.8.7 beträffande typgodkännande, tillverkningskontroll och första kontroll.
Begränsande system för transport av ämnen i klass 7: Den av konstruktören fastställda och av behörig myndighet godkända sammansättningen av fissila ämnen och förpackningskomponenter, som är avsedd att upprätthålla kriticitetssäkerheten.
Behållare (för klass 1): Som inner- eller mellanförpackning använda lådor, flaskor, burkar, fat, kannor eller hylsor samt deras förslutningsanordningar av alla slag.
VD ]
Behållarskal (för alla slags IBC-behållare utom för integrerade IBC-behållare): Den egentliga behållaren, inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftutrustning.
Behörig myndighet: Myndighet eller annat organ som förordnas som sådan i varje stat i varje enskilt fall enligt landets lagstiftning.
Brandfarlig beståndsdel (för aerosolbehållare): Brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta ämnen eller brandfarliga gaser och gasblandningar som definieras i Anmärkningarna 1 till 3 under avsnitt 31.1.3 i del 3 i Testhandboken. Denna benämning omfattar inte pyrofora, självupphettande eller vattenreaktiva ämnen. Den kemiska förbränningsvärmen ska bestämmas genom en av följande metoder: ASTM D 240, ISO/FDIS 13943:1999 (E/F) 86.1-86.3 eller NFPA 30B.
Bricka (klass 1): En skiva av metall, plast, papp eller annat ändamålsenligt material, som sätts in i inner-, mellan-, eller ytterförpackningar och därigenom möjliggör en kompakt stuvning i dessa [ UPPHÄförpackningar. Ytan av brickan får utformas så att föremål
eller förpackningar som sätts i hålls säkert på plats och kan separeras från varandra.
Bränslecell: En elektrokemisk anordning som omvandlar kemisk energi hos bränsle till elektrisk energi, värme eller reaktionsprodukter.
Bränslecellsmotor: En anordning som används för att driva utrustning, bestående av en bränslecell och dess bränsle, antingen integrerat i eller skiljt från bränslecellen, inklusive alla tillbehör nödvändiga för att fylla dess funktion.
Bulkcontainer: Ett behållarsystem (inklusive eventuell beklädnad eller beläggning), som är avsett för transport av fasta ämnen i direkt kontakt med behållarsystemet. Förpackningar, IBC-behållare, storförpackningar och tankar omfattas inte.
18
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
En bulkcontainer: - är av varaktigt slag och tillräckligt motståndskraftig för upprepad användning, - är särskilt konstruerad för att underlätta transport av gods med ett eller flera transportmedel utan mellanliggande omlastning, - är försedd med anordningar som underlättar hanteringen, - har en volym på minst 1,0 m . Exempel på bulkcontainrar är containrar, offshorebulkcontainrar, silor för gods i bulk, tippbehållare, växelflak, trågformade containrar, rullcontainrar, lastutrymmen i vagnar. Bärgningsförpackning: Specialförpackning, i vilken skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande kollin med farligt gods eller sådant farligt gods som spridits eller läckt ut kan placeras för transport till återvinning eller bortskaffande. Bärgningstryckkärl: Ett tryckkärl med en volym av högst 1000 liter i vilken skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande tryckkärl placeras för transport t.ex. till återvinning eller bortskaffande.
C
VD ]
CGA: Compressed Gas Association (CGA, 4221 Walney Road, 5th Floor, Chantilly, VA 20151-2923, USA). CIM: Enhetliga rättsregler för avtal om internationell järnvägsbefordran av gods (bihang B till Fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF)), med ändringar. Cisternvagn: Vagn för transport av vätskor, gasformiga, pulverformiga eller granulerade ämnen, som består av en konstruktion med en eller flera tankar och deras utrustning och underrede, vilket är försett med sina egna utrustningsdetaljer (hjulställ, fjädring, drag- och stötanordning, broms och skyltar). Anm Som cisternvagn räknas också vagn med avmonterbar tank. CMR: Konvention om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (Genève, den 19 maj 1956), med ändringar. Container: En transportutrustning (ramkonstruktion eller liknande utrustning) som
[ UPPHÄ
- är av varaktigt slag och tillräckligt motståndskraftig för upprepad användning, - är särskilt konstruerad för att underlätta transport av gods med ett eller flera transportmedel utan omlastning av innehållet, - är försedd med anordningar, vilka underlättar säkring och hantering, särskilt vid överflyttning från ett transportmedel till ett annat, - är konstruerad så att fyllning och tömning underlättas, - har en invändig volym på minst 1 m , med undantag av containrar för transport av radioaktiva ämnen.
19
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
Dessutom: Presenningsförsedd container: En öppen container försedd med presenning till skydd för lasten. Sluten container: En fullständigt sluten container med styvt tak, styva sidoväggar, styva gavlar och styvt golv. Begreppet innefattar containrar med öppningsbart tak, såvida taket kan tillslutas under transporten. Småcontainer: En container med antingen något totalt utvändigt mått (längd, bredd eller höjd) mindre än 1,5 m eller en invändig volym av högst 3,0 m . Storcontainer: (a) En container som inte motsvarar definitionen av småcontainer, (b) i CSC:s mening en container med en av de fyra nedre ytterhörnen begränsad basyta (i) på minst 14 m (150 kvadratfot), eller (ii) på minst 7 m (75 kvadratfot) när den är utrustad med övre hörnbeslag. Öppen container: En container med öppet tak eller ett containerflak.
VD ]
Ett växelflak är en container, som enligt EN 283 (utgåva 1991) uppvisar följande kännetecken: - den är i fråga om mekanisk hållfasthet konstruerad uteslutande för transport med vagn eller fordon i land- eller färjetrafik, - den är inte staplingsbar, - den kan ställas av fordonet med fordonets egen utrustning på stödben och åter lyftas på. Anm Begreppet container omfattar inte vanliga förpackningar, IBC-behållare, tankcontainrar eller vagnar. Dock får en container användas som förpackning vid transport av radioaktiva ämnen. CSC: Internationell konvention om säkra containrar (Genève, 1972), med ändringar,
[ UPPHÄ (IMO)
utgiven av den internationella sjöfartsorganisationen i London.
D
Dammtät förpackning: Förpackning som är ogenomsläpplig mot torrt innehåll, inklusive finpulveriserade fasta ämnen som uppstått under transporten. Driftutrustning: (a) Hos en tank: fyllnings- och tömningsanordningar, luftningsanordningar, säkerhets-, uppvärmnings- och värmeskyddsanordningar samt mätinstrument,
20
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
(b) hos element i en batterivagn eller MEG-container: fyllnings- och tömningsanordningar inklusive samlingsrörssystem, säkerhetsanordningar samt mätinstrument, (c) hos IBC-behållare: fyllnings- och tömningsanordningar och eventuella tryckutjämnings- eller luftningsanordningar, säkerhets-, uppvärmnings- och värmeskyddsanordningar samt mätinstrument. Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7. Dunk: Förpackning av metall eller plast med fyrkantigt eller flersidigt tvärsnitt med en eller flera öppningar.
E
ECE-reglemente: Ett reglemente knutet till Överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska bestämmelser för utrustning för hjulförsedda fordon och komponenter som kan sättas fast eller användas på hjulförsedda fordon och villkoren för ömsesidigt erkännande av godkännanden utfärdade enligt dessa bestämmelser (1958, i gällande version). EN (-standard): Europeisk standard, publicerad av den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) (CEN, Avenue Marnix 17, B-1000 Bryssel). Engångsbehållare för gas: Ej påfyllningsbart kärl som uppfyller de relevanta kraven i avsnitt 6.2.6 och som innehåller en gas eller gasVD ]blandning under tryck. Den kan vara
utrustad med en utloppsventil. Extra ytteremballage: Se overpack.
F
Farlig reaktion: (a) Förbränning och/eller avsevärd värmeutveckling, (b) utveckling av brandfarliga, kvävningsframkallande, oxiderande och/eller giftiga gaser, (c) uppkomst av frätande ämnen, (d) uppkomst av instabila ämnen, eller
[ UPPHÄ
(e) farlig tryckstegring (endast för tankar). Farligt gods: Ämnen och föremål vars transport enligt RID/RID-S är antingen förbjuden eller tillåten endast under vissa angivna villkor. Fast tank: En tank med volym över 1000 liter, som är varaktigt fäst på en vagn (som därigenom blir en cisternvagn) eller utgör en integrerad del av underredet till en sådan vagn.
21
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
Fast ämne:
(a) Ett ämne med smältpunkt eller smältstart över 20 °C vid ett tryck av 101,3 kPa, eller
(b) ett ämne som enligt provningsmetoden ASTM D 4359-90 inte är flytande eller som enligt kriterierna i den i 2.3.4 beskrivna provningsmetoden (penetrometermetoden) för bestämning av flytbarhet är tjockflytande.
Fat: Cylindrisk förpackning av metall, papp, plast, plywood eller annat ändamålsenligt material och med plana eller välvda gavlar. Detta begrepp omfattar även förpackningar av annan form, t.ex. runda förpackningar med kägelformad hals eller spannformade förpackningar. Utanför detta begrepp faller trätunnor och dunkar.
Flampunkt: Den lägsta temperaturen hos en vätska, vid vilken dess ångor bildar en antändbar blandning med luft.
Flexibel IBC-behållare: En IBC-behållare som består av ett behållarskal, försett med ändamålsenlig driftutrustning och hanteringsanordningar, som är bildat av folie, väv eller annat flexibelt material eller av kombinationer av material av detta slag och om så krävs med invändig beläggning eller beklädnad.
FN:s modellregelverk: Modellregelverk, som finns i bihang till sjuttonde reviderade utgåvan av FN-rekommendationerna för transport av farligt gods, utgiven av Förenta Nationerna (ST/SG/AC.10/1/Rev.17).
VD ]
Fyllare: Företag som fyller farligt gods i en tank (cisternvagn, vagn med avmonterbar tank, UN-tank eller tankcontainer), i en batterivagn eller MEGcontainer, eller i en vagn, storcontainer eller småcontainer för transport i bulk.
Fyllningsförhållande: Förhållandet mellan gasens vikt och vikten hos vatten vid 15°C, som helt fyller ett för användning förberett tryckkärl.
Fyllningstryck: Det högsta tryck, som faktiskt utvecklas vid tryckfyllning av tank (se även kalkyltryck, tömningstryck, högsta arbetstryck och provtryck).
Företag: Fysisk person, juridisk person med eller utan förvärvssyfte, förening eller sammanslutning av personer utan juridisk status med eller utan förvärvssyfte samt offentlig inrättning, oavsett om denna förfogar över egen juridisk status eller är beroende av en myndighet med juridisk status.
Förpackare: Företag som fyller farligt gods i förpackningar, inklusive storförpackningar[ UPPHÄ och IBC-behållare, och i förekommande fall förbereder kollin för
transport.
Förpackning: Ett eller flera kärl och alla övriga beståndsdelar och material, som behövs för att kärlen ska fylla sin behållarfunktion och andra säkerhetsfunktioner (se även bärgningsförpackning, dammtät förpackning, förpackning av tunnplåt, IBCbehållare, innerförpackning, integrerad förpackning (plast), integrerad förpackning (glas, porslin, stengods), mellanförpackning, rekonditionerad förpackning, renoverad förpackning, sammansatt förpackning, storförpackning, ytterförpackning och återanvänd förpackning).
Förpackning av tunnplåt: Förpackning med runt, elliptiskt, fyrkantigt eller flersidigt tvärsnitt (även koniskt) samt förpackning med kägelformad hals eller spannformad
22
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
förpackning av metall med en väggtjocklek under 0,5 mm (t.ex. vitplåt), med plana eller välvda gavlar och med en eller flera öppningar, som inte omfattas av definitionen för fat eller dunk.
Förpackningsgrupp: En grupp i vilken vissa ämnen för förpackningsändamål inplaceras på grund av sin farlighetsgrad under transporten. Förpackningsgrupperna har följande betydelse, som beskrivs närmare i del 2:
förpackningsgrupp I: mycket farliga ämnen, förpackningsgrupp II: farliga ämnen, förpackningsgrupp III: mindre farliga ämnen.
Anm Vissa föremål som innehåller farliga ämnen är också inplacerade i en förpackningsgrupp.
Förslutning: En anordning som tjänar till att försluta öppningen i ett kärl.
G
Gas: Ämne som
(a) har ett ångtryck över 300 kPa (3 bar) vid 50ºC, eller
(b) är fullständigt gasformigt vid 20ºC och normalt atmosfärstryck på 101,3 kPa.
VD ]
Gasflaska: Transportabelt tryckkärl med volym upp till 150 liter.
Gasflaskpaket: Enhet av fast sammanbundna gasflaskor, som är förbundna med varandra med ett samlingsrör och transporteras som en odelbar enhet. Den totala volymen får inte överstiga 3000 liter. För gasflaskpaket som är avsedda för transport av giftiga gaser i klass 2 (grupper som enligt 2.2.2.1.3 börjar med bokstaven T) är volymen begränsad till 1000 liter.
Gaskärl: Se Tryckkärl.
Gasol: se kondenserad petroleumgas.
Genom eller till för transport av ämnen i klass 7: Genom eller till de länder som en sändning transporteras, men uttryckligen uteslutet länder som sändningen ”passerar över” vid lufttransport, förutsatt att det inte finns planerade mellanlandningar i dessa länder.
[ UPPHÄ
GHS (Globally Harmonized System of Classification and Labelling of
Chemicals): Den fjärde reviderade utgåvan av ett Globalt Harmoniserat System för klassificering och etikettering av kemiska produkter, publicerat av Förenta Nationerna i dokument ST/SG/AC.10/30/Rev.4.
Godkännande
Multilateralt godkännande för transport av ämnen i klass 7: Ett godkännande, som utfärdas av berörd behörig myndighet i ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen och, i de fall sändningen ska transporteras genom eller till något annat land, även av behörig myndighet i detta land.
23
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
Unilateralt godkännande för transport av ämnen i klass 7: Ett godkännande av en konstruktion, vilket endast behöver utfärdas av behörig myndighet i ursprungslandet för konstruktionen. Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID så kräver godkännandet bekräftelse av behörig myndighet i det första RID-land som berörs av sändningen (se 6.4.22.6).
Godsdeklaration: Fraktsedel enligt transportavtal (se CIM), vagndokument enligt Allmänt nyttjandeavtal för godsvagnar (GCU – General Contract of Use for Wagons) eller annan godsdeklaration enligt bestämmelserna i avsnitt 5.4.1.
H
Hanteringsanordning (för flexibla IBC-behållare): Lyftband, sling, öglor eller ramar, vilka är fästa på behållarskalet av IBC-behållaren eller utgör en del av detta.
Högsta arbetstryck: Det största av de tre följande värdena:
(a) det högsta effektiva tryck, som är tillåtet i tanken under fyllning (högsta tillåtna fyllningstryck),
(b) det högsta effektiva tryck, som är tillåtet i tanken under tömning (högsta tillåtna tömningstryck), och
(c) av innehållet (inklusive eventuellt förekommande andra gaser) framkallat effektivt övertryck i tanken vid högsta drifttemperatur.
VD ]
Om inget annat föreskrivs i kapitel 4.3 så får värdet på detta arbetstryck inte vara mindre än ångtrycket (absoluttryck) av innehållet vid 50°C.
För tankar med säkerhetsventiler (med eller utan sprängbleck), med undantag av tankar för transport av komprimerade, kondenserade eller lösta gaser i klass 2, är högsta arbetstryck dock lika med det föreskrivna öppningstrycket hos dessa säkerhetsventiler.
(Se även fyllningstryck, kalkyltryck, provtryck och tömningstryck).
Anm 1 För UN-tankar, se kapitel 6.7.
Anm 2 För slutna kryokärl, se Anm till 6.2.1.3.6.5.
Högsta nettovikt: Högsta nettovikten av innehållet i en enskild förpackning eller högsta summan av vikterna hos innerförpackningarna och deras innehåll, uttryckt
i kg. [ UPPHÄ
Högsta normala arbetstryck: för transport av ämnen i klass 7: Det högsta trycket över lufttrycket vid genomsnittlig havsnivå, som skulle utvecklas i inneslutningssystemet under ett år under de temperatur- och solinstrålningsbetingelser som motsvarar omgivningsförhållanden utan ventilation, yttre kylning med hjälpsystem eller operativa åtgärder under transport.
5) Utgiven av GCU Bureau, Avenue Louise, 500, BE–1050 Bryssel, www.gcubureau.org.
24
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Högsta tillåtna bruttovikt:
(a) (För alla slag av IBC-behållare): summan av vikten hos IBC-behållaren med all driftutrustning och strukturdelar och högsta tillåtna nettovikten, (b) (för tankar): summan av tankens taravikt och den för transporten högsta tillåtna lasten. Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7. Högsta volym: Den högsta invändiga volymen hos kärl eller förpackningar, inklusive storförpackningar och IBC-behållare, uttryckt i m eller liter.
I
IAEA (International Atomic Energy Agency): Det internationella atomenergiorganet (IAEA, Postfach 100, A-1400 Wien, Österrike). IBC-behållare (Intermediate Bulk Container): Styv eller flexibel transporterbar förpackning, som inte är upptagen i kapitel 6.1 och: (a) har en volym av (i) högst 3,0 m för fasta ämnen och vätskor i förpackningsgrupp II och III, 3 (ii) högst 1,5 m för fasta ämnen i förpackningsgrupp I, om dessa är förpackade i VD ]
flexibla IBC-behållare, IBC-behållare av plast, integrerade IBC-behållare, eller IBC-behållare av papp eller trä, (iii) högst 3,0 m för fasta ämnen i förpackningsgrupp I, om dessa är förpackade i IBC-behållare av metall, (iv) högst 3,0 m för radioaktiva ämnen i klass 7, (b) är konstruerad för mekanisk hantering, (c) kan klara påkänningarna vid hantering och transport, vilket ska verifieras genom de i kapitel 6.5 angivna provningarna, (se även flexibel IBC-behållare, IBC-behållare av trä, IBC-behållare av papp, integrerad IBC-behållare med innerbehållare av plast, IBC-behållare av metall och IBC-behållare av styv plast).
[ UPPHÄ
Anm 1 UN-tankar eller tankcontainrar, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.7 eller 6.8, räknas inte som IBC-behållare. Anm 2 IBC-behållare, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.5, räknas inte som container i RID/RID-S:s mening. IBC-behållare av metall: En IBC-behållare, som består av ett behållarskal av metall samt ändamålsenlig driftutrustning och strukturdelar. IBC-behållare av papp: En IBC-behållare, som består av ett behållarskal av papp med eller utan åtskilda övre och nedre gavlar, i förekommande fall med inner-
25
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
beklädnad (men inga innerförpackningar), samt ändamålsenlig driftutrustning och strukturdelar.
IBC-behållare av styv plast: En IBC-behållare, som består av ett behållarskal av styv plast som kan ha strukturdelar och ändamålsenlig driftutrustning.
IBC-behållare av trä: En IBC-behållare av trä består av ett styvt eller hopfällbart behållarskal av trä med innerbeklädnad (men inga innerförpackningar) samt ändamålsenlig driftutrustning och strukturdelar.
Regelbundet underhåll av flexibla IBC-behållare: Utförande av regelbundet arbete på flexibla IBC-behållare av plast eller flexibla IBC-behållare av textilväv, såsom
(a) rengöring,
(b) utbyte av delar som inte är inbyggda, såsom ej integrerade invändiga beklädnader och förslutningsförbindelser, med delar som överensstämmer med tillverkarens ursprungliga specifikationer,
förutsatt att sådant arbete inte försämrar den flexibla IBC-behållarens behållarfunktion och inte förändrar konstruktionstypen.
Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare: Utförande av regelbundet arbete på IBC-behållare av metall eller styv plast eller integrerade IBC-behållare, såsom (a) rengöring, VD ]
(b) avmontering och återinsättning eller ersättning av förslutningar till behållarskalet (inklusive tillhörande tätningar) eller driftutrustningen, motsvarande tillverkarens ursprungliga specifikationer och förutsatt att IBC-behållarens täthet kontrolleras, eller
(c) återställning av strukturdelar, vilka inte direkt har funktionen att innesluta farligt gods eller upprätthålla ett tömningstryck, för att återställa överensstämmelsen med den provade behållartypen (t.ex. riktning av stödben eller lyftanordningar), förutsatt att IBC-behållarens funktion som behållare inte påverkas.
Renoverad IBC-behållare: En IBC-behållare av metall eller styv plast eller en integrerad IBC-behållare:
(a) som tillkommit genom framställning av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser,
eller [ UPPHÄ
(b) som tillkommit genom omvandling av en UN-behållartyp, som uppfyller bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser.
Renoverade IBC-behållare omfattas av samma bestämmelser i RID/RID-S som en ny IBC-behållare av samma slag (se även definitionen på behållartyp i 6.5.6.1.1).
Reparerad IBC-behållare: En IBC-behållare av metall eller styv plast eller en integrerad IBC-behållare, som på grund av en stöt eller av annat skäl (t.ex. korrosion, försprödning eller andra tecken på nedsatt hållfasthet gentemot den provade behållartypen) har återställts så att den återigen motsvarar den provade behållartypen och är i stånd att klara typprovningen. För RID/RID-S räknas ersättning av den styva
26
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
innerbehållaren i en integrerad IBC-behållare med en som motsvarar den ursprungliga behållartypen från samma tillverkare som reparation. Detta begrepp innefattar dock inte regelbundet underhåll av styva IBC-behållare. Behållarskalet till en IBC-behållare av styv plast och innerbehållaren till en integrerad IBC-behållare är inte reparerbara. Flexibla IBC-behållare får inte repareras, såvida inte behörig myndighet tillåter detta.
ICAO (International Civil Aviation Organization): Den internationella organisationen för civil luftfart (ICAO, 999 University Street, Montreal, Quebec H3C 5H7, Canada).
ICAO:s tekniska instruktioner: Tekniska instruktioner för säker transport av farligt gods med flyg, komplettering till bihang 18 till Chicagoöverenskommelsen för internationell luftfart (Chicago, 1944), utgiven av internationella organisationen för civil luftfart (ICAO), Montreal.
IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code): Internationell kod för transport av farligt gods på fartyg, tillämpningsbestämmelser till kapitel VII del A av den internationella överenskommelsen av 1974 till skydd av människoliv till sjöss (SOLAS-konventionen), utgiven av internationella sjöfartsorganisationen (IMO), London.
IMO (International Maritime Organization): Den internationella sjöfartsorganisationen (IMO, 4 Albert Embankment, London SE1 7SR, Storbritannien).
VD ]
Innerbeklädnad: Ett slangformat hölje eller en säck, som sätts in i en förpackning, inklusive storförpackning eller IBC-behållare, men inte utgör en beståndsdel av den. Förslutningsanordningar för dess öppningar ingår.
Innerförpackning: Förpackning, vars transport kräver en ytterförpackning.
Innerkärl: Kärl, som behöver en ytterförpackning för att fylla sin behållarfunktion.
Inneslutningssystem för transport av ämnen i klass 7: Sammansättning av komponenter i förpackningen på sätt som specificerats av konstruktören och som är avsedd att förhindra att radioaktiva ämnen kommer ut under transporten.
Integrerad förpackning (glas, porslin eller stengods): Förpackning bestående av ett innerkärl av glas, porslin eller stengods och en ytterförpackning (av metall, trä, papp, plast, skumplast osv.). När den en gång ihopmonterats, så bildar den en odelbar enhet, vilken som sådan fylls, lagras, transporteras och töms.
[ UPPHÄ
Anm Innerdelen av en integrerad förpackning betecknas normalt som innerkärl. Så är t.ex. innerdelen av en 6HA1 - integrerad förpackning (plast) ett sådant innerkärl, då den normalt inte är avsedd för att ha en behållarfunktion utan sin ytterförpackning, således är den ingen innerförpackning.
Integrerad förpackning (plast): Förpackning bestående av ett innerkärl av plast och en ytterförpackning (av metall, papp, plywood, osv.) bestående förpackning. När den en gång ihopmonterats så bildar den en odelbar enhet, vilken som sådan fylls, lagras, transporteras och töms.
Anm Se Anm till "integrerad förpackning (glas, porslin eller stengods)".
27
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
Integrerad IBC-behållare med innerbehållare av plast: En IBC-behållare som består av en ram i form av ett styvt yttre hölje runt en plastinnerbehållare med driftutrustning eller andra strukturdelar. Den är konstruerad så att innerbehållaren och det yttre höljet efter sammansättning bildar en odelbar enhet, vilken som sådan fylls, lagras, transporteras eller töms.
Anm När uttrycket ”plast” används i samband med innerbehållare för integrerade IBC-behållare, innefattar det andra polymera material såsom gummi.
ISO (-standard): Internationell standard, publicerad av den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) (ISO, 1 rue de Varembé, CH-1204 Genève 20, Schweiz).
J
Järnvägsinfrastruktur: Järnvägar och fasta anläggningar, som är nödvändiga för trafik med järnvägsfordon och för trafiksäkerheten.
Järnvägsinfrastrukturförvaltning: Varje offentlig inrättning eller varje företag, till vilket särskilt överlåtits att bygga upp och underhålla järnvägsinfrastrukturen samt organisation av driftlednings- och säkerhetssystem.
K
Kalkyltryck: Fiktivt tryck, vilket ska vara minst lika högt som provtrycket, som i mer eller mindre grad kan överstiga arbetstrycket beroende på farlighetsgraden hos det VD ]
transporterade ämnet. Kalkyltrycket används enbart vid bestämning av väggtjockleken i tankskalet, varvid utvändiga och invändiga förstärkningsanordningar lämnas utan avseende (se också fyllningstryck, högsta arbetstryck, provtryck och tömningstryck).
Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7.
Kolli: Den transportfärdiga slutprodukten av förpackningsprocessen, som består av förpackningen, storförpackningen eller IBC-behållaren och dess innehåll. Begreppet omfattar tryckkärl enligt definition i detta avsnitt samt föremål, som pga. sin storlek, vikt eller utformning får transporteras oförpackade eller i vaggor, korgar eller hanteringsanordningar. Med undantag för transport av radioaktiva ämnen, gäller begreppet varken gods som transporteras i bulk eller ämnen som transporteras i tank.
Anm För radioaktiva ämnen, se 2.2.7.2, 4.1.9.1.1 och kapitel 6.4.
Kombitrafik: Transport av transportenheter eller släpvagnar i ADR/ADR-S:s mening i kombitransport. Denna definition innefattar även rullande landsväg (lastning av [ UPPHÄ
transportenheter i ADR/ADR-S:s mening (beledsagade eller inte beledsagade) på vagnar konstruerade för denna typ av transport).
Komplett last: Last som kommer från en avsändare för vilken användningen av en storcontainer är exklusivt reserverad, och där all lastning och lossning sker enligt avsändarens eller mottagarens anvisningar.
Anm Motsvarande begrepp finns även för klass 7.
Komplett last för transport av ämnen i klass 7: En vagn eller storcontainer används uteslutande av en enda avsändare, varvid samtliga lastnings- och lossningsförfaranden
28
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
före, under och efter förflyttningen utförs enligt avsändarens eller mottagarens anvisningar.
Kondenserad petroleumgas (LPG – Liquefied Petroleum Gas): Under lågt tryck kondenserad gas som består av en eller flera lätta kolväten vilka endast tillordnats UN 1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978 och som i huvudsak består av propan, propen, butan, butanisomerer, buten med spår av andra kolvätegaser.
Anm 1 Brandfarliga gaser som tillordnats andra UN-nummer ska inte betraktas som LPG.
Anm 2 För UN 1075, Se Anm 2 under 2F, UN 1965, i tabellen för kondenserade gaser i 2.2.2.3.
Konstruktion för transport av ämnen i klass 7: En beskrivning av ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet, ett kolli eller en förpackning, som medför att det blir fullt identifierbart. Beskrivningen kan innehålla specifikationer, konstruktionsritningar, rapporter som redovisar överensstämmelse med bestämmelserna och annat relevant underlag.
2 2 Konstruktionsstål: Stål med en minimibrottgräns mellan 360 N/mm och 440 N/mm .
Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7.
Kontrollorgan: Ett av behörig myndighet godkänt oberoende kontroll- och provningsorgan. VD ]
Kontrolltemperatur: Den högsta temperatur vid vilken en organisk peroxid eller ett självreaktivt ämne kan transporteras säkert.
Korg: Ytterförpackning som uppvisar en genombruten yta.
Kriticitetssäkerhetsindex (CSI (Critical Safety Index)) för transport av ämnen i klass 7: Ett tal som är tillordnat ett kolli, en overpack eller en container innehållande fissila ämnen och som används för att kontrollera ansamlingen av kollin, overpack eller containrar innehållande fissila ämnen.
Kritisk temperatur: Den temperatur över vilken ett ämne inte kan förekomma i flytande tillstånd.
Kryokärl: Transportabelt värmeisolerat tryckkärl för transport av kylda kondenserade gaser med volym högst 1000 liter (se även Öppet kryokärl).
[ UPPHÄ
Kvalitetssäkring: Ett systematiskt tillsyns- och kontrollprogram, som tillämpas av en organisation eller organ, med målsättningen att de i RID/RID-S föreskrivna säkerhetsbestämmelserna uppfylls i praktiken.
Kärl: Produktinneslutning som kan fyllas med och innehålla ämnen eller föremål, inklusive alla slags förslutningsanordningar. Tankskal omfattas inte av denna definition (se även tryckkärl och innerkärl).
29
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
L
Lastare: Företag som
(a) lastar förpackat farligt gods, småcontainrar eller UN-tankar i eller på en vagn eller en container,
(b) lastar en container, bulkcontainer, MEG-container, tankcontainer eller UN-tank på en vagn.
Lastbärare (CTU): Vagn, container, tankcontainer, UN-tank eller MEG-container.
Anm Denna definition gäller endast vid tillämpning av särbestämmelse 302 i kapitel 3.3 och av 5.5.2.
Lossare: Företag som
(a) flyttar en container, bulkcontainer, MEG-container, tankcontainer eller UN-tank från en vagn,
(b) lastar av förpackat farligt gods, småcontainrar eller UN-tankar ut ur eller från en vagn eller en container,
(c) lossar farligt gods från en tank (cisternvagn, avmonterbar tank, UN-tank eller tankcontainer) eller från en batterivagn eller MEG-container eller från en vagn, en storcontainer eller småcontainer för transport i bulkVD ] eller en bulkcontainer.
Lufttätt försluten tank: En tank för transport av vätskor med ett kalkyltryck på minst 4 bar eller för transport av fasta ämnen (pulverformiga eller granulerade) oberoende av kalkyltryck, vars öppningar är lufttätt förslutna och
- som inte är utrustad med säkerhetsventiler, sprängbleck eller liknande säkerhetsanordningar, inte heller med vakuumventiler eller tvångsmanövrerade luftningsventiler,
- som inte är utrustad med säkerhetsventiler, sprängbleck eller liknande säkerhetsanordningar, men dock med vakuumventiler eller tvångsmanövrerade luftningsventiler i enlighet med kraven i 6.8.2.2.3,
- som är utrustad med säkerhetsventiler, vilka enligt 6.8.2.2.10 föregås av ett sprängbleck, men inte med vakuumventiler eller tvångsmanövrerade luftningsventiler, eller
[ UPPHÄ
- som är utrustad med säkerhetsventiler, vilka enligt 6.8.2.2.10 föregås av ett sprängbleck, samt med vakuumventiler eller tvångsmanövrerade luftningsventiler i enlighet med kraven i 6.8.2.2.3.
Låda: Fyrkantig eller flersidig förpackning med hela väggar av metall, trä, plywood, träfibermaterial, papp, plast eller annat ändamålsenligt material. Såvida inte förpackningens integritet äventyras under transporten, så får små öppningar tas upp för att underlätta hantering eller öppnande eller för att uppfylla klassificeringskriterier.
30
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
M
MEG-container: En transportutrustning som består av element som är förbundna med varandra med ett samlingsrör och som är monterade i en containerram. Som element räknas gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket samt tankar för gaser definierade i 2.2.2.1.1 med volym över 450 liter.
Anm Beträffande UN-MEG-containrar, se kapitel 6.7.
Mellanförpackning: Förpackning som befinner sig mellan innerförpackningar eller föremål och en ytterförpackning.
Metallhydridlagringssystem: Ett helt komplett vätgaslagringssystem, inklusive kärl, metallhydrid, tryckavlastningsanordning, avstängningsventil, driftutrustning och invändiga komponenter som endast används för transport av vätgas.
Mottagare: Mottagaren enligt transportavtalet. Betecknar mottagaren enligt de för transportavtalet gällande bestämmelserna en tredje part, så räknas denna som mottagaren i RID/RID-S:s mening. Sker transporten utan transportavtal så är mottagaren det företag, som övertar det farliga godset vid ankomsten.
N
Nettovikt explosivt ämne (NEM (Net Explosive Mass)): Den totala nettovikten av explosiva ämnen utan förpackningar, höljen, etc. (Utrycken NEQ (Net Explosive Quantity), NEC (Net Explosive Contents) och VD ]NEW (Net Explosive Weight) används
ofta för att uttrycka samma sak).
Nominell volym hos kärlet: Den nominella volymen i liter av det farliga ämne som kärlet innehåller. För gasflaskor för komprimerade gaser ska nominell volym motsvara gasflaskans vattenvolym.
N.O.S. (Not Otherwise Specified): En samlingsbenämning, till vilka sådana ämnen, blandningar, lösningar eller föremål kan ordnas, som
(a) inte är uttryckligen nämnda med namn i kapitel 3.2, tabell A, och
(b) har kemiska, fysikaliska och/eller andra farliga egenskaper, som motsvarar den klass, den klassificeringskod, den förpackningsgrupp och den benämning som N.O.S.-beteckningen har.
Nödtemperatur: Den temperatur vid vilken nödåtgärder ska tillgripas i händelse av förlorad temperaturkontroll. [ UPPHÄ
O
Offshorebulkcontainer: En container för gods i bulk, som är särskilt konstruerad för upprepad användning för transport till, från och mellan offshoreanläggningar. En offshorebulkcontainer konstrueras och tillverkas enligt de riktlinjer för godkännande av offshorecontainrar för hantering i öppen sjö, som fastställts av internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i dokument MSC/Circ.860.
OTIF (Organisation intergouvernementale pour les transports internationaux
ferroviaires): Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (OTIF, Gryphenhübeliweg 30, CH-3006 Bern, Schweiz).
31
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
Overpack (extra ytteremballage): En omslutning som används för att innehålla ett eller flera kollin och för att bilda en enhet som är lättare att hantera och stuva under transport. I fråga om klass 7 kan en overpack endast användas av en enskild avsändare. Exempel på overpack är: (a) en lastplatta, exempelvis en pall, på vilken flera kollin ställs eller staplas och säkras med plastband, krymp- eller sträckfilm eller på andra ändamålsenliga sätt, eller (b) en yttre skyddsförpackning, exempelvis en låda eller korg.
P
Plastväv (för flexibla IBC-behållare): Material av dragna band eller enkeltrådar av lämplig plast. Presenningsförsedd container: Se Container. Provtryck: Tryck som ska användas vid tryckprovning vid första eller återkommande kontroll (se även fyllningstryck, högsta arbetstryck, kalkyltryck och tömningstryck). Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7.
R
VD ]
Radioaktivt innehåll för transport av ämnen i klass 7: Det radioaktiva ämnet tillsammans med alla kontaminerade eller aktiverade fasta ämnen, vätskor och gaser inuti förpackningen. Referensstål: Stål med minsta brottgräns lika med 370 N/mm och garanterad minsta brottförlängning lika med 27 %. Regelbundet underhåll av flexibla IBC-behållare: Se IBC-behållare. Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare: Se IBC-behållare. Rekonditionerad förpackning: Förpackning, särskilt (a) fat av metall (i) som rengjorts så att konstruktionsmaterialen återfått sitt ursprungliga
[ UPPHÄ
utseende, varvid alla rester av det tidigare innehållet liksom invändig och utvändig korrosion samt utvändiga beläggningar och etikettering avlägsnats, (ii) som återförts till sin ursprungliga form och sin ursprungliga profil, varvid falsarna (om sådana finns) riktats och tätats och alla packningar, som inte är integrerade delar av förpackningen, bytts ut, och (iii) som undersökts efter rengöring men före ommålning, varvid förpackningar ska avvisas, som har synliga småhål, en väsentlig minskning av godstjockleken, utmattning av metall, skadade gängor eller förslutningar eller andra betydande brister. (b) fat eller dunkar av plast
32
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
(i) som rengjorts så att konstruktionsmaterialen återfått sitt ursprungliga utseende, varvid alla rester av det tidigare innehållet liksom invändig och utvändig korrosion samt utvändiga beläggningar och etikettering avlägsnats, (ii) vars packningar, som inte är integrerade delar av förpackningen, bytts ut, och (iii) som efter rengöring undersökts, varvid förpackningar ska avvisas, som har synliga skador, såsom sprickor, veck eller brottställen, skadade gängor eller förslutningar eller andra betydande brister. Renoverad förpackning: Förpackning, särskilt (a) fat av metall (i) som tillkommit genom framställning av en FN-förpackningstyp som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser, (ii) som tillkommit genom omvandling av en FN-förpackningstyp, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1, till en annan som uppfyller samma bestämmelser, eller (iii) hos vilket fast inbyggda konstruktionskomponenter bytts ut (t.ex. fasta gavlar). VD ]
(b) fat av plast (i) som tillkommit genom omvandling av en FN-förpackningstyp till en annan (t.ex. 1H1 till 1H2), eller (ii) hos vilket fast inbyggda konstruktionskomponenter bytts ut. Renoverade fat omfattas av samma bestämmelser i kapitel 6.1, som gäller för nya fat av samma typ. Renoverad IBC-behållare: Se IBC-behållare. Renoverad storförpackning: se Storförpackning. Reparerad IBC-behållare: Se IBC-behållare.
[ UPPHÄ
S
SADT (Self-Accelerating Decomposition Temperature): Den lägsta temperatur vid vilken ett ämne i transportfärdig förpackning kan sönderfalla under självacceleration. Bestämmelserna för bestämning av SADT och effekterna vid uppvärmning under inneslutning finns i testhandboken, del II. Samlingsbenämning: Benämning för en definierad grupp av ämnen eller föremål (se 2.1.1.2 B, C och D).
33
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
Sammansatt förpackning: För transporten sammansatt förpackning, som består av en eller flera innerförpackningar, som enligt 4.1.1.5 placeras i en ytterförpackning. Anm Innerdelen av den sammansatta förpackningen betecknas alltid som innerförpackning, inte som innerkärl. En glasflaska är ett exempel på en sådan innerförpackning. Skyddad IBC-behållare (för IBC-behållare av metall): En IBC-behållare, som är försedd med extra skydd mot stötar. Detta skydd kan t.ex. bestå av en flerskikts- (sandwich-) eller dubbelväggskonstruktion eller av en ram med galler av metall. Slamsugartank: Tankcontainer eller växeltank, i första hand använd för transport av farligt avfall, med särskilda konstruktionsdetaljer och/eller utrustning enligt kapitel 6.10, för att underlätta lastning och lossning av avfall. En tank som helt uppfyller kraven i kapitel 6.7 eller 6.8 räknas inte som slamsugartank. Sluten container: Se Container. Småcontainer: Se Container. Spole (klass 1): En anordning av plast, trä, papp, metall eller annat ändamålsenligt material, som består av en spindel och i förekommande fall av sidoväggar vid vardera änden av spindeln. Ämnen och föremål ska kunna upplindas på spolen och i förekommande fall säkras av sidoväggarna. VD ]
Storcontainer: Se Container. Storflaska: Sömlöst transportabelt tryckkärl med volym från 150 liter upp till 3000 liter. Storförpackning: En av en ytterförpackning bestående förpackning som innehåller föremål eller innerförpackningar, (a) är konstruerad för mekanisk hantering, och (b) har en nettovikt över 400 kg eller en volym över 450 liter, men en högsta volym av 3,0 m . Renoverad storförpackning: En storförpackning av metall eller styv plast:
[ UPPHÄ
(a) som tillkommit genom framställning av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser, eller (b) som tillkommit genom omvandling av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser. Renoverade storförpackningar omfattas av samma bestämmelser i RID/RID-S som en ny storförpackning av samma typ (se även definitionen på typ i 6.6.5.1.2). Återanvänd storförpackning: En storförpackning som ska återfyllas och som efter undersökning befunnits fri från sådana brister som inverkar på dess förmåga att klara funktionsprovningen. Denna definition omfattar särskilt sådana storförpackningar,
34
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
som återfylls med likadant eller liknande kompatibelt gods och transporteras inom distributionskedjor som står under kontroll av produktens avsändare. Strukturdelar: (a) Hos tanken på en cisternvagn: på ut- eller insidan av tankskalet fästa förstyvningselement och detaljer för infästning eller skydd, (b) hos tanken på en tankcontainer: på ut- eller insidan av tankskalet fästa förstyvningselement och detaljer för infästning, skydd eller stabilisering, (c) hos element i en batterivagn eller MEG-container: på ut- eller insidan av tankskalet eller kärlet fästa förstyvningselement och detaljer för infästning, skydd eller stabilisering, (d) hos IBC-behållare (utom flexibla IBC-behållare): förstärknings-, fäst-, hanterings-, skydds-, eller stabiliseringsdetaljer på behållarskalet (jämte pallsockeln för integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast). Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7. Strålningsnivå för transport av ämnen i klass 7: Tillhörande dos per tidsenhet angiven i millisievert per timme. Styv innerbehållare: (för integrerade IBC-behållare): Behållare som bibehåller sin vanliga form i tomt tillstånd, utan att förslutningarnaVD ] är på sin plats och utan stöd av
det yttre höljet. Innerbehållare som inte är styva räknas som flexibla. Säck: Flexibel förpackning av papper, plastfolie, textil, vävt material eller annat ändamålsenligt material. Säkerhetsventil: En fjäderbelastad anordning som aktiveras automatiskt av trycket och är avsedd att skydda tanken mot ett otillåtet invändigt övertryck. Säkerställande av att bestämmelserna iakttas (radioaktiva ämnen): Ett systematiskt program av åtgärder som tillämpas av behörig myndighet med målet att säkerställa att bestämmelserna i RID/RID-S tillämpas i praktiken. Sändning: Ett enskilt kolli eller flera kollin eller en last med farligt gods, som en avsändare överlämnar till transport. Sökande: Avser, i samband med bedömning av överensstämmelse, tillverkaren eller
[ UPPHÄ
dennes auktoriserade representant i en fördragsstat. I samband med återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll avses med sökande vara provningsanläggning, användaren eller dess representant som givits fullmakt i en fördragsstat. Anm Undantagsvis kan även en tredje part (t.ex. en användare av en tankcontainer enligt definition i 1.2.1) ansöka om bedömning av överensstämmelse.
T
Tank: Ett tankskal med driftutrustning och strukturdelar. När termen tank används separat avser den en tankcontainer, UN-tank, avmonterbar tank eller cisternvagn
35
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
enligt definitionen i detta avsnitt, inklusive tankar som utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar.
Anm För UN-tankar, se 6.7.4.1.
Tankcontainer: En transportutrustning som motsvarar definitionen för container och som består av ett tankskal och utrustningsdetaljer, inklusive anordningar som medger omlastning av tankcontainern utan väsentlig förändring av dess jämviktsläge och som används för transport av gaser, vätskor, pulverformiga eller granulerade ämnen och som, när den används för transport av gaser definierade i 2.2.2.1.1, har en volym över 0,45 m (450 liter).
Anm IBC-behållare som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.5 räknas inte som tankcontainrar.
Tankdokumentation: Ett underlag som innehåller all väsentlig teknisk information om en tank, batterivagn eller en MEG-container, såsom de certifikat och intyg som anges i 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4.
Tankskal: Tankmantel och tankgavlar, vilka innesluter ämnet (inklusive öppningar och deras lock).
Anm 1 Kärl omfattas inte av denna definition.
Anm 2 För UN-tankar se kapitel 6.7.
VD ]
Teknisk benämning: En vedertagen kemisk benämning, i förekommande fall en vedertagen biologisk benämning eller annan benämning som brukar användas i vetenskapliga och tekniska handböcker, tidskrifter och texter (se 3.1.2.8.1.1).
Testhandboken: Femte omarbetade utgåvan av FN-rekommendationerna för transport av farligt gods, handbok för provning och kriterier, utgiven av Förenta Nationerna (ST/SG/AC.10/11/Rev.5 ändrad genom ST/SG/AC.10/11/Rev.5/Amend.1).
Transport: Förflyttning av farligt gods, inklusive därav förorsakade uppehåll och av trafiken förorsakad lagring av det farliga godset i vagnar, tankar och containrar före, under och efter förflyttningen.
Denna definition innefattar också mellanlagring av farligt gods för att byta transportsätt eller transportmedel (omlastning). Detta under förutsättning att transporthandlingar kan uppvisas på begäran, i vilka avsändnings- och mottagningsort framgår, samt att [ UPPHÄkollin och tankar inte öppnas under mellanlagringen – utom vid
kontroll av behörig myndighet.
Transport i bulk: Transport av oförpackade fasta ämnen eller föremål i vagn eller container. Begreppet avser varken gods som transporteras som kollin eller ämnen som transporteras i tank.
Transportindex (TI (Transport Index)) för transport av ämnen i klass 7: Ett tal som är tillordnat ett kolli, en overpack eller en container eller oförpackat LSA-I eller SCO-I och som används för att kontrollera strålningsexponeringen.
Transportmedel: Ett fordon eller en vagn för transport på väg eller järnväg.
36
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Transportör: Företag som genomför transport, med eller utan transportavtal. Tryckfat: Svetsat transportabelt tryckkärl med en volym över 150 liter till och med 1000 liter (t.ex. cylindriskt kärl med rullskenor, klotformiga kärl på medar). Tryckkärl: Ett samlingsbegrepp för gasflaska, storflaska, tryckfat, slutet kryokärl, metallhydridlagringssystem, gasflaskpaket och bärgningstryckkärl. Trätunna: Förpackning av naturträ med runt tvärsnitt och välvda väggar, och som består av stavar och gavlar och är försedd med tunnband. Tvångsmanövrerad luftningsventil: Ventil på tankar med bottentömning, som är förbunden med bottenventilen och öppnas under drift endast för luftning av tanken vid fyllning och tömning. Täckt vagn: Vagn med fasta eller rörliga väggar eller tak. Täthetsprovning: Provning för att bestämma täthet hos en tank, förpackning eller IBC-behållare samt tillbehör och förslutningsanordningar. Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7. Tömningstryck: Det högsta tryck, som utvecklas vid trycktömning av en tank (se även fyllningstryck, högsta arbetstryck, kalkyltryck och provtryck).
U VD ]
UIC (International Union of Railways): Internationella järnvägsunionen (UIC, 16 rue Jean Rey, F-75015 Paris, Frankrike). UNECE (United Nations Economic Commission for Europe): FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE, Palais des Nations, 8-14 avenue de la Paix, CH- 1211 Genève 10, Schweiz). UN-nummer: Fyrställigt tal som utgör ett nummer för att identifiera ämnen eller föremål enligt FN:s modellregelverk. UN-tank: En multimodal tank som, när den används för transport av gaser definierade i 2.2.2.1.1, har en volym över 450 liter, och som motsvarar definitionen i kapitel 6.7 eller IMDG-koden och är angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, med en UN-tankinstruktion (T-kod). Utvecklat tryck[ UPPHÄ: Trycket av innehållet i ett tryckkärl vid temperatur- och
diffusionsjämvikt.
V
Vagn: Ett järnvägsfordon utan egen drivning, som rullar på egna hjul på järnvägsskenor och är avsett för transport av gods (se även batterivagn, täckt vagn, öppen vagn, vagn med övertäckning och tankvagn). Vagn med övertäckning: Öppen vagn som är försedd med övertäckning som skydd för lasten.
37
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
Vagnslast: Exklusiv användning av en vagn oavsett om vagnens lastutrymme är fullständigt eller endast delvis utnyttjat. Anm Motsvarande begrepp för klass 7 är "komplett last för transport av ämnen i klass 7". Vakuumventil: En fjäderbelastad anordning som aktiveras automatiskt av trycket och är avsedd att skydda tanken mot ett otillåtet invändigt undertryck. Vikt av ett kolli: Bruttovikten av kollit, om inget annat anges. Volym hos tankskal eller tankfack: För tankar är volymen, tankskalets eller tankfackets totala invändiga volym i liter eller m . Om det på grund av tankskalets eller tankfackets form eller konstruktion inte är möjligt att fylla det fullständigt, ska den mindre volymen användas för att bestämma fyllnadsgrad och tankmärkning. Vätska: Ett ämne som vid 50 °C har ett ångtryck av högst 300 kPa (3 bar), som inte är fullständigt gasformigt vid 20 °C och ett tryck av 101,3 kPa och som (a) har en smältpunkt eller initial smältpunkt vid högst 20 °C vid ett tryck av 101,3 kPa, eller (b) är flytande enligt provningsmetoden ASTM D 4359-90, eller (c) inte är pastaartad enligt kriterierna i den beskrivna provningsmetoden (penetrometermetoden) för bestämning av flytbarhet i 2.3.4. VD ]
Anm Med transport i vätskeform menas i tankbestämmelserna: - transport av vätskor enligt ovanstående definition, eller - transport av fasta ämnen, som avlämnas till transport i smält tillstånd. Växeltank: En tank monterad på växelflak, vilken räknas som en tankcontainer. Växelflak: Se container.
Y
Ytterförpackning: Yttre skyddet i en integrerad eller sammansatt förpackning, inklusive absorberande och stötdämpande material och alla andra beståndsdelar som behövs för att innesluta och skydda innerkärl eller innerförpackningar.
[ UPPHÄ
Å
Återanvänd förpackning: En förpackning som efter undersökning befunnits fri från sådana brister som inverkar på dess förmåga att klara funktionsprovningen. Denna definition omfattar särskilt sådana förpackningar, som återfylls med likadant eller liknande kompatibelt gods och transporteras inom distributionsnät, som står under tillsyn av produktens avsändare. Återanvänd storförpackning: se Storförpackning. Återvinningsplast: Material som återvunnits från begagnade industriförpackningar, rengjorts och förberetts för bearbetning till nya förpackningar.
38
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Ö
Öppen container: Se Container.
Öppen vagn: Vagn med eller utan gavel- och sidoväggar, vars lastytor är öppna.
Öppet kryokärl: Ett värmeisolerat transportabelt kärl för kylda kondenserade gaser, som hålls vid atmosfärstryck genom kontinuerlig avluftning av den kylda kondenserade gasen.
1.2.2 Måttenheter
1.2.2.1 I RID/RID-S gäller följande måttenheter .
7) Alternativ Samband mellan
Storhet SI-enhet godtagen enhet enheterna
Längd m (meter) - - Area m (kvadratmeter) - - 3 8) -3 3 Volym m (kubikmeter) l (liter) 1 l = 10 m Tid s (sekund) min (minut) 1 min = 60 s h (timme) 1 h = 3 600 s d (dygn) 1 d = 86 400 s -3 Massa kg (kilogram) g (gram) 1 g = 10 kg t (ton) 1 t = 10 kg 3 3 3 Densitet kg/m kg/l 1 kg/l = 10 kg/m Temperatur K (kelvin) ºC (grader Celsius) 0 °C = 273,15 K
| Temperaturskillnad K (kelvin) | ºC (grader Celsius) 1 °C = 1 K VD ] 2 |
| Kraft N (newton) Tryck Pa (pascal) | - 1 N = 1 kg · m/s 5 bar 1 bar = 10 Pa |
| 2 Spänning N/m Arbete J (joule) Energi J (joule) Värmemängd J (joule) Effekt W (watt) | 2 2 N/mm 1 N/mm = 1 MPa kWh (kilowattimme) 1 kWh = 3,6 MJ - 1 J = 1 N · m = 1 W · s -18 eV (elektronvolt) 1 eV = 0,1602 · 10 J - 1 W = 1 J/s = 1 N · m/s |
| 2 Kinematisk viskositet m /s Dynamisk viskositet Pa · s Aktivitet Bq (becquerel) Dosekvivalent Sv (sievert) | 2 2 -6 2 mm /s 1 mm /s = 10 m /s -3 mPa · s 1 mPa · s = 10 Pa · s |
Följande avrundade siffror tillämpas för omräkning till SI-enheter av de hittills använda enheterna:
Kraft Mekanisk spänning
2 2 1 kg = 9,807 N 1 kg/mm = 9,807 N/mm 2 2 1 N = 0,102 kg 1 N/mm = 0,102 kg/mm
Tryck
2 -5 -5 2 -2 1 Pa = 1 N/m = 10 bar = 1,02 · 10 kg/cm = 0,75 · 10
[ UPPHÄ
torr 5 2 1 bar = 10 Pa = 1,02 kg/cm = 750 torr 2 4 1 kg/cm = 9,807 · 10 Pa = 0,9807 bar = 736 torr 2 -3 -3 2 1 torr = 1,33 · 10 Pa = 1,33 · 10 bar = 1,36 · 10 kg/cm
Energi, arbete, värmemängd
-6 -3 1 J = 1 Nm = 0,278 · 10 kWh = 0,102 kgm = 0,239 · 10 kcal 6 3 1 kWh = 3,6 · 10 J = 367 · 10 kgm = 860 kcal -6 -3 1 kgm = 9,807 J = 2,72 · 10 kWh = 2,34 · 10 kcal 3 -3 1 kcal = 4,19 · 10 J = 1,16 · 10 kWh = 427 kgm
Effekt Kinematisk viskositet
2 4 1 W = 0,102 kgm/s = 0,86 kcal/h 1 m /s = 10 St (stokes) -4 2 1 kgm/s = 9,807 W = 8,43 kcal/h 1 St = 10 m /s 1 kcal/h = 1,16 W = 0,119 kgm/s
39
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
Dynamisk viskositet
2 2 1 Pa · s = 1 Ns/m = 10 P (poise) = 0,102 kgs/m 2 -2 2 1 P = 0,1 Pa · s = 0,1 Ns/m = 1,02 · 10 kgs/m 2 2 1 kgs/m = 9,807 Pa · s = 9,807 Ns/m = 98,07 P
Det internationella enhetssystemet (SI: Système International d'Unités) är resultatet av beslut som fattats vid den allmänna konferensen för mått och vikt (Conférence Générale des Poids et Mesures; adress: Pavillon de Breteuil, Parc de St-Cloud, F-92310 Sèvres).
Förkortningen ”L” för liter tillåts också i stället för förkortningen ”l” då förväxling kan ske i maskinskriven text.
Tiopotenser, positiva och negativa, av en enhet kan bildas med hjälp av prefix, som har följande betydelse och placeras framför enheten:
Faktor Prefix Tecken 1 000 000 000 000 000 000 = 10 triljon exa E 1 000 000 000 000 000 = 10 peta P 1 000 000 000 000 = 10 biljon tera T 1 000 000 000 = 10 miljard giga G 1 000 000 = 10 miljon mega M 1 000 = 10 tusen kilo k 100 = 10 hundra hekto h 10 = 10 tio deka da -1 0,1 = 10 tiondel deci d -2 0,01 = 10 hundradel centi c -3 0,001 = 10 tusendel milli m -6 0,000 001 = 10 miljondel mikro µ -9 0,000 000 001 = 10 miljarddel nano n -12 0,000 000 000 001 = 10 biljondel piko p -15 0,000 000 000 000 001 = 10 femto f
-18 VD ]
0,000 000 000 000 000 001 = 10 triljondel atto a
9 -9
Anm 10 = en billion i av FN använda engelska språket. Analogt = 10 en billiondel.
1.2.2.2 Om inte annat uttryckligen anges avser tecknet ”%” följande i RID/RID-S:
(a) i fråga om blandningar av fasta ämnen eller vätskor, liksom lösningar eller fasta ämnen som fuktats med vätska: viktandelen i procent, beräknad på blandningens, lösningens eller det fuktade fasta ämnets totala vikt,
(b) i fråga om blandningar av komprimerade gaser: då fyllning sker under tryck, den i procent angivna volymandelen, beräknad på gasblandningens totala volym. Då fyllning sker efter vikt, den i procent angivna viktandelen, beräknad på gasblandningens totala vikt,
(c) i fråga om blandningar av kondenserade gaser eller lösta gaser anges viktandelen [ UPPHÄ
i procent, beräknad på blandningens totala vikt.
1.2.2.3 Alla tryck som avser kärl (t.ex. provtryck, invändigt tryck, säkerhetsventilers öppningstryck) anges alltid som övertryck (tryck överstigande lufttrycket). Ämnens ångtryck anges däremot alltid som absolut tryck.
1.2.2.4 Anges i RID/RID-S en viss fyllningsgrad för kärl eller tankar så avser denna en temperatur hos ämnet av 15ºC, om ingen annan temperatur nämns.
40
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.3
Utbildning av personer delaktiga vid transport av farligt gods
| 1.3.1 | Giltighetsområde och tillämpning De personer som är sysselsatta hos delaktiga enligt 1.4, och vars arbetsområde omfattar transport av farligt gods, ska vara utbildade i de krav som transport av farligt gods ställer på deras arbets- och ansvarsområde. Anställda ska vara utbildade i enlighet med 1.3.2 innan de antar ansvar och får endast utföra uppgifter för vilka de ännu inte har fått föreskriven utbildning under direkt överinseende av utbildad person. Utbildningen ska även innehålla de särskilda bestämmelser för skydd av transporter med farligt gods som tas upp i kapitel 1.10. Anm 1 För utbildning av säkerhetsrådgivare, se 1.8.3 istället för detta avsnitt. Anm 2 (Tills vidare blank) Anm 3 För utbildning avseende klass 7, se även 1.7.2.5. |
|---|---|
| 1.3.2 | Utbildningens uppläggning Allt efter ansvar och uppgifter hos vederbörande ska utbildningen genomföras på följande sätt: VD ] |
| 1.3.2.1 | Allmän utbildning Personalen ska vara förtrogen med de allmänna villkoren i bestämmelserna för transport av farligt gods. |
| 1.3.2.2 | Funktionsspecifik utbildning Personalen ska vara utbildad om de bestämmelser som reglerar transport av farligt gods motsvarande deras uppgifter och ansvar. I de fall när transporten av farligt gods omfattar flera transportslag ska personalen vara medveten om de bestämmelser som gäller för andra transportslag. Personalen hos transportören och hos den som sköter driften av järnvägsinfrastrukturen ska dessutom vara utbildad i järnvägstrafikfrågor. Denna utbildning ska ske i form av en grundläggande utbildning och en verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning. [ UPPHÄ (a) Grundläggande utbildning för all personal: All personal ska vara utbildad i betydelsen av etiketter och orangefärgad märkning. Därutöver ska rapporteringsförfarandet vid avvikelser vara känt för personalen. (b) Verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning för driftpersonal som är direkt delaktig i transport av farligt gods: Utöver den under (a) beskrivna grundläggande utbildningen ska personalen vara utbildad beroende på arbetsområde. 41 |
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
Personalen enligt 1.3.2.2.1 ska ha genomgått verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning enligt indelningen i 1.3.2.2.2. 1.3.2.2.1 För indelning av personal i de olika kategorierna gäller nedanstående tabell:
| Kategori Beskrivning av kategorin | Personal |
|---|---|
| 1 Driftpersonal, som är direkt delaktig i transport av farligt gods | Lokförare, rangerare eller personal med motsvarande funktion |
| 2 Personal som ansvarar för teknisk kontroll av de vagnar som används för transport av farligt gods | Vagnmästare eller personal med motsvarande funktion |
| 3 Personal som ansvarar för ledning och styrning av järnvägs- och rangertjänsten samt ledningspersonal inom järnvägsinfrastrukturförvaltningen | Tågtrafikledare, ställverksmedarbetare, medarbetare i ledningscentraler eller personal med motsvarande funktion |
1.3.2.2.2 Verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning ska omfatta åtminstone följande ämnesområden: (a) Förare eller personal med motsvarande funktion i kategori 1: - sätt att få tillgång till nödvändig information om tågsammansättningen, förekomsten av farligt gods och vilken plats sådant gods befinner sig på i
VD ]
tåget, - slag av avvikelse, - agerande i kritiska situationer vid avvikelser, vidtagande av åtgärder till skydd av det egna tåget och trafiken på angränsande spår. Rangerare eller personal med motsvarande funktion i kategori 1: - rangeretiketternas betydelse enligt förlaga 13 och 15 i RID/RID-S (se 5.3.4.2), - skyddsavstånd vid gods i klass 1 enligt 7.5.3 i RID/RID-S, - slag av avvikelse. (b) Vagnmästare eller personal med motsvarande funktion i kategori 2:
[ UPPHÄ
- genomförande av kontroll i överensstämmelse med bihang 9 till General Contract of Use for Wagons (GCU) – Conditions for the technical transfer inspection of wagons, - genomförande av kontrollerna beskrivna i 1.4.2.2.1 (endast för personal som utför den i 1.4.2.2.1 i RID/RID-S beskrivna kontrollen), - identifiering av avvikelser.
9) Utgiven av GCU Bureau, Avenue Louise, 500, BE-1050 Bryssel, www.gcubureau.org.
42
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
(c) Tågtrafikledare, ställverksmedarbetare, medarbetare i ledningscentraler eller personal med motsvarande funktion i kategori 3: - att bemästra kritiska situationer vid avvikelser, - interna nödlägesplaner för rangerbangårdar enligt kapitel 1.11 i RID/RID-S,
1.3.2.3 Säkerhetsutbildning
I motsvarighet till de möjliga riskerna för skador till följd av tillbud vid transport av farligt gods och dess lastning och lossning ska personalen vara utbildad om de risker och faror som farligt gods kan medföra. Utbildningens mål ska vara att ge personalen kännedom om säker hantering och nödåtgärder. 1.3.2.4 För att ta hänsyn till ändrade bestämmelser ska utbildningen regelbundet kompletteras med uppdateringskurser.
1.3.3 Dokumentation
Arbetsgivaren ska förvara dokumentation över utbildning som har erhållits enligt detta kapitel och ska på begäran göra dokumentation tillgänglig för den anställda eller behörig myndighet. Dokumentationen ska förvaras av arbetsgivaren under den tidsperiod som behörig myndighet har fastställt. Dokumentation över utbildning ska styrkas då en ny anställning börjar. VD ]
[ UPPHÄ
43
VD ]
[ UPPHÄ
44
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.4
Skyldigheter hos delaktiga
| 1.4.1 | Allmänna säkerhetsåtgärder |
|---|---|
| 1.4.1.1 | De som är delaktiga i transport av farligt gods ska vidta nödvändiga åtgärder, allt efter arten och omfattningen av de faror som kan förutses, för att förhindra skador och för att begränsa en eventuell skada så långt möjligt. De ska under alla omständigheter uppfylla de bestämmelser i RID/RID-S som gäller för dem. |
| 1.4.1.2 | Delaktiga ska i händelse av en möjlig förestående fara för den allmänna säkerheten utan dröjsmål meddela räddningstjänst och förse dem med den information som behövs för insatsen. |
| 1.4.1.3 | RID får närmare föreskriva vissa skyldigheter för delaktiga. Under förutsättning att de i 1.4.2 och 1.4.3 beskrivna skyldigheter uppfylls får en fördragsstat i sin nationella lagstiftning överföra en utsedd delaktigs skyldigheter till en eller flera andra delaktiga, om den bedömer att detta inte medför någon minskning av säkerhetsnivån. Dessa avvikelser ska meddelas av fördragsstaten till OTIF:s sekretariat, som meddelar övriga fördragsstater för kännedom. Bestämmelserna i 1.2.1, 1.4.2 och 1.4.3 om definition av delaktiga och deras skyldigheter berör inte bestämmelserna i landets lagstiftning beträffande rättsliga VD ] påföljder (straffbarhet, häktning osv.) som kommer av att den aktuelle delaktige är t.ex. juridisk person, fysisk person, för egen räkning verksam person, arbetsgivare eller person med anställningsförhållande. |
| 1.4.2 | Huvuddelaktigas skyldigheter Anm 1 Olika delaktiga som har tilldelats skyldigheter enligt detta avsnitt kan vara ett och samma företag. Dessutom kan verksamheten och motsvarande skyldigheter hos en delaktig antas av olika företag. Anm 2 Beträffande radioaktiva ämnen, se även 1.7.6. |
| 1.4.2.1 | Avsändare |
| 1.4.2.1.1 | Avsändaren av farligt gods har skyldighet att överlämna en sändning till transport som uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. Inom ramen för 1.4.1 ska han särskilt: [ UPPHÄ (a) försäkra sig om att det farliga godset är klassificerat och tillåtet för transport enligt RID/RID-S, (b) överlämna till transportören erforderliga uppgifter och information samt eventuellt erforderliga godsdeklarationer och tillhörande handlingar (tillstånd, godkännanden, upplysningar, intyg osv.) med särskild hänsyn tagen till bestämmelserna i kapitel 5.4 och tabellerna i del 3, (c) använda endast förpackningar, storförpackningar, IBC-behållare och tankar (cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar, UN-tankar tankcontainrar eller MEG-containrar), vilka är godkända och lämpliga för transport av farligt gods samt försedda med den märkning som föreskrivs i RID/RID-S, 45 |
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
(d) uppfylla bestämmelser om försändningssätt och transportrestriktioner,
(e) se till att även tömda, ej rengjorda och ej avgasade tankar (cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, MEG-containrar, UN-tankar och tankcontainrar) eller tömda, ej rengjorda vagnar, storcontainrar och småcontainrar för transport i bulk är korrekt märkta och etiketterade, och att tömda, ej rengjorda tankar är lika väl förslutna och täta som i fyllt tillstånd.
1.4.2.1.2 Tar avsändaren tjänster från andra delaktiga (förpackare, lastare, fyllare osv.) i anspråk, ska han vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att sändningen uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. Han kan dock i fall som anges i 1.4.2.1.1 (a), (b), (c) och (e) förlita sig på de upplysningar och uppgifter som ställts till hans förfogande av andra delaktiga.
1.4.2.1.3 Om avsändaren handlar på tredje parts uppdrag så ska denne skriftligen informera avsändaren om att farligt gods ingår och ställa de uppgifter och handlingar till förfogande som avsändaren behöver för att fullgöra sina åtaganden.
1.4.2.2 Transportör
1.4.2.2.1 Inom ramen för 1.4.1 ska transportören som vid avsändningsstället övertar det farliga godset särskilt::
(a) kontrollera om det farliga gods som ska transporteras är tillåtet för transport enligt RID/RID-S, VD ]
(b) försäkra sig om att all information föreskriven i RID/RID-S för det farliga godset som ska transporteras har ställts till förfogande av avsändaren före transport, att föreskrivna underlag bifogats godsdeklarationen, eller om elektronisk databehandlingsteknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI) används istället för skriftliga handlingar, att informationen åtminstone motsvarar skriftliga handlingar beträffande åtkomst under transporten,
(c) försäkra sig om att vagnar och last inte uppvisar några synliga brister, otätheter eller sprickor, att inga utrustningsdetaljer fattas osv., genom en visuell kontroll,
(d) försäkra sig om att slutdatum för nästa kontroll av cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbar tank, UN-tankar, tankcontainrar eller MEG-containrar inte har överskridits,
Anm Tankar, batterivagnar och MEG-containrar får dock, efter utgången av [ UPPHÄdetta slutdatum, transporteras enligt bestämmelserna i 4.1.6.10 (för
batterivagnar och MEG-containrar vars element är tryckkärl), 4.2.4.4, 4.3.2.4.4, 6.7.2.19.6, 6.7.3.15.6 eller 6.7.4.14.6.
(e) kontrollera att vagnarna inte är överlastade,
(f) försäkra sig om att för vagnarna föreskrivna etiketter och märkningar är fastsatta,
(g) försäkra sig om att utrustning som föreskrivs i de skriftliga instruktionerna finns i förarutrymmet.
46
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
När så är tillämpligt, ska detta genomföras på grundval av transportdokument och följesedlar genom visuell kontroll av vagnen eller containern och, när så är tillämpligt, lasten.
Bestämmelserna i detta stycke räknas som uppfyllda vid tillämpning av UIC– normblad 471-3 V (kontroll som ska utföras vid försändning av farligt gods i internationell trafik), punkt 5 .
1.4.2.2.2 Transportören kan dock i fall som anges i 1.4.2.2.1 (a), (b), (e) och (f) förlita sig på de upplysningar och uppgifter som ställts till hans förfogande av andra delaktiga.
1.4.2.2.3 Om transportören enligt 1.4.2.2.1 konstaterar en överträdelse av bestämmelserna i RID/RID-S så får han inte transportera sändningen innan bestämmelserna uppfyllts.
1.4.2.2.4 Om under transporten en överträdelse konstateras, som kan inverka på transportsäkerheten så ska sändningen stoppas så fort som möjligt, med hänsyn tagen till trafiksäkerhetskrav, säker uppställning av sändningen och allmänhetens säkerhet.
Transporten får fortsätta först när bestämmelserna är uppfyllda. Myndighet som är behörig för resterande del av transporten kan ge tillstånd för fortsatt transport.
Kan bestämmelserna inte uppfyllas och om inget tillstånd ges för resterande del av transporten, ska behörig myndighet tillhandahålla nödvändig administrativ assistans åt transportören. Detta gäller också om transportören meddelar myndigheten att de farliga egenskaperna hos för transport överlämnat gods inte påpekats för honom, och att han på grundval av särskilt för transportavtalet gällande rätt önskar lossa, destruera VD ]
eller oskadliggöra godset.
1.4.2.2.5 Transportören ska se till att den som ansvarar för den nyttjade järnvägsinfrastrukturen när som helst under transporten kan få omedelbar och obegränsad tillgång till den information, som behövs för att uppfylla kraven i 1.4.3.6 (b).
Anm Formerna för hur sådana uppgifter ska tillhandahållas ska finnas beskrivna i villkoren för nyttjande av järnvägsinfrastrukturen.
1.4.2.2.6 Transportören ska förse föraren med skriftliga instruktioner föreskrivna i 5.4.3.
1.4.2.3 Mottagare
1.4.2.3.1 Mottagaren är ålagd att inte utan tvingande skäl fördröja mottagandet av godset och att efter lossningen kontrollera att de bestämmelser i RID/RID-S som berör honom är uppfyllda.
[ UPPHÄ
1.4.2.3.2 En vagn eller container får endast återsändas eller återanvändas först då bestämmelserna om lossning i RID/RID-S är uppfyllda.
1.4.2.3.3 Om mottagaren tar tjänster från andra delaktiga (lossnings- och rengöringspersonal, saneringsplats osv. ) i anspråk, ska mottagaren vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i 1.4.2.3.1 och 1.4.2.3.2 i RID/RID-S är uppfyllda.
10) UIC–normblad i utgåva gällande från den 1 januari 2013.
47
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
| 1.4.3 | Andra delaktigas skyldigheter Nedan anges exempel på andra delaktiga och deras skyldigheter. De andra delaktigas skyldigheter framgår av 1.4.1 ovan, såvida de vet eller borde veta att de utövar sina uppgifter inom ramen för en transport som omfattas av RID/RID-S. |
|---|---|
| 1.4.3.1 | Lastare |
| 1.4.3.1.1 | Inom ramen för 1.4.1 har lastaren särskilt följande skyldigheter. Lastaren (a) får endast överlämna farligt gods till transportören om det enligt RID/RID-S är tillåtet för transport, (b) ska vid överlämnande av förpackat farligt gods eller ej rengjorda, tömda förpackningar för transport kontrollera om förpackningen är skadad. Han får inte överlämna ett kolli, vars förpackning är skadad, och i synnerhet otät så att farligt gods kommer ut eller kan komma ut, till transport, förrän när bristerna har eliminerats. Detsamma gäller för tömda, ej rengjorda förpackningar, (c) ska vid lastning av farligt gods i vagnar, storcontainrar eller småcontainrar uppfylla de särskilda bestämmelserna för lastning och hantering, (d) ska om han överlämnar farligt gods till transportören för direkt transport iaktta bestämmelserna om storetiketter och orangefärgad skyltning för vagnar, storcontainrar eller småcontainrar, VD ] (e) ska vid lastning av kollin beakta samlastningsförbud, även med avseende på farligt gods som redan finns i vagnen eller storcontainern, samt bestämmelser för separering av livsmedel, andra konsumtionsvaror och djurfoder. |
| 1.4.3.1.2 | Lastaren kan dock i fall som anges i 1.4.3.1.1 (a), (d) och (e) förlita sig på de upplysningar och uppgifter som ställts till hans förfogande av andra delaktiga. |
| 1.4.3.2 | Förpackare Inom ramen för 1.4.1 ska förpackaren särskilt iaktta: (a) förpackningsbestämmelserna och bestämmelserna om samemballering, samt (b) om han förbereder kollin för transport: bestämmelserna om märkning och etikettering av kollin. [ UPPHÄ |
| 1.4.3.3 | Fyllare Inom ramen för 1.4.1 har fyllaren särskilt följande skyldigheter. Fyllaren (a) ska inför fyllning av tank förvissa sig om att tankar och deras utrustningsdetaljer är i tekniskt felfritt skick, Anm Fyllaren ska ha rutiner för att kontrollera korrekt funktion av förslutningsanordningar hos tankar på encisternvagn och försäkra sig om deras täthet mot läckage före och efter lossning. Riktlinjer utgivna av CEFIC (European Chemical Industry Council) i forma av checklistor för cisternvagnar för vätskor finns tillgängliga på OTIF:s hemsida (www.otif.org). |
48
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
(b) ska förvissa sig om att för cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbar tank, UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar datum för nästa kontroll inte har överskridits, (c) får endast fylla tankar med för tanken ifråga tillåtet farligt gods, (d) ska vid fyllning av tank iaktta bestämmelser avseende farligt gods i omedelbart angränsande tankfack, (e) ska vid fyllning av tank hålla högsta tillåtna fyllnadsgrad eller högsta tillåtna fyllningsförhållande för godset, (f) ska efter fyllning av tanken, säkerställa att alla förslutningar har stängts och att inget läckage förekommer, Anm Fyllaren ska ha rutiner för att kontrollera korrekt funktion av förslutningsanordningar hos tankar på encisternvagn och försäkra sig om deras täthet mot läckage före och efter lossning. Riktlinjer utgivna av CEFIC (European Chemical Industry Council) i forma av checklistor för cisternvagnar för vätskor finns tillgängliga på OTIF:s hemsida (www.otif.org). (g) ska se till att det inte finns farliga rester av det farliga godset utanpå de fyllda tankarna,
VD ]
(h) ska, när han förbereder farligt gods för transport, se till att föreskriven orangefärgade skyltar, etiketter eller storetiketter, märken för ämnen med förhöjd temperatur och miljöfarliga ämnen såväl som rangeringsetiketter placerats enligt bestämmelserna på tankar, vagnar, storcontainrar och småcontainrar, (i) ska före och efter fyllning av kondenserad gas i cisternvagnar iaktta de särskilda kontrollbestämmelser som gäller i detta fall, (j) ska vid fyllning av vagnar eller containrar med farligt gods i bulk kontrollera att tillämpliga bestämmelser i kapitel 7.3 är uppfyllda.
1.4.3.4 Användare av tankcontainer eller UN-tank
Inom ramen för 1.4.1 ska användare av tankcontainer eller UN-tank särskilt tillse att (a) bestämmelserna om konstruktion, utrustning, kontroll och märkning beaktas,
[ UPPHÄ
(b) underhåll av tankskal och deras tillbehör genomförs på ett sätt som säkerställer att tankcontainern eller UN-tanken under normala driftpåkänningar uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S fram till nästa kontrolltillfälle, (c) en revisionskontroll genomförs, närhelst säkerheten hos tankskalet eller dess tillbehör kan påverkas genom reparation, ombyggnad eller olycka.
1.4.3.5 Användare av cisternvagn
Inom ramen för 1.4.1 ska användare av cisternvagn särskilt tillse att (a) bestämmelserna om konstruktion, utrustning, kontroll och märkning beaktas,
49
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
(b) underhåll av tankar och deras utrustning genomförs på ett sätt som säkerställer att cisternvagnen under normala driftpåkänningar uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S fram till nästa kontrolltillfälle,
(c) en revisionskontroll genomförs, närhelst säkerheten hos tankskalet eller dess utrustning kan påverkas genom reparation, ombyggnad eller olycka.
1.4.3.6 Järnvägsinfrastrukturförvaltning
Inom ramen för 1.4.1 har järnvägsinfrastrukturförvaltningen i synnerhet följande åtaganden. Denna ska
(a) se till att interna nödlägesplaner för rangerbangårdar enligt kapitel 1.11 upprättas,
(b) se till att när som helst under transporten ha omedelbar och obegränsad tillgång till åtminstone följande information:
- tågsammansättning i form av vagnsnummer på varje vagn och vagnstyp om detta inte framgår av vagnsnumret,
- UN-nummer för det farliga gods som transporteras i eller på varje vagn eller information som visar närvaron av farligt gods i begränsade mängder om det farliga godset transporteras förpackat endast i begränsade mängder enligt kapitel 3.4 så att märkning av vagnen eller storcontainern enligt kapitel 3.4 krävs, VD ]
- varje vagns position i tåget (vagnsordning).
Dessa uppgifter får endast delges de parter som behöver dem för syften som avser säkerhet, transportskydd eller räddningsinsatser.
Anm Formerna för hur sådana uppgifter ska tillhandahållas ska finnas beskrivna i villkoren för nyttjande av järnvägsinfrastrukturen.
1.4.3.7 Lossare
Anm I detta delavsnitt omfattar lossning flyttning, avlastning och lossning enligt definitionen av lossare i 1.2.1.
1.4.3.7.1 Inom ramen för 1.4.1 ska lossaren särskilt:
[ UPPHÄ
(a) försäkra sig om att rätt gods lossas genom att jämföra relevant information på godsdeklarationen med informationen på kollin, containrar, tankar, MEGcontainrar eller vagnar,
(b) före och under lossning kontrollera om förpackningar, tankar, vagnar eller containrar är skadade i sådan omfattning att det skulle äventyra lossningsprocessen. Om så är fallet, ska lossning inte utföras förrän lämpliga åtgärder har vidtagits,
Anm Lossaren ska ha rutiner för att kontrollera korrekt funktion av förslutningsanordningar hos tankar på encisternvagn och försäkra sig om deras täthet mot läckage före och efter lossning. Riktlinjer utgivna
50
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
av CEFIC (European Chemical Industry Council) i forma av checklistor för cisternvagnar för vätskor finns tillgängliga på OTIF:s hemsida (www.otif.org).
(c) uppfylla tillämpliga bestämmelser om lossning,
(d) omedelbart efter lossning av tankar, vagnar eller containrar,
(i) avlägsna eventuella farliga rester som under lossningsprocessen har fäst på utsidan av tankar, vagnar eller containrar, och
(ii) säkerställa att ventiler och inspektionsöppningar är stängda,
Anm Lossaren ska ha rutiner för att kontrollera korrekt funktion av förslutningsanordningar hos tankar på encisternvagn och försäkra sig om deras täthet mot läckage före och efter lossning. Riktlinjer utgivna av CEFIC (European Chemical Industry Council) i forma av checklistor för cisternvagnar för vätskor finns tillgängliga på OTIF:s hemsida (www.otif.org).
(e) säkerställa att föreskriven rengöring och sanering av vagnar eller containrar utförs, och
(f) säkerställa att inga storetiketter och orangefärgade skyltar längre förekommer på vagnar och containrar som är fullständigt lossade, rengjorda, avgasade och sanerade. VD ]
1.4.3.7.2 Om lossaren tar tjänster från andra delaktiga (rengöringspersonal, saneringsplats osv.) i anspråk, ska lossaren vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i RID/RID-S är uppfyllda.
[ UPPHÄ
51
VD ]
[ UPPHÄ
52
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.5
Avvikelser
| 1.5.1 | Temporära avvikelser |
|---|---|
| 1.5.1.1 | Fördragsstaternas behöriga myndigheter får sinsemellan direkt komma överens om att tillåta vissa transporter på deras territorier under temporär avvikelse från bestämmelserna i RID, såvida säkerheten inte äventyras därigenom. Sådana avvikelser ska av den myndighet som tar initiativet till den temporära avvikelsen meddelas OTIF:s 11) sekretariat, som förmedlar dem till fördragsstaterna för kännedom . Anm Särskild överenskommelse enligt 1.7.4 räknas inte som temporär avvikelse i detta avsnitts mening. |
| 1.5.1.2 | Giltighetstiden för en temporär avvikelse får vara högst fem år från det datum den träder i kraft. Den temporära avvikelsen upphör automatiskt att gälla från det datum då motsvarande ändring av RID träder i kraft. |
| 1.5.1.3 | Transporter enligt temporära avvikelser är transporter i enlighet med bihang C till COTIF. |
| 1.5.2 | Militära sändningar För militära sändningar, dvs. sändningar med ämnen eller föremål i klass 1 som tillhör VD ] militären eller för vilka den är ansvarig gäller andra bestämmelser (se 5.2.1.5, 5.2.2.1.8, 5.3.1.1.2 och 5.4.1.2.1 (f) samt 7.2.4, särbestämmelse W2). [ UPPHÄ |
11)
De överenskomna temporära avvikelserna enligt detta avsnitt finns på OTIF:s hemsida (www.otif.org).
53
VD ]
[ UPPHÄ
54
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.6
Övergångsbestämmelser
| 1.6.1 | Allmänt |
|---|---|
| 1.6.1.1 | Om inget annat föreskrivs, får ämnen och föremål som omfattas av RID/RID-S transporteras till och med den 30 juni 2013 enligt de fram till den 31 december 2012 12) gällande bestämmelserna i RID/RID-S . Anm Beträffande uppgifter i godsdeklarationen, se 5.4.1.1.12. |
| 1.6.1.2 | (Borttagen.) |
| 1.6.1.3 | Ämnen och föremål i klass 1, som tillhör en fördragsstats militära styrkor och förpackats före den 1 januari 1990 i överensstämmelse med de då gällande 13) bestämmelserna i RID/RID-S , får transporteras efter den 31 december 1989, såvida förpackningarna är oskadade och det anges i godsdeklarationen att det rör sig om militärt gods, som förpackats före den 1 januari 1990. Övriga bestämmelser som gäller för denna klass från och med den 1 januari 1990 ska uppfyllas. |
| 1.6.1.4 | Ämnen och föremål i klass 1, som förpackats mellan den 1 januari 1990 och 31 december 1996 i överensstämmelse med de under denna tid gällande bestämmelserna i 14) RID/RID-S , får transporteras efter den 31 december 1996, såvida förpackningarna är oskadade och det anges i godsdeklarationen att det rör sig om gods i klass 1, som VD ] förpackats mellan den 1 januari 1990 och den 31 december 1996. |
| 1.6.1.5 | IBC-behållare som konstruerats enligt de fram till den 1 januari 1999 gällande bestämmelserna i marginalnummer 405 (5) och 555 (3), men inte uppfyller de från den 1 januari 1999 gällande bestämmelserna i dessa marginalnummer får användas även i fortsättningen. |
| 1.6.1.6 | IBC-behållare, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de fram till den 30 juni 2001 gällande bestämmelserna i marginalnummer 3612 (1), men inte uppfyller de från den 1 juli 2001 gällande bestämmelserna i 6.5.2.1.1 beträffande teckenhöjd på bokstäver, siffror och symboler, får användas även i fortsättningen. |
| 1.6.1.7 | Typgodkännanden för fat, dunkar och integrerade förpackningar av högmolekylärt eller medelmolekylärt polyeten, som utfärdats före den 1 juli 2005 enligt de fram till den 31 december 2004 gällande bestämmelserna i 6.1.5.2.6, men inte uppfyller bestämmelserna i 4.1.1.21, förblir giltiga fram till den 31 december 2009. Alla förpackningar som tillverkats och märkts på grundval av dessa typgodkännanden får [ UPPHÄ användas även i fortsättningen fram till utgången av sin i 4.1.1.15 fastställda användningstid. |
| 1.6.1.8 | Befintliga orangefärgade skyltar, som uppfyller de fram till den 31 december 2004 gällande bestämmelserna i 5.3.2.2, får användas även i fortsättningen förutsatt att kraven i 5.3.2.2.1 och 5.3.2.2.2 om att skylt, siffror och bokstäver ska förbli fastsatta oavsett vagnens position eller läge är uppfyllda. |
12)
Den RID-version som gäller från och med den 1 januari 2011.
13)
Den RID-version som gäller från och med den 1 maj 1985.
14)
Den RID-version som gäller från och med den 1 januari 1990, 1 januari 1993 och 1 januari 2005.
55
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.6.1.9 (Tills vidare blank.)
1.6.1.10 Litiumceller eller litiumbatterier tillverkade före den 1 juli 2003, vilka provats i överensstämmelse med de fram till den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men inte med de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna, liksom utrustning som innehåller sådana litiumceller eller litiumbatterier, får transporteras fortsättningsvis fram till och med den 30 juni 2013, såvida alla andra tillämpliga bestämmelser är uppfyllda.
1.6.1.11 Typgodkännanden för fat, dunkar och integrerade förpackningar av högmolekylärt eller medelmolekylärt polyeten och för IBC-behållare av högmolekylärt polyeten, som utfärdats före den 1 juli 2007 enligt de fram till den 31 december 2006 gällande bestämmelserna i 6.1.6.1(a), men inte motsvarar de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.1.6.1(a), är tills vidare giltiga.
1.6.1.12 (Tills vidare blank.)
1.6.1.13 (Borttagen.)
1.6.1.14 IBC-behållare som tillverkats före den 1 januari 2011 och som motsvarar en konstruktionstyp som inte klarat vibrationsprovningen enligt 6.5.6.13 eller som inte behövde uppfylla kriterierna i 6.5.6.9.5 (d) vid tidpunkten då fallprovet genomfördes, får användas även i fortsättningen.
1.6.1.15 IBC-behållare som tillverkats, renoverats eller reparerats före den 1 januari 2011, behöver inte märkas med högsta tillåtna staplingsbelastning i enlighet med 6.5.2.2.2. VD ]
Sådana IBC-behållare, som inte är märkta enligt 6.5.2.2.2, får fortsatt användas efter 31 december 2010, men ska märkas enligt 6.5.2.2.2 om de rekonditioneras eller repareras efter detta datum.
1.6.1.16 Animala material som är behäftade med patogener i kategori B, med undantag av sådana som skulle tillordnas kulturer i kategori A (se 2.2.62.1.12.2), får transporteras till och med den 31 december 2014 enligt bestämmelser fastställda av behörig myndighet .
1.6.1.17 (Borttagen.)
1.6.1.18 (Borttagen.)
1.6.1.19 Bestämmelserna i 2.2.9.1.10.3 och 2.2.9.1.10.4 om klassificering av miljöfarliga ämnen tillämpliga fram till den 31 december 2010 får tillämpas till och med den 31 december 2013.
[ UPPHÄ
1.6.1.20 Oavsett bestämmelserna i kapitel 3.4 tillämpliga från den 1 januari 2011, får farligt gods förpackat i begränsade mängder, förutom gods som tilldelats ”0” i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 7a, i enlighet med de bestämmelser som gällde i kapitel 3.4 fram till och med den 31 december 2010, transporteras till och med den 30 juni 2015. I detta fall får bestämmelserna i 3.4.12 – 3.4.15 som gäller från och med den 1 januari 2011 tillämpas från och med den 1 januari 2011.
1.6.1.21 (Tills vidare blank.)
15) Regler för döda smittade djur finns i t.ex. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L273, 10.10.2002, s. 1).
56
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
1.6.1.22 Innerbehållare i integrerade IBC-behållare tillverkade före den 1 juli 2011 och märkta enligt bestämmelserna i 6.5.2.2.4 som gällde till och med den 31 december 2010, får användas även i fortsättningen.
1.6.1.23 (Tills vidare blank.)
1.6.1.24 Litiumceller och –batterier tillverkade före den 1 januari 2014, vilka har provats i enlighet med kraven som var gällande till och med den 31 december 2012, men som inte har provats i enlighet med kraven som var gällande från och med den 1 januari 2013, samt utrustning innehållande sådana litiumceller och –batterier, får transporteras även i fortsättningen under förutsättning att alla andra tillämpliga bestämmelser uppfylls.
1.6.1.25 För kollin, overpack och nedan nämnda gasflaskor, som är märkta med ett UNnummer enligt de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2012 i RID/RID-S, men där storleken på UN-numret och bokstäverna ”UN” inte motsvarar bestämmelserna i 5.2.1.1 som är tillämpliga från och med den 1 januari 2013, gäller följande bestämmelser:
- kollin och overpack får användas till och med den 31 december 2013, och
- gasflaskor med en vattenkapacitet på högst 60 liter får användas till nästa återkommande kontroll, men dock längst till och med den 30 juni 2018. 1.6.1.26 Storförpackningar tillverkade eller renoverade före den 1 januari 2012 och som inte VD ]
motsvarar kraven i 6.6.3.1 gällande höjden på bokstäver, siffror och symboler, tillämpliga från och med den 1 januari 2013, får användas även i fortsättningen. Storförpackningar tillverkade eller renoverade före den 1 januari 2015 behöver inte märkas med högsta tillåtna tillämpliga staplingslast enligt 6.6.3.3. Sådana storförpackningar, som inte är märkta enligt 6.6.3.3, får användas även efter den 31 december 2014, men de måste märkas enligt 6.6.3.3 om de renoveras efter detta datum.
1.6.1.27 Inneslutningar integrerade i utrustning eller maskiner, som innehåller flytande bränslen med UN 1202, 1203, 1223, 1268, 1863 och 3475 och som tillverkats före den 1 juli 2013, men som inte motsvarar bestämmelserna i punkt (a) i särbestämmelse 363 i kapitel 3.3 giltiga från och med den 1 januari 2013, får användas även i fortsättningen.
| 1.6.2 | Tryckkärl och kärl för klass 2 [ UPPHÄ |
|---|---|
| 1.6.2.1 | Kärl som tillverkats före den 1 januari 1997 och inte motsvarar de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i RID/RID-S, men för vilka transport var tillåten enligt till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelser i RID/RID -S, får fortsatt användas efter detta datum, såvida de uppfyller de bestämmelser för återkommande kontroll som återfinns i förpackningsinstruktionerna P200 och P203. |
| 1.6.2.2 | (Borttagen.) |
| 1.6.2.3 | Kärl för ämnen i klass 2 som tillverkats före den 1 januari 2003 får efter den 1 januari 2003 vara märkta enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna. 57 |
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.6.2.4 Tryckkärl som konstruerats och tillverkats enligt tekniska normer, vilka enligt 6.2.5 inte längre är godtagna, får användas även i fortsättningen.
1.6.2.5 Tryckkärl och deras förslutningar som konstruerats och tillverkats enligt standarder som var giltiga vid tillverkningstillfället enligt bestämmelser i RID/RID -S som då var tillämpliga (se 6.2.4), får användas även i fortsättningen, såvida inte särskilda övergångsbestämmelser begränsar användningen.
1.6.2.6 Tryckkärl för ämnen som inte omfattas av klass 2, som inte uppfyller bestämmelserna i 4.1.3.6 gällande från och med den 1 januari 2009, men som tillverkats före 1 juli 2009 i enlighet med bestämmelserna i 4.1.4.4 som gällde fram till och med den 31 december 2008, får användas även i fortsättningen förutsatt att bestämmelserna i 4.1.4.4 som gällde fram till och med den 31 december 2008 iakttas.
1.6.2.7 (Borttagen.)
1.6.2.8 (Borttagen.)
1.6.2.9 Bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (10), särbestämmelse v, tillämpliga fram till och med den 31 december 2010, får av fördragsstater till RID tillämpas på gasflaskor tillverkade före den 1 januari 2015.
1.6.2.10 Återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål för transport av UN 1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978, som i enlighet med bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (10), särbestämmelse v, tillämpliga fram till den 31 december 2010, har fått intervallet 15 år för återkommande kontroll beviljat av behörig myndighet i landet VD ]
(länderna) för transport, får även fortsättningsvis genomgå återkommande kontroll enligt dessa bestämmelser.
1.6.2.11 Engångsbehållare för gas som tillverkats och förberetts för transport före den 1 januari 2013 och för vilka bestämmelserna i 1.8.6, 1.8.7 eller 1.8.8 om bedömning av överensstämmelse av engångsbehållare för gas inte har tillämpats får fortfarande transporteras efter detta datum förutsatt att alla övriga tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S är uppfyllda.
1.6.2.12 Bärgningstryckkärl får tillverkas och godkännas i enlighet med nationella bestämmelser fram till och med den 31 december 2013. Bärgningstryckkärl som tillverkats och godkänts i enlighet med nationella bestämmelser före den 1 januari 2014 får användas även i fortsättningen efter godkännande av behörig myndighet i de länder där de används.
| 1.6.3 | Cisternvagnar och batterivagnar [ UPPHÄ |
|---|---|
| 1.6.3.1 | Cisternvagnar, som tillverkats innan de från den 1 oktober 1978 gällande bestämmelserna trätt i kraft får användas tills vidare, förutsatt att tankarnas utrustning uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8. Tankskalets godstjocklek, med undantag av tankskal för transport av kyld kondenserad gas i klass 2, ska för konstruktionsstål motsvara ett kalkyltryck av minst 0,4 MPa (4 bar) och för aluminium och aluminiumlegeringar minst 0,2 MPa (2 bar). |
| 1.6.3.2 | Återkommande kontroll av cisternvagnar, som fortsatt används med stöd av övergångsbestämmelserna, ska utföras i enlighet med bestämmelserna i 6.8.2.4 och 6.8.3.4 och motsvarande särskilda bestämmelser för de olika klasserna. Såvida inte tidigare bestämmelser föreskrivit högre provtryck, är ett provtryck av 0,2 MPa (2 bar) tillräckligt för tankar av aluminium och aluminiumlegeringar. |
58
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
1.6.3.3 Cisternvagnar som uppfyller övergångsbestämmelserna i 1.6.3.1 och 1.6.3.2 får användas till och med den 30 september 1998 för transport av farligt gods som de är godkända för. Denna övergångsperiod gäller varken cisternvagnar för ämnen i klass 2 eller cisternvagnar som beträffande godstjocklek och utrustning uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8.
1.6.3.4 Cisternvagnar, som tillverkats före den 1 januari 1988 enligt de till och med den 31 december 1987 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1988 gällande bestämmelserna får användas tills vidare. Detta gäller också cisternvagnar, som inte är märkta med den från och med den 1 januari 1988 föreskrivna uppgiften om tankmaterial enligt bihang XI, 1.6.1.
1.6.3.5 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1993 enligt de till och med den 31 december 1992 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1993 gällande bestämmelserna får användas även i fortsättningen.
1.6.3.6 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1995 enligt de till och med den 31 december 1994 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1995 gällande bestämmelserna får användas även i fortsättningen.
1.6.3.7 Cisternvagnar för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt över 55 °C till och med 60 °C och som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelserna i bihang XI, 1.2.7, 1.3.8 och 3.3.3, men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i dessa stycken, får användas även i fortsättningen. VD ]
1.6.3.8 Om vissa officiella transportbenämningar för gaser ändrats på grund av ändringar i RID/RID-S, är det inte nödvändigt att ändra benämningarna på tankskylten eller på själva tankskalet (se 6.8.3.5.2 eller 6.8.3.5.3), förutsatt att benämningarna för gaserna på cisternvagnar, batterivagnar och vagnar med avmonterbara tankar eller på skyltarna (se 6.8.3.5.6 (b) eller (c)) anpassas vid nästa återkommande kontroll.
1.6.3.9 (Tills vidare blank.)
1.6.3.10 (Tills vidare blank.)
1.6.3.11 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i bihang XI, 3.3.3 och 3.3.4, får användas även i fortsättningen. 1.6.3.12 (Borttagen.) [ UPPHÄ
1.6.3.13 (Borttagen.)
1.6.3.14 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1999 enligt de till och med den 31 december 1998 gällande bestämmelserna i bihang XI, 5.3.6.3, men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i bihang XI, 5.3.6.3, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.15 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.3, får användas fram till nästa återkommande kontroll.
59
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.6.3.16 För cisternvagnar och batterivagnar som tillverkats före den 1 januari 2007 men inte uppfyller bestämmelserna i 4.3.2 samt 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4 om tankdokumentation, ska senast vid nästa återkommande kontroll en sammanställning av handlingar för tankdokumentationen ha påbörjats.
1.6.3.17 Cisternvagnar avsedda för transport av ämnen i klass 3, förpackningsgrupp I, med ångtryck vid 50 °C på högst 175 kPa (1,75 bar) (absoluttryck), som tillverkats före den 1 juli 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, och som enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna tillordnats tankkoden L1,5BN, får användas fram till och med den 31 december 2022 för transport av ovannämnda ämnen.
1.6.3.18 Cisternvagnar och batterivagnar som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 30 juni 2001 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 juli 2001 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.
De ska dock märkas med tillämplig tankkod och tillämplig alfanumerisk kod TC och TE för särbestämmelserna enligt 6.8.4.
1.6.3.19 (Tills vidare blank.)
1.6.3.20 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller kraven i 6.8.2.1.7 tillämpliga från den 1 januari 2003 och särbestämmelse TE15 i 6.8.4 (b) tillämpliga från den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2006, får användas även i VD ]
fortsättningen.
1.6.3.21 (Borttagen.)
1.6.3.22 Cisternvagnar med tankskal av aluminiumlegeringar, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.23 (Borttagen.)
1.6.3.24 Cisternvagnar för transport av frätande gaser, UN 1052, UN 1790 och UN 2073, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna i 6.8.5.1.1 (b), får användas även i fortsättningen. 1.6.3.25 (Borttagen.) [ UPPHÄ
1.6.3.26 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna avseende märkning med utvändigt beräkningstryck enligt 6.8.2.5.1, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.27 (a) För cisternvagnar och batterivagnar
- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som innehåller bokstäverna T, TF, TC, TO, TFC eller TOC, och
60
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka transporteras i flytande tillstånd och har tilldelats tankkoden L15CH, L15DH eller L21DH i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12,
som tillverkats före den 1 januari 2005 ska anordningar enligt särbestämmelse TE22 i 6.8.4 kunna klara en energiupptagning per vagnsände på minst 500 kJ.
(b) Cisternvagnar och batterivagnar
- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som endast innehåller bokstaven F, och
- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka transporteras i flytande tillstånd och har tilldelats tankkod L10BH, L10CH eller L10DH i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12,
som tillverkats före den 1 januari 2007, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.8.4, särbestämmelse TE 22, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.28 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2005 enligt de till och med den 31 december 2004 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.1, andra stycket, ska modifieras senast vid nästa ombyggnad eller nästa reparation, såvida det är praktiskt möjligt och det utförda arbetet kräver demontering av konstruktionen.
VD ]
1.6.3.29 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2005, men inte uppfyller de från den 1 januari 2005 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.4, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.30 (Tills vidare blank.)
1.6.3.31 Cisternvagnar och tankar som utgör element i batterivagnar som konstruerats och tillverkats enligt tekniska normer som vid tillverkningstillfället var godtagna enligt bestämmelser i 6.8.2.7 som var tillämpliga vid denna tidpunkt, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.32 Cisternvagnar
- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som innehåller bokstäverna T, TF, TC, TO, TFC eller TOC, och
- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka har tilldelats tankkoden L15CH, L15DH eller L21DH i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, [ UPPHÄ
som tillverkats före den 1 januari 2007, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.8.4 (b), särbestämmelse TE25, får användas tills vidare.
Cisternvagnar för transport av gaserna UN 1017 klor, UN 1749 klortrifluorid, UN 2189 diklorsilan, UN 2901 bromklorid och UN 3057 trifluoracetylklorid, hos vilka godstjockleken i gavlarna inte uppfyller särbestämmelse TE25 (b), ska dock senast den 31 december 2014 ha utrustats med anordningar enligt särbestämmelse TE25 (a), (c) eller (d).
1.6.3.33 Cisternvagnar och batterivagnar för gaser i klass 2 som tillverkats före den 1 januari 1986 enligt de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 1985, men som
61
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.3.1.6 beträffande buffertar, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.34 (Tills vidare blank.)
1.6.3.35 (Borttagen.)
1.6.3.36 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2011 enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från och med den 1 januari 2011 gällande bestämmelserna i 6.8.2.1.29, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.37 (Borttagen.)
1.6.3.38 Cisternvagnar och batterivagnar konstruerade och tillverkade i enlighet med standarder tillämpliga vid tidpunkten för tillverkningen (se 6.8.2.6 och 6.8.3.6) enligt vid den tidpunkten tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, får användas även i fortsättningen, såvida inte särskilda övergångsbestämmelser begränsar användningen.
1.6.3.39 Cisternvagnar tillverkade före den 1 juli 2011 enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.3, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.3, tredje stycket, om placering av flamspärr eller flamskydd, får användas även i fortsättningen.
1.6.3.40 För ämnen som är giftiga vid inandning tillhörande UN 1092, 1238, 1239, 1244, 1251, 1510, 1580, 1810, 1834, 1838, 2474, 2486, 2668, 3381, 3383, 3385, 3387 och 3389, VD ]
får den fram till den 31 december 2010 tillämpliga tankkoden angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, tillämpas fram till och med den 31 december 2016 för cisternvagnar tillverkade före den 1 juli 2011.
1.6.3.41 Cisternvagnar tillverkade före den 1 juli 2013 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2013 gällande bestämmelserna om märkning i 6.8.3.5.6, får fortsatt vara märkta enligt bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2012 fram till den nästa återkommande kontroll som kommer att ske efter den 1 juli 2013.
1.6.3.42 För UN 2381, får den fram till den 31 december 2012 tillämpliga tankkoden angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, tillämpas fram till och med den 31 december 2018 för cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2013.
1.6.3.43 Cisternvagnar tillverkade före den 1 januari 2012 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.6 angående standarderna EN 14432:2006 och EN 14433:2006 tillämpliga från [ UPPHÄ
och med den 1 januari 2011, får användas även i fortsättningen.
| 1.6.4 | Tankcontainrar, UN-tankar och MEG-containrar |
|---|---|
| 1.6.4.1 | Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1988 enligt de till och med den 31 december 1987 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1988 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen. |
| 1.6.4.2 | Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1993 enligt de till och med den 31 december 1992 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1993 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen. |
62
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
1.6.4.3 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1995 enligt de till och med den 31 december 1994 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1995 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.4 Tankcontainrar för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt över 55 ºC till och med 60 ºC, som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelserna i bihang X, 1.2.7, 1.3.8 och 3.3.3 men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i dessa stycken, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.5 Om vissa officiella transportbenämningar för gaser ändrats på grund av ändringar i RID/RID-S, är det inte nödvändigt att ändra benämningarna på tankskylten eller på själva tankskalet (se 6.8.3.5.2 eller 6.8.3.5.3), förutsatt att benämningarna för gaserna på tankcontainrar och MEG-containrar eller på skyltarna (se 6.8.3.5.6 (b) eller (c)) anpassas vid nästa återkommande kontroll.
1.6.4.6 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna avseende märkning med utvändigt beräkningstryck enligt 6.8.2.5.1, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.7 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i bihang X, 3.3.3 och 3.3.4, får användas även i fortsättningen.
VD ]
1.6.4.8 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 januari 1999 enligt de till och med den 31 december 1998 gällande bestämmelserna i bihang X, 5.3.6.3, men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i bihang X, 5.3.6.3, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.9 Tankcontainrar och MEG-containrar som konstruerats och tillverkats enligt tekniska normer, vilka vid tillverkningstillfället var godtagna enligt de vid denna tidpunkt tillämpliga bestämmelserna i 6.8.2.7, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.10 (Borttagen.)
1.6.4.11 (Tills vidare blank.)
1.6.4.12 Tankcontainrar och MEG-containrar som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 30 juni 2001 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 juli 2001 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen. De ska dock märkas med tillämplig tankkod och tillämplig alfanumerisk kod TC och TE för [ UPPHÄ
särbestämmelserna enligt 6.8.4.
1.6.4.13 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2003 enligt bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2002, men som inte uppfyller kraven i 6.8.2.1.7 tillämpliga från den 1 januari 2003 och särbestämmelse TE 15 i 6.8.4 (b) tillämplig från den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2006, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.14 Tankcontainrar för transport av frätande gaser, UN 1052, UN 1790 och UN 2073, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna i 6.8.5.1.1 (b), får användas även i fortsättningen.
63
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.6.4.15 Uppgift om provningens art (”P” eller ”L”) på tankskylten enligt 6.8.2.5.1 behöver inte läggas till förrän vid den första provningen som utförs efter den 1 januari 2007.
1.6.4.16 (Borttagen.)
1.6.4.17 (Borttagen.)
1.6.4.18 För tankcontainrar och MEG-containrar som tillverkats före den 1 januari 2007 men som inte uppfyller bestämmelserna i 4.3.2 samt 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4 om tankdokumentation, ska senast vid nästa återkommande kontroll sammanställning av handlingar för tankdokumentationen ha påbörjats.
1.6.4.19 Tankcontainrar avsedda för transport av ämnen i klass 3, förpackningsgrupp I, med ångtryck vid 50 °C på högst 175 kPa (1,75 bar) (absoluttryck), som tillverkats före den 1 juli 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, och som enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna tillordnats tankkoden L1,5BN, får användas fram till och med den 31 december 2016 för transport av ovannämnda ämnen.
1.6.4.20 Slamsugartankar som utgör tankcontainrar, som tillverkats före den 1 januari 2005 enligt de till och med den 31 december 2004 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2005 gällande bestämmelserna i 6.10.3.9, får användas även i fortsättningen. 1.6.4.21- VD ]
1.6.4.29 (Tills vidare blanka.)
1.6.4.30 UN-tankar och UN-MEG-containrar, vilka inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna men tillverkas enligt ett före den 1 januari 2008 utfärdat typgodkännandecertifikat, får användas även i fortsättningen.
1.6.4.31 För ämnen till vilka särbestämmelse TP35 i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11 är tillordnad, får UN-tankinstruktionen T14, föreskriven i den till och med 31 december 2008 giltiga RID/RID-S, tillämpas fram till och med den 31 december 2014.
1.6.4.32 Om tankskalet till en tankcontainer före den 1 januari 2009 var indelat med skiljeväggar eller skvalpskott i fack om högst 7500 l volym, behöver volymen i de uppgifter som föreskrivs i 6.8.2.5.1 inte kompletteras med symbolen ”S” innan nästa återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.2 utförs.
1.6.4.33 Med avvikelse från bestämmelserna i 4.3.2.2.4, får tankcontainrar för transport av kondenserade och kylda kondenserade gaser som uppfyller tillämpliga [ UPPHÄ
tillverkningsbestämmelser i RID/RID-S men som före den 1 januari 2009 var indelade med skiljeväggar eller skvalpskott i fack med mer än 7500 l volym, fortsättningsvis fyllas till över 20 % och under 80 % av sin volym.
1.6.4.34 (Borttagen.)
1.6.4.35 (Borttagen.)
1.6.4.36 För ämnen till vilka särbestämmelse TP37 är tillordnad i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, får UN-tankinstruktionen föreskriven i RID/RID-S giltig till och med 31 december 2010 tillämpas fram till och med den 31 december 2016.
64
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
1.6.4.37 UN-tankar och MEG-containrar tillverkade före den 1 januari 2012, enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna om märkning i 6.7.2.20.1, 6.7.3.16.1, 6.7.4.15.1 eller 6.7.5.13.1, får användas även i fortsättningen, förutsatt att övriga tillämpliga bestämmelser är uppfyllda i RID/RID-S gällande från den 1 januari 2011, inklusive bestämmelserna i 6.7.2.20.1 (g) om märkning på tankskylten med symbolen ”S” när tankskalet eller tankfacket är indelat med skvalpskott i fack om högst 7500 l volym. Om tankskalet, eller tankfacket, före den 1 januari 2012 var indelat med skvalpskott i fack om högst 7500 l volym, behöver volymen av tankskalet respektive tankfacket inte kompletteras med symbolen ”S” förrän då nästa återkommande kontroll enligt 6.7.2.19.5 utförs.
1.6.4.38 UN-tankar tillverkade före den 1 januari 2014 behöver inte märkas med UNtankinstruktion enligt 6.7.2.20.2, 6.7.3.16.2 och 6.7.4.15.2 förrän vid nästa återkommande kontroll.
1.6.4.39 Tankcontainrar och MEG-containrar konstruerade och tillverkade i enlighet med standarder tillämpliga vid tidpunkten för tillverkningen (se 6.8.2.6 och 6.8.3.6) enligt vid den tidpunkten tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, får användas även i fortsättningen, såvida inte särskilda övergångsbestämmelser begränsar användningen.
1.6.4.40 Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2011 enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.3, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.3, tredje stycket, om placering av flamspärr eller flamskydd, får användas även i fortsättningen. 1.6.4.41 För ämnen som är giftiga vid inandning med UN-nummer 1092, 1238, 1239, 1244, VD ]
1251, 1510, 1580, 1810, 1834, 1838, 2474, 2486, 2668, 3381, 3383, 3385, 3387 och 3389, får den fram till den 31 december 2010 tillämpliga tankkoden angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, tillämpas fram till och med den 31 december 2016 för tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2011.
1.6.4.42 Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2013 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2013 gällande bestämmelserna om märkning i 6.8.2.5.2 eller 6.8.3.5.6, får fortsatt vara märkta enligt bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2012 fram till den nästa återkommande kontroll som kommer att ske efter den 1 juli 2013.
1.6.4.43 UN-tankar och MEG-containrar tillverkade före den 1 januari 2014 behöver inte uppfylla kraven i 6.7.2.13.1 (f), 6.7.3.9.1 (e), 6.7.4.8.1 (e) och 6.7.5.6.1 (d) gällande märkningen av tryckavlastningsanordningar.
1.6.4.44 För ämnen till vilka särbestämmelse TP38 eller TP39 är tillordnad i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, får UN-tankinstruktionen föreskriven i RID/RID-S giltig till och med [ UPPHÄ
den 31 december 2012 tillämpas fram till och med den 31 december 2018.
1.6.4.45 För UN 2381, får den fram till den 31 december 2012 tillämpliga tankkoden angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, tillämpas fram till och med den 31 december 2018 för tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2013.
1.6.4.46 Tankcontainrar tillverkade före den 1 januari 2012 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.6 angående standarderna EN 14432:2006 och EN 14433:2006 tillämpliga från och med den 1 januari 2011, får användas även i fortsättningen.
1.6.5 (Tills vidare blank.)
65
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
| 1.6.6 | Klass 7 |
|---|---|
| 1.6.6.1 | Kollin för vilka inget konstruktionsgodkännande av behörig myndighet krävts enligt utgåvorna 1985 och 1985 (1990 års version) av IAEA Safety Series No. 6 Undantagna kollin, industrikollin av typ IP-1, IP-2 och IP-3 samt kollin av typ A, för vilka konstruktionsgodkännande av behörig myndighet tidigare inte krävdes, och som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1985 och 1985 (1990 års version) av IAEA Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material (IAEA Safety Series No. 6), får fortfarande användas, under förutsättning att 1.7.3 om kvalitetssäkringsprogram och 2.2.7.2.2, 2.2.7.2.4.1, 2.2.7.2.4.4, 2.2.7.2.4.5, 2.2.7.2.4.6, särbestämmelse 336 i kapitel 3.3 och 4.1.9.3 om gränsvärden för aktivitet och materialbegränsningar uppfylls. Förpackningar, förändrade efter den 31 december 2003 av andra skäl än förbättrad säkerhet eller tillverkade efter den 31 december 2003, ska uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S. Kollin som längst till och med den 31 december 2003 iordningsställts för transport enligt bestämmelserna i utgåva 1985 eller 1985 (1990 års version) av IAEA Safety Series No. 6 får fortsätt transporteras. Kollin som iordningställs efter detta datum ska uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S. |
| 1.6.6.2 1.6.6.2.1 | Kollin som godkänts enligt bestämmelserna i utgåva 1973, 1973 (i ändrad version), 1985 och 1985 (1990 års version) av IAEA Safety Series No. 6 Förpackningar som tillverkats enligt en kollikonstruktion, vilken godkänts av behörig VD ] myndighet enligt bestämmelserna i utgåva 1973 eller 1973 (i ändrad version) av IAEA Safety Series No. 6, får under förutsättning att kollikonstruktion erhåller multilateralt godkännande samt att tillämpliga delar av 1.7.3 om kvalitetssäkringsprogram och 2.2.7.2.2, 2.2.7.2.4.1, 2.2.7.2.4.4, 2.2.7.2.4.5, 2.2.7.2.4.6, särbestämmelse 337 i kapitel 3.3 och 4.1.9.3 om gränsvärden för aktivitet och materialbegränsningar uppfylls, även användas fortsättningsvis. Ny tillverkning av sådana förpackningar är inte tillåten. Ändringar av kollikonstruktion eller slag eller mängd av det godkända radioaktiva innehållet, vilka enligt behörig myndighets avgörande kan påverka säkerheten väsentligt, ska uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S. Varje förpackning ska ges ett serienummer enligt bestämmelserna i 5.2.1.7.5, vilket ska sättas på dess utsida. |
| 1.6.6.2.2 | Förpackningar som tillverkats enligt en kollikonstruktion, vilken godkänts av behörig myndighet enligt bestämmelserna i utgåva 1985 eller 1985 (1990 års version) av IAEA Safety Series No. 6, får användas under förutsättning att kollikonstruktionen erhåller multilateralt godkännande samt att bestämmelserna i 1.7.3 om kvalitetssäkringsprogram och 2.2.7.2.2, 2.2.7.2.4.1, 2.2.7.2.4.4, 2.2.7.2.4.5, [ UPPHÄ 2.2.7.2.4.6, särbestämmelse 337 i kapitel 3.3 och 4.1.9.3 om gränsvärden för aktivitet och materialbegränsningar uppfylls. Ändringar av kollikonstruktion eller slag eller mängd av det godkända radioaktiva innehållet, vilka enligt behörig myndighets avgörande kan påverka säkerheten väsentligt, ska uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S. Förpackningar, för vilka tillverkningen påbörjas efter den 31 december 2006 ska uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S. |
| 1.6.6.3 | Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, godkända enligt utgåva 1973, 1973 (i ändrad version), 1985 eller 1985 (1990 års version) av IAEA Safety Series No. 6 Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som tillverkats enligt en konstruktion, vilken fått unilateralt godkännande av behörig myndighet enligt utgåva 1973 eller 1973 (i ändrad version), 1985 eller 1985 (1990 års version) av IAEA Safety Series No. |
66
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
6, får användas även fortsättningsvis, under förutsättning att det enligt 1.7.3 föreskrivna kvalitetssäkringsprogrammet uppfylls. Alla radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, som tillverkas efter den 31 december 2003 ska uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S.
VD ]
[ UPPHÄ
67
VD ]
[ UPPHÄ
68
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.7
Allmänna bestämmelser för klass 7
| 1.7.1 | Giltighetsområde och tillämpning Anm 1 I händelse av olyckor eller tillbud under transport av radioaktiva ämnen, ska bestämmelser om nödåtgärder, fastställda av berörda nationella och/eller internationella organisationer, iakttas för att skydda människor, egendom och miljö. Lämpliga riktlinjer för sådana bestämmelser finns i ”Planning and Preparing for Emergency Response to Transport Accidents Involving Radioactive Material”, Safety Standard Series No. TS-G-1.2 (ST-3), IAEA, Wien (2002). Anm 2 Nödåtgärderna ska ta hänsyn till uppkomst av andra farliga ämnen som kan bildas i en reaktion mellan innehållet i en sändning och omgivningen, i händelse av en olycka. |
|---|---|
| 1.7.1.1 | RID/RID-S fastställer säkerhetsstandarder, som möjliggör tillräcklig kontroll av strålning, kriticitet och termisk fara för personer, egendom och miljö, i den mån dessa har samband med transport av radioaktiva ämnen. Dessa standarder är baserade på IAEA Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material, utgåva 2009, Safety Standards Series No. TS-R-1, IAEA, Wien (2009). Rådgivande text finns i ”Advisory Material for the IAEA Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material (2005 Edition)”, Safety Standard Series No. TS-G-1.1 (Rev.1) IAEA, Wien (2008). VD ] |
| 1.7.1.2 | Syftet för RID/RID-S är att fastställa bestämmelser som ska vara uppfyllda för att garantera säkerheten och skydda personer, egendom och miljö mot påverkan av strålning vid transport av radioaktiva ämnen. Detta skydd uppnås genom krav på: (a) inneslutning av det radioaktiva innehållet, (b) kontroll av yttre strålningsnivåer, (c) förhindrande av kriticitet, (d) att motverka skador orsakade av värme. Dessa krav uppnås för det första genom tillämpning av en stegvis ansats för att begränsa innehållet i kollin och vagnar och för att ställa upp standarder, som tillämpas för aktuella kollikonstruktioner beroende på faran med det radioaktiva innehållet. För det andra uppnås de genom uppställande av krav på konstruktion och användning av [ UPPHÄ kollin och på underhåll av förpackningar, inklusive hänsyn till slag av radioaktivt innehåll. Slutligen uppnås de genom att kräva administrativ kontroll vilket, i tillämpliga fall, inkluderar godkännande av behörig myndighet. |
| 1.7.1.3 | RID/RID-S gäller för transport av radioaktiva ämnen på järnväg, inklusive sådan transport som är förknippad med användningen av radioaktiva ämnen. Villkor för transport innefattar alla aktiviteter och åtgärder som har samband med förflyttning av radioaktiva ämnen och omfattas av densamma. Det innefattar såväl konstruktion, tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar som förberedelse, avsändning, lastning, transport med transportbetingat mellanuppehåll, lossning och ankomst till den slutliga bestämmelseorten av last med radioaktiva ämnen och kollin. För 69 |
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
funktionskriterierna i RID/RID-S tillämpas en stegvis ansats karakteriserad av tre nivåer: (a) rutinmässiga transportförhållanden (fria från tillbud), (b) normala transportförhållanden (tillbud), (c) olycksrelaterade transportförhållanden. 1.7.1.4 Bestämmelserna i RID/RID-S omfattar inte transport av: (a) radioaktiva ämnen, som är en integrerad beståndsdel av transportmedlet, (b) radioaktiva ämnen som transporteras inom anläggningar där lämpliga säkerhetsbestämmelser är i kraft och där transporten inte sker på allmän väg eller järnväg, (c) radioaktiva ämnen som implanterats eller inkorporerats i personer eller levande djur för diagnostiska eller terapeutiska ändamål, (d) radioaktiva ämnen ingående i konsumentartiklar med föreskriftsenligt godkännande och som saluförts till den slutliga användaren, (e) i naturen förekommande ämnen och malmer innehållandes naturligt förekommande radionuklider, vilka antingen är i sitt naturliga tillstånd eller enbart har bearbetats för andra ändamål än för utvinning av radionukliderna och VD ]
som inte heller avses att bearbetas för användning av dessa radionuklider samt under förutsättning att ämnets aktivitetskoncentration inte överstiger 10 gånger de värden som anges i 2.2.7.2.2.1(b) eller beräknats enligt 2.2.7.2.2.2–2.2.7.2.2.6, (f) icke-radioaktiva fasta föremål, med förekomst av radioaktiva ämnen på någon yta i mängder som inte överstiger det gränsvärde som framgår av definitionen för kontamination i 2.2.7.1.2.
1.7.1.5 Särskilda bestämmelser för transport av undantagna kollin
1.7.1.5.1 Undantagna kollin som kan innehålla radioaktiva ämnen i begränsad mängd, instrument, tillverkade föremål och tömda förpackningar enligt 2.2.7.2.4.1 omfattas endast av följande bestämmelser i del 5 till och med del 7: (a) tillämpliga bestämmelser i 5.1.2, 5.1.3.2, 5.1.4, 5.1.5.4, 5.2.1.9 samt 7.5.11 särbestämmelse CW33 (5.2),
[ UPPHÄ
(b) bestämmelserna för undantagna kollin i 6.4.4, (c) om det undantagna kollit innehåller fissila ämnen ska ett av de angivna undantagskriterierna för fissila ämnen i 2.2.7.2.3.5 vara tillämpligt och bestämmelsen i 6.4.7.2 uppfylld. 1.7.1.5.2 Undantagna kollin omfattas av tillämpliga bestämmelser i alla andra delar av RID/RID-S.
70
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
| 1.7.2 | Strålskyddsprogram |
|---|---|
| 1.7.2.1 | Transport av radioaktiva ämnen ska omfattas av ett systematiskt upplagt strålskyddsprogram med målet att säkerhetsställa ett tillräckligt beaktande av strålskyddsåtgärder. |
| 1.7.2.2 | Persondoser ska ligga under tillämpliga dosgränser. Skydd och säkerhet ska optimeras så att storleken på dos till individer, antalet exponerade personer samt sannolikheten att förorsaka exponering hålls så låg som rimligt möjligt, med hänsyn tagen till ekonomiska och sociala faktorer, och med begränsningen att exponeringen av enskilda personer ska vara föremål för dosrestriktioner. En strukturerad och systematisk metodik ska väljas, varvid hänsyn ska tas till samspelet mellan transporten och andra verksamheter. |
| 1.7.2.3 | Slag och omfattning av åtgärder som inkluderas i strålskyddsprogrammet ska stå i relation till storleken av och sannolikheten för strålningsexponering. Programmet ska innefatta bestämmelserna i 1.7.2.2, 1.7.2.4, 1.7.2.5 och 7.5.11 särbestämmelse CW33 (1.1). Dokumentation av strålskyddsprogrammet ska på anmodan stå till respektive behörig myndighets förfogande för granskning. |
| 1.7.2.4 | För yrkesmässig exponering som härrör från verksamhet med transport, där det uppskattas att den effektiva dosen (a) sannolikt ligger mellan 1 och 6 mSv per år, ska ett program genomföras för bestämning av doser genom dosövervakning av arbetsplatsen eller individuell dosövervakning. VD ] (b) sannolikt kan överstiga 6 mSv per år, ska en individuell dosövervakning genomföras. När en individuell dosövervakning eller dosövervakning av arbetsplatsen genomförs så ska tillämplig registrering ske. Anm För yrkesmässig exponering som härrör från transportverksamhet där det kan anses som osannolikt att den effektiva dosen kan komma att överstiga 1 mSv per år, behövs varken särskilda arbetsrutiner, noggrann övervakning, dosbedömningsprogram eller uppföljning på individnivå. |
| 1.7.2.5 | Personal (se särbestämmelse CW33, Anm 3 i 7.5.11) ska vara ändamålsenligt utbildade i strålskydd inkluderande de försiktighetsåtgärder som ska iakttas för att begränsa deras yrkesmässiga exponering och exponeringen av andra personer som kan bli berörda på grund av deras verksamhet. [ UPPHÄ |
| 1.7.3 | Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringsprogram som baseras på internationella, nationella eller andra standarder som är godtagbara av behörig myndighet, ska fastställas och genomföras för konstruktion, tillverkning, provning, dokumentation, användning, underhåll och inspektion av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, radioaktiva ämnen med liten spridbarhet och kollin samt för alla rutiner för transport och mellanlagring för att säkerställa efterlevnad av tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S. Intyg att konstruktionsunderlaget är fullständigt uppfyllt ska ställas till behörig myndighets förfogande. Tillverkaren, avsändaren eller användaren ska vara beredd att bereda behörig myndighet möjlighet för inspektion under tillverkning och användning och att visa för alla berörda behöriga myndigheter att 71 |
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
(a) tillverkningsmetoder och använda material överensstämmer med den godkända specifikationen av konstruktionen, och
(b) alla förpackningar regelbundet kontrolleras och där så behövs repareras och hålls i gott skick, så att de även efter upprepad användning fortsatt uppfyller alla tillämpliga bestämmelser och specifikationer.
Där godkännande från behörig myndighet krävs ska detta beakta och vara betingat av tillräckligheten hos ett sådant kvalitetssäkringsprogram.
| 1.7.4 | Särskild överenskommelse |
|---|---|
| 1.7.4.1 | Med särskild överenskommelse avses de bestämmelser, godkända av behörig myndighet, enligt vilka sändningar som inte uppfyller alla krav som gäller för radioaktiva ämnen i RID/RID-S får transporteras. Anm Särskild överenskommelse räknas inte som temporär avvikelse enligt 1.5.1. |
| 1.7.4.2 | Sändningar, där överensstämmelse med någon bestämmelse för klass 7 inte är möjlig, får endast transporteras enligt särskild överenskommelse. Förutsatt att behörig myndighet är övertygad om att överensstämmelse med bestämmelserna för klass 7 inte är möjlig, och att erforderlig av RID/RID-S fastlagd säkerhetsstandard har verifierats på alternativa sätt, så kan behörig myndighet medge transport enligt särskild överenskommelse för en enskild sändning eller för en planerad serie av flera sändningar. Den totalt uppnådda säkerhetsnivån vid transport ska vara minst likvärdig VD ] med den som erhålls vid uppfyllande av alla tillämpliga bestämmelser. För internationella sändningar av detta slag krävs multilateralt godkännande. |
| 1.7.5 | Radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper Vid dokumentation, förpackning, etikettering, märkning, märkning med storetiketter, stuvning, lastseparering och transport ska utöver de radioaktiva och fissila egenskaperna hänsyn tas till andra farliga egenskaper hos kollits innehåll, såsom explosivitet, brandfarlighet, benägenhet till självantändning, kemisk giftighet och frätande verkan, så att alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S uppfylls. |
| 1.7.6 | Överskridna gränsvärden |
| 1.7.6.1 | Vid överskridande av något gränsvärde i RID/RID-S för strålningsnivå eller kontamination [ UPPHÄ (a) ska avsändaren informeras om överskridandet (i) av transportören, om överskridandet konstateras under transporten, eller (ii) av mottagaren, om överskridandet konstateras vid mottagandet, (b) ska beroende på omständigheterna transportören, avsändaren eller mottagaren (i) vidta omedelbara åtgärder för att mildra konsekvenserna av överskridandet, (ii) undersöka överskridandet och dess orsaker, omständigheter och konsekvenser, |
72
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
(iii) vidta lämpliga åtgärder för att eliminera orsakerna och omständigheterna som lett till överskridandet och förhindra återuppträdande av liknande omständigheter som lett till överskridandet, och (iv) meddela behöriga myndigheter om orsakerna till överskridandet och om de korrigerande eller förebyggande åtgärder som vidtagits eller ska vidtas, och (c) ska meddelande till avsändaren och till behöriga myndigheter om överskridandet ske så snart som möjligt, och omedelbart, om en situation där bestrålning som kräver nödåtgärder utvecklats eller utvecklar sig.
VD ]
[ UPPHÄ
73
VD ]
[ UPPHÄ
74
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.8
Åtgärder för kontroll och annat stöd för att uppfylla säkerhetsbestämmelserna
| 1.8.1 | Myndighetskontroll av farligt gods |
|---|---|
| 1.8.1.1 | Fördragsstaternas behöriga myndigheter får på sitt territorium när som helst kontrollera på ort och ställe om bestämmelserna för transport av farligt gods är uppfyllda, inklusive, enligt 1.10.1.5, bestämmelserna om åtgärder för transportskydd. Dessa kontroller ska dock genomföras utan fara för personer, egendom och miljö och utan påtaglig störning av järnvägstrafiken. |
| 1.8.1.2 | De som är delaktiga vid transport av farligt gods (kapitel 1.4) ska inom ramen för sina skyldigheter direkt ge behörig myndighet, och dem denna utser, de upplysningar som krävs för att genomföra kontroll. |
| 1.8.1.3 | Behörig myndighet får också för kontrolländamål företa besiktning i verksamheten hos företag som är delaktiga (kapitel 1.4) vid transport av farligt gods, gå igenom underlag och för provning ta ut prov av det farliga godset eller förpackningarna, i den mån detta inte utgör någon säkerhetsrisk. Delaktiga vid transport av farligt gods (kapitel 1.4) ska hålla vagnar, vagnsdetaljer samt utrustning och tillbehör tillgängliga för kontrolländamål så långt detta är möjligt och rimligt. Behörig myndighet får, såvida det bedöms nödvändigt, utse en person i företaget som medföljer den behöriga VD ] myndighetens representant. |
| 1.8.1.4 | Konstaterar behörig myndighet att bestämmelserna i RID inte uppfylls, så får den förbjuda sändningen eller avbryta transporten, till dess att de konstaterade bristerna eliminerats, eller vidta andra lämpliga åtgärder. Stoppet kan ske på ort och ställe eller på en av myndigheten av säkerhetsskäl vald annan plats. Sådana åtgärder får inte otillbörligt störa järnvägtrafiken. |
| 1.8.2 | Myndighetssamråd |
| 1.8.2.1 | Fördragsstater ska assistera varandra vid genomförandet av RID. |
| 1.8.2.2 | Om det på en fördragsstats territorium uppstår en säkerhetsrisk, genom svåra eller upprepade regelöverträdelser av ett företag med säte på en annan fördragsstats territorium, så ska dessa överträdelser anmälas till den behöriga myndigheten i den fördragsstat, på vars territorium företaget har sitt säte. Behörig myndighet i den [ UPPHÄ fördragsstat på vars territorium svåra eller upprepade regelöverträdelser har konstaterats får anhålla hos behörig myndighet i den fördragsstat på vars territorium företaget har sitt säte om att gentemot den eller de felande ta till lämpliga åtgärder. Överförande av personanknutna uppgifter är endast tillåtet i den mån detta är nödvändigt för att beivra svåra eller upprepade överträdelser. |
| 1.8.2.3 | Den myndighet som fått sådan anhållan meddelar behörig myndighet i den fördragsstat, på vars territorium överträdelserna konstaterats, vilka åtgärder som i förekommande fall vidtagits gentemot företaget. 75 |
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
*)
| 1.8.3 | Säkerhetsrådgivare |
|---|---|
| 1.8.3.1 | Alla företag, vars verksamhet omfattar transport av farligt gods på järnväg eller med sådan transport sammanhängande lastning, lossning, fyllning eller förpackning ska utse en eller flera säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods, vars uppgift består i att hjälpa till att förebygga de risker för personer, egendom och miljö som uppkommer genom sådan verksamhet. |
| 1.8.3.2 | Fördragsstaternas behöriga myndigheter kan besluta att dessa bestämmelser inte gäller företag, (a) vars verksamhet omfattar transport av farligt gods med transportmedel som tillhör militären eller lyder under militärens ansvar, eller (b) vars verksamhet omfattar begränsade mängder per vagn, vilka ligger under de i 1.1.3.6, 1.7.1.4 och kapitel 3.3, 3.4 och 3.5 angivna gränsvärdena, eller (c) vars huvud- eller biverksamhet inte består av transport av farligt gods eller med sådan transport sammanhängande lastning eller lossning, men som tillfälligtvis utför inrikes transport av farligt gods eller därmed sammanhängande lastning eller lossning, med endast mycket liten fara eller miljörisk. |
| 1.8.3.3 | Säkerhetsrådgivare har väsentligen uppgiften under företagsledarens ansvar, att inom ramen för företagets verksamhet söka efter metoder och sätt och vidta åtgärder, som underlättar genomförandet av denna verksamhet under uppfyllande av gällande bestämmelser och under optimala säkerhetsförhållanden. VD ] Säkerhetsrådgivarens uppgifter i samband med företagets verksamhet omfattar i synnerhet: - att se till att bestämmelserna för transport av farligt gods iakttas, - rådgivning till företaget vid aktiviteter i samband med transport av farligt gods, - upprättande av årsrapport till företagsledningen eller i förekommande fall till en lokal myndighet om företagets verksamhet med avseende på transport av farligt gods. Rapporterna ska arkiveras i fem år och på anmodan uppvisas för nationell myndighet. Därutöver omfattar säkerhetsrådgivarens uppgifter särskilt kontroll av nedanstående rutiner och metoder, med avseende på ifrågavarande verksamhet: [ UPPHÄ - metoder med vilka iakttagande av bestämmelserna för identifiering av transporterat farligt gods säkerställs, - rutiner i företaget för att ta hänsyn till särskilda krav med avseende på transporterat farligt gods vid anskaffning av transportmedel, - metoder för kontroll av den utrustning som används för transport av farligt gods eller för lastning och lossning, |
*) Området regleras genom Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2006:9) om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods.
76
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
- tillräcklig utbildning av berörda arbetstagare i företaget, inklusive utbildning om ändringar i bestämmelserna, och dokumentation om sådan utbildning i personalakten,
- genomförande av lämpliga omedelbara åtgärder vid eventuella olyckor eller tillbud, som skulle kunna riskera säkerheten under transport av farligt gods eller under lastning eller lossning,
- genomförande av undersökningar och om så krävs upprättande av rapporter om olyckor, tillbud eller svåra regelöverträdelser, som konstateras under transport av farligt gods eller under lastning eller lossning,
- införande av lämpliga åtgärder för att förhindra förnyat uppträdande av olycksfall, tillbud eller svåra överträdelser,
- hänsyn till lagar och förordningar och särskilda krav för transport av farligt gods vid urval och användning av underleverantörer eller annan tredje part,
- kontroll av huruvida den personal, som anförtros transport av farligt gods eller lastning eller lossning, förfogar över utförliga arbetsbeskrivningar och instruktioner,
- införande av åtgärder för att upplysa om farorna vid transport av farligt gods eller vid lastning eller lossning av farligt gods, - införande av åtgärder för att kontrollera existensen av handlingar och VD ]
säkerhetsutrustning som ska medföras i transportmedlet, samt hur föreskriftsenliga sådana handlingar och utrustning är,
- införande av metoder för att kontrollera att bestämmelserna för lastning och lossning iakttas,
- förekomst av skyddsplan enligt 1.10.3.2.
1.8.3.4 Säkerhetsrådgivarens funktion kan upprätthållas av företagsledaren, av en person med andra uppgifter i företaget eller av en person som inte tillhör företaget, i den mån vederbörande har faktisk möjlighet att uppfylla säkerhetsrådgivarens uppgifter.
1.8.3.5 Varje berört företag ska på anmodan meddela namnet på sin säkerhetsrådgivare till behörig myndighet eller motsvarande av fördragsstaten utsett organ.
1.8.3.6 Säkerhetsrådgivare ska ansvara för att efter ett olycksfall, som sker under en av det
[ UPPHÄ
aktuella företaget genomförd transport eller under en av företaget utförd lastning eller lossning, varvid personer, egendom eller miljön kommit till skada, efter inhämtande av alla relevanta uppgifter att en olycksrapport upprättas till företagsledningen eller i förekommande fall till lokal myndighet. Denna olycksfallsrapport ersätter inte företagsledningens rapporter, som ska upprättas enligt andra internationella eller inrikes förordningar.
1.8.3.7 Säkerhetsrådgivare ska inneha ett för transport på järnväg giltigt intyg. Detta utfärdas av behörig myndighet eller av fördragsstaten för ändamålet utsett organ.
1.8.3.8 För att erhålla intyget ska den sökande genomgå utbildning, som bestyrks genom avläggande av examination, godkänd av behörig myndighet i fördragsparten.
77
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.8.3.9 Genom utbildningen ska sökanden i första hand erhålla tillräcklig kännedom om riskerna med transport av farligt gods, lagar, förordningar och bestämmelser samt tillräcklig kännedom om de i 1.8.3.3 beskrivna uppgifterna. 1.8.3.10 Examinationen genomförs av behörig myndighet eller ett av denna utsett examinationsorgan. Examinationsorganet får inte vara utbildningsorganisatör. Utnämning av examinationsorgan sker i skriftlig form. Detta tillstånd kan vara tidsbegränsat och gälla på grundval av följande kriterier: - examinationsorganets kompetens, - specifikation av de av examinationsorganet föreslagna examinationsmetoderna, - åtgärder för att säkerställa examinationens objektivitet, - examinationsorganets oberoende gentemot alla fysiska eller juridiska personer som anlitar säkerhetsrådgivare. 1.8.3.11 Syftet med examinationen är att konstatera om kandidaten förfogar över erforderlig kunskapsnivå för att uppfylla en säkerhetsrådgivares uppgifter enligt 1.8.3.3 och därigenom erhålla det i 1.8.3.7 beskrivna utbildningsbeviset. Examinationen ska omfatta minst följande sakområden: (a) kännedom om olyckskonsekvenser i samband med transport av farligt gods och kännedom av de viktigaste olycksorsakerna, VD ]
(b) bestämmelser i nationell lagstiftning samt i internationella överenskommelser som i synnerhet berör följande områden: - klassificering av farligt gods (metoder för klassificering av lösningar och blandningar, struktur hos ämnesförteckningen, klasser av farligt gods och klassificeringskriterierna, egenskaper hos transporterade farliga ämnen och föremål, fysikaliska och kemiska samt toxikologiska egenskaper), - allmänna bestämmelser för förpackningar, tankar och tankcontainrar (slag, kodning, märkning, konstruktion, första och återkommande kontroll), - märkning och etikettering, applicering av storetiketter och märkning med orangefärgade skyltar (märkning och etikettering av kollin samt applicering och avlägsnande av storetiketter och orangefärgade skyltar),
[ UPPHÄ
- obligatoriska uppgifter i godsdeklarationen, - distributionssätt och avsändningsbegränsningar (vagnslast, komplett last, transport i bulk, transport i IBC-behållare, transport i containrar, transport i fasta eller avmonterbara tankar), - transport av passagerare, - samlastningsförbud och försiktighetsåtgärder vid samlastning, - separation av gods, - begränsning av transporterad mängd och undantagna mängder,
78
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
- hantering och säkring av last (lastning och lossning – fyllnadsgrad, stuvning och separation), - rengöring respektive avgasning före lastning och efter lossning - utbildning av trafikpersonal och fordonsbesättning, - handlingar som ska medföras (godsdeklarationer, skriftliga instruktioner, kopior av eventuella undantag eller avvikelser, övriga handlingar), - skriftliga instruktioner (verkställande av instruktionerna och skyddsutrustning för fordonsbesättningen), - utsläpp av miljöskadliga ämnen vid drift eller olycksfall, - bestämmelser för transportutrustning.
1.8.3.12 Examination
1.8.3.12.1 Examinationen ska bestå av ett skriftligt prov som kan kompletteras med ett muntligt prov. 1.8.3.12.2 Vid det skriftliga provet får inget annat underlag användas än internationella och nationella bestämmelser.
VD ]
1.8.3.12.3 Elektroniska media får användas endast om de tillhandahålls av examinationsorganet. Det får inte finnas någon möjlighet för en kandidat att lägga till uppgifter till tillhandahållna elektroniska media, vilket innebär att kandidaten endast får svara på de ställda frågorna i provet. 1.8.3.12.4 Det skriftliga provet består av två delar: (a) Kandidaten ska erhålla ett frågeformulär. Det ska bestå av minst 20 öppna frågor vilka omfattar åtminstone de ämnesområden som framgår av de i 1.8.3.11 nämnda sakområdena. Flervalsfrågor är dock också möjliga. I detta fall motsvarar två flervalsfrågor en öppen fråga. Inom dessa områden ska följande ägnas särskild uppmärksamhet: - allmänna förebyggande- och säkerhetsåtgärder, - klassificering av farligt gods,
[ UPPHÄ
- allmänna bestämmelser för förpackningar, tankar, tankcontainrar, cisternvagnar osv., - märkning och etiketter, - uppgifter i godsdeklarationen, - hantering och säkring av lasten, - utbildning av trafikpersonal respektive besättning, - handlingar och godsdeklarationer som ska medföras,
79
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
- skriftliga instruktioner - bestämmelser för transportutrustning. (b) Varje kandidat ska bearbeta en fallstudie över en av de i 1.8.3.3 beskrivna uppgifterna för säkerhetsrådgivare, varvid han ska visa att han har förmåga att utföra en säkerhetsrådgivares uppgifter. 1.8.3.13 Fördragsstaterna kan avgöra att kandidater som ska arbeta för företag, som har specialiserat sig på transport av vissa slags farligt gods, endast examineras på de områden som berör deras verksamhet. Vid dessa godsslag handlar det om gods i - klass 1 - klass 2 - klass 7 - klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 8 och 9 - UN 1202, 1203, 1223, 3475 och flygbränsle klassificerat som UN 1268 eller 1863 I utbildningsbeviset enligt 1.8.3.7 ska tydligt anges att det är giltigt endast för de i detta stycke nämnda slagen av farligt gods, för vilka säkerhetsrådgivaren har VD ]
examinerats under de i 1.8.3.12 angivna betingelserna. Utbildningsbevis som säkerhetsrådgivare erhållit före den 1 januari 2009 för UN 1202, 1203 och 1223, gäller även för UN 3475 och flygbränsle klassificerat som UN 1268 eller 1863. 1.8.3.14 Behörig myndighet eller examinationsorgan ska allt eftersom sammanställa en katalog med frågor, som har ställts i examinationen. 1.8.3.15 Intyget enligt 1.8.3.7 ska utfärdas i enlighet med förlagan i 1.8.3.18 och accepteras av alla fördragsstater.
1.8.3.16 Giltighetstid och förlängning av intyg
1.8.3.16.1 Intyget har en giltighet på fem år.
[ UPPHÄ
Intygets giltighetsperiod förlängs fem år från utgångsdatum, om innehavaren av intyget under det sista året före utgångsdatum har klarat ett prov. Provet ska vara godkänt av behörig myndighet. 1.8.3.16.2 Provets syfte är att kontrollera att innehavaren har de kunskaper som behövs för att uppfylla de i 1.8.3.3 angivna skyldigheterna. De nödvändiga kunskaperna finns angivna i 1.8.3.11 (b) och ska innefatta de föreskriftsändringar som införts sedan det senaste intyget erhölls. Provet ska genomföras och övervakas efter samma principer som beskrivs i 1.8.3.10 och 1.8.3.12–1.8.3.14. Dock behöver inte innehavaren göra den i 1.8.3.12.4 (b) angivna fallstudien. 1.8.3.17 (Borttagen.)
80
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
1.8.3.18 Förlaga för intyg
Intyg för säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods
Intygsnummer: Nationalitetsbeteckning för utfärdande stat:
| 1.8.4 | Förteckning över behöriga myndigheter och av dem utsedda organ Fördragsstaterna ska meddela OTIF:s sekretariat adresserna till enligt nationell lagstiftning behöriga myndigheter för tillämpning av RID och av dessa utsedda organ, med avseende på tillämpliga bestämmelser i RID, samt adresser dit respektive ansökningar ska ställas. OTIF:s sekretariat ska sammanställa en lista ur den erhållna informationen och hålla den uppdaterad. Det ska skicka ut listan och ändringar av den till fördragsstaterna. [ UPPHÄ |
|---|---|
| 1.8.5 | Rapportering av olyckor och tillbud med farligt gods |
| 1.8.5.1 | Om det vid lastning, fyllning, transport eller lossning av farligt gods på en fördragsstats område inträffar en allvarlig olycka eller tillbud, är respektive lastare, fyllare, transportör, mottagare eller i förekommande fall infrastrukturförvaltare skyldiga att se till att en rapport enligt den föreskrivna förlagan i 1.8.5.4 sänds till behörig myndighet hos fördragsstaten i fråga senast en månad efter det inträffade. |
| 1.8.5.2 | Fördragsstaten i fråga ska om så krävs vidarebefordra en rapport till OTIF:s sekretariat för information till andra fördragsstater. 81 |
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.8.5.3 En olycka eller tillbud är rapporteringspliktig enligt 1.8.5.1 då farligt gods släppts ut, då det funnits omedelbar fara för utsläpp, en person-, egendoms- eller miljöskada har inträffat eller då myndigheter har varit delaktiga och ett eller flera av följande kriterier är uppfyllda: Med personskada avses en händelse vid vilken dödsfall eller en skada står i direkt samband med det transporterade farliga godset och där skadan leder till (a) intensivvård, (b) en sjukhusvistelse på minst ett dygn eller (c) oförmåga att arbeta under minst tre sammanhängande dagar. Med utsläpp avses en händelse då farligt gods kommit ut med minst (a) 50 kg eller liter i transportkategori 0 eller 1, (b) 333 kg eller liter i transportkategori 2, eller (c) 1000 kg eller liter i transportkategori 3 eller 4. Kriteriet för utsläpp är också uppfyllt om det funnits direkt fara för utsläpp i ovannämnda mängder. I regel gäller detta när inneslutningen på grund av skador inte längre är lämplig för den efterföljande transporten eller av andra skäl inte är tillräcklig säker (t.ex. då en tank eller container deformerats, vält eller varit utsatt för brand i dess VD ]
nära omgivning). Om farligt gods i klass 6.2 är inblandat gäller rapporteringsplikten utan mängdbegränsning. Om radioaktiva ämnen i klass 7 är inblandat i en olycka eller tillbud gäller följande kriterier för utsläppet: (a) varje läckage av radioaktiva ämnen ur kollin, (b) exponering som leder till att gränsvärdena i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning överskrids (bilaga II i IAEA Safety Series No. 115, International Basic Safety Standards for Protection against Ionizing Radiation and for Safety of Radiation Sources), eller (c) då det finns skäl anta att det inträffat en betydande försämring av kollits säkerhetsfunktioner (inneslutning, skärmning, värmeskydd eller kriticitet), som [ UPPHÄ
kan ha medfört att kollit blivit olämpligt för fortsatt transport utan ytterligare säkerhetsåtgärder. Anm Se bestämmelser för obeställbara sändningar i 7.5.11, särbestämmelse CW 33 (6). Med egendoms- eller miljöskada avses ett utsläpp av farligt gods, oavsett mängd, då en uppskattad skadekostnad överstiger 50 000 Euro. Skador på direkt inblandade transportmedel med farligt gods och på trafikslagets infrastruktur ska inte ingå i denna beräkning. Med delaktighet av myndighet menas en händelse med farligt gods när en myndighet eller räddningstjänst deltagit och det medfört utrymning av personer eller
82
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
avspärrning av allmänna transportleder (väg/järnväg) under minst tre timmar på grund av farorna med det farliga godset. Om nödvändigt kan behörig myndighet kräva ytterligare information om en rapporteringspliktig olycka eller tillbud.
1.8.5.4 Förlaga för rapport över olyckor och tillbud vid transport av farligt gods
Rapport över olyckor och tillbud vid transport av farligt gods enligt avsnitt 1.8.5 i RID/ADR
(Denna förstasida avlägsnas av behörig myndighet innan rapporten lämnas vidare)
VD ]
[ UPPHÄ
83
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1. Trafikslag
Järnväg Väg Vagnsnummer (uppgift frivillig) Fordonets registreringsnr (uppgift frivillig)
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
6. Inblandat farligt gods
UN- Klass Förpack- Uppskattad Slag av Material i Typ av skada på 1) 3) 4)
| nummer | nings- mängd utläckt inneslutning inneslutningen inneslutningen grupp produkt 2) (kg eller l) |
| 1) För farligt gods som omfattas av en samlingsbenämning, för vilken särbestämmelse 274 gäller, ska dessutom den tekniska benämningen anges. | 2) För radioaktiva ämnen i klass 7 ska värdena enligt kriterierna i 1.8.5.3 anges. |
| 3) Ange tillämpligt nummer: | 4) Ange tillämpligt nummer: |
| 1 Förpackning 2 IBC-behållare 3 Storförpackning 4 Småcontainer 5 Vagn 6 Fordon 7 Cisternvagn 8 Tankfordon 9 Batterivagn | 10 Batterifordon 1 Läckage 11 Vagn med avmonterbara 2 Brand tankar 3 Explosion 12 Växeltank 4 Konstruktionsskada 13 Storcontainer 14 Tankcontainer 15 MEG-container 16 UN-tank |
7. Händelsens orsak (om den är entydigt känd)
Tekniska brister Lastsäkring Driftproblem (järnvägsdrift)
VD ]
8. Konsekvenser av händelsen
Personskador i samband med aktuellt farligt gods: Döda (antal: .. ) Skadade (antal: .. )
Utsläpp: Ja Nej Omedelbar fara för utsläpp
Egendoms-/miljöskador: Uppskattat skadeomfång < 50 000 Euro Uppskattat skadeomfång > 50 000 Euro [ UPPHÄ
Delaktighet av myndighet: Ja utrymning av personer under minst tre timmar, föranledd av det farliga godset avspärrning av allmänna transportleder under minst tre timmar, föranledd av det farliga godset
Nej
Om nödvändigt kan behörig myndighet kräva ytterligare information i saken.
85
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
| 1.8.6 | Administrativ styrning av ansökan om bedömning av överensstämmelse, återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll beskriven i 1.8.7 |
|---|---|
| 1.8.6.1 | Godkännande av kontrollorgan Behörig myndighet får godkänna kontrollorgan för bedömning av överensstämmelse, återkommande kontroll, mellanliggande kontroll, revisionskontroll och övervakning av interna kontrolltjänster enligt 1.8.7. |
| 1.8.6.2 | Behörig myndighets, dennes representants eller kontrollorgans operativa skyldigheter |
| 1.8.6.2.1 | Behörig myndighet, dennes representant eller kontrollorgan ska utföra bedömning av överensstämmelse, återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll proportionerligt, utan onödiga bördor. Behörig myndighet, dennes representant eller kontrollorgan ska när de utför sin verksamhet ta hänsyn till det involverade företagets storlek, bransch och struktur, teknikens relativa komplexitet och produktionens seriemässiga karaktär. |
| 1.8.6.2.2 | Behörig myndighet, dennes representant eller kontrollorgan ska dock respektera den grad av noggrannhet och skyddsnivå som krävs för att transportabla tryckbärande anordningar ska överensstämma med tillämpliga bestämmelser i del 4 och 6. |
| 1.8.6.2.3 | Om behörig myndighet, dennes representant eller kontrollorgan konstaterar att en tillverkare inte uppfyller kraven i del 4 och 6, ska den eller det begära att tillverkaren VD ] vidtar korrigerande åtgärder och ska inte utfärda ett certifikat om typgodkännande eller certifikat om överensstämmelse. |
| 1.8.6.3 | Informationsskyldighet Fördragsstaterna till RID ska publicera sina nationella rutiner för bedömning, utpekande och övervakning av kontrollorgan, samt förändringar av procedurerna. |
| 1.8.6.4 | Delegering av kontrolluppgifter Anm Interna kontrolltjänster enligt 1.8.7.6 omfattas inte av 1.8.6.4. |
| 1.8.6.4.1 | Om ett kontrollorgan använder tjänster från andra enheter (t.ex. underleverantör eller dotterbolag), för att utföra specifika uppgifter med anknytning till bedömning av överensstämmelse, återkommande kontroll, mellanliggande kontroll eller revisionskontroll, ska denna enhet vara inkluderad i ackrediteringen av [ UPPHÄ kontrollorganet, eller vara ackrediterad separat. Kontrollorganet ska säkerställa att enheten uppfyller bestämmelserna för de delegerade uppgifterna med samma kompetens- och säkerhetsnivå som är fastställd för kontrollorgan (se 1.8.6.8) och ska övervaka detta. Kontrollorganet ska informera behörig myndighet om ovan nämnda arrangemang. |
| 1.8.6.4.2 | Kontrollorganet ska ta det fulla ansvaret för uppgifter som sådana enheter utför, oavsett var de utför uppgifterna. |
| 1.8.6.4.3 | Kontrollorganet får inte fullständigt delegera uppgiften att utföra bedömning av överensstämmelse, återkommande kontroll, mellanliggande kontroll eller revisionskontroll. I varje fall ska kontrollorganet självt utföra bedömning och utfärda certifikat. |
86
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
1.8.6.4.4 Verksamhet får inte delegeras utan tillåtelse av sökanden. 1.8.6.4.5 Kontrollorganet ska se till att behörig myndighet har tillgång till relevanta dokument rörande bedömningen av kvalifikationer och det arbete som har utförts av ovan nämnda enheter.
1.8.6.5 Kontrollorganens informationsskyldigheter
Varje kontrollorgan ska informera den behöriga myndigheten som har godkänt det, om följande: (a) avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse av certifikat om typgodkännande, med undantag av när bestämmelserna i 1.8.7.2.4 är tillämpliga, (b) omständigheter som inverkar på omfattningen av och villkoren för godkännandet beviljat av behörig myndighet, (c) begäran från behöriga myndigheter som övervakar överensstämmelse enligt 1.8.1 eller 1.8.6.6, om information om utförda bedömningar av överensstämmelse, (d) på begäran, bedömningar av överensstämmelse som gjorts inom ramen för dess godkännande och all annan verksamhet, inklusive delegering av uppgifter. 1.8.6.6 Behörig myndighet ska säkerställa övervakningen av kontrollorgan och dra in eller begränsa omfattningen av det utfärdade godkännandet, om den konstaterar att ett VD ]
organ som är godkänt, inte längre överensstämmer med det utfärdade godkännandet och kraven i 1.8.6.8 eller inte följer metoder som är angivna i bestämmelserna i RID/RID-S. 1.8.6.7 Om godkännandet av kontrollorganet dragits in eller begränsats eller om kontrollorganet har lagt ner sin verksamhet, ska behörig myndighet vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att handlingar antingen behandlas av ett annat kontrollorgan eller förblir åtkomliga. 1.8.6.8 Kontrollorganet ska: (a) ha en organisationsstruktur med lämplig personal som har tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet för att utföra sina tekniska uppgifter på tillfredsställande sätt, (b) ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning,
[ UPPHÄ
(c) arbeta oberoende och vara fri från påverkan som kan förhindra detta, (d) iaktta affärsmässig sekretess beträffande företagsmässigt och äganderättsligt skyddad verksamhet hos tillverkare och andra kontrollorgan, (e) dra en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som kontrollorgan och andra orelaterade funktioner, (f) tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem, (g) säkerställa att provning och kontroll angiven i tillämplig standard och i RID/RID- S utförs, och
87
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
(h) upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och redovisningssystem enligt 1.8.7 och 1.8.8.
Kontrollorganet ska dessutom vara ackrediterat enligt standarden EN ISO/IEC 17020:2004, som anges i 6.2.2.10, 6.2.3.6 och särbestämmelserna TA4 och TT9 i 6.8.4.
Ett kontrollorgan som påbörjar ny verksamhet kan godkännas temporärt. Innan ett temporärt godkännande utfärdas, ska behörig myndighet säkerställa att kontrollorganet uppfyller kraven i standarden EN ISO/IEC 17020:2004. Kontrollorganet ska ackrediteras under sitt första verksamhetsår för att kunna fortsätta denna nya verksamhet.
| 1.8.7 | Förfarande för bedömning av överensstämmelse och återkommande kontroll Anm I detta avsnitt avses med ”relevant organ” det organ som ansvarar för godkännande av UN-tryckkärl i 6.2.2.10, för godkännande av tryckkärl som inte är UN-tryckkärl i 6.2.3.6, och som avses i särbestämmelserna TA4 och TT9 i 6.8.4. |
|---|---|
| 1.8.7.1 | Allmänna bestämmelser |
| 1.8.7.1.1 | Förfarandet i 1.8.7 ska tillämpas enligt 6.2.3.6 vid godkännande av tryckkärl som inte är UN-tryckkärl och enligt TA4 och TT9 i 6.8.4 vid godkännande av tankar, VD ] batterivagnar och MEG-containrar. Förfarandet i 1.8.7 får tillämpas enligt tabellen i 6.2.2.10 vid godkännande av UNtryckkärl. |
| 1.8.7.1.2 | Varje ansökan om (a) typgodkännande enligt 1.8.7.2 eller (b) tillverkningskontroll enligt 1.8.7.3 och första kontroll enligt 1.8.7.4 eller (c) återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll enligt 1.8.7.5, ska framföras av sökanden till en enda behörig myndighet, dennas representant eller ett godkänt kontrollorgan, efter val av den sökande. [ UPPHÄ |
| 1.8.7.1.3 | Ansökan ska innehålla: (a) sökandens namn och adress, (b) vid bedömning av överensstämmelse, när sökanden är en annan än tillverkaren, tillverkarens namn och adress, (c) ett skriftligt intygande att samma ansökan inte framförts till annan behörig myndighet, dennes representant eller kontrollorgan, (d) tillämplig tekniskt dokumentation angivet i 1.8.7.7, |
88
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
(e) en redogörelse som ger behörig myndighet, dennas representant eller kontrollorganet, för kontrolländamål tillgång till platserna för tillverkning, kontroll och lagring och att all nödvändig information ställs till förfogande.
1.8.7.1.4 Då sökanden på ett tillfredsställande sätt för behörig myndighet eller dess utsedda kontrollorgan kan visa överensstämmelse med 1.8.7.6, får sökanden upprätta en intern kontrolltjänst som får utföra delar av eller hela kontrollen när detta anges i 6.2.2.10 eller 6.2.3.6.
1.8.7.1.5 Certifikat om typgodkännande och certifikat om överensstämmelse, inklusive teknisk dokumentation, ska förvaras av tillverkaren eller sökanden av typgodkännandet, om den sökande inte är tillverkaren, och av kontrollorganet som utfärdat certifikatet, under en period av minst 20 år räknat från den sista produktionsdagen av produkter av samma typ.
1.8.7.1.6 Om en tillverkare eller ägare avser att lägga ner sin verksamhet, ska dokumentationen skickas till behörig myndighet. Behörig myndighet ska förvara dokumentationen för återstående tid av perioden angiven i 1.8.7.1.5.
1.8.7.2 Typgodkännande
Typgodkännanden tillåter tillverkning av tryckkärl, tankar, batterivagnar eller MEGcontainrar under godkännandets giltighetstid.
1.8.7.2.1 Sökanden ska:
VD ]
(a) gällande tryckkärl, att till det relevanta organet ställa till förfogande representativa exemplar ur den avsedda produktionen. Det relevanta organet får anmoda ytterligare exemplar, om detta krävs enligt programmet för provning,
(b) gällande tankar, batterivagnar eller MEG-containrar, ge tillgång till prototypen för typprovning.
1.8.7.2.2 Det relevanta organet ska:
(a) undersöka de tekniska underlagen angivna i 1.8.7.7.1, för att verifiera att konstruktionen uppfyller tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och att prototypen eller prototypserien har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen och är representativ för konstruktionen,
(b) genomföra undersökningar och bevittna provningar angivna i RID/RID-S, för att fastställa att bestämmelserna tillämpats och är uppfyllda, och att de av tillverkaren använda metoderna uppfyller bestämmelserna, [ UPPHÄ
(c) kontrollera certifikat utfärdade av materialtillverkaren/-na gentemot tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S,
(d) om tillämpligt, godkänna metoderna för att utföra varaktiga förband eller kontrollera om de tidigare har godkänts samt verifiera om den personal, som utför de varaktiga förbanden och oförstörande provning, är kvalificerad eller godkänd,
(e) överenskomma med sökanden om plats och provningslokaler, där undersökningar och erforderliga provningar ska utföras.
Det relevanta organet ska utfärda en typprovningsrapport till sökanden.
89
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.8.7.2.3 Om typen uppfyller alla tillämpliga bestämmelser, ska behörig myndighet, dennas representant eller kontrollorganet utfärda ett certifikat om typgodkännande till sökanden.
Detta certifikat ska innehålla:
(a) utfärdarens namn och adress,
(b) tillverkarens namn och adress, och om sökanden inte är tillverkaren, även den sökandes namn och adress,
(c) hänvisning till den utgåva av RID/RID-S och standard/-er som tillämpats vid typprovningen,
(d) alla resultat som provningen ställer krav på,
(e) nödvändiga uppgifterna för identifiering av typ och varianter, angivna i aktuell standard,
(f) referens till typprovningrapporten/-erna, och
(g) typgodkännandets längsta giltighetstid.
En förteckning över relevanta delar av den tekniska dokumentationen ska bifogas certifikatet (se 1.8.7.7.1). VD ]
1.8.7.2.4 Typgodkännandet får vara giltigt i högst tio år. Om tillämpliga tekniska bestämmelser i RID/RID-S (inklusive angivna standarder) har ändrats under denna period, så att den godkända typen inte längre är i överensstämmelse med dem, ska det relevanta organet som utfärdade typgodkännandet, återkalla det och informera innehavaren av typgodkännandet.
Anm Sista datum för att återkalla befintliga typgodkännanden anges i kolumn (5) i tillämplig tabell i 6.2.4, 6.8.2.6 eller 6.8.3.6.
Om ett typgodkännande har gått ut eller återkallats, är tillverkning av tryckkärl, tankar, batterivagnar eller MEG-containrar inte längre tillåten enligt det typgodkännandet.
I detta fall ska tillämpliga bestämmelser om användning, återkommande kontroll och mellanliggande kontroll av tryckkärl, tankar, batterivagnar eller MEG-containrar, i det utgångna eller återkallade typgodkännandet, fortfarande gälla för tryckkärl, tankar, [ UPPHÄ
batterivagnar eller MEG-containrar som är tillverkade före utgången eller återkallandet, såvida de får användas även i fortsättningen.
Så länge de är i överensstämmelse med bestämmelserna i RID/RID-S, får de användas även i fortsättningen. Om de inte längre är i överensstämmelse med bestämmelserna i RID/RID-S, får de användas även i fortsättningen endast om det är tillåtet enligt tillämpliga övergångsbestämmelser i kapitel 1.6.
Typgodkännanden får förnyas genom fullständig revision och bedömning om överensstämmelse, med vid tidpunkten för förnyelsen tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S. Förnyelse är inte tillåten om typgodkännandet har återkallats. Komplettering av ett befintligt typgodkännande (t.ex. för tryckkärl, mindre ändringar
90
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
såsom tillägg av ytterligare storlekar eller volymer, vilka inte påverkar överensstämmelsen, eller för tankar, se 6.8.2.3.2) varken förlänger eller förändrar certifikatets ursprungliga giltighet.
Anm Revision och bedömning av överensstämmelse får utföras av ett annat organ än det som utfärdade det ursprungliga typgodkännandet.
Det utfärdande organet ska förvara all dokumentation avseende typgodkännandet (se 1.8.7.7.1) under hela giltighetstiden, inklusive beviljade förnyelser.
1.8.7.2.5 Om en ändring utförs på ett tryckkärl, tank, batterivagn eller MEG-container med ett giltigt, utgånget eller indraget typgodkännande, ska provning, kontroll och godkännande begränsas till de delar av tryckkärlet, tanken, batterivagnen eller MEGcontainern som har ändrats. Ändringen ska uppfylla de bestämmelser i RID/RID-S som var tillämpliga vid tiden för ändringen. För alla delar av tryckkärlet, tanken, batterivagnen eller MEG-containern som inte påverkas av ändringen är dokumentationen från det ursprungliga typgodkännandet fortfarande gällande.
En ändring får omfatta ett eller flera tryckkärl, tankar, batterivagnar eller MEGcontainrar som omfattas av typgodkännandet.
Ett certifikat som godkänner ändringen ska utfärdas till den sökande av den behöriga myndigheten i någon fördragsstat till RID eller av det organ som utsetts av denna behöriga myndighet. För tankar, batterivagnar eller MEG-containrar, ska en kopia sparas som en del av tankdokumentationen.
VD ]
Varje ansökan om ett godkännandecertifikat för en ändring, ska lämnas av den sökande till en enda behörig myndighet eller av denna utsett organ.
1.8.7.3 Övervakning av tillverkning
1.8.7.3.1 Tillverkningsprocessen ska genomgå en granskning av det aktuella organet för att säkerställa att produkten tillverkas i överensstämmelse med bestämmelserna i typgodkännandet.
1.8.7.3.2 Sökanden ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillverkningsprocessen motsvarar tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S samt i certifikatet för typgodkännande och dess bilagor.
1.8.7.3.3 Det relevanta organet ska:
(a) granska överensstämmelse mot den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.7.7.2, [ UPPHÄ
(b) granska att tillverkningsprocessen producerar produkter i överensstämmelse med krav och dokumentation,
(c) granska spårbarheten hos material och verifiera materialintyget/-en mot specifikationerna,
(d) om tillämpligt, verifiera att den personal, som utför varaktiga förband och oförstörande provningar, är kvalificerad eller godkänd,
(e) komma överens med sökanden om plats där undersökningar och erforderliga provningar ska utföras, och
91
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
(f) dokumentera resultatet av sin granskning.
1.8.7.4 Första kontroll och provningar
1.8.7.4.1 Sökanden ska: (a) anbringa den i RID/RID-S angivna märkningen och (b) förse det relevanta organet med den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.7.7.3. 1.8.7.4.2 Det relevanta organet ska: (a) genomföra nödvändiga undersökningar och provningar för att granska om produkten har tillverkats i överensstämmelse med typgodkännandet och tillämpliga bestämmelser, (b) kontrollera intyg, vilka har försetts av tillverkarna av driftutrustningen, mot driftutrustningen, (c) utfärda första kontroll- och provningsrapport till sökanden avseende den detaljerade provningen och granskningen som genomförts och den granskade tekniska dokumentationen, (d) upprätta ett skriftligt certifikat om överensstämmelse av tillverkningen och VD ]
anbringa sitt registrerade märke när tillverkningen uppfyller bestämmelserna, och (e) kontrollera om typgodkännandet förblir giltigt efter att för typgodkännandet tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S (inklusive angivna standarder) har ändrats. Certifikatet i (d) och rapporten i (c) får omfatta ett antal föremål av samma typ (gruppcertifikat eller grupprapport). 1.8.7.4.3 Certifikatet ska innehålla minst: (a) det relevanta organets namn och adress, (b) tillverkarens namn och adress, samt sökandens namn och adress om denna inte är tillverkaren, (c) hänvisning till använd utgåva av RID/RID-S och standard-/er vid första kontroll och provning, [ UPPHÄ
(d) resultat av kontroller och provningar, (e) information för identifiering av kontrollerad produkt/-er, minst serienummer eller för ej återfyllningsbara gasflaskor, chargenumret, och (f) typgodkännandets nummer.
1.8.7.5 Återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll
1.8.7.5.1 Det relevanta organet ska:
92
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
(a) utföra identifiering och verifiera överensstämmelse med dokumentationen, (b) genomföra inspektioner och bevittna provningar för att kontrollera att bestämmelserna är uppfyllda, (c) utfärda rapporter över resultat av kontroller och provningar, vilka även får omfatta ett antal föremål, och (d) säkerställa att föreskriven märkning är anbringad. 1.8.7.5.2 Sökanden ska förvara rapporter från återkommande kontroll av tryckkärl tills åtminstone nästa återkommande kontroll. Anm För tankar, se bestämmelser om tankdokumentation i 4.3.2.1.7.
1.8.7.6 Övervakning av sökandes interna kontrolltjänst
1.8.7.6.1 Sökanden ska: (a) införa en intern kontrolltjänst, med ett enligt 1.8.7.7.5 dokumenterat kvalitetssystem för kontroll och provning, och ställa den under tillsyn, (b) uppfylla de åtaganden som det godkända kvalitetssystemet medför och säkerställa att kvalitetssystemet förblir tillfredsställande och effektivt, (c) utse utbildad och kompetent personal för den interna kontrolltjänsten, och VD ]
(d) anbringa kontrollorganets registrerade märkning när så föreskrivs. 1.8.7.6.2 Kontrollorganet ska genomföra en första revision. Om denna är tillfredsställande, ska kontrollorganet utfärda ett godkännande för en tidsperiod om högst tre år. Följande bestämmelser ska uppfyllas: (a) revisionen ska bekräfta att kontroller och provningar som genomförts på produkten överensstämmer med bestämmelserna i RID/RID-S, (b) kontrollorganet får ge fullmakt åt den interna kontrolltjänsten att anbringa kontrollorganets registrerade märke på varje godkänd produkt, (c) godkännandet får förnyas efter en tillfredsställande revision som ska utföras sista året innan godkännandet löper ut. Den nya giltighetstiden ska börja med det föregående godkännandets utgångsdatum, och
[ UPPHÄ
(d) kontrollorganets revisorer ska vara kompetenta i att utföra bedömning av överensstämmelse för den produkt som kvalitetssystemet omfattar. 1.8.7.6.3 Kontrollorganet ska genomföra återkommande revisioner under godkännandets giltighetstid, för att säkerställa att sökanden upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet. Följande bestämmelser ska uppfyllas: (a) minst två revisioner ska genomföras under en 12 månaders period, (b) kontrollorganet får kräva ytterligare besök, utbildning, tekniska förändringar och ändringar av kvalitetssystemet och inskränka eller förbjuda kontroller och provningar, som genomförs av sökanden,
93
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
(c) kontrollorganet ska bedöma alla ändringar i kvalitetssystemet och besluta om det ändrade kvalitetssystemet kommer att uppfylla bestämmelserna för en första revision, eller om en fullständig förnyad bedömning krävs, (d) kontrollorganets revisorer ska vara kompetenta i att utföra bedömning av överensstämmelse för den produkt som kvalitetssystemet omfattar, och (e) kontrollorganet ska delge sökanden en besöks- eller revisionsrapport och, om provning har skett, en provningsrapport. 1.8.7.6.4 Vid avvikelser från relevanta bestämmelser ska kontrollorganet säkerställa att korrigerande åtgärder vidtas. Om de korrigerande åtgärderna inte vidtas inom rimlig tid, ska kontrollorganet stänga av den interna kontrolltjänsten eller återkalla godkännandet för den interna kontrolltjänsten. Meddelande om avstängning eller återkallande ska överföras till behörig myndighet. Sökanden ska förses med en rapport i vilken de detaljerade orsakerna för det fattade beslutet ska anges av kontrollorganet.
1.8.7.7 Dokumentation
Den tekniska dokumentationen ska möjliggöra en bedömning av överensstämmelse med relevanta bestämmelser. 1.8.7.7.1 Dokumentation för typgodkännande Sökanden ska i förekommande fall ställa följande underlag till förfogande: VD ]
(a) förteckning över de standarder som används för konstruktion och tillverkning, (b) beskrivning av konstruktionstypen inklusive alla varianter, (c) instruktioner enligt relevant kolumn i kapitel 3.2, tabell A, eller en förteckning över det farliga gods som får transporteras i vissa tillägnade produkter, (d) översiktlig monteringsritning eller monteringsritningar, (e) detaljerade ritningar, inklusive de i beräkningarna använda mått, på produkten driftutrustning, strukturdelar, märkning och/eller etikettering, nödvändiga för att verifiera överensstämmelse, (f) beräkningsprotokoll, resultat och slutsatser, (g) förteckning över driftutrustning med relevant teknisk data och information om [ UPPHÄ
säkerhetsutrustning, med beräkning av avblåsningskapacitet om relevant, (h) förteckning över material som erfordras enligt tillverkningsstandard som använts för varje konstruktionsdel, komponent, liner, driftutrustning och strukturdel, och motsvarande materialspecifikationer eller motsvarande försäkran om överensstämmelse med RID/RID-S, (i) godkänd behörighet av arbetsmetoder för att utföra varaktiga förband, (j) beskrivning av värmebehandlingsmetoden/-erna, och
94
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
(k) metoder, beskrivningar och protokoll, för alla relevanta provningar som är angivna i standarder eller i RID/RID-S, för typgodkännande och för tillverkning. 1.8.7.7.2 Dokumentation för övervakning av tillverkning Sökanden ska ställa till förfogande, om lämpligt: (a) dokumentation angivet i 1.8.7.7.1, (b) kopia av certifikat om typgodkännande, (c) tillverkningsmetoder, inklusive provningsmetoder, (d) tillverkningsprotokoll, (e) godkänd behörighet av personal som utför varaktiga förband, (f) godkänd behörighet av personal som utför oförstörande provning, (g) rapporter över förstörande och oförstörande provning, (h) värmebehandlingsprotokoll, och (i) kalibreringsprotokoll. 1.8.7.7.3 Dokumentation för första kontroll och provningVD ]
Sökanden ska ställa till förfogande, om lämpligt: (a) dokumentation angivet i 1.8.7.7.1 och 1.8.7.7.2, (b) materialcertifikat för produkten och alla komponenter, (c) försäkran om överensstämmelse och materialcertifikat för driftutrustningen, och (d) en försäkran om överensstämmelse, inklusive beskrivning av produkten och samtliga varianter av typgodkännandet. 1.8.7.7.4 Dokumentation för återkommande, mellanliggande kontroll och revisionskontroll Sökanden ska ställa till förfogande, om lämpligt: (a) för tryckkärl, dokumentation som anger särskilda krav när sådana krav anges i [ UPPHÄ
standarder för tillverkning, återkommande kontroller och provningar, (b) för tankar (i) tankdokumentationen, och (ii) en eller flera av dokumentationen som anges i 1.8.7.7.1 – 1.8.7.7.3. 1.8.7.7.5 Dokumentation för bedömning av intern kontrolltjänst Sökanden av intern kontrolltjänst ska ställa till förfogande dokumentationen angående kvalitetssystemet, om lämpligt:
95
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
(a) organisationsstruktur och ansvarsförhållanden, (b) relevanta instruktioner för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring och arbetsmetoder, samt de systematiska rutiner som kommer att användas, (c) kvalitetsredovisning, såsom kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och certifikat, (d) ledningens granskning för att försäkra sig om att kvalitetssystemet förblir effektivt efter revisionerna enligt 1.8.7.6, (e) rutin som beskriver hur kundkrav och föreskrifter uppfylls, (f) rutin för styrning av dokument och dess revision, (g) förfarande för hantering av icke överensstämmande produkter, och (h) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal.
1.8.7.8 Produkter tillverkade, godkända, kontrollerade och provade enligt standarder
Bestämmelserna i 1.8.7.7 anses som uppfyllda vid tillämpning av följande standarder, om tillämpligt:
VD ]
Tillämpligt Referens Dokumentets titel delavsnitt/ stycke
1.8.7.7.1 – EN 12972:2007 Behållare för transport av farligt gods – 1.8.7.7.4 Provning, kontroll och märkning av metalliska behållare
| 1.8.8 | Förfarande för bedömning av överensstämmelse av engångsbehållare för gas Vid bedömning av överensstämmelse av engångsbehållare för gas ska ett av följande förfaranden tillämpas: (a) förfarandet i avsnitt 1.8.7 för tryckkärl som inte är UN-tryckkärl, med undantag av 1.8.7.5, eller [ UPPHÄ (b) förfarandet i delavsnitten 1.8.8.1 till 1.8.8.7. |
|---|---|
| 1.8.8.1 | Allmänna bestämmelser |
| 1.8.8.1.1 | Övervakning av tillverkning ska utföras av ett Xa-organ och provningar enligt 6.2.6 ska utföras antingen av detta Xa-organ, eller ett av detta organ godkänt IS-organ; för definition av Xa- och IS-organ, se 6.2.3.6.1. Bedömning av överensstämmelse ska utföras av behörig myndighet i en fördragsstat till RID, dennes representant eller dennes godkända kontrollorgan. |
96
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
1.8.8.1.2 Vid tillämpning av 1.8.8 ska sökanden under eget ansvar visa, försäkra och förklara engångsbehållarna för gas överensstämmelse med bestämmelserna i 6.2.6 samt övriga tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S.
1.8.8.1.3 Sökanden ska
(a) genomföra typprovning av varje typ av engångsbehållare för gas (inklusive material som ska användas och varianter av typen, t.ex. volymer, tryck, ritningar, samt förslutnings- och utsläppsanordningar) enligt 1.8.8.2,
(b) tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning enligt 1.8.8.3,
(c) tillämpa ett godkänt provsystem enligt 1.8.8.4 för provningar enligt 6.2.6,
(d) ansöka om godkännande av kvalitetssystemet för övervakning av tillverkning och provning, hos ett eget valt Xa-organ i fördragsstaten till RID; är sökanden inte etablerad i en fördragsstat till RID, ska denne innan första transport berör en fördragsstat till RID, ställa ansökan till ett Xa-organ i en fördragsstat till RID,
(e) om ett eller flera andra företag slutmonterar engångsbehållare för gas av delar tillverkade av sökanden, ska sökanden tillhandahålla skriftliga instruktioner om hur engångsbehållarna ska monteras och fyllas för att uppfylla bestämmelserna i sökandens typintyg. 1.8.8.1.4 Då sökande och företag som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas enligt VD ]
sökandes instruktioner, på ett tillfredsställande sätt kan visa överensstämmelse med bestämmelserna i 1.8.7.6, med undantag av 1.8.7.1.6.1 (d) och 1.8.7.6.2. (b), för Xaorganet, får de upprätta en intern kontrolltjänst som utför delar av eller all kontroll och provning enligt 6.2.6.
1.8.8.2 Typprovning
1.8.8.2.1 Sökanden ska för varje typ av engångsbehållare för gas upprätta en teknisk dokumentation innehållande de tekniska standarder som tillämpas. Om den sökande väljer att tillämpa en standard som inte finns angiven i 6.2.6, ska standarden bifogas dokumentationen.
1.8.8.2.2 Sökanden ska hålla teknisk dokumentation och prover av typen tillgängligt för Xaorganet under produktionen och därefter under en period av minst 5 år räknat från den sista produktionsdagen av engångsbehållare för gas enligt det typintyget. 1.8.8.2.3 Sökanden ska efter noggrann provning utfärda ett typprovningsintyg, med en längsta [ UPPHÄ
giltighetstid av högst 10 år; sökanden ska bifoga detta intyg till dokumentationen. Intyget tillåter sökanden att under denna tidsperiod tillverka engångsbehållare för gas av den typen.
1.8.8.2.4 Om tillämpliga tekniska bestämmelser i RID/RID-S (inklusive angivna standarder) har ändrats under denna period, så att typen inte längre är i överensstämmelse med dem, ska sökanden återkalla sitt typintyg och informera Xa-organet.
1.8.8.2.5 Sökanden får efter noggrann och fullständig granskning förnya intyget ytterligare en period av högst 10 år.
97
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.8.8.3 Övervakning av tillverkning
1.8.8.3.1 Metoden för typprovning liksom tillverkningsprocessen ska granskas av Xa-organet för att säkerställa att den av sökanden godkända typen och tillverkade produkter är i överensstämmelse med bestämmelserna i typprovningsintyget och tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S. Om 1.8.8.1.3 (e) är tillämpligt, ska företag som monterar och fyller produkter ingå i denna granskning.
1.8.8.3.2 Sökanden ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillverkningsprocessen uppfyller tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och i sitt typprovningsintyg med bilagor. Om 1.8.8.1.3 (e) är tillämpligt, ska företag som slutmonterar och fyller produkter ingå i dessa åtgärder.
1.8.8.3.3 Xa-organet ska:
(a) granska överensstämmelsen av den sökandes typprovning och överensstämmelsen av typen av engångsbehållare för gas mot den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.8.2,
(b) granska att tillverkningsprocessen producerar produkter i överensstämmelse med krav och dokumentation; om ett eller flera andra företag slutmonterar engångsbehållare för gas av delar tillverkade av sökanden, ska Xa-organet även granska att engångsbehållarna efter slutmontering och fyllning är i fullständig överensstämmelse med alla tillämpliga bestämmelser och att den sökandes instruktioner tillämpats korrekt,
VD ]
(c) granska att den personal, som utför varaktiga förband och provningar, är kvalificerad eller godkänd,
(d) dokumentera resultatet av sin granskning.
1.8.8.3.4 Om Xa-organets resultat visar att den sökandes typprovningsintyg eller tillverkningsprocess inte är i överensstämmelse, ska organet kräva lämpliga korrigerande åtgärder eller återkalla intyget från sökanden.
1.8.8.4 Täthetsprovning
1.8.8.4.1 Sökanden och företag som slutmonterar och fyller engångsbehållare för gas enligt den sökandes instruktioner ska:
(a) utföra provningar enligt 6.2.6, (b) dokumentera provningsresultat, [ UPPHÄ
(c) utfärda certifikat om överensstämmelse för engångsbehållare för gas, endast om de är i fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i typprovningen och tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, samt har klarat provningarna som krävs enligt 6.2.6,
(d) för slumpvis kontroll av Xa-organet, förvara dokumentation enligt 1.8.8.7 under produktionen och därefter under en period av minst 5 år räknat från den sista produktionsdagen av engångsbehållare för gas som tillhör typgodkännandet,
(e) anbringa en varaktig och läsbar märkning som identifierar typ av engångsbehållare, sökanden och tidpunkt för tillverkning eller partinummer; om
98
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
det på grund av begränsad tillgänglig yta inte är möjligt att anbringa märkningen fullständigt på engångsbehållarens kropp, ska sökanden på engångsbehållaren anbringa en varaktig etikett med informationen eller placera den tillsammans med engångsbehållaren i en innerförpackning. 1.8.8.4.2 Xa-organet ska: (a) med slumpvisa intervall genomföra nödvändiga undersökningar och provningar, dock åtminstone kort efter tillverkningsstart av en typ av engångsbehållare för gas och därefter åtminstone vart tredje år, i syfte att granska att den sökandes metod för typprovning liksom tillverkning och provning, utförs i enlighet med typprovningsintyget och tillämpliga bestämmelser, (b) kontrollera intyg, vilka har tillhandahållits av sökanden, (c) utföra provningar enligt 6.2.6, eller godkänna provningsprogram respektive intern provningstjänst som ska utföra provningarna. 1.8.8.4.3 Certifikatet ska minst innehålla: (a) namn och adress på sökanden och, när slutmontering inte utförs av sökanden utan av företag i enlighet med skriftliga instruktioner från sökanden, namn och adress på dessa företag, (b) hänvisning till använd utgåva av RID/RID-S och standard-/er för tillverkning och provningar, VD ]
(c) resultat av kontroller och provningar, (d) uppgifter för märkning enligt kraven i 1.8.8.4.1 (e). 1.8.8.5 (Tills vidare blank.)
1.8.8.6 Övervakning av intern kontrolltjänst
Om sökanden eller företaget som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas, har upprättat en intern kontrolltjänst, ska bestämmelserna i 1.8.7.6, med undantag av 1.8.7.6.1 (d) och 1.8.7.6.2 (b), tillämpas. Företag som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas ska uppfylla bestämmelserna som är tillämpliga för sökanden.
1.8.8.7 Dokumentation
[ UPPHÄ
Bestämmelserna i 1.8.7.7.1, 1.8.7.7.2, 1.8.7.7.3 och 1.8.7.7.5 ska tillämpas.
99
VD ]
[ UPPHÄ
100
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.9
Transportrestriktioner genom behörig myndighet
| 1.9.1 | En fördragsstat får för internationell järnvägstransport av farligt gods på sitt territorium tillämpa vissa kompletterande bestämmelser, som inte återfinns i RID/RID-S, förutsatt att dessa kompletterande bestämmelser - är sådana som anges i 1.9.2, - inte strider mot bestämmelserna i 1.1.2.1 (b), - är införda i fördragsstaternas nationella lagstiftning för att tillämpas i samma utsträckning för inrikes järnvägstransport av farligt gods på fördragsstatens territorium, - inte innebär förbud mot järnvägstransport inom fördragsstatens hela territorium av farligt gods som omfattas av bestämmelserna. |
| 1.9.2 | De kompletterande bestämmelser som nämns i 1.9.1 är: (a) extra säkerhetskrav eller inskränkningar för transporter, 16) - som utnyttjar vissa strukturer, såsom broar eller tunnlar , VD ] - som utnyttjar anordningar för kombitrafik används, t.ex. omlastningsanordningar, eller - som börjar eller slutar i hamnar, på bangårdar eller andra transportterminaler. (b) bestämmelser, genom vilka transport av visst farligt gods på sträckor med speciella och lokala risker, såsom sträckor genom bostadsområden, miljökänsliga områden, kommersiella centra eller industriområden med farliga anläggningar, är förbjuden eller underställd särskilda villkor, t.ex. driftåtgärder (nedsatt hastighet, vissa färdtider, mötesförbud, osv.). Behörig myndighet ska såvitt möjligt ange ersättningssträckor för sådana sträckor som ej får användas eller för vilka särskilda villkor gäller. (c) särskilda bestämmelser, i vilka förbjudna eller vissa föreskrivna sträckor anges, eller bestämmelser att iaktta vid tillfälliga uppehåll i samband med vid extrema väderförhållanden, jordbävning, olyckor, demonstrationer, civila eller militära [ UPPHÄ oroligheter. |
| 1.9.3 | Tillämpningen av de kompletterande bestämmelserna enligt 1.9.2 (a) och (b) förut- 17) sätter att behörig myndighet verifierar att åtgärderna är nödvändiga : |
För transport genom tunneln under engelska kanalen och genom tunnlar med liknande karaktär, se även bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av de 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar, publicerat i Europeiska unionens officiella tidning nr L 260, den 30 september 2008, s 13. Allmänna riktlinjer för beräkning av risker i samband med järnvägstransport av farligt gods, antagna av RID:s expertkommitté den 24 november 2005, kan hämtas på OTIF:s webbplats (www.otif.org).
101
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.9.4 Behörig myndighet i den fördragsstat som på sitt territorium tillämpar de kompletterande bestämmelserna enligt 1.9.2 (a) och (b), ska som regel i förväg underrätta OTIF:s sekretariat om nämnda bestämmelser, varvid OTIF:s sekretariat ska meddela övriga fördragsstater. 1.9.5 Oavsett bestämmelserna i föregående avsnitt får fördragsstaterna utfärda särskilda säkerhetsbestämmelser för internationell järnvägstransport av farligt gods, såvida inte området i fråga omfattas av RID/RID-S. Detta gäller särskilt för - tågtrafik, - driftregler för transportrelaterad verksamhet, såsom rangering eller uppställning, - infordran av uppgifter om det transporterade farliga godset, förutsatt att dessa bestämmelser är införda i fördragsstaternas nationella lagstiftning och även gäller för inrikes järnvägstransport av farligt gods på fördragsstatens territorium. Dessa särskilda bestämmelser får inte beröra de områden som omfattas av RID/RID-S och i synnerhet inte de i 1.1.2 (a) och 1.1.2 (b) angivna områdena
VD ]
[ UPPHÄ
102
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.10
Bestämmelser om transportskydd
Anm Med transportskydd och skydd avses i detta kapitel de försiktighetsåtgärder som ska vidtas för att minimera stöld eller obehörigt förfarande med farligt gods, som kan skada personer, egendom eller miljö.
1.10.1 Allmänna bestämmelser
1.10.1.1 Var och en som medverkar vid transport av farligt gods ska uppmärksamma bestämmelserna i detta kapitel om transportskydd i den utsträckning det är motiverat med hänsyn till deras ansvar.
1.10.1.2 Farligt gods får endast överlämnas för transport till transportörer, vars identitet fastställts på lämpligt sätt.
1.10.1.3 Områden inom terminaler för mellanlagring, platser för mellanlagring, fordonsdepåer, hamnområden och rangerbangårdar, som används för mellanlagring av farligt gods, ska vara ordentligt skyddade, väl belysta och så långt möjligt och lämpligt, ej tillgängliga för allmänheten.
1.10.1.4 Vid transport av farligt gods ska varje besättningsmedlem medföra identitetshandling med foto.
VD ]
1.10.1.5 Kontroller enligt 1.8.1 ska omfatta lämpliga åtgärder för transportskydd.
1.10.2 Utbildning om transportskydd
1.10.2.1 Utbildningen och uppdateringskurserna enligt kapitel 1.3 ska även omfatta transportskydd. Uppdateringskurserna om transportskydd kan omfatta mer än ändringar i bestämmelserna.
1.10.2.2 Utbildningen ska behandla olika typer av risker för kränkning av transportskyddet, hur man upptäcker sådana risker och metoder för att minimera dem. Utbildningen ska också omfatta vilka åtgärder som ska vidtas vid kränkning av skyddet. Den ska förmedla sådana kunskaper om skyddsplaner (när så är tillämpligt), som motsvarar var och ens ansvars- och arbetsområde, och roll vid genomförande av dessa planer.
1.10.2.3 Utbildningen ska tillhandahållas eller styrkas då en ny anställning påbörjas som omfattar transport av farligt gods och ska regelbundet kompletteras med uppdateringskurser. [ UPPHÄ
1.10.2.4 Arbetsgivaren ska dokumentera all utbildning om transportskydd som har erhållits och ska på begäran göra dem tillgängliga för den anställda eller behörig myndighet. Dokumentationen ska förvaras av arbetsgivaren under den tidsperiod som behörig myndighet har fastställt.
1.10.3 Bestämmelser för farligt gods med hög riskpotential
1.10.3.1 Definition av farligt gods med hög riskpotential
1.10.3.1.1 Som farligt gods med hög riskpotential definieras i denna föreskrift sådant gods, som kan missbrukas vid terrorbrott och då leda till svåra konsekvenser, till exempel förlust
103
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
av åtskilliga människoliv och storskalig förstörelse eller, särskilt avseende klass 7, storskalig samhällsekonomisk störning. 1.10.3.1.2 Farligt gods med hög riskpotential i andra klasser än klass 7 är sådant som anges i tabell 1.10.3.1.2 nedan och som transporteras i större mängder än de som anges i tabellen.
Tabell 1.10.3.1.2: Förteckning över farligt gods med hög riskpotential
| Klass Riskgrupp Ämne eller föremål | Mängd |
| Tank (liter) | Bulk Kolli c) d) (kg) (kg) |
| a) | a) |
1 1.1 Explosiva ämnen och föremål 0 a) a) 1.2 Explosiva ämnen och föremål 0 a) a) 1.3 Explosiva ämnen och föremål i samhante- 0 ringsgrupp C a) a) 1.4 Explosiva ämnen och föremål med UN 0 0104, 0237, 0255, 0267, 0289, 0361, 0365, 0366, 0440, 0441, 0455, 0456 och 0500 a) 1.5 Explosiva ämnen och föremål 0 0 a) b) 2 Brandfarliga gaser (klassificeringskoder, 3000 som endast innehåller bokstaven F) a) Giftiga gaser (klassificeringskoder, som 0 0
VD ]
innehåller bokstäverna T, TF, TC, TO, TFC eller TOC) med undantag av aerosolbehållare a) b) 3 Brandfarliga vätskor i förpackningsgrupp I 3000 och II a) Okänsliggjorda flytande explosivämnen 0 0 a) a) 4.1 Okänsliggjorda explosivämnen 0 a) b) 4.2 Ämnen i förpackningsgrupp I 3000 a) b) 4.3 Ämnen i förpackningsgrupp I 3000 a) b) 5.1 Oxiderande vätskor i förpackningsgrupp I 3000 b) Perklorater, ammoniumnitrat, 3000 3000 ammoniumnitrathaltiga gödselmedel samt ammoniumnitratemulsioner eller -suspensioner eller -geler a) 6.1 Giftiga ämnen i förpackningsgrupp I 0 0
[ UPPHÄ
a) 6.2 Smittförande ämnen i kategori A 0 0 (UN 2814 och 2900, förutom animalt material) a) b) 8 Frätande ämnen i förpackningsgrupp I 3000
a) Ej tillämpligt. b) Oavsett mängd gäller inte bestämmelserna i 1.10.3. c) Ett angivet värde i denna kolumn gäller endast om transport i tank är tillåten enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10 eller 12. För ämnen som inte är tillåtna för transport i tank, saknar uppgiften i denna kolumn betydelse. d) Ett angivet värde i denna kolumn gäller endast om transport i bulk är tillåten enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10 eller 17. För ämnen som inte är tillåtna för transport i bulk, saknar uppgiften i denna kolumn betydelse.
104
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
1.10.3.1.3 För farligt gods i klass 7 är radioaktiva ämnen med hög risk sådana ämnen vars aktivitet är lika med eller större än ett gränsvärde för transportskydd på 3000 A2 för varje enskilt kolli (se även 2.2.7.2.2.1) utom för följande radionuklider vars gränsvärde för transportskydd anges i tabell 1.10.3.1.3 nedan.
Tabell 1.10.3.1.3: Gränsvärden för transportskydd för specifika radionuklider
Ämne Radionuklid Gränsvärde för transportskydd (TBq)
Americium Am-241 0.6 Guld Au-198 2 Kadmium Cd-109 200 Californium Cf-252 0.2 Curium Cm-244 0.5 Kobolt Co-57 7 Kobolt Co-60 0.3 Cesium Cs-137 1 Järn Fe-55 8000 Germanium Ge-68 7 Gadolinium Gd-153 10 Iridium Ir-192 0.8 Nickel Ni-63 600 Palladium Pd-103 900 Prometium Pm-147 400 Polonium Po-210 0.6 Plutonium Pu-238 VD ] 0.6
Plutonium Pu-239 0.6 Radium Ra-226 0.4 Rutenium Ru-106 3 Selen Se-75 2 Strontium Sr-90 10 Tallium Tl-204 200 Tulium Tm-170 200 Ytterbium Yb-169 3
1.10.3.1.4 För att beräkna om gränsvärdet för transportskydd har nåtts eller överskridits för blandningar av radionuklider, summeras kvoterna av varje radionuklids aktivitet. Summan för respektive radionuklid divideras sedan med radionuklidens gränsvärde för transportskydd. Om summan av kvoterna är mindre än 1 har blandningens gränsvärde för radioaktivitet varken uppnåtts eller överskridits.
[ UPPHÄ
Beräkning kan göras med formeln:
Ai <1
∑
i Ti
där:
Ai = är aktiviteten hos radionuklid i som förekommer i ett kolli (TBq)
Ti = är gränsvärdet för transportskydd för radionuklid i (TBq).
105
RID/RID-S Del 1 2013-01-01
1.10.3.1.5 När radioaktiva ämnen har sekundärfaror tillhörande andra klasser, ska även kriterierna i tabell 1.10.3.1.2 beaktas (se även 1.7.5).
1.10.3.2 Skyddsplaner
1.10.3.2.1 Transportörer, avsändare och andra delaktiga i transport av farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3), enligt 1.4.2 och 1.4.3, ska genomföra och följa skyddsplaner, som minst omfattar de punkter som anges i 1.10.3.2.2.
1.10.3.2.2 En skyddsplan ska minst omfatta:
(a) särskild fördelning av ansvar inom transportskyddsområdet till personer, som har kompetens och sakkunskap inom området och har befogenhet att genomföra tilldelade uppgifter,
(b) förteckning över sådant farligt gods eller typer av farligt gods som verksamheten hanterar,
(c) översikt över rutiner i verksamheten med en bedömning av de risker för kränkning av skyddet som kan uppkomma på grund av verksamheten, till exempel vid transportuppehåll, förvaring av farligt gods i vagnar, tankar eller containrar före, under och efter förflyttning samt vid mellanlagring av farligt gods vid byte av transportsätt eller transportmedel (omlastning), (d) tydlig beskrivning av de åtgärder som ska vidtas för att minska risken för VD ]
kränkning av skyddet, motsvarande de delaktigas ansvar och skyldigheter, inom följande områden:
- utbildning,
- transportskyddspolicy (till exempel åtgärder vid förhöjd hotbild, kontroll i samband med anställning av personal, osv.),
- driftrutiner (till exempel vägval om detta är känt, åtkomst till farligt gods under mellanlagring (jämför (c)), närhet till utsatt infrastruktur, osv.),
- utrustning och resurser som ska användas för att minska riskerna för kränkning av skyddet,
(e) effektiva och uppdaterade metoder för rapportering och för åtgärder vid hot, nedsatt transportskydd eller tillbud,
[ UPPHÄ
(f) metoder för värdering och test av skyddsplanerna och metoder för återkommande revision och uppdatering av planerna,
(g) åtgärder för att säkerställa det fysiska skyddet av den transportinformation skyddsplanen innehåller, och
(h) åtgärder för att säkerställa att spridningen av skyddsplanens information om transportrutiner begränsas till de personer som behöver den. Dessa åtgärder får inte strida mot de krav på information som i övrigt föreskrivs i RID/RID-S.
Anm Transportörer, avsändare och mottagare ska samarbeta med varandra och med behörig myndighet, för att delge varandra information om eventuella
106
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
hot, vidta ändamålsenliga skyddsåtgärder för att uppmärksamma och åtgärda händelser som sätter transportskyddet i fara.
1.10.3.3 Anordningar, utrustning eller system ska användas för att skydda mot stöld av tåg eller vagnar som transporterar farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3) och dess last. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att de alltid är inkopplade och i funktion. Tillämpningen av dessa skyddsåtgärder får inte hindra insatser i nödlägen.
Anm Om det är lämpligt och utrustning finns installerad, bör telemetrisystem eller andra system eller anordningar användas för att övervaka förflyttning av farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3).
1.10.4 Bestämmelserna i 1.10.1, 1.10.2 och 1.10.3 gäller inte när mängderna transporterade i kollin på en vagn eller i en storcontainer inte överstiger de mängder som anges i 1.1.3.6.3, utom för UN 0029, 0030, 0059, 0065, 0073, 0104, 0237, 0255, 0267, 0288, 0289, 0290, 0360, 0361, 0364, 0365, 0366, 0439, 0440, 0441, 0455, 0456 och 0500 samt utom för undantagna kollin i klass 7 med UN 2910 och 2911 om aktivitetsnivån överstiger A2-värdet. Dessutom gäller inte kraven i 1.10.1, 1.10.2 och 1.10.3 när mängderna som transporteras i tankar eller i bulk i en vagn eller container inte överstiger de mängder som anges i 1.1.3.6.3. Dessutom gäller inte bestämmelserna i detta kapitel för transport av UN 2912 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I) och UN 2913 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I).
VD ]
1.10.5 För radioaktiva ämnen anses bestämmelserna i detta kapitel uppfyllda, om bestämmelserna i Convention on Physical Protection of Nuclear Material och IAEA:s cirkulär ”The Physical Protection of Nuclear Material and Nuclear Facilities” tillämpas.
[ UPPHÄ
18) INFCIRC/274/Rev.1, IAEA, Wien (1980). 19) INFCIRC/225/Rev.4 (Corrected), IAEA, Wien (1999).
107
VD ]
[ UPPHÄ
108
2013-01-01 RID/RID-S Del 1
Kapitel 1.11
Interna nödlägesplaner för rangerbangårdar
För transport av farligt gods på rangerbangårdar ska interna nödlägesplaner upprättas. Nödlägesplanerna ska medföra att vid olyckor eller tillbud på rangerbangårdar alla delaktiga samarbetar på ett samordnat sätt och att olyckans eller tillbudets konsekvenser på människoliv eller miljö blir så små som möjligt. Bestämmelserna i detta kapitel anses som uppfyllda vid tillämpning av UIC normblad 201 (Transport av farligt gods – handledning för nödlägesplanering på rangerbangårdar) .
VD ]
[ UPPHÄ
20) Version 1 juli 2012.
109
VD ]
[ UPPHÄ
110
Del 2
Klassificering
VD ]
[ UPPHÄ
111
VD ]
[ UPPHÄ
112
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Kapitel 2.1
Allmänna bestämmelser
| 2.1.1 | Inledning |
|---|---|
| 2.1.1.1 | I RID/RID-S förekommer följande klasser av farligt gods: Klass 1 Explosiva ämnen och föremål Klass 2 Gaser Klass 3 Brandfarliga vätskor Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen Klass 4.2 Självantändande ämnen Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Klass 5.1 Oxiderande ämnen Klass 5.2 Organiska peroxider Klass 6.1 Giftiga ämnen Klass 6.2 Smittförande ämnen Klass 7 Radioaktiva ämnen Klass 8 Frätande ämnen Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål |
| 2.1.1.2 | Varje benämning i de olika klasserna har tilldelats ett UN-nummer. Följande slags benämningar används: VD ] A. Individuella benämningar för väldefinierade ämnen eller föremål, inklusive benämningar för ämnen som täcker flera isomerer, t.ex.: UN 1090 ACETON UN 1104 AMYLACETAT UN 1194 ETYLNITRIT, LÖSNING B. Gruppbenämningar för en väldefinierad grupp av ämnen eller föremål, som inte är N.O.S.-benämningar, t.ex.: UN 1133 LIM UN 1266 PARFYMPRODUKTER UN 2757 KARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG UN 3101 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE C. Specifika N.O.S.-benämningar som omfattar en grupp ämnen eller föremål av en [ UPPHÄ viss kemisk eller teknisk beskaffenhet, vilka inte är benämnda på annat sätt, t.ex.: UN 1477 NITRATER, OORGANISKA, N.O.S. UN 1987 ALKOHOLER, N.O.S. D. Allmänna N.O.S.-benämningar som omfattar en grupp ämnen eller föremål som har en eller flera farliga egenskaper och inte är benämnda på annat sätt, t.ex.: UN 1325 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. UN 1993 BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. Benämningarna definierade under B, C och D beskrivs som samlingsbenämningar. 113 |
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.1.1.3 Med undantag för ämnen i klasserna 1, 2, 5.2, 6.2 och 7 och andra än självreaktiva ämnen i klass 4.1 är ämnena för förpackningsändamål inplacerade i förpackningsgrupper beroende på sin farlighetsgrad: - Förpackningsgrupp I Mycket farliga ämnen - Förpackningsgrupp II Farliga ämnen - Förpackningsgrupp III Mindre farliga ämnen Förpackningsgruppen eller -grupperna som ett ämne inplacerats i finns angivna i kapitel 3.2, tabell A.
| 2.1.2 | Principer för klassificering |
|---|---|
| 2.1.2.1 | Farligt gods, som omfattas av rubriken till en klass, definieras efter sina egenskaper enligt 2.2.x.1 i motsvarande klass. Tilldelning av farligt gods till en klass och en förpackningsgrupp sker enligt de i samma delavsnitt 2.2.x.1 angivna kriterierna. Tillordning av en eller flera sekundärfaror till ett farligt ämne eller föremål sker enligt kriterierna för den klass eller de klasser som motsvarar riskerna i fråga, så som anges i lämpligt delavsnitt 2.2.x.1. |
| 2.1.2.2 | Alla benämningar på farligt gods förtecknas i kapitel 3.2, tabell A i UNnummerordning. Tabellen innehåller betydelsefull information om godset, såsom benämning, klass, förpackningsgrupp(er), etiketter, förpacknings- och transportbestämmelser. VD ] Anm En alfabetisk förteckning över dessa benämningar har sammanställts av sekretariatet och återges i tabell B i kapitel 3.2. Denna tabell är en icke officiell del av RID/RID-S. |
| 2.1.2.3 | Ett ämne kan innehålla tekniska föroreningar (t.ex. från tillverkningsprocessen) eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som inte påverkar ämnets klassificering. Ämnen som är namngivna, dvs. är förtecknade med individuell benämning i kapitel 3.2, tabell A, och innehåller tekniska föroreningar eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som påverkar klassificeringen, ska däremot anses vara lösningar eller blandningar (se 2.1.3.3). |
| 2.1.2.4 | Farligt gods som förtecknas eller definieras i 2.2.x.2 i respektive klass är inte tillåtet för transport. |
| 2.1.2.5 | Gods som inte är namngivet, dvs. gods som inte förtecknas med egen benämning i [ UPPHÄ kapitel 3.2 tabell A och inte förtecknas eller definieras i något av de ovannämnda delavsnitten 2.2.x.2 ska tillordnas tillämplig klass enligt förfarandet i 2.1.3. Dessutom ska eventuell sekundärfara och eventuell förpackningsgrupp bestämmas. När väl klassen, den eventuella sekundärfaran och eventuella förpackningsgruppen har klarlagts så ska tillämpligt UN-nummer bestämmas. I beslutsträden i 2.2.x.3 (förteckning över samlingsbenämningar) i slutet på varje klass är aktuella parametrar för att välja tillämplig samlingsbenämning (UN-nummer) angivna. I samtliga fall ska den mest specifika samlingsbenämningen som täcker egenskaperna hos ämnet eller föremålet väljas enligt den rangordning som anges i 2.1.1.2 med bokstäverna B, C och D. Endast om ämnet eller föremålet inte kan tillordnas en benämning av typ B eller C enligt 2.1.1.2, får det klassificeras under en benämning av typ D. |
114
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.1.2.6 Baserat på testmetoderna i kapitel 2.3 och kriterierna angivna i 2.2.x.1 i de klasser, där sådana är fastställda, kan man finna att ett i kapitel 3.2, tabell A, namngivet ämne, lösning eller blandning i en viss klass inte uppfyller kriterierna för den klassen. I så fall tillhör ämnet, lösningen eller blandningen inte klassen i fråga.
2.1.2.7 För klassificeringen räknas ämnen med en smältpunkt eller begynnelsesmältpunkt vid högst 20°C och ett tryck av 101,3 kPa som vätskor. Ett visköst ämne, för vilket en specifik smältpunkt inte kan bestämmas, ska genomgå testmetoden ASTM D 4359-90 eller testet för att bestämma flytbarhet (penetrometertestet) enligt 2.3.4.
| 2.1.3 | Klassificering av ämnen som inte är namngivna, inklusive lösningar och blandningar (såsom beredningar och avfall) |
|---|---|
| 2.1.3.1 | Ämnen, inklusive lösningar och blandningar, som inte är namngivna ska klassificeras beroende på sin farlighetsgrad enligt kriterierna i 2.2.x.1 i de olika klasserna. De faror ett ämne innehar ska bestämmas utifrån dess fysikaliska, kemiska och fysiologiska egenskaper. Sådana egenskaper ska också beaktas, när praktisk erfarenhet medför en striktare klassificering. |
| 2.1.3.2 | Ett ämne som inte är namngivet i kapitel 3.2, tabell A, och som innebär en enda fara, ska klassificeras i tillämplig klass under en samlingsbenämning angiven i 2.2.x.3 i den klassen. |
| 2.1.3.3 | En lösning eller blandning som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S som består av ett enda dominerande ämne som namnges i kapitel 3.2, tabell A, och ett eller flera ämnen som inte omfattas av RID/RID-S eller spår av ett eller flera ämnen som VD ] namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska tillordnas UN-nummer och officiell transportbenämning för det dominerande ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, såvida inte: (a) lösningen eller blandningen namnges i kapitel 3.2, tabell A, (b) benämning och beskrivning av ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, särskilt anger att det endast gäller för det rena ämnet, (c) lösningens eller blandningens klass, klassificeringskod, förpackningsgrupp eller fysikaliska tillstånd skiljer sig från motsvarande egenskaper hosämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, eller (d) lösningens eller blandningens farliga egenskaper kräver att andra åtgärder vid räddningsinsats än de som krävs för ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A. [ UPPHÄ I dessa övriga fall, med undantag av (a), ska lösningen eller blandningen klassificeras som ämnen som inte namnges i relevant klass under en samlingsbenämning som anges i 2.2.x.3 i den klass som tar hänsyn till de eventuella sekundärfarorna hos lösningen eller blandningen, såvida lösningen eller blandningen inte uppfyller kriterierna i någon klass, vilket innebär att de inte omfattas av RID/RID-S. |
| 2.1.3.4 | Lösningar och blandningar, som innehåller ett ämne med någon av de i 2.1.3.4.1 eller 2.1.3.4.2 angivna benämningarna, ska klassificeras enligt de villkor som beskrivs i dessa stycken. |
| 2.1.3.4.1 | Lösningar och blandningar, som innehåller ett av följande namngivna ämnen, ska alltid klassificeras under samma benämning som ämnet de innehåller, förutsatt att lösningarna eller blandningarna inte har de farliga egenskaper som anges i 2.1.3.5.3: 115 |
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
- klass 3
UN 1921 PROPYLENIMIN, STABILISERAD, UN 3064 NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med mer än 1 % men högst 5 % nitroglycerin
- klass 6.1
UN 1051 VÄTECYANID (CYANVÄTE), STABILISERAD, med mindre än 3 % vatten, UN 1185 ETYLENIMIN, STABILISERAD, UN 1259 NICKELKARBONYL, UN 1613 VÄTECYANID (CYANVÄTE, CYANVÄTESYRA), VATTENLÖSNING med högst 20 % vätecyanid, UN 1614 VÄTECYANID (CYANVÄTE), STABILISERAD, med mindre än 3 % vatten och absorberat av ett inert, poröst material, UN 1994 JÄRNPENTAKARBONYL, UN 2480 METYLISOCYANAT, UN 2481 ETYLISOCYANAT, UN 3294 VÄTECYANID (CYANVÄTE), LÖSNING I ALKOHOL med högst 45 % vätecyanid
- klass 8 UN 1052 FLUORVÄTE, VATTENFRITT, VD ]
UN 1744 BROM eller UN 1744 BROM, LÖSNING, UN 1790 FLUORVÄTESYRA med över 85 % fluorväte, UN 2576 FOSFOROXIBROMID, SMÄLT
2.1.3.4.2 Lösningar och blandningar som innehåller ett av följande namngivna ämnen i klass 9:
UN 2315 POLYKLORERADE BIFENYLER, FLYTANDE, UN 3151 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FLYTANDE, UN 3151 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FLYTANDE, UN 3152 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FASTA, UN 3152 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FASTA, eller UN 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER, FASTA
ska alltid klassificeras under samma benämning i klass 9, förutsatt att
- de inte innehåller någon ytterligare farlig komponent, med undantag av beståndsdelar i förpackningsgrupp III från klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1 eller 8, [ UPPHÄ
och
- de har inte de farliga egenskaper som beskrivs i 2.1.3.5.3.
2.1.3.5 Ämnen som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, men har mer än en farlig egenskap, samt lösningar och blandningar som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S och som innehåller flera farliga ämnen ska klassificeras under en samlingsbenämning (se 2.1.2.5) och en till de farliga egenskaperna svarande förpackningsgrupp i tillämplig klass. Sådan klassificering efter farliga egenskaper ska utföras på följande sätt:
116
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.1.3.5.1 De fysikaliska, kemiska och fysiologiska egenskaperna bestäms genom mätning eller beräkning, och ämnet, blandningen eller lösningen klassificeras enligt kriterierna i 2.2.x.1 för de olika klasserna.
2.1.3.5.2 Om denna bestämning inte är möjlig utan oskäliga kostnader eller arbete (som för vissa avfall), ska lösningen eller blandningen tillordnas den klass till vilken den beståndsdel hör som medför den dominerande faran.
2.1.3.5.3 Faller de farliga egenskaperna hos ett ämne, lösning eller blandning inom mer än en av nedanstående klasser eller ämnesgrupper, ska ämnet, lösningen eller blandningen tillordnas den klass eller ämnesgrupp som motsvarar den dominerande faran, i enlighet med följande rangordning:
(a) ämnen i klass 7 (med undantag av radioaktiva ämnen i undantagna kollin för vilka särbestämmelse 290 i kapitel 3.3 är tillämplig, hos vilka de andra farliga egenskaperna överväger),
(b) ämnen i klass 1,
(c) ämnen i klass 2,
(d) flytande okänsliggjorda explosivämnen i klass 3,
(e) självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1, (f) pyrofora ämnen i klass 4.2, VD ]
(g) ämnen i klass 5.2,
(h) ämnen i klass 6.1 som uppfyller kriterierna för giftighet vid inandning i förpackningsgrupp I (Ämnen, som uppfyller klassificeringskriterierna för klass 8, och vars giftighet vid inandning av damm och dimma (LC50) motsvarar förpackningsgrupp I, men vars giftighet vid förtäring eller hudkontakt endast motsvarar förpackningsgrupp III eller lägre, ska tillordnas klass 8.),
(i) smittförande ämnen i klass 6.2.
2.1.3.5.4 Om ämnets farliga egenskaper omfattas av mer än en klass eller ämnesgrupp, som inte är medtagen i 2.1.3.5.3, ska ämnet klassificeras enligt samma metod, men tillämplig klass ska väljas enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.
2.1.3.5.5 Om ämnet som ska transporteras är avfall med en sammansättning som inte är
[ UPPHÄ
fullständigt känd, får det tillordnas UN-nummer och förpackningsgrupp enligt 2.1.3.5.2 grundat på avsändarens kunskap om avfallet, inklusive alla tillgängliga tekniska och säkerhetsmässiga data som krävs i gällande säkerhets- och miljölagstiftning .
Vid osäkerhet ska högsta faronivån användas.
1) Till dessa rättsliga bestämmelser hör till exempel kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 (a) i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall (ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG, Europeiska unionens officiella tidning nr L 114, 27 april 2006, s. 9), och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (EG:s officiella tidning nr L 226, 6 september 2000, s. 3).
117
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Om det ändå, grundat på kunskaper om avfallets sammansättning och de identifierade beståndsdelarnas fysikaliska och kemiska egenskaper, kan påvisas att avfallets egenskaper inte motsvarar egenskaperna för förpackningsgrupp I, så får avfallet emellertid placeras i den lämpligaste N.O.S.-benämningen i förpackningsgrupp II. Om det däremot är känt att avfallet enbart har miljöfarliga egenskaper, får det tilldelas förpackningsgrupp III i UN 3077 eller 3082.
Detta förfarande får inte tillämpas på avfall, som innehåller ämnen angivna i 2.1.3.5.3, ämnen i klass 4.3, ämnen omnämnda i 2.1.3.7 eller ämnen, som inte är tillåtna för transport enligt 2.2.x.2.
2.1.3.6 Den mest passande samlingsbenämningen (se 2.1.2.5) ska alltid användas, dvs. en allmän N.O.S.-benämning får endast användas om en gruppbenämning eller specifik N.O.S.-benämning inte går att använda.
2.1.3.7 Lösningar och blandningar av oxiderande ämnen eller ämnen som är oxiderande som sekundärfara kan ha explosiva egenskaper. I så fall är de inte tillåtna för transport såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1.
2.1.3.8 Ämnen i klass 1–6.2, 8 och 9, utom UN 3077 eller 3082, vilka uppfyller kriterierna i 2.2.9.1.10, betraktas som miljöfarliga ämnen utöver faror enligt klass 1–6.2, 8 och 9. Andra ämnen som enbart uppfyller kriterierna i 2.2.9.1.10, ska tillordnas UN 3077 eller 3082.
2.1.3.9 Avfall som inte uppfyller kriterierna för klassificering i klasserna 1–9, men som omfattas av Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och VD ]
slutligt omhändertagande av farligt avfall får transporteras under UN 3077 eller 3082.
[ UPPHÄ
118
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
I II I II I II I II I I I II I II 1 I 1 I 2 I 2 I 3 I 3 I 3 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I I II 9 3 I 3 I 3 I 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 5. 5. 5. 6. 6. 6. 6. 6. 6. 8 I 8 I 8 I
II III I II I II I II I I I II I II l liq II 8 l liq III 8 2 I 2 I 3 I 3 I 3 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I II 8 I 3 I 3 I 3 I so 4.1 so 4.1 4. 4. 4. 4. 4. 5. 5. 5. 6. 6. 6. 6. 6. 8 I
II II II I I I I I I I l liq II 8 I 2 I I 3 I 3 I I 1 I 1 I I 1 I 1 I 1 I l liq II 8 l liq II 8 I
8 I 3 I 3 I 8 I so 4.1 8 I 4. 8 I 4. 4. 8 I 5. 5. 8 I 6. 6. 6. so 6.1 so 6.1 8 I
8 I 8 I 8 I 8 I 3 I 1 I l liq 1 I l liq 1 I l liq 1 I l liq 1 I 8 I 3 I 8 I 8 I 8 I 8 I 8 I 8 I 4. 8 I 8 I 5. 8 I 8 I so 6. so 6. so 6. so 6. 8 I 8 I
1 III ) .1 II iq 4. II I II I II II I I* .1 III 6 1 I l l liq 2 I 2 I 3 I 3 I 3 I 1 I 1 II 1 I 6. 3 I 3 I 3 II sol II 6 so 4.1 4. 4. 4. 4. 4. 5. 5. 5.
II .1 I I I I I I I I 1 I I 1 I l liq II 6 1 I 2 I 1 I 3 I 3 I 1 I 1 I 1 I 1 I
6. 3 I 3 I 6. so 4.1 6. 4. 6. 4. 4. 6. 5. 5. 6.
1 I al 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 3 I 3 I 1 I 1 I 1 I 1 I 6. or 3 I 3 I 6. 6. 6. 6. 6. 4. 4. 6. 5. 5. 6.
al m 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 6. der 3 I 3 I 6. 6. 6. 6. 6. 6. 6. 6. 5. 6. 6.
II III II I II I II I II 3 I 1 I l liq l liq II 3 l liq III 3 1 I 1 I 2 I 2 I 3 I 3 I 3 I 1 I 5. so 5. so 5.1 so 5.1 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4.
II II I I I I I I I
3 I VD ]
1 I l liq l liq II 3 l liq II 3 1 I 1 I 2 I 1 I 3 I 3 I 1 I 1 I 5. so 5. so 5.1 so 5.1 4. 4. 4. 5. 4. 4. 5.
3 I 3 I 3 I 1 I l liq 1 I l liq 1 I l liq 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I 5. so 5. so 5. so 5. 5. 5. 5. 5. 5. 5. 5.
ar
II I II I II I II
ng
3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I ni 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. den
ös hu
a I I I I I I I ch l m 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I o ar 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4.
f
ngar ngar nde dni ni ion geno
3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I
ra an pt ng 1
4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4.
bl land or I b ing dni 6.
ine II III I II ch
n, tär ss
m 2 I l liq l liq l liq 3 2 I 2 I 2 3 I 2 3 I inan la 4. so 4. so 4. so 4.2 4. 4. ne id abs
do v för k nen o m id r I I gt id v I I I m v ider e ä fti
2 I l liq l liq l liq 2 I 2 I gt igt 2 3 I 2 3 I 2 3 I a ä tic so 4. so 4. so 4. gi fti ift
l öve 4. 4. 4. st and es = g
el [ UPPHÄ yt gi p
I fa al II III fl = l = ab = m ör
1 I l liq l liq l liq 3 al T 1 3 I 1 3 I ) F
4. so 4. so 4. so 4.1 sol liq = der or inha *
I I I
1 I l liq 1 3 I l liq 1 3 I l liq 1 3 I 4. so 4. so 4. so 4.
k- I II I II I II I II al I I al I II s & - I II m m I II as pac ngs upp 1 I 1 I 2 I 2 I 3 I 3 I 3 I 1 I 1 I 1 I 1 I 1 I al 1 I 1 I 1 I al 1 I Kl för ni gr 3 I 3 I 3 I 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 5. 5. 5. 6. der 6. or 6. inhal 6. der 6. or 6. 8 I 8 I 8 I
2.1.3.10
119
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Anm 1 Exempel på användning av tabellen
Klassificering av ett enskilt ämne
Beskrivning av ämnet som ska klassificeras:
En inte namngiven amin, som motsvarar både kriterierna för klass 3, förpackningsgrupp II, och kriterierna för klass 8, förpackningsgrupp I.
Tillvägagångssätt:
Skärningspunkten mellan rad 3 II och kolumn 8 I ger 8 I. Denna amin ska således tillordnas klass 8, under UN 2734 AMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA N.O.S. eller UN 2734 POLYAMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA N.O.S., förpackningsgrupp I.
Klassificering av en blandning
Beskrivning av blandningen som ska klassificeras:
En blandning som består av en brandfarlig vätska i klass 3, förpackningsgrupp III, ett giftigt ämne i klass 6.1, förpackningsgrupp II, och en frätande vätska i klass 8, förpackningsgrupp I. Tillvägagångssätt: VD ]
Skärningspunkten mellan rad 3 III och kolumn 6.1 II ger 6.1 II.
Skärningspunkten mellan rad 6.1 II och kolumn 8 I ger 8 I LIQ.
Denna inte närmare definierade blandning ska således tillordnas klass 8, närmare bestämt under UN 2922 FRÄTANDE VÄTSKA, GIFTIG N.O.S., förpackningsgrupp I.
Anm 2 Exempel på inplacering av blandningar och lösningar i en klass och förpackningsgrupp:
En lösning av fenol i klass 6.1, förpackningsgrupp II, i bensen i klass 3, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3, förpackningsgrupp II. Med ledning av fenols giftighet inplaceras lösningen i klass 3, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 1992 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG,
N.O.S. [ UPPHÄ
En fast blandning av natriumarsenat i klass 6.1, förpackningsgrupp II, och natriumhydroxid i klass 8, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 6.1, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 3290 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S.
En lösning av naftalin, rå eller raffinerat, i klass 4.1, förpackningsgrupp III, i bensin i klass 3, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 3295 KOLVÄTEN FLYTANDE, N.O.S.
120
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
En blandning av kolväten, klass 3, förpackningsgrupp III, och polyklorerade bifenyler (PCB), klass 9, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 9, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 2315 POLYKLORERADE BIFENYLER (PCB) FLYTANDE eller UN 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER (PCB), FASTA.
En blandning av propylenimin i klass 3 och polyklorerade bifenyler (PCB) i klass 9, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3 under benämningen UN 1921 PROPYLENIMIN, STABILISERAD.
| 2.1.4 | Klassificering av prover |
|---|---|
| 2.1.4.1 | Om klassen för ett ämne är osäker och ämnet transporteras för ytterligare test, ska klassificering göras till en preliminär klass, officiell transportbenämning och UNnummer baserat på avsändarens kännedom om ämnet och med tillämpning av (a) klassificeringskriterierna i kapitel 2.2, och (b) bestämmelserna i detta kapitel. Den mest stränga förpackningsgruppen för den valda officiella transportbenämningen ska väljas. Vid tillämpning av denna bestämmelse ska den officiella transportbenämningen kompletteras med ordet ”PROV” (t.ex. ”BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S., PROV”). I de fall då det finns en officiell transportbenämning (t.ex. ”UN 3167 VD ] GASPROV, EJ UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, N.O.S.”) för ett prov av ett ämne, som man antar motsvarar bestämda klassificeringskriterier, ska den officiella transportbenämningen användas. Om en N.O.S.-benämning används för transport av ett prov, behöver inte den officiella transportbenämningen kompletteras med den tekniska benämningen, som det föreskrivs i kapitel 3.3, särbestämmelse 274. |
| 2.1.4.2 | Ämnesprover ska transporteras i överensstämmelse med de tillämpliga bestämmelserna för den preliminärt tillordnade officiella transportbenämningen, förutsatt att (a) ämnet inte är förbjudet för transport enligt 2.2.x.2 i kapitel 2.2 eller kapitel 3.2, (b) ämnet inte uppfyller kriterierna för klass 1, och inte heller är ett smittförande eller radioaktivt ämne, (c) ämnet uppfyller bestämmelserna i 2.2.41.1.15 respektive 2.2.52.1.9 om det rör sig [ UPPHÄ om ett självreaktivt ämne respektive en organisk peroxid, (d) provet transporteras i en sammansatt förpackning med en nettovikt på högst 2,5 kg per kolli, (e) provet inte samemballeras med annat gods i ett kolli. 121 |
VD ]
[ UPPHÄ
122
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Kapitel 2.2
Särskilda bestämmelser för de enskilda klasserna
| 2.2.1 | Klass 1 Explosiva ämnen och föremål |
|---|---|
| 2.2.1.1 | Kriterier |
| 2.2.1.1.1 | Klass 1 omfattar: (a) Explosiva ämnen: Fasta eller flytande ämnen (eller blandningar av ämnen) som genom kemisk reaktion kan alstra gaser med sådan temperatur, sådant tryck och sådan hastighet att de kan skada omgivningen. Pyrotekniska ämnen: Ämnen eller blandningar av ämnen avsedda att framkalla en verkan genom värme, ljus, ljud, gas eller rök eller en kombination av dessa som resultat av icke detonativa självunderhållande exoterma kemiska reaktioner. Anm 1 Ämnen som inte själva är explosiva men som kan bilda en explosiv blandning av gas, ånga eller damm är inte ämnen i klass 1. Anm 2 Undantagna från klass 1 är vatten- eller alkoholfuktade explosivämnen, där halten vatten respektive alkohol överstiger angivna gränsvärden, samt explosivämnen med mjukgörare - dessa explosivämnen tillordnas klass 3 eller 4.1 - samt explosivämnen som på grund av sin VD ] dominerande farliga egenskap tillordnas klass 5.2. (b) Explosiva föremål: Föremål som innehåller ett eller flera explosivämnen eller pyrotekniska ämnen. Anm Föremål som innehåller explosivämnen eller pyrotekniska ämnen i så liten mängd eller av sådant slag, att en oavsiktlig antändning eller initiering av dem under transport inte skulle ge upphov till någon verkan utanför föremålet genom splitter, brand, dimma, rök, värme eller högt ljud, omfattas inte av bestämmelserna för klass 1. (c) Ämnen och föremål, som inte nämns under (a) eller (b) ovan men som tillverkas i avsikt att framkalla en praktisk verkan genom explosion eller en pyroteknisk effekt. I klass 1 är följande definition tillämplig: [ UPPHÄ Flegmatiserat: ett ämne (eller ”flegmatiseringsmedel”) har tillsatts ett explosivämne för att öka dess säkerhet vid hantering och transport. Flegmatiseringsmedlet gör explosivämnet okänsligt, eller mindre känsligt, för följande händelser: värme, shock, stöt, krock, slag eller friktion. Typiska flegmatiseringsmedel inkluderar, men är inte begränsade till: vax, papper, vatten, polymerer (t.ex. klor-fluor-polymerer), alkohol och oljor (t.ex. vaselin och paraffin). |
| 2.2.1.1.2 | Ämnen eller föremål som har eller som misstänks ha explosiva egenskaper ska undersökas för klassificering till klass 1 enligt de tester, metoder och kriterier som anges i del I av testhandboken. 123 |
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Ett ämne eller föremål som tillhör klass 1 får tillåtas för transport endast om det har tillordnats en officiell transportbenämning eller N.O.S.-benämning enligt kapitel 3.2, tabell A, samt uppfyller kriterierna i testhandboken.
2.2.1.1.3 Ämnen och föremål i klass 1 ska vara tillordnade ett UN-nummer och en officiell transportbenämning eller N.O.S.-benämning som finns angiven i kapitel 3.2, tabell A. Tolkningen av benämningen på ämnen och föremål i kapitel 3.2, tabell A, ska grundas på ordlistan i 2.2.1.4.
Prov av nya eller existerande explosiva ämnen eller föremål, med undantag av tändämne, som transporteras för bland annat testning, klassificering, forskning och utveckling, kvalitetskontroll eller som kommersiella prov, får ges benämningen ”UN 0190 PROV, EXPLOSIVA”.
Tillordning av ämnen och föremål, som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till en N.O.S.-benämning i klass 1 eller benämningen ”UN 0190 PROV, EXPLOSIVA”, samt tillordning av vissa ämnen, för vilka transporten är avhängig av ett särskilt tillstånd från behörig myndighet enligt särbestämmelserna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6, ska utföras av behörig myndighet i ursprungslandet. Den behöriga myndigheten ska även skriftligen godkänna transportvillkoren för sådana ämnen och föremål. Om ursprungslandet inte är en fördragsstat till RID, ska klassificeringen och villkoren för transporten godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
2.2.1.1.4 Ämnen och föremål i klass 1 ska tillordnas en riskgrupp enligt 2.2.1.1.5 och en samhanteringsgrupp enligt 2.2.1.1.6. Riskgruppen ska bestämmas på grundval av VD ]
resultaten av de tester som beskrivs i 2.3.0 och 2.3.1 med tillämpning av definitionerna i 2.2.1.1.5. Samhanteringsgruppen ska bestämmas enligt definitionen i 2.2.1.1.6. Numret på riskgruppen tillsammans med den bokstav som anger samhanteringsgruppen bildar klassificeringskoden.
2.2.1.1.5 Definition av riskgrupper
Riskgrupp 1.1 Ämnen och föremål med risk för massexplosion (en massexplosion är en explosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt).
Riskgrupp 1.2 Ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte för massexplosion.
Riskgrupp 1.3 Ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg, splitter och kaststycken men inte för massexplosion,
[ UPPHÄ
(a) vars förbränning ger upphov till avsevärd strålningsvärme, eller
(b) vilka brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom tryckvåg eller splitter och kaststycken.
Riskgrupp 1.4 Ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk i händelse av antändning eller initiering under transport. Verkningarna är i stort sett begränsade till kollit och det kan inte förväntas splitter av betydande storlek eller utbredning. Brand utifrån får inte förorsaka praktiskt taget samtidig explosion av så gott som hela kollits innehåll.
124
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Riskgrupp 1.5 Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion men med mycket liten sannolikhet för initiering eller för övergång från brand till detonation under normala transportförhållanden. Ett minimikrav är att de inte får explodera vid test med yttre brand.
Riskgrupp 1.6 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Föremålen innehåller endast extremt okänsliga ämnen och där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller utbredning är försumbar.
Anm Faran med föremål i riskgrupp 1.6 är begränsad till explosion av enstaka föremål.
2.2.1.1.6 Definition av samhanteringsgrupper för ämnen och föremål
A Tändämne
B Föremål som innehåller tändämne och färre än två effektiva säkringsanordningar. Vissa föremål såsom sprängkapslar, apterade sprängkapslar och tändhattar ingår, även om de inte innehåller något tändämne.
C Krut (utom svartkrut) eller annat deflagrerande explosivämne eller föremål som innehåller sådant explosivämne.
D Sprängämne, svartkrut eller föremål som innehåller sprängämne, i samtliga fall utan tändsystem och utan drivladdning, eller föremål som innehåller tändämne VD ]
och som har två eller fler effektiva säkringsanordningar.
E Föremål som innehåller sprängämne utan tändsystem, men med drivladdning (annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor).
F Föremål som innehåller sprängämne med eget tändsystem, med drivladdning (annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor) eller utan drivladdning.
G Pyrotekniskt ämne, eller föremål innehållande pyrotekniskt ämne, eller föremål som innehåller både explosivämne och lyssats, brandsats, tårgassats eller röksats (utom föremål som aktiveras av vatten eller innehåller vit fosfor, fosfider, pyrofort ämne, brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor). H Föremål som innehåller både explosivämne och vit fosfor. [ UPPHÄ
J Föremål som innehåller både explosivämne och brandfarlig vätska eller gel.
K Föremål som innehåller både explosivämne och giftigt kemiskt medel.
L Explosivämne eller föremål som innehåller explosivämne med särskild risk (t.ex. beroende på aktivering vid kontakt med vatten eller på närvaro av hypergola (spontantändande) vätskor, fosfider eller pyrofort ämne) som kräver separation av varje enskilt slag.
N Föremål som endast innehåller extremt okänsliga ämnen.
125
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
S Ämnen eller föremål så förpackade eller utformade att all verkan genom vådatändning, oavsiktlig initiering eller oavsiktlig funktion begränsas till kollit, såvida inte kollit har skadats av brand. I så fall är dock all verkan av tryckvåg eller splitter och kaststycken så begränsad att brandbekämpning eller andra nödåtgärder i kollits omedelbara närhet inte väsentligt inskränks eller förhindras.
Anm 1 Ett ämne eller föremål i en specificerad förpackning, får tillordnas endast en samhanteringsgrupp. Eftersom kriteriet för samhanteringsgrupp S är empiriskt, är inplacering i denna grupp obligatoriskt kopplad till test för tillordning av en klassificeringskod.
Anm 2 Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att dessa system har åtminstone två, av varandra oberoende, säkringsanordningar för att förhindra en explosion i händelse av en oavsiktlig antändning av tändsystemet. Sådana föremål och kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E.
Anm 3 Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får samemballeras med egna tändsystem, vilka inte har två, av varandra oberoende, säkringar (dvs. tändmedel i samhanteringsgrupp B), förutsatt att de uppfyller bestämmelsen för samemballering MP 21 i 4.1.10. Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E.
Anm 4 Föremål får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att dessa inte kan bringas till funktion under normala transportförhållanden.
VD ]
Anm 5 Föremål i samhanteringsgrupperna C, D och E får samemballeras. Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp E.
2.2.1.1.7 Tillordning av fyrverkeriartiklar i riskgrupper
2.2.1.1.7.1 Fyrverkeriartiklar ska normalt tillordnas riskgrupperna 1.1, 1.2, 1.3 och 1.4, baserat på testdata från testserie 6 i testhandboken. Eftersom utbudet av sådana föremål är mycket omfattande och tillgången på testresurser kan vara begränsad, kan tillordningen av riskgrupper även ske enligt metoden i 2.2.1.1.7.2.
2.2.1.1.7.2 Tillordning av fyrverkerier till UN 0333, 0334, 0335 eller 0336 kan, utan test enligt testserie 6, ske baserat på överensstämmelse med klassificeringstabellen för fyrverkeriartiklar i 2.2.1.1.7.5. En sådan tillordning ska ske med godkännande av behörig myndighet. Föremål som inte förtecknas i tabellen ska klassificeras utgående från testdata från testserie 6. Anm 1 Tillägg av andra typer av fyrverkeriartiklar till kolumn 1 i tabellen i [ UPPHÄ
2.2.1.1.7.5 får endast göras baserat på fullständiga testdata, som framlagts för FN:s subkommitté för transport av farligt gods för granskning.
Anm 2 Testdata från behörig myndighet som bekräftar eller motsäger tillordningen av fyrverkerier som specificeras i kolumn 4 i tabellen i 2.2.1.1.7.5 i riskgrupper enligt kolumn 5, ska delges FN:s subkommitté för transport av farligt gods för kännedom.
2.2.1.1.7.3 Då fyrverkeriartiklar ur mer än en riskgrupp samemballeras i samma kolli, ska de klassificeras utgående från den farligaste riskgruppen, såvida inte testdata från testserie 6 ger annat resultat.
126
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.1.1.7.4 Klassificeringen som anges i tabellen i 2.2.1.1.7.5 gäller enbart föremål som förpackats i lådor av papp (4G). 2.2.1.1.7.5 Tabell för klassificering av fyrverkeriartiklar utan testdata . Anm 1 Referenser till procentsatser i tabellen gäller vikten av alla pyrotekniska ämnen (t.ex. raketmotorer, drivladdningar, isärskjutningsladdningar och effektladdningar), om inte annat anges. Anm 2 Uttrycket ”knallsats” som används i tabellen, refererar till pyrotekniska ämnen i pulverform eller som pyrotekniska enheter, så som de förekommer i fyrverkerier, vilka används för att framkalla en akustisk knalleffekt eller som isärskjutningsladdning eller drivladdning, såvida det inte kan visas med knallsatstestet (HSL Flash Composition Test) i bilaga 7 i testhandboken att tiden för tryckstegringen överstiger 8 ms för 0,5 g av ett pyrotekniskt ämne. Anm 3 Dimensioner i mm avser: - För sfäriska bomber och bomber av typen ”peanut shell” (svenskt namn saknas men kan beskrivas som seriebomb eller ”jordnötsbomb”) diametern hos bomben. - För cylinderbomber längden hos bomben. - För fyrverkeribomber, romerska ljus, stjärnrör eller eldbägare innerdiametern hos röret som är en del av eller innehåller VD ]
fyrverkeriartikeln. - För lösa eldbägare eller eldbägare innerdiametern hos det rör som är avsett att innehålla eldbägaren.
[ UPPHÄ
2) Denna tabell innehåller en förteckning över klassificeringar av fyrverkeriartiklar, vilken kan användas i avsaknad av testdata från testserie 6 (se 2.2.1.1.7.2).
127
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
g in er ic if ss
Kla 1.1G 1.1G 1.1G 1.3G 1.4G 1.1G 1.1G 1.1G 1.2G 1.3G 1.1G
gen ts ts in
lsa lsa cer m % lös % fi nal
nal t t om k 25 25 k er er fek lassi s % fek 60 g % 180 m 60 g
ll ll ts ef k ef ed > /e ed ≤ /e r ≤ 2 ll sa r ≤ 25 ll
yr ll h < m ch ch lle na t lle na m d ≤ st e k na oc e k m m m m ed ≤ k fek m ts o ts o m me er ben m er m e ll lef e ll
r 80 m s sa 80 m s sa /e om r 5 % 0 m /e
1 2 nal 5 be 180 m 1 50 m ämn ch be 180 m 50 m mn ch lö lö e b k ≥ < < ≤ t ≥ > > ≤ t ä on m m er ti b: b: t b: t b: ts o b: b: b: b: ts o bom so so sk bom ll sk gast m ka ut ni li ut /e ni ts fek ts fek s sa s sa fi ek ar al ch ek nbom lsa lef lsa lef lö f nbom nbom lö ci rnbom rnbom rnbom rnbom rnbom a sal är a s är s o är ll jä al al jä al al jä rot m en ll jä jä rot m tj tj tj 120 m Spe A St S kn kn St kn kn St py so D A St S sat S St py so >
, t r , l
sk be sk ia ing ed ing ni ri er ör r , ed ek nd at t r rö p m ta addn li addn et , m rot a bom ra m sl n up VD ]ras. sl
rt rå sk fy ing ng ts epa r cy ng rån t py f ri ne ni ju le ni as fä t av h i ut lös s ed s el ed ut ras f addn yr sk n kj er ra r s. kj fy vl vf m isk d at , m r oc rs ll le ke ta rs ri a ken är il av sä f il ng ine sä be ) e tt sed ju ing tt n d a er v sf h i er ll tub n v sk h i a ta ddni av bom t( ör e je, ss en rå ddn ör oc av oc u öl la är la ut n d f vå , f tt n t f er iv ng al ra g av ör iv ra ll enhe t h ni r a s ) r ben tubi ed t dr öj in tubi ue ue tt m la er ss (a tr tn ss ll tr ed e m sam am dr an dr sk i e bo r k n ng ör ng hå m ng en sät ri ä ut ons io ni ons ens f ål ni an nut ål ni it em k öj ek dni na rke eln öj in e, k em m b i inne är em dr t g er ve em dr ef rot nor g rtik h ör am ör D F för py ämn A i et en ext S bom fyr A F för som oc
.
- ) , b, ll, b” : ll m or he b tar ulti e, ie m e he or r bo cal m ut nas. bom )
ll, ct s r s lap, ll
ny ri ll, hut al ser ts
ök he [ UPPHÄta d m r
ffe dbom s rc m he ) he ac s sak s er fö phe l s -e ju be ln yno b, r s s ar ll, m dnö b: ls r ia oon, nde oade m v S b, ll ye ulti t, l m ä ke b, er , p he hu ny jor anut el r) ve d ar it) ti m ll lu vas so ” bo ta gi n a r: / b a e s , t no kel ar sbom She ll, b: m ll ll k ri pe pr te ll, he sa ri or ed bo an ti ri bom m al, s ok ler sbom om he he he sy a) ik ka: ic s he m ka: esk el ka: ka: m m nt atta eg ent är ls al bom ls ls rke ls rke b: dr s l s sk b b isk ce ef ur k s ic oon, b na ar tov st sk rnb ut ve ve n gm ll lin lo ea ell, ar ria ell in är ro ut om er jä nge al nge ven an nge yr nge om
In B fl pi fa st (e cy co br naut sh S m (e sound s ae S K bom (e F (e sh B (sf (P den br fyr
sk sk ri
ri
fä nd li
b, s cy
p
om ler
Ty B el
128
RID/RID-S del 2 2013-01-01
g in er ic if
ss gen
in
Kla 1.3G 1.1G 1.3G 1.3G cer
fi si
las k
yr
st
en
yp it m
ker
er
300 m rv
fy h ≤ e
on
ti oc m gast m m m li
ka
fi ar ci f
300 m en Spe ≤ 120 m > > 200 m ≤ 200 m D
, , , r , r l, s tt ing at ing a ing h ä ing h ä a bel at lls ör m e er ta d na ru t f e oc e oc na addn addn addn addn k st r ra 25 % VD ] 25 % av
sl sl sl m r sl m r sam en le mn mn r 25 g % on ue on d ng ng el ng t ä rö ed ng t ä rö te tr ed ≤ ed ≤ t av ni k ni ni 0 m tt ni 0 m tt åg 33 h/ e i 7 sk 7 sk en ed ut ed ≤ är ed ut ons ed ut h m ut n r m ni n e r m ni n e ad kj kj r oc kj r ≤ kj r ≤ ar st spunk , m r m ch , m r k , m te rå oc te rå rs ed ≤ rs rs ek rs ek lem ar li o be be s f be s f ng sä be sä h ä sä nhe rot sä nhe rot a e sv ing ial ör ing ing ra ing ra ns t, m h i h i h i h i er ot in er t r a e py a e py ddn bom ddn nbom r oc ddn vfy ddn vfy fl f ändni oc nhe at et oc oc rnbom sk oc rnbom sk m la ut la te la % a la % a m n n är n n m nt al lle tj ör tjä ni tt tjä ni tt iv t m rån iv iv iv g av s nhe r so so å a na er tt ek r a ek r a tubi r s tubi tubi r s ≤ 60 tubi r s ≤ 60 in er k er p, tv ss in ss ll a e e ss rot ss rot tn an dr lle ras f an dr an dr lle ed dr lle ty yp er ch t fö ch t fö er n ng % fy ng hå sk ng ng it ll ut hå ut rån ut hå m hå sät io s p ni r py s o era r py s o era ka ål ni ål ni ål ni ål an li it at 60 av le at jni le at ker n e öj tt öj ek öj tru tru m inne ras f el rö el m o er in em inne lls em inne lls em inne lls dr re dr rot fy dr ns ns ef h ≥ r a h/ rd h/ ler rv ed e ör ör ör am D F för som kna oc fö Fö för som py av F för som oc kna ko F fö som oc kna ko S el fy m
, , r, i, ox : rö e er rage r m ti e b pl tt ti ge ul r ny bar ul
[ UPPHÄ rba inal
i, m , f m la ion, , ban yno es id, er äl es S tt nat m ak br ak h bange ba bi r: / , s , c hy c las
: ll
eri ta om d, , f ta /c dos he s) atta år ska be es
ry s
erk bt tår ri rie ef bar er s, ut gel te te n tte yrv at ow In F bom sal (en B bom fl tube bat ba
sk s- a sk ri rt ri on ti / tå fä nd ri li na eri ) b, s bi rke cy s. erk p rt ve om ler om rv
Ty B el (fo K fy fyr
129
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
g in er ic if ss
Kla 1.1G 1.2G 1.3G 1.4G 1.3G 1.4G 1.1G 1.1G 1.3G 1.4G 1.1G 1.1G 1.3G 1.4G
≤
sk h r s, s ts t le lös lös at at ni sa ts ka oc he e % % sk ll /el lls lls % ek is ut 1 g 5 % rj sa ni som som na ch en na ll na 5 rot 25 ts kr s, r s, r va 25 ek ekn h ≤ sk rt s o ed ≤ na ot lsa h k at te at te ler je h ≤ ot oc ni g, ed k k an k va m ed ≤ ar h py ch ≤ yr s yr sat lls ek lls ek /el 2 nal oc ll e ek oc o e, v s s ff ff < , m , ut m , v oc , p sat p na na ch ot 3 g k a na % ll et lö k lle k lle mn m 25 % m m m m m % mn yr ekt 5 d 20 g r k m ts o t ≤ 25 g m na ing na % na t ä ff
> 5 t ä k e > so k k sk je p le ed > t ≤ av s sa fek 50 m 50 m 50 m 30 m 30 m er 30 sk s pe 25 % 25 ar al h ≤ s, ni ef ll rån mn ni addn at ter om om ≥ m < ≤ ≤ ≤ lö r ≥ nhe 5 % sl h ≤ h ≤ ek V el m e , e oc t f t ä ek lls lsat ek r s r s m r. on er er er e er er 2 e kn ng ff rot iss ti et et et et et et na oc lle oc lle te rj sk 5 g fek isk rot nal le so s > ni k m /e m /e l v ka am am am am ni am 25 g am 2 ef k py ts, fek va 50 m ats ats ats py nal el fi sat ekn jut ch ch < rdi ek t > t ≤ tu ci rdi rdi rdi rdi rdi ast ll sk lt o o lsa lef net ot 5 % 5 g, ler alls rot alls alls na ta m k ts ts al al en nd yr är 2 2 Spe Inne el Inne Inne kn Inne py kn Inne enhe kn Inne enhe E K äm P 25 % ≤ 20 g is ≤ 0,13 g to > so ≥ 180 m sa < 180 m sa ≤ 150 g kn kn ≤ ev
n
te t tt ing ra r: t uf å a ed a le ng a sk n t e ise ör ddn m i l g p sk räck ni il ten , el sk la d ni st tt nhe in ng in dd f ni ek tubi ämn ta tab VD ]id en r addni a
iv h fek ss e cer tek ft vl se ek ot tub t t s gni ef v lle ör sk rus ro lu ri yr ng ss ti oc la e av f ot e, dr sk at ud en d ri ni p py t i g- r ad yr p ni ng fö ing r, ut ör ör uv er er ek la ek ll er av te upps f g ty er ämn tek g f ff ch ä ie p rot för r tt . H hå ru de t ro he ddni al ler er er in fö ket r o st la se k e el s h öv sk en d ken il te py dn iv on åen n py ni a g av or ra ar stis inne k re en oc e n öv er r av in t, v åse est ek sk dr nhe er ta ll ue te ga ler an er i m tn en ku om är ll ot ni tr rsp s b ing u hå ll he a e ål g ju r a r s ch vi hå yr er ek om pe ldbä nan ons hå in sk sk o el ddn p ll lle e neh inne rot a en tn m ap nde ni ör la pp tt /e äx r an h k sk ät p li ek r n in iv inne u om ed e om le inne ts ch tt io m , v de av r py ni i e ler cy le el rot i e a s it er om r m , s n oc om as av er ll o el rs e, dr åen el e te tek f år - er in , so , s sa s het h ä h/ ro het ue ppe h py tas ef ör ör yl nn yk ör ler yg
D R en ämn R best oc H oc pi fl R py el best en vis T pa oc sät fung
t, ,
e he ke
: , u,
l oc ocket
m e, e, al et anc r a ,
ingl -fe
jus m e r ny , s ak al , ös -a ine andl andl [ UPPHÄ s yp
t l lr ottle , l
c be e, )
yno e, sk t, av le t ör , pot g m an c tu isse ocket t, b S er tar ke si sr andl an om or , v l r ke is ine , ba e) andl oc ) ng r: / R om Shot et r na oc ut M in ) r an c , m ni e ine d m et ig re ör on c es ts g r ka: tt ka: rak ka: ocket ut ar ka: r m atta ti om , s ga br ls ls rak ls kj ls de ef be kot R oade tlin ocket äg ibi nal e r n nge nge el nge cket bl db nge ound m lin om ns ig ask his ldbä
In B (e exh bom E (e shot pr S fl (e ro w sky r ta E upps el (e gr cy
jus
t l re sk ör ga er nr et p är om tj ak ldbä
Ty R S R E
130
RID/RID-S del 2 2013-01-01
g in er ic if ss
Kla 1.3G 1.4G 1.3G 1.4G 1.3G 1.4G 1.4G
r r . s a t; . ng pe pe r ng v sat ng ni ick ina ll ng r r ni a ni ni pe st m 5 g 5 g ck år ra na pe pe f ul ng ck ck pack år > ≤ pa per rf nd
pa 30 g ör en f en k pa 5 g 5 g ör g ; a 5 g ss: ss: f ör ve rs ll ör ör ≤ 0 il andni ng lo f lo s: : > er : ≤ r f ti e e 3 sn for r f or p g s k i teb er os or g bl os teb pe : ≤
mn mn or rag s p m bl ick ä om s pe ick or d ypoppe a upp t ä te ick kor rt öd f kt os to st ll e t los e st ch e, doc sk e st e tic ick l 1,6 m l 16 m is h r hå ni tom 0 st e o il il mn rad 0 bl rad h pa rad 1 rad e oc ne ek ekn 1 10 b de p t p t t ä on se se se > se lar at ot > ra ≤ 10 s rad in ti äl sk rot ba ba r ≤ ba ba h en oc or år yr er se ler a up a up ni ka at ll at at at sm kl f lle ll ll fi or ba or oc base ar ek g py or a el or a snör ci s e s e at s at hå hå um kg p kl kl kl kl ka kl os os ag li ti rot 1 er os itr er ick ic itr ysk
Spe ≥ 1 k < P bl Per bl N bl P st Per st N R inne dr inne ka ar py
t t ch ed n ke t or d a sk m yc t o t sk ) m ni en me nde m sk d en fek kni am e ek ler den vi VD ]n ni
fl ot i ha ål te ef h mn s a e ek ro d ( yr a än la m isk ot neh oc t ä ag ål m yr or sk el de p ust in d en h p ad py st ni ko m s b an tt ak er er ni vi ek vi a ad nn gd im g d ( ör st ler e rot el ri re so ar å /el än pr ag d d f tt mn la ll t b a, ch ål e py ra å m om ka bel t ä s ck l o eh k m nd ti ue iv nopp gsam tr edd a b er ra vi s na uel r sm ll el dk vs los sk n f in sk lån ons is le li , d än li , a v ål xp n d e ed al ke al sa il t br h k ng r e io et råd an t et sad m neh le it es lt ) m ut dni in -m e, v al sa r -m e oc rän in el
ef ke ng le ke den nor m h/
D Ic hoppr ämn Met lå el Ic än ämn A beg so oc
, ör e ns ss las , , : dr , ld, ai t lo ål - rs abl es s, r s s, a kt m ing at h e , t ,
ok
k e tän er tte teb tt os ir fe e, d m ny , ick ck, es m e, inat [ UPPHÄda non w osat ti ef ti , ty
is n, fli fount , ar , s or om sbl s, s, ka poppe el al how e, al er yr dst l s ök ns w yno ai um , t da a er snör es nar , s ic sed an kl er p ic ty ng ll kl än ga e haz , par S l fir kl st r, r ag ar ow , i sed gr ed nt dow rän ount rbs den en ) ow anul ga indr ns ul par be , p lar , gl r: / l, be F ss av Spar par änd , dr L ow naps lsb en yl ai an ) reg : B ck re äl and nov , ge lo r av a m ti kt hr es s al c h ld s nt ) ka: ä en, j ka: ld s rs er ka: ks s, atta nf la, fal , B e, ck ska bom fe , t ing gr rs ls teb ls he le eg st d s snö ls or nak nt ef es kl font ej ti ds ef a sm bs kl te ten las i nd dr gel ll w s n ack canos ch) m at nge nc om nge andhe ark räs om ppe or m sk nge ac rpe
re
In V isf vat (e vol la spar cone tor T hål so i ha (e H hand sp T gul bl (en di B di kna ry (e fi bom cr fog, se poppe
a
ick eri
s st erk os h
isk rv bl oc
än te gal y- sfy
p rt rd ont om en
Ty F T B Pa bo
131
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
g in er
.
ic if
ss gen
in
Kla 1.3G 1.4G 1.3G 1.4G 1.3G 1.4G cer
fi
, , si t ts t ts ts ts er h en en las , sa , sa fek sa fek ll je je ng ng sa 60 g 50 g 60 g k e ar oc ar de de ef ef 10 g yr nde t > t < g, i g, i nde , v h ≤ , v 20 g om 20 g om st ran ran tra na h ≤ na
issel issel tra t > s s st t ≤ s s st ls 200 g ro 200 g ro en 1 k ls enhe 3 % g oc enhe 3 % at at ≥ 1 k l v sa l v k k iv iv g oc yp nhe e el e < el sa e > t ≤ er e < t ≤ er it enhe lls gsal lls gsal 25 5 tu ing tu r in r e in mn ing mn r dr ek s p mn r dr ek s p na na sl mn t ≤ t ≤ ker sl sl en en sl ff ff k pe k ä is ä ä pe ä pe er is is is ek sat sat e pe e kt v kt kt e lle kt e lle fek v v ff rv is is v is de is de 3 % je ev je ev na na ef fy mn er mn 3 % er mn le mn ≤ ll ll ar ar k k el e ä ä se ran ran on e ≤ ekn ekn ekn t ä ekn t ä kt de kt ≤ 50 g is st iss st ti t, e t, e ot t, v ot t, v ≤ 10 g ot sk ot sk om is is nd h som gast yr yr h yr ni yr ni l v li ka lan fek fek fek fek ts ll v s s lla gsal el gsal fi ekn ål ekn t p t p t p ek ue t p ek at ar lef lef lef g oc ol lef oc ol lsa in tu in ci ot ot hå al al al al f lls neh al al al r s al r s rot al ent ssl rot en ssl en yr 5 g yr 5 g ot 25 ot 5 g ot ot
Spe P in kn ≤ P inne kn ≤ T kn ≤ pe T kn ≤ pe T py kn ev vi T py kna ev vi D
t är n et d n er p, n ll ch id e m o v ty ta ed e
hå VD ]
u n ar ts eri om , so de m io ra , s ler de at ing de erk ra) an inne m tan el ta ixe le ot f ild u ddn ran f yrv om us r tb ed st v de tr la n f ler ler , s al om m iv el nis el or r u ggör ch ud h s n e on a ls li dr ll r g ed h ä lj ä åg (en s o öj er be m hy , oc er ll ler n sa elle iv m ta e, sat e oc hå ar - /el nen yl as om ed m ar h mn de mn nna ed dr s sv g och äm m sk t ä lan t ä inne - de gar m ing ot li en ing ka ng n sk sk om m s i al kal in ng is e r ni io ler ni ni rdn la na et , s yp m it ål ek am a v ek , f ekn nd ck dni ck in -m fr tt t- ja e t ano sor ot pa rot rot is rj te ef ke neh ud nor st yl öd ör
D Ic in py lj påsa A py fä H gn pyr st F va för
e
: ,
in on k, )
er er er ing ; m al er ti ri m m is ts pac ndoor ent
has th el, ec
ny , r , i , [ UPPHÄa a he isa el tm
ae , c om ca om ’s ng on la s ti ox r, er sk s, sk yno ek ek l w O ker sor F dni ay ec S r) en en ia on b nne ör ör el copt heel er U ver an spl ti , as , hum pi f on) f s r: / s li nne a sv a sv A yr bl di ec er er : W er : on, ri ay pi ax sf el urra he dr s dr
ka: r, ax ka: spl
atta opt sn ls ska s, ska ) hu rke ls n s ion box
ef ik el wn , di de ct n nne gel gel ng s ve el ark nge ound s ga an nonym he ga an nonym om nge le
yi
In H m (e spi gr In sy (en w In sy (en fl cro In fyr (e box gar se
r la ser
r rona so ror k isat nde eri urro ga nur ker sn nde ti erk ks ga ver
p
ark ler ar yrv ly yr Ty M el upps m F F F
132
RID/RID-S del 2 2013-01-01
g in er ic if ss
Kla 1.4G 1.1G 1.3G 1.4G
1 g rut
r ≤ rtk r r lle va
h pe h pe r s s e at lle oc oc e lls g g g
2 2 1 kna > 10 g 10 g g t ≤ t ≤ ≤ ≤ het nhe ng nhe ng
en r e ni r e ni on 140 m er 10 g ti ck ck ≤ s p s pe pa s pe pa t ≤ ka ör ut fi at ör at ör kr sat ci ll rf rf nhe je r rt lls lls ar na na na r e
Spe V sva K K inne K inne pe
) s
tong lsat t, in ar ub nal
ek VD ]
r k ff st n k le le sk el r ni de e nal k ek ppe lan t ot pa ål yr ek ( la en eh ff p ör nn le kal en , i v r nal a ram ör k f e av t r ing tt tn a sk e en kad li n ör t g sät län al io et it an an da f d at in m m -m
ef sed ke sed am D S av sam Ic av
t, : ot r) m er e, sk ke m ll ut ny , g
a al rac[ UPPHÄ
in na om s c sk tr r, yno ek acker s , k
dy
S en ff ör oll, la f ecr ir pu r, r: / a sv n r bange er :f dr ) ina ka: atta ska atio , k es ls
ef br ut ör h bange n gel ga an nonym le acker t- nge al as In In sy (en ce cr S et (e fl
d
ban e
ter lar p at äl
m m Ty S S
133
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.1.1.8 Uteslutning ur klass 1
2.2.1.1.8.1 Ett föremål eller ämne får uteslutas ur klass 1 genom testresultat och definitionen av klass 1 genom godkännande av behörig myndighet i en fördragstat till RID, vilken även får acceptera ett godkännande utfärdat av en behörig myndighet i ett land som inte är fördragsstat till RID förutsatt att godkännandet har utfärdats i enlighet med de rutiner som är tillämpliga enligt RID, ADR, ADN, IMDG-koden och ICAO-TI.
2.2.1.1.8.2 Med godkännande av behörig myndighet enligt 2.2.1.1.8.1, får ett föremål uteslutas ur klass 1 när tre oförpackade prov av föremålet testas genom att vart och ett individuellt aktiveras med antingen sitt eget tändsystem eller ett externt system så att föremålet uppnår sin avsedda funktion och alla tre prov uppfyller följande testkriterier:
(a) Temperaturen på externa ytor får inte vara högre än 65 °C. En kortvarig temperaturtopp upp till 200 °C är tillåten,
(b) Det yttre höljet får inte brytas sönder eller sönderdelas eller föremål och därav avlossade delar får inte röra sig mer än 1 m i någon riktning,
Anm Om föremålets hållbarhet kan påverkas av utvändig brand, ska dessa kriterier undersökas genom brandtest, exempelvis såsom beskrivs i ISO 12097-3.
(c) Ingen ljudtopp får överstiga 135 dB(c) vid ett avstånd på 1 m, (d) Ingen blixt eller flamma får uppkomma som kan antända ett material såsom ett VD ]
pappersark på 80 ± 10 g/m som är i kontakt med föremålet, och
(e) Ingen alstring av rök, gaser eller damm i sådana mängder att sikten, i en 1 m stor kammare som utrustats med lämpliga ventilationspaneler, inte minskas med mer än 50 % mätt med en kalibrerad ljusmätare (lux) eller radiometer, placerad 1 m från en konstant ljuskälla vilken placerats i mittpunkten på motsatt vägg. De generella anvisningar som finns i ISO 5659-1 för provning av optisk densitet samt i avsnitt 7.5 i ISO 5659-2 för det fotometriska systemet får användas, men även liknande metoder för mätning av optisk densitet får användas. En lämplig huv som täcker bakdel och sidorna av ljusmätaren ska användas för att minska effekterna av spridande eller läckande ljus som inte utsänds direkt från ljuskällan.
Anm 1 Om det visar sig att ingen eller mycket lite rök observeras under testerna avseende kriterierna i (a), (b), (c) eller (d), får testet som beskrivs i (e) utelämnas.
[ UPPHÄ
Anm 2 Behörig myndighet får kräva att tester genomförs av förpackat föremål, om det har bedömts att föremålet, förpackat för transport, kan utgöra en större risk.
2.2.1.2 Ämnen och föremål som inte får transporteras
2.2.1.2.1 Explosivämnen som enligt kriterierna i testhandboken, del I, uppvisar en otillåtet hög känslighet eller hos vilka en spontan reaktion kan uppstå, och explosiva ämnen och föremål som inte kan tillordnas någon angiven benämning eller N.O.S.-benämning i kapitel 3.2 tabell A, får inte transporteras.
2.2.1.2.2 Ämnen i samhanteringsgrupp A (1.1A, UN 0074, 0113, 0114, 0129, 0130, 0135, 0224 och 0473) får inte transporteras på järnväg.
134
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Föremål i samhanteringsgrupp K (1.2K, UN 0020 och 1.3K, UN 0021) får inte transporteras.
2.2.1.3 Förteckning över samlingsbenämningar
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål (se 2.2.1.1.4)
| 1.1A | 0473 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. (får inte transporteras på järnväg, se 2.2.1.2.2) |
| 1.1B | 0461 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. |
| 1.1C | 0474 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0497 DRIVMEDEL, FLYTANDE 0498 DRIVMEDEL, FAST 0462 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.1D | 0475 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0463 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.1E | 0464 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.1F | 0465 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. VD ] |
| 1.1G | 0476 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. |
| 1.1L | 0357 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0354 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.2B | 0382 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. |
| 1.2C | 0466 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.2D | 0467 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.2E | 0468 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.2F | 0469 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.2L [ UPPHÄ | 0358 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0248 ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA , med central-, separerings- eller drivladdning 0355 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.3C | 0132 DEFLAGRERANDE METALLSALTER AV AROMATISKA NITROFÖRENINGAR, N.O.S. 0477 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0495 DRIVMEDEL, FLYTANDE 0499 DRIVMEDEL, FAST 0470 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.3G | 0478 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 135 |
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål (se 2.2.1.1.4)
| 1.3L | 0359 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0249 ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- eller drivladdning 0356 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.4B | 0350 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0383 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. |
| 1.4C | 0479 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0501 DRIVMEDEL, FAST 0351 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.4D | 0480 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0352 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.4E | 0471 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.4F | 0472 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. |
| 1.4G | 0485 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0353 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. VD ] |
| 1.4S | 0481 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0349 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. 0384 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. |
| 1.5D | 0482 EXPLOSIVÄMNEN, MYCKET OKÄNSLIGA (ÄMNEN, EVI) N.O.S. |
| 1.6N | 0486 FÖREMÅL, EXPLOSIVA, EXTREMT OKÄNSLIGA (FÖREMÅL, EEI) N.O.S. 0190 PROV, EXPLOSIVÄMNE, annat än tändämne Anm Riskgruppen och samhanteringsgruppen bestäms i samråd med behörig myndighet och enligt principerna i 2.2.1.1.4. |
2.2.1.4 Ordlista på benämningar
[ UPPHÄ
Anm 1 Beskrivningarna i denna ordlista är inte avsedda att ersätta testförfarandena, inte heller att bestämma faroklassificeringen av ett ämne eller föremål i klass 1. Inplaceringen i rätt riskgrupp och ett beslut om inplacering i samhanteringsgrupp S ska baseras på test av produkten i enlighet med testhandboken, del I eller ske i analogi med liknande produkter som har testats och inplacerats enligt metodiken i testhandboken.
Anm 2 Efter den officiella transportbenämningen ska aktuellt UN-nummer (kapitel 3.2, tabell A, kolumn 1) anges. Beträffande klassificeringskod, se 2.2.1.1.4.
136
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
AKTIVATORER, EXPLOSIVA, UN 0275, 0276, 0323, 0381 Föremål konstruerade att utföra mekaniska rörelser. De består av en hylsa med en laddning av explosivämne och eget tändsystem. Deflagrationsgaserna åstadkommer uppblåsning, orsakar linjär eller roterande rörelse, påverkar funktionen hos membran, ventiler eller brytare eller skjuter ut fästelement eller släckmedel.
ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- eller drivladdning, UN 0248, 0249 Föremål vars funktion beror på en fysikalisk-kemisk reaktion hos deras innehåll med vatten.
ANSKJUTNINGSAMMUNITION, UN 0363 Ammunition som innehåller pyrotekniska ämnen och används för utprovning av funktion och styrka hos ny ammunition, nya vapendelar eller vapensystem.
ANTÄNDMEDEL, UN 0316, 0317, 0368 Föremål som innehåller komponenter med tändmedel och är avsedda att åstadkomma en deflagration i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta deflagrationen. De innehåller vanligtvis säkringsanordningar.
ANTÄNDNINGSRÖR, UN 0103 Föremål som består av ett metallrör med en kärna av deflagrerande explosivämne.
ANTÄNDNINGSTRÅD, UN 0066 Föremål som består antingen av textilgarn, överdraget med svartkrut eller annan VD ]
pyroteknisk blandning och omslutet av ett flexibelt skyddshölje, eller av en kärna av svartkrut omgiven av ett flexibelt textilskikt. Det brinner i sin längdriktning med öppen låga och används för att överföra tändning från en anordning till en laddning eller tändanordning.
BERGSPRÄCKNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, utan sprängkapsel, för oljeborrhål, UN 0099 Föremål som består av en hylsa innehållande sprängämne utan tändanordning. De används för att spräcka berg runt ett borrschakt för att underlätta oljeflödet ur berget.
BLANDSPRÄNGÄMNE TYP A, UN 0081 Ämnen som består av flytande organiska nitrater, såsom nitroglycerin, eller en blandning av sådana ämnen med ett eller flera av följande ämnen: nitrocellulosa, ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater, aromatiska nitroföreningar eller brännbara material, såsom trämjöl eller aluminiumpulver. De kan dessutom innehålla inerta ämnen såsom kiselgur eller mindre tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana sprängämnen har pulverformig, gelatinartad eller elastisk [ UPPHÄ
konsistens. Benämningen omfattar även dynamit, spränggelatin och gelatinerad dynamit.
BLANDSPRÄNGÄMNE TYP B, UN 0082, 0331 Ämnen som består av
(a) en blandning av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med explosivämnen, såsom trinitrotoluen (TNT), med eller utan andra ämnen som trämjöl och aluminiumpulver, eller
(b) en blandning av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med andra brännbara ämnen som inte är explosiva.
137
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
I båda fallen får de innehålla inerta komponenter såsom kiselgur och tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater eller klorater.
BLANDSPRÄNGÄMNE TYP C, UN 0083 Ämnen som består av en blandning av antingen kalium- eller natriumklorat eller kalium-, natrium- eller ammoniumperklorat med organiska nitroföreningar eller brännbara ämnen, såsom trämjöl, aluminiumpulver eller kolväten. De kan dessutom innehålla inerta ämnen, såsom kiselgur, och tillsatser, såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin eller liknande flytande organiska nitrater.
BLANDSPRÄNGÄMNE TYP D, UN 0084 Ämnen som består av en blandning av nitrerade organiska föreningar och brännbara ämnen såsom kolväten och aluminiumpulver. De kan innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater, klorater eller ammoniumnitrat. Benämningen innefattar generellt plastiska sprängämnen.
BLANDSPRÄNGÄMNE TYP E, UN 0241, 0332 Ämnen som innehåller vatten som huvudbeståndsdel och hög halt av ammoniumnitrat eller andra oxidationsmedel, som är helt eller delvis lösta. De övriga komponenterna kan vara nitroföreningar, såsom trinitrotoluen, kolväten eller aluminiumpulver. De kan innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Benämningen innefattar emulsionssprängämnen, slurrysprängämnen VD ]
och vattengelsprängämnen.
BLIXTLJUSPATRONER, UN 0049, 0050 Föremål som består av hylsa, tändelement och blixtljussats, allt samlat i en enhet och klart för användning.
BLIXTLJUSPULVER, UN 0094, 0305 Pyrotekniskt ämne som vid antändning avger ett intensivt ljus.
BLOSS, YTTÄCKANDE, UN 0092, 0418, 0419 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och är utformade för att användas på marken för belysning, identifiering, signalering eller varning.
BOMBER, med sprängladdning, UN 0034, 0035 Föremål med explosivämne som fälls från flygplan, utan tändmedel eller med tändmedel, som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar.
[ UPPHÄ
BOMBER, med sprängladdning, UN 0033, 0291 Föremål med explosivämne som fälls från flygplan, med tändmedel, som har färre än två effektiva säkringsanordningar.
BOMBER, INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, med sprängladdning, UN 0399, 0400 Föremål som fälls från flygplan och består av en behållare med brandfarlig vätska och en sprängladdning.
138
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
BRANDAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0009, 0010, 0300 Ammunition som innehåller en brandsats. Utom när satsen i sig själv är ett explosivämne, innehåller den även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.
BRANDAMMUNITION, vätska eller gel, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0247 Ammunition som innehåller flytande eller gelformigt brandämne. Utom när brandämnet i sig självt är ett explosivämne, innehåller den även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.
BRANDAMMUNITION, MED VIT FOSFOR, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0243, 0244 Ammunition som innehåller vit fosfor som brandämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.
CENTRALLADDNINGAR, explosiva, UN 0043 Föremål som består av en liten explosivämnesladdning för att öppna projektiler eller annan ammunition för att sprida ut innehållet.
DETONERANDE STUBIN, flexibel, UN 0065, 0289 Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i en omslutning av VD ]
textiltråd med eller utan överdrag av plast. Överdraget behövs inte om omslutningen är dammtät.
DETONERANDE STUBIN, rörstubin, UN 0102, 0290 Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i ett rör av mjuk metall med eller utan skyddsskikt.
DETONERANDE STUBIN MED SVAG VERKAN, rörstubin, UN 0104 Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i ett rör av mjuk metall med eller utan skyddsskikt. Mängden explosivämne är så liten att endast svag verkan märks utanför stubinen.
DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER, UN 0242, 0279, 0414 Drivladdningar i alla former för separat laddning av ammunition för artilleripjäser.
DRIVLADDNINGAR, UN 0271, 0272, 0415, 0491 Föremål som består av en drivladdning i godtycklig form med eller utan hölje. De är [ UPPHÄ
avsedda som beståndsdelar i raketmotorer eller för att reducera luftmotståndets inverkan hos projektiler.
DRIVLADDNINGSHYLSOR, BRÄNNBARA, TOMMA, UTAN TÄNDHATT, UN 0446, 0447 Föremål som består av en patronhylsa, tillverkad delvis eller helt av nitrocellulosa.
DRIVMEDEL, FAST, UN 0498, 0499, 0501 Ämnen som består av fast deflagrerande explosivämne och används för framdrivning.
139
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
DRIVMEDEL, FLYTANDE, UN 0495, 0497 Ämnen som består av flytande deflagrerande explosivämne och används för framdrivning.
EXPLOSIVA NITAR, UN 0174 Föremål som består av små laddningar av explosivämne inuti en metallnit.
EXPLOSIVÄMNEN, MYCKET OKÄNSLIGA, (ÄMNEN EVI), N.O.S., UN 0482 Ämnen med fara för massexplosion, men som är så okänsliga att vid normala transportförhållanden sannolikheten är mycket låg för antändning eller övergång från brand till detonation, och som har klarat testserie 5.
FOTOBOMBER, UN 0038 Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller en laddning av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar.
FOTOBOMBER, UN 0037 Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller en laddning av sprängämne med eget tändsystem, som har färre än två effektiva säkringsanordningar.
FOTOBOMBER, UN 0039, 0299 Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller blixtljuspulver.
VD ]
FYRVERKARSTUBIN, EJ DETONERANDE, UN 0101 Föremål som består av bomullsgarn impregnerat med fint svartkrut. De brinner med synlig låga och används i tändkedjor till fyrverkeri m.m.
FYRVERKERI, UN 0333, 0334, 0335, 0336, 0337 Pyrotekniska föremål avsedda för nöjesändamål.
FÖREMÅL, EXPLOSIVA, EXTREMT OKÄNSLIGA (FÖREMÅL EEI), UN 0486 Föremål som innehåller endast ytterst okänsliga ämnen, där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller överföring vid normala transportförhållanden är försumbar, och som har klarat testserie 7.
FÖREMÅL, PYROFORA, UN 0380 Föremål som innehåller ett pyrofort ämne (som har förmåga att självantända vid kontakt med luft) och ett explosivämne eller explosiv komponent. Föremål som innehåller vit fosfor omfattas inte av denna definition.
[ UPPHÄ
FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål, UN 0428, 0429, 0430, 0431, 0432 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och används för tekniska ändamål såsom värmealstring, gasgenerering, sceneffekter m.m.
Anm Följande föremål omfattas inte av denna benämning utan anges separat i ordlistan: all slags ammunition, EXPLOSIVA UTLÖSNINGSANORDNINGAR, FYRVERKERI, KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG, YTTÄCKANDE BLOSS, LUFTBLOSS, SIGNALPATRONER, EXPLOSIVA LINAVSKÄRARE, SIGNALBLOSS HAND, RÖKSIGNALER, NÖDSIGNALER för fartyg, EXPLOSIVA NITAR.
140
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, MED SPRÄNGKAPSEL, UN 0225, 0268 Föremål som består av sprängämne med eget tändsystem. De används för att öka sprängkapslars eller detonerande stubins initieringsförmåga.
FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, UTAN SPRÄNGKAPSEL, UN 0042, 0283 Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem. De används för att öka sprängkapslars eller detonerande stubins initieringsförmåga.
FÖRSTÖRELSELADDNINGAR, UN 0048 Föremål som innehåller en laddning av sprängämne i en hylsa av papp, plast, metall eller annat material. Föremålen saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar.
Anm Följande föremål omfattas inte av denna definition utan upptas separat i ordlistan: BOMBER, PROJEKTILER, MINOR m.m.
GASGENERATORER FÖR KROCKKUDDAR eller KROCKKUDDSMODULER eller BÄLTESFÖRSTRÄCKARE, UN 0503 Föremål som innehåller explosivämne och används i krockkuddar eller säkerhetsbälten för personskydd i fordon.
GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning, UN 0284, 0285 Föremål vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar.
VD ]
GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning, UN 0292, 0293 Föremål vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De innehåller eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar.
HEXOLIT (HEXOTOL), torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0118 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotrimetylentrinitramin (RDX) och trinitrotoluen (TNT). Benämningen innefattar även ”Composition B”.
HEXOTONAL, UN 0393 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotrimetylentrinitramin (RDX), trinitrotoluen (TNT) och aluminium.
KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA, UN 0374, 0375 Föremål som består av en laddning av sprängämne utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma säkringar. De fälls överbord från fartyg och exploderar antingen då de uppnår ett förutbestämt djup eller då de når [ UPPHÄ
havsbotten.
KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA UN 0204, 0296 Föremål som består av en laddning av sprängämne med eget tändsystem med färre än två verksamma säkringar. De fälls överbord från fartyg och exploderar antingen då de uppnår ett förutbestämt djup eller då de når havsbotten.
KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG, UN 0192, 0193, 0492, 0493 Föremål som innehåller ett pyrotekniskt ämne, vilket exploderar med en ljudlig knall då föremålet krossas. De är avsedda att placeras på järnvägsspår.
141
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S., UN 0382, 0383, 0384, 0461 Föremål med explosivämne, avsett att överföra detonation eller deflagration inom en tändkedja.
KRUT, RÖKSVAGT, UN 0160, 0161, 0509 Ämnen som är baserade på nitrocellulosa och används som drivladdningskrut. Begreppet omfattar drivämnen såsom singelbaskrut (nitrocellulosa (NC)), dubbelbaskrut (som NC med nitroglycerin (NG)) och trippelbaskrut (som NC/NG/nitroguanidin).
Anm Gjutna eller pressade laddningar eller karduser av röksvagt krut anges under benämningen DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER eller DRIVLADDNINGAR.
KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 17 viktprocent alkohol, KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 25 viktprocent vatten, UN 0433, 0159 Ämne som består av nitrocellulosa impregnerad med högst 60 viktprocent nitroglycerin, andra flytande organiska nitrater eller blandningar av dessa.
LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan sprängkapsel, UN 0442, 0443, 0444, 0445 Föremål som består av en laddning av detonerande explosivämne utan tändmedel och används för sprängfogning, sprängplätering, sprängformning eller andra metallurgiska processer.
VD ]
LINAVSKÄRARE, EXPLOSIVA, UN 0070 Föremål som består av en knivliknande anordning som pressas mot ett städ genom en liten laddning av deflagrerande explosivämne.
LINKASTARRAKETER, UN 0238, 0240, 0453 Föremål med raketmotor som är utformade för att dra ut en lina.
LUFTBLOSS, UN 0093, 0403, 0404, 0420, 0421 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och är konstruerade att fällas från flygplan för belysning, identifiering, signalering eller varning.
LYSAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0171, 0254, 0297 Ammunition som är konstruerade att avge en intensiv ljuskälla för att lysa upp ett område. Benämningen omfattar lysgranater, -patroner och -projektiler samt lys- och målidentifikationsbomber.
[ UPPHÄ
Anm Följande föremål omfattas inte av denna definition, utan anges separat i ordlistan: YTTÄCKANDE BLOSS OCH LUFTBLOSS, SIGNALPATRONER, SIGNALBLOSS HAND, NÖDSIGNALER FÖR FARTYG.
MINOR, med sprängladdning, UN 0137, 0138 Föremål som normalt består av behållare av metall eller sammansatta material vilka innehåller sprängämne, utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att utlösas då fartyg, fordon eller personer passerar. Benämningen omfattar även s.k. ”Bangalore torpedos” (typ av röjningstorped).
142
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
MINOR, med sprängladdning, UN 0136, 0294 Föremål som normalt består av behållare av metall eller sammansatta material vilka innehåller sprängämne, med eget tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att utlösas då fartyg, fordon eller personer passerar. Benämningen omfattar även s.k. ”Bangalore torpedos” (typ av röjningstorped).
NÖDSIGNALER, för fartyg, UN 0194, 0195, 0505, 0506 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen konstruerade att avge signaler i form av en knall, lågor eller rök eller någon kombination av dessa.
OKTOLIT (OKTOL), torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0266 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotetrametylentetranitramin (HMX) och trinitrotoluen (TNT).
OKTONAL, UN 0496 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotetrametylentetranitramin (HMX), trinitrotoluen (TNT) och aluminium.
PATRONER FÖR OLJEBORRHÅL, UN 0277, 0278 Föremål som består av en tunnväggig hylsa av papp, metall eller annat material och som endast innehåller en drivladdning vilken är avsedd att skjuta ut härdade projektiler för att perforera rörväggarna i oljeborrhål.
Anm RSV-LADDNINGAR omfattas inte av denna definition utan anges separat i ordlistan. VD ]
PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning, UN 0006, 0321, 0412 Ammunition som består av en projektil med sprängladdning, utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar, samt av en drivladdning med eller utan tändare. Benämningen omfattar även sammansatt ammunition, delvis sammansatt ammunition och separat laddad ammunition då komponenterna är samemballerade.
PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning, UN 0005, 0007, 0348 Ammunition som består av en projektil med sprängladdning med tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar, samt av en drivladdning med eller utan tändare. Benämningen omfattar även sammansatt ammunition, delvis sammansatt ammunition och separat laddad ammunition då komponenterna är samförpackade.
PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL UN 0012, 0328, 0339, 0417 Ammunition som består av en projektil utan sprängladdning och en drivladdning med eller utan tändhatt. Föremålen får innehålla spårljus under förutsättning att huvudfaran [ UPPHÄ
härrör från drivladdningen.
PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION, UN 0014, 0326, 0327, 0338, 0413 Ammunition som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning och en laddning av röksvagt krut eller svartkrut utan projektil. De avger en kraftig knall och används för övningsändamål och salutering, som drivladdningar, till startpistoler m.m. Benämningen omfattar även lös ammunition.
PATRONER FÖR HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION, UN 0014, 0327, 0338 Ammunition som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning och en laddning av röksvagt krut eller svartkrut, utan projektil. Patronerna är avsedda att
143
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
avfyras från vapen med kaliber högst 19,1 mm. De avger en kraftig knall och används för övningsändamål och salutering, som drivladdning, till startpistoler m.m.
PATRONER FÖR HANDELDVAPEN, UN 0012, 0339, 0417 Ammunition som består av en patronhylsa med central- eller kanttändning och innehåller både drivladdning och projektil. Den är konstruerad att användas till vapen med en kaliber av högst 19,1 mm. Hagelpatroner av alla kalibrar omfattas av denna benämning.
Anm Denna benämning omfattar inte PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION. Dessa är angivna separat. Vissa patroner för militära handeldvapen omfattas inte av denna benämning. Dessa är angivna under PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL.
PATRONER FÖR VERKTYG, LÖS AMMUNITION, UN 0014 Föremål i verktyg som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning, med eller utan en laddning av röksvagt eller svart krut utan projektil.
Patroner med drivspegel, se AKTIVATORER, EXPLOSIVA
PATRONHYLSOR, TOMMA, MED TÄNDHATT, UN 0055, 0379 Föremål som består av en patronhylsa av metall, plast eller annat icke brännbart material i vilket tändhatten är den enda explosiva komponenten.
PENTYTOL, torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0151 Ämne som består av en fullständig blandning av pentaerytritoltetranitrat (PETN) och VD ]
trinitrotoluen (TNT).
PERFORERINGSANORDNINGAR, MED RSV-LADDNING, för oljeborrhål, utan sprängkapsel, UN 0124, 0494 Föremål som består av stålrör eller metallband i vilka införts laddningar med riktad sprängverkan utan eget tändsystem, förbundna med varandra med detonerande stubin.
PROJEKTILER, barlastade, med spårljus, UN 0345, 0424, 0425 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs, gevär eller annat handeldvapen.
PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0346, 0347 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar. De används för spridning av färg för markering eller andra inerta ämnen.
[ UPPHÄ
PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0426, 0427 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De innehåller eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar. De används för spridning av färg för markering eller andra inerta ämnen.
PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0434, 0435 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs, gevär eller annat handeldvapen. De används för spridning av färg för markering eller andra inerta ämnen.
144
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
PROJEKTILER, med sprängladdning, UN 0168, 0169, 0344 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar.
PROJEKTILER, med sprängladdning, UN 0167, 0324 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De innehåller eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar.
PROV, EXPLOSIVA, annat än tändämne, UN 0190 Nya eller existerande explosiva ämnen och föremål som ännu inte har tillordnats en benämning i kapitel 3.2, tabell A, och som transporteras enligt instruktioner från behörig myndighet, vanligtvis i små mängder, bl.a. i testnings-, klassificerings-, forsknings- och utvecklingssyfte, för kvalitetskontroll eller som kommersiella prov.
Anm Explosiva ämnen och föremål som redan tillordnats en annan benämning i kapitel 3.2, tabell A, omfattas inte av denna definition.
RAKETER, med inert stridsdel, UN 0183, 0502 Föremål som består av en raketmotor och en overksam stridsdel. Benämningen omfattar även robotar.
RAKETER, med separeringsladdning, UN 0436, 0437, 0438 Föremål som består av en raketmotor och en laddning som stöter ut nyttolasten från rakethuvudet. Benämningen omfattar även robotar.
VD ]
RAKETER, med sprängladdning, UN 0181, 0182 Föremål som består av en raketmotor och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. Benämningen omfattar även robotar.
RAKETER, med sprängladdning, UN 0180, 0295 Föremål som består av en raketmotor och en stridsdel med eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar. Benämningen omfattar även robotar.
RAKETMOTORER, UN 0186, 0280, 0281 Föremål som består av en drivladdning, vanligtvis ett fast drivmedel, i en cylinder med ett eller flera munstycken (dysor). De är avsedda att driva en raket eller robot.
RAKETMOTORER MED HYPERGOLA (spontantändande) VÄTSKOR, med eller utan separeringsladdning, UN 0250, 0322 Föremål som består av en cylinder med ett eller flera munstycken (dysor) och innehåller hypergola (spontantändande om de båda vätskorna blandas) drivmedel. De [ UPPHÄ
är avsedda att driva en raket eller robot.
RSV-LADDNINGAR, FLEXIBLA, LINJÄRA, UN 0237, 0288 Föremål som består av en V-formad kärna av sprängämne, överdragen med en flexibel mantel.
RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel, UN 0059, 0439, 0440, 0441 Föremål som består av en hylsa med en laddning av sprängämne med en hålighet som är infodrad med ett styvt material och utan eget tändsystem. De är avsedda att framkalla en kraftig riktad sprängverkan.
145
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
RÖKAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0015, 0016, 0303 Ammunition som innehåller rökalstrande ämnen såsom klorsulfonsyrablandning, titantetraklorid eller en rökalstrande pyroteknisk sats baserad på hexakloretan eller röd fosfor. Utom när rökämnet i sig självt är ett explosivämne, innehåller ammunitionen även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning. Benämningen omfattar rökgranater.
Anm RÖKSIGNALER ingår inte i denna definition utan anges separat i ordlistan.
RÖKAMMUNITION, VIT FOSFOR, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0245, 0246 Ammunition som innehåller vit fosfor som rökalstrande ämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning. Benämningen omfattar rökgranater.
RÖKSIGNALER, UN 0196, 0197, 0313, 0487, 0507 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och som alstrar rök. De kan även innehålla anordningar som avger ljudsignaler.
SIGNALBLOSS, HAND, UN 0191, 0373 Bärbara föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och avger synliga signaler eller varningar. Denna benämning omfattar också små yttäckande bloss, såsom räddningsfacklor för bilar, järnvägsbloss och små fartygsnödfacklor. VD ]
SIGNALPATRONER, UN 0054, 0312, 0405 Föremål avsedda att avge färgade bloss eller andra signaler och avfyras från signalpistoler m.m.
SJUNKBOMBER, UN 0056 Föremål som består av ett fat eller projektil med en laddning av sprängämne, utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att detonera under vatten.
SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade, UN 0030, 0255, 0456 Föremål särskilt avsedda för initiering av civila sprängämnen. Sprängkapslarna kan vara med eller utan fördröjningselement. Elektriska sprängkapslar utlöses med elektrisk ström.
SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION, UN 0073, 0364, 0365, 0366 Föremål som består av små metall- eller plaströr och innehåller explosivämnen såsom [ UPPHÄ
blyazid, pentyl eller kombinationer av explosivämnen. De är avsedda för att utlösa tändkedjor.
SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, UN 0029, 0267, 0455 Föremål särskilt utformade för initiering av civila sprängämnen. Sprängkapslarna kan vara med eller utan fördröjningselement. Icke-elektriska sprängkapslar aktiveras av stötvågsledare, blixtrör, krutstubin, andra antändningsmedel eller flexibel detonerande stubin. Benämningen omfattar också detonerande överföringsenhet utan detonerande stubin.
146
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, APTERADE, UN 0360, 0361, 0500 Icke-elektriska sprängkapslar som är apterad med krutstubin, stötvågsledare, blixtrör eller detonerande stubin och aktiveras av dessa. De kan vara sprängkapslar med eller utan fördröjningselement. Benämningen innefattar även detonerande överföringsenhet med detonerande stubin.
SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA, UN 0457, 0458, 0459, 0460 Föremål som består av en plastbunden laddning av sprängämne, tillverkade i speciell form utan hölje, och som saknar eget tändsystem. De är avsedda som komponenter till ammunition, såsom stridsdelar.
SPÅRLJUS FÖR AMMUNITION, UN 0212, 0306 Förseglade föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och syftar till att göra projektilbanor synliga.
STRIDSDELAR, RAKET, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0370 Föremål som består av en inert nyttolast och en liten laddning av detonerande eller deflagrerande explosivämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket för att sprida inert material. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.
STRIDSDELAR, RAKET, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0371 Föremål som består av en inert nyttolast och en liten laddning av detonerande eller deflagrerande explosivämne med eget tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket för att sprida inert material. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot. VD ]
STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning, UN 0286, 0287 Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.
STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning, UN 0369 Föremål som består av sprängämne med eget tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.
STRIDSDELAR, TORPED, med sprängladdning, UN 0221 Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en torped.
STUBINTÄNDARE, UN 0131 Föremål med varierande utformning som aktiveras genom friktion, slag eller [ UPPHÄ
elektricitet och som används för tändning av säkerhetsstubin.
SVARTKRUT, (VAPENKRUT), som korn eller pulver, UN 0027 Ämne som består av en fullständig blandning av träkol eller annat kol och antingen kaliumnitrat eller natriumnitrat med eller utan svavel.
SVARTKRUT (VAPENKRUT), PRESSAT eller SOM TABLETTER, UN 0028 Ämne som består av format svartkrut.
147
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
SVARTKRUTSSTUBIN, normalbrinnande, UN 0105 Föremål som består av en kärna av fint granulerat svartkrut, omsluten av flexibel textilväv med ett eller flera yttre skyddsöverdrag. Vid tändning brinner den med en förutbestämd hastighet utan någon yttre explosiv verkan.
TORPEDER, med sprängladdning, UN 0451 Föremål som består av ett icke explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar.
TORPEDER, med sprängladdning, UN 0329 Föremål som består av ett explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar.
TORPEDER, med sprängladdning, UN 0330 Föremål som består av ett explosivt eller icke explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, en stridsdel och tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar.
TRITONAL, UN 0390 Ämne som består av trinitrotoluen (TNT) blandat med aluminium.
TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning, UN 0018, 0019, 0301 Ammunition som innehåller tårgasalstrande ämne. Den innehåller även en eller flera VD ]
av följande komponenter: ett pyrotekniskt ämne, drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.
TÄNDHATTAR, UN 0044, 0377, 0378 Föremål som består av metall- eller plastkapslar vilka innehåller en liten mängd av en tändämnesblandning som lätt antänds genom slag. De används som tändmedel i handeldvapenpatroner och som slagtändare för drivladdningar.
TÄNDPATRONER, UN 0319, 0320, 0376 Föremål som består av en tändsats och en hjälpladdning av deflagrerande explosivämne, såsom svartkrut, för antändning av drivladdningar i drivladdningshylsor för kanoner m.m.
TÄNDRÖR, UN 0106, 0107, 0257, 0367 Föremål som innehåller explosiva komponenter och är avsedda att åstadkomma en detonation i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta detonationen. De innehåller [ UPPHÄ
vanligtvis säkringsanordningar.
TÄNDRÖR, med säkringar, UN 0408, 0409, 0410 Föremål som innehåller explosiva komponenter och är avsedda att åstadkomma en detonation i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta detonationen. Tändröret ska innehålla minst två effektiva säkringsanordningar.
UTLÖSNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, UN 0173 Föremål som består av en liten laddning av explosivämne med eget tändsystem och säkringssprint eller säkringsögla. Det används för att snabbt utlösa anordningar genom att åtskilja eller avlägsna säkringssprinten eller säkringsöglan.
148
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
VÄTSKERAKETER, med sprängladdning, UN 0397, 0398 Föremål som består av en med flytande bränsle fylld cylinder med ett eller flera munstycken (dysor) samt en stridsdel. Benämningen omfattar även robotar.
VÄTSKERAKETMOTORER, UN 0395, 0396 Föremål som består av flytande bränsle i en cylinder försedd med ett eller flera munstycken (dysor). De är avsedda att driva en raket eller robot.
VÄTSKETORPEDER, med eller utan sprängladdning, UN 0449 Föremål som består av antingen ett flytande explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, med eller utan stridsdel, eller av ett flytande, icke explosivt drivsystem, som förflyttar torpeden genom vattnet, med stridsdel.
VÄTSKETORPEDER, med inert stridsdel, UN 0450 Föremål som består av ett flytande explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, och med en blind (overksam) stridsdel.
ÖVERFÖRINGSLADDNINGAR, UN 0060 Föremål som består av en liten demonterbar laddning, och som placeras i utrymmet mellan tändröret och huvudsprängladdningen i projektiler.
ÖVERFÖRINGSTÄNDARE, UN 0121, 0314, 0315, 0325, 0454 Föremål som innehåller ett eller flera explosivämnen med syftet att åstadkomma en deflagration i en tändkedja. Föremålen utlöses kemiskt, elektriskt eller mekaniskt.
VD ]
Anm Följande föremål omfattas inte av denna definition utan anges separat i denna ordlista: ANTÄNDNINGSTRÅD, ANTÄNDNINGSRÖR, FYRVERKARSTUBIN, ANTÄNDMEDEL, STUBINTÄNDARE, TÄNDHATTAR OCH TÄNDPATRONER.
ÖVNINGSAMMUNITION, UN 0362, 0488 Ammunition utan huvudsprängladdning (verkansdel) men med centralladdning eller separeringsladdning. Vanligtvis ingår även tändrör och drivladdning.
Anm ÖVNINGSGRANATER ingår inte i denna definition utan anges separat i ordlistan.
ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär, UN 0110, 0372, 0318, 0452 Föremål utan huvudsprängladdning, vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De innehåller en tändanordning och får innehålla en markeringsladdning.
[ UPPHÄ
149
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
| 2.2.2 | Klass 2 Gaser |
|---|---|
| 2.2.2.1 | Kriterier |
| 2.2.2.1.1 | Klass 2 omfattar rena gaser, gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser med ett eller flera andra ämnen samt föremål innehållande sådana ämnen. Gaser är ämnen som: (a) vid 50 °C har ett ångtryck över 300 kPa (3 bar), eller (b) är fullständigt gasformiga vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa (1,013 bar). Anm 1 UN 1052 FLUORVÄTE är dock ett ämne i klass 8. Anm 2 En ren gas får innehålla andra beståndsdelar, som härrör från produktionsprocessen eller har tillsatts för att upprätthålla produktens stabilitet, förutsatt att halten av dessa beståndsdelar inte ändrar gasens klassificering eller transportbestämmelser, exempelvis fyllningsförhållande, fyllningstryck eller provtryck. Anm 3 N.O.S.-benämningarna i 2.2.2.3 kan innefatta både rena gaser och blandningar. |
| 2.2.2.1.2 | Ämnen och föremål i klass 2 indelas enligt följande: VD ] 1. Komprimerade gaser: Gaser som i transportförpackat tillstånd under tryck är fullständigt gasformiga vid -50 °C. Denna kategori innefattar alla gaser med kritisk temperatur högst -50 °C. 2. Kondenserade gaser: Gaser som i transportförpackat tillstånd under tryck är delvis flytande vid temperaturer över -50 °C. De indelas i: - under högt tryck kondenserade gaser: gaser med kritisk temperatur över -50 °C men högst +65 °C, - under lågt tryck kondenserade gaser: gaser med kritisk temperatur över +65 °C. 3. Kylda kondenserade gaser: Gaser som i transportförpackat tillstånd är delvis flytande på grund av sin låga temperatur. [ UPPHÄ 4. Lösta gaser: Gaser som i transportförpackat tillstånd under tryck är lösta i vätskefas i ett lösningsmedel. 5. Aerosolbehållare och engångsbehållare för gas. 6. Andra föremål som innehåller gas under tryck. 7. Icke trycksatta gaser som omfattas av särskilda bestämmelser (gasprover). 8. Kemikalier under tryck: vätskor, pastor eller pulver, trycksatta med en drivgas som uppfyller definitionen för en komprimerad eller kondenserad gas och blandningar av dessa gaser. |
150
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.2.1.3 Ämnen och föremål (utom aerosolbehållare och kemikalier under tryck) i klass 2 tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande deras farliga egenskaper:
A kvävningsframkallande O oxiderande F brandfarlig T giftig TF giftig, brandfarlig TC giftig, frätande TO giftig, oxiderande TFC giftig, brandfarlig, frätande TOC giftig, oxiderande, frätande
Om gaser och gasblandningar enligt dessa kriterier har farliga egenskaper som kan tillordnas mer än en grupp, har de grupper som betecknas med bokstaven T högre prioritet än övriga grupper. Grupper betecknade med bokstaven F kommer före grupper betecknade med A eller O.
Anm 1 I FN:s modellregelverk, IMDG-koden och ICAO:s tekniska instruktioner inplaceras gaserna efter sin huvudsakliga farlighet i en av följande tre delklasser.
Delklass 2.1: brandfarliga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med den versala bokstaven F). Delklass 2.2: icke brandfarliga, icke giftiga gaser (vilket motsvarar VD ]
grupper betecknade med de versala bokstäverna A eller O)
Delklass 2.3: giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med versala bokstaven T, dvs. T, TF, TC, TO, TFC och TOC)
Anm 2 Engångsbehållare för gas (UN 2037) ska, beroende på den fara innehållet utgör, tillordnas grupperna A till TOC. För aerosolbehållare (UN 1950) se 2.2.2.1.6. För kemikalier under tryck (UN 3500-3505), se 2.2.2.1.7.
Anm 3 Frätande gaser räknas som giftiga och inplaceras därför i grupp TC, TFC eller TOC.
2.2.2.1.4 Om en blandning tillhörande klass 2, som är namngiven i kapitel 3.2, tabell A, motsvarar andra kriterier än dem som anges i 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.5, så ska blandningen inplaceras enligt kriterierna och tillordnas en lämplig N.O.S.-benämning. 2.2.2.1.5 Ämnen och föremål (utom aerosolbehållare och kemikalier under tryck) i klass 2 som [ UPPHÄ
inte namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska enligt 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.3 tillordnas en i 2.2.2.3 angiven samlingsbenämning. Följande kriterier gäller:
Kvävningsframkallande gaser
Gaser som inte är oxiderande, brandfarliga eller giftiga och som normalt späder ut eller tränger undan syre i atmosfären.
Brandfarliga gaser
Gaser som vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa:
151
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
(a) är antändbara i en blandning med luft vid en koncentration av högst 13 volymprocent, eller (b) har ett brännbarhetsområde i luft om minst 12 procentenheter oberoende av den undre brännbarhetsgränsen. Brandfarligheten ska bestämmas genom test eller beräkning enligt metoder antagna av ISO (se ISO 10156:2010). Om tillgängliga data är otillräckliga för att dessa metoder ska kunna tillämpas, får test utföras enligt jämförbara metoder, godkända av behörig myndighet i ursprungslandet. Om ursprungslandet inte är en fördragsstat till RID, ska metoderna godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
Oxiderande gaser
Gaser som i allmänhet genom att avge syre i högre grad än luft, kan förorsaka eller bidra till förbränning av andra ämnen. Dessa är rena gaser eller gasblandningar med en oxiderande förmåga större än 23,5%, fastställd enligt metoder angivna i ISO 10156:2010.
Giftiga gaser
Anm Gaser som helt eller delvis uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina frätande egenskaper ska klassificeras som giftiga. Se även kriterierna under VD ]
rubriken ”Frätande gaser” för uppgift om en eventuell frätande verkan som sekundärfara. Gaser som: (a) är kända för att vara så giftiga eller frätande för människan att de utgör en hälsofara, eller (b) förmodas vara giftiga eller frätande för människan, eftersom de har ett LC50-värde för akut giftighet på högst 5 000 ml/m (ppm) vid test enligt 2.2.61.1. För klassificering av gasblandningar (inklusive ångor av ämnen i andra klasser) kan följande formel användas:
1 LC50 giftig (blandning) = n fi
[ UPPHÄ
∑
i=1 Ti där: fi = molbråket för beståndsdelen ”i” i blandningen.
152
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Ti = toxicitetsindex för beståndsdelen ”i” i blandningen. Ti motsvarar LC50värdet enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200. Om inget LC50-värde är upptaget i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200, ska ett i vetenskaplig litteratur tillgängligt LC50-värde användas. Om LC50-värdet inte är känt, fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC50-värdet för ämnen med liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom test, om det är det enda möjliga sättet.
Frätande gaser
Gaser eller gasblandningar som helt uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina frätande egenskaper ska klassificeras som giftiga med frätande verkan som sekundärfara. En gasblandning som anses som giftig på grund av kombinationen av frätande och giftiga egenskaper har frätande verkan som sekundärfara då blandningen erfarenhetsmässigt är känd för att skada hud, ögon och slemhinnor eller då LC50värdet för blandningens frätande beståndsdelar är högst 5 000 ml/m (ppm), när LC50 beräknas enligt formeln:
1 LC50 frätande (blandning) = n fci
∑
i=1 Tci
där:
VD ]
fci = molbråket för den frätande beståndsdelen ”i” i blandningen
Tci = toxicitetsindex för den frätande beståndsdelen ”i” i blandningen. Tci motsvarar LC50-värdet enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200. Om inget LC50-värde är upptaget i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200, ska ett i vetenskaplig litteratur tillgängligt LC50-värde användas. Om LC50-värdet inte är känt, fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC50-värdet för ämnen med liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom test, om det är det enda möjliga sättet.
2.2.2.1.6 Aerosolbehållare
Aerosolbehållare (UN 1950) tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande deras farliga egenskaper:
A kvävningsframkallande O oxiderande [ UPPHÄ
F brandfarlig T giftig C frätande CO frätande, oxiderande FC brandfarlig, frätande TF giftig, brandfarlig TC giftig, frätande TO giftig, oxiderande TFC giftig, brandfarlig, frätande TOC giftig, oxiderande, frätande
Klassificeringen av aerosolbehållare beror på vilket slags innehåll den har.
153
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Anm Gaser som motsvarar definitionen av giftiga gaser enligt 2.2.2.1.5 och gaser som identifieras som ”Betraktas som självantändande (pyrofor)” genom fotnot c) till Tabell 2 i förpackningsinstruktion P200, får inte användas som drivgas i aerosolbehållare. Aerosolbehållare med innehåll som beträffande giftighet och frätande verkan motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I får inte transporteras (se även 2.2.2.2.2).
Följande kriterier gäller:
(a) Tillordning till grupp A görs då innehållet inte motsvarar kriterierna för någon annan grupp enligt (b) – (f) nedan.
(b) Tillordning till grupp O görs då aerosolbehållaren innehåller en oxiderande gas enligt 2.2.2.1.5.
(c) Tillordning till grupp F görs då innehållet har över 85 viktprocent brandfarliga beståndsdelar och det kemiska förbränningsvärmet uppgår till minst 30 kJ/g.
Tillordning till grupp F görs inte om innehållet har högst 1 viktprocent brandfarliga beståndsdelar och det kemiska förbränningsvärmet är under 20 kJ/g.
I övriga fall ska aerosolbehållare provas avseende brandfarlighet i överensstämmelse med testerna som beskrivs i testhandboken, del III, avdelning 31. Mycket brandfarliga och brandfarliga aerosoler ska tillordnas till grupp F.
VD ]
Anm Brandfarliga beståndsdelar är brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta ämnen eller de brandfarliga gaser eller gasblandningar som definieras i testhandboken, del III, delavsnitt 31.1.3, anmärkning 1–3. Denna beteckning omfattar inte pyrofora, självupphettande eller vattenreaktiva ämnen. Det kemiska förbränningsvärmet ska bestämmas med någon av följande metoder: ASTM D 240, ISO/FDIS 13943:1999 (E/F) 86.1– 86.3 eller NFPA 30B.
(d) Tillordning till grupp T görs då innehållet, med undantag av aerosolbehållarnas drivgaser, är tillordnat klass 6.1, förpackningsgrupp II eller III.
(e) Tillordning till grupp C görs då innehållet, med undantag av aerosolbehållarnas drivgaser, motsvarar kriterierna för klass 8, förpackningsgrupp II eller III.
(f) Om kriterierna för mer än en grupp av O, F, T och C är uppfyllda sker tillordning till grupperna CO, FC, TF, TC, TO, TFC respektive TOC.
[ UPPHÄ
2.2.2.1.7 Kemikalier under tryck
Kemikalier under tryck (UN 3500-3505) tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande deras farliga egenskaper:
A kvävningsframkallande F brandfarlig T giftig C frätande FC brandfarlig, frätande TF giftig, brandfarlig
154
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Klassificeringen beror på de farliga egenskaperna hos beståndsdelarna i de olika tillstånden:
- drivgasen, - vätskan, eller - det fasta ämnet.
Anm 1 Gaser, som uppfyller definitionen för giftiga gaser eller för oxiderande gaser enligt 2.2.2.1.5 eller gaser som identifieras som “Betraktas som självantändande (pyrofor)” genom fotnot c) till Tabell 2 i förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1, får inte användas som drivgas i kemikalier under tryck.
Anm 2 Kemikalier under tryck med innehåll som uppfyller kriterier för förpackningsgrupp I för giftighet eller frätande egenskaper eller med innehåll som uppfyller både kriterierna för förpackningsgrupp II eller III för giftighet och förpackningsgrupp II eller III för frätande egenskaper, är inte tillåtna för transport under dessa UN-nummer.
Anm 3 Kemikalier under tryck med beståndsdelar som uppfyller egenskaperna för klass 1, flytande okänsliggjorda explosivämnen i klass 3, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1, klass 4.2, klass 4.3, klass 5.1, klass 5.2, klass 6.2 eller klass 7, får inte användas för transport under dessa UN-nummer. Anm. 4 En kemikalie under tryck i en aerosolbehållare ska transporteras under UN VD ]
1950.
Följande kriterier gäller:
(a) Tillordning till grupp A görs då innehållet inte motsvarar kriterierna för någon annan grupp enligt (b) – (e) nedan.
(b) Tillordning till F görs om en av beståndsdelarna, vilken kan vara ett rent ämne eller en blandning, ska klassificeras som brandfarlig. Brandfarliga beståndsdelar är brandfarliga vätskor och flytande blandningar, brandfarliga fasta ämnen och fasta blandningar eller brandfarliga gaser och gasblandningar som uppfyller följande kriterier:
(i) en brandfarlig vätska är en vätska med en flampunkt på högst 93 °C,
(ii) ett brandfarligt fast ämne är ett fast ämne som uppfyller kriterierna i 2.2.41.1, [ UPPHÄ
(iii) en brandfarlig gas är en gas som uppfyller kriterierna i 2.2.2.1.5.
(c) Tillordning till grupp T görs då innehållet, med undantag av drivgasen, klassificeras som farligt gods i klass 6.1, förpackningsgrupp II eller III.
(d) Tillordning till grupp C görs då innehållet, med undantag av drivgasen, klassificeras som farligt gods i klass 8, förpackningsgrupp II eller III.
(e) Om kriterierna för två grupper av grupperna F, T och C är uppfyllda sker tillordning till grupperna FC respektive TF.
155
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.2.2 Gaser som inte är tillåtna för transport
2.2.2.2.1 Kemiskt instabila gaser i klass 2 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner. 2.2.2.2.2 Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport: - UN 2186 KLORVÄTE, KYLD, FLYTANDE, - UN 2421 DIKVÄVETRIOXID (KVÄVETRIOXID), - UN 2455 METYLNITRIT, - kylda kondenserade gaser, som inte kan tillordnas klassificeringskod 3A, 3O eller 3F, - lösta gaser, som inte kan tillordnas UN 1001, 2073 eller 3318, - aerosolbehållare, i vilka gaser, som enligt 2.2.2.1.5 är giftiga eller enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 är pyrofora, används som drivgaser, - aerosolbehållare med innehåll som beträffande sin giftighet eller frätande verkan motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I (se 2.2.61 och 2.2.8),
VD ]
- engångsbehållare för gas, som innehåller mycket giftiga gaser (LC50-värde under 200 ppm) eller som enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 är pyrofora.
2.2.2.3 Förteckning över samlingsbenämningar
Komprimerade gaser
Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod
| 1A | 1956 KOMPRIMERAD GAS, N.O.S. |
| 1O | 3156 KOMPRIMERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. |
| 1F | 1964 KOLVÄTEGASBLANDNING, KOMPRIMERAD, N.O.S. 1954 KOMPRIMERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. |
| 1T | 1955 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. |
| 1TF | 1953 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. [ UPPHÄ |
| 1TC | 3304 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. |
| 1TO | 3303 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. |
| 1TFC | 3305 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. |
| 1TOC | 3306 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. |
156
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Kondenserade gaser
Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod
| 2A | 1058 KONDENSERADE GASER, ej brandfarliga, trycksatta med kväve, koldioxid eller luft 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S. exempelvis blandningar av gaser, markerade med bokstaven R..., vilka som: Blandning F1 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,3MPa (13 bar) och en densitet vid 50 °C som är minst lika med värdet för diklorfluormetan (1,30 kg/l), Blandning F2 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,9MPa (19 bar) och en densitet vid 50 °C som är minst lika med värdet för diklordifluormetan (1,21 kg/l); Blandning F3 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 3,0 MPa (30 bar) och en densitet vid 50 °C som är minst lika med värdet för klordifluormetan (1,09 kg/l). Anm Triklorfluormetan (köldmedium R 11) 1,1,2-triklor-1,2,2-trifluoretan (köldmedium R 113) 1,1,1-triklor-2,2,2-trifluoretan (köldmedium R 113a) 1-klor-1,2,2-trifluoretan (köldmedium R 133) och 1-klor-1,1,2-trifluoretan (köldmedium R 133b) är ämnen som inte tillhör klass 2. De kan dock ingå i blandningarna F1 till F3. 1968 INSEKTICID, GAS, N.O.S. 3163 KONDENSERAD GAS, N.O.S. VD ] |
| 2O | 3157 KONDENSERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. |
| 2F | 1010 BUTADIENER OCH KOLVÄTEN, BLANDNING, STABILISERAD, med ett ångtryck vid 70 °C på högst 1,1 MPa (11 bar) och en densitet vid 50 °C på minst 0,525 kg/l. Anm Butadiener, stabiliserade, är också tillordnade UN 1010, se kapitel 3.2, tabell A. 1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD, såsom blandningar av metylacetylen och propadien med kolväten, vilka som: Blandning P1 ej innehåller mer än 63 vol% metylacetylen och propadien och ej mer än 24 vol% propan och propylen, där den procentuella andelen mättade C4-kolväten ej understiger 14 vol%; och som Blandning P2 ej innehåller mer än 48 vol% metylacetylen och propadien och ej mer än 50 vol% propan och propylen, där den [ UPPHÄprocentuella andelen mättade C4-kolväten ej understiger 5 vol%, liksom blandningar av propadien med 1 till 4 % metylacetylen. 157 |
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod
2F (forts) 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S., exempelvis blandningar, vilka som: Blandning A har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,1 MPa (11 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,525 kg/l; Blandning A01 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,516 kg/l; Blandning A02 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,505 kg/l; Blandning A0 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,495 kg/l; Blandning A1 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,1 MPa (21 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,485 kg/l; Blandning B1 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,474 kg/l; Blandning B2 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,463 kg/l; Blandning B har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,450 kg/l; Blandning C har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 3,1 MPa (31 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,440 kg/l. Anm 1 När det gäller ovannämnda blandningar är det tillåtet att använda följande inom handeln brukliga benämningar för att beskriva dessa ämnen: för blandning A, A01, A02 och A0: BUTAN, för blandning C: PROPAN. Anm 2 UN 1075 PETROLEUMGASER, KONDENSERADE får anges som alternativ till UN 1965 VD ]
KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S., vid en transport som föregår eller följer en sjö- eller lufttransport. 3354 INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 3161 KONDENSERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S.
| 2T | 1967 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, N.O.S. 3162 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. |
| 2TF | 3355 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3160 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. |
| 2TC | 3308 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. |
| 2TO | 3307 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. |
| 2TFC | 3309 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, [ UPPHÄN.O.S. |
| 2TOC | 3310 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. |
Kylda, kondenserade gaser
Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod
| 3A | 3158 GAS, KYLD, FLYTANDE, N.O.S. |
| 3O | 3311 GAS, KYLD, FLYTANDE, OXIDERANDE, N.O.S. |
| 3F | 3312 GAS, KYLD, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. |
158
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Lösta gaser
Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod
4 Endast de ämnen som anges i kapitel 3.2, tabell A, är tillåtna för transport
Aerosolbehållare och engångsbehållare för gas
Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod
5 1950 AEROSOLER 2037 ENGÅNGSBEHÅLLARE FÖR GAS, utan utsläppsventil, ej påfyllningsbara
Andra föremål som innehåller gas under tryck
Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod
6A 2857 KYLMASKINER innehållande ej brandfarliga, ej giftiga gaser eller ammoniaklösningar (UN 2672) 3164 FÖREMÅL, PNEUMATISKA TRYCKSATTA (innehållande ej brandfarlig gas) eller 3164 FÖREMÅL, HYDRAULISKA TRYCKSATTA (innehållande ej brandfarlig gas) 6F 3150 SMÅ ANORDNINGAR MED KOLVÄTEGAS SOM DRIVMEDEL, med utsläppsventil eller
VD ]
3150 REFILLER MED KOLVÄTEGAS FÖR SMÅ ANORDNINGAR, med utsläppsventil 3478 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande kondenserad, brandfarlig gas 3478 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING, innehållande kondenserad, brandfarlig gas 3478 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande kondenserad, brandfarlig gas 3479 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande väte i en metallhydrid 3479 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING, innehållande väte i en metallhydrid 3479 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande väte i en metallhydrid
Gasprover
Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet
ringskod [ UPPHÄ
| 7F | 3167 GASPROV, EJ TRYCKSATT, BRANDFARLIGT, N.O.S., ej kylt, flytande |
| 7T | 3169 GASPROV, EJ TRYCKSATT, GIFTIGT, N.O.S., ej kylt flytande |
| 7TF | 3168 GASPROV, EJ TRYCKSATT, GIFTIGT, BRANDFARLIGT, N.O.S., ej kylt, flytande |
Kemikalier under tryck
Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod
8A 3500 KEMIKALIE UNDER TRYCK, N.O.S.
159
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
| 8F | 3501 KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, N.O.S. |
| 8T | 3502 KEMIKALIE UNDER TRYCK, GIFTIG, N.O.S. |
| 8C | 3503 KEMIKALIE UNDER TRYCK, FRÄTANDE, N.O.S. |
| 8TF | 3504 KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. |
| 8FC | 3505 KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. VD ] [ UPPHÄ |
160
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
| 2.2.3 | Klass 3 Brandfarliga vätskor |
|---|---|
| 2.2.3.1 | Kriterier |
| 2.2.3.1.1 | Klass 3 omfattar ämnen, samt föremål innehållande ämnen i denna klass, vilka - är vätskor i enlighet med (a) i definitionen av ”vätska” i 1.2.1, - har ett ångtryck på högst 300 kPa (3 bar) vid 50 °C och inte är fullständigt gasformiga vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa, - har en flampunkt på högst 60 °C (för motsvarande test se 2.3.3.1). Klass 3 omfattar även vätskor och fasta ämnen i smält tillstånd med flampunkt över 60 °C och som transporteras eller överlämnas för transport medan de är upphettade till en temperatur som är lika med eller högre än deras flampunkt. Dessa ämnen tillordnas UN 3256. Klass 3 omfattar även flytande okänsliggjorda explosivämnen. Flytande okänsliggjorda explosivämnen är explosivämnen, som är lösta eller suspenderade i vatten eller andra vätskor för att bilda en homogen, flytande blandning i syfte att undertrycka deras explosiva egenskaper. I kapitel 3.2, tabell A, motsvarar de benämningarna i UN 1204, 2059, 3064, 3343, 3357 och 3379. Anm 1 Ämnen med flampunkt över 35 °C, som enligt kriterierna i testhandboken, del III, avsnitt 32.2.5, inte underhåller självständig förbränning, är inte VD ] ämnen i klass 3. Överlämnas de däremot för transport och transporteras, medan de är upphettade till en temperatur lika med eller högre än deras flampunkt, tillhör de klass 3. Anm 2 Med avsteg från 2.2.3.1.1 räknas dieselbränsle, dieselolja, gasolja eller eldningsolja (lätt) inklusive syntetiskt framställda produkter med flampunkt över 60 °C upp till högst 100 °C som ämne i klass 3, UN 1202. Anm 3 Vätskor som vid inandning är mycket giftiga, med flampunkt under 23 °C, och giftiga ämnen med flampunkt vid 23 °C eller däröver tillhör klass 6.1 (se 2.2.61.1). Anm 4 Vätskor och beredningar som används som pesticider, och som är mycket giftiga, giftiga eller mindre giftiga och har flampunkt 23 °C eller däröver, tillhör klass 6.1 (se 2.2.61.1). [ UPPHÄ |
| 2.2.3.1.2 | Ämnen och föremål i klass 3 indelas enligt följande: F Brandfarliga vätskor utan sekundärfara och föremål som innehåller sådana ämnen F1 Brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C F2 Brandfarliga vätskor med flampunkt över 60 °C, som överlämnas för transport eller transporteras upphettade till eller över sin flampunkt (upphettade ämnen) F3 Föremål som innehåller brandfarliga vätskor 161 |
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
FT Brandfarliga vätskor, giftiga FT1 Brandfarliga vätskor, giftiga FT2 Pesticider FC Brandfarliga vätskor, frätande FTC Brandfarliga vätskor, giftiga, frätande D Flytande okänsliggjorda explosivämnen 2.2.3.1.3 Ämnen och föremål tillordnade klass 3, är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Ämnen som inte anges i kapitel 3.2, tabell A ska ges tillämplig benämning i 2.2.3.3 och inplaceras i relevant förpackningsgrupp enligt bestämmelserna i detta avsnitt. Brandfarliga vätskor ska, beroende på den farlighetsgrad de representerar vid transport, inplaceras i en av följande förpackningsgrupper:
Förpackningsgrupp Flampunkt (sluten degel) Initial kokpunkt
I - ≤ 35 ºC a) II < 23 ºC > 35 ºC a) III ≥ 23 ºC och ≤ 60 ºC > 35 ºC
a) Se även 2.2.3.1.4.
VD ]
För en vätska med sekundärfaror ska hänsyn tas till förpackningsgruppen som bestäms i överensstämmelse med tabellen ovan och förpackningsgruppen som bestämts på grundval av sekundärfaran/-farorna. Klassificeringen och förpackningsgruppen ska sedan bestämmas i enlighet med tabellen över dominerande fara i 2.1.3.10. 2.2.3.1.4 Flytande eller viskösa blandningar och beredningar, inklusive sådana som innehåller högst 20 % nitrocellulosa med en kvävehalt på högst 12,6 % (torrvikt) får inplaceras i förpackningsgrupp III endast om de uppfyller följande krav: (a) höjden av lösningsmedlets avskilda skikt ska uppgå till mindre än 3 % av provets totala höjd vid test av lösningsmedlets separeringsförmåga (se testhandboken, del III, avsnitt 32.5.1), och
[ UPPHÄ
162
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(b) viskositeten och flampunkten ska överensstämma med följande tabell:
Extrapolerad Utloppstid t enligt ISO 2431:1993 Flampunkt kinematisk °C sek med
viskositet ν (vid
utloppsrörsskjuvhastighet diameter nära 0)
2 mm mm /s vid 23°C
20 < ν ≤ 80 20 < t ≤ 60 4 över 17 80 < ν ≤ 135 60 < t ≤ 100 4 över 10 135 < ν ≤ 220 20 < t ≤ 32 6 över 5 220 < ν ≤ 300 32 < t ≤ 44 6 över -1 300 < ν ≤ 700 44 < t ≤ 100 6 över -5 700 < ν 100 < t 6 -5 och lägre
Anm Blandningar med över 20 % men högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt på högst 12,6 % i torrsubstansen är ämnen tillordnade UN 2059.
Blandningar med flampunkt under 23 °C
- med över 55 % nitrocellulosa, oberoende av kvävehalten, eller
- med högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt över 12,6 % i torrsubstansen
VD ]
tillhör klass 1 (UN 0340 eller 0342) eller klass 4.1 (UN 2555, 2556 eller 2557).
2.2.3.1.5 Lösningar som är varken giftiga, frätande eller miljöfarliga samt homogena blandningar med flampunkt 23 °C eller däröver (viskösa ämnen som färger eller lacker, med undantag av ämnen som innehåller mer än 20 % nitrocellulosa), i kärl med volym högst 450 liter, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om, vid test av lösningsmedlets separeringsförmåga (se testhandboken, del III, delavsnitt 32.5.1), höjden av det avskilda skiktet av lösningsmedel är mindre än 3 % av den totala höjden och om ämnena vid 23 °C, i en utloppsbägare enligt ISO 2431:1993 med munstycke med diametern 6 mm har en utloppstid
(a) på minst 60 sekunder, eller
(b) på minst 40 sekunder och innehåller högst 60 % ämnen i klass 3.
[ UPPHÄ
2.2.3.1.6 Om ämnen i klass 3 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar eller lösningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.
3) Fastställande av viskositeten: Då ämnet i fråga är icke-newtonskt eller då bestämning av viskositeten med hjälp av ”utloppsbägarmetoden” är olämplig, ska en viskosimeter med variabel skjuvhastighet användas för bestämning av ämnets dynamiska viskositetskoefficient vid 23 ºC för olika skjuvhastighetsvärden. De erhållna värdena ska relateras till skjuvhastigheten och extrapoleras till skjuvhastighetsvärdet 0. Den på detta sätt bestämda dynamiska viskositeten, dividerad med densiteten, ger den fiktiva kinematiska viskositeten vid en skjuvhastighet nära 0.
163
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.3.1.7 Utgående från testmetoderna i 2.3.3.1 och 2.3.4 samt kriterierna i 2.2.3.1.1 kan också avgöras om en lösning eller en blandning, som är namngiven eller som innehåller ett nämnt ämne, har sådana egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass (se även 2.1.3).
2.2.3.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport
2.2.3.2.1 Vätskor i klass 3, som lätt bildar peroxider (såsom eter eller vissa heterocykliska syrehaltiga ämnen) får inte transporteras om peroxidhalten, beräknad som väteperoxid (H2O2), överstiger 0,3 %. Peroxidhalten ska bestämmas enligt bestämmelserna i 2.3.3.3.
2.2.3.2.2 Kemiskt instabila ämnen i klass 3 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som gynnar sådana reaktioner.
2.2.3.2.3 Flytande okänsliggjorda explosivämnen, som inte är angivna i kapitel 3.2, tabell A, är inte tillåtna för transport som ämnen i klass 3.
VD ]
[ UPPHÄ
164
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.3.3 Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål
Brandfarliga 1133 LIM med brandfarlig vätska vätskor och föremål 1136 STENKOLSTJÄREDESTILLAT, BRANDFARLIGA som innehåller 1139 TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller
| sådana ämnen 1169 1197 1210 1210 1263 1263 1266 F1 1293 1306 1866 1999 3065 1224 utan 1268 sekundär 1268 fara F 1987 1989 2319 3271 3272 3295 3336 3336 1993 | ytbeklädnader som används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor) EXTRAKT, AROMATISKA, FLYTANDE EXTRAKT, SMAKÄMNEN, FLYTANDE TRYCKFÄRG, brandfarlig, eller TRYCKFÄRGSRELATERAT MATERIAL, brandfarliga (inklusive tryckfärgsförtunning och -lösningsmedel) FÄRG (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller FÄRGRELATERAT MATERIAL (inkl färgförtunning och lösningsmedel) PARFYMPRODUKTER, med brandfarligt lösningsmedel TINKTURER, MEDICINSKA TRÄIMPREGNERINGSMEDEL, FLYTANDE HARTSLÖSNING, brandfarlig TJÄROR, FLYTANDE, inklusive vägoljor och bitumenlösningar ALKOHOLHALTIGA DRYCKER KETONER, FLYTANDE, N.O.S. PETROLEUMDESTILLAT, N.O.S. PETROLEUMPRODUKTER, N.O.S. ALKOHOLER, N.O.S. ALDEHYDER, N.O.S. TERPENKOLVÄTEN, N.O.S. ETRAR, N.O.S. ESTRAR, N.O.S. KOLVÄTEN, FLYTANDE, N.O.S. MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, VD ] N.O.S. BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. |
| 3256 upphettat ämne F2 | VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, BRANDFARLIG, N.O.S., med flampunkt över 60 °C, vid eller över dess flampunkt |
| 3269 3473 3473 3473 föremål F3 [ UPPHÄ | POLYESTERHARTSSATS BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE eller BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING 165 |
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål
(forts)
1228 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 1228 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIGA, N.O.S. 1986 ALKOHOLER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. FT1 1988 ALDEHYDER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 2478 ISOCYANATER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 2478 ISOCYANATERLÖSNING, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. 3248 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FLYTANDE, BRANDFARLIGT, GIFTIGT, N.O.S. 3273 NITRILER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. giftig FT 1992 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.
2758 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2760 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2762 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2764 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2772 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2776 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2778 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2780 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2782 BIPYRIDILIUMPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2784 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2787 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG (flampunkt under 3024 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE,
o VD ]
23 C) FT2 BRANDFARLIG, GIFTIG 3346 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 3350 PYRETROID PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 3021 PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. Anm Klassificering av en pesticid under någon benämning ska göras på grundval av den aktiva komponenten, pesticidens fysikaliska tillstånd och alla eventuellt förekommande sekundärfaror.
3469 FÄRG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller 3469 FÄRGRELATERAT MATERIAL, BRANDFARLIGT, FRÄTANDE (inkl färgförtunning och -lösningsmedel) 2733 AMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S.
| Frätande | FC 2733 POLYAMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2985 KLORSILANER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 3274 ALKOHOLATER, LÖSNING i alkohol, N.O.S. 2924 BRANDFARLIG VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. |
| giftig, frätande [ UPPHÄ | FTC 3286 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3343 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. med högst 30 vikt-% |
| okänsliggjord explosiv vätska | D nitroglycerin 3357 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FLYTANDE, , med mer än 2 vikt-% men högst 30 vikt-% nitroglycerin 3379 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. |
166
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.41 Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen
2.2.41.1 Kriterier
2.2.41.1.1 Klass 4.1 omfattar brandfarliga ämnen och föremål, okänsliggjorda explosivämnen, vilka är fasta ämnen enligt (a) i definitionen för ”fast” i 1.2.1, och självreaktiva fasta och flytande ämnen. Följande är tillordnade klass 4.1: - brandfarliga fasta ämnen och föremål (se 2.2.41.1.3 - 2.2.41.1.8), - självreaktiva fasta ämnen eller vätskor (se 2.2.41.1.9 - 2.2.41.1.16), - fasta okänsliggjorda explosivämnen (se 2.2.41.1.18), - ämnen relaterade till självreaktiva ämnen (se 2.2.41.1.19). 2.2.41.1.2 Ämnen och föremål av klass 4.1 indelas enligt följande: F Brandfarliga fasta ämnen utan sekundärfara F1 organiska ämnen F2 organiska ämnen i smält form F3 oorganiska ämnen VD ]
FO Brandfarliga oxiderande fasta ämnen FT Brandfarliga fasta ämnen, giftiga FT1 organiska ämnen, giftiga FT2 oorganiska ämnen, giftiga FC Brandfarliga fasta ämnen, frätande FC1 organiska ämnen, frätande FC2 oorganiska ämnen, frätande D Fasta okänsliggjorda explosivämnen utan sekundärfara DT Fasta okänsliggjorda explosivämnen, giftiga
[ UPPHÄ
SR Självreaktiva ämnen SR1 ämnen, som ej fordrar temperaturkontroll SR2 ämnen, som fordrar temperaturkontroll (ej tillåtna för transport på järnväg)
Brandfarliga fasta ämnen
Definitioner och egenskaper
2.2.41.1.3 Brandfarliga fasta ämnen är lätt brännbara fasta ämnen och fasta ämnen som kan antändas genom friktion.
167
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Lätt brännbara fasta ämnen är pulverformiga, korniga eller pastaartade ämnen, som är farliga om de lätt kan antändas genom en kortvarig kontakt med en tändkälla, t.ex. en brinnande tändsticka, och lågorna snabbt sprider sig. Faran kan då uppkomma inte endast av branden utan också av giftiga förbränningsprodukter. Metallpulver är särskilt farligt på grund av svårigheten att släcka en brand, då normala släckmedel som koldioxid eller vatten kan förvärra faran.
Klassificering
2.2.41.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 4.1 som brandfarliga fasta ämnen är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av organiska ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämplig benämning i 2.2.41.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1, kan ske utgående från erfarenhet eller från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1. Klassificeringen av oorganiska ämnen som inte är namngivna, ska ske på grundval av resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1, varvid hänsyn även ska tas till erfarenheter om det leder till en striktare klassificering.
2.2.41.1.5 Då ämnen och föremål, som inte är namngivna, tillordnas någon av benämningarna i 2.2.41.3, utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1, gäller följande kriterier:
(a) Pulverformiga, granulerade eller pastaartade ämnen, utom metallpulver eller pulver av metallegeringar, ska klassificeras som lättantändliga ämnen i klass 4.1 om de lätt kan antändas vid kortvarig kontakt med en tändkälla (t.ex. en VD ]
brinnande tändsticka) och lågan sprider sig snabbt, brinntiden är kortare än 45 sekunder längs en mätsträcka av 100 mm, eller brinnhastigheten är högre än 2,2 mm/s,
(b) Metallpulver eller pulver av metallegeringar ska tillordnas klass 4.1 om de kan antändas av en låga och reaktionen sprider sig över hela provet inom högst 10 minuter.
Fasta ämnen som kan antändas genom friktion ska analogt med existerande benämningar (till exempel tändstickor) eller i överensstämmelse med tillämplig särbestämmelse tillordnas klass 4.1.
2.2.41.1.6 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1, och kriterierna i 2.2.41.1.4 och 2.2.41.1.5 kan det även konstateras om ett namngivet ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass. 2.2.41.1.7 Om ämnen i klass 4.1 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som [ UPPHÄ
de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.41.1.8 Brandfarliga fasta ämnen tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1, inplaceras i förpackningsgrupp II eller III enligt följande kriterier:
168
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(a) Lättantändliga fasta ämnen vilka vid test har en brinntid kortare än 45 sekunder längs en mätsträcka av 100 mm ska inplaceras i: (i) förpackningsgrupp II, om lågan passerar det fuktade området, (ii) förpackningsgrupp III, om det fuktade området stoppar lågan under minst fyra minuter. (b) Metallpulver eller pulver av metallegeringar ska inplaceras i: (i) förpackningsgrupp II, om reaktionen utbreder sig över provets hela längd inom högst fem minuter vid testet, (ii) förpackningsgrupp III, om reaktionen utbreder sig över provets hela längd på längre tid än fem minuter vid testet. För fasta ämnen som kan antändas genom friktion sker inplaceringen i förpackningsgrupp analogt med existerande ämnen eller i överensstämmelse med tillämplig särbestämmelse.
Självreaktiva ämnen
Definitioner
2.2.41.1.9 I RID/RID-S är självreaktiva ämnen termiskt instabila ämnen som kan sönderfalla kraftigt exotermt, även utan medverkan av syre. Ämnen betraktas inte som VD ]
självreaktiva ämnen i klass 4.1, om: a) de är explosivämnen enligt kriterierna för klass 1, b) de är oxiderande ämnen enligt klassificeringsförfarandet för klass 5.1 (se 2.2.51.1), med undantag av att blandningar av oxiderande ämnen som innehåller minst 5 % brännbara organiska ämnen ska genomgå klassificeringsförfarandet som anges i Anm 2, c) de är organiska peroxider enligt kriterierna för klass 5.2 (se 2.2.52.1), d) deras sönderfallsvärme är lägre än 300 J/g, eller e) deras självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) (se Anm 3 nedan) är över 75 °C för ett kolli om 50 kg, Anm 1 Sönderfallsvärmen kan bestämmas genom valfri internationellt erkänd [ UPPHÄ
metod, t.ex. DSC (Differential Scanning Calorimetry) och adiabatisk kalorimetri. Anm 2 Blandningar av oxiderande ämnen, som uppfyller kriterierna för klass 5.1, vilka innehåller minst 5 % brännbara organiska ämnen och inte uppfyller kriterierna som nämns i (a), (c), (d) eller (e) ovan, ska genomgå klassificeringsförfarandet för självreaktiva ämnen. En blandning som uppvisar egenskaperna för ett självreaktivt ämne, typ B till F, ska klassificeras som ett självreaktivt ämne i klass 4.1.
169
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
En blandning som enligt principen i testhandboken, del II, stycke 20.4.3 (g), uppvisar egenskaperna för ett självreaktivt ämne, typ G, betraktas ur klassificeringssynpunkt som ett ämne i klass 5.1 (se 2.2.51.1).
Anm 3 Den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) är den lägsta temperatur vid vilken ett ämne i transportfärdig förpackning kan sönderfalla exotermt. Nödvändiga bestämmelser för att bestämma SADT ges i testhandboken, del II, kapitel 20 och avsnitt 28.4.
Anm 4 Ämnen vilka uppvisar egenskaper för självreaktiva ämnen ska klassificeras som sådana, även om dessa ämnen uppvisar positivt testresultat enligt 2.2.42.1.5 för tillordning till klass 4.2.
Egenskaper
2.2.41.1.10 Sönderfall av självreaktiva ämnen kan utlösas av värme, kontakt med katalytiska föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, baser), friktion eller stöt. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och varierar för olika ämnen. Sönderfall kan leda till utveckling av giftiga gaser eller ångor, speciellt då ingen antändning sker. För vissa självreaktiva ämnen ska temperaturen kontrolleras. Vissa självreaktiva ämnen kan sönderfalla explosionsartat, framför allt då de är inneslutna. Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning av lämplig förpackning. Vissa självreaktiva ämnen brinner häftigt. Självreaktiva ämnen är exempelvis vissa föreningar av de typer som nämns nedan: alifatiska azoföreningar (-C-N=N-C-) VD ]
organiska azider (-C-N3) diazoniumsalter (-CN2+ Z-) N-nitrosoföreningar (-N-N=O) aromatiska sulfohydrazider (-SO2-NH-NH2)
Denna uppräkning är inte fullständig. Ämnen med andra reaktiva grupper och vissa blandningar av ämnen kan ha liknande egenskaper.
Klassificering
2.2.41.1.11 Självreaktiva ämnen indelas i sju typer beroende på deras farlighetsgrad. De går från typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till typ G, som inte omfattas av bestämmelserna för självreaktiva ämnen i klass 4.1. Klassificeringen av självreaktiva ämnen av typ B till och med F är direkt relaterad till högsta tillåtna mängd i en förpackning. De principer som ska tillämpas vid klassificering, samt tillämpliga klassificeringsmetoder, testmetoder och kriterier och
[ UPPHÄ
en mall för lämplig testrapport finns angivna i testhandboken, del II.
2.2.41.1.12 Självreaktiva ämnen som för närvarande har klassificerats och som för närvarande är tillåtna att transporteras i förpackningar är angivna i 2.2.41.4, de som för närvarande är tillåtna att transporteras i IBC-behållare är angivna i 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, och de som för närvarande är tillåtna att transporteras i tankar enligt kapitel 4.2 är angivna i 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23. Varje angivet tillåtet ämne är tillordnad en gruppbenämning i kapitel 3.2, tabell A (UN 3221 till 3240), och tillämpliga sekundärfaror och anmärkningar med relevant transportinformation är angivna.
170
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Samlingsbenämningarna anger:
- typ (B till och med F) av självreaktiva ämnen, se 2.2.41.1.11,
- aggregationstillstånd (flytande/fast) och
- temperaturkontroll (när så krävs), se 2.2.41.1.17.
Klassificering av i 2.2.41.4 angivna självreaktiva ämnen sker utgående från det tekniskt rena ämnet (såvida inte en lägre koncentration än 100 % har särskilt angetts).
2.2.41.1.13 Klassificeringen av självreaktiva ämnen, som inte är angivna i 2.2.41.4, 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, eller 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23, samt deras tillordning till en samlingsbenämning, ska utföras av behörig myndighet i ursprungslandet med en testrapport som underlag. Godkännandeintyget ska innehålla klassificering och tillämpliga transportvillkor. Om ursprungslandet inte är en fördragsstat till RID, ska klassificeringen och transportvillkoren godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
2.2.41.1.14 Aktiveringsämnen, såsom zinkföreningar, får tillsättas vissa självreaktiva ämnen för att förändra deras reaktivitet. Beroende på typ och koncentration av aktiveringsämnet, kan detta medföra en minskning av den termiska stabiliteten och en förändring av de explosiva egenskaperna. Om någon av dessa egenskaper ändras, ska den nya beredningen bedömas enligt klassificeringsanvisningarna. 2.2.41.1.15 Prover av självreaktiva ämnen och beredningar av självreaktiva ämnen som inte anges VD ]
i 2.2.41.4, för vilka fullständiga testdata inte är tillgängliga och som ska transporteras för vidare test och utvärdering, ska tillordnas en passande benämning för självreaktiva ämnen av typ C, under följande förutsättning:
- av tillgänglig information framgår att provet inte är farligare än ett självreaktivt ämne av typ B,
- provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 och dess vikt per vagn uppgår till högst 10 kg,
Prov som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg.
Åtgärd för att okänsliggöra
2.2.41.1.16 För att åstadkomma en säker transport av självreaktiva ämnen okänsliggörs de ofta med spädmedel. Där en procentsats av ett ämne föreskrivs, avses viktprocent, avrundat till närmaste heltal. Vid användning av spädmedel ska det självreaktiva ämnet [ UPPHÄ
genomgå test med spädmedlet i den koncentration och form som används vid transport. Spädmedel, som möjliggör att självreaktiva ämnen kan koncentreras i farlig utsträckning i händelse av läckage från en förpackning, får inte användas. Spädmedlet ska vara kompatibelt med det självreaktiva ämnet. I detta avseende är fasta eller flytande spädmedel kompatibla, om de inte har någon skadlig inverkan på det självreaktiva ämnets termiska stabilitet och typ av farlighet.
2.2.41.1.17 (Tills vidare blank)
171
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Fasta okänsliggjorda explosivämnen
2.2.41.1.18 Fasta okänsliggjorda explosivämnen är ämnen som fuktats med vatten eller alkohol eller spätts med andra ämnen för att hämma deras explosiva egenskaper. I kapitel 3.2, tabell A, representeras de av UN 1310, 1320, 1321, 1322, 1336, 1337, 1344, 1347, 1348, 1349, 1354, 1355, 1356, 1357, 1517, 1571, 2555, 2556, 2557, 2852, 2907, 3317, 3319, 3344, 3364, 3365, 3366, 3367, 3368, 3369, 3370, 3376, 3380 och 3474.
Ämnen relaterade till självreaktiva ämnen
2.2.41.1.19 Ämnen som (a) har blivit tillfälligt inordnade i klass 1 enligt testserie 1 och 2 men undantagna från klass 1 enligt testserie 6, (b) inte är självreaktiva ämnen i klass 4.1, och (c) inte är ämnen i klass 5.1 eller 5.2 ska tillordnas klass 4.1. UN 2956, 3241, 3242 och 3251 är sådana benämningar.
2.2.41.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport
2.2.41.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 4.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte VD ]
innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner. 2.2.41.2.2 Brandfarliga fasta ämnen, oxiderande, som är tillordnade UN 3097 får inte transporteras, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7). 2.2.41.2.3 Följande ämnen är inte tillåtna för transport: - självreaktiva ämnen typ A (se testhandboken, del II, stycke 20.4.2 (a)), - fosforsulfider som inte är rena från gul och vit fosfor, - andra fasta okänsliggjorda explosivämnen än de som anges i kapitel 3.2, tabell A, - oorganiska brandfarliga ämnen i smält tillstånd, utom UN 2448 SVAVEL, SMÄLT. Följande ämnen är inte tillåtna för transport på järnväg: [ UPPHÄ
- bariumazid med vattenhalt under 50 viktprocent. - självreaktiva ämnen med SADT ≤ 55 °C, vilka därför fordrar temperaturkontroll: UN 3231 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3232 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAT,
172
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
UN 3233 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3234 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAT, UN 3235 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3236 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAT, UN 3237 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3238 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAT, UN 3239 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3240 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAT.
VD ]
[ UPPHÄ
173
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.41.3 Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Brandfarliga 3175 FASTA ÄMNEN INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG fasta ämnen, VÄTSKA, N.O.S. självreaktiva 1353 FIBRER, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD ämnen och NITROCELLULOSA, N.O.S. eller okänsliggjorda organiska F1 1353 VÄV, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD explosivämnen NITROCELLULOSA, N.O.S. 1325 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S.
organiska, F2 3176 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, smälta SMÄLT, N.O.S.
a) b) 3089 METALLPULVER, BRANDFARLIGT, N.O.S. 3181 METALLSALTER AV ORGANISKA FÖRENINGAR, oorganiska F3 BRANDFARLIGA, N.O.S. c)
| brandfarliga F fasta ämnen | 3182 METALLHYDRIDER, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3178 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, OORGANISKT, N.O.S. |
| oxiderande FO | 3097 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. (Inte tillåtet för transport, se 2.2.41.2.2) |
| organiska FT1 | 2926 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, GIFTIGT, ORGANISKT, N.O.S. |
giftiga FT
3179 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, GIFTIGT, oorganiska FT2 OORGANISKT, N.O.S.
organiska FC1 2925 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S.
frätande FC
3180 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE,
oorganiska FC2 VD ]
OORGANISKT, N.O.S.
3319 NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S., med mer än 2 vikt-% men högst 10 vikt-% nitroglycerin 3344 PENTAERYTRITTETRANITRAT (PENTAERITRITOLTETRANITRAT, PETN), BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S., med mer än 10 vikt-% men högst 20 vikt-% PETN
utan sekundärfara D
3380 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FAST, N.O.S.
fasta okänsliggjorda explosivämnen
Endast de ämnen som anges i tabell A i kapitel 3.2 är tillåtna för transport som ämnen i klass 4.1
giftiga DT
[ UPPHÄ
174
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP A SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP A (inte tillåtet för transport, se 2.2.41.2.3) 3221 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B 3222 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B 3223 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C 3224 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C 3225 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D fordrar ej temperaturkontroll SR1 3226 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D 3227 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E 3228 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E 3229 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F 3230 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F
SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP G SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP G självreaktiva (omfattas inte av bestämmelserna för klass 4.1, se ämnen SR 2.2.41.1.11)
3231 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3232 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3233 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3234 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3235 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3236 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D, fordrar temperaturkontroll SR2 TEMPERATURKONTROLLERAT VD ](inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
3237 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3238 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3239 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3240 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)
a)
Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som är självantändliga, är ämnen i klass 4.2.
b)
Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.
c)
Metallhydrider som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3. Aluminiumborhydrid eller aluminiumborhydrid i apparater är ett ämne i klass 4.2, UN 2870.
2.2.41.4 Förteckning över för närvarande tillordnade självreaktiva ämnen i
förpackningar [ UPPHÄ
De i kolumnen ”Förpackningsmetod” angivna koderna ”OP1” till ”OP8” hänvisar till förpackningsmetoderna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P520 (se även 4.1.7.1). Självreaktiva ämnen som ska transporteras ska motsvara klassificeringen. För ämnen tillåtna i IBC-behållare, se 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, och för ämnen som är tillåtna att transporteras i tankar enligt kapitel 4.2, se 4.2.5.2, UNtankinstruktion T23.
Anm Tillordningen i denna tabell avser det tekniskt rena ämnet (såvida inte en koncentration under 100 % finns angiven). För andra koncentrationer kan ämnet med beaktande av metoderna i testhandboken, del II, och i 2.2.41.1.17 komma att klassificeras annorlunda.
175
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Självreaktivt ämne Kon- För- UN-nr Anmärkningar cent- pack- (gruppration nings- benäm- (%) metod ning)
ACETON-PYROGALLOL- (2- 100 OP8 3228 DIAZO-1-NAFTOL-5-SULFONAT), SAMPOLYMER AZODIKARBONAMID, < 100 3232 Inte tillåtet för transport BEREDNING TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAD AZODIKARBONAMID, < 100 OP6 3224 (3) BEREDNING TYP C AZODIKARBONAMID, < 100 3234 Inte tillåtet för transport BEREDNING TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAD AZODIKARBONAMID, < 100 OP7 3226 (5) BEREDNING TYP D AZODIKARBONAMID, < 100 3236 Inte tillåtet för transport BEREDNING TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAD 2,2’-AZODI(2,4-DIMETYL- 100 3236 Inte tillåtet för transport 4-METHOXIVALERONITRIL) 2,2’-AZODI(2,4-DIMETYL- 100 3236 Inte tillåtet för transport VALERONITRIL) 2,2’-AZODI(ETYL- 100 3235 Inte tillåtet för transport 2-METYLPROPIONAT)
VD ]
| 1,1’-AZODI- (HEXAHYDROBENSONITRIL) | 100 OP7 3226 |
| 2,2’-AZODI(ISO-BUTYRONITRIL) | 100 3234 Inte tillåtet för transport |
| 2,2’-AZODI(ISO-BUTYRONITRIL) som vattenbaserad pasta | ≤ 50 OP6 3224 |
| 2,2’-AZODI(2-METYLBUTYRO- NITRIL) | 100 3236 Inte tillåtet för transport |
| BENSEN-1,3- DISULFONYLHYDRAZID, som pasta | 52 OP7 3226 |
| BENSENSULFONYLHYDRAZID | 100 OP7 3226 |
| 4-(BENSYL(ETYL)AMINO)- 3-ETOXIBENSENDIAZONIUM- ZINKKLORID | 100 OP7 3226 |
| 4-(BENSYL(METYL)AMINO)- 3-ETOXIBENSENDIAZONIUM- ZINKKLORID [ UPPHÄ | 100 3236 Inte tillåtet för transport |
| 3-KLOR- 4-DIETYLAMINOBENSEN- DIAZONIUMZINKKLORID | 100 OP7 3226 |
| 2-DIAZO-1-NAFTOL- 4-SULFONYLKLORID | 100 OP5 3222 (2) |
| 2-DIAZO-1-NAFTOL- 5-SULFONYLKLORID | 100 OP5 3222 (2) |
| 2-DIAZO-1-NAFTOL- SULFONSYRAESTER, BLANDNING, TYP D | <100 OP7 3226 (9) |
176
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Självreaktivt ämne Kon- För- UN-nr Anmärkningar cent- pack- (gruppration nings- benäm- (%) metod ning)
2,5-DIBUTOXI-4-(4-MORFOLINYL)- 100 OP8 3228 BENSENDIAZONIUM- TETRAKLORZINKAT (2:1) 2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO- 67 - 3236 Inte tillåtet för transport BENSENDIAZONIUMZINKKLORID 100 2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO- 66 3236 Inte tillåtet för transport BENSENDIAZONIUMZINKKLORID 2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO- 100 3236 Inte tillåtet för transport BENSENDIAZONIUM- TETRAFLUOROBORAT 2,5-DIETOXI-4-(4-MORFOLINYL)- 100 OP7 3226 BENSENDIAZONIUMSULFAT 2,5-DIETOXI- 67 3236 Inte tillåtet för transport 4-(FENYLSULFONYL)BENSEN- DIAZONIUMZINKKLORID DIETYLENGLYKOL-BIS- ≥ 88 3237 Inte tillåtet för transport (ALLYLKARBONAT) + ≤ 12 DIISOPROPYL- PEROXIDIKARBONAT DIFENYLOXID- 100 OP7 3226 4,4’-DISULFONYLHYDRAZID 2,5-DIMETOXI-4-(4-METYL- 79 3236 Inte tillåtet för transport FENYLSULFONYL)-BENSEN-
VD ]
DIAZONIUM-ZINKKLORID
| 4-DIMETYLAMINO- BENSENDIAZONIUM- TRIKLORZINKAT(-1) | 100 OP8 3228 |
| 4-DIMETYLAMINO-6- (2-DIMETYLAMINOETOXI)- TOLUEN-2-DIAZONIUM- ZINKKLORID | 100 3236 Inte tillåtet för transport |
| N,N’-DINITROSO-N,N’-DIMETYL- TEREFTALAMID, som pasta | 72 OP6 3224 |
| N,N’-DINITROSOPENTA- METYLENTETRAMIN | 82 OP6 3224 (7) |
| 4-DIPROPYLAMINOBENSEN- DIAZONIUMZINKKLORID | 100 OP7 3226 |
| 2-(N,N-ETOXIKARBONYL- FENYLAMINO)-3-METOXI-4- (N-METYL-N-CYKLO- HEXYLAMINO)-BENSEN-[ UPPHÄ | 63 - 92 3236 Inte tillåtet för transport |
DIAZONIUM-ZINKKLORID 2-(N,N-ETOXIKARBONYL- 62 3236 Inte tillåtet för transport FENYLAMINO)-3-METOXI-4- (N-METYL-N-CYKLO- HEXYLAMINO)-BENSEN- DIAZONIUM-ZINKKLORID N-FORMYL-2-(NITROMETYLEN)- 100 3236 Inte tillåtet för transport 1,3-PERHYDROTIAZIN 2-(2-HYDROXIETOXI)- 100 3236 Inte tillåtet för transport 1-(PYRROLIDIN-1-YL)-BENSEN-4- DIAZONIUMZINKKLORID 3-(2-HYDROXIETOXI)- 100 3236 Inte tillåtet för transport 4-PYRROLIDIN-1-YL)-BENSEN-
177
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Självreaktivt ämne Kon- För- UN-nr Anmärkningar cent- pack- (gruppration nings- benäm- (%) metod ning)
DIAZONIUMZINKKLORID 2-(N,N-METYLAMINOETYL- 96 3236 Inte tillåtet för transport KARBONYL)-4-(3,4-DIMETYL- FENYLSULFONYL)-BENSEN- DIAZONIUM-VÄTESULFAT 4-METYLBENSENSULFONYL- 100 OP7 3226 HYDRAZID 3-METYL-4-(PYRROLIDIN-1-YL)- 95 3234 Inte tillåtet för transport BENSENDIAZONIUM- TETRAFLUOROBORAT NATRIUM-2-DIAZO-1-NAFTOL- 100 OP7 3226 4-SULFONAT NATRIUM-2-DIAZO-1-NAFTOL-5- 100 OP7 3226 SULFONAT 4-NITROSOFENOL 100 3236 Inte tillåtet för transport SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, PROV OP2 3223 (8) SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, PROV, 3233 Inte tillåtet för transport TEMPERATURKONTROLLERAD SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, OP2 3224 (8) PROV SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, 3234 Inte tillåtet för transport PROV, TEMPERATURKONTROLLERAT VD ]
TETRAMINOPALLADIUM-(II)- 100 3234 Inte tillåtet för transport NITRAT
Anmärkningar:
(1) (Tills vidare blank).
(2) Etikett ”EXPLOSIV” krävs (förlaga nr 1, se 5.2.2.2.2).
(3) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i testhandboken del II, stycke 20.4.2 c).
(4) (Tills vidare blank).
(5) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i testhandboken del II, stycke 20.4.2 d).
[ UPPHÄ
(6) (Tills vidare blank).
(7) Med ett kompatibelt spädmedel med en kokpunkt av minst 150°C.
(8) Se 2.2.41.1.15.
(9) Denna benämning avser blandningar av 2-DIAZO-1-NAFTOL-4- SVAVELSYRAESTER och 2-DIAZO-1-NAFTOL-5- SVAVELSYRAESTER, som uppfyller kriterierna i testhandboken del II, stycke 20.4.2 d).
178
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.42 Klass 4.2 Självantändande ämnen
2.2.42.1 Kriterier
2.2.42.1.1 Klass 4.2 omfattar: - pyrofora ämnen, dvs. ämnen inklusive blandningar och lösningar (fasta eller flytande), som även i små mängder antänds inom 5 minuter vid kontakt med luft. Dessa ämnen utgör de lättast självantändande ämnena i klass 4.2, - självupphettande ämnen och föremål, dvs. ämnen och föremål inklusive blandningar och lösningar, som vid kontakt med luft är benägna till temperaturhöjning utan energitillförsel. Dessa ämnen kan fatta eld endast i stora kvantiteter (flera kg) och efter en längre tid (timmar eller dagar). 2.2.42.1.2 Ämnen och föremål i klass 4.2 indelas enligt följande: S Självantändande ämnen, utan sekundärfara S1 Organiska vätskor S2 Organiska fasta ämnen S3 Oorganiska vätskor S4 Oorganiska fasta ämnen S5 Metallorganiska ämnen SW Självantändande ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga VD ]
gaser SO Självantändande oxiderande ämnen ST Självantändande giftiga ämnen ST1 Organiska giftiga vätskor ST2 Organiska giftiga fasta ämnen ST3 Oorganiska giftiga vätskor ST4 Oorganiska giftiga fasta ämnen SC Självantändande frätande ämnen SC1 Organiska frätande vätskor SC2 Organiska frätande fasta ämnen SC3 Oorganiska frätande vätskor
[ UPPHÄ
SC4 Oorganiska frätande fasta ämnen
Egenskaper
2.2.42.1.3 Självupphettning av ett ämne är en process där ämnet gradvis reagerar med syre (i luft) och genererar värme. Om mängden av den utvecklade värmen är större än den bortförda, stiger ämnets temperatur, vilket efter en induktionstid kan leda till självantändning och förbränning.
Klassificering
2.2.42.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 4.2 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga
179
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
specifika N.O.S.-benämningar i 2.2.42.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 kan ske utgående från erfarenhet eller resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.3. Tillordning till allmänna N.O.S.-benämningar i klass 4.2 ska ske utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.3, varvid hänsyn ska tas även till erfarenheter om det leder till en striktare klassificering.
2.2.42.1.5 Då ämnen och föremål, som inte är namngivna, tillordnas någon av benämningarna i 2.2.42.3, utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.3, gäller följande kriterier:
(a) självantändande (pyrofora) fasta ämnen ska tillordnas klass 4.2 när antändning sker vid fall från 1 m höjd eller inom 5 minuter därefter,
(b) självantändande (pyrofora) vätskor ska tillordnas klass 4.2 när:
(i) de antänds inom 5 minuter, uthällda på ett inert underlag, eller
(ii) i händelse av negativt resultat enligt (i), om de efter uthällning på ett torrt räfflat filterpapper (Whatman nr 3) antänder detta eller åstadkommer förkolning inom 5 minuter,
(c) ämnen, hos vilka det i ett kubiskt prov med 10 cm sida vid en testtemperatur av 140 °C inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över 200 °C, ska tillordnas klass 4.2. Kriteriet baseras på självantändningstemperaturen hos träkol som är 50 °C för ett kubiskt prov på 27 3 3 m . Ämnen som för en volym av 27 m har en självantändningstemperatur över VD ]
50 °C, ska inte omfattas av klass 4.2.
Anm 1 Ämnen som transporteras i förpackningar med volym högst 3 m omfattas inte av klass 4.2, förutsatt att det vid test vid 120 °C av ett kubiskt prov med 10 cm sida inte sker någon självantändning eller temperaturhöjning till över 180 °C på 24 timmar.
Anm 2 Ämnen som transporteras i förpackningar med volym högst 450 liter omfattas inte av klass 4.2, förutsatt att det vid test vid 100 °C av ett kubiskt prov med 10 cm sida inte sker någon självantändning eller temperaturhöjning till över 160 °C på 24 timmar.
Anm 3 Eftersom metallorganiska ämnen beroende på sina egenskaper kan klassificeras i klasserna 4.2 eller 4.3 med tillkommande sekundärfaror, ges i 2.3.5 ett särskilt flödesschema för klassificering av dessa ämnen.
[ UPPHÄ
2.2.42.1.6 Om ämnen i klass 4.2 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.
2.2.42.1.7 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.3, och kriterierna i 2.2.42.1.5 kan det även konstateras om ett namngivet ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.
180
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.42.1.8 Ämnen och föremål tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.3, inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier: (a) Självantändande (pyrofora) ämnen ska inplaceras i förpackningsgrupp I. (b) Självupphettande ämnen och föremål, hos vilka det i ett kubiskt prov med 2,5 cm sida vid en testtemperatur av 140 °C inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över 200 °C, ska inplaceras i förpackningsgrupp II. Ämnen med självantändningstemperatur över 50 °C för en volym av 450 liter ska inte inplaceras i förpackningsgrupp II. (c) Måttligt självupphettande ämnen, hos vilka det i ett kubiskt prov med 2,5 cm sida inte inträffar det som beskrivs under (b) ovan under de betingelser som anges där, men där det i ett kubiskt prov med 10 cm sida vid en testtemperatur av 140 °C inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över 200 °C, ska inplaceras i förpackningsgrupp III.
2.2.42.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport
Följande ämnen är inte tillåtna för transport: - UN 3255 tert-BUTYLHYPOKLORIT VD ]
- självupphettande oxiderande ämnen, som tillordnas UN 3127, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7).
2.2.42.3 Förteckning över samlingsbenämningar
| Sekundärfara | Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål |
|---|---|
| Självantändande ämnen flytande | 2845 PYROFOR VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. S1 3183 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. |
| organiska fasta [ UPPHÄ | 1373 FIBRER, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller SYNTETISKA, N.O.S., impregnerade med olja eller 1373 VÄV, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller SYNTETISKA, N.O.S., impregnerade med olja. 2006 PLAST PÅ NITROCELLULOSABAS, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. S2 3313 ORGANISKA PIGMENT, SJÄLVUPPHETTANDE 2846 PYROFORT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. 3088 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. |
utan S
sekundär- 3194 PYROFOR VÄTSKA, OORGANISK, N.O.S. fara flytande S3 3186 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S.
1383 PYROFOR METALL, N.O.S. eller oorganiska 1383 PYROFOR LEGERING, N.O.S. 1378 METALLKATALYSATOR, FUKTAD, med synligt med överskott av vätska fasta S4 2881 METALLKATALYSATOR, TORR 3189 METALLPULVER, SJÄLVUPPHETTANDE, a) N.O.S. 3205 ALKOHOLATER AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, N.O.S. 3200 PYROFORT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.
181
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
3190 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, OORGANISKT, N.O.S.
(forts)
3391 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST metall- 3392 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, organiska S5 FLYTANDE 3400 SJÄLVUPPHETTANDE METALLORGANISKT ÄMNE, FAST
3393 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, VATTENREAKTIVT
| Vattenreaktiva | SW 3394 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, VATTENREAKTIVT |
| oxiderande | SO 3127 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. (inte tillåtet för transport, se 2.2.42.2) |
| flytande organiska fasta | ST1 3184 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, GIFTIG, ORGANISK, N.O.S. ST2 3128 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, ORGANISKT, N.O.S. |
giftiga ST
flytande ST3 3187 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, GIFTIG, OORGANISK, N.O.S.
oorganiska
fasta ST4 3191 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, OORGANISKT, N.O.S.
flytande SC1 3185 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S.
organiska
fasta SC2 3126 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, VD ]FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S.
frätande SC
flytande SC3 3188 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, OORGANISK, N.O.S.
oorganiska
3206 ALKOHOLATER AV ALKALIMETALLER, SJÄLVUPPHETTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. fasta SC4 3192 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, OORGANISKT, N.O.S.
a)
Damm och pulver av metaller, som inte är giftigt eller självantändande, men som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.
[ UPPHÄ
182
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.43 Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
2.2.43.1 Kriterier
2.2.43.1.1 Klass 4.3 omfattar ämnen som vid reaktion med vatten utvecklar brandfarliga gaser vilka kan bilda explosiva blandningar med luft, samt föremål som innehåller sådana ämnen. 2.2.43.1.2 Ämnen och föremål av klass 4.3 indelas enligt följande: W Ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, utan sekundärfara, samt föremål som innehåller sådana ämnen W1 Vätskor W2 Fasta ämnen W3 Föremål WF1 Brandfarliga vätskor som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WF2 Brandfarliga fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WS Självantändande fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WO Oxiderande fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser VD ]
WT Giftiga ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WT1 Vätskor WT2 Fasta ämnen WC Frätande ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WC1 Vätskor WC2 Fasta ämnen WFC Brandfarliga frätande ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
Egenskaper
[ UPPHÄ
2.2.43.1.3 Vissa ämnen utvecklar i kontakt med vatten brandfarliga gaser, som kan bilda explosiva blandningar med luft. Sådana blandningar antänds lätt av alla vanliga tändkällor, till exempel öppen eld, gnistor från verktyg eller oskyddade glödlampor. De tryckvågor och lågor som då uppstår kan utsätta människor och miljö för fara. Testmetoden som refereras till i 2.2.43.1.4 tillämpas för att konstatera om ett ämnes reaktion med vatten leder till utveckling av en riskabel mängd av eventuellt brandfarliga gaser. Denna testmetod får inte tillämpas för pyrofora ämnen.
Klassificering
2.2.43.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 4.3 är angivna i kapitel 3.2 tabell A. Tillordning av ämnen och föremål, som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga benämningar i 2.2.43.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 sker utgående från resultat
183
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, varvid hänsyn ska tas även till erfarenheter om det leder till en striktare klassificering.
2.2.43.1.5 Då ämnen och föremål som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i 2.2.43.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, gäller följande kriterier:
Ett ämne ska tillordnas klass 4.3, om
(a) den utvecklade gasen självantänder under någon fas av testet, eller
(b) mängden utvecklad brandfarlig gas per timme överstiger 1 liter per kg av ämnet.
Anm Eftersom metallorganiska ämnen beroende på sina egenskaper kan klassificeras i klasserna 4.2 eller 4.3 med tillkommande sekundärfaror, ges i 2.3.5 ett särskilt flödesschema för klassificering av dessa ämnen.
2.2.43.1.6 Om ämnen i klass 4.3 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.
2.2.43.1.7 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, och kriterierna i 2.2.43.1.5 kan det även konstateras om ett nämnt ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av VD ]
bestämmelserna för denna klass.
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.43.1.8 Ämnen och föremål tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.4, inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier:
(a) i förpackningsgrupp I inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar häftigt med vatten, varvid den utvecklade gasen i regel kan självantända, eller som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten, varvid mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 10 liter per kg ämne under någon enda minut,
(b) i förpackningsgrupp II inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten, varvid maximala mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 20 liter per kg ämne per timme, och som inte uppfyller inplaceringskriterierna för förpackningsgrupp I, [ UPPHÄ
(c) i förpackningsgrupp III inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar långsamt med vatten, varvid maximala mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 1 liter per kg ämne per timme, och som inte uppfyller inplaceringskriterierna för förpackningsgrupp I eller II.
2.2.43.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport
Vattenreaktiva oxiderande ämnen, tillordnade UN 3133 är inte tillåtna för transport, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7).
184
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.43.3 Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Ämnen som utvecklar 1389 ALKALIMETALLAMALGAM, FLYTANDE brandfarlig gas vid kontakt 1391 ALKALIMETALLDISPERSION med vatten 1391 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER 1392 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FLYTANDE flytande W1 1420 KALIUMMETALLEGERINGAR, FLYTANDE 1421 ALKALIMETALLEGERING, FLYTANDE, N.O.S. 1422 KALIUMNATRIUMLEGERINGAR, FLYTANDE 3148 VATTENREAKTIV VÄTSKA, N.O.S. 3398 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE
utan W 1390 ALKALIMETALLAMIDER Sekundärfara 1393 LEGERING AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, N.O.S. 1409 METALLHYDRIDER, VATTENREAKTIVA, N.O.S. 2813 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, N.O.S. 3170 BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMSMÄLTNING eller
a)
fasta W2 3170 BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMÅTERSMÄLTNING 3208 METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. 3401 ALKALIMETALLAMALGAM, FAST 3402 JORDALKALIMETALLAMALGAM, FAST 3403 KALIUMMETALLEGERINGAR, FASTA 3404 KALIUMNATRIUMLEGERINGAR, FASTA 3395 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST
3292 BATTERIER SOM INNEHÅLLER NATRIUM eller föremål W3 3292 CELLER SOM INNEHÅLLER NATRIUM
3399 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, BRANDFARLIGT 3482 ALKALIMETALLDISPERSION, BRANDFARLIG eller
flytande, brandfarliga WF1
3482 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, BRANDFARLIG fasta, brandfarliga WF2 3132 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. VD ]
3396 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, BRANDFARLIGT
3209 METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.
b)
| fasta, självupphettande | WS 3135 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3397 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, SJÄLVUPPHETTANDE |
| fasta, oxiderande | WO 3133 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. (inte tillåtet för transport, se 2.2.43.2) |
| flytande | WT1 3130 VATTENREAKTIV VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S. |
giftiga WT
fasta WT2 3134 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S.
flytande WC1 3129 VATTENREAKTIV VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S.
frätande WC
fasta WC2 3131 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S.
2988 KLORSILANER, VATTENREAKTIVA, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. (ingen annan samlingsbenämning med denna klassificeringskod [ UPPHÄär tillgänglig, vid behov sker tillordning till en
samlingsbenämning med en klassificeringskod, som bestäms
c)
brandfarliga, frätande WFC enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10)
a)
Metaller och metallegeringar, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, inte är pyrofora eller självupphettande, men dock lättantändliga, är ämnen i klass 4.1. Jordalkalimetaller och jordalkalimetallegeringar i pyrofor form är ämnen i klass 4.2. Damm och pulver av metaller i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2. Metaller och metallegeringar i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2. Föreningar av fosfor med tungmetaller som järn, koppar, etc. omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
b)
Metaller och metallegeringar i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2.
c)
Klorsilaner med flampunkt under 23°C, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 3. Klorsilaner med flampunkt 23°C eller däröver, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 8.
185
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.51 Klass 5.1 Oxiderande ämnen
2.2.51.1 Kriterier
2.2.51.1.1 Klass 5.1 omfattar ämnen, som inte nödvändigtvis är brännbara men som vid avgivande av syre kan orsaka brand eller underhålla brand hos andra ämnen, samt föremål som innehåller sådana ämnen. 2.2.51.1.2 Ämnen i klass 5.1 och föremål som innehåller sådana ämnen indelas enligt följande: O Oxiderande ämnen utan sekundärfara, eller föremål som innehåller sådana ämnen O1 Vätskor O2 Fasta ämnen O3 Föremål OF Oxiderande fasta ämnen, brandfarliga OS Oxiderande fasta ämnen, självupphettande OW Oxiderande fasta ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser OT Oxiderande giftiga ämnen
VD ]
OT1 Vätskor OT2 Fasta ämnen OC Oxiderande frätande ämnen OC1 Vätskor OC2 Fasta ämnen OTC Oxiderande giftiga frätande ämnen 2.2.51.1.3 Ämnen och föremål tillordnade klass 5.1 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga benämningar i 2.2.51.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 kan ske utgående från resultat av tester, metoder och kriterier i 2.2.51.1.6 – 2.2.51.1.9 och testhandboken, del III, avsnitt 34.4. Om testresultaten skiljer sig från känd erfarenhet, ska bedömning grundad på sådan erfarenhet ha företräde framför testresultaten.
[ UPPHÄ
2.2.51.1.4 Om ämnen i klass 5.1 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet. Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3. 2.2.51.1.5 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4, och kriterierna i 2.2.51.1.6 – 2.2.51.1.9 kan det även konstateras om ett nämnt ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.
186
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Oxiderande fasta ämnen
Klassificering
2.2.51.1.6 Då oxiderande fasta ämnen som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i 2.2.51.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4.1, gäller följande kriterier:
Ett fast ämne ska tillordnas klass 5.1, när det i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 antänds eller brinner eller uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig brinntid som en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:7.
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.51.1.7 Oxiderande fasta ämnen tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2 tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, delavsnitt 34.4.1, inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier:
(a) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en kortare genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:2,
(b) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig brinntid än den VD ]
genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 2:3 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I,
(c) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:7 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I och II.
Oxiderande vätskor
Klassificering
2.2.51.1.8 Då oxiderande vätskor som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i 2.2.51.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4.2, gäller följande kriterier: En vätska ska tillordnas klass 5.1, när den i en blandning med cellulosa i [ UPPHÄ
viktförhållandet 1:1 uppvisar ett tryck av minst 2070 kPa och en kortare eller lika lång tryckstegringstid som en blandning av 65-procentig salpetersyra i vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1.
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.51.1.9 Oxiderande vätskor tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2 tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, delavsnitt 34.4.2, inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier:
187
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
(a) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 självantänder eller uppvisar en kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av 50-procentig perklorsyra och cellulosa med viktförhållandet 1:1,
(b) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av natriumklorat i 40-procentig vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I,
(c) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av 65-procentig salpetersyra i vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I och II.
2.2.51.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport
2.2.51.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 5.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner.
2.2.51.2.2 Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport:
- oxiderande fasta ämnen, självupphettande, som tillordnas UN 3100, oxiderande fasta ämnen, vattenreaktiva, som tillordnas UN 3121 samt oxiderande fasta ämnen, brandfarliga, som tillordnas UN 3137, såvida de inte uppfyller VD ]
bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7),
- ej stabiliserad väteperoxid eller ej stabiliserade vattenlösningar av väteperoxid med mer än 60 % väteperoxid,
- tetranitrometan som innehåller brännbara föroreningar,
- lösningar av perklorsyra med över 72 viktprocent syra eller blandningar av perklorsyra med annan vätska än vatten,
- lösning av klorsyra med över 10 % klorsyra eller blandningar av klorsyra med annan vätska än vatten,
- andra halogenerade fluorföreningar än UN 1745 BROMPENTAFLUORID, UN 1746 BROMTRIFLUORID och UN 2495 JODPENTAFLUORID i klass 5.1 eller UN 1749 KLORTRIFLUORID och UN 2548 KLORPENTAFLUORID i klass 2,
[ UPPHÄ
- ammoniumklorat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett klorat med ett ammoniumsalt,
- ammoniumklorit och dess vattenlösningar samt blandningar av en klorit med ett ammoniumsalt,
- hypokloritblandningar med ett ammoniumsalt,
- ammoniumbromat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett bromat med ett ammoniumsalt,
188
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
- ammoniumpermanganat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett permanganat med ett ammoniumsalt,
- ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen (inklusive alla organiska ämnen som kolekvivalent), utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1,
- gödselmedel med halter av ammoniumnitrat (vid bestämning av ammoniumnitrathalten ska den mängd nitratjoner för vilken det finns en ekvivalent mängd ammoniumjoner i blandningen, räknas som ammoniumnitrat) eller brännbara ämnen som överstiger de i särbestämmelse 307 angivna värdena, utom under villkoren för klass 1,
- ammoniumnitrit och dess vattenlösningar samt blandningar av en oorganisk nitrit med ett ammoniumsalt,
- blandningar av kaliumnitrat eller natriumnitrit med ett ammoniumsalt.
2.2.51.3 Förteckning över samlingsbenämningar
| Sekundärfara | Klassifice- UN-nr Benämning på ämnen och föremål ringskod |
|---|---|
| Oxiderande ämnen och föremål som innehåller sådana ämnen | 3210 KLORATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3211 PERKLORATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3213 BROMATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3214 PERMANGANATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. VD ] |
| flytande utan sekundärfara O fasta | O1 3216 PERSULFATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3218 NITRATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3219 NITRITER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3139 OXIDERANDE VÄTSKA, N.O.S. 1450 BROMATER, OORGANISKA, N.O.S. 1461 KLORATER, OORGANISKA, N.O.S. 1462 KLORITER, OORGANISKA, N.O.S. 1477 NITRATER, OORGANISKA, N.O.S. 1481 PERKLORATER, OORGANISKA, N.O.S. O2 1482 PERMANGANATER, OORGANISKA, N.O.S. 1483 PEROXIDER, OORGANISKA, N.O.S. 2627 NITRITER, OORGANISKA, N.O.S. 3212 HYPOKLORITER, OORGANISKA, N.O.S. 3215 PERSULFATER, OORGANISKA, N.O.S. 1479 OXIDERANDE FAST ÄMNE, N.O.S. |
| föremål | O3 3356 SYREGENERATOR, KEMISK |
| fasta, brandfarliga | OF 3137 OXIDERANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. (inte tillåtet för transport, se 2.2.51.2) |
| fasta, självupphettande fasta, vattenreaktiva [ UPPHÄ | OS 3100 OXIDERANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. (inte tillåtet för transport, se 2.2.51.2) OW 3121 OXIDERANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. (inte tillåtet för transport, se 2.2.51.2) |
| flytande | OT1 3099 OXIDERANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S. |
giftiga OT
fasta OT2 3087 OXIDERANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S.
flytande OC1 3098 OXIDERANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S.
frätande OC
fasta OC2 3085 OXIDERANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S.
(Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning med en klassificeringskod, som bestäms enligt tabellen för giftiga, frätande OTC dominerande fara i 2.1.3.10)
189
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.52 Klass 5.2 Organiska peroxider
2.2.52.1 Kriterier
2.2.52.1.1 Klass 5.2 omfattar organiska peroxider och beredningar med organiska peroxider. 2.2.52.1.2 Ämnen i klass 5.2 indelas enligt följande: P1 Organiska peroxider, fordrar ej temperaturkontroll P2 Organiska peroxider, fordrar temperaturkontroll (inte tillåtna för transport på järnväg)
Definition
2.2.52.1.3 Organiska peroxider är organiska ämnen som innehåller den bivalenta -O-Ostrukturen och som kan anses som derivat av väteperoxid, där den ena eller båda väteatomerna har ersatts av organiska radikaler.
Egenskaper
2.2.52.1.4 Organiska peroxider kan sönderfalla exotermt vid normal eller förhöjd temperatur. Sönderfallet kan utlösas av värme, kontakt med föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, aminer), friktion eller stöt. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och är beroende av den organiska peroxidens sammansättning. Vid sönderfallet kan hälsofarliga eller brandfarliga gaser eller ångor utvecklas. Vissa VD ]
organiska peroxider kan sönderfalla explosionsartat, särskilt om de är inneslutna. Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning av lämpliga förpackningar. Många organiska peroxider brinner häftigt. Det ska undvikas att organiska peroxider kommer i kontakt med ögonen. Redan efter mycket kortvarig kontakt orsakar vissa organiska peroxider allvarliga skador på hornhinna och hud. Anm Testmetoder för att avgöra brandfarlighet hos organiska peroxider finns i testhandboken, del III, avsnitt 32.4. Eftersom organiska peroxider kan reagera häftigt när de upphettas rekommenderas att vid bestämning av deras flampunkt använda små provmängder enligt beskrivning i ISO 3679:1983.
Klassificering
2.2.52.1.5 Alla organiska peroxider ska betraktas som tillhörande klass 5.2, såvida inte beredningen med den organiska peroxiden
[ UPPHÄ
(a) innehåller högst 1,0 % aktivt syre vid högst 1,0 % väteperoxidhalt, (b) innehåller högst 0,5 % aktivt syre vid en väteperoxidhalt över 1,0 %, dock högst 7,0 %. Anm Halten aktivt syre (%) i en organisk peroxidberedning ges av formeln
ci
16 × ni ×
∑ mi
där
190
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
ni = antal peroxigrupper per molekyl av organisk peroxid ”i”, ci = koncentration (viktprocent) av organisk peroxid ”i”, mi = molekylvikt av organisk peroxid ”i”.
2.2.52.1.6 Organiska peroxider indelas i sju typer beroende på deras farlighetsgrad. De går från typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till typ G, som inte omfattas av bestämmelserna i klass 5.2. Klassificeringen av typ B till F är direkt relaterad till högsta tillåtna mängd i en förpackning. Principerna för klassificering av ämnen som inte är nämnda i 2.2.52.4, finns angivna i testhandboken, del II.
2.2.52.1.7 Organiska peroxider som för närvarande har klassificerats och som för närvarande är tillåtna att transporteras i förpackningar är angivna i 2.2.52.4, de som för närvarande är tillåtna att transporteras i IBC-behållare är angivna i 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, och de som för närvarande är tillåtna att transporteras i tankar enligt kapitel 4.2 och 4.3 är angivna i 4.2.5.2, UNtankinstruktion T23. Varje angivet tillåtet ämne är tillordnad en gruppbenämning i kapitel 3.2, tabell A (UN 3101 till 3120), och tillämpliga sekundärfaror och anmärkningar med relevant transportinformation är angivna.
Gruppbenämningarna anger:
- typ (B till och med F) av organisk peroxid, se 2.2.52.1.6, - aggregationstillstånd (flytande/fast). VD ]
Blandningar av dessa beredningar får likställas med den typ av organisk peroxid som den farligaste komponenten motsvarar och transporteras enligt de villkor som gäller för denna typ. Om emellertid två stabila beståndsdelar kan bilda en termiskt mindre stabil blandning, ska den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) fastställas.
2.2.52.1.8 Klassificering av organiska peroxider och beredningar eller blandningar av organiska peroxider, som inte är angivna i 2.2.52.4, 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520 eller 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23, samt deras tillordning till en samlingsbenämning, ska utföras av behörig myndighet i ursprungslandet. Godkännandeintyget ska innehålla klassificering och tillämpliga transportvillkor. Om ursprungslandet inte är en fördragsstat till RID, ska klassificeringen och transportvillkoren godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen. 2.2.52.1.9 Prover av organiska peroxider eller beredningar av sådana, som inte är nämnda i [ UPPHÄ
2.2.52.4, för vilka fullständiga testdata inte är tillgängliga och som ska transporteras för vidare test och utvärdering, ska tillordnas en passande benämning för organiska peroxider av typ C, under följande förutsättning:
- av tillgänglig information framgår att provet inte är farligare än en organisk peroxid typ B,
- provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 och mängden per vagn uppgår till högst 10 kg,
Prov som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg.
191
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Åtgärd för att okänsliggöra organiska peroxider
2.2.52.1.10 För att åstadkomma en säker transport av organiska peroxider, okänsliggörs de ofta med organiska vätskor eller fasta ämnen, oorganiska fasta ämnen eller vatten. Där en procentsats av ett ämne föreskrivs, avses viktprocent, avrundat till närmaste heltal. I princip ska den organiska peroxiden okänsliggöras så att den inte koncentreras i farlig utsträckning om spill skulle uppstå.
2.2.52.1.11 Om inget annat föreskrivs för någon enskild organisk peroxidberedning, ska följande definitioner gälla för spädmedel som används för att okänsliggöra:
- spädmedel typ A är organiska vätskor med kokpunkt lägst 150 °C, som är kompatibla med den organiska peroxiden. Spädmedel typ A får användas för att okänsliggöra alla organiska peroxider;
- spädmedel typ B är organiska vätskor med kokpunkt under 150 °C, dock lägst 60 °C, och flampunkt lägst 5 °C, som är kompatibla med den organiska peroxiden.
Spädmedel typ B får användas för flegmatisering av organiska peroxider förutsatt att vätskans kokpunkt är minst 60 °C högre än den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) i ett kolli på 50 kg.
2.2.52.1.12 Andra spädmedel än typ A eller B får tillsättas till i 2.2.52.4 angivna organiska peroxidberedningar, förutsatt att de är kompatibla med dessa. Ersättning helt eller delvis av spädmedel av typ A eller typ B med annat spädmedel med annorlunda egenskaper kräver dock ny utvärdering av beredningen enligt det normala VD ]
klassificeringsförfarandet för klass 5.2.
2.2.52.1.13 Vatten får endast tillsättas för att okänsliggöra sådana organiska peroxider, vilka i 2.2.52.4 eller i tillstånd från behörig myndighet enligt 2.2.52.1.8 betecknas ”med vatten” eller som ”stabil dispersion i vatten”. Prover och beredningar av organiska peroxider som inte är angivna i 2.2.52.4 får likaså okänsliggöras med vatten förutsatt att villkoren i 2.2.52.1.9 är uppfyllda.
2.2.52.1.14 Organiska och oorganiska fasta ämnen får användas för att okänsliggöra organiska peroxider förutsatt att de är kompatibla med dessa. Vätskor och fasta ämnen räknas som kompatibla om de inte menligt påverkar vare sig termisk stabilitet eller farlighetstyp hos den organiska peroxidberedningen.
2.2.52.1.15 (Tills vidare blank)
2.2.52.1.16 (Tills vidare blank)
[ UPPHÄ
2.2.52.1.17 (Tills vidare blank)
2.2.52.1.18 (Tills vidare blank)
2.2.52.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport
Följande organiska peroxider är inte tillåtna för transport enligt villkoren för klass 5.2:
- organiska peroxider typ A (se testhandboken, del II, stycke 20.4.3 (a))
Följande organiska peroxider som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg:
192
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
- organiska peroxider typ B och C med en självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) på högst 50°C: UN 3111 ORGANISK PEROXID TYP B, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3112 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3113 ORGANISK PEROXID TYP C, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3114 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD, - organiska peroxider av typ D, som vid uppvärmning under inneslutning visar häftig eller måttlig reaktion, med SADT högst 50 °C, eller som vid uppvärmning under inneslutning visar svag eller ingen reaktion, med SADT högst 45 °C: UN 3115 ORGANISK PEROXID TYP D, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3116 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD,
VD ]
- organiska peroxider av typ E och F med SADT högst 45°C: UN 3117 ORGANISK PEROXID TYP E, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3118 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3119 ORGANISK PEROXID TYP F, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3120 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD.
[ UPPHÄ
193
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.52.3 Förteckning över samlingsbenämningar
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Organiska peroxider ORGANISK PEROXID TYP A, FLYTANDE (inte tillåten för transport, se 2.2.52.2) ORGANISK PEROXID TYP A, FAST (inte tillåten för transport, se 2.2.52.2) 3101 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE 3102 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST 3103 ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE 3104 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST fordrar ej P1 3105 ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE temperaturkontroll 3106 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST 3107 ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE 3108 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST 3109 ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE 3110 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST ORGANISK PEROXID TYP G, FLYTANDE (omfattas inte av bestämmelserna för klass 5.2, se 2.2.52.1.6) ORGANISK PEROXID TYP G, FAST (omfattas inte av bestämmelserna för klass 5.2, se 2.2.52.1.6)
3111 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3112 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3113 ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3114 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) fordrar 3115 ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE, temperaturkontroll P2 TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3116 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3117 ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD VD ]
(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3118 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3119 ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3120 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)
[ UPPHÄ
194
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
t t t t t t
por por por por por por
ch
ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr
ar
f nga för för för för för för
är tet tet tet tet tet tet
d kni
r n llå llå llå llå llå llå
är
ä ti ti ti ti ti ti 23)
m
eku te te te te te te 13) om S an 2) 20) In In In In In In 13) 4) 13) 13) 13)
n s i 4.1.4.1, ng) ne
- ni
rna m
ä äm 7 a -nr upp ode ör en ar UN (gr b 3105 3106 3112 3115 310 3105 3103 3115 3105 3103 3119 3115 3113 3105 3107 3108 3103 3108 3103 3105 3107 3109 3103 et sv h f
–
sm ot
ck -
ng d m pa 7 7 8 7 5 7 5 7 8 8 5 8 5 7 8 8 5 ni ings eto ka 520, oc ck För n m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP s s C 23.
pa B n ra ör te 0 f on I on T atte 8 12 6 1 14 28 7 ll ti V (%) ≥ ≥ ≥ ≥ > ≥ ≥ ti
ti spor uk uk e ar tr t an tr n is er st tr ns 48 48 ins In fa äm (%) ≥ ≥ nv si ka s ng ank hä el r -t B 1) ni äd om N p ed ga od” 68 23 23 n ck S m typ (%) ≥ ≥VD ]≥
et r s ni pa
-
k sm ide el för .5.2, U äd A 3
ac p ed p
ng rox 48 6 38 23 5 20 p S m ty (%) ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ni pe e 4.2 för ck ) i ka 4.1.4.2, n ta pa 3, s er is e io ör id F an at pas 9 h 4. tr > rg e, s ox n ” oc om ar cen (s + er . O ll -100 -100 -90 ne n
1) hå 42 32 82 32 88 62 100 100 100 77 47 77 77 100 42 52 52 52 79 80 79 72 82 a p l 4.2 Ko (%) ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ > ≤ > ≤ ≤ ≤ < um k -be te ol
is
C api i k B n 4.1.7. I 8” t k rgan ve P ig O ä na i e o nl ” se åt ll ll r e
rad
ti ti ka ce 520 ( fi 1” an P nen AT si AT i t AT O O on P las äm ra [ UPPHÄXID N ER
” ti O AT AN ör rte BO N r k rna uk EX )VAL tr . F po PER AT BO H O KAR XI öve ode ns ns YL AT AT YL O g si gen N AN YL KAR O O k ra O ET in in EX EX PER na ing PYL AN AN IM D D D + n tt t D LF AT H H iv cer O EK EK AT TR XI XI XI XI SU XID AT YL YL TYL ck ckn fi a a O SO D D 5- O ng PR RO RO D te D RO ET 5, a AN -ET -ET EO EO VAL -BU XI åtn XI E SO PE PE ör rpa assi ll PER -2 -2 -3, PER ert O O EX F De fö kl ti NP H O XIAC XIBEN XI XI XII XIN XIN XIPI XI YL -(t
O R O O O O O O O O O M DRO DRO PER TO DI
PER E YD 4- KU YKL H PER PER PER PER PER PER PER PER PER LHY LHY TYL ISK AC C -4, Y Y N “ “ YL YL YL YL YL YL YL YL YL YL TYL “ “ “ “ “ BU A YL YL TYL UT UT rt- G AM AM AM AM AM AM AM AM AM AM BU B B ET ET R rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- BU rt- rt- -te
O AC AC te te te te te te te te te te te n- te te DI
2.2.52.4
195
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
t t t t t t t t t t t t t
por por por por por por por por por por por por por
ch
ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr
ar
f nga för för för för för för för för för för för för för
är tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet
d kni
n är llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti
m
eku te te te te te te te te te te te te te S an 3) 3) In In In In In In In In In In In In In
ng) - ni äm -nr upp en
UN (gr b 3102 3103 3108 3108 3101 3103 3109 3103 3105 3106 3105 3105 3113 3113 3117 3118 3119 3106 3115 3105 3111 3115 3103 3105 3108 3103 3115 3115 3119 3118 3119
– ck d
pa 5 6 8 8 5 6 8 5 7 7 7 7 7 7 5 7 8 5
ings eto
För n m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP
n
atte V (%)
t e n er st
48 48 48 60 58 In fa äm (%) ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ t)) ys
- el
1) (fr äd B 8 n) n p ed 23 68 48 68 33 4 23 te te S m typ (%) ≥ ≥ ≥ VD ]≥ ≥ ≥ ≥
at at v i v
el
äd A on i on p ed p 14 si si S m ty (%) 48 23 48 23 48 23 23 23 68 ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥
sper sper ) l di l di n ta
io tabi tabi at pas 14 s s tr ≤ 36 m om 0 ≤ om (s so cen -100 (s -77 -52 -100 -77 + -100 n -10 -52 -77
52 52 52 52 52 32 32 77 52 52 52 77 100 52 32 52 32 12 31 + 100 52 52 77 77 42 100 77 77 52 42 ( 32 Ko (%) > ≤ ≤ ≤ > > ≤ > > ≤ ≤ ≤ ≤ > > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤
AT N
[ UPPHÄ AT
+ BO N
AT AT BO )- AT T O O T KAR T SO AT AN AN YL KAR PYL N ARA TA TAN O O EA E AT M AT EX EX EX BE AL PYL PR AN AT N AC H H H FU )-BU TYR O YL AT YL YL YL EK XIM SO TO YL XI SO D O BU PR ET O ET TYL O XII SEN D IET -ET -ET R -ET -M EO SO SO O XI AC BEN BU KR D -2 -2 -2 -2 N PER PE BEN O XI XI XI XI XI XI XI XI XII XII XI XI O O O O O O O O O O O PER O O N TYL YL PER O M PER PER PER PER PER PER PER PER PER PER TYL PER PER -BU PEN ISK ert BU O N TYL “ “ “ TYL “ “ TYL “ “ TYL TYL TYL TYL “ “ “ TYL “ TYL TYL " TYL rt- “ TYL TYL " " " " A -(t PR G BU BU BU BU BU BU BU BU DI BU BU BU -te BU BU R rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- 2- rt- rt- rt- (2 ISO rt- rt- O te te te te te te te te 2, te te te 1- 3- te te
196
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
t t t t t t t
por por por por por por por
ch
ans ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr tr
ar ör f nga för för för för för för t f är tet tet tet tet tet tet te
d kni
n är llå llå llå llå llå llå ti ti ti ti ti ti tillå
m
eku te te te te te , 20) te te
S an In In In In In 13) 5) 5) 29) In In 3) 3) 20) 20) 29)
ng)
- ni aget aget
äm
-nr upp dant en ndant UN (gr b 3115 3117 3113 3115 3119 3106 3106 3105 3109 3104 3105 3106 U 3106 3115 3115 3107 3105 3103 3103 3102 3102 3104 3106 3106 3106 3107 3108 3108 3109 Un
– ck d
pa 7 7 7 8 6 7 7 7 8 7 6 5 2 4 6 7 7 7 8 8 8 8
ings eto
För n m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP
n
atte 9 8 6 23 10 40 15 V (%) ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≤ ≥
t e n er st
58 68 48 28 48 65 In fa äm (%) ≥ ≥ ≤ ≥ ≥ ≥
- el äd B 1)
ed n) n) p 33 73 68 26 73 S m typ (%) te ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ te
at VD ] at
v v
el
äd A on i on i p ed p si si S m ty (%) 23 23 28 43 18 28 18 ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ) sper ta sper
l di ta) l di as n ta) ta) p io tabi pas tabi at s pas om pas s tr (s om om om (s om om cen (s -77 -67 -100 (s -100 -94 -62 -52 -42 5 (s (s n 2 77 42 67 27 27 100 4 32 32 91 72 72 32 100 57 27 100 57 82 72 51 77 77 62 52 35 36 56, 52 42 35 Ko (%) ≤ ≤ > > ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > > ≤ ≤ > > > ≤ ≤ ≤ ≤
2-
- -1,
-10 -J] ,3 [4 DRO O
HY AN
AT AT KA XAN O O E -PYR H [ UPPHÄAN AN ]-DE
T N XI) **) -12H O EX EX R A NA H H O XY EX YL AT O N YL YL ,12A H O RB P N O ET ET S ER BO AN R) -E D KA E ,12 TA IM IM 12 XI YKL YL D( 3, O BU C KAR EPT AT TR TR H XI ,10R L- XI 5- 5- XI) XI) O VAL EAR 5, 5, RO TY O O D EO 9R LPER D PI ST -3, -3, E E XI S, D XID PER XI P A IM ) O XIN XI XI XI XI N HO XI O PER PER O O O O O O ,8 O O TR YL YL TYL 6S LK RO PER AN 9- E PER PER PER PER PER PER PER S, 6, XEPIN YL -AM -AM -BU EX IO NA LP YL ISK -3, D ert ert ert N TYL " TYL " " TYL TYL TYL “ H “ “ “ ,5A AM “ “ “ “ “ “ “ “ “ “ XI TO TY -(t -(t -(t ZO A O SO rt- G BU BU BU BU BU -(3R TO CE CE DI DI DI R rt- rt- rt- rt- rt- YKL E A A -te 2- 1- 6- IBEN
O te te te te te C [3R M BEN DI DI DI 2, 1, 1, D
197
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
t t t t t t t
por por por por por por por
ch
ans ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr tr
ar
f nga för för för för för för för
är tet tet tet tet tet tet tet
d kni
n är llå llå llå llå llå llå llå ti ti ti ti ti ti ti
m
eku te te te te te te te S an In In 25) 3) 30) 21) In In In In In 29) 20) 3) 30)
ng)
- ni aget
äm -nr upp
en ndant UN (gr b 3114 3119 3107 3109 3105 3103 3101 3103 3103 3105 3106 3107 3109 3109 3105 3115 3117 3118 3113 3115 3106 U 3105 3106 3107 3105 3106 3101 3103 3103 3103 3110
– ck d
pa 8 8 7 6 5 5 5 7 7 8 8 8 7 7 7 7 8 7 7 5 5 5 5 8
ings eto
För n m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP
n
atte V (%)
t e n er st
45 57 58 45 43 In fa äm (%) ≥ ≤ ≥ ≥ ≥ t)) ys
- el
1) (fr äd B n) n
p ed
te 48 28 74 48 73 te 48 10 23 S m typ (%) ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ VD ]≥ ≥ ≥
at at - i v i v
el
äd A on on p ed p si si S m ty (%) 48 48 20 48 13 25 58 13 41 48 58 48 13 10 ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥
sper sper
l di l di ) n ta io tabi tabi as at s s tr p m 0 16 m ≤ om so so cen -100 -10 -80 -52 -52 -100 -100 -52 (s -100 -90
n
100 42 ( 52 52 52 52 80 72 52 42 42 27 42 13 43 + 27 27 42 ( 52 52 42 42 42 52 42 52 42 90 57 90 77 57 Ko (%) ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ > ≤ > > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ > ≤ > ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ > > ≤ ≤ ≤
- -2 XI O AN
PER EX H AT O N TYL ) BO BU YKL rt- (ER C te IKAR YL
[ UPPHÄN+ SEN
AN ET XID XA IM O EX H HE T )BEN TR ER N O O AT NA PAN 5- )P O PYL 3, TA N O O YL YKL YKL AT 3, AT BO RB )BU )C )C PR )PR )- EX EL TAL H XI XI XI KA XI XI O D AZ O O O DI ISO )F O O D IKAR XI XI XI XI XI XI O O PER PER PER O O O PER PER YKL XID O C O PER PER TYL TYL TYL AT PER PER PER TYL TYL TYL O PER PER TYL TYL -BU -BU -BU AN TYL TYL TYL -BU -BU BU ISK ert ert ert TYL ert ert N rt- " BU “ BU “ “ “ “ “ “ “ EX " " " -BU “ -BU “ “ “ “ “ “ “ -(t -(t -(t H -BU -(t -(t A -te rt- rt- G DI DI DI -BU ec ert ert DI DI R -(4 -te -te YL -n -s -(t -(t 2- 1- 1- 2- 1- O DI DI DI 2, 1, 1, ET DI DI DI DI 2, 1,
198
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
t t t t t t t t t t t t t t t t t t
por por por por por por por por por por por por por por por por por por
ch
ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr
ar
f nga för för för för för för för för för för för för för för för för för för
är tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet
d kni
n llå llå llå llå llå llå llå lå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå är til ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti m e eku 17) te te te te te te te te te te te te te te te te te
S an 3) In In In 3) 20) 29) In In In In 3) Int In In In In In 3) In In 24) In In In 12) 29)
ng)
- ni aget aget
äm
-nr upp dant en ndant UN (gr b 3107 3107 3102 3116 3116 3119 3102 3106 Un 3112 3114 3119 3114 3106 3107 3102 3118 3106 3115 3113 3115 3119 3120 3102 3106 3111 3115 3106 3112 3115 3115 3110 U
– ck d
pa 8 8 4 5 7 7 8 5 7 5 7 7 8
ings eto
För n m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP
n
atte 28 23 9 23 5 V (%) ≥ ≥ ≥ ≥ ≥
t e n er st
68 58 73 48 In fa äm (%) ≥ ≥ ≥ ≥ t))
ys
- el
1) (fr äd B n) n) n) n
p ed
42 te te 78 48 23 te te 48 68 48 S m typ (%) ≥ ≥ ≥ VD ]≥ ≥ ≥ ≥
at at ja) at at
- i v i v i v i v
el
äd A on on onol on on
p ed p si si si si 43 26 ilik 5 68 S m ty (%) ≥ ≥ ≥ ≥
sper sper ed s sper sper
l di l di ) l di l di n ta) ta a m io tabi tabi as st tabi tabi
at s pas s p s s tr pa m m m m om om om so (s so (s so so 100 cen -100 (s -100 -52 n -100 2- -100 57 32 72 72 100 42 ( 77 52 32 91 91 42 ( 100 42 22 77 52 52 52 77 77 62 ( 52 ( 27 100 32 32 82 5 52 32 52 52 Ko (%) ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ > ≤ ≤ > ≤
PAN O
)PR
YL
EX H ID
[ UPPHÄO T
D OX T AT R YKL N NA XI E NA D O O AT O )C BO XI RB ER OP N XI R T D O O RB KA N )P BO XI A IKAR A YD XID NA K ER DI YL O D P O PER )P IH DI XI XI EX D IKAR BO ER RO D XI YL O H D )P D TYL RO P XI D AR O E O O XI APER XI SO XI SEN XI IK YL O O D -BU )PER )P D O YR PER RO YKL XI SO ert BEN YL C PER BEN XI SS YL PER YL PER O -(t R PE XI YL PER O ET EX RO EN BEN EX YL H PYL E R -DI XI PYL PER H O IKL DRO TYR O O ISK ST O O ,4 O YL DRO LP N “ “ N " YL " “ “ " " AN “ -D “ “ " " " " PR " " Y “ A -(4 HY BU PR -KL ,4 -ET -ET -HY G ET YKL EK DI DI UM R IBÄR IC -(4 IC ID 2- -(2 -(2 -(2 2- -(1 IISO -ISO IISO K
O D D DI D D 2, DI DI DI 2, DI D DI D DI
199
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
t t t t t t t t t t t t t t
por por por por por por por por por por por por por por
ch
ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr
ar
f nga för för för för för för för för för för för för för för
är tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet
d kni
n är llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå ti ti ti ti ti ti ti ti ti tillå ti ti ti ti
m
eku te te te te te te te te te te te te te te
S an In In In 3) 3) 26) In In In In In In In 3) In In In In
ng) - ni äm -nr upp en
UN (gr b 3106 3109 3115 3112 3115 3106 3102 3106 3104 3103 3105 3108 3109 3108 3101 3103 3106 3113 3104 3105 3117 3116 3119 3115 3116 3114 3102 3106 3117 3113 3113 3115
– ck d
pa 7 8 7 5 5 5 7 8 8 8 5 5 7 6 7 5 7 ings eto P7
För n m OP OP OP OP O OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP
n
atte 13 18 18 15 V (%) ≥ ≥ ≥ ≥
t e n er st
18 23 48 In fa äm (%) ≥ ≥ ≥
- el äd B 1) p ed
48 58 ) 73 23 S m typ (%) ten) ≥ ≥ VD ]ten ≥ ≥
at ja at
- i v v
el onol äd A on on i p ed p ilik S m ty (%) si 10 48 14 23 48 si 48 18 s ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥
ed sper sper 4 ) n l di ≤ ta m ta l di
io as tabi tabi at pas p tr s 18 + s
m ≤ om om om cen so (s -100 -100 90 (s -100 -86 (s -100 n -82 20 + 82 82 2− 77 52 47 100 42 ( 52 87 52 82 90 86 52 52 100 82 77 52 100 42 52 100 100 85 85 27 100 77 52 Ko (%) ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ > >5 ≤ ≤ ≤ > > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ >
N A
EX
)H XI AT
AN O O
D EX PER TAN XI YN )H SEN - O 3- XI YL EP (3 H EN AN X- O O YL XAN O PER EX AN ) B AT E N SO YL [ UPPHÄ)H )-HE PER NE T D
N )H XA EX XI XI XI PYL XI EN SO XI YL H O NA O BO O O O O HE O B YL RO + XI E T PR D AN AT D D IBEN PER PER O ET LP O ARB N )PER IKAR XI PER R NA D XI XI D EX IM Y IS IK O YL H O YL XI O O + TYL TYL PE XI D BO TR UT O O D SO RB O XI 5- B D AR XI -BU -BU TYL O AN )PER )PER )-PER DRO 5, XI XI XID D IK O -E IKA PER ert ert D O ER XI EX D )PER YL YL YL ER -(BEN -(t -(t -(2 HY -(3, XI YL RO XID H XI XID DRO E )P )P DI DI DI DI O O RO O O O TYL SO SO SO -DI -DI PER YL 5- 5- 5- 5- LP YL E YL -5 -5 -HY AN Y ET YL ET LP PER BEN BEN BEN -2, -2, -2, -2, -2 -2 -3 PER O PER PER XIBU SO EK XI IM YL YL YL YL YL YL YL YL NO NY YL O YL YL YL D O PYL AN O TR ISK O ET ET ET ET ET ET ET NA O N “ ET ET ET BEN ET “ “ “ “ “ “ “ “ IST " EO EN “ PI " 5- R KT A -M -M -M -M IM IM IM IM IM IM IM -N -F 5, G AU D D D D D D D YR -NO -O RO -PR TYL R IL -(3 -(2 -(3 -(4 5- 5- 5- 5- 5- 5- 1- IM -(2 -n -n -(2 P -n -(3,
O D DI DI DI ME DI 2, 2, 2, 2, 2, 2, 1, D DI DI DI DI DI DI DI
200
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
t t t t t t t t t t t t t t t t
por por por por por por por por por por por por por por por por
ch
ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr
ar
f nga för för för för för för för för för för för för för för för för
är tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet
d kni
n är llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå , 13) ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti , 18) ti ti ti ti ti
m
eku te te te te te te te te te te te te te te te te , 8)
S an In In In In In In In In In In In 13) 3) 13) 13) In In In In 13) 27) In 3) 9)
ng) - ni äm -nr upp en
UN (gr b 3119 3119 3119 3105 3103 3105 3106 3115 3115 3115 3115 3117 3119 3115 3111 3109 3102 3106 3106 3107 3109 3115 3119 3115 3115 3105 3109 3115 3101 3105
– ck d
pa 7 5 7 7 8 1 7 7 8 8 7 8 5 7
ings eto
För n m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP
n
atte 40 17 V (%) ≥ ≥
t e n er st
48 14 3 6 In fa äm (%) ≥ ≥ ≥ ≥
- el äd B 1)
ed n) n) p 10 28 23 23 33 S m typ (%) te ≥ ≥ te ≥ ≥ ≥
at at VD ]
- i v i v
el
äd A on on p ed p si si S m ty (%) 48 62 33 23 45 29 23 48 38 28 10 10 23 28 48 55 ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≤ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥
sper sper
l di l di 22 l ten) n ≤ at io tabi tabi -18 + tabi at s s s i v . . tr m m 15 28 + m ≤ ≤ on 8) 9) so so so si m m cen -52 -100 -15 -86 -98 -100
n
52 ( 38 38 67 77 77 52 52 71 72 77 52 52 ( 32 + 12 52 + 72 57 57 77 90 90 77 52 ( sper 77 77 72 72 67 e an e an Ko (%) ≤ > ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ di ≤ ≤ > ≤ ≤ S S
AT O
AN
EK + D AT EO N
AT [ UPPHÄN
AT XI BO
O + R) TYR E TYR T AT 3- IKAR A N XID D( )BU AT PER D O BU O N XI XI )-1, AT XI BO AT ER) XI) O O BO A AT O XI AN TYL O RO D( O O PER VAL O AN D E XI EK AT BU AR IKAR P PER PI D PER R XI PER YL IK D ESYR D N RO -PER XI D EKAN EPT AT O D O VAL XI YD XI RO E YL TYL EO ET TYL XI O H SO D H P XI YL N PI O PE AN N O IM YL RO VAL O -AM -BU XI XI -BU EO EO O PER D M BEN N N PI EX O O PER PE ert ert AN 1- ec PER XI DRO H XI XI XI O PER -(t -(t TYL -1, -s KU O O O O KET EX PER PER PYL DI DI H XI TYL DRO YL BU O LHY ISK 3- 3- YL YL PYL PYL Y YKL YL PER PER PER PER C ET N " " " “ “ YL ” ” O -BU PR ” O R “ “ LHY “ " “ “ A -3, -3, EX EX DRO Y YL YL YL NT -ET ET H H ec O YL YL G PR PR M M M E R YL YL M -s -ISO (2 rt- rt- HY KL UM M ET ET
O ET ET 1- DI te te 3- ISO DI DI ISO 3- K KU KU KU p- M M
201
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
t t t t t t t
por por por por por por por
ch
ans ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr tr
ar
f nga för för för för för för för
är tet tet tet , 19) , 19) , 19) tet tet tet tet
d kni
n är llå llå llå llå llå llå llå ti ti ti , 14) , 15) , 16) ti ti ti ti
m
eku te te te te te te te S an 10) 22) 31) 11) In 11) In In 13) 13) 13) 13) In In In In 28)
ng) a
- ni ar
äm v
-nr upp
en ka
UN (gr b 3107 3105 3109 3104 3114 3103 3113 3107 3118 3105 3107 3109 3105 3109 3107 3105 3115 3115 3119 3115 3105 3110 s
–
ck - yp B
d
pa 8 7 8 2 2 8 7 8 8 7 8 8 7 7 8 l t
ings eto
För n m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP
ede
n
dm
atte pä V (%) s
ör
t e
n n f
er st
65 te In fa äm (%) ≥
- el
1) punk
äd B
p ed ok n.
48 28 S m typ (%) ≥ VD ]≥
de . K .
-
el vs
äd A roxi p ed p rä S m ty (%) 60 19 70 44 23 58 18 yp A ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥
l t a pe ) k sk
l ten) ede ni
n
at .2.2.2 io . : ga
tabi dm at i v 4) tr s 10) 31) on pä 5.2
om si n or m m se
cen -100 (s
n ed s de
e an 62 e an 100 100 43 43 43 56 52 100 100 72 52 sper 77 42 17 1 ( Ko (%) S ≤ S ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > 56 ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ di ≤ ≤ ≤ m ör
l 2.2.52. f ga el as tt T la ab D ör sä A i t er S t f n d n ig ti ä nl AT ne ll N re O m a ” e
AT NA u . AN O år
f % IV AT XO hög S EX kol
N D H C O RO
XI EKAN AT E ta 4,7 L BO YL D yp B P
[ UPPHÄO P is
V V, s l t
O O ET RI e 60° e ≤ X
R) ad EO R) ad ad -2 -T se E E E PER yr PR PR XEPAN XIKAR ,7 ( ede ton ” V V, ser ser ser O O XI XIN XIPIVAL D( D( ili R O O O t s tt
O O E, E, IO ili ili R XI XI D D 1,4 dm ins iv
YD L- gar ke
AD AD TR tab tab tab PE m RO , PR , PR H PER PER PER in pä kt ti
RO AN AN 4- , s , s , s
E E ER ER n S åt A E
P P 2, E F TYL ETY D TYL TYL TYL TYL k N N AST AST LL LYT LYT LL -1, IM O O O YP D YP YP XI BU O , F , F , F , F BU BU BU BU är D YL T T T rt- TR TR RO -TR m XI KET RA A, A, A, YL YL YL YL KET XID XID N XID XID N ET Y -te ,9 n O O O O O PE ET ET ET ET
YL LY 3,6 A 1) 2) 3)
KO KO NS SYR SYR SYR TYL O ER ER R ER ER R TAM O L- DRO AM AM AM AM PER P P U P P U -P R R R R BU PR URI TIK TIK TIK TY ISK AT AT PEN ER IE ISK ISK ISK ISK LA ÄT ÄT ÄT LHY N “ ISO ISO 7- Y “ TET TET TET " TET " 7, XI XI XI XI ET 3- 3- 3- 3- TR A YL YL AN AN PER AN AN PER N 5, O O O 3, 3, 3, 3, 9- G G G G G RO LY R ET ET R R R R 3, E INA 1, 1, 1, 1, 6, O M M O O TEM O O TEM 3, P PER PER PER P PO 1, 1, 1, 1, 3,
202
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
.
est
et
al
rsk
to s .
rån 2)
f . . . d. d) e) f) ende roxi 5.2.2.2. gå se ut a pe F 8 ( P e 20.4.3 ( e 20.4.3 ( e 20.4.3 ( sk ga Y ck ck ck ni la T ty ty ty ga ör
ID t f X a or en, s en, s en, s ig O nn nl R E de ” e P ndbok ndbok ndbok E
K ha ha ha D
IS st st st n hos N N . teVD ]te te te A
i i i te T A vs li Ä G na na na n. rä bi R er er er FR k ta ). te ri ri ri s ” at te te te tt ror
en O 2.2) ri ri ri ka ke sy id. ng is an v r k r k r k ti m a ( ni le le le rox r ut er yr n. m 5.2.2. yl yl yl en e te pe lle n. n. nä se n t h s at yl te te ing v at be 8 ( uppf uppf uppf ed e at s de vs n oc
but de ga tan t- ka rä te , m n v an v la om om om u k at ter ta dna ör ins
i- a, s a, s a, s ler r ut or r u t f yr yr yr id, v d ll n m el 0,7 % lle ig 80 % lle ti ks ks ks te ed nl r ed l, ti ti ti rox ≤ 1 at ed e ed e är ät ät ät , m h ” e as m v v epe E tt ) ) , m r k r unde ät oc , m D roxi roxi roxi a p A . % rsä nk. nk. % % N ng g pe ty e A ione ed v 9 % la la v pe v pe v pe ni el 10 10 8,2 T tt at år b b a a a m f ≤ .9. Ä tr ed re re [ UPPHÄar ar ar sä ar
el e e > e ≤ e ≤ R ll m F en da da yr yr yr ti ed l 2000 k ” ing ing ing ing syr il päd m vi vi t s t s t s tt onc s ivt ls ls iv iv edn edn edn k ndn il il ke päd kt ktiv kt kt e 2.2.52.1 pp t ti er er er enom ör la
S A (T (T A A A S U E B B B G F B Med
4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) 11) 12) 13) 14) 15) 16) 17) 18) 19) 20)
203
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
. C
260° - C
.
t 200° le .2.2.2.2) al
rv e 5 te (s in . 8 tur on ga ra et la lk pe ör ty t f em en. bu ig i t . ns iso nl en ng yl ” e ni VD ]
lbe ns et E ty ok 5.2 m ibe D N vk ss ed e ed ox la A dr T g a k m m -i m Ä ör lhy R f om to F ut -S opy ” ss tt essu . ID . ed 95 % opr C ke /R C , de , d is ti m 4- e ID p A i- 110° vs R 130° yp A yp A ty rä l t rox t > l t a i t > el k d. rn ede ed ope ede se m roxi punk . 6 % punk dr el dm 5 dm äd pe ok m ok pä lhy er pä yl t s t sp täm ed k 0,5 % i s ed k . en but opy r öv es t- m < % m oc ocen lt b er ione pr sopr av tpr -t 7,6 6,7 % -i yp B at e yp B kt idha ik i di 1 [ UPPHÄtr ≤ ≤
l t e nt l t e % % rox en yr yr 6 ede s tas i ede s ≥ 25 v ≥ 19 v < ≤ 8 ope onc dm k ivt fat dm ivt ed ed ed ed ydr kt m kt pä ör pä M M M M S H F A O S A
21) 22) 23) 24) 25) 26) 27) 28) 29) 30) 31)
204
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.61 Klass 6.1 Giftiga ämnen
2.2.61.1 Kriterier
2.2.61.1.1 Klass 6.1 omfattar ämnen för vilka det av erfarenhet är känt eller efter djurförsök kan befaras att de vid påverkan vid ett enstaka tillfälle eller under kort tid av relativt små mängder, genom inandning, hudabsorption eller förtäring, kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor. Anm Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer ska tillordnas denna klass om de uppfyller villkoren för den. 2.2.61.1.2 Ämnen i klass 6.1 indelas enligt följande: T Giftiga ämnen utan sekundärfara T1 Organiska vätskor T2 Organiska fasta ämnen T3 Metallorganiska ämnen T4 Oorganiska vätskor T5 Oorganiska fasta ämnen T6 Pesticider, flytande T7 Pesticider, fasta T8 Prover T9 Övriga giftiga ämnen
VD ]
TF Giftiga brandfarliga ämnen TF1 Vätskor TF2 Vätskor, vilka används som pesticider TF3 Fasta ämnen TS Giftiga självupphettande fasta ämnen TW Giftiga ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser TW1 Vätskor TW2 Fasta ämnen TO Giftiga oxiderande ämnen TO1 Vätskor
[ UPPHÄ
TO2 Fasta ämnen TC Giftiga frätande ämnen TC1 Organiska vätskor TC2 Organiska fasta ämnen TC3 Oorganiska vätskor TC4 Oorganiska fasta ämnen TFC Giftiga brandfarliga frätande ämnen TFW Giftiga ämnen, brandfarliga, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
205
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Definitioner
2.2.61.1.3 För RID/RID-S gäller:
LD50-värde (dödlig mediandos) för akut giftighet vid förtäring är den statistiskt härledda engångsmängd av ett ämne som vid oralt intag förväntas leda till död inom 14 dagar hos 50 procent av unga, vuxna albinoråttor. LD50-värdet anges som vikten av provämnet genom försöksdjurets kroppsvikt (mg/kg).
LD50-värde för akut giftighet vid hudabsorption är den mängd av ett ämne som vid kontinuerlig kontakt under 24 h på bar hud hos albinokaniner med största sannolikhet dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Antalet djur som omfattas av försöket ska vara tillräckligt stort för att resultatet ska bli statistiskt signifikant och motsvara god farmakologisk sed. Resultatet anges i mg per kg kroppsvikt.
LC50-värde för akut giftighet vid inandning är den koncentration av ånga, dimma eller damm som när den kontinuerligt andas in under 1 h av en grupp unga, vuxna albinoråttor, hanar och honor, med största sannolikhet dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Ett fast ämne ska testas om det finns risk för att minst 10 % av den totala vikten är damm i inandningsbar form, t.ex. när partiklarnas aerodynamiska diameter är högst 10 µm. Ett flytande ämne ska genomgå test, om det finns risk för att det kan uppstå dimma från en läckande transportbehållare. I ett för test förberett prov ska över 90 viktprocent av både fasta och flytande ämnen vara partiklar som kan andas in, så som beskrivs ovan. Resultatet anges i mg per liter luft 3 för damm och dimma och i ml per m luft (ppm) för ånga. VD ]
Klassificering och inplacering i förpackningsgrupper
2.2.61.1.4 Ämnen i klass 6.1 ska efter sin farlighetsgrad vid transport inplaceras i någon av följande förpackningsgrupper:
Förpackningsgrupp I: mycket giftiga ämnen Förpackningsgrupp II: giftiga ämnen Förpackningsgrupp III: mindre giftiga ämnen
2.2.61.1.5 Ämnen, lösningar, blandningar och föremål som tillhör klass 6.1 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av ämnen, lösningar och blandningar som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, med tillämplig benämning i 2.2.61.3 och förpackningsgrupp enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 ska ske enligt kriterierna i 2.2.61.1.6 - 2.2.61.1.11.
2.2.61.1.6 Vid bedömningen av giftighetsgraden ska erfarenhet av förgiftningsfall hos människor
[ UPPHÄ
ligga till grund. Vidare ska hänsyn tas till särskilda egenskaper hos ämnet i fråga, såsom flytande tillstånd, hög flyktighet, stor sannolikhet för sorption genom huden och särskilda biologiska verkningar.
2.2.61.1.7 Föreligger inte erfarenheter från människor ska giftighetsgraden fastställas genom utvärdering av djurförsök enligt följande tabell:
206
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Giftighet vid Giftighet vid inandning Förpack- Giftighet vid förtäring hudabsorption LD50 av damm och dimma ningsgrupp LD50 (mg/kg) (mg/kg) LC50 (mg/l) I ≤ 5 ≤ 50 ≤ 0,2 II > 5 och ≤ 50 > 50 och ≤ 200 > 0,2 och ≤ 2 a) III > 50 och ≤ 300 > 200 och ≤ 1000 > 2 och ≤ 4
a) Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska inplaceras i förpackningsgrupp II, även om uppgifter om dess giftighet motsvarar förpackningsgrupp III.
2.2.61.1.7.1 När ett ämne har olika grader av giftighet vid två eller flera tillförselsätt ska klassificeringen grundas på den högsta giftighetsgraden.
2.2.61.1.7.2 Ämnen, som uppfyller kriterierna för klass 8 och uppvisar en giftighet vid inandning av damm eller dimma (LC50) som motsvarar förpackningsgrupp I, får endast tillordnas klass 6.1 om giftigheten vid förtäring eller hudabsorption motsvarar åtminstone förpackningsgrupp I eller II. I annat fall ska ämnet om så krävs tillordnas klass 8 (se 2.2.8.1.5).
2.2.61.1.7.3 Kriterierna för ett ämnes giftighet vid inandning av dimma eller damm är baserade på LC50-värden vid en exponering under 1 h. När sådana värden finns tillgängliga ska de användas. Om emellertid endast LC50-värden för exponering 4 h finns tillgängliga kan dessa värden multipliceras med fyra och resultatet användas i stället för ovanstående kriterium, dvs. LC50 (4 h) × 4 anses likvärdigt med LC50 (1 h).
VD ]
Giftighet vid inandning av ångor
2.2.61.1.8 Vätskor som avger giftiga ångor ska tillordnas följande grupper där ”V” är den mättade ångans koncentration uttryckt i ml/m luft (flyktighet) vid 20 °C och standardatmosfärstryck:
Förpackningsgrupp
3 mycket giftiga I V ≥ 10 × LC50 och LC50 ≤ 1 000 ml/m 3 giftiga II V ≥ LC50 och LC50 ≤ 3 000 ml/m och kriterierna för förpackningsgrupp I inte är uppfyllda a) 3 mindre giftiga III V ≥ 1/5 × LC50 och LC50 ≤ 5 000 ml/m och kriterierna för förpackningsgrupp I eller II inte är uppfyllda
a) Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska inplaceras i förpackningsgrupp II, även om värdena för deras giftighet motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp III.
[ UPPHÄ
Dessa kriterier är baserade på LC50-värden vid exponering 1 h, och sådana värden ska användas, där de finns tillgängliga.
Om emellertid endast LC50-värden för exponering 4 h finns tillgängliga kan dessa värden multipliceras med två och resultatet användas i stället för ovanstående kriterium, dvs. LC50 (4 h) × 2 anses likvärdigt med LC50 (1 h).
207
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Gränslinjer för förpackningsgrupper - giftighet vid inandning av ångor
Inte farligt för transport
Förpackningsgrupp III x Förpackningsgrupp II x
3
l/m m
50
LC
Förpackningsgrupp I x
VD ]
3
Flyktighet ml/m
I denna figur presenteras kriterierna i grafisk form för att underlätta klassificeringen. På grund av den begränsade noggrannheten vid användning av grafisk framställning ska emellertid ämnen som hamnar på eller nära en skiljelinje kontrolleras med hjälp av de siffermässiga kriterierna.
Blandningar av vätskor
2.2.61.1.9 Blandningar av vätskor som är giftiga vid inandning ska inplaceras i förpackningsgrupper med beaktande av nedanstående uppgifter:
[ UPPHÄ
2.2.61.1.9.1 Om LC50-värdet är känt för varje giftigt ämne som ingår i blandningen, kan förpackningsgruppen bestämmas enligt följande: (a) Beräkning av LC50 för blandningen: 1 LC50(blandning) = n fi
∑
i=1 LC50i där: fi = molbråket för beståndsdelen ”i” i blandningen,
208
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
LC50i = medelvärdet av dödlig koncentration för ingående beståndsdel ”i”, i ml/m .
(b) Beräkning av flyktighet för varje beståndsdel i blandningen:
10 3 Vi = Pi × (ml/m ) 101,3
där:
Pi = partialtrycket för beståndsdelen ”i” i kPa vid 20 °C och standardatmosfärtryck.
(c) Beräkning av förhållandet mellan flyktighet och LC50-värdet:
n Vi R =
∑
i=1 LC50i
(d) De beräknade värdena på LC50 (blandning) och R används sedan för att bestämma vilken förpackningsgrupp blandningen hör till:
förpackningsgrupp I: R ≥ 10 och LC50 (blandning) ≤ 1000 ml/m ,
förpackningsgrupp II: R ≥ 1 och LC50 (blandning) ≤ 3000 ml/m , om blandningen inte uppfyller kriterierna för VD ]
förpackningsgrupp I,
förpackningsgrupp III: R ≥ 1/5 och LC50 (blandning) ≤ 5000 ml/m , om blandningen inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I eller II.
2.2.61.1.9.2 Saknas uppgift om LC50-värde för de giftiga beståndsdelarna kan blandningen inplaceras i en förpackningsgrupp med nedan beskrivna förenklade test av tröskeltoxicitet som grund. I så fallet ska den strängaste förpackningsgruppen bestämmas och användas vid transport av blandningen.
2.2.61.1.9.3 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp I endast om den uppfyller följande båda kriterier:
(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att erhålla en testatmosfär av 1000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och
[ UPPHÄ
fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC50-värde på 1000 ml/m eller mindre.
(b) Ett prov av ångan i jämvikt med vätskeblandningen späds ut med nio volymsdelar luft för att erhålla en testatmosfär. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än 10 gånger blandningens LC50-värde.
209
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.61.1.9.4 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp II endast om den uppfyller följande båda kriterier men inte kriterierna för förpackningsgrupp I:
(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att erhålla en testatmosfär av 3000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC50-värde på 3000 ml/m eller mindre.
(b) Ett prov av ångan i jämvikt med vätskeblandningen används för att bilda en testatmosfär. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än blandningens LC50-värde.
2.2.61.1.9.5 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp III endast om den uppfyller följande två kriterier men inte kriterierna för förpackningsgrupp I eller II:
(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att erhålla en testatmosfär av 5000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC50-värde på 3 5000 ml/m eller mindre. VD ]
(b) Ångkoncentrationen (flyktigheten) för vätskeblandningen mäts. Är den lika med eller större än 1000 ml/m ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än 1/5 av blandningens LC50-värde.
Beräkningsmetoder för blandningars giftighet vid förtäring och hudabsorption
2.2.61.1.10 För klassificering av blandningar i klass 6.1 och bestämning av korrekt förpackningsgrupp i enlighet med kriterierna för giftighet vid förtäring och hudabsorption (se 2.2.61.1.3) måste blandningens akuta LD50-värde beräknas.
2.2.61.1.10.1 När en blandning innehåller endast ett aktivt ämne vars LD50-värde är känt kan, om tillförlitliga uppgifter om akut giftighet vid förtäring och hudabsorption saknas, blandningens LD50-värden för förtäring och hudabsorption bestämmas enligt följande:
LD50 − värdet hos den aktiva substansen LD50 − värdet hos blandningen = ×100
[ UPPHÄ
den aktiva substansens halt i viktprocent
2.2.61.1.10.2 Om en blandning innehåller mer än en aktiv komponent kan blandningens LD50-värde för förtäring och hudabsorption bestämmas på tre sätt. Den rekommenderade metoden är att ta fram tillförlitliga värden för akut giftighet vid förtäring och hudabsorption för den aktuella blandningen som ska transporteras. Om tillförlitliga, noggranna värden inte är tillgängliga, får en av följande metoder användas:
(a) klassificering av beredningen efter den farligaste beståndsdelen i blandningen under antagandet att komponenten har samma koncentration som den totala koncentrationen av alla aktiva beståndsdelar,
210
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(b) tillämpning av formeln:
CA CB CZ 100 + + ... + = TA TB TZ TM
där:
TM = blandningens LD50-värde vid förtäring.
Anm Formeln kan även användas för giftighet vid hudabsorption, under förutsättning att information finns tillgänglig och är av samma slag för alla ingående beståndsdelar. Användning av denna formel tar inte hänsyn till eventuella potentierings- eller skyddseffekter.
Klassificering av pesticider (bekämpningsmedel)
2.2.61.1.11 Alla aktiva pesticidbeståndsdelar och beredningar av dessa, för vilka LC50- eller LD50värdena är kända och som har klassificerats i klass 6.1, ska inplaceras i enlighet med kriterierna i 2.2.61.1.6 – 2.2.61.1.9 i motsvarande förpackningsgrupp. Ämnen och beredningar som uppvisar sekundärfaror ska klassificeras enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10 med inplacering i motsvarande förpackningsgrupp.
VD ]
2.2.61.1.11.1 Om LD50-värdet för en pesticidberedning avseende förtäring eller hudabsorption inte är känt, men LD50-värdena för de aktiva ämnena är kända, så kan LD50-värdet för beredningen tas fram genom tillämpning av metoderna i 2.2.61.1.10.
Anm LD50-värden för giftigheten hos ett visst antal vanliga pesticider kan erhållas från senaste utgåvan av dokumentet ”The WHO Recommended Classification of Pesticides by Hazard and Guidelines to Classification”, som kan beställas från Världshälsoorganisationen (WHO), International Programme on Chemical Safety, CH-1211 Genève 27. Även om detta dokument kan användas som uppgiftskälla för LD50-värden för pesticider, får dock klassifikationssystemet som anges där inte användas för klassificering för transport av pesticider eller bestämning av förpackningsgrupp, som ska ske enligt bestämmelserna i RID/RID-S.
2.2.61.1.11.2 Den officiella transportbenämningen för en pesticid ska väljas med den aktiva beståndsdelen, pesticidens aggregationstillstånd och alla eventuellt förekommande [ UPPHÄ
sekundärfaror som grund (se 3.1.2).
2.2.61.1.12 Om ämnen i klass 6.1 på grund av tillsatser övergår till andra farlighetskategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm För klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.
2.2.61.1.13 Utgående från kriterierna i 2.2.61.1.6 – 2.2.61.1.11 kan också avgöras om en lösning eller en blandning, som är namngiven eller innehåller ett namngivet ämne, har sådana
211
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.
2.2.61.1.14 Ämnen, lösningar och blandningar – med undantag av ämnen och beredningar vilka används som pesticider – som inte motsvarar kriterierna i direktiv 67/548/EEG eller 1999/45/EG , med ändringar, och därför inte klassificeras som mycket giftiga, giftiga eller hälsoskadliga enligt dessa direktiv, med ändringar, kan anses vara ämnen som inte omfattas av klass 6.1.
2.2.61.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport
2.2.61.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 6.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner.
2.2.61.2.2 Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport:
- vätecyanid, vattenfritt, och vätecyanidlösningar (blåsyralösningar), som inte uppfyller villkoren för UN 1051, 1613, 1614 och 3294,
- andra metallkarbonyler än UN 1259 NICKELKARBONYL och UN 1994 JÄRNPENTAKARBONYL med flampunkt under 23°C,
- 2,3,7,8-TETRAKLORDIBENSO-1,4-DIOXIN (TCDD) i koncentrationer som räknas som mycket giftiga enligt kriterierna i 2.2.61.1.7, VD ]
- UN 2249 DIKLORDIMETYLETER, SYMMETRISK,
- beredningar av fosfider utan tillsatser för att motverka utveckling av giftiga brandfarliga gaser.
Följande ämnen får inte transporteras på järnväg:
- bariumazid, torr eller med mindre än 50 % vatten eller alkohol,
- UN 0135 KVICKSILVERFULMINAT, FUKTAT.
[ UPPHÄ
4) EG-rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, publicerat i Official Journal of the European Communities, No. L196 den 16 augusti 1967, s 1. 5) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat, publicerat i Official Journal of the European Communities, No. L200 den 30 juli 1999, s 1-68.
212
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.61.3 Förteckning över samlingsbenämningar
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Giftiga ämnen 1583 KLORPIKRIN, BLANDNING, N.O.S. 1602 FÄRGÄMNE, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. eller 1602 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 1693 TÅRGASÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. 1851 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 2206 ISOCYANATER, GIFTIGA, N.O.S. eller 2206 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, N.O.S. 3140 ALKALOIDER, FLYTANDE, N.O.S. eller 3140 ALKALOIDSALTER, FLYTANDE, N.O.S. 3142 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. a) flytande T1 3144 NIKOTINFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. eller 3144 NIKOTINBEREDNING, FLYTANDE, N.O.S. 3172 TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL, FLYTANDE N.O.S. 3276 NITRILER, FLYTANDE, GIFTIGA, N.O.S. 3278 FOSFORORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 2810 GIFTIG VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. 3381 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3382 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50
organiska
1544 ALKALOIDER, FASTA, N.O.S. eller 1544 ALKALOIDSALTER, FASTA, N.O.S. 1601 DESINFEKTIONSMEDEL, FAST, GIFTIGT, N.O.S. 1655 NIKOTINFÖRENING, FAST, N.O.S. eller 1655 NIKOTINBEREDNING, FAST, N.O.S
a) b)
fast T2 3448 TÅRGASÄMNE, FAST, N.O.S. 3143 FÄRGÄMNE, FAST, GIFTIGT, N.O.S. eller
VD ]
3143 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3249 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FAST, GIFTIGT, N.O.S. 3439 NITRILER, FASTA, GIFTIGA, N.O.S. 3462 TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL, FASTA N.O.S. 3464 FOSFORORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 2811 GIFTIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S.
2026 FENYLKVICKSILVERFÖRENING, N.O.S 2788 ORGANISK TENNFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3146 ORGANISK TENNFÖRENING, FAST, N.O.S. 3280 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3465 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S.
c) d)
utan organometalliska T3 3281 METALLKARBONYLER, FLYTANDE, N.O.S. sekundärfara 3466 METALLKARBONYLER, FASTA, N.O.S. 3282 METALLORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 3467 METALLORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S.
[ UPPHÄ
213
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
1556 ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S., oorganisk, inklusive arsenater, n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider, n.o.s. 1935 CYANIDLÖSNING, N.O.S.
e)
flytande T4 2024 KVICKSILVERFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3141 ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FLYTANDE, N.O.S. 3287 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3440 SELENFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S 3381 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3382 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50
1549 ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FAST, N.O.S. oorganiska 1557 ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S., oorganisk inklusive arsenater, n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider, n.o.s. 1564 BARIUMFÖRENING, N.O.S. 1566 BERYLLIUMFÖRENING, N.O.S. 1588 CYANIDER, OORGANISKA, FASTA N.O.S. 1707 TALLIUMFÖRENING, N.O.S. 2025 KVICKSILVERFÖRENING, FAST, N.O.S. 2291 BLYFÖRENING, LÖSLIG, N.O.S.
f) g)
fasta T5 2570 KADMIUMFÖRENING 2630 SELENATER eller 2630 SELENITER 2856 KISELFLUORIDER, N.O.S. 3283 SELENFÖRENING, FAST, N.O.S. 3284 TELLURFÖRENING, N.O.S. 3285 VANADINFÖRENING, N.O.S. 3288 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.
2992 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2994 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
VD ]
2996 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2998 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3006 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3010 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3012 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG
h)
flytande T6 3014 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3016 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3018 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3020 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3026 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3348 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG pesticider 3352 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S.
2757 KARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG 2759 ARSENIKHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2761 KLORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2763 TRIAZINPESTICID, FAST, GIFTIG 2771 TIOKARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG 2775 KOPPARHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2777 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2779 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FAST,
[ UPPHÄ GIFTIG
h)
fasta T7 2781 BIPYRIDYLPESTICID, FAST, GIFTIG 2783 FOSFORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2786 TENNORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 3027 KUMARINDERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 3048 ALUMINIUMFOSFIDPESTICID 3345 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 3349 PYRETROIDPESTICID, FAST, GIFTIG 2588 PESTICID, FAST, GIFTIG, N.O.S.
prover T8 3315 KEMISKT PROV, GIFTIGT
3243 FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER GIFTIG VÄTSKA,
i)
andra giftiga ämnen T9 N.O.S.
214
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
3071 MERKAPTANER, FLYTANDE, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller 3071 MERKAPTANERBLANDNING, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3080 ISOCYANATER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller 3080 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.
j) k)
flytande TF1 3275 NITRILER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3279 FOSFORORGANISK FÖRENING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 2929 GIFTIG VÄTSKA, BRANDFARLIG, ORGANISK, N.O.S. 3383 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3384 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50
brand- TF
farliga 2991 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2993 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2995 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2997 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3005 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3009 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3011 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG pesticider 3013 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, (flampunkt lägst 23°C) TF2 FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3015 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG
VD ]
3017 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3019 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3025 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3347 FENOXYIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3351 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2903 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.
fasta TF3 1700 TÅRGASLJUS 2930 GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, ORGANISKT, N.O.S.
3124 GIFTIGT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.
c)
självupphettande, fasta TS
3123 GIFTIG VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S. flytande TW1 3385 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3386 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, 3 [ UPPHÄ N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och
mättad ångkoncentration om minst 10 LC50
d)
vattenreaktiva TW
l)
fasta TW2 3125 GIFTIGT FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S.
3122 GIFTIG VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S. flytande TO1 3387 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3388 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50
m)
oxiderande TO
fasta TO2 3086 GIFTIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S.
215
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
3277 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 3361 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2927 GIFTIG VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S. flytande TC1 3389 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3390 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50
organiska
2928 GIFTIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, fasta TC2 N.O.S.
n)
frätande TC
3289 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. flytande TC3 3389 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3390 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50
oorganiska
3290 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, fasta TC4 N.O.S.
2742 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3362 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3488 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 brandfarliga, frätande TFC ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3489 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3490 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, VD ]
BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 brandfarliga, vattenreaktiva TFW LC50 3491 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50
a)
Ämnen och beredningar som innehåller alkaloider eller nikotin och används som pesticider tillhör UN
2588 PESTICID, FAST, GIFTIG, N.O.S., UN 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. eller UN 2903 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.
b)
Aktiva ämnen och utstrykningar eller blandningar, avsedda för laboratorie- och försöksändamål samt för tillverkning av läkemedel, med andra ämnen ska klassificeras med hänsyn till giftigheten (se
2.2.61.1.7 - 2.2.61.1.11).
c)
Mindre giftiga självupphettande ämnen och självantändande metallorganiska föreningar är ämnen i klass 4.2.
d)
Mindre giftiga ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, och metallorganiska föreningar, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, är ämnen i klass 4.3.
e)
Kvicksilverfulminat, fuktat med minst 20 viktprocent vatten, eller blandning av alkohol och vatten är ett ämne i klass 1, UN 0135 och får inte transporteras på järnväg.
f)
Ferricyanider, ferrocyanider samt alkali- och ammoniumtiocyanater (rodanider) omfattas inte av
[ UPPHÄ
bestämmelserna i RID/RID-S.
g)
Blysalter och blypigment som efter blandning med 0,07 M saltsyra i förhållandet 1:1000 och omrört i en timme vid en temperatur av 23°C ±2°C uppvisar en löslighet av högst 5 % omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
h)
Föremål impregnerade med denna pesticid, exempelvis papptallrikar, pappersremsor, bomullsbollar eller skivor i plastmaterial, i lufttätt förslutna höljen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
i)
Blandningar av fasta ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S men innehåller giftiga vätskor, får transporteras som UN 3243 utan att dessförinnan klassificeringskriterierna för klass 6.1 tillämpats, förutsatt att ingen överskottsvätska är synlig vid lastning eller när förpackningen, vagnen eller containern försluts. Varje förpackning ska motsvara en typ som klarat täthetsprovning för förpackningsgrupp II. Denna benämning får inte användas för fasta ämnen som innehåller vätska i förpackningsgrupp I.
j)
Mycket giftiga eller giftiga brandfarliga vätskor med flampunkt under 23°C – med undantag av ämnen som är mycket giftiga vid inandning, dvs UN 1051, 1092, 1098, 1143, 1163, 1182, 1185, 1238, 1239, 1244, 1251, 1259, 1613, 1614, 1695, 1994, 2334, 2382, 2407, 2438, 2480, 2482, 2484, 2485, 2606, 2929, 3279 och 3294 – är ämnen i klass 3.
216
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
k) Mindre giftiga brandfarliga vätskor med flampunkt 23°C till och med 60°C, med undantag av pesticider, är ämnen i klass 3. l) Metallfosfider med UN 1360, 1397, 1432, 1714, 2011 och 2013 är ämnen i klass 4.3. m) Mindre giftiga ämnen med oxiderande verkan är ämnen i klass 5.1. n) Mindre giftiga svagt frätande ämnen är ämnen i klass 8.
VD ]
[ UPPHÄ
217
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.62 Klass 6.2 Smittförande ämnen
2.2.62.1 Kriterier
2.2.62.1.1 Klass 6.2 omfattar smittförande ämnen. Smittförande ämnen avser i RID/RID-S ämnen som är kända för att eller sannolikt kan innehålla patogener. Patogener är mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, rickettsier, parasiter och svampar) eller andra smittförande substanser, exempelvis prioner, som kan orsaka sjukdomar hos människor eller djur.
Anm 1 Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer, biologiska produkter, diagnostiska prover och infekterade levande djur ska tillordnas denna klass om de uppfyller villkoren för den.
Anm 2 Toxiner från växter, djur eller bakterier som inte innehåller smittförande ämnen eller organismer eller inte ingår i sådana, är ämnen i klass 6.1, UN 3172 eller 3462.
2.2.62.1.2 Klass 6.2 indelas enligt följande:
I1 Smittförande ämnen, farliga för människor
I2 Smittförande ämnen, farliga endast för djur
I3 Smittförande avfall
VD ]
I4 Biologiska ämnen
Definitioner
2.2.62.1.3 För RID/RID-S gäller:
Biologiska produkter är produkter från levande organismer, som tillverkas och distribueras i överensstämmelse med bestämmelser från tillämpliga nationella myndigheter, vilka kan utge särskilda godkännandebestämmelser. Produkterna används antingen för att förebygga, behandla eller diagnostisera sjukdomar hos människor eller djur eller tillhörande utvecklings-, experiment- eller forskningsändamål. De innefattar, men är inte begränsade till, färdiga produkter och halvfabrikat, såsom vaccin.
Kulturer är resultatet av en process, vid vilken patogener avsiktligt förökas. Definitionen omfattar inte prover tagna från människor eller djur enligt definition i
[ UPPHÄ
detta stycke.
Medicinskt eller smittförande avfall är avfall som kommer från medicinsk behandling av djur eller människor eller från biologisk forskning.
Patientprover är prover, som tagits direkt från människor eller djur, som innefattar, men inte är begränsat till, exkrement, sekret, blod eller blodkomponenter, vävnad, provsticka, provremsa eller liknande med vävnadsprov samt kroppsdelar som transporteras i forsknings- eller diagnossyfte, för undersökning, behandling eller profylax.
218
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Klassificering
2.2.62.1.4 Smittförande ämnen ska tillordnas klass 6.2 och beroende på egenskaper UN 2814, 2900, 3291 eller 3373.
Smittförande ämnen delas in i följande kategorier:
2.2.62.1.4.1 Kategori A: Ett smittförande ämne som transporteras i en form som kan framkalla permanent invaliditet eller livshotande eller dödlig sjukdom hos annars friska människor eller djur som exponeras för det. Exempel på ämnen som uppfyller dessa kriterier anges i tabellen i detta stycke.
Anm Exponering sker då ett smittförande ämne kommer ut ur sin skyddande förpackning och i fysisk kontakt med människor eller djur.
(a) Smittförande ämnen som uppfyller dessa kriterier och som kan orsaka sjukdom hos människor eller såväl hos människor som hos djur ska tillordnas UN 2814. Smittförande ämnen som endast kan orsaka sjukdom hos djur ska tillordnas UN 2900.
(b) Tillordning till UN 2814 eller 2900 ska baseras på känd anamnes och symptom hos den insjuknade människan eller djuret, lokala endemiska förhållanden eller professionell bedömning angående det individuella tillståndet för den insjuknade människan eller djuret. Anm 1 Den officiella transportbenämningen för UN 2814 är ”SMITTFÖRANDE VD ]
ÄMNE, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR”. Den officiella transportbenämningen för UN 2900 är ”SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM ENDAST PÅVERKAR DJUR”.
Anm 2 Följande tabell är inte fullständig. Smittförande ämnen, inklusive nya eller nyupptäckta patogener som inte är med i tabellen, men som uppfyller samma kriterier, ska tillordnas till kategori A. Om det är oklart om ett ämne uppfyller kriterierna eller ej, ska det inkluderas i kategori A.
Anm 3 I följande tabell är mikroorganismerna som står i kursivstil bakterier, mykoplasmer, rickettsier eller svampar.
Exempel på smittförande ämnen som omfattas av kategori A i alla former, om inte annat anges (se 2.2.62.1.4.1) UN-nummer och Mikroorganism benämning
[ UPPHÄ
UN 2814 Bacillus anthracis (endast kulturer) SMITTFÖRANDE Brucella abortus (endast kulturer) ÄMNEN SOM Brucella melitensis (endast kulturer) PÅVERKAR Brucella suis (endast kulturer) MÄNNISKOR Burkholderia mallei – Pseudomonas mallei – rots (endast kulturer) Burkholderia pseudomallei – Pseudomonas pseudomallei (endast kulturer) Chlamydia psittaci – fågelburna stammar (endast kulturer) Clostridium botulinum (endast kulturer) Coccidioides immitis (endast kulturer) Coxiella burnetii (endast kulturer) Hemorragisk Krim-Kongofeber-virus Denguevirus (endast kulturer) Östlig ekvin encefalit-virus (endast kulturer)
219
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
a) Escherichia coli, verotoxigen (endast kulturer) Ebolavirus Flexalvirus Francisella tularensis (endast kulturer) Guanaritovirus Hantaanvirus Hantavirus, som orsakar hemorragisk feber (blödarfeber) med renalt (njur-) syndrom Hendravirus Hepatit B-virus (endast kulturer) Herpes B-virus (endast kulturer) HIV (endast kulturer) Högpatogent fågelinfluensavirus (endast kulturer) Japansk encefalit-virus (endast kulturer) Juninvirus Kyasanur forest disease-virus Lassavirus Machupovirus Marburgvirus Apkoppsvirus a) Mycobacterium tuberculosis (endast kulturer) Nipahvirus Hemorragisk Omskfeber-virus Poliovirus (endast kulturer) Rabiesvirus (endast kulturer) Rickettsia prowazekii (endast kulturer) VD ]
Rickettsia rickettsii (endast kulturer) Rift Valley-febervirus (endast kulturer) Rysk sommar-vår-encefalitvirus (endast kulturer) Sabiavirus a) Shigella dysenteriae typ 1 (endast kulturer) Fästingburet encefalitvirus (TBE) (endast kulturer) Smittkoppsvirus (Variolavirus) Venezuelansk hästencefalit-virus (endast kulturer) Västnilvirus (endast kulturer) Gula febern-virus (endast kulturer) Yersinia pestis (endast kulturer) UN 2900 Afrikansk svinpest-virus (endast kulturer) SMITTFÖRANDE Fågelburet paramyxovirus typ 1 –velogent Newcastlevirus (endast kulturer) ÄMNEN SOM Klassisk svinpest (endast kulturer) ENDAST Mul- och klövsjuke-virus (endast kulturer) PÅVERKAR Dermatitis nodularis-virus (lumpy skin disease) (endast kulturer)
[ UPPHÄ
DJUR Mycoplasma mycoides – smittsam bovin pleuropneumoni (endast kulturer) Peste des petits ruminants-virus (endast kulturer) Rinderpestvirus (endast kulturer) Fårkoppsvirus (endast kulturer) Getkoppsvirus (endast kulturer) Swine Vesicular Disease-virus (endast kulturer) Vesikulär stomatit-virus (endast kulturer)
a) Kulturer avsedda för diagnostiska eller kliniska syften får ändå klassificeras som smittförande ämnen kategori B.
220
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.62.1.4.2 Kategori B: Ett smittförande ämne som inte uppfyller kriterierna för att omfattas av kategori A. Smittförande ämnen i kategori B ska tillordnas till UN 3373.
Anm Den officiella transportbenämningen för UN 3373 är ”BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B”.
2.2.62.1.5 Undantag
2.2.62.1.5.1 Ämnen som inte innehåller smittförande ämnen eller ämnen som har låg sannolikhet att orsaka sjukdom hos människor eller djur omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterier för att inkluderas i någon annan klass.
2.2.62.1.5.2 Ämnen som innehåller mikroorganismer, vilka inte är patogena för människor eller djur, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.
2.2.62.1.5.3 Ämnen i en form, där alla smittämnen har neutraliserats eller inaktiverats, så att de inte längre utgör en hälsorisk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.
Anm Medicinsk utrustning som är tömd på kvarvarande vätska anses motsvara kraven i detta stycke och omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
2.2.62.1.5.4 Ämnen, där koncentrationen av smittämnen ligger på en naturligt förekommande nivå (inklusive livsmedel och vattenprover) och som inte kan antas medföra en betydande infektionsrisk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller VD ]
kriterierna för att inkluderas i någon annan klass.
2.2.62.1.5.5 Torkat blod som insamlats genom att applicera en bloddroppe på ett absorberande material, eller undersökningar (screeningtester) av blod i avföring, blod eller blodbeståndsdelar, som har samlats in för transfusion eller för beredning av blodprodukter som ska användas vid transfusion eller transplantation, och vävnader eller organ som är avsedda för transplantation omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
2.2.62.1.5.6 Prover tagna från människor eller djur (patientprover), hos vilka det är minimal sannolikhet att smittämnen förekommer, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID- S, om provet transporteras i en förpackning som förhindrar läckage och är märkt med ”UNDANTAGET MEDICINSKT PROV” respektive ”UNDANTAGET VETERINÄRMEDICINSKT PROV”
Förpackningen anses motsvara ovanstående bestämmelser, om den uppfyller följande villkor: [ UPPHÄ
(a) Förpackningen består av tre delar:
(i) Ett eller flera täta primärkärl.
(ii) En tät sekundärförpackning.
(iii) En ytterförpackning med tillräcklig hållfasthet med avseende på dess volym, vikt och avsedda användning, där åtminstone en sida ska ha måtten minst 100 mm × 100 mm.
221
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
(b) För vätskor ska ett absorberande material med tillräcklig kapacitet för att absorbera hela innehållet placeras mellan primärkärl och sekundärförpackning på ett sådant sätt att om det inträffar ett läckage eller utsläpp under transport, ska vätskan inte nå ytterförpackningen eller inverka menligt på det stötdämpande materialet.
(c) Då flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra så att ömsesidig kontakt förhindras.
Anm 1 Ett visst mått av sakkunnig bedömning krävs för att avgöra om ett ämne kan undantas enligt bestämmelserna i detta stycke. Bedömningen ska grundas på känd anamnes, symptom och individuella omständigheter hos patienten eller djuret i fråga, och lokala endemiska förhållanden. Exempel på prover som kan transporteras enligt bestämmelserna i detta stycke är bland annat blodeller urinprover för att kontrollera kolesterolvärden, blodsockervärden, hormonvärden eller prostataspecifika antikroppar (PSA), prover som krävs för att övervaka funktionen hos organ, såsom hjärta, lever eller njurar hos människor eller djur med icke-smittsamma sjukdomar, eller för terapeutisk kontroll av läkemedel, prover som tagits för försäkrings- eller anställningsändamål, i syfte att konstatera närvaro av droger eller alkohol, graviditetstest, biopsier för att upptäcka cancer och bestämning av antikroppar hos människor eller djur då infektionsmisstanke saknas (t.ex. utvärdering av vaccinrelaterad immunitet, diagnos av autoimmun sjukdom, m.m.).
VD ]
Anm 2 Vid transport med flyg av prover som är undantagna enligt detta delavsnitt ska förpackningarna uppfylla bestämmelserna i (a) till och med (c).
2.2.62.1.5.7 Med undantag av:
(a) medicinskt avfall (UN 3291),
(b) medicinska apparater eller utrustningar som förorenats med eller som innehåller smittförande ämnen i kategori A (UN 2814 eller 2900), och
(c) medicinska apparater eller utrustningar som förorenats med eller som innehåller annat farligt gods som uppfyller definitionen för annan faroklass,
omfattas medicinska apparater eller utrustningar som kan vara förorenade med eller som kan innehålla smittförande ämnen och som transporteras för desinfektion, rengöring, sterilisering, reparation, eller för utvärdering av utrustning, inte av andra bestämmelser i RID/RID-S än i denna paragraf förutsatt att de förpackas i [ UPPHÄ
förpackningar konstruerade och tillverkade så att de, under normala transportförhållanden, inte går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll. Förpackningar ska vara konstruerade för att uppfylla tillverkningsbestämmelserna i 6.1.4 eller 6.6.4.
Dessa förpackningar ska uppfylla de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och 4.1.1.2, och kunna kvarhålla de medicinska apparaterna och utrustningarna om de släpps från en höjd av 1,2 m.
Förpackningarna ska märkas med ”ANVÄND MEDICINSK UTRUSTNING” eller ”ANVÄND MEDICINSK APPARATUR”. Om en overpack används, ska en sådan overpack förses med likadan märkning, såvida inte märkningarna förblir synliga.
222
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.62.1.6 (Tills vidare blank.)
2.2.62.1.7 (Tills vidare blank.)
2.2.62.1.8 (Tills vidare blank.)
2.2.62.1.9 Biologiska produkter
I RID/RID-S indelas biologiska produkter i följande grupper:
(a) sådana produkter, som tillverkas och förpackas i överensstämmelse med behöriga nationella myndigheters bestämmelser, transporteras till slutlig förpackning eller distribution och används av medicinsk personal eller av enskilda för behandling. Ämnen i denna grupp omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S,
(b) sådana produkter, som inte omfattas av (a) och där det är känt eller rimligt att anta att de innehåller smittförande ämnen, och som uppfyller kriterierna för att inkluderas i kategori A eller B. Ämnen i denna grupp ska efter egenskaper tillordnas till UN 2814, 2900 eller 3373.
Anm Hos några officiellt godkända biologiska produkter förekommer en biologisk risk endast i vissa delar av världen. I detta fall kan behörig myndighet föreskriva att dessa biologiska produkter ska uppfylla de lokala bestämmelserna för smittförande ämnen eller vidta andra restriktioner.
VD ]
2.2.62.1.10 Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer
Genetiskt modifierade mikroorganismer som inte motsvarar definitionen av smittförande ämnen ska klassificeras enligt 2.2.9.
2.2.62.1.11 Medicinskt eller smittförande avfall
2.2.62.1.11.1 Medicinskt eller smittförande avfall, som innehåller smittförande ämnen i kategori A, ska efter egenskaper tillordnas till UN 2814 eller 2900. Medicinskt eller smittförande avfall som innehåller smittförande ämnen i kategori B ska tillordnas till UN 3291.
Anm Medicinskt eller smittförande avfall, som enligt den europeiska avfallsförteckningen i bilagan till Europakommissionens beslut 2000/532/EG med ändringar tilldelats nummer 18 01 03 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande
[ UPPHÄ
av sjukdomar hos människor – avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara) eller 18 02 02 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande av djursjukdomar – avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara), ska enligt bestämmelserna som framlagts i detta stycke, klassificeras på grundval av den medicinska eller veterinärmedicinska diagnosen rörande patienten eller djuret.
6) Kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000, om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall (ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 Europeiska unionens officiella tidning nr L114 den 27 april 2006, s 9) och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L226, den 6 september 2000, s 3).
223
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.62.1.11.2 Medicinskt eller smittförande avfall, där det finns skäl att anta att det är låg sannolikhet för närvaro av smittförande ämnen ska tillordnas UN 3291. Vid beslutet får internationella, regionala eller nationella förteckningar över avfallskategorier användas.
Anm 1 Den officiella transportbenämningen för UN 3291 är ”SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S.” eller ”(BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S.” eller ”FÖRESKRIFTSREGLERAT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S.”
Anm 2 Oavsett de ovan angivna klassificeringskriterierna omfattas medicinskt eller smittförande avfall, som enligt den europeiska avfallsförteckningen i bilagan till Europakommissionens beslut 2000/532/EG med ändringar tillordnats nummer 18 01 04 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor – annat avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara (t.ex. förband, gipsbandage, linne, engångskläder, blöjor)) eller 18 02 03 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande av djursjukdomar – avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara) inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 2.2.62.1.11.3 Dekontaminerat medicinskt eller smittförande avfall, som tidigare innehållit VD ]
smittförande ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de inte uppfyller kriterier för att inkluderas i någon annan klass.
2.2.62.1.11.4 Medicinskt eller smittförande avfall i UN 3291 ska placeras i förpackningsgrupp II.
2.2.62.1.12 Smittade djur
2.2.62.1.12.1 Levande djur får inte användas för att transportera smittförande ämnen, såvida inte det är omöjligt att transportera dessa på något annat sätt. Levande djur som avsiktligt infekterats, och där det är känt att de innehåller eller misstänks innehålla ett smittförande ämne, får endast transporteras under villkor godkända av behörig myndighet och enligt gällande regler för djurtransport .
2.2.62.1.12.2 Animalt material som är påverkade av patogener i kategori A eller av patogener som endast i kulturer skulle tillordnas kategori A, ska tillordnas UN 2814 respektive 2900. Animalt material påverkade av patogener som tillhör kategori B, med undantag av
[ UPPHÄ
sådana som i kulturer skulle tillordnas kategori A, ska tillordnas UN 3373.
2.2.62.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport
Levande ryggradsdjur eller ryggradslösa djur får inte användas som bärare av smittförande ämnen, såvida de inte kan transporteras på annat sätt eller transporten har godkänts av behörig myndighet (se 2.2.62.1.12.1).
2.2.62.3 Förteckning över samlingsbenämningar
7) Regler för transport av levande djur finns i t.ex. direktiv 91/628/EEG av den 19 november 1991 om skydd av djur vid transport (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L340, den 11 december 1991, s 17) och i Europarådets (ministerkommitténs) rekommendationer om transport av vissa djurarter.
224
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Smittförande ämnen
smittförande ämnen,
farliga för människor I1 2814 SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR
smittförande ämnen,
farliga endast för djur I2 2900 SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM ENDAST PÅVERKAR DJUR 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. eller smittförande avfall I3 3291 (BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. eller 3291 FÖRESKRIFTSREGLERAT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. biologiska ämnen I4 3373 BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B
VD ]
[ UPPHÄ
225
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
| 2.2.7 | Klass 7 Radioaktiva ämnen |
|---|---|
| 2.2.7.1 | Definitioner |
| 2.2.7.1.1 | Radioaktiva ämnen: Ämnen som innehåller radionuklider där både aktivitetskoncentrationen och totalaktiviteten per sändning överstiger de i 2.2.7.2.2.1 – 2.2.7.2.2.6 angivna värdena. |
| 2.2.7.1.2 | Kontamination Kontamination: Närvaron av ett radioaktivt ämne på en yta i mängder över 0,4 2 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 0,04 2 Bq/cm för alla andra alfastrålare. Löst vidhäftande kontamination: Kontamination som kan lösgöras från ytan under rutinmässiga transportförhållanden. Fast vidhäftande kontamination: All annan kontamination än löst vidhäftande kontamination. |
| 2.2.7.1.3 | Definitioner av särskilda begrepp A1 och A2 A1: Aktivitetsvärdet för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet förtecknat i tabell 2.2.7.2.2.1 eller härlett enligt 2.2.7.2.2.2, som används för bestämning VD ] av gränsvärden för aktivitet för bestämmelserna i RID/RID-S. A2: Aktivitetsvärdet för radioaktiva ämnen, förutom för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, förtecknat i tabell 2.2.7.2.2.1 eller härlett enligt 2.2.7.2.2.2, och som används för bestämning av gränsvärden för aktivitet för bestämmelserna i RID/RID-S. Alfastrålare med låg radiotoxicitet: Naturligt uran; utarmat uran; naturligt torium; uran-235 eller uran-238; torium-232; torium-228 och torium-230 när dessa förekommer i malm eller i fysikaliska eller kemiska koncentrat; eller alfastrålare med en halveringstid under tio dagar. Fissila ämnen: Fissila nuklider avser uran-233, uran-235, plutonium-239 och plutonium-241. Fissila ämnen avser ämnen som innehåller någon av de fissila nukliderna. Definitionen av fissila ämnen omfattar inte: [ UPPHÄ (a) obestrålat naturligt uran eller obestrålat utarmat uran, och (b) naturligt uran eller utarmat uran som endast bestrålats i termiska reaktorer. -7 Obestrålat torium: Torium som innehåller högst 10 g uran-233 per gram torium-232. 3 Obestrålat uran: Uran som innehåller högst 2 × 10 Bq plutonium per gram uran- 6 -3 235, högst 9 × 10 Bq klyvningsprodukter per gram uran-235 och högst 5 × 10 g uran-236 per gram uran-235. |
226
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet: Antingen
(a) ett icke spridbart, fast radioaktivt ämne, eller
(b) en försluten kapsel som innehåller radioaktiva ämnen.
Radioaktivt ämne med liten spridbarhet: Antingen ett fast radioaktivt ämne eller ett fast radioaktivt ämne i en försluten kapsel, som har begränsad spridbarhet och inte är i pulverform.
Specifik aktivitet hos en radionuklid: Aktiviteten per massenhet av radionukliden. Den specifika aktiviteten hos ett ämne: Aktiviteten per massenhet av ämnet, i vilket radionukliden är väsentligen likformigt fördelad.
Uran – naturligt, utarmat, anrikat
Naturligt uran: Uran (som får vara kemiskt separerat) med den i naturen förekommande sammansättningen av uranisotoper (ca 99,28 viktprocent uran-238 och 0,72 viktprocent uran-235).
Utarmat uran: Uran med lägre viktandel uran-235 än naturligt uran.
Anrikat uran: Uran med en viktandel uran-235 över 0,72 %.
I samtliga fall förekommer en mycket liten viktandel uran-234.
VD ]
Ytkontaminerat föremål (SCO (Surface Contaminated Object)): Fast föremål som inte är radioaktivt i sig självt, men där radioaktiva ämnen förekommer på dess yta.
Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA (Low Specific Activity)): Ett radioaktivt ämne med begränsad specifik egenaktivitet eller ett radioaktivt ämne för vilket gränsvärdena för den uppskattade specifika medelaktiviteten gäller. Yttre skärmningsmaterial som omger LSA-ämnet ska inte beaktas vid bestämning av den uppskattade specifika medelaktiviteten.
2.2.7.2 Klassificering
2.2.7.2.1 Allmänna bestämmelser
2.2.7.2.1.1 Radioaktiva ämnen ska tillordnas till ett av de angivna UN-numren i tabell 2.2.7.2.1.1 enligt bestämmelserna i 2.2.7.2.2 – 2.2.7.2.5, beroende på aktivitetsnivån hos radionukliderna som ett kolli innehåller, på dessa radionukliders fissila eller ej fissila
[ UPPHÄ
egenskaper, på typ av kolli som ska överlämnas för transport och på egenskaper eller form på innehållet i kollit eller på särskilda överenskommelser under vilka transporten genomförs.
Tabell 2.2.7.2.1.1: Tillordning av UN-nummer
Undantagna kollin (1.7.1.5) UN 2908 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – TÖMD FÖRPACKNING UN 2909 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – FÖREMÅL TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN eller UTARMAT URAN eller NATURLIGT TORIUM UN 2910 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – BEGRÄNSAD MÄNGD UN 2911 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – INSTRUMENT eller FÖREMÅL
227
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Radioaktiva ämnen med låg specifik aktivitet (2.2.7.2.3.1)
UN 2912 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I), ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3321 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3322 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3324 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), FISSILT UN 3325 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), FISSILT
Ytkontaminerade föremål (2.2.7.2.3.2)
UN 2913 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I eller SCO-II), ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3326 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I eller SCO-II), FISSILT
Kollin av typ A (2.2.7.2.4.4)
UN 2915 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, ej av speciell beskaffenhet, ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3327 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, FISSILT, ej av speciell beskaffenhet UN 3332 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL BESKAFFENHET, ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3333 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL BESKAFFENHET, FISSILT
Kollin av typ B(U) (2.2.7.2.4.6)
UN 2916 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), ej fissilt eller undantaget fissilt
VD ]
UN 3328 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), FISSILT
Kollin av typ B(M) (2.2.7.2.4.6)
UN 2917 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3329 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), FISSILT
Kollin av typ C (2.2.7.2.4.6)
UN 3323 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3330 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, FISSILT
Särskild överenskommelse (2.2.7.2.5)
UN 2919 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT UNDER SÄRSKILD ÖVERENSKOMMELSE, ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3331 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT UNDER SÄRSKILD ÖVERENSKOMMELSE, FISSILT
Uranhexafluorid (2.2.7.2.4.5)
UN 2977 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT UN 2978 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget fissilt
[ UPPHÄ
2.2.7.2.2 Bestämning av aktivitetsnivå
2.2.7.2.2.1 Följande grundläggande värden för enskilda radionuklider finns angivna i tabell 2.2.7.2.2.1:
(a) A1 och A2 i TBq,
(b) aktivitetskoncentration för undantagna ämnen i Bq/g, och
(c) gränsvärden för aktivitet för undantagna sändningar i Bq.
228
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Tabell 2.2.7.2.2.1: Grundläggande radionuklidvärden för enskilda radionuklider
Radionuklid A1 A2 Aktivitets- Gränsvärde för (atomnummer) koncentration för aktivitet för en undantagna ämnen undantagen sändning (TBq) (TBq) (Bq/g) (Bq)
Aktinium (89) a) -1 -3 1 4 Ac-225 8 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -5 -1 3 Ac-227 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ac-228 6 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Silver (47) 0 0 2 6 Ag-105 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 b) 6 b) Ag-108m 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 6 Ag-110m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Ag-111 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Aluminium (13) 90 -1 -1 1 5 Al-26 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Americium (95) 1 -3 0 4 Am-241 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -3 0 b) 4 b) Am-242m 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -3 0 b) 3 b) Am-243 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Argon (18) 1 1 6 8 Ar-37 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 7 4 Ar-39 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 9 Ar-41 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Arsenik (33) -1 -1 1 5 As-72 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 As-73 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 As-74 1 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 As-76 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 VD ]3 6
As-77 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Astat (85) a) 1 -1 3 7 At-211 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Guld (79) 0 0 2 7 Au-193 7 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Au-194 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Au-195 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Au-198 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Au-199 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Barium (56) a) 0 0 2 6 Ba-131 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Ba-133 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Ba-133m 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 b) 5 b) Ba-140 5 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Beryllium (4) 1 1 3 7 Be-7 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 4 6 Be-10 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Vismut (83) -1 -1 1 6 Bi-205 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Bi-206 [ UPPHÄ3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10
-1 -1 1 6 Bi-207 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Bi-210 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -2 1 5 Bi-210m 6 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 b) 5 b) Bi-212 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Berkelium (97) 0 -4 0 4 Bk-247 8 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -1 3 6 Bk-249 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Brom (35) -1 -1 1 5 Br-76 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Br-77 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Br-82 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Kol (6) 0 -1 1 6 C-11 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 C-14 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10
229
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Radionuklid A1 A2 Aktivitets- Gränsvärde för (atomnummer) koncentration för aktivitet för en undantagna ämnen undantagen sändning (TBq) (TBq) (Bq/g) (Bq)
Kalcium (20) 5 7 Ca-41 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Ca-45 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 1 6 Ca-47 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Kadmium (48) 1 0 4 6 Cd-109 3 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 Cd-113m 4 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 2 6 Cd-115 3 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Cd-115m 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Cerium (58) 0 0 2 6 Ce-139 7 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 7 Ce-141 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Ce-143 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 b) 5 b) Ce-144 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Californium (98) 1 -3 1 4 Cf-248 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cf-249 3 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 4 Cf-250 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cf-251 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -3 1 4 Cf-252 1 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -2 2 5 Cf-253 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -3 -3 0 3 Cf-254 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Klor (17) 1 -1 4 6 Cl-36 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Cl-38 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Curium (96) 1 -2 2 5 Cm-240 4 × 10 2 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10
0 0 2 6 Cm-241 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -2 2 5 Cm-242 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -3 0 4 Cm-243 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 4 Cm-244 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cm-245 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cm-246 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -3 0 4 Cm-247 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -2 -4 0 3 Cm-248 2 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Kobolt (27) -1 -1 1 6 Co-55 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Co-56 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 6 Co-57 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Co-58 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 Co-58m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Co-60 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Krom (24) 1 1 3 7 Cr-51 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Cesium (55) 0 0 2 5 Cs-129 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 6 Cs-131 [ UPPHÄ3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10
0 0 1 5 Cs-132 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 4 Cs-134 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 5 Cs-134m 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Cs-135 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Cs-136 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 1 b) 4 b) Cs-137 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Koppar (29) 0 0 2 6 Cu-64 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Cu-67 1 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Dysprosium (66) 1 1 3 7 Dy-159 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Dy-165 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 3 6 Dy-166 9 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Erbium (68) 1 0 4 7 Er-169 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10
230
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Radionuklid A1 A2 Aktivitets- Gränsvärde för (atomnummer) koncentration för aktivitet för en undantagna ämnen undantagen sändning (TBq) (TBq) (Bq/g) (Bq)
-1 -1 2 6 Er-171 8 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Europium (63) 0 0 2 6 Eu-147 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-148 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 7 Eu-149 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Eu-150 (kortlivad) 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-150 (långlivad) 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Eu-152 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Eu-152m 8 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-154 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Eu-155 2 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-156 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Fluor (9) 0 -1 1 6 F-18 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Järn (26) a) -1 -1 1 6 Fe-52 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 6 Fe-55 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Fe-59 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -1 2 5 Fe-60 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Gallium (31) 0 0 2 6 Ga-67 7 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Ga-68 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Ga-72 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Gadolinium (64) a) -1 -1 1 6 Gd-146 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 4 Gd-148 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Gd-153 1 × 10 9 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10
0 -1 3 6 Gd-159 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Germanium (32) a) -1 -1 1 5 Ge-68 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 8 Ge-71 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Ge-77 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Hafnium (72) a) -1 -1 1 6 Hf-172 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Hf-175 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 Hf-181 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 2 6 Hf-182 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 Kvicksilver (80) a) 0 0 1 6 Hg-194 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 2 6 Hg-195m 3 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 7 Hg-197 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Hg-197m 1 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 5 Hg-203 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Holmium (67) -1 -1 3 5 Ho-166 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ho-166m 6 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Jod (53) [ UPPHÄ
0 0 2 7 l-123 6 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 I-124 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 3 6 l-125 2 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 l-126 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 2 5 l-129 obegränsat obegränsat 1 ×10 1 × 10 0 -1 2 6 l-131 3 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 l-132 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 l-133 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 l-134 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 6 l-135 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Indium (49) 0 0 2 6 In-111 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 In-113m 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -1 2 6 In-114m 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 In-115m 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10
231
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Radionuklid A1 A2 Aktivitets- Gränsvärde för (atomnummer) koncentration för aktivitet för en undantagna ämnen undantagen sändning (TBq) (TBq) (Bq/g) (Bq)
Iridium (77) a) 1 1 2 7 Ir-189 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ir-190 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 c) -1 1 4 Ir-192 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Ir-194 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Kalium (19) -1 -1 2 6 K-40 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 K-42 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 K-43 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Krypton (36) 0 0 3 5 Kr-79 4 x 10 2 x 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 Kr-81 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 5 4 Kr-85 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 3 10 Kr-85m 8 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 9 Kr-87 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Lantan (57) 1 0 3 7 La-137 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 La-140 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Lutetium (71) -1 -1 1 6 Lu-172 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Lu-173 8 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Lu-174 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 7 Lu-174m 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Lu-177 3 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Magnesium (12) a) -1 -1 1 5 Mg-28 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Mangan (25) VD ]
-1 -1 1 5 Mn-52 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 4 9 Mn-53 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Mn-54 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Mn-56 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Molybden (42) 1 1 3 8 Mo-93 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 2 6 Mo-99 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Kväve (7) -1 -1 2 9 N-13 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Natrium (11) -1 -1 1 6 Na-22 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Na-24 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Niob (41) 1 1 4 7 Nb-93m 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Nb-94 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Nb-95 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Nb-97 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Neodym (60) 0 -1 2 6 Nd-147 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10
[ UPPHÄ-1 -1 2 6
Nd-149 6 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Nickel (28) 4 8 Ni-59 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 1 1 5 8 Ni-63 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ni-65 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Neptunium (93) 1 1 3 7 Np-235 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 3 7 Np-236 (kortlivad) 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -2 2 5 Np-236 (långlivad) 9 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 b) 3 b) Np-237 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 7 Np-239 7 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Osmium (76) 0 0 1 6 Os-185 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Os-191 1 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Os-191m 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10
232
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Radionuklid A1 A2 Aktivitets- Gränsvärde för (atomnummer) koncentration för aktivitet för en undantagna ämnen undantagen sändning (TBq) (TBq) (Bq/g) (Bq)
0 -1 2 6 Os-193 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 5 Os-194 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Fosfor (15) -1 -1 3 5 P-32 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 5 8 P-33 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Protaktinium (91) a) 0 -2 1 6 Pa-230 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Pa-231 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 7 Pa-233 5 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Bly (82) 0 0 1 6 Pb-201 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 6 Pb-202 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Pb-203 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 4 7 Pb-205 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 a) 0 -2 1 b) 4 b) Pb-210 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 b) 5 b) Pb-212 7 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Palladium (46) a) 1 1 3 8 Pd-103 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 5 8 Pd-107 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Pd-109 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Prometium (61) 0 0 2 6 Pm-143 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Pm-144 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Pm-145 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Pm-147 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 6 Pm-148m 8 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Pm-149 2 × 10 6 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10
0 -1 2 6 Pm-151 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Polonium (84) 1 -2 1 4 Po-210 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Praseodym (59) -1 -1 2 5 Pr-142 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 4 6 Pr-143 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Platina (78) a) 0 -1 1 6 Pt-188 1 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Pt-191 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 Pt-193 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Pt-193m 4 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Pt-195m 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 Pt-197 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Pt-197m 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Plutonium (94) 1 -3 1 4 Pu-236 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Pu-237 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 4 Pu-238 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 4 Pu-239 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 3 Pu-240 [ UPPHÄ1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10
a) 1 -2 2 5 Pu-241 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 4 Pu-242 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -3 0 4 Pu-244 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Radium (88) a) -1 -3 2 b) 5 b) Ra-223 4 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -2 1 b) 5 b) Ra-224 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -3 2 5 Ra-225 2 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -3 1 b) 4 b) Ra-226 2 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -2 1 b) 5 b) Ra-228 6 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10
Rubidium (37) 0 -1 1 6 Rb-81 2 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 0 2 6 Rb-83 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Rb-84 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10
233
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Radionuklid A1 A2 Aktivitets- Gränsvärde för (atomnummer) koncentration för aktivitet för en undantagna ämnen undantagen sändning (TBq) (TBq) (Bq/g) (Bq)
-1 -1 2 5 Rb-86 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 4 7 Rb-87 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 4 7 Rb (naturligt) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 Rhenium (75) 0 0 1 6 Re-184 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Re-184m 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Re-186 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 6 9 Re-187 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Re-188 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 2 6 Re-189 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 6 9 Re (naturligt) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 Rodium (45) 0 0 1 6 Rh-99 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Rh-101 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Rh-102 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Rh-102m 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 8 Rh-103m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 7 Rh-105 1 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 Radon (86) a) -1 -3 1 b) 8 b) Rn-222 3 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Rutenium (44) 0 0 2 7 Ru-97 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 0 2 6 Ru-103 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 Ru-105 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 b) 5 b) Ru-106 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Svavel (16) 1 0 5 8 S-35 4 × 10 3 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10
Antimon (51) -1 -1 2 4 Sb-122 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Sb-124 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Sb-125 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Sb-126 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Skandium (21) -1 -1 1 5 Sc-44 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Sc-46 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Sc-47 1 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Sc-48 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Selen (34) 0 0 2 6 Se-75 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Se-79 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Kisel (14) -1 -1 3 6 Si-31 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 Si-32 4 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Samarium (62) 1 1 2 7 Sm-145 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 4 Sm-147 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10
[ UPPHÄ1 1 4 8
Sm-151 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Sm-153 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Tenn (50) a) 0 0 3 7 Sn-113 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Sn-117m 7 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Sn-119m 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -1 3 7 Sn-121m 4 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Sn-123 8 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Sn-125 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 5 Sn-126 6 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Strontium (38) a) -1 -1 1 5 Sr-82 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Sr-85 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Sr-85m 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Sr-87m 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Sr-89 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10
234
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Radionuklid A1 A2 Aktivitets- Gränsvärde för (atomnummer) koncentration för aktivitet för en undantagna ämnen undantagen sändning (TBq) (TBq) (Bq/g) (Bq)
a) -1 -1 2 b) 4 b) Sr-90 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 5 Sr-91 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 1 6 Sr-92 1 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Tritium (1) 1 1 6 9 T (H-3) 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Tantal (73) 0 -1 1 6 Ta-178 (långlivad) 1 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Ta-179 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 4 Ta-182 9 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Terbium (65) 1 1 4 7 Tb-157 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Tb-158 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 Tb-160 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Teknetium (43) a) 0 0 1 6 Tc-95m 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Tc-96 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 3 7 Tc-96m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 3 8 Tc-97 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 1 0 3 7 Tc-97m 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Tc-98 8 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 4 7 Tc-99 4 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Tc-99m 1 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Tellur (52) 0 0 1 6 Te-121 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Te-121m 5 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Te-123m 8 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Te-125m 2 × 10 9 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10
1 -1 3 6 Te-127 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -1 3 7 Te-127m 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Te-129 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 3 6 Te-129m 8 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 6 Te-131m 7 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 7 Te-132 5 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Torium (90) 1 -3 1 4 Th-227 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -3 0 b) 4 b) Th-228 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 b) 3 b) Th-229 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 4 Th-230 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -2 3 7 Th-231 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 4 Th-232 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 3 b) 5 b) Th-234 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 b) 3 b) Th (naturligt) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 Titan (22) a) -1 -1 1 5 Ti-44 5 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Tallium (81) -1 -1 1 6 TI-200 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 6 TI-201 [ UPPHÄ1 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10
0 0 2 6 TI-202 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 4 4 TI-204 1 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Tulium (69) 0 -1 2 6 Tm-167 7 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Tm-170 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 8 Tm-171 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Uran (92) 1 -1 1 b) 5 b) U-230 (snabb 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 absorption i a)d) lungan) 1 -3 1 4 U-230 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 (medelabsorption i a)e) lungan)
235
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Radionuklid A1 A2 Aktivitets- Gränsvärde för (atomnummer) koncentration för aktivitet för en undantagna ämnen undantagen sändning (TBq) (TBq) (Bq/g) (Bq)
1 -3 1 4 U-230 (långsam 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 absorption i a)f) lungan) 1 -2 0 b) 3 b) U-232 (snabb 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 absorption i d) lungan) 1 -3 1 4 U-232 4 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 (medelabsorption i e) lungan) 1 -3 1 4 U-232 (långsam 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 f) absorption i lungan) 1 -2 1 4 U-233 (snabb 4 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 absorption i d) lungan) 1 -2 2 5 U-233 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 (medelabsorption i e) lungan) 1 -3 1 5 U-233 (långsam 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 f) absorption i lungan) 1 -2 1 4 U-234 (snabb 4 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 absorption i d) lungan) 1 -2 2 5 U-234 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 (medelabsorption i e) lungan) 1 -3 1 5 U-234 (långsam 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 f) absorption i lungan) VD ]1 b) 4 b)
U-235 (alla slags obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 absorption i a)d)e)f) lungan) 1 4 U-236 (snabb obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 absorption i d) lungan) 1 -2 2 5 U-236 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 (medelabsorption i e) lungan) 1 -3 1 4 U-236 (långsam 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 f) absorption i lungan) 1 b) 4 b) U-238 (alla slags obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 absorption i d) e) f) lungan) 0 b) 3 b) U (naturligt) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 g) 0 3 U (anrikat ≤ 20 %) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 0 3 U (utarmat) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 Vanadin (23) -1 -1 1 5 V-48 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 V-49 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10
[ UPPHÄ
Volfram (74) a) 0 0 1 6 W-178 9 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 W-181 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 4 7 W-185 4 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 W-187 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 5 W-188 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Xenon (54) a) -1 -1 2 9 Xe-122 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 9 Xe-123 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 3 5 Xe-127 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 4 Xe-131m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 4 Xe-133 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 3 10 Xe-135 3 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Yttrium (39) a) 0 0 1 6 Y-87 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10
236
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Radionuklid A1 A2 Aktivitets- Gränsvärde för (atomnummer) koncentration för aktivitet för en undantagna ämnen undantagen sändning (TBq) (TBq) (Bq/g) (Bq)
-1 -1 1 6 Y-88 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 5 Y-90 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Y-91 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Y-91m 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Y-92 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Y-93 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Ytterbium (70) 0 0 2 7 Yb-169 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Yb-175 3 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 Zink (30) 0 0 1 6 Zn-65 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 4 6 Zn-69 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 2 6 Zn-69m 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Zirkonium (40) 0 0 2 6 Zr-88 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 3 b) 7 b) Zr-93 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 1 6 Zr-95 2 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 b) 5 b) Zr-97 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10
a) A1- och/eller A2-värden för dessa modernuklider inkluderar bidrag från dotternuklider med halveringstid kortare än 10 dagar, enligt följande:
Mg-28 Al-28 Ar-42 K-42 Ca-47 Sc-47 Ti-44 Sc-44 VD ]
Fe-52 Mn-52m Fe-60 Co-60m Zn-69m Zn-69 Ge-68 Ga-68 Rb-83 Kr-83m Sr-82 Rb-82 Sr-90 Y-90 Sr-91 Y-91m Sr-92 Y-92 Y-87 Sr-87m Zr-95 Nb-95m Zr-97 Nb-97m, Nb-97 Mo-99 Tc-99m Tc-95m Tc-95 Tc-96m Tc-96 Ru-103 Rh-103m
[ UPPHÄ
Ru-106 Rh-106 Pd-103 Rh-103m Ag-108m Ag-108 Ag-110m Ag-110 Cd-115 In-115m In-114m In-114 Sn-113 In-113m Sn-121m Sn-121 Sn-126 Sb-126m Te-118 Sb-118 Te-127m Te-127 Te-129m Te-129
237
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Te-131m Te-131 Te-132 I-132 I-135 Xe-135m Xe-122 I-122 Cs-137 Ba-137m Ba-131 Cs-131 Ba-140 La-140 Ce-144 Pr-144m, Pr-144 Pm-148m Pm-148 Gd-146 Eu-146 Dy-166 Ho-166 Hf-172 Lu-172 W-178 Ta-178 W-188 Re-188 Re-189 Os-189m Os-194 Ir-194 Ir-189 Os-189m Pt-188 Ir-188 Hg-194 Au-194 Hg-195m Hg-195 Pb-210 Bi-210 Pb-212 Bi-212, Tl-208, Po-212 Bi-210m Tl-206 Bi-212 Tl-208, Po-212 At-211 Po-211 Rn-222 Po-218, Pb-214, At-218, Bi-214, Po-214
VD ]
Ra-223 Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Po-211, Tl-207 Ra-224 Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212 Ra-225 Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209 Ra-226 Rn-222, Po-218, Pb-214, At-218, Bi-214, Po-214 Ra-228 Ac-228 Ac-225 Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209 Ac-227 Fr-223 Th-228 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212 Th-234 Pa-234m, Pa-234 Pa-230 Ac-226, Th-226, Fr-222, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-230 Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-235 Th-231 Pu-241 U-237 Pu-244 U-240, Np-240m Am-242m Am-242, Np-238 Am-243 Np-239
[ UPPHÄ
Cm-247 Pu-243 Bk-249 Am-245 Cf-253 Cm-249 b) Modernuklider med dotternuklider i sekulär jämvikt är redovisade nedan.
Sr-90 Y-90 Zr-93 Nb-93m Zr-97 Nb-97 Ru-106 Rh-106 Ag-108m Ag-108 Cs-137 Ba-137m Ce-144 Pr-144 Ba-140 La-140 Bi-212 Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Pb-210 Bi-210, Po-210
238
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Pb-212 Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Rn-222 Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214 Ra-223 Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Tl-207 Ra-224 Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Ra-226 Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214, Pb-210, Bi-210, Po-210 Ra-228 Ac-228 Th-228 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Th-229 Ra-225, Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Po-213, Pb-209 Th (nat) Ra-228, Ac-228, Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po- 212 (0,64) Th-234 Pa-234m U-230 Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-232 Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) U-235 Th-231 U-238 Th-234, Pa-234m U (nat) Th-234, Pa-234m, U-234, Th-230, Ra-226, Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po 214, Pb-210, Bi-210, Po-210 Np-237 Pa-233 Am-242m Am-242 Am-243 Np-239
c) Mängden kan bestämmas genom mätning av sönderfallshastigheten eller av strålningsnivån på ett föreskrivet avstånd från strålkällan. d) Dessa värden gäller endast för uranföreningar, som både under normala och olycksrelaterade transportförhållanden antar den kemiska formen UF6, UO2F2 och UO2(NO3)2. e) Dessa värden gäller endast för uranföreningar, som både under normala och olycksrelaterade transportförhållanden antar den kemiska formen UO3, UF4 och UCl4 samt sexvärda föreningar. f) d) e) Dessa värden gäller för alla uranföreningar, som inte nämnts i och ovan. g) Dessa värden gäller endast för obestrålat uran.
2.2.7.2.2.2 För enskilda radionuklider som inte är förtecknade i tabell 2.2.7.2.2.1, ska bestämning
VD ]
av de nämnda grundläggande radionuklidvärdena i 2.2.7.2.2.1 kräva multilateralt godkännande. Det är tillåtet att använda ett A2-värde som beräknats med användning av en doskoefficient för tillämplig lungabsorbtionstyp enligt rekommendationer från Internationella strålskyddskommissionen (ICRP, International Commission on Radiological Protection), såvida hänsyn tas till varje radionuklids kemiska former såväl under normala som olycksrelaterade transportförhållanden. Alternativt får radionuklidvärdena i tabell 2.2.7.2.2.2 användas utan godkännande av behörig myndighet.
Tabell 2.2.7.2.2.2: Grundläggande radionuklidvärden för obekanta radionuklider eller blandningar
Radioaktivt innehåll A1 A2 Aktivitetskoncentration Gränsvärde för för undantagna ämnen aktivitet för undantagna sändningar (TBq) (TBq) (Bq/g) (Bq)
[ UPPHÄ 1 4
Endast förekomst av nuklider, 0,1 0,02 1 × 10 1 × 10 som emitterar beta- eller gammastrålning är känd -1 3 Förekomst av nuklider som 0,2 9 × 1 × 10 1 × 10 -5 emitterar alfastrålning men inte 10 neutronstrålning är känd -1 3 Förekomst av nuklider som 0,001 9 × 1 × 10 1 × 10 -5 emitterar neutronstrålning är 10 känd, eller inga relevanta data är tillgängliga
2.2.7.2.2.3 Vid beräkning av A1 och A2 för en radionuklid som inte återfinns i tabell 2.2.7.2.2.1 ska en radioaktiv sönderfallskedja, i vilken radionukliderna finns i sina naturligt
239
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
förekommande proportioner och i vilken ingen dotternuklid har en halveringstid som antingen är längre än 10 dygn eller längre än ursprungsnukliden, anses som en enda radionuklid. Den aktivitet som ska beaktas och det A1- eller A2-värde som ska användas är värdena för kedjans ursprungsnuklid. För radioaktiva sönderfallskedjor i vilka någon dotternuklid har en halveringstid antingen längre än 10 dygn eller längre än halveringstiden för ursprungsnukliden, ska ursprungsnukliden tillsammans med sådana dotternuklider betraktas som en blandning av olika radionuklider.
2.2.7.2.2.4 För blandningar av radionuklider kan de i 2.2.7.2.2.1 nämnda grundläggande radionuklidvärdena bestämmas enligt följande:
1 Χm = f(i) Σi X(i) där:
f(i) är andelen aktivitet eller aktivitetskoncentration av radionuklid ”i” i blandningen,
X(i) är det tillämpliga A1- eller A2-värdet eller aktivitetskoncentrationen för undantaget ämne eller gränsvärdet för aktivitet för en undantagen sändning för tillämplig radionuklid ”i”, och
Xm är för blandningar det härledda A1- eller A2-värdet eller aktivitetskoncentrationen för undantaget ämne eller gränsvärdet för aktivitet
VD ]
för en undantagen sändning.
2.2.7.2.2.5 När identiteten hos varje radionuklid är känd men de individuella aktiviteterna för några radionuklider inte är kända, får radionukliderna sammanställas i grupper och det lägsta tillämpliga A1- eller A2-värdet i respektive grupp användas vid tillämpning av formlerna i 2.2.7.2.2.4 och 2.2.7.2.4.4. Utgångspunkt för gruppindelningen kan vara den totala alfaaktiviteten och den totala beta/gammaaktiviteten om dessa är kända, varvid de lägsta radionuklidvärdena för alfastrålare respektive beta-/gammastrålare ska användas.
2.2.7.2.2.6 För enstaka radionuklider eller radionuklidblandningar, för vilka inga relevanta data föreligger, ska värdena från tabell 2.2.7.2.2.2 användas.
2.2.7.2.3 Bestämning av andra ämnesegenskaper
2.2.7.2.3.1 Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA)
[ UPPHÄ
2.2.7.2.3.1.1 (Tills vidare blank.)
2.2.7.2.3.1.2 LSA-material ska indelas i en av följande tre grupper:
(a) LSA-I
(i) uran och toriummalm och koncentrat av sådana malmer samt andra malmer, som innehåller i naturen förekommande radionuklider och är avsedda att bearbetas för användning av dessa radionuklider,
(ii) naturligt utan, utarmat uran, naturligt torium eller deras föreningar eller blandningar som är obestrålade och i fast eller flytande form,
240
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(iii) radioaktiva ämnen för vilka A2-värdet är obegränsat, förutom fissila ämnen som inte är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5, eller
(iv) andra radioaktiva ämnen i vilka aktiviteten är likformigt fördelad och den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten inte överstiger 30 gånger värdet av den angivna aktivitetskoncentrationen i 2.2.7.2.2.1 - 2.2.7.2.2.6, förutom fissila ämnen som inte är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5.
(b) LSA-II
(i) vatten med en tritiumkoncentration av upp till 0,8 TBq/l, eller
(ii) andra ämnen i vilka aktiviteten är likformigt fördelad och den beräknade -4 genomsnittliga specifika aktiviteten inte överstiger 10 A2/g för fasta ämnen -5 och gaser och 10 A2/g för vätskor.
(c) LSA-III
Fasta ämnen (t.ex. solidifierat avfall, aktiverade ämnen), med undantag av ämnen i pulverform, som uppfyller bestämmelserna i 2.2.7.2.3.1.3, hos vilka
(i) de radioaktiva ämnena är likformigt fördelade i ett fast föremål eller en samling av fasta föremål eller väsentligen likformigt fördelade i ett fast kompakt bindemedel (som betong, bitumen, keramik etc.),
VD ]
(ii) de radioaktiva ämnena är relativt olösliga eller innehållna i en relativt olöslig grundmassa, så att även om förpackningen skadas så överstiger inte förlusten av radioaktiva ämnen per kolli, som erhålls genom urlakning vid nedsänkning i vatten i sju dagar, 0,1A2, och
(iii) den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten hos det fasta ämnet, utan -3 hänsyn till skärmningsmaterialet, inte överstiger 2 × 10 A2/g.
2.2.7.2.3.1.3 LSA-III är ett fast ämne som ska ha sådana egenskaper att aktiviteten i vattnet förblir begränsad till 0,1 A2 när totalinnehållet i ett kolli utsätts för det föreskrivna provningen i 2.2.7.2.3.1.4.
2.2.7.2.3.1.4 LSA-III ska provas enligt följande:
Ett fast materialprov, som representerar det totala innehållet i kollit, ska nedsänkas i vatten under sju dagar vid rumstemperatur. Den vattenvolym som används för testet
[ UPPHÄ
ska vara tillräckligt stor, så att den fria volymen av det ej absorberade och obundna vattnet vid sjudagarsperiodens slut fortfarande uppgår till minst 10 % av volymen hos den fasta provobjektet. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga av 1 mS/m vid 20°C. Efter den sju dagar långa nedsänkningen av provet ska totala aktiviteten hos den fria vattenvolymen mätas.
2.2.7.2.3.1.5 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.2.7.2.3.1.4 är uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.
2.2.7.2.3.2 Ytkontaminerat föremål (SCO), bestämning av grupper
SCO indelas i en av följande två grupper:
241
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
(a) SCO-I: Ett fast föremål, på vilket
(i) den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som 2 2 medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm ) inte överstiger 4 Bq/cm för beta- och gammastrålare samt alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 0,4 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och
(ii) den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som 2 2 medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm ) 4 2 inte överstiger 4 × 10 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare 3 2 med låg radiotoxicitet, eller 4 × 10 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och
(iii) summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är 2 4 2 mindre än 300 cm ) inte överstiger 4 × 10 Bq/cm för beta- och 3 2 gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 4 × 10 Bq/cm för alla andra alfastrålare.
(b) SCO-II: Ett fast föremål på vars yta antingen den fast vidhäftande eller den löst vidhäftande kontaminationen överstiger de tillämpliga gränsvärdena för SCO-I i (a) ovan och på vilket
(i) den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som 2 2 medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm ) inte överstiger 400 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare med 2 låg radiotoxicitet, eller 40 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och VD ]
(ii) den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som 2 2 medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm ) 5 2 inte överstiger 8 × 10 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare 4 2 med låg radiotoxicitet, eller 8 × 10 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och
(iii) summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är 2 5 2 mindre än 300 cm ) inte överstiger 8 × 10 Bq/cm för beta- och 4 2 gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 8 × 10 Bq/cm för alla andra alfastrålare.
2.2.7.2.3.3 Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet
2.2.7.2.3.3.1 Ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska ha åtminstone en dimension på minst 5 mm. Om en försluten kapsel utgör beståndsdel av det radioaktiva ämnet av speciell
[ UPPHÄ
beskaffenhet, ska kapseln vara tillverkad så att den endast kan öppnas genom att den förstörs. För konstruktionen av ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet krävs unilateralt godkännande.
2.2.7.2.3.3.2 Ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska vara beskaffat eller konstruerat så att det när det genomgått tester enligt 2.2.7.2.3.3.4 – 2.2.7.2.3.3.8 uppfyller följande bestämmelser:
(a) det får vid de tillämpliga stötkänslighets-, slag- och böjprovningen enligt 2.2.7.2.3.3.5 (a), (b), (c) och 2.2.7.2.3.3.6 (a) varken brytas eller splittras,
(b) det får under den tillämpliga upphettningsprovningen enligt 2.2.7.2.3.3.5 (d) eller 2.2.7.2.3.3.6 (b) varken smälta eller spridas,
242
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(c) aktiviteten i vatten får efter urlakningstest enligt 2.2.7.2.3.3.7 och 2.2.7.2.3.3.8 inte överstiga 2 kBq, alternativt får för slutna källor läckagehastigheten vid den volumetriska täthetsprovningsmetoden enligt ISO 9978: 1992, ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – Leakage Test Methods”, inte överstiga det tillämpliga och av behörig myndighet accepterade gränsvärdet.
2.2.7.2.3.3.3 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.2.7.2.3.3.2 är uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.
2.2.7.2.3.3.4 Provobjekt som utgör eller simulerar radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska genomgå stötkänslighetsprovning, slagprovning, böjprovning och upphettningsprovning enligt 2.2.7.2.3.3.5 eller den alternativa provningen enligt 2.2.7.2.3.3.6. För varje provningsmoment får ett nytt provobjekt användas. I anslutning till varje provningsmoment ska provobjektet genomgå urlakningsprovning eller volumetrisk täthetsprovning enligt en metod som är minst lika känslig som de metoder som beskrivs i 2.2.7.2.3.3.7 för icke spridbara, fasta ämnen eller i 2.2.7.2.3.3.8 för inkapslade ämnen.
2.2.7.2.3.3.5 Tillämpliga provningsmetoder är:
(a) Stötkänslighetsprovning: provobjektet ska falla från 9 m höjd på ett anslagsfundament. Anslagsfundamentet ska vara utformat enligt 6.4.14.
(b) Slagprovning: provobjektet läggs på en blyplatta som ligger på ett glatt fast underlag. Det ges ett slag med den plana änden av en stålstång, så att verkan VD ]
motsvarar fritt fall av 1,4 kg från 1 m höjd. Nedre ändan av stången ska ha en diameter på 25 mm och kanterna avrundas till en radie på (3,0 ± 0,3) mm. Blyet med en Vickershårdhet på 3,5-4,5 och en tjocklek på högst 25 mm ska täcka en större yta än provobjektet. För varje provning ska en ny blyplatta användas. Stången ska träffa provobjektet så att största möjliga skada inträffar.
(c) Böjprovning: provningen gäller endast för långa, tunna strålkällor med en minsta längd av 10 cm och ett förhållande mellan längd och minsta bredd på minst 10. Provobjektet spänns in styvt och vågrätt, så att hälften av dess längd är utanför inspänningen. Provobjektet ska riktas så att det får största möjliga skada, när dess fria ände får ett slag med den plana sidan av en stålstång. Stången ska träffa provobjektet så att verkan av slaget motsvarar fritt fall av 1,4 kg från 1 m höjd. Nedre ändan av stången ska ha en diameter på 25 mm och kanterna avrundas till en radie på (3,0 ± 0,3) mm.
(d) Upphettningsprovning: provobjektet ska upphettas i luft till 800°C och hållas vid denna temperatur i 10 min, varefter det får svalna. [ UPPHÄ
2.2.7.2.3.3.6 Provobjekt som utgör eller simulerar radioaktiva ämnen inneslutna i en tät kapsel får undantas från:
(a) de föreskrivna provningarna i 2.2.7.2.3.3.5 (a) och (b), såvida massan av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet:
(i) är under 200 g och provobjekten i stället genomgå stötkänslighetsprovning (impact test) för klass 4 enligt ISO 2919:1999 ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – General Requirements and Classification”, eller
243
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
(ii) är under 500 g och provobjekten i stället genomgå stötkänslighetsprovning (impact test) för klass 5 enligt ISO 2919:1999 ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – General Requirements and Classification”, och
(b) den föreskrivna provningen i 2.2.7.2.3.3.5 (d), om provobjekten genomgår alternativ upphettningsprovning (temperature test) för klass 6 enligt ISO 2919:1999 ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – General Requirements and Classification”.
2.2.7.2.3.3.7 För provobjekt som utgör eller simulerar icke spridbara, fasta ämnen ska följande urlakningsprovning genomföras:
(a) Provobjektet ska under 7 dagar nedsänkas i vatten vid rumstemperatur. Den vattenvolym som används för provningen ska vara tillräckligt stor, så att den fria volymen av det ej absorberade och obundna vattnet vid sjudagarsperiodens slut fortfarande uppgår till minst 10 % av volymen hos den fasta provobjektet. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga av 1 mS/m vid 20°C.
(b) Vattnet med provobjektet ska sedan värmas till en temperatur på (50 ± 5)°C och hållas vid den temperaturen i 4 timmar.
(c) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.
(d) Sedan ska provobjektet lagras minst 7 dagar i stillastående luft vid minst 30°C och relativ fuktighet minst 90 %. VD ]
(e) Provobjektet nedsänkes sedan i vatten med samma beskaffenhet som i (a). Vattnet med provobjektet värms till (50 ± 5)°C och hålls 4 timmar vid den temperaturen.
(f) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.
2.2.7.2.3.3.8 För provobjekt som representerar eller simulerar radioaktiva ämnen i en sluten kapsel, ska antingen urlakningsprovning eller volumetrisk täthetsprovning genomföras enligt följande:
(a) Urlakningsprovningen ska bestå av följande steg:
(i) Provobjektet ska nedsänkas i vatten vid rumstemperatur. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga på 1 mS/m vid 20°C.
[ UPPHÄ
(ii) Vattnet med provobjektet värms till en temperatur på (50 ± 5)°C och hålls vid den temperaturen i 4 timmar.
(iii) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.
(iv) Sedan ska provobjektet lagras minst 7 dagar i stillastående luft vid minst 30°C och relativ fuktighet minst 90 %.
(v) Momenten enligt (i), (ii) och (iii) upprepas.
244
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(b) Den alternativa volumetriska täthetsprovningen ska omfatta något av de i ISO 9978:1992 ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – Leakage Test Methods” beskrivna provningarna, som är acceptabel för behörig myndighet.
2.2.7.2.3.4 Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet
2.2.7.2.3.4.1 Konstruktionen för radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt godkännande. Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska vara beskaffade så att den totala mängden radioaktiva ämnen i ett kolli, med beaktande av bestämmelserna i 6.4.8.14, uppfyller följande bestämmelser:
(a) strålningsnivån på ett avstånd av 3 m från det oskärmade materialet får inte överstiga 10 mSv/h,
(b) vid provning angiven i 6.4.20.3 och 6.4.20.4 får det luftburna utsläppet i gas- och partikelform av upp till 100µm aerodynamisk ekvivalent diameter inte överstiga 100A2. Ett separat provobjekt får användas för varje provning, och
(c) vid provningen angiven i 2.2.7.2.3.1.4 får aktiviteten i vatten inte överstiga 100A2. Vid tillämpning av denna provning ska hänsyn tas till effekterna av skadorna från provningarna angivna i (b) ovan.
2.2.7.2.3.4.2 Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska provas enligt följande:
Ett provobjekt som utgör eller simulerar radioaktivt ämne med liten spridbarhet, ska genomgå den utvidgade värmeprovningen enligt 6.4.20.3 och stötprovningen angiven i VD ]
6.4.20.4. För varje provningsmoment får ett nytt provobjekt användas. I anslutning till varje provningsmoment ska provobjektet genomgå urlakningsprovningen angivet i 2.2.7.2.3.1.4. Efter varje provningsmoment ska avgöras om de tillämpliga bestämmelserna i 2.2.7.2.3.4.1 har uppfyllts.
2.2.7.2.3.4.3 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.2.7.2.3.4.1 och 2.2.7.2.3.4.2 är uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.
2.2.7.2.3.5 Fissila ämnen
Kollin som innehåller fissila ämnen ska klassificeras under aktuell benämning i tabell 2.2.7.2.1.1, vars beskrivning inkluderar orden ”FISSIL” eller ”undantaget fissilt”. Klassificering som ”undantaget fissilt” är endast tillåten om ett av villkoren i (a)–(d) nedan är uppfyllt. För varje sändning är endast ett slag av undantag tillåtet (se även 6.4.7.2).
[ UPPHÄ
(a) En viktbegränsning per sändning, förutsatt att det minsta yttermåttet hos varje kolli är minst 10 cm, så att:
vikt av uran − 235 (g) vikt av andra klyvbaraämnen (g) + <1 X Y
där X och Y är viktbegränsningarna som definieras i tabell 2.2.7.2.3.5, förutsatt att antingen:
(i) varje enskilt kolli innehåller högst 15 g fissila nuklider, varvid för oförpackade ämnen gäller denna mängdbegränsning den sändning som transporteras i eller på vagnen, eller
245
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
(ii) det fissila ämnet är en homogen vätehaltig lösning eller blandning, där viktförhållandet mellan fissila nuklider och väte är under 5 %, eller
(iii) det finns högst 5 g fissila nuklider i varje volym om 10 liter.
Beryllium får inte finnas i mängder som överstiger 1 % av de tillämpliga viktbegränsningarna per sändning enligt tabell 2.2.7.2.3.5 utom då koncentrationen beryllium i ämnet är högst 1 gram beryllium i varje massa om 1000 gram.
Deuterium får inte heller finnas i mängder som överstiger 1 % av de tillämpliga viktbegränsningarna per sändning enligt tabell 2.2.7.2.3.5, utom upp till den i väte naturligt förekommande koncentrationen.
(b) Uran som är anrikat med avseende på uran-235 till högst 1 viktprocent och med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233 som inte överstiger 1 % av vikten av uran 235, förutsatt att de fissila nukliderna är väsentligen homogent fördelade i hela materialet. Dessutom får uran-235 inte vara geometriskt fördelat som ett gitter, om det är närvarande i metall-, oxid- eller karbidform.
(c) Flytande lösningar av uranylnitrat, anrikat med avseende på uran-235 till högst 2 viktprocent, med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233, som inte överstiger 0,002 % av uranets vikt, och med ett atomförhållande mellan mängden kväve och uran (N/U) minst lika med 2.
VD ]
(d) Plutonium som innehåller högst 20 viktprocent fissila nuklider, upp till högst 1 kg plutonium per sändning. Förflyttningar som utförs enligt detta undantag ska ske som komplett last.
Tabell 2.2.7.2.3.5: Viktbegränsningar per sändning för undantag från bestämmelserna för kollin som innehåller fissila ämnen
| Fissilt ämne | Vikt (g) av fissila ämnen, Vikt (g) av fissila ämnen, blandade med ämnen med blandade med ämnen med en medelvätedensitet högst en medelvätedensitet lika med den hos vatten högre än den hos vatten |
|---|---|
| Uran-235 (X) | 400 290 |
| Andra fissila ämnen (Y) | 250 180 |
2.2.7.2.4 Klassificering av kollin eller oförpackade ämnen Mängden radioaktiva ämnen i ett kolli får inte överstiga de nedan angivna [ UPPHÄ
gränsvärdena. 2.2.7.2.4.1 Klassificering som undantaget kolli 2.2.7.2.4.1.1 Kollin får klassificeras som undantagna kollin om: (a) de är tömda förpackningar som har innehållit radioaktiva ämnen, (b) de innehåller instrument eller föremål i begränsad mängd enligt tabell 2.2.7.2.4.1.2,
246
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(c) de innehåller föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium, eller
(d) de innehåller radioaktiva ämnen i begränsad mängd enligt tabell 2.2.7.2.4.1.2.
2.2.7.2.4.1.2 Ett kolli som innehåller radioaktiva ämnen får klassificeras som undantaget kolli förutsatt att strålningsnivån i någon punkt på kollits utvändiga yta inte överstiger 5 µSv/h.
Tabell 2.2.7.2.4.1.2: Gränsvärden för aktivitet för undantagna kollin
Innehållets fysikaliska Instrument och föremål Ämnen
a)
tillstånd Gränsvärde per Gränsvärde per Gränsvärde per kolli
a) a)
föremål kolli
Fasta ämnen: -2 -3 av speciell beskaffenhet 10 A1 A1 10 A1 -2 -3 av annan form 10 A2 A2 10 A2 -3 -1 -4 Vätskor 10 A2 10 A2 10 A2 Gaser: -2 -1 -2 tritium 2 x 10 A2 2 x 10 A2 2 x 10 A2 -3 -2 -3 av speciell beskaffenhet 10 A1 10 A1 10 A1 -3 -2 -3 av annan form 10 A2 10 A2 10 A2
a) För radionuklidblandningar se 2.2.7.2.2.4 – 2.2.7.2.2.6.
2.2.7.2.4.1.3 Radioaktiva ämnen som är inneslutna i ett instrument eller annat föremål eller utgör en
VD ]
komponent därav, får tillordnas UN 2911 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – INSTRUMENT eller FÖREMÅL endast om:
(a) strålningsnivån på 10 cm avstånd från varje punkt på den utvändiga ytan av varje oförpackat instrument eller föremål inte överstiger 0,1 mSv/h, och
(b) varje instrument eller tillverkat föremål är försett med märkningen ”RADIOACTIVE”, med undantag av
(i) radioluminiscenta klockor och apparater,
(ii) konsumentprodukter, som antingen fått ett föreskriftsmässigt godkännande enligt 1.7.1.4 (d) eller var för sig inte överskrider aktivitetsvärdet för en undantagen sändning i kolumn 5 i tabell 2.2.7.2.2.1, förutsatt att sådana produkter transporteras i ett kolli, som på insidan är försett med märkningen ”RADIOACTIVE”, på ett sådant sätt att varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns då kollit öppnas, och [ UPPHÄ
(c) de aktiva ämnena är fullständigt inneslutna av icke-aktiva beståndsdelar (en anordning vars enda funktion består i att omsluta radioaktiva ämnen räknas inte som instrument eller föremål), och
(d) de angivna gränsvärdena i kolumn 2 och 3 i tabell 2.2.7.2.4.1.2 innehålls för varje enskilt föremål och för varje kolli.
2.2.7.2.4.1.4 Radioaktiva ämnen i andra former än de som anges i 2.2.7.2.4.1.3 och med en aktivitet som inte överstiger gränsvärdena i kolumn 4 i tabell 2.2.7.2.4.1.2, får tillordnas UN 2910 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – BEGRÄNSAD MÄNGD under förutsättning att:
247
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
(a) kollit håller innehållet inneslutet under rutinmässiga transportförhållanden, och (b) kollit är märkt ”RADIOACTIVE” på en invändig yta, så att en tydlig varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns när kollit öppnas. 2.2.7.2.4.1.5 En tömd förpackning som förut innehållit radioaktiva ämnen, får tillordnas UN 2908 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – TÖMD FÖRPACKNING endast om: (a) förpackningen är i gott skick och säkert försluten, (b) den utvändiga ytan hos uran eller torium i förpackningskonstruktionen har ett inaktivt hölje av metall eller annat motståndskraftigt material, (c) den inre löst vidhäftande kontaminationen, med medelvärde över 300 cm , inte överstiger (i) 400 Bq/cm för beta- och gammastrålare samt för alfastrålare med låg radiotoxicitet, och (ii) 40 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och (d) de etiketter som i förekommande fall satts på förpackningen i överensstämmelse med 5.2.2.1.11.1 inte längre är synliga.
VD ]
2.2.7.2.4.1.6 Föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium och föremål i vilka obestrålat naturligt uran, obestrålat utarmat uran eller obestrålat naturligt torium är de enda radioaktiva ämnena, får tillordnas UN 2909 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – FÖREMÅL TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN eller AV UTARMAT URAN eller AV NATURLIGT TORIUM, endast om den utvändiga ytan av uranet eller toriumet omges av ett inaktivt hölje av metall eller annat motståndskraftigt material. 2.2.7.2.4.2 Klassificering som ämnen med låg specifik aktivitet (LSA) Radioaktiva ämnen får bara klassificeras som LSA-ämnen om definitionen av LSA i 2.2.7.1.3 och villkoren i 2.2.7.2.3.1, 4.1.9.2 och 7.5.11 särbestämmelse CW33 (2) är uppfyllda. 2.2.7.2.4.3 Klassificering som ytkontaminerade föremål (SCO)
[ UPPHÄ
Radioaktiva ämnen får bara klassificeras som SCO-föremål om definitionen av SCO i 2.2.7.1.3 och villkoren i 2.2.7.2.3.2, 4.1.9.2 och 7.5.11 särbestämmelse CW33 (2) är uppfyllda. 2.2.7.2.4.4 Klassificering som kollin av typ A Kollin som innehåller radioaktiva ämnen, får klassificeras som kollin av typ A förutsatt att följande bestämmelser uppfylls: Kollin av typ A får innehålla högst följande aktivitet: (a) radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet – A1 eller
248
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(b) alla andra radioaktiva ämnen – A2. För blandningar av radionuklider, vars identiteter och aktiviteter är kända ska följande villkor tillämpas för det radioaktiva innehållet i ett kolli av typ A: B(i) C(j) Σi + Σj ≤ 1 A1(i) A2(j) där: B(i) är aktiviteten hos radionuklid ”i” som radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, A1(i) är A1-värdet för radionuklid ”i”, C(j) är aktiviteten hos radionuklid ”j” som inte är radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, och A2(j) är A2-värdet för radionuklid ”j”. 2.2.7.2.4.5 Klassificering av uranhexafluorid Uranhexafluorid får endast tillordnas UN 2977 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT eller UN 2978 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget fissilt.
VD ]
2.2.7.2.4.5.1 Kollin som innehåller uranhexafluorid får inte innehålla: (a) en vikt av uranhexafluorid som skiljer sig från den som kollikonstruktionen godkänts för, (b) en vikt av uranhexafluorid överstigande ett värde som skulle leda till ett tomrum mindre än 5 % vid den högsta temperatur hos kollit, som anges för de anläggningssystem där kollit ska användas, eller (c) uranhexafluorid i icke fast form eller med ett invändigt tryck som vid överlämnande för transport ligger över atmosfärstrycket. 2.2.7.2.4.6 Klassificering som kollin av typ B(U), typ B(M) eller typ C 2.2.7.2.4.6.1 Kollin som inte klassificerats på annat sätt enligt 2.2.7.2.4 (2.2.7.2.4.1 – 2.2.7.2.4.5), ska klassificeras i överensstämmelse med godkännandecertifikatet för kollit utfärdat
[ UPPHÄ
av behörig myndighet i konstruktionens ursprungsland. 2.2.7.2.4.6.2 Ett kolli får bara klassificeras som kolli av typ B(U) om det inte innehåller: (a) aktiviteter större än vad som godkänts för kollikonstruktionen, (b) andra radionuklider än de som godkänts för kollikonstruktionen, eller (c) innehåll som till form, fysikaliskt eller kemiskt tillstånd avviker från vad som godkänts för kollikonstruktionen, i enlighet med vad som anges i godkännandet.
249
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.7.2.4.6.3 Ett kolli får bara klassificeras som kolli av typ B(M) om det inte innehåller: (a) aktiviteter större än vad som godkänts för kollikonstruktionen, (b) andra radionuklider än de som godkänts för kollikonstruktionen, eller (c) innehåll som till form, fysikaliskt eller kemiskt tillstånd avviker från vad som godkänts för kollikonstruktionen, i enlighet med vad som anges i godkännandet. 2.2.7.2.4.6.4 Ett kolli får bara klassificeras som kolli av typ C om det inte innehåller: (a) aktiviteter större än vad som godkänts för kollikonstruktionen, (b) andra radionuklider än de som godkänts för kollikonstruktionen, eller (c) innehåll som till form, fysikaliskt eller kemiskt tillstånd avviker från vad som godkänts för kollikonstruktionen, i enlighet med vad som anges i godkännandet. 2.2.7.2.5 Särskilda överenskommelser Radioaktiva ämnen ska klassificeras som transport enligt särskild överenskommelse VD ]
om de avses transporteras enligt 1.7.4.
[ UPPHÄ
250
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
| 2.2.8 | Klass 8 Frätande ämnen |
|---|---|
| 2.2.8.1 | Kriterier |
| 2.2.8.1.1 | Klass 8 omfattar ämnen samt föremål med ämnen i denna klass, som genom kemisk inverkan angriper epitelvävnad i hud och slemhinnor som de kommer i kontakt med, eller som vid läckage kan skada eller förstöra annat gods eller transportmedel. Definitionen av denna klass omfattar också ämnen som först vid kontakt med vatten bildar frätande vätskor eller med naturlig luftfuktighet utvecklar frätande ångor eller dimma. |
| 2.2.8.1.2 | Ämnen och föremål i klass 8 indelas enligt följande: C1-C11 Frätande ämnen utan sekundärfara och föremål som innehåller sådana ämnen C1-C4 Sura ämnen C1 Oorganiska vätskor C2 Oorganiska fasta ämnen C3 Organiska vätskor C4 Organiska fasta ämnen C5-C8 Basiska ämnen C5 Oorganiska vätskor VD ] C6 Oorganiska fasta ämnen C7 Organiska vätskor C8 Organiska fasta ämnen C9-C10 Övriga frätande ämnen C9 Vätskor C10 Fasta ämnen C11 Föremål CF Frätande brandfarliga ämnen CF1 Vätskor CF2 Fasta ämnen [ UPPHÄ CS Frätande självupphettande ämnen CS1 Vätskor CS2 Fasta ämnen CW Frätande ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser CW1 Vätskor CW2 Fasta ämnen CO Frätande oxiderande ämnen CO1 Vätskor 251 |
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
CO2 Fasta ämnen
| CT | Frätande giftiga ämnen och föremål som innehåller sådana ämnen CT1 Vätskor CT2 Fasta ämnen CT3 Föremål |
| CFT | Frätande brandfarliga giftiga vätskor |
| COT | Frätande giftiga oxiderande ämnen |
Klassificering och inplacering i förpackningsgrupper
2.2.8.1.3 Ämnen i klass 8 ska efter sin farlighetsgrad vid transport inplaceras i någon av följande förpackningsgrupper:
Förpackningsgrupp I: starkt frätande ämnen Förpackningsgrupp II: frätande ämnen Förpackningsgrupp III: svagt frätande ämnen
2.2.8.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 8, är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Inplacering i förpackningsgrupperna I, II eller III har genomförts på erfarenhetsunderlag, med hänsyn tagen till ytterligare faktorer, såsom fara vid inandning (se 2.2.8.1.5) och reaktionsförmåga med vatten (inklusive uppkomst av farliga sönderfallsprodukter).
VD ]
2.2.8.1.5 Ett ämne eller ett preparat som uppfyller kriterierna för klass 8 och som har en giftighet vid inandning av damm eller dimma (LC50) motsvarande förpackningsgrupp I, men där giftigheten vid förtäring eller hudabsorption motsvarar förpackningsgrupp III eller lägre, ska tillordnas klass 8.
2.2.8.1.6 Tillordning av ämnen, inklusive blandningar, som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämplig benämning i 2.2.8.3 och tillämplig förpackningsgrupp enligt kriterierna i (a)-(c) kan ske utgående från längden av den kontakttid, som behövs för att åstadkomma fullständig vävnadsdöd av human hud.
För vätskor och fasta ämnen, som kan bli flytande under transporten och som inte bedöms kunna framkalla fullständig vävnadsdöd av human hud, ska hänsyn ändå tas till deras korrosionsverkan på vissa metallytor. Vid inplacering i förpackningsgrupper ska hänsyn tas till erfarenheter från oavsiktlig faroexponering av människor. Saknas sådana erfarenheter, ska inplaceringen ske med testresultat enligt OECD:s riktlinje 8) 9) 404 eller 435 som underlag. Ett ämne som i enlighet med OECD:s testriktlinje 10) 11)
[ UPPHÄ
430 eller 431 är fastställt som ej frätande, får utan ytterligare provning anses vara ej frätande på hud i RID/RID-S mening.
(a) I förpackningsgrupp I inplaceras ämnen, som efter en exponeringstid av upp till 3 minuter förorsakar fullständig vävnadsdöd under en observationsperiod på 60 minuter efter exponeringstillfället.
8) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 404 ”Acute Dermal Irritation/Corrosion” 2002. 9) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 435 ”in Vitro Membrane Barrier Test Methode for Skin Corrosion” 2006. 10) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 430 ”In Vitro Skin Corrosion: Transcutaneous Electrical Resistance Test (TER)” 2004. 11) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 431 ”In Vitro Skin Corrosion: Human Skin Model Test” 2004.
252
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(b) I förpackningsgrupp II inplaceras ämnen, som efter en exponeringstid av mellan 3 minuter och 60 minuter förorsakar fullständig vävnadsdöd under en observationsperiod på 14 dagar efter exponeringstillfället.
(c) I förpackningsgrupp III inplaceras ämnen:
- som efter en exponeringstid av mellan 60 minuter och 4 timmar förorsakar fullständig vävnadsdöd under en observationsperiod på 14 dagar,
- som antas inte förorsaka fullständig vävnadsdöd, men vars korrosionshastighet på antingen stål- eller aluminiumytor överstiger 6,25 mm per år vid en testtemperatur på 55 °C, vid test på båda materialen. För testet ska för stål användas typ S235JR+CR (1.0037 respektive St 37-2), S275J2G3+CR (1.0144 respektive St 44-3), ISO 3574, ”Unified Numbering System (UNS)” G10200 eller SAE 1020, och för aluminium de obelagda typerna 7075-T6 eller AZ5GU-T6. En godtagbar testmetod finns beskriven i testhandboken, del III, avsnitt 37.
Anm När det vid ett första test på antingen stål eller aluminium konstateras att det testade ämnet är frätande, behöver det efterföljande testet inte utföras.
Tabell 2.2.8.1.6: Tabell som sammanfattar kriterierna i 2.2.8.1.6
Förpacknings- Exponering- Observations- Effekt grupp stid period
VD ]
I ≤ 3 min ≤ 60 min Fullständig vävnadsdöd II > 3 min ≤ 1 h ≤ 14 d Fullständig vävnadsdöd III > 1 h ≤ 4 h ≤ 14 d Fullständig vävnadsdöd III - - Korrosionshastighet på antingen stål eller aluminiumytor överstiger 6,25 mm per år vid en testtemperatur på 55 ºC vid test på båda materialen
2.2.8.1.7 Om ämnen i klass 8 på grund av tillsatser övergår till andra farlighetskategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar eller lösningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.
Anm För klassificering av lösningar och blandningar (såsom beredningar och avfall), se även 2.1.3.
[ UPPHÄ
2.2.8.1.8 Utgående från kriterierna i 2.2.8.1.6 kan också avgöras om en lösning eller en blandning, som är nämnd eller innehåller ett nämnt ämne, har sådana egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.
2.2.8.1.9 Ämnen, lösningar eller blandningar som:
12) 13) - inte motsvarar kriterierna i direktiven 67/548/EEG eller 1999/45/EG , med ändringar, och därför inte klassificeras som frätande enligt dessa direktiv, med ändringar, och
12) EG-rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L196 den 16 augusti 1967, s 1.
253
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
- inte verkar frätande på stål eller aluminium,
kan anses vara ämnen som inte omfattas av klass 8.
Anm UN 1910 kalciumoxid och UN 2812 natriumaluminat, förtecknade i FN:s modellregelverk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
2.2.8.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport
2.2.8.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 8 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner.
2.2.8.2.2 Följande ämnen är inte tillåtna för transport:
- UN 1798 NITROHYDROKLORSYRA,
- kemiskt instabila blandningar av avfallssvavelsyra,
- kemiskt instabila blandningar av nitrersyra eller ej denitrerade avfallsblandsyror,
- perklorsyra, vattenlösning med mer än 72 viktprocent ren syra eller blandningar av perklorsyra med andra vätskor än vatten.
2.2.8.3 Förteckning över samlingsbenämningar VD ]
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
Frätande ämnen utan sekundärfara och föremål som innehåller sådana ämnen
2584 ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE med mer än 5 % fri svavelsyra, eller 2584 ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE med mer än 5 % fri svavelsyra 2693 BISULFITER, VATTENLÖSNING, N.O.S. flytande C1 2837 BISULFATER, VATTENLÖSNING, (VÄTESULFATER, VATTENLÖSNING) 3264 FRÄTANDE SUR OORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
oorganiska
1740 VÄTEDIFLUORIDER, FASTA, N.O.S. 2583 ALKYLSULFONSYROR, FASTA med mer än 5 % fri fasta C2 svavelsyra, eller 2583 ARYLSULFONSYROR, FASTA med mer än 5 % fri svavelsyra 3260 FRÄTANDE SURT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.
sura 2586 ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE med högst 5 % fri ämnen svavelsyra, eller [ UPPHÄ2586 ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE med högst 5 % fri
svavelsyra flytande C3 2987 KLORSILANER, FRÄTANDE, N.O.S. 3145 ALKYLFENOLER, FLYTANDE, N.O.S. (inklusive C2 - C12 homologer) 3265 FRÄTANDE SUR ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
organiska 2430 ALKYLFENOLER, FASTA, N.O.S. (inklusive C2-C12homologer) 2585 ALKYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri fasta C4 svavelsyra eller 2585 ARYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri svavelsyra 3261 FRÄTANDE SURT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.
13)
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L200 den 30 juli 1999, s 1-68.
254
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
1719 FRÄTANDE ALKALISK VÄTSKA, N.O.S. flytande C5 2797 BATTERIVÄTSKA, ALKALISK 3266 FRÄTANDE BASISK OORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
oorganiska
fasta C6 3262 FRÄTANDE BASISKT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.
2735 FRÄTANDE AMINER, FLYTANDE, N.O.S. eller basiska flytande C7 2735 FRÄTANDE POLYAMINER, FLYTANDE, N.O.S. ämnen 3267 FRÄTANDE BASISK ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
organiska
3259 AMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. eller fasta C8 3259 POLYAMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. 3263 FRÄTANDE BASISKT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.
(forts)
1903 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 2801 FÄRGÄMNE, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. eller flytande C9 2801 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 3066 FÄRG (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller 3066 FÄRGRELATERAT MATERIAL (inkl färgförtunning och -lösningsmedel) 1760 FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S.
andra
frätande 3147 FÄRGÄMNE, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. eller ämnen 3147 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, FRÄTANDE,
a)
fasta C10 N.O.S. 3244 FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S. 1759 FRÄTANDE FAST ÄMNE, N.O.S. 1774 BRANDSLÄCKARLADDNING, frätande vätska VD ]
2028 RÖKBOMBER, ICKE-EXPLOSIVA, med frätande vätska utan drivanordning 2794 BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED SYRA för lagring av elektricitet 2795 BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED ALKALISK föremål C11 LÖSNING för lagring av elektricitet 2800 BATTERIER, VÅTA, SLUTNA för lagring av elektricitet 3028 BATTERIER, TORRA, INNEHÅLLANDE KALIUMHYDROXID I FAST FORM, för lagring av elektricitet 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE innehållande frätande ämnen, eller 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING innehållande frätande ämnen, eller 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING innehållande frätande ämnen
Frätande ämnen med sekundärfara och föremål som innehåller sådana ämnen
3470 FÄRG, FRÄTANDE, BRANDFARLIG (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller 3470 FÄRGRELATERAT MATERIAL, FRÄTANDE, BRANDFARLIGT (inkl färgförtunning och -lösningsmedel)
[ UPPHÄb)
flytande CF1 2734 FRÄTANDE AMINER, BRANDFARLIGA, FLYTANDE, N.O.S. eller 2734 FRÄTANDE POLYAMINER, BRANDFARLIGA, FLYTANDE, N.O.S. 2986 KLORSILANER, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. brandfarliga CF 2920 FRÄTANDE VÄTSKA, BRANDFARLIG, N.O.S.
fasta CF2 2921 FRÄTANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S.
flytande CS1 3301 FRÄTANDE VÄTSKA, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.
självupphettande CS
3095 FRÄTANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, fasta CS2 N.O.S.
b)
flytande CW1 3094 FRÄTANDE VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S.
vattenreaktiva CW
fasta CW2 3096 FRÄTANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S.
255
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
flytande CO1 3093 FRÄTANDE VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S.
oxiderande CO
fasta CO2 3084 FRÄTANDE FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S.
3471 VÄTEDIFLUORIDER, LÖSNING, N.O.S.
c)
flytande CT1 2922 FRÄTANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.
d)
giftiga CT
e)
fasta CT2 2923 FRÄTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S.
föremål CT3 3506 KVICKSILVER I TILLVERKADE FÖREMÅL
d)
brandfarliga, giftiga, flytande CFT Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning med en klassificeringskod, som bestäms enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.
Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning med en klassificeringskod, som
d)e)
oxiderande, giftiga COT bestäms enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.
a)
Blandningar av fasta ämnen, som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, med frätande vätskor får transporteras under UN 3244, utan tillämpning av klassificeringskriterierna för klass 8, förutsatt att ingen överskottsvätska syns vid tidpunkten för lastning eller när transportenheten försluts. Förpackningar ska motsvara en typ som klarat täthetsprovningen för förpackningsgrupp II.
b)
Klorsilaner som utvecklar brandfarliga gaser med vatten eller i fuktig luft är ämnen i klass 4.3.
c)
Klorformiater med övervägande giftiga egenskaper är ämnen i klass 6.1.
d)
Frätande ämnen, som enligt 2.2.61.1.4 - 2.2.61.1.9 är mycket giftiga vid inandning, är ämnen i klass 6.1.
e)
UN 1690 NATRIUMFLUORID, FAST, UN 1812 KALIUMFLUORID, FAST, UN 2505 AMMONIUMFLUORID, UN 2674 NATRIUMFLUOROSILIKAT, UN 2856 FLUOROSILIKATER, N.O.S., UN 3415 NATRIUMFLUORIDLÖSNING och
UN 3422 KALIUMFLUORIDLÖSNING är ämnen i klass 6.1. VD ]
[ UPPHÄ
256
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
| 2.2.9 | Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål |
|---|---|
| 2.2.9.1 | Kriterier |
| 2.2.9.1.1 | Klass 9 omfattar ämnen och föremål som utgör en fara under transport, vilken inte omfattas av definitionen för andra klasser. |
| 2.2.9.1.2 | Ämnen och föremål i klass 9 indelas enligt följande: M1 Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm M2 Ämnen och utrustning, som i händelse av brand kan bilda dioxiner M3 Ämnen som avger brandfarliga ångor M4 Litiumbatterier M5 Livräddningsutrustning M6 – M8 Miljöfarliga ämnen M6 Vattenförorenande vätskor M7 Vattenförorenande fasta ämnen M8 Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer M9 – M10 Upphettade ämnen VD ] M9 Vätskor M10 Fasta ämnen M11 Övriga ämnen som utgör en fara under transport men inte omfattas av definitionen för någon annan klass Definitioner och klassificering |
| 2.2.9.1.3 | Ämnen och föremål tillordnade klass 9, är angivna i kapitel 3.2 tabell A. Tillordning av ämnen, inklusive blandningar som inte är namngivna i kapitel 3.2 tabell A, med tillämplig benämning i denna tabell eller 2.2.9.3 sker i överensstämmelse med 2.2.9.1.4 - 2.2.9.1.14. Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm [ UPPHÄ |
| 2.2.9.1.4 | Ämnen som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm omfattar asbest och asbesthaltiga blandningar. Ämnen och utrustning, som i händelse av brand kan bilda dioxiner |
| 2.2.9.1.5 | Ämnen och utrustning, som i händelse av brand kan bilda dioxiner omfattar polyklorerade bifenyler (PCB), terfenyler (PCT), polyhalogenerade bifenyler och terfenyler samt blandningar som innehåller dessa ämnen, och utrustning såsom transformatorer, kondensatorer och annan utrustning, som innehåller sådana ämnen eller blandningar. Anm Blandningar som innehåller högst 50 mg/kg PCB eller PCT, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 257 |
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Ämnen som avger brandfarliga ångor
2.2.9.1.6 Ämnen som avger brandfarliga ångor omfattar polymerer, som innehåller brandfarliga vätskor med flampunkt upp till 55°C.
Litiumbatterier
2.2.9.1.7 Celler och batterier, celler och batterier i utrustning eller celler och batterier förpackade med utrustning, som innehåller någon form av litium ska tillordnas UN 3090, 3091, 3480 eller 3481 beroende på vilket som är tillämpligt. De får transporteras enligt dessa benämningar om de uppfyller följande bestämmelser:
(a) varje cell eller batteri ska vara av en typ för vilken det verifierats att den uppfyller alla provningskrav i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3,
Anm Batterier ska vara av en typ som uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, oavsett om de celler som batteriet består av uppfyller provningarna.
(b) alla celler och batterier måste vara försedda med en ventileringsanordning mot inre övertryck eller vara utformade så att våldsam sprängning förhindras under normala transportförhållanden,
(c) alla celler eller batterier måste vara utrustade med en effektiv anordning för att förhindra yttre kortslutning, VD ]
(d) alla batterier med flera celler eller med parallellkopplade celler ska vara utrustade med effektiva anordningar som förhindrar en farlig bakström (t.ex. dioder och säkringar osv.),
(e) celler och batterier ska tillverkas enligt ett kvalitetsledningsprogram som innehåller:
(i) en beskrivning av organisationsstruktur och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet,
(ii) tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner,
(iii) tillverkningskontroll med lämpliga åtgärder för att förhindra och upptäcka inre kortslutning vid tillverkning av celler,
[ UPPHÄ
(iv) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg. Provningsdata ska förvaras och på begäran uppvisas för behörig myndighet,
(v) ledningens granskning för att säkerställa att kvalitetsledningsprogrammet fungerar effektivt,
(vi) rutin för styrning av dokument och dess revision,
(vii) sätt för att kontrollera celler eller batterier som inte överensstämmer med typen provad enligt (a),
258
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(viii) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal, och
(ix) metoder för att kontroller att slutprodukten är fri från skador.
Anm Interna kvalitetsledningsprogram är tillåtna. Tredjepartcertifiering är inte nödvändig, men metoderna angivna i (i)-(ix) ovan ska vara ordentligt dokumenterade och spårbara. En kopia av kvalitetsledningsprogrammet ska på begäran uppvisa för behörig myndighet.
Litiumbatterier omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de uppfyller kraven i särbestämmelse 188 i kapitel 3.3.
Anm UN 3171 Batteridrivet fordon eller UN 3171 Batteridriven utrustning är endast tillämplig för fordon som drivs av våta batterier, natriumbatterier, primära litiumbatterier eller litiumjonbatterier samt utrustning som drivs av våta batterier eller natriumbatterier och som transporteras med dessa batterier installerade.
För detta UN-nummer avses med fordon anordningar som är självdrivande och konstruerade att transportera en eller flera personer eller gods. Exempel på sådana fordon är eldrivna bilar, motorcyklar, skotrar, tre- eller fyrhjuliga fordon eller motorcyklar, elcyklar, rullstolar, åkbara gräsklippare, båtar och flygplan.
Exempel på utrustning är gräsklippare, städmaskiner eller modellbåtar och modellflygplan. Utrustning som drivs av primära litiumbatterier eller VD ]
litiumjonbatterier ska avsändas enligt UN 3091 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, I UTRUSTNING eller UN 3091 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING eller UN 3481 LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING eller UN 3481 LITIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING beroende på vilken som är tillämplig.
Hybridbilar som drivs av både en intern förbränningsmotor och våta batterier, natriumbatterier, primära litiumbatterier eller litiumjonbatterier och som transporteras med batteriet eller batterierna installerade, ska klassificeras som UN 3166 FORDON MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller UN 3166 FORDON MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL beroende på vilken som är tillämpligt. Fordon som innehåller en bränslecell ska klassificeras som UN 3166 BRÄNSLECELLSFORDON MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller UN 3166 BRÄNSLECELLSFORDON MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL beroende på vilken som är [ UPPHÄ
tillämplig.
Livräddningsutrustning
2.2.9.1.8 Livräddningsutrustning omfattar livräddningsutrustning och motorfordonskomponenter, som motsvarar definitionerna i kapitel 3.3, särbestämmelse 235 eller 296.
Miljöfarliga ämnen
2.2.9.1.9 (Borttagen.)
259
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.9.1.10 Miljöfarliga ämnen (vattenmiljön)
2.2.9.1.10.1 Allmänna definitioner
2.2.9.1.10.1.1 Miljöfarliga ämnen omfattar bland annat flytande eller fasta vattenförorenande ämnen samt lösningar och blandningar med sådana ämnen (som beredningar och avfall).
I 2.2.9.1.10 innebär
Ämne: Kemiskt grundämne och dess föreningar i naturlig eller framställd form, inklusive tillsatser som är nödvändiga för att bevara en produkts stabilitet samt eventuella föroreningar från tillverkningsprocessen, men med undantag av lösningsmedel som kan avskiljas från ämnet utan inverkan på ämnets stabilitet eller dess sammansättning.
2.2.9.1.10.1.2 När ämnen och blandningar klassificeras med avseende på miljöeffekter, är det nödvändigt att kartlägga deras fara för vattenmiljön. Med vattenmiljön avses här både de vattenlevande organismerna och det akvatiska ekosystem som de är en del av . Faran identifieras därför utifrån ämnets eller blandningens toxicitet i vattenmiljön, även om denna vid behov ska ändras genom att ytterligare information om nedbrytning och bioackumulering beaktas.
2.2.9.1.10.1.3 Följande klassificeringsförfarande är avsett att tillämpas för alla ämnen och blandningar, men i några fall, t.ex. för metaller och svårlösliga oorganiska föreningar, kan det krävas särskilda riktlinjer .
VD ]
2.2.9.1.10.1.4 Följande definitioner gäller för de förkortningar och begrepp som används i detta avsnitt:
BCF: biokoncentrationsfaktor, BOD: biokemiskt syrebehov, COD: kemiskt syrebehov, GLP: god laboratoriesed, ECx: koncentrationen som är förenad med x % effekt, EC50: den verksamma koncentration av ämnet, som orsakar 50 % av den maximala effekten, ErC50: EC50-värdet uttryckt som minskning av tillväxthastigheten, Kow: fördelningskoefficient oktanol/vatten, LC50: den koncentration av ett ämne i vatten som leder till döden hos 50 % (hälften) i en grupp försöksdjur, L(E)C50: LC50 eller EC50, NOEC: nolleffektkoncentrationen (No Observed Effect Concentration):
[ UPPHÄ
testkoncentrationen omedelbart under den lägst testade koncentrationen med statistiskt säkerställd skadlig effekt. NOEC har ingen statistiskt säkerställd skadlig effekt i jämförelse med kontrollprovet, OECD-riktlinjer: riktlinjer för tester utgivna av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD Test Guidelines).
14) Detta innefattar inte vattenförorenande ämnen för vilka det kan vara nödvändigt att beakta effekterna utanför vattenmiljön, t.ex. folkhälsan. 15) Dessa återfinns i bilaga 10 till GHS.
260
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
2.2.9.1.10.2 Definitioner och krav på uppgiftsunderlag
2.2.9.1.10.2.1 Grundelementen för klassificering med avseende på effekter på vattenmiljön är:
(a) akut toxicitet i vattenmiljön,
(b) kronisk toxicitet i vattenmiljön,
(c) potentiell bioackumulerbarhet eller faktisk bioackumulering, och
(d) nedbrytbarhet (biotisk eller kemisk) av organiska kemikalier.
2.2.9.1.10.2.2 Även om data från internationellt harmoniserade testmetoder föredras, får i praktiken även data från nationella metoder användas i den mån de kan anses likvärdiga. I allmänhet har det beslutats att data för toxiciteten hos söt- och havsvattenarter kan anses som likvärdiga data och ska företrädesvis tas fram genom användning av OECD-riktlinjerna eller från metoder, som är likvärdiga enligt principerna för god laboratoriesed (GLP). Om det inte föreligger några sådana uppgifter ska klassificeringen baseras på bästa föreliggande data.
2.2.9.1.10.2.3 Akut toxicitet i vattenmiljön: ett ämnes inneboende förmåga att skada en organism vid en kortvarig exponering för ämnet i vattenmiljö.
Akut (kortvarig) fara: i klassificeringssyfte, ett ämnes farlighet orsakad av dess akuta toxicitet för en organism under kortvarig exponering av kemikalien i vattenmiljö. VD ]
Akut toxicitet i vattenmiljön ska normalt bestämmas genom användning av ett 96timmars LC50-värde för fisk (OECD 203 eller likvärdig metod), ett 48-timmars EC50värde för kräftdjur (OECD 202 eller likvärdig metod) och/eller ett 72- eller 96timmars EC50-värde för alger (OECD 201 eller likvärdig metod). Dessa arter räknas som representativa för alla vattenorganismer och hänsyn får också tas till data om andra arter, t.ex. andmatsväxter, om testmetoden är lämplig.
2.2.9.1.10.2.4 Kronisk toxicitet i vattenmiljön: ett ämnes inneboende förmåga att orsaka skadliga effekter på vattenlevande organismer i samband med exponering som bestäms i förhållande till organismens livscykel.
Fara för skadliga långtidseffekter: i klassificeringssyfte, ett ämnes farlighet orsakad av dess kroniska toxicitet efter långvarig exponering i vattenmiljö.
Det finns färre data om kronisk toxicitet än om akut toxicitet, och totalt sett är
[ UPPHÄ
testmetoderna inte så standardiserade. Data som bestämts enligt OECD-metod 210 (fisk i tidigt levnadsstadium) eller 211 (reproduktion av dafnior) och 201 (hämmad algtillväxt) kan godtas. Andra verifierade och internationellt erkända tester kan också användas. NOEC-värden eller andra motsvarande ECx-värden ska användas.
2.2.9.1.10.2.5 Bioackumulering innebär nettoresultatet vad gäller upptag, omvandling och eliminering av ett ämne i en organism där alla exponeringsvägar är medräknade (t.ex. luft, vatten, sediment/mark och livsmedel).
Potentiell bioackumulerbarhet ska normalt bestämmas genom användning av fördelningskoefficienten oktanol/vatten, vanligen beskriven som log Kow, bestämd enligt OECD-riktlinje 107 eller 117. Även om detta representerar en potential för bioackumulering, ger en experimentellt bestämd biokoncentrationsfaktor (BCF) ett
261
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
bättre mått och ska föredras om den är tillgänglig. BCF ska bestämmas enligt OECD 305.
2.2.9.1.10.2.6 Nedbrytning: organiska molekylers sönderdelning i mindre molekyler och slutligen till koldioxid, vatten och salter.
Nedbrytning i miljön kan ske biotiskt eller kemiskt (t.ex. genom hydrolys) och de använda kriterierna återspeglar denna omständighet. Snabb biologisk nedbrytning konstateras enklast genom användning av biologisk lättnedbrytbarhet (A–F) i OECDriktlinje 301. Att dessa riktlinjer uppfylls kan betraktas som indikator på snabb nedbrytning i de flesta miljöer. Dessa är riktlinjer för test i sötvatten och följaktligen har även användning av resultat från OECD 306 inkluderats, vilka är bättre lämpade för test i havsmiljö. I den mån sådana uppgifter inte är tillgängliga, gäller att förhållandet BOD5 (5 dygn)/COD > 0,5 räknas som indikation på snabb nedbrytning. Kemisk nedbrytning, såsom hydrolys, kemisk och biotisk primärnedbrytning, nedbrytning i icke-akvatiska media och verifierad snabb nedbrytning i miljön kan alla bidra till att bestämma snabb nedbrytning .
Ämnen räknas som snabbt nedbrytbara i miljön om följande kriterier är uppfyllda:
(a) i undersökningar avseende biologisk lättnedbrytbarhet inom 28 dygn uppnås följande nedbrytningsnivåer:
(i) tester baserade på upplöst organiskt kol: 70 %, (ii) tester baserade på syreupptagning eller koldioxidbildning: 60 % av teoretiskt VD ]
maximivärde.
Dessa värden för biologisk nedbrytbarhet ska ha erhållits inom 10 dygn efter att nedbrytningen börjat, därvid räknas nedbrytningens början som den tidpunkt, vid vilken 10 % av ämnet brutits ned såvida inte ämnet är identifierat som ett komplext ämne bestående av flera komponenter med liknande strukturella beståndsdelar. I detta fall, och när det finns tillräckliga motiv, får värdet tillämpas efter 28 dagar oavsett om tidsvillkoret inom 10 dygn uppnåtts eller inte , eller
(b) i de fall endast BOD- och COD-data är tillgängliga, när förhållandet BOD5/COD ≥ 0,5, eller
(c) om andra övertygande vetenskapliga bevis är tillgängliga för verifiering av att ämnet eller blandningen kan brytas ned inom en tidsrymd av 28 dygn till ett värde över 70 % i vattenmiljön (biotisk och/eller kemisk).
[ UPPHÄ
2.2.9.1.10.3 Klassificeringskriterier och kategorier
2.2.9.1.10.3.1 Ämnen ska tillordnas miljöfarliga ämnen (vattenmiljö), om de motsvarar kriterierna för kategorierna akut 1, kronisk 1 eller kronisk 2 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1. Kriterierna beskriver klassificeringskategorierna i detalj. De är schematiskt sammanfattade i tabell 2.2.9.1.10.3.2.
16) Särskild vägledning för tolkning av data ges i kapitel 4.1 och GHS bilaga 9. 17) Se kapitel 4.1 och bilaga 9, avsnitt A9.4.2.2.3 i GHS.
262
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Tabell 2.2.9.1.10.3.1: Kategorier för ämnen som är farliga för vattenmiljön (se Anm 1)
(a) Akut fara (för vattenmiljön)
Kategori akut 1: (se Anm 2)
96 h LC50 (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l (se Anm 3)
(b) Fara för skadliga långtidseffekter (för vattenmiljön) (se även figur 2.2.9.1.10.3.1)
(i) Ej snabbt nedbrytbara ämnen (se Anm 4), för vilka det finns tillräcklig data om kronisk toxicitet
Kategori kronisk 1: (se Anm 2)
Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra ≤ 0,1 mg/l vattenväxter)
VD ]
Kategori kronisk 2:
Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra ≤ 1 mg/l vattenväxter)
(ii) Snabbt nedbrytbara ämnen, för vilka det finns tillräcklig data om kronisk toxicitet
Kategori kronisk 1: (se Anm 2) Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,01 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,01 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra ≤ 0,01 mg/l vattenväxter)
Kategori kronisk 2: [ UPPHÄ
Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra ≤ 0,1 mg/l vattenväxter)
263
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
(iii) Ämnen för vilka tillräcklig data om kronisk toxicitet inte är tillgänglig
Kategori kronisk 1: (se Anm 2) 96 h LC50 (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l (se Anm 3) och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller om värdet på BCF saknas används log Kow ≥ 4) (se Anm 4 och 5).
Kategori kronisk 2:
96 h LC50 (för fisk) > 1 till ≤ 10 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) > 1 till ≤ 10 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) > 1 till ≤ 10 mg/l (se Anm 3) och ämnet är ej snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller om värdet på BCF saknas används log Kow ≥ 4) (se Anm 4 och 5).
Anm 1 Fisk, kräftdjur och alger testas som representanter för flera trofinivåer och taxa. Testmetoderna är i hög grad standardiserade. Data för andra organismer får även användas, förutsatt att de representerar likvärdiga arter och testresultatmått.
Anm 2 När ett ämne klassificeras akut 1 och/eller kronisk 1 är det samtidigt nödvändigt att ange lämplig multiplikationsfaktor (M-faktor) (se 2.2.9.1.10.4.6.4) för användning av sammanräkningsmetoden. VD ]
Anm 3 När toxiciteten för alger ErC50 (= EC50 (tillväxthastighet)) ligger mer än 100 gånger lägre än den näst mest känsliga arten och resulterar i klassificering endast baserad på denna effekt, ska det övervägas om den är representativ för toxiciteten för vattenväxter. När det kan visas att så inte är fallet, ska en fackmässig bedömning ligga till grund för att besluta om klassificering. Klassificeringen ska baseras på värdet för ErC50. Om grunden till EC50värdet inte anges eller inget ErC50-värde registrerats ska klassificeringen baseras på det lägsta tillgängliga EC50-värdet.
Anm 4 Brist på förmåga att brytas ner snabbt baseras antingen på bristande biologisk lättnedbrytbarhet eller andra bevis på bristande förmåga att brytas ner snabbt. Om inte användbar data för nedbrytbarhet är tillgänglig, varken experimentellt fastställd eller uppskattad, ska ämnet anses vara ej snabbt nedbrytbar.
[ UPPHÄ
Anm 5 Potentiell bioackumulerbarhet, baserad på experimentellt härledd BCF ≥ 500 eller, om värdet på BCF saknas, log Kow ≥ 4, förutsatt att Kow är en lämplig deskriptor för ämnets potentiella bioackumulerbarhet. Uppmätta log Kowvärden har prioritet före uppskattade värden och uppmätta BCF-värden har prioritet före log Kow-värden.
264
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Figur 2.2.9.1.10.3.1: Kategorier för ämnen som har skadliga långtidseffekter för vattenmiljön
Finns lämpliga data om kronisk ja Klassificera enligt kriterierna i tabell toxicitet för alla 2.2.9.1.10.3.1 (b) (i) eller 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) tre trofinivåer? beroende på information om snabb nedbrytbarhet
nej
Bedöm såväl: (a) enligt kriterierna i tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (i) eller 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) (beroende på Finns lämpliga information om snabb nedbrytbarhet, som data om kronisk ja toxicitet för en (b) (om det finns lämpliga data om akut toxicitet eller två för de andra trofinivåerna) enligt kriterierna i trofinivåer? tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii),
och klassificera enligt det strängaste resultatet
VD ]
nej
ja
Finns lämpliga Klassificera enligt kriterierna i tabell data om akut 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii) toxicitet?
[ UPPHÄ
265
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.9.1.10.3.2 Klassificeringsschemat i tabell 2.2.9.1.10.3.2 sammanfattar klassificeringskriterierna för ämnen.
Tabell 2.2.9.1.10.3.2: Klassificeringsschema för ämnen som är farliga för vattenmiljön
Klassificeringskategorier
Akut fara Fara för skadlig långtidseffekter
(se Anm 1) (se Anm 2)
Lämplig data om kronisk toxicitet finns Lämplig data om kronisk toxicitet Ej snabbt nedbrytbara Snabbt nedbrytbara finns inte ämnen ämnen
(se Anm 1) (se Anm 3) Anm 3 (se )
Kategori: akut 1 Kategori: kronisk 1 Kategori: kronisk 1 Kategori: kronisk 1
L(E)C50 ≤ 1,00 NOEC eller ECX ≤ 0,1 NOEC eller ECX ≤ 0,01 L(E)C50 ≤ 1,00 och brist på förmåga att brytas ner snabbt och/eller BCF ≥ 500 eller, om värde på BCF saknas, log KOW ≥ 4
Kategori: kronisk 2 Kategori: kronisk 2 Kategori: kronisk 2
0,1 < NOEC eller ECX ≤ 1 0,01 < NOEC eller ECX ≤ 1 1,00 < L(E)C50 ≤ 10,0 och brist på förmåga att brytas ner snabbt och/eller BCF ≥ 500 eller, om värde på BCF saknas, log KOW ≥ 4
VD ]
Anm 1 Akut fara baserad på L(E)C50-värden i mg/l för fisk, kräftdjur och/eller alger eller andra vattenväxter (eller kvantitativa struktur-aktivitetssamband (Quantitative Structure Activity Relationships (QSAR)), om experimentell
18)
data saknas ).
Anm 2 Ämnen ska klassificeras i de olika kategorierna för kronisk toxicitet, såvida det inte finns lämplig data om kronisk toxicitet för alla tre trofinivåer över vattenlösligheten eller över 1 mg/l. (Med ”lämplig” avses data som i tillräcklig grad omfattar aktuellt resultatmått. Detta innebär i allmänhet uppmätt testdata, men för att undvika onödiga tester kan det från fall till fall även innebära uppskattad data, t.ex. (Q)SAR, eller för uppenbara fall expertbedömning).
Anm 3 Kronisk toxicitet baserad på NOEC eller motsvarande ECX-värden i mg/l för fisk eller kräftdjur eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet.
[ UPPHÄ
2.2.9.1.10.4 Kategorier och kriterier för klassificering av blandningar
2.2.9.1.10.4.1 Klassificeringssystemet för blandningar omfattar de klassificeringskategorier som används för ämnen, dvs. kategorierna akut 1 samt kronisk 1 och 2. För att använda alla tillgängliga data för klassificering av blandningens farliga egenskaper för vattenmiljön, görs följande antagande, som tillämpas i förekommande fall:
De ”relevanta beståndsdelarna” i en blandning är de som förekommer i en koncentration av minst 0,1 viktprocent för beståndsdelar klassificerade som akut och/eller kronisk 1, samt minst 1 viktprocent för andra beståndsdelar, såvida inte det
Särskild vägledning finns i kapitel 4.1, paragraf 4.1.2.13, och bilaga 9, avsnitt A9.6, i GHS.
266
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
förmodas (t.ex. när det rör sig om mycket toxiska beståndsdelar, se 2.2.9.1.10.4.6.4) att en beståndsdel som förekommer i en koncentration under 0,1 %, ändå kan vara relevant för klassificeringen av blandningen på grund av dess vattenförorenande egenskaper.
2.2.9.1.10.4.2 Klassificeringen sker stegvis och är beroende av vilken slags information som föreligger om själva blandningen och de ingående ämnena. Den stegvisa ansatsen omfattar följande element:
(a) klassificering baserade på testade blandningar,
(b) klassificering baserad på överbryggningsprinciper,
(c) användning av ”sammanräkning av klassificerade beståndsdelar” och/eller en ”additionsformel”.
Nedanstående figur 2.2.9.1.10.4.2 beskriver metodiken att följa.
Figur 2.2.9.1.10.4.2: Stegvis ansats för klassificering av blandningar, beroende på deras farliga egenskaper (akuta och skadliga långtidseffekter) för vattenmiljön
För blandningen som helhet finns testdata om toxiciteten i vatten tillgängliga
Klassificering efter akut Nej Ja fara eller fara för skadliga långtidseffekter
VD ]
(2.2.9.1.10.4.3)
För uppskattning av Klassificering efter akut farorna finns tillräckligt Ja Användning av fara eller fara för med data om liknande överbryggningsprinciper (2.2.9.1.10.4.4) skadliga långtidseffekter blandningar Nej Användning av sammanräkningsmetoden (2.2.9.1.10.4.6.1-2.2.9.1.10.4.6.4) med användning av: (a) procentsats av alla beståndsdelar som tillordnats kategorin kronisk toxicitet För alla relevanta Ja beståndsdelar finns (b) procentsats av beståndsdelar som Klassificering efter akut antingen data om tillordnats kategorin akut toxicitet fara eller fara för toxiciteten I vattenmiljön skadliga långtidseffekter eller klassificeringsdata (c) procentsats av beståndsdelar med data om akut toxicitet. Användning av additionsformlerna (2.2.9.1.10.4.5.2) [ UPPHÄoch konvertera det härledda L(E)C50
eller EqNOECm till aktuell kategori för akuta eller skadliga Nej
Användning av Användning av sammanräkningsmetoden Klassificering efter akut tillgängliga data om och additionsformeln (2.2.9.1.10.4.6.1fara eller fara för kända beståndsdelars 2.2.9.1.10.4.6.4) och tillämpning av skadliga långtidseffekter farliga egenskaper 2.2.9.1.10.4.6.5
267
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.9.1.10.4.3 Klassificering av blandningar när toxicitetsdata finns tillgängliga för hela blandningen
2.2.9.1.10.4.3.1 Om blandningen i sig har testats med avseende på toxicitet i vattenmiljön, ska denna information användas för att klassificera blandningen enligt kriterierna som är överenskomna för ämnen. Klassificeringen baseras normalt sett på uppgifter om fisk, kräftdjur och alger/växter (se 2.2.9.1.10.2.3 och 2.2.9.1.10.2.4). Om lämpliga data för akut eller kronisk toxicitet saknas för blandningen i sig, ska ”överbryggningsprinciper” eller ”sammanräkningsmetod” tillämpas (se 2.2.9.1.10.4.4 till 2.2.9.1.10.4.6).
2.2.9.1.10.4.3.2 Klassificering av blandningars fara för skadliga långtidseffekter kräver ytterligare information om nedbrytbarhet och i vissa fall bioackumulering. Det finns inga data om nedbrytbarhet och bioackumulering för blandningar i sig. Tester av nedbrytbarhet och bioackumulering hos blandningar används inte då de vanligtvis är svåra att tolka och sådana tester är endast användbara för enskilda ämnen.
2.2.9.1.10.4.3.3 Klassificering i kategori akut 1
(a) Om det finns lämpliga testdata om akut toxicitet (LC50 eller EC50) för blandningen som helhet och L(E)C50 ≤ 1 mg/l:
Klassificera blandningen i akut 1 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1 (a).
(b) Om det finns testdata om akut toxicitet (LC50(s) eller EC50(s)) för blandningen som helhet (normalt för alla tre trofinivåer) och L(E)C50(s) > 1 mg/l, eller över vattenlöslighet: VD ]
Blandningen behöver inte klassificeras avseende akut fara enligt RID/RID-S.
2.2.9.1.10.4.3.4 Klassificering i kategori kronisk 1 och 2
(a) Om det finns lämpliga data om kronisk toxicitet (ECx eller NOEC) för blandningen som helhet och ECx eller NOEC hos den testade blandningen är ≤ 1 mg/l:
(i) klassificera blandningen i kronisk 1 eller kronisk 2 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) (snabbt nedbrytbar) om tillgänglig information leder till slutsatsen att alla relevanta beståndsdelar i blandningen är snabbt nedbrytbara.
(ii) klassificera blandningen i kronisk 1 eller kronisk 2 i alla övriga fall enligt tabell 2.2.9.1.10..3.1 (b) (i) (ej snabbt nedbrytbar).
[ UPPHÄ
(b) Om det finns lämpliga data om kronisk toxicitet (ECx eller NOEC) för blandningen som helhet och ECx(s) eller NOEC(s) hos den testade blandningen är > 1 mg/l, eller över vattenlöslighet för alla tre trofinivåer:
Blandningen behöver inte klassificeras avseende fara för skadliga långtidseffekter enligt RID/RID-S.
2.2.9.1.10.4.4 Klassificering av blandningar om det inte finns toxicitetsdata om blandningen som helhet: Överbryggningsprinciper
2.2.9.1.10.4.4.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på fara för vattenmiljön men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade
268
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med nedanstående fastställda överbryggningsprinciper. Detta säkerställer att tillgänglig data, i största möjliga mån, används vid klassificeringsförfarandet för karakterisering av blandningens farlighet, utan ytterligare behov av djurförsök.
2.2.9.1.10.4.4.2 Utspädning
Om en ny blandning erhålls genom att en testad blandning eller ett ämne späds med ett spädmedel med samma eller lägre faroklassificering än den minst giftiga beståndsdelen i den ursprungliga blandningen, och som inte förväntas påverka andra beståndsdelars farliga egenskaper, ska den nya blandningen klassificeras i samma kategori som den ursprungliga blandningen eller det ursprungliga ämnet. Alternativt får metoden som beskrivs i 2.2.9.1.10.4.5 tillämpas.
2.2.9.1.10.4.4.3 Produktionspartier
Klassificeringen med avseende på fara för vattenmiljön av ett testat parti av en blandning ska antas vara väsentligen likvärdig med den av ett annat ej testat parti av samma kommersiella produkt, om den tillverkats eller stått under tillsyn av samma tillverkare, såvida det inte finns anledning att tro att en betydande variation i partiet finns så att faroklassificeringen för vattenmiljön ändras. I så fall är det nödvändigt med en ny klassificering.
2.2.9.1.10.4.4.4 Koncentration hos blandningar som tillordnats de striktaste klassificeringskategorierna (kronisk 1 och akut 1) VD ]
Om en testad blandning klassificerats i kategorin kronisk 1 och/eller akut 1, och beståndsdelar av blandningen som klassificerats i kategorin kronisk toxicitet 1 och/eller akut 1 koncentreras ytterligare utan att testas, så ska blandningen med den högre koncentrationen klassificeras i samma kategori som den ursprungliga testade blandningen utan ytterligare test.
2.2.9.1.10.4.4.5 Interpolering inom en toxicitetskategori
För tre blandningar (A, B och C) med samma beståndsdelar: om blandningarna A och B har testats och tillhör samma toxicitetskategori, och om den ej testade blandningen C innehåller samma toxikologiskt aktiva beståndsdelar som blandningarna A och B, men har en koncentration av toxikologiskt aktiva beståndsdelar som ligger mellan koncentrationerna i blandningarna A och B, så kan blandning C antas tillhöra samma kategori som A och B. 2.2.9.1.10.4.4.6 Väsentligen likartade blandningar [ UPPHÄ
Antag följande:
(a) två blandningar:
(i) A + B,
(ii) C + B,
(b) koncentrationen av beståndsdel B är i stort sett samma i båda blandningarna,
269
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
(c) koncentrationen av beståndsdel A i blandning (i) är lika hög som koncentrationen av beståndsdel C i blandning (ii),
(d) data om faror för vattenmiljön för av beståndsdelarna A och C finns tillgängliga och i princip likartade, dvs. beståndsdelarna omfattas av samma kategori och det förväntas inte att de påverkar toxiciteten i vattenmiljön av beståndsdel B.
Om blandning (i) eller (ii) redan har klassificerats utifrån testdata, så kan den andra blandningen placeras i samma kategori.
2.2.9.1.10.4.5 Klassificering av blandningar när toxicitetsdata finns tillgängliga för alla beståndsdelar eller endast för några beståndsdelar i blandningen
2.2.9.1.10.4.5.1 Klassificeringen av blandningar ska grundas på en sammanräkning av koncentrationerna av dess klassificerade beståndsdelar. Andelen beståndsdelar klassificerade för akut fara eller fara för skadliga långtidseffekter förs direkt in i sammanräkningsmetoden. En närmare beskrivning finns i 2.2.9.1.10.4.6.1 – 2.2.9.1.10.4.6.4.
2.2.9.1.10.4.5.2 Blandningar kan skapas genom kombination av såväl klassificerade beståndsdelar (akut 1 och/eller kronisk 1 och 2), som andra beståndsdelar för vilka adekvata testdata om toxicitet finns tillgängliga. Om adekvata toxicitetsdata föreligger för mer än en beståndsdel i blandningen beräknas den kombinerade toxiciteten för dessa beståndsdelar genom nedanstående additionsformler (a) eller (b) beroende på arten av toxicitetsdata.
VD ]
(a) Baserat på akut toxicitet i vattenmiljön
Ci C
∑ i
=
∑
L(E)C50m n L(E)C50i
där:
| Ci | = koncentrationen av beståndsdel i (angivet som viktprocent), |
| L(E)C50i | = (mg/l) LC50 eller EC50 för beståndsdel i, |
| n | = antalet beståndsdelar, varvid i går från 1 till n, |
L(E)C50m = L(E)C50 för den del av blandningen där testdata föreligger. Den beräknade toxiciteten ska användas för att placera den delen av blandningen [ UPPHÄ
i kategorin för akut fara som sedan används i sammanräkningsmetoden. (b) Baserat på kronisk toxicitet i vattenmiljön
Ci + C j C C j
∑ ∑ i
= +
∑ ∑
EqNOECm n NOECi n 0,1⋅ NOECj
där Ci = koncentrationen av beståndsdel i (angivet som viktprocent) avseende snabbt nedbrytbara beståndsdelar,
270
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
| Cj | = koncentrationen av beståndsdel j (angivet som viktprocent) avseende ej snabbt nedbrytbara beståndsdelar, |
| NOECi | = NOEC (eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet) för beståndsdel i avseende snabbt nedbrytbara beståndsdelar, i mg/l, |
| NOECj | = NOEC (eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet) för beståndsdel j avseende ej snabbt nedbrytbara beståndsdelar, i mg/l, |
| n | = antalet beståndsdelar, varvid i och j går från 1 till n, |
| EqNOECm | = NOEC-ekvivalent för den del av blandningen där testdata föreligger. |
Toxicitetsekvivalenten speglar således det faktum att ej snabbt nedbrytbara ämnen klassificeras i en farokategori strängare än snabbt nedbrytbara ämnen.
Den beräknade toxicitetsekvivalenten ska användas för att placera den delen av blandningen i kategorin för fara för skadliga långtidseffekter enligt kriterierna för snabbt nedbrytbara ämnen (tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii)), som sedan används i sammanräkningsmetoden. 2.2.9.1.10.4.5.3 När additionsformeln används för en del av blandningen är det bäst att beräkna VD ]
toxiciteten för denna del genom att för varje beståndsdel använda toxicitetsvärden för samma taxonomiska grupp (t.ex. fisk, kräftdjur, alger) och sedan använda den högsta toxiciteten (det lägsta värdet) som erhålls (dvs. använda den mest känsliga av de tre taxonomiska grupperna). Om det för varje beståndsdel inte finns några toxicitetsdata för samma taxonomiska grupp, väljs toxicitetsvärdet för varje beståndsdel på samma sätt som när det gäller klassificering av ämnen, dvs. den högsta toxiciteten (från den känsligaste testorganismen) används. Den beräknade akuta och kroniska toxiciteten ska sedan användas för att bedöma om denna del av blandningen ska klassificeras akut 1 och/eller kronisk 1 eller 2 utifrån samma kriterier som för ämnen.
2.2.9.1.10.4.5.4 Om en blandning klassificerats på mer än ett sätt, ska den metod som ger den strängaste klassificeringen användas.
2.2.9.1.10.4.6 Sammanräkningsmetoden
2.2.9.1.10.4.6.1 Klassificeringsförfarande
[ UPPHÄ
I regel väger en strängare eller högre klassificering tyngre än en lägre, dvs. en klassificering i kronisk 1 väger tyngre än en klassificering i kronisk 2. I vårt exempel innebär det alltså att klassificeringen redan är klar om resultatet är kronisk 1. En högre klassificering än så finns inte. Med avseende på fara för skadliga långtidseffekter är det därför inte nödvändigt att gå vidare med klassificeringen.
2.2.9.1.10.4.6.2 Klassificering i kategorin akut 1
2.2.9.1.10.4.6.2.1 Först beaktas alla beståndsdelar klassificerade i kategorin akut 1. Om summan av koncentrationerna (i %) av dessa beståndsdelar multiplicerat med deras respektive Mfaktor är större än eller lika med 25 %, ska hela blandningen klassificeras i akut 1. Om
271
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
resultatet av beräkningen ger en klassificering av blandningen i kategorin akut 1 är klassificeringsförfarandet därmed slutfört.
2.2.9.1.10.4.6.2.2 Klassificeringen av blandningar med avseende på akut fara utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar sammanfattas i tabell 2.2.9.1.10.4.6.2.2 nedan.
Tabell 2.2.9.1.10.4.6.2.2: Klassificering av blandningar med avseende på akuta faror, utgående från summan av koncentrationen av klassificerade beståndsdelar
Summa av koncentrationen (i %) av Blandning klassificerad som: beståndsdelar klassificerade som: a) Akut 1 × M ≥ 25 % Akut 1
a) För förklaring av faktorn M, se 2.2.9.1.10.4.6.4.
2.2.9.1.10.4.6.3 Klassificering i kategorierna kronisk 1 och 2
2.2.9.1.10.4.6.3.1 Först ska alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 beaktas. Om summan av koncentrationerna (i %) av dessa beståndsdelar multiplicerat med deras respektive Mfaktor är större eller lika med 25 %, ska hela blandningen klassificeras kronisk 1. Detta innebär att klassificeringen är klar.
2.2.9.1.10.4.6.3.2 Om blandningen inte klassificeras kronisk 1, ska kronisk 2 övervägas. Om summan av koncentrationerna (i %) av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 multiplicerat med deras respektive M-faktor multiplicerat med 10, plus summan av VD ]
koncentrationerna (i %) av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 2 är större eller lika med 25 %, ska blandningen klassificeras kronisk 2. Detta innebär att klassificeringen är klar.
2.2.9.1.10.4.6.3.3 Klassificering av blandningar med avseende på deras fara för skadliga långtidseffekter utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar, sammanfattas i nedanstående tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3.
Tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3: Klassificering av en blandningar med avseende på fara för skadliga långtidseffekter, utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar
Summa av koncentrationerna (i %) av Blandning klassificerad som: beståndsdelar klassificerade som: a) Kronisk 1 × M ≥ 25 % Kronisk 1 (M × 10 × kronisk 1) + kro[ UPPHÄnisk 2 ≥ 25 % Kronisk 2
a) För förklaring av faktorn M, se 2.2.9.1.10.4.6.4.
2.2.9.1.10.4.6.4 Blandningar med mycket toxiska beståndsdelar
Beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 med akut toxicitet som ligger under 1 mg/l och/eller kronisk toxicitet som ligger under 0,1 mg/l (om ej snabbt nedbrytbar) och 0,01 mg/l (om snabbt nedbrytbar) bidrar till blandningens toxicitet även vid låga koncentrationer och ges ökad betydelse då sammanräkningsmetoden av klassificerade beståndsdelar ska användas. För en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 ska något av följande användas: Den stegvisa metoden i 2.2.9.1.10.4.6.2 och 2.2.9.1.10.4.6.3 där man använder en viktad summa
272
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
genom att multiplicera koncentrationerna för beståndsdelarna som klassificerats akut 1 respektive kronisk 1 med en faktor i stället för att bara summera procentandelarna. Detta innebär att koncentrationen av akut 1 i den vänstra kolumnen i tabell 2.2.9.1.10.4.6.2.2 och koncentrationen av kronisk 1 i den vänstra kolumnen i tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3 multipliceras med respektive faktor. Vilka multiplikationsfaktorer som ska användas för dessa beståndsdelar beror på toxicitetsvärdet enligt tabell 2.2.9.1.10.4.6.4 nedan. Vid klassificeringen av en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 måste den ansvarige således veta vilken M-faktor som ska användas för att kunna använda sammanräkningsmetoden av klassificerade beståndsdelar. Alternativt kan additionsformeln användas (se 2.2.9.1.10.4.5.2), förutsatt att det finns toxicitetsdata för alla mycket toxiska beståndsdelar i blandningen samt övertygande belägg för att alla övriga beståndsdelar, inklusive sådana för vilka det inte finns några specifika uppgifter avseende akut och/eller kronisk toxicitet, har låg eller ingen toxicitet och att de inte avsevärt bidrar till blandningens miljöfarliga egenskaper.
Tabell 2.2.9.1.10.4.6.4: Multiplikationsfaktorer för mycket toxiska beståndsdelar i blandningar
Akut toxicitet Multiplikations- Kronisk toxicitet Multiplikationsfaktor faktor (M) (M)
L(E)C50-värde NOEC-värde Ej snabbt Snabbt nedbryt- nedbrytbara bara bestånds- beståndsdelar delar
0,1 < L(E)C50 ≤ 1 1 0,01 < NOEC ≤ 0,1 1 -
VD ]
0,01 < L(E)C50 ≤ 0,1 10 0,001 < NOEC ≤ 0,01 10 1 0,001 < L(E)C50 ≤ 0,01 100 0,0001 < NOEC ≤ 0,001 100 10 0,0001 < L(E)C50 ≤ 0,001 1000 0,00001 < NOEC ≤ 0,0001 1000 100 0,00001 < L(E)C50 ≤ 0,0001 10000 0,000001 < NOEC ≤ 0,00001 10000 1000 (Fortsättning i intervall om en faktor 10) (Fortsättning i intervall om en faktor 10)
2.2.9.1.10.4.6.5 Klassificering av blandningar med beståndsdelar utan användbar information
Om det inte finns någon användbar information avseende akut toxicitet eller fara för skadliga långtidseffekter för vattenmiljön för en eller flera relevanta beståndsdelar, kan blandningen inte placeras i en eller flera bestämda farokategorier. I detta fall ska blandningen klassificeras enbart utifrån kända beståndsdelar och säkerhetsdatablad ska innehålla upplysningen ”innehåller x % beståndsdelar vars farlighet för vattenmiljön är okänd”.
2.2.9.1.10.5 Ämnen eller blandningar klassificerade som miljöfarliga ämnen (vattenmiljön) enligt
[ UPPHÄ19)
EG-förordning 1272/2008
Om data för klassificering enligt kriterierna i 2.2.9.1.10.3 och 2.2.9.1.10.4 inte är tillgängliga, gäller att ett ämne eller blandning:
(a) ska klassificeras som ett miljöfarligt ämne (vattenmiljön) om det måste tillordnas kategori(erna) Akut 1, Kronisk 1 eller Kronisk 2 enligt EG-förordning 1272/2008 , eller, om det fortfarande är relevant enligt nämnda förordning,
19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (Europeiska unionens officiella tidning nr L 353, av 31 december 2008).
273
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
riskfras(erna) R50, R50/53 eller R51/53 enligt direktiven 67/548/EEG eller 1999/45/EG ,
(b) får betraktas som ett ej miljöfarligt ämne (vattenmiljön) om det inte måste tillordnas en sådan riskfras eller kategori enligt ovan nämnda direktiv eller förordning.
2.2.9.1.10.6 Klassificering av ämnen eller blandningar som miljöfarliga ämnen (vattenmiljön) enligt bestämmelserna i 2.2.9.1.10.3, 2.2.9.1.10.4 eller 2.2.9.1.10.5
Ämnen eller blandningar som klassificeras som miljöfarliga (vattenmiljön) och inte motsvarar kriterierna för någon annan klass i RID/RID-S, ska benämnas:
UN 3077 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S., eller UN 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S.
De ska inplaceras i förpackningsgrupp III.
2.2.9.1.11 Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMMO) och genetiskt modifierade organismer (GMO) är mikroorganismer och organismer i vilka det genetiska materialet avsiktligt har förändrats genom gentekniska metoder på ett sätt som inte förekommer i naturen. De ska tillordnas klass 9 (UN 3245), om de inte motsvarar definitionen för giftiga ämnen eller smittförande ämnen, men kan förändra djur, växter eller mikrobiologiska ämnen på ett sätt som normalt inte kommer av naturlig fortplantning.
VD ]
Anm 1 GMMO och GMO som är smittförande ämnen ingår i klass 6.2, UN 2814, UN 2900 eller UN 3373.
Anm 2 GMMO eller GMO omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de godkänts för användning av behöriga myndigheter i ursprungs-, transit- och destinationsländerna .
Anm 3 Levande djur får inte användas som bärare av genetiskt modifierade mikroorganismer i klass 9, med undantag av om ämnet i fråga inte kan transporteras på annat sätt. Genetiskt modifierade levande djur ska transporteras enligt villkor fastställda av behöriga myndigheter i ursprungsoch destinationsländerna.
2.2.9.1.12 (Tills vidare blamk.)
Upphettade ämnen
[ UPPHÄ
2.2.9.1.13 Upphettade ämnen omfattar ämnen som transporteras eller lämnas till transport i flytande tillstånd vid eller över 100 °C, dock under deras flampunkt, om de har en
20) Rådets direktiv 67/548/EEG av 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (Europeiska gemenskapernas tidning, nr L 196, av 16 augusti 1967, sid 1-5). 21) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (Europeiska gemenskapernas officiella tidning, nr L 200, av 30 juli 1999, s. 1-68). 22) Se särskilt del C i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 106 av 17 april 2001, sid. 8-14), vari tillståndsförfarandet för Europeiska Gemenskapen fastställs.
274
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
sådan. De omfattar även fasta ämnen som transporteras eller lämnas till transport vid eller över 240 °C. Anm Upphettade ämnen får tillordnas klass 9 endast när de inte motsvarar kriterierna för någon annan klass. Övriga ämnen som utgör en fara under transport men inte omfattas av definitionen för
någon annan klass
2.2.9.1.14 De nedan nämnda olika ämnena, som inte omfattas av definitionen för någon annan klass, är tillordnade klass 9: - fast ammoniakförening med flampunkt under 60°C - mindre farlig ditionit - mycket lättflyktig vätska - ämne, som avger skadliga ångor - ämnen som innehåller allergener - kemisatser, reagenssatser och första förbandssats - elektrokemiska dubbelskiktskondensatorer (med en energilagringskapacitet större än 0,3 Wh) VD ]
Anm Följande ämnen och föremål, som anges i FN:s modellregelverk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S: UN 1845 Koldioxid, fast (torris) , UN 2071 Ammoniumnitrathaltiga gödselmedel, UN 2216 Fiskmjöl (fiskrester), stabiliseradt, UN 2807 Magnetiskt material, UN 3166 Förbränningsmotor eller fordon med brandfarlig gas som drivmedel eller fordon med brandfarlig vätska som drivmedel, eller bränslecellsmotor eller –fordon med brandfarlig gas eller brandfarlig vätska som drivmedel UN 3171 Batteridrivet fordon eller batteridriven utrustning (se även Anm i slutet av 2.2.9.1.7), UN 3334 Vätska som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s., UN 3335 Fast ämne som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s.,
[ UPPHÄ
UN 3363 Farligt gods i maskiner eller farligt gods i utrustning
Inplacering i förpackningsgrupper
2.2.9.1.15 När så anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 4, inplaceras ämnen och föremål i klass 9 i en av följande förpackningsgrupper beroende på sin farlighetsgrad: Förpackningsgrupp II: farliga ämnen, Förpackningsgrupp III: mindre farliga ämnen.
23) För UN 1845, koldioxid, fast (torris) som används för kylning, se 5.5.3.
275
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
2.2.9.2 Ämnen och föremål som inte är tillåtna för transport
Följande ämnen och föremål är inte tillåtna för transport:
- litiumbatterier, som inte uppfyller villkoren i kapitel 3.3, särbestämmelse 188,
230 eller 636,
- tömda, ej rengjorda uppsamlingsbehållare för utrustning såsom transformatorer, kondensatorer och hydraulisk utrustning, vilka innehåller ämnen i UN 2315, 3151, 3152 eller 3432.
2.2.9.3 Förteckning över benämningar
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
2212 ASBEST, BLÅ (krokidolit) 2212 ASBEST, BRUN (amosit, mysorit) ämnen som kan vara hälsofarliga vid M1 2590 ASBEST, VIT (krysotil, aktinolit, antofyllit eller inandning som fint damm tremolit)
2315 POLYKLORERADE BIFENYLER, FLYTANDE 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER, FASTA ämnen och utrustning som, i händelse av M2 3151 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FLYTANDE brand, kan bilda dioxiner eller 3151 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FLYTANDE 3152 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FASTA eller 3152 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FASTA
2211 POLYMERKULOR, EXPANDERBARA som utvecklar brandfarliga ångor ämnen som avger brandfarliga ångor M3 3314 GJUTMASSA AV PLASTFÖRENING som massa VD ]deg, blad eller i sprutad/pressad form, som avger
brandfarliga ångor
3090 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA (litiummetall och litiumlegeringar) litiumbatterier M4 3091 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, I UTRUSTNING eller 3091 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING (litiummetall och litiumlegeringar) 3480 LITIUMJONBATTERIER (inkl. litiumjonpolymerbatterier) 3481 LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING (inkl. litiumjon-polymerbatterier), eller 3481 LITIUMJONBATTERIER, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING (inkl. litiumjon-polymerbatterier)
2990 LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, SJÄLVUPPBLÅSANDE livräddningsutrustning M5 3072 LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, EJ SJÄLVUPPBLÅSANDE, innehållande farligt gods som utrustning 3268 GASGENERATORER FÖR KROCKKUDDAR, eller 3268 KROCKKUDDEMODULER, eller 3268 BÄLTESFÖRSTRÄCKARE
[ UPPHÄ
flytande M6 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S.
vattenförorenande
fasta M7 3077 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S.
miljöfarliga 3245 GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER ämnen genetiskt modifierade mikro- M8 eller organismer och organismer 3245 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER
flytande M9 3257 VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, N.O.S., vid eller över 100 ºC och under dess flampunkt (inkl smälta metaller, smälta salter, etc.)
upphettade ämnen
3258 FASTA ÄMNEN, FÖRHÖJD TEMPERATUR, fasta M10 N.O.S., vid eller över 240 ºC
276
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål
(forts)
(Ingen samlingsbenämning är tillgänglig. Endast följande ämnen i kapitel 3.2, tabell A, med denna klassificeringskod, omfattas av bestämmelserna i klass 9.) 1841 AMMONIAKACETALDEHYD övriga ämnen eller föremål som utgör en fara 1931 ZINKDITIONIT (ZINKHYDROSULFIT) under transport, men som inte omfattas av 1941 DIBROMDIFLUORMETAN någon annan klass M11 1990 BENSALDEHYD 2969 RICINFRÖN eller 2969 RICINMJÖL eller 2969 RICINFRÖKAKOR eller 2969 RICINFLINGOR 3316 KEMISATS 3316 REAGENSSATS eller 3316 FÖRSTA FÖRBANDSSATS 3359 GASBEHANDLAD LASTBÄRARE 3499 KONDENSATOR, elektrokemiskt dubbelskikt (med en energilagringskapacitet större än 0,3 Wh)
VD ]
[ UPPHÄ
277
VD ]
[ UPPHÄ
278
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Kapitel 2.3
Testmetoder
| 2.3.0 | Allmänt Såvida inget annat föreskrivs i kapitel 2.2 eller i detta kapitel, motsvarar de testmetoder som används för klassificering av farligt gods dem som beskrivs i testhandboken. |
|---|---|
| 2.3.1 | Utsvettningstest för blandsprängämnen av typ A |
| 2.3.1.1 | UN 0081 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP A, som innehåller mer än 40 % flytande salpetersyraester, ska förutom det i testhandboken nämnda testet även genomgå följande utsvettningstest. |
| 2.3.1.2 | Apparaturen (fig 1-3) som krävs för utsvettningstest av blandsprängämnen består av en ihålig bronscylinder. Cylindern som i ena änden är tillsluten med en platta av samma metall har en innerdiameter på 15,7 mm och ett djup av 40 mm. Den har 20 hål med vardera 0,5 mm diameter (fyra rader om fem hål) runt manteln. En på en längd av 48 mm cylindriskt utformad bronskolv, vars totala längd är 52 mm, kan glida in i den vertikalt ställda cylindern. Kolven vars diameter är 15,6 mm, belastas med en vikt på 2 220 g så att ett tryck av 120 kPa (1,2 bar) verkar på cylinderns bottenyta. |
| 2.3.1.3 | En liten sträng av 5 till 8 g av sprängämnet, 30 mm lång och 15 mm i diameter, viras VD ] in i mycket fin gasväv och placeras i cylindern. Kolven med belastning placeras sedan på den så att sprängämnet utsätts för ett tryck av 120 kPa (1,2 bar). Tiden som förflyter tills små oljedroppar (nitroglycerin) kan iakttas i mynningen på cylinderhålen noteras. |
| 2.3.1.4 | Sprängämnet anses uppfylla kraven om de första oljedropparna visar sig först efter mer än fem minuter när testet utförts vid temperaturen 15-25°C. [ UPPHÄ 279 |
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
Utsvettningstest av blandsprängämnen
Fig. 2: Klockformig belastningstyngd, vikt
2 220 g, upphängningsbar på bronskolven, mått i mm.
VD ]
Fig. 1: Ihålig bronscylinder, tillsluten Fig. 3: Cylindrisk bronskolv, mått i mm. i ena änden, horisontal- och vertikalprojektion, mått i mm.
| 2.3.2 | Tester för blandningar av nitrerad cellulosa i klass 4.1 |
|---|---|
| 2.3.2.1 | Nitrocellulosa får efter upphettning till 132°C under en halvtimme inte utveckla synliga gulbruna nitrösa gaser. Antändningstemperaturen ska ligga över 180°C. Se 2.3.2.3 - 2.3.2.8, 2.3.2.9 (a) och 2.3.2.10. |
| 2.3.2.2 | 3 g plasticerad nitrocellulosa får efter upphettning till 132°C under en timme inte utveckla synliga gulbruna nitrösa gaser. Antändningstemperaturen ska ligga över [ UPPHÄ 170°C. Se 2.3.2.3 - 2.3.2.8, 2.3.2.9 (b) och 2.3.2.10. |
| 2.3.2.3 | Nedan angivna testmetoder ska användas när meningsskiljaktigheter uppstår om huruvida ämnet får transporteras på järnväg. |
| 2.3.2.4 | Om andra metoder väljs för kontroll av beständighetsförhållanden, så som anges ovan i detta avsnitt, ska de leda till samma bedömning som de nedan angivna metoderna. |
| 2.3.2.5 | Vid det nedan beskrivna värmebeständighetstestet får temperaturen i det värmeskåp där provet befinner sig under testet inte avvika mer än 2°C från den föreskrivna temperaturen. Testtiden för ett 30 eller 60 minuters test ska hållas med en avvikelse på |
280
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
högst 2 minuter. Värmeskåpet ska vara sådant att testtemperaturen uppnås senast 5 minuter efter att provet satts in.
2.3.2.6 Före test enligt 2.3.2.9 och 2.3.2.10 ska proverna torkas under minst 15 timmar vid rumstemperatur i en vakuumexsickator beskickad med smält och granulerad kalciumklorid. Provet ska bredas ut i ett tunt skikt, varvid prov, som varken är pulverformiga eller trådiga, ska antingen brytas, rivas eller skäras i små bitar. Trycket i exsickatorn ska hållas under 6,5 kPa (0,065 bar).
2.3.2.7 Före torkning som sker enligt villkoren i 2.3.2.6 ska ämnen enligt 2.3.2.2 förtorkas i ett väl ventilerat torkskåp, inställt på en temperatur av 70°C, till dess att viktförlusten under 15 minuter understiger 0,3 % av ursprungsvikten.
2.3.2.8 Lågnitrerad nitrocellulosa enligt 2.3.2.1 ska först förtorkas enligt villkoren i 2.3.2.7, varefter torkningen avslutas genom förvaring minst 15 timmar i en med koncentrerad svavelsyra beskickad exsickator.
2.3.2.9 Test av kemisk värmebeständighet
(a) Test av ämne som anges i 2.3.2.1
(i) I vart och ett av två provrör med följande dimensioner:
längd 350 mm invändig diameter 16 mm godstjocklek 1,5 mm VD ]
placeras 1 g av ämnet torkat över kalciumklorid (om det är nödvändigt för torkningen finfördelas ämnet i bitar om högst 0,05 g). Båda provrören täcks med täta men löst sittande lock och placeras i ett torkskåp, så att minst fyra femtedelar av rörens längd är synliga, och utsätts för en konstant temperatur av 132°C under 30 minuter. Därvid iakttas om nitrösa gaser i form av gulbruna ångor, klart synliga mot en vit bakgrund, utvecklas under denna tid.
(ii) Ämnet räknas som beständigt om sådana ångor inte uppträder.
(b) Test av plasticerad nitrocellulosa (se 2.3.2.2)
(i) 3 g plasticerad nitrocellulosa fylls i likadana provrör som i (a), och dessa placeras sedan i ett värmeskåp med en konstant temperatur av 132°C.
(ii) Provrören med plasticerad nitrocellulosa förvaras i värmeskåp under en timme. Under den tiden får inte några gulbruna nitrösa gaser bli synliga. [ UPPHÄ
Iakttagelse och utvärdering sker som i (a) ovan.
2.3.2.10 Antändningstemperatur (se 2.3.2.1 och 2.3.2.2)
(a) Antändningstemperaturen bestäms genom upphettning av 0,2 g ämne inneslutet i ett provrör av glas, som nedsänks i Woods metallbad. Provröret placeras i badet då detta har uppnått 100°C. Badets temperatur ökas sedan med 5°C per minut.
281
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
(b) Provröret ska ha följande dimensioner: längd 125 mm invändig diameter 15 mm godstjocklek 0,5 mm och ska nedsänkas till ett djup av 20 mm. (c) Testet upprepas tre gånger och varje gång noteras den temperatur vid vilken ämnet antänds samt om förbränningen sker långsamt eller snabbt och om deflagration eller detonation sker. (d) Den lägsta temperatur som konstateras vid de tre testerna utgör antändningstemperaturen.
| 2.3.3 | Tester av brandfarliga vätskor i klass 3, 6.1 och 8 |
|---|---|
| 2.3.3.1 | Bestämning av flampunkt |
| 2.3.3.1.1 | Följande metoder får användas för att bestämma flampunkten hos brandfarliga vätskor: Internationella standarder: ISO 1516 (Bestämning av flamma/ingen flamma – Sluten degel med jämviktsmetod) ISO 1523 (Flampunktsbestämning – Sluten degel med jämviktsmetod) VD ] ISO 2719 (Bestämning av flampunkt – Sluten degel enligt Pensky-Martens) ISO 13736 (Bestämning av flampunkt – Sluten degel enligt Abel) ISO 3679 (Bestämning av flampunkt – Snabb jämviktsmetod med sluten degel) ISO 3680 (Bestämning av flamma/ingen flamma – Snabb jämviktsmetod) Nationella standarder: American Society for Testing Materials International, 100 Barr Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, Pennsylvania, USA 19428-2959: ASTM D3828-07a, Standard Test Methods for Flash Point by Small Scale Closed-Cup Tester ASTM D56-05, Standard Test Method for Flash Point by Tag Closed-Cup Tester ASTM D3278-96(2004)e1, Standard Test Methods for Flash Point of Liquids by Small Scale Closed-Cup Apparatus ASTM D93-08, Standard Test Methods for Flash Point by Pensky-Martens Closed- [ UPPHÄ Cup Tester Association française de normalisation, AFNOR, 11, rue de Pressensé, F-93571 La Plaine Saint-Denis Cedex: Fransk standard NF M 07 - 019 Franska standarder NF M 07 - 011 / NF T 30 - 050 / NF T 66 - 009 Fransk standard NF M 07 - 036 Deutsches Institut für Normung, Burggrafenstr. 6, D-10787 Berlin: Standard DIN 51755 (flampunkter under 65 °C) |
282
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
State Committee of the Council of Ministers for Standardization, RUS-113813, GSP, Moscow, M-49 Leninsky Prospect, 9:
GOST 12.1.044-84
2.3.3.1.2 För att bestämma flampunkten för färg, lim och liknande trögflytande produkter innehållande lösningsmedel får endast apparater och testmetoder användas som är lämpliga för flampunktsbestämning hos trögflytande vätskor och motsvarar följande standarder:
(a) internationell standard ISO 3679:1983,
(b) internationell standard ISO 3680:1983,
(c) internationell standard ISO 1523:1983,
(d) internationella standarder EN ISO 13736 och EN ISO 2719, metod B.
2.3.3.1.3 Standarderna angivna i 2.3.3.1.1 får endast användas för de flampunktsintervall som anges dem. Risken för kemisk reaktion mellan ämnet och provhållaren ska tas i beaktande vid val av standard. Apparaturen ska, såvida säkerheten är tillgodosedd, placeras på en dragfri plats. Av säkerhetsskäl ska en metod där små provmängder om ca 2 ml användas, tillämpas för organiska peroxider och självreaktiva ämnen (även kända som energetiska ämnen), eller för giftiga ämnen.. 2.3.3.1.4 När flampunkten bestäms genom en ojämviktsmetod till 23 °C ± 2 °C eller VD ]
60 °C ± 2 °C, ska detta resultat verifieras för respektive temperaturområde med en jämviktsmetod.
2.3.3.1.5 Om oenighet råder om klassificeringen av en brandfarlig vätska, ska klassificeringen som avsändaren föreslagit accepteras, under förutsättning att en kontroll av vätskans flampunkt ger ett värde som inte avviker mer än 2 °C från de i 2.2.3.1 angivna gränsvärdena (23 °C respektive 60 °C). Om avvikelsen är mer än 2 °C, ska ännu en kontroll ske och då gäller det lägsta av de därvid erhållna värdena.
2.3.3.2 Bestämning av initial kokpunkt
Följande metoder får användas för att bestämma initial kokpunkt hos brandfarliga vätskor:
Internationella standarder:
[ UPPHÄ
ISO 3924 (Petroleumprodukter – Bestämning av kokintervall – Gaskromatografisk metod) ISO 4626 (Volatile organic liquids – Determination of boiling range of organic solvents used as raw materials) ISO 3405 (Petroleumprodukter – Bestämning av destillationsegenskaper vid atmosfäriskt tryck)
Nationella standarder:
American Society for Testing Materials International, 100 Barr Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, Pennsylvania, USA 19428-2959:
283
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
ASTM D86-07a, Standard Test Method for Distillation of Petroleum Products at Atmospheric Pressure ASTM D1078-05, Standard Test Method for Distillation Range of Volatile Organic Liquids
Ytterligare godtagbara metoder:
Metod A.2 beskriven i del A i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 .
2.3.3.3 Test för bestämning av peroxidhalt
En kvantitet p (ca 5 g uppvägt på 0,01 g när) av den vätska som ska kontrolleras hälls i en Erlenmeyerkolv, 20 cm ättiksyreanhydrid och omkring 1 g pulvriserad fast kaliumjodid tillsätts och omrörning sker. Efter tio minuter värms vätskan till omkring 60°C under tre minuter, den får sedan svalna under fem minuter och 25 cm vatten tillsätts. Efter en halvtimme titreras den frigjorda joden med en 0,1 N lösning av natriumtiosulfat utan att någon indikator tillsätts. Fullständig avfärgning visar att reaktionen är avslutad. Om n utgör antalet cm erforderlig tiosulfatlösning, erhålls den procentuella peroxidhalten i provet (beräknad som H2O2) genom formeln:
17n
100 p
| 2.3.4 | Test för bestämning av flytbarhet VD ] För att bestämma flytbarheten hos flytande, trögflytande eller pastaartade ämnen och blandningar ska följande testmetod användas. |
|---|---|
| 2.3.4.1 | Testutrustning Penetrometer enligt ISO 2137:1985, med en styrtapp på 47,5 g ± 0,05 g, siktskiva av duralumin med koniska hål och en vikt på 102,5 g ± 0,05 g (se figur 1), penetrometerkärl med en invändig diameter på 72 mm - 80 mm för upptagning av provet. |
| 2.3.4.2 | Testmetod Provet ska hällas i penetrometerkärlet minst 30 minuter före mätningen. Kärlet försluts tätt och lagras i vila fram till mätningen. Provet upphettas i det tätt förslutna penetrationskärlet till 35 °C ± 0,5 °C och placeras på penetrometerbordet direkt före mätningen (högst 2 min). Siktskivans spets S sätts nu mot vätskeytan och [ UPPHÄ penetrationsdjupet mäts som funktion av tiden. |
| 2.3.4.3 | Utvärdering av testresultatet Ett ämne är pastaartat om, sedan spetsen S satts mot provets yta, den på mätutrustningen avlästa penetrationen (a) efter en belastningstid på 5 s ± 0,1 s, är mindre än 15,0 mm ± 0,3 mm, eller |
Kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (Europeiska unionens officiella tidning nr L 142, den 31 maj 2008, s. 1-739).
284
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
(b) efter en belastningstid på 5 s ± 0,1 s, är större än 15,0 mm ± 0,3 mm, men tillkommande penetration efter ytterligare 55 s ± 0,5 s är mindre än 5,0 mm ± 0,5 mm.
Anm Hos prov med flytgräns är det ofta omöjligt att få en plan yta i penetrometerkärlet och därmed erhålla tydliga begynnelsevillkor för mätningen vid ansättning av siktskivans spets S. För somliga prov kan dessutom siktskivans rörelse orsaka en elastisk deformation av ytan, vilket felaktigt visar en större penetration under de första sekunderna. I dessa fall kan utvärdering enligt (b) ovan vara ändamålsenlig.
Figur 1: Penetrometer
VD ]
[ UPPHÄ
285
RID/RID-S Del 2 2013-01-01
120°
° 40 5 ,8 ,9 ,0 50 69 19
Ej specificerade toleranser är +/- 0,1 mm
2.3.5 Klassificering av metallorganiska ämnen i klasserna 4.2 och 4.3
2.3.5.1 Metallorganiska ämnen kan tillordnas till klass 4.2 respektive 4.3, beroende på deras fastställda egenskaper enligt testerna N.1-N.5 i testhandboken, del III, avsnitt 33, i VD ]
överensstämmelse med det i figur 2.3.5 återgivna flödesdiagrammet. Anm 1 Beroende på deras övriga egenskaper och tabellen över dominerande fara (se 2.1.3.10) kan metallorganiska ämnen tillordnas till andra klasser. Anm 2 Brandfarliga lösningar med metallorganiska föreningar, i koncentrationer som inte är självantändande eller, som vid kontakt med vatten, inte utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder, ingår i klass 3.
[ UPPHÄ
286
2013-01-01 RID/RID-S Del 2
Figur 2.3.5: Flödesdiagram för tillordning av metallorganiska ämnen till
a)b)
klasserna 4.2 och 4.3
Metallorganiskt fast ämne/beredning/lösning Pyrofort metallorganiskt nej fast ämne, UN 3391
Pyrofort metallorganiskt flytande ämne, UN 3392 Är det ett Är det ett flytande pyrofort ämne? ja vattenreaktivt Test N.2 (fast) ämne? Test N.3 (flytande) Test N.5 fast Pyrofort metallorganiskt fast ämne, vattenreaktivt, UN 3393 nej ja Pyrofort metallorganiskt flytande flytande ämne, vattenreaktivt, UN 3394
nej Vattenreaktivt metallorganiskt fast ämne, UN 3395 Är det ett ja Vattenreaktivt metallbrandfarligt fast ämne? organiskt fast ämne, Test N.1 brandfarligt, UN 3396
VD ]
nej
Är det ett ja Vattenreaktivt metallsjälvupphetorganiskt fast ämne, tande ämne? ja självupphettande, Test N.4 UN 3397
Är det ett ja Klass 4.3, PG I, II vattenreaktivt nej Vattenreaktivt metalleller III. Är det ett ämne? fast ämne? organiskt flytande Test N.5 ämne, UN 3398
Innehåller ja nej ämnet ett lösnings- Vattenreaktivt metallnej medel med flampunkt organiskt flytande < 60°C? ämne, brandfarligt, UN 3399
[ UPPHÄ
Är det ett själv- ja Självupphettande upphettande metallorganiskt fast fast ämne? ämne, UN 3400 Test N.4
nej
Ämnet omfattas inte av klass 4.2 eller 4.3
a) Testmetoderna N.1-N.5 finns i testhandboken, del III, avsnitt 33. b) Om tillämpligt och om ett test är påkallat med hänsyn till reaktionsegenskaperna, ska egenskaperna hos klasserna 6.1 och 8 bestämmas enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.
287
VD ]
[ UPPHÄ
288
Del 3
Förteckning över farligt gods, särbestämmelser och undantag för farligt
gods förpackat i begränsade VD ]
och reducerade mängder
[ UPPHÄ
289
VD ]
[ UPPHÄ
290
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
Kapitel 3.1
Allmänt
| 3.1.1 | Inledning Utöver de bestämmelser som är angivna eller hänvisade till i tabellerna i denna del ska de allmänna bestämmelserna i varje del, kapitel och avsnitt beaktas. Dessa allmänna bestämmelser är inte angivna i tabellerna. Om en allmän bestämmelse står i motsatsförhållande till en särbestämmelse så har särbestämmelsen företräde. |
|---|---|
| 3.1.2 | Officiell transportbenämning Anm Beträffande officiell transportbenämning som används för transport av prover, se 2.1.4.1. |
| 3.1.2.1 | Den officiella transportbenämningen är den del av benämningen som på bästa sätt beskriver godset i kapitel 3.2, tabell A och visas med versaler (med tillägg av siffror, grekiska bokstäver, ”sec-”, ”tert-” och bokstäverna ”m-”, ”n-”, ”o-” och ”p-”, som utgör en del av benämningen). Efter den officiella transportbenämningen kan en alternativ officiell transportbenämning anges inom parentes, t.ex. ETANOL (ETYLALKOHOL). Delar av en benämning, som anges med små bokstäver, betraktas inte som beståndsdel i den officiella transportbenämningen. |
| 3.1.2.2 | Om bindeorden ”och” eller ”eller” anges med små bokstäver eller delar av VD ] benämningen är skilda åt med kommatecken, behöver inte nödvändigtvis den fullständiga benämningen anges i godsdeklarationen eller i märkningen av kollit. Detta är särskilt fallet när flera olika benämningar uppträder under ett och samma UNnummer. Följande exempel åskådliggör valet av officiell transportbenämning i sådana fall: (a) UN 1057 TÄNDARE eller REFILLER TILL TÄNDARE - den officiella transportbenämningen är den av nedanstående benämningar som är lämpligast: TÄNDARE REFILLER TILL TÄNDARE (b) UN 2793 METALLISKT JÄRN som BORRSPÅN, FRÄSSPÅN, SVARVSPÅN, BEARBETNINIGSSPÅN i en form benägen till självupphettning. Som officiell transportbenämning väljs den av nedanstående benämningar som är lämpligast: METALLISKT JÄRN, BORRSPÅN [ UPPHÄ METALLISKT JÄRN, FRÄSSPÅN METALLISKT JÄRN, SVARVSPÅN METALLISKT JÄRN, BEARBETNINGSSPÅN |
| 3.1.2.3 | Den officiella transportbenämningen får användas i singular eller plural. Om denna benämning innehåller begrepp för närmare precisering, är dessutom ordningen av dessa begrepp i godsdeklarationen eller i märkningen av kollina valfri. Till exempel ”DIMETYLAMIN, VATTENLÖSNING” får alternativt skrivas ”VATTENLÖSNING AV DIMETYLAMIN”. För gods i klass 1 får handelsnamn eller militära benämningar användas, vilka innehåller den officiella transportbenämningen kompletterad med beskrivande text. 291 |
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
3.1.2.4 Många ämnen har separata benämningar för flytande och fast tillstånd (se definitioner av vätska och fast ämne i 1.2.1) och så även för det fasta ämnet och lösningen. Dessa är tillordnade olika UN-nummer som inte nödvändigtvis kommer efter varandra .
3.1.2.5 Om ett ämne, som enligt definitionen i 1.2.1 är ett fast ämne, överlämnas för transport i smält tillstånd, ska den officiella transportbenämningen kompletteras med ”SMÄLT”, såvida inte detta redan förekommer med versaler i den i kapitel 3.2 tabell A angivna benämningen (t.ex. ALKYLFENOL, FAST, N.O.S., SMÄLT).
3.1.2.6 Med undantag av självreaktiva ämnen och organiska peroxider och med undantag av de fall där uttrycket ”STABILISERAD” anges med stora bokstäver i benämningen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 2, ska för ett ämne uttrycket ”STABILISERAD” läggas till som en del av den officiella transportbenämningen (t.ex. ”GIFTIG VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S., STABILISERAD”), om det på grund av bestämmelserna i 2.2.x.2 skulle vara förbjudet för transport utan stabilisering eftersom det har förmåga att under normala transportförhållanden reagera på ett farligt sätt.
Om temperaturkontroll tillämpas för stabilisering av ett sådant ämne för att förebygga utveckling av farligt övertryck gäller följande:
(a) För vätskor: vätskor för vilka det krävs temperaturkontroll är förbjudna för järnvägstransport
(b) För gaser: transportvillkoren ska godkännas av behörig myndighet. 3.1.2.7 Hydrater får transporteras under den officiella transportbenämningen för det vattenfria VD ]
ämnet.
3.1.2.8 Gruppbenämningar eller N.O.S.-benämningar (”not otherwise specified”)
3.1.2.8.1 De officiella transportbenämningarna för samlingsbenämningar och N.O.S.benämningar, till vilka särbestämmelse 274 eller 318 tillordnats i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6, ska kompletteras med godsets tekniska benämning, såvida ingen nationell lag eller internationell överenskommelse förbjuder exakt beskrivning av ämnen som är reglerade. För explosiva ämnen och föremål i klass 1 får beskrivningen av det farliga godset kompletteras med ytterligare beskrivning som anger handelsnamn eller militära benämningar. De tekniska benämningarna ska anges inom parentes omedelbart efter den officiella transportbenämningen. En ändamålsenlig precisering, såsom ”innehåller” eller ”innehållande” eller andra betecknande uttryck, såsom ”blandning”, ”lösning” osv. samt procentandelen av den tekniska beståndsdelen får likaså användas. Exempel: ”UN 1993 BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (innehåller xylen och bensen), 3, II”.
[ UPPHÄ
3.1.2.8.1.1 Den tekniska benämningen ska vara en vedertagen kemisk benämning eller biologisk benämning eller annan benämning som brukar användas i vetenskapliga och tekniska handböcker, tidskrifter och texter. Handelsnamn får inte användas för detta ändamål. För pesticider får endast allmänt brukliga ISO-benämningar, andra benämningar enligt ”The WHO Recommended Classification of Pesticides by Hazard and Guidelines to Classification” eller benämningar på aktiv substans användas.
1) Detaljer framgår av den alfabetiska förteckningen (kapitel 3.2, tabell B), t.ex.: NITROXYLEN, FLYTANDE 6.1 1665 NITROXYLEN, FAST 6.1 3447 2) Detta innefattar alla ämnen (inklusive ämnen som stabiliseras med kemiska inhibitorer), vars temperatur för självaccelererande sönderfall (SADT) uppgår till högst 50 °C i den omslutning som används för transporten.
292
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
3.1.2.8.1.2 Om blandningar av farligt gods beskrivs med en av de N.O.S.- eller gruppbenämningar, till vilka särbestämmelse 274 är tillordnad i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6, behöver inte fler än de två beståndsdelar anges, vilka är avgörande för blandningens farlighet, utom för ämnen som är reglerade och där en exakt beskrivning är förbjuden i nationell lag eller internationella överenskommelser. Om kollit som innehåller en blandning är försett med etikett för sekundärfara, ska en av de båda inom parentes angivna tekniska benämningarna vara namnet på den beståndsdel, som kräver användning av etiketten för sekundärfara.
Anm Se 5.4.1.2.2.
3.1.2.8.1.3 Hur den officiella transportbenämningen för en N.O.S.-benämning kompletteras med den tekniska benämningen:
UN 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. (drazoxolon)
UN 3394 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, VATTENREAKTIVT (trimetylgallium).
| 3.1.3 | Lösningar eller blandningar Anm När ett ämne särskilt namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska det vid transport identifieras genom den officiella transportbenämningen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 2. Sådana ämnen kan innehålla tekniska föroreningar (t.ex. från tillverkningsprocessen) eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som inte påverkar klassificeringen. Ämnen som är namngivna och innehåller VD ] tekniska föroreningar eller tillsatser för stabilitet eller andra ändamål som däremot påverkar klassificeringen, ska dock anses vara lösningar eller blandningar (se 2.1.3.3). |
|---|---|
| 3.1.3.1 | Lösningar eller blandningar omfattas inte av RID/RID-S om lösningens eller blandningens egenskaper, form eller fysikaliska tillstånd inte uppfyller kriterierna, inklusive kriterier från mänskliga erfarenheter, för att ingå i någon klass. |
| 3.1.3.2 | En lösning eller blandning som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S som består av ett enda dominerande ämne som namnges i kapitel 3.2, tabell A, och ett eller flera ämnen som inte omfattas av RID/RID-S eller spår av ett eller flera ämnen som namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska tillordnas UN-nummer och officiell transportbenämning för det dominerande ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, såvida inte: (a) lösningen eller blandningen namnges i kapitel 3.2, tabell A, [ UPPHÄ (b) benämning och beskrivning av ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, särskilt anger att de endast gäller för det rena ämnet, (c) lösningens eller blandningens klass, klassificeringskod, förpackningsgrupp eller fysikaliska tillstånd skiljer sig från motsvarande egenskaper hos ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A, eller (d) lösningens eller blandningens farliga egenskaper kräver andra åtgärder vid räddningsinsats än de som krävs för ämnet som namnges i kapitel 3.2, tabell A. De beskrivande orden ”LÖSNING” respektive ”BLANDNING” ska läggas till som en del av den officiella transportbenämningen, t.ex. ”ACETON, LÖSNING”. Därutöver 293 |
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
får även blandningens eller lösningens koncentration anges efter grundbeskrivningen, t.ex. ”ACETON, LÖSNING, 75 %”. 3.1.3.3 En lösning eller blandning som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S som inte namnges i kapitel 3.2, tabell A, och består av två eller flera farliga gods, ska tillordnas en benämning vars officiella transportbenämning, beskrivning, klass, klassificeringskod och förpackningsgrupp som noggrannast beskriver lösningen eller blandningen.
VD ]
[ UPPHÄ
294
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
Kapitel 3.2
Förteckning över farligt gods
3.2.1 Tabell A: Förteckning över farligt gods i UN-nummerordning
Varje rad i tabell A i detta kapitel behandlar i regel det eller de ämnen eller föremål, som omfattas av ett visst UN-nummer. Om ämnen eller föremål, som hör till ett och samma UN-nummer, har olika kemiska eller fysikaliska egenskaper eller transportbestämmelser, kan emellertid flera på varandra följande rader användas för dessa UN-nummer.
Varje kolumn i tabell A ägnas åt ett bestämt tema, som anges i nedanstående förklarande anmärkningar. Skärningspunkten mellan kolumner och rader innehåller information om det i kolumnen ifråga behandlade tema för det eller de ämnen eller föremål som hör till motsvarande rad:
- de fyra första cellerna identifierar till raden hörande ämnen eller föremål (särbestämmelserna i kolumn 6 kan ange ytterligare information med avseende på detta),
- de följande cellerna anger tillämpliga särbestämmelser, antingen som fullständig information eller i kodform. Koderna hänvisar till detaljerad information, som finns i den del eller det kapitel, avsnitt eller delavsnitt, som anges i nedanstående förklarande anmärkningar. En tom cell betyder antingen att inga särskilda
VD ]
bestämmelser finns och endast de allmänna bestämmelserna är tillämpliga eller att en i de förklarande anmärkningarna angiven transportinskränkning gäller.
Till de tillämpliga allmänna bestämmelserna hänvisas inte i motsvarande celler. Nedanstående förklarande anmärkningar anger för varje kolumn den del eller det kapitel, avsnitt eller delavsnitt där de återfinns.
Förklarande anmärkningar för varje kolumn:
Kolumn 1 UN-nummer
Denna kolumn innehåller UN-numret
- för det farliga ämnet eller föremålet, om ett eget särskilt UN-nummer har tillordnats ämnet eller föremålet, eller - för gruppbenämning eller N.O.S.-benämning, till vilken inte namngivna ämnen [ UPPHÄ
eller föremål har tillordnats enligt kriterierna i del 2 (”beslutsträden”).
Kolumn 2 Benämning och beskrivning
Denna kolumn innehåller i versaler benämningen på ämnet eller föremålet, om ett eget UN-nummer har tillordnats ämnet eller föremålet, eller den grupp- eller N.O.S. benämning, som ämnet eller föremålet tillordnats enligt kriterierna i del 2 (”beslutsträden”). Denna benämning ska användas som den officiella transportbenämningen eller, när lämpligt, som en del av den officiella transportbenämningen (se 3.1.2 för ytterligare detaljer om den officiella transportbenämningen).
295
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
Efter den officiella transportbenämningen har tillfogats en beskrivande text med små bokstäver, för att förklara omfattningen av benämningen i de fall där klassificeringsoch/eller transportvillkor för ämnet eller föremålet under vissa omständigheter kan vara olika.
Kolumn 3a Klass
Denna kolumn innehåller numret på klassen, vars definition omfattar det farliga ämnet eller föremålet. Numret på klassen tillordnas enligt metoderna och kriterierna i del 2.
Kolumn 3b Klassificeringskod
Denna kolumn innehåller klassificeringskoden för det farliga ämnet eller föremålet.
- För farliga ämnen eller föremål i klass 1 består koden av numret på riskgruppen och bokstaven för den samhanteringsgrupp, som tillordning sker till enligt metoderna och kriterierna i 2.2.1.1.4.
- För farliga ämnen eller föremål i klass 2 består koden av en siffra och en eller flera bokstäver för gruppen av farliga egenskaper, vilka förklaras i 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.3.
- För farliga ämnen eller föremål i klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 8 och 9 förklaras koden i 2.2.x.1.2 . - Farliga ämnen eller föremål i klass 7 har ingen klassificeringskod. VD ]
Kolumn 4 Förpackningsgrupp
Denna kolumn innehåller numret på förpackningsgruppen (I, II eller III), som är tillordnad det farliga ämnet. Dessa nummer på förpackningsgrupper tillordnas på grundval av metoderna och kriterierna i del 2. Vissa föremål och ämnen har inte inplacerats i någon förpackningsgrupp.
Kolumn 5 Etiketter
Denna kolumn innehåller numret för förlagan till de etiketter/storetiketter (se 5.2.2.2 och 5.3.1.7), som ska placeras på kollin, containrar, tankcontainrar, UN-tankar, MEGcontainrar, cisternvagnar, vagnar med avmonterbara tankar, batterivagnar och vagnar.
De för vissa ämnen inom parentes angivna rangeringsetiketterna enligt förlaga 13 och 15 (se 5.3.4) ska användas för märkning enbart i följande fall:
[ UPPHÄ
- klass 1: på båda sidor av vagnar, vid transport av vagnslaster av dessa ämnen,
- klass 2: på båda sidor av cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar och vagnar, på vilka tankcontainrar, MEG-containrar eller UN-tankar transporteras.
Dock betecknar ”7X” för ämnen eller föremål i klass 7 en etikett enligt förlaga nr 7A, 7B respektive 7C beroende på kategori (se 5.1.5.3.4 och 5.2.2.1.11.1) eller en storetikett enligt förlaga 7D (se 5.3.1.1.3 och 5.3.1.7.2).
1) x = numret på det farliga ämnets eller föremålets klass, i förekommande fall utan punkt.
296
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
De allmänna bestämmelserna för placering av etiketter/storetiketter (t ex etiketternas nummer, plats där de ska placeras) finns för kollin och småcontainrar i 5.2.2.1 och för storcontainrar, tankcontainrar, MEG-containrar, UN-tankar, cisternvagnar, vagnar med avmonterbara tankar, batterivagnar och vagnar i 5.3.1.
Anm Ovannämnda etiketteringsbestämmelser kan ändras genom de i kolumn 6 angivna särbestämmelserna.
Kolumn 6 Särbestämmelser
Denna kolumn innehåller den numeriska koden för de särbestämmelser som ska uppfyllas. Dessa bestämmelser avser ett brett register av temaområden, som huvudsakligen har samband med innehållet i kolumnerna 1-5 (t.ex. transportförbud, undantag från bestämmelserna, förklaringar till klassificeringen av vissa former av det farliga godset ifråga samt ytterligare bestämmelser för etikettering och märkning) och är förtecknade i kapitel 3.3 i nummerordning. Innehåller kolumn 6 ingen notering, gäller inga särbestämmelser utöver innehållet i kolumnerna 1-5 för det farliga godset ifråga.
Kolumn 7a Begränsade mängder
Denna kolumn innehåller högsta tillåtna mängd per innerförpackning eller föremål vid transport av farligt gods i begränsade mängder enligt kapitel 3.4.
Kolumn 7b Reducerade mängder
VD ]
Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod med följande innebörd:
- ”E0” betyder att inga undantag från bestämmelserna i RID/RID-S finns för det farliga godset förpackat i reducerade mängder,
- de övriga alfanumeriska koderna som börjar med bokstäverna ”E” betyder att bestämmelserna i RID/RID-S inte är tillämpliga om de angivna villkoren i kapitel 3.5 är uppfyllda.
Kolumn 8 Förpackningsinstruktioner
Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga förpackningsinstruktioner:
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”P” avser förpackningsinstruktioner för förpackningar och kärl (utom IBC-behållare och
[ UPPHÄ
storförpackningar), och den som börjar med bokstaven ”R” avser förpackningsinstruktioner för tunnplåtsförpackningar. Dessa är förtecknade i 4.1.4.1 i nummerordning och anger tillåtna förpackningar och kärl. Dessa anger också vilka av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som ska uppfyllas. Om kolumn 8 inte innehåller någon kod som börjar med bokstaven ”P” eller ”R”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i förpackningar.
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”IBC” avser förpackningsinstruktioner för IBC-behållare. Dessa är förtecknade i 4.1.4.2 i nummerordning och anger tillåtna IBC-behållare. Dessa anger också vilka av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av de
297
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som ska uppfyllas. Om kolumn 8 inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”IBC”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i IBCbehållare.
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”LP” avser förpackningsinstruktionerna för storförpackningar. Dessa är förtecknade i 4.1.4.3 i nummerordning och anger tillåtna storförpackningar. Dessa anger också vilka av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som ska uppfyllas. Om kolumn 8 inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”LP”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i storförpackningar.
Anm Ovannämnda förpackningsinstruktioner kan ändras genom de i kolumn 9a angivna särbestämmelserna för förpackningar.
Kolumn 9a Särbestämmelser för förpackningen
Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga särbestämmelser för förpackningen:
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”PP” eller ”RR” avser de särbestämmelser som också ska uppfyllas för förpackningar och kärl (utom IBCbehållare och storförpackningar). Dessa är förtecknade i 4.1.4.1 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn 8 (med bokstaven ”P” eller ”R”). VD ]
Om kolumn 9a inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”PP” eller ”RR”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion.
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”B” eller bokstäverna ”BB” avser de särbestämmelser som också ska uppfyllas för IBC-behållare. Dessa är förtecknade i 4.1.4.2 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn 8 (med bokstäverna ”IBC”). Om kolumn 9a inte innehåller någon kod som börjar med bokstaven ”B” eller bokstäverna ”BB”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion.
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”L” avser de särbestämmelser som också ska uppfyllas för storförpackningar. Dessa är förtecknade i 4.1.4.3 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn 8 (med bokstäverna ”LP”). Om kolumn 9a inte innehåller någon kod som börjar med bokstaven ”L”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande
[ UPPHÄ
förpackningsinstruktion.
Kolumn 9b Särskilda bestämmelser för samemballering
Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga särskilda bestämmelser för samemballering. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”MP” är förtecknade i 4.1.10 i nummerordning. Om kolumn 9b inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”MP”, gäller endast de allmänna bestämmelserna (se 4.1.1.5 och 4.1.1.6).
298
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
Kolumn 10 Instruktioner för UN-tankar och bulkcontainrar
Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod, som enligt 4.2.5.2.1 - 4.2.5.2.4 och 4.2.5.2.6, är tillordnad en instruktion för UN-tankar. Denna instruktion för UN-tankar motsvarar de minst stränga tankbestämmelserna, som är tillåtna för transport av ämnet i fråga i UN-tankar. Koder som betecknar övriga tillåtna instruktioner för UN-tankar för transport av ämnet, finns i 4.2.5.2.5. Om ingen kod är angiven är transport i UNtankar inte tillåten, såvida inte behörig myndighet gett tillstånd enligt 6.7.1.3.
De allmänna bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och märkning av UN-tankar återfinns i kapitel 6.7. De allmänna bestämmelserna för användning (t.ex. fyllning) återfinns i 4.2.1 - 4.2.4.
Angivelsen ”(M)” betyder att ämnet får transporteras i UN-MEG-containrar.
Anm Ovannämnda bestämmelser kan ändras genom de i kolumn 11 angivna särbestämmelserna.
Denna kolumn kan även innehålla den alfanumeriska kod som börjar med bokstäverna ”BK”, vilken avser de i kapitel 6.11 beskrivna bulkcontainertyperna som får användas för transport av gods i bulk enligt 7.3.1.1 (a) och 7.3.2.
Kolumn 11 Särbestämmelser för UN-tankar och bulkcontainrar
Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för särbestämmelser som också ska uppfyllas för UN-tankar. Dessa koder, som börjar med bokstäverna ”TP”, avser VD ]
särbestämmelser för tillverkning eller användning av dessa UN-tankar. De återfinns i 4.2.5.3.
Anm Dessa särbestämmelser gäller inte bara för UN-tankar specificerade i kolumn 10, utan i den mån de är tekniskt tillämpbara även för UN-tankar som får användas enligt tabellen i 4.2.5.2.5.
Kolumn 12 Tankkoder för RID-tankar
Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod, som beskriver en tanktyp enligt 4.3.3.1.1 (för gaser i klass 2) eller 4.3.4.1.1 (för ämnen i klasserna 3 till 9). Denna tanktyp motsvarar de minst stränga tankbestämmelserna, som är tillåtna för transport av ämnet i fråga i RID-tankar. Koderna som beskriver övriga tillåtna tanktyper är förtecknade i 4.3.3.1.2 (för gaser i klass 2) eller 4.3.4.1.2 (för ämnen i klasserna 3 till 9). Om ingen kod är angiven är transport i RID-tankar inte tillåten.
[ UPPHÄ
Om i denna kolumn en tankkod för fasta ämnen (S) och för flytande ämnen (L) är angiven, betyder det att detta ämne får överlämnas till transport i fast eller flytande (smält) tillstånd. I allmänhet gäller denna bestämmelse för ämnen med smältpunkt mellan 20 °C och 180 °C.
Om i denna kolumn endast en tankkod för flytande ämnen (L) är angiven för ett fast ämne, innebär det att ämnet endast överlämnas för tanktransport i flytande (smält) tillstånd.
De allmänna bestämmelserna för tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och märkning, som inte är angivna i tankkoden, återfinns i 6.8.1, 6.8.2, 6.8.3 och 6.8.5. De allmänna bestämmelserna för användning (t.ex. högsta fyllnadsgrad, minsta provtryck) återfinns i 4.3.1 - 4.3.4.
299
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
Angivelsen ”(M)” efter tankkoden innebär att ämnet även får transporteras i batterivagnar eller MEG-containrar. Angivelsen ”(+)” efter tankkoden innebär att alternativ användning av tankar endast är tillåten om det finns angivet i typgodkännandecertifikatet. För tankcontainrar av fiberarmerad plast, se 4.4.1 och kapitel 6.9 och för slamsugartankar, se 4.5.1 och kapitel 6.10. Anm Ovannämnda bestämmelser kan ändras genom de i kolumn 13 angivna särbestämmelserna.
Kolumn 13 Särbestämmelser för RID-tankar
Denna kolumn innehåller alfanumeriska koder för de särbestämmelser som också ska uppfyllas för RID-tankar: - den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TU” avser särbestämmelser för användning av dessa tankar. De återfinns i 4.3.5, - den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TC” avser särbestämmelser för tillverkning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (a), - den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TE” avser särbestämmelser för utrustning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (b), VD ]
- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TA” avser särbestämmelser för typgodkännande av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (c), - den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TT” avser särbestämmelser för kontroll av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (d), - den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TM” avser särbestämmelser för märkning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (e). Anm Dessa särbestämmelser gäller inte bara för tankar specificerade i kolumn 12, utan i den mån de är tekniskt tillämpbara även för tankar som får användas enligt hierarkierna i 4.3.3.1.2 och 4.3.4.1.2. Kolumn 14 (Tills vidare blank.)
[ UPPHÄ
Kolumn 15 Transportkategori
Denna kolumn innehåller en numerisk kod för undantag av transporter, som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet. Koderna för de enskilda transportkategorierna är förtecknade i nummerordning i 1.1.3.1 (c)).
300
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
Kolumn 16 Särbestämmelser för transport av kollin
Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för särbestämmelser för transport av kollin. Dessa koder som börjar med bokstaven ”W” är förtecknade i 7.2.4. Allmänna bestämmelser för transport av kollin återfinns i kapitel 7.1 och 7.2.
Anm Dessutom ska särbestämmelser för lastning, lossning och hantering i kolumn 18 beaktas.
Kolumn 17 Särbestämmelser för transport i bulk
Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser för transport i bulk. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”VW” är förtecknade i 7.3.3. Om ingen kod är angiven, får det farliga godset i fråga inte transporteras i bulk. Allmänna bestämmelser avseende transport i bulk finns i kapitel 7.1 och 7.3.
Anm Dessutom ska särbestämmelser för lastning, lossning och hantering i kolumn 18 beaktas.
Kolumn 18 Särbestämmelser för transport – lastning , lossning och hantering
Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser för lastning, lossning samt hantering. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”CW” är förtecknade i 7.5.11. Om ingen kod är angiven, gäller endast de allmänna bestämmelserna (se 7.5.1 - 7.5.4 och 7.5.8). VD ]
Kolumn 19 Expressgods
Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser för transport som expressgods. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”CE” är förtecknade i kapitel 7.6 i nummerordning. Om kolumn 19 inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”CE”, får det farliga godset i fråga inte transporteras som expressgods.
Kolumn 20 Farlighetsnummer
Denna kolumn innehåller ett nummer som för ämnen och föremål i klasserna 2 till och med 9 består av två eller tre siffror (i vissa fall föregångna av bokstaven X), och som för ämnen och föremål i klass 1 består av klassificeringskoden (se kolumn 3b). Detta nummer ska enligt 5.3.2.1 anges på den övre delen av den orangefärgade skylten. Innebörden av detta farlighetsnummer förklaras i 5.3.2.3.
[ UPPHÄ
301
VD ]
[ UPPHÄ
302
Tabell A
Förteckning över farligt gods i UNnummerordning
VD ]
[ UPPHÄ
303
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� xp � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � �� � �� � � � � � � � � � � � � � � � � f ng, ng n � � tni ni ha g � � � � ser t s s h n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� el ri �� m por La los oc te �� (18) ��� ���
äm ns �� �� a k �� � � tr ul �� �� est B ��� (17) b � � är �� � � �� S llin �� �� �� o � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) �� �� t � �� �� por ri ��� o �� � � � � � � � � � � � � � � �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � ns eg �� �� ��
ra
T kat ��� (15) ��� ���
�� �� äm ser ��� el ��
nk är est
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
r ch a
o äm ser �� inra ��
är est el
kar S b m ��� (11)
an ontc t k N
U bul uk r �� tr �� ��
one
Ins ti ��� ��� (10)
le
äm ser al �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� sam b �� ) � � � est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng � � ni el r n � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a) ��� ���
För �� �� k � � c uk r ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� pa ����� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � VD ]� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ����� ���� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one � ����� ������ �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� � � ��
För ni ins ti ��� (8 �� ��
�� �� cho e �� r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad b �� �� ��� (7 �� ��
sad cer ngde u ä
rän m � � ��� ��� eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � B ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ���
S b m ��� (6 � � ter ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� � � ��� ��� � � �� �� � � ��� � ti ) �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� )b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
� � �� � �� � � ���� ���� � � � � � � �� ��� ��� �� � ��� ��� ��� ��� �� �� [ UPPH� �� �� �
�� � ���� ���� ���� ���� �� ���� ���� � �� �� �� ��� �� �� � ��� � � ���� ���� ���� ���� �� � ��� ��� � ��� ��� ����� ��� � �� �� �� �� ���� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� ���� �� �� �� ��� ��� �� ��� ������ �� �� �� �� �� ����� ����� ����� ����� ����� �� ��� �� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� � �� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� � � � ��� �� �� �� � �� �� �� ��� �� �� ��� ��� � � �� ���� ���� ���� ���� ��� ���� ���� ���� ��� ���� �� �� �� � �� �� �� ����� � ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ���� ���� �� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� � ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ����� �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� � �� �� �� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� � � � �� ng ���� � �� ��� �� � � � �� � �� �� ���� ���� �� �� ��� ��� ����� ����� ����� � �� vni ���� ��� ��� � � ��� ��� �� ��� ��� �� � ������ � ������ ������ �� � � ri � � � � � �� ����� �� ����� �� � ��� ���� �� �� �� k �� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ���� ���� ���� �� ���� � � l 3 s � ������ ������ ������ �� �� ������ �� � � � � �� ��� �� �� ��� �� ��� �� � �
be � � � � �� �� � �� � � ��� �� �� ��� ��� ��� � � � � �� � � � � � � � � �� �� ��� �� �� ��� � ��� � ���� ��� ���� ��� � � � � de h �� � � �� �� �� �� �� ������� ������ ��� �� ���� ��
� �� �� �� �� ���� � � �� � � �� � ���� � ���� ���� �� �� ��� ��� ��� � � � � � �� S oc � � � ����� � ����� ��� ��� � � � � � � �� �� �� �� � �� � �� �� � � � � �� � ��� � �� � ��� �� ����� ����� ��� ��� ��� �� �� �� ���� ���� ng �� � � ���� � � � � �� �� �� � � � � � ni � � � � � �� �� ���� � ���� � ���� � � � �� �� �� �� �� �� � � � � � ���� � ���� � �� �� � ���� � ���� � ���� � ���� ���� �� ���� ���� � �� � �� ��� ��� �� �� m � � � � � � � � � � � � � � � � �� �� � � � �� �� �� �� �� �� nä �� � � �� � �� �� � � �� � �� � �� � �� �� � � � � � � �� ���� �� �� �� RID e ) � ��� � �� � �� �� � �� � � �� � �� � �� � �� �� � � � � �
B ��� (2 � �� ��� ��� ��� � �� � �� ��� � � � � � �� � �� � �� � �� ��� ����� ��� �� � ����� � ����� ���� ���� ������ ��� ��� � � � ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
304
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� xp � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � f ng, ng n � �� �� tni ni ha gn �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ser t s s h � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ���
äm ns �� a k �� �
tr ul
est B ��� (17) �� b � är llin �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� S o �� �� K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� � �� � �� � � � � �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� t � ri ��� �� por o �� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg �� ��
ra
T kat ��� (15) ���
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra
ch ��
o inr äm ser
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le
äm ser al ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) � est el r ng �� b � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � �� � � � �� �� �� � � � � � � � � � � �� � � � � k e m r ö n � c b f ack �� �� pa äm rp nge �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� är ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� kc � �� uk r �� pa ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � ����� ���� � � � ���� � � � ����� ����� ���� ����� � � �� � � � � � � � � � � � � � � one �� � � �� � � � ����� ������ � � � ����� ������ ����� ������ �� ��
För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��
sad cer ngde u ä
rän m � ��� eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � B ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� � �� ��� �� ��� � � � � ti ) ��� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� ��� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi cer b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K fi odk ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
�� � � �� ���� ��� ��� [ UPPH� �� � �� ��
� �� �� �� �� ����� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � ���� ���� �� �� ��� � ��� ��� �� ���� �� �� �� � �� �� �� ��� �� ��� �� ���� ��� �� �� ��� � �� � ��� �� ��� � � � �� �� ��� �� �� �� � � � � �� �� �� ��� �� ���� �� ���� � ���� �� �� �� �� ���� �� � �� � �� ��� �� � ��� ���� �� �� �� � ��� �� �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� �� � ��� ��� � ��� ��� �� ��� �� � ����� � � �� � �� ��� ��� � �� � �� ����� ��� �� � �� �� � ��� � �� �� �� �� ��� � �� ��� ����� ���� ��� ���� ��� � � � � � �� ��� �� ��� � �� ��� ��� � �� ��� � �� � �� ��� �� � �� ��� ��� ��� ��� � � ���� �� ng � �� �� ���� ��� � ���� ��� �� ��� ���� ���� �� � � � ���� �� ��� �� � �� �� �� �� ��� � � �� �� �� �� ����� ����� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ������� vni � �� � �� �� �� � ��� �� �� � �� ���� �� � ��� ��� � � � � rik ��� �� �� �� � �� �� �� � � � � � � ����� � �� �� l 3 s ��� ���� �� � ��� �� �� �� �� �� � �� �� ��� �� �� ��� �� � �� �� �� �� �� �� ��� �� �� � � be � �� �� ��� �� �� �� �� ���� ��� � �� �� �� de � �� � � � �� ��� ��� � �� �� �� � � � � ���� �� �� � � h � �� � � � ���� �� �� �� � �� �� �� ��� �� � � � oc � ��� �� �� � � � � �� �� �� �� �� �� ���� � S �� � � �� �� � �� �� �� �� ��� ���� ��� � �� �� �� �� � � � � �� � ����� �� � �� �� �� ��� ��� ��� �� �� ng ��� � �� � �� ��� ��� �� � ��� �� �� � ni �� ��� �� �� ��� � ��� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� � m �� �� ��� � ���� ���� ��� � ��� � �� � �� � � � � �� �� � ���� � ��� � � �� � � �� �� �� �� �� �� �� � ��� �� � ��� � � � �� nä �� �� � ������ � �� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� � ���� ���� � RID e ) � � ���� � �� �� � � �� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �
B ��� (2 �� � ��� � � � � �� �� � ��� � ��� � �� � �� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� � � � ���� �� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
305
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� xp �
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � f ng, ng n � � � � � �� tni ni ha gn �� � � �� �� �� � � �� �� �� � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� ser t s s h � el ri �� m por La los oc te �� (18) ��� ��� ��� ��� ���
äm ns �� �� �� �� �� a k �� � � � � �
tr ul
est B ��� (17) �� �� �� �� �� b � � � � � är llin �� � � �� � � �� � �� �� �� �� �� �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� �� �� �� �� �� t � ri ��� �� �� �� �� �� por o �� �� �� �� �� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg �� �� �� �� �� ��
ra
T kat ��� (15) ��� ��� ��� ��� ���
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra
ch ��
o inr äm ser
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � � � � � � � �� �� �� � �� �� �� �� � � k e m r ö n � � � � � c b f ack �� �� pa äm rp nge �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� är ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� �� �� �� �� kc � � � � � uk r �� �� �� �� �� pa ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ���
ngs tr �� ) � � ����� � � � � � ����� ���� ���� � � � � � � ����� ���� ����� ���� ����� ����� one � � � ����� ������ � � � � � � �� �� � ����� ������ � � � � ����� ������ ����� ������ � ����� ������
För ni ins ti ��� (8 �� �� �� �� ��
ch �� �� �� �� �� o e �� �� �� �� �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� �� �� �� �� ��� (7 �� �� �� �� ��
sad cer ngde u ä
rän m ��� ��� ��� ��� ��� eg red � � � � � � � � � � � � � � � � �
B
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� � �� ��� ti ) �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) � � �� � � � ��� � � �� �� �� � � �� �� �� ��� � �� �� � � �� �� ��� �� �� ����� ��� �� �� ��� �� ��� ���� �� ��� ��� �� �� ��� �� �� �� �� [ UPPH��� ��� �� ��� �� ��
�� �� �� ���� � �� �� �� ��� ����� ��� ���� ��� �� �� �� �� ��� �� � ��� �� �� � �� ����� � �� ��� �� �� ��� ��� ��� � �� �� �� ���� �� �� ���� �� �� � ���� �� �� �� � �� ��� ����� � ��� �� �� ��� �� �� �� �� � �� �� �� �� ��� ���� � ��� � ��� �� �� �� ��� ����� � ���� �� ��� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� ���� �� �� ��� �� ��� ���� �� �� �� �� � �� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� � ��� � � � �� � ���� ���� � ���� ��� �� �� �� ��� �� � �� � ���� �� �� �� � �� � ���� �� �� ��� ����� �� ���� �� ��� ���� ���� �� �� ���� �� � �� �� ��� � �� �� �� �� �� �� � ����� �� �� � ��� �� � �� �� � � ��� � �� ���� ����� � �� �� ���� �� ��� �� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� � �� � �� �� �� �� �� ��� � ���� �� � �� �� ��� � �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� � �� ��� �� � � ng � � ���� �� ��� � �� �� ���� ��� �� �� �� ��� � � ��� � �� �� �� �� � � � �� � �� � �� ���� ��� �� ����� �� � �� ����� � �� ��� ��� � � � vni ��� � �� ��� � � ��� � ��� �� ��� ����� ����� ����� ��� �� ��� �� ���� ��� �� rik ����� �� �� ���� ��� � ����� �� �� ���� �� l 3 s � �� ��� �� ��� ��� ���� ��� ��� ���� �� ��� ��� � ���� ��� �� � � � � �� � ��� �� ���� ���� ���� �� ��� � ��� ��� be � ��� �� � ��� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� ���� de �� � � �� �� ���� �� �� � �� � � ���� ���� � �� �� � h �� � �� ��� � ���� �� � � ���� ��� ��� ��� � �� � ����� � � ��� �� � oc ��� � ��� � � ���� � ��� ��� �� ���� � S ��� �� �� �� �� ���� �� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ���� ��� �� ��� �� ���� �� ���� � ���� � ��� � � ��� �� � �� � � �� ��� �� �� �� � �� � �� ��� �� �� ng ��� �� �� ���� �� � ��� ni ��� �� � �� ���� � �� �� �� ��� � ��� �� ��� ��� ��� �� ��� � ��� �� � m �� �� � �� ��� ���� ��� � � � ��� ��� ��� � ���� ��� ��� ��� �� ��� �� �� � � �� ��� � �� ��� �� � � � ��� ����� � �� �� �� �� �� nä �� ���� �� � �� ��� �� ���� ��� �� � � � � �� � � � ��� � �� ��� � �� �� �� �� RID e ) �� �� � ��� � ��� � ����� �� ��� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � �
B ��� (2 � � � �� �� � �� � � �� � ��� �� ��� � � � � �� �� ��� ��� � � � � ��� � ���� � �� �� � ���� �� ��� � �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
306
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� xp � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
f ng, ng n
tni ni ha gn �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� �� �� �� �� �� �� �� ��
S o
K ��� (16) � �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� �� � �� � ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra
ch ��
o inr äm ser
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) � � � � � est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� � �� �� �� � �� � �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � � � � � � � � � � � � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � ���� ���� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ����� one ����� ������ � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ����� ������ ����� ������ ����� ������ ����� ������ � ����� ������
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
B
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� �� �� �� �� �� �� � � ��� ��� �� �� � � � ��� �� ��� �� � �� ��� �� �� �� �� � �� ��
ti )
E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
�� �� � � � ��� �� [ UPPH��� ���
�� ��� �� �� ���� �� ��� ��� �� ���� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ����� ��� �� �� �� ��� ��� �� � ���� �� �� � ��� � ��� �� �� �� ������ ���� �� �� �� �� ���� � � ���� ��� �� �� �� � ��� ���� ���� ��� � ��� � ��� �� �� �� �� ��� ��� �� � �� � �� ����� ����� ����� ��� �� �� � � �� ���� ��� � �� ���� ��� � �� ��� ���� �� ��� ng ���� ���� ���� �� �� ����� ����� ����� ������� � � �� � �� ��� � � ���� ���� �� �� � �� vni ��� ��� ��� ��� � � � � � ��� ��� � ri ��� � ��� � � ���� � �� � k ����� � � ���� ���� ���� � � ���� ���� �� � ��� ���� l 3 s � �� �� ��� ��� ��� ��� � ��� � �� �� �� � � � ��� � �� ��� ��� ��� �� �� �� ���� ���� �� �� � ��� �� � be ��� ��� ��� �� �� � �� �� � � � � � � � de h � ��� � � � �� �� ��� ��� ��� � � � � �� � � �� ��� � ��� �� �� �� �� �� � � �� � S oc � �� �� �� � �� �� � � �� ����� ����� �� �� �� � ��� ��� ��� ���� �� � � � � � �� �� � �� �� � ng � � � �� �� �� � �� �� ��� � � � � �� � � � � ��� � �� � �� ����� � � � � �� �� � �� � � ni � �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � � ��� � ��� � m �� �� � �� �� �� �� �� � ���� � � � � � �� � � � ��� �� ��� �� � �� � � � � � � � �� � � � � � � �� �� ��� ��� �� ���� RID näe ) �� ��� � �� �� � �� �� �� �� �� �� ��� � � � �� � � � ���� ���� � �� �� � � B ��� (2 �� �� �� �� �� � � � �� �� � �� � � � � � � �� �� �� � � � � �� �� �� �� � ���� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
307
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress
xp
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � f ng, ng n � tni ni ha gn �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18) ���
äm ns �� a k �� �
tr ul
est B ��� (17) �� b � är llin �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� S o �� �� K ��� (16) � �� � �� � �� � �� � �� � �� �� � �� � �� � �� � �� � �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� t � ri ��� �� por o �� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg �� ��
ra
T kat ��� (15) ���
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra
ch ��
o inr äm ser
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) � � est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � � � � � � � � � � � � � � � � � � k e m r ö n � � c b f ack �� �� �� �� �� pa äm rp nge �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� är ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� kc � �� uk r �� pa ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) ����� ����� ����� � � � ���� ����� ���� ����� ���� ����� ���� � � � � �� � � � � � � � � � one � ����� ������ ����� ������ ����� ������ ����� ������ � ����� ������ � ����� ������ �� ����� ������ � � � � � � � � �� �� �� �� ��
För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��
sad cer ngde u ä
rän m ��� eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
B
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � � �� � �� �� �� �� �� �� �� ��
ti )
E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) � � �� � �� �� � ��� ��� � �� ���� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� ����� � �� � [ UPPH��� � ���� ��� ��� ��
��� ��� �� ��� � �� �� � � ��� � ��� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� ���� ����� �� � ��� �� �� �� ��� ������ ��� ������ �� �� �� �������� ��� � �� �� �� �� �� �� ��� ��� � ���� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ����� ��� �� �� �� �� �� � �� ��� ��� �� ��� ���� ���� �� �� � � � ��� ��� ��� ��� ����� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ���� ��� � ����� ��� � �� �� �� ���� ��� ���� ��� �� �� �� ��� ��� ������ ��� �� ����� ���� ���� �� ���� ��� � � � ���� �� � �� � ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� ���� �� � � ���� �� �� �� �� � ���� �� �� �� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ����� ��� �� ��� ���� �� �� ��� ���� ��� ���� ��� � �� �� �� ���� � �� � �� �� ���� �� �� �� ���� ���� ��� ��� � � �� �� ��� ��� �� � �� ������ � �� �� ������ � �� �� �� �� ��� ��� �� ���� ��� ���� �� ��� � �� �� ��� �� ���� ���� �� �� �� ��� �� �� �� ����� ���� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� ng � � �� �� �� �� �� ��� ���� �� ���� ���� � ���� ���� � � ���� ����� ��� � � ��� ��� ���� ���� � ��� vni �� �� � �� �� ��� � �� ��� � ��� �� ��� ��� �� �� ��� �� ��� ������ ��� ������ � ri � �� �� � ������� �� ��� �� � ��� � �� ���� ���� ������ ��� �� �� ���� k � �� �� �� �� ��� �� � �� �� ��� ��� �� ��� �� l 3 s �� � ���� � � �� ���� �� ���� � � �� ��� ��� ��� ��� ���
�� ��� �� �� � ���� � �� �� � �� �� � �� ���� �� ���� ��� �� ����� ���� � �� be � � �� �� ���� � ��� �� �� �� � � � �� � � � � ��� ��� � ���� ��� ��� � de h � ��� � �� � �� ��� �� �� �� �� ���� ���� �� �� �� ��� �� �� �� � ���
� �� � ��� � �� �� � �� � � �� � � �� �� � S oc � � � � ���� �� ���� ��� ���� � �� �� ���� � � � � � ��� � � ���� � ���� �� ����� � �� ��� � � � �� �� � �� � � � �� � �� �� ��� ng �� � � � �� �� �� �� � �� �� � �� � �� �� �� � ����� � ����� � � � ���� � � ni � � � � ��� �� � � �� �� ��� � ��� ���� � � ���� � � ���� � ���� � �� � ��� � �� � ��� � �� ��� �� �� � � ��� � ��� � � �� � ��� � �� � �� �� � m �� �� ��� ��� �� � �� �� � ����� �� �� �� �� �� � � �� � �� � ��� � ��� � ���� � � ��� � � � nä �� �� ���� �� �� �� �� � � ��� ��� � � � �� � ���� ���� �� � � � �� � � � � �� RID e ) �� ���� � �� �� � � �� ��� � �� �� ��� � ��� ���� � � � � �� �� �� � � �
B ��� (2 �� � �� �� �� �� � � �� � � ��� ��� � �� �� � �� � �� � �� �� �� � �� �� �� ��� � ���� � ���� � �� � ����� � ���� �� ����� �� ����� � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
308
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress
xp
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � f ng, ng n �� tni ni ha gn �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� ser t s s h � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� �� ��
S o
K ��� (16) �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra
ch ��
o inr äm ser
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le
äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � � � � � � � � �� � � � � � � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � ����� � � � � � � � � � � � ����� ����� ���� � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� � ����� ������ �� �� �� �� �� �� � ����� ������ � � �� �� �� �� �� �� �� ��
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
B
��� (7a)
äm ser är est el )
S b m ��� (6 ter � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ket �� � ��� ��� �� ��� �� �� � � ��� � ��� �� �� � �� � �� � �� � �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� � ��� �� ��� ti ) �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) �� �� �
� � ��� � ���� � ��� � ��� ��� ���
��� [ UPPHÄ ����
���� �� ��� ���� ���� �� ��� ��� �� � �� �� ���� �� �� �� �� �� ���� �� ���� ��� ������ ��� ��� �� � �� �� ���� �� ��� �� �� ����� ����� ����� ����� �� �� �� �� �� ��� ��� ����� �� �� � ��� �� �� �� ����� ��� �� ����� ��� � ���� ���� �� �� �� ���� ���� ��� �� ��� ��� �� ���� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� �� �� � �� �� �� ��� �� ���� �� ���� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ���� ��� � ��� �� �� ��� ��� �� � �� ���� �� ���� � � �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ���� �� ��� ��� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ����� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� � � � � � �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� ���� �� �� ����� �� ��� �� � �� ��� ��� �� �� �� �� � ��� ���� �� ��� ��� ng �� � �� �� � � �� � ���� ���� ���� ���� � � ���� ���� ����� �� �� ��� �� ��� �� ����� � �� � � ����� ���� vni ��� �� � � � ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� � ��� ri �� �� �� �� �� �� ��� � � ����� ���� � k ���� ��� �� �� � � � ��� ��� ���� ��� ��� ���� �� �� l 3 s ��� ����� �� �� �� ��� ��� �� ��� �� ���� ���� �� �� �� ��� �� �� �
be � �� �� � � � � � �� �� �� ��� ���� ��� � � � �� � de �� ���� ���� �� �� �� ��� ��� � �� � �� h ��� �� �� �� �� � � �� �� � � ��� ��� �� � � �� �� �� �� ���� ���� ������� ������� �� �� �� ��� ������� ������� � �� � � � S oc � �� � � � � �� �� � �� � � � �� �� � � ��� � � � � � �� ����� �� ���� ����� � � � � � �� �� � ��� ��� � � �� � �� �� � ��� ng ���� ���� � � ���� �� �� � �� �� � � � ni � � �� � �� � � � �� �� �� �� �� �� ��� � �� � ���� �� �� �� �� �� � � � � � � � � �� ��� � ���� � ���� ���� ���� � ���� m � �� � �� �� ���� ���� ��� �� � � �� �� � � � � � � � � �� � � � nä �� �� ���� ��� � � � �� �� � � ���� � � � � � � � � � �� �� � �� �� � �� RID e ) � �� ��� � � ���� ���� �� �� � � ���� �� �� � � � �� � � �� � �� �� � ��
B ��� (2 �� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� � � ��� � � � � �� � � �� �� � � � � � � � � �� �� �� ��� � �� ��� �� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
309
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� xp � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
f ng, ng n
tni ni ha gn �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� �� �� �� �� �� �� �� S o �� �� K ��� (16) �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � �� � �� � �� �� �� �� �� � ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra � �� �� � �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� sam b �� ) � � � � � � est el r ng �� b �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� � �� � �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � � � � � � � � � � � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � �� � � � � � � � ����� ���� one �� �� �� �� �� �� �� � � För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
B
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� �� � ��� ��� � � � � ��� � � ��� � �� ��� �� ��� �� � � �� �� ��� ��� �� � � ��� ��� ��� ��� �� ti ) �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
� � � � � � � � � � �� �� ���� [ UPPH�� �� � ��
� �� ��� �� �� � � � ���
���� ��� ��� �� �������� ����� ��� ��� ��� �� ��� � �� ��� ��� �� �� �� ����� �� �� �� ���� ���� ��� ��� �� ��� �� � ��� �� �� �� � �� � ��� �� ��� ������ � � �� � �� ��� �� � � ���� ���� �� �� � � � � ���� �� � � � ��� � ��� � ���� �� � � � � � ���� � ����� �� �� �� �� ��� ��� �� � �� �� � �� �� �� � � �� �� � �� �� �� �� �� �� ���� ��� �� �� ����� �� �� � � ��� ��� �� � � ��� �� ����� �� � � ��� ��� �� �� �� ���� �� �� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ng �� �� � ��� �� ���� � � �� �� �� � �� ���� � �� �� ������� � � �� � � � vni ��� �� � � � � � ��� � � � �� ����� ����� �� �� � �� �� ri � � ���� �� � � � � � � � ��� l 3 k �� ��� �� ��� �� ��� � �� �� � � � s � ��� �� �� �� ������ � �� �� �� � ������ �� �� �� � ������ � be � � � � � �� �� � �� � � ����� de �� ��� ���� � �� �� � � � ���� ��� �� � ��� ��� � � � � h �� � � � �� �� � �� �� � ��� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ����� �� �� � �� � �� �� ���� ���� �� ��� ��� �� �� ���� �� S oc � �� �� �� �� �� ��� � �� �� � � � � � �� ��� � ��� ��� �� �� � � � � � �� � � � � �� � � � �� � ��� ��� ng � ��� � � ��� ��� � � �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ni �� � � � � � � � � � � � � ��� ��� � �� � ��� � ���� ��� �� �� �� � �� � �� �� �� �� � � � � � �� �� � m � �� �� � � ���� �� � � � ��� ��� ��� ��� ��� � �� � nä �� � �� �� � ��� ��� ��� � ��� ��� � �� � �� �� �� � � �� �� � � � � � �� �� � � ���� RID e ) � �� � � ��� ��� � � � � ��� � � � ��
B ��� (2 � �� �� ���� �� � � � �� �� � �� �� ��� � � ��� � � � � �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� ��� �� � ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
310
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� xp � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
f ng, ng n
tni ni ha gn �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� ��
S o
K ��� (16) � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra
ch ��
o inr äm ser
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� sam b �� ) � est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � � � � � � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) ���� ���� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one � � �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
B
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� �� �� �� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� � ��� ��
ti )
E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
���
��� �� ��
� [ UPPHÄ
���� ��� �� � �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ���� � � � � � �� �� �� �� �� ��� ��� �� ������ �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ���� �� �� �� �� ��� ��� �� �� ���� �� �� �� ��� ��� �� �� � � � � ��� �� � � � �� �� �� ���� ��� �� �� ������ ������ ��� ���� ���� �� ����� ����� �� �� �� �� �� ��� �� � � �� �� �� �� ��� ��� �� �� ���� �� � � � �� �� �� ����� �� ��� �� � � � � � � � � �� �� ���� �� �� �� ��� ��� �� � � � �� �� �� �� ����� ��� �� � � � �� �� �� ��� � ������� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� � ��� ��� � ��� �� �� ���� �� ��� ��� ��� ng ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� �� �� �� ��� ����� � � � � � � � � ����� ����� �� � � � �� �� ������� � vni ��� ���� ���� �� �� �� � � � ��� � � � � � � ri ���� ���� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� � �� �� �� � � � ���� k � ���� � ��� ��� ��� ��� �� � l 3 s ��� ��� ��� ������ � ���� � �� � �� �� �� ��
� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� be ��� ����� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � � de h �� ��� �� � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � �� � � � ��
��� � �� �� �� ��� S oc �� �� ���� �� �� �� �� � �� �� ������ �� ������ � � � ��� �� � �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ����� ����� � �� ����� ����� ����� �� � �� � � � � ng � ��� � �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � � � �� ni � � � � � � � �� �� �� � � � � � � �� � ���� � ���� � �� ��� � � � � � � � � � � � � �� ��� �� �� �� ��� m � �� � �� �� �� �� �� � � � � � � � � � �� �� � �� �� �� �� �� �� �� nä �� � �� � � � � � � �� �� �� �� ���� ��� � � � �� RID e ) �� �� �� �� ��� � � � � � �� �� �� � �
B ��� (2 � �� � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� � � ��� ��� ��� �� �� �� � ����� � ����� � �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
311
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� xp � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
f ng, ng n
tni ni ha gn �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
S o
K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra
ch ��
o inr äm ser
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � �
kc e m ö
b f ack �� pa är äm rp nge ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ] ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � ����� ���� ���� ���� � � � � � � ����� � � one �� �� ����� ������ ����� ������ ����� ������ ����� ������ ����� ������ ����� ������ � � ����� ������ � � � ����� ������ ����� ������
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
B
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� � ��� �� ��� ��� �� � �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
ti )
E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) � �� � �� �� � � �� ��� ��� ���� ��� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� � � �� ��� ���� ��� �� ��
[ UPPH� � � �� ��
� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� ���� ���� � �� �� �� �� ����� ��� �� ��� ��� �� �� ���� ���� ��� � ��� � ��� ��� � �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� ��� ���� ���� � �� �� ��� �� ����� � � ���� � �� �� �� � ���� �� �� � � �� �� � �� ���� �� �� �� �� � ��� ��� ��� �� ���� �� ��� � �� � �� �� �� ��� � � �� �� ��� ��� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� � � � � �� �� �� ��� �� �� �� �� � ���� �� ���� � ��� �� �� ��� �� �� ���� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� � ��� �� �� �� �� ��� � �� � � � ���� � �� ����� �� �� �� �� � ng �� � � �� ��� ��� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� � � ��� � � � � � � �� �� ��� �� � � � � �� �� �� vni �� �� �� �� ��� � �� ���� � ri ���� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ��� ��� � k �� ��� �� �� �� ���� �� �� ���� ���� �� l 3 s �� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� � ��� � � �� �� ���
�� ���� �� � �� � �� � �� �� � � �� �� �� be � �� ���� �� �� � � �� �� �� de h �� �� � �� �� �� ��� ��� �� �� ��� � �� ��
�� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� � �� �� ���� � �� � �� �� ��� S oc � � � �� � � � � �� ��� �� � � � �� � � ���� �� �� �� � �� �� ��� � �� �� �� � �� � ���� ���� ���� ���� ��� ��� � ��� ��� ng ��� �� �� � � � � � ��� �� � �� �� �� � � ni � � � �� �� ��� �� �� �� � ����� ����� ��� � ��� �� � � ��� ��� ��� �� ��� � ���� �� �� �� � �� �� m � ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ��� ��� � nä �� �� ��� ���� ���� �� � � � �� �� �� �� ��� �� � ��� � ���� ��� �� �� � �� � �� �� � �� �� RID e ) � �� �� � �� ���� �� � ��
B ��� (2 �� �� �� �� � ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� � ��� � �� �� ��� ��� � � � �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� � �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
312
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� xp � � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
f ng, ng n
tni ni ha gn �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� �� ��
S o
K ��� (16) �� � �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra
ch ��
o inr äm ser
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le
äm ser al ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) � � � � � � est el r ng �� b � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � � � � � � � � � � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � ���� ���� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one � � ����� ������ �� �� �� �� �� �� �� ��
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
B
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� ��� �� ��� �� � ��� �� ��� � � � � �� � �� � � ��� �� ��� �� � � ��� ��� �� � ��� � � ��� � ��� ��� �� �
ti )
E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
� � �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� � �� � � [ UPPH�� � ��� ��� �� ��� ���
�� � �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� �� � � �� ����� ���� ���� � � � � � ���� ���� � � �� �� �� ��� �� �� � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � �� �� ��� �� �� �� ���� ���� �� �� �� �� �� �� ���� ���� �� �� ��� ��� � �� �� �� �� �� �� � �� �� � �� �� �� �� �� � �� � � ��� ��� ���� ��� ��� �� � �� ���� ���� � � ���� ��� ��� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� ;���� �� � � �� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� � �� ���� ���� �� �� �� �� � �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� � �� �� � ����� ����� ����� �� �� �� ����� ����� �� � � ������� ������� ��� ������� ������� �� �� �� � � �� ��� �� ���� ��� � ��� �� �� �� �� �� �� �� � � ng � � � �� � ����� ����� ����� ����� ����� ��� ��� ��� �� �� �� � � � � � ����� ����� �� �� �� �� �� �� vni � �� � �� �� ���� ���� ���� ���� � � ri � ������ ������ ������ �� � �� � � ��� ��� ����� ��� ��� ��� �� �� l 3 k ��� �� �� �� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� � ��� ��� s �� �� ��� ��� ��� � ������ �� ������ �� �� �� be � ��� � � � � ����� ��� ��� � � � � � ����� ����� ����� de ���� �� � � � ����� ����� ��� ��� � � � � � ��� ��� ��� � � � ���� ���� h � ��� ��� ��� ��� � �� �� � � � � � � ��� ��� ��� � � � ��� �� ���� �� �� �� �� �� �� S oc ��� ��� ��� ��� �� � �� � �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� ��� ��� ��� � � � �� �� ��� � � � �� � �� � �� �� ��� � � � �� �� ng ��� �� � � ���� ���� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ����� �� �� � � � ��� ��� ni � � � � � � � �� ��� � � � � � � �� �� �� �� �� m �� � �� � � � ���� � �� �� �� � �� � �� �� �� �� � �� � �� � �� � � � � �� � � � � �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � RID nä �� ) � � � � � �� � � � �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � �� � �� e �� � � � � � � ��� � � � � � ���� ���� ���� B ��� (2 �� � ��� �� �� �� � ���� ��� ��� � ��� ��� ��� �� �� �� �� �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � �� ��� �� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
313
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� xp � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � f ng, ng n � tni ni ha gn �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18) ���
äm ns �� a k �� �
tr ul
est B ��� (17) �� b � är llin �� � �� �� �� �� �� S o �� K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� � �� � �� �� t � ri ��� �� por o �� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg �� ��
ra
T kat ��� (15) ���
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra
ch ��
o inr äm ser
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � � k e m r ö n � c b f ack �� pa äm rp nge �� ��� ��� är ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� kc � uk r �� pa ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � ���� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one � �� � För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��
sad cer ngde u ä
rän m ��� eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
B
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� ��� ��� ��� � ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� � ��� ��� �� �� �� �� �� � � � �� � ��� ��� �� �� �� �� �
ti )
E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
�� �� �� �� ��� ���
� � �� �� [ UPPHÄ
�� �� � �
�� �� ���� ���� � � � � � � �� � � � � � � � � � � ����� �� �� ��� ��� ��
�� �� �� ���� ���� ���� � � �� �� ��� � ��� �� ��� �� �� �� ���� �� ��� ��� � ����� ����� ����� ����� �� ��� ��� ��� ����� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � � �� �� �� ��� ����� � � � � ��� ����� ����� �� �� ��� ��� ��� ��� � � � �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� �� �� �� � � �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ng � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ������� � �� ����� �� �� �� �� � � � � � � � � � � � � vni � � �� �� ��� ���� ����� � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� rik �� �� �� � �� ��� ���� �� l 3 s �� �� � � �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � �� �� �� �� �� �� �� ��� � � � � � � be � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � de h ���� ���� ��� � � ���� �� � � � � � � � � �� �� � � ��� � � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� oc �� �� � � ��� � � ���� ���� ���� ���� � � � � � � S � � � �� � � � � � �
ng �� �� ��� ��� �� � � �� � ����� ����� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ���� � ���� � � � � � � � � � � � � � � � � � ni � � � � ���� � � �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � � m �� �� �� �� � � �� �� �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � �� ���� � ���� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� RID nä �� ) � �� � �� � � �� � �� �� �� �� e � � � ��� � � � � �� �� �� �� �� �� B ��� (2 �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� � ��� �� � �� � ��� ��� � � � � �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
314
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� xp � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
f ng, ng n
tni ni ha gn �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� �� �� �� �� �� �� ��
S o
K ��� (16) �� �� �� �� � �� � �� � �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d
kko an
T ��� (12)
ra
ch ��
o inr äm ser
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� sam b �� ) � � � est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � �� �� �� � �� �� �� � � � �� � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � ���� ���� � ���� � � ���� � � � ���� ���� one ����� ������ ����� ������ �� ����� ������ ����� ������ ����� ������ � � � �� � � �
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
B
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ket �� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� � � �� �� ��� � ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� � ��� �� ��� ��� ��� �� ���
ti )
E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi cer b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K fi odk ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
� ��� � �� �� �� � ��� � �� � �� � ���
��� [ UPPH�
� ��� �� �� ��� � ��� ����� �� �� � ����� ���� � �� � �� ��� �� ��� � �� �� � � �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� �� �� � ����� �� �� �� �� � �� �� � �� � �� � �� �� ��� � �� ��� � � ��� ���� � �� � � �� ����� ��� �� � ��� �� ��� ��� � � � �� �� � � ����� �� � �� ��� ��� ��� ��� �� � � ��� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� � ��� ng ��� �� � ��� ��� �� � �� �� ��� ���� ���� � � ����� �� ��� �� ��� vni ���� ���� ���� �� �� ���� ��� �� ��� � � � � �� � � � �� ri �� � � � � ��� �� � k ��� ��� ��� ��� �� �� � ��� �� �� ��� � � ��� � �� � ��� ��� �� �� l 3 s � � � � � � �� �� �� �� ��� �� ��� � � � ��
� � � �� �� ��� �� � � ���� �� � �� �� ���� ���� � �� be �� ��� � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� � � � � �� de h � � � � �� �� �� � � � �� �� �� � � ��
� � � � � �� � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� � � �� S oc � � � � � � � ���� � �� ��� � � � �� � �� �� �� ��� � ��� �� � �� �� �� �� ����� �� ��� �� � � �� ��� ����� ng �� �� �� �� � � � � � � � �� �� �� � �� � ni �� ��� ��� �� �� � ���� �� � � �� �� � �� �� � � ��� � � � ��� ��� ���� �� ��� ��� ��� � �� �� m ��� ��� ��� �� ���� � ��� �� �� ��� �� �� ��� � �� � �� � � �� nä �� �� � �� � � � ��� �� � � �� �� � ��� ��� � ��� ��� ��� � �� ��� �� � RID e ) �� �� �� � ��� �� � � �� �� � ����� � � � � ���� ��� �� �� � � ����
B ��� (2 � � � �� �� � � �� � �� ��� � � �� � ��� �� �� � �� � �� ��� � � ��� � � � �� �� � � � �� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
315
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � � � � � � ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� � �� �� � ��� �� �� � ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � ��� � �� �� �� �� � ��� � ��� � ��� � ��� � �� ���� ���� ���� äm ser ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � � � � � � � � � � � � � � R �� d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� ��
��� kko ��� � ��� ��� �� an ���� � ���� � ���� ���� ���� ���� ���� ���� � �� ���� ���� ���� ���� T ��� (12)
ra � �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � � � � äm ser sam al ��
r b )b
est el ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � �
one
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � � � � rän m � � � � � � � � eg red � � � � � � � � � B ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
el ) ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���
är est
S b m ��� (6 ter �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ���� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s
g �
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
�� �� �� ��� �� �� � � �� � ��� �� [ UPPH� ��� ���� ���
� �� �� �� ���� �� � �� ��� ��� � �� ��� �� �� �� ��� �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ��� � �� ��� ���� �� �� ��� � �� ��� �� �� ���� ��� ��� �� �� ��� �� ���� �� �� �� ��� ��� ��� ���� �� �� � �� �� �� � �� � �� �� � � ��� �� ��� � �� �� ��� ��� ���� ��� � � �� � �� ��� ��� ��� �� � � ���� � � �� � �� ���� � �� ng � � � � �� ��� �� �� � � �� ��� ���� ��� �� �� vni �� � �� �� �� �� � �� �� ri � � �� � � � �� � �� k �� � � � � ��� �� � � l 3 s � ��� �� ��� � �� � � �� � �� � �� ��� be �� � � �� �� ��� �� �� �� de h � � �� ���� ���� ���� �� ��
�� ���� ���� �� � �� �� S oc ��� � � �� �� �� ���� ��� �� ��� �� � �� � �� �� �� �� �� ng �� � �� ���� ��� �� �� ���� ��� �� �� ni � ��� ��� �� �� � � �� m �� �� ��� � �� �� �� ��� �� �� � ��� �� � ���� � ��� � � �� RID nä �� �� �� � ��� �� ��� ���� � ��� �� � e ) � � �� ��� �� � �� ��� �� �� B ��� (2 �� ��� �� �� � � � �� �� ��� �� �� ���� � � � � � �� ���� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
316
01
ts r e
01 ighe m �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� � �� f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� � � � � � � � � � ��� �� � �� � �� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� �� �� �� �� �� �� ��� � ��� � ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� �� �� ��� � �� �� �� ��� � ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� äm ser ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� nk el �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� a är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � � � � � � � � � � � �
R
d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
��� kko ��� � an � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� T ��� (12)
ra � �� ch �� o inr äm ser �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � � � � � äm ser sam al ��
r b )b
est el ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � �
one
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � rän m � � � eg red � � � � � � � � � � � � � � � B ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s
g �
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) � �
��� ��
��� �� ���� ���
[ UPPHÄ
����� �� ��� �� � � �� � ����� �� ���� �� �� �� � ��� ��� � ������ �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� � �� �� �� � � � �� � �� �� �� � ��� ��� � �� � � �� �� � �� �� ��� �� ���� �� ��� � � � �� �� �� � � � ��� � ��� � �� �� � � � � ��� ���� � ���� ��� ng �� �� �� �� � � �� �� �� � �� � � �� ����� � ��� � vni �� �� �� � � � �� �� � rik � ��� � � � � �� ��� � l 3 s �� �� ��� � �� � � � � � �� �� ��� �� ���� � �� be �� �� � �� �� ���� de �� �� ��� ��� � � � h � �� � � � ���� ���� ��� ��� � � oc ��� �� �� �� � �� ��� �� � � S � �� �� � �� � � �� ���� � �� ��� ��� � �� ��� � �� ng � �� �� �� �� � �� �� �� � ni �� �� ��� �� � �� �� � � �� � ��� m ��� � � ��� �� �� ��� � �� ���� � � �� �� � � �� �� � �� �� ���� � �� RID nä �� �� �� � � �� �� �� �� �� � � e ) ��� �� �� �� �� �� �� � �� �� � B ��� (2 �� �� � �� �� ��� � � �� � � � �� �� � � � � ��� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
317
01
ts r e
01 ighe m �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �� �� ��� � �� �� � � � � �� � �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � �� ��� �� �� � �� ��� �� �� � �� ���� �� �� ��� �� �� � �� ��� � ��� ��� � �� ��� � �� ��� � �� �� �� ��� � �� �� ��� ��� �� ���� �� ���� �� �� ��� ���� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� äm ser ��� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� nk el �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� a är est �� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � � � � � � � � � � � � � R �� d �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �
kko ��� ��� ��� ��� an � ���� � ���� ���� ��� ���� � ���� ���� ���� ���� ���� ��� � T ��� (12)
ra � ch �� o inr äm ser �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � � � � äm ser sam al ��
r b )b
est el ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� pa är äm rp nge ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � �
one
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � rän m � � � � eg red � � � � � � � � � � � � � B ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��
är est
S b m ��� (6 ter �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� � �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� �� � ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � ��� � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) � � �� �� �� �� �� ��
[ UPPH�� ��
�� ��� �� ������ ��� �� � �� � � �� ��� ���� � ���� ������ �� � �� ��� ��� �� � ����� � �� �� ��� � ��� � ��� � �� ��� ���� �� �� � ��� �� �� �� ��� �� ��� �� �� � ��� �� ��� ��� � ��� � ���� � ��� �� �� � � �� ��� �� ��� �� �� � ��� �� �� ng �� �� � ��� �� �� ����� �� � vni ��� ��� ��� ���� � � �� � �� ri �� ��� �� ��� �� ��� �� �� l 3 k �� � ��� �� s �� �� ��� �� � �� �� ��� �� be �� ����� �� � �� �� � ��� ���� �� de h �� ����� ����� ��� � � �� � �� � �� �� �� ��� ���� �� � ��� �� �� S oc �� �� �� � ��� ��� � � � ���� � � � � ���� ��� �� �� � � � ng ���� � � ��� ��� � � ���� ��� �� � � �� ��� �� � � �� � �� �� � ni � ��� �� � �� ��� �� ���� m � ��� � �� �� ��� �� �� �� � �� ��� �� ��� �� �� �� � � � �� RID nä �� ) ��� ��� � ��� �� e �� �� �� � �� �� �� �� B ��� (2 � ��� ��� ��� ��� �� ��� ������ ��� �� �� �� �� ��� � � � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
318
01
ts r e
01 ighe m �� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � � � � ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� �� ��� �� � ��� ��� ��� �� �� ��� �� �� ��� � �� �� ��� ��� ��� � �� ��� � �� �� �� ��� � ��� � �� �� � ��� � �� �� �� �� �� ��� � �� ��� � �� ��� � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� ��� �� �� �� äm ser ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� nk el �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� a är est �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � � � � � � � � � � � � � � R �� d �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � kko ��� ��� ��� � �� an � ���� ���� � � ���� �� ���� ���� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� T ��� (12)
ra �� � �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� ��� �� ��� ��� ��� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � � � � � äm ser sam al ��
r b )b
est el ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � �
one
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � rän m � � � eg red � � � � � � � � � � � � � � � B ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� ��� ���� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��� ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � K ��� (3a)
�
��
[ UPPHÄ
��� ��
��� �� ���� �� ��� �� ��� �� �� �� �� � ���� �� ��
� �� ��� �� �� � � �� � �� � �� � �� �� � ��� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� � � �� �� ng �� ���� �� � � ��� ��� �� � � �� �� �� vni �� �� � ���� ��� �� �� �� ri �������� �� �� � ��� ��� l 3 k �� � �� ��� � �� � ��� ��� s �� �� ���� �� be �� �� ��� ���� �� �� � ��� de � �� � � � ���� �� � �� �� ���� ���� h �� � � �� � � � �� � �� � �� � � �� �� �� � �� �� S oc �� � �� ��� ��� �� � � � ���� � �� �� �� �� � ng ��� �� �� � � � �� ��� � ni � ��� �� ��� � �� ���� � � �� �� �� � �� �� m �� � � �� ��� � � nä �� � � �� ��� �� �� �� RID e ) ������� ��� ������� ���� �� �� � �
B ��� (2 ������ � �� � � �� � ��� ��� �� � ������ ������ ��� ��� �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
319
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� K ��� (16) � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � R � � � � � � � � � � � � � d �� � � � �
kko ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ���� T ��� (12) � � � �� �� ra � �� � �� �� �� � � � � � �� � � � � � � ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� � �� � �� �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ���
S b m ��� (6
ter �� � � � � � ket �� ��� � � � � �� �� �� �� �� � � � � � � ti ) �� �� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� �� � �� �� � � � � � ��� �� ��� �� ��� �� � ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� ��� �� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � ��� � ��� � � � � � � � � � � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
��
�� ���
��� �� ��� �� ng �� ��� ��� ����� vni ��� �� rik ���� �� l 3 s �� ��� � �� �
be �� � � �� de ��� ���� � �� �� h �� �� �� ��� oc ��� �� � � �� �� �� ��� S �� �� ���� � � � ��� ��� �� �� � ��� � ng � � � � �� � �� � �� � � �� �� � � �� � � �� � �� ni �� �� � ��� �� �� �� �� ��� �� m �� ��� � �� �� �� �� ��� ��� RID nä �� �� �� �� � �� �� �� �� �� e ) �� � ��� ��� ��� B ��� (2 � �� �� �� � ��� ��� � � � �� ��� ��� �� �� �� ����� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
320
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� tni ni ha gn �� � � ser t s s h � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� ��
�� �� �� �� äm ser ��� ��� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � � � � � d � � �� kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� an ���
T ��� (12)
�� ra � � � � � � �� � � � � � � � � � �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� pa är äm rp nge ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � �� � � � � �� � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � �� � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ���� S b m ��� (6
ter � ket �� � � � � � � � � � � � � � � �� � � ti ) ��� �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� ��� � � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � K ��� (3a)
��
[ UPPHÄ ��
��� �� ��
��� �
��� ��� �� �� ��
�����
ng �� ��� � �� �� vni � �� �� rik � �� l 3 s �� ���� ����
be �� �� �� �� �� �� de ��� � � �� h � � �� �� �� � �� oc �� �� �� ��� � �� ���� ���� S ���� � �� �� �� � ���� ng �� � ��� ��� �� ��� ��� � �� �� �� � �� ��� ��� � � ��� �� � ni � � � ��� ��� � �� �� ��� ��� m �� ��� �� � � �� ��� ��� nä �� �� �� �� ��� ��� �� �� � � �� ��� ��� RID e ) � � � �� � � �
B ��� (2 ���� �� � � ��� �� �� �� �� ���� ���� �� �� � ��� � �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
321
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � ser t s s h � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� K ��� (16) � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� ��
�� �� �� ��
äm ser ��� ��� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � d � � � �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ��� ���
T ��� (12)
� ra �� � � � � � � �� �� � � �� � �� �� � � �� � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � �� � � � � � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ���� ���� ���� ���� ���� ��� ���� ���� ���� ����
S b m ��� (6
ter � ket �� � � � � � � �� � � � � � � � ti ) �� E ��� (5
k
c �� pa �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � �� ��� � �� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � ��� � � � � � � �
K ��� (3a) � � � � � � �� �� � �� � �� �� � �� � �� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ����� �� �� � �� �� �� �� �� ��� � ��� � ��� ��� � [ UPPH�� ������
��� ��� ��� ����� ����� ����� ����� ����� �� � � � ��� ��� ���� ������ ������ ����� �������� ��� ����� ��� ����� ����� �� ����� ��� ���� � ���� �� ���� �� �� � � � ��� ������ ��� ������ �� ��� ������ �� ��� ������ ��� ������ ����� ��� ����� �� �� �� �� �� ���� ����� ���� ���� � ���� � � � �� �� �� � ���� �� �� �� ���� ���� �� �� ���� �� �� ���� �� ���� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ���� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� � ��� ��� ��� � �� �� � �� �� ��� ���� ���� ��� ���� ��� � � ��� ��� ��� ��� �� ����� �� �� �� ������ ����� ������ �� ������ �� ������ �� ������ ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ��� ���� ��� ������ ������ ������ ������ ������ �� ���� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� ��� ���� ���� �� �� �� �� �� �� ����� �� �� �� �� �������� ��� �������� ��� �������� ��� �������� ��� �������� ��� ��� ����� ����� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ng �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ������ �� �� ������ �� ������ �� ������ �� ������ �� vni �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ri �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� k � �� �� �� �� �� �� l 3 s ���� ���� ���� ��� ���� ��� � ���� ��� �� �� ���� ��� ����� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ���
be �� �� �� ��� �� ��� �� ��� � ��� ������� ��� ������� ��� ������� ��� ������� ��� ������� ������ de h ���� ��� � � � � � ��
��� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� S oc ���� ���� ���� ���� ���� ��� ������ ������ ������ ������ ������ �� �� �� �� �� ��� � � � � � ����� ng ���� ��� ��� � ���� � ���� � ���� � ���� � ���� ni ��� ��� ��� ��� ��� �� ������ ������ �� ������ �� ������ ������ ��� m ������ ������ ������ ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ���� ��� �� � �� � �� � �� �� � �� �� � �� � �� � RID nä �� ) � �� �� � ���� � ���� � ���� � ���� � ���� e � � � � � �� B ��� (2 �� �� �� ����� �� ����� ��� �� ����� �� � �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ���� �� ��� ��� ���� �� ��� ��� �� ��� ��� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
322
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � ser t s s h � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� ��
�� �� �� �� äm ser ��� ��� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � � d � � � �� kko ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ���
T ��� (12)
ra � � �� �� � � � � � � � � � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � � � � � � � �� � � � � �� � � �� � � � � �� � � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ���� ���� ��� ���
S b m ��� (6
ter � ket �� � � �� � � � � � � � � � � � � ti ) �� ��� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� � � �� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � ��� � � � � � � � � � � � � � K ��� (3a) � �
�� � � �� � � ������ � �� ����� �� �� �� �� �� ��� ������ ��� ��� [ UPPH������ �����
����� �� � ����� �� � ���
����� ����� �� ��� ��� ��� ��� ��� ������ ��� ��� ������ ��� ��� �� ���� �� �� ���� �� �� �� �� �� ���� ���� ��� ���� ��� ��� � ��� ��� � ��� �� �� �� �� � ��� ������ ����� ��� ������ ����� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ������ �� ������ �� � � ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � � � �������� ��� �������� ��� � � ��� � �� �� �� ��� �� ��� �� � ���� ��� ���� ��� �� �� �� �� ng ��� � ��� ���� ��� ������ �� � ������ �� �� ��� �� �� �� �� vni �� �� ��� �� �� ��� ��� ���� ri �� �� �� �� �� � �� l 3 k ���� ��� �� � ��� ��� s ���� ��� �� ���� ��� �� � ��� �� �� be ��� ������� ������ ��� ������� ������ � �� �� �� �� de � �� � �� � � �� � �� h ���� �� �� �� � ��� �� �� � ���� oc �� ������ ��� �� ������ ��� � �� ��� � �� S � � �� � � �� �� � �� �� �� �� ng � ����� � ����� �� �� � � � ���� ���� ���� � �� � ��� �� � �� ��� � � �� ni �� �� ������ ��� �� �� �� ������ ��� ��� � �� m �� �� �� �� � � � �� �� ��� � �� �� �� � �� � �� � �� � � � � �� RID nä �� ) � ���� �� � ���� � �� �� e �� ��� ��� ���� �� ��� �� ��� ��� �� ��� B ��� (2 �� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� �� � � � � � � � �� � �� �� � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
323
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � ser t s s h � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� K ��� (16) � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� ��
�� �� �� �� äm ser ��� ��� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � � � � d � � � � � �� �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ��� ��� ���
T ��� (12)
� �� ra � � � � � � �� � � � � � �� � � � � � � � ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� VD ]��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ���� ���� ���� ���� ��� ���� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 �
ter
� � � � �� � � � � � � � � � � � � ket �� ) ��� ��� ��� ti �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� �� ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� � �� �� ��� ��� ��� ��� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � ��� � � � � � � � � � � � � K ��� (3a) � � � �� �� � �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� [ UPPHÄ �� �� �� �� �� ������
�� �� ����� �� � �� �� �� �� �� � �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� � � � �� ����� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� ��� �� ��� � ������ �� �� �� �� �� �� � �� �� ��� ��� �� ��� �� � � �� �� � �� ���� �� �� �� �� � � � � � � � �� ��� �� �� � �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ������ ��� ������ ���� � � �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� ng �� � �� �� �� �� ��� � �� � � ��� � �� vni � � �� �� ��� ��� ��� � �� ri � � � � ����� ����� ����� ����� ����� ����� � k � ��� �� �� �� ��� ��� � ��� �� l 3 s �� �� � � � �� � ��� �� �� �� �� �� � �� �� � ���
be �� � � � � � ��� � ��� � ��� �� �� de � � ��� �� �� ���� � � � � � � �� h � ��� ��� �� ���� �� � � oc �� �� ��� �� �� � S �� �� �� � �� � � �� ������ ������ ������ � �� � � ��� � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� �� ��� ng �� �� ��� �� � �� �� �� ���� �� �� ni �� � �� �� �� �� m � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � �� �� �� � � �� � � � �� � �� �� ����� ����� ���� ����� �� � RID nä �� ) � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e �� ��� ���� ���� �� �� �� �� ��� ��� �� B ��� (2 � � � � � � � �� � �� � � �� ���� �� ���� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
324
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �� � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � ��� ��� ��� �� �� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� � ��� �� �� ��
äm ser ��� �� �� ��� ��� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � � � � d � �
kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ��� ���� ��� ��� ���
an
T ��� (12)
ra � � � � � � � � � � � �� �� �� � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� pa är äm rp nge ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � � � � � � � �� � � � � � � �� � � � � � � � �� � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ���
S b m ��� (6 � � ter � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� � � � ket �� ) ti �� �� �� �� �� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� � � �� � ��� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� � ��� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � ��� ��� ��� � ��� � � � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� � ��
�� ��
�� � �� � �� �� �� �� �� �� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� ng �� �� � � � � � � �� ��� � � vni � � �� � � rik �� �� � �� l 3 s � � � �� � � �� � �� �� ��� be �� �� �� � ��� �� �� �� de h � �� �� �� � �� �� �� � ��� � � �� ���� �� �� S oc �� ��� � �� �� � �� �� �� �� ��� �� �� �� � � � � �� �� �� � ng � � �� � �� �� � �� � � � ni �� �� � �� ��� ��� � m �� �� �� ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� RID näe ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B ��� (2 �� �� �� �� �� ���� ���� �� � �� � �� � �� �� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
325
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � ser t s s h � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� ��
�� �� �� �� ���
äm ser ��� ��� �� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � � d � � � � �� �� kko ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ��� ���
T ��� (12)
�
ra � � � � � � � � � � � � � � � � ch ��� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � � � � � � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ����
S b m ��� (6
ter � � ket �� � � � �� � � � � � � � �� � � � ti ) �� ��� ��� ��
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� �� � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � ��� � � �
K ��� (3a) � � � � �� � �� �� � �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� [ UPPH�� �� �� �� �� ������
� ����� ���� � �� �� �� � �� �� � �� �� �� � �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� � ��� �� �� � � �� �� ����� �� �� � �� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � �� �� �� ��� �� ��� �� �� ������ �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� � � � � � � � � � ��� �� � ��� ���� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ������ ��� ������ � ����� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ng ����� ������ �� �� �� �� �� vni �� � � �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ri � � � � � � � � � � �� ���� k � �� � ��� ��� � ��� �� l 3 s �� � � �
�� � �� ��� ��� ��� �� �� ��� be �� � �� � ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� ��� de h � � � � ���� �� �� �
���� � �� �� S oc �� �� � ��� �� �� �� � � �� �� ���� ���� ���� ���� ������ ���� ������ ���� ������ ��� ��� � ng � �� �� �� ���� �� ��� � � �� � ni �� ��� �� � ��� � m ���� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� � �� ����� ����� ���� ����� ��� ��� �� RID nä �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � e �� �� �� ����� ��� B ��� (2 � �� ���� � �� � �� ��� �� ���� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ���� �� �� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
326
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n
tni ni ha gn ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �
äm ser ��� �� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID
R � � � � � � � � � � � � � d � � �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ��� ���
T ��� (12)
� � � ra � � � � � � �� �� �� � � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el �
k e m r ö n c b f ack
pa äm rp nge �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
är
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � � � � � � �� � � � � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m �
eg red
B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
� � � � �
äm ser
är est el ) ��� ���� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
S b m ��� (6
ter
ket �� � � � � � � � � � � � � � � � �
ti )
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� �� �� �� ��� �� � �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
�� � �� � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� �� � ��� ��� ��� � � � � � � � � � � ��� [ UPPH�� ���� �� ���� �� ���� �� ���� �� ���� ��� �� ���� ��� ���� �� ���� ���
��� ���� �� � � � � � � � �� ���� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� � ���� ��� ��� ��� ��� ��� ������ ��� ������ ��� ��� ������ �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� � � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ����� �� �� ����� �� �� �� ����� ���� � � �� � � � �� � �� �� � �� � ���� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� ����� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� � �� ��� � � �� � ����� ����� �� ��� �� ��� �� �� ��� ����� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� � � �� �� ���� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ����� �� �� �� ������ � �� � �� � � � � � � � � � ��� ���� �� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� �� ��� ���� ��� �� ��� �� ��� �� � ��� �� � ��� �� ��� �� � ��� �� ��� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� ����� ��� � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ������� �� ��� ������� � �� ��� ������� � ng �� ����� ����� ���� �� ���� ���� ����� ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� vni ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ���� ��� ���� ���� ��� ���� ���� �� ri �� �� ���� �� ���� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� k �� � �� �� �� �� �� �� �� �� ������ �� �� �� �� �� � l 3 s � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� ���� �� �� ����
�� �� ���� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� be ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� ���� de h �� �� ��� �� � � �� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��
� ����� ����� �� �� �� �� S oc �� ��� �� �� � � ���� � ���� � ���� � ���� � ���� �� � ���� � ���� � �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ������ �� ������ ��� ng �� � �� � � �� �� �� ���� �� ����� �� ����� �� ���� �� ����� �� ����� �� ����� ni � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� � �� �� ��� �� � ��� �� � ��� �� � ��� �� � ��� �� � ��� �� �� � ��� �� �� � ��� �� m ����� � �� �� ��� �� nä �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� RID e ) ����� � ����� ��� �� ����� ��� �� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� �� � ��� �� � ��� ��
B ��� (2 � ���� � � �� ��� � �� � �� � �� � �� �� � �� �� � �� �� � �� �� � �� �� �� � �� �� �� � �� �� ��� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
327
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � ser t s s h � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� ��� ��
�� �� �� ��� ��� ��� äm ser ��� �� �� �� �� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � � d � � � � � � �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ��� ���
T ��� (12)
�� �� �� ra � � � � � � � �� �� �� �� � �� �� �� � � � � � � � ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � �� � � � � � �� � � � � � �� � � � � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ����� ���� ����� ���� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � ket �� � � � � � � � � � �� �� � �� � � � � ti ) ��� ��� �� �� �� ���
E ��� (5
k
c �� pa �� �� �� � �� �� � �� ��� �� �� ��� �� ��� ��� �� �� ��� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) �� �� �� �� � � �� �� �� ���� ���� �� � � [ UPPH�� �� ��� �� ��� ��
��� ���� ��� ��� ��� ��� �� �� �� � �� � �� �� � � ���� �� ���� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� � � � � �� ��� ��� � �� �� �� �� � � ��� � ��� ��� ��� � � �� � �� � �� �� �� � ��� � ��� ��� ��� � � � � ��� ��� ��� �� � �� � �� �� ���� ���� ���� � � � � �� ng �� � � � � � ��� ��� ��� � � �� vni �� � � � � �� �� � ri � � � �� �� l 3 k ��� �� �� � � � �� �� �� ��� s �� � � � � ���� ���� be � ���� �� �� � �� �� de �� ��� �� �� �� � �� � � �� � � � h �� ��� � � � �� �� � oc � ��� ��� � � � ����� S �� ���� ���� ���� ��� �� �� �� �� �� ���� �� � � � � �� ���� ���� �� ���� ���� �� ng �� ��� �� �� � � � � � � �� � � ni �� �� � � � � � �� � �� �� �� �� �� m � �� � � ����� � ����� ��� �� � � �� �� �� �� � ��� �� �� �� �� �� RID nä �� ��� ��� ��� � ��� �� � ��� �� � �� e ) � � � � � � �� � �� � �� �� �� �� �� � B ��� (2 �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� � � � � �� �� � �� �� � � � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
328
01
ts r
e �� �� 01 ighe m �� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� rl �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���
äm ser ��� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � � � d � � � �� kko ���� ���� ���� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ��� ��� ��� an ���
T ��� (12)
�� �� �� � �� �� ra � � � � � � � � �� � �� � � � �� �� �� �� �� ch �� �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � �� � � � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � eg red � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ����� ��� ��� ����� ���
S b m ��� (6 � � � � ter � � �� �� �� � �� � � � � � �� �� � � � � � ket �� ) ��� ti �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� ��
k
c �� pa �� � � � � � �� �� �� �� �� �� � � �� �� � �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� � �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� � ��� � � � � � � ��� ��� � � � � �
K ��� (3a)
�� � �� � �� � [ UPPHÄ �� �� �� �� �� ��
�� � �� �� � �� �� � �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� �� �� ����� �� ����� �� ����� ��� ���� ��� ���� �� ��� ���� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ����� �� ������ �� � ��� �� ��� �� ��� ��
�� ��� ������ ��� ��� ������ ��� ��� ��� ������ ��� ��� ��� ���� �� �� �� �� �� ��� ��� � ��� � ���� �� ��� �� ���� ��� �� ���� ��� �� ���� � ��� �� �� �� �� �� �� � � �� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � � �� �� ��� �� ��� � � ��� ��� � ��� � ��� � ng � � ���� ���� �� ���� �� � ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� vni �� � ��� � ���� � � � ri �� �� � � � � ��� ���� � ��� ���� � �� ��� ���� � �� l 3 k �� �� �� �� �� �� s � ��� � �� � �� �� �� �� be � �� ���� ��� �� � � � � � ���� � ���� de �� �� �� ���� � � ���� ������ � ���� ������ � ���� ������ � h �� � �� �� � � ��� �� � �� ��� �� ��� � �� � � ��� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� S oc �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� � ��� � � �� � �� �� �� ���� �� �� ���� �� �� ���� ng �� ��� � �� ��� � � � � ni �� � ��� ��� � �� �� �� � �� �� ���� � �� ���� � �� ���� � m �� � �� ��� ��� � � � � � �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� � � ��� ��� � � ��� ��� � � ��� RID nä �� �� � �� �� �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� e ) � �� � � �� �� �� �� �� � �� �� ��� �� B ��� (2 � �� � � � � � � � � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
329
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n
tni ni ha gn ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� K ��� (16) � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID
R � � � � � � � � � � � � d � � � � �� �� �� �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ��� ��� ��� ��� ���
T ��� (12)
� � ra � �� � �� � �� � �� � � � �� �� � � � � �� � �� �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ����� ��� ��� ����� ��� ��� ����� ��� ��� ����� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ����
S b m ��� (6
ter
ket �� � � � � � � � � � � � � � � � �
ti )
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� ��� ��� ��� � �� �� �� ��� ��� ��� ��� � �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) � � � ��� �� �� �� � � � �� �� �� �� �� � �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���� ��� ��� �� � �� � [ UPPH�� � �� �� � �� ��
�� �� �� �� �� � �� ��� �� � �� ��� ������ ������ � ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ������ �� � �� � ��� ������ ������ ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ������ �� �� �� ���� ���� ���� ���� �� ����� ���� ���� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� � �� �� � � � � � �� � �� � �� �� ����� �� ����� ����� �� � �� � �� �� �� ��� ���� ��� ���� ��� � ��� ��� � ����� �� �� �� � ��� � � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� � �� ������� �� � �� ������� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� �� �� �� �� ���� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� ��� ��� �� ��� �� ���� ��� ��� �� ���� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ���� �� ���� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� ��� ������ ��� ��� ������ ��� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ���� �� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ����� ������ ��� �� ���� ��� �� ���� � ��� ���� ��� ��� ���� ��� ���� ���� ���� ���� �� ���� �� ���� �� �� �� �� �� �� ������� � �� �� �� �� �� �� �� �� � ��� �� � ��� �� � ��� ����� ��� ����� � ��� ����� ��� ����� ��� ����� � � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ����� ��� ����� ���� ��� ����� ng ���� ��� ���� ��� ���� ����� ���� ��� �� �� ���� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� vni ��� ���� � ��� ���� � ��� ��� ��� �� ��� ��� �� � �� � � � ��� � ��� �� � ��� rik � � ��� �� �� � ��� �� �� � � �� � � � �� ��� ��� l 3 s �� �� �� �� ��� ������ �� �� ��� � �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� � � �� � � � � �� be � � � ��� ��� � � � � ���� � ���� � ���� �� �� de ���� ������ � � ���� ������ � ��� ���� ���� ��� ��� ���� ��� ��� � ��� ��� �� �� h �� �� �� �� �� ��� ��� ���� �� ��� ��� � ����� � ���� � � � ����� � ���� oc �� �� �� ���� ��� �� ���� ��� �� ���� ���� � �� � � � � �� � S �� ��� ���� �� ��� ���� �� ��� �� ��� � � � � � � � � �
ng �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� � � � � � � ������� � � ������� � ������� ������ ������ �� � � �� � � �� �� �� ���� �� �� � � � � ��� � ����� � � � ��� � ����� ni ���� � ���� � ���� � ������ ���� � ������ � � � � � � m � � �� � �� ������ � �� ������ ����� ���� �� �� ��� � ��� ��� � ��� �� ��� �� ���� ��� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� ���� �� ���� ��� �� ���� ��� RID nä �� � �� � �� � �� � �� � �� �� � �� �� � � � � � � � � � � e ) �� � ��� � ��� � � � �� � �� � � � �� � �� �� � � B ��� (2 �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� � ��� ����� ��� �� ��� � ��� ����� ��� � � � �� � �� � � ���� ���� � ���� �� � ���� �� � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
330
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n
tni ni ha gn ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID
R � � � � � � � � � � � � � � � � d � � � �� �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ��� ��� ���
T ��� (12)
� �� �� � ra � �� �� �� �� �� � �� � � � � � � � � �� � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]���� ��� � ���� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � � � � � �� � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ���� ����
S b m ��� (6
ter
ket �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � ti ) ��� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� � �� �� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � K ��� (3a) � � �� ��
��� ����
[ UPPH�� ��
�� �� � � �� �� �� �� �� �� � � �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� � � �� ��� ��� � � ��� �� �� �� �� � � ��� �� �� �� �� ����� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� � �� �� �� � ��� ��� ��� ��� � � � ��� ����� ���� ���� ���� ���� � � �� � � ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� �� � �� �� ��� ��� ��� � � � � ng ���� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ��� � �� � �� � �� � �� ��� ��� �� �� vni � � � � �� � � ri �� � �� � �� � �� � �� �� �� �� �� �� k � � �� � � �� �� �� l 3 s �� �� �� �� ��� � �� � �� � �� � �� �� �� ��� be � � � � � � � � ��� ��� � ���� ��� de h � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � �� �� �� ��� �� � � ������ ������ S oc � � ��� � �� � � � � � � � � � � ��� � � � ng � � � � � � � � �� � �� �� ���� ni �� ��� ��� �� ��� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ��� m ��� �� � � � � �� � ��� �� �� �� �� ��� nä �� �� �� �� �� � �� �� � �� �� � � � � � � RID e ) �� � � � � � � � � �� �� ��� ��� � � ��
B ��� (2 � � � � � ��� � � ��� � � � ���� ���� � ���� �� ���� �� �� �� � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
331
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n
tni ni ha gn ��
ser t s s h
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� K ��� (16) � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID
R � � � � � � � � � � � � � d � � � � �� �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ��� ��� ���
T ��� (12)
� � � � � ra � � � �� �� � � � � �� � �� � � �� � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le
äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� VD ]� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � �� � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � �� � � � � � �� � � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m eg red
B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ���
S b m ��� (6
ter
ket �� � � � � � � � � � � � � � � � ti ) ��� ���
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
� � � � � ��� ��� � ��� �� ��� ��� ���� ��� [ UPPH����
������ ������ ������ ��� �� �� �� ������ ������ ��� ������ ���� ��� ��� ��� �� ����� ����� �� ����� �� � �� �� �� �� ���� �� �� �� ���� ���� ���� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � � � ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� ������ � � � �� �� ����� �� �� � �� �� �� ���� ���� ���� ��� �� � �� �� ������ � � ��� ����� �� �� ����� �� ������� ������� � ������� � �� �� � �� ���� �� ����� � �� �� ��� ��� ��� ��� ������� ������� ��� ������� ����� �� ���� ���� ���� �� �� � � ��� ��� ��� � � � � ng ����� �� ������ �� �� � � ���� ���� ���� �� �� ���� ���� �� ���� �� vni ���� ���� �� �� ri �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� k ������ �� �� ���� �� �� �� l 3 s ��� ��� ��� �� �� ���� ���� � �� �� ������ ��� ��� ��� �� �� be �� �� �� �� �� � ��� �� � ��� � ������ � ������ �� �� �� � � de h ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
��� ��� ��� � � � � � � �� �� S oc � �� � � �� �� �� ��� ��� � � �� �� �� ��� ������ ������ � � �� � �� � �� � � ng �� �� �� �� �� � � � � �� ni � �� � �� � �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � �� m �� �� �� � � � � �� � �� � � �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� ���� ���� nä �� � � � � � � � ��� � ��� � � ��� �� �� �� �� �� ��� RID e ) � �� � �� � �� � � � � � � �� ��
B ��� (2 � �� � �� � �� � �� �� � ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � � �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
332
01
ts r
e �� �� �� 01 ighe m �� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� tni ni ha gn �� � ser t s s h � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� K ��� (16) �� � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� � � �� ��
äm ser ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � d � � � � � � � � �� �� kko ���� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ��� ���
T ��� (12)
� � � � � � ra �� � � � � �� � � � � � �� � �� �� �� � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� pa är äm rp nge ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ���� ���� ���� ���� ���� ���� S b m ��� (6 �
ter
�� � � � � � � � � � � � � � ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� � �� � �� ��� �� ��� �� ��� �� � � �� �� �� �� ��� ��� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) � �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
��� ��� ��� � � �� �� ����� �� ������ �� �� �� � �� �� �� � [ UPPH� � �� �� �� � �� ��
�� �� �� �� ��� �� ����� ��� ��� ��� �� �� ���� � � �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ���� ���� ���� �� �� ����� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� � �� ���� �� �� � � � � �� � � �� �� �� � � �� ��� ����� ����� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ���� ���� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� � � � �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ���� ���� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� ng � � � ��� ��� � � � � � �� �� �� ���� ��� ��� � ��� vni � ��� � �� �� �� �� �� �� rik �� �� �� � �� �� ���� �� � � � � � � l 3 s � � � �� ��� � ���� � ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� be ��� ��� ��� � ��� ��� � � ������ ������ ������ de h � � �� �� �� ���� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� � � � �� � � � ���� � S oc �� �� � � � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� � � �� �� �� �� �� ����� �� ����� �� ����� ng � �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� ���� � �� � � � � � ni �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� m �� �� � ��� � ��� � ��� � �� � � ������ � � �� � �� � �� �� �� �� � ��� ��� �� �� �� �� ����� � � �� � � RID nä �� ) �� �� �� �� �� �� � � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� e �� B ��� (2 �� �� �� ���� �� ���� �� ���� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� � �� �� �� ���� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
333
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� tni ni ha g � � �� ser t s s h n �� � � �� el ri �� m por La los oc te �� (18) �� �� äm ns � � � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� ��� �� est B ��� (17)
b
är ��� S llin �� �� �� o � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) t � ���� por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� � eg �� ra � T kat ��� (15) �
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID
R � � � � � d � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� an ���
T ��� (12)
ra � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � � �� � � � � � � � �� kc e m ö � b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� S st ser fö ni ��� (9a) ��
För
�
kc
uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� pa ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � � � � � � � � �� � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� e ad �� b ��� (7 ��� sad cer ngde �
u ä
rän m � � � � � � � � � � � � �
eg red � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ���� ���� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � �� �� ket �� � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� �� ��� � �� �� ��� �� ��� � ��� ��� ��� ��� � � � �� ��� �� ��� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a)
��� ��� ��� ���
[ UPPH�� �� ���
�� �� �
� ���� ���� ���� ���� ��� ��� � � ���� ���� �� ���� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� � � � � ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ���� ���� ���� � �� �� �� � � ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� � � ���� � � � � �� �� �� ����� �� �� ���� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� � � � �� ���� �� �� � � ���� ���� �� �� �� �� ��� �� �� � �� �� � � � ��� ��� ��� �� �� � ��� � �� �� �� � �� � � �� �� �� �� �� � � � �� ng � � � � ���� ���� �� �� ���� �� �� � �� �� ���� ��� ��� ��� � �� vni �� �� ��� ��� �� � � �� � � � � rik �� �� �� �� ��� � ��� � l 3 s �� ��� �� �� � ���� �� �� �� �� � � ��� ��� � be ���� ���� �� ���� � � � � ��� ��� de ���� ���� ���� ���� �� �� � � � � � �� �� �� h ����� ���� �� �� �� �� �� �� �� oc �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� � � � �� �� �� � ��� S � � � � � � � ���� � ��� ���� � ���� �� � � � � ��
ng �� � � � �� �� ��� �� �� ��� �� ����� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� � � �� ni �� �� � � � � � � �� �� � � �� ��� ��� �� � � � �� m � ��� � �� �� � � ��� � ��� � �� �� �� ��� �� ��� �� � � �� � � �� �� �� �� �� � � �� �� RID nä �� ��� ��� � � � �� �� �� �� ��� � � �� e ) � � �� � �� � �� �� �� �� �� � � � �� �� B ��� (2 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ��� ��� �� � � �� � �� �� �� � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
334
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� tni ni ha gn �� � � ser t s s h � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� äm ser ��� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
kko �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
an
T ��� (12)
ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � �� � � � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � �� � � � �� � � � � � � � � � � � � �� � � � � � �� � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � � � � � � � � � eg red � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ���
är est
S b m ��� (6 ter � � �� �� ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� ��� �� ��� � � ��� �� �� �� �� � �� ��� � � � ��� �� ��� � � �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� � �� �� � � �� �� �� � � � ) � ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a) � � � ��� ��� ��� � �� ��� �� �� �� �� �� ��� � ���� �� �� �� ����� �� �� � �� �� �� �� �� � [ UPPH��� ��� ��� �� ��
�� �� �� �� � ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� � � ���� �� ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� � � �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ���� ��� � �� ���� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ���� ���� �� ��� � ��� �� �� �� ��� ��� � �� � � ��� �� �� �� �� � ��� � � ��� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� �� �� ��� �� � ���� ���� �� �� ��� �� �� � �� ��� � ��� �� �� �� �� ��� � �� �� � �� � ��� �� �� � �� ��� ��� �� �� �� � � �� ��� � �� �� �� �� �� �� � ��� ��� ���� � ��� �� � �� �� ��� �� �� � ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� � �� ��� � �� �� ��� �� �� � �� �� �� ���� ���� �� � � � � �� �� �� �� ��� �� �� ��� ����� ���� �� ��� � ��� �� �� �� �� �� ���� ng �� �� ���� ���� �� ��� � �� ��� �� �� �� �� �� � ���� ��� �� ���� � �� vni ���� �� � � �� �� ����� � ��� �� �� � � ri � ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� k � �� �� �� � �� � �� � �� � ���� ��� l 3 s �� �� ��� ��� � �� �� � � �� � ��� � �� �� ��� �� �� �� ��� � � � be � ��� � ����� �� ��� ��� � ���� ��� � �� �� ���� �� �� � �� de h � �� � �� ���� � � �� � �� � ��� � � � � ��� �� ��� �� � � � S oc ��� �� �� �� ��� � ���� � �� �� �� �� ���� �� � �� � � ���� �� ���� � � ��� ��� � �� � �� � �� ��� ng �� �� ��� �� �� �� ��� � ��� ������ �� � � ���� �� ��� �� � � �� � �� �� �� � � � � �� �� � � � ��� � ni �� �� � �� ��� � � � � �� �� �� �� ��� � �� � � ��� � ��� m � �� �� ��� � ��� � � � ��� �� � � ��� � � �� �� �� �� �� � ��� � � �� � � � �� � �� �� RID nä �� ) � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ���� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� e �� �� � �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� B ��� (2 � ��� � � � � � �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� � �� � �� ������ �� �� � �� �� �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
335
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
xp � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� tni ni ha g � � �� � � � ser t s s h n �� � � �� � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) �� �� äm ns � � � � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� ��� �� �� �� est B ��� (17)
b
är �� �� ��� S llin �� �� �� �� o �� �� �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) t � ���� por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � ��� � � � � � � � � eg �� ra � T kat ��� (15) �
�� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� �� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � R � �� �� d �� �� �� �� �� �� �� � �
kko �� �� �� �� �� �� �� ���� an ���� ���� T ��� (12)
�� �� ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � � � � � � �� � kc e m ö ��� ��� ��� b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� �� ���
S st ser fö ni ��� (9a) ��
För
�
kc
uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� pa ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � �� � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7 ��� sad cer ngde �
u ä
rän m � �
eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � B ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � �� �� �� �� ket �� ) ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ti �� �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� � �� � �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� � � �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) � � � �
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a) � �� �� �� ���� ��� � ���� [ UPPHÄ ��� �� ���
��� �� ��� ��� �� �� � ���� ���� �� ��� ��� �� �� ���� ��� � �� �� � ��� � ��� � �� ���� ��� ��� ���� ��� �� �� �� �� �� � �� ���� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ���� �� ��� � �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� � �� ���� ��� ���� ���� �� � ��� �� �� �� ��� ���� �� ���� ��� ���� ���� �� � �� ��� ��� ��� ��� �� �� � � ��� ��� �� ����� � �� �� � ��� ��� �� �� �� �� �� ����� ����� � � �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� ng �� � �� �� � �� ���� �� �� ��� � � � � �� �� � �� � vni ��� ��� ��� �� ��� � ���� ���� ri �� �� ���� ��� � k ����� ����� �� ��� ��� �� ��� ��� l 3 s � � �� �� �� ���� � ���� ����
� � � � �� �� �� be ���� � � � �� ��� � ���� �� ��� ��� de h �� � � � �� �� ��� ���� � �� ��
����� �� � � �� ������ � �� ��������� �� S oc � ���� �� �� �� � �� �� ��� �� �� � � ��� � �� ��� � �� � ��� ��� � ng �� �� �� �� ���� ��� � ���� �� � ����� ��� ��� ni �� � ��� � �� �� �� ��� ���� �� � � ��� �� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� � �� m � �� �� �� ��� � � �� �� � �� �� ���� ��� ��� nä �� � �� �� �� �� �� � ��� �� �� ��� RID e ) � � �� � � � �� � �� ��� �� �� ��� �� ����
B ��� (2 � �� �� � � � ��� �� �� � �� �� �� �� � �� ��� ��� � �� ������ ���� ��� ��� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
336
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� rl �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha g �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h n �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) �� �� äm ns � � � � � � � �� � a k �� tr ul �� ��� �� �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är ��� S llin �� �� o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) t � ���� por rio ��� ns �� � � � � � ��� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg �� ra � T kat ��� (15) �
� �� �� � �� � �� � � �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��
äm ser
nk el �� �� ��� �� ��� �� ��� �� a är est ��� S b m ��� (13)
t
ID � � � � R �� �� �� ��
d �� �� �� � �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� kko �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� an ���� ���� ���� �� T ��� (12)
�� ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � �� � � kc e m ö ��� b f ack �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� �� �� ��� ��� ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a) ��
För
�
kc
uk r �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ���� ��� � ��� � ��� � ��� VD ]� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7 ��� sad cer ngde �
u ä
rän m � � � � � � � � � � � � � �
eg red � � � � � � � � � � � B ���� ���� ���� ���� ���� ��� ��� ���� ���� ���� ��� ���� ���
��� (7a)
äm ser
el ) ��� ��� ��� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��
är est
S b m ��� (6 ter � � �� �� ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� �� � �� �� ��� � �� � � �� �� �� �� ��� � ��� �� �� � �� ��� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� � �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a) �� �� � � �� � �� ���� � ����� ����� �� �� [ UPPH��� ��� ��
�� ���� � ���� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� � �� �� �� ��� ���� ���� �� �� � ��� ��� ��� �� � � ��� �� �� � �� �� ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ���� � �� �� �� �� �� � ����� ��� ��� �� �� ���� �� �� ��� ����� ��� ��� �� �� � �� ��� ���� ��� � � �� �� �� ��� ��� �� ��� � �� ��� �� �� �� �� � ��� ��� �� �� � �� ��� ��� ��� �� ��� �� ���� ����� �� �� �� ��� ��� � �� �� ng � �� �� �� ���� ��� �� �� � vni ��� �� �� � �� ����� ����� ���� ri � ����� ����� ��� k ��� ��� ��� �� �� ��� �� l 3 s �� �� �������� ����� ��� ��� ��� ��� �� �� � � � �� ��� �� �� � � �� � � be ����� �� �� �� �� �� �� ���� ���� � �� �� �� de h �� �� � �� �� ��� ��� �� �� � ��� ��� �� �� ���� � � ��� ��� �� �� oc �� �� �� � �� �� �� ���� � �� �� �� �� �� ��� �� �� S ��� �� �� � ��� � �� ���� � � � �
ng �� � �� �� �� ��� � �� �� � ��� ��� � �� � � �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � � � ni � ��� �� �� � ��� �� �� �� �� � ��� �� �� �� ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� m �� ���� �� � ���� �� �� � �� � �� �� � � � � � � � � RID nä �� ) �� ��� ��� � ��� ��� ��� � � � � � ��� �� �� e �� ���� ��� ��� ��� ��� � � � B ��� (2 ��� �� � �� �� � �� �� � �� �� �� �� �� ��� � �� �� �� � �� ��� ��� ��� ��� ��� � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
337
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� rl �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� ��
xp � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� � �� � �� � �� � �� � �� ��� � �� � �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� äm ser ��� ��� ��� ��� nk el �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� a är est ��� �� �� ��� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � � � � � R �� �� �� �� �� �� �� d � �� �� � �� �� �� � � � � � �� �� ��
kko �� �� �� �� �� �� �� �� an ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� T ��� (12)
ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � kc e m ö ��� b f ack �� �� �� pa är äm rp nge ��� �� ��� ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � B ��� ���� ���� ���
��� (7a)
äm ser
el ) �� ��� ��� ��� ��� ���
är est
S b m ��� (6 ter � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� ti ) �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � ��� � �� � � � � � �� � �� ��� � � � � � � � � �� � � ��� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in �� �� �� �� �� ) �� � �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� � �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� � ���� ��� �� � �� ��� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� � ��� � �� �� � �� ��� ���� ���� �� �� � �� �� � � �� ���� ���� ���� �� ��� �� � � � �� ��� � � � � � � �� �� �� ��� ��� �� �� ���� ���� ���� �� �� �� ng �� ��� �� ��� �� ��� �� � ����� �� �� ��� ��� �� � �� � �� � �� �� �� � �� �� vni �� �� �� � � �� �� �� rik ��� ����� ����� �� �� ��� �� l 3 s �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� ���� ���� ���� �� ��� �� be �� �� �� ��� � �� �� �� �� ��� ��� de �� �� ��� ��� �� h � � � ��� ��� �� � �� ��� �� ��� �� ��� � �� �� ��� ��� �� � �� �� oc ��� � � � � � � � ��� � � �� S � �� �� �� ��� � � � � � � �� �� ��� ��� ��� �� � � �� � � �� � ng ��� ��� � � � ��� � ���� ���� ni � �� �� �� � � � �� � ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � �� �� �� �� �� � m � ��� � �� � � � � � � �� �� �� ��� �� �� �� � �� ��� nä �� �� �� �� �� �� � � �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ������ ��� ��� RID e ) ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � � � � �
B ��� (2 � �� �� � � �� �� �� �� ����� � � � � � � � � ��� � � ��� �� �� �� � �� �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
338
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � � � � � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) �� �� � � � � � � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
kko �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
an
T ��� (12)
ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � �� �� �� �� �� �� ket �� ) �� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti �� �� �� �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b �� � � � � �
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPHÄ �
�
����� �� � � �
��
�� ���� � � ��
� ���� �� �� � ��� � ��� � �� � � ���� ���� � ��� � � �� ng � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� � vni � � �� �� �� � ri �� �� � �� ��� �� �� � l 3 k �� �� �� � �� � � � � �� �� �� s ��� � � �� �� ��� � � � � be ��� � � �� ��� � �� �� � de ��� �� �� �� �� �� � � �� � � �� �� �� h �� ��� �� � � �� � � � � � �� � ��� ��� ����� � ��� � S oc � �� � � � � �� ��� ��� �� � �� ��� ��� ��� ��� ��� ng ���� �� �� �� �� �� �� � ��� ��� ��� �� � � � � � � � � ni �� � � � � � � � � � � �� �� �� ���� m � �� � � �� �� �� �� �� � ��� � �� �� �� �� �� �� � � � � RID nä �� � � � �� � �� ��� �� �� e ) � �� �� ��� � � � � � � � ��� B ��� (2 �� �� � � �� �� ��� � ��� ��� ��� � � ��� � � ��� ��� ��� � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
339
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
kko �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
an
T ��� (12)
ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� �
ngs tr �� ) � �� � � � � � �� � � �� � � �� � � � � � �� � � � � �� � � � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � �� �� �� ket �� ) ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � � �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
� [ UPPHÄ
� � � ��� ��� � � ����� �� �� �� � � � � � � � � �� �� �� � � �� � � ���� ��� �� �� �� ���� ���� �� �� � � ���� ��� ���
��� ���� ���� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� � ��� ���� �� �� ��� ��� � � ��� � � ��� ��� � � �� � � �� � � � � � � ng � � �� � � � � �� �� � � �� �� � � vni � � ��� ��� ��� � � ri � ��� �� �� � � ��� ��� l 3 k �� �� ��� ��� � �� �� � s �� �� �� ��� � � � � �� �� � � be � � �� � de �� ����� �� �� �� �� ��� ��� h � � ��� � � � ��� �� � ��� ��� � � � ����� �� ��� � � � � � S oc ����� � ��� �� � � � ����� ����� � � � � �� � ��� � �� �� � � � � � � � � � ng � � �� �� �� � � � ni ���� �� �� �� �� � � � ��� ��� ��� ��� �� �� � � m � � �� ����� ��� � � � � � � � � � � � � �� � �� � ���� ���� nä �� � � ���� � � �� �� RID e ) ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
B ��� (2 � � � �� � �� � � �� ����� � ����� � ����� � � � � � � �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
340
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � � � � � � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID R
d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
kko �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
an
T ��� (12)
ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� ��� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � � �� � � � �� � � � �� � � � � �� � � � � � � � �� � � � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter
ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ti
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� � ��� �� �� �� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�
��
�� �� ���� �� �� �� ���� ���� �� �� ���� ���� ��� ��� �� �� � � � ��� ��� ��� � � � � �� �� ���� ���� �� ���� � � � � ��� ��� �� ��� �� �� � � � � � �� �� � � ��� ng � �� �� � �� �� � � �� �� vni � rik ��� ����� ����� �� �� �� l 3 s � � � ��� �� � � �� �� ����� ����� � � � � � � be �� �� � �� ��� de h ��� � � � � �� �� �� �� �� �� � �� � � � � ����� ����� � � � �� �� � � �� �� S oc � �� �� � � � � � �� �� �� ��� � � � � � ��� ��� ��� � � � �� ng � �� �� �� � � �� �� �� �� � �� � ��� ��� ��� ��� � � ni � ��� ��� � � � � � � � � � � �� �� �� �� m � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� RID nä �� ) �� � � � � � � ��� �� ��� ���� ��� ��� �� ��� e � � � � � � � � � � B ��� (2 �� � � � � � � ��� ��� � � � ��� ��� ��� ��� �� �� �� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
341
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � � � �� � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� �� ��� �� �� � � � � � � � � � �� �� �� � � � � � � �� �� �� �� ��� ���
äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� ��
t ID
R � � ��� ��� d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� kko �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� ��
an
T ��� (12) �� ��
ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � � � � � � �� � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � � � � � � � � � � � eg red � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � �� �� ket �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� ��� ��� �� �� � ��� �� ��� �� �� � ��� �� �� �� �� �� � � � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� lassi b � �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
� � � �� �� �� � [ UPPHÄ ��� ��� ���
� ���� � �� ��� ��� ���
�� ��� ��� ��� ��� ��
���� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ���� � � � �� �� �� �� �� ��� ��� ���
�� ��� �� ���� ���� ���� �� ��� � �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� � ��� �� � ��� ��� ��� ng � �� �� �� �� � � � �� ���� � � ��� ����� �� �� �� vni �� �� � �� � �� �� �� �� rik ��� � �� �� � �� � � �� � l 3 s � � �� � �� ��� � �� � �� �� �� �� � � �� be �� �� �� � � � �� � � ��� ��� ��� de �� �� � �� �� ��� � � � � h �� � � ��� � �� � �� ��� ��� ��� oc ��� ��� � � � � � �� �� �� � S �� � ��� ��� � ��� ���� � �� � � ��� �� �� ��
ng ��� � ��� ��� � � � �� � �� �� �� � � � � ��� �� � � � � ni �� �� �� �� �� �� �� � � �� � ��� � � �� � �� � �� m � � � �� � � � � � ����� � ��� � ���� ���� � RID nä �� ) ��� �� ��� � �� � � � � �� ��� ��� ��� e � �� �� �� ��� �� ��� � ���� ���� ���� B ��� (2 �� � � � �� � � � �� � �� � ��� �� ��� �� �� �� �� �� � �� � �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
342
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� �� ��� �� ���
�� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� ��
t
ID � � � R ��� ��� ��� � ��� ��� � � d � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��
kko ��� �� ��� �� �� �� �� ���� �� �� ���� ��� ��� �� ���� �� ��� �� ��� ��
an
T ��� (12) �� �� �� �� ��
�� ra � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� VD ]� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � � �� � � � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � rän m � � � � � � � � � � � � � eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ���
S b m ��� (6
ter � ket �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� E ��� (5
k
c �� pa �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� � �� �� � �� ��� � �� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
� � � �� �� �� �� � �� � �� � � � � [ UPPHÄ �� �� �� �� �� �� � �� � �� � ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� � �� ���� �� ���� �� ���� �� ���� �� ���� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� �� ���� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� ���� �� ���� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� � ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� ��� �� � ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� �� � � �� � �� � �� ���� �� ���� �� ���� �� � �� � �� � �� �� �� �� �� �� � � � � ���� ���� ���� ��� � ng � �� ���� �� ���� �� ���� � ���� � ���� � ���� ���� � �� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� vni �� � ��� rik �� �� �� ����� ����� �� ����� �� ����� �� ����� �� ����� �� ����� �� l 3 s �� �� �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� �� �� be ��� ��� � � � ���� � ���� � ���� � ���� � ���� � ���� de h � �� �� �� � � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � ��� � � � S oc � �� �� �� �� �� �� �� � ��� ��� �� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ng �� � � ���� ���� ���� �� ���� �� ���� �� ���� �� ���� �� ���� �� ���� ��� ni �� � � �� � � � �� � �� � �� � �� � �� � �� m �� � �� ��� � � �� � �� � �� � �� � �� � �� nä �� �� � �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � ��� RID e ) � �� � � � � �� � �� � �� � �� � �� � ��
B ��� (2 �� �� � � � � � �� �� �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
343
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � �� � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� �� ��� ��
�� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� äm ser ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� ��
t
ID � R � ��� ��� ��� ��� � d �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� � ��� ��� ��� kko �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ���� �� �� �� �� ���
an
T ��� (12) �� �� �� ��
ra �� � �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � � � � � � � eg red � � � � � � B ���� ���� ���� ���� ��� ���� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a) ����
äm ser
el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ���
är est
S b m ��� (6 ter � � � �� �� ket �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� �� � �� �� �� ��� � �� ��� �� �� � � �� �� �� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
��
[ UPPHÄ ��
���� � ��
���� �� �� �� �� ��� � �� �� ��� � ���
���� �� �� �� �� �� ��� �� � � �� � �� ���� ���� �� � �� ng �� ���� ���� ���� ���� � ��� �� vni � � � rik � �� �� �� �� � l 3 s � ���� ���� � � �� �� �� � � � � �� be � � �� �� ���� � �� �� � de �� ��� � � � �� � �� � �� h � � �� ���� � ��� � �� oc ��� �� � ��� ��� �� � � S � �� � � � �� �� �� �� � � � �� �� �� � �� � ng ����� ��� �� ��� ��� ��� �� � �� � ni � � � �� �� �� �� � � � �� �� m �� � �� � � �� �� �� �� �� �� � ��� RID nä �� ) ��� ��� � ��� � � �� � � � � ��� ��� �� e � � � � � � ���� � � � B ��� (2 �� �� � �� � � � � � ��� �� � � ���� ��� � ���� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
344
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � ��� �� ��� �� � ��� �� � ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� äm ser �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� nk el �� ��� ��� a är est �� �� �� �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � R ��� � � d �� �� � � � � �� �� �� �� �� ��� �� ��
kko �� �� ���� ���� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� an ���� ���� T ��� (12) ��
ra �� �� � �� �� �� �� �� �� �� � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � VD ]��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � �� � � � � � � � �� � � � � � � � �� � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � � � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter �� �� � ket �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ti ) �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� �� ��� � � �� ��� �� �� �� � �� ��� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ���
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� K ��� (3a)
���
���
[ UPPH��
�� �� �� �
�� ��
� � � � � ���� � ���� �� �� �� ���� ���� ���� �� � �� �� �� �� �� �� ��� �� � � �� �� �� �� �� � � � ���� ���� ���� � �� �� �� ��� ���� ���� ���� �� �� ���� ���� ���� � � � � ��� ng ��� ��� �� � � � �� �� �� �� �� ��� �� vni �� � � � � � �� �� �� �� ri � � � � � ��� � � � �� k ��� � � � � �� � l 3 s ��� �� � �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� be � �� ��� de h ��� �� �� ��� ��� ��� ���� ��
��� �� �� �� ��� �� �� S oc � �� �� �� �� �� ��� ����� ����� ����� � � �� �� � � � �� �� � � � � �� ��� ng �� �� � � � � � ni �� �� � �� �� �� �� �� � � �� �� � � � �� �� �� �� m � � �� ���� �� � � � nä �� � �� � ���� ���� ���� �� ��� RID e ) � �� ��� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� �
B ��� (2 �� �� �� � �� � � � � �� �� �� � � � � �� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
345
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� �� ��� ��� ��
�� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� äm ser ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� ��
t
ID � � � R � ��� ��� � � d � � � � � � � � � � � � � �� �� ��� �� ��
kko ��� ��� ���� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� ���� �� ��� �� ��� ���� ��� ��� ��� ���
an
T ��� (12) �� ��
�� ra � � �� � � �� � � � �� �� �� � � ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� �
ngs tr �� ) � �� � � � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � rän m � � � � � � � � � eg red � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
el ) ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���
är est
S b m ��� (6
ter � � ket �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ti ) �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� � �� �� ��� �� �� ��� �� � �� ��� � �� ��� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �� �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � K ��� (3a)
[ UPPHÄ � �� ��
���� ���� ����
�� �� �� �� ����� �� ����� �� ����� ���� ���� ���� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� � � � ��� ��� ��� ���� � ���� � ���� � �� �� �� � � � ��� � ��� � ��� �
��� �� ��� �� ��� �� ����� ����� ����� ��� ��� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� ����� ����� ����� � ���� � ���� � ���� � ng �� �� �� �� � ����� ����� ����� � � � � � � vni �� �� � � �� � � � � � � ri � � � � �� � �� � �� � k �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � � l 3 s � � � � ��
be � �� � �� �� ��� ��� �� � � � �� �� �� � de �� � � � ��� �� �� �� �� h � �� �� �� � � � �� �� �� �� �� �� � � ��� �� �� �� ���� � ���� � ���� � �� � S oc �� � � � � ��� �� �� �� � � � � � � �� � � � � � � � � � � �� ng � � �� � � � �� �� � � ni � � � ��� ��� �� �� �� � � � � � � � �� �� � � � �� m � � ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� nä �� �� ��� �� �� �� � � � � � � � � � �� RID e ) ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � ��
B ��� (2 � � � � �� �� � � � �� � � � �� �� �� �� �� �� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
346
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��
äm ser ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��
t
ID � � R � �� ��� d � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���
kko ���� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� an � ���� T ��� (12) ��
ra � �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� VD ]� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � � � � � � � � eg red � � � � � B ���� ���� ���� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a) ����
äm ser
el ) ��� �� ��� ��
är est
S b m ��� (6
ter �� � � ket �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� � �� �� �� �� � � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a) � � � � �� �� �� ��
[ UPPH��
� �� ��
��� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� �� � �� �� �� �� ��� ��� � ��� �� �� ��� ��� � ��� ��� ��� � �� � ��� �� ���� ��� � �� ��� � ��� �� � ��� ��� �� � � � ng �� �� � � �� �� vni �� �� ��� ���� ��� ��� �� � � �� rik � � �� ��� � l 3 s � �� � �� �� � �� �� ��� �� ��� � � ��� be � � �� � � �� ��� �� ��� ��� �� ���� de h � �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ���
� �� �� � �� �� � S oc ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ����� �� � � ng � �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ni � �� ��� ��� �� �� ��� ��� � ��� m ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� �� � � � ��� ��� ���� �� ���� �� �� nä �� ���� ��� ��� ��� ��� � � � � RID e ) �� �� �� �� ��� �� ��
B ��� (2 � ��� ��� ��� � � � ��� � ��� ��� �� �� �� � �� � ��� ��� ��� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
347
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� �� ��� ���
�� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ���� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� �� ��
t ID
R � � � d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
kko �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ��� ����
an
T ��� (12)
ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � VD ]��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � � � � � � � � � � eg red � � B ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ���
S b m ��� (6
ter
ket �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ���
ti )
E ��� (5
k
c �� pa �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� K ��� (3a) � �� �
[ UPPHÄ ���
��� ��
�� � ���� � �� ��� ���� �� �� � � �� �� � �� ��� �� �� �� � ��� � � � �� �� � �� ���� �� � � �� �� ��� � ����� � �� � �� � �� ��� ��� � � � � � �� ����� � � ��� � � �� ng � �� �� � �� �� �� � �� �� � �� �� �� �� � � � � �� � vni �� �� �� �� � ��� �� �� �� rik � �� � � ��� �� ��� l 3 s �� �� �� � � �� � ��� �� � � �� � be ��� ��� ���� ��� �� � ���� �� �� ���� ��� � � de h ���� ��� ��� ��� �� � � �� � � � � ��� ��� ��� �� ��� ��
oc � ��
S ��
ng ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� ��� ni � �� �� ��� m ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � �� �� nä �� � � � � � � � � � � � � � � � � �� �� � ��
RID e ) � �
B ��� (2 ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � �� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
348
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� ���
�� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) ��
t
ID � � � R ��� ��� � ��� ��� ��� d � � � � � � � � �� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��
kko �� �� �� �� ��� �� ���� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ���
an
T ��� (12) �� �� �� �� ��
ra �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� VD ]� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � �� � � � �� � � � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � rän m � � � � � � � � � � � � � eg red � � B ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
el ) �� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� ���
är est
S b m ��� (6 ter � �� ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ti �� E ��� (5
k
c �� pa �� �� �� �� �� �� � �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi cer od b ��� K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� K ��� (3a)
��� ��� ��� �� �� ��
[ UPPH� � �
� � � � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� � � �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��
��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� �� �� �
�� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� �� �� ng �� � � � �� �� �� �� � �� �� � � vni �� �� �� ��� rik � �� �� ��� l 3 s ���� � ����� ����� ����� �� �� � �� �� � �� �� �� � � �� � ��� be � �� ���� ���� � � de h � �� � � � �� � � �� � �� � �� � �� �� ���� S oc � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � � �� ��� �� � � � � �� ng �� � ��� ���� ��� ���� ��� ���� � � � �� �� ni � ���� �� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� m �� �� � ��� ���� ���� ���� �� �� ��� ��� � � nä �� �� ��� � �� � �� � �� � � � � �� �� � � � RID e ) � �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� ��
B ��� (2 �� � � �� � � �� � �� � �� �� �� � � � � ������ � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
349
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� �� ��� ��
�� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� äm ser ��� �� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� ��
t ID
R ��� � � ��� ��� d �� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � ��� kko �� ��� ��� ��� ���� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
an
T ��� (12) �� �� ��
ra �� � � � � �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � rän m � � � � � � � � � � � � � � eg red � � � B ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
el ) ��� ��� ��� ��� �� ��� ��
är est
S b m ��� (6
ter
ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ti
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� �� �� � �� � ��� �� �� �� �� � �� �� �� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� � � � �� ��
�� �� �� � �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� � ��� �� � ��� ��� ng ���� �� � ��� �� � �� ���� vni �� �� ��� �� � rik ���� �� �� � �� ����� ����� l 3 s � �� � ��� ��� ��� �� �� �� � � � �� �� �� be � �� �� �� ���� �� �� ��� �� � de � �� �� ��� �� �� h �� �� ��� ��� ��� oc �� � �� � �� ��� ��� S �� � � � ��� ��� ���� ��� � ��� �� � � ��� ��� �� �� �� ng �� �� �� � �� � � � � ni �� �� � ���� ��� �� ��� � � � � m ��� �� �� �� � ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � RID nä �� ) ��� ��� � ���� ���� e �� �� �� �� B ��� (2 � �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
350
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� äm ser ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � ��� d � � � � � �� ��� �� �� ��� �� ��� ��
kko �� �� �� �� �� ���� ��� ���� ���� �� ��� �� ���� ��� ��� ��� ��
an
T ��� (12) ��
�� ra �� �� �� �� �� � �� �� � � � �� ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]��� � ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � � eg red � � � � � � � � � � � B ���� ���� ��� ���� ���� ��� (7a) ���� ����
äm ser
el ) ��� ��� ��� ��� �� �� ���
är est
S b m ��� (6 � � ter �� �� ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ti �� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� �� �� � ��� �� � � �� � � �� � � �� �� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�� � � �� �
��� ���� ���� ��� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� �� � � � � ��� �� � � ng �� �� � � ��� � ��� �� � �� � �� � � � �� �� � �� � ���� vni � � � � �� �� � ri �� � �� ��� ��� �� ���� �� k �� � � �� �� ��� �� ��� �� � �� ���� l 3 s �� �� � �� � � � �� �� � ��� � �� �� �� be ���� ���� ���� ���� ���� � de h �� �� � � � �� � �� �� ��� ���� � � �� � ��� � � � ��� �� S oc �� � �� � � �� ���� � �� � �� � ���� �� �� �� � �� �� ��� ng � �� � � �� �� � �� �� ni �� �� �� ��� � � ��� � � � m �� � �� � �� �� ��� �� ��� � �� � � ��� �� �� � � � �� RID nä �� ) ��� ��� ��� � � � � � �� �� �� �� �� e �� �� ��� �� B ��� (2 �� � �� �� � �� �� �� �� �� � �� �� ��� �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
351
01
ts r
e �� �� �� � � 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � �� � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� ��
�� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��
äm ser ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R ��� � d � � � � � � � � � � � � � � � �� �� ��� �� �� �� ��
kko ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� �� �� �� ��� �� ��� ��� ���
an
T ��� (12) ��
�� � � ra � �� � � �� �� � � � � � �� � � �� �� �� �� �� �� � � ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� VD ]� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � �� � � �� � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � � � eg red � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 � � ter �� � � � � �� � � � � � � � ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ti �� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� �� ��� ��� �� �� � � �� �� �� ��� �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) � � �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � ��� � � � � � � � � �
K ��� (3a)
� � �
[ UPPH��
��
���
��� ��
��� � ��� ��� ��� �� �� �� �� �� � �� � �� � � �� �� ��� �� �� �� �� ���� ��� �� ��� �� �� �� � � ���� ���� � � �� � � �� ��� ��� ng ��� �� �� �� �� ��� ��� � � � �� vni ���� �� �� � ���� �� � � �� ri ��� � � �� � k � ��� ��� ���� �� ���� ���� �� ��� �� ��� �� l 3 s �� � � ��� � ��� � ��� � � � �� ��� �� � � �� �� � �� be �� �� �� �� ��� ��� � �� �� �� � de h �� �� �� �� ��� �� � � �� �� � � � ���� �� �� � � � �� �� �� � � � � � � �� S oc �� �� �� �� �� �� � � � � �� � �� � � � �� � �� �� � �� �� � ��� � �� ��� ng �� �� ��� �� �� � � �� �� �� �� ��� � �� ni � � �� � ��� � � �� �� �� � �� �� ��� �� �� ��� ��� �� � � m �� �� �� � �� ��� �� �� �� �� � �� �� ��� �� ��� � �� �� �� �� �� �� � �� ��� �� RID näe ) �� �� � �� �� � �� �� ��� ��� ��� ��� � �� B ��� (2 �� ��� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� � � �� � � � �� �� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
352
01
ts r
e � 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� f ng, ng n �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � �� ��� ��� � �� �� ��� �� � �� �� ��� ��� �� �� ���� �� ���� �� ��� �� ��� �� � � �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� äm ser �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� nk el �� ��� a är est �� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � R ��� � �� � � d � � � � � � � � � �� � �� �� �� �� �� ��
kko ��� ��� �� ��� ��� ��� ���� �� �� ��� ��� ���� ���� ��� �� �� ��� �� an ���� ���� T ��� (12) ��
�� � ra � � �� � � � � �� �� � � � � �� � �� ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � �
k e m r ö n
c b f ack �� �� �� ��� ��� �� pa äm rp nge �� är �� �� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � VD ]��� � ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� �
ngs tr �� ) � �� � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � � eg red � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � � � �� � � �� �� �� �� �� ket �� � � � �� �� � � � �� � � �� �� ��� ��� ���� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� ��
k
c �� pa �� ��� �� �� �� �� �� � �� ��� �� �� � � � �� �� ��� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � �� �� ��� � � � � ��� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � ��� ��� � � � � � � � ��� ��� � ��� ��� � ��� ���
K ��� (3a)
�� �� �� �� �� �� �� �� [ UPPHÄ �� ���� ����
� ��� ��� ��� ��� �� �� �� � ��� �� �� �� ��
�� �� ��� �� ��� ��� � � ��� � ��� � ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ���� �� ���� �� � � ��� � ��� �� �� �� ��� �� ��� �� � ��� ��� ��� �� ���� ���� � �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� � ��� � ��� � � � � �� �� � � �� �� �� �� � �� � � � � �� �� �� ng �� �� ��� �� ��� ��� �� � � �� �� �� �� vni �� � ��� ���� ���� �� � �� � �� ��� ri �� �� � � � �� �� � l 3 k �� � � � ��� � � � � �� s � �� � � � � � � ��� ��� �� ��� ��� �� be � � �� �� �� �� � �� �� de �� � �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� � � h �� �� �� � � � � � � � � �� �� �� � � �� �� �� S oc � � �� � � � � ��� ��� �� ���� �� ���� ��� ��� �� �� �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� ng �� �� � �� � �� �� ��� � � ni � � � ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� � � �� m � � �� ��� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � �� � � RID nä �� ��� �� �� �� � � �� � �� �� �� � � e ) �� �� � � � � � �� � � �� � �� �� B ��� (2 � � � ��� ��� ��� ��� � � � �� �� � �� � � � � � � � �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
353
01
ts r
e � � � � � � � � � � 01 ighe m �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� �� �� �� �� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��
t
ID � R � � � � ��� � ��� d � � � �� � � �� ��� � � � � � � � � � � � � � �� � ��� kko ���� ��� ���� ��� ��� �� ��� ��� ���� �� ���� �� �� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ���
an
T ��� (12) �� ��
�� � �� �� � � � � � � ra �� � � � �� � � � �� �� �� � �� � � �� �� �� � � �� �� � �� �� �� ch �� �� ��� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� � VD ]��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � �� � � � � �� � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � eg red � � � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � ket �� �� � � � � � � � � � � � � � � �� �� � � � � � � � � � ti ) �� �� �� ��� E ��� (5
k
c �� pa �� � �� � �� ��� �� �� ��� � � �� ��� � �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� � � � � � � �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
��� �� ��� �� �� �� �� � � �� ��� � � � � � � � �� �� � ���� � �� � �� �� �� ��� � �� �� ���� ���� ���� �� � � � ��� ��� ��� �� �� � ��� �� ng ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� �� � �� �� � � � �� �� � �� �� � ��� � vni �� � � �� � � � �� �� �� � � �� �� ri �� � ��� � � � �� �� � � � ��� � �� �� � �� � � k � � � �� �� � � � ��� ��� �� � � � �� �� l 3 s � � � � � �� ��� � �� �� �� ��� �� ���� �� ��� ��� ��� ���� ���� ���� �� � �� be �� � �� �� �� �� � � � �� �� �� �� �� �� �� de h � � � �� �� � ��� � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� S oc � �� �� �� ��� �� �� �� � � �� � � �� � � � �� �� �� �� � ��� �� ng �� �� � �� �� � � � � � � �� �� �� �� �� �� ni � � � � � � ��� �� �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� �� �� �� m � � � � � � � �� �� �� � � �� �� nä �� � � � � �� �� � � � �� �� �� ���� ���� �� �� �� �� RID e ) �� � �� �� � ��� ��� ��� � � �� ��� �� ��
B ��� (2 �� �� � �� �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� � � �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
354
01
ts r
e � � 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � ser t s s h � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� K ��� (16) � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) ��� ��� � ��� �� �� ��� ��� ��� � ��� �� �� �� �� �� ���� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� äm ser ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nk el �� �� ��� a är est �� �� �� �� ��� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � R � � �� � d �� � � � � � � � � � � � � � � � � �
kko �� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� an ���� T ��� (12)
� � ra �� � � � � � � �� � � � �� � � � � � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� pa är äm rp nge ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� VD ]��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ���
ngs tr �� ) � �� � � � � � � � � � � � � �� � � � � � �� � � � �� � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ���� ����
S b m ��� (6
ter � � � ket �� � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � �� �� ti ) ��� �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� ��� �� � �� ��� �� ��� �� ��� � �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � � � � �
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � K ��� (3a)
�� �� ��
[ UPPHÄ ��
�� �� � �
�� � ����� � ��
���� �� ���� ���� �� �� �� ��� �� ��� �� �� � �� �� �� � � �� ��� � � �� �� �� � � ��� ��� � �� �� �� �� �� ��� � � �� �� � ��� � � �� �� �� �� �� � � �� �� ng � ��� ������� �� �� � � �� � �� �� �� �� � � � ��� � �� �� � �� �� ��� ��� vni � � � ���� ���� rik ��� ��� � � �� �� l 3 s ��� � �� ��� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� � � � � �� �� ��� � � �� � �� �� �� �� be �� �� � �� �� � � � � �� �� de h ����� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� � � � ��� �� � � S oc �� �� �� �� �� ��� ��� ��� � �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� ng � � �� �� �� � ��� ��� � � ni �� ��� �� � �� �� �� �� ��� � � �� � �� �� � �� �� � ��� ��� ��� ��� � � m � �� � �� � �� �� �� �� � ��� ��� � � � � � � RID nä �� ) �� �� � �� � �� � � � � � � � e �� �� � �� �� �� B ��� (2 ��� �� �� �� �� �� � ��� � � � � � �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
355
01
ts r
e � � � � � �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� � �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ���
äm ns � �� � a k �� � tr ul �� �� �� est B ��� (17) b � är � S llin �� �� �� �� �� �� �� �� �� o � � � � � � � K ��� (16) �� t � ri �� por o ��� �� � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � ns eg �� ��
ra
T kat ��� (15) ��� � � �� ��� ��� �� ��� �� �� �� ���� �� �� ���� ���� �� �� �� �� �� �� ��� äm ��� �� �� �� ser �� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� nk är est el �� ��� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� ��
t
ID � � R ��� � � � d � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� kko ���� ���� ��� �� ��� �� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ���� ���� �� �� �� ��� an �� �� T ��� (12) ��
�� �� � � � � �� ra � � � �� � � �� �� �� � � �� � �� �� � � �� �� �� �� � ch �� �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � k e m r ö n � c b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa äm rp nge �� ��� är ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� kc � uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � �� � � � �� � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��
sad cer ngde u ä
rän m � � ��� � � � � � eg red � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � � ket �� �� � � � � � �� � � � � �� � � � � � � �� �� �� � � ti ) ��� E ��� (5 �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� �� �� ��� �� ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� � � �� ��� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � � � � �� �� �
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� ��� � ��� � �
K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�� �� �� ���� ��
�� ��� �� �� �� �� ��� � ���� �� �� �� �� �� ����� ��� �� �� � ��� �� � � �� �� � ���� ��� �� ���� �� � � �� ����� �� �� � ��� ��� ��� � � � ��� �� �� ��� �� �� ��� �� ng ���� � �� � � ��� ��� � �� � ��� �� �� � � � �� �� � �� ��� �� �� ��� �� �� �� ���� �� � � � � vni �� �� � � � � � �� � �� � � � rik �� ���� � �� � � �� � � � �� � �� l 3 s �� �� � �� �� �� ��� ��� �� �� �� ���� �� �� � � � �� �� �� �� � ��� �� � �� be � � � �� �� �� ��� � �� �� �� �� �� de �� �� � � � �� � ��� � ��� ��� h � �� �� ��� �� � � � �� ��� oc ��� ��� � �� �� � � �� �� �� �� �� S �� �� �� ��� � � �� �� ���� �� � � � ��� ��� � �� �� ��� �� �� � � ��� � � � �� �� �� ng �� �� �� �� � �� ��� �� �� �� ni � � ��� � �� �� � � �� � � m � � � �� � �� � ��� � � � � �� � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� � �� �� nä �� � � � � �� �� � �� �� �� RID e ) �� �� �� ��� �� � � � �
B ��� (2 ��� �� �� ��� ��� � � � �� �� � � ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
356
01
ts r
e � � � � � � �� �� � 01 ighe m �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� ��� ��� � �� ��� ��� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� äm ser ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� el �� ��� nk är est ��� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � d � � � � � � � �� � � �� � � � � � � �
kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� ���� ��� ��� ���� ���� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ����
an
T ��� (12)
� � �� ra � � �� � �� � � �� � � �� � � � � � � � � � � � � ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� �� �� �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ���
ngs tr �� ) � �� � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � eg red � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � ket �� � � � � � � � � � �� � � � � � �� � � �� � � � ti ) ��� ��� �� �� ��
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� �� � �� �� � � �� � �� �� � �� ��� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � � � ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� � � �
K ��� (3a)
[ UPPHÄ
��� �� �� �� �� �� �� �� � �
�� �� ��� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ��� � � �� �� �� �� ��� � � �� �� �� �� �� � � �� �� ���� ��� ��� � �� �� ���� ��� ��� � �� �� ��� �� �� � � �� �� � � ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� ������ �� ��� ��� �� �� ����� �� �� ��� ��� � �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ng �� � �� � � ��� � � �� �� �� � � � �� �� ��� � � �� �� vni �� � � � ��� ��� ��� �� �� ri � ��� � �� �� � �� � k �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � � l 3 s �� �� � �� �� �� ���� ���� � ���� ���� �� �� � � �� �� � �� � ��� ��� � �� �� � � be � �� �� � � ��� �� ��� � �� � � de h �� � �� � � �� �� ��
��� ��� ��� � �� �� �� �� �� �� �� � S oc ��� �� ��� ��� ��� �� � ��� � �� � � � � � ���� � � � � �� �� � ��� �� ��� �� � �� �� �� ng �� �� � �� �� �� �� �� �� � � �� ni �� �� � � � �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� ���� ��� m �� � �� � �� �� � ���� �� nä �� �� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � RID e ) � �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��
B ��� (2 � � �� � �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� ��� ������ ������ ������ ������ ������ ������ � �� �� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
357
01
ts r
e � �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20) �� ��
� � ��� � � 2013 ress �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19) �� �� ��
r
ö ��� �� �� �� f ng, ng n ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � ���� � � � � � � � � � �� �� � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � �� � � � � � � � � � �� �� � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) �� �� �� �� �� �� äm ns � � � a k �� �� tr ul �� �� ��� ��� est B ��� (17) ��
b
är ��� ��� S llin �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� o � � � �� � � � �� �� K ��� (16) t � �� �� ���� ���� por rio ��� �� � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � ns eg �� �� ��� ��� ra � � � T kat ��� (15) �� � � � ��� �� � �� � �� �� ��� � ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � �� �� �� ��� � ��� � �� ��� �� äm ser ��� ��� �� �� � �� �� �� �� ��� ��� ��� �� nk el �� �� �� ��� �� a är est �� �� �� �� �� S b m ��� (13) t ��
ID � � � R � ��� �� ��� ��� d � � � � � � �� �� �� � � �� �� �� �� ��
kko ��� ���� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� an ���� ���� ���� T ��� (12) �� �� ��
�� ra � � �� �� � �� �� � �� � �� � � � �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � U bul uk r �� �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10) ��� ��� le �� � � � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) �� est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9 �� ng ���
ni el r n ���� �� ��
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge �� �� �� S st ser fö ni ��� (9a) �� �� För �� � � kc �� uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� pa ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � �� ��� � ��� � ��� � ��� ��� VD ]� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ���
ngs tr �� ) � � � � �� � � �� � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� För ni ins ti ��� (8 ���� �� �� �� ch �� �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7 �� sad �� ��� ��� ceru ngde � � � ä � � � � � � rän m � � � �� � � � � � � eg red � � � � � B ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a) ��� � �
äm ser �� är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S b m ��� (6 ��
�� ter � �� �� �� ket �� � �� � � � ��� ��� � � � ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� � � ti ) �� �� �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� �� � �� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� � � �� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �� �� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � ��� � � � ��� � ��� � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � �
K ��� (3a) � � �
� ���� � ��� ��� ���� ��
[ UPPH�� �� �
��� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� � �� ��� ���� ���� � ��� ��� �� �� �� �� �� � ���� �� �� ��� ��� � � ��� �� ���� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� � �� �� ���� ���� � � ��� � � � �� �� ��� � � � �� ��� � � � � �� ��� �� �� � � � �� � � �� � � ��� � �� �� ���� ��� �� ��� ���� �� ��� � �� ���� � �� ��� �� ��� � ng � ��� �� �� � ����� ����� �� � �� �� ��� ��� vni �� � �� � �� �� �� �� � ��� �� �� ri �� � �� � � � �� �� ��� l 3 k � �� �� �� �� ��� � s ��� � �� �� � �� ��� � � � be � �� �� ���� � ��� � �� � � � �� � ���� �� ���� de � �� �� � � � � � ���� �� � � h � ��� �� ��� �� ���� ��� �� �� � �� � � �� �� ��� ��� �� ��� � �� � S oc ���� �� � �� ��� � � � �� � � ��� ��� �� � � ��� ���� ����� � � �� ��� ng ��� �� � ����� �� � �� � � � �� � � � ni � � �� ��� � � � �� � �� ��� �� �� � ��� �� � � �� ���� ��� � ��� �� m � �� � � � �� �� �� � � �� �� �� �� �� nä �� �� � � � �� �� �� �� �� � � � �� ��� �� ����� RID e ) ���� � � �� � � � �� �� ��� � ��
B ��� (2 �� ���� �� �� �� �� �� �� ��� �� � �� � �� �� � � �� �� � ����� �� �� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
358
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� K ��� (16) � � �� �� �� �� �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) �
�� �� � ��� �� ��� �� �� äm ��� �� �� ser �� �� �� �� �� nk är est el ��� a S b m ��� (13)
t
ID � R � � � � � � � � �� ��� ��� d � � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �
kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� an ��� ��� ��� ��� T ��� (12) �� ��
� � �� � � ra �� �� � �� �� �� �� � � � � �� �� �� �� � �� �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � �� � � � � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � � �� � � � � �� � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � � � eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
el ) ��� �� �� är est ��� ���� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
S b m ��� (6 ter � � � �� �� �� ket �� � � � � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� E ��� (5 �� �� ���
k
c �� pa �� �� �� ��� �� � �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� � �� ��� � ��� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b ��� �� � ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a) �
�� ��� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� [ UPPH�� ��� ��� ��� �� ���
� � ��� � � �� � ��� ��� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� ���� ���� ����� ���� ������ �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� ��� � � ��� �� �� �� � ��� ����� ��� ��� ����� ����� � ����� � �� ��� ��� ��� ���� �� �� ��� �� � �� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� ���� ���� ��� ���� ��� �� �� ����� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ���� ���� �� ���� �� �� �� �� �� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� � � � � ����� ������ �� �� �� �� � ��� �� �� �� �� � ��� � � � ���� ���� ���� ���� ���� ��� ���� ����� ���� ����� �� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ng � � � �� �� �� � �� �� �� �� �� �� ����� �� � vni ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� rik �� �� � �� �� �� l 3 s � � �� � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ��� ��� ��� � be � � � �� � � � � � ��� � ��� � ��� ��� ��� �� de h � �� �� �� �� �� �� ���� �� � �� � ��
�� � � � � � ��� � ��� �� � ��� ���� �� �� S oc �� � ��� ��� � �� �� ��� ��� ��� �� � � � � � � � � � �� � ng ���� � �� � ��� � � �� � ni �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � �� ������ ������ ������ ��� �� � m �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� ��� � �� �� �� �� nä �� ����� ����� ����� � � � � � � ���� � �� �� RID e ) � � � � � � � ����� �� ���� � �� �� �
B ��� (2 �� ���� �� ���� �� ���� � � � � � ����� � ����� ��� � ����� � � � � �� � ��� � ��� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
359
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� ser t s s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� el ri �� m por La los oc te �� (18) �� �� äm ns � � a k �� tr ul �� ��� est B ��� (17)
b
är ��� S llin �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� o � � � � � � � � � K ��� (16) t � ���� por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� eg �� ra � T kat ��� (15) � � �� ��� �� ��� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� ��
t
ID � � � R � � � d � � � �� �� � � � � � � �� ��� ��� ���� ���� kko ��� ��� �� ���� ��� ���� �� �� ��� ��� ��� ���� ��� ��� �� ��� �� an �� �� T ��� (12)
�� �� �� ra � � �� � � �� �� �� � � � �� �� ch �� �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n ��
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge �� S st ser fö ni ��� (9a) ��
För
�
kc
uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� pa ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � VD ]��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � � � � � � �� � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� e ad �� b ��� (7 ��� sad cer ngde � u ä � rän m � � � � � eg red � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
el ) ��� ��� ��� ��� �� ��� ���
är est
S b m ��� (6
ter � ket �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � � � � � ti ) �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� � �� � �� �� ��� �� ��� � �� ��� � �� ��� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � � � � � � K ��� (3a)
�� �� ��
[ UPPHÄ
���� ���� ����
��� ��� ��� � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� � � � � �� �� ���� ���� ���� �� � � � �� � � � � ��� � �� � � � �� �� � � � � � �� � �� � �� �� �� � � �� � �� �� �� �� ng �� ����� ����� ����� �� �� � � � ��� vni ��� ��� ����� �� � � � ri � � � � � �� l 3 k � �� �� s �� �� � � � � � be �� ���� ���� �� � � � � �� � � de �� � � � �� �� h �� �� �� �� �� �� �� �� �� oc � � �� � ��� ��� � �� � � S � � � � � � � �� �� �� �� � �� � � � � � � � � ��� � � �� ng �� � �� �� � � ni �� � ��� ��� ��� �� �� �� �� m ���� � ��� �� � �� � ��� ��� � �� �� �� �� � �� �� �� �� � � � ��� RID nä �� ) � � �� �� � � � ��� e ��� �� ���� � � � ��� �� �� �� B ��� (2 �� � �� � �� ��� ��� ��� �� � � � � ��� � � � � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
360
01
ts r
e �� 01 ighe m �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� � f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � �� � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� K ��� (16) �� � � � � �� �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � �� ��� ��� �� ��� � �� �� ��� �� �� ��� � �� �� �� �� �� ��� �� �� � ��� �� ��� �� äm ser ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� nk el �� �� ��� a är est �� �� �� �� �� ��� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � R � � � � � � � � d �� � � �� �� �� �� ��� kko � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� �� ���� �� �� �� an ���� T ��� (12)
ra � � � � � � � � � � �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� pa är äm rp nge ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � �� � � �� � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � eg red � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � �� �� �� �� ket �� �� ��� �� ��� � � �� � � � � ��� �� ��� � ��� ti ) �� �� �� �� �� ��� �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� ��� ��� �� �� ��� �� ��� � �� �� � �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) ��� �� ��� �� � ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � ��� � � � � � � ��� ��� ��� � ���
K ��� (3a)
���
�� �
[ UPPHÄ �
� �
�� �� � � ���� ��� � �� � � �� ��� �� �� �� �� � ��� �� � �� ��
�� �� �� � ��� � � �� �� �� �� � �� �� �� ��� �� � �� � �� � � �� ��� ��� �� � � �� � � ��� �� � � � ng � �� �� �� � � � �� �� �� �� vni � � ����� ��� � �� ��� ri � �� �� ��� ��� �� � � �� l 3 k �� � � s ��� �� �� �� �� ��� ���� ��� � � �� �� �� be � � ���� � ��� de ���� �� �� �� � h �� ���� � �� ��� ��� ��� � oc �� � �� � �� ���� �� �� �� ���� � ��� �� S � �� � �� �
ng �� �� � � �� � �� �� ���� �� �� �� ��� �� � � ni �� ��� � ��� �� �� � � ���� �� m � �� ��� ��� ��� �� �� � � �� �� �� �� � RID nä �� �� �� �� � �� �� � �� ��� ��� e ) ��� � � ��� �� ���� � � �� � �� B ��� (2 � � � �� �� �� �� ��� � �� �� � � � � � ��� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
361
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� �� �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � �� �� � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �
äm ser ��� ��� �� �� �� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � d � � � � �� � � ��
kko ���� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��
an
T ��� (12)
�� �� �� ra � � �� � � �� ch �� �� ��� ��� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el �� � �� � �� � �� � �� � �� �
k e m r ö n
c b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� pa äm rp nge �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
är
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � �� � � � � �� � � �� � � � � � � �� � �� � �� � �� � �� � �� one �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � rän m � � � � � � � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � �� �� �� ket �� ��� ��� ��� � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ti ) �� �� �� �� E ��� (5 �� �� ��
k
c �� pa �� � �� ��� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� � � � � � ��� ��� ��� � � � � � � K ��� (3a) � ���
��
[ UPPH�������
�� �� ������ �� ����
����� �� � �� �� ��
���� ���� � �� � �� �� ���� ��� � � � �� � � ��� � � � �� �� ���� ��������� �� �� ng �� �� �� �� �� �� ��� ��� � �� ���� ��� vni ���� ���� ���� � � �� �� �� � �� �� ���� � ���� ri � �� �� k �� �� �� �� �� �� �� �� l 3 s �� �� � � ���� ���� � �� ���� ���� ���� ���� �� � �� � ����� ���� ���� ��� ���� be � � ��� ��� �� de h �� �� �� � �� �� �� ��� � ���� ���� ���� ��� ���� ���
� � � �� � � �� �� �� � � � � � S oc ��� ��� �� � �� � � �
ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ����� �� � � � �� �� �� ni �� �� �� �� �� �� � � �� �� � � m � � � � � ��� � ��� �� � � � �� �� �� �� � �� � RID nä �� ) � � � � � � � � e �� �� �� ��� � �� ����� � � � � � B ��� (2 � � � �� �� ��� �� �� � � ��� ����� ��� ��� � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
362
01
ts r e
01 ighe m �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� � f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � �� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� � �� �� �� ��� � ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� � �� ��� � �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� äm ser ��� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� nk el �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� a är est �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � � � � � �
R
d �� �� �� �� �� �� �� ��
��� ��� kko � ��� ��� ��� ��� ��� � an ���� � � � � � ���� ���� T ��� (12)
ra � � ch �� o inr äm ser �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � � � äm ser sam al ��
r b )b
est el ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el �� � �� � �� �� �� � �� �
k e m r ö n
c b f ack �� �� � �� � �� �� �� pa äm rp nge �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� är ���� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � �� � �� � �� � �� � �� � �� � � � � � � � � � �
one
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � � � � rän m � � � � � � � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s
g � � �
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��� ��� �� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) �
��
����� ���
[ UPPH���� ��
�� � � �� � �� �� � � � � ���� � �� � ��� ��� ���� �� �� �
�� �� � �� � ���� �� ��� ���� ��� �� � �� ����� � � ���� �� �� �� � �� �� �� ��� �� � � ��� � � ���� � �� � �� �� ����� ���� ���� � �� ��� �� � � �� �� �� �� ����� ����� ��� ����� � ����� ��� �� �� ���� � ���� � �� � �� ng �� �� �� � �� � �� ���� � � �� ���� ��� ����� � �� �� ��� � ���� ��� ���� ��� � �� � vni ��� ��� ��� ��� �� � �� � � � � � �� � rik � �� � �� �� � l 3 s �� ��� ��� ��� ����� �� �� ��� ��� ��� ���� �� �� ��� ��� ��� ��� � �� �� be ���� ��� � �� de ���� � � � � �� �� h ��� ���� ���� ���� ��� ���� � ��� ��� � � � � ��� ���� oc � � � � � � �� �� � � � � ��� �� � S � �� ��� � � � � �
ng �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� ni � � � � � � � � � � � �� � ��� m �� � � � � � ���� � � � � �� � �� � � � � � � ��� �� �� � ��
RID näe ) �� ��
� � � � � � � �� �� �� �� �� �� B ��� (2 � � � � � � � � ���� � � � � �� �� �� ����� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
363
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� � �� �� � �� �� �� � �� � �� �� �� �� � �� f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � �� � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) �� �� �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � � � � ��� �� � ��� ��� ��� �� � ��� ��� �� � ��� ��� �� � �� � ��� �� �� �� ��� � �� �� ��� �� ��� � �� �� ��� �� ��� � ��� � �� ��� � �� �� ��� �� �� ��� � ��� � ��� � �� �� ��� � ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� �� äm ser ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� nk el �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� �� a är est �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � � � � � � � � �
R
d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
��� ��� ��� ��� ��� kko � ��� � � ��� � � an ���� � ���� ���� ���� ���� � ���� ���� ���� ���� T ��� (12)
ra � �� � �� �� � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � � � � äm ser sam al ��
r b )b
est el ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k c r
pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � �
one
För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � � � rän m � � � � � � � eg red � � � � � � � � � � B ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� ��� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 ��
k
c �� pa upp ��
ngs )
För ni gr ��� (4
s
g �
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi cer od b ��� K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) �� � ��� �� � �� � � �� � [ UPPH�� �� � �����
�� �� �� � � ��� � �� �� ���� �� ��� �� � ��� ��� � �� �� �� �� �� �� � �� �� � �� � � � ��� ��� �� ��� � ��� ��� ��� �� � �� ��� � �� �� �� ��� ��� �� � �� �� � �� ���� �� �� ��� � �� � � ���� ��� � �� � �� �� ���� � �� � ���� �� �� � � �� � �� � �� �� ��� �� �� � � ���� �� � � �� ��� �� � ��� ��� � ����� �� �� ���� ���� � �� �� ���� � ���� ���� � ��� ��� � � � �� � �� � ��� �� �� � ng � �� �� ���� � ����� � � � � ������� ��� � � � � � �� � ��� � � vni � ��� �� ���� �� � �� � �� ri � � � � ������� k �� �� � �� � �� � �� ��� �� � ��� l 3 s �� �� ���� ��� ���� � ����� �� ��
��� �� � � � �� ��� � � �� be � ���� ���� �� � �� ��� de h � �� �� �� �� � �� � � ���
�� ���� ���� ���� � ����� � ����� ��� �� S oc �� ���� ���� ��� � � �� �� �� � �� �� � � � �� �� �� �� ��� �� � � � � ng ��� �� �� ��� �� � � � � �� �� � �� �� � ni ��� ���� ��� � � �� ��� ���� � �� ��� �� �� ��� � � m � �� � � �� ���� ���� ��� � ��� �� ��� nä �� �� �� ���� ���� �� � � �� �� �� �� ����� � RID e ) � �� � � � � �� ��� � ��� �� �� � �� �� �
B ��� (2 �� � �� �� �� � �� �� ��� � � � � � � � �� � ������ ������� � � ������ ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
364
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� � ��� � ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� �� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � R � � � � � � � � � � � d �� �� �� � � � � � �� �� kko ���� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� an ���� ���� ���� ��� ���
T ��� (12)
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ra � �� �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� � �� � �� �� ch �� �� �� �� �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � �� �� �� �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � �� � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � rän m � � � eg red � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���
S b m ��� (6
ter �� �� �� � � � � � � � � ket �� ��� ��� ��� �� �� �� � � � �� �� �� � � � � � �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � �� ��� �� �� ��� � �� ��� � �� �� ��� ��� � �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�� �� �� �� � � � �� � �� � � � �� � � � �� � �� �� �� �� � �� ���� ���� ���� ��� ���� ���� ���� ���� ��� ���� �� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� � � � �� �� �� �� �� ���� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� �� �� ���� ���� ���� �� �� �� ���� �� ����� � �� ��� ��� ��� ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ng �� � � � ��� ��� � � � ��� ��� ���� � ��� �� �� �� �� ��� � vni ���� � � �� �� �� �� �� �� �� � ri � � � ��� ��� � � � � � ��� ��� � k �� �� �� � � � � � � �� l 3 s �� �� � � � � � � ��� �
be �� � � � � ���� ���� ���� � � � ���� ���� ���� ���� � de h � �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ���� ��� � � � � � � � � � � � � � � � �� S oc � �� �� � �� �� � � � � � � � � � � � � � �� ng �� �� �� � �� �� ni � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� m �� �� � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� � � � � � � � ��� � � nä �� �� � � RID e ) ����� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �
B ��� (2 ��� ���� � ��� � � � � � � � � � � � � � ��� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
365
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� K ��� (16) � � � �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
��� ��� ��� � �� �� �� �� �� �� �� ��� äm ser ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � d � � � � � �� �� �� �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� �� an ��� ��� ��� ���
T ��� (12)
�� �� �� �� �� ra � �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� � �� � � � � � �� ch �� ��� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� pa är äm rp nge ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���
S b m ��� (6
ter � � � ket �� �� �� � � � � � � � �� � � � � � � ti ) ��� ��� E ��� (5 �� �� ��
k
c �� pa �� �� ��� � �� �� ��� ��� ��� ��� � �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � ��� � � � � � � ��� ���
K ��� (3a) �� � � � � � �� �� �� � �� �� �� � �� � � � � � � �� � � �� � �� � � �� �� �� [ UPPH�� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
��� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ����� ������ �� ���� �� � � �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� �� ��� � ��� �� ��� �� �� � ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� �� ����� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� �� �� �� ���� � � �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ����� � � �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����� �� �� �� �� �� �� ������ �� ������ �� �� ������ ��� ���� ���� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� � �� ���� ��� ��� �� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ����� ����� �� ����� ����� ����� ����� ����� ����� ����� ����� �� ����� ����� ��� �� �� �� �� �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ��� ���� ����� ���� ����� �� �� �� �� �� �� ��� �� ���� ��� ��� ��� ���� ���� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� � ��� � � ��� � ���� ng � � � � � � �� � �� � �� ������ ������ � � � � � � � � �� ����� �� �� �� �� ��� �� vni �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ���� � ��� ���� ��� ���� ������ ri ���� �� �� � �� � � � � � � ��� � �� ���� l 3 k �� �� �� �� �� �� �� �� � ��� � ����� � � � �� � ����� �� s � � � � � � ��� � ��� � � ��� �� be ���� � � � � � � � �� � � �� de ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ������� ����� �� ������� �� �� ������� �� h ���� � ��� ��� ��� ��� oc �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� S � � � � � � � � �� ��� ��� ��� �� ��
ng ��� �� ��� �� ��� ��� ���� ������ ��� ���� ����� ��� ���� �� � �� �� ��� �� �� �� �� �� ���� �� �� ni � � � � � � � � � � �� � �� � � � � �� �� �� m ������ ������ ������ ��� � �� � �� � � ���� � ���� �� � ���� �� � � � � � � � �� � �� ���� � �� � � � � � ���� � �� � RID nä �� � � �� � � � � � � � � � � ��� � ��� � ��� ��� �� e ) � � � � � � � � �� �� � B ��� (2 � � �� � � ��� � � ����� � ����� ��� � ����� ��� �� ����� �� ����� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ����� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
366
01
ts r
e �� �� �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� nk är est el �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� a S b m ��� (13)
t
ID � � � � R ��� d �� �� �� ��� �� � �� �
kko ���� � ���� �� �� �� �� ��� �� ��� an �� �� �� T ��� (12) ��
�� �� �� ra �� � � �� �� �� �� �� �� � �� � ch �� �� �� �� o inr äm ser �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � �
k e m r ö n
c b f ack �� �� �� �� �� pa äm rp nge �� ��� ���
är
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � VD ]��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � � � � � � �� � � �� � � � � � � � � � � � � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � eg red � � � � � � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � � �� �� �� ket �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� �� �� E ��� (5 �� �� ��
k
c �� pa �� ��� �� ��� � �� ��� ��� � � � � �� � � �� �� �� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� � � � �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a) � � �� �� �� ��� �� � � ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� �� �� ��
� [ UPPHÄ �� �� ��
�� �� ����� �� ��� ���� ���� ��� ��� �� �� �� ������� �� �� �� ��� ��
� �� �� �� ��� ����� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ����� �� ��� ���� �� ����� ���� ���� ���� � ��� �� ��� �� � � � �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ������ �� �� �� �� �� �� � � � �� ���� � ��� ��� ��� ������� �� ���� �� �� ��� � ����� ��� � ng �� �� � � ��� � � � � �� �� ���� ��� � � vni � �� �� �� �� � �� ��� � ��� �� �� ri �� �� � � ��� ��� ��� �� ����� ��� � �� k �� �� �� �� �� ���� � �� �� ��� �� l 3 s �� � � � � � �� ��� �� ��� ��
� � � � � � ��� � � � � ������ ��� �� ���� ���� be ��� � � � ����� ����� ����� ����� �� � � de h � �� �� �� �� ��� � � � ���� � � �
��� �� � � � ��� �� �� �� �� �� �� ����� � ���� �� S oc � � � � ���� ������ �� �� ��� � � �� ��� �� � � �� � ��� �� �� �� �� ng � �� �� �� �� �� � � ��� �� �� � � ni ��� ���� �� �� �� � � ��� ��� ���� � ���� �� �� �� �� � � ���� �� ���� ���� �� �� �� m � � � � � �� � � ���� �� ���� ���� ��� � � �� � �� nä �� �� ��� � � �� �� � �� � � RID e ) �� ���� �� �� �� � ��� � � � �� �� �� � ��� �� ��� ���
B ��� (2 �� � �� � �� �� �� �� �� � � � � ��� ��� ��� � ��� � � ����� ��� �� �� � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
367
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� äm ��� �� �� ser �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� nk är est el ��� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� ��
t
ID � R � � ��� ��� � � d � � � � �� �� �� �� �� � � � ��� ��� kko ��� ��� ���� ��� ��� �� �� �� �� ���� �� �� �� ���� ��� ��� ���� ���
an
T ��� (12) �� ��
ra � � �� �� �� �� �� �� �� � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� VD ]� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � rän m � � � � � � � � eg red � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
el ) ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ���
är est
S b m ��� (6 � ter � � �� � � � � � ket �� �� �� � �� �� �� �� �� ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� �� �� � �� ��� � �� ��� � �� ��� �� �� � � �� ��� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �� � � � � � � �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � �
K ��� (3a)
����� ��� �� � � � [ UPPHÄ �� �� �� �� � ��
�� �� �� �� � ��� �� �� �� ���� �� �� �� ���� �����
�� �� ��� �� ��� ��� ��� � � � �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ���� ���� ���� � � � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� � � � � � � ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� � � � ��� �� �� �� ������ ������ � � � ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� �� �� � � � ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ���� ���� � � � � �� �� �� � � � � � � � ��� ��� ng ����� ����� ����� ����� ����� ����� �� � vni �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ri � � � � � � � � � ��� ��� ��� k � � � � � � � � � ��� �� � � � l 3 s �� ����� � � � � �������� �������� ��
�� � � � � � � be ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� de h � � � ��� � � � �
�� ��� � � � � � � � � � ��� �� �� S oc � � � � � � � �� �� ��� ��� ��� � � ����� � � � � � � �� �� �� �� ��� �� � � � � � � ng ��� �� �� �� �� �� �� � � � � � ��� �� �� �� �� ni ��� � � � � � � � � � �� �� m �� � � � � � � �� � � � � � �� �� �� � � � � ����� nä �� ��� �� �� �� �� �� �� �� � � � ��� ���� ��� �� �� RID e ) � � � � � � � �� � �� �� �� �� � �� �
B ��� (2 �� � � � � � � � �� �� �� � � �� �� � � � � �� � ����
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
368
01
ts r e
01 ighe m �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� f ng, ng n ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� K ��� (16) � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � �� ��� ��� ��� �� ���� ���� �� ��� �� ��� � ��� � �� �� ��� � äm ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ser �� ��� ��� �� ��� nk är est el ��� �� �� �� �� �� a S b m ��� (13) �� �� ��
t
ID � � � � R � � � � � d � �� �� �� � �� ��
kko ��� ���� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an � ���� ���� ���� T ��� (12)
ra � � �� � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � �� �� �� �� �� �� �� �� ��
kc e m ö
b f ack �� �� pa är äm rp nge ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � � � � rän m � � � � � � � � � eg red � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 � � � � � ter �� �� �� �� � �� �� ��� �� �� � �� �� � ��� ��� ��� �� �� ��� � � � � ket �� ) �� �� �� �� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� ti �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� ���
k
c �� pa �� �� � �� �� �� ��� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � ��� ��� ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � ��� � � � � � K ��� (3a)
����� � ��� [ UPPH�� �� �� �� �� �� �� �� ��
��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ������ �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ���� � � � � � � � � � � ��� � � �� �� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ���� � � �� �� �� ��� ���� ng �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� � ���� � � � � � � � � � � vni � � � � � � � � � �� ��� rik � ���� �� � � � � � � � � � �� l 3 s �� � ��� �� �� �� �������� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � be � �� �� � � � � � � � � � � �� de h � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � �� � � � � � � � � � ��� ��� ��� S oc � �� � �� � � � � � � � � � �� � � � � �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� � ng �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni �� ��� � � �� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� �� � � m � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� � � ��� �� ��� ��� �� RID nä �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � e � � �� � � � � � � � � � ��� ��� ��� B ��� (2 � �� ��� � ��� �� �� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� �� �� ��� �� � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
369
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� tni ni ha gn �� �
ser t s s h �
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns �
a k ��
tr ul ��
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o �� �� �� �� �� �� ��
K ��� (16) � � � � � � �
t � por rio ���
ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � �
eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �� �� �
äm ser ��� ��
�� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � � � d � � �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� an ���
T ��� (12)
ra � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� � �� � � ��
ch ��
o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � �
U bul uk r ��
tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
sam b �� )
est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � � � � �� � � �� � � � �� � � � � � � �� � � � � � � � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
För ni ins ti ��� (8
ch ��
o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � eg red � �
B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ���� ��� ��� ���� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter
ket �� � � � � � � � � � � � � � � ��� ti ) ��� ���
E ��� (5
k
c ��
pa �� ��� ��� �� �� ��� ��� � ��� �� �� ��� �� � �� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � ��
lassi b � �
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � ���
K ��� (3a)
� � � � �� �� � �� � �� � � ��� ��� ��� ���
| [ UPPHÄ | ��� ��� |
| ���� �� �� �� | ���� ��� ���� ��� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� |
| � ��� �� �� �� � � �� �� �� ��� � � | ��� ��� ��� � �� ����� �� ����� �� � �� �� � � � � � � �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� � � � � |
�� � �� � �� � �� � �� � �� � � � � � � ���� � ���� � ���� � ���� � �� � ��� � ��� ��� ��� ��� � �� �� ���� � ���� � ���� � ���� � �� ����� �� � ��� �� �� �� �� ng � � ��� � ����� � ����� � ����� � ����� � �� �� �� ���� vni � �� �� � � ri ���� ��� ��� ��� ��� l 3 k ��� �� � ���� � ���� � ���� � ���� �� s �� � �� ��� � �� �� �� �� � be ��� ���� � de �� ���� � �� �� �� �� �� h ��� �� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� �� � � �� � � � S oc �� � �� � � ��� �� �� �� �� �� � ��� �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ng � �� �� � ��� �� � � � � �� ni ��� ��� ��� �� � � �� ���� ���� ���� ���� � m �� �� �� ��� �� �� �� �� ������ �� � ��� �� �� �� � �� � �� ����� � �� � �� RID nä �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� � e ) �� ��� ���� ���� �� �� �� �� �� �� � B ��� (2 � � � ��� � � � �� �� �� �� ��� � �� � �� �� � �� ���� � �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
370
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� � �� �� �� �� �� �� �� �� f ng, ng n �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) �� ��� �� äm ns � � � �� a k �� � tr ul ��� �� �� �� est B ��� (17) b � är ��� � S llin �� �� �� o �� K ��� (16) �� t � ���� ri �� por o ��� �� � � � � � � � �� � � � � � � � � � ns eg �� ��� �� ra � T kat ��� (15) � ���
� �� �� ��� �� � �� � ��� � � � �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � ��� �� ��� ��� ��� �� äm ser �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� el �� �� ��� �� nk är est �� ��� �� ��� �� ��� a S b m ��� (13) �� ��
t
ID � � � � R ��� d �� � � � � � �� �� �� �� �� ��� kko �� ��� ��� �� ��� ��� ��� � an ���� ���� ���� ���� T ��� (12) ��
ra �� � � �� � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � k e m r n �� � c b ö ack �� �� �� f rp �� pa är äm nge �� S st ser fö ni ��� (9a) ��� För �� � �� kc � uk r ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � � one ��� �� �� �� �� �� �� � För ni ins ti ��� (8 �� ��
ch �� o e �� ���� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��� �� sad cer ngde � u ä � � � � � � rän m � � � � � � � ��� � �
eg red � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ���� ���� ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� � �� ��� ���� �� �� ��� �� ��� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� ��� �� �� ��� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � �
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
� � � �� ��� ��� � � �� ��� �� ��� [ UPPHÄ
���� ����� �� �� ��� �� �� �� ����� ��� �� ����� �� � ����� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ���� ��� ���� ������ �� ��� �� � �� �� �� � � ������ �� �� � ��� �� ���� ��� �� �� �� ����� �� � �� ��� ����� ��� ��� �� �� � ��� ���� �� �� ����� ��� �� ���� �� ��� � � �� �� � �� �� � �� � �� ��� ��� ��� ���� � � � ���� ���� ��� � � ��� ��� ���� � � �� ��� ng �� ���� �� ��� �� � � ��� ����� �� �� � �� �� �� � � � � �� vni �� �� ���� �� ��� � �� �� ri �� ��� � �� � � �� �� �� l 3 k ���� �� ��� ��� �� �� � ���� ���� �� � s ��� �� ��� � �� � � �� �� �� � �� be ��� ��� �� �� � �� � ����� �� � de �� � ��� ��� ��� �� �� �� �� � �� �� �� h ���� �� � �� �� ��� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� S oc �� �� ��� �� � �� �� ��� �� �� ��� �� �� � �� ��� �� ��� ng �� ���� �� �� ��� ����� �� � �� �� �� �� �� ni ��� �� ��� ��� � ���� � �� � �� ��� �� �� �� � ��� �� �� ���� m �� ����� ��� �� ��� �� � � � � ���� � �� nä �� � � � � � ��� �� ��� �� �� �� �� RID e ) � ���� ��� � �� �� ��� �� ��� ��� �� ��
B ��� (2 � �� ���� �� �� � ��� ��� �� �� �� �� � � � �� � � � � �� ��� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
371
01
ts r e
01 ighe m �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� �� � �� �� �� f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� K ��� (16) �� � � � �� �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � ��� �� � ��� ��� ��� �� � �� �� �� �� �� ��� � ��� ��� � �� ��� � �� �� ��� �� �� � �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� äm ser ��� ��� ��� �� �� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� nk el �� ��� �� �� �� ��� a är est �� �� �� ��� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � �
R
d �� �� �� �� � � � � �� �� �� �� ��� kko � ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� an ���� ���� ���� ���� T ��� (12)
�� ra � �� � � �� � �� �� �� ch �� ��� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � �� k e m r ö n ��� � c b f ack ��� �� �� pa äm rp nge �� ��� ��� är �� �� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � �� � � � �� � � �� � � �� � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � eg red � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � �� � � �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� �� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� E ��� (5 �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� � ��� � �
K ��� (3a) � �� � � �� � �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� [ UPPHÄ �� �� ��� �
� � ��� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� � � �� �� � � �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� � � �� � ��� �� �� �� ��� �� �� � � �� �� ���� � ��� ��� ���� ���� �� �� �� ��� ��� �� ���� � ��� ��� � �� � � � �� ��� ��� � �� ���� ���� � �� �������� � �� ��� �� ���� � ��� �� ���� �� ��� ��� �� ng �� � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� � ��� ��� vni �� �� rik �� � � � �� �� � �� �� l 3 s ��� � �� ��� �� �� ����� ���� �� �� �� ��� �� ��� ��� � be � ���� ���� de ��� ���� ��� �� � � � � �� ���� �� ���� h �� �� ���� � ���� � ��� �� �� oc ���� � �� �� �� �� � ��� �� S �� �� � �� �� �� �� � �� �� � � ��� ��� �� � ���� � ���� � ng � ����� � ��� � � � �� �� �� ���� ni � ��� ���� � ��� � m �� ��� � �� ����� �� ����� �� ��� ��� � ��� ��� �� �� �� � RID nä �� �� � �� �� �� �� �� �� e ) � ������� ��� � �� �� � �� B ��� (2 � ��� ��� ��� �� � ��� �� ��� � �� �� �� �� � �� ��� � �� ����� ������
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
372
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha g �� � � � � � � � � � � � � ser t s s h n �� �� � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) �� �� äm ns � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� ��� �� �� est B ��� (17)
b
är �� ��� S llin �� �� �� �� �� �� �� �� �� o � � �� � � � � � � K ��� (16) t � ���� por rio ��� ns �� � � � � ��� � � � � � � � � � � � � eg �� ra � T kat ��� (15) � � �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� �� ��� �� �� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t
ID �� R � � � � ��� � d �� �� � ��� � � � � �� �
kko �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� �� ��� ���
an
T ��� (12) �� ��
ra �� �� � �� � � � � � � � � �� �� � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � �� � kc e m ö ��� b f ack �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� �� ��� ��
S st ser fö ni ��� (9a) ��
För
�
kc
uk r �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � � � �� � � � �� � � �� � � � �� � � � �� � � � �� � � �� � � �� � one �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e r ) �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7 ��� sad cer ngde � u ä � rän m � � � � � �
eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter
ket �� ��� � � � ��� � � ��� � � � ��� ��� � ��� ti ) ���
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� � ��� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � � � � ��� � � � ��� � � � ��� ��� � ���
K ��� (3a)
�� �� �� ���
[ UPPHÄ
��� ����� �� �� ��� �� �� ���� �� �� �� � �� �� � ��� �� �� �� �� ��� �� � �� �� ���� � ��� � �� �� � ��� �� ��� � �� �� � �� �� � �� �� �� ��� �� ��� ���� ����� �� � �� ��� ng �� �� � � ���� �� �� � ��� �� ���� ��� � �� vni �� � �� � �� �� � �� ri �� ��� ��� �� � �� l 3 k � �� �� �� �� � s �� � ���� �� ��� �� �� �� � be �� ��� � � ���� de � � �� �� ��� � � h � ��� � ��� �� �� ��� ��� �� � ��� ��� �� �� �� �� � S oc � � � ����� � ��� �� �� ��� �� � � ��� �� � ��� �� � �� ng �� ��� � �� � �� �� �� �� ni � �� � �� �� �� � � m ��� � �� � �� ��� �� �� �� �� � ��� �� � �� �� � RID nä �� � �� �� ��� � � e ) �� � ���� ��� � �� �� B ��� (2 ��� �� � � �� �� ��� � �� � ��� ��� ���� ���� � � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
373
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� � ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ���
äm ns � � �� a k �� � tr ul �� �� �� est B ��� (17) b � är � S llin �� �� �� �� �� �� �� �� o � � � � � � K ��� (16) �� t � ri �� por o ��� �� � � � � � � � � � � � � � �� � � � � ns eg �� ��
ra
T kat ��� (15) ���
�� ��
�� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) ��
t ID
R ��� � ��� � � � � � � � � � � d � � � � �� �� �� ��
kko ��� �� ��� �� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� an ��� T ��� (12) �� ��
ra �� � �� � � � � � � � � � �� � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � k e m r ö n � c b f ack �� �� �� �� pa äm rp nge �� är ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� kc � uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � �� � � �� � � �� � � � � � � � �� � � �� � � �� � � � �� � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � ��� � � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser är est el )
S b m ��� (6
ter
ket �� ��� ��� � ��� � � � � � � � � ��� � � ��� ti ) ��� E ��� (5
k
c �� pa �� �� ��� ��� ��� � �� �� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� � ��� � � � � � � � � � ��� ��� � � ��� K ��� (3a)
� ��
[ UPPHÄ ���
��� ��
�� �� �
��� ��� �� �� ��� ���
�� ���� ���� � �� � ��� �� ��� � � �� � �� ��� �� �� ng ��� �� �� � � ���� ��� vni �� �� ��� ri �� �� � �� ��� � k ���� � ��� � �� l 3 s ��� �� � � �� �� � � �� ���� ��
be �� �� � �� � � � � � ��� ��� �� �� de �� �� �� �� �� �� �� ��� h � �� �� �� oc �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� S � ��� �� �� �� ��� ��� �� � �� ��� � �� �� ng �� ��� �� � ��� � � � � ni � ������ � � � ��� ��� ��� � � � m �� ��� � � � � � � �� � ��� � � ��� � � �� � �� nä �� � � ���� ��� � RID e ) �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � �� ��
B ��� (2 ���� � �� � �� � � � � � � ��� � � � �� � �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
374
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) �� �� � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �
�� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� äm ser �� �� �� �� �� nk el �� �� ���
a är est
S b m ��� (13)
t
ID � � R � �� � � � d � � � � � � � � � � � � � � ��
kko ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ���� T ��� (12)
ra � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� VD ]� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � �� � � � �� � � �� � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ���
S b m ��� (6
ter � ket �� ��� � ��� � ��� � � � �� � � ��� ��� ��� ti ) ��� ��� ��� ��� �� ��� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� � �� �� ��� �� �� �� �� ��� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b �� � � ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � ��� � � � ��� � � � � � ��� � � � ��� ��� ��� K ��� (3a)
� ��
[ UPPHÄ
���
�� �
��� �� �� �
�� ��� � �� �� �� �� ��� �� � �� ��� � �� �� ���� �� �� �� �� � � ��� � � � �� �� �� � � � �� ��� �� ng �� � �� �� � � �� �� �� ��� �� �� �� vni �� �� �� �� � � ��� �� ��� ri � �� �� � � �� l 3 k � �� � � �� �� �� ����� ��� s �� ��� � � � � �� � ��� � � be �� � �� ��� � ��� � �� de � �� ��� ��� � � �� ���� � � h � ���� �� oc �� ��� �� � � �� ���� �� �� �� S ��� � � ��� �� ����� ����� ��� �� �� ���� �� �� ��� ��� � �� �� ��� � � ng �� � �� �� � �� � �� �� � �� �� �� ni � � � � �� �� �� �� � �� �� �� m � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� � � �� �� nä �� �� �� �� �� �� �� �� RID e ) �� ��� ���� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� � ���
B ��� (2 � � ��� �� �� �� �� � � � � �� � � �� �� ��� �� � �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
375
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��
rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � �
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns �
a k ��
tr ul ��
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � �
t � por rio ���
ns �� � � � � � � � � � � � � � � � �
eg ��
ra
T kat ��� (15)
��
�� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� ��
��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID
R � � � � � � � � d � � ��� � � � � � �
kko ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
an
T ��� (12)
ra � � � � � �� � � � � � � � � � �
ch ��
o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N �
U bul uk r ��
tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le
äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
sam b �� )
est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� VD ]� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � � � � � � � �� � � �� � � � �� � � �� � � � � �� � � � � � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
För ni ins ti ��� (8
ch ��
o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � �
rän m � � �
eg red
B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ����
äm ser är est el )
S b m ��� (6
ter � �
ket �� � � � � � � �� �� � � � � ti ) ��� ��� ��� ���
E ��� (5 �� ��
k
c ��
pa �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� �� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g �
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi b ��� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � ��� � ��� � � � ��� � � � � ���
K ��� (3a)
[ UPPHÄ
��
��� �� �� �� � �� � �� ��� �� ��� �� ��� �� ng ���� �� ��� � ��� ��� �� � � vni �� � �� � ri � ���� ��� �� � ��� �� �
l 3 k � ��
s �� �� ��� ���� �� �� be �� � � �� ��� � �� de � �� �� ��� ��� ��� � � h �� �� � � �� ��� �� �� �� � �� �� � � S oc ��� � � �� �� � �� �� �� ��� ��� �� � �� �� ng �� � �� �� � �� �� �� �� ni �� � �� �� �� � m �� �� � ��� �� �� �� � ��� ��� �� nä �� �� ��� �� � �� � � RID e ) �� �� �� �� � � ���� ���� B ��� (2 ���� ���� �� ��� � � � � ��� �� �� ��� ��� ��� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
376
01
ts r
e � 01 ighe m �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� ��
äm ser ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R ��� � � � � � � � � � ��� d �� � � � �� � � �
kko �� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ���
an
T ��� (12) �� ��
ra �� � � � � � � � � � � � � �� � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� �
ngs tr �� ) � �� � � �� � � �� � � � � � �� � � � � �� � � �� � � � � �� � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � ket �� ��� � ��� �� � � � ��� ��� � � � ��� � ��� ��� � ti ) �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� ��� � �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � ��� ��� � � � ��� ��� � � � ��� � ��� ��� � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� �� �� �
�� �
�� �� ��� ��� �� �� �� � � �� ��� �� � � �� �� � �� �� �� �� ��� �� ��� ��� �� �� �� ���� � �� � ��� � �� �� ng ��� �� ��� ���� � � � �� �� � �� � �� � � � �� � � vni �� �� � � �� �� rik ��� �� �� �� ��� � �� �� l 3 s �� �� �� ��� �� �� �� � �� � �� � �� � be �� �� �� �� �� �� de h ���� �� �� � � ��� � �� �� �� ��� ��� �� �� �� � � � � ��� S oc �� � � � ��� � � ���� ��� � �� � �� �� �� ������� ng � �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� � �� �� � �� ni � �� � � � � �� �� �� �� ��� � �� �� m �� �� �� �� �� �� � � ��� �� � �� �� �� �� ��� � �� � RID nä �� ) ��� � e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B ��� (2 � ��� � � � � � � ��� ��� ��� ��� � � �� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
377
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns �� a k ��
tr ul
est B ��� (17) ��
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �� � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � � � � � � d � � � � �� � � � ��� kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ���� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
an
T ��� (12)
ra � � � � � � �� � �� � �� � � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � �� � � �� � � � � � � �� � � �� � � �� � � � �� � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � eg red � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � ket �� � �� � � � � � � � ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� �� ��� ��� �� ��� �� � � �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � ��� ��� � � ��� ��� ��� � � ��� ��� � � � K ��� (3a) �
���� ��� ���
[ UPPH�� ��
��� ��� ��� �� �� ���� ���� ��� ��� �� �� � ���� ���� ��� �� �� ��� � � ��� �� �� �� �� ��� � � �� �� �� ���� � �� � �� ��� ��� ��� � ��� �� �� ��� �� � ng ��� �� ��� �� vni ��� ��� �� �� ��� ��� rik �� � � ��� l 3 s � �� �� �� � � �� be � � ��� �� ��� de �� �� ��� � h �� � �� ���� ���� �� � ���� � �� oc � � �� � ���� �� � S �� � � �� �� � �� �� � �� ��
ng �� �� �� � �� ��� � �� ��� ��� � � � �� � � �� �� � ni ��� �� �� �� �� �� � � m �� ��� �� ��� �� �� � � �� �� � � � ��� � � ��� RID nä �� ) � � �� �� ��� �� ��� e �� �� �� � �� B ��� (2 � ��� �� �� �� �� � � ��� � ��� ��� �� ��� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
378
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � d � � � �� � �
kko ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ���� ��� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ���
an
T ��� (12)
�� �� ra � � � � � �� � � � � � � � � � ch �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � � � � � � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � ket �� � � � � � � �� �� �� �� �� � � � � � ti ) ��� E ��� (5 �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� � �� � � �� �� �� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� �� ��� ��� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � ��� � � � � � ��� � � ��� � � � � � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�
�� �
�� ��� �� � � �� ��� ���� � � � �� � ng �� � �� �� �� �� �� vni �� �� �� � � �� ��� ri � ��� � � k �� �� �� �� �� ��� l 3 s � ��� �� � �� �� � � � �� �� � be �� �� �� ����� ���� � �� �� de h �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� �� ���� �� S oc � � �� �� � �� ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� � �� ng �� � � �� �� �� �� �� ni �� �� � � � ��� � � � �� �� �� � �� �� � � m � �� �� �� � � ��� �� ��� �� �� � � � � nä �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� � RID e ) ��� ��� �
B ��� (2 �� �� �� ��� �� ���� ��� �� �� � �� � ��� � ���� ���� ���� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
379
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��
rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� ��
tni ni ha gn �� � � � � � �
ser t s s h � � � � � �
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o �� �� �� ��
K ��� (16) � � � �
t � por rio ���
ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
eg ��
ra
T kat ��� (15)
��
�� �� �� ��
äm ser ��� �� �� �� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID
R � � � � � � � � � � � � � d � � � � � � �
kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
an
T ��� (12)
ra � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
ch ��
o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N �
U bul uk r ��
tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le ��
äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
sam b �� )
est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � �� � � � � � � � � �� � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
För ni ins ti ��� (8
ch ��
o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red �
B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser är est el )
S b m ��� (6
�
ter � �
� � � � � � � � � � � �� � � �� �� � ket �� ) ��� ��� �� ��� ti �� ��
E ��� (5 ��
k
c ��
pa �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� � �� �� �� �� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� � ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� �� ��
��� ��� �� �� ng ��� � � ���
vni ��
rik ���� � ���� � ��� l 3 s � � �� �� �� � � � �� �� �� � � be �� �� � � �� �� �� de h �� �� �� �� �� � � �� ��� �� �� �� ��� S oc ��� ��� � � ���� �� �� ��� ��� �� � �� �� ��� �� �� �� � � � �� �� � � ng ��� �� �� �� ��� ��� � �� �� �� �� � ni � � �� �� � � �� ��� � �� �� ��� �� ���� �� �� �� ��� � � � � � m � � � � � ��� � � �� � ��� nä �� � � �� �� �� �� �� �� � ���
RID e ) �� � � �� ��� ��� � ��� ��� ��� B ��� (2 ���� �� �� ���� � �� �� �� � � �� � �� ���� � � �� � � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
380
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� K ��� (16) � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� ��� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � � � d � � � � � �
kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ���
an
T ��� (12)
�� ra � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � �� � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ���
S b m ��� (6
ter � � � ket �� � � � � � � � � � � � � � �� � �� �� � ti ) �� ��� �� �� ��� E ��� (5
k
c �� pa �� � ��� ��� �� ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� � � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� ���� � �� � � �� �� ��� �� � � � ng ���� �� � � �� � �� � vni � � � � � ri � � �� �� � � �� ���� � l 3 k � �� � � �� �� s �� �� ��� � �� be �� �� � � �� �� ��� �� � �� de ��� � �� � � ��� �� � �� �� h �� � �� � � �� �� �� �� ��� � �� ��� S oc ��� � �� � �� �� �� �� �� ���� ���� � �� �� �� �� � ��� �� ng �� �� ��� � � ��� � � �� �� � ni �� �� ��� �� ��� �� �� �� � �� � ���� ��� �� �� �� � �� �� �� � m � �� � � �� ��� nä �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� � �� � RID e ) ��� �� �� ��� �� ��� �� �� �� � �� �� �� �� ��� ���
B ��� (2 �� ���� � �� �� ��� ��� �� � �� � �� �� �� �� � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
381
01
ts r e
01 ighe m �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� ���
rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� ��
tni ni ha gn �� � � � �
ser t s s h � � � �
el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o �� ��
K ��� (16) � �
t � por rio ���
ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �� �� �� ��
äm ser ��� �� ��
�� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � � � d � � � � � �
kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ���
an
T ��� (12)
ra � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
ch ��
o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � �
U bul uk r ��
tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
sam b �� )
est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
För ni ins ti ��� (8
ch ��
o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � �
B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser är est el )
S b m ��� (6
ter � �
ket �� � � � � � � � � � �� � � � � � �� ti ) ��� ��� �� ��� ��� ��
E ��� (5
k
c ��
pa �� �� �� �� �� � �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� � �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� � ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a)
[ UPPHÄ
��
��� �� ��� ng � � � � ���� � �� vni �� �� �� � � �� rik �� � �� � l 3 s �� � �� �� �� �� �� �� � � �� � �� ��� be �� ��� � �� �� �� �� �� � de � �� �� � � �� �� h � �� � � ��� �� �� oc �� ��� �� � �� �� ��� S � ��� ��� ��� � � ��� ng � ��� � ��� �� ��� �� ��� �� �� ����� �� �� �� � �� ��� � ��� ��� � ni �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� � �� m �� � �� � � �� � ��� � ��� � � �� � �� � ��� �� �� �� �� � �� RID nä �� ) � �� � � � � � � e �� �� �� �� �� � B ��� (2 � ���� �� �� ���� ���� �� �� �� ��� �� � ��� � ��� � � �� ��� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
382
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� �� �� f ng, ng n ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ���
äm ns �� a k �� � tr ul �� est B ��� (17) b � är � S llin �� �� �� �� o � � K ��� (16) �� t � ri �� por o ��� �� � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � ns eg �� ��
ra
T kat ��� (15) ��� � � � � ��� �� � ��� ��� �� � ��� �� �� �� �� �� �� ��� � �� �� ��� � ��� � ��� ���� � � ��� ��� �� �� �� äm ser ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� nk är est el �� ��� �� �� ��� �� �� ��� ��� �� a S b m ��� (13) �� �� ��
t
ID � � � � � � R � � � � � � � � d � �� �� �� �� �� �
kko ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ���� ���� ���� ���� ���� ��
T ��� (12)
�� ra � � � � � � � � � �� �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� ���
kar är est
ont S b m ��� (11) ��
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � k e m r ö n �
c b f ack
pa äm rp nge �� är ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� kc � uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �
ngs tr �� ) � �� � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��
sad cer ngde
u ä � � rän m ��� � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ���� ���
S b m ��� (6 � ter � �� � �� �� �� �� � � �� � � �� � � � � �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ket �� ) �� �� �� ��� ��� ti �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� ��� �� � �� �� �� �� ��� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � �
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� ��� ��� ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � ��� � � � � � � � � � � � � � � ��� ���
K ��� (3a)
���
��
[ UPPHÄ ���
��
���
��� ��� �� ��� �� �� �� ��� � �� �� �� ��� � � �� ����� � �� � � �� � �� �� �� ����� ���� �� � � �� �� �� � � ��� �� �� � � �� � � �� � �� �� �� �� � � �� �� � ng �� � ��� �� ���� � � �� � ���� � �� ���� �� ��� vni � �� �� �� ���� rik �� �� � �� � � ��� �� l 3 s � ��� �� �� �� �� �������� ��� �� �� ��� � � �� �� � ��� � � �� ����� be �� �� � � � � �� � de ��� �� �� �� �� �� �� �� �� h �� �� � ��� � �� �� ���� oc ��� �� � ��� � � �� �� �� � � � � S �� ��� ��� ��� � �� �� � � � � ��� �
ng �� �� �� � � �� ��� �� �� �� � �� � � �� �� �� ��� �� ni � � �� � � � �� � ��� �� � � m � �� � � � �� �� � �� �� �� �� �� �� � �� RID nä �� ) �� �� ��� �� �� �� �� �� e �� � � �� ������� �� �� � B ��� (2 ��� ��� �� ��� �� � �� �� ��� �� � ������ � �� � � � � ��� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
383
01
ts r
e � � � � � 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� �� ��� �� �� �� � � � � � �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� ��
t
ID � �� R � � � � ��� � � � d � � �� �� � � � � � � �� �� � � ��� kko ��� ��� ��� ��� ��� �� ���� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� �� �� ��� ��� ����
an
T ��� (12) �� ��
� � � ra � � � � � �� �� �� � � � �� �� � �� � �� �� � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� � �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� VD ]��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � � � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � eg red � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ���
S b m ��� (6 � ter � � � � � � � � �� � � �� � � � ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti �� �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� ��� �� ��� �� ��� � �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� � �� ��� � �� �� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� � � � � ��� � � ��� � � � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�
� � � � �� � � � � � � �� �� �� �� � �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� �� � � � �� � �� ��� �� �� �� �� ���� ���� ���� � �� �� �� � � �� �� ��� ���� ��� ���� ��� ���� �� � �� �� � ng ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��� � �� ��� ���� �� �� ��� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� vni � � � ��� � �� ���� �� � ri �� �� �� �� � �� � k ����� ����� ����� ����� ��� ��� ��� �� � � ��� �� �� �� l 3 s ���� ���� ���� �� � � �� �� �� ��� ����� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� � ��� �� �� �� �� � be � � � � �� �� � � ��� de h �� � � � � � ��� � ��� � ��� �� ��� � � � �� �� ��� � � � � � � �� ��� � � �� �� � S oc � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � � � �� �� � �� � �� � ��� ng �� � � �� ��� �� �� ni � � �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� ������ �� �� m �� � � � � �� �� �� �� �� ��� ��� ���� �� � � � �� �� �� nä �� ��� ��� ��� �� �� � �� ��� ��� � �� RID e ) �� �� �� �� �� � �� �� ���� �� �� �� �� �
B ��� (2 ��� � � ��� ��� � ���� � ���� � ���� � �� � � �� ��� � �� �� �� �� �� �� ��� � ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
384
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� f ng, ng n ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ���
äm ns � �� � a k �� � tr ul �� �� �� est B ��� (17) b � är � S llin �� �� �� �� �� �� �� o �� � � � � � K ��� (16) �� t � ri �� por o ��� �� � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � ns eg �� ��
ra
T kat ��� (15) ���
��� ��� �� � � � � �� ��� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� � ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � � � � � �� �� äm ser ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� �� �� �� �� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � � � � R ��� �� � � � � d � �� �� �� �� � � � �� �� �� �� �� �� kko ���� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� an ���� �� ���� ���� ���� ���� T ��� (12) ��
�� ra �� �� �� � � � � � � � �� �� �� �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � �� �� � �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � k e m r ö n � c b f ack �� �� �� �� �� �� pa äm rp nge �� är ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� kc � uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� VD ]� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � �� � one �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��
sad cer ngde u ä
rän m � ��� � � � � eg red � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ���
S b m ��� (6 ter � �� � �� �� �� �� �� �� ket �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� ��
k
c �� pa �� ��� � ��� � �� �� � �� �� � �� �� � �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b � �� �
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� � � � � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� � �� �� �� �� �� �� � �� �� � � ��� �� ��� ��� ��� � �� � ��� �� � ��� ��� � ��� �� � �� � ���� ng �� � � ��� �� � ��� vni ��� ��� �� � �� ri �� ��� �� � � �� k ��� �� � � � �� �� � l 3 s � � � � � �� ����
� �� � ���� ��� ��� ��� ���� � � ��� be ��� � �� �� ��� ��� ��� � �� de h ��� �� �� �� ��� ��� �� �
�� �� ��� ��� �� � �� � S oc �� �� �� �� � �� ��� ��� ��� � ��� � �� �� ��� �� � �� � � � ng ��� ���� � �� ��� �� �� �� � ��� �� � �� ni �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� � �� �� ��� �� � � �� m � ��� �� � �� �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� �� �� � �� � ��� RID näe ) �� � � ��� �� � � �� �� �� �� ��� � ��� B ��� (2 � ��� ������ ������ �� � � � ���� �� � ��� ��� � � � �� � ��� ��� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
385
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� K ��� (16) � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R ��� � � � � � � � � � � � d �� �� � � � � ��� kko �� �� ���� �� ���� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ���
an
T ��� (12) ��
� ra �� �� � �� �� � �� �� � � �� � � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � � �� � �� � � �� � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � �� � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � eg red � � � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � � � � � � � � ket �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ti ) ��� ��� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � ��� � ��� � �� ��� � � � � � � � � � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� lassi b �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� � ��� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � K ��� (3a)
[ UPPH�� ��
� � ��� ��� ��� ���� ��� ����
���� ���� ����� ����� ��� �� ��� �� � ��� ��� �� �� ����� �� ����� �� �� �� ���� � ���� � �� �� �� �� �� �� �� � �� � � � � � � � � ��� �� � �� � � � ng � � � �� �� � �� � � �� �� vni � � ���� � ���� �� �� � �� rik � �� �� � � � � ��� ��� l 3 s � � �� � �� � ��� �� � ���� �� �� � � �� �� �� be ��� �� ��� ��� �� ��� � ��� ��� ��� de � �� � � � � � ��� � ��� � �� h ��� � � �� �� �� � oc �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� S � �� ��� �� �� �� �� � ��� �� � �� �� � � � � � � �� �� �� �� �� ng � �� �� � � � � �� �� ��� ��� ni � ��� �� � �� �� ��� � � m �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� � �� � � � �� �� �� �� � RID nä �� � �� �� �� �� e ) � �� ���� � � �� �� �� �� �� ����� ��� ��� B ��� (2 � � �� � � �� �� �� �� � �� ���� ��� �� ���� ��� ��� � � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
386
01
ts r
e � 01 ighe m �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� � ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � ��� d � � � � � �� � �� �� �� �� �� � �� �
kko ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� ���
an
T ��� (12) ��
ra � � � � � � �� � �� �� �� �� �� � �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � �� � � �� � � � �� � � � �� � � �� � � �� � � � �� � � �� � � � �� � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � � � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ���
S b m ��� (6 ter � �� ket �� �� � � ��� ��� � ��� ��� � � � � � ��� � ti ) ��� �� ��� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� �� � ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � �
cer od
K fi k ��� (3
lass � ��� � � ��� ��� � � ��� ��� � � � � � ��� � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�
�� �� �� ��
�� �� �� � � �� � � �� �� �� �� ��� ��� � �� �� �� � � � �� �� ��� � � � ��� �� �� �� �� ���� � �� ng �� �� �� � � ��� ��� ��� ��� ��� � � � ��� �� vni � � �� �� �� �� �� � rik �� � � � �� �� ��� � l 3 s �� � ��� �� �� � �� �� �� ��� � �� � � �� �� �� ��� � ���� �� � be �� �� ��� �� � �� de h �� �� �� �� � �� �� ��� �� � �� � �� ��� ��� ��� �� �� S oc ��� � � � �� � � �� �� �� �� � � �� ng ��� �� �� � � �� �� �� �� �� ��� ni �� �� �� � �� ��� �� ��� �� �� �� ��� �� �� � � �� m �� ��� � �� �� �� � � � � �� � � � �� �� � � � �� �� � RID näe ) � �� �� �� �� � � �� �� � B ��� (2 � �� � �� �� �� ��� �� ��� � �� �� � ��� ���� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
387
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � ��� �� ��� �� �� �� �� �� ��� � �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� ��
t
ID � R � � � � � � d � � �� � � � � � � ��
kko ��� ��� �� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ���� T ��� (12)
ra � � �� � � � �� � � � � � � � �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � VD ]��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � �� � � �� � � �� � � � �� � � �� � � � � �� � � �� � � � � �� � � �� � � � � �� one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ���
S b m ��� (6
ter �� � ket �� � ��� ��� �� ��� ��� � �� ��� � ��� � � � ti ) �� �� ��� ��� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� ��� ��� ��� � �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � � � � � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� � �� �� �
� �� �� �� �� �� � ��� ���� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ng � �� � �� vni �� �� � ��� ri � � �� ���� � l 3 k �� � ���� �� ��� �� �� ��� s �� � �� �� be � � �� � � �� � �� �� de � � �� � ��� �� � � ��� � � � h � � ��� � � S oc ��� �� � �� �� �� �� �� �� ��� �� ���� �� ���� ��� � ng � �� �� �� �� ni �� �� ��� � � ��� �� �� �� ��� ���� �� � � �� �� ��� m � � � � ��� �� � �� �� ��� �� �� �� � �� RID näe ) �� �� � �� � ����� ��� ���� �� B ��� (2 �� � �� ���� � �� � � ��� � �� ���� ��� �� ��� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
388
01
ts r e
01 ighe m �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� �� f ng, ng n ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� K ��� (16) � �� � �� �� �� �� �� �� � �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID
R � � � d � � �� � �� �� �� �� �
kko ��� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ���
an
T ��� (12)
ra � � � �� � � �� �� �� �� � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � VD ]��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � �� � � � � � � �� � � �� � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � eg red � � � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � �� �� ket �� ��� �� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� � ��� ��� ��� ti ) �� ��� �� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� ��� �� �� ��� ��� �� � �� ��� � �� ��� � �� �� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � lassi cer od b ��� ��� K fi k ��� (3
lass ��� � � � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� K ��� (3a)
�� ��
[ UPPHÄ ��
�� �� � ��� �� �� �� �� �� � ���� � � � �� � �� � ��� � ��� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� ���� � ���� �� � �� ��� ��� �� �� ��� � �� �� ��� ���� �� �� �� �� � � ��� ���� ��� ng �� �� � �� ���� ��� ��� ��� � �� �� �� �� ���� vni �� ��� � � � �� �� ��� � � �� rik � � �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� l 3 s � �� �� � ����� � �� � ��� �� �� �� �� � � � ��� ��� �� be � ��� � � � � �� �� �� �� �� �� �� � � de h ��� �� �� � �� � � � �� �� �� � �� �� ���� ��� �� � �� �� � �� S oc �� � �� � �� �� �� � � � �� � �� �� �� �� �� �� � ��� �� ��� � � � � � � � �� �� � ng � �� �� �� ��� �� �� �� ��� � � ni �� �� �� � �� �� �� � � � ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� m �� �� �� � �� �� �� �� � �� � �� �� ���� nä �� �� � �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� � � �� � RID e ) � �� � � ��� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� ���
B ��� (2 � � �� � �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � � �� � ��� � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
389
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ��
äm ser ��� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� ��
t
ID � R � � � ��� ��� d � � � � �� �� �� � � �� � � � �� ��� � � ��� kko ���� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ���� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� ��� ���
an
T ��� (12) �� ��
�� ra � � � � � � �� �� �� �� � �� � � � �� �� � ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� VD ]� ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � �� � � � � �� � � �� � � � � � �� � � � � � � � �� � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � � � eg red � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ���� ��� ���� ��� ���� ���
S b m ��� (6 ter � � �� ket �� �� � � � � � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � � � � � ti ) �� �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� � ��� � �� ��� ��� �� � �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � � � � � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � � � � � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� ��
��
���� ��� �� � � �� � � �� � � ��� � � �� �� ��� � � � �� �� �� � � �� � �� ng � � ��� � � � � vni �� ��� ��� � � ��� �� � ri �� � � ��� � � ���� � k � �� �� �� � �� ��� l 3 s �� �� �� � �� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� be ��� � � �� ���� �� �� � �� �� de h ��� �� �� �� � � � �� ��� �� �� �� ��� � S oc ��� ���� ���� �� �� � �� ��� �� � � �� ��� �� �� �� ��� � �� �� �� �� ng � � � � �� ni �� �� �� ��� ��� ��� � ��� �� �� m �� � �� ������� ��� �� ��� �� �� �� �� � ��� �� ��� RID nä �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� e � �� � � � ��� B ��� (2 � ��� ��� �� �� �� � � � � �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
390
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 2013 � � �� � �� � � �� � �� �� � �� � � � �
xp � � � � �� � � E gods ��� (19)
r
ö � �� �� �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � ��� �� � � � �� �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � �� ��� � ��� � ��� ��� �� �� �� äm ser �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� nk el �� ��� �� �� �� a är est �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � � � � � R � d � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� kko ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ���� �� ��� �� ��� ��� �� � an ���� ���� ���� T ��� (12)
ra � � �� � �� � �� �� �� �� � �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � kc e m ö � b f ack �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � VD ]��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � � � �� � � �� � � � � � �� � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � rän m � � � � � � � � � � eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � �� �� �� �� ket �� � � � � � � ��� ��� ��� ��� �� � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ti ) �� �� �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� � �� ��� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� � � � � �
K ��� (3a)
�� �� � � � �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� � � � [ UPPH�� � �� � �� �� ��
�� � � �� �� � �� � � � �� � ���� ���� ��� � ��� � � �� ��� � �� � � � �� ���� ���� � �� � � �� � �� �� �� � �� �� � � � � � �� �� ���� � �� ��� ��� ��� � �� ��� �� ��� �� � �� � � ��� � ��� �� � �� �� �� ����� � � ��� ��� � ��� � �� �� �� ��� � ��� � ��� ����� �� �� �� � �� �� ��� � ����� �� � � ��� �� �� � � � �� � �� �� �� �� ������ � ��� �� �� �� � �� � �� ���� ���� ���� �� �� ��� �� � � ��� ��� ng � ���� � ���� ���� ���� ��� � ��� � �� � ����� ����� ����� � � ��� vni � ��� ���� �� � ��� � �� ��� ri � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� � l 3 k �� �� ��� �� �� �� � ��� ��� s �� �� �� � �� ���� �� ���� �� � � be �� �� � � � � � � ����� ����� ����� �� ��� de �� �� �� �� � �� ���� � �� ��� h �� �� ��� ��� � � � � ��� � �� ��� � �� � �� �� �� �� �� � S oc �� �� �� �� �� � � �� �� � ��� � � ���� �� ���� � �� ���� �� ���� � �� � ���� ���� ���� ��� ng �� � �� � � �� � �� � � �� �� �� �� � ��� ��� �� � �� ni �� � ��� �� � � � ��� �� � � �� ���� � �� � ��� ��� ��� � � � �� � �� � � � m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � � nä �� � ��� � ��� � � � �� � � ��� RID e ) ��� ��� �� ��� �� �� ��� �� � � � � � ��� �� ����� ��� �� ��
B ��� (2 � �� � �� ��� � ��� ��� � �� ��� � ��� ��� ��� � � � �� � �� � � � � � � ����
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
391
01
ts r e
01 ighe m �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� �� ��� �� ��� ���
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � � � d � � � � � �� kko ��� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ���
T ��� (12)
ra � � � �� � �� � � � � � � � � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� VD ]� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � � �� � � �� � � �� � � � � � � �� � � � � � � �� � � �� � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � � ket �� �� �� �� � � �� � � � � � � � ti ) ��� ��� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� ��
k
c �� pa �� �� � � � ��� ��� ��� ��� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� � �� �� �� �
cer od
K fi k ��� (3
lass � � ��� ��� � � ��� � ��� � � � � � � � � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
���� �� � �� �� �� � ���� � ��� ���� ��� �� �� �� � �� ng �� � � � ��� �� �� � vni � �� � � � ��� �� ri �� �� ��� � �� �� � k �� � � ���� �� � � � l 3 s ��� � � � �� ���� �� � �� �� �� �� ��� �� � be �� �� � � ��� �� ��� ��� �� �� de h � ��� � �� �� � �� � � �� �� ��� �� S oc �� ��� ��� � � �� �� �� �� �� �� � �� � � � � �� � �� � � �� ng ��� � � ��� � �� �� ni � �� �� �� �� �� �� �� �� � ��� �� ��� �� �� �� �� �� m �� � � �� �� � �� �� nä �� � �� �� � �� �� �� �� ���� ���� �� �� RID e ) ��� � � � �� �� �� � � �
B ��� (2 � � � � ��� � �� �� � � � �� �� �� � �� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
392
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � �� �� � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � � R � � � � � � ��� d � � � � � � � �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� ��
kko ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� ���� �� ���� ��� ���� �� ��� ���� �� ��� ��� �� ���
an
T ��� (12) ��
ra � � � �� � �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� VD ]� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� �
ngs tr �� ) � �� � � �� � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � rän m � � � � � � � � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � ket �� � � �� ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� ��� ��� �� ��� �� �� �� � � � � �� � �� � �� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b ��� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPHÄ
��
���� ��� � ���� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ���� � �� �� � ���� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� � �� � ng � �� �� � ��� �� � � �� �� � � vni �� � �� �� �� � �� rik � �� �� ��� � �� ��� � � l 3 s �� �� �� �� ��� � � �� �� �� ��� ����� �� ��� � be �� ��� �� �� �� � �� de �� �� � ��� � ��� �� �� h �� �� � �� �� � ��� � oc � ��� �� � ���� � �� ��� � �� �� � �� �� �� S �� � �� � �� � � �� � � � �� �� �� � ����� �� �� � �� � ng � � � �� � � ��� � � ni �� �� � � � �� �� �� �� m �� �� � �� �� � �� �� � ��� ��� ��� �� � � �� �� � �� ��� RID nä �� �� �� ��� � � ��� � �� �� �� e ) �� � �� �� � �� � ��� ��� ��� B ��� (2 �� �� � �� � �� � ��� �� ��� �� � � �� � � �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
393
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R ��� ��� ��� ��� � ��� ��� d �� � �� � �� �� �� � � � � � �� �� �
kko �� ��� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ���� ��� ��� �� �� ���
an
T ��� (12) �� �� �� �� �� ��
ra �� � �� � �� �� �� � � � � �� � � �� �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � � �� � � �� � � � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � �� � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � � � � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ���
S b m ��� (6
ter � ket �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� � ��� � ti ) �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� � �� ��� �� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � K ��� (3a)
� �� ��
[ UPPHÄ �� ��
�� ���
��� � �� �� ��� � ��� �� �� �����
�� ��� ����
��� ��� �� �� � �� �� ���� � � � �� ng �� � �� �� �� ���� ���� � � ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� vni � �� � � � � �� rik � �� � ��� l 3 s �� � �� � �� ��� ��� ��� �� � � ��� be � �� �� � �� ��� �� �� � de �� �� �� � �� ��� h �� �� � �� �� �� � ��� ��� �� �� � oc � � �� �� �� ��� S ��� �� � �� �� �� �� � � ng �� � ��� ��� � � � ��� ��� ��� ��� �� � � � � �� ��� ni � �� �� � � �� �� �� m ��� ��� � �� � �� �� �� �� � �� � ��� � � � ���� RID nä �� ��� �� � � � �� � e ) ��� �� �� �� ��� �� � ��� B ��� (2 �� ��� ��� � ��� � �� � � �� � �� �� �� �� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
394
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � �� � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID
R ��� ��� d �� �� � � �� � � �� � � �� � � � � �� � �
kko �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ���
an
T ��� (12) �� ��
ra �� �� � � �� � � �� � � �� � � � � �� � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� VD ]� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � �� � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� (7a)
äm ser är est el )
S b m ��� (6 � � ter �� �� ket �� ��� ��� � � � � � � � � � �� ��� ��� ��� ti ) �� ��� ��� ��� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� � � �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� � � � � � � � � � � � � � � ��� ��� ���
K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�� �� � � ��� � � ��� �� �� � � �� �� � � ��� �� �� �� �� �� ��� � � � �� �� �� �� �� �� �� ng �� �� � � ��� � �� �� � � �� �� �� �� � � � � � ��� vni �� �� �� � � � � � �� � ri � � � �� � � �� l 3 k ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� � � s ��� ��� �� �� �� be � � �� �� �� �� �� �� �� �� � �� de � �� � �� �� ��� � � � �� h � � ��� ��� ��� � �� �� �� �� �� �� oc ��� �� �� � ��� ��� ��� � S � �� �� �� ��� ��� �� ��� ��
ng �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� ni �� ���� �� �� � �� �� � �� �� � m �� � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � �� � � �� nä �� ��� ��� �� �� � � � � ��� ��� RID e ) �� �� � �� �� ��
B ��� (2 ���� �� �� ��� ��� ��� �� �� ����� �� �� �� � ��� �� ��� �� ���� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
395
01
ts r
e � 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �� �� �� �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �
äm ser ��� �� �� �� �� �� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t
ID �� R � � � � � � ��� ��� d � �� � �� � �� �� �� �� �� ��
kko ��� �� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��
an
T ��� (12) �� �� ��
ra � �� � � �� �� � � � � � � �� �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � �� � � �� � � � � � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � �� � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � � � � eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ���
S b m ��� (6 ter � �� ket �� ��� � � � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� �� �� � ��� ��� � �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � � � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
���
[ UPPH��
�� �� �� �� �� �� �� �� ��
���� ��
��� ���� �� ��� � � ng � �� ��� ��� � vni �� � � �� rik �� � �� �� �� l 3 s � � � �� � � � � �� �� � � ��� be �� � �� �� �� �� �� � � �� ��� �� de h �� �� ��� � �� � � ��� ���� �� �� �� �� � S oc � � � � � ��� �� � �� � �� � �� ��� ���� � � ng � ����� � �� �� ��� �� �� � �� �� �� � ��� ��� �� � ni �� �� ���� �� ��� ��� �� � m ��� ��� �� �� �� �� � �� � �� �� �� ��� �� � �� � � �� �� �� � � RID näe ) ��� �� �� � � � �� �� � �� ��� � ��� � B ��� (2 � ��� � � �� � �� ����� �� �� �� � � �� � �� � ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
396
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� ��� �� �� � � � � � � � �� � �� �� �� �� ��
äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � �
kko �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ���
an
T ��� (12)
�� �� �� ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� � �� �� ch �� ��� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� �
ngs tr �� ) � �� � � � �� � � � �� � � �� � � �� � � � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � � � � eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � �� ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti �� E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� � �� ��� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� � �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � K ��� (3a) �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� [ UPPHÄ ���� ����
�� �� � �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� � � ��� ���� ��� ���� ��� ���� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� � �� � ��� ��� ��� � � � � � � � �� � �� � ���� � ���� � ���� � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� � � � �� � �� � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � ��� � ��� � �� ���� �� ���� �� ���� � �� � �� ��� � � � � � � � �� �� �� � � �� �� �� �� ��� ���� � ���� � ���� � �� ���� �� ���� ��� � � � � ng �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� � � vni � � � � ���� � ���� � ri �� �� � � � � � � � � l 3 k � �� � � � � �� � �� s � ��� �� � �� � �� � be � � �� ��� �� � � � � � de �� � � ��� � ��� � ��� � ��� � ���� � ���� h �� � �� �� �� �� ��� � � � � � � � � oc � � � � ��� �� ��� � � � � � � � � �� � �� � S � ��� ��� � � � ng �� ��� ��� � �� � �� �� �� �� �� ��� ��� � �� �� ��� � ��� � ��� � ���� � ���� � ni � � ��� � ��� �� �� � � � � � � �� � �� m � � � � � �� � ��� � � �� � �� � �� � �� � �� nä �� � ���� �� � �� � �� �� �� �� �� RID e ) � �� � �� �� �� �� ��� � �� � �� � �� � �� ���� � �� ����
B ��� (2 � �� ����� � � �� � �� �� � �� �� � � � � � � � � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
397
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� ��
t ID
R � � � d � � � � �� � � � � � � � � � � �
kko ���� ��� ��� ��� ��� ���� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
an
T ��� (12)
�� ra �� � �� �� � � � �� � � � � � � � � � � � ch �� �� o inr äm ser �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � VD ]��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � �� � � � � � � � � � �� � � � � � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � � � � rän m � � � � � � � � � eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 � � � � � ter �� � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� � � � ket �� ) ��� �� ��� ��� ��� ti �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � �� ��� �� ��� � �� �� �� �� �� �� ��� �� � �� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� � �� �� �� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � � ���
K ��� (3a)
�� �� �� � � � �� � � � �� �� �� [ UPPH��
� � � �� � �� �� �� �� � �� �� �� �� � � ��� ��� ��� ���� � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� �� ��� � �� � � � ���� ���� ���� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� �� � ��� � � � �� � �� � �� � �� � �� �� � � � � �� � � ��� �� ���� �� �� � �� � �� ���� �� ���� �� ���� � �� ��� �� � � � �� ��� � �� �� � �� ng ��� ��� ��� �� � � � ��� ��� �� � � � �� ��� ��� �� �� � � �� vni ���� � ���� � ���� � � �� ��� � �� � ri � � � � � � ��� � � �� �� �� ��� �� �� �� l 3 k � � � ���� � �� ��� � � s �� �� �� �� � � � � �� � be � � � � � � ��� �� � ��� ��� � de � � � �� ��� � �� �� � ��� �� �� �� h �� � � �� � ��� ��� oc �� ���� �� ���� �� ���� �� � �� �� ��� �� �� �� ��� �� S � � � �� �� � � ��
ng � ��� ��� �� �� �� �� �� � ����� ���� � ���� � ���� � � ��� � � ��� � �� ��� ni � � � � � � �� �� � ��� � � �� �� m � � � � � � � �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� � �� RID nä �� ) �� �� �� � � � � e � � � �� � ��� ���� ��� ��� ����� ��� �� ����� ��� B ��� (2 � �� � �� � �� �� � ���� � � � � �� � �� �� ���� ��� �� � �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
398
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20) � � � � � � � � � � � � � � � � � � ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 2013 � �� � �� �� � �� � �� �� � �� � �� �� � �� � �� xp � � �� � � � �� � � � �� � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � � � � R � � � ��� � � ��� � � ��� d � � � � � � � � ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� ��
kko ��� �� ���� �� ��� �� ��� ���� ��� �� ���� �� �� ��� ���� ��� �� ���� �� �� ��� ���� ��� �� ���� ��
an
T ��� (12) �� �� ��
�� �� �� �� �� ra � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� ch �� �� ��� �� ��� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � �� � � � � � � � �� � � � � � � � �� � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � � � eg red � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � � ket �� �� �� �� �� �� �� ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� �� � �� ��� � �� � �� ��� � �� � �� ��� � �� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��� ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� � � ��� ��� K ��� (3a)
���� ���� �� �� [ UPPHÄ � � ��� ���
�� �� �� �� �� �� � �
����� ����� ��� ��� �� �� �� �� � � � � � � � � �� �� � � �� �� � � � � � � ��� ��� �� �� �� � � ��� ��� ��� ��� ��� � � �� �� �� �� �� � � � � �� �� �� � � � � � � � �� �� �� � � �� �� �� ��� ��� �� �� �� ����� ����� ����� � � � � ��� ��� �� �� �� � � � � � � � � �� �� � � � � � �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� � ��� � ���� ���� ���� ���� � ���� � �� ��
�� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� ng ��� ��� ��� �� �� �� �� � � � � �� � �� �� �� ��� ��� ��� ���� ���� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � vni � � � � � � � � � � rik � �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� � � � � �� � �� l 3 s � �� �� �� � � �� �� �� ����� ��� ����� ��� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ���
be �� �� ���� �� ���� � � � � � � � �� �� de � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� h �� � � ���� ���� ���� ��� ��� oc ���� ���� ���� �� �� � � � � �� � �� � � S �� �� �� � � � �� �� �� �� �� � ������� � ������� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � ng � � �� �� �� ��� ��� � � ni ��� � � � � � �� �� �� �� �� m ��� ��� ��� � ���� � ���� � � � ������ ������ ������ ������ ��� ��� nä �� �� � � � � � ��� ��� �� �� RID e ) �� � � � � � �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��
B ��� (2 � ��� ��� ��� � ���� � ���� � � � �� �� �� �� � � � � �� � �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
399
01
ts r e
01 ighe m �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� rl ��
Fa num ��� (20) � � � � � � � � � � � � � � � � � ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 2013 �� � �� � �� �� � �� � �� �� � �� � �� �� � xp �� � � � �� � � � �� � � � �� � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � R � � ��� � � ��� � � ��� � d � � � � � � � � �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� ��
kko �� ��� ���� ��� �� ���� �� �� ��� ���� ��� �� ���� �� �� ��� ���� ��� �� ���� �� �� ��� ���� ���
an
T ��� (12) �� �� ��
�� �� � �� �� �� ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ch �� �� �� �� �� ��� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� VD ]� ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � �� � � � � � � � �� � � � � � � � �� � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � eg red � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � � � � ket �� �� �� �� �� �� �� �� �� ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� ��� � �� � �� ��� � �� � �� ��� � �� � �� ��� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � � ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� � � K ��� (3a)
���� ���� �� �� � � �� �� �� ��
[ UPPHÄ �� ��
� � ��� ��� ���� ���� ����� ����� �� �� � � �� �� �� �� � � ��� ��� �� �� �� �� � � ����� ����� � � � � � ��� ��� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� � � � � �� �� �� � � �� �� � � �� �� �� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� � � ��� ��� � � � � � � �� �� �� � � ��� ��� ��� �� �� � � �� �� �� � � ����� ����� ����� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� � � � � � ��� � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� � �� � �� � � � � � ���� ���� ���� ��� ��� �� � � ��� ��� ��� ���� ���� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ng �� � � � � � �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� vni �� �� � � �� �� �� �� �� ����� ����� ����� ����� �� ����� �� ri � ��� ��� ��� �� �� � � � � � � � � k �� �� � � � � �� � �� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� l 3 s ��� ���� ���� ��� ��� ��� ��� �� �� �� � � � � � ����� ����� �� �� �� �� �� be � ���� � ���� ���� ���� ���� ���� ���� � �� � �� �� �� de h �� �� �� �� �� �� �� � � � � �
��� �� �� � � � � � �� �� �� �� �� �� �� S oc � � � � � � � � � � � �� �� � � ������� � ������� � � � � ������� � ������� � � � � �� � �� �� �� ng � � � � � � � � � � � ���� ���� ���� ���� ���� ni � � � � � � � � � � m ��� �� ���� �� ���� � � � � ���� � ���� � � � ������ ������ ��� ��� ��� ��� ������ ��� ������ nä �� �� �� �� � � � ���� ���� � � � � � RID e ) �� �� �� �� �� �� �� �� ��
B ��� (2 �� �� ���� �� ���� ��� ��� ��� �� ���� �� ���� � � � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
400
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 2013 �� � �� �� � �� � �� �� � �� � �� �� � � ��
xp � � �� � � � �� � � � �� � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � � R � ��� � � ��� � � ��� � � d � � � � � � � ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ���
kko �� ���� �� �� ��� ���� ��� �� ���� �� �� ��� ���� ��� �� ���� �� �� ��� ���� ��� ��� �� ����
an
T ��� (12) �� �� ��
�� �� �� �� �� ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� ch �� �� ��� �� ��� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � �� � � � � � � � �� � � � � � � � �� � � � � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � eg red � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � � ket �� �� �� �� �� �� �� ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � �� ��� � �� � �� ��� � �� � �� ��� � �� ��� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��� ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� � � ��� ���
K ��� (3a)
��� ��� [ UPPH���� ���� �� ��
� � � � ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � �� �� �� ����� ����� � � �� �� �� �� �� � � � � � ��� � ��� � � � � �
� � � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� � � ��� ��� ��� ��� �� ��� �� � � �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � �� �� � � � � �� ��� ��� ��� �� �� � � ����� ����� ����� � � � � � � �� �� � � � ��� ��� ��� ��� ����� �� �� ��� ��� ��� � � � �� �� �� ����� ����� �� �� �� � � ���� ���� ���� ���� ���� � � � � �� � �� �� �� �� � � �� �� �� �� � �� � ���� � � � �� �� �� � � � � � � � �� �� � � � �� �� �� �� ��� �� ��� �� ng �� �� �� ��� ��� �� �� � � � � �� � �� � � � � � � � � � � � � � � �� vni ������ ������ ��� ��� ��� ���� ���� �� �� � ri � � �� �� �� �� �� k ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � �� � �� � l 3 s � � �� �� �� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ���� �� ���� � � be � � � � � � � �� � �� de h � � � �� ����� �� ����� � � � � � �� ��
� � � �� �� � � � � � �� �� �� �� �� �� �� � S oc � � � �� � �� � � � � � � � � ������� ������� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ng �� �� �� �� �� �� �� ni �� �� �� �� �� �� �� m ���� ���� ���� � � �� � � � � � ���� ���� ��� ��� ��� ��� ������ ��� ������ � nä �� � � � ��� � ��� � �� �� �� �� �� ����� � RID e ) � � � � � �� �� �� �� �� �� ��
B ��� (2 � � � �� � �� � � � � � ���� � ���� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
401
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 2013 � �� �� � � � � � � �� � � � � � � � �
xp � �� � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � �� �� �� a k �� tr ul �� �� est B ��� (17) �� �� ��
b
är llin �� S o �� �� �� K ��� (16) � � � ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� �� ��� �� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� ��
t ID
R ��� � � � d � � � � � � � � � � � � �� ��
kko �� �� ��� ���� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���
an
T ��� (12) ��
�� �� �� �� �� �� ra �� �� � �� � � � � � � � � ch �� �� �� ��� �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � kc e m ö ��� b f ack �� �� �� pa är äm rp nge ��� �� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� �
ngs tr �� ) � � �� � � � � � � � �� � � � � �� � � �� � � ���� � ���� � � � � � ���� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� � �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � eg red � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � ket �� �� �� � � � � � � � � � � � ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� �� ��� � �� � �� ��� �� �� ��� ��� �� �� �� �� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� � � � �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� � � ��� ��� ��� � � � ��� � � � � � � � � �
K ��� (3a) � � �� �
�� �� ��� ��� � � ��� �� �� ���� �� �� ����� ��� �� ��� � [ UPPH� � �� ��� ��� �� �� ��� ���� ����
�� �� �� �� ��� ���� ���� � � ��� ��� �� �� �� � � ��� ��� �� �� �� ������ ����� �� ��� �� � �� � � � � �� �� �� � � � � �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� ���� ���� ���� ��� � ��� � �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ������ ��� ���� �� �� � � � �� ��� ��� � ��� ����� ���� ���� ���� ���� �� �� �� �� � � � �� �� �� ��� � � � � � � � ��� � ��� ��� � ��� � � � � ��� ��� ��� �� � � � � � ��� ��� �� � � � � ����� ����� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� � � � � ���� ��������� ��� �� �� �� �� �� �� � �� �� � �� �� �� �� �� � � � � � � ���� ���� ��� � ��� � ����� ����� ����� � � ��� �� �� � �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� � ����� ����� � � �� �� ��� �� �� ���� � ���� � ng �� �� �� �� � � � � �� �� ��� �� �� ��� ��� � � � � �� �� �� �� � � � �� � � � vni � � � �� �� �� ��� �� ri � � �� �� ��� ��� ��� ��� � �� �� ��� ��� � �� � �� l 3 k ���� ���� ��� ��� ��� �� �� � � �� ��� �� � � � � s �� �� ��� ��� �� � �� �� �� �� be � � � � � � � � ���� � �� �� �� de �� �� � � � ��� ��� �� �� h �� �� ���� ���� � � � ���� ���� � �� ���� � � oc � � �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ����� ����� �� � ��� ��� ����� ���� � ���� � S �� �� � � � �� � � � � � �
ng �� �� � �� � �� ��� �� ��� ��� ��� �� ���� ��� � � � � � � �� �� �� �� �� �� � �� ��� ��� � � � � ni �� �� � � � � � ��� � � � ��� m � � � ������ � ������ �� �� � ��� ��� � ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ���� RID näe ) � � �� �� �� �� �� �� � � � � � � �� �� � B ��� (2 �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� ���� � �� � �� � � ��� ��� ���� ������ �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
402
01
ts r
e �� �� 01 ighe m �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� rl �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� tni ni ha g � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � ser t s s h n �� � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) �� �� �� �� äm ns � � � � � � a k �� tr ul �� �� ��� �� ��� �� est B ��� (17)
b
är ��� ��� S llin �� �� �� �� �� �� �� o � �� �� � � � �� �� �� �� �� K ��� (16) t � ���� ���� por rio ��� ns �� � � � � � ��� � � � � � � � ��� � � � � � eg �� ra � � T kat ��� (15) � � � � �� ��� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� � äm ��� �� ser ��� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� �� nk el �� a är est �� �� �� ��� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � R � � ��� � d � � � � � � �� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��
kko ��� �� �� ��� �� ��� ���� ��� ��� �� ���� �� �� ��� �� ���� �� ��
an
T ��� (12) ��
�� �� ra �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � �� �� � � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� �� �� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a) �� ��
För
� �
kc
uk r �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� pa ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � VD ]��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � one �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 �� ��
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7 ��� ��� sad cer ngde � � u ä � rän m � � � � � � � � � � �
eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � �� �� ket �� � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� ��� ��� ��� �� � ��� � �� ��� � �� ��� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b � �� �� �� � �� �� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass � � � ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a)
� ���
���
���� [ UPPHÄ ���
� � ��� � �� � ���� ���� � � � ��� ��� �� �� �� � � � � �� �� ���� ���� � � � � ���� ���� ���� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � � � � � � � ���� ���� ���� �� �� �� � � � � �� �� �� �� ���� ���� ���� �� �� �� �� �� �� �� � ������ ������ � ��� ��� ��� � � � � � � � � ����� �� � � � ���� � �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ng � � � � ��� ��� � �� �� �� vni � �� �� �� �� ���� ���� ���� ��� ��� ��� � � ri � �� � � � � � l 3 k � � � � � �� �� �� s � ��� �� �� �� be �� ���� ���� ���� � � � ��� ��� ��� ��� �� �� de �� �� ��� � �� � � � � h � � �� �� � � � ��� ��� ��� � � � oc ���� � � � �� � � � ���� S � � �� �� �� �� ���� ���� ���� �� �� ��
ng � � �� � �� ��� �� ���� � � � �� � � � � � � � � �� ��� ��� ��� �� � � �� ni � � � m �� �� � � ��� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� nä �� � � ���� ��� � ���� �� �� RID e ) � ����� �� �� �� �� �� �� �� ������
B ��� (2 �� �� �� � ����� ����� � ��� �� �� �� �� �� �� � ��� ��� ��� �� �� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
403
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) �� � � � � � � � �� � ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� ��� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� ��
t
ID ��
R
d � � � � � � � � � � �� � � � �� �� ��
kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��
an
T ��� (12) ��
ra � � � � � � � � � � �� � � �� � �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � �� � � � � � � � � �� � � �� � � � �� � � � �� � � � �� � � � �� � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ���
S b m ��� (6
ter � � � � ket �� � �� �� �� �� � � � � � ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� ��
k
c �� pa �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b � � � � � �� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � � � � � � � ��� ��� ��� � � � ��� ��� � ��� K ��� (3a) �
��� ��
��� [ UPPHÄ
�
���� �
�� ��
��� �� �� � � �� �� � � �� �� ������ � � �� �� � �� �� � � �� � � � �� �� ��� ng ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� vni � �� �� �� ri �� �� � � � �� k �� �� � � � � �� l 3 s �� �� �� � � �� � � �� �� ��� �� �� ��� be � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� de h � ��� � � � � � � �� ��� � �� �� � � � � � � �� � S oc �� �� �� �� ��� � �� ��� � �� �� �� � �� �� ��� � � �� � ng �� �� �� �� � ��� ��� � ni � � �� �� �� �� �� ��� ��� �� � �� � ��� �� �� � �� �� � �� m �� �� � � � � �� �� � ��� �� �� � � � � � �� �� �� �� �� � ��� ��� RID näe ) � � � �� �� ��� � � � � � �� B ��� (2 �� ��� � � � � � �� �� �� �� �� � � ���� �� �� ��� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
404
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns �� � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �� �� �� � � ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � � � � ��� ��� ��� d � � � � �� � � �� �� ��
kko ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ���� ��� ��� ��� �� �� ��
an
T ��� (12) �� �� ��
� ra � � � � � � � �� �� � � � �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � �� � � � � � �� � � � � �� � � � � � � �� � � �� � � � � �� � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � ket �� � � � � �� � � � ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� � � ��� ��� �� � ��� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� b ��� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass � � � ��� � � � ��� ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�
� � ���� �� �� �� �� �� � ��� �� �� �� ���� � �� ��� ��� ��� ���� ��� ���� ���� � � �� ��� ��� �� ��� ��� ��� � �� � ��� �� �� �� �� �� �� � � � �� ��� �� �� �� ��� � �� � � �� ng �� ���� �� �� �� �� � ��� ��� �� � vni ��� � �� � � ri ��� ���� � � �� �� ��� � k ��� ��� �� � �� �� l 3 s � � ��� �� ���� �� �
be ���� � � �� � ��� � ��� � ��� � � de h ����� ����� �� �� �� � �� � �� �� �� � � � � ��� ��� � S oc �� � �� �� ���� �� � � �� �� �� �� � ��� � � ng ��� �� �� � �� �� �� ni �� �� � ��� �� ��� �� ��� �� �� �� � �� � m �� �� � ��� ��� � � ���� ���� � �� � � nä �� �� � �� �� � ��� RID e ) �� �� � �� �� ��� ��� �� �� � �� �� � �
B ��� (2 �� �� �� � � � � ��� � � ���� �� � � � � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
405
01
ts r
e �� �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö � f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) �� � � � � � �� �� � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R ��� � ��� d �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �
kko �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� ��� ��� ���
an
T ��� (12) �� ��
ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � �� � � � � �� � � � �� � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � � � � � � � eg red � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � �� �� ket �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� ��� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� ��� � � ��� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b �� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPH����
��� ��
� �������
����� � �� �� ������� �� �� �� ���� ���� �� �� �� �� ��� ��� �� �� � � � �� ��� � ��� ��� � � �� �� � �� ��� �� �� � � �� �� �� �� �� ��� ng ��� �� ����� � � �� � �� �� �� � ������ � �� �� �� � vni ���� ����� ��� �� �� ���� ���� �� rik ��� ��� ��� � �� �� ��� ��� ��� ��� � l 3 s ��� � ��� �� �� �� � � � � ��� � �� ���� �� �� �� �� �� be � �������� � �� �� � ��� ��� ��� �� �� � de h �� � ��� �� �� � � �� �� � � � � � � �� ��� �� � �� ���� � � ���� S oc �� � � � � �� �� �� � � �� �� ��� ��� � �� � � �� ng � � ��� �� �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� ni � � � � �� �� �� �� � � � � ��� �� � ��� ��� � � �� m ��� ��� ������ � � � �� �� �� �� � nä �� � � � � ��� ��� �� � RID e ) �� ��� ��� � � ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��
B ��� (2 � � �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� � � �� � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
406
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� K ��� (16) � �� � �� �� �� �� �� �� �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� äm ser �� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� nk el �� ��� a är est �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � R ��� ��� � � d � �� � � �� �� �� �� �� �� ��
kko ��� �� �� �� ���� �� �� �� �� ���� ��� ��� an ���� T ��� (12) �� ��
�� �� �� ra � �� �� �� � � � �� �� ch �� �� ��� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � �
k e m r ö n
c b f ack �� �� �� ��� ��� �� pa äm rp nge �� är �� �� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� VD ]� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � � � �� � � � � � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � eg red � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � �� �� �� �� ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ���� ��� ��� ��� ti �� �� �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� ��� ��� ��� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � ���
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ���
K ��� (3a) �
��� ��� � � ��� �� �� �� [ UPPH�� �� ��� ���
� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� ���� �� ���� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� � �� � �� �� �� �� � � � ���� �� �� ������ ������ ������ � � �� ���� � ���� � ��� ��� ��� ���� ���� ���� �� �� � �� � �� �� � � � �� �� �� ��� � ���� � ���� � � � �� �� �� ��� ��� �� ��� �� � � � � � � ����� ����� ����� �� �� �� � � � �� �� �� ng ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� � � � �� �� �� ���� ���� ���� vni �� � � �� ���� � �� ���� � � � � � � � � � rik � � � � l 3 s �� � � �� � �� �� �� �� � � � �� �� �� �� �� �� � � � be � � � �� � �� � ���� ���� ���� �� �� �� � de h �� ��� �� � � �� � �� � � � ��� �� �� �� ��
� �� � � �� �� �� � S oc �� � �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� � �� �� � � � �� ���� ���� ���� ng � � � � � �� � �� �� �� �� ni ��� � �� �� �� �� ���� ���� ���� ��� � � � � m ��� ���� �� �� �� �� �� ��� � �� � � �� �� �� �� � �� �� �� nä �� � ��� ���� ��� ���� �� �� �� � � � � RID e ) �� ��� � �� � �� �� �� �� ������ �� � � �
B ��� (2 ���� � �� �� ��� ��� � � ��� � � � � � �� �� ��� �� ��� � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
407
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � �� �� a k �� tr ul �� est B ��� (17) �� ��
b
är llin �� S o �� �� �� �� K ��� (16) � � �� � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� �� ��
t
ID �� � R �� �� � d � � � � � � � � � � ��� ��� �� ��� kko ���� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ���� ��� �� ���� �� ���
an �� ��� T ��� (12)
�� �� �� �� ra � �� � �� �� ch �� �� ��� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni el r n � � � � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � ��
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� �� S st ser fö ni ��� (9a) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� För � � � � � � k �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � �� �� �� �� VD ] ��� ��� � ��� � ��� �
tr �� � � � � � �� � � �� � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� � � � � ngs one ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � eg red � � � � � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � ket �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� ti ) ��� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � �� ��� ��� ��� �� � �� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � in ) �� �� � �� �� �� �� lassi b �� �� �� � � � � �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� � � ��� � � � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) �� �� ��� �� ��� � �� �� ��� ��� � � � �� ��� � � ��� �� �� � � �� [ UPPH� ��� �� ��� ���� ���
��� ��� ��� �� ��� �� �� � �� �� ��� � �� � �� �� �� �� �� � �� �� � � ���� �� �� �� ��� ��� ���� ���� ���� ���� � � � � �� ��� ��� �� �� �� � �� �� ��� �� � ��� ��� � ���� ���� ���� ���� �� ���� ���� �� �� ��� �� �� ��� �� ���� ���� �� �� �� � � ��� ��� �� ��� ��� �� �� ���� ���� ���� ���� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� � � � ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� � � �� ��� �� �� �� �� �� �� � � � �� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� �� � � � �� �� ���� � � � � � � � ���� � ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� � � � ��� ���� �� � �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� � � � �� ���� �� � �� � � ��� ��� �� ��� ��� ��� ����� ��� ��� � � ����� ����� ����� � ��� � � � �� ����� ����� ����� ��� � � � � � �� � ��� �� �� �� �� ����� �� �� � � �� �� �� � ��� � � �� � � �� ������� �� �� �� ���� �� �� ng �� �� � � � � � �� ��� ��� � ��� ��� ���� ���� ���� �� � � ��� ��� � � vni � � � ���� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� � ��� ��� � � ri ���� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� � � k � �� � �� � �� ���� ���� � � � ��� ����� ��� �� l 3 s � � � � � � �� � � �� � � � �� � � �� � � � �
� � � �� � ��� �� � ���� ���� ��� ��� be ����� ����� ����� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � de h �� �� �� � � �� ��
��� ��� ��� � �� �� ��� ���� �� �� �� ��� ��� ��� ��� S oc �� �� ���� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � �� �� � � ���� ���� ���� �� � ��� � ng �� ��� �� ��� �� ��� � � � ��� ��� � �� � � � � ni ��� �� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ������ ��� ���� ��� ���� ��� � � � � � � �� �� ��� � � � ����� � � �� �� m �� ���� �� ���� �� ���� �� �� �� ��� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� � �� �� nä �� � � � �� �� �� � ��� ��� � �� �� � � RID e ) � � � ��� ��� �� �� �� �� � �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��
B ��� (2 � ���� � ���� � ���� � � �� �� � �� � �� � � �� � ��� � �� � �� � ��� � ������ � ������ � �� �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
408
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� �� ��� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � �� �� �� �� � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � �� � R � � ��� � � ��� � ��� d � � �� �� � � �� �� �� �� � �� � �� ��� ��� kko ���� ��� ��� �� ���� �� ��� ���� ��� ��� �� �� �� �� ���� ��� �� �� ���� ��� ��
an
T ��� (12) �� �� �� ��
�� �� �� �� �� �� ra � �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� �� �� �� �� �� ��� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� VD ]� ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � � � � � eg red � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� ��
k
c �� pa �� � �� ��� � �� ��� � �� ��� �� ��� �� ��� � �� � �� � �� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � � � � � � �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a) � �
���� ���� � � � � [ UPPH���� ���� ���� ���� �� �� ���� ����
� � �� �� ���� ���� � � ���� ���� � � � � ���� ���� � � �� �� � � ���� ���� �� �� �� �� � � ���� ���� � � ���� ���� � � ��� ��� �� �� �� �� � � �� �� ��� ��� ��� ���� ���� ��� ��� � � �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � ���� ���� �� �� ���� ���� �� �� �� � � �� �� �� �� � � � ���� ���� ���� �� �� �� � � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � �� �� ���� ���� �� �� �� �� � � � � ���� ���� ���� ��� ��� ��� �� �� �� � � ����� ����� ���� ���� ���� ���� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � ���� ���� � � ����� ����� ����� � � � � � � � � � �� �� � � � � �� �� �� � � � � � � � � �� �� � � ng �� �� �� ���� ���� ���� � � � � � � � � � vni ���� ���� ���� � � � ��� ��� ��� ��� �� �� ���� ���� � � ��� ��� ri � � � � � � ���� ���� ���� � � � � � � � � � � � � l 3 k � � � � � � � � � s ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� be ���� ���� ���� ���� ���� � � ��� ��� � � de �� �� �� � � � � � � � h � � � � � � �� �� �� �� � � ��� ��� � � ��� ��� oc �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� � � � � S � � � � � � � � � � �� �� �� ��
ng � � � � � � � � ��� ��� � � ��� ��� ni � � � � � � ��� ��� ��� �� �� �� �� m � � � � � � � �� �� �� �� �� �� � � � � ���� ���� ��� ��� ���� ���� ��� ��� RID nä �� ) � � � � � � �� �� �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� e � � � � B ��� (2 �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
409
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �� � � � � � � �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� ��
nk är est el
a S b m ��� (13)
t ID
R � � � � � ��� d �� � � �� � � � � � �� ��
kko �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��
an
T ��� (12) ��
ra �� � � � � � �� � � � � � � � �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� VD ]� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ���
ngs tr �� ) � � �� � � �� � � �� � � � �� � � � �� � � �� � � �� � � � �� � � �� � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � eg red � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ���
S b m ��� (6
ter
ket �� ��� � � � ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ti ) ���
E ��� (5
k
c �� pa �� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b �� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � � � ��� ��� ��� ��� ��� � � ��� � ��� � ��� ���
K ��� (3a)
�� �
�� ��
[ UPPH�� ��
�� � ��� �� �� ��
��� �� ��� ��� �� �� ���� �� �� �� � � �� ��� � ��� �� �� �� ��� � � �� ��� � � �� �� �� �� �� ��� � � �� ���� ��� ���� � � � � ��� � ���� � �� �� � � �� � � � � � �� �� ��� �� �� ��� ng �� �� �� �� ��� ���� �� � � �� � � � �� �� � �� ��� �� vni �� �� � � ��� ��� � rik � �� �� �� �� � l 3 s � � � �� ��� � �� �� �� �� � � �� � �� ��� �� �� be �� �� �� �� �� �� ���� ��� � �� � �� � de h � ��� �� � � � �� �� � � ��� �� � �� ��� � �� � S oc ��� ��� � �� � �� ��� � � ��� � ��� �� � � ��� � � � � ng ��� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� ��� ���� ��� �� � ni � �� �� �� �� � �� �� �� ��� m �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� ��� �� �� � �� � �� �� ��� RID näe ) �� �� � �� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� �� B ��� (2 ��� � ��� �� �� �� ��� �� �� �� � ���� ��� �� �� � � �� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
410
01
ts r
e �� � � �� 01 ighe m �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� rl �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� K ��� (16) �� �� � �� �� �� �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � ��� ��� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el ��� �� �� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � d � �� �� �� � � � �� �� � �
kko ���� ��� �� �� �� ���� ��� ��� ��� ��� ���� �� �� ���� ��� ���
an
T ��� (12)
�� �� �� �� � �� �� ��
ra �� � � �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� ��� �� ��� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� är est el �� �� �� �� �� �� �� kar S b m ��� (11) ��
an ont t ck N
U bul uk r �� � � � � � � � � tr �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng �� �� ni el r n �� � �� � �� � kc e m ö � b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a) ��� ���
För
k � �� � �� c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � �� �� ��� ��� � ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � � ��� ��� � � � � � � � � � �� � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 �� ��
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � � eg red � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ����
äm ser
el ) ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ���
är est
S b m ��� (6 � � � ter � � � � � �� � � � �� � �� � �� �� �� ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti �� ��� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� ��
k
c �� pa �� � �� ��� ��� �� � ��� �� �� �� � �� ��� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � in �� �� �� �� �� �� ) � �� �� �� ��� �� �� � �� � �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� � ��� � � � � ��� � � � ��� ��� ��� � ��� ��� ���
K ��� (3a) �� �
�� ��
�� ��� ��� ���� [ UPPH�� �� �� �� ��
�� ���� �� � � � � �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� ��� � � � ���� ���� �� � � � �� � �� �� � � � � � ���� �� �� ��� ��� ���� � � � � � �� � ��� � � � ��� ��� � �� �� �� �� �� � �� � �� � �� � �� ����� � �� ���� ����� ����� ����� �� � �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� � �� ��� �� ����� �� �� �� ���� ���� ���� ���� � ���� �� � � �� ���� � � � � �� ��� �� � ���� � �� �� �� �� � ���� ������ � � � ��� �� ��� ��� � � � � �� �� � �� �� �� ��� ��� � � � ��� ��� ��� �� ��� � � � ���� �� �� �� �� �� �� � � � � �� �� �� ng ��� ������� � �� �� �� � � �� ��� �� ���� � �� vni � �� ��� �� �� ����� � �� �� ���� ���� ���� ri �� �� ���� ��� �� ��� �� �� � �� �� �� k �� �� �� ���� �� ��� � � � �� �� �� �� l 3 s � � �� �� � �� � � � ��� ���� � �� ��� �� �� �� �� be �� �� �� ��� � ����� ��� ���� ���� ����� ���� �� � ����� � ����� � ����� de h � � � �� �� ��� �� � � � � � ����� ����� � � � � � � �� � �� �� � � � �� � S oc �� ��� � ��� � ������� �� ���� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� ����� � �� � � � � �� �� � �� �� �� ng �� �� ��� � �� � ��� � � � � � ��� � ��� � ��� �� � �� �� ��� �� �� �� �� ��� � �� �� � � � � ni �� ��� � �� � � � �� � � � m �� �� ��� ��� �� � ��� ���� �� � � �� � � � � � �� �� �� �� ���� � �� ���� ���� ���� RID nä �� ) �� �� �� �� �� � � �� �� � � � e � ��� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� �� � � � B ��� (2 � �� �� � � �� �� � �� �� � � ��� ��� � � � �� �� �� �� �� � ���� � ���� � ����
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
411
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � d � � � � � � � � � � � �
kko ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ���
an
T ��� (12)
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ra
ch �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� VD ]��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � � � � � � �� � � � � � � � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � � rän m � � � � � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ���� ���� ���� ����
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ���� �� ��� �� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � � � � � ket �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �� �� �� �� �� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPHÄ
��� ��� ��� �� �� �� � � �
�� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� � � � ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � � ���� ���� ���� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� � � � � � � � � � � � � �� �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � ����� ����� ����� �� �� �� � � � � � � � � � � � � � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� �� ���� ���� � � � ���� �� ���� �� ���� �� ��� ��� ��� ���� ���� �� ���� �� ���� ���� ���� � � � ��� ��� ��� ��� � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� � � � ng �� �� �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � � � ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� vni � �� � �� � �� � � � � � �� � �� � � � rik �� �� �� � � � � � � � � � � � � �� �� �� l 3 s �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ����
be ���� ���� ���� � � � � � � �� �� �� de h ����� ����� ����� �� ������ �� ����� �� ����� �� �� �� � ����� � ����� � �����
���� ���� ���� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� � �� � �� � �� � � � �� ��� �� ��� �� ��� S oc � � � � � � � � � � � � � � � �� �� �� � � � � � � �� �� �� �� �� �� � ��� � ��� � ��� ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � ni � � � � � � � � � �� � �� � �� � �� �� �� � � � m ��� ��� ��� � � � � � � � � � � � � �� ���� �� ���� �� ���� RID nä �� ) � � � � � � � � � � � � �� �� �� e � � � � � � � � � ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� B ��� (2 ��� ��� ��� � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� ���� �� ���� �� ����
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
412
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � d � � � � � � � � � � � �
kko ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ���
an
T ��� (12)
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ra � � ch �� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� VD ]��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � � � � � � �� � � � � � � � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � � rän m � � � � � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ���� ���� ���� ����
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ���� �� ���� �� ����
S b m ��� (6
ter � � � � � � � � � ket �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �� �� �� �� �� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
��� ��� ��� �� �� �� � � �
[ UPPH�� �� ��
� � � �� �� �� � � � � � � � � � �� �� �� � � � �� �� ��
���� ���� ���� �� �� �� �� �� �� ����� ����� ����� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� � � � �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ��� ��� � � � � � � ��� ��� ��� � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� ��� ��� � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� � � � � � � � ��� � ��� � ��� � � � ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ���� �� ���� �� ���� �� �� �� �� ���� �� ���� �� ���� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� � � � ���� ���� ���� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� � � � �� �� �� vni � � � �� �� �� �� �� �� ����� ����� ����� ri �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� � �� � �� � �� � � � � �� � �� � �� l 3 k ��� ��� ��� � �� � �� � �� � � � � � � � � � �� �� �� s � � � � � � �� �� �� �� �� �� be �� �� �� �� �� �� de h �� ����� �� ����� �� ����� �� �� �� ���� ����� ���� ����� ���� ����� ���� ���� ���� � ����� � ����� � �����
��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� S oc � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� � ��� � ��� � � � � � � � � � ng � � � � � � � � � � �� � �� � �� � � � ���� �� ���� �� ���� �� ni � � � � � � � � � � � � � � � � � � m ��� ��� ��� � ���� � ���� � ���� � � � � � � � � � � � � ��� � ��� � ��� � nä �� �� �� �� � � � � � � � � � � � � RID e ) �� �� �� �� � �� � �� � �� �� �� � � �
B ��� (2 �� �� �� �� ���� �� ���� �� ���� ��� ��� ��� � � � � � � � � � ��� � ��� � ��� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
413
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � d � � � � � � � � � � � �
kko ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ���
an
T ��� (12)
�� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ra �� �� �� �� ch �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� VD ]��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � � � � � � �� � � � � � � � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � � rän m � � � � � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ���� ���� ���� ����
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � � � � � ket �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �� �� �� �� �� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
���� ���� ���� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ����
[ UPPHÄ �� �� ��
���� ���� ���� ��� ��� ��� � � � � � � � � � � � � �� �� �� � � � � � � �� �� �� � � � � � � � � � ���� ���� ���� �� �� �� � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� �� � � � �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� � � � ���� ���� ���� ��� ��� ��� � � � ����� ����� ����� � � � �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� � � � �� �� �� � � � �� � �� � �� � ��� ��� ��� �� �� �� � � � �� �� �� � � � � � � �� �� �� � ��� � ��� � ��� � � � ���� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � �� �� �� � ���� � ���� � ���� � � � � � � ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � � � ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� ng �� �� �� �� �� �� � � � ��� �� ��� �� ��� �� � � � �� �� �� � �� � �� � �� vni ����� ����� ����� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ri � � � � �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� k �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � l 3 s �� �� �� � � � �� �� �� �� �� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� be � � � � � � � � � ����� ����� ����� � � � de h � ����� � ����� � ����� � � � � � � � � � ����� ����� �����
� �� � �� � �� � � � � ��� � ��� � ��� � � � �� �� �� �� �� �� S oc � � � � � � � � � � � � � � � � � �
ng ���� ���� ���� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� ni �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � ���� ���� ���� �� �� �� �� �� �� � � � m ��� ��� ��� � � � � � � � � � ���� ���� ���� ��� � ��� � ��� � nä �� � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� � � � RID e ) � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� � � �
B ��� (2 ��� ��� ��� � � � � � � � � � � ���� � ���� � ���� � � � ��� � ��� � ��� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
414
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� K ��� (16) � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � � � d � � � � � � � � � �
kko ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ���� ��� ���� ��� ���
an
T ��� (12)
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ra � �� �� ch �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� ��� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � �� � �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � rän m � � � � eg red � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ���� ����
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � � � � � � � ket �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� �� � � �� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � ��� � � ��� ��� ��� K ��� (3a)
�� ��
| [ UPPHÄ | � � |
| ��� ��� | �� �� |
| ���� ���� | ��� ��� �� �� �� |
�� �� �� � �
�� �� �� ���� ���� ���� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ����� ����� �� �� �� ���� ���� ���� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � � � ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ����� ����� � � � � � � �� �� �� � � � � � � �� �� � � ��� � ��� � ��� � � � � � ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� ���� ���� ���� �� �� �� � � ��� ��� ��� ��� ��� ���� �� ���� �� ���� �� ���� ���� ���� � � ��� � � �� �� �� � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� � � �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ng � � � � �� � �� � �� � � � �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� � � � �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� � �� �� � � � vni �� �� �� � �� � �� � �� � � � � � �� � �� � �� � �� rik � � � � � � � � � � �� � �� ���� ���� �� ���� �� l 3 s �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��
� � � � � � � ���� � ���� � � � be � � � �� ���� �� ���� �� �� �� �� de h �� ����� �� ����� �� ����� �� �� �� �� �� � ��� � ����� � ����� � �����
oc �� �� �� � �� � �� � �� � � � �� �� �� �� � �� � �� � �� S � � � �� � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ������� ���� ������� ��� �� �� �� ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni �� � �� � �� � �� �� �� � � �� �� � � � � � � m ��� ��� ��� � � � � � � � � � �� ���� �� ���� �� ������ �� ������ � � � � � � nä �� � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � RID e ) � � � � � ���� �� �� � � � � � �
B ��� (2 ��� ��� ��� �� � �� � �� � �� �� �� � ���� � ���� �� ��� �� �� �� �� � � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
415
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 2013 �� � �� � �� �� � �� �� �� � � � � � � �
xp � � � � � �� � � E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � �� a k �� tr ul �� est B ��� (17) ��
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � ��� �� ��� �� ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� äm ser ��� ��� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� nk el �� ��� a är est �� �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � R � � ��� � � � � d � � � � �� � � ��� �� �� ���
kko ���� ��� ��� �� ���� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ���� T ��� (12) ��
�� �� ra �� �� �� �� �� �� � � � �� � � � �� � �� ch �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� pa är äm rp nge ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � � �� � � ���� � � �� � � �� � � �� � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � eg red � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter �� ket �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � � � �� ��� � � � � � ti ) �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� � �� ��� � �� ��� � ��� ��� ��� �� �� ��� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� lassi b � ���
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � � � � � � � � �
K ��� (3a) � �� �� � � �� �� � � �� �� �� �� [ UPPH�� �� �� �� �� ��
��� � � �� � �� � ��� �� �� � �� � �� �� � �� � ��� ��� ��� �� � � �� ���� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � � � ��� ��� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� �� ��� ��� �� �� �� � ����� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� � � � � ��� ��� ��� �� �� �� � � � �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� �� ���� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ��� � ��� � ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ng ��� �� � �� ���� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � �� � �� �� vni � � � � � � ��� � �� � � ����� �� �� ri � � � � � � ��� � �� �� �� � � ��� ���� ��� ���� k ��� ���� l 3 s �� �� �� �� �� �� ��� � �� ��� �� �� �� �� �� � � � � � � ��� �� ��� �� �� �� � � ���� �� �� be �� �� �� �� �� �� � ��� � �� �� �� �� �� ���� ���� de h � � � ����� ��� ������ ������ � � � � � � �� ���� �� �� �� � ����� �� �� �� �� S oc � � � � � � �� �� �� ��� �� �� ��� � ����� ��� � ����� � � � � � � �� � � � � �� ��� �� �� ng � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ni �� �� �� �� �� �� �� � �� �� � � � �� ���� ��� �� �� ���� ��� �� � � � � � � � �� � �� � �� � �� �� �� m � � � � � � ����� � ��� ��� ���� ��� � �� ��� � �� nä �� � � � � � � �� � ��� �� � �� ��� �� ��� � �� ��� � �� ��� RID e ) � � � � � � � �� ��� �� �� ��
B ��� (2 � � � � � � � �� � � ���� ��� ��� � ���� �� ��� �� ��� �� ��� � ��� �� ��� � ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
416
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� f ng, ng n �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � �� � � � � � ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � ��� �� ��� �� �� ��� � �� �� �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� � � ��� �� ��� äm ser �� �� �� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� �� �� nk el �� �� ��� a är est �� �� �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � R � � � � ��� � ��� d �� � � � �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��
kko ��� ��� �� ��� �� ���� ��� ��� �� ���� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� an ���� ���� T ��� (12) �� ��
�� �� ra � �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� ��� ��� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � U bul uk r �� ���� tr �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10) ���
le � �� � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n ��
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� VD ]��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � � �� � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � rän m � � � � � � � � � � � � eg red � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 � �� � � � � � ter �� � � � �� � � � � � �� �� �� �� �� ��� �� � �� � �� �� � ��� �� �� �� �� �� ket �� ) �� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ti �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� �� �� ��� �� � �� ��� � �� � �� ��� � �� � �� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b �� �� �� �� �� ��� � � �� �� �� �� �� � � �
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass � ��� � ��� � ��� ��� ��� � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a) ��
� ���� � �
�� ��� �� [ UPPHÄ
� �� � ��� �� �� ��� � �� �� � ���� ��� ���� ��� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� � ���� ���� � �� �� �� �� �� ���� �� � ���� ���� ��� �� ���� ���� ���� ���� ���� � � � � �� �� � �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� � ��� ��� � �� � � � � � � � � � ���� � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� �� ���� �� � � � � � � � � � � �� � �� ��� �� ���� � �� � ��� � � �� �� ��� �� �� � � �� �� �� � � ��� ��� ��� � ��� �� �� ���� �� � � � � � � � � � ����� ��� �� � � � � � � �� �� �� ��� � ���� ����� � ��� � � �� �� � � ��� �� � ��� ���� ��� �� � ����� ���� ���� ���� � � ���� ���� ���� �� � �� �� ��� � �� � � � � � � � � �� �� ��� ��� �� ���� ���� �� �� ng �� ����� � � �� ��� � � � � � � ���� �� � � � �� ���� ���� � � � � � � � � vni ��� � ���� ��� � �� � � ���� ���� �� ri �� �� � ���� ����� � � � � � k �� ���� � ���� ����� � ��� �� �� �� � �� ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� l 3 s �� ���� � � � � � � � � �
�� ��� ���� � ���� ��� � ��� ��� � � ��� be � �� �� �� �� ���� �� ��� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� de h �� � �� ���� � ��� � � �� ��� ���
�� ��� � � �� �� �� �� �� ��� ��� � � � � � � �� S oc � � � �� �� �� ����� � �� �� �� � � � � � � � � �� �� � � � � � � � � � � � � ng �� � � ��� �� � � � �� � � � � � ��� ��� � � � ��� ni �� � � � �� � ������ � � � � � � � � � � � � � �� �� m � � � �� �� �� ��� �� �� �� �� � � � ��� ��� � � � �� �� �� � ��� � �� ���� � ���� �� � � �� �� �� �� �� �� RID näe ) � �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � B ��� (2 � � � �� � �� ����� �� � � � �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ����
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
417
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� ��� �� �� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ��� ���
äm ns � �� �� a k �� � � tr ul �� �� �� est B ��� (17) b � � är � � �� �� S llin �� �� �� �� �� �� o �� �� �� � � � � � �� K ��� (16) �� �� t � ri �� �� por o ��� �� � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � �� � ns eg �� �� ��
ra
T kat ��� (15) ��� ���
�� �� �� ��
�� �� �� �� äm ser ��� �� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� ��
t
ID � R � � � � ��� d �� �� �� � � �� �� ��� ��� kko �� �� �� ��� ���� ��� ���� ��� �� �� �� ���� ��
an
T ��� (12) ��
ra �� �� �� � �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � k e m r ö n � � c b f ack �� �� pa äm rp nge �� är ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� �� kc � � uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� VD ]��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ���
ngs tr �� ) � �� � � � � � ���� ���� � ���� ���� � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� � � � � �� �� �� �� � �� �� �� �� � För ni ins ti ��� (8 �� ��
ch �� �� o e �� �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� �� ��� (7 �� ��
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � ��� ��� red � � � � � � � � � � eg ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� B ��� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� ��� ��� ��� � � � �� �� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� ��
k
c �� pa �� ��� �� ��� �� �� ��� � �� � �� � �� � �� � �� ��� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � � �� �� � � �� �� �� �� �� � � �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� � � � � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a)
��� � �� ���
��� [ UPPH���
��� ��� �� �� �� � �� �� � � �� �� ��� �� �� ��� ��� �� ��� �� �� �� � ��� � � � �� �� �� �� ���� ��� �� � � ���� � �� �� � � ��� ��� ��� ��� ��� � � � ��� �� � ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� � ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� �� � �� �� �� � � ���� ���� � ��� ��� �� �� �� �� �� � � �� �� �� � �� �� �� ��� �� ��� �� ���� ���� � � �� ��� ��� ��� �� � � �� �� ��� ��� � � �� �� �� �� ���� ���� ���� � � � � � � � �� �� �� ��� � � �� ���� ���� �� �� �� ��� ���� �� ��� �� �� � � �� �� ��� ��� �� �� �� ��� � � �� � �� �� ���� ����� ����� ����� � �� �� �� ����� ���� � �� �� �� ��� ��� � �� �� �� �� �� �� �� � �� � � ����� ����� ���� ���� � � � � �� ng ���� � � ���� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� � �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� vni �� � � � � �� �� ���� ���� � � � � ��� � � � �� ri � � � � � � � � ��� �� k ���� ��� ���� � ���� ���� ���� l 3 s ��� ��� � �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��
��� � � � ���� ���� ���� ���� � � � �� be ��� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ���� � de h � � � ����� �� �
�� � ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� �� �� �� �� � � � �� S oc �� �� ��� ��� � � � � � � � � �� � � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � ng ��� � � � �� � � � � � � � � �� �� �� �� � � � �� �� ni ��� � ��� �� � � � � � m �� �� �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� � � � �� � � � �� � � � � � RID nä �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� e ) � � �� �� �� � �� �� �� �� B ��� (2 ���� � � �� ����� �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � �� �� �� � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
418
01
ts r e
01 ighe m �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� � � � � � � � � � � � ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
äm ns �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a k �� � � � � � � � � � � � tr ul �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� est B ��� (17) b � � � � � � � � � � � är �� �� � � � � � � � � � � � S llin �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� o � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� t � ri �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� por o ��� �� � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � ns eg �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ra
T kat ��� (15) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � �� ��� � ��� � ��� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ��� �� �� �� �� ser �� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� �� nk är est el ��� �� ��� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��
t
ID � � R �� � � d �� �
kko �� �� ���� ��� ���� an �� �� T ��� (12)
ra �� ch �� o inr äm ser �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � � � � � � � � � � k e m r ö n � � � � � � � � � � �
c b f ack
pa äm rp nge �� är ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� kc �� �� � � � � � � � � � � � uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ] ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � �� � �� � � � � � � � � � � � � � � one �� �� � � � � � � � � � � � �� För ni ins ti ��� (8 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ch �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� o e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� (7 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
sad cer ngde
u ä � � � � � rän m � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � red � � �
eg
B ���� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � �� �� �� ket �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ti ) �� E ��� (5 �� �� ��
k
c �� pa �� � �� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPHÄ
��� ��
���
��� � �� �� �� �� �� ��� � � � � � � � � � ���� �� �� � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � �� � � � � � � � � ��� � ��� � � ���� ���� � � �� ��� � ��� ��� ��� ��� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� � � �� �� �� �� �� �� �� ������ ������ �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ������ �� ������ �� � � ���� �� � � � ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � � � vni ��� �� �� ��� rik �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� l 3 s � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� be � � � � � � � � � � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� ���� � � de h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� ���� S oc �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� � � � � � � � � � � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � � ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ���� m ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ���� ���� � nä �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� RID e ) �� �� �� ��
B ��� (2 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� � �� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
419
01
ts r
e �� �� �� �� 01 ighe m �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� rl �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ���
äm ns �� a k �� � tr ul �� est B ��� (17) b � är � S llin �� �� �� �� o � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) �� t � ri �� por o ��� �� � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � ns eg �� ��
ra
T kat ��� (15) ��� � � � �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� �� � �� � �� � ��� �� �� � �� � äm ��� �� ser �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� nk el �� a är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � �
R � ��� � ��� � � � �� d � � � � � ��� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� kko ��� ��� ��� ��� ��� � �� ���� �� �� ���� �� �� �� �� �� ���� ���� �� ���� �� �� an �� T ��� (12) �� �� �
� � � ��
ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � k e m r ö n � ���� ���� ���� ���� c b f ack �� �� �� pa äm rp nge �� ��� är ��� S st ser fö ni ��� (9a) ��� ��� ��� ���
För
�� kc � uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� VD ]��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��
sad cer ngde
u ä � � � rän m � � ��� � � � � � eg red � � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� �� � �� � �� �� ��� �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � � � �
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
�� ��
� �� �� ���� ���� � �
[ UPPH���
�� �� �� ���� ���� ��� ��� �� �� � � � � � �� �� � � �� �� �� �� � � ��� ��� ��� �� �� ���� ���� �� �� �� �� � � � �� �� �� �� � � � �� �� �� � � ��� ��� � � �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� � � ���� ���� �� �� �� �� �� � � � �� �� �� � � �� �� �� � � � � � � ��� � � ���� ���� �� �� � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� � � � �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� � � � ��� � � � � �� �� �� � � � � � � � � � � � � �� �� �� ��� ��� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � ��� ��� ��� ��� ��� � � � �� �� �� � � � � � ���� � � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ng �� �� � � ���� ���� ���� ���� ���� ��� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� vni ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� rik � � � � � � � � � �� �� �� �� �� l 3 s � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� � � � � be ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� de h ��� ��� ��� ���
���� �� �� �� �� �� S oc � � � � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ng ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � � � � � � ni ���� �� �� �� �� m � ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nä �� �� RID e ) �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ����
B ��� (2 � �� �� �� �� ���� � ���� � ���� ���� � ���� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
420
01
ts r
e �� �� 01 ighe m �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � f ng, ng n �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ��� ���
äm ns �� �� a k �� � � tr ul �� �� est B ��� (17) b � � är � � S llin �� �� �� �� �� �� o �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � K ��� (16) �� �� t � ri �� �� por o ��� �� � �� � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � ns eg �� �� ��
ra
T kat ��� (15) ��� ��� � � ��� ��� ��� �� � ��� �� � ��� �� ��� �� �� �� �� � �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� äm ser ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� nk el �� ��� ��� a är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � �
R �� �� �� � � d �� �� �� �� �� � � � � � � � � ��� ��� kko �� �� � � ���� ��� ��� ��� ���� ��� ��� an �� �� �� T ��� (12) � � �
ra �� �� �� �� �� � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � k e m r ö n � � c b f ack �� �� pa äm rp nge �� är ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� �� kc � � uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� VD ]� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � �� � � � � �� � one �� � �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 �� ��
ch �� �� o e �� �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� �� ��� (7 �� ��
sad cer ngde
u ä � � � rän m � ��� � � � ��� � � eg red � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� ��� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) � �� � � � �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a)
��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� � � � ��� � [ UPPH�� ��� � � � ��
�� �� �� �� �� �� �� �� ��� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� ���� � � � ���� �� ��� ��� ��� �� ��� � � � ���� ���� ���� �� � � � ���� �� � � � ��� � �� �� �� �� �� � ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� � � ���� ���� ���� ���� � ��� � ��� ��� ��� �� � � � � � ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� � �� �� �� �� �� �� � � � ���� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� � �� �� ��� ��� ��� ���� ���� ���� �� � � �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ���� � � � � � ���� � � � � ��� �� ����� ����� ����� � � ���� ��� ��� ��� �� � � � ���� ���� ���� � � � ��� � � � � � � �� �� � � � �� �� �� � �� � � � � � � � � � �� ��� �� �� ��� ��� ��� ���� ���� ���� �� �� �� � � � ��� � �� ��� ��� ��� ��� ��� ���� � ��� �� �� �� ��� ��� ��� ng ��� ��� ��� � � ��� ���� � �� �� �� � � � ����� ����� ����� � � � � � �� � � � � � � vni ��� ��� ��� ��� ��� �� � �� � � � ri � � � � ������ � � � k �� �� �� �� �� ��� ��� �� � ���� ���� ���� �� �� �� � � � l 3 s ���� ���� ���� � � � ����� �� �� �� �� � � �
be ��� ��� � � � ��� ��� ��� �� � � � � de �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ���� ���� ���� � h � � � � � �� �� �� �� ���� ���� ���� �� �� �� oc � � � � ���� ����� � � � � ��� � ��� � ��� S ���� ���� � � � ���� ���� ���� � � �� � � � � � � � ��� �� �� ��
ng � � � � � � � � � � ���� �� �� �� � � � � � � � � � ni � � � �� � �� � � � �� �� �� �� � � � � � ���� �� �� �� �� ��� � ��� � ��� � m ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � �� �� �� nä �� �� �� �� ��� �� �� �� �� � � � �� � � � RID e ) � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �
B ��� (2 ��� ��� � � � ��� ��� ��� �� �� �� � ��� � � � � �� � �� � �� � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
421
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� rl �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� ��� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� �� äm ser ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � � � R � ��� � � � ��� ��� � ��� � d � � � � � � � � ��� �� �� ��� �� �� ��� �� ��� kko ���� �� ���� �� �� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� �� ���� �� �� �� ���� �� �� ��� ���� ��� ��� an �� T ��� (12) �� �� �� ��
�� �� � � ra �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ���
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� VD ]� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���
S b m ��� (6
ter � ket �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� �� ti ) �� E ��� (5
k
c �� pa �� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b � � � �� �� �� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� ���
K ��� (3a)
[ UPPHÄ ��
� � � �
�� �� �� �� ���� ���� ���� � � � �� ��� ��� ��� �� ���� ���� ���� � � � �� �� �� �� �� � �� � �� � �� ��� ��� ��� � � � � � � ���� �� ����� ����� ����� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ���� ���� ���� � � � � ���� ���� ���� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� � � � �� ����� ����� ����� ��� ��� ��� � � � ����� ����� ����� ��� �� � � � ��� � ��� � ��� � ���� ���� ���� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� �� ���� ���� ���� � � � � � � � � � �� � � � � � � ��� � ��� � ��� � � � � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� � � � � � � � � � ����� ����� ����� �� �� �� �� ��� ����� ����� ����� � � � � � � � ����� � ����� � ����� ��� � ��� � ��� � �� �� �� � ���� � ���� � ���� �� �� �� � � � � �� ng � � � �� �� �� � � � � � � �� � �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� � � � � � � ���� ���� ���� vni �� �� �� ���� �� ri �� �� �� ����� ����� ����� ��� ��� ��� �� �� �� � �� l 3 k � � � ����� �� ����� �� ����� �� ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� s ����� ����� ����� ���� ���� ���� ����� ����� ����� � be � � � �� � �� � �� � � ��� � ��� � ��� � � � � � � ��� ��� ��� �� ���� de �� �� �� � � � � � � � � � � � � �� �� �� � h � � � � � � � � � ��� ��� ��� � � � � � � � oc ���� � ���� � ���� � � � � �� �� �� �� �� �� ���� � ���� � ���� � �� �� �� S � � � � � � � � � �� �� �� � � � � � � � � � ���� ���� ���� �
ng � � � � � � ��� � ��� � ��� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� � � � � � � ��� ����� ni �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ���� �� nä �� � � � � � � �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� � � � � � � ��� �� RID e ) �� �� �� �� �� �� �� �� ��
B ��� (2 �� �� �� �� �� �� � � � � � � � ���� � ���� � ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
422
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö � �� �� �� �� � �� �� �� �� �� � � f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� ser t tnis s h n �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � �� �� el ri �� m por La los oc te �� (18) �� �� äm ns �� �� � a k �� tr ul ��� est B ��� (17) �� ��
b
är ��� S llin �� �� �� �� o � � �� K ��� (16) t � ���� por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � ��� � eg �� ra � T kat ��� (15) �
� � � � � � � � � � ��� ��� �� � ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� � �� ��� � �� ��� ��� � �� ��� � ��� �� ��� � �� ��� � ��� �� ��� � ��� � ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� äm ser �� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� nk el �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� a är est �� �� �� ��� �� �� ��� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � � � � � � � R ��� d � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� kko ��� �� �� ��� � an ���� ���� � ���� ���� ���� ���� ���� ���� T ��� (12) ��
ra �� �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n ��
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� pa är äm rp nge �� S st ser fö ni ��� (9a) ��
För
�
kc
uk r �� �� �� ��� pa ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� ��� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� e ad �� b ��� (7 ��� sad cer ngde � u ä � � � � rän m � � � � � � �
eg red � � � � � � � � � � B ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
el ) ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
är est
S b m ��� (6 �� �� �� � ter �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ket �� ) ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ti �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� �� �� �� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � ��� � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) � ���� �� � � ���� �� � �� �� ��� ��� � �� � �� ���� �� ���� [ UPPHÄ �� ���� ���
� �� �� ��� ��� �� �� �� � ���� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� � �� �� � ���� � �� � �� � ���� ��� ��� ��� ���� �� �� �� �� � � � � ���� � ��� ��� �� ��� ��� ��� � �� �� �� �� �� ������ �� ���� �� ��� �� � �� ���� ���� �� �� ��� �� ��� � � ���� �� �� �� �� � ���� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ���� �� �� ��� � � ��� � �� ������ �� �� ���� ��� �� � �� ��� ��� ��� � �� � ���� � �� ���� �� �� �� �� � � �� � �� �� �� � �� �� �� � � � � ��� � � �� �� �� � � � ���� ���� �� ��� �� � �� �� � � � �� �� �� ������ ��� � ���� �� � � �� ��� ��� �� � �� � � �� �� ��� ��� �� � � � �� � � ��� �� �� �� � ���� ����� � ����� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ���� � �� � ���� ���� � �� �� ��� �� ��� �� �� � �� ���� � �� ���� �� ng �� �� �� ��� ���� �� � ��� �� �� �� �� ���� � �� ���� ��� ���� ��� ���� � �� ����� �� � vni �� ��� � �� ���� � � � � � � � �� ���� ��� ��� � � ri ��� � �� �� �� �� �� � � � �� �� ��� k �� ��� �� � � �� �� � ��� ���� �� l 3 s � �� �� �� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��
��� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� � be �� �� �� �� � � �� � � � � �� �� ��� �� �� de h � �� � �� �� �� �� ��� � � �� � � � � �� ��� ��� �� ��� ���
�� �� ��� � � � � � � � � S oc � � � � � � � � ���� � � � � � ���� � �� ��� ��� � � ��� ��� � �� � � � � � � � � � � � � � � �� � �� ��� �� �� ng � �� �� � � �� � �� � � � � �� �� �� ni � �� �� �� �� � � �� �� � �� �� ���� �� �� �� � � � � � � ��� � � � � � �� � ���� ��� ��� � m �� �� �� �� ���� � � ��� � � � � �� � � �� ���� � nä �� �� � �� �� �� �� � �� � �� �� �� � RID e ) �� � �� �� �� ����� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ���� �����
B ��� (2 �� � � �� �� �� �� ��� ��� ��� � � �� �� � � � � � �� � �� ��� � ��� �� �� �� �� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
423
01
ts r e
ighe m �� ��� �� ��� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 01 rl �� ��
Fa num ��� (20) ��� ��� � � �� � � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19) �� �� r �� ö � � �� f ng, ng n �� �� � ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� tni ni ha gn �� �� �� � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � el ri �� ��� m por La los oc te �� (18) �� äm ns � �� � �� � � � a k �� tr ul �� �� �� ��� �� �� �� est B ��� (17) b �� är llin �� S o ��� �� K ��� (16) �� �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t � �� por rio ��� �� ns �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � eg �� ��
ra
T kat ��� (15) �� � � �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �
äm ser ��� ��� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� �� � ��� nk är est el � �� �� a S b m ��� (13) �� �� t ��
ID �� R � � � d �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
kko �� �� ���� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
an
T ��� (12)
ra �� �� �� �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11) an c � t k ��
N
U bul uk r �� ��� tr �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� one ��� Ins ti ��� ��� (10) ��
���� le � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9 �� ng �� ni el � � k e m r ö n � c b f ack �� �� �� �� �� �� pa äm rp nge �� ��� ��� ���
är
S st ser fö ni ��� (9a) ��
För
��
kc
uk r �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� VD ]��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � � �� � � � �� � � �� � � � � � �� � � � � � � � � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 ��� ��� ch �� �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b �� ��� (7 �� sad cer ngde �� u ä � rän m � � �� � � � � � � � � � � � eg red � � � � � � � B ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ��� (7a) ��
��� äm � ser � är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S b m ��� (6 ��
� �� � � ter �� �� �� � � ket �� �� �� �� ti ) �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� �� ��� � �� ��� ��� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b ��� �� �� �� ��� ��� �� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass � � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a)
��� � � � �� �� �� �� ��
� � � � �� �� ���� ���� ���� ��� ��� ��� �� [ UPPH� � � �
��� ��� ��� � ���� ���� ��� � � �� �� �� �� �� �� ���� ���� �� �� �� �� �� �� ��� ��� � � � � �� ���� �� �� ��� ��� ��� �� � �� �� � �� ��� ��� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� � � ���� ���� �� ��� ��� ��� ��� � � � �� �� � ��� �� �� � �� �� �� �� � �� � �� �� �� �� ��� � ���� ���� � � � �� � �� � ���� ���� � � ����� ����� �� �� � ��� �� �� �� �� � � � � �� �� � � ���� � ���� �� �� �� �� � � � �� �� � � ����� ����� � � �� �� � � ��� ��� � �� �� � � ��� ��� ��� �� �� �� � � � � � � �� � �� �� � � � ���� �� �� ��� ��� �� �� � � � � ���� � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� �� ���� ���� ���� � �� ���� ���� ����� ����� ���� ���� ���� ���� ����� ����� ���� ���� �� �� �� ���� � � � � � � � � � �� ��� � �� � � � � � � � � �� �� � �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � ng � � ��� ��� ��� ��� ���� �� � �� � �� � � � � � � � �� �� �� ����� �� � � � vni � � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � ri �� �� �� �� ���� �� � � � � � � � � ���� ���� ��� l 3 k �� �� � � � ��� � s � � � �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ���� ��� � be � � ��� ��� ��� ��� � ��� �� ���� de �� �� �� �� ���� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� h ��� ��� ��� ��� � oc �� �� �� �� ���� ��� ��� ��� �� � ��� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� S ��� ��� �� � � � � � � � � � � � � ��
ng ����� ��� ��� ��� � ��� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� ���� �� � ni � ��� � ��� ��� ��� ��� �� � �� � �� � � �� � � � � � � � � �� � �� � � �� m � �� � ���� � � � � �� � � � � � � � � � �� � �� � � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� RID nä �� ) �� �� �� � �� � � � � � � � � � � e �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� � � � � � � � � ���� � ���� �� � �� � � B ��� (2 �� �� �� � � � � � �� � �� � �� � ���� �� ��� � � � � � � � � � � � � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
424
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � ser t s s h � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID R
d � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� ��
kko �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��
an
T ��� (12)
ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le
äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� VD ]� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � �� � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � B ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� ket �� ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � � �� �� � � �� �� � � �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a) �� �� ��� ��� � � �� �� � � �� �� ��� ��� ���� ���� ��� ��� �� �� �� �� [ UPPH�� �� ���� ���� ��� ��� ���� ���� �� ��
�� �� �� �� � � �� �� ���� ���� � � �� �� � � �� �� �� �� ��� ��� ���� ���� � � ��� ��� � � � � ��� ��� ���� ���� � � �� �� � � � � � � �� �� �� �� � � �� �� � � � � �� �� �� �� �� �� � � ��� ��� ���� ���� �� �� �� �� �� � � �� �� � � �� �� � � � � �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� � � ���� ���� � � �� �� � � � � �� �� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ��� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� � � � � � � � � � � �� �� � � � � �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� � � � � �� �� � � ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � � � �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ��� � ng � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
vni
rik ��� � � � � � � � � � � � � � � � � � � l 3 s � ������ ������ � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� be ��
de h
� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� S oc ���� ���� �� ng � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ni ��� ��� m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� �� �� � �� � �� � �� � �� ��
RID nä �� ��
e ) � ���� ���� �� �� ���� ���� ���� ���� B ��� (2 � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� � ���� � � � ���� ���� ���� � ���� � ���� � ���� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
425
01
ts r
e �� �� 01 ighe m �� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
��� ��� ��� �� � �� �� �� � � � � � � � � � � � �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� ��
t ID
R � � � � � d �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� � � ��
kko ���� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� ���
an
T ��� (12)
�� ra �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � �� � � � �� � �� ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � eg red � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � �� �� �� ket �� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� E ��� (5 �� �� ��
k
c �� pa �� � � �� ��� �� ��� � �� ��� � �� ��� �� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a) � � � � � � � �� �� �� �� �� � � � �� ��� ��� � � �� �� � � ���� �� ��� [ UPPH��� ��� ��� ��� ��� ���
�� �� �� � � ���� ���� �� �� ���� ���� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� � ���� �� �� ��� ��� � � � �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� � �� �� �� �� �� �� �� � �� ���� ��� ��� � � ��� ��� � � � ��� ��� ������ ������ ��� ��� ��� ������ ������ ������ � � � �� � � �� �� � � ��� ��� � �� � ���� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� � � �� � � ��� ��� � � ���� � � ��� �� ��� � � � � � � ���� � � �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� � �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� � � � � � �� ��� ��� �� �� � � � � � � � � � � � � � � ��� ��� � � � ����� ����� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � � �� ����� � � � � � � ng � ��� ��� ��� ��� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� vni ���� ���� ���� ���� ���� ���� � � � � ri ����� � �� �� �� �� ����� l 3 k � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � s � ��� � � � � � � ����� be � ���� ���� ���� ���� ����� ����� � �� ����� ����� de h �� ���� ���� � � � � � � � �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ����� ����� � S oc ��� ��� ����� ����� �� �� �� �� �� ���� � � � � � � � � ng ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� � ��� ��� ni � � � � �� �� �� � � ��� ��� � � � � � m ���� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� � � � RID nä �� ) �� �� �� � �� � � � �� �� � � � e �� �� �� �� �� �� ���� �� ���� �� ���� ��� ��� � � �� � � � � � B ��� (2 � � �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
426
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
äm ns �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a k �� � � � � � � � � � � tr ul �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� est B ��� (17) b � � � � � � � � � � är �� �� �� �� � � � � � � � � � � S llin �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� o � � �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� t � ri �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� por o ��� �� � � � � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ns eg �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ra
T kat ��� (15) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
� �� �� � � � � ��� � äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� nk är est el �� a S b m ��� (13)
t
ID � R � � d � � ��
kko ��� ��� ��� ��� an ���� T ��� (12)
ra � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � � � � � � � � � � � � � � k e m r ö n � � � � � � � � � � c b f ack �� pa äm rp nge �� ��� ��� ��� ��� ��� är ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� kc � � � � � � � � � � uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� � ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � �� För ni ins ti ��� (8 �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ch �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� o e �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� (7 �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
sad cer ngde
u ä � � � � � � rän m � � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � red � � eg ��� ��� ��� ��� ��� B ���� ��� ���� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a) � �
äm ser
är est el ) ���� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ��� ��� ���� ��� ���
S b m ��� (6
ter �� � � ket �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� �� ��� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � in ) �� �� �� �� �� lassi b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�� �� �� ��
���� ���� ���� ����
���� ���� ���� ���� �� �� �� � � �� �� �� � � �� � �� �� � � ��� ��� ��� ��� �� �� � � � � �� � � �� �� �� � � � � � � � � � �� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� �� � ��� � � ��� � ��� �� � � � � � �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � �� � �� �� � �� �� � �� �� � �� �� � �� �� � � ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ng � � � � ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� � � � � � � � � � � � � ��� vni � � �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� � rik � � ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� l 3 s �� �� �� �� �� �� � �� � � �� � � �� � � �� � � �� � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � be �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � de h � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � � � � � � � � � � � �� S oc ����� ����� � �� � � ����� ����� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ng � � �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� ni �� �� � � � m � � �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� � nä �� � � � � RID e ) �� �� �� ��
B ��� (2 � � � � ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ����
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
427
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� � ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) ���
äm ns �� �� � � �� a k �� � tr ul �� �� �� est B ��� (17) �� �� b � är � S llin �� �� �� o �� � �� �� K ��� (16) �� t � ri �� por o ��� �� � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � ns eg �� ��
ra
T kat ��� (15) ��� � ��� � �� �� ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ���� �� ��� � ��� ��� äm ��� �� �� �� �� ser �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� nk är est el ��� �� a S b m ��� (13) �� �� ��
t
ID � � R � ��� � � d � � � � �� �� �� �� �� �� ��
kko �� �� ���� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� an ���� T ��� (12) ��
�� �� ra �� �� �� � �� �� �� �� � � �� � ch �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � k e m r ö n � c b f ack �� �� pa äm rp nge �� ��� ��� ��� ��� är ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För
�� kc � uk r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� � �� �� För ni ins ti ��� (8 ��
ch �� o e �� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � � ��� eg red � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � �� ket �� � � �� �� �� �� �� ��� � � � ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� E ��� (5 �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� �� �� �� � �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� � ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� � �� ��� ��� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� � � � ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� � � ��� ��� � �
K ��� (3a) � �� �� � �
��� �� �� � �� �� �� ��� ��� ��� ����� ��� ��� �� �� �� �� �� ���� [ UPPHÄ � ���� ���� ���
�� �� ��� ���� ���� �� ����� ��� ��� ���� ��� ��� �� � �� � �� �� ���� ���� �� � �� �� ��� �� �� �� ��� � � �� �� ���� �� ��� �� �� �� �� ���� �� �� � � � � � �� �� �� � � �� �� ���� �� ���� ��� ��� ���� � � ���� ���� � � � ���� �� � � � � �� �� �� � � � ��� ��� � ���� � ���� �� �� � � �� � � � � � � �� � �� � �� � ��� � �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� � � � � � ��� ��� � � � � � �� �� �� � ���� � ���� � �� ��� � ��� � �� ��� � � �� �� �� �� �� �� ��� � ��� � � ����� ����� �� � � � �� � � � � � � �� � ��� � ��� � ��� �� �� �� � �� �� �� �� � ����� �� � �� � ��� � ��� � �� � � � � �� � �� ng � � �� �� �� � �� �� ����� ����� ����� ����� �� � � � �� �� �� � ��� � ��� vni � ��� ��� � �� �� �� �� � ��� �� � ri � ��� ��� ��� � �� � � � � �� ��� �� ��� k �� �� �� �� �� �� �� ��� � � � l 3 s �� �� �� ��� �� � � � � �� �� � �� �� ��
be �� ��� ���� � � � �� � � � � �� � �� �� �� de � � � � � �� �� � � � � � � �� �� �� � ���� � ���� h �� � oc � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� � �� � ��� �� �� S �� � � ��� � � � � ��� � � � � �� ��� � � � � �� �� �� ���� ���� �� ng �� ���� ���� ���� � � �� �� �� ����� ����� ni �� �� � � � � � �� �� � � m ���� �� �� �� � �� � �� � � �� �� � � � �� �� �� �� � � � � � � � �� �� � � ���� ���� ����� RID nä �� � � � �� � � � � � �� �� �� �� �� e ) �� �� �� � �� ���� ���� �� ����� � � B ��� (2 �� �� ���� � � � �� � � �� � �� � �� �� �� ��� �� � �� �� � ���� �� � ���� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
428
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� tni ni ha gn �� � � � ser t s s h � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns �� �� � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� est B ��� (17) �� ��
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15)
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��
t
ID � � �� �� � R � � ��� � ��� � ��� � ��� � � d �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� ��� � � � ��� ��� ��� ��� ��� kko ��� �� ���� �� �� ��� �� �� �� �� ���� �� ��� �� ���� �� ��� �� ���� �� �� ��� ���� ��� ��� ����
an
T ��� (12) �� �� �� �� �� ��
�� �� �� �� ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� �� �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � VD ]��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � � � � eg red � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter
ket �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
ti )
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � K ��� (3a) � � �� �� �� � �� �� �� ��� �� �� �� ��� � � � �� ��� �� ��� ��� ���� [ UPPH���� ����
��� � � � ��� ��� ��� �� �� ��� � � � � � � � �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� � � � �� �� �� ��� ��� �� � � � ���� ���� ���� �� �� �� �� ��� ���� ���� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� ��� ��� ��� � � � �� �� �� �� �� �� �� � � � ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� ���� � ���� � � � � � � ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� � � � � � � ��� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� � � � �� ���� �� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ���� ���� ���� � �� �� � � � �� �� �� �� � ���� �� �� � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� � � � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� � ��� � �� �� �� � � � �� �� �� � � � � � � � � � � �� �� �� ���� ���� ���� � ��� � � � � �� �� �� � ��� � � � � � � � � � � � � ���� ng � �� �� �� �� � � � � � � �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� vni �� � � � � � � � rik ���� �� � � � � � � �
l 3 s � �
���� ���� ���� ����� ����� ����� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� be �� ���� � � � � � � � � � � de h � �� �� ���� �� ���� �� ���� � � � � � �
oc ����� � ��� � ��� � ��� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� �� S ���� � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ng ����� � ���� � ���� � ���� � � � � � � � � � � � � � � � � � ni � � � � � � � � � � � � � � m � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ����� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� RID nä �� ) �� �� �� � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e � � � � B ��� (2 � �� ��� �� �� � �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
429
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � �� � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� �� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� ��� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � � � d � � � � � � � �
kko ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ����
an
T ��� (12)
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ra �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� � �� ch �� �� �� �� �� �� �� ��� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� �� �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � eg red � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � ket �� � � � � � � � � � � � � � � � � �� �� �� ti ) ��� ��� E ��� (5 �� �� ��
k
c �� pa �� �� ��� � �� ��� � �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� �� ��� � �� �� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � ��� � � � � � � � ���
K ��� (3a)
�
��
[ UPPH� ���
��� �� ���� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� �� � � � ��� ��� �� �� �� � � �� �� �� �� � ��� ��� �� �� � ���� ���� ���� �� �� ���� ���� ���� � ��� � ��� ��� ���� ��� ���� ���� ���� ��� ���� � ��� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� � ������ �� �� ���� ���� ���� �� � �� �� �� � ��� ��� � ����� �� �� ���� ���� ���� ��� �� ���� ���� �� �� �� �� �� ��� �� �� � ���� ���� � � � �� �� �� � ��� � ��� � ng � � � � � � �� � �� �� �� � �� �� � � � � � � � �� �� �� �� vni �� ��� � �� � � � � ri � � � � � � � � � � � k � � �� � �� �� �� �� ��� l 3 s �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � ����� �� ����� � � �
be � � � � � � � � � ��� ��� de h �� �� � �� � � � � � �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� � � � � �� � � �� S oc � � �� ��� ���� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ���� ���� ��� ��� � ���� ng � � � � � � � � �� � ��� ��� ��� � � � ni �� ��� � � ��� ��� ��� � � � � �� � m �� �� �� �� �� �� �� �� � ��� � ��� � � � � � �� �� �� �� � � � � �� � RID nä �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� e ) ��� � � �� �� � � �� �� �� �� B ��� (2 �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� � �� � �� � � � � � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
430
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� K ��� (16) � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � d � � � � � � � � � � �
kko ��� ���� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ����
an
T ��� (12)
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ra �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� VD ]��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ���
ngs tr �� ) � � � � �� � � � � � �� � � � � � � �� � � � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � � � rän m � � � � � � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � � � ket �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� �� � �� ��� �� � �� ��� � �� � �� ��� � �� ��� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a) �� ��
� � � ���� ���� � [ UPPH���� ���� ���� ���� ���� ����
�� �� � � � � � ����� ����� ����� ����� �� �� �� �� �� �� � � ���� ���� ���� �� � � ��� ��� ��� � ���� ���� ���� ���� � � � � � ���� � � � � � � � � � � � � � � � � ���� ��� � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� � ����� ����� ���� ���� ���� � � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� ���� ���� ���� �� �� � � � �� ��� ��� ��� � � � � � ����� ����� ����� ����� ����� ����� ����� ����� � � � ����� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� ��� ��� ��� ���� � � � � � � � � �� � � � � �� �� �� � � �� �� �� ��� � � � � � � ng � ���� ���� ���� vni � ���� ���� ���� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � ri � � � � � � ���� k ��� � � � ���� �� �� �� l 3 s � � � � � � �� �� �� � � � � � ��� ��� ��� ��� ��� � � � �� be ��� � � � � de h �� �� �� �� �� � � � �� �� �� �� � � � S oc � ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� � � � �� ���� ���� ���� ���� � � � � � � � � � � � ng � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� ni � � � � ��� � � � � � � � � �� �� �� �� m �� �� �� �� nä �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� RID e ) �� �� �� �� ��� � � � �
B ��� (2 � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
431
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � R � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � � � d � � �� �� �� �� �� �� � � � ��� ��� ��� ��� kko ��� ��� �� ���� �� �� �� ���� �� �� �� ���� �� �� ���� ��� ���� ��� ��� �� ����
an
T ��� (12) �� �� �� �� �� ��
�� �� �� �� �� ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� �� �� ��� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � VD ]��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � � � � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ���� ��� ���� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 � �
ter
�� �� ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ���
ti
E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� � �� ��� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� K ��� (3a)
� � ���� ���� [ UPPHÄ
� � ����� ����� �� �� ���� ����
��� ��� ���� ���� � � � � � � � � � � � � � ���� � � �� �� � � � � � ��� �� �� � � � � ���� ���� ���� � ������ ������ � ����� ����� ��� ��� ��� �� �� ���� ���� ���� �� �� �� �� �� � � � ��� � � �� �� �� � � � � ng � � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� �� �� � � � ���� ���� ���� � � � � � vni � � ���� ri ���� ���� �� �� �� � k � � ���� ���� ���� �� �� � � � �� l 3 s ���� ���� ���� �� �� �� � � �� �� �� �� �� ����� ����� ����� �� �� �� � be � � �� �� �� � � � � � � de h � � � � � � � � � ��� ��� �� � � � � � � �� �� �� �� �� S oc �� �� � � ng ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ���� ni �� �� � � � � � � � � m � � � � � � � � � � � ������ ������ ������ ��� RID nä �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � �� �� �� �� e ) � � � � � � � � � � B ��� (2 � � � � � �� �� �� � � � � � �� �� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
432
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � �� a k �� tr ul �� est B ��� (17) ��
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � �� �� �� � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � ��� ��� ��� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � ��� � ��� �
äm ser ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� �� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � � R ��� ��� � � ��� �� � � � d � � � � �� �� �� �� �� ��� �� ��
kko �� �� ���� ��� �� ���� �� ��� ��� ��� ��� an ���� ��� ���� ���� ���� T ��� (12) �� �� ��
�� �� �� �� �� ra �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� � �� ch �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ���
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � �� � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � �� � � � � � � �� � �� � � �� � � � � � � � �� � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � � � rän m � � � � � � � � eg red � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ����
S b m ��� (6 ter � � � � � � �� �� �� �� ket �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� � � � � �� ��� �� ��� �� ��� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� �� ��� � �� � �� �� �� �� ��� � � �� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� b �� �� �� �� �� ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � �
K ��� (3a)
�� � �� �� � � � �� � �� �� ��� �� � � �� � �� ���� ��� �� ��
[ UPPHÄ ��
��� ��� ��� �� ��� ���� ���� ���� �� ���� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� � � � ��� ��� �� ��� �� �� �� �� � �� � � �� � � ���� ���� �� � �� �� �� �� �� ���� ���� � � �� ��� � � � � �� ��� �� �� �� �� � � � ��� ��� ���� ���� � �� �� �� �� � � � �� �� � � �� �� � � � � � ���� � � �� ��� ��� �� ���� ���� � �� � �� ��� �� ��� ��� ��� �� �� � � � � � �� �� � � ��� ��� ��� ���� ���� ��� ��� ��� � � �� � �� � � �� �� � � ��� �� ��� �� �� �� ��� ��� � � � � � � � �� �� �� ���� ���� � ��� �� � ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� ���� �� � � � � � � � �� �� ��� ��� � � � � ���� ���� � �� �� � �� � � ��� ��� ��� ��� � � ��� ��� �� �� � � � � � � � � � � �� �� �� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� ���� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� � �� � ��� � � ng � � �� �� �� �� � ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� � �� � � � � �� �� vni � � �� �� � � �� �� � � �� ��� � � � � � � rik � � � ��� � ��� � � � � ��� l 3 s �� �� �� �� ���� ���� �� ��� � � � � � � �� ���� �� ���� � � �� �� � � �� �� �� � ��� � ��� be � � � � � � �� �� �� �� �� ��� ��� de h �� �� �� �� � ��� � ��� � �� �� �� ��� � �� ���� ���� �� �� � �� ��� � �� � ��� �� � � � ��� � ��� S oc � � � �� �� ���� ���� ���� ���� � � � �� �� �� ��� �� � � ���� � � � � �� �� ng ���� ���� ���� ���� � �� ��� �� ��� �� �� � �� � �� ni �� �� � �� ��� �� �� �� �� � � � �� � �� �� � � � � �� �� � �� � m ��� ��� ������ ������ ��� ��� ���� �� ���� ���� �� � ��� � �� �� �� � � � � � � nä �� �� � � �� � �� � �� �� RID e ) �� �� �� �� �� �� � � ������ �� �� �� �� �� ��� �� ��
B ��� (2 �� �� �� �� �� �� � ��� �� � ��� ��� ��� ��� ���� � ��� ��� ��� � � � ��� � � �� � �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
433
01
ts r e
01 ighe m �� �� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � f ng, ng n �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � �� � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) �� �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � � � � � � � � � ��� �� � �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� � �� �� ��� � �� �� �� �� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� � ��� �� ��� � ��� �� � ��� �� ��� � ��� ��� � �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� ��� äm ser ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� �� ��� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � � � � � � � � R � d �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� kko ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � �� �� an ���� ���� � � � � ���� ���� ���� ���� T ��� (12)
ra � � �� � �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � U bul uk r �� tr �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � �� � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � kc e m ö ��� b f ack �� �� �� pa är äm rp nge ��� ��
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � one �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � eg red � � � � � � � � � � � � � � � B ��� ��� (7a) ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���
S b m ��� (6 ter �� � � �� �� � �� � �� �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ���� ���� ��� �� ��� ���� ���� ��� �� ��� ��� ��� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � �� �� �� ��� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � ��� � � � � � � � � � � ��� ��� �
K ��� (3a) � � ��� �� �� �� �� �� � �� �� ��� � � ��
[ UPPH� � � �
� � � � �� �� �� � �� ��� � � � �� �� �� � �� �� � �� �� ��� ��� �� � � ���� �� �� ���� ���� �� ��� �� �� � � �� �� �� ��� ���� ���� ��� ���� ����� ���� � � ����� � � ����� � � �� � � ��� �� �� �� � ��� �� � � ��� � ���� �� � � � � � � � � ���� �� �� � � � � � ��� ��� ����� �� � � � �� � � �� ��� ���� �� �� �� ��� ��� � � � � � � � �� �� � � � � � � � � �� ��� �� �� �� � �� � � ���� �� ���� � �� � � �� �� � � �� � ���� �� � � � � � �� ��� ��� �� � � �� ��� � ��� ��� ��� �� � � �� �� � � ��� �� ������ ������ ����� ������ �� � �� ��� �� �� �� �� ������ ������ ����� ������ � � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ng � ���� �� ��� ���� ��� ����� ����� �� �� �� ���� ���� ���� ���� � � �� �� �� vni � ����� ����� �� ���� ���� ���� ���� � � � � � � ��� ri �� � � � � � � �� ��� l 3 k ���� �� �� � � �� � � s �� ���� ���� � ��� ��� ��� ��� � �� be ��� �� ��� ��� ��� ��� � � � � � � ��� de �� �� � � � � �� �� h ���� ��� ���� � � � � � � � � �� ��� ��� oc � �� �� ��� ��� � � � � � � � � ���� ���� ���� S �� � �� �� �� �� � � � � � � � � �� ��� � � � � � � � � �� ng � � �� �� �� �� �� � � � � ����� ����� �� ni � �� � � � � � � � � �� �� ����� m �� � �� �� �� � � � �� � �� � �� �� �� � �� ���� � � � � ��� ��� �� ��� nä �� �� �� �� �� �� � � � � �� RID e ) �� �� �� �� �� ���� �� ���� �� �� �� ���� �� ���� � � ��
B ��� (2 �� � � �� �� �� ��� � � � � � � � � � � � � �� �� � � � ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
434
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� K ��� (16) �� �� �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � ��� �� � �� �� �� �� ���� � ���� � ��� ��� äm ser ��� ��� �� �� �� �� nk el �� ��� a är est �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID �� � �� � R � �� �� �� �� d �� � � � �
��� ��� kko ��� ��� �� ��� �� ��� an ���� T ��� (12) �� ��� �� ���
ra � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� ��� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � äm ser al �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni el r n � � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � ��
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
För
k � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� � �� c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ���� ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� �� �� VD ]�� �� �� �� �� �� �� ��
ngs tr �� ) � � � � � � � � �� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä rän m
eg red � � � � � � � � � � � � � � � � B ��� ���
��� (7a)
äm ser
el ) ��� ��� ��� ��� ��� �� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
är est
S b m ��� (6
ter �� ket �� ��� � � ��� �� ��� ��� � � �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti ) �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � �� ��� � �� �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� � � �� �� lassi b �� �� ���
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � � ��� � ��� � � � � � � � � � � � �
K ��� (3a) � � ��� ��� � �� �� ���� ��� �� � �� �� �� ���� �� ��� ��� � �� ���� ���� ��� ��� �� �� �� �� �� �� � � �� � � [ UPPH�� ��� � �� �� �� �� ��� ���� ��� ���� ��
�� � � ���� ��� � �� � �� ��� ��� ��� �� ���� �� � � �� � �� �� ���� ���� ���� ���� ��� ���� �� ���� �� ���� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� � ���� �� �� �� ���� ���� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� � �� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ���� � � �� �� �� �� � � ��� � �� �� �� �� �� ���� ��� � ��� � �� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� ����� �� ����� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ����� ����� ���� ���� � ���� �� �� �� �� �� ��� ���� �� ��� ����� � �� ����� ����� ����� �� ��� � �� �� ����� ����� ��� ����� ����� �� � ���� ���� � � �� ��� ��� �� �� �� �� �� ng ���� � �� � ��� � ��� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� � �� �� �� ��� vni ��� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ri �� ��� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� � �� �� �� k � � �� � � � ���� � � � �� � � � � l 3 s ��� ��� �� �� ��� ����� ��� ��� ��� ��� �� ��
be ���� � ���� �� �� ��� ��� � de ��� ��� �� � �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� h �� �� �� �� �� � ���� ��� ���� ��� ���� �� ��� � S oc � �� �� ��� �� �� � � ��� ���� ��� ���� ��� ������� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� �� �� ��� � �� �� ��� � �� � �� ��� ��� �� ng ��� �� ���� ���� � ni � �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ���� �� �� �� �� ����� ����� ��� � � ������ m �� ���� ���� �� �� ��� ��� �� ���� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� � � ���� � � � �� ��� �� ��� �� �� �� �� � � ���� � ��� RID näe ) � �� ��� ��� ��� ��� ��� �� � � �� ���� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� B ��� (2 � ��� ��� �� ��� � ��� � � �� �� � ��� �� � ��� � �� � �� � �� � ��� � ��� � �� � ��� � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
435
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� ���
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � �� �� � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � �� �� � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) �� �� �� �� äm ns � � a k �� tr ul ��� ��� est B ��� (17)
b
är ��� ��� S llin �� �� �� �� o � �� �� �� �� �� K ��� (16) t � ���� ���� por rio ��� ns �� � � � ��� ��� � � � � � � � � � � � � � � eg �� ra � � T kat ��� (15) � �
� � � �
�� �� ��� � ��� � ��� � ��� �
äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� nk är est el �� �� �� �� a S b m ��� (13)
t
ID � � � � R � � � d � �� �� �� �� �� �� �� �� ��
kko ��� ��� ��� �� �� �� �� an ��� ���� ���� ���� ����
T ��� (12)
�� �� ra � �� �� �� �� � �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng �� �� �� ni el r n � �� � �� � �� �� ��
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa är äm rp nge �� �� S st ser fö ni ��� (9a) ��� ��� ��� �� ��
För
� �� � �� � �� � � kc �� �� �� uk r �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa �� �� �� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ���
ngs tr �� ) ��� ��� ��� � � � � � �� � � � � � � � �� � � � �� � � � one �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8 �� �� �� �� ��
ch �� o e r ) �� �� �� ���� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7 ��� ��� sad cer ngde � � u ä � � � � rän m � � � � � �
eg red � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ���
S b m ��� (6
ter �� �� �� �� ket �� ��� �� ��� � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ti ) �� �� �� �� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� � �� �� ��� �� ��� �� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � lassi b �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass � � � � � � � � � � � � � ��� ��� ��� ��� � ���
K ��� (3a) �� �� �� �� �� �� � � �� ��� �� �� ��� � � �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� � �� ���� ���� ���� ���� �� � �� �� �� � �� ��� ��� ��� ��� � � �� �� � �� ��� [ UPPH�� �� �� �� � ��
� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���� �� ��� �� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� � �� �� �� �� �� �� �� ���� �� � �� ��� ���� � ���� � ���� � ���� � ��� ��� � �� �� �� �� �� �� � ��� � ��� � � � �� ���� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� � �� �� �� �� ��� ��� ���� ��� �� � � � � ����� ��� ��� ��� ��� �� �� � � � � ��� � ��� �� ���� �� �� � �� � �� � �� � ���� ���� ���� �� �� �� ��� �� � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� � � � � � � � � �� �� �� �� �� ��� �� ����� ����� �� � ��� ��� ��� � � �� �� � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� � � � �� �� �� �� �� ��� � � � � ����� ��� ����� ����� ����� � �� �� � � � � � � � � � ��� �� � ��� �� ��� �� �� � � � � � � � � �� ��� ��� ��� ����� � �� �� ��� � � � � � � � � �� ��� ��� ��� ���� �� ��� � � � �� � ���� ����� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� ���� ��� � ����� � �� ��� ��� ��� ��� �� ��� � ����� � ����� ����� �� �� ��� ����� ����� ��� ����� � � �� � � �� ��� �� �� �� �� �� �� � �� ���� ��� �� � �� ���� �� �� ��� � � � � �� ����� ����� ����� �� ��� �� ng � ����� �� ����� � ����� � ����� � ����� � ����� ��� ���� ���� ���� � � ���� �� ��� � �� � �� ����� � �� ������ � �� ������ ��� ���� ���� ���� � ��� � � vni �� ��� �� ��� ��� � ��� ��� � �� ri ��� ��� �� � �� � �� �� � �� � ��� ��� ��� ��� �� k �� �� ���� �� ���� ��� �� � � � � ��� ��� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� ���� l 3 s � �� � � ��� � � ��� � ����� � ��� ��� ���� �� ���� ��� � ���� ���� � ���� � ���� �� �� �� �� ��� �� � � � � � be � �� �� � �� � �� � �� � �� ��� ��� ���� ��� �� ��� ���� �� �� �� de h ��� � ��� � ��� �� � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� � ���� ���� � �� � � � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � oc ��� ��� � ��� �� �� � � � � � � � � ��� ���� �� �� � � �� �� ��� S �� ��� ��� �� ��� �� �� ��� �� ��� �� �� ��� � ��� ��
ng ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� ����� � �� � �� ����� � � �� �� �� � ��� ��� �� �� � � � � � � � � � ��� � � � � � � � �� � �� ��� ni ��� �� ��� � ��� �� � � � � � �� � � �� � � � ���� � � � � � � � m �� �� �� � � � � �� � � �� � � �� ���� ���� ����� ���� � � ��� ��� ��� � �� ���� � ��� � �� � � � � � � � � �� �� �� �� ��� �� �� ��� � � � � RID nä �� ) � ���� ��� �� ��� � ��� �� � � �� e �� ��� �� � �� ��� � � � � � � � � � �� � � � �� � � B ��� (2 � � � � � ������ � �� � � � � ����� � � ����� � � � �� ���� � ��� �� � ��� ��� ��� � ��� �� ��� ��� ��� ��� � � � ���� �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
436
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� rl ��
Fa num ��� (20) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� 2013 �� � �� �� � �� � �� � �� �� � �� � �� �� � �� �� � �� xp � � �� � � � � � � � � � �� � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � � a k �� tr ul �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � R � ��� � � � � ��� � � d � � � � � � � � ��� �� �� ��� �� ��
kko �� ���� �� �� ��� ���� ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� �� ���� �� �� ��� ���� ��� ����
an
T ��� (12) �� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ra �� �� �� �� �� �� ch �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� ��� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le �� � � �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� VD ]��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m � � � � � � eg red � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) �� ��� ��� �� ��� ���� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ���� �� ���� �� ���� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ���� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ���
S b m ��� (6
ter � � � � � � � � ket �� �� �� �� �� �� �� �� �� ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � �� ��� � �� � �� ��� � �� ��� � �� ��� � �� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��� ��� �� �� �� ��� ��� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � ��� K ��� (3a)
�� �� �� ���� ���� ��� [ UPPH��� ��� ��� ��� ��� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �
� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� � � � � � � ����� ����� � �� �� �� � � � � � � � � �� �� � �� �� �� � � � � � � � � � �� �� �� � � � � � � ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� � � �� �� � � ����� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � � �� �� � � � �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � � � �� �� � � � � � � �� �� �� � � � � � � � ���� � ���� � ���� � � � �� �� �� � � � ���� �� ���� �� �� �� �� � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� � ��� � ��� � ��� � � � � � � �� �� �� ng �� �� �� ���� ���� �� �� �� �� �� �� � � � � � � � �� � �� � �� � � � ��� ��� ��� ���� ���� ���� vni � � � �� ������ �� ������ � �� � �� � �� � � � �� �� �� �� �� �� rik � � � �� �� � � � � � � �� �� �� l 3 s � � � �� �� � �� � �� � �� � � � � � � � � ��� ��� ��� �� �� �� be �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � ���� � ���� � ����� de h � � � ����� ����� � ����� � ����� � ����� � � � � � � � � �
��� �� ��� �� �� �� �� � � � � � � ��� S oc �� � �� � � � � �� �� �� � � � ng ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� � � � �� ������� �� ������� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ni ��� ��� ��� �� � �� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� m � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ���� � ���� � ���� RID nä �� ) � � � � � � � � � � � � � � e � � � � � �� �� �� �� �� �� B ��� (2 �� �� �� ��� � ��� � �� � �� � �� � �� �� �� � � � � ���� � ���� � ����
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
437
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r �� ö �� �� � ��� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � � � �� � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� �� � � � � � � �� � � el ri �� �� m por La los oc te �� (18) �� �� ��� äm ns � �� a k �� tr ul ��� est B ��� (17) ��� b ��� är ��� S llin �� �� �� �� �� o � � �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) t � �� ���� �� por rio ��� �� � � � � � � � � � � ��� � � �� � � � � � � � � ns eg �� � ra � �� T kat ��� (15) � � � �� ��� � � �� �� ��� ��� ��� �� �� ��� � ��� ��� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ���� ���� äm ser ��� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� nk är est el �� ��� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��� ���
t
ID � � ��
R � � d � � � � �� �� � � � �
kko ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ���� ���� T ��� (12) � �� �� �� �� �� �� �� ra �� �� �� � � � ch ��� �� �� �� �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a �� �� �� �� är est el �� �� �� �� �� �� kar S b m ��� (11) ��
an ont t ck
N � U bul uk r �� � � � � � ���� tr �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10) ���
le � � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � �� � � � � � � � kc e m ö �� b f ack �� �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� S st ser fö ni ��� (9a) �� För �� � ��
kc
uk r �� �� �� �� �� ��� ��� �� pa ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � � �� � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� ��� �� För ni ins ti ��� (8 �� ��� ch ��� o e �� ���� �� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ad b �� ��� (7 ��� �� sad cer ngde � u ä � � �� rän m � � � ��
eg red � � � � � � � � � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ���� ���� �� ��� (7a) ��
��� äm ser � är el ) �� ��� �� ���� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ���
est
S b m ��� (6 ��
�� � �� � ter � � �� �� � �� �� �� ��� ��� � �� �� � ket �� ) ��� ��� ��� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ti �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� ��
k
c �� pa �� �� ��� � �� ��� �� �� �� �� � � � � � � � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � in ) �� �� �� �� �� � �� �� � � � � � �� � �� �� �� lassi b �� �� ��� �� �� �� ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� � � ��� � � � ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ���
K ��� (3a) �� � � � � � � ��� ��� � � �� � ���� �� ��� ��� � ��� �� �� ���� �� � �� �� �� ��� �� �� ���� �� � � [ UPPH�� �� �� �� �� ���
� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� � � ���� �� �� ���� ��� �� � � ��� �� �� �� � � � ������� ��� �� ��� � � �� �� �� �� ��� �� � � ���� �� �� �� ��� �� ���� � ��� � � ��� ���� �� � � � � �� �� ���� ��� �� �� �� ��� ��� � ��� ��� ��� �� ��� ����� ����� ���� �� ���� � ��� �� ��� ��� ��� ��� �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� � � ��� ��� ��� ��� � �� ���� �� � ���� � � �� � �� �� ��� �� ���� ���� ��� ��� ��� �� �� �� � � � �� �� � � � � � � � �� � � �� � �� � ��� ���� �� ��� ���� � � � � � �� � �� ���� � ������ �� �� �� �� ��� ��� � � � � � � � ����� �� �� ��� ��� � �� � � � ��� �� �� � � � �� �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� � ��� ��� �� �� ���� � ���� �� ���� �� �� �� �� � � ��� ���� ���� ��� ���� �� ���� ��� ng � ����� � ������ ��� �� �� �� � � �� �� �� ���� ���� ��� ��� ��� � �� ��� � � � vni �� �� �� �� �� � �� �� ���� ��� ��� �� ��� �� �� ��� rik �� �� ����� ��� ��� ��� ���� � �� ��� ��� l 3 s � � ��� ���� � ��� �� �� �� ��� ��� �� � � � �� �� ��� ��� ��� � � � ��� �� � � � �� � � be � � � � � �� ���� �������� ��� ���� ���� �� ��� � � �� � � � de � ����� � ����� � � � � �� � ��� �� � � � � � � h � � � � � �� � � � � � � � �� ����� oc ��� ��� ���� ���� �� � � ��� � � ��� �� � � �� ��� ��� ��� S � � �� �� �� �� �� � � ��� �� ���� � � � �� ��� �� ��� � � � �� �� �� �� � �� � � �� � � �� � � ng � � �� ���� � � �� �� �� � �� ni �� �� � �� �� � � � � � �� m �� �� �� �� �� � � ��� ���� � ��� � � ����� �� �� ��� �� �� �� �� � ��� ��� � ���� � ���� � � � �� �� � �� � � � �� nä �� � � � � ���� �� ��� �� �� �� �� �� ��� � RID e ) �� �� �� �� �� � � �� ���� ��� ����� �� ��� ��� �� � ��� ���
B ��� (2 � ���� � ���� � � � �� �� �� � � � � �� � � ��� �� �� �� �� �� �� �� � �� � ��� � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
438
01
ts r e
01 ighe m �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� xp � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� K ��� (16) �� � ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � � � � ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� ��� �� �� � ��� �� �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ��� �� ��� �� �� ��� �� �� �� �� ser �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� nk är est el ��� �� ��� �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � R � � � � � � � � d �� �� �� ���� ���� kko �� �� �� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� an �� �� T ��� (12)
�� �� �� �� ra �� �� �� �� �� �� �� � � � � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� ��� ��� kar är est �� �� ont S b m ��� (11) �� ��
an c t k
N � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � � �� � � � �� � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � eg red � � � � � � � � � � � � � � B ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � �� �� �� �� ket �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� ��
k
c �� pa �� �� �� � ��� �� ��� � � � � � � � � � �
ngs upp )
För ni gr ��� (4 s � � g ��� ��� � � � � � � in ) �� �� �� � �� �� �� � � �� �� �� �� lassi b �� �� �� �� �� �� cer od ��� ��� K fi k ��� (3
lass � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a) � � � � � �� �� �� ��� � ��� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� ��� ��� �� ���� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� ��� ���� ��� [ UPPH��� � ��� ��� ��� ��� ���� ���
����� ���� ���� ��� ��� ��� ��� �� ������ �� ��� ��� ��� �� �� � �� �� ��� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ��� � � ���� � ��� � ��� � ��� � ���� ��� ���� � ��� � ���� � �� �� �� ��� ��� ��� �� ��� ���� �� ���� ���� ���� � � ��� �� �� � �� �� �� ���� ���� � � ��� � ���� �� �� �� ���� � ���� � � � ��� � � � ���� � � � � ���� ����� �� � �� �� ���� � � ���� � ���� � �� ���� ���� �� ���� �� �� � ���� � �� � � ���� ���� ��� �� � ��� ��� ��� � �� � � � �� � � � � ���� �� ����� ��� � � � � ���� �� �� �� � � ��� � � �� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� � ���� ���� ���� ��� ���� � �� � �� � �� � � �� ��� ��� �� �� � � � ��� � �� ���� �� � � ��� � ��� �� � ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� � �� � ��� � � ���� ���� ���� ���� ��� ���� ���� ��� ����� ��� ����� � � �� � ��� �� �� �� � � �� �� �� ��� �� � �� ��� �� � �� � �� �� �� �� �� ���� � � ��� � ��� ��� ��� �� �� � ���� � � � � � � ��� � ��� ��� ��� � � � � � � � � � �� � � �� � �� �� �� � ���� � ���� � � � � � � � ng �� ��� �� � � � ��� ��� � � �� � � � � � � �� ��� � �� � ������ ������� ������ ������� vni � ��� �� �� �� �� �� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ri ���� ���� �� � �� ������ ������� l 3 k �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� s �� ���� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ����� �� ����� ����� �� ����� be � � � � � � �� ��� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� de ��� � � � � �� � �� � �� � �� � ����� � ����� h �� �� ���� �� �� �� �� �� �� � � ��� � �� � � �� � � �� � oc ��� � ����� � � � � � ��� � ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� S � �� � � � � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �
ng �� �� �� �� ����� ��� ��� � � � �� ������ � �� ����� � �� ������ � �� ����� � ��� � ��� ni � � �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� m � � � � � ���� ������ ���� ������� ���� � ���� � ���� � ���� � ���� �� ��� ���� �� nä �� �� � � ��� �� ��� ��� ��� � � �� �� �� �� �� �� ���� RID e ) ������ � �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��
B ��� (2 �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� ���� �� ����� �� �� ����� �� �� ����� �� �� ����� �� �� �� � �� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
439
01
ts r
e �� �� �� �� �� �� 01 ighe m �� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� rl �� �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin ��
S o
K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � � � � � � �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� � ��� �� �� � ��� �� �� � ��� �� �� � ��� �� �� � �� � �� � ��� �� �� � �� � �� � �� �� � ��� �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � � � � � � � � � d � � � � � � � ��� �� �� ��� �� �� ��� �� ��
kko ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� ���� �� ��� �� ��� �� ���� �� ��� �� ��� �� ���� �� ��� �� ��� ���� ���
an
T ��� (12)
ra � � � �� �� � � �� � �� �� � � �� � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� � � �� � � �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n � � � �
kc e m ö
b f ack �� pa är äm rp nge ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � � eg red � � � � � � � � � � B ���� ��� ���� ��� ���� ��� ��� (7a) ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� ket �� �� �� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ti ) �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� � � � � � � � �� ��� � �� ��� � �� ��� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4 �� ��
s
g ���� � ���� � in �� �� �� �� �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3 �� ��
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� K ��� (3a) �
�� �� ��� �� �� ���� � � ��� �� � �
�� ��� [ UPPHÄ
������ ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� ��� � � �� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� ���� ��� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ��� � � ��� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� � � �� � �� � � � � � � � � � � � � ���� �� ���� � �� ���� ���� ���� ���� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� � � � � ��� � � � � � � ��� � � � � ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� �� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ����� � � � � � � � � � � � � � � � � ��� �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � � � ���� � ��� � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ng � ���� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � vni � � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� �� rik ������� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� � �� �� l 3 s �� �� �� �� �� ��
be ����� � ��� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� de h � � ����� � � � � � � �� �� �� �� �� �� oc ��� �� �� S �� � �� � ��� ��� ��� ���� ��� ���� ���� ���� ���� ���� �� ���� �� ���� �� ���� ���� ���� ���� ����
ng � � ��� � � � � � � � � � � � � ��� � ��� � ��� � � ni �� ��� m ���� ������ ���� �� ���� ���� ���� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��� nä �� �� ���� RID e ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
B ��� (2 �� ���� �� �� � � � � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� � ��� ���� ��� ���� ��� ���� ��� ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
440
01
ts r
e �� �� �� �� �� 01 ighe m �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl �� �� �� �� �� ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� K ��� (16) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� ��� ��� ��� ��� �� � �� � �� � �� � �� �� � ��� �� �� � ��� �� � �� � �� �� �� �� � � � � � � � � �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� äm ser ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� nk el �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� a är est �� ��� �� �� ��� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � � � � R � �� �� �� �� � � � � d � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� ��
kko ��� ���� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� an ���� ���� ���� ���� T ��� (12)
ra � � �� � � �� � � �� � � �� �� �� �� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� � ��� � VD ]��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � rän m � � � � � eg red � � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 ter � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� ket �� ��� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 �� �� �� �� �� ��
k
c �� pa �� ��� � �� ��� �� ��� � � � � �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ��� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ) �� � � � �� �� �� �� � � � � �� �� � � ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �
K ��� (3a)
� � � � �� �� �� �� �� � � � � � �� ��
[ UPPHÄ � �
��� ��� ��� � � � ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� � � �� �� �� �� �� �� ��� ��� � � � � ��� ��� �� �� �� ��� ���� ���� �� ��� ��� ��� ��� ���� ���� �� �� �� �� � ���� �� �� ��� ��� � �� ���� ���� ���� ���� ��� � ��� � � �� �� �� �� �� �� �� �� � � � �� ��� �� �� ��� �� �� � � � � � ��� � � � � �� �� � �� � � �� �� �� ��� ��� �� �� � �� �� �� � �� �� � � �� ��� �� �� �� �� ��� �� �� � � �� �� �� �� �� �� �� � � � �� �� ��� ��� � � �� �� �� ng � � �� �� �� �� �� �� �� ��� � � ��� � ����� �� �� �� � � vni �� �� �� �� �� �� � � ri � � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���� l 3 k �� �� �� �� �� ��� �� �� � � � �� �� �� s ��� � �� �� � � �� �� �� be ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � � � � �� �� �� �� de ��� �� ��� �� �� �� � � �� �� � � � h �� �� �� �� �� �� � � � �� �� � � � ��� �� S oc �� ���� � � ��� ��� � � ���� ���� �� ���� �� ���� �� �� �� �� ��� ��� �� ng � � � � � � � ��� ��� �� �� �� ��� ��� � � �� �� �� � �� � �� �� �� ��� �� �� ni �� � � � � � � � �� � � �� m ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � � � nä �� ��� �� ���� ���� �� �� �� RID e ) �� �� �� �� �� �� � ��
B ��� (2 ��� ��� � ��� � ��� � ���� ���� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � �� �� � �� ��� ��� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
441
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� ��
äm ser ��� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��
t ID
R � � d � � � � � � � � � � � � � � � � �� �� �� ��
kko ��� ���� ��� ��� ���� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ���
an
T ��� (12)
ra � � � �� � �� � � �� � �� � � �� � �� �� � � � �� � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� �
ngs tr �� ) � �� � � � � �� � � � � �� � � �� � � � � �� � � � � � � � �� � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � � rän m � � � � � � eg red � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ���� ����
äm ser är est el )
S b m ��� (6
ter � � ket �� � � � �� �� � ti ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� E ��� (5 �� ��
k
c �� pa �� ��� � �� ��� � �� ��� ��� �� �� ��� �� �� �� ��� ��� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b � �
cer od
K fi k ��� (3
lass � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � � � � ��� � ���
K ��� (3a)
[ UPPHÄ
�� � ���
�� � ��� �� � �� ��� �� ��� �� � �� � �� ��� ��� � �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� � � �� � ��� �� �� � � ��� ��� � ��� �� �� ��� � �� �� � � �� �� � � � � �� ��� �� � ng ��� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � � ��� �� �� ��� vni �� � � � ���� �� � �� �� �� �� �� ri �� �� �� � �� �� � k ��� � � � � � � � �� �� � � � l 3 s � � � �� �� ��� ��� � �
be �� �� �� �� �� � ��� �� �� �� �� �� � �� de �� �� �� �� �� �� �� ���� h � � � �� �� � � �� �� �� �� �� oc �� �� �� �� � � � S �� � � � ���� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� � �� ��� �� �� � � � ng � �� �� �� � �� �� � � �� �� ni �� �� �� �� � � � � m � �� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� RID nä �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� �� � � �� �� �� ��� � e ) �� � � � ��� �� � � � B ��� (2 � � � � �� �� �� �� � �� �� �� �� � � � �� ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
442
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � �� � � a k �� tr ul �� �� �� est B ��� (17) ��
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� �� ��
t ID
R � � d � � � � � � � � � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��
kko ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� ��� �� ���� �� ��� �� ��� ����
an
T ��� (12)
�� ra � �� � �� �� � � �� �� � �� �� �� �� �� �� ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ���
ngs tr �� ) � � � �� � � �� � � � �� � � � � � �� � � � � �� � � � � �� � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � � � � � � eg red � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter
ket �� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ti )
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� �� ��� ��� �� ��� �� �� �� ��� �� �� ��� � �� ��� �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� � �
�� ��� �� �� ��� � �� �� � �� �� � ��� � � � � � � ��� ���� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� ���� ���� ���� ��� �� �� �� � ��� � � ��� ��� ��� � ��� ��� �� ��� � ��� ��� �� ��� � � ng �� � �� �� � ��� ��� ��� ��� �� �� � ��� �� �� vni �� ��� � �� �� � �� ��� ��� �� �� �� ri � �� � �� �� �� l 3 k �� �� � �� �� ��� ��� ���� ���� ���� s � �� � ��� �� �� �� �� ����� be �� � �� �� �� �� �� �� �� �� de h �� �� ��� �� �� ��� � � � �� ��� �� �� ���� � � � oc � ��� � �� � �� ��� � S � �� �� �� � � ���� ���� ����
ng �� ��� �� �� ��� �� �� �� � � � �� � � � ��� ni � �� �� ��� � �� � � �� �� �� � � � m � � � � �� �� �� �� � �� � �� � �� � � � RID nä �� � � � �� ��� �� ��� �� � �� e ) �� �� �� �� �� � B ��� (2 �� �� ��� �� ���� � �� �� �� �� �� �� �� � � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
443
01
ts r
e � 01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � � � � E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18) äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� �� ���
�� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ���
nk är est el
a S b m ��� (13) �� �� ��� ��
t
ID � � R ��� ��� ��� � ��� � � ��� ��� ��� d � � � � � � � �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� ��
kko ��� ��� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� ���� �� ���� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ���
an
T ��� (12) �� �� �� �� �� �� ��
�� ra �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el �� kar är est �� ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le
äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� � ��� VD ]��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� �
ngs tr �� ) � � � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b ��� (7
sad cer ngde
u ä � rän m � � � � � � � � � � � � � � eg red � � � � B ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ���
är est
S b m ��� (6
ter � ket �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� �� � ti ) �� E ��� (5
k
c �� pa �� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� � �� � � �� �� ��� �� �� ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b ��
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� � K ��� (3a)
[ UPPHÄ
� �
���� ���� � ��
��� ��� � � � ��� �� �� ��� � � � � � ��� � � ��� � ��� �� � � � �� ���� ���� � �� ng �� ��� �� �� ��� � �� �� �� �� � � �� � vni ��� ��� �� � � ���� ���� �� ��� �� ri � � k ��� ��� ���� � � �� �� � �� � �� l 3 s ����� ����� �� �� � ���� � � ����� � ��� � �� �� be �� �� ��� �� � ���� ���� �� � ���� ��� de h � � � ��� � � � � �� � ��� � � � � �� ��� � � � � � ��� ��� S oc � �� ��� � � �� � ��� �� � � � � � ������� ng �� �� ��� � �� �� � � �� � � �� ni ��� ��� � � ��� � � �� ��� �� � � � � � �� ��� �� �� �� m � �� �� �� �� �� � ��� ��� � nä �� �� �� �� �� � �� � � � � � �� �� ��� ��� � RID e ) � � �� ��� �� � �� �� �� �� �� ��
B ��� (2 � � � � � �� � � � �� �� �� � �� �� ��� �� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
444
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r ö
f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� tni ni ha gn �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � � � � � � � � a k �� tr ul �� �� �� �� �� �� �� �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � � � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � ��� ��� �� ��� �� ��� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� nk är est el � a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� �� ��
t
ID � � � � � R ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� d � � � �� �� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� ��
kko �� ��� �� �� �� �� ���� �� �� ��� ��� �� ���� �� �� �� ���� �� �� �� ���� �� ��
an
T ��� (12) �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ra �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k N
U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le
äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng ni el r n kc e m ö
b f ack �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
pa är äm rp nge
S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � VD ]��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� � ���
ngs tr �� ) � �� � � �� � � �� � � �� � � � � � � � � � �� � � � � �� � � � � �� � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde u ä
rän m � � � � � � � � � � � � eg red � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ���� ��� ���� ��� ���� ���
S b m ��� (6
ter
ket �� ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
ti
E ��� (5
k
c �� pa �� ��� ��� ��� ��� � �� ��� �� � �� ��� � �� ��� � �� ���
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� lassi b �
cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a)
� � �
[ UPPH�� �� ��
� � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ����
��� ��� ��� � � � ����� ����� ����� �� �� �� �� �� �� ���� ���� ���� �� �� �� � � � �� ���� ���� ���� �� �� �� ����� ����� ����� � � � �� � � � ��� � � � ��� ��� ��� �� �� �� �� �� ��� �� ����� ����� ����� �� �� �� �� ���� ���� ���� �� ����� ����� ����� �� �� �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� � � � � � � �� �� � � � � � � ��� ��� ��� ���� ��� �� �� �� �� ng � � ��� ��� ��� ��� vni � � �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ri � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� l 3 k � � � � � � � s � ���� ��� � � � � ��� ��� ��� � � � �� �� �� be � �� � � � de � �� �� � � � h �� ��� � � � � �� �� �� oc �� � �� ��� ��� ��� ���� ���� ���� �� �� �� S �� �� � � � � � � � �� � ��� ��� ��� ng �� � �� ��� � �� �� �� �� �� �� ni � �� �� �� � � � � � � � ���� ���� ���� m � �� �� � � � � � � � �� �� �� �� nä �� � � �� �� �� � �� �� �� �� �� �� RID e ) ��� �� ��� ���� ���� ���� �� �� ��
B ��� (2 � � �� � �� � �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� � � �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
445
01
ts r e
01 ighe m �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� rl ��
Fa num ��� (20)
� 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� f ng, ng n ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� ni ha g � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tnis s h n �� � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns � a k �� tr ul �� est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� �� �� �� K ��� (16) � � � � � �� ��
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ��
äm ser ��� ��� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� nk är est el �� a S b m ��� (13) �� �� �� �� �� ��
t
ID � R � ��� ��� � � d � � � � � � ��� �� ��
kko �� ���� �� �� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
an
T ��� (12) �� ��
ra �� �� �� � �� � � �� � �� � � �� � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
Ins oneti ��� ��� (10)
le � �� � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �
kc e m ö
b f ack �� �� �� pa är äm rp nge ��� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� pa uk ��� � ��� � ��� � ��� ��� ��� ��� � ��� � ��� VD ]��� � ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� � ���
ngs tr �� ) � � � �� � � � � � � � � � � � �� � � � � � one �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä �� rän m � � � �� � eg red � � � � B ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� ���� ���� ���� ��� (7a)
äm ser
är est el ) ���� ��� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6
ter � � �� �� �� � � � ket �� ) ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ti �� �� E ��� (5
k
c �� pa �� � �� ��� � �� ��� �� �� ��� ��� � ��
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s g
in ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� b � � � ��
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� ��� ��� � � � � � � � � � ��� � ���
K ��� (3a) �� �� � �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ���� �� � �� � ��� � ��� � ��� � ��� � �� [ UPPH����� �� �� �� �� �� ��
� � � ��� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� �� ����� �� ���� ���� ���� ���� ��� �� �� �� �� � � ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ���� ���� ���� �� �� ��� ��� ��� ��� � ��� �� ������ �� �� ������ �� �� ������ �� �� ������ �� ��� �� ��� ��� �� � �� � ��� �� ����� ��� �� ����� ��� �� ����� �� ����� �� � �� �� � �� ����� ����� ����� �� � ��� �� �� ��� �� �� ��� �� �� ���� ��� �� �� � �� � �� � �� �� � �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� ��� ���� �� ��� ���� �� ��� �� ���� �� ��� � ��� � ��� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ����� ����� ����� ��� � �� � �� �� � �� �� � �� � �� � � �� �� � ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ���� �� � � � � ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� � �� ��� � �� ��� � �� ��� ��� �� �� ���� ���� �� � �� ���� �� � � ��� � ���� � ���� � ���� �� ���� �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� ��� �� � � �� ��� �� ���� ����� ����� ����� � ��� � ��� � ��� � ��� ���� ���� ���� � �� �� �� ��� �� �� �� � � �� �� � � �� �� � � �� �� � �� �� �� �� �� �� � �� �� �� ��� � � � �� ��� � � �� � � �� � � �� � �� � �� �� �� �� �� �� �� � �� � � � ng � � � � � �� � �� � �� � � �� �� � ��� ��� ��� �� �� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� � ��� � �� �� � � � �� ��� ��� �� ��� �� ��� �� � ��� � �� �� �� ���� �� �� �� �� ���� vni � �� ����� �� ��� � ����� �� ��� � ����� �� ��� � �� ��� �� ��� ��� ��� rik ���� ���� ���� �� � �� �� � �� �� � �� �� � ��� �� � � � �� � l 3 s � � � � ��� �� � ��� �� � ��� �� � ��� � � � ���� � � ���� �� �� �� �� ��� �� ��� ��� ��� � ��� � �� � �� be � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ���� ����� ����� ����� �� �� ����� ����� ����� de h �� � �� �� � � � �� �� � � � �� �� � �� � �� �� � � � ��� � � ��� � � �� �� �� �� � � � S oc �� �� �� �� � � � �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � ���� ��� � ���� � ���� ��� � ���� � ���� ��� � ���� � ���� ��� � ���� � � �� �� �� ng �� �� �� ��� � �� � �� � �� �� � � �� �� �� ���� �� �� �� �� ��� �� �� � �� �� � �� �� � �� � � ��� ��� �� �� ni �� �� �� ���� �� �� � �� � �� � �� �� �� �� �� � �� �� �� �� � m �� � ���� � ��� ���� � ��� ���� � ��� ���� ��� � � � ��� � �� �� �� �� ���� �� ���� �� ���� �� ����� �� �� � RID nä �� ) �� ��� � �� �� � �� � �� �� � �� � �� �� � �� � �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e � � � �� � � � � � � �� �� �� B ��� (2 � � � ��� � �� �� �� �� ��� � ��� �� �� ��� � ��� �� �� ��� � ��� �� �� ��� �� ��� � � � �� �� �� � �� � �� �� �� �
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
446
01
ts r
e �� 01 ighe m �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� �� �� �� ��� ��� ��� rl �� ��
Fa num ��� (20)
� � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö � � f ng, ng n �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� tni ni ha gn �� �� � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t s s h � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � el ri �� m por La los oc te �� (18)
äm ns
a k ��
tr ul
est B ��� (17)
b
är llin �� S o �� �� K ��� (16) �� � �
t � por rio ��� ns �� � � � � � � � � � � � � � � � eg ��
ra
T kat ��� (15) � � � � �� �� � ��� �� �� ��� �� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� ���� �� � � � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� äm ser ��� ��� �� ��� �� �� �� �� ��� ��� �� ��� ��� �� ��� ��� �� nk el �� �� ��� a är est �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� S b m ��� (13)
t
ID � R �� � � � � � d � �� �� �� ��
kko ���� ���� �� �� �� �� ���� ���� ���� an ���� T ��� (12)
ra � � � � � ch �� o inr äm ser �� �� �� �� �� a el ��
kar är est
ont S b m ��� (11)
an c t k
N � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� Ins oneti ��� ��� (10)
le � � � � � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el � � � �
k e m r ö n
c b f ack ��� ��� �� ��� ��� pa äm rp nge �� ��� är �� �� �� �� S st ser fö ni ��� (9a)
För k
c r �� �� �� �� �� pa uk ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� VD ]��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � � ���� ���� � ���� ���� � � � � � �� � � � � � � � one � � � � �� �� �� �� För ni ins ti ��� (8
ch �� o e r ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� e ad �� b
��� (7
sad cer ngde
u ä � � rän m �� �� � � � � � � � eg red � � � � � � � � B �� ���� ��� ��� ��� ��� ��� ��� (7a) ���� ����
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 � ter � � �� � � � � � � � �� ket �� � ��� ��� � � �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ti ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5 ��
k
c �� pa �� �� �� � � � �� ��� �� ��� � � �
ngs upp )
För ni gr ��� (4
s
g � � � � � � � � in �� �� �� �� �� ) � �� �� � �� � �� �� �� �� �� �� ��
lassi cer od b
K fi k ��� (3
lass � � � � � ��� ��� � ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
K ��� (3a) � � �� � � �� ��� �� � �� � � � �� �� �� � � ��� �� �� �� �� � � ��� [ UPPH�� �� �� �� �
��� �� �� �� �� �� �� ���� ��� ��� � �� � ���� � �� �� ��� ����� �� ��� ��� �� �� �� � � � � � �� � �� � � �� � � ������ �� �� ���� �� �� ��� �� �� � �� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ����� �� ����� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� �� �� �� ���� ���� ��� �� � �� � �� � �� � �� ��� �� ���� �� �� ���� �� �� ��� �� � ����� �� � �� � �� � �� �� �� �� ���� �� �� � � � ���� ���� �� �� � �� �� �� � �� � �� ��� �� �� �� ��� �� �� �� � � ��� � ��� �� ��� �� � �� �� � � ��� � �� �� ��� � �� � � ��� ��� ��� ��� � ��� ��� ��� ��� �� � � �� �� � � � ��� ��� ��� �� �� �� ��� ���� � �� � �� ���� �� ���� � � ��� �� �� �� �� � �� � ��� ��� �� �� � � �� ��� � � �� � �� �� � �� � �� �� � �� � �� � � �� ��� ��� ��� ��� � ��� � � � � ������ �� ������� �� ��� �� �� � �� �� � �� �� � ����� ��� � �� � �� �� �� �� ���� � �� ���� � �� �� ����� �� �� �� �� �� �� � �� �� � �� �� ��� �� ����� �� ��� �� �� ��� �� �� �� � �� ��� ���� ���� ��� �� �� �� �� ���� �� ���� � � � ���� �� � � ��� � �� � �� �� ����� �� ����� �� �� ���� �� �� �� ���� �� �� �� ������� �� �� �� ��� ��� ��� � ���� ���� ��� ���� ��� ��� � � � �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� ��� � ��� � �� �� �� �� ��� �� �� � �� ������ � �� ����� � �� ���� ng ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� ��� �� � �� �� �� � ��� �� ��� �� � � ���� ���� ���� ��� ��� �� ��� ��� ��� � ��� ��� � ��� ��� �� ��� ��� vni �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� �� �� �� �� �� ���� �� �� ���� �� �� ri ��� �� � �� � �� ��� �� ����� � �� � �� ��� �� ��� �� ��� k � ��� ��� �� �� �� �� � ��� l 3 s ���� ���� ���� � �� ����� �� � �� � � �� �� �� �� �� �� ���� � � � ��� �� �� �� �� �� �� �� � �� � �� ��� be �� �� �� ��� �� � � � ���� �� � �� � de h ����� ����� ����� ��� ����� ����� ����� ��� ����� ����� ����� ��� ��� �� ������ �� �� �� �� � ���� � � �� � �� � ���� � ���� ���� � � � � � �� � � � ��� � � � ���� � ���� oc �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� � ��� �� �� � �� ��� ��� ��� ��� ��� �� ��� �� ��� ���� �� ���� S �� �� �� � � �� ����� �� �� �� � � �� �� �
ng �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� � � � � �� �� � �� � � �� � � �� � �� �� �� �� �� �� �� �� � � � � ��� ��� �� ���� ni �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� �� �� ��� � �� �� ��� �� �� � �� � ��� ��� ���� � �� m � � �� �� �� �� ���� ��� ���� ��� � � � � � �� ��� �� ��� � �� �� ���� � �� � �� �� � � RID nä �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� �� ��� �� ��� �� ��� � ��� � �� �� � �� e �� �� �� �� �� �� �� � � � � � ���� ���� �� � B ��� (2 �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� � �� ����� �� ���� �� ��� �� � � � � � �� � �� ��� � �� ��� � �� �� � ���� �� � ���� � � ��
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
447
01
ts r e
01 ighe m �� ��� ��� ��� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� �� rl ��
Fa num ��� (20)
� � � � � 2013 ress �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� xp � � � � � � � � � � � � � �
E gods ��� (19)
r
ö �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� �� � �� �� �� � �� �� �� �� � �� �� �� �� ��
f ng, ng n
ni ha g � � � � � � � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ser t tni s n �� � � � � � � � � � � � �� �� � � � �� � � � �� � � � � �� � � � �� � � � � �� � � � � � el s h ri �� por La los oc te �� (18) �� m �� äm ns � � � a k �� tr ul �� ��� �� est B ��� (17)
b
är ��� S llin �� �� �� o � �� �� K ��� (16) t � ���� por ri ��� o �� � � � � � � � � � � � � � � � � ns eg �� ��� ra � T kat ��� (15) � � �
�� ��� �� ��� ��
�� �� �� �� �� �� �� �� ��
äm ser ��� ��� ��� �� ��� ��� �� �� �� el �� nk är est �� �� �� �� a S b m ��� (13)
t ID
R � � d � � �� � �� �� �
kko ���� ���� ��� ��� �� ��� �� �� ���
an
T ��� (12)
r � � � � �� �� �� � � �� � �� � �� � �� � �� � ��
ch a
o äm ser �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� inra ��
är est el
kar S b m ��� (11)
an ontc t k
N � � � � � � � � U bul uk r �� tr �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
one
Ins ti ��� ��� (10)
le � �� � � � � � � äm ser al �� �� �� �� �� �� �� �� �� sam b �� ) est el r ng �� b �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� B m fö em ri �� (9
ng
ni el r n �� � � � � � �
kc e m ö
b f ack �� �� �� �� pa är äm rp nge �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� S st ser fö ni ��� (9a) �� För �
k
c uk r �� �� �� ��� �� �� �� �� pa ��� ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� � ��� � ��� ��� � ��� ��� VD ]��� ��� ��� ��� ��� ���
ngs tr �� ) � � � �� � �� � � �� � � �� � �� �� � � �� � � � � � � � � one ��� För ni ins ti ��� (8 ��
cho e �� ���� e r �� ) �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��
ad b
��� (7 ��� sad cer ngde � u ä � rän m � � eg red � � � � � � � � � � � B ��� ��� ��� ��� ���
��� (7a)
äm ser
är est el ) ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���
S b m ��� (6 � � � � � � � � � � ter �� �� �� �� �� �� �� �� � � �� �� �� ket �� ) �� ��� ��� ��� ��� �� �� ti �� �� �� �� �� �� �� �� �� �� E ��� (5
k
c �� pa � � �� ��� ��� �� ��� �� ��� ngs upp �� )
För ni gr ��� (4
s
g � � � in �� �� �� �� �� �� �� �� �� )b �� ��� ��� ��� � �� �� ��� ��� �
lassi cer od
K fi k ��� (3
lass ��� � � � � � ��� ��� � � � � � � � � �
K ��� (3a) �
�� ��� � ���� � �� ���
[ UPPH�� ���� �
�� � � � � � ������� ����� ��� �� �� �� �� � ����� ������ ���� � � � �� ��� ���� �� ���� �� � �� �� �� �� ��� ���� � ����� ����� �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� ��� � �� � � �� ��� �� ��� ��� ��� ���� �� ���� ��� � � � �� � �� �� �� �� �� �� �� � �� �� ��� �� �� � �� � � � ����� � ��� � ����� � � � �� �� �� � �� � � �� ��� ��� ��� � �� � �� � � � �� ���� �� � � � ��� ��� �� � �� � �� ��� ���� �� ��� ��� � �� �� �� � �� ��� �� � � �� � � �� ���� �� � �� ��� ng ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� �� �� vni �� � � � � � � ri ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���� �� �� �� �� �� �� ��� k � ���� � � � �� ���� �� � � � � l 3 s �� ��� � ��
�� ��� �� �� �� � � �� � � �� be � � �� � � � � � � ��� de h ���� �� � ����� � � � � � �
���� �� ��� � � S oc � ���� �� � � �� �� �� �� ������� ������� ������� �� ��� ���� ��� � � ��� � � ng �� ���� ���� �� �� �� �� �� �� ���� ni ���� � �� �� �� ���� � � � � m � ���� ���� ���� ���� �� �� � ������� ���� �� �� ���� �� �� ��� �� � � � �� � nä �� � �� �� �� �� � � � � � RID e ) �� � �� �� �� �� ���� � � � �
B ��� (2 � � �� � � � ��� � �� �� ��� �� ���� � ��� � � ��� � � ���
r n
RID/ )
UN (1 ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ���� ����
448
VD ]
[ UPPHÄ
449
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
3.2.2 Tabell B: Förteckning över farligt gods i alfabetisk ordning
Benämningarna på ämnen och föremål anges i alfabetisk ordning varvid inledande siffror eller prefix, såsom o-, m-, p-, n-, sec-, tert-, N-, alfa-, omega-, cis-, trans-, ej beaktas. Prefixen Bis- och Iso- har dock beaktats i den alfabetiska ordningen.
Kolumn ”NHM-kod” (Nomenclature Harmonisée Marchandises – Harmoniserad godsförteckning)
I denna kolumn anges godsets NHM-kod enligt den harmoniserade godsförteckningen (bilaga 3 till UIC normblad 221). Då NHM-koden för det farliga godset bestäms enligt principer som avviker från klassificeringsförfarandet i RID/RID-S är det inte alltid möjligt att för en ämnesbeteckning få fram en enda NHM-kod. Detta gäller i synnerhet gruppbenämningarna och N.O.S.-benämningarna. I dessa fall kan den riktiga NHMkoden endast hittas om den kemiska eller tekniska benämningen på godset är känd. Om den riktiga NHM-koden endast kan anges ofullständigt, är istället för de saknade siffrorna plustecken (”+”) angivna. I de fall då flera NHM-koder kommer ifråga anges i kolumner för NHM-kod två passande koder, varvid den tidigast passande koden anges först.
OTIF:s sekretariat har tilldelat NHM-koderna med stor noggrannhet. Det finns emellertid ingen garanti för att innehållet och de tekniska detaljerna är helt felfritt.
Uppgifterna i denna kolumn är inte rättsligt bindande
VD ]
[ UPPHÄ
450
Tabell B
Förteckning över farligt gods i alfabetisk ordning
VD ]
[ UPPHÄ
451
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| ACETAL 1088 | 291100 |
| ACETALDEHYD 1089 ACETALDEHYDOXIM 2332 | 291212 292800 |
| ACETON 1090 ACETONCYANHYDRIN, STABILISERAD 1541 | 291411 292690 |
| ACETONITRIL 1648 ACETONOLJOR 1091 | 292690 380700 |
| ACETYLBROMID 1716 ACETYLEN, LÖST 1001 | 291590 290129 |
| ACETYLEN, UTAN LÖSNINGSMEDEL 3374 ACETYLJODID 1898 | 290129 291590 |
| ACETYLKLORID 1717 ACETYLMETYLKARBINOL 2621 | 291590 291519 |
| ADIPONITRIL 2205 AEROSOLER 1950 | 292690 ++++++ |
| AKRIDIN 2713 | 293399 |
| AKROLEIN, DIMER, STABILISERAD 2607 AKROLEIN, STABILISERAD 1092 | 293299 291219 |
| AKRYLAMID, FAST 2074 AKRYLAMID, LÖSNING 3426 | 292419 292419 |
| AKRYLNITRIL, STABILISERAD 1093 AKRYLSYRA, STABILISERAD 2218 | 292610 291611 |
| aktinolit 2590 AKTIVATORER, EXPLOSIVA 0381 | 252400 930630 |
| AKTIVATORER, EXPLOSIVA 0275 AKTIVATORER, EXPLOSIVA 0276 | 930630 930630 |
| AKTIVATORER, EXPLOSIVA 0323 AKTIVT KOL 1362 | 930630 380210 |
| ALDEHYDER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 1988 ALDEHYDER, N.O.S. 1989 | 2912++ 2912++ |
| ALDOL 2839 ALKALIMETALLAMALGAM, FAST 3401 | 291230 285300 |
| ALKALIMETALLAMALGAM, FLYTANDE 1389 ALKALIMETALLAMIDER 1390 | 285300 285300 |
| ALKALIMETALLDISPERSION 1391 | 280511 |
ALKALIMETALLDISPERSION, BRANDFARLIG 3482 VD ] 280519
ALKALIMETALLEGERING, FLYTANDE, N.O.S. 1421 280519 ALKALOIDER, FASTA, N.O.S. 1544 2939++ ALKALOIDER, FLYTANDE, N.O.S. 3140 2939++ ALKALOIDSALTER, FASTA, N.O.S. 1544 2939++ ALKALOIDSALTER, FLYTANDE, N.O.S. 3140 2939++
| ALKOHOLATER AV ALKALIMETALLER, SJÄLVUPPHETTANDE, 3206 FRÄTANDE, N.O.S. | 290519 |
| ALKOHOLATER AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, N.O.S. 3205 ALKOHOLATER, LÖSNING i alkohol, N.O.S. 3274 | 290519 290519 |
| ALKOHOLER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 1986 ALKOHOLER, N.O.S. 1987 | 2905++ 2905++ |
| ALKOHOLHALTIGA DRYCKER, med mer än 70 volym-% alkohol 3065 ALKYLFENOLER, FASTA, N.O.S. (inklusive C2 - C12 homologer) 2430 | 2208++ 290719 |
| ALKYLFENOLER, FLYTANDE, N.O.S. (inklusive C2 - C12 homologer) 3145 | 290719 |
| ALKYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri svavelsyra 2585 ALKYLSULFONSYROR, FASTA, med mer än 5 % fri svavelsyra 2583 | 290410 290410 |
| ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE, med högst 5 % fri svavelsyra 2586 | 290410 |
| ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE, med mer än 5 % fri svavelsyra 2584 | 290410 |
| ALKYLSVAVELSYROR 2571 | 290410 |
| ALLYLACETAT 2333 ALLYLALKOHOL 1098 | 291539 290529 |
ALLYLAMIN [ UPPHÄ2334 292119
ALLYLBROMID 1099 290330 ALLYLETYLETER 2335 290919 ALLYLFORMIAT 2336 291513 ALLYLGLYCIDYLETER 2219 291090 ALLYLISOTIOCYANAT, STABILISERAD 1545 293090 ALLYLJODID 1723 290330 ALLYLKLORFORMIAT 1722 291590 ALLYLKLORID (3-Klorpropen) 1100 290329 ALLYLTRIKLORSILAN, STABILISERAD 1724 293100 ALUMINIUMBORHYDRID 2870 285000 ALUMINIUMBORHYDRID I APPARATER 2870 285000 ALUMINIUMBROMID, VATTENFRI 1725 282759 ALUMINIUMBROMIDLÖSNING 2580 282759 ALUMINIUMFOSFID 1397 284800 ALUMINIUMFOSFIDPESTICID 3048 380810 ALUMINIUMHYDRID 2463 285000 ALUMINIUMKARBID 1394 284990 ALUMINIUMKISELJÄRNPULVER 1395 760120 ALUMINIUMKISELPULVER, EJ YTBELAGT 1398 285000
452
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| ALUMINIUMKLORID, VATTENFRI 1726 ALUMINIUMKLORIDLÖSNING 2581 | 282732 282732 |
| ALUMINIUMNITRAT 1438 ALUMINIUMPULVER, EJ YTBELAGT 1396 | 283429 760310 |
| ALUMINIUMPULVER, YTBELAGT 1309 ALUMINIUMRESINAT 2715 | 760310 380620 |
| AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FAST 3402 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FLYTANDE 1392 | 285300 285300 |
| AMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2733 AMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. 3259 | 2921++ 2921++ |
| AMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S 2734 AMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S 2735 | 2921++ 2921++ |
| 2-AMINO-5-DIETYLAMINPENTAN 2946 2-AMINO-4,6-DINITROFENOL, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten 3317 | 292129 292229 |
| 2-(2-AMINOETOXI)ETANOL 3055 | 292250 |
| AMINOFENOLER (o-, m-, p-) 2512 2-AMINO-4-KLORFENOL 2673 | 292229 292229 |
| N-AMINOETYLPIPERAZIN 2815 AMINOPYRIDINER (o-, m-, p-) 2671 | 293399 293339 |
| AMMONIAK, VATTENFRI 1005 AMMONIAKACETALDEHYD 1841 | 281410 292219 |
| AMMONIAKLÖSNING i vatten, densitet mindre än 0,880 kg/l vid 15°C, 3318 med över 50 % ammoniak | 281420 |
| AMMONIAKLÖSNING i vatten, densitet mindre än 0,880 kg/l vid 15ºC, 2073 med över 35 % men högst 50 % ammoniak AMMONIAKLÖSNING i vatten, relativ densitet mellan 0,880 och 0,957 2672 vid 15°C, med över 10 % men högst 35 % ammoniak | 281420 281420 |
| AMMONIUMARSENAT 1546 | 284290 |
| AMMONIUMBISULFAT 2506 AMMONIUMDIKROMAT 1439 | 283329 284150 |
| AMMONIUMDINITRO-o-KRESOLAT, FAST 1843 AMMONIUMDINITRO-o-KRESOLATLÖSNING 3424 | 290890 290890 |
| AMMONIUMFLUORID 2505 AMMONIUMKISELFLUORID 2854 | 282611 282690 |
AMMONIUMMETAVANADAT 2859 VD ] 284190
AMMONIUMNITRAT innehållande mer än 0.2% brännbara ämnen, 0222 310230 inklusive organiska ämnen beräknade som kol, med uteslutande av 310510 varje annat tillsatt ämne AMMONIUMNITRAT, EMULSION, mellanprodukt för tillverkning av 3375 360200 sprängämnen AMMONIUMNITRAT, FLYTANDE, het koncentrerad lösning, med en 2426 310230 koncentration över 80 % men högst 93 % AMMONIUMNITRAT, GEL, mellanprodukt för tillverkning av 3375 360200 sprängämnen AMMONIUMNITRAT, med högst 0,2 % totalmängd brännbara ämnen 1942 310230 (beräknat på alla ingående organiska ämnens kolinnehåll), fritt från 310510 andra tillsatta ämnen AMMONIUMNITRAT, SUSPENSION, mellanprodukt för tillverkning av 3375 360200 sprängämnen AMMONIUMNITRATHALTIGT GÖDSELMEDEL 2067 310520 Ammoniumnitrathaltigt gödselmedel 2071 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 310520 AMMONIUMPERKLORAT 1442 282990 AMMONIUMPERKLORAT 0402 282990 AMMONIUMPERSULFAT 1444 283340 AMMONIUMPIKRAT, FUKTAD, med minst 10 vikt-% vatten 1310 290890 AMMONIUMPIKRAT, torr eller fuktad med mindre än 10 vikt-% vatten 0004 290890 AMMONIUMPOLYSULFIDLÖSNING [ UPPHÄ2818 283090
AMMONIUMPOLYVANADAT 2861 284190 AMMONIUMSULFIDLÖSNING 2683 283090 AMMONIUMVÄTEDIFLUORID, FAST 1727 282611 AMMONIUMVÄTEDIFLUORIDLÖSNING 2817 282611 AMMONIUMVÄTESULFAT 2506 283329 AMMUNITION, GIFTIG, ICKE EXPLOSIV, utan centralladdning eller 2016 930690 separeringsladdning, ej apterad
| AMMUNITION, GIFTIG, med central-, separerings- eller drivladdning | 0020 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| AMMUNITION, GIFTIG, med central-, separerings- eller drivladdning amosit | 0021 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 2212 252400 |
| AMYLACETATER AMYLAMINER | 1104 291590 1106 292119 |
| AMYLBUTYRATER n-AMYLEN | 2620 291590 1108 290129 |
| AMYLFORMIATER AMYLKLORIDER | 1109 291513 1107 290319 |
| AMYLMERKAPTANER | 1111 293090 453 |
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| n-AMYLMETYLKETON 1110 AMYLNITRATER 1112 | 291419 292090 |
| AMYLNITRIT 1113 AMYLSYRAFOSFAT 2819 | 292090 291990 |
| AMYLTRIKLORSILAN 1728 ANILIN 1547 | 293100 292141 |
| ANILINHYDROKLORID 1548 ANISIDINER 2431 | 292141 292229 |
| ANISOL 2222 ANISOYLKLORID 1729 | 290930 291899 |
| ANORDNINGAR VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- 0249 eller drivladdning | 930690 |
| ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- 0248 eller drivladdning | 930690 |
| ANSKJUTNINGSAMMUNITION 0363 ANTIKNACKNINGSMEDEL FÖR MOTORBRÄNSLE 1649 | 930690 293100 |
| ANTIKNACKNINGSMEDEL FÖR MOTORBRÄNSLE, BRANDFARLIGT 3483 | 381111 |
| ANTIMONFÖRENING OORGANISK, FAST, N.O.S. 1549 | 28++++ |
| ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FLYTANDE, N.O.S. 3141 ANTIMONKALIUMTARTRAT 1551 | 28++++ 291813 |
| ANTIMONLAKTAT 1550 ANTIMONPENTAFLUORID 1732 | 291811 282619 |
| ANTIMONPENTAKLORID, FLYTANDE 1730 ANTIMONPENTAKLORIDLÖSNING 1731 | 282739 282739 |
| ANTIMONPULVER 2871 ANTIMONTRIKLORID 1733 | 811010 282739 |
| ANTIMONVÄTE 2676 Antofyllit 2590 | 285000 252400 |
| ANTÄNDMEDEL 0316 ANTÄNDMEDEL 0317 | 360300 360300 |
| ANTÄNDMEDEL 0368 ANTÄNDNINGSRÖR 0103 | 360300 360300 |
| ANTÄNDNINGSTRÅD 0066 ARGON, KOMPRIMERAD 1006 | 360300 280421 |
ARGON, KYLD, FLYTANDE 1951 VD ] 280421 ARSENIK 1558 280480 ARSENIKHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2759 3808++
| ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2760 flampunkt under 23 ºC | 3808++ |
| ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2994 | 3808++ |
| ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 2993 flampunkt minst 23 ºC | 3808++ |
| ARSENIKBROMID 1555 ARSENIKDAMM 1562 | 281290 280480 |
| ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S., oorganisk, inklusive arsenater, 1557 n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider, n.o.s. ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S., oorganisk, inklusive 1556 arsenater, n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider, n.o.s. | 284290 284290 |
| ARSENIKPENTOXID 1559 | 282590 |
| ARSENIKSYRA, FAST 1554 ARSENIKSYRA, FLYTANDE 1553 | 281119 281119 |
| ARSENIKTRIKLORID 1560 ARSENIKTRIOXID 1561 | 281210 282590 |
| ARSENIKVÄTE 2188 ARSIN 2188 | 285000 285000 |
| ARYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri svavelsyra 2585 ARYLSULFONSYROR, FASTA, med mer än 5 % fri svavelsyra 2583 | 290410 290410 |
ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE, med högst 5 % fri svavelsyra[ UPPHÄ2586 290410
ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE, med mer än 5 % fri svavelsyra 2584 290410 ASBEST, BLÅ (krokidolit) 2212 252400 ASBEST, BRUN (amosit, mysorit) 2212 252400 ASBEST, VIT (krysotil, aktinolit, antofyllit eller tremolit) 2590 252400 Avfall, som innehåller brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60°C 3175
AZODIKARBONAMID 3242 292700 BARIUM 1400 292700 BARIUMAZID, FUKTAD med minst 50 vikt-% vatten. 1571 285000 BARIUMAZID, torr eller fuktad med mindre än 50 vikt-% vatten 0224 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 282990 BARIUMBROMAT 2719 282990 BARIUMCYANID 1565 283719 BARIUMFÖRENING, N.O.S. 1564 ++++++ BARIUMHYPOKLORIT, med mer än 22 % aktivt klor 2741 282890 BARIUMKLORAT, FAST 1445 282919 BARIUMKLORATLÖSNING 3405 282919 BARIUMLEGERINGAR, PYROFORA 1854 280519 BARIUMNITRAT 1446 283429 BARIUMOXID 1884 281630
454
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| BARIUMPERKLORAT, FAST 1447 BARIUMPERKLORATLÖSNING 3406 | 282990 282990 |
| BARIUMPERMANGANAT 1448 BARIUMPEROXID 1449 | 284169 281640 |
| Batteridrivet fordon eller batteridriven utrustning 3171 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S, se även särbestämme Batterier som innehåller litium, se "Litiumjonbatterier" och "Litiumbatterier" | ++++++ |
| Batterier, nickelmetallhydrid 3496 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S | 850680 |
| BATTERIER SOM INNEHÅLLER NATRIUM 3292 BATTERIER, TORRA, INNEHÅLLANDE KALIUMHYDROXID I FAST 3028 FORM, för lagring av elektricitet | 8506++ 8507++ |
| BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED ALKALISK LÖSNING för lagring av 2795 elektricitet | 8507++ |
| BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED SYRA för lagring av elektricitet 2794 BATTERIER, VÅTA, SLUTNA för lagring av elektricitet 2800 | 8507++ 8507++ |
| BATTERISYRA, FLYTANDE 2796 BATTERIVÄTSKA, ALKALISK 2797 | 280700 2825++ |
| BENSALDEHYD 1990 BENSEN 1114 | 291221 270710 |
| BENSENSULFONYLKLORID 2225 BENSIDIN 1885 | 290490 292159 |
| BENSIN 1203 BENSOKINON 2587 | 272+00 291469 |
| BENSONITRIL 2224 BENSOTRIFLUORID 2338 | 292690 290369 |
| BENSOTRIKLORID 2226 BENSOYLKLORID 1736 | 290369 291632 |
| BENSYLBROMID 1737 BENSYLDIMETYLAMIN 2619 | 290369 292149 |
| BENSYLIDENKLORID 1886 BENSYLJODID 2653 | 290369 290369 |
| BENSYLKLORFORMIAT 1739 BENSYLKLORID 1738 | 291590 290369 |
Beredningar, som innehåller brandfarliga vätskor med flampunkt högst 3175 60°C BERGSPRÄCKNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, utan 0099 VD ] 930690
sprängkapsel, för oljeborrhål BERYLLIUMPULVER 1567 811212 BERYLLIUMFÖRENING, N.O.S. 1566 28++++ BERYLLIUMNITRAT 2464 283429 Bhusa 1327 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 121300 BICYKLO-(2,2,1)-HEPTA-2,5-DIEN, STABILISERAD 2251 290219 (BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. 3291 382530 BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B 3373 ++++++ BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMSMÄLTNING 3170 262040 BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMÅTERSMÄLTNING 3170 262040 BIPYRIDYLPESTICID, FAST, GIFTIG 2781 380893 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2782 380893 flampunkt under 23 ºC BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3016 380893 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG , 3015 380893 flampunkt minst 23 ºC BISULFATER, VATTENLÖSNING 2837 283329 BISULFITER, VATTENLÖSNING, N.O.S. 2693 283220 Bitumenlösningar vid eller över 100 °C och under dess flampunkt 3257 271490
Bitumenlösningar med flampunkt över 60°C, vid eller över dess 3256 271490 flampunkt Bitumenlösningar med flampunkt högst 60 ºC [ UPPHÄ1999 271490
BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP A 0081 360100 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP B 0082 360200 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP B 0331 360200 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP C 0083 360200 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP D 0084 360200 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP E 0241 360200 BLANDSPRÄNGÄMNE, TYP E 0332 360200 BLIXTLJUSPATRONER 0049 360490 BLIXTLJUSPATRONER 0050 360490 BLIXTLJUSPULVER 0094 360490 BLIXTLJUSPULVER 0305 360490 BLOSS, YTTÄCKANDE 0092 360490 BLOSS, YTTÄCKANDE 0418 360490 BLOSS, YTTÄCKANDE 0419 360490 BLYACETAT 1616 291529 BLYARSENATER 1617 284290 BLYARSENITER 1618 284290 BLYAZID, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av 0129 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT vatten och alkohol
455
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| BLYCYANID 1620 BLYDIOXID 1872 | 283719 282490 |
| BLYFOSFIT, DIBASISK 2989 BLYFÖRENING, LÖSLIG, N.O.S. 2291 | 283510 28++++ |
| BLYNITRAT 1469 BLYPERKLORAT, FAST 1470 | 283429 282990 |
| BLYPERKLORATLÖSNING 3408 BLYSTYFNAT, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av 0130 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT vatten och alkohol | 282990 |
| BLYSULFAT med mer än 3 % fri syra 1794 | 283329 |
BLYTRINITRORESORCINAT, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten 0130 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT eller blandning av vatten och alkohol BOMBER INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, med 0399 930690 sprängladdning BOMBER INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, med 0400 930690 sprängladdning BOMBER, med sprängladdning 0033 930690 BOMBER, med sprängladdning 0034 930690 BOMBER, med sprängladdning 0035 930690 BOMBER, med sprängladdning 0291 930690 BOMULL, VÅT 1365 520100 520300 BOMULLSAVFALL, OLJIGA 1364 5202++ BORAT OCH KLORATBLANDNING 1458 284290 BORNEOL 1312 290619 BORTRIBROMID 2692 281290 BORTRIFLUORID 1008 284200 BORTRIFLUORIDDIETYLETERAT 2604 284200 BORTRIFLUORIDDIHYDRAT 2851 281290 BORTRIFLUORIDDIMETYLETERAT 2965 294200 BORTRIFLUORID-PROPIONSYRAKOMPLEX, FAST 3420 294200 BORTRIFLUORID-PROPIONSYRAKOMPLEX, FLYTANDE 1743 850680 BORTRIFLUORID-ÄTTIKSYRAKOMPLEX, FAST 3419 294200 BORTRIFLUORID-ÄTTIKSYRAKOMPLEX, FLYTANDE 1742 294200 BORTRIKLORID 1741 281210 BRANDAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0009 VD ] 930690
drivladdning BRANDAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0010 930690 drivladdning BRANDAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0300 930690 drivladdning BRANDAMMUNITION, VIT FOSFOR, med 0243 930690 central-, separerings- eller drivladdning BRANDAMMUNITION, VIT FOSFOR, med 0244 930690 central-, separerings- eller drivladdning BRANDAMMUNITION, vätska eller gel, med 0247 930690 central-,separerings-eller drivladdning BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3286 ++++++ BRANDFARLIG VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. 2924 ++++++ BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S. 1992 ++++++ BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (ångtryck vid 50°C över 175 kPa) 1993 ++++++
| BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, OORGANISKT, N.O.S. 3180 | 28++++ |
| BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S. 2925 | 29++++ |
| BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, GIFTIGT, OORGANISKT, N.O.S. 3179 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, GIFTIGT, ORGANISKT, N.O.S. 2926 | 28++++ 29++++ |
| BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, OORGANISKT, N.O.S. 3178 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. 1325 | 28++++ 29++++ |
| BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, SMÄLT, N.O.S. 3176 | 29++++ |
BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S.[ UPPHÄ3097 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
BRANDSLÄCKARE, med komprimerad eller kondenserad gas 1044 842410 BRANDSLÄCKARLADDNING, frätande vätska 1774 381300 BRASTÄNDARE FASTA, med brandfarlig vätska 2623 360690 BROM eller BROMLÖSNING 1744 280130 BROMACETON 1569 291470 BROMACETYLBROMID 2513 291590 BROMATER, OORGANISKA, N.O.S. 1450 282990 BROMATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3213 282990 BROMBENSEN 2514 290369 BROMBENSYLCYANIDER, FASTA 3449 292690 BROMBENSYLCYANIDER, FLYTANDE 1694 292690 1-BROMBUTAN 1126 290330 2-BROMBUTAN 2339 290330 2-BROMETYLETYLETER 2340 290919 BROMKLORID 2901 281210 BROMKLORMETAN 1887 290344 1-BROM-3-KLORPROPAN 2688 290344 1-BROM-3-METYLBUTAN 2341 290330 BROMMETYLPROPANER 2342 290330
456
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| BROMNITROBENSENER, FASTA 3459 BROMNITROBENSENER, FLYTANDE 2732 | 290490 290490 |
| 2-BROM-2-NITROPROPAN-1,3-DIOL 3241 BROMOFORM 2515 | 290559 290330 |
| BROMPENTAFLUORID 1745 2-BROMPENTAN 2343 | 281290 290330 |
| BROMPROPANER 2344 3-BROMPROPYN 2345 | 290330 290330 |
| BROMTRIFLUORETYLEN 2419 BROMTRIFLUORID 1746 | 290349 281290 |
| BROMTRIFLUORMETAN 1009 BROMVÄTESYRA 1788 | 290346 281119 |
| BROMÄTTIKSYRA, FAST 3425 BROMÄTTIKSYRA, LÖSNING 1938 | 291590 291590 |
| BRUCIN 1570 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande brandfarlig vätska 3473 | 2939++ 8473++ |
| BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande frätande ämnen 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande kondenserad brandfarlig 3478 gas | 8473++ 8473++ |
| BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande vattenreaktiva ämnen 3476 | 8473++ |
| BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande väte i en metallhydrid 3479 | 8473++ |
| BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3473 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande brandfarliga vätskor | 847+++ |
| BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande frätande ämnen | 847+++ |
| BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3478 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande kondenserad brandfarlig gas | 847+++ |
| BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3476 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande vattenreaktiva ämnen | 847+++ |
| BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING eller 3479 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, VD ] | 847+++ |
innehållande väte i en metallhydrid Bränslecellsmotor eller -fordon med brandfarlig gas eller brandfarlig 3166 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 8407++ vätska som drivmedel BRÄNSLETANK TILL HYDRAULAGGREGAT AVSETT FÖR 3165 880330 FLYGPLAN (med en blandning av vattenfri hydrazin och metylhydrazin) (drivmedel M86) BUTADIENER, STABILISERADE (1,2-butadien) 1010 290129 BUTADIENER, STABILISERADE (1,3-butadien) 1010 290129
| BUTADIENER OCH KOLVÄTEN, BLANDNING, STABILISERAD, med 1010 ett ångtryck vid 70°C på högst 1,1 MPa (11 bar) och en densitet vid 50°C på minst 0,525 kg/l | 290129 |
| BUTAN 1011 | 290110 271113 |
| BUTANDION 2346 | 291419 |
| BUTANOLER 1120 | 290514 290513 |
| 2-BUTANON 1193 1-BUTEN 1012 | 291412 290123 |
| cis-2-BUTEN 1012 trans-2-BUTEN 1012 | 290123 290123 |
| BUTENER, BLANDNING 1012 BUTYLACETATER 1123 [ UPPHÄ | 200123 291533 291539 |
| BUTYLAKRYLATER, STABILISERADE 2348 n-BUTYLAMIN 1125 | 291612 292119 |
| N-BUTYLANILIN 2738 BUTYLBENSENER 2709 | 292142 290290 |
| tert-BUTYLCYKLOHEXYLKLORFORMIAT 2747 1,2-BUTYLENOXID, STABILISERAD 3022 | 291590 291090 |
| n-BUTYLFORMIAT 1128 tert-BUTYLHYPOKLORIT 3255 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT | 291513 |
| N-n-BUTYLIMIDAZOL 2690 n-BUTYLISOCYANAT 2485 | 293329 292910 |
| tert-BUTYLISOCYANAT 2484 N-BUTYLKLORFORMIAT 2743 | 292910 291590 |
| BUTYLMERKAPTAN 2347 n-BUTYLMETAKRYLAT, STABILISERAD 2227 | 293090 291614 |
| BUTYLMETYLETER 2350 BUTYLNITRITER 2351 | 290919 292090 |
| BUTYLPROPIONATER 1914 BUTYLSYRAFOSFAT 1718 | 291550 291990 |
| BUTYLTOLUENER 2667 | 290290 457 |
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| BUTYLTRIKLORSILAN 1747 5-tert-BUTYL-2,4,6-TRINITRO-m-XYLEN 2956 | 293100 290420 |
| BUTYLVINYLETER, STABILISERAD 2352 1,4-BUTYNDIOL 2716 | 290919 290539 |
| BUTYRALDEHYD 1129 BUTYRALDOXIM 2840 | 291219 292800 |
| BUTYRSYRAANHYDRID 2739 BUTYRONITRIL 2411 | 291590 292690 |
| BUTYRSYRA 2820 BUTYRYLKLORID 2353 | 291560 291590 |
| BÄLTESFÖRSTRÄCKARE 0503 BÄLTESFÖRSTRÄCKARE 3268 | 870895 870895 |
| CELLER SOM INNEHÅLLER NATRIUM 3292 CELLULOID i block, stänger, blad, rör etc., dock inte rester 2000 | 8506++ 391290 |
| CELLULOID, RESTER 2002 CENTRALLADDNINGAR, explosiva 0043 | 391590 930690 |
| CERIUM, plattor, tackor, stänger 1333 CERIUM, spånor eller pulver (kornigt) 3078 | 280530 280530 284610 |
| CESIUM 1407 | 280519 |
| CESIUMHYDROXID 2682 CESIUMHYDROXIDLÖSNING 2681 | 282590 282590 |
| CESIUMNITRAT 1451 CYANBROMID 1889 | 283429 285300 |
| CYANIDER, OORGANISKA, FASTA N.O.S. 1588 CYANIDLÖSNING, N.O.S. 1935 | 283719 283719 |
| CYANKLORID, STABILISERAD 1589 CYANURKLORID 2670 | 285300 293369 |
| CYANVÄTE, LÖSNING I ALKOHOL med högst 45% vätecyanid 3294 CYANVÄTE, STABILISERAD med mindre än 3 % vatten och 1614 absorberat av ett inert, poröst material | 281119 281119 |
| CYANVÄTE, STABILISERAD, med mindre än 3 % vatten 1051 | 281119 |
| CYANVÄTE, VATTENLÖSNING med högst 20 % vätecyanid 1613 CYANVÄTESYRA, VATTENLÖSNING med högst 20 % vätecyanid 1613 | 281119 281119 |
| CYKLOBUTAN 2601 | 290219 |
CYKLOBUTYLKLORFORMIAT 2744 VD ] 291590
1,5,9-CYKLODODEKATRIEN 2518 290219 CYKLOHEPTAN 2241 290219 CYKLOHEPTATRIEN 2603 290219 CYKLOHEPTEN 2242 290219 CYKLOHEXAN 1145 290211 CYKLOHEXANON 1915 291422 CYKLOHEXEN 2256 290219 CYKLOHEXENYLTRIKLORSILAN 1762 293100 CYKLOHEXYLACETAT 2243 291539 CYKLOHEXYLAMIN 2357 292130 CYKLOHEXYLISOCYANAT 2488 292910 CYKLOHEXYLMERKAPTAN 3054 293090 CYKLOHEXYLTRIKLORSILAN 1763 293100 CYKLOOKTADIENER 2520 290219 CYKLOOKTADIENFOSFINER 2940 293100 CYKLOOKTATETRAEN 2358 290219 CYKLONIT I BLANDNING MED 0391 360200 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN (OKTOGEN, HMX), FUKTAD, med minst 15 vikt-% vatten eller DESENSIBILISERAD med minst 10 vikt-% desensibiliseringsmedel CYKLONIT, OKÄNSLIGGJORD 0483 293369 CYKLONIT, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 0072 293369 CYKLOPENTAN [ UPPHÄ1146 290219
CYKLOPENTANOL 2244 290619 CYKLOPENTANON 2245 291429 CYKLOPENTEN 2246 290219 CYKLOPROPAN 1027 290219 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN, OKÄNSLIGGJORD 0484 293369
| CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN, FUKTAD med minst 15 0226 vikt-% vatten | 293369 |
| CYKLOTRIMETYLENTRINITRAMIN I BLANDNING MED 0391 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN (OKTOGEN, HMX), FUKTAD, med minst 15 vikt-% vatten eller DESENSIBILISERAD med minst 10 vikt-% desensibiliseringsmedel | 360200 |
| CYKLOTRIMETYLENTRINITRAMIN, OKÄNSLIGGJORD 0483 CYKLOTRIMETYLENTRINITRAMIN, FUKTAD med minst 15 vikt-% 0072 vatten | 293369 293369 |
| DEFLAGRERANDE METALLSALTER AV AROMATISKA 0132 NITROFÖRENINGAR, N.O.S. | 290890 |
| DEKABORAN 1868 DEKAHYDRONAFTALEN 1147 | 285000 290219 |
| n-DEKAN 2247 | 290110 |
458
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| DESINFEKTIONSMEDEL, FAST, GIFTIGT, N.O.S. 1601 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 3142 | 380894 380894 |
| DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 1903 DETONERANDE STUBIN MED SVAG VERKAN, rörstubin 0104 | 380894 360300 |
| DETONERANDE STUBIN, flexibel 0065 DETONERANDE STUBIN, flexibel 0289 | 360300 360300 |
| DETONERANDE STUBIN, rörstubin 0102 DETONERANDE STUBIN, rörstubin 0290 | 360300 360300 |
| DEUTERIUM, KOMPRIMERAD 1957 DIACETONALKOHOL, kemiskt ren 1148 | 284590 291440 |
| DIACETONALKOHOL, teknisk 1148 DIALLYLAMIN 2359 | 291440 292119 |
| DIALLYLETER 2360 4,4-DIAMINDIFENYLMETAN 2651 | 290919 292159 |
| 2,4-DIAMINOTOLUEN, FAST 1709 2,4-DIAMINOTOLUENLÖSNING 3418 | 292151 292151 |
| DI-n-AMYLAMIN 2841 DIAZODINITROFENOL, FUKTAD, med minst 0074 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 40 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol | 292119 |
| DIBENSYLDIKLORSILAN 2434 | 293100 |
| DIBORAN 1911 1,2-DIBROM-3-BUTANON 2648 | 285000 291470 |
| DIBROMDIFLUORMETAN 1941 DIBROMKLORPROPANER 2872 | 290347 290349 |
| DIBROMMETAN 2664 DI-n-BUTYLAMIN 2248 | 290330 292119 |
| DIBUTYLETANOLAMIN 2873 DIBUTYLETRAR 1149 | 292219 290919 |
| DICYAN 1026 DICYKLOHEXYLAMIN 2565 | 292690 292130 |
| DICYKLOHEXYLAMMONIUMNITRIT 2687 DICYKLOPENTADIEN 2048 | 292130 290219 |
| 1,2-DI-(DIMETYLAMINO)-ETAN 2372 DIDYMIUMNITRAT 1465 | 292129 283429 |
| DIESELBRÄNSLE 1202 | 274100 |
DIESELOLJA 1202 VD ] 274100
DIETOXIMETAN 2373 291100 3,3-DIETOXIPROPEN 2374 291100 N,N-DIETYLANILIN 2432 292142 DIETYLAMIN 1154 292119 2-DIETYLAMINOETANOL 2686 292219 3-DIETYLAMINOPROPYLAMIN 2684 292129 DIETYLBENSEN 2049 290290 DIETYLDIKLORSILAN 1767 293100 DIETYLENGLYKOLDINITRAT, OKÄNSLIGGJORD, med minst 25 vikt- 0075 292090 % icke-flyktigt, vattenolösligt flegmatiseringsmedel DIETYLENTRIAMIN 2079 292129 DIETYLETER 1155 290911 N,N-DIETYLETYLENDIAMIN 2685 292129 DIETYLKARBONAT 2366 292090 DIETYLKETON 1156 291419 DIETYLSULFAT 1594 292090 DIETYLSULFID 2375 293090 DIETYLTIOFOSFORYLKLORID 2751 292019 DIFENYLAMINKLORARSIN 1698 293499 DIFENYLDIKLORSILAN 1769 293100 DIFENYLKLORARSIN, FAST 3450 293100 DIFENYLKLORARSIN, FLYTANDE 1699 293100 DIFENYLMETYLBROMID [ UPPHÄ1770 290390
1,1-DIFLUORETAN 1030 290330 1,1-DIFLUORETEN (1,1-DIFLUORETYLEN) 1959 290330 DIFLUORFOSFORSYRA, VATTENFRI 1768 281119 DIFLUORMETAN 3252 290330 2,3-DIHYDROPYRAN 2376 293299 DIISOBUTYLAMIN 2361 292119 DIISOBUTYLEN, ISOMERISKA FÖRENINGAR 2050 290129 DIISOBUTYLKETON 1157 291419 DIISOOKTYLSYRAFOSFAT 1902 291990 DIISOPROPYLAMIN 1158 292119 DIISOPROPYLETER 1159 290919 DIKETEN, STABILISERAD 2521 293229 1,3-DIKLORACETON 2649 291470 DIKLORACETYLKLORID 1765 291590 DIKLORANILINER, FASTA 3442 292142 DIKLORANILINER, FLYTANDE 1590 292142 o-DIKLORBENSEN 1591 290361 2,2-DIKLORDIETYLETER 1916 290919 DIKLORDIFLUORMETAN 1028 290342
459
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| DIKLORDIFLUORMETAN OCH 1,1-DIFLUORETAN, AZEOTROP 2602 BLANDNING med ca 74% diklordifluormetan | 382478 |
| Diklordifluormetan och etylenoxid, blandning 3070 DIKLORDIMETYLETER, SYMMETRISK 2249 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT | 380850 |
| 1,1-DIKLORETAN 2362 1,2-DIKLORETEN 1150 | 290319 290329 |
| 1,2-DIKLORETYLEN 1150 DIKLORFENYLISOCYANATER 2250 | 290329 292910 |
| DIKLORFENYLTRIKLORSILAN 1766 DIKLORFLUORMETAN 1029 | 293100 290349 |
| DIKLORISOCYANURSYRA, TORR 2465 DIKLORISOCYANURSYRASALTER 2465 | 293369 293369 |
| DIKLORISOPROPYLETER 2490 DIKLORMETAN 1593 | 290919 290312 |
| 1,1-DIKLOR-1-NITROETAN 2650 DIKLORPENTANER 1152 | 290490 290319 |
| 1,2-DIKLORPROPAN 1279 1,3-DIKLOR-2-PROPANOL 2750 | 290319 290559 |
| DIKLORPROPENER 2047 DIKLORSILAN 2189 | 290329 281290 |
| 1,2-DIKLOR-1,1,2,2-TETRAFLUORETAN 1958 DIKLORÄTTIKSYRA 1764 | 290344 291540 |
| DIKVÄVEOXID 1070 DIKVÄVEOXID, KYLD, FLYTANDE 2201 | 281129 281129 |
| DIKVÄVETETROXID 1067 KVÄVETRIOXID 2421 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT | 281129 |
| 1,1-DIMETOXIETAN 2377 1,2-DIMETOXIETAN 2252 | 291100 290919 |
| N,N-DIMETYLANILIN 2253 DIMETYLAMIN, VATTENFRI 1032 | 292142 292111 |
| DIMETYLAMIN, VATTENLÖSNING 1160 2-DIMETYLAMINOACETONITRIL 2378 | 292111 292690 |
| 2-DIMETYLAMINOETANOL 2051 2-DIMETYLAMINOETYLAKRYLAT 3302 | 292219 292219 |
| 2-DIMETYLAMINOETYLMETAKRYLAT 2522 | 292219 |
2,3-DIMETYLBUTAN 2457 VD ] 290110
1,3-DIMETYLBUTYLAMIN 2379 292119 DIMETYLCYKLOHEXANER 2263 290219 DIMETYLCYKLOHEXYLAMIN 2264 292130 DIMETYLDIETOXISILAN 2380 293100 DIMETYLDIKLORSILAN 1162 293100 DIMETYLDIOXANER 2707 293299 DIMETYLDISULFID 2381 293090 DIMETYLETER 1033 290919 N,N-DIMETYLFORMAMID 2265 292419 DIMETYLHYDRAZIN, OSYMMETRISK 1163 292800 DIMETYLHYDRAZIN, SYMMETRISK 2382 292800 DIMETYLKARBAMOYLKLORID 2262 292419 N,N-DIMETYLKARBAMOYLKLORID 2262 292419 DIMETYLKARBONAT 1161 292090 2,2-DIMETYLPROPAN 2044 290110 DIMETYL-N-PROPYLAMIN 2266 292119 N-N-DIMETYLPROPYLAMIN 2266 292119 DIMETYLSULFAT 1595 292090 DIMETYLSULFID 1164 293090 DIMETYLTIOFOSFORYLKLORID 2267 292019 DINATRIUMTRIOXOSILIKAT (DINATRIUMMETASILIKAT) 3253 283911 DINGU 0489 360200 DINITROANILINER [ UPPHÄ1596 292142
DINITROBENSENER, FASTA 3443 290420 DINITROBENSENER, FLYTANDE 1597 290420 DINITROFENOL, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 1320 290890 DINITROFENOL, LÖSNING 1599 280890 DINITROFENOL, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0076 280890 DINITROFENOLATER av alkalimetaller, torra eller fuktade med mindre 0077 280890 än 15 vikt-% vatten DINITROFENOLATER, FUKTADE med minst 15 vikt-% vatten 1321 290890 DINITROGLYKOLURIL 0489 360200 DINITROKLORBENSENER, FASTA 3441 290490 DINITROKLORBENSENER, FLYTANDE 1577 290490 DINITRO-o-KRESOL 1598 290890 DINITRORESORCIN, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0078 280890
DINITRORESORCINOL, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 1322 290890 DINITROSOBENSEN 0406 290420 DINITROTOLUENER, FASTA 3454 290420 DINITROTOLUENER, FLYTANDE 2038 290420 DINITROTOLUENER, SMÄLTA 1600 290420
460
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| DIOXAN 1165 DIOXOLAN 1166 | 293299 293299 |
| DIPENTEN 2052 DIPIKRYLAMIN 0079 | 290219 292144 |
| DIPIKRYLSULFID, FUKTAD, med minst 10 vikt-% vatten 2852 DIPIKRYLSULFID, torr eller fuktad med mindre än 10 vikt-% vatten 0401 | 280890 280890 |
| DIPROPYLAMIN 2383 DI-n-PROPYLETER 2384 | 292119 290919 |
| DIPROPYLKETON 2710 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER 1391 | 291419 280511 |
| DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, 3482 BRANDFARLIG DIVINYLETER, STABILISERAD 1167 | 280519 290919 |
| DODECYLTRIKLORSILAN 1771 DRIVLADDNINGAR 0271 | 293100 930690 |
| DRIVLADDNINGAR 0272 DRIVLADDNINGAR 0415 | 930690 930690 |
| DRIVLADDNINGAR 0491 DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER 0242 | 930690 930690 |
| DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER 0279 DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER 0414 | 930690 930690 |
| DRIVLADDNINGSHYLSOR, BRÄNNBARA, TOMMA, UTAN 0446 TÄNDHATT | 930690 |
| DRIVLADDNINGSHYLSOR, BRÄNNBARA, TOMMA, UTAN 0447 TÄNDHATT | 930690 |
| DRIVMEDEL, FAST 0498 DRIVMEDEL, FAST 0499 | 360100 360100 |
| DRIVMEDEL, FAST 0501 DRIVMEDEL, FLYTANDE 0497 | 360100 360200 |
| DRIVMEDEL, FLYTANDE 0495 drivmedel M86 3165 | 360200 880330 |
| ELDNINGSOLJA, LÄTT (flampunkt högst 60°C) 1202 ENGÅNGSBEHÅLLARE FÖR GAS, utan utsläppsventil, ej 2037 påfyllningsbara | 274300 ++++++ |
| EPIBROMHYDRIN 2558 | 291090 |
EPIKLORHYDRIN 2023 VD ] 291030
1,2-EPOXI-3-ETOXIPROPAN 2752 291090 ESTRAR, N.O.S. 3272 29++++ ETAN 1035 290110 271129 ETAN, KYLD, FLYTANDE 1961 290110 ETANOL 1170 220710 2208++ ETANOLAMIN eller ETANOLAMINLÖSNING 2491 292211 ETANOLLÖSNING 1170 220710 2208++ ETANOL- OCH BENSINBLANDNING, med mer än 10 % etanol 3475 272200 272400 ETEN 1962 290121 ETEN, KYLD, FLYTANDE 1038 290121
| ETEN, ACETYLEN OCH PROPEN, BLANDNING, KYLD, FLYTANDE, 3138 med minst 71,5 % eten, högst 22,5 % acetylen och högst 6 % propen | 271119 |
| ETENKLORHYDRIN 1135 | 290559 |
| ETENOXID 1040 ETENOXID MED KVÄVE upp till ett totalt tryck av 1 MPa (10 bar) vid 1040 50°C | 291010 291010 |
| ETENOXID OCH DIKLORDIFLUORMETAN, BLANDNING, med högst 3070 12,5 % etenoxid [ UPPHÄ | 380850 |
| ETENOXID OCH KLORTETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 3297 8,8 % etenoxid | 380850 |
| ETENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med högst 9 % etenoxid 1952 | 380850 |
| ETENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med mer än 9 % dock 1041 högst 87 % etenoxid ETENOXID OCH KOLDIOXIDBLANDNING, med över 87 % etenoxid 3300 | 380850 380850 |
| ETENOXID OCH PENTAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 7,9 % 3298 etenoxid | 380850 |
| ETENOXID OCH PROPYLENOXID, BLANDNING, med högst 30 % 2983 etenoxid | 291020 291010 |
| ETENOXID OCH TETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 5,6 % 3299 etenoxid | 380850 |
| ETRAR, N.O.S. 3271 ETYLACETAT 1173 | 2909++ 291531 |
| ETYLACETYLEN, STABILISERAD 2452 ETYLAKRYLAT, STABILISERAD 1917 | 290129 291612 461 |
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| ETYLALKOHOL 1170 | 220710 2208++ |
| ETYLALKOHOLLÖSNING 1170 | 220710 2208++ |
| ETYLAMIN 1036 ETYLAMIN, VATTENLÖSNING, med minst 2270 50 vikt-% och högst 70 vikt-% etylamin | 292119 292119 |
| ETYLAMYLKETON 2271 2-ETYLANILIN 2273 | 291419 292149 |
| N-ETYLANILIN 2272 ETYLBENSEN 1175 | 292142 290260 |
| N-ETYL-N-BENSYLANILIN 2274 N-ETYLBENSYLTOLUIDINER, FASTA 3460 | 292149 292149 |
| N-ETYLBENSYLTOLUIDINER, FLYTANDE 2753 ETYLBORAT 1176 | 292149 292090 |
| ETYLBROMACETAT 1603 ETYLBROMID 1891 | 291590 290330 |
| 2-ETYLBUTANOL 2275 2-ETYLBUTYLACETAT 1177 | 290519 291539 |
| ETYLBUTYLETER 1179 2-ETYLBUTYRALDEHYD 1178 | 290919 291219 |
| ETYLBUTYRAT 1180 ETYLDIKLORARSIN 1892 | 291560 293100 |
| ETYLDIKLORSILAN 1183 ETYLEN 1962 | 293100 290121 |
| ETYLEN, ACETYLEN OCH PROPYLEN, BLANDNING, KYLD, 3138 FLYTANDE, med minst 71,5 % etylen, högst 22,5 % acetylen och högst 6 % propylen | 271119 |
| ETYLENDIAMIN 1604 | 292121 |
| ETYLENDIBROMID 1605 ETYLENDIKLORID 1184 | 380850 380850 |
| ETYLENGLYKOLDIETYLETER 1153 ETYLENGLYKOLMONOETYLETER 1171 | 290919 290944 |
| ETYLENGLYKOLMONOETYLETERACETAT 1172 ETYLENGLYKOLMONOMETYLETER 1188 | 291539 290942 |
ETYLENGLYKOLMONOMETYLETERACETAT 1189 VD ] 291539
ETYLENIMIN, STABILISERAD 1185 293399 ETYLENKLORHYDRIN 1135 290559 ETYLENOXID 1040 291010 ETYLENOXID MED KVÄVE upp till ett totalt tryck av 1 MPa (10 bar) vid 1040 291010 50°C
| ETYLENOXID OCH DIKLORDIFLUORMETAN, BLANDNING, med 3070 högst 12,5 % etylenoxid | 380850 |
| ETYLENOXID OCH KLORTETRAFLUORETAN, BLANDNING, med 3297 högst 8,8 % etylenoxid | 380850 |
| ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med högst 9 % 1952 etylenoxid | 380850 |
| ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med mer än 9 % dock 1041 högst 87 % etylenoxid | 380850 |
| ETYLENOXID OCH KOLDIOXIDBLANDNING, med över 87 % 3300 etylenoxid | 380850 |
| ETYLENOXID OCH PENTAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 7,9 3298 % etylenoxid | 380850 |
| ETYLENOXID OCH PROPYLENOXID, BLANDNING, med högst 30 % 2983 etylenoxid | 291020 291010 |
| ETYLENOXID OCH TETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 5,6 3299 % etylenoxid | 380850 |
| ETYLETER 1155 ETYLFENYLDIKLORSILAN 2435 [ UPPHÄ | 290911 293100 |
| ETYLFLUORID 2453 ETYLFORMIAT 1190 | 290330 291513 |
| ETYLORTOFORMIAT 2524 | 291590 |
| 2-ETYLHEXYLAMIN 2276 2-ETYLHEXYLKLORFORMIAT 2748 | 292119 291590 |
| ETYLISOBUTYRAT 2385 ETYLISOCYANAT 2481 | 291560 292910 |
| ETYLKLORACETAT 1181 ETYLKLORFORMIAT 1182 | 291540 291590 |
| ETYLKLORID 1037 ETYL-2-KLORPROPIONAT 2935 | 290311 291590 |
| ETYLKLORTIOFORMIAT 2826 ETYLKROTONAT 1862 | 293090 291690 |
| ETYLLAKTAT 1192 ETYLMERKAPTAN 2363 | 291811 293090 |
| ETYLMETAKRYLAT, stabiliserad 2277 ETYLMETYLETER 1039 | 291614 290919 |
| ETYLMETYLKETON 1193 5-ETYL-2-METYLPYRIDIN 2300 | 291412 293339 |
| ETYLNITRITLÖSNING 1194 | 292090 |
462
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| ETYLOXALAT 2525 1-ETYLPIPERIDIN 2386 | 291711 293339 |
| ETYLPROPIONAT 1195 ETYLPROPYLETER 2615 | 291550 290919 |
| N-ETYLTOLUIDINER 2754 ETYLTRIKLORSILAN 1196 | 292143 293100 |
| ETYLVINYLETER, STABILISERAD 1302 ETYLVINYLETER 3154 | 290919 290919 |
| EXPLOSIVA NITAR 0174 EXPLOSIVÄMNEN, MYCKET OKÄNSLIGA (ÄMNEN, EVI), N.O.S. 0482 | 930690 360200 |
| EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0357 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0358 | 360200 360200 |
| EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0359 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0473 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT | 360200 |
| EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0474 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0475 | 360200 360200 |
| EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0476 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0477 | 360200 360200 |
| EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0478 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0479 | 360200 360200 |
| EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0480 EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0481 | 360200 360200 |
| EXPLOSIVÄMNEN, N.O.S. 0485 EXTRAKT, AROMATISKA, FLYTANDE (ångtryck vid 50°C över 175 1169 kPa) | 360200 3301++ |
| EXTRAKT, SMAKÄMNEN, FLYTANDE (ångtryck vid 50°C ÖVER 175 1197 kPa) | 130219 |
| Farligt gods i maskiner 3363 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S (se även 1.1.3.1 (b)) | 8+++++ |
| Farligt gods i utrustning 3363 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S (se även 1.1.3.1 (b)) Fast ämne som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s. 3335 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S | 8+++++ ++++++ |
| FASTA ÄMNE, FÖRHÖJD TEMPERATUR, N.O.S., vid eller över 240°C 3258 | ++++++ |
| FASTA ÄMNEN eller blandningar av fasta ämnen (såsom beredningar 3175 och avfall) INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S., med flampunkt högst 60°C | ++++++ |
FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S. 3244 VD ] ++++++
FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER GIFTIG VÄTSKA, N.O.S. 3243 ++++++ FENACYLBROMID 2645 291470 FENETIDINER 2311 292229 FENOL, FAST 1671 290711 FENOL, LÖSNING 2821 290711 270760 FENOL, SMÄLT 2312 290711 FENOLATER, FASTA 2905 290810 FENOLATER, FLYTANDE 2904 290810 FENOLSULFONSYRA, FLYTANDE 1803 290899 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 3345 380893 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, 3346 380893 BRANDFARLIG, GIFTIG, flampunkt under 23 ºC FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3348 380893 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, 3347 380893 BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 ºC FENYLACETONITRIL, FLYTANDE 2470 292690 FENYLACETYLKLORID 2577 291639 FENYLENDIAMINER (o-, m-, p-) 1673 292151 FENYLFOSFORDIKLORID 2798 293100 FENYLFOSFORTIODIKLORID 2799 292014 FENYLHYDRAZIN 2572 292800 FENYLISOCYANAT [ UPPHÄ2487 292910
FENYLKARBYLAMINKLORID 1672 292529 FENYLKLORFORMIAT 2746 291590 FENYLKVICKSILVER(II)HYDROXID 1894 295200 FENYLKVICKSILVER(II)NITRAT 1895 295200 FENYLKVICKSILVERACETAT 1674 295200 FENYLKVICKSILVERFÖRENING, N.O.S. 2026 295200 FENYLMERKAPTAN 2337 293090 2-FENYLPROPEN 2303 290290 FENYLTRIKLORSILAN 1804 293100 FERRIARSENAT 1606 284290 FERRIARSENIT 1607 284290 FERROARSENAT 1608 284290 FERROCERIUM 1323 360690 Fibrer av animaliskt ursprung, brända, våta eller fuktiga 1372 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 5+++++ Fibrer av vegetabiliskt ursprung, brända, våta eller fuktiga 1372 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 5+++++ Fibrer, vegetabiliska, torra 3360 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 5+++++ FIBRER, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller SYNTETISKA, N.O.S., 1373 ++++++ impregnerade med olja
463
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| FIBRER, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD NITROCELLULOSA, 1353 N.O.S. | 590390 5+++++ |
| FILMER PÅ NITROCELLULOSABAS, gelatinerade, ej rester 1324 FINKELOLJA 1201 | 3706++ 290519 |
| FISKMJÖL, EJ STABILISERAD 1374 Fiskmjöl, stabiliserad 2216 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S | 230120 230120 |
| FISKRESTER, EJ STABILISERAD 1374 Fiskrester, stabiliserad 2216 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S | 230120 230120 |
| FLUOR, KOMPRIMERAD 1045 FLUORANILINER 2941 | 280130 292142 |
| FLUORBENSEN 2387 FLUORBORSYRA 1775 | 290369 281119 |
| FLUORFOSFORSYRA, VATTENFRI 1776 FLUORKISELSYRA 1778 | 281119 281119 |
| FLUORSULFONSYRA 1777 FLUORTOLUENER 2388 | 281119 290369 |
| FLUORVÄTESYRA 1790 FLUORVÄTESYRA OCH SVAVELSYRABLANDNING 1786 | 281111 281119 |
| FLUORÄTTIKSYRA 2642 FLYGFOTOGEN FÖR TURBINMOTOR (ångtryck vid 50°C över 175 1863 kPa) | 291590 ++++++ |
| FORMALDEHYDLÖSNING, BRANDFARLIG 1198 | 291211 |
| FORMALDEHYD, LÖSNING, med minst 25% fomaldehyd 2209 9-FOSFABICYKLONONANER 2940 | 291211 293100 |
| FOSFIN 2199 FOSFOR, AMORF 1338 | 284800 280470 |
| FOSFOR, GUL, I VATTEN eller LÖSNING 1381 FOSFOR, GUL, TORR 1381 | 280470 280470 |
| FOSFOR, VIT, I VATTEN eller I LÖSNING 1381 Fosfor, gul, smält 2447 | 280470 280470 |
| FOSFOR, VIT, SMÄLT 2447 FOSFOR, VIT, TORR 1381 | 280470 280470 |
FOSFORHEPTASULFID (kemisk formel P4S7) fri från gul och vit fosfor 1339 281390
FOSFORORGANISK FÖRENING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3279 ++++++ FOSFORORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3464 VD ] ++++++
FOSFORORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 3278 ++++++ FOSFORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2783 3808++ FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, 2784 3808++ GIFTIG, flampunkt under 23 ºC FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3018 3808++ FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, 3017 3808++ BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 ºC FOSFOROXIBROMID 1939 281290 FOSFOROXIBROMID, SMÄLT 2576 281290 FOSFOROXIKLORID 1810 281210 FOSFORPENTABROMID 2691 281290 FOSFORPENTAFLUORID 2198 281290 FOSFORPENTAKLORID 1806 281210 FOSFORPENTASULFID (kemisk formel P2S5) fri från gul och vit fosfor 1340 281390
FOSFORPENTOXID 1807 280910 FOSFORSESKVISULFID (kemisk formel P4S3) fri från gul och vit fosfor 1341 281390
FOSFORSYRA, FAST 3453 280920 FOSFORSYRA, LÖSNING 1805 280920 FOSFORSYRLIGHET 2834 281119 FOSFORTRIBROMID 1808 281290 FOSFORTRIKLORID [ UPPHÄ1809 281210
FOSFORTRIOXID 2578 281129 FOSFORTRISULFID (kemisk formel P4S6) fri från gul och vit fosfor 1343 281390 FOSFORVÄTE 2199 284800 FOSGEN 1076 281210 FOTOBOMBER 0037 930690 FOTOBOMBER 0038 930690 FOTOBOMBER 0039 930690 FOTOBOMBER 0299 930690 FOTOGEN 1223 273100 FRÄTANDE ALKALISK VÄTSKA, N.O.S. 1719 282590 FRÄTANDE BASISK OORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3266 28++++ FRÄTANDE BASISK ORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3267 29++++ FRÄTANDE BASISKT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3262 28++++ FRÄTANDE BASISKT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3263 29++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. 2921 ++++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S. 2923 ++++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, N.O.S. 1759 ++++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. 3084 ++++++ FRÄTANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3095 ++++++
464
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| FRÄTANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. 3096 FRÄTANDE SUR OORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3264 | ++++++ 28++++ |
| FRÄTANDE SUR ORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3265 FRÄTANDE SURT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3260 | 29++++ 28++++ |
| FRÄTANDE SURT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3261 FRÄTANDE VÄTSKA, BRANDFARLIG, N.O.S. 2920 | 29++++ ++++++ |
| FRÄTANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S. 2922 FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S. 1760 | ++++++ ++++++ |
| FRÄTANDE VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S. 3093 FRÄTANDE VÄTSKA, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3301 | ++++++ ++++++ |
| FRÄTANDE VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S. 3094 FRÖKAKOR, med högst 1,5 vikt-% olja och högst 11 vikt-% fukt 2217 | ++++++ 230+++ |
| FRÖKAKOR, som innehåller mer än 1,5 vikt-% olja och högst 1386 11 vikt-% fukt | 230+++ |
| FTALSYRAANHYDRID, med mer än 0,05 % maleinsyraanhydrid 2214 FUMARYLKLORID 1780 | 291735 291719 |
| FURALDEHYDER 1199 FURAN 2389 | 293212 293219 |
| FURFURYLALKOHOL 2874 FURFURYLAMIN 2526 | 293213 293219 |
| FYRVERKARSTUBIN , EJ DETONERANDE 0101 FYRVERKERIER 0333 2.2.1.1.7 | 360300 360410 |
| FYRVERKERIER 0335 2.2.1.1.7 FYRVERKERIER 0336 2.2.1.1.7 | 360410 360410 |
| FYRVERKERIER 0334 2.2.1.1.7 FYRVERKERIER 0337 | 360410 360410 |
| FÄRG (inklusive färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, 1263 polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) | 3208++ |
| FÄRG (inklusive färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, 3066 polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) FÄRG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE (inklusive färg, lack, emaljlack, 3469 bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) | 3208++ 3208++ |
| FÄRG, FRÄTANDE, BRANDFARLIG (inklusive färg, lack, emaljlack, 3470 bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) VD ] | 3208++ |
| FÄRGRELATERAT MATERIAL (inklusive färgförtunning och lösningsmedel) | 1263 |
| FÄRGRELATERAT MATERIAL (inklusive färgförtunning och lösningsmedel) | 3066 3208++ |
| FÄRGRELATERAT MATERIAL, FRÄTANDE, BRANDFARLIGT (inklusive färgförtunning och -lösningsmedel) | 3470 3208++ |
| FÄRGRELATERAT MATERIAL, BRANDFARLIGT, FRÄTANDE (inklusive färgförtunning och -lösningsmedel) | 3469 3208++ |
| FÄRGÄMNE, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. | 3147 32++++ |
| FÄRGÄMNE, FAST, GIFTIGT, N.O.S. FÄRGÄMNE, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. | 3143 32++++ 2801 32++++ |
| FÄRGÄMNE, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. | 1602 32++++ 3147 ++++++ |
| FÄRGNINGSKOMPONENT, FAST, GIFTIG, N.O.S. FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. | 3143 ++++++ 2801 ++++++ |
| FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. Förbränningsmotor eller fordon med brandfarlig gas som drivmedel eller fordon med brandfarlig vätska som drivmedel | 1602 ++++++ 3166 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 8407++ |
| FÖREMÅL, EXPLOSIVA, EXTREMT OKÄNSLIGA (FÖREMÅL, EEI) FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. | 0486 930690 0349 930690 |
| FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. [ UPPHÄ | 0350 930690 0351 930690 0352 930690 |
| FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. | 0353 930690 |
| FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. | 0354 930690 0355 930690 |
| FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. | 0356 930690 0462 930690 |
| FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. | 0463 930690 0464 930690 |
| FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. | 0465 930690 0466 930690 |
| FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. | 0467 930690 0468 930690 |
| FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. | 0469 930690 0470 930690 |
| FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. FÖREMÅL, EXPLOSIVA, N.O.S. | 0471 930690 0472 930690 |
| FÖREMÅL, HYDRAULISKT TRYCKSATTA (innehållande ej brandfarlig gas) | 3164 ++++++ |
| FÖREMÅL, PNEUMATISKT TRYCKSATTA (innehållande ej brandfarlig gas) | 3164 ++++++ |
| FÖREMÅL, PYROFORA | 0380 930690 465 |
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål 0428 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål 0429 | 360490 360490 |
| FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål 0430 FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål 0431 | 360490 360490 |
| FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål 0432 FÖRESKRIFTSREGLERAT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. 3291 | 360490 382530 |
| FÖRSTA FÖRBANDSSATS 3316 FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR MED SPRÄNGKAPSEL 0225 | 382200 360300 |
| FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, MED SPRÄNGKAPSEL 0268 FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, utan sprängkapsel 0042 | 360300 360300 |
| FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, utan sprängkapsel 0283 FÖRSTÖRELSELADDNINGAR 0048 | 360300 930690 |
| GALLIUM 2803 GAS, KYLD, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S. 3312 | 811291 ++++++ |
| GAS, KYLD, FLYTANDE, N.O.S. 3158 GAS, KYLD, FLYTANDE, OXIDERANDE, N.O.S. 3311 | ++++++ ++++++ |
| GASBEHANDLAD LASTBÄRARE 3359 GASGENERATORER FÖR KROCKKUDDAR 0503 | ++++++ 870895 |
| GASGENERATORER FÖR KROCKKUDDAR 3268 GASPROV, EJ TRYCKSATT, BRANDFARLIGT, N.O.S., ej kyld 3167 flytande | 870895 ++++++ |
| GASPROV, EJ TRYCKSATT, GIFTIGT, BRANDFARLIGT, N.O.S., ej 3168 kyld flytande | ++++++ |
| GASPROV, EJ TRYCKSATT, GIFTIGT, N.O.S. ej kyld flytande 3169 | ++++++ |
| GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER 3245 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER 3245 | 300290 ++++++ |
| GERMAN 2192 GERMANIUMVÄTE 2192 | 285000 285000 |
| GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. 3289 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3287 | 28++++ 28++++ |
| GIFTIG VÄTSKA, BRANDFARLIG, ORGANISK, N.O.S. 2929 GIFTIG VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S. 2927 | 29++++ 29++++ |
| GIFTIG VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. 2810 GIFTIG VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S. 3122 | 29++++ ++++++ |
| GIFTIG VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S. 3123 | ++++++ |
GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC50-värde om 3381 VD ] ++++++
högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50
GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC50-värde om 3382 ++++++ högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50
GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett 3383 ++++++ LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett 3384 ++++++ LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, 3488 ++++++ N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, 3489 ++++++ N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50- 3389 ++++++ värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC[ UPPHÄ50- 3390 ++++++
värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett 3387 ++++++ LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett 3388 ++++++ LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, N.O.S. med ett 3385 ++++++ LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, N.O.S. med ett 3386 ++++++ LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, 3490 ++++++ BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50
466
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, 3491 | ++++++ |
BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50 GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, ORGANISKT, N.O.S. 2930 29++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S. 2928 29++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. 2811 29++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. 3086 ++++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3124 ++++++ GIFTIGT FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. 3125 ++++++ GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. 3290 28++++ GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S. 3288 28++++ GJUTMASSA AV PLASTFÖRENING, som massa, deg, blad eller i 3314 39++++
| sprutad/pressad form, som avger brandfarliga ångor | 290559 |
| GLYCEROL-alfa-MONOKLORHYDRIN 2689 | 290550 |
| GLYCIDYLALDEHYD (GLYCIDALDEHYD) 2622 GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning 0284 | 291249 930690 |
| GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning 0285 GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning 0292 | 930690 930690 |
| GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning 0293 GUANIDINNITRAT 1467 | 930690 292529 |
GUANYLNITROSAMINOGUANYLIDENHYDRAZIN, FUKTAD med 0113 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT minst 30 vikt-% vatten GUANYLNITROSAMINOGUANYLTETRAZEN, FUKTAD, med minst 30 0114 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol GUMMILÖSNING (ångtryck vid 50°C över 175 kPa) 1287 400520 GUMMIRESTER, malet, eller GUMMISHODDY, pulvriserad eller 1345 400400 granulerad GÖDSELMEDEL, LÖSNING, med fri ammoniak 1043 281420 310510 HAFNIUMPULVER, FUKTAT med minst 25 vikt-% vatten 1326 811291 HAFNIUMPULVER, TORRT 2545 811292 Halm 1327 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 121300 HARTSLÖSNING, brandfarlig 1866 380690 HARTSOLJA 1286 380690 HELIUM, KOMPRIMERAD 1046 280429
VD ]
HELIUM, KYLD, FLYTANDE 1963 280429 HEPTAFLUORPROPAN 3296 290330 n-HEPTALDEHYD 3056 291219 HEPTANER 1206 290110 n-HEPTEN 2278 290129 HEXADECYLTRIKLORSILAN 1781 293100 HEXADIENER 2458 290129 HEXAETYLTETRAFOSFAT 1611 291990
| HEXAETYLTETRAFOSFAT OCH KOMPRIMERAD GAS, BLANDNING 1612 | 291990 |
| HEXAFLUORACETON 2420 | 291470 |
| HEXAFLUORACETONHYDRAT, FAST 3436 HEXAFLUORACETONHYDRAT, FLYTANDE 2552 | 291470 291470 |
| HEXAFLUORETAN 2193 HEXAFLUORFOSFORSYRA 1782 | 290330 281119 |
| HEXAFLUORPROPEN 1858 HEXAFLUORPROPYLEN 1858 | 290330 290330 |
| HEXAKLORACETON 2661 HEXAKLORBENSEN 2729 | 291470 290362 |
| HEXAKLORBUTADIEN 2279 HEXAKLORCYKLOPENTADIEN 2646 | 290329 290359 |
| HEXAKLOROFEN 2875 HEXALDEHYD 1207 | 290819 291219 |
HEXAMETYLENDIAMIN, FAST [ UPPHÄ2280 292122
HEXAMETYLENDIAMINLÖSNING 1783 292122 HEXAMETYLENDIISOCYANAT 2281 292910 HEXAMETYLENIMIN 2493 293399 HEXAMETYLENTETRAMIN 1328 293399 HEXANER 1208 290110 HEXANITRODIFENYLAMIN (DIPIKRYLAMIN 0079 292144 HEXANITROSTILBEN 0392 290420 HEXANOLER 2282 290519 1-HEXEN 2370 290129 HEXOGEN I BLANDNING MED 0391 360200 CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN (OKTOGEN, HMX), FUKTAD, med minst 15 vikt-% vatten eller DESENSIBILISERAD med minst 10 vikt-% desensibiliseringsmedel HEXOGEN, OKÄNSLIGGJORD 0483 293369 HEXOGEN, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 0072 293369 HEXOLIT, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0118 360200 HEXOTOL, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0118 360200 HEXOTONAL 0393 360200 HEXYL 0079 292144
467
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| HEXYLTRIKLORSILAN 1784 HMX, OKÄNSLIGGJORD 0484 | 293100 293369 |
| HMX, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 0226 HYDRAZIN, VATTENFRI 2029 | 293369 282510 |
| HYDRAZIN, VATTENLÖSNING med över 37 vikt-% hydrazin 2030 HYDRAZIN, VATTENLÖSNING, med högst 37 vikt-% hydrazin 3293 | 282510 282510 |
| HYDRAZIN, VATTENLÖSNING, BRANDFARLIG, med över 37 vikt-% 3484 hydrazin | 282510 |
| 1-HYDROXIBENSOTRIAZOL, VATTENFRI, torr eller fuktad med 0508 mindre än 20 vikt-% vatten | 293390 |
| 1-HYDROXIBENSOTRIAZOLMONOHYDRAT 3474 | 293390 |
| HYDROXYLAMINSULFAT 2865 HYPOKLORITER, OORGANISKA, N.O.S. 3212 | 282510 282890 |
| HYPOKLORITLÖSNING 1791 Hö 1327 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S | 282890 121300 |
| 3,3-IMINO-DI-PROPYLAMIN 2269 INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 3354 | 292129 3808++ |
| INSEKTICID, GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3355 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, N.O.S. 1967 | 3808++ 3808++ |
| INSEKTICID, GAS, N.O.S. 1968 ISOBUTAN 1969 | 3808++ 271113 |
| ISOBUTANOL 1212 ISOBUTYLALKOHOL 1212 | 290514 290514 |
| ISOBUTYLAKRYLAT, STABILISERAD 2527 ISOBUTYLALDEHYD 2045 | 291612 291219 |
| ISOBUTYLAMIN 1214 ISOBUTYLEN 1055 | 292119 290123 |
| ISOBUTYLFORMIAT 2393 ISOBUTYLISOBUTYRAT 2528 | 291513 291560 |
| ISOBUTYLISOCYANAT 2486 ISOBUTYLMETAKRYLAT, STABILISERAD 2283 | 292910 291614 |
| ISOBUTYLPROPIONAT 2394 ISOBUTYLVINYLETER, STABILISERAD 1304 | 291550 290919 |
| ISOBUTYRALDEHYD 2045 ISOBUTYRONITRIL 2284 | 291219 292690 |
ISOBUTYRSYRA 2529 VD ] 291560
ISOBUTYRYLKLORID 2395 291590 ISOCYANATBENSOTRIFLUORIDER 2285 292910 ISOCYANATER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 2478 292910 ISOCYANATER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3080 292910 ISOCYANATER, GIFTIGA, N.O.S. 2206 292910 ISOCYANATLÖSNING, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. 2478 292910 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3080 292910 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, N.O.S. 2206 292910 ISOFORONDIAMIN 2289 292229 ISOFORONDIISOCYANAT 2290 292910 ISOHEPTENER 2287 290129 ISOHEXENER 2288 290129 ISOOKTENER 1216 290129 ISOPENTENER 2371 290129 ISOPREN, STABILISERAD 1218 290124 ISOPROPANOL 1219 290512 ISOPROPYLALKOHOL 1219 290512 ISOPROPENYLACETAT 2403 291539 ISOPROPENYLBENSEN 2303 290290 ISOPROPYLACETAT 1220 291539 ISOPROPYLAMIN 1221 292119 ISOPROPYLBENSEN 1918 290270 ISOPROPYLBUTYRAT [ UPPHÄ2405 291560
ISOPROPYLISOBUTYRAT 2406 291560 ISOPROPYLISOCYANAT 2483 292910 ISOPROPYLKLORACETAT 2947 291540 ISOPROPYLKLORFORMIAT 2407 291590 ISOPROPYL-2-KLORPROPIONAT 2934 291590 ISOPROPYLNITRAT 1222 292090 ISOPROPYLPROPIONAT 2409 291550 ISOPROPYLSYRAFOSFAT 1793 291990 ISOSORBIDDINITRAT, BLANDNING, med minst 60% laktos, mannos, 2907 293299 stärkelse eller kalciumvätefosfat ISOSORBID-5-MONONITRAT 3251 293299 ISÄTTIKA 2789 291521 JOD 3495 280120 2-JODBUTAN 2390 290330 JODMETYLPROPANER 2391 290330 JODMONOKLORID, FAST 1792 281210 JODMONOKLORID, FLYTANDE 3498 281210 JODPENTAFLUORID 2495 281290 JODPROPANER 2392 290330
468
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| JODVÄTE, VATTENFRI 2197 JODVÄTESYRA 1787 | 281119 281119 |
| JÄRNKARBONYL 1994 JÄRN(III)KLORID, LÖSNING 2582 | 293100 282733 |
| JÄRNKLORID, VATTENFRI 1773 JÄRN(III)NITRAT 1466 | 282733 283429 |
| JÄRNOXID, FÖRBRUKAD 1376 JÄRNSVAMP, FÖRBRUKAD, från kolgasrening 1376 | 282110 282110 |
| JÄRNTRIKLORID, LÖSNING 2582 KADMIUMFÖRENING 2570 | 282733 ++++++ |
| KAKODYLSYRA 1572 KALCIUM 1401 | 293100 280512 |
| KALCIUM, PYROFORT 1855 KALCIUMARSENAT 1573 | 280512 284290 |
| KALCIUMARSENAT OCH KALCIUMARSENIT, BLANDNING, FAST 1574 | 284290 |
| KALCIUMCYANAMID med mer än 0,1 vikt-% kalciumkarbid 1403 | 310290 |
| KALCIUMCYANID 1575 KALCIUMDITIONIT 1923 | 283719 283190 |
| KALCIUMFOSFID 1360 KALCIUMHYDRID 1404 | 284800 285000 |
| KALCIUMHYDROSULFIT 1923 KALCIUMHYPOKLORIT, BLANDNING, TORR med över 10 % men 2208 högst 39 % aktivt klor | 283190 282810 |
| KALCIUMHYPOKLORIT, BLANDNING, TORR med över 39 % aktivt 1748 klor (8,8 % aktivt syre) | 282810 |
| KALCIUMHYPOKLORIT, BLANDNING, TORR, FRÄTANDE, med över 3486 10 % men högst 39 % aktivt klor | 282810 |
| KALCIUMHYPOKLORIT, BLANDNING, TORR, FRÄTANDE med över 3485 39 % aktivt klor (8,8 % aktivt syre) KALCIUMHYPOKLORIT, HYDRATISERAD med minst 5,5 % men 2880 högst 16 % vatten | 282810 282810 |
| KALCIUMHYPOKLORIT, HYDRATISERAD BLANDNING med minst 2880 5,5 % men högst 16 % vatten | 282810 |
| KALCIUMHYPOKLORIT, HYDRATISERAD, FRÄTANDE med minst 5,5 3487 % men högst 16 % vatten | 282810 |
KALCIUMHYPOKLORIT, HYDRATISERAD BLANDNING, FRÄTANDE 3487 VD ] 282810
med minst 5,5 % men högst 16 % vatten KALCIUMHYPOKLORIT, TORR med över 39 % aktivt klor (8,8 % aktivt 1748 282810 syre) KALCIUMHYPOKLORIT, TORR, FRÄTANDE med över 39 % aktivt klor 3485 282810 (8,8 % aktivt syre) KALCIUMKARBID 1402 284910 KALCIUMKLORAT 1452 282919 KALCIUMKLORAT, VATTENLÖSNING 2429 282919 KALCIUMKLORIT 1453 282890 KALCIUMLEGERINGAR, PYROFORA 1855 280512 KALCIUMMANGANKISEL 2844 285000 KALCIUMNITRAT 1454 283429 Kalciumoxid 1910 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S 282590 282220 KALCIUMPERKLORAT 1455 282990 KALCIUMPERMANGANAT 1456 284169 KALCIUMPEROXID 1457 282590 KALCIUMRESINAT 1313 380620 KALCIUMRESINAT, NEDSMÄLT 1314 380690 KALCIUMSILICID 1405 285000 KALCIUMVÄTESULFIT 1923 283190 Kalilut 1814 281520 KALIUM [ UPPHÄ2257 280519
KALIUMARSENAT 1677 284290 KALIUMARSENIT 1678 284290 KALIUMBORHYDRID 1870 285000 KALIUMBROMAT 1484 282990 KALIUMCYANID, FAST 1680 283719 KALIUMCYANIDLÖSNING 3413 283719 KALIUMDITIONIT 1929 283190 KALIUMFLUORACETAT 2628 291590 KALIUMFLUORID, FAST 1812 282619 KALIUMFLUORIDLÖSNING 3422 282619 KALIUMFOSFID 2012 284800 KALIUMHYDROSULFIT 1929 283190 KALIUMHYDROXID, FAST 1813 281520 KALIUMHYDROXIDLÖSNING 1814 281520 KALIUMKISELFLUORID 2655 282620 KALIUMKLORAT 1485 282919 KALIUMKLORAT, VATTENLÖSNING 2427 282919 KALIUMKOPPARCYANID 1679 283720 KALIUMKVICKSILVER(II)JODID 1643 285200
469
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| KALIUMMETALLEGERINGAR, FASTA 3403 KALIUMMETALLEGERINGAR, FLYTANDE 1420 | 280519 280519 |
| KALIUMMETAVANADAT 2864 KALIUMMONOXID 2033 | 284190 282590 |
| KALIUM-NATRIUMLEGERINGAR, FASTA 3404 KALIUM-NATRIUMLEGERINGAR, FLYTANDE 1422 | 280519 280519 |
| KALIUMNITRAT 1486 KALIUMNITRAT OCH NATRIUMNITRIT, BLANDNING 1487 | 283421 283421 283410 |
| KALIUMNITRIT 1488 | 283410 |
| KALIUMPERKLORAT 1489 KALIUMPERMANGANAT 1490 | 282990 284161 |
| KALIUMPEROXID 1491 KALIUMPERSULFAT 1492 | 281530 283340 |
| KALIUMSULFID, HYDRATISERAD med minst 30 % kristallvatten 1847 KALIUMSULFID, med mindre än 30 % kristallvatten 1382 | 283090 293090 |
| KALIUMSULFID, VATTENFRI 1382 KALIUMSUPEROXID 2466 | 283090 281530 |
| KALIUMVÄTEDIFLUORID, FAST 1811 KALIUMVÄTEDIFLUORIDLÖSNING 3421 | 282619 282619 |
| KALIUMVÄTESULFAT 2509 KALIUMVÄTESULFIT 1929 | 283329 283190 |
| KAMFER, syntetisk 2717 KAMFEROLJA 1130 | 291421 151590 |
| KAPRONSYRA 2829 KARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG 2757 | 291590 3808++ |
| KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2758 flampunkt under 23 ºC | 3808++ |
| KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2992 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 2991 flampunkt minst 23 ºC | 3808++ 3808++ |
| KARBONYLFLUORID 2417 KARBONYLSULFID 2204 | 281290 285300 |
| Kaustiksoda 1823 KEMIKALIE UNDER TRYCK, N.O.S. 3500 | 281511 380000 |
KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, N.O.S. 3501 VD ] 380000
| KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3505 | 380000 |
| KEMIKALIE UNDER TRYCK, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. 3504 KEMIKALIE UNDER TRYCK, FRÄTANDE, N.O.S. 3503 | 380000 380000 |
| KEMIKALIE UNDER TRYCK, GIFTIG, N.O.S. 3502 KEMISATS 3316 | 380000 382200 |
| KEMISKT PROV, GIFTIGT 3315 KETONER, FLYTANDE, N.O.S. 1224 | ++++++ 2914++ |
| KIMRÖK, animaliskt eller vegetabiliskt ursprung 1361 KINOLIN 2656 | 280300 293349 |
| KISELFLUORIDER, N.O.S. 2856 KISELJÄRN med minst 30 vikt-% men mindre än 90 vikt-% kisel 1408 | 282690 720221 |
| KISELLITIUM 1417 KISELPULVER, AMORFT 1346 | 285000 280461 |
| KISELTETRAFLUORID 1859 KISELTETRAKLORID 1818 | 281290 281210 |
| KISELVÄTE 2203 KLOR 1017 | 285000 280110 |
| KLORACETALDEHYD 2232 KLORACETOFENON, FAST 1697 | 291300 291470 |
| KLORACETOFENON, FLYTANDE 3416 KLORACETON, STABILISERAD 1695 | 291470 291470 |
| KLORACETONITRIL 2668 | 292690 |
KLORACETYLKLORID [ UPPHÄ1752 291590
KLORAL, VATTENFRI, STABILISERAD 2075 291300 KLORANILINER, FASTA 2018 292142 KLORANILINER, FLYTANDE 2019 292142 KLORANISIDINER 2233 292229 KLORAT OCH MAGNESIUMKLORID I BLANDNING, FAST 1459 284290 KLORAT OCH MAGNESIUMKLORID I BLANDNING, LÖSNING 3407 284290 KLORATER, OORGANISKA, N.O.S. 1461 282919 KLORATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3210 282919 KLORBENSEN 1134 290361 KLORBENSOTRIFLUORIDER 2234 290369 KLORBENSYLKLORIDER, FASTA 3427 290369 KLORBENSYLKLORIDER, FLYTANDE 2235 290369 KLORBUTANER 1127 290319 KLORDIFLUORBROMMETAN 1974 290346 1-KLOR-1,1-DIFLUORETAN 2517 290349 KLORDIFLUORMETAN 1018 290349 KLORDIFLUORMETAN OCH KLORPENTAFLUORETAN, 1973 382478 BLANDNING, med bestämd kokpunkt och ca 49 % klordifluormetan
470
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| KLORDIMETYLETER 1239 2-KLORETANAL 2232 | 290919 291300 |
| KLORFENOLATER, FASTA 2905 KLORFENOLATER, FLYTANDE 2904 | 290819 290810 |
| KLORFENOLER, FASTA 2020 KLORFENOLER, FLYTANDE 2021 | 290810 290810 |
| KLORFENYLTRIKLORSILAN 1753 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 2742 | 293100 291590 |
| KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 3277 KLORITER, OORGANISKA, N.O.S. 1462 | 291590 282890 |
| KLORITLÖSNING 1908 KLORKRESOLER, FASTA 3437 | 282890 290819 |
| KLORKRESOLER, LÖSNING 2669 | 290810 |
| KLORMETYLETYLETER 2354 3-KLOR-4-METYLFENYLISOCYANAT, FAST 3428 | 290919 292910 |
| 3-KLOR-4-METYLFENYLISOCYANAT, FLYTANDE 2236 KLORMETYLKLORFORMIAT 2745 | 292910 291590 |
| KLORNITROANILINER 2237 KLORNITROBENSENER, FASTA 1578 | 292142 290490 |
| KLORNITROBENSENER, FLYTANDE 3409 4-KLOR-3-NITROBENSOTRIFLUORID 2307 | 290490 290490 |
| KLORNITROTOLUENER, FASTA 3457 KLORNITROTOLUENER, FLYTANDE 2433 | 290490 290490 |
| KLOROFORM 1888 KLOROPREN, STABILISERAD 1991 | 290313 290329 |
| KLORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2761 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2762 flampunkt under 23 ºC | 380891 380891 |
| KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2996 | 380891 |
| KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 2995 flampunkt minst 23 ºC | 380891 |
| KLORPENTAFLUORETAN 1020 KLORPENTAFLUORID 2548 | 290344 281290 |
| KLORPIKRIN 1580 KLORPIKRIN- OCH METYLBROMIDBLANDNING med över 2 % 1581 klorpikrin VD ] | 290490 294200 |
| KLORPIKRIN- OCH METYLKLORIDBLANDNING 1582 KLORPIKRIN, BLANDNING, N.O.S. 1583 | 294200 290490 |
| KLORPLATINSYRA, FAST 2507 1-KLORPROPAN 1278 | 281119 290319 |
| 2-KLORPROPAN 2356 3-KLOR-1-PROPANOL 2849 | 290319 290559 |
| 2-KLORPROPEN 2456 2-KLORPROPIONSYRA, FAST 2511 | 290329 291590 |
| 2-KLORPROPIONSYRA, LÖSNING 2511 2-KLORPYRIDIN 2822 | 291590 293339 |
| KLORSILANER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2985 KLORSILANER, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 2986 | 293100 293100 |
| KLORSILANER, FRÄTANDE, N.O.S. 2987 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3362 | 293100 293100 |
| KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 3361 KLORSILANER, VATTENREAKTIVA, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, 2988 N.O.S. | 293100 293100 |
| KLORSULFONSYRA, med eller utan svaveltrioxid 1754 | 280620 |
| KLORSYRA, VATTENLÖSNING, med högst 10 % klorsyra 2626 1-KLOR-1,2,2,2-TETRAFLUORETAN 1021 | 281119 290349 |
| KLORTOLUENER 2238 KLORTOLUIDINER, FASTA 2239 | 290369 292143 |
KLORTOLUIDINER, FLYTANDE [ UPPHÄ3429 292143
4-KLOR-o-TOLUIDINHYDROKLORID, FAST 1579 292143 4-KLOR-o-TOLUIDINHYDROKLORIDLÖSNING 3410 292143 1-KLOR-2,2,2-TRIFLUORETAN 1983 290349 KLORTRIFLUORID 1749 281210 KLORTRIFLUORMETAN 1022 290345 KLORTRIFLUORMETAN OCH TRIFLUORMETAN, AZEOTROP 2599 382471 BLANDNING, med ca 60 % klortrifluormetan
| KLORVÄTE, KYLD, FLYTANDE KLORVÄTESYRA | 2186 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 1789 280610 |
| KLORÄTTIKSYRA, FAST KLORÄTTIKSYRA, SMÄLT | 1751 291540 3250 291540 |
| KLORÄTTIKSYRALÖSNING KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA | 1750 291540 0374 360490 |
| KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA | 0375 360490 0204 360490 |
| KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG | 0296 360490 0192 360490 |
| KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG | 0193 360490 0492 360490 471 |
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG 0493 KOBOLTNAFTENAT, PULVER 2001 | 360490 382420 |
| KOBOLTRESINAT, UTFÄLLD 1318 KOL, animaliskt eller vegetabiliskt ursprung 1361 | 380620 280300 |
| KOLDIOXID 1013 Koldioxid, fast 1845 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S - vid användning för ky | 281121 281121 |
| KOLDIOXID, KYLD, FLYTANDE 2187 KOLDISULFID 1131 | 281121 281310 |
| KOLGAS, KOMPRIMERAD 1023 KOLMONOXID, KOMPRIMERAD 1016 | 270500 281129 |
| KOLTETRABROMID 2516 KOLTETRAKLORID 1846 | 290330 290314 |
| KOLVÄTEGASBLANDNING, KOMPRIMERAD, N.O.S. 1964 | 271129 |
| KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S. som blandning 1965 A, A01, A02, A0, A1, B1, B2, B eller C | 271119 271113 |
| KOLVÄTEN, FLYTANDE, N.O.S. 3295 | 290+++ |
| KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 0382 | 360490 360300 |
| KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 0383 | 360490 360300 |
| KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 0384 KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S. 0461 | 360490 360300 360490 360300 |
| KOMPRIMERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 1954 | ++++++ |
| KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3305 | ++++++ |
| KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 1953 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3304 | ++++++ ++++++ |
| KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 1955 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 3306 | ++++++ ++++++ |
| KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 3303 | ++++++ |
| KOMPRIMERAD GAS, N.O.S. 1956 | ++++++ |
| KOMPRIMERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 3156 KONDENSATOR, elektrokemiskt dubbelskikt (med en 3499 energilagringskapacitet större än 0,3 Wh) VD ] | ++++++ 8532++ |
| KONDENSERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 3161 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3309 | ++++++ ++++++ |
| KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3160 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3308 | ++++++ ++++++ |
| KONDENSERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 3162 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 3310 | ++++++ ++++++ |
| KONDENSERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, N.O.S. 3307 KONDENSERAD GAS, N.O.S. 3163 | ++++++ ++++++ |
| KONDENSERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 3157 KONDENSERADE GASER, ej brandfarliga, trycksatta med kväve, 1058 koldioxid eller luft | ++++++ ++++++ |
| KOPPARACETOARSENIT 1585 | 294200 |
| KOPPARARSENIT 1586 KOPPARHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2775 | 284290 380892 |
| KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2776 flampunkt under 23 ºC | 380892 |
| KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3010 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3009 flampunkt minst 23 ºC | 380892 380892 |
| KOPPARCYANID 1587 KOPPARETYLENDIAMINLÖSNING 1761 | 283719 292121 |
| KOPPARKLORAT 2721 | 282919 |
KOPPARKLORID [ UPPHÄ2802 282739
KOPRA 1363 120300 KRESOLER, FASTA 3455 270760 290712 KRESOLER, FLYTANDE 2076 270760 290712 KRESYLSYRA 2022 270760 290712 KRILLMJÖL 3497 030700 KROCKKUDDEMODULER 0503 870895 KROCKKUDDEMODULER 3268 870895 Krokidolit 2212 252400 KROMFLUORID, FAST 1756 282619 KROMFLUORIDLÖSNING 1757 282619 KROMNITRAT 2720 283429 KROMOXIKLORID 1758 282749 KROMSVAVELSYRA 2240 280700 KROMSYRALÖSNING 1755 281910 KROMTRIOXID, VATTENFRI (fast kromsyra) 1463 281910 KROTONALDEHYD 1143 291219
472
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| KROTONSYRA, FAST 2823 KROTONSYRA, FLYTANDE 3472 | 291619 291619 |
| KROTONYLEN 1144 KRUT, RÖKSVAGT 0160 | 290129 360100 |
| KRUT, RÖKSVAGT 0161 KRUT, RÖKSVAGT 0509 | 360100 360200 |
| KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 17 vikt-% alkohol 0433 | 360100 |
| KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 25 vikt-% vatten 0159 | 360100 |
| KRYPTON, KOMPRIMERAD 1056 KRYPTON, KYLD, FLYTANDE 1970 | 280429 280429 |
| Krysotil 2590 KUMARINDERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 3027 | 252400 380899 |
| KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 3024 flampunkt under 23 ºC | 380899 |
| KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3026 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3025 flampunkt minst 23 ºC | 380899 380899 |
| Kumen 1918 KUMENER 2046 | 290270 290290 |
| Kungsvatten KVICKSILVER | 1798 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 2809 280540 |
| KVICKSILVER I TILLVERKADE FÖREMÅL KVICKSILVER(II)ACETAT | 3506 2852++ 1629 285200 |
| KVICKSILVER(II)AMMONIUMKLORID KVICKSILVER(II)ARSENAT | 1630 285200 1623 285200 |
| KVICKSILVER(II)BENSOAT KVICKSILVER(II)KLORID | 1631 285200 1624 285200 |
| KVICKSILVER(I)NITRAT KVICKSILVER(II)NITRAT | 1627 285200 1625 285200 |
| KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, flampunkt under 23 ºC | 2777 380850 2778 380850 |
| KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG | 3012 380850 |
| KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 ºC | 3011 380850 VD ] |
| KVICKSILVERBROMIDER KVICKSILVERCYANID | 1634 285200 1636 285200 |
| KVICKSILVERFULMINAT, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller blandning av vatten och alkohol KVICKSILVERFÖRENING, FAST, N.O.S. | 0135 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 285200 2025 285200 |
| KVICKSILVERFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. KVICKSILVERGLUKONAT | 2024 285200 1637 285200 |
| KVICKSILVERJODID KVICKSILVER(II)KALIUMCYANID | 1638 285200 1626 285200 |
| KVICKSILVER(II)KALIUMJODID KVICKSILVERNUKLEAT | 1643 285200 1639 285200 |
| KVICKSILVEROLEAT KVICKSILVEROXICYANID, OKÄNSLIGGJORD | 1640 285200 1642 285200 |
| KVICKSILVEROXID KVICKSILVERSALICYLAT | 1641 285200 1644 285200 |
| KVICKSILVER(II)SULFAT KVICKSILVERTIOCYANAT | 1645 285200 1646 283800 |
| KVÄVE, KOMPRIMERAD KVÄVE, KYLD, FLYTANDE | 1066 280430 1977 280430 |
| KVÄVEDIOXID KVÄVEOXID OCH DIKVÄVETETRAOXIDBLANDNING, (KVÄVEMONOXID OCH KVÄVEDIOXID, BLANDNING) KVÄVEOXID, KOMPRIMERAD [ UPPHÄ | 1067 281129 1975 281129 1660 281129 |
| KVÄVETRIFLUORID KVÄVETRIOXID | 2451 281290 2421 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| KYLMASKINER innehållande brandfarlig, ej giftig kondenserad gas | 3358 ++++++ |
| KYLMASKINER, innehållande ej brandfarliga, ej giftiga, flytande gaseller ammoniaklösningar (UN 2672) | 2857 8418++ |
| KÖLDMEDIUM N.O.S. som blandning F1, F2 eller F3 | 1078 38247+ |
| KÖLDMEDIUM R 12 KÖLDMEDIUM R12B1 | 1028 290342 1974 290346 |
| KÖLDMEDIUM R 13 KÖLDMEDIUM R 13B1 | 1022 290345 1009 290346 |
| KÖLDMEDIUM R14 KÖLDMEDIUM R 21 | 1982 290330 1029 290349 |
| KÖLDMEDIUM R 22 KÖLDMEDIUM R 23 | 1018 290349 1984 290330 |
| KÖLDMEDIUM R 32 KÖLDMEDIUM R 40 | 3252 290330 1063 290311 |
| KÖLDMEDIUM R 41 KÖLDMEDIUM R 114 | 2454 290330 1958 290344 473 |
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| KÖLDMEDIUM R 115 1020 KÖLDMEDIUM R 116 2193 | 290344 290330 |
| KÖLDMEDIUM R 124 1021 KÖLDMEDIUM R 125 3220 | 290349 290330 |
| KÖLDMEDIUM R 133A 1983 KÖLDMEDIUM R 134A 3159 | 290349 290330 |
| KÖLDMEDIUM R 142B 2517 KÖLDMEDIUM R 143A 2035 | 290349 290330 |
| KÖLDMEDIUM R 152a 1030 KÖLDMEDIUM R 161 2453 | 290330 290330 |
| KÖLDMEDIUM R 218 2424 KÖLDMEDIUM R 227 3296 | 290330 290330 |
| KÖLDMEDIUM RC 318 1976 KÖLDMEDIUM R 404A (pentafluoretan, 1,1,1-trifluoretan och 1,1,1,2- 3337 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 44 % pentafluoretan och 52 % 1,1,1-trifluoretan) | 290359 382478 |
| KÖLDMEDIUM R 407A (difluormetan, pentafluormetan och 1,1,1,2- 3338 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 20 % difluormetan och 40 % pentafluoretan) | 382478 |
| KÖLDMEDIUM R 407B (difluormetan, pentafluoretan och 1,1,1,2- 3339 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 10 % difluoretan och 70 % pentafluoretan) | 382478 |
| KÖLDMEDIUM R 407C (difluormetan, pentafluoretan och 1,1,1,2- 3340 tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 23 % difluormetan och 25 % pentafluoretan) | 382478 |
| KÖLDMEDIUM R 500 2602 | 382478 |
| KÖLDMEDIUM R 502 1973 KÖLDMEDIUM R 503 2599 | 382478 382471 |
| KÖLDMEDIUM R 1132A 1959 KÖLDMEDIUM R 1216 1858 | 290330 290330 |
| KÖLDMEDIUM R 1318 2422 Lacknafta 1300 | 290330 272100 |
| LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan 0442 sprängkapsel | 930690 |
| LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan 0443 VD ] | 930690 |
sprängkapsel
| LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan 0444 sprängkapsel | 930690 |
| LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan 0445 sprängkapsel | 930690 |
| LEGERING AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, N.O.S. 1393 | 280511 |
| LIM, med brandfarlig vätska (ångtryck vid 50°C över 175 kPa) 1133 LINAVSKÄRARE, EXPLOSIVA 0070 | 35069+ 930690 |
| LINKASTARRAKETER 0238 LINKASTARRAKETER 0240 | 930690 930690 |
| LINKASTARRAKETER 0453 LITIUM 1415 | 930690 280519 |
| LITIUMALUMINIUMHYDRID 1410 LITIUMALUMINIUMHYDRID I ETER 1411 | 285000 285000 |
| LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA (litiummetall och litiumlegeringar) 3090 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING 3091 (litiummetall och litiumlegeringar) | 850650 850650 |
| LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, I UTRUSTNING (litiummetall och 3091 litiumlegeringar) | 850650 |
| LITIUMBORHYDRID 1413 LITIUMHYDRID 1414 | 285000 285000 |
| LITIUMHYDRID, FAST, GJUTEN 2805 LITIUMHYDROXID 2680 | 285000 282520 |
LITIUMHYDROXIDLÖSNING [ UPPHÄ2679 282520
LITIUMHYPOKLORIT, BLANDNING 1471 282890 LITIUMHYPOKLORIT, TORR 1471 282890 LITIUMJONBATTERIER (inklusive litiumjonpolymerbatterier) 3480 850780 LITIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING 3481 847+++ (inklusive litiumjonpolymerbatterier) LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING (inklusive 3481 847+++ litiumjonpolymerbatterier) LITIUMKISELJÄRN 2830 285000 LITIUMNITRAT 2722 283429 LITIUMNITRID 2806 285000 LITIUMPEROXID 1472 282590 LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, EJ SJÄLVUPPBLÅSANDE, 3072 630720 innehållande farligt gods som utrustning LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING, SJÄLVUPPBLÅSANDE 2990 630720 LONDON PURPLE 1621 380810 LUFT, KOMPRIMERAD 1002 285300 LUFT, KYLD, FLYTANDE 1003 285300 LUFTBLOSS 0093 360490 LUFTBLOSS 0403 360490
474
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| LUFTBLOSS 0404 LUFTBLOSS 0420 | 360490 360490 |
| LUFTBLOSS 0421 LYSAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0171 drivladdning | 360490 930690 |
| LYSAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0254 drivladdning | 930690 |
| LYSAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0297 drivladdning | 930690 |
| LÄKEMEDEL, FAST, GIFTIGT, N.O.S. 3249 LÄKEMEDEL, FLYTANDE, BRANDFARLIGT, GIFTIGT, N.O.S. 3248 | 300+++ 300+++ |
| LÄKEMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 1851 LÖSNING AV METALLORGANISK FÖRENING 3207 | 300+++ 293100 |
| MAGNESIUM 1869 MAGNESIUMALUMINIUMFOSFID 1419 | 8104++ 284800 |
| MAGNESIUMARSENAT 1622 MAGNESIUMBROMAT 1473 | 284290 282990 |
| MAGNESIUMDIAMID 2004 MAGNESIUMFOSFID 2011 | 285300 284800 |
| MAGNESIUMGRANULAT, YTBELAGT, kornstorlek minst 149 2950 mikrometer | 810430 |
| MAGNESIUMHYDRID 2010 MAGNESIUMKISELFLUORID 2853 | 285000 282690 |
| MAGNESIUMKLORAT 2723 MAGNESIUMLEGERINGAR med mer än 50 % magnesium, i pellets, 1869 spånor eller remsor | 282919 8104++ |
| MAGNESIUMNITRAT 1474 | 283429 |
| MAGNESIUMPERKLORAT 1475 MAGNESIUMPEROXID 1476 | 282990 281610 |
| MAGNESIUMPULVER eller PULVER AV MAGNESIUMLEGERINGAR 1418 | 810430 |
| MAGNESIUMSILICID 2624 | 285000 |
| Magnetiskt material 2807 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S MALEINSYRAANHYDRID 2215 | ++++++ 291714 |
| MALEINSYRAANHYDRID, SMÄLT 2215 | 291714 |
MALONITRIL 2647 VD ] 292690
MANEB eller MANEBBEREDNING, med minst 60 vikt-% maneb 2210 382490 MANEB, STABILISERAD, eller MANEBBEREDNING, STABILISERAD, 2968 382490 mot självupphettning MANGANNITRAT 2724 283429 MANGANRESINAT 1330 380690 MANNITOLHEXANITRAT, FUKTAD, med minst 40 vikt-% vatten eller 0133 292090 en blandning av alkohol och vatten MEDICIN, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3249 300+++ MEDICIN, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. 3248 300+++ MEDICIN, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 1851 300+++ MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. 3291 382530 MEMBRANFILTER AV NITROCELLULOSA, med högst 12,6 % kväve, 3270 391220 torrvikt MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, N.O.S 3336 293090
| MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 1228 N.O.S | 293090 |
| MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3071 N.O.S. | 293090 |
| MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 1228 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3336 | 293090 293090 |
| MERKAPTANER, FLYTANDE, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3071 5-MERKAPTOTETRAZOL-1-ÄTTIKSYRA 0448 | 293090 293499 |
MESITYLOXID [ UPPHÄ1229 291419
METAKRYLALDEHYD, STABILISERAD 2396 291219 METAKRYLONITRIL, STABILISERAD 3079 292690 METAKRYLSYRA, STABILISERAD 2531 291613 METALDEHYD 1332 291250 METALLHYDRIDER, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3182 285000 METALLHYDRIDER, VATTENREAKTIVA, N.O.S. 1409 285000 METALLISKT JÄRN, BEARBETNINGSSPÅN i en form benägen till 2793 720441 självupphettning METALLISKT JÄRN, BORRSPÅN i en form benägen till 2793 720441 självupphettning METALLISKT JÄRN, FRÄSSPÅN i en form benägen till 2793 720441 självupphettning METALLISKT JÄRN, SVARVSPÅN i en form benägen till 2793 720441 självupphettning METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. 3208 ++++++ METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, SJÄLVUPPHETTANDE, 3209 ++++++ N.O.S. METALLKARBONYLER, FASTA, N.O.S. 3466 293100 METALLKARBONYLER, FLYTANDE, N.O.S. 3281 293100
475
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| METALLKATALYSATOR, FUKTAD, med synligt överskott av vätska 1378 | 38151+ |
| METALLKATALYSATOR, TORR 2881 METALLORGANISK FÖRENING 3207 | 81++++ 293100 |
| METALLORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3467 METALLORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 3282 | 293100 293100 |
| METALLPULVER, BRANDFARLIGT, N.O.S. 3089 METALLPULVER, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3189 | 81++++ 81++++ |
| METALLSALTER AV ORGANISKA FÖRENINGAR, BRANDFARLIGA, 3181 N.O.S. | 29++++ |
| METAN, KOMPRIMERAD 1971 METAN, KYLD, FLYTANDE 1972 | 271121 271111 |
| METANOL 1230 METANSULFONYLKLORID 3246 | 290511 290490 |
| METOXIMETYLISOCYANAT 2605 4-METOXI-4-METYLPENTAN-2-ON 2293 | 292910 291450 |
| 1-METOXI-2-PROPANOL 3092 METYLACETAT 1231 | 290949 291539 |
| METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD 1060 som blandning P1 eller blandning P2 | 271119 |
| METYLAKRYLAT, STABILISERAD 1919 METYLAL 1234 | 291612 291100 |
| METYLALLYLALKOHOL 2614 METYLALLYLKLORID 2554 | 290519 290329 |
| METYLAMIN, VATTENFRI 1061 METYLAMIN, VATTENLÖSNING 1235 | 292111 292111 |
| METYLAMYLACETAT 1233 N-METYLANILIN 2294 | 291590 292142 |
| alfa-METYLBENSYLALKOHOL, FAST 3438 alfa-METYLBENSYLALKOHOL, FLYTANDE 2937 | 290629 290629 |
| METYLBROMACETAT 2643 METYLBROMID OCH ETYLENDIBROMID, BLANDNING, FLYTANDE 1647 | 291590 290330 |
| METYLBROMID, med högst 2 % klorpikrin 1062 2-METYLBUTANAL 3371 | 290330 290110 |
| 3-METYLBUTAN-2-ON 2397 | 291419 |
2-METYL-1-BUTEN 2459 VD ] 290129
2-METYL-2-BUTEN 2460 290129 3-METYL-1-BUTEN 2561 290129 N-METYLBUTYLAMIN 2945 292119 METYL-tert-BUTYLETER 2398 290919 METYLBUTYRAT 1237 291560 METYLCYKLOHEXAN 2296 290219 METYLCYKLOHEXANOLER, brandfarliga 2617 290612 METYLCYKLOHEXANON 2297 291422 METYLCYKLOPENTAN 2298 290219 METYLDIKLORACETAT 2299 291590 METYLDIKLORSILAN 1242 293100 METYLETYLKETON 1193 291412 2-METYL-5-ETYLPYRIDIN 2300 293339 METYLFENYLDIKLORSILAN 2437 293100 METYLFLUORID 2454 290330 METYLFORMIAT 1243 291513 2-METYLFURAN 2301 293219 2-METYL-2-HEPTANTIOL 3023 293090 5-METYLHEXAN-2-ON 2302 291419 METYLHYDRAZIN 1244 292800 METYLISOBUTYLKARBINOL 2053 290519 METYLISOBUTYLKETON 1245 291413 METYLISOCYANAT [ UPPHÄ2480 292910
METYLISOPROPENYLKETON, STABILISERAD 1246 291419 METYLISOTIOCYANAT 2477 293090 METYLISOVALERAT 2400 291560 METYLJODID 2644 290330 METYLKLORACETAT 2295 291540 METYLKLORFORMIAT 1238 291590 METYLKLORID 1063 290311 METYLKLORID OCH METYLENKLORID, BLANDNING 1912 290319 METYL-2-KLORPROPIONAT 2933 291590 METYLKLORSILAN 2534 293100 METYLMAGNESIUMBROMID I ETYLETER 1928 293100 METYLMERKAPTAN 1064 293090 METYLMETAKRYLAT, MONOMER, STABILISERAD 1247 291614 4-METYLMORFOLIN (N-METYLMORFOLIN) 2535 293499
| METYLNITRIT METYLORTOSILIKAT | 2455 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 2606 292090 |
| METYLPENTADIEN 2-METYLPENTAN-2-OL | 2461 290129 2560 290519 |
| 1-METYLPIPERIDIN | 2399 293339 |
476
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| METYLPROPIONAT 1248 METYLPROPYLETER 2612 | 291550 290919 |
| METYLPROPYLKETON 1249 METYLTETRAHYDROFURAN 2536 | 291419 293219 |
| METYLTRIKLORACETAT 2533 METYLTRIKLORSILAN 1250 | 291540 293100 |
| alfa-METYLVALERALDEHYD 2367 METYLVINYLETER, STABILISERAD 1087 | 291219 290919 |
| METYLVINYLETER 3153 METYLVINYLKETON, STABILISERAD 1251 | 290919 291419 |
| MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S. 3077 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. 3082 | ++++++ ++++++ |
| MINOR, med sprängladdning 0294 MINOR, med sprängladdning 0136 | 930690 930690 |
| MINOR, med sprängladdning 0137 MINOR, med sprängladdning 0138 | 930690 930690 |
| MOLYBDENPENTAKLORID 2508 MORFOLIN 2054 | 282739 293499 |
| MYRSYRA med mer än 85 vikt-% syra 1779 MYRSYRA med minst 5 vikt-% och högst 85 vikt-% syra 3412 | 291511 291511 |
| MYSKXYLEN 2956 Mysorit 2212 | 290420 252400 |
| NAFTALEN, RAFFINERAD 1334 NAFTALEN, RÅ 1334 | 290290 290290 |
| NAFTALEN, SMÄLT 2304 alfa-NAFTYLAMIN 2077 | 290290 292145 |
| beta-NAFTYLAMIN, FAST 1650 beta-NAFTYLAMINLÖSNING 3411 | 292145 292145 |
| NAFTYLTIOUREA 1651 NAFTYLUREA 1652 | 293090 292421 |
| NATRIUM 1428 Natriumaluminat, fast 2812 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S | 280511 284110 |
| NATRIUMALUMINATLÖSNING 1819 NATRIUMALUMINIUMHYDRID 2835 | 284110 285000 |
| NATRIUMAMMONIUMVANADAT 2863 | 284190 |
NATRIUMARSANILAT 2473 VD ] 293100
NATRIUMARSENAT 1685 284290 NATRIUMARSENIT, FAST 2027 284290 NATRIUMARSENIT, VATTENLÖSNING 1686 284290 NATRIUMAZID 1687 285000 NATRIUMBORHYDRID 1426 285000
| NATRIUMBORHYDRID OCH NATRIUMHYDROXID, LÖSNING, med 3320 högst 12 vikt-% natriumborhydrid och högst 40 vikt-% natriumhydroxid | 285000 |
| NATRIUMBROMAT 1494 NATRIUMCYANID, FAST 1689 | 282990 283711 |
| NATRIUMCYANIDLÖSNING 3414 NATRIUMDINITRO-o-KRESOLAT, FUKTAD med minst 15 vikt-% 1348 vatten | 283711 290890 |
| NATRIUMDINITRO-o-KRESOLAT, FUKTAD med minst 10 vikt-% 3369 vatten | 290890 |
| NATRIUMDINITRO-o-KRESOLAT, torr eller fuktad med mindre än 15 0234 vikt-% vatten | 290890 |
| NATRIUMDITIONIT 1384 NATRIUMFLUORACETAT 2629 | 283110 291590 |
| NATRIUMFLUORID, FAST 1690 NATRIUMFLUORIDLÖSNING 3415 | 282611 282611 |
| NATRIUMFOSFID 1432 | 284800 |
NATRIUMHYDRID [ UPPHÄ1427 285000
NATRIUMHYDROSULFIT 1384 283110 NATRIUMHYDROXID, FAST 1823 281511 NATRIUMHYDROXIDLÖSNING 1824 281512 NATRIUMKAKODYLAT 1688 293100 NATRIUMKARBONATPEROXIHYDRAT 3378 288699 NATRIUMKISELFLUORID 2674 282620 NATRIUMKLORACETAT 2659 291540 NATRIUMKLORAT 1495 282911 NATRIUMKLORAT, VATTENLÖSNING 2428 282911 NATRIUMKLORIT 1496 282890 NATRIUMKOPPAR(I)CYANID, FAST 2316 283720 NATRIUMKOPPAR(I)CYANID, LÖSNING 2317 283720 NATRIUMMETYLAT 1431 290519 NATRIUMMETYLAT, LÖSNING i alkohol 1289 290519 NATRIUMMONOXID 1825 282590 NATRIUMNITRAT 1498 310250 NATRIUMNITRAT OCH KALIUMNITRAT, BLANDNINGAR 1499 283429 NATRIUMNITRIT 1500 283410 NATRIUMPENTAKLORFENOLAT 2567 280819
477
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| NATRIUMPERBORATMONOHYDRAT 3377 NATRIUMPERKLORAT 1502 | 284030 282990 |
| NATRIUMPERMANGANAT 1503 NATRIUMPEROXID 1504 | 284169 281530 |
| NATRIUMPEROXOBORAT, VATTENFRI 3247 NATRIUMPERSULFAT 1505 | 284030 283340 |
| NATRIUMPIKRAMAT, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1349 NATRIUMPIKRAMAT, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten 0235 | 292229 292229 |
| NATRIUMSULFID, HYDRATISERAD med minst 30 % kristallvatten 1849 | 283010 |
| NATRIUMSULFID, VATTENFRI eller NATRIUMSULFID med mindre än 1385 30 % kristallvatten | 283010 |
| NATRIUMSUPEROXID 2547 | 281530 |
| NATRIUMVÄTEDIFLUORID 2439 NATRIUMVÄTESULFID, HYDRATISERAD, med minst 25 % 2949 kristallvatten | 282611 283010 |
| NATRIUMVÄTESULFID, med mindre än 25% kristallvatten 2318 NATRONKALK med mer än 4% natriumhydroxid 1907 | 283010 282590 |
| Natronlut 1824 NATURGAS, KOMPRIMERAD, med hög metanhalt 1971 | 281512 271121 |
| NATURGAS, KYLD, FLYTANDE, med hög metanhalt 1972 NEON, KOMPRIMERAD 1065 | 271111 280429 |
| NEON, KYLD, FLYTANDE 1913 NICKELCYANID 1653 | 280429 283719 |
| NICKELKARBONYL 1259 NICKELNITRAT 2725 | 293100 283429 |
| NICKELNITRIT 2726 NIKOTIN 1654 | 283410 293999 |
| NIKOTINBEREDNING, FAST, N.O.S. 1655 NIKOTINBEREDNING, FLYTANDE, N.O.S. 3144 | 293999 293999 |
| NIKOTINFÖRENING, FAST, N.O.S. 1655 NIKOTINFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3144 | 293999 293999 |
| NIKOTINHYDROKLORID, FAST 3444 NIKOTINHYDROKLORID, FLYTANDE eller LÖSNING 1656 | 293999 293999 |
| NIKOTINSALICYLAT 1657 | 293999 |
NIKOTINSULFAT, FAST 3445 VD ] 293999
NIKOTINSULFAT, LÖSNING 1658 293999 NIKOTINTARTRAT 1659 293999 NITRATER, OORGANISKA, N.O.S. 1477 283429 NITRATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3218 283429 NITRERSYRABLANDNING med högst 50 % salpetersyra 1796 280800 NITRERSYRABLANDNING med över 50 % salpetersyra 1796 280800
| NITRERSYRABLANDNING, ANVÄND med högst 50 % salpetersyra 1826 | 382590 |
| NITRERSYRABLANDNING, ANVÄND med mer än 50 % salpetersyra 1826 | 382490 |
| NITRILER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 3273 NITRILER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3275 | 292690 292690 |
| NITRILER, FASTA, GIFTIGA, N.O.S. 3439 NITRILER, FLYTANDE, GIFTIGA, N.O.S. 3276 | 292690 292690 |
| NITRITER, OORGANISKA, N.O.S. 2627 NITRITER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3219 | 283410 283410 |
| NITROANILINER (o-, m-, p-) 1661 NITROANISOLER, FAST 3458 | 292142 290930 |
| NITROANISOLER, FLYTANDE 2730 NITROBENSEN 1662 | 290930 290420 |
| NITROBENSENSULFONSYRA 2305 5-NITROBENSOTRIAZOL 0385 | 290490 290490 |
| NITROBENSOTRIFLUORIDER, FASTA 3431 | 290490 |
NITROBENSOTRIFLUORIDER, FLYTANDE [ UPPHÄ2306 290490
NITROCELLULOSA MED ALKOHOL (minst 25 vikt-% och högst 12,6 2556 391220 % kväve (torrvikt)) NITROCELLULOSA MED VATTEN (minst 25 vikt-%) 2555 391220 NITROCELLULOSA med högst 12,6 % kväve (torrvikt), BLANDNING 2557 391220 MED eller UTAN MJUKNINGSMEDEL, MED eller UTAN PIGMENT
NITROCELLULOSA, fuktad med minst 25 vikt-% alkohol 0342 391220 NITROCELLULOSA, omodifierad eller mjukgjord med mindre än 18 vikt- 0341 391220 % mjukningsmedel NITROCELLULOSA, PLASTICERAD, med minst 18 vikt-% 0343 391220 mjukningsmedel NITROCELLULOSA, torr eller fuktad med mindre än 25 vikt-% vatten 0340 391220 (eller alkohol)
| NITROCELLULOSALÖSNING, BRANDFARLIG med högst 12,6 % 2059 kväve, torrvikt, och högst 55 % nitrocellulosa | 391220 |
| NITROETAN 2842 | 290420 |
| NITROFENOLER (o-, m-, p-) 1663 4-NITROFENYLHYDRAZIN med minst 30 vikt-% vatten 3376 | 290890 292800 |
478
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S., 3319 med mer än 2 vikt-% men högst 10 vikt-% nitroglycerin | 292090 |
| NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FLYTANDE, 3343 BRANDFARLIG, N.O.S. med högst 30 vikt-% nitroglycerin | 292090 |
| NITROGLYCERIN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FLYTANDE, 3357 N.O.S. med högst 30 vikt-% nitroglycerin | 292090 |
| NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med högst 1 % nitroglycerin 1204 | 300390 |
| NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med mer än 1 % men högst 0144 10 % nitroglycerin | 360200 |
| NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med mer än 1 % men högst 3064 5 % nitroglycerin | 292090 |
| NITROGLYCERIN, OKÄNSLIGGJORT, med minst 40 vikt-% icke- 0143 flyktigt, vattenlösligt flegmatiseringsmedel | 360200 |
| NITROGUANIDIN, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1336 | 292990 |
| NITROGUANIDIN, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten 0282 NITROHYDROKLORSYRA 1798 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT | 292990 |
| NITROKRESOLER, FASTA 2446 NITROKRESOLER, FLYTANDE 3434 | 290890 290890 |
| NITROMANNIT, FUKTAD, med minst 40 vikt-% vatten eller en 0133 blandning av alkohol och vatten | 292090 |
| NITROMANNITOL, FUKTAD, med minst 40 vikt-% vatten eller en 0133 blandning av alkohol och vatten | 292090 |
| NITROMETAN 1261 | 290420 |
| NITRONAFTALEN 2538 NITROPROPANER 2608 | 290420 290420 |
| p-NITROSODIMETYLANILIN 1369 NITROSTÄRKELSE, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1337 | 292990 350510 |
| NITROSTÄRKELSE, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten 0146 | 350510 |
| NITROSYLKLORID 1069 | 281210 |
| NITROSYLSVAVELSYRA, FAST 3456 NITROSYLSVAVELSYRA, FLYTANDE 2308 | 281119 281119 |
| NITROTOLUENER, FASTA 3446 | 290420 |
NITROTOLUENER, FLYTANDE 1664 VD ] 290420
NITROTOLUIDINER (MONO) 2660 292143 NITROTRIAZOLON 0490 360200 NITROUREA 0147 292419 NITROURINÄMNE 0147 292419 NITROXYLENER, FASTA 3447 290420 NITROXYLENER, FLYTANDE 1665 290420 NONANER 1920 290110 NONYLTRIKLORSILAN 1799 293100 2,5-NORBORNADIEN, STABILISERAD 2251 290219 NTO 0490 360200 NÖDSIGNALER, för fartyg 0194 360490 NÖDSIGNALER, för fartyg 0195 360490 NÖDSIGNALER, fartyg 0505 360490 NÖDSIGNALER, fartyg 0506 360490 OKTADECYLTRIKLORSILAN 1800 293100 OKTADIEN 2309 290129 OKTAFLUORBUT-2-EN 2422 290330 OKTAFLUORCYKLOBUTAN 1976 290359 OKTAFLUORPROPAN 2424 290330 OKTANER 1262 290110 OKTOGEN, OKÄNSLIGGJORD 0484 293369 OKTOGEN, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 0226 293369 OKTOL, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten[ UPPHÄ0266 360200
OKTOLIT, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0266 360200 OKTONAL 0496 360200 OKTYLALDEHYDER 1191 291219 OKTYLTRIKLORSILAN 1801 293100 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FAST, N.O.S. 3380 360200 OKÄNSLIGGJORT EXPLOSIVÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. 3379 360200 Oleum 1831 280700 OLJEGAS, KOMPRIMERAD 1071 271129 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S. 3465 293100 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3280 293100 ORGANISK FOSFORFÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3464 ++++++ ORGANISK FOSFORFÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 3278 ++++++
| ORGANISK FOSFORFÖRENING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3279 | ++++++ |
| ORGANISK PEROXID TYP B, FAST 3102 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST, 3112 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD | 29++++ |
| ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE 3101 | 29++++ |
ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE, 3111 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD
479
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| ORGANISK PEROXID TYP C, FAST 3104 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST, 3114 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT TEMPERATURKONTROLLERAD | 29++++ |
| ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE 3103 | 29++++ |
| ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD | 3113 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| ORGANISK PEROXID TYP D, FAST ORGANISK PEROXID TYP D, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD | 3106 29++++ 3116 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD | 3105 29++++ 3115 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| ORGANISK PEROXID TYP E, FAST | 3108 29++++ |
| ORGANISK PEROXID TYP E, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD | 3118 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD | 3107 29++++ 3117 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| ORGANISK PEROXID TYP F, FAST ORGANISK PEROXID TYP F, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD | 3110 29++++ 3120 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE | 3109 29++++ |
| ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD | 3119 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| ORGANISK TENNFÖRENING, FAST, N.O.S. ORGANISK TENNFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. | 3146 293100 2788 293100 |
| ORGANISKA PIGMENT, SJÄLVUPPHETTANDE OSMIUMTETROXID | 3313 320+++ 2471 284390 |
| OXIDERANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. OXIDERANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. | 3137 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 3085 ++++++ |
| OXIDERANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S. OXIDERANDE FAST ÄMNE, N.O.S. | 3087 ++++++ 1479 ++++++ |
| OXIDERANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. OXIDERANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. | 3100 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 3121 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| OXIDERANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. OXIDERANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S. | 3098 ++++++ 3099 VD ] ++++++ |
| OXIDERANDE VÄTSKA, N.O.S. OXYGEN, KOMPRIMERAD | 3139 ++++++ 1072 280440 |
| OXYGEN, KYLD, FLYTANDE PAPPER, BEHANDLAT MED OMÄTTAD OLJA, otillräckligt torkat (inklusive karbonpapper) | 1073 280440 1379 481160 |
| PARAFORMALDEHYD PARALDEHYD | 2213 291260 1264 291250 |
| PARFYMPRODUKTER, med brandfarligt lösningsmedel (ångtryck vid 50°C över 175 kPa) | 1266 330300 |
| PATRONER FÖR HANDELDVAPEN | 0339 930621 930630 |
| PATRONER FÖR HANDELDVAPEN | 0417 930621 930630 |
| PATRONER FÖR HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION | 0327 930621 930630 |
| PATRONER FÖR HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION | 0338 930621 930630 |
| PATRONER FÖR OLJEBORRHÅL PATRONER FÖR OLJEBORRHÅL | 0277 930630 0278 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL | 0339 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL [ UPPHÄ | 0417 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION | 0327 930621 930630 0338 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL | 0328 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL | 0012 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION | 0326 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION | 0413 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning | 0014 930621 930630 0005 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning | 0006 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning | 0007 930621 930630 |
480
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning 0321 | 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning 0348 | 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning 0412 PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION 0014 | 930621 930630 930621 930630 |
| PATRONER FÖR VERKTYG, LÖS AMMUNITION 0014 | 930621 930630 |
| Patroner med drivspegel 0275 | 930630 |
| Patroner med drivspegel 0276 Patroner med drivspegel 0323 | 930630 930630 |
| Patroner med drivspegel 0381 PATRONER, HANDELDVAPEN 0012 | 930630 930630 930621 |
| PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION 0014 | 930630 930621 |
| PATRONHYLSOR, TOMMA, MED TÄNDHATT 0055 PATRONHYLSOR, TOMMA, MED TÄNDHATT 0379 | 930690 930690 |
| PENTABORAN 1380 PENTAERYTRITOLTETRANITRAT, FUKTAD, med minst 25 vikt-% 0150 vatten, eller OKÄNSLIGGJORT med minst 15 vikt-% desensibiliseringsmedel | 285000 292090 |
| PENTAERYTRITOLTETRANITRAT, med minst 7 vikt-% vax 0411 | 292090 |
| PENTAERYTRITOLTETRANITRAT, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, 3344 FAST, N.O.S., med mer än 10 vikt-% men högst 20 vikt-% PETN | 292090 |
| PENTAERYTRITTETRANITRAT, FUKTAD, med minst 25 vikt-% 0150 vatten, eller OKÄNSLIGGJORT med minst 15 vikt-% desensibiliseringsmedel | 292090 |
| PENTAERYTRITTETRANITRAT, med minst 7 vikt-% vax 0411 | 292090 |
| PENTAERYTRITTETRANITRAT, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, 3344 FAST, N.O.S., med mer än 10 vikt-% men högst 20 vikt-% PETN | 292090 |
| PENTAFLUORETAN 3220 | 290330 |
PENTAKLORETAN 1669 VD ] 290319
PENTAKLORFENOL 3155 290811 PENTAMETYLHEPTAN 2286 290110 PENTAN-2,4-DION 2310 291419 PENTANER, flytande 1265 290110 PENTANOLER 1105 290519 1-PENTEN 1108 290129 PENT-1-EN 1108 290129 1-PENTOL 2705 290529 PENTYTOL, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt-% vatten 0151 360200 PERFLUOR 3154 290919 PERFLUOR 3153 290919 PERFORERINGSANORDNINGAR, MED RSV-LADDNING, för 0124 930690 oljeborrhål, utan sprängkapsel PERFORERINGSLADDNINGAR, utan sprängkapsel, för oljeborrhål 0494 930690
PERKLORATER, OORGANISKA, N.O.S. 1481 282990 PERKLORATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3211 282990 PERKLORETYLEN 1897 290323 PERKLORMETYLMERKAPTAN 1670 293090 PERKLORSYRA, med högst 50 vikt-% syra. 1802 281119 PERKLORSYRA, med över 50 vikt-% men högst 72 vikt-% syra 1873 281119 PERKLORYLFLUORID 3083 281210 PERMANGANATER, OORGANISKA, N.O.S. [ UPPHÄ1482 284169
| PERMANGANATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3214 | 284169 |
| PEROXIDER, OORGANISKA, N.O.S. 1483 PERSULFATER, OORGANISKA, N.O.S. 3215 | 282590 283340 |
| PERSULFATER, OORGANISKA, VATTENLÖSNING, N.O.S. 3216 PESTICID, FAST, GIFTIG, N.O.S. 2588 | 283340 3808++ |
| PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S., flampunkt 3021 under 23 ºC | 3808++ |
| PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S., flampunkt 2903 minst 23 ºC | 3808++ |
| PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 2902 PETN, FUKTAD, med minst 25 vikt-% vatten, eller OKÄNSLIGGJORD 0150 med minst 15 vikt-% desensibiliseringsmedel | 3808++ 292090 |
| PETN, med minst 7 vikt-% vax 0411 | 292090 |
| PETN, BLANDNING, OKÄNSLIGGJORD, FAST, N.O.S., med mer än 3344 10 vikt-% men högst 20 vikt-% PETN | 292090 |
| PETROLEUMDESTILLAT, N.O.S. 1268 PETROLEUMGASER, KONDENSERADE 1075 | 27++++ 271119 |
| PETROLEUMPRODUKTER, N.O.S. 1268 PIKOLINER 2313 | 27++++ 293339 481 |
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| PIKRAMID 0153 PIKRINSYRA, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0154 | 292142 290890 |
| PIKRINSYRA, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3364 PIKRINSYRA, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1344 | 290890 290899 |
| PIKRIT, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1336 PIKRIT, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten 0282 | 292990 292990 |
| PIKRYLKLORID 0155 PIKRYLKLORID, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3365 | 290490 290490 |
| alfa-PINEN 2368 PINE OIL 1272 | 290219 380590 |
| PIPERAZIN 2579 PIPERIDIN 2401 | 293359 293332 |
| PLAST PÅ NITROCELLULOSABAS, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 2006 | 391290 |
| POLYAMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2733 | 2921++ |
| POLYAMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. 3259 POLYAMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S 2734 | 2921++ 2921++ |
| POLYAMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S 2735 POLYESTERHARTSSATS 3269 | 2921++ 3907++ |
| POLYESTERHARTSSATS (ej trögflytande) 3269 POLYESTERHARTSSATS (trögflytande enligt 2.2.3.1.4) 3269 | 3907++ 3907++ |
| POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FASTA 3152 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FLYTANDE 3151 | 290369 290369 |
| POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FASTA 3152 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FLYTANDE 3151 | 290369 290369 |
| POLYKLORERADE BIFENYLER, FASTA 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER, FLYTANDE 2315 | 290369 290369 |
| POLYMERKULOR, EXPANDERBARA som utvecklar brandfarliga 2211 ångor Preparat, som innehåller brandfarliga vätskor med flampunkt högst 3175 60°C | 390311 |
| PROJEKTILER, barlastade med spårljus 0424 | 930690 |
| PROJEKTILER, barlastade med spårljus 0425 PROJEKTILER, barlastade med spårljus 0345 | 930690 930690 |
| PROJEKTILER, med central- eller separeringsladdning 0347 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning 0346 | 930690 930690 |
PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning 0426 VD ] 930690
PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning 0427 930690 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning 0434 930690 PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning 0435 930690 PROJEKTILER, med sprängladdning 0167 930690 PROJEKTILER, med sprängladdning 0168 930690 PROJEKTILER, med sprängladdning 0169 930690 PROJEKTILER, med sprängladdning 0324 930690 PROJEKTILER, med sprängladdning 0344 930690 PROPADIEN, STABILISERAD 2200 290129 PROPAN 1978 271112 n-PROPANOL 1274 290512 PROPANTIOLER 2402 293090 PROPEN 1077 290122 PROPENOXID 1280 291020 PROPIONALDEHYD 1275 291219 PROPIONITRIL 2404 292690 PROPIONSYRA med minst 10 vikt-% men mindre än 90 vikt-% syra 1848 291550
PROPIONSYRA med minst 90 vikt-% syra 3463 291550 PROPIONSYRAANHYDRID 2496 291590 PROPIONYLKLORID 1815 291590 n-PROPYLACETAT 1276 291539 PROPYLALKOHOL, NORMAL [ UPPHÄ1274 290512
PROPYLAMIN 1277 292119 n-PROPYLBENSEN 2364 290290 PROPYLEN 1077 290122 1,2-PROPYLENDIAMIN 2258 292129 PROPYLENIMIN, STABILISERAD 1921 293399 PROPYLENKLORHYDRIN 2611 290559 PROPYLENOXID 1280 291020 PROPYLENTETRAMER 2850 290129 PROPYLFORMIATER 1281 291513 n-PROPYLISOCYANAT 2482 292910 n-PROPYLKLORFORMIAT 2740 291590 Propylklorid 1278 290319 n-PROPYLNITRAT 1865 292090 PROPYLTRIKLORSILAN 1816 293100 PROV, EXPLOSIVÄMNE, annat än tändämne 0190 360200 PYRETROIDPESTICID, FAST, GIFTIG 3349 380891 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 3350 380891 flampunkt under 23 ºC PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3352 380891
482
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3351 flampunkt minst 23 ºC | 380891 |
| PYRIDIN 1282 PYROFOR FAST ÄMNE, OORGANISK, N.O.S. 3200 | 293331 28++++ |
| PYROFOR LEGERING, N.O.S. 1383 PYROFOR METALL, N.O.S. 1383 | 81++++ 81++++ |
| PYROFOR VÄTSKA, OORGANISK, N.O.S. 3194 PYROFOR VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. 2845 | 28++++ 29++++ |
| PYROFORT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. 2846 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST 3391 | 29++++ 293100 |
| PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE 3392 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, VATTENREAKTIVT 3393 | 293100 293100 |
| PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, 3394 VATTENREAKTIVT | 293100 |
| PYROSULFURYLKLORID 1817 PYRROLIDIN 1922 | 281210 293399 |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, ej av speciell beskaffenhet, ej 2915 fissilt eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, FISSILT, ej av speciell 3327 beskaffenhet | 284+++ 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL 3332 BESKAFFENHET, ej fissilt eller undantaget fissilt | 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL 3333 BESKAFFENHET, FISSILT | 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), ej fissilt eller undantaget 2917 fissilt | 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), FISSILT 3329 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), ej fissilt eller undantaget 2916 fissilt | 284+++ 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), FISSILT 3328 | 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, ej fissilt eller undantaget fissilt 3323 | 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, FISSILT 3330 | 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I), ej fissilt 2912 eller undantaget fissilt | 284+++ |
RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), ej fissilt 3321 VD ] 284+++
eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), FISSILT 3324 284+++ RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), ej fissilt 3322 284+++ eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), FISSILT 3325 284+++ RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT ENLIGT SÄRSKILD 2919 284+++ ÖVERENSKOMMELSE, ej fissilt eller undantaget fissilt RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT ENLIGT SÄRSKILD 3331 284+++ ÖVERENSKOMMELSE, FISSILT
| RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI - BEGRÄNSAD MÄNGD 2910 | 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI - FÖREMÅL 2909 TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN eller UTARMAT URAN eller NATURLIGT TORIUM | 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI - INSTRUMENT eller 2911 FÖREMÅL RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI - TÖMD FÖRPACKNING 2908 | 284+++ 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget 2978 fissilt | 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT 2977 | 2844 |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I eller 2913 SCO-II), ej fissilt eller undantaget fissilt [ UPPHÄ | 284+++ |
| RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I eller 3326 SCO-II), FISSILT | 284+++ |
| RAKETER, inert stridsdel 0502 | 930690 |
| RAKETER, med inert stridsdel 0183 RAKETER, med separeringsladdning 0436 | 930690 930690 |
| RAKETER, med separeringsladdning 0437 RAKETER, med separeringsladdning 0438 | 930690 930690 |
| RAKETER, med sprängladdning 0180 RAKETER, med sprängladdning 0181 | 930690 930690 |
| RAKETER, med sprängladdning 0182 RAKETER, med sprängladdning 0295 | 930690 930690 |
| RAKETMOTORER 0186 RAKETMOTORER 0280 | 930690 930690 |
| RAKETMOTORER 0281 RAKETMOTORER, MED HYPERGOLA (spontantändande) VÄTSKOR, 0250 med eller utan separeringsladdning | 930690 930690 |
| RAKETMOTORER, MED HYPERGOLA (spontantändande) VÄTSKOR, 0322 med eller utan separeringsladdning | 930690 483 |
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| RDX I BLANDNING MED CYKLOTETRAMETYLENTETRANITRAMIN 0391 (OKTOGEN, HMX), FUKTAD, med minst 15 vikt-% vatten eller DESENSIBILISERAD med minst 10 vikt-% desensibiliseringsmedel | 360200 |
| RDX, OKÄNSLIGGJORD 0483 RDX, FUKTAD med minst 15 vikt-% vatten 0072 | 293369 293369 |
| REAGENSSATS 3316 REFILLER TILL TÄNDARE, innehållande brandfarlig gas 1057 | 382200 961390 |
| RESORCINOL 2876 RESTSYRA 1906 | 290721 282590 |
| RICINFLINGOR 2969 RICINFRÖKAKOR 2969 | 120730 120730 |
| RICINFRÖN 2969 RICINMJÖL 2969 | 120730 120730 |
| RSV-LADDNINGAR, FLEXIBLA, LINJÄRA 0237 RSV-LADDNINGAR, FLEXIBLA, LINJÄRA 0288 | 360300 360300 |
| RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel 0059 RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel 0440 | 930690 930690 |
| RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel 0439 RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel 0441 | 930690 930690 |
| RUBIDIUM 1423 RUBIDIUMHYDROXID 2678 | 280519 282590 |
| RUBIDIUMHYDROXIDLÖSNING 2677 Rubidiumnitrat 1477 | 282590 283429 |
| RÅOLJA 1267 RÅOLJA, SVAVELRIK, BRANDFARLIG, GIFTIG 3494 | 270900 270900 |
| RÖKAMMUNITION med eller utan central-, separerings- eller 0303 drivladdning RÖKAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0015 drivladdning | 930690 930690 |
| RÖKAMMUNITION, med eller utan central-, separerings- eller 0016 drivladdning | 930690 |
| RÖKAMMUNITION, VIT FOSFOR, med central-, separerings- eller 0245 drivladdning | 930690 |
| RÖKAMMUNITION, VIT FOSFOR, med central-, separerings- eller 0246 drivladdning VD ] | 930690 |
| RÖKBOMBER, ICKE-EXPLOSIVA, med frätande vätska utan 2028 drivanordning | 930690 |
| RÖKSIGNALER 0196 RÖKSIGNALER 0197 | 360490 360490 |
| RÖKSIGNALER 0313 RÖKSIGNALER 0487 | 360490 360490 |
| RÖKSIGNALER 0507 SALPETERSYRA, annan än röd rykande, med mindre än 65 % ren syra 2031 | 360490 280800 |
| SALPETERSYRA, annan än röd rykande, med minst 65 % men högst 2031 70 % ren syra | 280800 |
| SALPETERSYRA, annan än röd rykande, med mer än 70 % ren syra 2031 | 280800 |
| SALPETERSYRA, RÖD RYKANDE 2032 Saltsyra 1789 | 280800 280610 |
| SELENATER 2630 SELENDISULFID 2657 | 284290 281390 |
| SELENFÖRENING, FAST, N.O.S. 3283 SELENFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3440 | ++++++ ++++++ |
| SELENHEXAFLUORID 2194 SELENITER 2630 | 281290 284290 |
| SELENOXIKLORID 2879 | 281210 |
SELENSYRA [ UPPHÄ1905 281119
SELENVÄTE, VATTENFRI 2202 281119 SIGNALBLOSS, HAND 0191 360490 SIGNALBLOSS, HAND 0373 360490 SIGNALPATRONER 0054 360490 SIGNALPATRONER 0312 360490 SIGNALPATRONER 0405 360490 SILAN 2203 285000 SILVERARSENIT 1683 284329 SILVERCYANID 1684 284329 SILVERNITRAT 1493 284321 SILVERPIKRAT, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1347 284329 SJUNKBOMBER 0056 930690 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAD 3231 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP B 3221 ++++++ SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP C 3223 ++++++ SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP D 3225 ++++++ SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAD 3235 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP E 3227 ++++++ SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAD 3237 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT
484
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP F 3229 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAD 3239 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT | ++++++ |
SJÄLVREAKTIV VÄTSKA,TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAD 3233 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP B 3222 ++++++
| SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAT SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP C | 3232 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT 3224 ++++++ |
| SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAT | 3234 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP D SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAT | 3226 ++++++ 3236 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP E | 3228 ++++++ |
| SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAT | 3238 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP F | 3230 ++++++ |
| SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAT | 3240 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, OORGANISKT, N.O.S. SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, N.O.S. | 3192 28++++ 3126 29++++ |
| SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, OORGANISKT, N.O.S. 3191 | 28++++ |
| SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, ORGANISKT, N.O.S. | 3128 29++++ |
| SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, OORGANISKT, N.O.S. | 3190 28++++ |
| SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S. SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. | 3088 29++++ 3127 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT |
| SJÄLVUPPHETTANDE METALLORGANISKT ÄMNE, FAST Självupphettande pigment, organiska | 3400 293100 3313 320+++ |
| SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, OORGANISK, N.O.S. | 3188 28++++ |
| SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S. SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, GIFTIG, OORGANISK, N.O.S. | 3185 29++++ 3187 28++++ |
| SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, GIFTIG, ORGANISK, N.O.S. SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, OORGANISK, N.O.S. | 3184 29++++ 3186 28++++ VD ] |
| SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. SKIFFEROLJA | 3183 29++++ 1288 270900 274900 |
| SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. | 3291 382530 |
| SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM endast PÅVERKAR DJUR SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR | 2900 300+++ 2814 300+++ |
| SMÅ ANORDNINGAR MED KOLVÄTEGAS SOM DRIVMEDEL, med utsläppsventil, eller REFILLER MED KOLVÄTEGAS FÖR SMÅ ANORDNINGAR, med utsläppsventil | 3150 ++++++ |
| SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION | 0073 360300 0364 360300 |
| SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION | 0365 360300 0366 360300 |
| SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade | 0030 360300 0255 360300 |
| SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade | 0456 360300 |
| SPRÄNGKAPSLAR, ICKE ELEKTRISKA | 0029 360300 |
| SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA | 0267 360300 |
| SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA | 0455 360300 |
| SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, apterade | 0360 360300 |
| SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, apterade | 0361 360300 |
| SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, apterade SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA [ UPPHÄ | 0500 360300 0457 930690 |
| SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA | 0458 930690 0459 930690 |
| SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA | 0460 930690 |
| SPÅRLJUS FÖR AMMUNITION SPÅRLJUS FÖR AMMUNITION | 0212 360490 0306 360490 |
| STENKOLSTJÄREDESTILLAT STIBIN | 1136 2707++ 2676 285000 |
| STORMTÄNDSTICKOR STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning | 2254 360500 0369 930690 |
| STRIDSDELAR, RAKET, med centralladdning eller separeringsladdning | 0370 930690 |
| STRIDSDELAR, RAKET, med centralladdning eller separeringsladdning | 0371 930690 |
| STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning | 0286 930690 |
| STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning STRIDSDELAR, TORPED, med sprängladdning | 0287 930690 0221 930690 |
| STRONTIUMARSENIT STRONTIUMFOSFID | 1691 284290 2013 284800 |
| STRONTIUMKLORAT STRONTIUMNITRAT | 1506 282919 1507 283429 485 |
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| STRONTIUMPERKLORAT 1508 STRONTIUMPEROXID 1509 | 282990 281640 |
| STRYKNIN eller STRYKNINSALTER 1692 STUBINTÄNDARE 0131 | 2939++ 360300 |
| STYFNINSYRA, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten eller 0219 en blandning av alkohol och vatten | 290890 |
| STYFNINSYRA, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller en 0394 blandning av vatten och alkohol | 290890 |
| STYRENMONOMER, STABILISERAD 2055 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FAST, GIFTIG 2779 | 290250 38089+ |
| SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, 2780 BRANDFARLIG, GIFTIG, flampunkt under 23 ºC SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3014 | 38089+ 38089+ |
| SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, 3013 BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 ºC | 38089+ |
| SULFAMINSYRA 2967 SULFURYLFLUORID 2191 | 281119 281290 |
| SULFURYLKLORID 1834 Superkondensator 3499 | 281210 8532++ |
| SVARTKRUT, (VAPENKRUT), som korn eller pulver 0027 SVARTKRUT, PRESSAT eller SOM TABLETTER 0028 | 360200 360200 |
| SVARTKRUTSSTUBIN, normalbrinnande 0105 SVAVEL (även svavelblomma) 1350 | 360300 250300 |
| SVAVEL, SMÄLT 2448 SVAVELDIOXID 1079 | 250300 281123 |
| SVAVELHEXAFLUORID 1080 SVAVELKLORIDER 1828 | 281290 281210 |
| SVAVELSYRA, ANVÄND 1832 SVAVELSYRA, med högst 51 % syra 2796 | 382590 280700 |
| SVAVELSYRA, med över 51 % syra 1830 SVAVELSYRA, RYKANDE 1831 | 280700 280700 |
| SVAVELSYRLIGHET 1833 SVAVELTETRAFLUORID 2418 | 281119 281290 |
| SVAVELTRIOXID, STABILISERAD 1829 SVAVELVÄTE 1053 | 281129 281119 |
SYRE, KOMPRIMERAD 1072 VD ] 280440
SYRE, KYLD, FLYTANDE 1073 280440 SYREDIFLUORID, KOMPRIMERAD 2190 281290 SYREGENERATOR, KEMISK 3356 ++++++ SÄKERHETSTÄNDSTICKOR 1944 360500 TALLIUMFÖRENING, N.O.S. 1707 ++++++ TALLIUMKLORAT 2573 282990 TALLIUMNITRAT 2727 283429 TELLURFÖRENING, N.O.S. 3284 28++++ TELLURHEXAFLUORID 2195 281290 TENNFOSFIDER 1433 284800 TENN(IV)KLORID, VATTENFRI 1827 282739 TENN(IV)KLORIDPENTAHYDRAT 2440 282739 TENNORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2786 3808++
| TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2787 flampunkt under 23 ºC | 3808++ |
| TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3020 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3019 flampunkt minst 23 ºC | 3808++ 3808++ |
| TENNTETRAKLORID, VATTENFRI 1827 TENNTETRAKLORIDPENTAHYDRAT 2440 | 282739 282739 |
| TERPENKOLVÄTEN N.O.S. 2319 TERPENTIN 1299 | 290219 380510 |
TERPENTINERSÄTTNING [ UPPHÄ1300 272100
TERPINOLEN 2541 290219 TETRABROMETAN 2504 290330 TETRACEN, FUKTAD, med minst 30 vikt-% vatten eller blandning av 0114 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT vatten och alkohol Tetraetylbly 1649 293100 TETRAETYLDITIOPYROFOSFAT 1704 292019 TETRAETYLENPENTAMIN 2320 292129 TETRAETYLSILIKAT 1292 292090 1,1,1,2-TETRAFLUORETAN 3159 290330 TETRAFLUORETEN, STABILISERAD 1081 290330 TETRAFLUORETYLEN, STABILISERAD 1081 290330 TETRAFLUORMETAN 1982 290330 1,2,3,6-TETRAHYDROBENSALDEHYD 2498 291229 TETRAHYDROFTALSYRAANHYDRIDER, med mer än 0,05 % 2698 293499 maleinsyraanhydrid TETRAHYDROFURAN 2056 293211 TETRAHYDROFURFURYLAMIN 2943 293219 1,2,3,6-TETRAHYDROPYRIDIN 2410 293339 TETRAHYDROTIOFEN 2412 293490
486
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| 1,1,2,2-TETRAKLORETAN 1702 TETRAKLORETYLEN 1897 | 290319 290323 |
| TETRAMETYLAMMONIUMHYDROXID, FAST 3423 TETRAMETYLAMMONIUMHYDROXID, LÖSNING 1835 | 292390 292390 |
| Tetrametylbly 1649 TETRAMETYLSILAN 2749 | 293100 293100 |
| TETRANITROANILIN 0207 TETRANITROMETAN 1510 | 292142 290420 |
| TETRAPROPEN 2850 TETRAPROPYLORTOTITANAT 2413 | 290129 292090 |
| 1H-TETRAZOL 0504 TETRAZOL-1-ÄTTIKSYRA 0407 | 293399 293399 |
| TETRYL 0208 Textilavfall, vått 1857 OMFATTAS INTE AV RID/RIS-S | 292990 5+++++ |
| 4-TIAPENTANAL 2785 TINKTURER, MEDICINSKA 1293 | 293090 300390 |
| TIOFEN 2414 TIOFOSFORYLKLORID 1837 | 293499 281210 |
| TIOFOSGEN 2474 TIOGLYKOL 2966 | 293090 293090 |
| TIOGLYKOLSYRA 1940 TIOKARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG 2771 | 293090 380893 |
| TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, 2772 flampunkt under 23 ºC | 380893 |
| TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3006 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, 3005 flampunkt minst 23 ºC | 380893 380893 |
| TIOMJÖLKSYRA 2936 | 293090 |
| TIONYLKLORID 1836 TIOUREADIOXID 3341 | 281210 293090 |
| TIOÄTTIKSYRA 2436 TITANDISULFID 3174 | 293090 283090 |
| TITANHYDRID 1871 TITANPULVER, FUKTAT med minst 25 vikt-% vatten 1352 | 285000 810820 |
| TITANPULVER, TORRT 2546 | 810820 |
TITANSVAMPGRANULAT 2878 VD ]
810820 TITANSVAMPPULVER 2878 810820 TITANTETRAKLORID 1838 282739
| TITANTRIKLORID, PYROFOR eller TITANTRIKLORIDBLANDNING, 2441 PYROFOR | 282739 |
| TITANTRIKLORIDBLANDNING 2869 Tjärkolsdestillat, brandfarliga 1136 | 282739 2707++ |
| TJÄROR, FLYTANDE, inklusive vägoljor och bitumenlösningar, med 1999 flampunkt högst 60 ºC | 271490 |
| TNT, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0209 | 290420 |
| TNT, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1356 | 290420 |
| TNT, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3366 TNT I BLANDNING MED HEXANITROSTILBEN 0388 | 290420 290420 |
| TNT I BLANDNING MED TRINITROBENSEN 0388 TNT I BLANDNING MED TRINITROBENSEN OCH 0389 HEXANITROSTILBEN | 290420 290420 |
| TOLUEN 1294 | 270420 |
| TOLUENDIISOCYANAT 2078 TOLUIDINER, FASTA 3451 | 292910 292143 |
| TOLUIDINER, FLYTANDE 1708 TORPEDER, med sprängladdning 0330 | 292143 930690 |
| TORPEDER, med sprängladdning 0329 TORPEDER, med sprängladdning 0451 | 930690 930690 |
| Torris | [ UPPHÄ1845 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S - vid användning för ky 281121 |
| TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL, FASTA, N.O.S. | 3462 300290 |
| TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL, FLYTANDE, N.O.S. Trasor, oljiga | 3172 300290 1856 OMFATTAS INTE AV RID/RIS-S 5+++++ |
| Tremolit TRIALLYLAMIN | 2590 252400 2610 292119 |
| TRIALLYLBORAT TRIAZINPESTICID, FAST, GIFTIG | 2609 292090 2763 3808++ |
| TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, flampunkt under 23 ºC | 2764 3808++ |
| TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, flampunkt minst 23 ºC | 2998 3808++ 2997 3808++ |
| TRIBUTYLAMIN | 2542 3808++ |
| TRIBUTYLFOSFAN Tricin | 3254 293100 0394 290890 |
| TRIETYLAMIN TRIETYLENTETRAMIN | 1296 292119 2259 292129 |
| TRIETYLFOSFIT | 2323 292090 487 |
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| TRIFLUORACETYLKLORID 3057 1,1,1-TRIFLUORETAN 2035 | 291590 290330 |
| TRIFLUORKLORETEN, STABILISERAD 1082 TRIFLUORKLORETYLEN, STABILISERAD 1082 | 290345 290345 |
| TRIFLUORMETAN 1984 TRIFLUORMETAN, KYLD, FLYTANDE 3136 | 290330 290330 |
| 2-TRIFLUORMETYLANILIN 2942 3-TRIFLUORMETYLANILIN 2948 | 292143 292143 |
| TRIFLUORÄTTIKSYRA 2699 TRIISOBUTEN 2324 | 291590 290129 |
| TRIISOPROPYLBORAT 2616 TRIKLORACETYLKLORID 2442 | 292090 291590 |
| TRIKLORBENSENER, FLYTANDE 2321 TRIKLORBUTEN 2322 | 290369 290329 |
| 1,1,1-TRIKLORETAN 2831 TRIKLORETYLEN 1710 | 290319 290322 |
| TRIKLORISOCYANURSYRA, TORR 2468 TRIKLORSILAN 1295 | 293369 281290 |
| TRIKLORÄTTIKSYRA 1839 TRIKLORÄTTIKSYRA, LÖSNING 2564 | 291540 291540 |
| TRIKRESYLFOSFAT, med mer än 3% orto-isomerer 2574 TRIMETYLACETYLKLORID 2438 | 291990 291590 |
| TRIMETYLAMIN, VATTENFRI 1083 TRIMETYLAMIN, VATTENLÖSNING, med högst 50 vikt-% trimetylamin 1297 | 292111 292111 |
| 1,3,5-TRIMETYLBENSEN 2325 | 290290 |
| TRIMETYLBORAT 2416 TRIMETYLCYKLOHEXYLAMIN 2326 | 292090 292130 |
| TRIMETYLFOSFIT 2329 TRIMETYLHEXAMETYLENDIAMINER 2327 | 292090 292129 |
| TRIMETYLHEXAMETYLENDIISOCYANAT (och isomera blandningar) 2328 | 292910 |
| TRIMETYLKLORSILAN 1298 TRINITROANILIN 0153 | 293100 292142 |
| TRINITROANISOL 0213 | 290930 |
TRINITROBENSEN, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3367 VD ] 290420
TRINITROBENSEN, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1354 290420 TRINITROBENSEN, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0214 290420
TRINITROBENSENSULFONSYRA 0386 290490 TRINITROBENSOESYRA, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3368 291639 TRINITROBENSOESYRA, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1355 291639 TRINITROBENSOESYRA, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% 0215 291639 vatten TRINITROFENETOL 0218 290890 TRINITROFENOL, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0154 290890 TRINITROFENOL, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1344 290899 TRINITROFENOL, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3364 290890 TRINITROFENYLMETYLNITRAMIN 0208 292990 TRINITROFLUORENON 0387 291470 TRINITROKLORBENSEN 0155 290490 TRINITROKLORBENSEN, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3365 290490 TRINITRO-m-KRESOL 0216 290890 TRINITRONAFTALEN 0217 290420 TRINITRORESORCINOL, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% 0219 290890 vatten eller en blandning av alkohol och vatten TRINITRORESORCINOL, FUKTAD, med minst 20 vikt-% vatten eller 0394 290890 en blandning av vatten och alkohol TRINITROTOLUEN I BLANDNING MED HEXANITROSTILBEN[ UPPHÄ0388 290420
TRINITROTOLUEN I BLANDNING MED TRINITROBENSEN 0388 290420
| TRINITROTOLUEN I BLANDNING MED TRINITROBENSEN OCH 0389 HEXANITROSTILBEN | 290420 |
| TRINITROTOLUEN, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0209 | 290420 |
| TRINITROTOLUEN, FUKTAD med minst 30 vikt-% vatten 1356 | 290420 |
| TRINITROTOLUEN, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3366 TRIPROPYLAMIN 2260 | 290420 292129 |
| TRIPROPEN (TRIPROPYLEN) 2057 TRIS-(1-AZIRIDINYL)-FOSFINOXID, LÖSNING 2501 | 290129 293399 |
| TRITONAL 0390 Trotyl, torr eller fuktad med mindre än 30 vikt-% vatten 0209 | 360200 290420 |
| Trotyl, fuktad med minst 10 vikt-% vatten 3366 Trotyl, fuktad med minst 30 vikt-% vatten 1356 | 290420 290420 |
| TRYCKFÄRG, brandfarlig 1210 TRYCKFÄRGSRELATERAT MATERIAL (inklusive tryckfärgsförtunning 1210 och -lösningsmedel), brandfarliga | 3215++ 3215++ |
| TRYCKLUFT 1002 | 285300 |
488
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| TRÄIMPREGNERINGSMEDEL, FLYTANDE (ångtryck vid 50°C över 1306 110 kPa men högst 175 kPa) | 380700 |
| TÅRGASAMMUNITION, ICKE-EXPLOSIV, utan centralladdning eller 2017 separeringsladdning, ej apterad. | 930690 |
| TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning 0019 | 930690 |
| TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning 0018 | 930690 |
| TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning 0301 | 930690 |
| TÅRGASLJUS 1700 | 930690 |
| TÅRGASÄMNE, FAST, N.O.S. 3448 TÅRGASÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. 1693 | ++++++ ++++++ |
| TÄCKLÖSNING (innefattar ytbehandlingar och ytbeklädnader som 1139 används för industriella ändamål, som underredsbehandling av fordon, innerbeklädnad av fat och tunnor) (ej trögflytande) | 321000 |
| TÄNDARE, innehållande brandfarlig gas 1057 | 961390 |
| TÄNDHATTAR 0044 TÄNDHATTAR 0377 | 360300 360300 |
| TÄNDHATTAR 0378 TÄNDPATRONER 0319 | 360300 360300 |
| TÄNDPATRONER 0320 TÄNDPATRONER 0376 | 360300 360300 |
| TÄNDRÖR 0106 TÄNDRÖR 0107 | 360300 360300 |
| TÄNDRÖR 0257 | 360300 |
| TÄNDRÖR 0367 TÄNDRÖR, med säkringar 0408 | 360300 360300 |
| TÄNDRÖR, med säkringar 0409 TÄNDRÖR, med säkringar 0410 | 360300 360300 |
| TÄNDSTICKOR, "STRIKE ANYWHERE" 1331 TÄNDSTICKOR, VAX 1945 | 360500 360500 |
| Ultrakondensator 3499 UNDEKAN 2330 | ?????? 290110 |
| UREANITRAT, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1357 | 292419 |
UREANITRAT, FUKTAD med minst 10 vikt-% vatten 3370 VD ] 292419
UREANITRAT, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% vatten 0220 290200 UREAVÄTEPEROXID 1511 292419 UTLÖSNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA 0173 360300 VALERALDEHYD 2058 291219 VALERYLKLORID 2502 291590 VANADINFÖRENING, N.O.S. 3285 ++++++ VANADINOXITRIKLORID 2443 282749 VANADINPENTOXID, ej smält 2862 282530 VANADINTETRAKLORID 2444 282739 VANADINTRIKLORID 2475 282739 VANADYLSULFAT 2931 283329 VAPENKRUT, PRESSAT eller SOM TABLETTER 0028 360200 VATTENREAKTIV VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. 3129 ++++++ VATTENREAKTIV VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S. 3130 ++++++ VATTENREAKTIV VÄTSKA, N.O.S. 3148 ++++++ VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. 3132 ++++++ VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S. 3131 ++++++ VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S. 3134 ++++++ VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, N.O.S. 2813 ++++++ VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S. 3133 EJ TILLÅTET FÖR TRANSPORT VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S. 3135 ++++++ VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST 3395 293100 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, [ UPPHÄ3396 293100
BRANDFARLIGT VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, 3397 293100 SJÄLVUPPHETTANDE VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE 3398 293100 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, 3399 293100 BRANDFARLIGT Vaxtändstickor 1945 360500 VINYLACETAT, STABILISERAD 1301 291532 VINYLBROMID, STABILISERAD 1085 290330 VINYLBUTYRAT, STABILISERAD 2838 291560 VINYLFLUORID, STABILISERAD 1860 290330 VINYLIDENKLORID, STABILISERAD 1303 290329 VINYLKLORACETAT 2589 291540 VINYLKLORID, STABILISERAD 1086 290321 VINYLPYRIDINER, STABILISERADE 3073 293339 VINYLTOLUENER, STABILISERADE 2618 290290 VINYLTRIKLORSILAN 1305 293100 VOLFRAMHEXAFLUORID 2196 282619 Vägoljor vid eller över 100 °C och under dess flampunkt 3257 271490
489
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| Vägoljor med flampunkt över 60°C, vid eller över dess flampunkt 3256 Vägoljor med flampunkt högst 60 ºC 1999 | 271490 271490 |
| VÄTE I ETT METALLHYDRIDLAGRINGSSYSTEM 3468 VÄTE OCH METAN, BLANDNING, KOMPRIMERAD 2034 | 285000 271129 |
| VÄTE, KOMPRIMERAD 1049 VÄTE, KYLD, FLYTANDE 1966 | 280410 280410 |
| VÄTEBROMID, VATTENFRI 1048 VÄTECYANID, STABILISERAD, med mindre än 3 % vatten 1051 | 281119 281119 |
| VÄTECYANID, STABILISERAD med mindre än 3 % vatten och 1614 absorberat av ett inert, poröst material | 281119 |
| VÄTECYANID, LÖSNING I ALKOHOL med högst 45% vätecyanid 3294 VÄTECYANID, VATTENLÖSNING med högst 20 % vätecyanid 1613 | 281119 281119 |
| VÄTEDIFLUORIDER, FASTA, N.O.S. 1740 VÄTEDIFLUORIDER, LÖSNING, N.O.S. 3471 | 282619 282619 |
| VÄTEFLUORID, VATTENFRI 1052 VÄTEJODID, VATTENFRI 2197 | 281111 281119 |
| VÄTEKLORID, VATTENFRI 1050 VÄTEPEROXID OCH PEROXIÄTTIKSYRA I BLANDNING, 3149 STABILISERAD, med syra(or), vatten och högst 5 % peroxiättiksyra | 280610 284700 |
| VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, med minst 2014 20 % men högst 60 % väteperoxid (stabiliserad om så behövs) | 284700 |
| VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, med minst 8 % men mindre än 20 2984 % väteperoxid (stabiliserad om så behövs) | 284700 300490 |
| VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, STABILISERAD, med över 60 % 2015 men högst 70 % väteperoxid | 284700 |
| VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, STABILISERAD, med över 70 % 2015 väteperoxid VÄTESULFATER, VATTENLÖSNING 2837 | 284700 283329 |
| Vätska som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s. 3334 OMFATTAS INTE AV RID/RID-S VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, BRANDFARLIG, N.O.S. med 3256 flampunkt över 60°C, vid eller över dess flampunkt | ++++++ 271490 |
| VÄTSKA, FÖRHÖJD TEMPERATUR, N.O.S., vid eller över 100°C och 3257 under dess flampunkt (inklusive smälta metaller, smälta salter, etc.) | 271490 |
| VÄTSKERAKETER, med sprängladdning 0397 | 930690 |
VÄTSKERAKETER, med sprängladdning 0398 VD ] 930690
VÄTSKERAKETMOTORER 0395 930690 VÄTSKERAKETMOTORER 0396 930690 VÄTSKETORPEDER, med eller utan sprängladdning 0449 930690 VÄTSKETORPEDER, med inert stridsdel 0450 930690 VÄV, ANIMALISKA, VEGETABILISKA eller SYNTETISKA, N.O.S., 1373 ++++++ impregnerade med olja
| VÄV, IMPREGNERAD MED LÅGNITRERAD NITROCELLULOSA, 1353 N.O.S. | 590390 5+++++ |
| XANTATER 3342 | 293090 |
| XENON 2036 XENON, KYLD, FLYTANDE 2591 | 280429 280429 |
| XYLENER 1307 | 29024+ 270730 |
| XYLENOLER, FASTA 2261 | 290719 |
| XYLENOLER, FLYTANDE 3430 XYLIDINER, FASTA 1711 | 290719 292149 |
| XYLIDINER, FLYTANDE 1711 XYLYLBROMID, FAST 3417 | 292149 290369 |
| XYLYLBROMID, FLYTANDE 1701 Ullavfall, vått 1387 OMFATTAS INTE AV RID/RIS-S | 290369 5+++++ |
| ZINKAMMONIUMNITRIT 1512 ZINKARSENAT 1712 | 283410 284290 |
ZINKARSENAT OCH ZINKARSENIT, BLANDNING[ UPPHÄ1712 284290
ZINKARSENIT 1712 284290 ZINKASKA 1435 262011 ZINKBROMAT 2469 282990 ZINKCYANID 1713 283719 ZINKDAMM 1436 790310 ZINKDITIONIT 1931 283190 ZINKFOSFID 1714 284800 ZINKHYDROSULFIT 1931 283190 ZINKKISELFLUORID 2855 282690 ZINKKLORAT 1513 282919 ZINKKLORID, LÖSNING 1840 282736 ZINKKLORID, VATTENFRI 2331 282736 ZINKNITRAT 1514 283429 ZINKPERMANGANAT 1515 284169 ZINKPEROXID 1516 281700 ZINKPULVER 1436 790310 ZINKRESINAT 2714 380620 ZIRKONIUM UPPSLAMMAT I BRANDFARLIG VÄTSKA (ångtryck vid 1308 810920 50°C över 175 kPa)
490
| RID/RID-S del 3 | 2013-01-01 |
|---|---|
| Benämning och beskrivning UN-nr Anm | NHM-kod |
| ZIRKONIUM, TORR, lindad tråd, plåtar, band (tunnare än 254 2858 mikrometer, men minst 18 mikrometer) | 810920 |
| ZIRKONIUM, TORR, plåtar, band eller lindad tråd (tunnare än 18 2009 mikrometer) | 810990 |
| ZIRKONIUMHYDRID 1437 ZIRKONIUMNITRAT 2728 | 285000 283429 |
| ZIRKONIUMPIKRAMAT, FUKTAD med minst 20 vikt-% vatten 1517 ZIRKONIUMPIKRAMAT, torr eller fuktad med mindre än 20 vikt-% 0236 vatten | 292229 292229 |
| ZIRKONIUMPULVER, FUKTAT med minst 25 vikt-% vatten 1358 ZIRKONIUMPULVER, TORR T 2008 | 810920 810920 |
| ZIRKONIUMRESTER 1932 ZIRKONIUMTETRAKLORID 2503 | 810930 282739 |
| ÄTTIKSYRAANHYDRID 1715 ÄTTIKSYRALÖSNING med mer än 10 vikt-% men högst 80 vikt-% syra 2790 | 291524 291521 |
| ÄTTIKSYRALÖSNING med mer än 80 vikt-% syra 2789 | 291521 |
| ÖVERFÖRINGSLADDNINGAR 0060 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE 0121 | 930690 360300 |
| ÖVERFÖRINGSTÄNDARE 0314 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE 0315 | 360300 360300 |
| ÖVERFÖRINGSTÄNDARE 0325 ÖVERFÖRINGSTÄNDARE 0454 | 360300 360300 |
| ÖVNINGSAMMUNITION 0362 ÖVNINGSAMMUNITION 0488 | 930690 930690 |
| ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär 0110 ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär 0318 | 930690 930690 |
| ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär 0372 ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär 0452 VD ] | 930690 930690 |
[ UPPHÄ
491
VD ]
[ UPPHÄ
492
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
Kapitel 3.3
Särbestämmelser för vissa ämnen eller föremål
3.3.1 Om det i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6, anges att en särbestämmelse gäller för ett ämne eller föremål, så beskrivs respektive särbestämmelses innebörd och krav nedan. 16 Prover av nya eller existerande explosiva ämnen eller föremål avsedda för bl.a. provning, klassificering, forskning och utveckling, kvalitetskontroll eller varuprov, får transporteras enligt anvisning av behörig myndighet (se 2.2.1.1.3). Explosiva prover som inte är fuktade eller flegmatiserade ska begränsas till 10 kg i små förpackningar enligt anvisning av behörig myndighet. Explosiva prover som är fuktade eller flegmatiserade är begränsade till 25 kg. 23 Detta ämne är brandfarligt endast under extrema brandbetingelser i slutna utrymmen. 32 Detta ämne i annan form omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 37 Detta ämne omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om det är ytbelagt. 38 Detta ämne omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om det innehåller högst 0,1 viktsprocent kalciumkarbid. 39 Detta ämne omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om det innehåller
VD ]
mindre än 30 viktsprocent eller minst 90 viktsprocent kisel. 43 Om dessa ämnen överlämnas till transport som pesticider ska de transporteras under tillämplig pesticidbenämning och i överensstämmelse med gällande bestämmelser för pesticider (se 2.2.61.1.10 - 2.2.61.1.11.2). 45 Antimonsulfider och -oxider med ett arsenikinnehåll på högst 0,5 % av totala massan omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 47 Ferricyanider och ferrocyanider omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 48 Innehåller detta ämne mer än 20 % cyanvätesyra är ämnet inte tillåtet för transport. 59 Dessa ämnen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de innehåller högst 50 % magnesium.
[ UPPHÄ
60 Ämnet är inte tillåtet för transport vid högre koncentration än 72 %. 61 Teknisk benämning som kompletterar den officiella transportbenämningen ska vara den allmänt brukliga av ISO upptagna benämningen (se ISO 1750:1981 ”Pesticides and other agrochemicals – common names” , med ändring), annan benämning som upptas i WHO ”Recommended Classification of Pesticides by Hazard and Guidelines to Classification” eller benämningen på den aktiva substansen (se även 3.1.2.8.1 och 3.1.2.8.1.1). 62 Detta ämne omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om det innehåller högst 4 % natriumhydroxid.
493
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
65 Väteperoxid i vattenlösning innehållande mindre än 8 % väteperoxid omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
103 Ammoniumnitrit och blandningar av en oorganisk nitrit med ett ammoniumsalt är ej tillåtna för transport.
105 Nitrocellulosa som motsvarar beskrivningen av UN 2556 eller 2557 får tillordnas klass 4.1.
113 Transport av kemiskt instabila blandningar är inte tillåten.
119 Kylaggregat omfattar maskiner och annan utrustning, som är speciellt konstruerade för att hålla livsmedel eller andra produkter vid en låg temperatur i ett inre utrymme, samt klimatanläggningar. Kylaggregat och komponenter till kylaggregat omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de innehåller mindre än 12 kg gas av klass 2, grupp A eller O enligt 2.2.2.1.3, eller mindre än 12 liter ammoniaklösning (UN 2672).
122 Sekundärfaror samt UN-nummer (gruppbenämningar) för alla för närvarande klassificerade beredningar av organiska peroxider är angivna i 2.2.52.4.
123 (Tills vidare blank.)
127 Ett annat inert ämne eller en annan inert blandning får användas under förutsättning att dessa inerta ämnen har samma egenskaper för att okänsliggöra.
VD ]
131 Det okänsliggjorda ämnet måste vara klart okänsligare än torr PETN.
135 Natriumdihydratsalt av diklorisocyanursyra omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
138 p-Brombensylcyanid omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
141 Ämnen som har genomgått nödvändig värmebehandling, så att de under transporten inte medför någon fara, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
142 Sojabönsmjöl, vilket har extraherats med lösningsmedel och innehåller högst 1,5 % olja och 11 % fukt och praktiskt taget inga brandfarliga lösningsmedel, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
144 Vattenlösning med högst 24 volymprocent alkohol omfattas inte av
[ UPPHÄ
bestämmelserna i RID/RID-S.
145 Alkoholhaltiga drycker i förpackningsgrupp III omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de transporteras i behållare med en volym av högst 250 liter.
152 Klassificeringen av detta ämne beror på partikelstorleken och förpackningen, gränsvärden har hittills inte fastställts experimentellt. Tillämplig klassificering ska ske enligt bestämmelserna i 2.2.1.
153 Denna benämning gäller endast om det verifieras genom provning att ämnena varken är brännbara i kontakt med vatten eller visar tendens till självantändning, och att den utvecklade gasblandningen inte är brandfarlig.
494
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
162 (Borttagen.)
163 Ett ämne som är namngivet i kapitel 3.2, tabell A, får inte transporteras under denna benämning. Ämnen, som transporteras under denna benämning, får innehålla högst 20 % nitrocellulosa, förutsatt att nitrocellulosan innehåller högst 12,6 % kväve (i torrsubstansen)
168 Asbest som är inbäddat eller bundet i ett naturligt eller syntetiskt bindemedel (såsom cement, plast, asfalt, hartser eller mineraler), så att den under transporten inte kan avge en skadlig mängd asbestfibrer som inandas, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Färdiga produkter, vilka innehåller asbest och inte uppfyller denna bestämmelse omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de förpackas så att de under transporten inte kan frigöra en skadlig mängd asbestfibrer som kan inandas.
169 Ftalsyraanhydrid i fast form och tetrahydroftalsyraanhydrid med högst 0,05 % maleinsyraanhydrid omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Ftalsyraanhydrid med högst 0,05 % maleinsyraanhydrid, som överlämnas för transport eller transporteras i smält tillstånd uppvärmt över sin flampunkt, ska tillordnas UN 3256.
172 För kolli som innehåller radioaktivt ämne med sekundärfara gäller att:
(a) kollina ska förses med en etikett som motsvarar varje ämnes sekundärfara. Motsvarande storetikett ska placeras på vagn eller storcontainer i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser enligt VD ]
avsnitt 5.3.1,
(b) ämnena ska inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III, i förekommande fall under tillämpning av grupperingskriterierna, som anges i del 2 och motsvarar arten av den huvudsakliga sekundärfaran.
Den föreskrivna beskrivningen i 5.4.1.2.5.1 (b) ska omfatta en beskrivning av dessa sekundärfaror (t.ex. ”SEKUNDÄRFARA: 3, 6.1”, namnet på beståndsdelarna, som till övervägande delen orsakar sekundärfarorna i fråga, och i tillämpliga fall förpackningsgruppen. För förpackning, se även 4.1.9.1.5.
177 Bariumsulfat omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
178 Denna beteckning får endast användas med medgivande av behörig myndighet i ursprungslandet (se 2.2.1.1.3) och endast då ingen annan lämplig beteckning finns i kapitel 3.2, tabell A.
[ UPPHÄ
181 Kollin med detta ämne ska dessutom förses med en etikett enligt förlaga nr 1 (se 5.2.2.2.2), om inte behörig myndighet i ursprungslandet har godkänt att denna etikett utelämnas för det provade förpackningsslaget, eftersom provningsresultat har visat att ämnet inte uppvisar explosiva egenskaper i en sådan förpackning (se 5.2.2.1.9).
182 Gruppen alkalimetaller omfattar grundämnena litium, natrium, kalium, rubidium och cesium.
183 Gruppen alkaliska jordartsmetaller omfattar grundämnena magnesium, kalcium, strontium och barium.
495
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
186 Vid bestämning av ammoniumnitrathalten ska alla nitratjoner, för vilka det finns en ekvivalent mängd ammoniumjoner i blandningen, räknas som ammoniumnitrat.
188 Celler och batterier som överlämnas till transport omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S om följande bestämmelser är uppfyllda:
(a) en cell med litiummetall eller litiumlegering innehåller högst 1 g litium och en cell med litiumjoner har en nominell energi i wattimmar om högst 20 Wh,
(b) ett batteri med litiummetall eller litiumlegering innehåller en totalmängd på högst 2 g litium och ett litiumjonbatteri har en nominell energi i wattimmar om högst 100Wh. Litiumjonbatterier som omfattas av denna bestämmelse ska vara märkta med nominell energi i wattimmar på ytterhöljet, förutom sådan tillverkade före den 1 januari 2009,
(c) varje cell eller batteri uppfyller bestämmelserna i 2.2.9.1.7 (a) och (e),
(d) celler och batterier ska, om de inte är inbyggda i utrustning, vara förpackade i innerförpackningar som fullständigt omsluter cellen eller batteriet. Celler och batterier ska vara skyddade så att kortslutning förhindras. Detta innefattar skydd mot kontakt med ledande material i samma förpackning som skulle kunna leda till kortslutning. Innerförpackningarna ska förpackas i stadiga ytterförpackningar som överensstämmer med bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.5, VD ]
(e) celler och batterier som är inbyggda i utrustning, ska vara skyddade mot skador och kortslutning och utrustningen ska vara försedd med effektiva anordningar för att förhindra oavsiktlig aktivering. Denna bestämmelse gäller inte för anordningar som är avsedda att vara aktiva under transport (RFID-transpondrar, klockor, sensorer, etc.) och som inte kan generera farlig värmeutveckling. När batterier är inbyggda i utrustning, ska utrustningen förpackas i stadiga ytterförpackningar som tillverkats av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde, såvida inte batteriet har ett likvärdigt skydd från utrustningen den är inbyggd i.
(f) Med undantag av kollin som innehåller knappcellsbatterier inbyggda i utrustning (inklusive kretskort) eller högst fyra celler inbyggda i utrustning eller högst två batterier inbyggda i utrustning, ska varje kolli
[ UPPHÄ
vara märkt med följande:
(i) en indikation om att kollit innehåller ”PRIMÄRA LITIUM”– eller ”LITIUMJON”–celler eller –batterier,
(ii) en indikation om att kollit ska behandlas varsamt och att en antändningsrisk föreligger vid skador på kollit,
(iii) en indikation om att särskilda förfaringssätt ska följas vid skador på kollit som innefattar kontroll och, om nödvändigt, ompackning, och
(iv) ett telefonnummer för ytterligare information.
496
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
(g) varje sändning med ett eller flera kollin märkta enligt (f) ska åtföljas av ett dokument med följande innehåll:
(i) en indikation om att att kollit innehåller ”PRIMÄRA LITIUM”– eller ”LITIUMJON”–celler eller –batterier,
(ii) en indikation om att kollit ska behandlas varsamt och att en antändningsrisk föreligger vid skador på kollit,
(iii) en indikation om att särskilda förfaringssätt ska följas vid skador på kollit som innefattar kontroll och, om nödvändigt, ompackning, och
(iv) ett telefonnummer för ytterligare information,
(h) såvida batterierna inte är inbyggda i utrustning, ska varje kolli kunna klara en fallprovning från 1,2 m höjd i kollits alla orienteringsriktningar utan att cellerna eller batterierna i kollit skadas, utan förskjutning av innehållet som leder till beröring mellan batterierna (eller cellerna) och utan att innehållet kommer ut, och
(i) såvida inte batterierna är inbyggda i utrustning eller förpackade med utrustning, får bruttovikten på kollina inte överstiga 30 kg.
I de ovan beskrivna bestämmelserna och i hela RID/RID-S avses med ”litiummängd” vikten litium i anoden i en cell med litiummetall eller litiumlegering. Det finns olika benämningar för primära litiumbatterier VD ]
och litiumjonbatterier för att underlätta transport av dessa batterier vid vissa transportsätt och för att olika räddningsinsatser ska kunna tillämpas.
190 Aerosolbehållare ska vara försedda med ett skydd mot oavsiktlig tömning. Aerosolbehållare med en volym på högst 50 ml som endast innehåller icke giftiga ämnen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
191 Engångsbehållare för gas med en volym på högst 50 ml, som inte innehåller några giftiga ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
194 Gruppbenämningens UN-nummer för varje för närvarande klassificerat självreaktivt ämne anges i 2.2.41.4.
196 Beredningar, som i laboratorieförsök varken detonerar i kaviterat tillstånd eller deflagrerar, inte reagerar vid upphettning under inneslutning och inte uppvisar någon explosionsförmåga, får transporteras under denna benämning.
[ UPPHÄ
Beredningen ska också vara termiskt stabil (dvs temperaturen för självaccelererande sönderfall (SADT) för ett kolli på 50 kg uppgår till minst 60 °C). Beredningar som inte motsvarar dessa kriterier ska transporteras enligt bestämmelserna för klass 5.2. (se 2.2.52.4).
198 Nitrocellulosa, lösningar, med högst 20 % nitrocellulosa, får transporteras som färg, parfymprodukter eller tryckfärg (se UN 1210, 1263, 1266, 3066, 3469 och 3470).
199 Blyföreningar, som, om de är blandade i förhållandet 1:1000 med 0,07M saltsyra och omrörda under en timme i en temperatur på 23ºC ± 2 °C, uppvisar en löslighet på högst 5 %, (se ISO 3711:1990, “Lead chromate pigments and lead chromate – molybdate pigments – specifications and methods of test”) ”)
497
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
räknas som icke lösliga och omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S såvida de inte motsvarar kriterierna för placering i någon annan klass.
201 Tändare och refiller till tändare ska uppfylla bestämmelserna i det land där de fyllts. De ska vara utrustade med ett skydd mot oavsiktlig tömning. Gasens vätskefas får inte överstiga 85 % av kärlets volym vid 15 °C. Kärlen och deras förslutningsanordningar ska motstå ett invändigt tryck, som motsvarar dubbla trycket av den kondenserade kolvätegasen vid temperaturen 55 °C. Ventilmekanismerna och tändanordningarna ska vara tätt förslutna, omslutna med tejp eller säkrade med andra medel, eller också vara konstruerade så att manövrering eller läckage av innehåll under transporten förhindras. Tändare får inte innehålla mer än 10 g kondenserad kolvätegas. Refiller till tändare får inte innehålla mer än 65 g kondenserad kolvätegas.
Anm För förbrukade tändare som insamlats separat, se kapitel 3.3, särbestämmelse 654.
203 Denna benämning får inte användas för UN 2315 polyklorerade bifenyler, flytande, eller UN 3432 polyklorerade bifenyler, fasta.
204 (Borttagen.)
205 Denna benämning får inte användas för UN 3155 pentaklorfenol.
207 Polymerkulor och gjutmassa av plastföreningar kan vara tillverkade av polystyren, polymetylmetakrylat eller någon annan polymer. VD ]
208 Den kommersiella kvaliteten av kalciumnitrathaltigt gödselmedel, som huvudsakligen består av ett dubbelsalt (kalciumnitrat och ammoniumnitrat), vilket innehåller högst 10 % ammoniumnitrat och minst 12 % kristallvatten, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
210 Toxiner från växter, djur eller bakterier som innehåller smittförande ämnen eller toxiner som ingår i smittförande ämnen är ämnen i klass 6.2.
215 Denna benämning gäller endast för tekniskt rent ämne eller för beredningar med detta ämne som har en SADT på över 75ºC. Därför gäller den inte för beredningar som är självreaktiva (för självreaktiva ämnen, se 2.2.41.4). Homogena blandningar med högst 35 viktprocent azodikarbonamid och minst 65 % av ett inert ämne omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida inte kriterierna för någon annan klass uppfylls.
[ UPPHÄ
216 Blandningar av fasta ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, med brandfarliga vätskor får transporteras under denna benämning utan tillämpning av klassificeringskriterierna för klass 4.1, förutsatt att ingen fri vätska syns vid lastning av ämnet eller förslutning av förpackningen, vagnen eller containern. Tätt förslutna småförpackningar och föremål, som innehåller mindre än 10 ml av en brandfarlig vätska i förpackningsgrupp II eller III absorberad i ett fast ämne, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, förutsatt att förpackningen eller föremålet inte innehåller någon fri vätska.
217 Blandningar av fasta ämnen, som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID- S, med giftiga vätskor får transporteras under denna benämning utan tillämpning av klassificeringskriterierna för klass 6.1, förutsatt att ingen fri vätska syns vid lastning av ämnet eller förslutning av förpackningen, vagnen
498
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
eller containern. Denna benämning får inte användas för fasta ämnen, som innehåller ett flytande ämne i förpackningsgrupp I.
218 Blandningar av fasta ämnen, som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID- S, med frätande vätskor får transporteras under denna benämning utan tillämpning av klassificeringskriterierna för klass 8, förutsatt att ingen fri vätska syns vid lastning av ämnet eller förslutning av förpackningen, vagnen eller containern.
219 Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMMO) och genetiskt modifierade organismer (GMO, som är förpackade och märkta i enlighet med 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P904, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S.
Om GMMO eller GMO motsvarar kriterierna för klass 6.1 eller 6.2 (se 2.2.61.1 och 2.2.62.1), ska bestämmelserna i RID/RID-S om transport av giftiga ämnen eller smittförande ämnen tillämpas.
220 Omedelbart efter den officiella transportbenämningen ska endast den tekniska benämningen för den brandfarliga flytande beståndsdelen i lösningen eller blandningen anges inom parentes.
221 Ämnen som omfattas av denna benämning får inte tillhöra förpackningsgrupp I.
224 Ämnet ska under normala transportbetingelser förbli flytande, om det inte kan visas genom provning att känsligheten inte är större i fryst tillstånd än i flytande VD ]
tillstånd. Vid temperaturer över –15 ºC får det inte frysa.
225 Brandsläckare som omfattas av denna benämning får vara utrustad med sprängpatron för att säkerställa dess funktion (sprängpatron för mekanisk drivning enligt klassificering 1.4C eller 1.4S), utan att tillhörigheten till klass 2, grupp A eller O enligt avsnitt 2.2.2.1.3, därigenom förändras, förutsatt att totalmängden deflagrerande explosivämnen (drivmedel) omfattar högst 3,2 g per brandsläckare.
226 Beredningar av dessa ämnen som innehåller minst 30 % icke flyktiga, icke brandfarliga medel för att okänsliggöra omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
227 Efter att ha okänsliggjorts med vatten och oorganiska inerta ämnen får urinämnesnitrathalten inte överskrida 75 viktsprocent och blandningen får inte vid provning enligt testserie 1 (a) i testhandboken, del I, kunna bringas till
[ UPPHÄ
detonation.
228 Blandningar som inte motsvarar kriterierna för brandfarliga gaser (se 2.2.2.1.5) ska transporteras under UN 3163.
230 Litiumceller och –batterier får transporteras enligt denna benämning om de uppfyller bestämmelserna i 2.2.9.1.7.
235 Denna benämning gäller föremål, som innehåller explosivämnen i klass 1 och som även kan innehålla farligt gods i andra klasser. Föremålen används till personligt skydd i fordon i form av gasgeneratorer för krockkuddar, krockkuddsmoduler eller bältesförsträckare.
499
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
236 Polyesterhartssatser består av en huvudkomponent (klass 3, förpackningsgrupp II eller III) och ett aktiveringsmedel (organisk peroxid). Den organiska peroxiden ska vara av typ D, E eller F och får inte fordra någon temperaturkontroll. Förpackningsgruppen enligt de kriterier för klass 3 som tillämpas på huvudkomponenten ska vara II eller III. De angivna mängdbegränsningarna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 7a avser huvudkomponenten.
237 Membranfiltren inklusive papperssiktarken och överdrags- och förstärkningsmaterial etc. som finns under transporten, får inte vid någon av de i testhandboken del 1 testserie 1 (a) beskrivna provningarna tendera att överföra en detonation.
Därutöver kan behörig myndighet utgående från resultat av lämpliga provningar av förbränningshastighet med beaktande av standardprovningar i testhandboken del III, avsnitt 33.2.1 fastställa att membranfilter av nitrocellulosa i den form de avses transporteras inte omfattas av de för brandfarliga fasta ämnen i klass 4.1 gällande bestämmelserna.
238 (a) Batterier räknas som läckagesäkra om de klarar nedan angivna vibrationsoch tryckprovning utan vätskeläckage.
Vibrationsprovning: Batteriet spänns fast på provplattan i en vibrationsmaskin och utsätts för en enkel sinusformad rörelse med amplituden 0,8 mm (1,6 mm totalutslag). Frekvensen varieras mellan 10 Hz och 55 Hz i steg om 1 Hz/min. Hela frekvensområdet genomlöps i VD ]
båda riktningar på 95 ± 5 minuter för varje montering (vibrationsriktning) av batteriet. Batteriet provas lika länge i tre olika lägen med mot varandra vinkelräta vibrationsriktningar (innefattande ett läge då eventuella fyllnings- och ventilationsöppningar är uppochner).
Tryckprovning: Efter utfört vibrationsprov lagras batteriet i sex timmar vid 24ºC ± 4ºC medan det utsätts för en tryckskillnad på minst 88 kPa. Batteriet provas under minst sex timmar i vart och ett av tre lägen med mot varandra vinkelräta lodriktningar (innefattande ett läge då eventuella fyllnings- och ventilationsöppningar är uppochner).
(b) Läckagesäkra batterier omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om elektrolyten vid en temperatur av 55ºC i händelse av brott eller sprickor i behållaren inte läcker, ingen fri vätska finns som kan komma ut och polerna hos batteriet i transportfärdig förpackning är säkrade mot kortslutning.
[ UPPHÄ
239 Batterier eller celler får inte innehålla andra farliga ämnen än natrium, svavel och/eller natriumföreningar (t.ex. natriumpolysulfider och natriumtetrakloraluminater). Batterier eller celler som har sådan temperatur att det natrium de innehåller kan bli flytande får överlämnas till transport endast med tillstånd av behörig myndighet i ursprungslandet och enligt villkor fastställda av denna. Om ursprungslandet inte är en fördragsstat till RID ska behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen godkänna tillståndet och transportvillkoren.
Celler ska bestå av tätt förslutna metallhus, vilka fullständigt omsluter de farliga ämnena och är tillverkade och förslutna så att innehållet under normala transportbetingelser inte kan komma ut.
500
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
Batterier ska bestå av celler som är fullständigt inneslutna och säkrade i ett metallhus, vilket är tillverkat och tillslutet så att under normala transportbetingelser utflöde av farliga ämnen förhindras.
240 Se sista Anm i 2.2.9.1.7.
241 Beredningen ska framställas så att den förblir homogen och det inte sker någon separation under transport. Bestämmelserna i RID/RID-S omfattar inte beredningar med låg halt av nitrocellulosa, vilka inte uppvisar farliga egenskaper när de genomgår provning för bestämning av deras förmåga till detonation, deflagration eller explosion vid uppvärmning i ett slutet kärl enligt metoder i testserie 1(a), 2(b) och 2(c) i testhandboken, del I, och inte heller uppträder som brandfarliga fasta ämnen om de genomgår provning nr 1 i testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1.4 (för dessa provningar ska ämnet om nödvändigt malas och siktas till kornstorleken högst 1,25 mm).
242 Svavel omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S när det bearbetats till en speciell form (t.ex. pärlor, granulat, pellets, tabletter eller flingor).
243 Bensin för användning i motorer med gnisttändning (t.ex. i bilar, stationära motorer och andra motorer) ska oavsett variationer i flyktighet tillordnas denna benämning.
244 Denna benämning omfattar t.ex. aluminiumslagg, aluminiumskimmings, begagnade katoder, begagnade behållarinklädnader och aluminiumsaltslagg. VD ]
247 Alkoholhaltiga drycker med mer än 24 volymprocent men högst 70 volymprocent alkohol får, om transporten ingår i tillverkningsprocessen, med avvikelse från bestämmelserna i kapitel 6.1, transporteras i träfat över 250 liter men högst 500 liter, som där så är tillämpligt uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, under följande villkor:
(a) träfatens täthet ska kontrolleras före fyllning,
(b) för vätskans expansion ska ett tillräckligt tomrum (minst 3 %) lämnas,
(c) träfaten ska transporteras med sprunden riktade uppåt, och
(d) träfaten ska transporteras i containrar, som uppfyller kraven i konventionen om säkra containrar (CSC). Varje träfat ska fästas i en särskild vagga och kilas fast med lämpliga medel så att varje förskjutning
[ UPPHÄ
under transporten är utesluten.
249 Ferrocerium som är stabiliserat mot korrosion och innehåller minst 10 % järn, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
250 Denna benämning får endast användas för prov av kemiska ämnen, som tagits för analysändamål i samband med tillämpning av överenskommelsen om förbud mot utveckling, tillverkning, lagring och användning av kemiska vapen och destruktion av sådana vapen. Transport av ämnen som omfattas av denna benämning, ska ske enligt den metodsekvens och de procedurer för skydd och säkerhet, som bestämts av Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons (OPCW), (i Sverige: ISP - Inspektionen för strategiska produkter).
501
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
Det kemiska provet får transporteras först efter att behörig myndighet eller generaldirektören för OPCW (i Sverige: ISP - Inspektionen för strategiska produkter) utfärdat godkännande och om provet uppfyller följande bestämmelser:
(a) det ska förpackas i enlighet med förpackningsinstruktion 623 (se tabell S 3 8 i kompletteringsvolymen) i ICAO:s tekniska instruktioner,
(b) vid transport ska ett exemplar av godkännandehandlingen för transporten, i vilken mängdrestriktioner och förpackningsbestämmelser finns angivna, bifogas godsdeklarationen.
251 Benämningen KEMISATS, REAGENSSATS eller FÖRSTA FÖRBANDSSATS avser lådor, kassetter m.m. som innehåller små mängder farligt gods att användas i exempelvis medicinskt syfte eller analys-, provningseller reparationssyfte. Sådana satser får inte innehålla farligt gods för vilket mängden ”0” anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 7a.
Beståndsdelar av sådana satser får inte reagera farligt med varandra (se definition av farlig reaktion i 1.2.1). Totalmängden farligt gods i en sats får inte överstiga 1 liter eller 1 kg. Förpackningsgruppen som ska tillordnas hela satsen är den striktaste av de förpackningsgrupper, som gäller för de enskilda i satsen ingående ämnena.
Satser som transporteras på vagnar, i syfte att användas till första hjälpen eller användning på plats, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. VD ]
Kemisatser, reagenssatser och första förbandssatser som innehåller farligt gods i innerförpackningar i mängder, som inte överstiger mängdbegränsningarna för begränsade mängder som gäller för respektive ämne i enlighet med kapitel 3.2, tabell A, kolumn 7a, får transporteras enligt bestämmelserna i kapitel 3.4.
252 Vattenlösning av ammoniumnitrat med högst 0,2 % brännbara ämnen och koncentration högst 80 % omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om ammoniumnitratet förblir löst under alla transportförhållanden.
266 Detta ämne får inte transporteras, om det innehåller mindre alkohol, vatten eller flegmatiseringsmedel än angivet, såvida inte behörig myndighet har utfärdat ett särskilt tillstånd (se 2.2.1.1).
267 Blandsprängämne, typ C, som innehåller klorater, ska separeras från explosivämnen som innehåller ammoniumnitrat eller andra ammoniumsalter.
[ UPPHÄ
270 Vattenlösningar av oorganiska fasta nitrater i klass 5.1 motsvarar inte kriterierna för klass 5.1, om koncentrationen av ämnen i lösningen vid den lägsta temperaturen under transporten inte överstiger 80 % av mättnadsgränsen.
271 Laktos, glukos eller liknande ämnen får användas som medel för att okänsliggöra förutsatt att ämnet innehåller minst 90 viktsprocent medel för att okänsliggöra. Behörig myndighet kan godkänna att dessa blandningar klassificeras i klass 4.1 baserat på provning enligt testserie 6(c) i testhandboken, del I, avsnitt 16, som genomförs på minst tre transportfärdiga förpackningar. Blandningar innehållande minst 98 viktsprocent medel för att okänsliggöra omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. Kollin innehållande blandningar
502
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
med minst 90 viktsprocent medel för att okänsliggöra behöver inte förses med etikett enligt förlaga nr 6.1.
272 Detta ämne får transporteras enligt bestämmelserna för klass 4.1 endast med särskilt tillstånd av behörig myndighet (se UN 0143 eller UN 0150 beroende på vad som är tillämpligt).
273 Maneb eller beredningar med maneb, som är stabiliserade mot självupphettning, behöver inte tillordnas klass 4.2, om det kan visas genom provning att en kubisk volym av 1 m av ämnet inte självantänder och att temperaturen i mitten av provet inte överstiger 200°C, om provet hålls vid en konstant temperatur av minst 75°C ± 2°C under en period av 24 timmar.
274 Bestämmelserna i 3.1.2.8 gäller.
278 Detta ämne får klassificeras och transporteras endast med behörig myndighets tillstånd, utgående från resultat av provningarna enligt testserie 2 och en provning enligt testserie 6 (c) i testhandboken, del I, på transportfärdiga kollin (se 2.2.1.1). Behörig myndighet ska fastställa förpackningsgrupp med kriterierna i 2.2.3 och den för testserie 6 (c) använda förpackningstypen som underlag.
279 I stället för en strikt tillämpning av klassificeringskriterierna i RID/RID-S har detta ämne klassificerats eller inplacerats i en förpackningsgrupp baserat på erfarenhetsmässig påverkan på människan.
VD ]
280 Denna benämning gäller för föremål, vilka är avsedda att användas till personskydd i fordon som gasgeneratorer för krockkuddar, krockkuddsmoduler eller bältesförsträckare och innehåller farligt gods i klass 1 eller andra klasser, såvida de transporteras som komponenter och föremålen har provats i transportfärdigt skick i överensstämmelse med testserie 6c) i testhandboken, del I, utan att någon explosion i anordningen, sönderslagning av anordningens hölje eller av tryckkärlet och varken splitterverkan eller termisk reaktion kunnat konstateras, som skulle kunnat förhindra brandbekämpningsåtgärder eller andra nödlägesåtgärder i den omedelbara omgivningen.
282 (Borttagen.)
283 Föremål som innehåller gas och används som stötdämpare, inklusive stötenergiabsorberande anordningar eller tryckluftfjädring omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, förutsatt att:
[ UPPHÄ
(a) föremålen har en gasbehållare med volym högst 1,6 liter och ett laddningstryck på högst 280 bar, varvid produkten av volym (liter) och laddningstryck (bar) inte överstiger 80 (dvs. 0,5 liter volym och 160 bar laddningstryck, 1 liter volym och 80 bar laddningstryck, 1,6 liter volym och 50 bar laddningstryck, 0,28 liter volym och 280 bar laddningstryck),
(b) föremålen har ett sprängtryck, som hos produkter med en volym hos gasbehållaren på högst 0,5 liter motsvarar minst det fyrfaldiga laddningstrycket och hos produkter med en volym hos gasbehållaren över 0,5 liter minst det femfaldiga laddningstrycket vid 20 °C,
(c) föremålen tillverkas av material som inte splittras vid brott,
503
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
(d) föremålen tillverkas i enlighet med en kvalitetssäkringsstandard som kan godkännas av behörig myndighet, och
(e) konstruktionstypen har genomgått en brandprovning som verifierar att det invändiga trycket i föremålet avlastas genom en smältsäkring eller annan tryckavlastningsanordning, så att föremålet inte kan splittras eller slungas iväg.
Beträffande tillbehör för fordonsdrift, se även 1.1.3.2 (d).
284 En syregenerator, kemisk, som innehåller oxiderande ämnen ska uppfylla följande villkor:
(a) Generatorn, om den innehåller en anordning för utlösning av explosivämnen, får transporteras under denna benämning endast om den uteslutits ur klass 1 enligt Anm till 2.2.1.1.1 (b).
(b) Generatorn ska oförpackad klara en fallprovning från 1,8 m höjd mot en styv, icke fjädrande, plan och horisontell yta i den position som har störst sannolikhet att ge skada, utan läckage av innehåll och utan att den aktiveras.
(c) När en generator är utrustad med en aktiveringsanordning ska den ha minst två effektiva säkringsanordningar mot oavsiktlig aktivering. 286 Membranfilter av nitrocellulosa som omfattas av denna benämning och har en VD ]
vikt av högst 0,5 g omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de förekommer ett och ett i ett föremål eller i ett tätt förslutet paket.
288 Dessa ämnen får klassificeras och transporteras endast med behörig myndighets tillstånd, utgående från resultat av provningarna enligt testserie 2 och en provning enligt testserie 6 (c) i testhandboken, del I, på transportfärdiga kollin (se 2.2.1.1).
289 Gasgeneratorer för krockkuddar eller krockkuddmoduler eller bältesförsträckare, som är monterade i vagnar, fordon, fartyg eller luftfartyg eller i monteringsfärdiga komponenter, som rattstänger, dörrpanel, säten etc. omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
290 Om detta radioaktiva ämne uppfyller definitioner och kriterier för någon annan uppräknad klass i del 2, ska det klassificeras i enlighet med följande:
[ UPPHÄ
(a) Om ämnet uppfyller kriterierna för farligt gods i reducerade mängder enligt kapitel 3.5, ska förpackningarna vara i enlighet med 3.5.2 och uppfylla provningsbestämmelserna i 3.5.3. Alla övriga bestämmelser tillämpliga på radioaktivt ämne, undantaget kolli, enligt 1.7.1.5, ska tillämpas utan hänvisning till den andra klassen.
(b) Om mängden överstiger gränserna angivna i 3.5.1.2, ska ämnet klassificeras i enlighet med den dominerande sekundärfaran. Godsdeklarationen ska beskriva ämnet med UN-nummer och officiell transportbenämning tillämplig för den andra klassen, kompletterad med tillämplig benämning på det radioaktiva undantagna kollit enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 2, och ämnet ska transporteras enligt
504
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
bestämmelserna tillämpliga för det UN-numret. Nedan anges ett exempel på hur uppgifterna anges i godsdeklarationen:
”UN 1993 Brandfarlig vätska, n.o.s. (etanol- och toluenblandning), Radioaktivt ämne, undantaget kolli – begränsad mängd, 3, PG II”.
Därutöver gäller bestämmelserna i 2.2.7.2.4.1.
(c) Bestämmelserna i kapitel 3.4 om transport av farligt gods förpackat i begränsade mängder gäller inte för ämnen som är klassificerade enligt (b).
(d) Om ämnet uppfyller en särbestämmelse som undantar det från alla bestämmelser om farligt gods i övriga klasser, ska det klassificeras i enlighet med tillämpligt UN-nummer i klass 7 och alla bestämmelser i 1.7.1.5 gäller.
291 Kondenserade brandfarliga gaser ska innehållas i komponenter till kylaggregat. Dessa komponenter ska vara konstruerade och provade för minst tre gånger arbetstrycket hos kylaggregatet. Kylaggregaten ska vara konstruerade och tillverkade så att under normala transportbetingelser den kondenserade gasen innehålls och risk för brott eller sprickor hos komponenter under tryck kan uteslutas. Kylaggregat och komponenter till kylaggregat som innehåller mindre än 12 kg gas omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
292 (Borttagen.)
VD ]
293 För tändstickor gäller följande definitioner:
(a) Stormtändstickor är tändstickor, vars huvud är försett med en friktionskänslig tändsats och en pyroteknisk sats, som brinner med liten eller ingen låga men med stark hetta.
(b) Säkerhetständstickor är tändstickor, som är kombinerade eller förbundna med brevet eller asken och endast kan antändas mot en preparerad yta genom friktion.
(c) Tändstickor av alltändartyp (”strike anywhere”) är tändstickor, som kan antändas mot en fast yta genom friktion.
(d) Vaxtändstickor är tändstickor, som genom friktion kan antändas mot såväl en preparerad som en fast yta.
[ UPPHÄ
295 Det är inte nödvändigt att förse varje batteri med märkning och etiketter, om motsvarande märkning och etikett placerats på pallasten.
296 Dessa benämningar gäller för livräddningsutrustning, såsom livflottar, flytvästar eller självuppblåsande rutschbanor. UN 2990 omfattar självuppblåsande livräddningsutrustning och UN 3072 icke-självuppblåsande livräddningsutrustning. Livräddningsutrustning får innehålla:
(a) signalutrustningar (klass 1), vilka kan innefatta rök- och lyssignalammunition och är placerade i förpackningar, som skyddar dem mot oavsiktlig utlösning,
505
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
(b) endast UN 2990 får innehålla patroner – drivanordningar i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S – för självuppblåsningsmekanismen, förutsatt att mängden explosivämne per räddningsutrustning inte överstiger 3,2 g,
(c) komprimerade eller kondenserade gaser i klass 2, grupp A och O enligt 2.2.2.1.3,
(d) batterier (ackumulatorer) (klass 8) och litiumbatterier (klass 9),
(e) första hjälpen-utrustningar eller reparationsutrustningar, som innehåller små mängder farligt gods (t.ex. ämnen i klass 3, 4.1, 5.2, 8 eller 9), eller
(f) tändstickor av alltändartyp, som är placerade i förpackningar, vilka skyddar dem mot oavsiktlig antändning.
Livräddningsutrustning förpackad i kraftiga och styva ytterförpackningar med en total bruttovikt på maximalt 40 kg, som inte innehåller farligt gods förutom komprimerad eller kondenserad gas i klass 2, grupp A eller grupp O, i kärl som inte överstiger 120 ml och som är installerade med enda syfte att aktivera livräddningsutrustningen, omfattas inte av kraven i RID/RID-S.
298 (Borttagen.)
300 Fiskmjöl, fiskrester eller krillmjöl får inte lastas om temperaturen vid lastningstillfället överstiger 35°C eller är 5°C över omgivningstemperaturen, varvid det högsta värdet gäller. VD ]
302 Gasbehandlade lastbärare (CTU) som inte innehåller något annat farligt gods, omfattas endast av bestämmelserna i 5.5.2.
303 Kärl ska tillordnas klassificeringskoden för den gas eller gasblandning de innehåller, vilken bestäms enligt bestämmelserna i 2.2.2.
304 Denna benämning får endast användas för transport av ej aktiverade batterier som innehåller kaliumhydroxid, torr, och är avsedda att aktiveras före användning genom att lämplig mängd vatten tillsätts till varje enskild cell.
305 Dessa ämnen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S vid koncentrationer om högst 50 mg/kg.
306 Denna benämning får endast användas för ämnen som vid provning enligt testserie 1 och 2 för klass 1 (se testhandboken, del I) inte uppvisar några
[ UPPHÄ
explosiva egenskaper tillhörande klass 1.
307 Denna benämning får endast användas för homogena blandningar, som innehåller ammoniumnitrat som huvudbeståndsdel inom följande gränsvärden:
(a) Minst 90 % ammoniumnitrat och högst 0,2 % sammanlagt av brännbart/organiskt material, uttryckt som kolekvivalent och i förekommande fall med tillsatta oorganiska ämnen som är inerta gentemot ammoniumnitrat, eller
(b) Under 90 % men över 70 % ammoniumnitrat med andra oorganiska ämnen, eller över 80 % men under 90 % ammoniumnitrat i blandning med kalciumkarbonat och/eller dolomit och/eller mineraliskt
506
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
kalciumsulfat samt med högst 0,4 % sammanlagt av brännbart/organiskt material, uttryckt som kolekvivalent, eller
(c) Gödselmedel baserade på ammoniumnitrat av kvävetyp, som innehåller blandningar av ammoniumnitrat och ammoniumsulfat med över 45 % men under 70 % ammoniumnitrat och högst 0,4 % sammanlagt av brännbart/organiskt material, uttryckt som kolekvivalent, så att summan av den procentuella sammansättningen av ammoniumnitrat och ammoniumsulfat överstiger 70 %.
309 Denna benämning gäller för ej känsliggjorda emulsioner, suspensioner och geler, som huvudsakligen består av en blandning av ammoniumnitrat och bränsle, avsedda för framställning av blandsprängämne typ E efter en obligatorisk förbearbetning före användning.
Blandningen för emulsioner har följande typiska sammansättning: 60-85 % ammoniumnitrat, 5-30 % vatten, 2-8 % bränsle, 0,5-4 % emulgeringmedel, 0-10 % lösliga flamskyddsmedel samt spårtillsatser. Ammoniumnitrat får delvis ersättas med andra oorganiska nitratsalter.
Blandningen för suspensioner och geler har följande typiska sammansättning: 60-85 % ammoniumnitrat, 0-5 % natrium- eller kaliumperklorat, 0-17 % hexaminnitrat eller monometylaminnitrat, 5-30 % vatten, 2-15 % bränsle, 0,5-4 % förtjockningsmedel, 0-10 % lösliga flamskyddsmedel samt spårtillsatser. Ammoniumnitrat får delvis ersättas med andra oorganiska nitratsalter.
VD ]
Ämnena ska klara testserie 8 i testhandboken, del I, avsnitt 18, och godkännas av behörig myndighet.
310 Provningsbestämmelserna i testhandboken, delavsnitt 38.3 gäller inte för produktionsserier på högst 100 celler eller -batterier eller för produktionsprototyper av celler och -batterier, när dessa prototyper transporteras till provning, om
(a) cellerna och batterierna transporteras i fat av metall, plast eller plywood eller låda av metall, plast eller trä som ytterförpackning, vilken uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I, och
(b) varje cell och batteri förpackas ett och ett i en innerförpackning inuti en ytterförpackning och omges av ett ej brännbart och ej ledande stötdämpande material.
[ UPPHÄ
311 Ämnena får endast transporteras under denna benämning med behörig myndighets tillstånd, baserat på resultatet av tillämplig provning enligt testhandboken, del I. Förpackningen ska säkerställa att procenthalten lösningsmedel inte vid något tillfälle under transporten sjunker under det i behörig myndighets tillstånd fastställda värdet.
312 (Tills vidare blank.)
313 (Borttagen.)
314 (a) Dessa ämnen är benägna att sönderfalla exotermt vid förhöjd temperatur. Sönderfallet kan utlösas av värme eller föroreningar (t.ex. pulverformiga metaller (järn, mangan, kobolt, magnesium) och deras föreningar).
507
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
(b) Under transporten får dessa ämnen inte utsättas för direkt solstrålning eller värmekällor och de ska lastas av på tillräckligt ventilerade platser.
315 Denna benämning får inte användas för ämnen i klass 6.1, som motsvarar de i 2.2.61.1.8 beskrivna kriterierna för förpackningsgrupp I beträffande giftighet vid inandning.
316 Denna benämning gäller endast för kalciumhypoklorit, torr, som transporteras i form av tabletter, som inte smular sig.
317 ”Undantaget fissilt” gäller endast för kollin som uppfyller 6.4.11.2.
318 För dokumentationsändamål ska den officiella transportbenämningen kompletteras med teknisk benämning (se 3.1.2.8). Om de smittförande ämnen som ska transporteras inte är kända, men det finns misstanke om att de motsvarar kriterierna för att ingå i kategori A och för tillordning till UN 2814 eller 2900, ska texten ”Misstanke om smittförande ämne i kategori A” anges efter den officiella transportbenämningen inom parentes i godsdeklarationen.
319 Ämnen och kollin, som förpackas respektive märks i överensstämmelse med förpackningsinstruktion P650 omfattas inte av några ytterligare bestämmelser i RID/RID-S.
320 (Borttagen.)
VD ]
321 Dessa lagringssystem ska alltid förutsättas innehålla väte.
322 Om detta gods är i form av tabletter som inte smular sig, ska det inplaceras i förpackningsgrupp III.
323 (Tills vidare blank.)
324 Detta ämne måste stabiliseras vid koncentrationer om högst 99 %.
325 För uranhexafluorid, ej fissilt eller undantaget fissilt, ska ämnet tillordnas UN 2978.
326 För uranhexafluorid, fissilt, ska ämnet tillordnas UN 2977.
327 Förbrukade aerosolbehållare, som skickas i enlighet med 5.4.1.1.3, får, för rekonditionering eller bortskaffande, transporteras under denna benämning. De
[ UPPHÄ
behöver inte vara skyddade mot oavsiktlig tömning, förutsatt att åtgärder vidtagits för att förhindra farlig tryckstegring eller uppkomst av en farlig atmosfär. Förbrukade aerosolbehållare, som inte läcker eller är kraftigt deformerade, ska förpackas enligt förpackningsinstruktion P207 och särbestämmelse PP87, eller förpackningsinstruktion LP02 och särbestämmelse L2. Läckande eller kraftigt deformerade aerosolbehållare ska transporteras i bärgningsförpackning, förutsatt att lämpliga åtgärder vidtagits för att förhindra farlig tryckstegring.
Anm Vid sjötransporter får förbrukade aerosolbehållare inte transporteras i slutna containrar.
508
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
328 Denna benämning gäller för bränslecellsbehållare, även när de finns i utrustning eller förpackats med utrustning. Bränslecellsbehållare som är inbyggda i ett bränslecellssystem eller ingår som komponent i ett sådant system, räknas som bränsleceller i utrustning. En bränslecellsbehållare är ett föremål i vilket bränsle lagras för injicering i bränslecellen genom en eller flera ventiler som styr bränslemängden. Bränslecellsbehållare, även när de finns i utrustning, ska vara konstruerade och tillverkade så att läckage av bränsle under normala transportförhållanden förhindras.
Konstruktionstyper för bränslecellsbehållare där vätskor används som bränsle, ska genomgå en tryckprovning med ett tryck av 100 kPa (övertryck) utan att läckage uppstår.
Med undantag av bränslecellsbehållare som innehåller väte i en metallhydrid och som ska uppfylla kraven i särbestämmelse 339, ska det visas att varje konstruktionstyp av bränslecellsbehållare klarar ett fallprov från höjden 1,2 m mot en styv yta i den orientering som troligast leder till skada på inneslutningssystemet utan läckage av innehåll.
När bränslecellssystemet innehåller primära litiumbatterier eller litiumjonbatterier, ska sändningen avsändas enligt denna benämning och enligt UN 3091 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, I UTRUSTNING eller UN 3481 LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING beroende på vilken som är tillämplig. 329 (Tills vidare blank.) VD ]
330 (Borttagen.)
331 (Tills vidare blank.)
332 Magnesiumnitrathexahydrat omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
333 Etanol- och bensinblandningar för användning i gnisttändande motorer (t.ex. i bilar, stationära motorer och andra motorer) ska tillordnas denna benämning oavsett varierande flyktighet.
334 En bränslecellsbehållare får innehålla en aktivator förutsatt att den är utrustad med två oberoende anordningar som förhindrar oavsiktlig blandning av aktivatorn och bränslet under transport.
335 Blandningar av fasta ämnen som inte omfattas av RID/RID-S och miljöfarliga
[ UPPHÄ
vätskor eller fasta ämnen, ska tillordnas UN 3077 och får transporteras under denna benämning förutsatt att ingen fri vätska är synlig vid tidpunkten när ämnet lastas eller när förpackningen, vagnen eller containern försluts. Varje vagn eller container ska vara tät när de används för bulktransport. Om fri vätska är synlig vid tidpunkten när ämnet lastas eller när förpackningen, vagnen eller containern försluts, ska blandningen tillordnas UN 3082. Tätt förslutna småförpackningar och föremål som innehåller mindre än 10 ml av en miljöfarlig vätska absorberad i ett fast material men utan fri vätska i förpackningen eller föremålet, eller som innehåller mindre än 10 g av ett miljöfarligt fast ämne, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
336 Vid transport med flyg får ett enskilt kolli med icke brännbara fasta LSA-IIeller LSA-III-ämnen inte innehålla större aktivitet än 3000 A2.
509
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
337 Vid transport med flyg får kollin av typ B(U) och typ B(M) inte innehålla större aktiviteter än följande: (a) för radioaktiva ämnen med liten spridbarhet: aktiviteter större än vad som kollikonstruktionen godkänts för i enlighet med godkännandecertifikatet, (b) för radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet: 3000 A1 eller 100 000 A2, beroende på vilket värde som är lägst, eller (c) för alla andra radioaktiva ämnen: 3000 A2. 338 Varje bränslecellsbehållare som transporteras under denna benämning och som konstruerats för att innehålla en kondenserad, brandfarlig gas ska: (a) kunna motstå ett tryck som motsvarar minst dubbla jämviktstrycket hos innehållet vid 55 °C, utan att läckage eller brott uppstår, (b) inte innehålla mer än 200 ml kondenserad, brandfarlig gas vars ångtryck inte får överstiga 1000 kPa vid 55 °C, och (c) klara provningen i varmvattenbad som föreskrivs i 6.2.6.3.1. 339 Bränslecellsbehållare som innehåller väte i en metallhydrid och transporteras under denna benämning, ska ha en vattenvolym om högst 120 ml.
VD ]
Trycket i bränslecellsbehållare får inte överstiga 5 MPa vid 55 °C. Konstruktionstypen ska, utan att läckage eller brott uppstår, motstå ett tryck som motsvarar dubbla kalkyltrycket för behållaren vid 55 °C eller 200 kPa högre tryck än kalkyltrycket för behållaren vid 55 °C, beroende på vilket av de båda värdena som är högst. I fallprovningen och provningen med växelvis vätefyllning och – tömning betecknas trycket vid vilken provningen genomförs som ”minimisprängtryck hos höljet”. Bränslecellsbehållare ska fyllas i enlighet med förfarandet som angivits av tillverkaren. Tillverkaren ska lämna följande information med varje bränslecellsbehållare: (a) kontrollförfaranden som ska utföras för första fyllning och före återfyllning av bränslecellsbehållaren, (b) säkerhetsåtgärder och potentiella risker som ska beaktas,
[ UPPHÄ
(c) metod för att avgöra när nominell volym har uppnåtts, (d) lägsta och högsta tryckintervall, (e) lägsta och högsta temperaturintervall, och (f) övriga bestämmelser som ska uppfyllas vid första fyllning och återfyllning, inklusive typ av utrustning som ska användas vid första fyllning och återfyllning. Bränslecellsbehållarna ska vara konstruerade och tillverkade så att läckage av bränsle förhindras under normala transportförhållanden. Varje typ av
510
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
bränslecellsbehållare, inklusive de som är integrerade i en bränslecell, ska genomgå följande provningar med godkänt resultat:
Fallprovning
Ett fallprov från 1,8 m höjd mot en icke fjädrande yta i fyra olika orienteringar: (a) vertikalt, mot den ände där avstängningsventilen sitter, (b) vertikalt, mot den ände som är motstående den ände där avstängningsventilen sitter, (c) horisontellt, mot en uppåtriktad stålspets med diametern 38 mm, och (d) i 45° vinkel mot den ände där avstängningsventilen sitter. När behållaren fylls upp till sitt nominella fyllningstryck får inget läckage konstateras, vilket undersökts med hjälp av tvållösning eller på annat likvärdigt sätt vid alla möjliga läckagepunkter. Därefter ska bränslecellsbehållare sättas under hydrostatiskt tryck tills den förstörs. Det registrerade sprängtrycket ska överstiga 85% av minimisprängtrycket för höljet.
Brandprovning
En bränslecellsbehållare som är fylld med väte till sin nominella volym, ska genomgå en omvälvande brandprovning. Behållartypen, som får ha en inbyggd VD ]
ventileringsanordning, bedöms ha klarat brandprovningen om: (a) det invändiga trycket sjunker till 0 bars övertryck utan att behållaren spricker, eller (b) behållaren utstår branden i minst 20 minuter utan att spricka.
Provning med växelvis vätgasfyllning och –tömning
Denna provning ska säkerställa att påkänningsgränsvärdena för en bränslecellsbehållartyp inte överskrids under användning. Bränslecellsbehållaren ska fyllas från högst 5 % av den nominella vätgasvolymen och upp till minst 95 % av denna volym och återigen tömmas ner till högst 5 % av den nominella volymen. Det nominella fyllningstrycket ska användas vid fyllning och temperaturen ska hållas inom
[ UPPHÄ
driftstemperaturintervallet. Den växelvisa fyllningen och tömningen ska genomföras minst 100 gånger. Efter den växelvisa fyllnings- och tömningsprovningen ska bränslecellsbehållaren fyllas med vätgas och den vattenvolym som undanträngts av behållaren ska mätas. Behållartypen bedöms ha klarat provningen med växelvis vätgasfyllning och –tömning om vattenvolymen som undanträngts av den provade behållaren inte överstiger den vattenvolym som undanträngs av en icke provad behållare fylld till 95 % av sin nominella volym och trycksatt till 75 % av minimisprängtrycket för höljet.
Täthetsprovning i produktionen
511
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
Varje bränslecellsbehållare ska täthetsprovas vid 15 °C ± 5 °C under det att den är satt under tryck med sitt nominella fyllningstryck. Inget läckage får konstateras när alla möjliga läckagepunkter har undersökts med hjälp av tvållösning eller på annat likvärdigt sätt.
Varje bränslecellsbehållare ska märkas varaktigt med följande uppgifter:
(a) nominellt fyllningstryck i MPa,
(b) tillverkarens serienummer för bränslecellsbehållaren eller ett unikt identifieringsnummer, och
(c) utgångsdatumet baserat på längsta livslängd (uppgift om år med fyra siffror och månad med två siffror).
340 Kemisatser, reagenssatser, första förbandssatser och polyesterhartssatser, vilka innehåller farliga ämnen i innerförpackningar i mängder som inte överstiger de angivna mängdbegränsningar för reducerade mängder som gäller för de enskilda ämnena enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 7b, får transporteras enligt kapitel 3.5. Trots att enskilda ämnen i klass 5.2 inte är tillåtna enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 7b som reducerade mängder, är ämnena tillåtna i dessa satser och tillordnas koden E2 (se 3.5.1.2).
341 (Tills vidare blank.) 342 Innerbehållare av glas (t.ex. ampuller eller kapslar) avsedda endast för VD ]
användning i steriliseringsutrustning och som innehåller mindre än 30 ml etylenoxid per innerbehållare och högst 300 ml per ytterförpackning, får transporteras enligt bestämmelserna i kapitel 3.5 trots att ”E0” anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 7b, förutsatt att:
(a) varje innerbehållare av glas efter fyllning har fastställts vara tät genom nedsänkning i ett varmvattenbad, där temperatur och provningsvaraktighet ska vara tillräckliga för att säkerställa att ett invändigt tryck uppnås i nivå med etylenoxids ångtryck vid 55 °C. Innerbehållare av glas som uppvisar tecken på läckage, deformation eller andra defekter vid denna provning får inte transporteras enligt villkoren i denna särbestämmelse,
(b) utöver förpackningen som krävs enligt 3.5.2, varje innerbehållare av glas placeras i en förseglad plastpåse som är kompatibel med etylenoxid och kan kvarhålla innehållet i händelse av att innerbehållaren av glas brister
[ UPPHÄ
eller läcker, och
(c) varje innerbehållare av glas är skyddad på ett sätt som förhindrar punktering av plastpåsen (t.ex. av skyddshylsor eller stötdämpande material) i händelse av att förpackningen skadas (t.ex. genom att krossas).
343 Denna benämning ska tillämpas på råolja som innehåller svavelväte i tillräckligt hög koncentration så att ångor som avges från råoljan kan utgöra en fara vid inandning. Förpackningsgruppen ska bestämmas på grundval av brandfarlighet och fara vid inandning, i enlighet med farlighetsgrad.
344 Bestämmelserna i 6.2.6 ska uppfyllas.
512
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
345 Denna gas i öppna kryokärl med volym om högst 1 liter tillverkade med dubbla väggar av glas, vars utrymme mellan inner- och ytterväggen är lufttomt (vakuumisolerat), omfattas inte av RID/RID-S förutsatt att varje kärl transporteras i en ytterförpackning innehållande lämpligt stötdämpande eller absorberande material för att skydda det mot stötar.
346 Öppna kryokärl som uppfyller bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P203, och som inte innehåller farligt gods förutom UN 1977 kväve, kyld, flytande, vilket är fullständigt absorberat i ett poröst material, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S.
347 Denna benämning får endast användas om testserie 6(d) i testhandboken, del I, har visat att alla farliga effekter orsakade av funktion begränsas av kollit.
348 Batterier tillverkade efter den 31 december 2011 ska vara märkta med nominell energi i wattimmar på ytterhöljet.
349 Blandningar av hypoklorit med ett ammoniumsalt får inte transporteras. UN 1791 hypokloritlösning är ett ämne i klass 8.
350 Ammoniumbromat och dess vattenlösningar samt blandningar av bromat med ett ammoniumsalt får inte transporteras.
351 Ammoniumklorat och dess vattenlösningar samt blandningar av klorat med ett ammoniumsalt får inte transporteras.
VD ]
352 Ammoniumklorit och dess vattenlösningar samt blandningar av klorit med ett ammoniumsalt får inte transporteras.
353 Ammoniumpermanganat och dess vattenlösningar samt blandningar av permanganat med ett ammoniumsalt får inte transporteras.
354 Detta ämne är giftigt vid inandning.
355 Gasflaskor för syrgas avsedda för användning i nödsituationer, vilka transporteras under denna benämning, får vara utrustade med sprängpatron (aktivatorer i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp C eller S) utan att tillhörigheten till klass 2 därigenom förändras, förutsatt att totalmängden deflagrerande explosivämnen (drivmedel) omfattar högst 3,2 g per syrgasflaska. Transportfärdiga gasflaskor utrustade med sprängpatroner ska vara försedda med en effektiv säkringsanordning för att förhindra oavsiktlig initiering.
[ UPPHÄ
356 Metallhydridlagringssystem som är monterade i vagnar, fordon, fartyg eller luftfartyg eller i monteringsfärdiga komponenter eller är avsedda för montering i vagnar, fordon, fartyg eller luftfartyg, ska godkännas av behörig myndighet i tillverkningslandet innan det får mottagas för transport. Godsdeklarationen ska innehålla uppgift om att kollit godkänts av behörig myndighet i tillverkningslandet eller så ska en kopia av tillståndet från behörig myndighet i tillverkningslandet bifogas varje sändning.
1) Om tillverkningslandet inte är en fördragsstat till RID, ska behörig myndighet i en fördragsstat till RID godkänna tillståndet.
513
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
357 Råolja som innehåller svavelväte i tillräckligt hög koncentration så att ångor som avges från råoljan kan utgöra en fara vid inandning, ska avsändas under benämningen UN 3494 RÅOLJA, SVAVELRIK, BRANDFARLIG, GIFTIG.
358 Nitroglycerin, lösning i alkohol med över 1 % men högst 5 % nitroglycerin, får klassificeras i klass 3 och tillordnas UN 3064 under förutsättning att alla krav i förpackningsinstruktion P300 i 4.1.4.1 är uppfyllda.
359 Nitroglycerin, lösning i alkohol med över 1 % men högst 5 % nitroglycerin, ska klassificeras i klass 1 och tillordnas UN 0144 om inte alla krav i förpackningsinstruktion P300 i 4.1.4.1 är uppfyllda.
360 Fordon som endast drivs av primära litiumbatterier eller litiumjonbatterier ska klassificeras under UN 3171 batteridrivet fordon.
361 Denna benämning är tillämplig på elektrokemiska dubbelskiktskondensatorer med en energilagringskapacitet högre än 0,3 Wh. Kondensatorer med en energilagringskapacitet av högst 0,3 Wh omfattas inte av RID/RID-S. Energilagringskapaciteten avser den energi som kan lagras i kondensatorn, beräknad från den nominella spänningen och kapacitansen. Samtliga kondensatorer för vilka denna benämning är tillämplig, inklusive kondensatorer innehållande en elektrolyt som inte uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, ska uppfylla följande villkor:
(a) kondensatorer som inte är installerade i utrustning ska transporteras i oladdat tillstånd. Kondensatorer som är installerade i utrustning ska VD ]
transporteras antingen i oladdat tillstånd eller vara skyddade mot kortslutning,
(b) varje kondensator ska vara skyddad mot potentiell risk för kortslutning under transport på följande sätt:
(i) om kondensatorns energilagringskapacitet är högst 10 Wh eller om energilagringskapaciteten hos varje kondensator i en modul är högst 10 Wh, ska kondensatorn eller modulen skyddas mot kortslutning eller förses med ett metallband som förbinder polerna, och
(ii) om kondensatorns energilagringskapacitet eller energilagringskapaciteten hos en kondensator i en modul är högre än 10 Wh, ska kondensatorn eller modulen förses med ett metallband som förbinder polerna,
[ UPPHÄ
(c) kondensatorer som innehåller farligt gods ska vara konstruerade för att motstå en tryckskillnad på 95 kPa,
(d) kondensatorer ska konstrueras och tillverkas så att tryck som byggs upp vid användning kan avlastas på ett säkert sätt med hjälp av en ventileringsanordning eller en försvagning i kondensatorns ytterhölje. Vätska som avges vid ventilering ska hållas kvar av förpackningen eller utrustningen i vilken kondensatorn är installerad, och
(e) kondensatorer ska märkas med energilagringskapaciteten i Wh.
514
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
Kondensatorer som innehåller elektrolyt vilken inte uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, även när de är installerade i utrustning, omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S.
Kondensatorer som innehåller elektrolyt vilken uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, med en energilagringskapacitet på högst 10 Wh, omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S, förutsatt att de utan förpackning klarar ett fallprov från höjden 1,2 m mot en styv yta utan förlust av innehåll.
Kondensatorer som innehåller elektrolyt vilken uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, som inte är installerade i utrustning och som har en energilagringskapacitet högre än 10 Wh, omfattas av RID/RID-S.
Kondensatorer installerade i utrustning och som innehåller en elektrolyt vilken uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass av farligt gods, omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S, förutsatt att utrustningen förpackas i kraftiga ytterförpackningar som tillverkats av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens avsedda användningsområde och så att oavsiktlig aktivering av kondensatorn förhindras under transport. Stora, robusta utrustningar som innehåller kondensatorer får överlämnas för transport oförpackade eller på pallar om kondensatorerna ges motsvarande skydd av utrustningen i vilken de är installerade.
VD ]
Anm Kondensatorer som genom sin konstruktion bibehåller en polspänning (t.ex. asymmetriska kondensatorer) tillhör inte denna benämning.
362 (Tills vidare blank.)
363 Denna benämning gäller även för flytande bränslen, andra än de bränslen som är undantagna enligt 1.1.3.3, i mängder som överstiger de som anges i kolumn 7a i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2, i inneslutningar integrerade i utrustning eller maskiner (t.ex. generatorer, kompressorer, värmesystem, etc.) som del av den ursprungliga konstruktionen av denna utrustning eller maskin. De omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S om de uppfyller följande villkor:
(a) inneslutningen ska överensstämma med den behöriga myndighetens tillverkningskrav i landet där den tillverkas .
[ UPPHÄ
(b) ventiler eller öppningar (t.ex. avluftningsanordningar) i inneslutningen som innehåller farligt gods, ska vara stängda under transport,
(c) maskinen eller utrustningen ska vara orienterad på ett sätt som förhindrar oavsiktligt utsläpp av farligt gods och vara säkrad genom lämpliga åtgärder för att hålla maskinen eller utrustningen på plats på ett sätt som förhindrar all förskjutning under transport, vilken skulle kunna ändra orienteringen eller orsaka att den blir skadad,
2) Till exempel, överensstämmelse med relevanta bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L157 den 9 juni 2006, s 24-86.
515
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
(d) när inneslutningen har en volym på mer än 60 liter men högst 450 liter, ska maskinen eller utrustningen etiketteras utvändigt på en sida enligt 5.2.2 och om volymen är större än 450 liter men högst 1500 liter, ska maskinen eller utrustningen etiketteras utvändigt på alla fyra sidor enligt 5.2.2, och (e) När inneslutningen har en volym på mer än 1500 liter, ska maskinen eller utrustningen förses med storetiketter utvändigt på alla fyra sidor i enlighet med 5.3.1.1.2, kraven i 5.4.1 ska tillämpas och följande ska anges i godsdeklarationen: ”TRANSPORT ENLIGT SÄRBESTÄMMELSE 363”. 364 Detta föremål får endast transporteras enligt bestämmelserna i kapitel 3.4 om kollit, i transportfärdigt skick, klarar provningen enligt testserie 6(d) i testhandboken, del I, enligt behörig myndighets avgörande. 365 För tillverkade instrument och föremål som innehåller kvicksilver, se UN 3506. 366 Tillverkade föremål och instrument som innehåller högst 1 kg kvicksilver, omfattas inte av RID/RID-S. 367-499 (Tills vidare blanka.) 500 (Borttagen.)
VD ]
501 Naftalen, smält, se UN 2304. 502 UN 2006 plast på nitrocellulosabas, självupphettande, N.O.S. och UN 2002 celluloidrester, är ämnen i klass 4.2. 503 Fosfor, vit, smält, se UN 2447. 504 UN 1847 kaliumsulfid, hydratiserad med minst 30 % kristallvatten, UN 1849 natriumsulfid, hydratiserad med minst 30 % kristallvatten och UN 2949 natriumvätesulfid, hydratiserad med minst 25 % kristallvatten, är ämnen i klass 8. 505 UN 2004 magnesiumdiamid är ett ämne i klass 4.2. 506 Alkaliska jordartsmetaller och legeringar av sådana i pyrofor form är ämnen i klass 4.2.
[ UPPHÄ
UN 1869 magnesium eller magnesiumlegeringar med över 50 % magnesium som pellets, spån eller band är ämnen i klass 4.1. 507 UN 3048 aluminiumfosfid-pesticider med tillsatser för att fördröja utveckling av giftiga brandfarliga gaser är ämnen i klass 6.1. 508 UN 1871 titanhydrid och UN 1437 zirkoniumhydrid är ämnen i klass 4.1. UN 2870 aluminiumborhydrid är ett ämne i klass 4.2. 509 UN 1908 kloritlösning är ett ämne i klass 8. 510 UN 1755 kromsyra, lösning, är ett ämne i klass 8.
516
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
511 UN 1625 kvicksilver(II)nitrat, UN 1627 kvicksilver(I)nitrat och UN 2727 talliumnitrat är ämnen i klass 6.1. Toriumnitrat, fast, uranylnitrathexahydratlösning och uranylnitrat, fast, är ämnen i klass 7.
512 UN 1730 antimonpentaklorid, flytande, UN 1731 antimonpentakloridlösning, UN 1732 antimonpentafluorid och UN 1733 antimontriklorid är ämnen i klass 8.
513 UN 0224 bariumazid, torr eller fuktad med mindre än 50 vikt-% vatten, är inte tillåtet för järnvägstransport. UN 1571 bariumazid, fuktad med minst 50 vikt-% vatten, är ett ämne i klass 4.1. UN 1854 bariumlegeringar, pyrofora, är ämnen i klass 4.2. UN 1445 bariumklorat, fast, UN 1446 bariumnitrat, UN 1447 bariumperklorat, fast, UN 1448 bariumpermanganat, UN 1449 bariumperoxid, UN 2719 bariumbromat, UN 2741 bariumhypoklorit med över 22 % aktivt klor, UN 3405 bariumkloratlösning och UN 3406 bariumperkloratlösning är ämnen i klass 5.1. UN 1565 bariumcyanid och UN 1884 bariumoxid är ämnen i klass 6.1.
514 UN 2464 berylliumnitrat är ett ämne i klass 5.1.
515 UN 1581 klorpikrin och metylbromid, blandning, och UN 1582 klorpikrin och metylklorid, blandning, är ämnen i klass 2.
516 UN 1912 metylklorid och metylenklorid, blandning, är ett ämne i klass 2.
VD ]
517 UN 1690 natriumfluorid, fast, UN 1812 kaliumfluorid, fast, UN 2505 ammoniumfluorid, UN 2674 natriumfluorosilikat, UN 2856 fluorosilikater n.o.s., UN 3415 natriumfluoridlösning och UN 3422 kaliumfluoridlösning är ämnen i klass 6.1.
518 UN 1463 kromtrioxid, vattenfri (kromsyra, fast) är ett ämne i klass 5.1.
519 UN 1048 vätebromid, vattenfritt, är ett ämne i klass 2.
520 UN 1050 väteklorid, vattenfritt, är ett ämne i klass 2.
521 Fasta kloriter och hypokloriter är ämnen i klass 5.1.
522 UN 1873 perklorsyra, vattenlösning med mer än 50 viktsprocent men högst 72 viktsprocent ren syra är ett ämne i klass 5.1. Perklorsyra, vattenlösning med mer än 72 viktsprocent ren syra eller blandningar av perklorsyra med någon annan
[ UPPHÄ
vätska än vatten får inte transporteras.
523 UN 1382 kaliumsulfid, vattenfri, 1385 natriumsulfid, vattenfri och hydrater av dessa med mindre än 30 % kristallvatten, samt 2318 natriumvätesulfid med mindre än 25 % kristallvatten är ämnen i klass 4.2.
524 UN 2858 färdiga zirkoniumprodukter med en tjocklek av minst 18 µm är ämnen i klass 4.1.
525 Lösningar av oorganiska cyanider med en totalhalt cyanidjoner över 30 % ska inplaceras i förpackningsgrupp I, med en totalhalt cyanidjoner över 3 % men högst 30 % i förpackningsgrupp II och med en totalhalt cyanidjoner över 0,3 % men högst 3 % i förpackningsgrupp III.
517
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
526 UN 2000 celluloid är ett ämne i klass 4.1. 528 UN 1353 fibrer och väv, impregnerade med lågnitrerad cellulosa, ej självupphettande, är föremål i klass 4.1. 529 UN 0135 kvicksilverfulminat, fuktat, med minst 20 viktsprocent vatten eller blandning av vatten och alkohol, är inte tillåtet för järnvägstransport. Kvicksilver(I)klorid (kalomel) är ett ämne i klass 9 (UN 3077). 530 UN 3293 hydrazin, vattenlösning med högst 37 viktsprocent hydrazin, är ett ämne i klass 6.1. 531 Blandningar med flampunkt under 23°C med mer än 55 % nitrocellulosa med godtycklig kvävehalt, eller med högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt över 12,6 % i torrsubstansen, är ämnen i klass 1 (se UN 0340 eller UN 0342) eller klass 4.1. 532 UN 2672 ammoniaklösning i vatten med minst 10 % och högst 35 % ammoniak är ett ämne i klass 8. 533 UN 1198 formaldehydlösning, brandfarlig, är ett ämne i klass 3. Formaldehydlösningar, ej brandfarliga, med mindre än 25 % formaldehyd omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 534 Trots att bensin under vissa klimatförhållanden kan ha ett ångtryck vid 50°C VD ]
över 110 kPa (1,10 bar) men ej över 150 kPa (1,50 bar), ska ämnet fortsatt anses motsvara ett ämne med ångtryck av högst 110 kPa (1,10 bar) vid 50°C. 535 UN 1469 blynitrat, UN 1470 blyperklorat, fast, och UN 3408 blyperkloratlösning är ämnen i klass 5.1. 536 Naftalen, fast, se UN 1334. 537 UN 2869 titantriklorid, blandning, ej självantändande, är ett ämne i klass 8. 538 Svavel (i fast tillstånd), se UN 1350. 539 Lösningar av isocyanater med flampunkt lägst 23 °C är ämnen i klass 6.1. 540 UN 1326 hafniumpulver, fuktat, UN 1352 titanpulver, fuktat eller UN 1358 zirkoniumpulver, fuktat med minst 25 % vatten, är ämnen i klass 4.1.
[ UPPHÄ
541 Nitrocellulosablandningar vars vatten-, alkohol- eller mjukgörarhalt är lägre än angivna gränsvärden är ämnen i klass 1. 542 Talk med tremolit och/eller aktinolit omfattas av denna benämning. 543 UN 1005 ammoniak, vattenfri, UN 3318 ammoniaklösning i vatten med mer än 50 % ammoniak och UN 2073 ammoniaklösning i vatten med mer än 35 % men högst 50 % ammoniak är ämnen i klass 2. Ammoniaklösningar med högst 10 % ammoniak omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 544 UN 1032 dimetylamin, vattenfri, UN 1036 etylamin, UN 1061 metylamin, vattenfri, och UN 1083 trimetylamin, vattenfri, är ämnen i klass 2.
518
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
545 UN 0401 dipikrylsulfid, fuktad med högst 10 viktsprocent vatten är ett ämne i klass 1.
546 UN 2009 zirkonium, torrt, färdig plåt, band eller lindad tråd, tunnare än 18 µm, är ett ämne i klass 4.2. Zirkonium, torrt, färdig plåt, band eller lindad tråd med tjocklek minst 254 µm, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
547 UN 2210 maneb eller UN 2210 manebberedning i självupphettande form är ämnen i klass 4.2.
548 Klorsilaner, som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.
549 Klorsilaner med flampunkt under 23 °C, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 3. Klorsilaner med flampunkt 23 °C och däröver, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 8.
550 UN 1333 cerium i plattor, tackor eller stänger är ett ämne i klass 4.1.
551 Lösningar av dessa isocyanater med flampunkt under 23 °C är ämnen i klass 3.
552 Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som är självantändliga, är ämnen i klass 4.2. Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med VD ]
vatten, är ämnen i klass 4.3.
553 Denna blandning av väteperoxid och perättiksyra, blandning, stabiliserad får vid laboratorieprovning (se testhandboken, del II, avsnitt 20) varken detonera när den är i kaviterat tillstånd eller visar några deflagrationstendenser. Den får heller inte visa några sönderdelningseffekter vid upphettning under inneslutning. Den får inte visa någon explosiv kraft. Formuleringen ska vara termiskt stabil (självaccelererande sönderfallstemperatur, SADT, 60°C eller högre för en 50 kilosförpackning). Ämnen som används för att göra formuleringen mer okänslig ska vara förenliga med perättiksyra. Ämnen som inte uppfyller dessa kriterier räknas som ämnen i klass 5.2 (se testhandboken, del II, stycke 20.4.3 (g)).
554 Metallhydrider som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3. UN 2870 aluminiumborhydrid eller UN 2870 aluminiumborhydrid i utrustning är ett ämne i klass 4.2.
[ UPPHÄ
555 Damm och pulver av metaller, ej giftiga, i ej självantändande form, som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.
556 Metallorganiska föreningar och deras lösningar, som är självantändande, är ämnen i klass 4.2. Brandfarliga lösningar med metallorganiska föreningar i koncentrationer, som vid kontakt med vatten varken utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder eller är självantändande, är ämnen i klass 3.
557 Damm och pulver av metaller i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2.
558 Metaller och metallegeringar i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2. Metaller och metallegeringar som vid kontakt med vatten inte utvecklar brandfarliga
519
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
gaser och inte är pyrofora eller självupphettande, men däremot lättantändliga, är ämnen i klass 4.1. 559 (Borttagen.) 560 En vätska, förhöjd temperatur, n.o.s., vid eller över 100°C (inklusive smälta metaller, smälta salter) och ett ämne med en flampunkt, vid en temperatur under sin flampunkt, är ett ämne i klass 9 (UN 3257). 561 Klorformiater med huvudsakligen frätande egenskaper är ämnen i klass 8. 562 Självantändande metallorganiska föreningar är ämnen i klass 4.2. Vattenreaktiva metallorganiska föreningar, brandfarliga, är ämnen i klass 4.3. 563 UN 1905 selensyra är ett ämne i klass 8. 564 UN 2443 vanadinoxitriklorid, UN 2444 vanadintetraklorid och UN 2475 vanadintriklorid är ämnen i klass 8. 565 Denna benämning ska tillordnas ospecificerat avfall, vilka härstammar från human- eller veterinärmedicinsk behandling av människor/djur eller från biologisk forskning, och som har låg sannolikhet för att innehålla ämnen i klass 6.2. Sanerat sjukvårdsavfall eller avfall som härstammar från biologisk forskning och innehållit smittförande ämnen, omfattas inte av bestämmelserna för klass 6.2.
VD ]
566 UN 2030 hydrazin, vattenlösning, med över 37 viktsprocent hydrazin är ett ämne i klass 8. 567 (Borttagen.) 568 Bariumazid med vattenhalt under angivet gränsvärde är tillordnat klass 1, UN 0224 och är inte tillåtet för järnvägstransport. 569-579 (Tills vidare blanka.) 580 Cisternvagnar, specialvagnar och särskilt utrustade vagnar för transport i bulk ska vara försedda med märkning enligt 5.3.3 på båda långsidorna. Tankcontainrar, UN-tankar, specialcontainrar och särskilt utrustade containrar för transport i bulk ska vara försedda med denna märkning på alla fyra sidorna. 581 Denna benämning omfattar blandningar av metylacetylen och propadien med
[ UPPHÄ
kolväten, vars blandning P1 innehåller högst 63 volymprocent metylacetylen och propadien och högst 24 volymprocent propan och propen, varvid andelen C4-mättade kolväten är minst 14 volymprocent, och vars blandning P2 innehåller högst 48 volymprocent metylacetylen och propadien och högst 50 volymprocent propan och propen, varvid andelen C4-mättade kolväten är minst 5 volymprocent, samt blandningar av propadien med 1-4 % metylacetylen.
520
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
I förekommande fall för att uppfylla kraven för godsdeklaration (5.4.1.1) får uttrycket ”Blandning P1” eller ”Blandning P2” användas som teknisk benämning.
582 Denna benämning omfattar bl.a. blandningar av gaser markerade med bokstaven R..., vars
blandning F1 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,3 MPa (13 bar) och en densitet vid 50 °C minst samma som diklorfluormetan (1,30 kg/l),
blandning F2 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,9 MPa (19 bar) och en densitet vid 50 °C minst samma som diklordifluormetan (1,21 kg/l),
blandning F3 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 3 MPa (30 bar) och en densitet vid 50 °C minst samma som klordifluormetan (1,09 kg/l).
Anm Triklorfluormetan (köldmedium R 11), 1,1,2-triklor-1,2,2-trifluoretan (köldmedium R 113), 1,1,1-triklor-2,2,2-trifluoretan (köldmedium R 113a), 1-klor-1,2,2-trifluoretan (köldmedium R 133) och1-klor-1,1,2trifluoretan (köldmedium R 133b) tillhör inte klass 2. De kan emellertid ingå i sammansättningen av blandningarna F1-F3.
I förekommande fall för att uppfylla kraven för godsdeklarationen (5.4.1.1) får uttrycket ”Blandning F1”, ”Blandning F2” eller ”Blandning F3” användas som teknisk benämning.
VD ]
583 Denna benämning omfattar bl.a. blandningar, vars
blandning A har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,1 MPa (11 bar) och en densitet vid 50 °C av minst 0,525 kg/l,
blandning A01 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C av minst 0,516 kg/l,
blandning A02 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C av minst 0,505 kg/l,
blandning A0 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C av minst 0,495 kg/l,
blandning A1 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 2,1 MPa (21 bar) och en densitet vid 50 °C av minst 0,485 kg/l,
[ UPPHÄ
blandning B1 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C av minst 0,474 kg/l,
blandning B2 har ett ångtryck vid 70 °C av högst 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C av minst 0,463 kg/l,
blandning B har ett ångtryck vid 70 °C av högst 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C av minst 0,450 kg/l,
blandning C har ett ångtryck vid 70 °C av högst 3,1 MPa (31 bar) och en densitet vid 50 °C av minst 0,440 kg/l.
521
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
I förekommande fall för att uppfylla kraven för godsdeklarationen (5.4.1.1) får följande uttryck användas som teknisk benämning: - ”Blandning A” eller ”Butan”, - ”Blandning A01” eller ”Butan”, - ”Blandning A02” eller ”Butan”, - ”Blandning A0” eller ”Butan”, - ”Blandning A1”, - ”Blandning B1”, - ”Blandning B2”, - ”Blandning B”, - ”Blandning C” eller ”Propan”. För transport i tank får handelsnamnen ”butan” och ”propan” endast användas som komplement. 584 Denna gas omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om
VD ]
- den innehåller högst 0,5 % luft i gasformigt tillstånd, - den innehålls i metallkapslar (kolsyrepatroner) utan defekter som kan försämra deras hållfasthet, - tätheten hos kapselns förslutning har kontrollerats, - kapseln innehåller högst 25 g av denna gas, och - kapseln innehåller högst 0,75 g av denna gas per cm volym. 585 Cinnober omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 586 Hafnium-, titan- och zirkoniumpulver måste innehålla ett synligt vattenöverskott. Hafnium-, titan- och zirkoniumpulver, fuktat, mekaniskt framställt med en partikelstorlek av minst 53 µm, eller kemiskt framställt med
[ UPPHÄ
en partikelstorlek av minst 840 µm, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 587 Bariumtitanat och bariumstearat omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 588 Aluminiumbromid och aluminiumklorid i fast hydratiserad form omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 589 (Borttagen.) 590 Järn(III)klorid-hexahydrat omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 591 Blysulfat med högst 3 % fri syra omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
522
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
592 Tömda, ej rengjorda förpackningar, inklusive tömda IBC-behållare och tömda storförpackningar, tömda cisternvagnar, tömda avmonterbara tankar, tömda UN-tankar, tömda tankcontainrar och tömda småcontainrar, som har innehållit detta ämne, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 593 Denna gas, som används för kylning av t.ex. medicinska eller biologiska prover, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om den förvaras i dubbelväggiga kärl (Dewar-flaskor) som uppfyller bestämmelserna i förpackningsinstruktion P 203 punkt (6) för öppna kryokärl i 4.1.4.1 förutom vad som anges i 5.5.3. 594 Följande föremål, tillverkade och fyllda i enlighet med tillverkningslandets bestämmelser och förpackade i kraftig ytterförpackning, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S: - UN 1044 brandsläckare, försedda med skydd mot oavsiktlig uttömning, - UN 3164 pneumatiskt eller hydrauliskt trycksatta föremål, som genom kraftupptagning, formstyvhet eller konstruktion är dimensionerade mot påkänningar som överstiger det invändiga gastrycket. 596 Kadmiumpigment, såsom kadmiumsulfider, kadmiumsulfoselenider och kadmiumsalter av högre fettsyror (t.ex. kadmiumstearat) omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 597 Ättiksyra, lösningar med högst 10 viktsprocent ren syra, omfattas inte av VD ]
bestämmelserna i RID/RID-S. 598 Följande batterier omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S: (a) Nya batterier när de är: - säkrade mot skador, förskjutning eller vältning, - försedda med hanteringsanordningar, om de inte är staplade på t.ex. lastpallar, - fria från farliga rester av lut eller syror på utsidan, - säkrade mot kortslutning. (b) Förbrukade batterier när de är:
[ UPPHÄ
- fria från skador på ytterhöljet, - säkrade mot läckage, förskjutning, vältning eller skador, t.ex. staplade på lastpallar, - fria från farliga rester av lut eller syror på utsidan, - säkrade mot kortslutning. ”Förbrukade batterier” avser sådana som efter normal användning transporteras till återvinning.
523
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
599 (Borttagen.) 600 Vanadinpentoxid, smält och stelnad, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 601 Farmaceutiska produkter (läkemedel), färdiga för användning, som är tillverkade och förpackade för detalj- eller partihandel för personligt bruk eller hushållsbruk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 602 Fosforsulfider, som inte är fria från vit eller gul fosfor, får inte transporteras. 603 Vätecyanid, vattenfri, som inte uppfyller villkoren för UN 1051 eller UN 1614, får inte transporteras. Vätecyanid (blåsyra) med mindre än 3 % vatten är stabilt, om pH-värdet uppgår till 2,5 ± 0,5 och vätskan är klar och färglös. 604-606 (Borttagna.) 607 Blandningar av kaliumnitrater och natriumnitriter med ett ammoniumsalt får inte transporteras. 608 (Borttagen.) 609 Tetranitrometan, som inte är fritt från brännbara föroreningar, får inte transporteras. 610 Detta ämne får inte transporteras, om det innehåller över 45 % cyanväte. VD ]
611 Ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen (inklusive organiska ämnen beräknade som kolekvivalent) får inte transporteras, utom som beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1. 612 (Tills vidare blank.) 613 Lösning av klorsyra med över 10 % klorsyra eller blandningar av klorsyra med någon annan vätska än vatten får inte transporteras. 614 2,3,7,8-tetraklordibenso-1,4-dioxin (TCDD) i koncentrationer som räknas som mycket giftiga enligt kriterierna i 2.2.61.1 får inte transporteras. 615 (Tills vidare blank.) 616 Ämnen med en halt av flytande salpetersyraestrar över 40 % ska klara den i
[ UPPHÄ
2.3.1 nämnda utsvettningsprovningen. 617 Förutom sprängämnesslag ska sprängämnets handelsnamn anges på kollit. 618 I kärl med 1,2-butadien får syrekoncentrationen i gasfasen uppgå till högst 50 ml/m . 619-622 (Tills vidare blanka.) 623 UN 1829 svaveltrioxid ska vara stabiliserad genom tillsats av en inhibitor. Svaveltrioxid med minst 99,95 % renhet, ej stabiliserad (utan inhibitor), får inte transporteras på järnväg. Svaveltrioxid med minst 99,95 % renhet får även utan
524
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
inhibitor transporteras på väg i tankar, förutsatt att dess temperatur hålls vid lägst 32,5 °C.
625 Kollin med dessa föremål ska märkas tydligt med ”UN 1950 AEROSOLER”.
626-631 (Tills vidare blanka.)
632 Detta ämne räknas som självantändande (pyrofort).
633 Kollin och småcontainrar med detta ämne ska förses med följande märkning: ”Förvaras åtskilt från antändningskällor”. Denna märkning ska anges på ett officiellt språk i avsändningslandet, och, om detta språk inte är tyska, franska, engelska eller italienska, dessutom på tyska, franska, engelska eller italienska, såvida inte annat anges i någon överenskommelse mellan de länder som berörs av transporten.
634 (Borttagen.)
635 Kollin med dessa föremål måste förses med etikett enligt förlaga nr 9 endast om föremålet är helt inneslutet i förpackningen, i lådor eller andra anordningar som förhindrar snabb identifiering av föremålet.
636 (a) Celler som ingår i utrustning ska inte kunna urladdas under transport så att tomgångsspänningen sjunker under 2 volt eller under 2/3 av spänningen hos en icke urladdad cell, varvid den lägsta av dessa båda spänningar gäller. VD ]
(b) Begagnade litiumceller och –batterier med bruttovikt på högst 500 g vardera, i eller utan utrustning, som samlas in tillsammans med eller utan andra celler och batterier utan litium och som överlämnas för transport till mellanliggande bearbetningsanläggningar för bortskaffande, omfattas inte av RID/RID-S om de uppfyller följande villkor:
(i) bestämmelserna i förpackningsinstruktion P903b är uppfyllda,
(ii) det finns ett kvalitetssystem för att säkerställa att totalmängden litiumceller eller –batterier per vagn eller storcontainer inte överstiger 333 kg,
(iii) Kollin ska förses med märkningen ”FÖRBRUKADE LITIUMCELLER”.
[ UPPHÄ
637 Genetiskt modifierade mikroorganismer och genetiskt modifierade organismer är sådana som inte är farliga för människor och djur, men som kan förändra djur, växter, mikrobiologiska ämnen och ekosystem på ett sätt som inte kan inträffa naturligt.
Genetiskt modifierade mikroorganismer och genetiskt modifierade organismer omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de godkänts för användning av behöriga myndigheter i ursprungs-, transit- och destinationsländerna .
3) Se särskilt del C i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (Europeiska gemenskapernas officiella tidning, nr L 106, av den 17 april 2001, s 8-14), i vilken tillståndsproceduren för EG fastställs.
525
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
Levande ryggradsdjur eller ryggradslösa djur får inte användas som bärare av ämnen som tillordnats detta UN-nummer, med undantag av om ämnet i fråga inte kan transporteras på annat sätt.
638 Ämnen som har samband med självreaktiva ämnen (se 2.2.41.1.19).
639 Se 2.2.2.3, klassificeringskod 2F, UN 1965, Anm 2.
640 De fysikaliska och kemiska egenskaper som nämns i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 2, leder vid transport av ämnet i RID-tankar till olika tankkoder för en och samma förpackningsgrupp.
För identifiering av dessa fysikaliska och kemiska egenskaper hos en produkt som transporteras i tank, ska endast vid transport i RID-tank följande uppgift tillfogas till den föreskrivna informationen i godsdeklarationen:
”Särbestämmelse 640X”, där X är den versal som återfinns i kapitel 3.2, tabell A, kolumn, 6 efter hänvisningen till särbestämmelse 640.
Denna uppgift kan utelämnas vid transport i en tanktyp, som uppfyller minst de högsta kraven för en viss förpackningsgrupp och ett visst UN-nummer..
642 Såvida det inte tillåts enligt 1.1.4.2 så får denna benämning enligt FN:s modellregelverk inte användas för transport av gödselmedel i lösning med fri ammoniak.
VD ]
643 Asfalt baserad på sand eller stenkross omfattas inte av bestämmelserna i klass 9.
644 För transport av dessa ämnen gäller följande:
- pH-värdet för en 10 %-ig lösning av ämnet ska ligga mellan 5 och 7,
- lösningen får innehålla högst 0,2 % brännbara ämnen eller 0,02 % klorföreningar, mätt som halt klor.
645 Den i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 3b angivna klassificeringskoden får endast användas när behörig myndighet i en fördragsstat till RID har gett sitt tillstånd före transporten. Tillståndet ska vara skriftligt i form av ett certifikat om klassificering (se 5.4.1.2.1 (g)) och ska innehålla en unik beteckning. När tillordning till en riskgrupp sker enligt proceduren i 2.2.1.1.7.2, kan behörig myndighet kräva att den föregivna klassificeringen ska verifieras baserad på provningsdata erhållna från testserie 6 i testhandboken, del I, avsnitt 16.
[ UPPHÄ
646 Kol som är aktiverat genom vattenånga omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
647 Transport av vinäger och ättiksyra av livsmedelskvalitet med högst 25 viktprocent ren syra omfattas endast av följande bestämmelser:
(a) Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, samt tankar ska vara tillverkade av rostfritt stål eller plast, som är varaktigt korrosionsbeständiga gentemot vinäger och ättiksyra av livsmedelskvalitet.
526
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
(b) Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, samt tankar ska minst en gång per år genomgå en visuell kontroll av ägaren. Resultat av denna kontroll ska protokollföras och sparas minst ett år. Skadade förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, och tankar får inte fyllas.
(c) Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, samt tankar ska fyllas så att avsett innehåll inte spills ut eller häftar vid utsidan.
(d) Packningar och förslutningar ska vara resistenta mot vinäger och ättiksyra av livsmedelskvalitet. Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, samt tankar ska av förpackaren och/eller fyllaren förslutas så tätt att under normala transportförhållanden inget av innehållet kommer ut.
(e) Sammansatta förpackningar med innerförpackning av glas eller plast (se 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 001) får användas, om de uppfyller de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4, 4.1.1.5, 4.1.1.6, 4.1.1.7 och 4.1.1.8.
Övriga bestämmelser i RID/RID-S gäller inte.
648 Föremål impregnerade med denna pesticid, exempelvis papptallrikar, pappersremsor, bomullsbollar eller skivor i plastmaterial, i lufttätt förslutna höljen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.
VD ]
649 (Borttagen.)
650 Avfall som består av förpackningsrester samt stelnade och flytande färgrester får transporteras under bestämmelserna för förpackningsgrupp II. Utöver bestämmelserna för UN 1263, förpackningsgrupp II, får avfall även förpackas och transporteras enligt följande:
(a) Avfallet får vara förpackat enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P002 eller 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC06.
(b) Avfallet får vara förpackat i flexibla IBC-behållare 13H3, 13H4 och 13H5 i overpack med hela väggar.
(c) Provning av de under (a) och (b) angivna förpackningarna och IBCbehållarna får utföras enligt bestämmelserna i kapitel 6.1 respektive 6.5 för fasta ämnen med provningskrav för förpackningsgrupp II.
[ UPPHÄ
Provningen ska genomföras på förpackningar och IBC-behållare, som är fyllda med ett representativt urval av avfallet, i transportfärdigt skick.
(d) Transport i bulk på öppna vagnar med hela väggar, vagnar med hela väggar och presenning, slutna containrar med hela väggar eller presenningsförsedda storcontainrar med hela väggar är tillåten. Vagnens eller containerns påbyggnad ska vara tät eller tätas, exempelvis med hjälp av en ändamålsenlig och tillräckligt hållfast invändig beläggning.
(e) Om avfallet transporteras enligt villkoren i denna särbestämmelse, ska godset deklareras enligt 5.4.1.1.3 i godsdeklarationen på följande vis:
527
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
”UN 1263 AVFALL, FÄRG, 3, II” eller ”UN 1263 AVFALL, FÄRG, 3, PG II”.
651-652 (Tills vidare blanka.)
653 Transport av gas i gasflaskor en produkt av provtryck och volym av högst 15,2 MPa·liter (152 bar·liter) omfattas inte av övriga bestämmelser i RID/RID-S, om följande villkor är uppfyllda:
- bestämmelserna som gäller för tillverkning och kontroll av gasflaskor har beaktats,
- gasflaskorna har förpackats i ytterförpackningar, som minst uppfyller kraven i del 4 för sammansatta förpackningar. De ”allmänna bestämmelserna för förpackning” i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.5-4.1.1.7 ska beaktas,
- gasflaskorna har inte förpackas tillsammans med annat farligt gods,
- den totala bruttovikten av ett kolli inte överstiger 30 kg, och
- varje kolli är tydligt och varaktigt märkt med ”UN 1006” för argon, komprimerad, ”UN 1013” för koldioxid, ”UN 1046” för helium, komprimerad, eller ”UN 1066” för kväve, komprimerad. Denna märkning ska omges av en ram, som bildar en kvadrat ställd på sin spets med sidlängden minst 100 mm × 100 mm. VD ]
654 Förbrukade tändare som insamlas åtskilt och sänds enligt 5.4.1.1.3, får transporteras under denna benämning om syftet är bortskaffning. De behöver inte vara skyddade mot oavsiktlig tömning, förutsatt att åtgärder vidtagits för att förhindra farlig tryckstegring eller uppkomst av en farlig atmosfär.
Förbrukade tändare, med undantag av otäta eller kraftigt deformerade, ska förpackas enligt förpackningsinstruktion P003. Dessutom gäller följande bestämmelser:
- endast styva förpackningar med maximal volym på 60 liter får användas,
- förpackningarna ska fyllas med vatten eller annat lämpligt skyddsmaterial för att förhindra all form av antändning,
- under normala transportförhållanden ska alla tändanordningar på tändarna
[ UPPHÄ
vara fullständigt täckta av skyddsmaterial,
- förpackningarna ska vara tillräckligt ventilerade för att förhindra uppkomst av en brandfarlig atmosfär och tryckstegring,
- kollina får endast transporteras i ventilerade eller öppna vagnar eller containrar.
Otäta eller kraftigt deformerade tändare ska transporteras i bärgningsförpackningar, förutsatt att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra farlig tryckstegring.
528
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
Anm Särbestämmelse 201 och särbestämmelserna för förpackning PP84 och RR5 i förpackningsinstruktion P002 i 4.1.4.1 gäller inte för förbrukade tändare.
655 Gasflaskor och deras förslutningar som är konstruerade, tillverkade, godkända och märkta i enlighet med direktiv 97/23/EG och används för andningsapparater, får transporteras utan att uppfylla kapitel 6.2 förutsatt att de genomgår kontroller och provningar enligt 6.2.1.6.1 och att intervallen mellan provningarna enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, inte överskrids. Trycket som ska användas vid vätsketryckprovningen är det tryck som anges på gasflaskan i enlighet med direktiv 97/23/EG .
656 (Borttagen.)
657 Denna benämning ska endast användas för det tekniskt rena ämnet. För blandningar av beståndsdelar i gasol (LPG), se UN 1965 eller se UN 1075 tillsammans med Anm 2 i 2.2.2.3.
658 UN 1057 TÄNDARE som uppfyller standarden EN ISO 9994:2006 + A1:2008 ”Cigarettändare – Säkerhetskrav” och UN 1057 REFILLER TILL TÄNDARE, får transporteras genom att endast tillämpa bestämmelserna i avsnitt 3.4.1 (a) – (h), 3.4.2 (med undantag av den angivna totala bruttovikten på 30 kg), 3.4.3 (med undantag av den angivna totala bruttovikten på 20 kg), 3.4.11 och 3.4.12 under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: (a) den totala bruttovikten hos varje kolli får inte överstiga 10 kg, VD ]
(b) högst 100 kg bruttovikt av sådana kollin får transporteras i en vagn, och
(c) varje ytterförpackning ska vara tydligt och varaktigt märkt med ”UN 1057 TÄNDARE” eller ”UN 1057 REFILLER TILL TÄNDARE”, enligt vad som är tillämpligt.
659 Ämnen som har tilldelats PP86 eller TP7 i kolumn (9a) och kolumn (11) i Tabell A i kapitel 3.2 och som därmed kräver att luft avlägsnas från gasfasutrymmet, ska inte transporteras under detta UN-nummer utan ska transporteras under det UN-nummer som har tillordnats respektive ämne i tabell A i kapitel 3.2.
Anm Se även 2.2.2.1.7.
660 För transport av inneslutningssystem för gasbränsle konstruerade för att
[ UPPHÄ
monteras i fordon och som innehåller denna gas, behöver bestämmelserna i delavsnitt 4.1.4.1, kapitel 5.2, 5.4 och 6.2 i RID/RID-S inte tillämpas under förutsättning att följande villkor uppfylls:
(a) Inneslutningssystemen för gasbränsle ska uppfylla bestämmelserna i ECE-reglementet nr 67 ändrad genom andra revideringen , ECE-
4) Europaparlamentets och rådets direktiv 97/23/EG av den 29 maj 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tryckbärande anordningar (PED) (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 181 , 09/07/1997 s. 0001 – 0055). 5) ECE-reglemente nr 67 (Föreskrifter nr 67 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för: Godkännande av specifik utrustning för de motorfordon som använder motorgaser i sitt framdrivningssystem. Godkännande av ett fordon som är försett med specifik utrustning för användning av motorgaser i sitt framdrivningssystem med avseende på installering av sådan utrustning).
529
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
reglemente nr 110 ändrad genom första revideringen , eller ECE- 7) 8) reglemente nr 115 som ändrad eller EG-förordning nr 79/2009 i kombination med EU-förordning nr 406/2010 beroende på vilken som är tillämplig.
(b) Inneslutningssystem för gasbränsle ska vara täta och får inte uppvisa några tecken på yttre skador som kan påverka deras säkerhet.
Anm 1 Kriterierna kan hittas i standard ISO 11623:2002 Gasflaskor - Återkommande kontroll och provning av flaskor av kompositmaterial (eller ISO DIS 19078 Gas cylinders – Inspection of the cylinder installation, and requalification of high pressure cylinders for the on-board storage of natural gas as a fuel for automotive vehicles).
Anm 2 Om inneslutningssystemen för gasbränsle inte är täta eller är överfyllda eller om de uppvisar skador som kan påverka deras säkerhet, får de bara transporteras i bärgningstryckkärl enligt RID/RID-S.
(c) Om inneslutningssystemet för gasbränsle är utrustat med två eller fler ventiler kopplade i serie, ska två ventiler vara förslutna så att de är gastäta under normala transportförhållanden. Om endast en ventil finns eller om endast en ventil fungerar tillfredsställande, ska alla öppningar, med undantag av tryckavlastningsanordningens öppning, vara så förslutna att det är gastätt under normala transportförhållanden. VD ]
(d) Inneslutningssystemen för gasbränsle ska transporteras så att blockering av tryckavlastningsanordningen förhindras eller så att skador på ventiler och andra trycksatta delar av systemet med gasbränslebehållare inte kan uppkomma, för att förhindra oavsiktligt utsläpp av gas under normala transportförhållanden. Systemen med gasbränslebehållare ska lastsäkras så att glidning, rullning eller vertikala rörelser förhindras.
(e) Inneslutningssystem för gasbränsle ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.6.8 (a), (b), (c), (d) eller (e).
(f) Bestämmelserna om märkning och etikettering i kapitel 5.2 ska uppfyllas om inte inneslutningssystemen för gasbränsle avsänds i en hanteringsanordning. Om så sker, ska märkningar och etiketter fästas på hanteringsanordningen.
[ UPPHÄ
6) ECE-reglemente nr 110 (Föreskrifter nr 110 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av I. Specifika komponenter i motorfordon som använder komprimerad naturgas (compressed natural gas, CNG) i sina framdrivningssystem. – II. Fordon med avseende på installation av specifika komponenter av godkänd typ för användande av komprimerad naturgas (compressed natural gas, CNG) i sina framdrivningssystem). 7) ECE-reglemente nr 115 (Föreskrifter nr 115 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) om godkännande av enhetliga regler vid typgodkännande av I. Specifik LPG-utrustning för eftermontering i motorfordon för att dessa skall kunna använda LPG som bränsle. – II. Specifik CNG-utrustning för eftermontering i motorfordon för att dessa skall kunna använda CNG som bränsle). 8) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av vätgasdrivna motorfordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG. 9) Kommissionens förordning (EU) nr 406/2010 av den 26 april 2010 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 om typgodkännande av vätgasdrivna fordon.
530
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
(g) Dokumentation
Varje avsändning som transporteras i enlighet med denna särbestämmelse ska åtföljas av en godsdeklaration som åtminstone innehåller följande information:
(i) UN-numret på den gas som finns i inneslutningssystemen för gasbränsle, föregånget av bokstäverna ”UN”,
(ii) gasens officiella transportbenämning,
(iii) numret på etikettförlagan,
(iv) antalet system med gasbränslebehållare,
(v) om kondenserad gas finns i inneslutningssystemen för gasbränsle ska nettovikten i kg av gasen i varje inneslutningssystem för gasbränsle anges och om komprimerad gas finns i inneslutningssystemen för gasbränsle ska nominell volym i liter hos varje inneslutningssystem anges följt av det nominella arbetstrycket, och
(vi) avsändarens och mottagarens namn och adress.
Ordningsföljden för de uppgifter som anges i (i) – (v) ska anges i enlighet med ett av följande exempel: VD ]
Exempel 1: ”UN 1971 NATURGAS, KOMPRIMERAD, 2.1, 1 Inneslutningssystem för gasbränsle på 50 liter totalt, 200 bar”.
Exempel 2: ”UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S., 2.1, 3 Inneslutningssystem för gasbränsle, vardera innehåller 15 kg nettovikt gas”.
Anm Alla övriga bestämmelser i RID/RID-S ska tillämpas.
661 Transport av skadade litiumbatterier, som inte samlats in och överlämnats för transport för bortskaffande enligt särbestämmelse 636, är endast tillåten under villkor som definierats av behörig myndighet i en fördragsstat till RID. Den behöriga myndigheten får också acceptera ett godkännande som utfärdats av behörig myndighet i ett land som inte är fördragsstat till RID förutsatt att detta godkännande har utfärdats i enlighet med de rutiner som är tillämpliga enligt
[ UPPHÄ
RID/RID-S eller ADR/ADR-S.
Endast förpackningsmetoder som har godkänts för detta gods av den behöriga myndigheten får användas.
Den behöriga myndigheten får fastställa en strängare transportkategori. Uppgiften ska anges i godkännandet från den behöriga myndigheten.
En kopia av godkännandet från den behöriga myndigheten ska medfölja varje sändning eller så ska godsdeklarationen innehålla en referens till detta godkännande.
531
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
Den behöriga myndigheten i en fördragsstat till RID som utfärdar ett godkännande enligt denna särbestämmelse, ska meddela detta till OTIFsekretariatet så att informationen kan spridas via OTIF:s webbplats. Anm De rekommendationer som anges av FN gällande tekniska krav för transporten av skadade litiumbatterier ska beaktas vid utfärdandet av ett godkännande. Skadade batterier är särskilt: - batterier som identifierats av tillverkaren som felaktiga av säkerhetsskäl, - batterier med skadade eller avsevärt deformerade ytterhöljen, - batterier som läcker vätska eller gas, eller - batterier med brister som inte kan identifieras utan att de först transporteras till en plats där analys kan genomföras.
VD ]
[ UPPHÄ
532
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
Kapitel 3.4
Farligt gods förpackat i begränsade mängder
| 3.4.1 | Detta kapitel innehåller bestämmelserna som är tillämpliga vid transport av farligt gods i vissa klasser förpackat i begränsade mängder. Tillämplig mängdbegränsning för innerförpackningar respektive föremål anges för varje ämne i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 7a. Därutöver är mängden ”0” angiven i denna kolumn för varje ämne som inte är tillåtet att transporteras i enlighet med detta kapitel. Farligt gods förpackat i sådana begränsade mängder, vilka uppfyller bestämmelserna i detta kapitel, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S, förutom relevanta bestämmelser i: (a) Del 1: kapitel 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 1.6, 1.8 och 1.9, (b) Del 2, (c) Del 3: kapitel 3.1, 3.2, 3.3 (med undantag av särbestämmelse 61, 178, 181, 220, 274, 625, 633 och 650 (e)), (d) Del 4: delavsnitt 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.4 – 4.1.1.8, (e) Del 5: delavsnitt 5.1.2.1 (a) (i) och (b), 5.1.2.2, 5.1.2.3, 5.2.1.9 och avsnitt 5.4.2, VD ] (f) Del 6: bestämmelser om tillverkning i avsnitt 6.1.4 samt delavsnitt 6.2.5.1 och 6.2.6.1 – 6.2.6.3, (g) Del 7: kapitel 7.1 samt avsnitt 7.2.1, 7.2.2, 7.5.1 (med undantag av delavsnitt 7.5.1.4), 7.5.2.4, 7.5.7 och 7.5.8. |
| 3.4.2 | Farligt gods får endast förpackas i innerförpackningar som placeras i lämpliga ytterförpackningar. Mellanförpackningar får användas. Dessutom ska föremål som tillhör riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, uppfylla samtliga bestämmelser i 4.1.5. Innerförpackningar behöver emellertid inte användas för transport av föremål, såsom aerosolbehållare eller ”engångsbehållare för gas”. Kollits totala bruttovikt får inte överstiga 30 kg. |
| 3.4.3 | Utom för föremål som tillhör riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S, godtas sträck- eller krympfilmade brickor, vilka uppfyller villkoren i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.4 – 4.1.1.8, som ytterförpackningar för föremål eller innerförpackningar innehållande farligt gods, vilka transporteras enligt detta kapitel. Bräckliga innerförpackningar eller sådana som [ UPPHÄ lätt kan punkteras, såsom kärl av glas, porslin, stengods eller vissa plaster, ska placeras i lämpliga mellanförpackningar som uppfyller bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.4 – 4.1.1.8 och vara konstruerade så att de uppfyller bestämmelserna om tillverkning i 6.1.4. Kollits totala bruttovikt får inte överstiga 20 kg. |
| 3.4.4 | Vätskor i klass 8, förpackningsgrupp II, förpackade i innerförpackningar av glas, porslin eller stengods, ska vara inneslutna i en kompatibel och styv mellanförpackning. |
| 3.4.5 | (Tills vidare blank.) |
| 3.4.6 | (Tills vidare blank.) 533 |
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
| 3.4.7 | Kollin innehållande farligt gods i begränsade mängder ska, med undantag för lufttransport, vara försedda med följande märkning: Märkningen ska vara väl synlig, läsbar och tåla väderpåfrestningar utan att dess funktion påverkas nämnvärt. Den övre och undre delen samt begränsningslinjen, ska vara svart. Den centrala ytan ska vara vit eller ha en lämplig kontrasterande bakgrund. Minsta dimension är 100 mm × 100 mm och kvadratens begränsningslinje ska vara minst 2 mm bred. Om kollits storlek kräver det, får dimensionerna minskas till som minst 50 mm × 50 mm förutsatt att märkningen förblir tydligt synlig. |
| 3.4.8 | Kollin innehållande farligt gods som avsänds för lufttransport i enlighet med bestämmelserna i ICAO:s tekniska instruktioner för säker transport av farligt gods VD ] med flyg, del 3, kapitel 4, ska vara försedda med följande märkning: Y Märkningen ska vara väl synlig, läsbar och tåla väderpåfrestningar utan att dess funktion påverkas nämnvärt. Den övre och undre delen samt begränsningslinjen, ska vara svart. Den centrala ytan ska vara vit eller ha en lämplig kontrasterande bakgrund. [ UPPHÄ Minsta dimension är 100 mm × 100 mm. Kvadratens begränsningslinje ska vara minst 2 mm bred. Symbolen ”Y” ska placeras i centrum av märkningen och vara tydligt synlig. Om kollits storlek kräver det, får dimensionerna minskas till som minst 50 mm × 50 mm förutsatt att märkningen förblir tydligt synlig. |
| 3.4.9 | Kollin innehållande farligt gods som är försedda med märkningen enligt 3.4.8, ska anses uppfylla bestämmelserna i avsnitt 3.4.1 – 3.4.4 i detta kapitel och behöver inte förses med märkningen enligt 3.4.7. |
| 3.4.10 | (Tills vidare blank.) |
534
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
| 3.4.11 | Om kollin innehållande farligt gods förpackat i begränsade mängder placeras i en overpack, gäller bestämmelserna i 5.1.2. Dessutom ska overpack förses med märkning enligt detta kapitel såvida inte all märkning som representerar de slag av farligt gods som finns i overpack är synlig. Bestämmelserna i 5.1.2.1 (a) (ii) och 5.2.1.4 gäller endast om en overpack även innehåller annat farligt gods som inte är förpackat i begränsade mängder och endast med avseende på det andra farliga godset. |
| 3.4.12 | Före transport ska avsändare av farligt gods förpackat i begränsade mängder informera transportören på ett spårbart sätt om total bruttovikt av sådant gods som lämnas för transport. Lastare av farligt gods förpackat i begränsade mängder ska ta hänsyn till bestämmelserna i 3.4.13 – 3.4.15 om märkning. |
| 3.4.13 | (a) Vagnar som transporterar farligt gods förpackat i begränsade mängder ska vara märkta enligt 3.4.15 på båda långsidorna, såvida vagnen inte innehåller annat farligt gods för vilket märkning med storetiketter enligt 5.3.1 krävs. I det senare fallet får vagnen märkas enbart med storetiketter eller med både storetiketterna enligt 5.3.1 och märkningen enligt 3.4.15. (b) Storcontainrar som innehåller farligt gods förpackat i begränsade mängder, ska vara märkta enligt 3.4.15 på alla fyra sidorna, såvida storcontainern inte innehåller annat farligt gods för vilket märkning med storetiketter enligt 5.3.1 krävs. I det senare fallet får storcontainern märkas enbart med storetiketter eller med både storetiketterna enligt 5.3.1 och märkningen enligt 3.4.15. Om märkningen som placerats på storcontainrarna inte är synlig utanför den lastade VD ] vagnen, ska samma märkning även placeras på vagnens båda långsidor. |
| 3.4.14 | Märkningen som anges i 3.4.13 får utelämnas om den totala bruttovikten av kollin som innehåller farligt gods förpackat i begränsade mängder inte överstiger 8 ton per vagn eller storcontainer. |
| 3.4.15 | Märkningen ska överensstämma med den föreskrivna märkningen i 3.4.7 med undantag av att minsta dimension ska vara 250 mm × 250 mm. [ UPPHÄ 535 |
VD ]
[ UPPHÄ
536
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
Kapitel 3.5
Farligt gods förpackat i reducerade mängder
| 3.5.1 | Reducerade mängder |
|---|---|
| 3.5.1.1 | Reducerade mängder av farligt gods i vissa klasser, utom föremål, som uppfyller bestämmelserna i detta kapitel, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID- S med undantag av: (a) bestämmelserna om utbildning i kapitel 1.3, (b) klassificeringsmetoderna och kriterierna för förpackningsgrupp i del 2, (c) förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4 och 4.1.1.6. Anm För radioaktiva ämnen i undantagna kollin gäller kraven i 1.7.1.5. |
| 3.5.1.2 | För farligt gods som får transporteras i reducerade mängder i överensstämmelse med detta kapitel, anges en alfanumerisk kod i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 7b enligt följande: Kod Högsta nettomängd per Högsta nettomängd per innerförpackning (i gram för fasta ytterförpackning (i gram för fasta ämnen och i ml för vätskor och gaser) ämnen och i ml för vätskor och gaser, VD ] eller summan av gram och ml vid samemballering) E0 Ej tillåten i reducerade mängder E1 30 1000 E2 30 500 E3 30 300 E4 1 500 E5 1 300 För gaser avser den angivna volymen för innerförpackningen den vattenvolym som ryms i innerkärlet och volymen som anges för ytterförpackningar avser den sammanlagda volymen hos samtliga innerförpackningar i en enskild ytterförpackning. |
| 3.5.1.3 | Om farligt gods i reducerade mängder har tillordnats olika koder, ska den totala [ UPPHÄ mängden i varje ytterförpackning vid samemballering begränsas till det värde som motsvarar den mest restriktiva koden. |
| 3.5.1.4 | Reducerade mängder av farligt gods som har tilldelats koderna E1, E2, E4 och E5 och som har en högsta nettomängd farligt gods per innerförpackning som inte överstiger 1 ml för vätskor och gaser samt 1 g för fasta ämnen och där den högsta nettomängden farligt gods per ytterförpackning inte överstiger 100 g för fasta ämnen eller 100 ml för vätskor och gaser, omfattas endast av följande bestämmelser: (a) bestämmelserna i 3.5.2 , förutom att det inte krävs någon mellanförpackning om innerförpackningarna är säkert förpackade i en ytterförpackning med stötdämpande material så att de inte går sönder, punkteras eller att innehållet läcker ut under normala transportförhållanden, samt att för vätskor ska 537 |
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
ytterförpackningen innehålla tillräckligt med absorberande material för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna, och
(b) bestämmelserna i 3.5.3.
3.5.2 Förpackningar
Förpackningar som används för transport av farligt gods i reducerade mängder ska uppfylla följande bestämmelser:
(a) det ska finnas en innerförpackning och varje innerförpackning ska vara tillverkad av plast (med minst 0,2 mm tjocklek när den används för vätskor) eller av glas, porslin, stengods, lergods eller metall (se även 4.1.1.2) och förslutningen hos varje innerförpackning ska vara säkert fastsatt med tråd, tejp eller andra effektiva medel. Kärl med en hals med gjuten skruvgänga ska ha ett tätt skruvlock. Förslutningarna ska vara beständiga mot innehållet,
(b) varje innerförpackning ska vara säkert förpackad i en mellanförpackning med stötdämpande material så att den inte går sönder, punkteras eller att innehållet läcker ut under normala transportförhållanden. Mellanförpackningen ska kunna hålla kvar innehållet fullständigt i händelse av bristning eller läckage, oberoende av kollits orientering. För vätskor ska mellanförpackningen innehålla tillräckligt med absorberande material för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningen. I dessa fall får det absorberande materialet utgöra det stötdämpande materialet. Det farliga godset får inte reagera farligt med det stötdämpande, absorberande materialet och förpackningsmaterialet eller inverka VD ]
menligt på materialens hållfasthet eller funktion,
(c) mellanförpackningen ska förpackas i en stadig, styv ytterförpackning (trä, papp eller annat material av likvärdig styrka),
(d) varje kollityp ska uppfylla bestämmelserna i 3.5.3,
(e) varje kolli ska vara tillräckligt stort för att ha plats för all nödvändig märkning, och
(f) overpack får användas och får även innehålla kollin med farligt gods eller gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S.
3.5.3 Provning av kollin
3.5.3.1 Med innerförpackningar fyllda till minst 95 % av sin volym för fasta ämnen och minst
[ UPPHÄ
98% för vätskor, ska det färdiga kollit färdigställt för transport kunna klara följande sakenligt dokumenterade provningar utan bristningar och läckage hos någon innerförpackning och utan väsentlig minskning av effektivitet:
(a) Fall mot en styv, icke fjädrande, plan och horisontell yta från höjden 1,8 m:
(i) om provningsföremålet har formen av en låda, ska det släppas i var och en av följande fallorienteringar:
- platt mot lådans botten,
- platt mot lådans översida,
538
2013-01-01 RID/RID-S Del 3
- platt mot den längsta sidan, - platt mot den kortaste sidan, - mot ett hörn. (ii) om provningsföremålet har formen av ett fat, ska det släppas i var och en av följande fallorienteringar: - diagonalt mot toppgavelsfalsen, med tyngdpunkt rakt ovanför islagspunkten, - diagonalt mot bottengavelsfalsen, - platt mot sidan. Anm Vart och ett av ovanstående moment får genomföras på olika men identiska kollin. (b) En kraft pålagd på ovansidan under 24 h, som motsvarar totalvikten av identiska kollin staplade till höjden 3 m (inklusive provningsföremålet). 3.5.3.2 Vid provning får de ämnen som ska transporteras i förpackningen ersättas med andra ämnen, så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Ersätts fasta ämnen med andra ämnen, ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek, etc.) som det ämne som ska transporteras. När ett annat ämne används vid fallprovningen VD ]
för vätskor, ska det ha jämförbar relativ densitet (specifik vikt) och viskositet med det ämne som ska transporteras.
| 3.5.4 | Märkning av kollin |
|---|---|
| 3.5.4.1 | Kollin som innehåller farligt gods i reducerade mängder och som är förberedda i överensstämmelse med detta kapitel, ska vara varaktigt och tydligt märkta med den märkning som anges i 3.5.4.2. Det första eller enda numret på varningsetiketten som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5 för varje slag av farligt gods, ska anges i märkningen. Om avsändarens eller mottagarens namn inte angivits på kollit, ska märkningen även innehålla denna information. |
| 3.5.4.2 | Märkningens mått ska vara minst 100 mm × 100 mm. [ UPPHÄ 539 |
RID/RID-S Del 3 2013-01-01
Märkning för reducerade mängder
Ram med parallella, snedställda streck och symbol i samma färg, svart eller röd, på vit eller annan lämplig kontrasterande bakgrund
* Det första eller enda numret på varningsetiketten (primärfaran) som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5 ska anges här. ** Namnet på avsändaren eller mottagaren ska anges här om informationen inte angivits på annat ställe på kollit.
VD ]
3.5.4.3 En overpack som innehåller farligt gods i reducerade mängder, ska vara försedd med märkningen som föreskrivs i 3.5.4.1, såvida inte märkningarna på kollina i en sådan overpack är tydligt synliga.
3.5.5 Största antalet kollin i en vagn eller container
Antalet kollin i en vagn eller container får inte överstiga 1000.
3.5.6 Dokumentation
Om farligt gods i reducerade mängder åtföljs av ett eller flera dokument (till exempel ”bill of lading”(sjöfraktsedel), ”air waybill”(flygfraktsedel) eller CMR-/CIMfraktsedel), ska noteringen ”FARLIGT GODS I REDUCERADE MÄNGDER” samt antalet kollin anges i minst ett av dessa dokument.
[ UPPHÄ
540
Del 4
Bestämmelser för förpackningar och tankar
VD ]
[ UPPHÄ
541
VD ]
[ UPPHÄ
542
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Kapitel 4.1
Användning av förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar
| 4.1.1 | Allmänna bestämmelser för förpackning av farligt gods i förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar Anm Vid förpackning av gods i klass 2, 6.2 och 7, gäller allmänna bestämmelser i detta avsnitt endast om detta är angivet i 4.1.8.2 (klass 6.2), 4.1.9.1.5 (klass 7) och i de tillämpliga förpackningsinstruktionerna i 4.1.4 (P201 och LP02 för klass 2 samt P620, P621, IBC620 och LP621 för klass 6.2). |
|---|---|
| 4.1.1.1 | Farligt gods ska förpackas i förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, av god kvalitet. De ska vara tillräckligt hållfasta så att de motstår de stötar och belastningar som kan uppträda under normala transportförhållanden, inklusive omlastning mellan transportenheter och mellan transportenheter och lagerlokaler samt förflyttning från pall eller overpack för efterföljande manuell eller mekanisk hantering. Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, ska vara tillverkade och förslutna så att transportfärdiga kollin inte läcker vid normala transportförhållanden, särskilt inte på grund av vibrationer, temperaturväxlingar eller ändringar i fuktighet eller tryck (t.ex. framkallade av höjdskillnader). Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar ska vara förslutna enligt tillverkarens anvisningar. Under transporten får inga farliga rester häfta vid utsidan av förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar. Dessa bestämmelser VD ] gäller i tillämpliga fall både nya, återanvända, rekonditionerade och renoverade förpackningar, nya, återanvända, reparerade och renoverade IBC-behållare samt nya, återanvända eller renoverade storförpackningar. |
| 4.1.1.2 | De delar av en förpackning, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, som har direkt kontakt med farligt gods: a) får inte angripas eller påtagligt försvagas av det farliga godset, b) får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset, och c) får inte tillåta permeation av farligt gods som kan utgöra fara under normala transportförhållanden. De ska om så behövs ha lämplig innerbeklädnad eller invändig behandling. [ UPPHÄ Anm Beträffande kemisk kompatibilitet hos plastförpackningar, inklusive IBCbehållare, av polyeten, se 4.1.1.21. |
| 4.1.1.3 | Om inget annat föreskrivs i RID/RID-S ska alla förpackningar, inklusive IBCbehållare och storförpackningar, men med undantag av innerförpackningar, motsvara en typ som med godkänt resultat provats enligt tillämpliga bestämmelser i 6.1.5, 6.3.5, 6.5.6 eller 6.6.5. Förpackningar som inte behöver genomgå provning är angivna i 6.1.1.3. |
| 4.1.1.4 | När förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, fylls med vätskor, ska ett ofyllt utrymme lämnas för att säkerställa att vätskans utvidgning, på grund av temperaturer som kan uppträda under transport, inte framkallar vare sig läckage av 543 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
vätska eller bestående deformation av förpackningen. Om inga särskilda bestämmelser finns, får inte förpackningar vara fullständigt fyllda med vätska vid en temperatur av 55 ºC. I en IBC-behållare ska dock finnas tillräckligt ofyllt utrymme för att säkerställa att högst 98 % av dess vattenvolym är fylld vid en medeltemperatur av 50 °C. Om inget annat anges för klassen ska fyllnadsgraden vid en fyllningstemperatur av 15 °C uppgå till högst:
antingen
(a) Ämnets kokpunkt < 60 ≥ 60 ≥ 100 ≥ 200 ≥ 300 (begynnelsekokpunkt) °C < < < 100 200 300 Fyllnadsgrad i procent av förpackningens volym 90 92 94 96 98
eller 98 (b) Fyllnadsgrad = % av förpackningens rymd. 1+ α(50 − tF )
I denna formel avser α medelkoefficienten för vätskans volymsutvidgning mellan 15 °C och 50 °C, dvs. för en största temperaturstegring av 35 °C.
d15 - d50 α beräknas enligt formeln: α = 35 × d50
VD ]1)
där d15 och d50 är vätskans relativa densitet vid 15 °C respektive 50 °C och tF vätskans medeltemperatur vid fyllningstillfället.
4.1.1.5 Innerförpackningar ska förpackas i en ytterförpackning så att de under normala transportförhållanden inte kan gå sönder eller punkteras, eller innehållet läcka ut i ytterförpackningen. Innerförpackningar som innehåller vätskor ska förpackas så att deras förslutningar är riktade uppåt och placeras i ytterförpackningar i överensstämmelse med den i 5.2.1.9 beskrivna orienteringsmärkningen. Bräckliga innerförpackningar eller sådana som lätt kan punkteras, såsom kärl av glas, porslin eller stengods, vissa plastmaterial m.m., ska bäddas in i ytterförpackningen med lämpliga stötdämpande material. Läcker innehållet ut får inte de skyddande egenskaperna hos det stötdämpande materialet eller ytterförpackningen försämras nämnvärt.
4.1.1.5.1 När ytterförpackningen i en sammansatt förpackning eller en storförpackning genomgått godkända prov med olika slag av innerförpackningar får även olika sådana innerförpackningar samemballeras i ytterförpackningen eller storförpackningen.
[ UPPHÄ
Dessutom är följande förändringar av innerförpackningarna tillåtna utan ytterligare provningar av kollit, så länge likvärdiga prestanda bibehålls:
(a) Innerförpackningar med likadana eller mindre dimensioner får användas under förutsättning att:
(i) innerförpackningarna motsvarar karaktären hos de provade innerförpackningarna (exempelvis formen: runda, rektangulära),
1) Uttrycket ”relativ densitet” (d) betraktas som synonymt med ”densitet” och används genomgående i texten.
544
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
(ii) materialet i innerförpackningarna (glas, plast, metall etc.) uppvisar samma eller högre hållfasthet mot stötar och staplingskrafter, jämfört med den ursprungligen provade innerförpackningen,
(iii) innerförpackningarna har likadana eller mindre öppningar och förslutningen är utformad på liknande sätt (t.ex. skruvlock, friktionslock),
(iv) ytterligare stötdämpande material används i tillräcklig mängd för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning hos innerförpackningarna, och
(v) innerförpackningarna är orienterade på samma sätt i ytterförpackningen som i det provade kollit.
(b) Färre provade innerförpackningar eller andra typer av innerförpackningar enligt (a) får användas, förutsatt att tillräckligt med stötdämpande material tillsätts för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning av innerförpackningarna.
4.1.1.6 Farligt gods får inte förpackas tillsammans med vare sig annat farligt gods eller annat gods i samma ytterförpackning eller storförpackning, om de kan reagera farligt med varandra (se definition av ”farlig reaktion” i 1.2.1).
Anm Angående särskilda bestämmelser för samemballering se 4.1.10.
4.1.1.7 Förslutningar till förpackningar innehållande fuktade eller utspädda ämnen ska vara sådana att halten vätska (vatten, lösningsmedel eller medel för att okänsliggöra) inte sjunker under de föreskrivna gränsvärdena under transport. VD ]
4.1.1.7.1 Om två eller flera förslutningssystem är placerade i serie i en IBC-behållare ska systemet närmast det transporterade ämnet förslutas först.
4.1.1.8 Om gas avges från innehållet i ett kolli (genom temperaturstegring eller av andra orsaker) och det därigenom kan uppstå ett övertryck, får förpackningen eller IBCbehållaren förses med en avluftningsanordning, förutsatt att den avgivna gasen inte orsakar fara, på grund av t.ex. sin giftighet, brandfarlighet eller den utsläppta mängden.
En avluftningsanordning ska finnas om det kan bildas ett farligt övertryck på grund av ämnenas normala sönderfall. Avluftningsanordningen ska vara utformad så att den med förpackningen eller IBC-behållaren i det läge den avses ha under transporten och under normala transportförhållanden hindrar att innehållet läcker ut eller att främmande ämnen tränger in. Anm Avluftning av kolli är inte tillåten vid flygtransport. [ UPPHÄ
4.1.1.8.1 Vätskor får endast fyllas i innerförpackningar, som har tillräcklig hållfasthet mot det invändiga tryck som kan uppstå under normala transportförhållanden.
4.1.1.9 Nya, renoverade eller återanvända förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, eller rekonditionerade förpackningar, reparerade eller regelbundet underhållna IBC-behållare ska kunna klara tillämpliga provningar som föreskrivs i 6.1.5, 6.3.5, 6.5.6 eller 6.6.5. Innan den fylls och lämnas till transport ska varje förpackning, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, granskas för att konstatera att den är fri från korrosion, förorening eller annan skada, och varje IBCbehållare kontrolleras med avseende på avsedd funktion hos driftutrustningen. En förpackning, som visar tecken på nedsatt hållfasthet i jämförelse med den godkända
545
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
typen, får inte längre användas, eller ska rekonditioneras så att den kan klara typprovningarna. En IBC-behållare som visar tecken på nedsatt hållfasthet i jämförelse med den godkända typen får inte längre användas, eller ska repareras eller underhållas så att den kan klara typprovningarna.
4.1.1.10 Vätskor får endast fyllas i förpackningar, inklusive IBC-behållare, som har tillräcklig hållfasthet mot det invändiga tryck som kan uppstå under normala transportförhållanden. Förpackningar och IBC-behållare, på vilka provtrycket vid vätsketryckprovningen enligt 6.1.3.1 (d) respektive 6.5.2.2.1 är angivet i märkningen, får fyllas endast med en vätska vars ångtryck:
(a) är sådant att det totala övertrycket i förpackningen eller IBC-behållaren (dvs. ämnets ångtryck plus partialtrycket av luft eller andra inerta gaser, minus 100 kPa) vid 55 °C, uppmätt på basis av en högsta fyllnadsgrad enligt 4.1.1.4 och en fyllningstemperatur av 15 °C, inte överstiger 2/3 av det i märkningen angivna provtrycket,
(b) vid 50 °C är mindre än 4/7 av summan av det i märkningen angivna provtrycket och 100 kPa, eller
(c) vid 55 °C är mindre än 2/3 av summan av det i märkningen angivna provtrycket och 100 kPa.
IBC-behållare som är avsedda för transport av vätskor får inte användas för transport av vätskor med ett ångtryck över 110 kPa (1,1 bar) vid 50 °C eller 130 kPa (1,3 bar) vid 55 °C. VD ]
Exempel på provtryck, som ska anges på förpackningar, inklusive IBC-behållare, och som har beräknats enligt 4.1.1.10 (c):
UN-nr Ämnesnamn Klass Förpack- Vp55 Vp55 (Vp55 ×1,5) Lägsta Lägsta provnings- (kPa) ×1,5 minus 100 provtryck tryck som grupp (kPa) enligt ska anges (kPa)
6.1.5.5.4 (c) på förpack- (kPa) ningen (kPa)
2056 Tetrahydrofuran 3 II 70 105 5 100 100 2247 n-Dekan 3 III 1,4 2,1 -97,9 100 100 1593 Diklormetan 6.1 III 164 246 146 146 150 1155 Dietyleter 3 I 199 299 199 199 250
Anm 1 För rena vätskor kan ångtrycket vid 55 °C (Vp55) ofta erhållas ur tabeller, som publicerats i vetenskaplig litteratur.
[ UPPHÄ
Anm 2 De i tabellen angivna minimiprovtrycken avser endast tillämpning av uppgifterna i 4.1.1.10 (c), vilket innebär att det angivna provtrycket ska vara högre än 1,5 gånger ångtrycket vid 55 °C minus 100 kPa. Om t.ex. provtrycket för n-dekan bestäms enligt 6.1.5.5.4 (a) kan minimiprovtrycket bli lägre.
Anm 3 För dietyleter uppgår det enligt 6.1.5.5.5 föreskrivna minimiprovtrycket till 250 kPa.
4.1.1.11 Tömda förpackningar, inklusive tömda IBC-behållare och tömda storförpackningar, som har innehållit farligt gods, omfattas av samma bestämmelser som fyllda förpackningar, såvida inte åtgärder vidtagits för att eliminera alla faror.
546
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.1.1.12 Alla förpackningar enligt kapitel 6.1, som ska användas för vätskor, ska med godkänt resultat genomgå lämplig täthetsprovning och vara i stånd att uppfylla de i 6.1.5.4.3 angivna provningskraven:
(a) före första användning för transport,
(b) efter renovering eller rekonditionering av förpackningar innan de återanvänds för transport,
För denna provning är det inte nödvändigt att förse förpackningen med dess förslutningar. Innerkärlet till en integrerad förpackning får provas utan ytterförpackning, förutsatt att provningsresultaten inte påverkas. Provningen krävs inte för:
- innerförpackningar till sammansatta förpackningar eller storförpackningar,
- innerkärl till integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods), som är märkta med symbolen ”RID/ADR” enligt 6.1.3.1 (a) (ii),
- förpackningar av tunnplåt, som är märkta med symbolen ”RID/ADR” enligt 6.1.3.1 (a) (ii).
4.1.1.13 Förpackningar, inklusive IBC-behållare, för fasta ämnen, som kan bli flytande vid de temperaturer som troligen uppträder under transporten, ska kvarhålla ett sådant ämne även i flytande tillstånd. VD ]
4.1.1.14 Förpackningar, inklusive IBC-behållare, för pulverformiga eller granulerade ämnen ska vara dammtäta eller försedda med en innerbeklädnad.
4.1.1.15 Om inget annat fastställts av behörig myndighet, uppgår den tillåtna användningstiden för fat och dunkar av plast, IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast för transport av farligt gods till fem år, räknat från tillverkningsdatum, utom då en kortare användningstid föreskrivs på grund av det transporterade ämnets egenskaper.
4.1.1.16 Då is används för kylning, får isen inte påverka förpackningens funktion.
4.1.1.17 Förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, som är märkta enligt 6.1.3, 6.2.2.7, 6.2.2.8, 6.3.1, 6.5.2 eller 6.6.3, men är godkända i en stat som inte är fördragsstat till RID, får också användas för transport enligt RID/RID-S.
[ UPPHÄ
4.1.1.18 Explosiva ämnen och föremål, självreaktiva ämnen och organiska peroxider
Om inget annat föreskrivs i RID/RID-S ska de förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar som används för gods i klass 1, självreaktiva ämnen i klass 4.1 eller organiska peroxider i klass 5.2 uppfylla bestämmelserna för den mellersta farlighetsgruppen (förpackningsgrupp II).
4.1.1.19 Användning av bärgningsförpackningar
4.1.1.19.1 Skadade, defekta, läckande eller ej föreskriftsmässiga kollin eller farligt gods som har spillts eller läckt ut får transporteras i bärgningsförpackningar enligt 6.1.5.1.11. Användning av en förpackning med större dimensioner av lämpligt slag och med
547
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
lämpliga provningskrav är härvid möjlig, under förutsättning att bestämmelserna i 4.1.1.19.2 och 4.1.1.19.3 är uppfyllda.
4.1.1.19.2 Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra alltför stora rörelser av de skadade eller läckande kollina inne i bärgningsförpackningen. Om bärgningsförpackningen innehåller vätskor ska en tillräcklig mängd inert absorberande material tillsättas för att eliminera förekomsten av utläckt vätska.
4.1.1.19.3 Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förebygga farlig tryckökning.
4.1.1.20 Användning av bärgningstryckkärl
4.1.1.20.1 I händelse av skadade, defekta, läckande eller icke överensstämmande tryckkärl får bärgningstryckkärl enligt 6.2.3.11 användas.
Anm Ett bärgningstryckkärl får användas som overpack i enlighet med 5.1.2. Vid användning som overpack ska märkning vara i enlighet med 5.1.2.1 istället för 5.2.1.3.
4.1.1.20.2 Tryckkärl ska placeras i ett bärgningstryckkärl av lämplig storlek. Flera tryckkärl får endast placeras i samma bärgningstryckkärl om innehållet är känt och de inte kan reagera farligt med varandra (se 4.1.1.6). Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra att tryckkärlen kan röra sig inuti bärgningstryckkärlet, t.ex. genom sektionering, säkring eller stötdämpande material. 4.1.1.20.3 Tryckkärl får endast placeras i ett bärgningstryckkärl om: VD ]
(a) bärgningstryckkärlet uppfyller 6.2.3.11 och en kopia av godkännandecertifikatet är tillgängligt,
(b) delar av bärgningstryckkärlet som är eller sannolikt kommer vara i direkt kontakt med det farliga godset inte angrips eller försvagas av det farliga godset och inte orsakar en farlig reaktion (t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset), och
(c) innehållet i de inneslutna tryckkärlen är begränsat i tryck och volym, så att trycket för bärgningstryckkärlet vid 65 °C inte överstiger provtrycket för bärgningstryckkärlet om tryckkärlen helt skulle tömmas inuti bärgningstryckkärlet (för gaser, se förpackningsinstruktion P200 (3) i 4.1.4.1). Reduceringen av den användbara volymen för bärgningstryckkärlet, t.ex. genom inneslutande utrustning och stötdämpande material, ska tas i beaktande. 4.1.1.20.4 Vid transport ska bärgningstryckkärlet förses med officiell transportbenämning, UN-[ UPPHÄ
nummer föregått av bokstäverna ”UN” och föreskrivna etiketter för kollin enligt kapitel 5.2, tillämpliga för det farliga godset i de inneslutna tryckkärlen.
4.1.1.20.5 Efter varje användning ska bärgningstryckkärlet rengöras, avgasas och kontrolleras visuellt invändigt och utvändigt. De ska genomgå återkommande kontroll och provning i enlighet med 6.2.3.5 minst vart femte år.
548
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.1.1.21 Verifiering av den kemiska kompatibiliteten hos förpackningar, inklusive IBCbehållare, av plast genom utbyte av fyllningsämnena med modellvätskor
4.1.1.21.1 Tillämpningsområde
För förpackningar av polyeten enligt 6.1.5.2.6 och för IBC-behållare av polyeten enligt 6.5.6.3.5 får den kemiska kompatibiliteten mot fyllningsämnena inordnade under modellvätskor verifieras genom att de i 4.1.1.21.3 - 4.1.1.21.5 fastställda metoderna följs och förteckningen i tabell 4.1.1.21.6 tillämpas, förutsatt att konstruktionstypen klarat typprovningen med dessa modellvätskor enligt 6.1.5 eller 6.5.6 under beaktande av 6.1.6 och uppfyllt förutsättningarna i 4.1.1.21.2. Om utbyte av fyllningsämnet enligt detta avsnitt inte är möjligt, ska den kemiska kompatibiliteten provas genom typprovning enligt 6.1.5.2.5 eller laboratorieprovning enligt 6.1.5.2.7 för förpackningar, respektive enligt 6.5.6.3.3 eller 6.5.6.3.6 för IBC-behållare.
Anm Oberoende av bestämmelserna i detta avsnitt avgörs användbarheten av förpackningar, inklusive IBC-behållare, för ett bestämt fyllningsämne av inskränkningarna i kapitel 3.2, tabell A, och förpackningsinstruktionerna i kapitel 4.1.
4.1.1.21.2 Förutsättningar
Fyllningsämnets relativa densitet får inte överstiga den som använts vid bestämning av fallhöjd enligt 6.1.5.3.5 eller 6.5.6.9.4 för den med godkänt resultat utförda fallprovningen och vid bestämning av vikten enligt 6.1.5.6 eller, om så krävs enligt 6.5.6.6, för den med godkänt resultat utförda staplingsprovningen med VD ]
modellvätskorna. Fyllningsämnets ångtryck vid 50 °C eller 55 °C får inte överstiga det som använts vid bestämning av trycket enligt 6.1.5.5.4 eller 6.5.6.8.4.2 för den med godkänt resultat utförda vätsketryckprovningen med modellvätskorna. I det fall att fyllningsämnet är utbytt med en kombination av modellvätskor, får respektive värden hos fyllningsämnet inte överstiga de minimivärden hos modellvätskorna, som framgår av använda fallhöjder, staplingsvikter och invändiga provtryck.
Exempel: UN 1736 bensoylklorid är utbytt med kombinationen av modellvätskor ”blandning av kolväten och vätmedelslösning”. Bensoylklorid har ett ångtryck vid 50 °C på 0,34 kPa och en relativ densitet på ca 1,2 kg/l. Ofta utförs typprovningen av fat och dunkar vid den lägsta erforderliga provningsnivån. I praktiken utförs staplingsprovningen på respektive förpackningsslag med belastning som motsvarar relativ densitet 1,0 för blandningen av kolväten och relativ densitet 1,2 för vätmedelslösningen (se definition av modellvätskor i 6.1.6). Följaktligen kan i ett sådant fall den kemiska kompatibiliteten mot bensoylklorid hos den på så sätt provade förpackningstypen inte betraktas som verifierad, eftersom provningsnivån för den aktuella förpackningstypen med modellvätskan ”blandning av kolväten” inte är [ UPPHÄ
tillräckligt hög. (Eftersom i de flesta fall det använda provtrycket i vätsketryckprovningen uppgår till minst 100 kPa, täcks ångtrycket hos bensoylklorid i tillräcklig utsträckning av en sådan provningsnivå enligt 4.1.1.10.)
Alla beståndsdelar av ett fyllningsämne, som kan vara en lösning, blandning eller beredning, såsom vätmedel i rengörings- eller desinfektionsmedel, ska tas med i utbytesförfarandet, oavsett om de är farliga eller ofarliga komponenter.
549
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.1.1.21.3 Utbytesförfarande
Följande steg ska följas när fyllningsämnen ska bytas ut mot angivna ämnen eller grupper av ämnen enligt förteckningen i tabell 4.1.1.21.6 (se även flödesschemat i figur 4.1.1.21.1).
(a) Klassificera fyllningsämnet enligt metoder och kriterier i del 2 (bestämning av UN-nummer och förpackningsgrupp).
(b) Om det återfinns där, sök UN-numret i kolumn 1 i tabell 4.1.1.21.6.
(c) Om det finns mer än en benämning för detta UN-nummer, välj den rad som överensstämmer med uppgifterna om förpackningsgrupp, koncentration, flampunkt, närvaro av ofarliga beståndsdelar osv., enligt från den i kolumn 2a, 2b och 4 givna informationen för UN-numret i fråga.
Om detta inte är möjligt, ska den kemiska kompatibiliteten verifieras enligt 6.1.5.2.5 eller 6.1.5.2.7 för förpackningar, respektive 6.5.6.3.3 eller 6.5.6.3.6 för IBC-behållare (för vattenhaltiga lösningar, se dock 4.1.1.21.4).
(d) Om det enligt stycke (a) bestämda UN-numret och förpackningsgruppen hos fyllningsämnet inte förekommer i utbytesförteckningen, ska den kemiska kompatibiliteten verifieras för förpackningar enligt 6.1.5.2.5 eller 6.1.5.2.7 och för IBC-behållare enligt 6.5.6.3.3 eller 6.5.6.3.6. (e) Om kolumn 5 i den aktuella raden innehåller texten ”regel för VD ]
samlingsbenämningar” ska det vidare förfarandet ske enligt denna regel, beskriven i 4.1.1.21.5.
(f) Den kemiska kompatibiliteten hos fyllningsämnet betraktas som verifierad, om de i 4.1.1.21.1 och 4.1.1.21.2 nämnda bestämmelserna har iakttagits, fyllningsämnet är utbytt med en modellvätska eller en kombination av modellvätskor i kolumn 5, och förpackningen är typgodkänd för dessa modellvätskor.
[ UPPHÄ
550
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Klassificering av ämnet enligt del 2 i syfte att bestämma UN-nummer och förpackningsgrupp
Finns UN-nummer och nej Ytterligare provning förpackningsgrupp i krävs (se 4.1.1.21.1) utbytesförteckningen?
ja Kemisk kompatibilitet betraktas som verifierad, om typprovningen med Är ämnet eller ja ja angivna modellvätskor av Är en modellvätska eller kombiämnesgruppen förpackningen/IBCnation av sådana angiven i namngiven i behållaren gett godkänt utbytesförteckningen? utbytesförteckningen? resultat, detta gäller i förekommande fall även för vattenhaltiga lösningar av ämnet nej nej
Fortsättning i ”regeln för samlingsbenämningar”
Figur 4.1.1.21.1: Flödesschema för utbyte av fyllningsämnen med modellvätskor.
VD ]
4.1.1.21.4 Vattenhaltiga lösningar
Vattenhaltiga lösningar av ämnen eller ämnesgrupper, som enligt 4.1.1.21.3 är utbytbara med en eller flera modellvätskor, kan likaså utbytas med ifrågavarande modellvätskor om följande villkor är iakttagna:
(a) den vattenhaltiga lösningen kan enligt kriterierna i 2.1.3.3 tillordnas samma UNnummer som det i utbytesförteckningen angivna ämnet, och
(b) den vattenhaltiga lösningen finns inte särskilt angiven på någon annan plats i utbytesförteckningen i 4.1.1.21.6, och
(c) det sker ingen kemisk reaktion mellan det farliga ämnet och lösningsmedlet vatten.
Exempel: Vattenhaltiga lösningar av UN 1120 tert-butanol:
[ UPPHÄ
- Rent tert-butanol är tillordnad modellvätskan ättiksyra i utbytesförteckningen.
- Vattenhaltiga lösningar av tert-butanol kan enligt 2.1.3.3 klassificeras under benämningen UN 1120 BUTANOLER, eftersom egenskaperna hos vattenhaltiga lösningar av tert-butanol inte skiljer sig från dem hos det farliga ämnet beträffande klass, fysikaliskt tillstånd eller förpackningsgrupp. Därutöver framgår inget särskilt av uppgifterna under benämningen UN 1120 BUTANOLER om att de endast gäller för det rena eller tekniskt rena ämnet, dessutom är vattenhaltiga lösningar av detta ämne inte särskilt förtecknade i kapitel 3.2, tabell A eller i utbytesförteckningen.
551
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
- UN 1120 BUTANOLER reagerar under normala transportförhållanden inte med vatten.
Följaktligen kan en vattenhaltig lösning av UN 1120 tert-butanol utbytas med modellvätskan ättiksyra.
4.1.1.21.5 Regel för samlingsbenämningar
Vid utbyte av fyllningsämnen, för vilket texten ”regel för samlingsbenämningar” är angiven i kolumn 5, ska följande steg och villkor iakttas (se även flödesschema i figur 4.1.1.21.2):
(a) Genomför utbytesförfarandet för varje enskild farlig beståndsdel i lösningen, blandningen eller beredningen enligt 4.1.1.21.3 under beaktande av förutsättningarna i 4.1.1.21.2. Vid generiska benämningar kan därvid sådana beståndsdelar utelämnas, där det är känt att de inte har skadlig inverkan på HDpolyeten (t.ex. fasta pigment i UN 1263 FÄRG eller FÄRGRELATERAT MATERIAL).
(b) En lösning, blandning eller beredning kan inte utbytas med någon modellvätska, om
(i) UN-nummer och förpackningsgrupp för en eller flera av de farliga beståndsdelarna inte finns i utbytesförteckningen, eller (ii) texten ”regel för samlingsbenämningar” är angiven för en eller flera av de VD ]
farliga beståndsdelarna i kolumn 5 i utbytesförteckningen, eller
(iii) (med undantag av UN 2059 NITROCELLULOSALÖSNING, BRANDFARLIG) klassificeringskoden för en eller flera av de farliga beståndsdelarna avviker från den för lösningen, blandningen eller beredningen.
(c) Om alla farliga beståndsdelar är angivna i utbytesförteckningen och deras klassificeringskoder är samma som för lösningen, blandningen eller beredningen, och alla farliga beståndsdelar är utbytbara med samma modellvätska respektive samma kombination av modellvätskor i kolumn 5, så betraktas den kemiska kompatibiliteten hos lösningen, blandningen eller beredningen som verifierad, om hänsyn tagits till 4.1.1.21.1 och 4.1.1.21.2.
(d) Om alla farliga beståndsdelar är angivna i utbytesförteckningen och deras klassificeringskoder är samma som för lösningen, blandningen eller beredningen, men olika modellvätskor är angivna i kolumn 5, så betraktas den kemiska [ UPPHÄ
kompatibiliteten hos lösningen, blandningen eller beredningen som verifierad endast för de nedan angivna kombinationerna av modellvätskor, om hänsyn tagits till 4.1.1.21.1 och 4.1.1.21.2:
(i) vatten/salpetersyra (55 %), med undantag av oorganiska syror med klassificeringskod C1, som är utbytbara med modellvätskan vatten,
(ii) vatten/vätmedelslösning,
(iii) vatten/ättiksyra,
(iv) vatten/blandning av kolväten,
552
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
(v) vatten/n-butylacetat – med n-butylacetat mättad vätmedelslösning.
(e) Inom ramen för denna regel betraktas den kemiska kompatibiliteten för andra kombinationer av modellvätskor än de som nämns i (d) liksom för de i (b) nämnda fallen som ej verifierad. Den kemiska kompatibiliteten ska då verifieras på annat sätt (se 4.1.1.21.3 (d)).
Exempel 1: Blandning av UN 1940 TIOGLYKOLSYRA (50 %) och UN 2531 METAKRYLSYRA, STABILISERAD (50 %), blandningens klassificering: UN 3265 FRÄTANDE SUR ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
- Såväl beståndsdelarnas UN-nummer som blandningens UN-nummer är angivna i utbytesförteckningen.
- Såväl de båda beståndsdelarna som blandningen har samma klassificeringskod, C3.
- UN 1940 TIOGLYKOLSYRA är utbytbar med modellvätskan ättiksyra och UN 2531 METAKRYLSYRA, STABILISERAD med modellvätskan n-butylacetat/nbutylacetat mättad vätmedelslösning. Enligt (d) är detta ingen tillåten kombination av modellvätskor. Den kemiska kompatibiliteten mot blandningen ska därför verifieras på annat sätt.
Exempel 2: Blandning av UN 1793 ISOPROPYLSYRAFOSFAT (50 %) och UN 1803 FENOLSULFONSYRA, FLYTANDE (50 %), blandningens klassificering: UN 3265 VD ]
FRÄTANDE SUR ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.
- Såväl beståndsdelarnas UN-nummer som blandningens UN-nummer är angivna i utbytesförteckningen.
- Såväl de båda beståndsdelarna som blandningen har samma klassificeringskod, C3.
- UN 1793 ISOPROPYLSYRAFOSFAT är utbytbar med modellvätskan vätmedelslösning och UN 1803 FENOLSULFONSYRA, FLYTANDE med
modellvätskan vatten. Enligt (d) är detta en av de tillåtna kombinationerna av modellvätskor. Följaktligen betraktas den kemiska kompatibiliteten mot denna blandning som verifierad, om förpackningen är typgodkänd för modellvätskorna vätmedelslösning och vatten.
[ UPPHÄ
553
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
Enskilda och samlingsbenämningar, lösningar, blandningar och beredningar med texten ”regel för samlingsbenämningar” i utbytesförteckningen.
Finns benämningar på nej alla beståndsdelar i lösningen, blandningen eller beredningen upptagna i utbytesförteckningen?
ja
Har alla beståndsdelar nej samma klassificeringskod som lösningen, blandningen eller beredningen?
VD ]
ja
Är alla beståndsdelar nej Är alla beståndsdelar nej Ytterligare provning utbytbara med samma var för sig eller i kombination krävs (se 4.1.1.21.1) modellvätska resp utbytbara med någon av kombination av nedanstående kombinationer av modellvätskor? modellvätskor?
ja ja
Verifiering av kemisk kompatibilitet betraktas som giltig, om typprovningen av förpackningen/IBC-behållaren godkänts med angivna modellvätskor
Tillåtna kombinationer av modellvätskor: [ UPPHÄ– vatten/salpetersyra (55 %), med undantag av
oorganiska syror med klassificeringskod C1, som är utbytbara med modellvätskan vatten, – vatten/vätmedelslösning, – vatten/ättiksyra, – vatten/blandning av kolväten, – vatten/n-butylacetat –n-butylacetat mättad vätmedelslösning.
Figur 4.1.1.21.2: Flödesschema för ”Regel för samlingsbenämningar”.
554
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.1.1.21.6 Utbytesförteckning I följande tabell (utbytesförteckning) är de farliga ämnena ordnade efter sina UNnummer. I regel behandlar varje rad ett ämne, respektive en enskild eller samlingsbenämning, som omfattas av ett visst UN-nummer. Dock kan flera på varandra följande rader användas för samma UN-nummer, om ämnen, som hör till ett och samma UN-nummer, har olika ämnesnamn (t.ex. enskilda isomerer av en ämnesgrupp), olika kemiska eller fysikaliska egenskaper eller olika transportbestämmelser. I så fall anges den enskilda benämningen eller samlingsbenämningen inom förpackningsgruppen sist i denna radföljd. Kolumnerna 1-4 i tabell 4.1.1.21.6, som har en liknande struktur som tabell A i kapitel 3.2, används för att identifiera ämnet för ändamålet med detta avsnitt. Den sista kolumnen betecknar modellvätskor med vilka ämnet kan utbytas. Förklarande anmärkningar för varje kolumn:
Kolumn 1 UN-nummer
Denna kolumn innehåller UN-numret - för det farliga ämnet, om ett eget särskilt UN-nummer har tillordnats ämnet, eller - för gruppbenämningen, till vilken inte namngivna ämnen har tillordnats enligt kriterierna i del 2 (”beslutsträden”).
VD ]
Kolumn 2a Officiell transportbenämning eller teknisk benämning
Denna kolumn innehåller benämningen på ämnet respektive enskilda benämningar som kan täcka olika isomerer, eller samlingsbenämningar. Den angivna benämningen kan avvika från den officiella transportbenämningen.
Kolumn 2b Beskrivning
Denna kolumn innehåller en beskrivande text för att förklara användningsområdet för benämningen i de fall där klassificeringen, transportvillkoren och/eller den kemiska kompatibiliteten för ämnet är olika.
Kolumn 3a Klass
Denna kolumn innehåller numret på klassen, vars definition omfattar det farliga ämnet. Detta nummer på klassen tillordnas enligt metoderna och kriterierna i del 2. [ UPPHÄ
Kolumn 3b Klassificeringskod
Denna kolumn innehåller klassificeringskoden för det farliga ämnet, enligt metoderna och kriterierna i del 2.
Kolumn 4 Förpackningsgrupp
Denna kolumn innehåller numret på förpackningsgruppen (I, II eller III), som är tillordnad det farliga ämnet enligt metoderna och kriterierna i del 2. Vissa föremål och ämnen har inte inplacerats i någon förpackningsgrupp.
555
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
Kolumn 5 Modellvätska
Denna kolumn innehåller antingen en modellvätska eller en kombination av modellvätskor, med vilka ämnet kan utbytas, eller så visar den på ”regeln för samlingsbenämningar” enligt 4.1.1.21.5.
Tabell 4.1.1.21.6: Utbytesförteckning
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
1090 Aceton 3 F1 II Blandning av kolväten
Anm Endast tillämplig då det har visats att ämnets permeation från det avsedda kollit har en godtagbar nivå. 1093 Akrylnitril, stabiliserad 3 FT1 I N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1104 Amylacetater Rena isomerer och 3 F1 III N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 1105 Pentanoler Rena isomerer och 3 F1 VD ]II/III N-butylacetat/med n-
isomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 1106 Amylaminer Rena isomerer och 3 FC II/III Blandning av kolväten och isomerblandning vätmedelslösning 1109 Amylformiater Rena isomerer och 3 F1 III N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 1120 Butanoler Rena isomerer och 3 F1 II/III Ättiksyra isomerblandning 1123 Butylacetater Rena isomerer och 3 F1 II/III N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 1125 n-Butylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1128 n-Butylformiat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1129 Butyraldehyd 3 F1 II Blandning av kolväten
[ UPPHÄ
| 1133 Lim | Med brandfarlig vätska 3 F1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar |
| 1139 Täcklösning 1145 Cyklohexan | inklusive ytbehandlingar 3 F1 I/II/III Regel för eller ytbeklädnader som samlingsbenämningar används för industriella ändamål, såsom underredsbehandling av fordon eller innerbeklädnad av fat eller tunnor 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 1146 Cyklopentan | 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 1153 Etylenglykoldietyleter | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad |
556
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
vätmedelslösning och blandning av kolväten 1154 Dietylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1158 Diisopropylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1160 Dimetylamin, 3 FC II Blandning av kolväten och vattenlösning vätmedelslösning 1165 Dioxan 3 F1 II Blandning av kolväten
1169 Extrakt, aromatiska, 3 F1 II/III Regel för flytande samlingsbenämningar 1170 Etanol (etylalkohol) Vattenlösning 3 F1 II/III Ättiksyra
eller etanollösning (etylalkohollösning)
| 1171 Etylenglykolmonoetyleter 1172 Etylenglykolmonoetyleteracetat | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten VD ] |
| 1173 Etylacetat | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 1177 2-Etylbutylacetat 1178 2-Etylbutyraldehyd | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 1180 Etylbutyrat | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 1188 Etylenglykolmonometyleter | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten |
| 1189 Etylenglykolmonometyleteracetat | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten |
| 1190 Etylformiat [ UPPHÄ | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
1191 Oktylaldehyder Rena isomerer och 3 F1 III Blandning av kolväten isomerblandning 1192 Etyllaktat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1195 Etylpropionat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1197 Extrakt, smakämnen, 3 F1 II/III Regel för flytande samlingsbenämningar 1198 Formaldehydlösning, Vattenlösning, flampunkt 3 FC III Ättiksyra brandfarlig 23-60 °C
557
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
1202 Dieselbränsle eller som överensstämmer 3 F1 III Blandning av kolväten dieselolja med standard EN 590:2004 eller med flampunkt högst 100 °C
| 1202 Gasolja | Flampunkt högst 100 °C 3 F1 III Blandning av kolväten |
| 1202 Eldningsolja, lätt | Extra lätt 3 F1 III Blandning av kolväten |
| 1202 Eldningsolja, lätt 1203 Bensin | som överensstämmer 3 F1 III Blandning av kolväten med standard EN 590:2004 eller med flampunkt högst 100 °C 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 1206 Heptaner 1207 Hexaldehyd | Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning n-hexaldehyd 3 F1 III Blandning av kolväten |
| 1208 Hexaner 1210 Tryckfärg eller tryckfärgsrelaterat material | Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning Brandfarliga, inkl 3 F1 I/II/III Regel för tryckfärgsförtunning och samlingsbenämningar -lösningsmedel |
| 1212 Isobutanol (isobutylalkohol) | 3 F1 III Ättiksyra VD ] |
| 1213 Isobutylacetat 1214 Isobutylamin | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning |
| 1216 Isooktener | Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning |
| 1219 Isopropanol (isopropylalkohol) 1220 Isopropylacetat 1221 Isopropylamin 1223 Fotogen | 3 F1 II Ättiksyra 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 FC I Blandning av kolväten och vätmedelslösning 3 F1 III Blandning av kolväten |
| 1224 3,3-dimetyl-2-butanon | 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 1224 Ketoner, flytande, n.o.s. 1230 Metanol | 3 F1 II/III Regel för [ UPPHÄ samlingsbenämningar 3 FT1 II Ättiksyra |
| 1231 Metylacetat 1233 Metylamylacetat 1235 Metylamin, vattenlösning 1237 Metylbutyrat 1247 Metylmetakrylat, | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 II N-butylacetat/med n- |
558
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
monomer, stabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 1248 Metylpropionat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1262 Oktaner Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning 1263 Färg eller färgrelaterat Inkl färg, lack, emaljlack, 3 F1 I/II/III Regel för material bets, shellack, fernissa, samlingsbenämningar polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund resp inkl färgförtunning och lösningsmedel 1265 Pentaner N-pentan 3 F1 II Blandning av kolväten
1266 Parfymprodukter Med brandfarligt 3 F1 II/III Regel för lösningsmedel samlingsbenämningar 1268 Stenkolstjärenafta Ångtryck vid 50 °C högst 3 F1 II Blandning av kolväten 110 kPa 1268 Petroleumdestillat, 3 F1 I/II/III Regel för n.o.s. eller samlingsbenämningar
petroleumprodukter,
VD ]
n.o.s.
1274 n-Propanol 3 F1 II/III Ättiksyra
(propylalkohol, normal)
1275 Propionaldehyd 3 F1 II Blandning av kolväten
1276 n-Propylacetat 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1277 Propylamin N-propylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1281 Propylformiater Rena isomerer och 3 F1 II N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning
| 1282 Pyridin | 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 1286 Hartsolja 1287 Gummilösning Trietylamin [ UPPHÄ | 3 F1 II/III Regel för samlingsbenämningar 3 F1 II/III Regel för samlingsbenämningar och |
| 1296 | 3 FC II Blandning av kolväten vätmedelslösning |
1297 Trimetylamin, Med högst 50 vikt-% 3 FC I/II/III Blandning av kolväten och vattenlösning trimetylamin vätmedelslösning 1301 Vinylacetat, 3 F1 II N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 1306 Träimpregneringsmed 3 F1 II/III Regel för el, flytande samlingsbenämningar 1547 Anilin 6.1 T1 II Ättiksyra
1590 Dikloraniliner, flytande Rena isomerer och 6.1 T1 II Ättiksyra isomerblandning
559
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod 3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
| 1602 Färgämne, flytande, giftigt, n.o.s. eller färgämneskomponent, flytande, giftig, n.o.s. | 6.1 T1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar |
| 1604 Etylendiamin 1715 Ättiksyraanhydrid | 8 CF1 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 8 CF1 II Ättiksyra |
| 1717 Acetylklorid | 3 FC II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 1718 Butylsyrafosfat | 8 C3 III Vätmedelslösning |
| 1719 Vätesulfid Vattenlösning | 8 C5 III Ättiksyra |
1719 Frätande alkalisk Oorganisk 8 C5 II/III Regel för vätska, n.o.s. samlingsbenämningar 1730 Antimonpentaklorid, Ren 8 C1 II Vatten
flytande
1736 Bensoylklorid 8 C3 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 1750 Klorättiksyralösning Vattenlösning 6.1 TC1 II Ättiksyra
1750 Klorättiksyralösning Blandningar av mono- 6.1 TC1 II Ättiksyra
VD ]
och diklorättiksyra 1752 Kloracetylklorid 6.1 TC1 I N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 1755 Kromsyralösning Vattenlösning med högst 8 C1 II/III Salpetersyra 30 % kromsyra
| 1760 Cyanamid | Vattenlösning med högst 8 C9 II Vatten 50 % cyanamid |
| 1760 O,O-Dietylditiofosforsyra 1760 O,O-Diisopropylditiofosforsyra | 8 C9 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 8 C9 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 1760 O,O-Di-n-propylditiofosforsyra 1760 Frätande vätska, n.o.s. 1761 Kopparetylendiaminlö | 8 C9 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning Flampunkt över 60°C 8 C9 I/II/III Regel för samlingsbenämningar [ UPPHÄVattenlösning 8 CT1 II/III Blandning av kolväten och |
| sning 1764 Diklorättiksyra | vätmedelslösning 8 C3 II Ättiksyra |
| 1775 Fluorborsyra | Vattenlösning med högst 8 C1 II Vatten 50 % fluorborsyra |
| 1778 Fluorkiselsyra | 8 C1 II Vatten |
| 1779 Myrsyra | Med mer än 85 vikt-% 8 C3 II Ättiksyra syra |
| 1783 Hexametylendiaminlösning | Vattenlösning 8 C7 II/III Blandning av kolväten och vätmedelslösning |
| 1787 Jodvätesyra | Vattenlösning 8 C1 II/III Vatten |
| 1788 Bromvätesyra | Vattenlösning 8 C1 II/III Vatten |
560
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
1789 Klorvätesyra Högst 38-procentig 8 C1 II/III Vatten vattenlösning 1790 Fluorvätesyra Med högst 60 % 8 CT1 II Vatten. Användningstid högst vätefluorid 2 år 1791 Hypokloritlösning Vattenlösning, i handeln 8 C9 II/III Salpetersyra och *) vanligen med vätmedel vätmedelslösning *) 1791 Hypokloritlösning Vattenlösning 8 C9 II/III Salpetersyra
*) För UN 1791: Provning endast med avluftningsanordning. Vid provning med modellvätskan salpetersyra ska en syrabeständig avluftningsanordning och en syrabeständig tätning användas. Om provning sker direkt med hypokloritlösningar, är även avluftningsanordningar och tätningar från samma konstruktionstyp tillåtna, vilka är beständiga mot hypoklorit (t.ex. silikongummi) men inte mot salpetersyra. 1793 Isopropylsyrafosfat 8 C3 III Vätmedelslösning
| 1802 Perklorsyra 1803 Fenolsulfonsyra, flytande 1805 Fosforsyralösning | Vattenlösning med högst 8 CO1 II Vatten 50 vikt-% syra Isomerblandning 8 C3 II Vatten 8 C1 III Vatten |
| 1814 Kaliumhydroxidlösning 1824 Natriumhydroxidlösning | Vattenlösning 8 C5 II/III Vatten Vattenlösning 8 C5 II/III Vatten VD ] |
| 1830 Svavelsyra | Med över 51 % syra 8 C1 II Vatten |
| 1832 Svavelsyra, använd | Kemiskt stabil 8 C1 II Vatten |
| 1833 Svavelsyrlighet | 8 C1 II Vatten |
| 1835 Tetrametylammonium hydroxid, lösning | Vattenlösning, flampunkt 8 C7 II Vatten över 60°C |
| 1840 Zinkklorid, lösning | Vattenlösning 8 C1 III Vatten |
| 1848 Propionsyra 1862 Etylkrotonat | Med minst 10 vikt-% och 8 C3 III N-butylacetat/med nmindre än 90 vikt-% syra butylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 1863 Flygfotogen | 3 F1 I/II/III Blandning av kolväten |
| 1866 Hartslösning | Brandfarlig 3 F1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar |
| 1902 Diisooktylsyrafosfat | 8 C3 III Vätmedelslösning [ UPPHÄ |
| 1906 Restsyra | 8 C1 II Salpetersyra |
| 1908 Kloritlösning | Vattenlösning 8 C9 II/III Ättiksyra |
| 1914 Butylpropionater 1915 Cyklohexanon | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 III Blandning av kolväten |
| 1917 Etylakrylat, stabiliserad | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 561 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
1919 Metylakrylat, 3 F1 II N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 1920 Nonaner Rena isomerer och 3 F1 III Blandning av kolväten isomerblandning, flampunkt 23°-60°C 1935 Cyanidlösning, n.o.s. Oorganisk 6.1 T4 I/II/III Vatten
| 1940 Tioglykolsyra | 8 C3 II Ättiksyra |
| 1986 Alkoholer, brandfarliga, giftiga, n.o.s. 1987 Cyklohexanol Tekniskt ren | 3 FT1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar 3 F1 III Ättiksyra |
| 1987 Alkoholer, n.o.s. | 3 F1 II/III Regel för samlingsbenämningar |
| 1988 Aldehyder, brandfarliga, giftiga, n.o.s. 1989 Aldehyder, n.o.s. 1992 2,6-cis-dimetylmorfolin | 3 FT1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar 3 F1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar 3 FT1 III Blandning av kolväten VD ] |
| 1992 Brandfarlig vätska, giftig, n.o.s. 1993 Propionsyrevinylester 1993 (1-metoxi-2-propyl)acetat | 3 FT1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 FT1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 1993 Brandfarlig vätska, n.o.s. | 3 F1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar |
2014 Väteperoxid, Med minst 5.1 OC1 II Salpetersyra vattenlösning 20 % men högst 60 % väteperoxid (stabiliserad om så behövs)
| 2022 Kresylsyra 2030 Hydrazin, vattenlösning | Flytande blandning av 6.1 TC1 II Ättiksyra kresoler, xylenoler och metylfenoler Med minst 37 vikt-% 8 CT1 II Vatten men högst 64 vikt-% [ UPPHÄhydrazin |
| 2030 Hydrazinhydrat 2031 Salpetersyra 2045 Isobutyraldehyd (isobutylaldehyd) 2050 Diisobutylen, isomeriska föreningar 2053 Metylisobutylkarbinol | Vattenlösning med 64 8 CT1 II Vatten vikt-% hydrazin Annan än röd rykande, 8 CO1 II Salpetersyra med högst 55 % ren syra 3 F1 II Blandning av kolväten 3 F1 II Blandning av kolväten 3 F1 III Ättiksyra |
| 2054 Morfolin | 8 CF1 I Blandning av kolväten |
| 2057 Tripropen | 3 F1 II/III Blandning av kolväten |
562
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
2058 Valeraldehyd Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning 2059 Nitrocellulosalösning, 3 D I/II/III Regel för brandfarlig samlingsbenämningar: Till skillnad från normalt förfarande får denna regel tillämpas på alla lösningsmedel med klassificeringskod F1 2075 Kloral, vattenfri, 6.1 T1 II Vätmedelslösning
stabiliserad
2076 Kresoler, flytande Rena isomerer och 6.1 TC1 II Ättiksyra isomerblandning 2078 Toluendiisocyanat Flytande 6.1 T1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2079 Dietylentriamin 8 C7 II Blandning av kolväten
2209 Formaldehyd, lösning Vattenlösning med 37 % 8 C9 III Ättiksyra formaldehyd, metanolhalt 8-10 % 2209 Formaldehyd, lösning Vattenlösning med minst 8 C9 III Vatten 25 % formaldehyd 2218 Akrylsyra, stabiliserad 8 CF1 II N-butylacetat/med n-
VD ]
butylacetat mättad vätmedelslösning 2227 N-butylmetakrylat, 3 F1 III N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 2235 Klorbensylklorider, Para-klorbensylklorid 6.1 T2 III Blandning av kolväten
flytande
| 2241 Cykloheptan | 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 2242 Cyklohepten | 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 2243 Cyklohexylacetat 2244 Cyklopentanol | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 III Ättiksyra |
| 2245 Cyklopentanon | 3 F1 III Blandning av kolväten |
| 2247 N-dekan | 3 F1 III Blandning av kolväten |
| 2248 Di-n-butylamin [ UPPHÄ | 8 CF1 II Blandning av kolväten |
| 2258 1,2-propylendiamin 2259 Trietylentetramin | 8 CF1 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 8 C7 II Vatten |
| 2260 Tripropylamin | 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning |
2263 Dimetylcyklohexaner Rena isomerer och 3 F1 II Blandning av kolväten isomerblandning 2264 N,N- 8 CF1 II Blandning av kolväten och dimetylcyklohexyl- vätmedelslösning
amin
2265 N,N-dimetylformamid 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning
563
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
2266 N-N- 3 FC II Blandning av kolväten och dimetylpropylamin vätmedelslösning 2269 3,3-imino-di- 8 C7 III Blandning av kolväten och propylamin vätmedelslösning 2270 Etylamin, Med minst 3 FC II Blandning av kolväten och vattenlösning 50 vikt-% och högst 70 vätmedelslösning vikt-% etylamin, flampunkt under 23 °C, frätande eller svagt frätande 2275 2-etylbutanol 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2276 2-etylhexylamin 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2277 Etylmetakrylat, 3 F1 II N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 2278 N-hepten 3 F1 II Blandning av kolväten
2282 Hexanoler Rena isomerer och 3 F1 III N-butylacetat/med nisomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning
VD ]
| 2283 Isobutylmetakrylat, stabiliserad | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 2286 Pentametylheptan | 3 F1 III Blandning av kolväten |
| 2287 Isoheptener | 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 2288 Isohexener | 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 2289 Isoforondiamin | 8 C7 III Blandning av kolväten och vätmedelslösning |
| 2293 4-metoxi-4metylpentan-2-on 2296 Metylcyklohexan | 3 F1 III Blandning av kolväten 3 F1 II Blandning av kolväten |
2297 Metylcyklohexanon Rena isomerer och 3 F1 III Blandning av kolväten isomerblandning 2298 Metylcyklopentan 3 F1 II Blandning av kolväten
2302 5-metylhexan-2-on 3 F1 III Blandning av kolväten 2308 Nitrosylsvavelsyra, [ UPPHÄ8 C1 II Vatten
flytande
2309 Oktadien 3 F1 II Blandning av kolväten
2313 Pikoliner Rena isomerer och 3 F1 III Blandning av kolväten isomerblandning 2317 Natriumkoppar(I)cyani Vattenlösning 6.1 T4 I Vatten
d, lösning
2320 Tetraetylenpentamin 8 C7 III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2324 Triisobuten Blandning av C12- 3 F1 III Blandning av kolväten monoolefiner, flampunkt 23°-60°C
564
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
2326 Trimetylcyklohexyl- 8 C7 III Blandning av kolväten och amin vätmedelslösning 2327 Trimetylhexametylen- Rena isomerer och 8 C7 III Blandning av kolväten och diaminer isomerblandning vätmedelslösning 2330 Undekan 3 F1 III Blandning av kolväten
2336 Allylformiat 3 FT1 I N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2348 Butylakrylater, Rena isomerer och 3 F1 III N-butylacetat/med nstabiliserade isomerblandning butylacetat mättad vätmedelslösning 2357 Cyklohexylamin Flampunkt 23°-60°C 8 CF1 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning
| 2361 Diisobutylamin 2366 Dietylkarbonat 2367 Alfa-metylvaleraldehyd | 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 2370 1-hexen 2372 1,2-di-(dimetylamino)- | 3 F1 II Blandning av kolväten 3 F1 VD ]II Blandning av kolväten och |
| etan 2379 1,3-dimetylbutylamin 2383 Dipropylamin 2385 Etylisobutyrat | vätmedelslösning 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 2393 Isobutylformiat | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
2394 Isobutylpropionat Flampunkt 23°-60°C 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning
| 2396 Metakrylaldehyd, stabiliserad 2400 Metylisovalerat [ UPPHÄ | 3 FT1 II Blandning av kolväten 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 2401 Piperidin | 3 CF1 I Blandning av kolväten och vätmedelslösning |
| 2403 Isopropenylacetat 2405 Isopropylbutyrat | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 2406 Isopropylisobutyrat | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 565 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod 3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
| 2409 Isopropylpropionat | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 2410 1,2,3,6tetrahydropyridin 2427 Kaliumklorat, vattenlösning 2428 Natriumklorat, vattenlösning 2429 Kalciumklorat, vattenlösning 2436 Tioättiksyra | 3 F1 II Blandning av kolväten 5.1 O1 II/III Vatten 5.1 O1 II/III Vatten 5.1 O1 II/III Vatten 3 F1 II Ättiksyra |
| 2457 2,3-dimetylbutan | 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 2490 Etanolamin | 8 C7 III Vätmedelslösning |
2491 Etanolamin, lösning Vattenlösning 8 C7 III Vätmedelslösning
| 2496 Propionsyraanhydrid 2524 Etylortoformiat 2526 Furfurylamin 2527 Isobutylakrylat, stabiliserad | 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad VD ] vätmedelslösning 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 2528 Isobutylisobutyrat 2529 Isobutyrsyra | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 FC III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 2531 Metakrylsyra, stabiliserad 2542 Tributylamin | 8 C3 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 6.1 T1 II Blandning av kolväten |
| 2560 2-metylpentan-2-ol [ UPPHÄ | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
2564 Triklorättiksyra, Vattenlösning 8 C3 II/III Ättiksyra
lösning
2565 Dicyklohexylamin 8 C7 III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2571 Etylsvavelsyra 8 C3 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2571 Alkylsvavelsyror 8 C3 II Regel för samlingsbenämningar 2580 Aluminiumbromid- Vattenlösning 8 C1 III Vatten
lösning
2581 Aluminiumklorid- Vattenlösning 8 C1 III Vatten
lösning
2582 Järntriklorid, lösning Vattenlösning 8 C1 III Vatten
566
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
2584 Metansulfonsyra Med mer än 8 C1 II Vatten 5 % fri svavelsyra 2584 Alkylsulfonsyror, Med mer än 8 C1 II N-butylacetat/med nflytande 5 % fri svavelsyra butylacetat mättad vätmedelslösning 2584 Bensensulfonsyra Med mer än 8 C1 II Vatten 5 % fri svavelsyra 2584 Toluensulfonsyra. Med mer än 8 C1 II Vatten 5 % fri svavelsyra 2584 Arylsulfonsyror, Med mer än 8 C1 II N-butylacetat/med nflytande 5 % fri svavelsyra butylacetat mättad vätmedelslösning 2586 Metansulfonsyra Med mer än 8 C3 III Vatten 5 % fri svavelsyra 2586 Alkylsulfonsyror, Med högst 8 C3 III N-butylacetat/med nflytande 5 % fri svavelsyra butylacetat mättad vätmedelslösning 2586 Bensensulfonsyra Med högst 8 C3 III Vatten 5 % fri svavelsyra 2586 Toluensulfonsyra. Med högst 8 C3 III Vatten 5 % fri svavelsyra 2586 Arylsulfonsyror, Med högst 8 C3 III N-butylacetat/med nflytande 5 % fri svavelsyra VD ]butylacetat mättad
vätmedelslösning 2610 Triallylamin 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2614 Metylallylalkohol 3 F1 III Ättiksyra
2617 Metylcyklohexanoler Rena isomerer och 3 F1 III Ättiksyra isomerblandning, flampunkt 23°-60°C 2619 Bensyldimetylamin 8 CF1 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2620 Amylbutyrater Rena isomerer och 3 F1 III N-butylacetat/med nisomerblandning, butylacetat mättad flampunkt 23°-60°C vätmedelslösning 2622 Glycidylaldehyd Flampunkt under 23 °C 3 FT1 II Blandning av kolväten
| 2626 Klorsyra, vattenlösning 2656 Kinolin | Med högst 10 % klorsyra 5.1 O1 II Salpetersyra Flampunkt över 60°C 6.1 T1 III Vatten |
| 2672 Ammoniaklösning | I vatten, relativ densitet 8 C5 III Vatten [ UPPHÄ mellan 0,880 och 0,957 vid 15 °C, med över 10 % men högst 35 % ammoniak |
| 2683 Ammoniumsulfidlösning 2684 3-dietylaminopropylamin 2685 N,n-dietyletylendiamin | Vattenlösning, flampunkt 8 CFT II Ättiksyra 23°-60°C 3 FC III Blandning av kolväten och vätmedelslösning 8 CF1 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning |
| 2693 Bisulfiter, vattenlösning, n.o.s. | Oorganiska 8 C1 III Vatten 567 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
2707 Dimetyldioxaner Rena isomerer och 3 F1 II/III Blandning av kolväten isomerblandning 2733 Aminer, brandfarliga, 3 FC I/II/III Blandning av kolväten och frätande, n.o.s. eller vätmedelslösning
polyaminer, brandfarliga, frätande, n.o.s.
2734 Di-sec-butylamin 8 CF1 II Blandning av kolväten
2734 Aminer, flytande, 8 CF1 I/II Blandning av kolväten och frätande, brandfarliga, vätmedelslösning n.o.s. eller polyaminer,
flytande, frätande, brandfarliga, n.o.s.
2735 Aminer, flytande, 8 C7 I/II/III Blandning av kolväten och frätande, n.o.s. eller vätmedelslösning
polyaminer, flytande, frätande, n.o.s.
2739 Butyrsyraanhydrid 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2789 Isättika eller Vattenlösning med mer 8 CF1 II Ättiksyra ättiksyralösning än 80 vikt-% syra
VD ]
2790 Ättiksyralösning Vattenlösning med mer 8 C3 II/III Ättiksyra än 10 vikt-% men högst 80 vikt-% syra
| 2796 Svavelsyra | Med högst 51 % syra 8 C1 II Vatten |
| 2797 Batterivätska, alkalisk 2810 2-klor-6-fluorbensylklorid Stabiliserad | Kalium/natriumhydroxid, 8 C5 II Vatten vattenlösning 6.1 T1 III Blandning av kolväten |
| 2810 2-fenyletanol | 6.1 T1 III Ättiksyra |
| 2810 Etylenglykolmonohexyleter 2810 Giftig vätska, organisk, n.o.s. 2815 N-aminoetylpiperazin | 6.1 T1 III Ättiksyra 6.1 T1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar 8 C7 III Blandning av kolväten och vätmedelslösning |
| 2818 Ammoniumpolysulfidlösning 2819 Amylsyrafosfat | Vattenlösning 8 CT1 II/III Ättiksyra 8 C3 III Vätmedelslösning [ UPPHÄ |
| 2820 Butyrsyra 2821 Fenol, lösning 2829 Kapronsyra 2837 Bisulfater, vattenlösning 2838 Vinylbutyrat, stabiliserad 2841 Di-n-amylamin | N-butyrsyra 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning Vattenlösning, giftig, ej 6.1 T1 II/III Ättiksyra alkalisk N-kapronsyra 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 8 C1 II/III Vatten 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 FT1 III Blandning av kolväten och vätmedelslösning |
568
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
2850 Propylentetramer Blandning av C12- 3 F1 III Blandning av kolväten (Tetrapropen) monoolefiner, flampunkt 23°-60°C 2873 Dibutyletanolamin N,N-di-n- 6.1 T1 III Ättiksyra butylaminoetanol
| 2874 Furfurylalkohol | 6.1 T1 III Ättiksyra |
| 2920 O,O-dietyl- Flampunkt 23°-60°C ditiofosforsyra 2920 O,O-dimetyl- Flampunkt 23°-60°C ditiofosforsyra 2920 Bromväte 33-procentig lösning i isättika 2920 Tetrametylammonium- Vattenlösning, flampunkt hydroxid 23°-60°C 2920 Frätande vätska, brandfarlig, n.o.s. | 8 CF1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 8 CF1 II Vätmedelslösning 8 CF1 II Vätmedelslösning 8 CF1 II Vatten 8 CF1 I/II Regel för samlingsbenämningar |
| 2922 Ammoniumsulfid Vattenlösning, flampunkt 23°-60°C | 8 CT1 II Vatten |
| 2922 Kresoler Vattenhaltig alkalisk lösning, blandning av natrium- och | 8 CT1 II Ättiksyra VD ] |
kaliumkresolat 2922 Fenol Vattenhaltig alkalisk 8 CT1 II Ättiksyra lösning, blandning av natrium- och kaliumfenolat 2922 Natriumvätedifluorid Vattenlösning 8 CT1 III Vatten
2922 Frätande vätska, giftig, 8 CT1 I/II/III Regel för n.o.s. samlingsbenämningar 2924 Brandfarlig vätska, Svagt frätande 3 FC I/II/III Regel för frätande, n.o.s. samlingsbenämningar 2927 Giftig vätska, frätande, 6.1 TC1 I/II Regel för organisk, n.o.s. samlingsbenämningar 2933 Metyl-2-klorpropionat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 2934 Isopropyl-2- 3 F1 III N-butylacetat/med nklorpropionat butylacetat mättad vätmedelslösning 2935 Etyl-2-klorpropionat [ UPPHÄ3 F1 III N-butylacetat/med n-
butylacetat mättad vätmedelslösning 2936 Tiomjölksyra 6.1 T1 II Ättiksyra
2941 Fluoraniliner Rena isomerer och 6.1 T1 III Ättiksyra isomerblandning 2943 Tetrahydrofurfuryl- 3 F1 III Blandning av kolväten
amin
2945 N-metylbutylamin 3 FC II Blandning av kolväten och vätmedelslösning 2946 2-amino-5- 6.1 T1 III Blandning av kolväten och dietylaminpentan vätmedelslösning 2947 Isopropylkloracetat 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning
569
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
2984 Väteperoxid, Med minst 5.1 O1 III Salpetersyra vattenlösning 8 % men mindre än 20 % väteperoxid, stabiliserad om så behövs 3056 N-heptaldehyd 3 F1 III Blandning av kolväten
3065 Alkoholhaltiga drycker Med mer än 3 F1 II/III Ättiksyra 24 volym-% alkohol 3066 Färg eller färgrelaterat Inkl färg, lack, emalj, 8 C9 II/III Regel för material bets, shellack, fernissa, samlingsbenämningar polermedel, flytande spackel och lackfärg eller inkl förtunning och lösningsmedel 3079 Metakrylonitril, 6.1 TF1 I N-butylacetat/med nstabiliserad butylacetat mättad vätmedelslösning 3082 sec-alkohol(C6- 9 M6 III N-butylacetat/med n- C17)poly(3-6)etoxylat butylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 3082 Alkohol(C12-C15)poly(1- 9 M6 III N-butylacetat/med n-
VD ]
6)etoxylat butylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 3082 Alkohol(C13-C15)poly(1- 9 M6 III N-butylacetat/med n- 6)etoxylat butylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten
| 3082 Kresyldifenylfosfat | 9 M6 III Vätmedelslösning |
| 3082 Decylakrylat 3082 Di-n-butylftalat 3082 Diisobutylftalat [ UPPHÄ | 9 M6 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 9 M6 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten 9 M6 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning och blandning av kolväten |
| 3082 Flygturbinbränsle JP-5 Flampunkt över 60°C | 9 M6 III Blandning av kolväten |
| 3082 Flygturbinbränsle JP-7 Flampunkt över 60°C | 9 M6 III Blandning av kolväten |
| 3082 Isodecyldifenylfosfat | 9 M6 III Vätmedelslösning |
| 3082 Kolväten Flytande, flampunkt över 60°C, miljöfarliga 3082 Kreosot av trätjära Flampunkt över 60°C | 9 M6 III Regel för samlingsbenämningar 9 M6 III Blandning av kolväten |
| 3082 Kreosot av stenkolstjära Flampunkt över 60°C | 9 M6 III Blandning av kolväten |
| 3082 Metylnaftalin Isomerblandning, flytande 3082 Stenkolstjära Flampunkt över 60°C | 9 M6 III Blandning av kolväten 9 M6 III Blandning av kolväten |
570
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod 3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
3082 Stenkolstjärenafta Flampunkt över 60°C 9 M6 III Blandning av kolväten 3082 Triarylfosfater n.o.s. 9 M6 III Vätmedelslösning 3082 Trikresylfosfat Med högst 3 % orto- 9 M6 III Vätmedelslösning isomer
| 3082 Trixylenylfosfat | 9 M6 III Vätmedelslösning |
| 3082 Zinkalkylditiofosfat C3-C14 | 9 M6 III Vätmedelslösning |
| 3082 Zinkarylditiofosfat C7-C16 | 9 M6 III Vätmedelslösning |
| 3082 Miljöfarligt ämne, flytande, n.o.s. 3099 Oxiderande vätska, giftig, n.o.s. | 9 M6 III Regel för samlingsbenämningar 5.1 OT1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar |
3101 Organisk peroxid typ flytande 5.2 P1 N-butylacetat/med n- 3103 B, C, D, E eller F, butylacetat mättad 3105 flytande eller organisk vätmedelslösning och 3107 peroxid typ B, C, D, E blandning av kolväten och 3109 eller F, flytande, salpetersyra**) 3111 temperaturkontrollera 3113 d 3115 3117 VD ]
3119 **) För UN 3101, 3103, 3105, 3107, 3109, 3111, 3113, 3115, 3117, 3119 (tert-butylhydroperoxid med över 40 % peroxidhalt och peroxiättiksyror är undantagna): Alla organiska peroxider i tekniskt ren form och i lösning med lösningsmedel, som med avseende på sin kompatibilitet täcks av modellvätskan ”blandning av kolväten” i denna förteckning. Resistensen hos avluftningsanordningar och tätningar gentemot organiska peroxider kan även verifieras oberoende av typprovningen genom laboratorieförsök med salpetersyra. De organiska peroxiderna UN 3111, 3113, 3115, 3117 och 3119 är förbjudna för järnvägstransport. 3145 Butylfenoler flytande, n.o.s. 8 C3 I/II/III Ättiksyra
3145 Alkylfenoler, flytande, Inkl C2 - C12 homologer 8 C3 I/II/III N-butylacetat/med nn.o.s. butylacetat mättad vätmedelslösning 3149 Väteperoxid och Med UN 2790 ättiksyra, 5.1 OC1 II Vätmedelslösning och peroxiättiksyra i UN 2796 svavelsyra salpetersyra blandning, stabiliserad och/eller UN 1805 fosforsyra, vatten och högst 5 % peroxiättiksyra. 3210 Klorater, oorganiska, 5.1 O1 II/III Vatten
vattenlösning, n.o.s.
[ UPPHÄ
3211 Perklorater, 5.1 O1 II/III Vatten
oorganiska, vattenlösning, n.o.s.
3213 Bromater, oorganiska, 5.1 O1 II/III Vatten
vattenlösning, n.o.s.
3214 Permanganater, 5.1 O1 II Vatten
oorganiska, vattenlösning, n.o.s.
3216 Persulfater, 5.1 O1 III Vätmedelslösning
oorganiska, vattenlösning, n.o.s.
3218 Nitrater, oorganiska, 5.1 O1 II/III Vatten
vattenlösning, n.o.s.
3219 Nitriter, oorganiska, 5.1 O1 II/III Vatten
vattenlösning, n.o.s.
571
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
3264 Koppar(II)klorid Vattenlösning, svagt 8 C1 III Vatten frätande 3264 Hydroxylaminosulfat 25 % vattenlösning 8 C1 III Vatten 3264 Fosforsyrlighet Vattenlösning 8 C1 III Vatten
| 3264 Frätande sur oorganisk vätska, n.o.s. 3265 Metoxiättiksyra | Flampunkt över 60 °C 8 C1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar, ej tillämplig på blandningar som innehåller komponenter med följande UN-nummer: 1830, 1832, 1906 och 2308 8 C3 I N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 3265 Allylbärnstenssyraanhydrid 3265 Ditioglykolsyra | 8 C3 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 8 C3 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 3265 Butylfosfat 3265 Kaprylsyra | Blandning av mono- och 8 C3 III Vätmedelslösning dibutylfosfat 8 C3 VD ]III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 3265 Isovaleriansyra 3265 Pelargonsyra | 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 3265 Pyrodruvsyra 3265 Valeriansyra | 8 C3 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 8 C3 III Ättiksyra |
| 3265 Frätande sur organisk vätska, n.o.s. 3266 Natriumhydrosulfid | Flampunkt över 60°C 8 C3 I/II/III Regel för samlingsbenämningar Vattenlösning 8 C5 II Ättiksyra |
| 3266 Natriumsulfid 3266 Frätande basisk | Vattenlösning, svagt 8 C5 III Ättiksyra frätande [ UPPHÄFlampunkt över 60°C 8 C5 I/II/III Regel för |
| oorganisk vätska, n.o.s. 3267 2,2’-(butylimino)bisetanol | samlingsbenämningar 8 C7 II Blandning av kolväten och vätmedelslösning |
| 3267 Frätande basisk organisk vätska, n.o.s. 3271 Etylenglykolmonobutyleter | Flampunk över 60°C 8 C7 I/II/III Regel för samlingsbenämningar Flampunkt 60 °C 3 F1 III Ättiksyra |
3271 Etrar, n.o.s. 3 F1 II/III Regel för samlingsbenämningar 3272 Akrylsyratert-butylester 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3272 Isobutylpropionat Flampunkt under 23 °C 3 F1 II N-butylacetat/med n-
572
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN-nr Officiell transport- Beskrivning Klass Klassi- Förpack- Modellvätska benämning fice- nings-
eller rings- grupp teknisk benämning kod
3.1.2 3.1.2 2.2 2.2 2.1.1.3
(1) (2a) (2b) (3a) (3b) (4) (5)
butylacetat mättad vätmedelslösning
| 3272 Metylvalerat | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 3272 Trimetylortoformiat 3272 Etylvalerat | 3 F1 II N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning |
| 3272 Isobutylisovalerat 3272 N-amylpropionat 3272 N-butylbutyrat 3272 Metyllaktat | 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad vätmedelslösning 3 F1 III N-butylacetat/med nbutylacetat mättad VD ]vätmedelslösning |
| 3272 Estrar, n.o.s. 3287 Natriumnitrit 40 % vattenlösning | 3 F1 II/III Regel för samlingsbenämningar 6.1 T4 III Vatten |
| 3287 Giftig oorganisk vätska, n.o.s. | 6.1 T4 I/II/III Regel för samlingsbenämningar |
3291 Smittförande avfall, Flytande 6.2 I3 II Vatten
ospecificerat, n.o.s.
3293 Hydrazinvattenlösning med högst 6.1 T4 III Vatten 37 vikt-% hydrazin 3295 Heptaner n.o.s. 3 F1 II Blandning av kolväten
| 3295 Nonaner | Flampunkt under 23 °C 3 F1 II Blandning av kolväten |
| 3295 Dekaner | n.o.s. 3 F1 III Blandning av kolväten |
| 3295 1,2,3-Trimetylbenzen | 3 F1 III Blandning av kolväten |
| 3295 Kolväten, flytande, n.o.s. 3405 Bariumkloratlösning | 3 F1 I/II/III Regel för samlingsbenämningar Vattenlösning 5.1 OT1 II/III Vatten [ UPPHÄ |
| 3406 Bariumperkloratlösning 3408 Blyperkloratlösning | Vattenlösning 5.1 OT1 II/III Vatten Vattenlösning 5.1 OT1 II/III Vatten |
| 3413 Kaliumcyanidlösning | Vattenlösning 6.1 T4 I/II/III Vatten |
| 3414 Natriumcyanidlösning | Vattenlösning 6.1 T4 I/II/III Vatten |
| 3415 Natriumfluoridlösning | Vattenlösning 6.1 T4 III Vatten |
| 3422 Kaliumfluoridlösning | Vattenlösning 6.1 T4 III Vatten |
4.1.2 Allmänna tilläggsbestämmelser för användning av IBC-behållare
573
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.1.2.1 Om IBC-behållare används för transport av vätskor med flampunkt högst 60 °C (sluten degel) eller pulver som är benäget att orsaka dammexplosion, ska åtgärder vidtas för att förhindra farlig elektrostatisk uppladdning.
4.1.2.2 IBC-behållare av metall, styv plast och integrerade IBC-behållare ska enligt 6.5.4.4 eller 6.5.4.5 genomgå tillämplig provning och kontroll:
- innan den tas i drift,
- därefter, för olika fall, i intervall om högst två och ett halvt eller fem år,
- efter reparation eller renovering före återanvändning till transport.
En IBC-behållare får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatumet för den senaste återkommande provningen eller kontrollen. Dock får en IBC-behållare som fyllts före utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen, transporteras inom en tidsperiod av högst tre månader efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen. Dessutom får en IBCbehållare transporteras efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen:
(a) efter tömning men före rengöring, i syfte att genomföra nästa föreskrivna provning eller kontroll före återfyllning, och
(b) om inget annat fastställts av behörig myndighet, under en tidsperiod av högst sex månader efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller VD ]
kontrollen, för att möjliggöra återsändning av farligt gods eller restprodukter för korrekt bortskaffande eller återvinning.
Anm Beträffande uppgifter i godsdeklarationen, se 5.4.1.1.11.
4.1.2.3 IBC-behållare 31HZ2 ska vara fyllda till minst 80 % av det yttre höljets volym.
4.1.2.4 Med undantag av de fall då regelbundet underhåll av IBC-behållare av metall eller styv plast, integrerad IBC-behållare eller flexibel IBC-behållare genomförs av IBCbehållarens ägare, vars hemland och namn eller godkända märke är varaktigt fäst på IBC-behållaren, ska den som utför regelbundet underhåll av IBC-behållare placera följande varaktiga märkning på IBC-behållaren nära tillverkarens UNtypgodkännandemärkning:
(a) landet i vilket det regelbundna underhållet utförts, och (b) namn eller godkänt märke för den som utfört det regelbundna underhållet. [ UPPHÄ
4.1.3 Allmänna bestämmelser för förpackningsinstruktioner
4.1.3.1 De förpackningsinstruktioner som gäller för farligt gods i klasserna 1 till och med 9 är angivna i avsnitt 4.1.4. De indelas i tre delavsnitt efter de förpackningsslag för vilka de gäller:
Delavsnitt 4.1.4.1 för förpackningar utom IBC-behållare och storförpackningar: dessa förpackningsinstruktioner är betecknade med en alfanumerisk kod som börjar med bokstaven ”P”, eller med bokstaven ”R” om det handlar om en RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifik förpackning,
574
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Delavsnitt 4.1.4.2 för IBC-behållare: dessa förpackningsinstruktioner är betecknade med en alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”IBC”,
Delavsnitt 4.1.4.3 för storförpackningar: dessa förpackningsinstruktioner är betecknade med en alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”LP”.
I allmänhet anges i förpackningsinstruktionerna att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 respektive 4.1.3 ska tillämpas. Förpackningsinstruktionerna kan i tillämpliga fall också kräva överensstämmelse med de särskilda bestämmelserna i avsnitten 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 eller 4.1.9. I förpackningsinstruktionerna för vissa ämnen eller föremål kan även särbestämmelser för förpackningen vara angivna. Dessa betecknas likaså med en alfanumerisk kod som börjar med en av följande bokstäver:
”PP” för förpackningar utom IBC-behållare och storförpackningar, eller ”RR” om det handlar om RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser, ”B” för IBC-behållare, eller ”BB” om det handlar om RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser, ”L” för storförpackningar.
Om inget annat föreskrivits ska varje förpackning uppfylla tillämpliga bestämmelser i del 6. I allmänhet anger förpackningsinstruktionerna inget om kompatibilitet, varför användaren inte får välja ut någon förpackning utan att kontrollera om ämnet är kompatibelt med det valda förpackningsmaterialet (t.ex. är glaskärl olämpliga för de VD ]
flesta fluorider). Om kärl av glas tillåts i förpackningsinstruktionerna är förpackningar av porslin, ler- och stengods också tillåtna.
4.1.3.2 Kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8 innehåller för varje föremål eller ämne de förpackningsinstruktioner som ska tillämpas. Kolumn 9a innehåller de för enskilda ämnen eller föremål tillämpliga särbestämmelserna för förpackningen, och kolumn 9b innehåller särbestämmelser för samemballering (se 4.1.10).
4.1.3.3 I varje förpackningsinstruktion finns, där så är tillämpligt, tillåtna enkelförpackningar och sammansatta förpackningar angivna. För sammansatta förpackningar anges tillåtna ytterförpackningar, innerförpackningar och om tillämpligt högsta tillåtna mängd för varje inner- eller ytterförpackning. Högsta nettovikt och högsta volym definieras i 1.2.1.
4.1.3.4 Följande förpackningar får inte användas, om de ämnen som ska transporteras kan bli flytande under transporten:
[ UPPHÄ
Förpackningar:
Fat: 1D och 1G Lådor: 4A, 4B, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2 Säckar: 5L1, 5L2, 5L3, 5H1, 5H2, 5H3, 5H4, 5M1 och 5M2 Integrerade förpackningar: 6HC, 6HD1, 6HD2, 6HG1, 6HG2, 6PC, 6PD1, 6PD2, 6PG1, 6PG2 och 6PH1
575
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
Storförpackningar:
Storförpackningar av mjukplast: 51H (ytterförpackning)
IBC-behållare:
För ämnen i förpackningsgrupp I: Alla slag av IBC-behållare
För ämnen i förpackningsgrupp II och III:
IBC-behållare av trä: 11C, 11D och 11F IBC-behållare av papp: 11G Flexibla IBC-behållare: 13H1, 13H2, 13H3, 13H4, 13H5, 13L1, 13L2, 13L3, 13L4, 13M1 och 13M2 Integrerade IBC-behållare: 11HZ2 och 21HZ2
I detta avseende räknas ämnen och blandningar av ämnen, som har en smältpunkt på högst 45 °C, som fasta ämnen, vilka kan bli flytande under transporten.
4.1.3.5 Om förpackningsinstruktionerna i detta kapitel tillåter användning av ett särskilt slag av förpackning (t.ex. 4G, 1A2), får förpackningar med samma förpackningskod, kompletterad med bokstäverna ”V”, ”U” eller ”W” enligt bestämmelserna i del 6 (t.ex. 4GV, 4GU eller 4GW, respektive 1A2V, 1A2U eller 1A2W), också användas, om de uppfyller samma villkor och inskränkningar som är tillämpliga för användning av detta slag av förpackning enligt gällande förpackningsinstruktioner. Exempelvis får en sammansatt förpackning, märkt med förpackningskoden ”4GV”, användas i stället för VD ]
en sammansatt förpackning märkt med ”4G” om bestämmelserna i gällande förpackningsinstruktion med avseende på slag av innerförpackningar och mängdbegränsningar iakttas.
4.1.3.6 Tryckkärl för vätskor och fasta ämnen
4.1.3.6.1 Om inget annat anges i RID är tryckkärl, förutsatt att tryckkärlen uppfyller
(a) tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.2, eller
(b) de i tillverkningslandet tillämpade nationella eller internationella standarderna för utformning, konstruktion, tillverkning och kontroll, förutsatt att bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls och gasflaskor, storflaskor, tryckfat, gasflaskpaket och bärgningstryckkärl av metall är konstruerade så att sprängförhållandet (sprängtrycket dividerat med provtrycket) uppgår till minst (i) 1,50 för återfyllningsbara tryckkärl [ UPPHÄ
(ii) 2,00 för ej återfyllningsbara tryckkärl
tillåtna för transport av alla vätskor och fasta ämnen, med undantag av explosiva ämnen och föremål, termiskt instabila ämnen, organiska peroxider, självreaktiva ämnen, ämnen, hos vilka det genom uppkomst av en kemisk reaktion kan utvecklas ett avsevärt tryck, och radioaktiva ämnen (såvida dessa inte är tillåtna enligt 4.1.9).
Detta delavsnitt är inte tillämpligt på de ämnen som anges i 4.1.4.1 förpackningsinstruktion P200, tabell 3.
576
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.1.3.6.2 Varje konstruktionstyp av tryckkärl ska vara godkänd av behörig myndighet i tillverkningslandet eller enligt bestämmelserna i kapitel 6.2.
4.1.3.6.3 Om inget annat anges, ska tryckkärl med ett minsta provtryck på 0,6 MPa användas.
4.1.3.6.4 Om inget annat anges, får tryckkärl vara försedda med en tryckavlastningsanordning för nödläge, som är konstruerad så att sprängning vid överfyllnad eller brand förhindras.
Förslutningsventilerna hos tryckkärl ska vara utformade och konstruerade så att de antingen i sig själva klarar skador utan läckage av innehåll eller är skyddade genom någon av de i 4.1.6.8 (a)-(e) angivna metoderna mot skador, som kan leda till oavsiktligt utflöde av innehåll.
4.1.3.6.5 Fyllningsgraden får inte överstiga 95 % av tryckkärlets volym vid 50 °C. Det ska återstå tillräckligt mycket ofyllt utrymme för att säkerställa att tryckkärlet inte är helt fyllt med vätska vid temperaturen 55 °C.
4.1.3.6.6 Om inget annat anges, ska tryckkärl genomgå återkommande kontroll vart femte år. Den återkommande kontrollen ska omfatta utvändig undersökning, invändig undersökning eller en av behörig myndighet godkänd alternativ metod, tryckprovning eller med behörig myndighets tillstånd en lika effektiv oförstörande provning, och besiktning av alla tillbehör (t.ex. täthet hos förslutningsventilerna, tryckavlastningsventiler för nödläge eller smältsäkringarna). Tryckkärl får inte fyllas efter att intervallet för återkommande kontroll löpt ut, men de får dock transporteras. Reparation av tryckkärl ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.6.11. VD ]
4.1.3.6.7 Före fyllning ska förpackaren genomföra kontroll av tryckkärlet och försäkra sig om att tryckkärlet är godkänt för ämnet som ska transporteras och att bestämmelserna i RID/RID-S är uppfyllda. Efter fyllning ska förslutningsventilerna stängas och förbli stängda under transporten. Avsändaren ska kontrollera att förslutningarna och annan utrustning inte läcker.
4.1.3.6.8 Återfyllningsbara tryckkärl får inte fyllas med ett ämne, som skiljer sig från det tidigare innehållet, såvida inte nödvändiga åtgärder vidtagits för sådant byte av användning.
4.1.3.6.9 Märkning av tryckkärl för vätskor och fasta ämnen enligt 4.1.3.6 (dem som inte uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.2) ska ske i överensstämmelse med tillverkningslandets behöriga myndighets bestämmelser.
4.1.3.7 Förpackningar eller IBC-behållare, som inte är uttryckligen tillåtna i tillämplig förpackningsinstruktion, får inte användas för transport av ett ämne eller föremål, [ UPPHÄ
såvida inte en temporär avvikelse från dessa bestämmelser enligt 1.5.1 har överenskommits mellan fördragsstater till RID.
4.1.3.8 Oförpackade föremål med undantag av föremål i klass 1
4.1.3.8.1 Om stora och robusta föremål inte kan förpackas enligt bestämmelserna i kapitel 6.1 eller 6.6, och de måste transporteras tömda, ej rengjorda och oförpackade, kan behörig myndighet i ursprungslandet medge sådan transport. Då ska behörig myndighet ta hänsyn till att:
2) Är ursprungslandet fördragsstat till RID, avses behörig myndighet i det första land som är fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
577
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
(a) stora och robusta föremål ska vara tillräckligt motståndskraftiga för att hålla för stötar och belastningar som kan uppträda under normala transportförhållanden, inklusive omlastning mellan transportenheter och mellan transportenheter och lagerlokaler samt flyttning från pallar för efterföljande manuell eller mekanisk hantering,
(b) alla förslutningar och öppningar ska vara tillslutna så att de under normala transportförhållanden förhindrar att innehållet kommer ut på grund av vibrationer, temperaturväxlingar eller ändringar i fuktighet eller tryck (t.ex. framkallade av höjdskillnader). Inga farliga rester får häfta vid utsidan av stora och robusta föremål,
(c) de delar av stora och robusta föremål som har direkt kontakt med farligt gods:
(i) inte får angripas eller påtagligt försvagas av det farliga godset, och
(ii) inte får ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset.
(d) stora och robusta föremål som innehåller vätskor, ska vara lastade och säkrade så att läckage av vätska eller bestående deformation av förpackningen förebyggs,
(e) de är fästa på vaggor eller korgar, i andra hanteringsanordningar eller på vagnen eller i containern på ett sådant sätt att de under normala transportförhållanden inte kan komma loss. VD ]
4.1.3.8.2 Oförpackade föremål, som är godkända av behörig myndighet enligt bestämmelserna i 4.1.3.8.1, omfattas av bestämmelserna för avsändning i del 5. Avsändaren av sådana föremål ska dessutom se till att en kopia av ett sådant tillstånd bifogas godsdeklarationen.
Anm Ett stort och robust föremål kan vara en flexibel drivmedelstank, en militär utrustning, en maskin eller en utrustning, som innehåller farligt gods som överstiger de begränsade mängderna enligt 3.4.1.
[ UPPHÄ
578
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
| 4.1.4 | Förteckning över förpackningsinstruktioner Anm Även om följande förpackningsinstruktioner har samma numrering som används i IMDG-koden och i FN:s modellregelverk kan vissa avvikelser förekomma. |
|---|---|
| 4.1.4.1 | Instruktioner för användning av förpackningar (utom IBC-behållare och storförpackningar) |
| P001 | FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (VÄTSKOR) P001 |
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Sammansatta förpackningar Högsta volym/nettovikt (se 4.1.3.3)
Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpack- Förpack- Förpacknings- nings- ningsgrupp I grupp II grupp III
glas 10 l Fat plast 30 l stål (1A1, 1A2) 250 kg 400 kg 400 kg metall 40 l aluminium (1B1, 1B2) 250 kg 400 kg 400 kg annan metall (1N1, 1N2) 250 kg 400 kg 400 kg plast (1H1, 1H2) 250 kg 400 kg 400 kg plywood (1D) 150 kg 400 kg 400 kg papp (1G) 75 kg 400 kg 400 kg
Lådor
stål (4A) 250 kg 400 kg 400 kg aluminium (4B) 250 kg 400 kg 400 kg annan metall (4N) VD ]250 kg 400 kg 400 kg
trä (4C1, 4C2) 150 kg 400 kg 400 kg plywood (4D) 150 kg 400 kg 400 kg träfibermaterial (4F) 75 kg 400 kg 400 kg papp (4G) 75 kg 400 kg 400 kg cellplast (4H1) 60 kg 60 kg 60 kg styv plast (4H2) 150 kg 400 kg 400 kg
Dunkar
stål (3A1, 3A2) 120 kg 120 kg 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg 120 kg 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg 120 kg 120 kg
[ UPPHÄ
579
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P001 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (VÄTSKOR) (forts) P001
Enkelförpackningar
Fat
stål med fast topp (1A1) 250 l 450 l 450 l a) stål med avtagbar topp (1A2) 250 l 450 l 450 l aluminium med fast topp (1B1) 250 l 450 l 450 l a) aluminium med avtagbar topp (1B2) 250 l 450 l 450 l metall, annan än stål eller aluminium, med fast topp (1N1) 250 l 450 l 450 l a) metall, annan än stål eller aluminium, med avtagbar topp (1N2) 250 l 450 l 450 l plast med fast topp (1H1) 250 l 450 l 450 l a) plast med avtagbar topp (1H2) 250 l 450 l 450 l
Dunkar
stål med fast topp (3A1) 60 l 60 l 60 l a) stål med avtagbar topp (3A2) 60 l 60 l 60 l aluminium med fast topp (3B1) 60 l 60 l 60 l a) aluminium med avtagbar topp (3B2) 60 l 60 l 60 l plast med fast topp (3H1) 60 l 60 l 60 l a) plast med avtagbar topp (3H2) 60 l 60 l 60 l
Integrerade förpackningar
250 l 250 l 250 l plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1, 6HB1) 120 l 250 l 250 l plastkärl i ett fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1, 6HD1) plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 60 l 60 l 60 l eller 6HH2) glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp, plywood eller cellplast (6PA1, 6PB1, 6PG1, 6PD1, 6PH1 eller 6PH2) eller i en korg eller låda av stål eller aluminium, i en låda av trä eller papp eller i en flätverkskorg (6PA2, 60 l 60 l 60 l 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. VD ]
Tilläggsbestämmelse
För ämnen i klass 3, förpackningsgrupp III, som avger små mängder koldioxid och kväve, ska förpackningarna vara försedda med en luftningsanordning.
Särbestämmelser för förpackningen
PP1 För UN 1133, 1210, 1263 och 1866 samt lim, tryckfärg, tryckfärgsrelaterat material, färg, färgrelaterat material och hartslösningar som tillordnas UN 3082, behöver förpackningar av metall eller plast för ämnen i förpackningsgrupp II och III, i mängder om högst 5 liter per förpackning, inte uppfylla provningarna i kapitel 6.1 om de transporteras: (a) som pallast, i pallboxar eller enhetslaster, t.ex. enkelförpackningar som ställs på en pall eller staplas och är säkrade till pallen med band, sträck- eller krympfilm eller annan lämplig metod, eller (b) som innerförpackningar i sammansatta förpackningar med en högsta nettovikt av 40 kg. PP2 För UN 3065 får fat av trä med högsta volym 250 liter och som inte uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1 användas. PP4 För UN 1774 ska förpackningarna motsvara provningskraven för förpackningsgrupp II. PP5 För UN 1204 ska förpackningarna vara konstruerade så att en explosion genom stegring av det invändiga trycket inte är möjlig. Gasflaskor, storflaskor och tryckfat får inte användas för dessa ämnen.
[ UPPHÄ
PP6 (Borttagen.) PP10 För UN 1791, förpackningsgrupp II, ska förpackningen vara försedd med en luftningsanordning. PP31 För UN 1131 ska förpackningarna vara lufttätt förslutna. PP33 För UN 1308, förpackningsgrupp I och II, tillåts endast sammansatta förpackningar med en högsta bruttovikt av 75 kg. PP81 För UN 1790 med över 60 %, dock högst 85 % vätefluorid och UN 2031 med över 55 % salpetersyra uppgår den tillåtna användningstiden för de fat och dunkar av plast som används som enkelförpackning till två år från tillverkningsdatum.
RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen
RR 2 För UN 1261 är förpackningar med avtagbar topp inte tillåtna. a) 2 Endast ämnen med viskositet över 2680 mm /s är tillåtna.
580
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P002 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FASTA ÄMNEN) P002
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt (se 4.1.3.3)
Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpack- Förpack- Förpacknings- nings- ningsgrupp I grupp II grupp III
glas 10 kg Fat a) plast 50 kg stål (1A1, 1A2) 400 kg 400 kg 400 kg metall 50 kg aluminium (1B1, 1B2) 400 kg 400 kg 400 kg a),b),c) papper 50 kg annan metall (1N1, 1N2) 400 kg 400 kg 400 kg a),b),c) papp 50 kg plast (1H1, 1H2) 400 kg 400 kg 400 kg plywood (1D) 400 kg 400 kg 400 kg a) Dessa innerför- papp (1G) 400 kg 400 kg 400 kg packningar ska vara
Lådor
dammtäta. stål (4A) 400 kg 400 kg 400 kg b) Dessa innerför- aluminium (4B) 400 kg 400 kg 400 kg packningar får inte annan metall (4N) 400 kg 400 kg 400 kg användas om äm- trä (4C1) 250 kg 400 kg 400 kg nena kan bli flytande trä med dammtäta väggar (4C2) 250 kg 400 kg 400 kg under transporten plywood (4D) 250 kg 400 kg 400 kg (se 4.1.3.4). träfibermaterial (4F) 125 kg 400 kg 400 kg c) papp (4G) 125 kg 400 kg 400 kg Dessa innerförcellplast (4H1) 60 kg 60 kg 60 kg packningar får inte styv plast (4H2) 250 kg 400 kg 400 kg användas för ämnen i förpackningsgrupp I. Dunkar stål (3A1, 3A2) 120 kg 120 kg 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg 120 kg 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg 120 kg 120 kg
VD ]
Enkelförpackningar
Fat
d) stål (1A1 eller 1A2 ) 400 kg 400 kg 400 kg d) aluminium (1B1 eller 1B2 ) 400 kg 400 kg 400 kg d) metall, annan än stål eller aluminium (1N1 eller 1N2 ) 400 kg 400 kg 400 kg d) plast (1H1 eller 1H2 ) 400 kg 400 kg 400 kg e) papp (1G) 400 kg 400 kg 400 kg e) plywood (1D) 400 kg 400 kg 400 kg
Dunkar
d) stål (3A1 eller 3A2 ) 120 kg 120 kg 120 kg d) aluminium (3B1 eller 3B2 ) 120 kg 120 kg 120 kg d) plast (3H1 eller 3H2 ) 120 kg 120 kg 120 kg
Lådor
e) stål (4A) ej tillåtet 400 kg 400 kg e) aluminium (4B) ej tillåtet 400 kg 400 kg e) annan metall (4N) ej tillåtet 400 kg 400 kg e) trä (4C1) ej tillåtet 400 kg 400 kg e) plywood (4D) ej tillåtet 400 kg 400 kg e) träfibermaterial (4F) ej tillåtet 400 kg 400 kg
[ UPPHÄe)
trä med dammtäta väggar (4C2) ej tillåtet 400 kg 400 kg e) papp (4G) ej tillåtet 400 kg 400 kg e) styv plast (4H2) ej tillåtet 400 kg 400 kg
Säckar
e) Säckar (5H3, 5H4, 5L3, 5M2) ej tillåtet 50 kg 50 kg
Integrerade förpackningar
plastkärl i ett fat av stål, aluminium, plywood, papp eller plast (6HA1, e) e) 6HB1, 6HD1 , 6HG1 eller 6HH1) 400 kg 400 kg 400 kg plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda e) av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2 , e) 6HG2 eller 6HH2) 75 kg 75 kg 75 kg glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp eller plywood (6PA1, 6PB1, e) e) 6PG1 eller 6PD1 ) eller i en korg eller låda av stål eller aluminium, i en låda av trä eller papp eller i en flätverkskorg (6PA2, 6PB2, 6PC, e) e) 6PG2 eller 6PD2 ) eller i en förpackning av styv plast eller cellplast 75 kg 75 kg 75 kg
581
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
e) (6PH2 eller 6PH1 ) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. d) Dessa förpackningar får inte användas för ämnen i förpackningsgrupp I, som kan bli flytande under transporten (se 4.1.3.4). e) Dessa förpackningar får inte användas för ämnen som kan bli flytande under transporten (se 4.1.3.4).
Särbestämmelser för förpackningen
PP6 (Borttagen.) PP7 UN 2000 CELLULOID får även transporteras oförpackad på pallar, inslagen i plastfilm och säkrad med lämpliga medel, såsom stålband, som komplett last i täckta vagnar eller slutna containrar. Bruttovikten hos en pall får inte överstiga 1000 kg. PP8 För UN 2002 ska förpackningarna vara konstruerade så att en explosion inte är möjlig genom stegring av det invändiga trycket. Gasflaskor, storflaskor och tryckfat får inte användas för dessa ämnen. PP9 För UN 3175, 3243 och 3244 ska förpackningarna motsvara en typ, som har klarat täthetsprovningen för förpackningsgrupp II. För UN 3175 är täthetsprovningen inte nödvändig då vätskorna är helt absorberade i fast material förpackat i tätt förslutna säckar. PP11 För UN 1309, förpackningsgrupp III och UN 1362 är säckar 5H1, 5L1 och 5M1 tillåtna, om dessa har en overpack i form av plastsäckar och är sträck- eller krympfilmade på pall. PP12 För UN 1361, 2213 och 3077 är säckar 5H1, 5L1 och 5M1 tillåtna, om dessa transporteras i täckta vagnar eller slutna containrar. PP13 För föremål med UN 2870 är endast sammansatta förpackningar tillåtna, vilka uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp I. PP14 För UN 2211, 2698 och 3314 behöver förpackningarna inte genomgå provningarna enligt kapitel 6.1. PP15 För UN 1324 och 2623 ska förpackningarna uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III. PP20 För UN 2217 får vilket dammtätt och rivsäkert kärl som helst användas. PP30 För UN 2471 är innerförpackningar av papper eller papp inte tillåtna.
VD ]
PP34 För UN 2969 RICINFRÖN (hela bönor) är säckar 5H1, 5L1 och 5M1 tillåtna. PP37 För UN 2212 och 2590 är säckar 5M1 tillåtna. Alla slags säckar ska transporteras i täckta vagnar eller slutna containrar eller placeras i slutna, styva overpack. PP38 För UN 1309, förpackningsgrupp II är säckar tillåtna endast i täckta vagnar eller slutna containrar. PP84 För UN 1057 ska styva ytterförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II användas. Förpackningarna ska konstrueras, tillverkas och utrustas så att rörelse, ofrivillig antändning av anordningarna eller ofrivilligt utsläpp av brandfarlig gas eller vätska förhindras. Anm Förbrukade tändare vilka insamlas åtskilt, se kapitel 3.3, särbestämmelse 654.
RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen
RR5 Oavsett bestämmelserna i särbestämmelse PP84, behöver endast de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.5 - 4.1.1.7 uppfyllas om kollits bruttovikt är högst 10 kg. Anm Förbrukade tändare vilka insamlas åtskilt, se kapitel 3.3, särbestämmelse 654.
[ UPPHÄ
582
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P003 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P003
Det farliga godset ska placeras i lämpliga ytterförpackningar. Förpackningarna ska uppfylla bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4 och 4.1.1.8 samt 4.1.3 och vara konstruerade så att de uppfyller konstruktionsbestämmelserna i 6.1.4. Ytterförpackningar ska användas som är tillverkade av lämpligt material och har tillräcklig hållfasthet med hänsyn till deras volym och avsedda användning. Vid tillämpning av denna förpackningsinstruktion för transport av föremål eller innerförpackningar till sammansatta förpackningar ska förpackningen vara konstruerad och tillverkad så att oavsiktlig tömning av föremålen förhindras under normala transportförhållanden.
Särbestämmelser för förpackningen
PP16 UN 2800 BATTERIER, VÅTA SLUTNA ska vara skyddade mot kortslutning och säkert förpackade i kraftiga ytterförpackningar. Anm 1 Läckagesäkra batterier, som är nödvändiga för funktionen hos en mekanisk eller elektronisk utrustning och utgör en beståndsdel i denna, ska vara säkert fästa i utrustningens batterihållare och vara skyddade mot skador och kortslutning. Anm 2 För begagnade batterier (UN 2800) se P801a. PP17 För UN 2037 får kollin med förpackning av papp inte överstiga nettovikten 55 kg eller 125 kg nettovikt för annan förpackning. PP19 För UN 1364 och 1365 är transport i balar tillåten. PP20 För UN 1363, 1386, 1408 och 2793 får vilket dammtätt och rivsäkert kärl som helst användas. PP32 UN 2857 och 3358 får transporteras oförpackade i korgar eller lämpliga overpack. PP87 (Borttagen.) PP88 (Borttagen.) PP90 För UN 3506 ska slutna och helt täta, punkteringsbeständiga och för kvicksilver ogenomsläppliga innerbeklädnader eller säckar användas som oavsett kollits position eller orientering förhindrar läckage.
RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifik särbestämmelse för förpackningen
VD ]
RR6 För UN 2037 får föremål av metall vid transport som komplett last även förpackas enligt följande: Föremålen ska samlas till enheter på brickor och hållas i rätt läge med ett ändamålsenligt plasthölje. Dessa enheter ska staplas och säkras på lämpligt sätt på pallar.
P004 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P004
Denna instruktion gäller för UN 3473, 3476, 3477, 3478 och 3479 Följande förpackningar är tillåtna: (1) för bränslecellsbehållare, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.3, 4.1.1.6 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2, 3H2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) För bränslecellsbehållare förpackade med utrustning: kraftiga ytterförpackningar som uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.6 och 4.1.3.
[ UPPHÄ
När bränslecellsbehållare förpackas med utrustning, ska de förpackas i innerförpackningar eller placeras med stötdämpande material eller skiljevägg(ar) i ytterförpackningen så att bränslecellsbehållarna är skyddade mot skador som kan uppkomma genom förflyttning eller placering av innehållet i ytterförpackningen. Utrustningen ska vara säkrad så att den inte kan förskjutas i ytterförpackningen. I denna förpackningsinstruktion avser ”utrustning” en anordning som för dess funktion är beroende av de bränslecellsbehållare som den är förpackade tillsammans med. (3) För bränslecellsbehållare i utrustning: kraftiga ytterförpackningar som uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.6 och 4.1.3. Stora robusta föremål (se 4.1.3.8) som innehåller bränslecellsbehållare, får transporteras oförpackade. För bränslecellsbehållare i utrustning, ska hela systemet vara skyddat mot kortslutning och oavsiktlig aktivering.
583
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P010 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P010
Följande förpackningar är tillåtna under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Sammansatta förpackningar
Innerförpackningar Ytterförpackningar Högsta nettovikt (se 4.1.3.3)
glas 1 l Fat stål 40 l stål (1A1, 1A2) 400 kg plast (1H1, 1H2) 400 kg plywood (1D) 400 kg papp (1G) 400 kg
Lådor
stål (4A) 400 kg trä (4C1, 4C2) 400 kg plywood (4D) 400 kg träfibermaterial (4F) 400 kg papp (4G) 400 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 400 kg
Enkelförpackningar Högsta volym (se 4.1.3.3)
Fat
stål med fast topp (1A1) 450 l
Dunkar
stål med fast topp (3A1) 60 l
Integrerade förpackningar
plastkärl i ett fat av stål (6HA1) 250 l
Tryckkärl av stål, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 är uppfyllda.
VD ]
[ UPPHÄ
584
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P099 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P099
Endast förpackningar som har godkänts av behörig myndighet får användas för detta slags gods. Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.
P101 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P101
Endast förpackningar som har godkänts av behörig myndighet i ursprungslandet får användas. Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID ska förpackningen godkännas av behörig myndighet i den första RIDfördragsstat som berörs av transporten. Anm Beträffande uppgifter i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.1 (e).
P111 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P111
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor papper, vattenbeständigt stål (4A) plast aluminium (4B) textilväv, gummibelagd annan metall (4N) Omslag trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plast plywood (4D) textilväv, gummibelagd träfibermaterial (4F)
Behållare
papp (4G) Trä cellplast (4H1) styv plast (4H2)
VD ]Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Särbestämmelser för förpackningen
PP43 För UN 0159 behövs inga innerförpackningar, om fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) eller plast (1H1 eller 1H2) används som ytterförpackning.
[ UPPHÄ
585
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P112a FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (fuktat fast ämne 1.1D) P112a
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Säckar Lådor
papper, flerskikts, vattenbeständigt plast stål (4A) plast textilväv, med beklädnad eller aluminium (4B) textilväv beläggning av plast annan metall (4N) textilväv, gummibelagd Behållare trä, ordinära (4C1) plastväv trä med dammtäta väggar (4C2) metall Behållare plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) metall trä papp (4G) plast cellplast (4H1) trä styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Tilläggsbestämmelse
Vid användning av täta fat med avtagbar topp som ytterförpackningar behövs inga mellanförpackningar.
Särbestämmelser för förpackningen
PP26 För UN 0004, 0076, 0078, 0154, 0219 och 0394 ska förpackningarna vara blyfria. PP45 För UN 0072 och 0226 behövs inga mellanförpackningar.
VD ]
P112b FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (torrt, ej pulverformigt fast ämne 1.1D) P112b
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Säckar (endast för UN 0150) Säckar kraftpapper plast plastväv, dammtäta (5H2) papper, flerskikts, vattenbeständigt textilväv, med beklädnad eller plastväv, vattenbeständiga (5H3) plast beläggning av plast plastfolie (5H4) textilväv textilväv, dammtäta (5L2) textilväv, gummibelagd textilväv, vattenbeständiga (5L3) plastväv papper, flerskikts, vattenbeständiga (5M2)
Lådor
stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) [ UPPHÄ träfibermaterial (4F)
papp (4G) cellplast (4H1) styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Särbestämmelser för förpackningen
PP26 För UN 0004, 0076, 0078, 0154, 0216, 0219 och 0386 ska förpackningarna vara blyfria. PP46 För UN 0209 för flingformigt eller granulerat TNT i torrt tillstånd och högsta nettovikt 30 kg rekommenderas dammtäta säckar (5H2).
586
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
PP47 För UN 0222 behövs inga innerförpackningar, om ytterförpackningen är en säck.
P112c FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (torrt, pulverformigt fast ämne 1.1D) P112c
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Säckar Lådor
papper, flerskikts, vattenbeständigt papper, flerskikts, vatten- stål (4A) plast beständigt, med inner- aluminium (4B) plastväv beläggning annan metall (4N) Behållare plast trä, ordinära (4C1) Behållare trä med dammtäta väggar (4C2) papp plywood (4D) metall metall träfibermaterial (4F) plast plast papp (4G) trä trä styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Tilläggsbestämmelser
1. Vid användning av fat som ytterförpackningar behövs inga innerförpackningar. 2. Förpackningarna ska vara dammtäta.
Särbestämmelser för förpackningen
VD ]
PP26 För UN 0004, 0076, 0078, 0154, 0216, 0219 och 0386 ska förpackningarna vara blyfria. PP46 För UN 0209 för flingformigt eller granulerat TNT i torrt tillstånd och högsta nettovikt 30 kg rekommenderas dammtäta säckar (5H2). PP48 För UN 0504 får inga förpackningar av metall användas.
P113 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P113
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor papper stål (4A) plast aluminium (4B) textilväv, gummerad annan metall (4N) Behållare trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) papp plywood (4D) metall träfibermaterial (4F) plast
[ UPPHÄ
papp (4G) trä styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Tilläggsbestämmelser
Förpackningarna ska vara dammtäta.
Särbestämmelser för förpackningen
PP49 För UN 0094 och 0305 får en innerförpackning innehålla högst 50 g av ämnet.
587
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
PP50 För UN 0027 behövs inga innerförpackningar om fat används som ytterförpackningar. PP51 För UN 0028 får omslag av kraftpapper eller vaxat papper användas som innerförpackning.
P114a FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (fuktat fast ämne) P114a
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Säckar Lådor
plast plast stål (4A) textilväv textilväv, med beklädnad eller metall, annan än stål eller plastväv beläggning av plast aluminium (4N) Behållare Behållare trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) metall metall plywood (4D) plast plast träfibermaterial (4F) trä Fackinredning papp (4G) trä styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Tilläggsbestämmelser
Vid användning av täta fat med avtagbar topp som ytterförpackningar behövs inga mellanförpackningar.
Särbestämmelser för förpackningen
VD ]
PP26 För UN 0077, 0132, 0234, 0235 och 0236 ska förpackningarna vara blyfria. PP43 För UN 0342 behövs inga innerförpackningar om fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) eller plast (1H1 eller 1H2) används som ytterförpackningar.
P114b FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (torrt fast ämne) P114b
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor
| kraftpapper plast textilväv, dammtät plastväv, dammtät Behållare | trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) |
| papp metall papper [ UPPHÄ | Fat stål(1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) |
| plast plastväv, dammtät trä | annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2) |
Särbestämmelser för förpackningen
PP26 För UN 0077, 0132, 0234, 0235 och 0236 ska förpackningarna vara blyfria. PP48 För UN 0508 och 0509 får metallförpackningar inte användas. PP50 För UN 0160, 0161 och 0508 behövs inga innerförpackningar om fat används som ytterförpackningar. PP52 Om fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) används som ytterförpackning för UN 0160 och 0161, så ska de vara tillverkade så att explosionsfara på grund av stegring av det invändiga trycket av inre eller yttre orsaker förhindras.
588
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P115 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P115
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Behållare Säckar Lådor
Plast plast i behållare av metall trä, ordinära (4C1) trä Fat trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) Metall träfibermaterial (4F)
Behållare Fat
trä stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Särbestämmelser för förpackningen
PP45 För UN 0144 behövs inga mellanförpackningar PP53 Vid användning av lådor som ytterförpackningar för UN 0075, 0143, 0495 och 0497 ska innerförpackningarna vara förslutna med inkapslade skruvförslutningar och deras volym får inte överstiga 5 liter. Innerförpackningarna ska omges med absorberande, ej brännbart stötdämpande material. Mängden av absorberande stötdämpande material ska vara tillräcklig för att fullständigt absorbera vätskeinnehållet. Metallbehållarna ska skyddas gentemot varandra med stötdämpande material. Om lådor används som ytterförpackning är nettovikten av drivmedel begränsad till 30 kg per kolli. PP54 Vid användning av fat som ytterförpackningar och fat som mellanförpackningar för UN 0075, 0143, 0495 och 0497 ska mellanförpackningarna omges med ej brännbart, absorberande stötdämpande material, i en mängd som är tillräcklig för att fullständigt absorbera vätskeinnehållet. I stället för inner- VD ]
och mellanförpackningar får en integrerad förpackning användas, som består av ett plastkärl i ett fat av metall. Nettovolymen drivmedel får inte uppgå till mer än 120 liter per kolli. PP55 För UN 0144 ska absorberande stötdämpande material tillsättas. PP56 För UN 0144 får metallkärl användas som innerförpackningar. PP57 För UN 0075, 0143, 0495 och 0497 ska säckar användas som mellanförpackningar, då lådor används som ytterförpackningar. PP58 För UN 0075, 0143, 0495 och 0497 ska fat användas som mellanförpackningar, då fat används som ytterförpackningar. PP59 För UN 0144 får lådor av papp (4G) användas som ytterförpackningar. PP60 För UN 0144 får fat av aluminium med avtagbar topp (1B1 och 1B2) samt fat av metall, annan än stål eller aluminium (1N1 och 1N2) inte användas.
[ UPPHÄ
589
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P116 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P116
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Säckar papper, vatten- och oljebeständigt plastväv (5H1) plast papper, flerskikts, vattenbeständigt textilväv, med innerbeklädnad eller (5M2) beläggning av plast plastfolie (5H4) plastväv, dammtät textilväv, dammtät (5L2) Behållare textilväv, vattenbeständig (5L3) papp, vattenbeständig Lådor metall stål (4A) plast aluminium (4B) trä, dammtät annan metall (4N) Omslag trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) papper, vattenbeständigt plywood (4D) vaxat papper träfibermaterial (4F) plast papp (4G) styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
VD ]Dunkar
stål (3A1, 3A2) plast (3H1, 3H2)
Särbestämmelser för förpackningen
PP61 För UN 0082, 0241, 0331 och 0332 behövs inga innerförpackningar, om täta fat med avtagbar topp används som ytterförpackningar. PP62 För UN 0082, 0241, 0331 och 0332 behövs inga innerförpackningar, om explosivämnet är inneslutet i ett material, som är ogenomträngligt för vätska. PP63 För UN 0081 behövs inga innerförpackningar, om ämnet är inneslutet i styv plast, som är ogenomträngligt för salpetersyraestrar. PP64 För UN 0331 behövs inga innerförpackningar, om säckar (5H2, 5H3 eller 5H4) används som ytterförpackningar. PP65 För UN 0082, 0241, 0331 och 0332 får säckar (5H2 eller 5H3) användas som ytterförpackningar. PP66 För UN 0081 får inga säckar användas som ytterförpackningar.
[ UPPHÄ
590
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P130 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P130
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Krävs inte Krävs inte Lådor stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) cellplast (4H1) styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Särbestämmelser för förpackningen
PP67 Följande bestämmelser gäller för UN 0006, 0009, 0010, 0015, 0016, 0018, 0019, 0034, 0035, 0038, 0039, 0048, 0056, 0137, 0138, 0168, 0169, 0171, 0181, 0182, 0183, 0186, 0221, 0243, 0244, 0245, 0246, 0254, 0280, 0281, 0286, 0287, 0297, 0299, 0300, 0301, 0303, 0321, 0328, 0329, 0344, 0345, 0346, 0347, 0362, 0363, 0370, 0412, 0424, 0425, 0434, 0435, 0436, 0437, 0438, 0451, 0488 och 0502:
VD ]
Stora och robusta explosiva föremål som normalt är avsedda för militär användning och utan eget tändsystem eller vars tändsystem har minst två effektiva säkringsanordningar får transporteras oförpackade. Om dessa föremål innehåller drivladdningar eller är självdrivande ska deras tändsystem skyddas mot störningar som kan uppträda under normala transportförhållanden. Är resultat vid provning av ett oförpackat föremål enligt provserie 4 i testhandboken negativt, kan föremålet transporteras oförpackat. Sådana oförpackade föremål får fästas i vaggor eller placeras i en korg eller annan lämplig hanterings-, lagrings- eller utskjutningsanordning, så att de inte kan lossna under normala transportförhållanden.
P131 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P131
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor papper stål (4A) plast aluminium (4B) Behållare annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) papp [ UPPHÄ trä med dammtäta väggar (4C2)
metall plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G)
Spolar Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Särbestämmelser för förpackningen
PP68 För UN 0029, 0267 och 0455 får inte säckar och spolar användas som innerförpackningar.
591
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P132a FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P132a
(föremål som består av ett slutet hölje av metall, plast eller papp och innehåller ett detonerande explosivämne eller består av ett plastbundet detonerande explosivämne)
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Krävs inte Krävs inte Lådor stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) styv plast (4H2)
P132b FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (föremål utan slutet hölje) P132b
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Behållare Krävs inte Lådor papp stål (4A) metall aluminium (4B) plast annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1) Omslag trä med dammtäta väggar (4C2) VD ]plywood (4D)
papper träfibermaterial (4F) plast papp (4G) styv plast (4H2)
P133 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P133
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Behållare Behållare Lådor
papp papp stål (4A) metall metall aluminium (4B) plast plast annan metall (4N) trä trä trä, ordinära (4C1) Brickor utrustade med trä med dammtäta väggar (4C2) fackinredning plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp papp (4G)
plast [ UPPHÄ
styv plast (4H2) trä
Tilläggsbestämmelser
Behållare behövs som mellanförpackning endast om innerförpackningarna är brickor.
Särbestämmelser för förpackningen
PP69 För UN 0043, 0212, 0225, 0268 och 0306 får inte brickor användas som innerförpackningar.
P134 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P134
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
592
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Säckar Krävs inte Lådor
| vattenbeständiga Behållare papp metall plast trä Omslag wellpapp | stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) cellplast (4H1) |
| Hylsor | styv plast (4H2) |
| Papp | Fat stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2) |
| P135 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION | P135 |
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor papper stål (4A) plast aluminium (4B) Behållare annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) papp VD ]trä med dammtäta väggar (4C2)
metall plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G)
Omslag
cellplast (4H1) papper styv plast (4H2) plast
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
[ UPPHÄ
593
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P136 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P136
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor plast stål (4A) textilväv aluminium (4B) Lådor annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) plast plywood (4D) trä träfibermaterial (4F)
Fackinredning i
papp (4G)
ytterförpackningen
styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
P137 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P137
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor plast VD ]stål (4A)
Lådor aluminium (4B) annan metall (4N) papp trä, ordinära (4C1) trä trä med dammtäta väggar (4C2)
Hylsor
plywood (4D) papp träfibermaterial (4F) metall papp (4G) plast
Fat Fackinredning i
stål (1A1, 1A2)
ytterförpackningen
aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Särbestämmelser för förpackningen
PP70 Om för UN 0059, 0439, 0440 och 0441 RSV-laddningarna förpackas en och en, ska de koniska urtagen riktas neråt och kollit märkas med ”DENNA SIDA UPP”. Om laddningarna förpackas parvis ska deras koniska urtag vändas mot varandra, för att minimera effekten i händelse av oavsiktlig funktion. [ UPPHÄ
594
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P138 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P138
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor Plast stål (4A) aluminium (4B) annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) träfibermaterial (4F) papp (4G) styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Tilläggsbestämmelse
Om föremålens ändar är förslutna behövs inga innerförpackningar.
P139 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P139
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
VD ]
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor plast stål (4A) Behållare aluminium (4B) annan metall (4N) papp trä, ordinära (4C1) metall trä med dammtäta väggar (4C2) plast plywood (4D) trä träfibermaterial (4F)
Spolar
papp (4G) Omslag styv plast (4H2) kraftpapper Fat plast stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Särbestämmelser för förpackningen
[ UPPHÄ
PP71 För UN 0065, 0102, 0104, 0289 och 0290 ska stubinens ändar vara förslutna, t.ex. med hjälp av en förslutningsanordning, som är så stadigt tillsluten att inget explosivämne kan komma ut. Ändarna på flexibel detonerande stubin ska vara infästa. PP72 För UN 0065 och 0289 behövs inga innerförpackningar, om föremålen finns på rullar.
595
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P140 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P140
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor Plast stål (4A) Behållare aluminium (4B) annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1)
Spolar
trä med dammtäta väggar (4C2) Omslag plywood (4D) kraftpapper träfibermaterial (4F) plast papp (4G) styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Särbestämmelser för förpackningen
PP73 Om ändarna på UN 0105 är förslutna behövs inga innerförpackningar. PP74 Förpackningen för UN 0101 ska vara dammtät, såvida inte fyrverkarstubinen befinner sig i en hylsa av papper och hylsans båda ändar är täckta med avtagbara lock. PP75 För UN 0101 får inga lådor eller fat av stål, aluminium eller annan metall användas.
VD ]
P141 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P141
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Behållare Krävs inte Lådor papp stål (4A) metall aluminium (4B) plast annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1) Brickor utrustade med trä med dammtäta väggar (4C2) fackinredning plywood (4D) träfibermaterial (4F) plast papp (4G) trä styv plast (4H2)
Fackinredning i Fat ytterförpackningen
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) [ UPPHÄ plywood (1D)
papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
596
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P142 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P142
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor papper stål (4A) plast aluminium (4B) Behållare annan metall (4N) trä, ordinära (4C1) papp trä med dammtäta väggar (4C2) metall plywood (4D) plast träfibermaterial (4F) trä papp (4G)
Omslag
styv plast (4H2) papper
Fat Brickor utrustade med
stål (1A1, 1A2)
fackinredning
aluminium (1B1, 1B2) plast annan metall (1N1, 1N2) plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
P143 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P143
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Säckar Krävs inte Lådor kraftpapper VD ]stål (4A)
plast aluminium (4B) textilväv annan metall (4N) textilväv, gummerad trä, ordinära (4C1) Behållare trä med dammtäta väggar (4C2) plywood (4D) papp träfibermaterial (4F) metall papp (4G) plast styv plast (4H2) trä
Fat Brickor utrustade med
fackinredning stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) plast annan metall (1N1, 1N2) trä plywood (1D) papp (fiber) (1G) plast (1H1, 1H2)
Tilläggsbestämmelse
Istället för ovannämnda inner- och ytterförpackningar får integrerade förpackningar (6HH2) (plastkärl i en låda av styv plast) användas.
[ UPPHÄ
Särbestämmelser för förpackningen
PP76 Om för UN 0271, 0272, 0415 och 0491 förpackningar av metall används, så ska de vara tillverkade så att explosionsfara på grund av stegring av det invändiga trycket av inre eller yttre orsaker förhindras.
597
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P144 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P144
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackningar Mellanförpackningar Ytterförpackningar
Behållare Krävs inte Lådor papp stål (4A) metall aluminium (4B) plast annan metall (4N) trä trä, ordinära (4C1) med Fackinredning i inklädnad av metall ytterförpackningen plywood (4D) med inklädnad av metall träfibermaterial (4F) med inklädnad av metall cellplast (4H1) styv plast (4H2)
Fat
stål (1A1, 1A2) aluminium (1B1, 1B2) annan metall (1N1, 1N2) plast (1H1, 1H2)
Särbestämmelse för förpackningen
PP77 För UN 0248 och 0249 ska förpackningarna vara skyddade mot vatteninträngning. Om vattenaktiverade anordningar transporteras oförpackade, ska de innehålla minst två av varandra oberoende skyddsåtgärder för att förhindra inträngning av vatten.
VD ]
[ UPPHÄ
598
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P200
Förpackningsslag
Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket är tillåtna, om de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.6 och de nedan under (1) till (9) angivna bestämmelserna är uppfyllda.
Allmänt
(1) Tryckkärl ska vara så förslutna och täta att läckage av gas inte kan ske. (2) Tryckkärl, som innehåller giftiga ämnen med LC50-värde högst 200 ml/m (ppm) enligt tabell, får inte vara utrustade med någon tryckavlastningsanordning. UN-tryckkärl för transport av UN 1013 koldioxid och UN 1070 dikväveoxid ska vara utrustade med tryckavlastningsanordning. (3) Följande tre tabeller omfattar komprimerade gaser (tabell 1), kondenserade och lösta gaser (tabell 2) och ämnen som inte omfattas av klass 2 (tabell 3). De innehåller uppgifter om: (a) UN-nummer, benämning och beskrivning samt ämnets klassificeringskod, (b) LC50-värdet för giftiga ämnen, (c) de med bokstaven ”X” betecknade slag av tryckkärl, som är godkända för ämnet, (d) längsta tillåtna kontrollintervall för återkommande kontroll av tryckkärlen, Anm Återkommande kontroll av tryckkärl av kompositmaterial ska utföras i intervall som fastställts av den behöriga myndighet eller av det organ som utsetts av den myndighet som har utfärdat typgodkännandet. (e) minimiprovtryck för tryckkärlen, (f) tryckkärlens högsta arbetstryck för komprimerade gaser eller högsta tillåtna fyllningsförhållande för kondenserade och lösta gaser, (g) särbestämmelserna för förpackningen, vilka gäller för ämnet i fråga.
Provtryck, fyllningsförhållanden och bestämmelser om fyllning
(4) Minsta provtryck uppgår till 1 MPa (10 bar).
VD ]
(5) Tryckkärl får aldrig fyllas över den i nedanstående bestämmelser tillåtna gränsen: (a) För komprimerade gaser får arbetstrycket inte överstiga två tredjedelar av tryckkärlens provtryck. Särbestämmelsen för förpackning ”o” anger inskränkningar med avseende på denna övre gräns för arbetstrycket. Det invändiga trycket vid 65 °C får aldrig överstiga provtrycket. (b) För under högt tryck kondenserade gaser ska fyllningsförhållandet väljas så att det vid 65 °C utvecklade trycket inte överstiger tryckkärlens provtryck. Med undantag av de fall då särbestämmelsen för förpackning ”o” gäller, är användning av andra provtryck och fyllningsförhållanden än i tabellen tillåten, förutsatt att: (i) kriteriet i särbestämmelsen för förpackning ”r” är uppfyllt i tillämpliga fall, eller (ii) det ovannämnda kriteriet är uppfyllt i alla övriga fall. För under högt tryck kondenserade gaser eller gasblandningar, för vilka motsvarande uppgifter inte är tillgängliga, ska högsta tillåtna fyllningsförhållande (FR) fastställas enligt följande: −4
FR = 8,5×10 ×dg ×Ph
där: FR = högsta tillåtna fyllningsförhållande (kg/l) 3 dg = gasdensitet (vid 15[ UPPHİC, 1 bar) (kg/m )
Ph = lägsta provtryck (bar) Om gasens densitet är okänd, ska högsta tillåtna fyllningsförhållande fastställas enligt följande: −3 Ph ×MM×10 FR = R×338 där: FR = högsta tillåtna fyllningsförhållande (kg/l) Ph = lägsta provtryck (bar) MM = molmassa (g/mol) -2 -1 -1 R = 8,31451 × 10 bar⋅l⋅mol ⋅K (allmänna gaskonstanten) För gasblandningar beräknas den genomsnittliga molmassan med hänsyn till volymkoncentrationerna hos de olika beståndsdelarna.
599
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
(c) För under lågt tryck kondenserade gaser är innehållets högsta tillåtna fyllningsförhållande lika med 0,95 gånger densiteten för vätskefasen vid 50 °C (i kg/l), dessutom får vätskefasen inte helt fylla tryckkärlet vid temperatur upp till 60 °C. Tryckkärlets provtryck är minst lika med vätskans ångtryck vid 65 °C, minus 100 kPa (1 bar). För under lågt tryck kondenserade gaser eller gasblandningar, för vilka motsvarande uppgifter inte är tillgängliga, ska högsta tillåtna fyllningsförhållande (FR) fastställas enligt följande: FR = (0,0032×BP − 0,24)× dl
där: FR = högsta tillåtna fyllningsförhållande (kg/l) BP = kokpunkt (K) d1 = vätskans densitet vid kokpunkten (kg/l). (d) För UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, se stycke (10), särbestämmelse för förpackning ”p”. (6) Andra provtryck och fyllningsförhållanden får användas under förutsättning att de uppfyller de allmänna bestämmelserna i (4) och (5) ovan. (7) (a) Fyllning av tryckkärl får endast ske vid särskilt utrustade platser och utföras av kvalificerad personal samt enligt ändamålsenliga metoder. Metoderna ska innefatta följande kontroller: - överensstämmelse hos kärl och utrustningsdetaljer med bestämmelserna, - kompatibilitet hos kärl och utrustningsdetaljer med produkten som ska transporteras, - frånvaro av skador som kan påverka säkerheten, - iakttagande av fyllningsförhållande eller fyllningstryck, beroende på vilket av de båda som är tillämpligt, - att märkning och påskrifter följer bestämmelserna. (b) Gasol (LPG) som ska fyllas i gasflaskor ska vara av hög kvalitet och detta anses vara uppfyllt om gasolen (LPG) som ska fyllas överensstämmer med begränsningarna för korrosivitet enligt ISO 9162:1989.
VD ]
Återkommande kontroll
(8) Återfyllningsbara tryckkärl ska genomgå återkommande kontroll enligt bestämmelserna i 6.2.1.6 respektive 6.2.3.5. (9) Om inga särskilda ämnesrelaterade bestämmelser återfinns i nedanstående tabell, ska återkommande kontroll utföras: (a) vart femte år på tryckkärl för transport av gaser med klassificeringskod 1T, 1TF, 1TO, 1TC, 1TFC, 1TOC, 2T, 2TO, 2TF, 2TC, 2TFC, 2TOC, 4A, 4F och 4TC, (b) vart femte år på tryckkärl för transport av ämnen i andra klasser, (c) vart tionde år på tryckkärl för transport av gaser med klassificeringskod 1A, 1O, 1F, 2A, 2O och 2F. Med avvikelse från dessa krav ska återkommande kontroll av tryckkärl av kompositmaterial utföras med intervall, som fastställts av behörig myndighet eller av det organ som utsetts av den myndighet som har utfärdat typgodkännandet.
Särbestämmelser för förpackning
(10) Materialkompatibilitet a: Tryckkärl av aluminiumlegeringar får inte användas. b: Ventiler av koppar får inte användas. c: Metalldelar, som kan komma i kontakt med innehållet, får innehålla högst 65 % koppar. d: När tryckkärl av stål används, är endast kärl försedda med märkningen ”H” enligt 6.2.2.7.4 (p) tillåtna. [ UPPHÄ
Bestämmelser för giftiga ämnen med LC50-värde högst 200 ml/m (ppm) k: Ventilöppningar ska vara försedda med tryckhållande gastäta pluggar eller blindmuttrar vars gängor passar ventilöppningarnas gängor och som är tillverkade av ett material som inte angrips av innehållet i tryckkärlet. Varje gasflaska i ett gasflaskpaket ska vara utrustad med en separat ventil, som ska vara stängd under transporten. Efter fyllning ska samlingsröret tömmas, rengöras och tillslutas. Gasflaskpaket som innehåller UN 1045 fluor, komprimerad, får ha skiljeventiler på grupper av gasflaskor med högst 150 l vattenvolym i stället för en skiljeventil på varje gasflaska. Gasflaskor och enskilda gasflaskor i ett gasflaskpaket ska ha ett provtryck på minst 200 bar och en minsta godstjocklek på 3,5 mm för aluminiumlegering respektive 2 mm för stål. Enskilda gasflaskor som inte uppfyller detta krav ska transporteras i en styv ytterförpackning, som ger tillräckligt skydd åt gasflaskan och dess armatur samt motsvarar provningskraven för förpackningsgrupp I. Tryckfat ska ha en minsta godstjocklek enligt vad behörig myndighet anger. Tryckkärl får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordning.
600
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Volymen hos gasflaskor och separata gasflaskor i ett paket ska vara begränsad till högst 85 liter. Varje ventil ska kunna motstå tryckkärlets provtryck och vara direkt ansluten till tryckkärlet genom antingen en konisk gänga eller annat sätt som uppfyller kraven i ISO 10692-2:2001. Varje ventil ska antingen vara av en typ utan packning med operforerat membran eller av en typ som förhindrar läckage genom eller bakom packningen. Transport i kapslar är inte tillåten. Varje tryckkärl ska täthetsprovas efter fyllning. Bestämmelser för vissa gaser l: UN 1040 etylenoxid får även förpackas i lufttätt förslutna innerförpackningar av glas eller metall, som placeras med ändamålsenligt stötdämpande material i lådor av papp, trä eller metall, vilka uppfyller kraven för förpackningsgrupp I. Högsta tillåtna mängd i innerförpackningar av glas uppgår till 30 g och högsta tillåtna mängd i innerförpackningar av metall 200 g. Efter fyllning ska varje förpackning täthetsprovas genom nedsänkning i ett varmvattenbad, varvid temperatur och provningsvaraktighet ska vara tillräckliga för att säkerställa att ett invändigt tryck i nivå med etylenoxids ångtryck vid 55 °C uppnås. Högsta nettovikt i en ytterförpackning får inte överstiga 2,5 kg. m: Tryckkärlen ska fyllas till ett arbetstryck som inte överstiger 5 bar. n: Gasflaskor och enskilda gasflaskor i ett gasflaskpaket får innehålla högst 5 kg av gasen. När gasflaskpaket innehållande UN 1045 fluor, komprimerad, är indelade i grupper av gasflaskor enligt särbestämmelsen för förpackning ”k” får varje grupp innehålla högst 5 kg av gasen. o: Det i tabellerna angivna arbetstrycket eller fyllningsförhållandet får aldrig överskridas. p: För UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374, acetylen, utan lösningsmedel: Gasflaskorna ska vara fyllda med ett homogent monolitiskt poröst material. Arbetstrycket och mängden acetylen får inte överstiga de i godkännandet eller i ISO 3807-1:2000 respektive ISO 3807-2:2000 angivna värdena. För UN 1001 acetylen, löst: Gasflaskorna ska innehålla en i godkännandet fastställd mängd aceton eller lämpligt lösningsmedel (se ISO 3807-1:2000 respektive ISO 3807-2:2000). Gasflaskor som är utrustade med tryckavlastningsanordningar eller är förbundna med ett samlingsrör ska transporteras upprättstående. Alternativt för UN 1001 acetylen, löst: Gasflaskor som inte är UN-tryckkärl får vara fyllda med ett ej monolitiskt poröst material. Arbetstrycket, mängden acetylen och mängden lösningsmedel får inte VD ]
överstiga de i godkännandet angivna värdena. Längsta tillåtna intervall mellan återkommande kontroller av gasflaskorna får inte överstiga fem år. Ett provtryck på 52 bar ska tillämpas endast på de flaskor som överensstämmer med ISO 3807-2:2000. q: Ventilöppningarna på tryckkärl för pyrofora gaser eller brandfarliga gasblandningar, som innehåller över 1 % pyrofora föreningar, ska vara försedda med gastäta pluggar eller blindmuttrar, vilka ska vara tillverkade av ett material som inte angrips av innehållet i tryckkärlet. Om dessa tryckkärl är förbundna i ett paket med ett samlingsrör, ska varje tryckkärl vara utrustat med en separat ventil, som ska vara stängd under transporten, och samlingsrörets ventil vara försedd med en tryckhållande gastät plugg eller blindmutter. Gastäta pluggar eller blindmuttrar ska ha gängor som passar ventilöppningarnas gängor. Transport i kapslar är inte tillåten. r: Fyllningsförhållandet för denna gas ska begränsas så att trycket inte överstiger två tredjedelar av tryckkärlets provtryck i händelse av fullständig sönderdelning. ra: Denna gas får även förpackas i kapslar under följande villkor: (a) vikten hos gasen får inte överstiga 150 g per kapsel, (b) kapslarna ska vara fria från fel som kan reducera deras hållfasthet, (c) förslutningens täthet ska säkerställas genom en ytterligare anordning (lock, blindmutter, försegling, ombindning osv.), som är lämpad för att förhindra läckage i förslutningssystemet under transport, och [ UPPHÄ
(d) kapslarna ska placeras i en ytterförpackning med tillräcklig hållfasthet. Ett kolli får väga högst 75 kg. s: Tryckkärl av aluminiumlegeringar: - får endast vara utrustade med ventiler av mässing eller rostfritt stål, och - ska vara rengjorda från kolväteföroreningar och får inte vara förorenade med olja. UN-tryckkärl ska vara rengjorda enligt ISO 11621:1997. ta: (Tills vidare blank.) Återkommande kontroll u: Intervallet mellan återkommande kontroller får förlängas till 10 år för tryckkärl av aluminiumlegeringar. Denna avvikelse får användas för UN-tryckkärl endast då legeringen i tryckkärlet genomgått provning för spänningskorrosion enligt ISO 7866:1999. v: (1) Intervallet mellan återkommande kontroller av gasflaskor av stål, utom för återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål för UN 1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978, får förlängas till 15 år:
601
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
(a) med medgivande av behöriga myndigheter i de länder där den återkommande kontrollen och transporten sker, och (b) i överensstämmelse med kraven i en teknisk norm eller standard godtagen av behörig myndighet. (2) För återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål för UN 1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978, får intervallet förlängas till 15 år om bestämmelserna i stycke (12) i denna förpackningsinstruktion tillämpas. Bestämmelser för N.O.S.-benämningar och blandningar z: Materialen i tryckkärlen och deras utrustningsdetaljer ska vara kompatibla med innehållet och får inte bilda skadliga eller farliga föreningar med detta. Provtrycket och fyllningsförhållandet ska beräknas enligt tillämpliga bestämmelser i (5). Giftiga ämnen med LC50 högst 200 ml/m får inte transporteras i storflaskor, tryckfat eller MEGcontainrar och ska uppfylla särbestämmelse för förpackning ”k”. UN 1975 kväveoxid- och dikvävetetraoxidblandning, får dock transporteras i tryckfat. Tryckkärl som innehåller pyrofora gaser eller brandfarliga blandningar av gaser med över 1 % pyrofora föreningar ska uppfylla särbestämmelse för förpackning ”q”. Nödvändiga åtgärder för att förhindra farliga reaktioner (t.ex. polymerisering, sönderdelning) under transport ska vidtas. Om nödvändigt ska stabilisering genomföras eller en inhibitor tillsättas. Blandningar med UN 1911 diboran ska fyllas till ett sådant tryck att två tredjedelar av tryckkärlets provtryck inte överskrids i händelse av fullständig sönderdelning av diboranet. Blandningar med UN 2192 german, med undantag av blandningar med upp till 35 % german i väte eller kväve eller upp till 28 % german i helium eller argon, ska fyllas till ett tryck sådant att två tredjedelar av tryckkärlets provtryck inte överskrids i händelse av fullständig sönderdelning av germanet. Bestämmelser för ämnen som inte omfattas av klass 2 ab: Tryckkärlen ska uppfylla följande villkor: (i) Tryckprovning ska även omfatta en invändig kontroll av tryckkärlen samt en kontroll av utrustningsdetaljer. (ii) Därutöver ska de kontrolleras vartannat år med lämplig mätutrustning (t.ex. ultraljud) med VD ]
avseende på korrosion och utrustningsdetaljernas tillstånd. (iii) Godstjockleken får inte understiga 3 mm. ac: Kontroll och provning ska ske under överinseende av en av behörig myndighet godkänd kontrollant. ad: Tryckkärlen ska uppfylla följande villkor: (i) De ska vara dimensionerade efter ett beräkningstryck på minst 2,1 MPa (21 bar). (ii) Utöver uppgifterna för återfyllningsbara kärl ska följande uppgifter anges väl läsbart och varaktigt: - UN-nummer och den i 3.1.2 givna officiella transportbenämningen för ämnet, - högsta tillåtna fyllningsvikt och kärlets taravikt med utrustningsdetaljer, vilka är anbringade vid tiden för fyllningen, eller bruttovikten. (11) Bestämmelserna i denna förpackningsinstruktion räknas som uppfyllda vid tillämpning av nedanstående standarder: Tillämplig på Referens Dokumentets titel bestämmelse (7) EN 1919:2000 Gasflaskor – Gasflaskor för kondenserade gaser (exklusive acetylen och gasol) – Kontroll i samband med fyllning (7) EN 1920:2000 Gasflaskor – Gasflaskor för komprimerade gaser (exklusive acetylen) – Kontroll i samband med fyllning (7) EN 13365:2002 [ UPPHÄGasflaskor – Flaskpaket för komprimerade och kondenserade gaser
+ A1:2005 (exklusive acetylen) – Kontroll vid fyllning (7) EN 1439:2008 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – Återfyllningsbara svetsade och (utom 3.5 och lödda gasflaskor av stål för gasol (LPG) – Kontroll före, under och efter bilaga G) fyllning (7) EN 14794:2005 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – Återfyllningsbara aluminiumgasflaskor för gasol (LPG) – Kontroll före, under och efter fyllning (10) p EN 12755:2000 Gasflaskor – Villkor för fyllning av gasflaskpaket för acetylen (10) p EN ISO Gasflaskor–Acetylenflaskor–Villkor och kontroll vid fyllning (11372:2010) 11372:2011
602
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
(12) Ett intervall på 15 år för återkommande kontroll av återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål, får beviljas i enlighet med stycke (10), särbestämmelse v (2), om följande bestämmelser tillämpas.
1. Allmänna bestämmelser
1.1 Vid tillämpning av detta avsnitt får behörig myndighet inte delegera sina uppgifter och skyldigheter till Xb-organ (kontrollorgan av typ B) eller IS-organ (intern kontrolltjänst).
1.2 Ägaren av gasflaskorna ska ansöka hos behörig myndighet om beviljande av intervallet 15 år och ska visa att kraven i paragraferna 2, 3 och 4 är uppfyllda.
1.3 Gasflaskor tillverkade sedan den 1 januari 1999 ska ha tillverkats i överensstämmelse med följande standarder:
- EN 1442, eller - EN 13322-1, eller a) - rådets direktiv 84/527/EEG , bilaga 1, del 1 till 3,
enligt vad som gäller i tabell 6.2.4 i RID/RID-S.
Andra gasflaskor, som före den 1 januari 2009 i överensstämmelse med RID/RID-S har tillverkats i enlighet med en teknisk norm godtagen av nationell behörig myndighet, får godkännas för intervallet 15 år om de uppvisar likvärdig säkerhet med för tidpunkten av ansökan gällande bestämmelser i RID/RID-S.
1.4 Ägaren ska framlägga dokumentation till behörig myndighet som visar att gasflaskorna är i överensstämmelse med bestämmelserna i paragraf 1.3. Behörig myndighet ska kontrollera att dessa villkor är uppfyllda.
1.5 Behörig myndighet ska kontrollera huruvida bestämmelserna i paragraf 2 och 3 är uppfyllda och korrekt tillämpade. Om samtliga bestämmelser är uppfyllda ska behörig myndighet godkänna intervallet 15 år
VD ]
för gasflaskorna. I godkännandet ska entydigt framgå vilken typ av gasflaska (enligt vad som anges i typgodkännandet) eller grupp av gasflaskor (se Anm) som omfattas. Godkännandet ska lämnas till ägaren, behörig myndighet ska behålla en kopia. Ägaren ska behålla dokumenten så länge gasflaskorna är godkända för intervallet 15 år.
Anm En grupp av gasflaskor definieras av tidpunkterna för tillverkning av identiska gasflaskor över en tidsperiod, under vilken de tillämpliga bestämmelserna i RID/RID-S och den tekniska normen godtagen av behörig myndighet inte har ändrats i deras tekniska innehåll. Exempel: Gasflaskor av identisk konstruktion och volym, tillverkade enligt bestämmelserna i RID/RID-S tillämpliga mellan den 1 januari 1985 och den 31 december 1988 och enligt en teknisk norm godtagen av behörig myndighet tillämplig för samma tidsperiod, bildar en grupp enligt bestämmelserna i detta stycke.
1.6 Behörig myndighet ska på lämpligt sätt övervaka ägaren av gasflaskorna avseende efterlevnad av bestämmelserna i RID/RID-S och godkännandet, dock åtminstone vart tredje år eller när ändringar av procedurerna införs.
2. Operativa bestämmelser
2.1 Gasflaskor som har beviljats intervallet 15 år för återkommande kontroll, får endast fyllas på fyllningsstationer som tillämpar ett dokumenterat kvalitetssystem för att säkerställa att samtliga [ UPPHÄ
bestämmelser i stycke (7) i denna förpackningsinstruktion och krav och ansvar enligt EN 1439:2008 är uppfyllda och korrekt tillämpade.
2.2 Behörig myndighet ska verifiera att dessa krav är uppfyllda och på lämpligt sätt kontrollera detta, dock åtminstone vart tredje år eller när ändringar av procedurerna införs.
2.3 Ägaren ska förse behörig myndighet med dokumentation som visar att fyllningsstationerna är i överensstämmelse med bestämmelserna i paragraf 2.1.
a) Rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om svetsade, olegerade gasflaskor av stål. Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 300, den 19 november 1984.
603
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
2.4 Om fyllningsstationen är belägen i en annan fördragsstat till RID, ska ägaren förse behörig myndighet med kompletterande dokumentation som visar att fyllningsstationen på motsvarande sätt övervakas av behörig myndighet i den fördragsstaten till RID.
2.5 För att förhindra invändig korrosion ska gasflaskor endast fyllas med gaser av hög kvalitet med mycket låg potentiell kontamination. Detta anses vara uppfyllt om gaserna överensstämmer med begränsningarna för korrosivitet enligt ISO 9162:1989.
3. Bestämmelser om kvalificering och återkommande kontroll
3.1 Gasflaskor av en typ eller grupp som redan används, för vilka intervallet 15 år är beviljat och på vilka intervallet 15 år har tillämpats, ska genomgå återkommande kontroll enligt 6.2.3.5.
Anm För definition av grupp av gasflaskor, se Anm i paragraf 1.5.
3.2 Om en gasflaska med intervallet 15 år vid återkommande kontroll inte klarar vätsketryckprovningen, t.ex. genom att sprängas eller läcka, ska ägaren undersöka och sammanställa en rapport över orsaken till felet och om andra gasflaskor (t.ex. av samma typ eller grupp) är berörda. I det senare fallet ska ägaren informera behörig myndighet. Behörig myndighet ska därefter besluta om lämpliga åtgärder och informera behöriga myndigheter i samtliga fördragsstater till RID om dessa.
3.3 Om invändig korrosion, enligt definition i tillämpad standard (se paragraf 1.3), har identifierats, ska gasflaskan tas ur drift och får inte beviljas ytterligare en tidsperiod av fyllning och transport.
3.4 Gasflaskor som har beviljats intervallet 15 år får endast utrustas med ventiler som, enligt EN 13152:2001 + A1.2003 eller EN 13153:2001 + A1:2003, är konstruerade och tillverkade för en användningstid av minst 15 år. Efter återkommande kontroll ska gasflaskan utrustas med ny ventil, utom avseende manuellt styrda ventiler som har renoverats eller kontrollerats enligt EN 14912:2005, vilka får återmonteras om de är lämpliga för användning i ytterligare en period av 15 år. Renovering eller kontroll får endast utföras av tillverkaren av ventilerna eller enligt tillverkarens tekniska instruktioner av ett för arbetet kvalificerat företag som arbetar enligt ett dokumenterat kvalitetssystem. VD ]
4. Märkning
Gasflaskor som har beviljats intervallet 15 år för återkommande kontroll i enlighet med detta stycke, ska dessutom tydligt och läsbart märkas med ”P15Y”. Denna märkning ska avlägsnas om gasflaskan inte längre är godkänd för intervallet 15 år.
Anm Denna märkning gäller inte för gasflaskor som omfattas av övergångsbestämmelserna i 1.6.2.9, 1.6.2.10 eller bestämmelserna i stycke (10), särbestämmelse v (1), i denna förpackningsinstruktion.
[ UPPHÄ
604
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200
Tabell 1: Komprimerade gaser UN- Benämning och beskrivning s- - 3 r r b) nr l- et ) ng /m ko ko at k- t ll ck b ör ice od a) b) ar äm as as trol va ) ry r) er f kni sif sk ml las ckf fl (b est
50 fl rf ake ter vt a ar ac as ry p (år o (ba b T in st els ring Gas Kon Pr g yck är Kl LC Gas Sto ö tr S m förp H
1002 LUFT, KOMPRIMERAD (TRYCKLUFT) 1A X X X X 10 1006 ARGON, KOMPRIMERAD 1A X X X X 10 1016 KOLMONOXID, KOMPRIMERAD 1TF 3760 X X X X 5 u 1023 KOLGAS, KOMPRIMERAD 1TF X X X X 5 1045 FLUOR, KOMPRIMERAD 1TOC 185 X X 5 200 30 a, k, n, o 1046 HELIUM, KOMPRIMERAD 1A X X X X 10 1049 VÄTE, KOMPRIMERAD 1F X X X X 10 d 1056 KRYPTON, KOMPRIMERAD 1A X X X X 10 1065 NEON, KOMPRIMERAD 1A X X X X 10 1066 KVÄVE, KOMPRIMERAD 1A X X X X 10 1071 OLJEGAS, KOMPRIMERAD 1TF X X X X 5 1072 SYRE (OXYGEN), KOMPRIMERAD 1O X X X X 10 s 1612 HEXAETYLTETRAFOSFAT OCH 1T X X X X 5 z KOMPRIMERAD GAS, BLANDNING 1660 KVÄVEOXID, KOMPRIMERAD 1TOC 115 X X 5 225 33 k, o 1953 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TF ≤ 5000 X X X X 5 z BRANDFARLIG, N.O.S. 1954 KOMPRIMERAD GAS, BRANDFARLIG, 1F X X X X 10 z N.O.S. 1955 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 1T ≤ 5000 X X X X 5 z 1956 KOMPRIMERAD GAS, N.O.S. 1A X X X X 10 z
VD ]
1957 DEUTERIUM, KOMPRIMERAD 1F X X X X 10 d 1964 KOLVÄTEGAS, BLANDNING, 1F X X X X 10 z KOMPRIMERAD, N.O.S. 1971 METAN, KOMPRIMERAD eller 1F X X X X 10 NATURGAS, KOMPRIMERAD, med hög metanhalt 2034 VÄTE OCH METAN, BLANDNING, 1F X X X X 10 d KOMPRIMERAD 2190 SYREDIFLUORID, KOMPRIMERAD 1TOC 2,6 X X 5 200 30 a, k, n, o 3156 KOMPRIMERAD GAS, OXIDERANDE, 1O X X X X 10 z N.O.S. 3303 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TO ≤ 5000 X X X X 5 z OXIDERANDE, N.O.S. 3304 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TC ≤ 5000 X X X X 5 z FRÄTANDE, N.O.S. 3305 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TFC ≤ 5000 X X X X 5 z BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3306 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, 1TOC ≤ 5000 X X X X 5 z OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S.
a)
Ej tillämplig för tryckkärl av kompositmaterial. [ UPPHÄ
b)
Om ingen notering finns får arbetstrycket inte överstiga två tredjedelar av provtrycket.
605
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200
Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser UN- Benämning och beskrivning 3 - - r r - e nr k- l- ll ör ng od /m ko ko t ck gs äm ice fat a) r) and as las trol va ) ry er f kni sif sk ml las ck est
50 fl rf sf ake ter vt lnin åll ac as ry p (år o (ba b T in yl els ring Ga Kon Pr F är Kl LC Gas Sto förh S m förp
1001 ACETYLEN, LÖST 4F X X 10 60 c, p
| 1005 AMMONIAK, VATTENFRI | 2TC 4000 X X X X 5 29 0,54 b, ra |
| 1008 BORTRIFLUORID | 2TC 387 X X X X 5 225 0,715 a 300 0,86 |
| 1009 BROMTRIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 13B1) | 2A X X X X 10 42 1,13 ra 120 1,44 ra 250 1,60 ra |
| 1010 BUTADIENER, STABILISERADE (1,2-butadien), eller 1010 BUTADIENER, STABILISERADE (1,3-butadien), eller | 2F X X X X 10 10 0,59 ra 2F X X X X 10 10 0,55 ra |
| 1010 BUTADIENER OCH KOLVÄTEN, BLANDNING, STABILISERAD | 2F X X X X 10 10 0,50 ra, v, z |
| 1011 BUTAN | 2F X X X X 10 10 0,52 ra, v |
| 1012 BUTENER, BLANDNING, eller 1012 1-BUTEN eller | 2F X X X X 10 10 0,50 ra, z 2F X X X X 10 10 0,53 |
| 1012 cis-2-BUTEN eller 1012 trans-2-BUTEN | 2F X X X X 10 10 0,55 2F X X X X 10 10 0,54 |
| 1013 KOLDIOXID | 2A X X X X 10 190 0,68 ra 250 0,76 ra |
| 1017 KLOR | 2TOC 293 X X X X 5 22 1,25 a, ra |
| 1018 KLORDIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 22) | 2A X X X X 10 27 1,03 ra |
| 1020 KLORPENTAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 115) | 2A X X X X 10 25 1,05 ra VD ] |
| 1021 1-KLOR-1,2,2,2-TETRAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 124) | 2A X X X X 10 11 1,20 ra |
| 1022 KLORTRIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 13) | 2A X X X X 10 100 0,83 ra 120 0,90 ra 190 1,04 ra 250 1,11 ra |
| 1026 DICYAN | 2TF 350 X X X X 5 100 0,70 ra, u |
| 1027 CYKLOPROPAN | 2F X X X X 10 18 0,55 ra |
| 1028 DIKLORDIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 12) | 2A X X X X 10 16 1,15 ra |
| 1029 DIKLORFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 21) | 2A X X X X 10 10 1,23 ra |
| 1030 1,1-DIFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 152a) | 2F X X X X 10 16 0,79 ra |
| 1032 DIMETYLAMIN, VATTENFRI | 2F X X X X 10 10 0,59 b, ra |
| 1033 DIMETYLETER | 2F X X X X 10 18 0,58 ra |
| 1035 ETAN 1036 ETYLAMIN [ UPPHÄ | 2F X X X X 10 95 0,25 ra 120 0,30 ra 300 0,40 ra 2F X X X X 10 10 0,61 b, ra |
| 1037 ETYLKLORID | 2F X X X X 10 10 0,80 a, ra |
| 1039 ETYLMETYLETER | 2F X X X X 10 10 0,64 ra |
| 1040 ETYLENOXID eller ETYLENOXID MED KVÄVE upp till ett högsta tillåtna totaltryck av 1 MPa (10 bar) vid 50 °C | 2TF 2900 X X X X 5 15 0,78 l, ra |
| 1041 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med över 9 % men högst 87 % etenoxid | 2F X X X X 10 190 0,66 ra 250 0,75 ra |
| 1043 GÖDSELMEDEL, LÖSNING, med fri ammoniak | TRANSPORT FÖRBJUDEN |
| 1048 VÄTEBROMID, VATTENFRI | 2TC 2860 X X X X 5 60 1,51 a, d, ra |
| 1050 VÄTEKLORID, VATTENFRI | 2TC 2810 X X X X 5 100 0,30 a, d, ra 120 0,56 a, d, ra 150 0,67 a, d, ra 200 0,74 a, d, ra |
606
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200
Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser UN- Benämning och beskrivning 3 - - r r - e nr k- l- ll ör ng od /m ko ko t ck gs äm ice fat a) r) and as las trol va ) ry er f kni sif sk ml las ck est
50 fl rf sf ake ter vt lnin åll ac as ry p (år o (ba b T in yl els ring Ga Kon Pr F är Kl LC Gas Sto förh S m förp
| 1053 SVAVELVÄTE | 2TF 712 X X X X 5 48 0,67 d, ra, u |
| 1055 ISOBUTEN | 2F X X X X 10 10 0,52 ra |
| 1058 KONDENSERADE GASER, ej brandfarliga, överlagrade med kväve, koldioxid eller luft. | 2A X X X X 10 Provtryck = ra 1,5 gånger arbetstryck |
| 1060 METYLACETYLEN OCH PROPADIEN, BLANDNING, STABILISERAD Propadien med 1 %-4 % metylacetylen | 2F X X X X 10 c, ra, z X X X X 10 22 0,52 c, ra |
| Blandning P1 Blandning P2 | X X X X 10 30 0,49 c, ra X X X X 10 24 0,47 c, ra |
| 1061 METYLAMIN, VATTENFRI | 2F X X X X 10 13 0,58 b, ra |
| 1062 METYLBROMID, med högst 2 % klorpikrin | 2T 850 X X X X 5 10 1,51 a |
| 1063 METYLKLORID (KÖLDMEDIUM R40) | 2F X X X X 10 17 0,81 a, ra |
| 1064 METYLMERKAPTAN | 2TF 1350 X X X X 5 10 0,78 d, ra, u |
| 1067 DIKVÄVETETROXID (KVÄVEDIOXID) | 2TOC 115 X X X 5 10 1,30 k |
| 1069 NITROSYLKLORID | 2TC 35 X X 5 13 1,10 k, ra |
| 1070 DIKVÄVEOXID | 2O X X X X 10 180 0,68 225 0,74 250 0,75 |
| 1075 PETROLEUMGASER, KONDENS- ERADE | 2F X X X X 10 v, z |
| 1076 FOSGEN 1077 PROPEN | 2TC 5 X X X 5 20 1,23 a, k, ra 2F X X VD ]X X 10 27 0,43 ra |
| 1078 KÖLDMEDIUM N.O.S. | 2A X X X X 10 ra, z |
| BLANDNING F1 BLANDNING F2 | X X X X 10 12 1,23 X X X X 10 18 1,15 |
| BLANDNING F3 | X X X X 10 29 1,03 |
| 1079 SVAVELDIOXID | 2TC 2520 X X X X 5 12 1,23 ra |
| 1080 SVAVELHEXAFLUORID | 2A X X X X 10 70 1,06 ra 140 1,34 ra 160 1,38 ra |
| 1081 TETRAFLUORETEN, STABILISERAD | 2F X X X X 10 200 m, o, ra |
| 1082 TRIFLUORKLORETEN, STABILISERAD 2TF | 2000 X X X X 5 19 1,13 ra, u |
| 1083 TRIMETYLAMIN, VATTENFRI | 2F X X X X 10 10 0,56 b, ra |
| 1085 VINYLBROMID, STABILISERAD | 2F X X X X 10 10 1,37 a, ra |
| 1086 VINYLKLORID, STABILISERAD | 2F X X X X 10 12 0,81 a, ra |
| 1087 METYLVINYLETER, STABILISERAD | 2F X X X X 10 10 0,67 ra |
| 1581 KLORPIKRIN OCH METYLBROMID, BLANDNING med över 2 % klorpikrin | 2T 850 X X X X 5 10 1,51 a |
| 1582 KLORPIKRIN OCH METYLKLORID, BLANDNING [ UPPHÄ | 2T d) X X X X 5 17 0,81 a |
| 1589 CYANKLORID, STABILISERAD | 2TC 80 X X 5 20 1,03 k |
| 1741 BORTRIKLORID | 2TC 2541 X X X X 5 10 1,19 a, ra |
| 1749 KLORTRIFLUORID | 2TOC 299 X X X X 5 30 1,40 a |
| 1858 HEXAFLUORPROPEN (KÖLDMEDIUM R 1216) | 2A X X X X 10 22 1,11 ra |
| 1859 KISELTETRAFLUORID, KOMPRIMERAD | 2TC 450 X X X X 5 200 0,74 a 300 1,10 |
| 1860 VINYLFLUORID, STABILISERAD | 2F X X X X 10 250 0,64 a, ra |
| 1911 DIBORAN | 2TF 80 X X 5 250 0,07 d, k, o |
| 1912 METYLKLORID OCH METYLENKLORID, BLANDNING | 2F X X X X 10 17 0,81 a, ra |
| 1952 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING med högst 9 % etylenoxid | 2A X X X X 10 190 0,66 ra 250 0,75 ra |
| 1958 1,2-DIKLOR-1,1,2,2- TETRAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 114) | 2A X X X X 10 10 1,30 ra 607 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200
Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser UN- Benämning och beskrivning 3 - - r r - e nr k- l- ll ör ng od /m ko ko t ck gs äm ice fat a) r) and as las trol va ) ry er f kni sif sk ml las ck est
50 fl rf sf ake ter vt lnin åll ac as ry p (år o (ba b T in yl els ring Ga Kon Pr F är Kl LC Gas Sto förh S m förp
| 1959 1,1-DIFLUORETEN (KÖLDMEDIUM 2F R 1132A) | X X X X 10 250 0,77 ra |
| 1962 ETEN 2F | X X X X 10 225 0,34 300 0,38 |
| 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, 2F KONDENSERAD, N.O.S., såsom | X X X X 10 b) ra, v, z |
| Blandning A Blandning A 01 | 10 10 0,50 10 15 0,49 |
| Blandning A 02 Blandning A 0 | 10 15 0,48 10 15 0,47 |
| Blandning A 1 Blandning B 1 | 10 20 0,46 10 25 0,45 |
| Blandning B 2 Blandning B Blandning C | 10 25 0,44 10 25 0,43 10 30 0,42 |
| 1967 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, N.O.S. 2T | X X X X 5 z |
| 1968 INSEKTICID, GAS, N.O.S. 2A | X X X X 10 ra, z |
| 1969 ISOBUTAN 2F | X X X X 10 10 0,49 ra, v |
| 1973 KLORDIFLUORMETAN OCH 2A KLORPENTAFLUORETAN, BLANDNING, med konstant kokpunkt och ca 49 % klordifluormetan (KÖLDMEDIUM R 502). | X X X X 10 31 1,01 ra |
| 1974 KLORDIFLUORBROMMETAN 2A (KÖLDMEDIUM R 12B1) | X X X X 10 10 1,61 ra VD ] |
1975 KVÄVEOXID OCH 2TOC 115 X X X 5 k, z DIKVÄVETETRAOXID, BLANDNING (KVÄVEMONOXID OCH KVÄVEDIOXID, BLANDNING) 1976 OKTAFLUORCYKLOBUTAN 2A X X X X 10 11 1,32 ra (KÖLDMEDIUM RC 318) 1978 PROPAN 2F X X X X 10 23 0,43 ra, v
| 1982 TETRAFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM 2A R14) | X X X X 10 200 0,71 300 0,90 |
| 1983 1-KLOR-2,2,2-TRIFLUORETAN 2A (KÖLDMEDIUM R 133A) | X X X X 10 10 1,18 ra |
| 1984 TRIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM 2A R 23) | X X X X 10 190 0,88 ra 250 0,96 ra |
| 2035 1,1,1-TRIFLUORETAN (KÖLDMEDIUM 2F R 143A) | X X X X 10 35 0,73 ra |
| 2036 XENON 2A | X X X X 10 130 1,28 |
| 2044 2,2-DIMETYLPROPAN 2F | X X X X 10 10 0,53 ra |
2073 AMMONIAKLÖSNING, i vatten, relativ 4A densitet under 0,880 vid 15 °C, - med över 35 % och högst 40 % X X X X 5 10 0,80 b ammoniak
[ UPPHÄ
- med över 40 % och högst 50 % X X X X 5 12 0,77 b ammoniak 2188 ARSIN (ARSENIKVÄTE) 2TF 20 X X 5 42 1,10 d, k 2189 DIKLORSILAN 2TFC 314 X X X X 5 10 0,90 a 200 1,08 2191 SULFURYLFLUORID 2T 3020 X X X X 5 50 1,10 u c)
| 2192 GERMAN | 2TF 620 X X X X 5 250 0,064 d, q, r, ra |
| 2193 HEXAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 116) | 2A X X X X 10 200 1,13 |
| 2194 SELENHEXAFLUORID | 2TC 50 X X 5 36 1,46 k, ra |
| 2195 TELLURHEXAFLUORID | 2TC 25 X X 5 20 1,00 k, ra |
| 2196 VOLFRAMHEXAFLUORID | 2TC 160 X X 5 10 3,08 a, k, ra |
| 2197 VÄTEJODID, VATTENFRI | 2TC 2860 X X X X 5 23 2,25 a, d, ra |
608
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200
Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser UN- Benämning och beskrivning 3 - - r r - e nr k- l- ll ör ng od /m ko ko t ck gs äm ice fat a) r) and as las trol va ) ry er f kni sif sk ml las ck est
50 fl rf sf ake ter vt lnin åll ac as ry p (år o (ba b T in yl els ring Ga Kon Pr F är Kl LC Gas Sto förh S m förp
2198 FOSFORPENTAFLUORID 2TC 190 X X 5 200 0,90 k
300 1,25 k
c) 2199 FOSFIN 2TF 20 X X 5 225 0,30 d, k, q,
250 0,45 ra
d, k, q,
ra
2200 PROPADIEN, STABILISERAD 2F X X X X 10 22 0,50 ra
2202 SELENVÄTE, VATTENFRI 2TF 2 X X 5 31 1,60 k
c) 2203 SILAN 2F X X X X 10 225 0,32 q
250 0,36 q
| 2204 KARBONYLSULFID | 2TF 1700 X X X X 5 30 0,87 ra, u |
| 2417 KARBONYLFLUORID | 2TC 360 X X X X 5 200 0,47 300 0,70 |
| 2418 SVAVELTETRAFLUORID | 2TC 40 X X 5 30 0,91 a, k, ra |
| 2419 BROMTRIFLUORETYLEN | 2F X X X X 10 10 1,19 ra |
| 2420 HEXAFLUORACETON | 2TC 470 X X X X 5 22 1,08 ra |
| 2421 DIKVÄVETRIOXID | 2TOC TRANSPORT FÖRBJUDEN |
| 2422 OKTAFLUORBUT-2-EN (KÖLDMEDIUM R 1318) | 2A X X X X 10 12 1,34 ra |
| 2424 OKTAFLUORPROPAN (KÖLDMEDIUM R 218) | 2A X X X X 10 25 1,04 ra |
| 2451 KVÄVETRIFLUORID | 2O X X X X 10 200 0,50 |
| 2452 ETYLACETYLEN, STABILISERAD 2453 ETYLFLUORID (KÖLDMEDIUM R 161) 2F | 2F X X X X 10 10 0,57 c, ra X X VD ]X X 10 30 0,57 ra |
| 2454 METYLFLUORID, (KÖLDMEDIUM R 41) 2F | X X X X 10 300 0,63 ra |
| 2455 METYLNITRIT | 2A TRANSPORT FÖRBJUDEN |
| 2517 1-KLOR-1,1-DIFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 142B) | 2F X X X X 10 10 0,99 ra |
| 2534 METYLKLORSILAN | 2TFC 600 X X X X 5 ra, z |
| 2548 KLORPENTAFLUORID | 2TOC 122 X X 5 13 1,49 a, k |
| 2599 KLORTRIFLUORMETAN OCH TRIFLUORMETAN, AZEOTROP BLANDNING, med ca 60 % klortrifluormetan (KÖLDMEDIUM R 503). | 2A X X X X 10 31 0,12 ra 42 0,17 ra 100 0,64 ra |
| 2601 CYKLOBUTAN | 2F X X X X 10 10 0,63 ra |
| 2602 DIKLORDIFLUORMETAN OCH 1,1- DIFLUORETAN, AZEOTROP BLANDNING med ca 74% diklordifluormetan (KÖLDMEDIUM R 500). | 2A X X X X 10 22 1,01 ra |
| 2676 STIBIN (ANTIMONVÄTE) | 2TF 20 X X 5 200 0,49 k, r, ra |
| 2901 BROMKLORID | 2TOC 290 X X X X 5 10 1,50 a |
| 3057 TRIFLUORACETYLKLORID | 2TC 10 X X X 5 17 1,17 k, ra |
| 3070 ETYLENOXID OCH [ UPPHÄ | 2A X X X X 10 18 1,09 ra |
DIKLORDIFLUORMETAN, BLANDNING, med högst 12,5 % etylenoxid
| 3083 PERKLORYLFLUORID | 2TO 770 X X X X 5 33 1,21 u |
| 3153 PERFLUOR(METYLVINYL)ETER | 2F X X X X 10 20 0,75 ra |
| 3154 PERFLUOR(ETYLVINYL)ETER | 2F X X X X 10 10 0,98 ra |
| 3157 KONDENSERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. | 2O X X X X 10 z |
| 3159 1,1,1,2-TETRAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 134A) | 2A X X X X 10 18 1,05 ra |
| 3160 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. | 2TF ≤ 5000 X X X X 5 ra, z |
| 3161 KONDENSERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S, | 2F X X X X 10 ra, z |
| 3162 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, N.O.S. 2T | ≤ 5000 X X X X 5 z |
| 3163 KONDENSERAD GAS, N.O.S. | 2A X X X X 10 ra, z 609 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200
Tabell 2: Kondenserade och lösta gaser UN- Benämning och beskrivning 3 - - r r - e nr k- l- ll ör ng od /m ko ko t ck gs äm ice fat a) r) and as las trol va ) ry er f kni sif sk ml las ck est
50 fl rf sf ake ter vt lnin åll ac as ry p (år o (ba b T in yl els ring Ga Kon Pr F är Kl LC Gas Sto förh S m förp
| 3220 PENTAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM 2A R 125) | X X X X 10 49 0,95 ra 35 0,87 ra |
| 3252 DIFLUORMETAN 2F (KÖLDMEDIUM GAS R 32) | X X X X 10 48 0,78 ra |
| 3296 HEPTAFLUORPROPAN 2A (KÖLDMEDIUM R 227) | X X X X 10 13 1,21 ra |
| 3297 ETYLENOXID OCH 2A KLORTETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 8,8 % etylenoxid | X X X X 10 10 1,16 ra |
| 3298 ETYLENOXID OCH 2A PENTAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 7,9 % etylenoxid | X X X X 10 26 1,02 ra |
| 3299 ETYLENOXID OCH 2A TETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 5,6 % etylenoxid | X X X X 10 17 1,03 ra |
3300 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, 2TF > 2900 X X X X 5 28 0,73 ra BLANDNING, med över 87 % etylenoxid 3307 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TO ≤ 5000 X X X X 5 z OXIDERANDE, N.O.S. 3308 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TC ≤ 5000 X X X X 5 ra, z FRÄTANDE, N.O.S. 3309 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TFC ≤ 5000 X X X X 5 ra, z BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. 3310 KONDENSERAD GAS, GIFTIG, 2TOC ≤ 5000 X X X X 5 z
VD ]
OXIDERANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 3318 AMMONIAKLÖSNING i vatten, relativ 4TC X X X X 5 b densitet under 0,880 vid 15 °C, med över 50 % ammoniak
| 3337 KÖLDMEDIUM R 404A (pentafluoretan, 2A 1,1,1-trifluoretan och 1,1,1,2tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 44 % pentafluoretan och 52 % 1,1,1-trifluoretan) | X X X X 10 36 0,82 ra |
| 3338 KÖLDMEDIUM R 407A (difluormetan, 2A pentafluormetan och 1,1,1,2tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 20 % difluormetan och 40 % pentafluoretan) | X X X X 10 32 0,94 ra |
| 3339 KÖLDMEDIUM R 407B (difluormetan, 2A pentafluoretan och 1,1,1,2-tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 10 % difluormetan och 70 % pentafluoretan) | X X X X 10 33 0,93 ra |
| 3340 KÖLDMEDIUM R 407C (difluormetan, 2A pentafluoretan och 1,1,1,2-tetrafluoretan, icke-azeotrop blandning med ca 23 % difluormetan och 25 % pentafluoretan) | X X X X 10 30 0,95 ra |
3354 INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, [ UPPHÄ2F X X X X 10 ra, z
N.O.S. 3355 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, 2TF X X X X 5 ra, z BRANDFARLIG, N.O.S. 3374 ACETYLEN, UTAN LÖSNINGSMEDEL 2F X X 5 60 c, p
a)
Ej tillämplig för tryckkärl av kompositmaterial.
b)
För blandningar av gaser med UN-nummer 1965 är högsta tillåtna fyllningsförhållande:
610
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Handelsnamn Handelsnamn Propan Butan Högsta tillåtna fyllningsförhållande (kg/l)
0,50 A 0,49 A01 0,48 A02 0,47 A0
0,46 A1
0,45 B1 0,44 B2 0,43 B 0,42 C
0,440 0,450 0,463 0,474 0,485 0,495 0.505 0,516 0,525
Densitet vid 50 °C (kg/l) c) Betraktas som självantändande (pyrofor). d) Betraktas som giftig. LC50-värdet ännu inte bestämt.
P200 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P200
Tabell 3: Ämnen som inte omfattas av klass 2
UN- Benämning och beskrivning VD ]
- 3 r - nr k- l- ll de ör ng od /m kor t ck gs äm ice sko fat a) r) an ss las trol va ) ry er f kni la sif sk ml la las ck est
50 rf sf ake ter vt lnin åll ac K as sf ry p (år o (ba b T in yl els ring Ga Kon Pr F är m Kl LC Ga Sto förh S förp
1051 VÄTECYANID, STABILISERAD, med 6.1 TF1 40 X X 5 100 0,55 k mindre än 3 % vatten
| 1052 VÄTEFLUORID, VATTENFRI | 8 CT1 966 X X X 5 10 0,84 a, ab, ac |
| 1745 BROMPENTAFLUORID | 5.1 OTC 25 X X X 5 10 b) k, ab, ad |
| 1746 BROMTRIFLUORID | 5.1 OTC 50 X X X 5 10 b) k, ab, ad |
| 1790 FLUORVÄTESYRA med mer än 85 % vätefluorid | 8 CT1 966 X X X 5 10 0,84 ab, ac |
| 2495 JODPENTAFLUORID | 5.1 OTC 120 X X X 5 10 b) k, ab, ad |
a)
Ej tillämplig på kärl av kompositmaterial.
b)
Ett tomt utrymme på 8 volyms-% är föreskriven.
[ UPPHÄ
611
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P201 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P201
Denna förpackningsinstruktion gäller för UN 3167, 3168 och 3169. Följande förpackningar är tillåtna: (1) Gasflaskor och gaskärl som uppfyller av behörig myndighet godkända bestämmelser för tillverkning, provning och fyllning. (2) Följande sammansatta förpackningar, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Ytterförpackningar: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Innerförpackningar: (a) för ej giftiga gaser, lufttätt förslutna innerförpackningar av glas eller metall med en högsta tillåtna volym av 5 liter per kolli, (b) för giftiga gaser, lufttätt förslutna innerförpackningar av glas eller metall med en högsta tillåtna volym av 1 liter per kolli. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III.
P202 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P202
(Tills vidare blank.)
VD ]
[ UPPHÄ
612
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P203 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P203
Denna instruktion gäller för kylda kondenserade gaser i klass 2.
Bestämmelser för slutna kryokärl
(1) De särskilda bestämmelserna i 4.1.6 ska vara uppfyllda. (2) Bestämmelserna i kapitel 6.2 ska vara uppfyllda. (3) Slutna kryokärl ska vara isolerade så att de inte blir täckta med frost. (4) Provtryck Kylda kondenserade gaser ska fyllas i slutna kryokärl med följande lägsta provtryck: (a) För slutna kryokärl med vakuumisolering ska provtrycket vara lägst 1,3 gånger summan av högsta invändiga tryck i det fyllda kärlet, inklusive det invändiga trycket under fyllning och tömning, plus 100 kPa (1 bar), (b) för andra slutna kryokärl ska provtrycket vara lägst 1,3 gånger högsta invändiga tryck i det fyllda kärlet, varvid hänsyn ska tas till det tryck som utvecklas under fyllning och tömning. (5) Fyllnadsgrad För ej brandfarliga, ej giftiga, kylda kondenserade gaser (klassificeringskod 3A och 3O), får volymen av vätskefasen vid fyllningstemperaturen och ett tryck av 100 kPa (1 bar) inte överstiga 98 % av vattenkapaciteten för tryckkärlet. För brandfarliga kylda kondenserade gaser (klassificeringskod 3F) ska fyllnadsgraden ligga under den nivå vid vilken, om innehållet värms upp till en temperatur där ångtrycket är samma som öppningstrycket för tryckavlastningsanordningen, vätskefasens volym når 98 % av vattenkapaciteten vid den temperaturen. (6) Tryckavlastningsanordningar Slutna kryokärl ska vara utrustade med minst en tryckavlastningsanordning. (7) Kompatibilitet Material som används för att säkerställa tätheten hos fogar eller underhåll av förslutningsanordningar ska vara kompatibla med innehållet. Om kärlen är avsedda för transport av oxiderande gaser (klassificeringskod VD ]
3O), får dessa material inte reagera farligt med dessa gaser. (8) Återkommande kontroll Kontrollintervallen mellan de återkommande kontrollerna av tryckavlastningsventiler i enlighet med 6.2.1.6.3 får inte överstiga fem år.
Bestämmelser för öppna kryokärl
Endast följande icke oxiderande kylda kondenserade gaser med klassificeringskod 3A får transporteras i öppna kryokärl: UN 1913, 1951, 1963, 1970, 1977, 2591, 3136 och 3158. Öppna kryokärl ska vara tillverkade så att de uppfyller följande bestämmelser: (1) Kärlen ska vara konstruerade, tillverkade, provade och utrustade så att de motstår alla förhållanden, inklusive utmattning, som de kommer att utsättas för under normal användning och normala transportförhållanden. (2) Volymen får högst vara 450 liter. (3) Kärlet ska ha en dubbelväggig konstruktion, vars utrymme mellan inner- och ytterväggen är lufttomt (vakuumisolerat). Isoleringen ska förhindra att rimfrost bildas på utsidan av kärlet. (4) Konstruktionsmaterialen ska ha lämpliga mekaniska egenskaper vid drifttemperaturen. (5) Material som är i direkt kontakt med farligt gods, får inte angripas eller försvagas av det farliga godset som
[ UPPHÄ
avses att transporteras och får inte ge upphov till någon farlig effekt, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset. (6) Kärl av glas med dubbelväggig konstruktion ska placeras i en ytterförpackning med lämpliga stötdämpande eller absorberande material, vilken motstår tryck och stötar som kan uppkomma vid normala transportförhållanden. (7) Kärlet ska vara konstruerat för att förbli i upprätt läge under transport, t.ex. ha en bas vars mindre horisontella dimension är större än tyngdpunktshöjden av ett fullständigt fyllt kärl, eller vara monterat i kardansk upphängning. (8) Kärlens öppningar ska vara försedda med gasgenomsläppliga anordningar, som förhindrar att vätska stänker ut, och vara så utformade att de förblir på plats under transport.
613
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P203 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts) P203
(9) Öppna kryokärl ska vara försedda med följande märkning, permanent anbringad, t.ex. genom prägling, gravering eller etsning: - tillverkarens namn och adress, - typnummer eller typbeteckning, - serie- eller chargenummer, - UN-nummer och officiell transportbenämning för gaser vilka kärlet är avsett för, - kärlets volym i liter.
P204 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P204
(Borttagen)
P205 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P205
Denna instruktion gäller för UN 3468. (1) Metallhydridlagringssystem ska uppfylla de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.6. (2) Endast tryckkärl med en vattenkapacitet ej överstigande 150 liter och med ett högsta utvecklat tryck ej överstigande 25 MPa omfattas av denna förpackningsinstruktion. (3) Metallhydridlagringssystem som uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.2 om tillverkning och provning av tryckkärl innehållande gas, är tillåtna endast för transport av vätgas. (4) Då tryckkärl av stål eller tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål används, får endast kärl som enligt 6.2.2.9.2 (j) är försedda med märkningen ”H” användas. (5) Metallhydridlagringssystem ska uppfylla driftvillkor, konstruktionskriterier, nominella volymer, typprovningar, provning av partier, rutinprovningar, provtryck, nominella fyllningstryck och bestämmelser om tryckavlastningsanordningar för transportabla metallhydridlagringssystem angivna i ISO 16111:2008 (Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal hydride), och deras VD ]
överensstämmelse och godkännande ska bedömas i enlighet med 6.2.2.5. (6) Metallhydridlagringssystem ska fyllas med vätgas vid ett tryck ej överstigande det nominella fyllningstrycket, vilket anges i de permanenta märkningarna på systemet enligt ISO 16111:2008. (7) Bestämmelserna om återkommande kontroll av metallhydridlagringssystem ska överensstämma med ISO 16111:2008 och genomföras i enlighet med 6.2.2.6 och intervallet mellan återkommande kontroller får vara högst 5 år.
P206 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P206
Denna instruktion gäller för UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505. Om inget annat anges i RID/RID-S, är gasflaskor och tryckfat som uppfyller tillämpliga krav i kapitel 6.2 tillåtna. (1) De allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.6 ska vara uppfyllda. (2) Det längsta tillåtna kontrollintervallet för återkommande kontroll är 5 år. (3) Gasflaskor och tryckfat ska fyllas så att den icke gasformiga fasen vid 50 °C utgör högst 95 % av vätskevolymen och så att de inte är fullständigt fyllda vid 60 °C. Efter fyllning får det invändiga trycket vid 65 °C inte överstiga gasflaskornas och tryckfatens provtryck. Hänsyn ska tas till ångtryck och volymsutvidgning av alla ämnena i gasflaskorna och tryckfaten.
[ UPPHÄ
(4) Minimiprovtrycket för drivgas ska vara i enlighet med P200, men får inte vara lägre än 20 bar.
Tilläggsbestämmelser
Gasflaskor och tryckfat får inte överlämnas för transport när de är kopplade till sprayutrustning såsom en slang med spraymunstycke.
Särbestämmelser för förpackningen
PP89 För UN 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505 får ej återfyllningsbara gasflaskor, oavsett 4.1.6.9 (b), ha en volym i liter som överstiger 1000 liter dividerat med provtrycket utryckt i bar, förutsatt att volymoch tryckrestriktioner i tillverkningsstandarden är i överensstämmelse med ISO 11118:1999, vilken begränsar högsta tillåtna volym till 50 liter.
614
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P207 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P207
Denna förpackningsinstruktion gäller för UN 1950. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (a) Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (b) Styva ytterförpackningar med högsta nettovikt enligt följande: papp: 55 kg annat än papp: 125 kg Bestämmelserna i 4.1.1.3 behöver inte vara uppfyllda. Förpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att förskjutning av aerosolbehållarna och oavsiktlig tömning förhindras under normala transportförhållanden.
Särbestämmelse för förpackningen
PP87 För UN 1950 förbrukade aerosolbehållare som transporteras enligt särbestämmelse 327, ska förpackningarna vara försedda med medel som håller kvar all fri vätska som kan läcka ut under transporten, t.ex. absorberande material. Förpackningen ska vara tillräckligt ventilerad för att förhindra uppkomsten av brandfarlig atmosfär och tryckökning.
RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen
RR6 För UN 1950 får föremål av metall vid transport som komplett last även förpackas enligt följande: Föremålen ska samlas till enheter på brickor och hållas i rätt läge med ett ändamålsenligt plasthölje. Dessa enheter ska staplas och säkras på lämpligt sätt på pallar.
P208 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P208
Denna förpackningsinstruktion gäller för UN 3150 små anordningar med kolvätegas som drivmedel, med VD ]
utsläppsventil, eller UN 3150 refiller med kolvätegas för små anordningar, med utsläppsventil. (1) De särskilda bestämmelserna i 4.1.6 ska uppfyllas då de är tillämpliga. (2) Föremålen ska uppfylla bestämmelserna i det land där de fyllts. (3) Anordningar och refiller ska förpackas i ytterförpackningar enligt 6.1.4, som är provade och godkända enligt kapitel 6.1 för förpackningsgrupp II.
P300 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P300
Denna instruktion gäller för UN 3064. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Sammansatta förpackningar som består av burkar av metall med en volym på högst 1 liter som innerförpackningar och lådor av trä (4C1, 4C2, 4D eller 4F) som ytterförpackning, vilken innehåller högst 5 liter lösning.
Tilläggsbestämmelser
1. Burkar av metall ska vara fullständigt omgivna av absorberande stötdämpande material. 2. Lådor av trä ska invändigt vara fullständigt klädda med ett lämpligt vatten- och nitroglycerintätt material.
[ UPPHÄ
615
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P301 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P301
Denna instruktion gäller för UN 3165. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Ett tryckkärl av aluminium, som består av en cylinder med påsvetsade gavlar. Huvudbehållaren för drivmedlet inuti detta kärl ska bestå av en svetsad aluminiumblåsa med en högsta invändig volym av 46 liter. Ytterkärlet ska ha ett minsta beräkningstryck av 1275 kPa och ett minsta sprängtryck av 2755 kPa. Varje kärl ska täthetsprovas under tillverkningen och före avsändning. Det får inte vara otätt. Den kompletta invändiga enheten ska vara säkert förpackad med ett ej brännbart stötdämpande material, såsom vermiculit, i en kraftig, tätt försluten ytterförpackning av metall som effektivt skyddar all utrustning. Högsta drivmedelsmängd per enhet och kolli uppgår till 42 liter. (2) Tryckkärl av aluminium Huvudbehållaren för drivmedlet inuti detta kärl ska bestå av ett ångtätt svetsat drivmedelsfack med en blåsa av elastomer med en högsta invändig volym av 46 liter. Tryckkärlet ska ha ett minsta beräkningstryck av 2860 kPa och ett minsta sprängtryck av 5170 kPa. Varje kärl ska täthetsprovas under tillverkningen och före avsändning och vara säkert förpackat med ett ej brännbart stötdämpande material, såsom vermiculit, i en kraftig, tätt försluten ytterförpackning av metall som effektivt skyddar all utrustning. Högsta drivmedelsmängd per enhet och kolli uppgår till 42 liter.
P302 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P302
Denna instruktion gäller för UN 3269. Följande sammansatta förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Ytterförpackningar:
VD ]
Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Innerförpackningar: Aktiveringsmedlet (organisk peroxid) ska begränsas till 125 per innerförpackning ml för vätskor och 500 g per innerförpackning för fasta ämnen. Grundprodukten och aktiveringsmedlet ska vara förpackade i skilda innerförpackningar. Komponenterna får placeras i samma ytterförpackning, förutsatt att de inte reagerar farligt med varandra i händelse av läckage. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II eller III i överensstämmelse med de kriterier i klass 3 som tillämpas på grundprodukten.
[ UPPHÄ
616
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P400 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P400
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska vara av stål och genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Under transport ska vätskan befinna sig under ett skikt av inert gas med ett övertryck på minst 20 kPa (0,2 bar). (2) Lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F eller 4G), fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1D eller 1G) eller dunkar (3A1, 3A2, 3B1 eller 3B2), vilka innehåller lufttätt förslutna burkar av metall med innerförpackningar av glas eller metall, med en volym på högst 1 liter vardera och som har skruvförslutning med tätning. Innerförpackningarna ska från alla sidor vara omgivna av ett torrt, absorberande, ej brännbart material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin volym. Ytterförpackningarna får innehålla en högsta nettovikt av 125 kg. (3) Fat av stål, aluminium eller annan metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2), dunkar (3A1, 3A2, 3B1 eller 3B2) eller lådor (4A, 4B eller 4N) med en högsta nettovikt på vardera 150 kg, vilka innehåller lufttätt förslutna burkar av metall, med en volym på högst 4 liter vardera och som har skruvförslutning med tätning. Innerförpackningarna ska från alla sidor vara omgivna av ett torrt, absorberande, ej brännbart material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet. De olika lagren av innerförpackningar ska vara skilda från varandra förutom av det stötdäm–pande materialet även genom fackinredning. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin volym.
Särbestämmelse för förpackningen
PP86 För UN 3392 och 3394 ska luft avlägsnas från ångfasutrymmet med kväve eller på annat sätt.
P401 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P401
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska vara av stål och genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 0,6 MPa (6 bar) (övertryck). Under transport ska vätskan befinna sig under ett skikt av inert gas med ett övertryck på
VD ]
minst 20 kPa (0,2 bar). 2) Sammansatta förpackningar: Ytterförpackningar: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Innerförpackningar: Glas, metall eller plast som har skruvförslutning med högsta volym 1 liter. Varje innerförpackning ska vara omgiven av inert stötdämpande absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet. Den högsta nettovikten per innerförpackning får inte överstiga 30 kg.
RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifik särbestämmelse för förpackningen
RR7 För UN 1183, 1242, 1295 och 2988 ska tryckkärlen dock provas vart femte år.
[ UPPHÄ
617
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P402 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P402
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska vara av stål och genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 0,6 MPa (6 bar) (övertryck). Under transport ska vätskan befinna sig under ett skikt av inert gas med ett övertryck på minst 20 kPa (0,2 bar). (2) Sammansatta förpackningar: Ytterförpackningar: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Innerförpackningar: Glas 10 kg Metall eller plast 15 kg Varje innerförpackning ska vara försedd med skruvförslutning Varje innerförpackning ska vara omgiven av inert stötdämpande absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet. Den högsta nettovikten per innerförpackning får inte överstiga 125 kg. (3) Fat av stål (1A1) med högsta volym 250 liter. (4) Integrerade förpackningar, som består av en plastbehållare i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) med högsta volym 250 liter.
RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen
RR4 För UN 3130 ska öppningar i kärlet vara noggrant förslutna genom två anordningar i serie, varav en ska vara påskruvad eller fäst på likvärdigt sätt.
RR7 För UN 3129 ska tryckkärlen dock provas vart femte år.
VD ]
RR8 För UN 1389, 1391, 1411, 1421, 1928, 3129, 3130, 3148 och 3482 ska tryckkärlen dock provas i en första kontroll och återkommande kontroll med ett minsta provtryck på 1 MPa (10 bar).
P403 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P403
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt
Innerförpackning Ytterförpackningar ar
glas 2 kg Fat plast 15 kg stål (1A1, 1A2) 400 kg metall 20 kg aluminium (1B1, 1B2) 400 kg annan metall (1N1, 1N2) 400 kg Innerförpackningar plast (1H1, 1H2) 400 kg ska vara lufttätt plywood (1D) 400 kg förslutna papp (1G) 400 kg (exempelvis
Lådor
genom tejpning stål (4A) [ UPPHÄ 400 kg
eller aluminium (4B) 400 kg skruvförslutning). annan metall (4N) 400 kg trä (4C1) 250 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 250 kg plywood (4D) 250 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 125 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 250 kg
Dunkar
stål (3A1, 3A2) 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg
618
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P403 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P403
Enkelförpackningar Högsta nettovikt
Fat
stål (1A1, 1A2) 250 kg aluminium (1B1, 1B2) 250 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1, 1N2) 250 kg plast (1H1, 1H2) 250 kg
Dunkar
stål (3A1, 3A2) 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg
Integrerade förpackningar
plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 kg plastkärl i ett fat av, papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1) 75 kg plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) 75 kg Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls
Tilläggsbestämmelse
Förpackningarna ska vara lufttätt förslutna.
Särbestämmelse för förpackningen
PP83 För UN 2813 får vattentäta påsar, som innehåller högst 20 g av ett ämne för värmeutvecklingsändamål, förpackas för transport. Varje vattentät påse ska läggas i en förseglad plastpåse och placeras i en mellanförpackning. En ytterförpackning får innehålla högst 400 g sådant ämne. Vatten, eller annan vätska som kan reagera med det vattenreaktiva ämnet, får inte finnas i förpackningen.
VD ]
P404 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P404
Denna instruktion gäller för pyrofora fasta ämnen (UN 1383, 1854, 1855, 2008, 2441, 2545, 2546, 2846, 2881, 3200, 3391 och 3393). Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Sammansatta förpackningar: Ytterförpackningar: (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F eller 4H2). Innerförpackningar: Förpackningar av metall med en nettovikt på vardera högst 15 kg. Innerförpackningarna ska vara lufttätt förslutna och ha skruvförslutning. (2) Förpackningar av metall: (1A1, 1A2, 1B1, 1N1, 1N2, 3A1, 3A2, 3B1 och 3B2), högsta bruttovikt: 150 kg. (3) Integrerade förpackningar: Plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1), högsta bruttovikt: 150 kg. Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls.
Särbestämmelser för förpackningen
PP86 För UN 3391 och 3393 ska luft avlägsnas från ångfasutrymmet med kväve eller på annat sätt.
[ UPPHÄ
619
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P405 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P405
Denna instruktion gäller för UN 1381. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För UN 1381, FOSFOR, I VATTEN (a) Sammansatta förpackningar: Ytterförpackningar: (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D eller 4F), högsta nettovikt: 75 kg. Innerförpackningar: (i) lufttätt förslutna burkar av metall med en nettovikt av högst 15 kg, eller (ii) innerförpackningar av glas, med en nettovikt på högst 2 kg, som från alla sidor är omgivna av ett torrt, absorberande, ej brännbart material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet, eller (b) fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2), med en nettovikt av högst 400 kg, dunkar (3A1 eller 3B1), med en nettovikt av högst 120 kg. Dessa förpackningar ska kunna klara den i 6.1.5.4 beskrivna täthetsprovningen med provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) För UN 1381 FOSFOR, TORR: (a) i smält form: fat (1A2, 1B2 eller 1N2), med en nettovikt av högst 400 kg, eller (b) i projektiler eller i föremål med fast mantel, när dessa transporteras utan komponenter från klass 1: enligt behörig myndighet fastställd förpackning.
P406 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P406
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Sammansatta förpackningar: Ytterförpackningar: (4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1, 4H2, 1G, 1D, 1H1, 1H2, 3H1 eller 3H2) Innerförpackningar: vattenbeständiga förpackningar. (2) Fat av plast, plywood eller papp: (1H2, 1D eller 1G) eller lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G och 4H2) med vattenbeständig innersäck, innerbeklädnad av plastfolie eller vattenbeständig beläggning. (3) Fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2), fat av plast (1H1 eller 1H2), dunkar av metall (3A1, 3A2, VD ]
3B1 eller 3B2), dunkar av plast (3H1 eller 3H2), plastkärl i fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1), plastkärl i fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1), plastkärl i korg eller låda av stål eller aluminium eller i låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2).
Tilläggsbestämmelser:
1. Förpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att läckage av vatten, alkohol eller medel för att okänsliggöra förhindras. 2. Förpackningarna ska vara tillverkade och förslutna så att explosionsövertryck eller tryckstegring på mer än 300 kPa (3 bar) förhindras.
Särbestämmelser för förpackningen
PP24 För UN 2852, 3364, 3365, 3366, 3367, 3368 och 3369 får mängden ämne inte överstiga 500 g per kolli. PP25 För UN 1347 får mängden ämne inte överstiga 15 kg per kolli. PP26 För UN 1310, 1320, 1321, 1322, 1344, 1347, 1348, 1349, 1517, 2907, 3317 och 3376 ska förpackningarna vara blyfria. PP48 För UN 3474 får metallförpackningar inte användas. PP78 För UN 3370 får mängden ämne inte överstiga 11,5 kg per kolli.
[ UPPHÄ
PP80 För UN 2907 ska förpackningarna uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. Förpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp I får inte användas.
620
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P407 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P407
Denna instruktion gäller för UN 1331, 1944, 1945 och 2254. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Ytterförpackningar: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Innerförpackningar Tändstickor ska förpackas tätt i säkert förslutna innerförpackningar för att förhindra oavsiktlig antändning under normala transportförhållanden. Kollits högsta bruttovikt får inte överstiga 45 kg, med undantag av lådor av papp, vars högsta bruttovikt inte får överstiga 30 kg. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III.
Särbestämmelse för förpackningen
PP27 UN 1331 TÄNDSTICKOR, ”STRIKE ANYWHERE”, får inte förpackas tillsammans med annat farligt gods i samma ytterförpackning, med undantag av säkerhetständstickor eller vaxtändstickor, vilka ska vara förpackade i skilda innerförpackningar. Innerförpackningar får innehålla högst 700 tändstickor, alltändande.
P408 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P408
Denna instruktion gäller för UN 3292. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För celler: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, VD ]
Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2 och 3H2. Det ska finnas tillräckligt med stötdämpande material för att förhindra såväl ömsesidig kontakt mellan cellerna eller mellan celler och ytterförpackningens insidor, som farliga rörelser hos cellerna inne i ytterförpackningen under transport. Förpackningarna ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) Batterier: får transporteras oförpackade eller i skyddsförpackning (t.ex. helt tillslutna skyddsförpackningar eller i spjälkorgar av trä). Polerna får inte belastas med vikten av andra batterier eller av annat med batterierna förpackat material. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3.
Tilläggsbestämmelse:
Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning och isolerade på sådant sätt att kortslutning förhindras.
P409 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P409
Denna instruktion gäller för UN 2956, 3242 och 3251.
[ UPPHÄ
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Fat av papp (1G), som får vara försett med en innerbeklädnad eller beläggning, högsta nettovikt 50 kg. (2) Sammansatta förpackningar: enkel innersäck av plast i en låda av papp (4G), högsta nettovikt 50 kg. (3) Sammansatta förpackningar: innerförpackningar av plast med en högsta nettovikt på vardera 5 kg i en låda av papp (4G) eller ett fat av papp (1G), högsta nettovikt 25 kg.
621
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P410 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P410
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt
Innerförpackningar Ytterförpackningar Förpacknings- Förpackningsgrupp II grupp III
glas 10 kg Fat a) plast 30 kg stål (1A1, 1A2) 400 kg 400 kg metall 40 kg aluminium (1B1, 1B2) 400 kg 400 kg a),b) papper 10 kg annan metall (1N1, 1N2) 400 kg 400 kg a),b) papp 10 kg plast (1H1, 1H2) 400 kg 400 kg plywood (1D) 400 kg 400 kg a) a) papp (1G) 400 kg 400 kg Dessa förpackningar ska vara Lådor dammtäta. stål (4A) 400 kg 400 kg b) aluminium (4B) 400 kg 400 kg Dessa innerförannan metall (4N) 400 kg 400 kg packningar får inte trä (4C1) 400 kg 400 kg användas om ämträ med dammtäta väggar (4C2) 400 kg 400 kg nena kan bli flytande plywood (4D) 400 kg 400 kg under transporten. träfibermaterial (4F) 400 kg 400 kg a) papp (4G) 400 kg 400 kg cellplast (4H1) 60 kg 60 kg styv plast (4H2) 400 kg 400 kg
Dunkar
stål (3A1, 3A2) 120 kg 120 kg aluminium (3B1, 3B2) 120 kg 120 kg plast (3H1, 3H2) 120 kg 120 kg
VD ]
[ UPPHÄ
622
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P410 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P410
Enkelförpackningar
Fat
stål (1A1 eller 1A2) 400 kg 400 kg aluminium (1B1 eller 1B2) 400 kg 400 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1 eller 1N2) 400 kg 400 kg plast (1H1 eller 1H2) 400 kg 400 kg
Dunkar
stål (3A1 eller 3A2) 120 kg 120 kg aluminium (3B1 eller 3B2) 120 kg 120 kg plast (3H1 eller 3H2) 120 kg 120 kg
Lådor
c) stål (4A) 400 kg 400 kg c) aluminium (4B) 400 kg 400 kg c) annan metall (4N) 400 kg 400 kg c) trä (4C1) 400 kg 400 kg c) plywood (4D) 400 kg 400 kg c) träfibermaterial (4F) 400 kg 400 kg c) trä med dammtäta väggar (4C2) 400 kg 400 kg c) papp (4G) 400 kg 400 kg c) styv plast (4H2) Säckar 50 kg 50 kg c),d) Säckar (5H3, 5H4, 5L3, 5M2)
Integrerade förpackningar
plastkärl i ett fat av stål, aluminium, plywood, papp eller plast (6HA1, 400 kg 400 kg 6HB1, 6HD1, 6HG1 eller 6HH1) plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller i en låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 75 kg 75 kg 6HH2) VD ]
glaskärl i ett fat av stål, aluminium, plywood eller papp (6PA1, 6PB1, 6PD1 eller 6PG1) eller i en korg eller låda av stål eller aluminium, i en låda av trä eller papp eller i en flätverkskorg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) eller i en förpackning av cellplast eller styv plast (6PH1 eller 75 kg 75 kg 6PH2) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls c) Dessa förpackningar får inte användas för ämnen som kan bli flytande under transporten. d) Dessa förpackningar får endast användas för ämnen i förpackningsgrupp II, om transporten sker i täckt vagn eller sluten container.
Särbestämmelser för förpackningen
PP39 För UN 1378 krävs en luftningsanordning vid användning av förpackningar av metall. PP40 För UN 1326, 1352, 1358, 1395, 1396, 1436, 1437, 1871, 2805 och 3182 förpackningsgrupp II är säckar inte tillåtna. PP83 För UN 2813 får vattentäta påsar, som innehåller högst 20 g av ett ämne för värmeutvecklingsändamål, förpackas för transport. Varje vattentät påse ska läggas i en förseglad plastpåse och placeras i en mellanförpackning. En ytterförpackning får innehålla högst 400 g sådant
[ UPPHÄ
ämne. Vatten, eller annan vätska som kan reagera med det vattenreaktiva ämnet, får inte finnas i förpackningen.
623
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P411 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P411
Denna instruktion gäller för UN 3270. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2 och 3H2, förutsatt att en explosion på grund av invändig tryckstegring inte kan inträffa. Den högsta nettovikten får inte överstiga 30 kg.
P500 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P500
Denna instruktion gäller för UN 3356. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2 och 3H2. Förpackningarna ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. Generatorer ska transporteras i ett kolli som i fall en generator aktiveras inuti kollit uppfyller följande krav: (a) andra generatorer i kollit får inte aktiveras, (b) förpackningsmaterialet får inte antändas, och (c) temperaturen på kollits utsida får inte överstiga 100 °C.
P501 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P501
Denna instruktion gäller för UN 2015. VD ]
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Sammansatta förpackningar Innerförpackningar Ytterförpackningar
högsta volym högsta nettovikt
(1) Lådor (4A, 4B, 4N 4C1, 4C2, 4D, 4H2) eller fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D) eller dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1, 3H2) med innerförpackningar 5 l 125 kg av glas, plast eller metall (2) Låda av papp (4G) eller fat av papp (1G) med innerförpackningar av plast eller metall, var och en i en säck av plast 2 l 50 kg
Enkelförpackningar Högsta volym
Fat
stål (1A1) 250 l aluminium (1B1) 250 l metall, annan än stål eller aluminium (1N1) 250 l plast (1H1) 250 l
Dunkar [ UPPHÄ
stål (3A1) 60 l aluminium (3B1) 60 l plast (3H1) 60 l
Integrerade förpackningar
plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 l plastkärl i ett fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1) 250 l plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) 60 l glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp, plywood, cellplast eller styv plast (6PA1, 6PB1, 6PG1, 6PD1, 6PH1 eller 6PH2) eller i en korg eller låda av stål eller aluminium, i en låda av trä eller papp eller i en flätverkskorg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) 60 l
624
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Tilläggsbestämmelser
1. Förpackningarnas högsta fyllnadsgrad uppgår till 90 %. 2. Förpackningarna ska vara försedda med luftningsanordning.
P502 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P502
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt
Innerförpackningar Ytterförpackningar
glas 5 l Fat metall 5 l stål (1A1, 1A2) 125 kg plast 5 l aluminium (1B1, 1B2) 125 kg annan metall (1N1, 1N2) 125 kg plywood (1D) 125 kg papp (1G) 125 kg plast (1H1, 1H2) 125 kg
Lådor
stål (4A) 125 kg aluminium (4B) 125 kg annan metall (4N) 125 kg trä (4C1) 125 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 125 kg plywood (4D) 125 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 125 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 125 kg
Enkelförpackningar Högsta volym
VD ]
Fat
stål (1A1) 250 l aluminium (1B1) 250 l plast (1H1) 250 l
Dunkar
stål (3A1) 60 l aluminium (3B1) 60 l plast (3H1) 60 l
Integrerade förpackningar
plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 l plastkärl i ett fat av, papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1) 250 l plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller plastkärl i en låda av trä, plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) 60 l glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp, plywood, cellplast eller styv plast (6PA1, 6PB1, 6PG1, 6PD1, 6PH1 eller 6PH2) eller i en korg eller låda av stål eller aluminium, i en låda av trä eller papp eller i en flätverkskorg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2) 60 l
Särbestämmelse för förpackningen [ UPPHÄ
PP28 För UN 1873 är i sammansatta förpackningar och i integrerade förpackningar endast innerförpackningar av glas och innerkärl av glas tillåtna.
625
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P503 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P503
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Sammansatta förpackningar Högsta nettovikt
Innerförpackningar Ytterförpackningar
glas 5 kg Fat metall 5 kg stål (1A1, 1A2) 125 kg plast 5 kg aluminium (1B1, 1B2) 125 kg annan metall (1N1, 1N2) 125 kg plywood (1D) 125 kg papp (1G) 125 kg plast (1H1, 1H2) 125 kg
Lådor
stål (4A) 125 kg aluminium (4B) 125 kg annan metall 125 kg trä (4C1) 125 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 125 kg plywood (4D) 125 kg träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 40 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 125 kg
Enkelförpackningar
Fat av metall (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1 eller 1N2) med en högsta nettovikt av 250 kg. Fat av papp (1G) eller plywood (1D) med innerbeklädnad och en högsta nettovikt av 200 kg.
P504 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P504
VD ]
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
| Sammansatta förpackningar | Högsta nettovikt |
|---|---|
| (1) Glaskärl med högsta volym 5 liter i ytterförpackning 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. (2) Plastkärl med högsta volym 30 liter i ytterförpackning 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. | 75 kg 75 kg 125 kg |
| (3) Kärl av metall med högsta volym 40 liter i ytterförpackning 1G, 4F eller 4G. | 225 kg |
(4) Kärl av metall med högsta volym 40 liter i ytterförpackning 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D eller 4H2.
[ UPPHÄ
626
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P504 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P504
Enkelförpackningar Högsta volym
Fat
stål, med fast topp (1A1) 250 l stål, med avtagbar topp (1A2) 250 l aluminium, med fast topp (1B1) 250 l aluminium, med avtagbar topp (1B2) 250 l metall, annan än stål eller aluminium, med fast topp (1N1) 250 l metall, annan än stål eller aluminium, med avtagbar topp (1N2) 250 l plast, med fast topp (1H1) 250 l plast, med avtagbar topp (1H2) 250 l
Dunkar
stål, med fast topp (3A1) 60 l stål, med avtagbar topp (3A2) 60 l aluminium, med fast topp (3B1) 60 l aluminium, med avtagbar topp (3B2) 60 l plast, med fast topp (3H1) 60 l plast, med avtagbar topp (3H2) 60 l
Integrerade förpackningar
plastkärl i ett fat av stål eller aluminium (6HA1 eller 6HB1) 250 l plastkärl i ett fat av papp, plast eller plywood (6HG1, 6HH1 eller 6HD1) 120 l plastkärl i en korg eller låda av stål eller aluminium eller i en låda av trä, 60 l plywood, papp eller styv plast (6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2 eller 6HH2) glaskärl i ett fat av stål, aluminium, papp, plywood, cellplast eller styv plast 60 l (6PA1, 6PB1, 6PG1, 6PD1, 6PH1 eller 6PH2) eller i en korg eller låda av stål eller aluminium, i en låda av trä eller papp eller i en flätverkskorg (6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2)
Särbestämmelser för förpackningen
PP10 För UN 2014, 2984 och 3149 ska förpackningarna vara försedda med avluftningsanordning. VD ]
[ UPPHÄ
627
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P520 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P520
Denna instruktion gäller för organiska peroxider i klass 5.2 och självreaktiva ämnen i klass 4.1. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 och de särskilda bestämmelserna i 4.1.7.1 är uppfyllda: Förpackningsmetoderna betecknas OP1 till och med OP8. De för de enskilda, för närvarande klassificerade organiska peroxiderna och självreaktiva ämnena tillämpliga förpackningsmetoderna är förtecknade i 2.2.41.4 och 2.2.52.4. De för varje förpackningsmetod angivna mängderna är de högsta tillåtna mängderna per kolli. Följande förpackningar är tillåtna: (1) sammansatta förpackningar med lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2), fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1G, 1H1, 1H2 och 1D) eller dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2) som ytterförpackning, (2) fat (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1G, 1H1, 1H2 och 1D) eller dunkar (3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2) som enkelförpackningar, (3) integrerade förpackningar med innerkärl av plast (6HA1, 6HA2, 6HB1, 6HB2, 6HC, 6HD1, 6HD2, 6HG1, 6HG2, 6HH1 och 6HH2).
a)
Högsta tillåtna mängd per förpackning/kolli för förpackningsmetoderna OP1-OP8 högsta tillåtna mängd förpackningsmetod
a) a)
OP1 OP2 OP3 OP4 OP5 OP6 OP7 OP8
b) högsta tillåtna vikt (kg) 0,5 0,5/10 5 5/25 25 50 50 400 för fasta ämnen och för sammansatta förpackningar (flytande och fasta ämnen) d) högsta tillåtna innehåll i 0,5 - 5 - 30 60 60 225 c) liter för vätskor a) Om två värden är angivna gäller det första för den högsta tillåtna nettovikten per innerförpackning och det andra för den högsta tillåtna nettovikten för hela kollit. b) 60 kg för dunkar/200 kg för lådor och, för fasta ämnen, 400 kg i sammansatta förpackningar med lådor som VD ]
ytterförpackning (4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2) och med innerförpackningar av plast eller papp med högsta nettovikt 25 kg. c) Viskösa ämnen behandlas som fasta ämnen, om de inte uppfyller kriterierna i definitionen för vätska i 1.2.1. d) 60 liter för dunkar.
Tilläggsbestämmelser
1. Förpackningar av metall inklusive innerförpackningar i sammansatta förpackningar och ytterförpackningar i sammansatta förpackningar eller integrerade förpackningar får endast användas för förpackningsmetoderna OP7 och OP8. 2. I sammansatta förpackningar får glaskärl endast användas som innerförpackningar, varvid högsta tillåtna mängd per kärl uppgår till 0,5 kg för fasta ämnen och 0,5 liter för vätskor. 3. I sammansatta förpackningar får stötdämpande material inte vara lättantändligt. 4. Förpackningar för en organisk peroxid eller ett självreaktivt ämne för vilken en etikett för sekundärfara ”EXPLOSIV” (förlaga 1, se 5.2.2.2.2) krävs, ska också uppfylla bestämmelserna i 4.1.5.10 och 4.1.5.11.
Särbestämmelser för förpackningen
PP21 För vissa självreaktiva ämnen av typ B eller C (UN 3221, 3222, 3223, 3224, 3231, 3232, 3233 och 3234) ska en mindre förpackning än vad som tillåts i förpackningsmetod OP5 eller OP6 användas (se 4.1.7 och 2.2.41.4). PP22 UN 3241 2-BROM-2-NITROPROPAN-1,3-DIOL ska förpackas i överensstämmelse med [ UPPHÄ
förpackningsmetod OP6.
P600 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P600
Denna instruktion gäller för UN 1700, 2016 och 2017. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Ytterförpackningar (1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2), som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II. Föremålen ska förpackas separat och skiljas från varandra genom fackinredning, skiljeväggar, innerförpackningar eller stötdämpande material, för att förhindra oavsiktlig initiering under normala transportförhållanden. Högsta nettovikt: 75 kg.
628
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P601 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P601
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och förpackningarna är lufttätt förslutna: (1) Sammansatta förpackningar med bruttovikt högst 15 kg, bestående av: - en eller flera innerförpackningar av glas med mängd om högst 1 liter vardera, som är fyllda till högst 90 % av sin volym. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska placeras en och en i - kärl av metall, tillsammans med stötdämpande material och absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna av glas, och som ytterligare förpackas i - ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. (2) Sammansatta förpackningar med innerförpackningar av metall, vars volym inte överstiger 5 liter och som är förpackade en och en med absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet, samt inert stötdämpande material i ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2 med en högsta bruttovikt av 75 kg. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin volym. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förmår att förhindra att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. (3) Förpackningar som består av: Ytterförpackningar: Fat av stål eller plast (1A1, 1A2, 1H1 eller 1H2), som provats enligt provningsbestämmelserna i 6.1.5 med en vikt motsvarande det sammansatta kollits vikt, antingen som förpackning avsedd att innehålla innerförpackningar, eller som enkelförpackning för fasta ämnen eller vätskor, och märkt i enlighet med detta. Innerförpackningar: Fat och integrerade förpackningar (1A1, 1B1, 1N1, 1H1 eller 6HA1), som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.1 för enkelförpackningar och uppfyller följande krav: (a) vätsketryckprovningen ska genomföras med ett tryck av minst 300 kPa (3 bar), (b) täthetsprovningarna i samband med konstruktion och tillverkning ska genomföras med ett provtryck av 30 kPa (0,3 bar),
VD ]
(c) de ska vara isolerade från ytterfatet genom användning av ett inert stötdämpande material, vilket omger innerförpackningen på alla sidor, (d) deras volym får inte överstiga 125 liter, (e) förslutningarna ska vara skruvförslutningar, som (i) är fysiskt fixerade genom en anordning, som förmår att förhindra att förslutningen slås av eller lossnar genom slag eller vibrationer under transporten, och (ii) är utrustade med en locktätning, (f) ytter- och innerförpackningarna ska med högst två och ett halvt års intervall genomgå återkommande täthetsprovning enligt (b), (g) den sammansatta förpackningen ska åtminstone vart tredje år genomgå en visuell kontroll, som godtas av behörig myndighet, (h) ytter- och innerförpackningen ska lätt läsbart och varaktigt märkas med: (i) datum (månad, år) för första och senast genomförda återkommande provning och visuell kontroll, (ii) stämpel för den kontrollant, som genomfört provningar och visuella kontroller. (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Tryckkärlen får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordningar. Varje tryckkärl som innehåller en vid inandning giftig vätska med LC50-värde högst 200 ml/m (ppm) ska vara förslutet med en plugg eller en förslutningsventil, som ska uppfylla följande krav: [ UPPHÄ
(a) Varje förslutningsplugg eller förslutningsventil ska vara förbunden direkt med tryckkärlet genom en konisk gänga och vara i stånd att klara tryckkärlets provtryck utan skador eller läckage. (b) Varje förslutningsventil ska vara av packningslös typ med operforerat membran, med undantag för frätande ämnen får ventilen vara av packningstyp med en anordning som gjorts gastät med hjälp av ett tätningslock, fäst med tätning på ventilhuset eller på tryckkärlet, för att förhindra utflöde av ämnen genom eller förbi packningen. (c) Varje utloppsöppning på förslutningsventiler ska tätas med ett skruvlock eller en stabil gängplugg och inert tätningsmaterial. (d) Konstruktionsmaterialen för tryckkärlet, förslutningsventiler, förslutningspluggar, utloppslock, tätningskitt och packningar ska vara kompatibla med varandra och med innehållet. Varje tryckkärl vars godstjocklek på något ställe är mindre än 2,0 mm, och varje tryckkärl, som inte är utrustat med ventilskydd, ska transporteras i en ytterförpackning. Tryckkärl får inte vara försedda med samlingsrör eller vara förbundna med varandra.
629
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P601 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P601
Särbestämmelser för förpackningen
PP82 (Borttagen.)
RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen
RR3 (Borttagen.) RR7 För UN 1251 ska tryckkärlen dock provas vart femte år. RR10 UN 1614 ska, när ämnet är helt absorberat av ett inert poröst material, förpackas i metallkärl med högst 7,5 liters volym, vilka placeras i trälådor på ett sådant sätt att de inte kan komma i kontakt med varandra. Kärlen ska vara fullständigt utfyllda med det porösa materialet, som inte ens vid långvarig användning får sjunka samman och bilda farliga hålrum om kärlet utsätts för vibrationer och temperaturer upp till 50°C.
P602 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P602
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och förpackningarna är lufttätt förslutna: (1) Sammansatta förpackningar med bruttovikt högst 15 kg, bestående av: - en eller flera innerförpackningar av glas med mängd om högst 1 liter vardera, som är fyllda till högst 90 % av sin volym. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förmår att förhindra att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska placeras en och en i - kärl av metall, tillsammans med stötdämpande material och absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna av glas, och som ytterligare förpackas i - ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. (2) Sammansatta förpackningar med innerförpackningar av metall, som är förpackade en och en med absorberande material, i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet, samt inert stötdämpande material i ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, VD ]
4F, 4G eller 4H2 med en högsta bruttovikt av 75 kg. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin volym. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning, som förmår att förhindra att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarnas volym får inte överstiga 5 liter. (3) Fat och integrerade förpackningar (1A1, 1B1, 1N1, 1H1, 6HA1 eller 6HH1), som uppfyller följande krav: (a) vätsketryckprovningen ska genomföras med ett tryck av minst 300 kPa (3 bar), (b) täthetsprovningarna i samband med konstruktion och tillverkning ska genomföras med ett provtryck av 30 kPa (0,3 bar). (c) förslutningarna ska vara skruvförslutningar, som (i) är fysiskt fixerade genom en anordning, som förmår att förhindra att förslutningen slås av eller lossnar genom slag eller vibrationer under transporten, och (ii) är utrustade med en locktätning. (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. De ska genomgå en första kontroll och en vart tionde år återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Tryckkärlen får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordningar. Varje tryckkärl som innehåller en vid inandning giftig vätska med LC50-värde högst 200 ml/m (ppm) ska vara förslutet med en plugg eller en förslutningsventil, som ska uppfylla följande krav: (a) Varje förslutningsplugg eller förslutningsventil ska vara förbunden direkt med tryckkärlet genom en [ UPPHÄ
konisk gänga och vara i stånd att klara tryckkärlets provtryck utan skador eller läckage. (b) Varje förslutningsventil ska vara av packningslös typ med operforerat membran, med undantag av att för frätande ämnen får ventilen vara av packningstyp med en anordning som gjorts gastät med hjälp av ett tätningslock, fäst med tätning på ventilhuset eller på tryckkärlet, för att förhindra utflöde av ämnen genom eller förbi packningen. (c) Varje utloppsöppning på förslutningsventiler ska avtätas med ett skruvlock eller en stabil gängplugg och inert tätningsmaterial. (d) Konstruktionsmaterialen för tryckkärlet, förslutningsventiler, förslutningspluggar, utloppslock, tätningskitt och packningar ska vara kompatibla med varandra och med innehållet. Varje tryckkärl, vars godstjocklek på något ställe är mindre än 2,0 mm, och varje tryckkärl, som inte är utrustat med ventilskydd, ska transporteras i ytterförpackning. Tryckkärl får inte vara försedda med samlingsrör eller vara förbundna med varandra.
630
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P620 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P620
Denna instruktion gäller för UN 2814 och 2900. Följande förpackningar är tillåtna, om de särskilda bestämmelserna i 4.1.8 är uppfyllda: Förpackningar, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.3 och är godkända enligt dessa, och vilka består av: (a) innerförpackningar som består av: (i) ett eller flera täta kärl som primärkärl, (ii) en tät sekundärförpackning, (iii) med undantag för smittförande fasta ämnen, absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet mellan primärkärlen och sekundärförpackningen. Om flera kärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra, så att ömsesidig kontakt är utesluten, (b) en styv ytterförpackning: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Det minsta utvändiga måttet får inte vara mindre än 100 mm.
Tilläggsbestämmelser
1. Innerförpackningar, som innehåller smittförande ämnen, får inte sammanföras med innerförpackningar som innehåller andra slag av gods. Kompletta kollin får placeras i overpack enligt bestämmelserna i 1.2.1 och 5.1.2. En sådan overpack får innehålla torris. 2. Frånsett undantagssändningar, t.ex. vid sändning av hela organ, som kräver en särskild förpackning, gäller följande bestämmelser: (a) Ämnen som försänds vid omgivningstemperatur eller förhöjd temperatur: primärkärlen ska vara av glas, metall eller plast. Effektiva medel för att säkerställa tät förslutning ska finnas, t.ex. genom värmeförsegling, kantförstärkt propp eller metallflänsförslutning. Om skruvlock används ska de förstärkas med effektiva medel, t.ex. med tejp, paraffinförseglingstejp eller för ändamålet tillverkad låssäkring.
VD ]
(b) Ämnen som försänds nedkylda eller frysta: omkring sekundärförpackningen eller alternativt i en overpack med ett eller flera kompletta kollin, vilka är märkta enligt 6.3.3, ska is, torris eller annat kylmedel placeras. För att sekundärförpackningen eller kollina ska förbli säkert i sitt ursprungliga läge, efter att isen smält eller torrisen förångats, ska invändig säkring anordnas. Vid användning av is ska ytterförpackning eller overpack vara täta. Vid användning av torris ska koldioxid kunna avgå från ytterförpackningen eller en overpack. Primärkärlets och sekundärförpackningens funktion får inte påverkas av temperaturen hos det använda köldmedlet. (c) Ämnen som försänds i flytande kväve: primärkärl av plast ska användas, som är beständiga mot mycket låga temperaturer. Sekundärförpackningen ska likaså vara beständig mot mycket låga temperaturer och behöver i de flesta fall vara anpassad till de enskilda primärkärlen. Bestämmelserna för sändning av flytande kväve ska likaså uppfyllas. Primärkärlets och sekundärförpackningens funktion får inte påverkas av temperaturen hos det flytande kvävet. (d) Lyofiliserade ämnen får också transporteras i primärkärl som ska vara hopsmälta ampuller av glas eller med gummiproppar tillslutna kolvar av glas med metalltätningar. 3. Oberoende av den avsedda sändningstemperaturen ska primärkärlet eller sekundärförpackningen kunna motstå ett invändigt tryck, som motsvarar en tryckskillnad på minst 95 kPa, och temperaturer från -40 °C till och med +55 °C utan att läckage uppstår. 4. Annat farligt gods får inte samemballeras med smittförande ämnen i klass 6.2, såvida dess innehåll inte är nödvändigt för att hålla liv i de smittförande ämnena, stabilisera dem eller förhindra nedbrytning av dem eller [ UPPHÄ
för att neutralisera farorna med dem. Farligt gods i klass 3, 8 eller 9 får förpackas i mängder om högst 30 ml i varje primärkärl som innehåller smittförande ämnen. Dessa små mängder av farligt gods i klass 3, 8 eller 9 omfattas inte av några ytterligare bestämmelser i RID/RID-S om de förpackas i enlighet med denna förpackningsinstruktion. 5. Alternativa förpackningar för transport av animalt material får godkännas av behörig myndighet i a) ursprungslandet enligt bestämmelserna i 4.1.8.7. a) Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID, avses behörig myndighet i den första fördragsstaten till RID som berörs av sändningen.
631
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P621 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P621
Denna instruktion gäller för UN 3291. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, utom 4.1.1.15, och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Förutsatt att det finns tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera de vätskor som finns i förpackningen, och förpackningen är i stånd att kvarhålla vätskor: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2 och 3H2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II för fasta ämnen. (2) För kollin som innehåller större mängder vätskor: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2, Integrerade förpackningar: 6HA1, 6HB1, 6HG1, 6HH1, 6HD1, 6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2, 6PA1, 6PB1, 6PG1, 6PD1, 6PH1, 6PH2, 6PA2, 6PB2, 6PC, 6PG2 eller 6PD2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II för vätskor.
Tilläggsbestämmelser
Förpackningar som är avsedda för skarpa eller spetsiga föremål, såsom glasskärvor eller nålar, ska vara punkteringsbeständiga och i stånd att kvarhålla vätskor under provningsbetingelserna i kapitel 6.1.
P650 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P650
Denna instruktion gäller för UN 3373. (1) Förpackningarna ska vara av god kvalitet och tillräckligt motståndskraftiga för att hålla för de stötar och belastningar som kan uppträda under normala transportförhållanden, inklusive omlastning mellan vagnar eller containrar och mellan vagnar eller containrar och förvaringsutrymmen samt förflyttning från pall eller overpack för efterföljande manuell eller mekanisk hantering. Förpackningarna ska vara tillverkade och VD ]
förslutna så att transportfärdiga kollin inte läcker vid normala transportförhållanden på grund av vibrationer, temperaturväxlingar eller ändringar i fuktighet eller tryck. (2) Förpackningen ska bestå av minst tre komponenter: (a) ett primärkärl, (b) en sekundärförpackning, och (c) en ytterförpackning varvid antingen sekundärförpackningen eller ytterförpackningen ska vara styv. (3) Primärkärlen ska förpackas i sekundärförpackningar så att de inte under normala transportförhållanden går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll i sekundärförpackningen. Sekundärförpackningarna ska placeras i ytterförpackningarna med lämpligt stötdämpande material. Läckage av innehåll får inte inverka menligt på det stötdämpande materialets skyddande egenskaper eller på ytterförpackningen. (4) Vid transport ska märkningen nedan placeras på utsidan av ytterförpackningen mot en kontrasterande bakgrund. Den ska vara tydligt synlig och läsbar. Märkningen ska vara i form av en kvadrat ställd på sin spets med måtten minst 50 × 50 mm, linjebredden ska vara minst 2 mm och bokstäver och siffror ska vara minst 6 mm höga.
[ UPPHÄ
UN3373
Bredvid den kvadratformade märkningen ska den officiella transportbenämningen ”BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B” anges på ytterförpackningen med minst 6 mm höga bokstäver. (5) Åtminstone en av ytterförpackningens sidor ska ha ett minimimått på 100 × 100 mm. (6) Det kompletta kollit ska kunna klara fallprovningen i 6.3.5.3 enligt bestämmelserna i 6.3.5.2, med fallhöjden 1,2 m. Efter en sådan fallprovningsserie får inget läckage ske till sekundärförpackningen från primärkärlen. Primärkärlen ska förbli skyddade av det absorberande materialet, om sådant krävs. (7) För vätskor gäller att: (a) Primärkärl ska vara täta. (b) Sekundärförpackningen ska vara tät.
632
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P650 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P650
(7) (c) Om flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra, så att ömsesidig kontakt förhindras. (d) Mellan primärkärlet och sekundärförpackningarna ska absorberande material placeras. Det absorberande materialet ska vara tillräckligt för att ta upp hela den mängd som finns i primärkärlet/en, så att läckage av vätska inte inverkar menligt på det dämpande materialet eller ytterförpackningen. (e) Primärkärlet eller sekundärförpackningen ska kunna motstå ett invändigt tryck på 95 kPa (0,95 bar), utan att läckage uppstår. (8) För fasta ämnen gäller att: (a) Primärkärl ska vara dammtäta. (b) Sekundärförpackningen ska vara dammtät. (c) Om flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra, så att ömsesidig kontakt förhindras. (d) Om det är oklart huruvida det kan finnas resterande vätska i primärkärlet under transporten, ska en för vätskor lämpad förpackning med absorberande material användas. (9) Nedkylda eller frysta prover: is, torris och flytande kväve (a) Då torris eller flytande kväve används för kylning ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. När is används ska den placeras omkring sekundärförpackningarna, i ytterförpackningen eller i en overpack. För att sekundärförpackningen ska förbli säker i sitt ursprungliga läge ska invändig säkring anordnas. Vid användning av is ska ytterförpackning eller overpack vara täta. (b) Primärkärlet och sekundärförpackningen får inte påverkas i sin funktion av temperaturen hos det använda köldmedlet eller av de temperaturer och tryck som kan uppstå om kylningen bortfaller. (10) Om kollin placeras i en overpack ska den i denna förpackningsinstruktion föreskrivna kollimärkningen antingen vara klart synlig eller återges på en overpacks utsida. (11) Smittsamma ämnen, som tillordnats UN 3373 och som förpackats i enlighet med denna förpackningsinstruktion, och kollin, som är märkta i enlighet med denna förpackningsinstruktion, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S. (12) Förpackningstillverkare och efterföljande distributörer ska till avsändaren eller den person som gör i ordning
VD ]
kollit (t.ex. patient) överlämna tydliga instruktioner för fyllning och förslutning av sådana förpackningar för att kollit ska kunna förberedas på rätt sätt inför transport. (13) Annat farligt gods får inte samemballeras med smittförande ämnen i klass 6.2, såvida dess innehåll inte är nödvändigt för att hålla liv i de smittförande ämnena, för att stabilisera dem, för att förhindra nedbrytning av dem eller för att neutralisera riskerna med dem. Farligt gods i klass 3, 8 eller 9 får förpackas i mängder om högst 30 ml i varje primärkärl som innehåller smittförande ämnen. Om dessa små mängder av farligt gods förpackas med smittförande ämnen i överensstämmelse med denna förpackningsinstruktion, behöver övriga bestämmelser i RID/RID-S inte vara uppfyllda. (14) Om ämnen kommit ut och spridits i en vagn eller container får denna användas igen först efter grundlig rengöring och i förekommande fall desinfektion eller avgiftning. Alla andra föremål och gods som transporterats i samma vagn eller container ska kontrolleras med avseende på eventuell förorening.
Tilläggsbestämmelse
Alternativa förpackningar för transport av animalt material får godkännas av behörig myndighet i a) ursprungslandet enligt bestämmelserna i 4.1.8.7. a) Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID, avses behörig myndighet i det första land som är fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
[ UPPHÄ
633
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P800 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P800
Denna instruktion gäller för UN 2803 och 2809. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 är uppfyllda, (2) kolvar eller flaskor av stål med skruvförslutning och en volym av högst 3 liter, eller (3) sammansatta förpackningar, som uppfyller följande bestämmelser: (a) innerförpackningarna ska vara av glas, metall eller styv plast och varje innerförpackning ska vara lämpad för att innehålla vätskor med en högsta nettovikt av 15 kg, (b) innerförpackningarna ska vara förpackade med tillräckligt med stötdämpande material för att förhindra att de går sönder, (c) antingen innerförpackningarna eller ytterförpackningarna ska ha helt täta, punkteringshållfasta och för innehållet ogenomsläppliga innerbeklädnader eller säckar, som fullständigt omsluter innehållet och oavsett läge eller orientering förhindrar läckage från kollit, (d) följande ytterförpackningar och högsta nettovikter är tillåtna:
Ytterförpackningar Högsta nettovikt
Fat
stål (1A1, 1A2) 400 kg metall, annan än stål eller aluminium (1N1, 1N2) 400 kg plast (1H1, 1H2) 400 kg plywood (1D) 400 kg papp (1G) 400 kg
Lådor
stål (4A) 400 kg metall, annan än stål och aluminium (4N) 400 kg trä (4C1) 250 kg trä med dammtäta väggar (4C2) 250 kg plywood (4D) VD ] 250 kg
träfibermaterial (4F) 125 kg papp (4G) 125 kg cellplast (4H1) 60 kg styv plast (4H2) 125 kg
Särbestämmelse för förpackningen
PP41 Om det är nödvändigt att transportera UN 2803 GALLIUM vid låg temperatur för att hålla det i fullständigt fast tillstånd, får de ovan angivna förpackningarna omges av en stadig vattenbeständig ytterförpackning, som innehåller torris eller annat kylmedel. Om kylmedel används ska alla ovan angivna för förpackningen använda material vara kemiskt och fysikaliskt motståndskraftiga mot köldmedlet och slaghållfasta vid det använda köldmedlets låga temperatur. Används torris ska gasformig koldioxid kunna avgå ur ytterförpackningen.
P801 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P801
Denna instruktion gäller för nya och begagnade batterier UN 2794, 2795 och 3028. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, utom 4.1.1.3, och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Styva ytterförpackningar, (2) korgar av trä, [ UPPHÄ
(3) pallar.
Tilläggsbestämmelser
1. Batterierna ska vara skyddade mot kortslutning. 2. Batterier ska på motsvarande sätt staplas i lager, som är åtskilda av ett skikt av oledande material. 3. Batteriernas poler får inte utsättas för vikten av andra ovanpå liggande enheter. 4. Batterierna ska vara förpackade eller säkrade så att oavsiktlig rörelse förhindras. Används stötdämpande material ska detta vara inert.
634
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P801a FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P801a
Denna instruktion gäller för begagnade batterier UN 2794, 2795, 2800 och 3028. Batterilådor av rostfritt stål eller styv plast med volym upp till 1 m är tillåtna under följande villkor: (1) Batterilådor ska vara beständiga mot de frätande ämnen som batterierna innehåller. (2) Under normala transportförhållanden får inga frätande ämnen komma ut ur batterilådorna och inga andra ämnen (t.ex. vatten) komma in i dem. Inga farliga rester av de frätande ämnen batterierna innehåller får häfta vid batterilådorna på utsidan. (3) Batterilådor får inte lastas med batterier ovanför höjden på deras väggar. (4) I batterilådorna får inte finnas batterier med innehåll av ämnen, ej heller annat farligt gods, som kan reagera på ett farligt sätt med varandra. (5) Batterilådorna ska antingen (a) vara täckta, eller (b) transporteras i täckta vagnar, i vagnar med övertäcking eller i slutna eller presenningsförsedda containrar.
P802 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P802
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Sammansatta förpackningar: ytterförpackningar: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2, högsta nettovikt: 75 kg, innerförpackningar: av glas eller plast, högsta volym 10 liter. (2) Sammansatta förpackningar: ytterförpackningar: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2, högsta nettovikt: 125 kg, innerförpackningar: av metall, högsta volym 40 liter. VD ]
(3) Integrerade förpackningar: glaskärl i ett fat av stål, aluminium, plywood eller styv plast (6PA1, 6PB1, 6PD1 eller 6PH2) eller i en korg eller låda av stål eller aluminium, i en låda av trä eller i en flätverkskorg (6PA2, 6PB2, 6PC eller 6PD2), högsta volym: 60 liter. (4) Fat av stål (1A1), med högsta volym 250 liter. (5) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 är uppfyllda.
P803 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P803
Denna instruktion gäller för UN 2028. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) Fat (1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D, 1G), (2) lådor (4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H2). Högsta nettovikt: 75 kg. Föremålen ska vara förpackade ett och ett och skilda från varandra genom fackinredning, skiljeväggar, innerförpackningar eller stötdämpande material, för att förhindra oavsiktlig initiering under normala transportförhållanden.
[ UPPHÄ
P804 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P804
Denna instruktion gäller för UN 1744. Följande förpackningar är tillåtna under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda och förpackningarna är lufttätt förslutna: (1) Sammansatta förpackningar med bruttovikt högst 25 kg, bestående av - en eller flera innerförpackningar av glas med volym högst 1.3 liter vardera, som är fyllda till högst 90 % av sin volym. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. Innerförpackningarna ska placeras en och en i
635
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P804 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (forts.) P804
- kärl av metall eller styv plast, tillsammans med stötdämpande och absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera det totala innehållet i innerförpackningarna av glas, och som ytterligare förpackas i - ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2. (2) Sammansatta förpackningar bestående av innerförpackningar av metall eller polyvinyldifluorid (PVDF) som inte får vara större än 5 l och som är förpackade en och en med absorberande material i tillräcklig mängd för att absorbera hela innehållet och inert stötdämpande material i ytterförpackningar 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D, 1G, 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G eller 4H2, med bruttovikt på högst 75 kg. Innerförpackningarna får fyllas till högst 90 % av sin volym. Förslutningen till varje innerförpackning ska vara fysiskt fixerad genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom stöt eller vibration under transporten. (3) Förpackningar bestående av: Ytterförpackningar: Fat av stål eller plast (1A1, 1A2, 1H1, eller 1H2) som provats enligt provningsbestämmelserna i 6.1.5 med en vikt motsvarande det sammansatta kollits vikt, antingen som förpackning avsedd att innehålla innerförpackningar eller som enkelförpackning avsedd för fasta ämnen eller vätskor, och märkt i enlighet med detta. Innerförpackningar: Fat och integrerade förpackningar (1A1, 1B1, 1N1, 1H1 eller 6HA1) som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.1 för enkelförpackningar och uppfyller följande krav: (a) vätsketryckprovningen ska genomföras med ett tryck av minst 300 kPa (3 bar) (övertryck), (b) täthetsprovningarna i samband med konstruktion och tillverkning ska genomföras med ett provtryck av 30 kPa (0,3 bar), (c) de ska vara isolerade från ytterfatet genom användning av ett inert stötdämpande material, vilket omger innerförpackningen på alla sidor, VD ]
(d) deras volym får inte överstiga 125 l, (e) förslutningarna ska vara skruvförslutningar, som (i) är fysiskt fixerade genom en anordning som förhindrar att förslutningen slås av eller lossnar genom slag eller vibrationer under transporten, och (ii) är utrustade med en locktätning, (f) ytter- och innerförpackningarna ska genomgå återkommande täthetsprovning enligt (b) med högst två och ett halvt års intervall, och (g) ytter- och innerförpackningarna ska märkas läsbart och varaktigt med: (i) datum (månad, år) för första och senast genomförda återkommande provning och kontroll av innerförpackningen, (ii) namnet eller godkänd symbol för den kontrollant som utfört provning och kontroll. (4) Tryckkärl, under förutsättning att de allmänna bestämmelserna i 4.1.3.6 uppfylls. (a) De ska genomgå en första kontroll och vart tionde år en återkommande kontroll med ett tryck på minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). (b) De ska genomgå en återkommande invändig kontroll och täthetsprovning med högst två och ett halvt års intervall. [ UPPHÄ
(c) De får inte vara utrustade med tryckavlastningsanordningar. (d) Varje tryckkärl ska vara förslutet med en förslutningsplugg eller en eller flera förslutningsventiler, som är utrustade med en ytterligare förslutningsanordning. (e) Konstruktionsmaterialen för tryckkärlet, förslutningsventiler, förslutningspluggar, utloppslock, tätningskitt och packningar ska vara kompatibla med varandra och med innehållet.
P900 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P900
(Tills vidare blank.)
636
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P901 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P901
Denna instruktion gäller för UN 3316. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 1N1, 1N2, 1H1, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A1, 3A2, 3B1, 3B2, 3H1 och 3H2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för den förpackningsgrupp, som hela kemi-, reagens- eller första förbandssatsen är tillordnad (se 3.3.1, särbestämmelse 251). Högsta tillåtna mängd farligt gods per ytterförpackning: 10 kg, där vikten av den koldioxid, fast (torris), som används som för kylning får räknas bort.
Tilläggsbestämmelser
Farliga ämnen i kemi-, reagens- eller första förbandssatser ska förpackas i innerförpackningar med volym högst 250 ml eller 250 g och vara skyddade från andra ämnen som kemi-, reagens- eller första förbandssatserna innehåller.
P902 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P902
Denna instruktion gäller för UN 3268.
Förpackade föremål:
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2 och 3H2. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp III. Förpackningarna ska vara konstruerade och tillverkade så att förskjutning av föremålen och oavsiktlig aktivering förhindras under normala transportförhållanden.
VD ]
Oförpackade föremål:
Föremålen får även transporteras oförpackade från tillverkningsstället till monteringsfabriken i särskilt utrustade hanteringsanordningar, vagnar eller containrar.
Tilläggsbestämmelse
Tryckkärl ska uppfylla behörig myndighets bestämmelser för de ämnen som tryckkärlet innehåller.
[ UPPHÄ
637
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P903 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P903
Denna instruktion gäller för UN 3090, 3091, 3480 och 3481. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För celler och batterier: Fat: 1A2, 1B2, 1N2, 1H2, 1D och 1G, Lådor: 4A, 4B, 4N, 4C1, 4C2, 4D, 4F, 4G, 4H1 och 4H2, Dunkar: 3A2, 3B2, 3H2. Celler eller batterier ska förpackas i förpackningar så att cellerna eller batterierna är skyddade mot skador som kan uppkomma genom förflyttning eller placering av cellerna eller batterierna i förpackningen. Förpackningar ska uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. (2) Dessutom för celler eller batterier med en bruttovikt på 12 kg eller mer med ett motståndskraftigt, stöttåligt hölje samt grupper av sådana celler eller batterier: (a) kraftiga ytterförpackningar, (b) i skyddsinneslutningar (t.ex. helt tillslutna skyddsförpackningar eller i spjälkorgar av trä), eller (c) pall eller andra hanteringsanordningar. Celler eller batterier ska vara säkrade mot oavsiktlig rörelse och polerna får inte belastas med vikten av ovanpå staplade element. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. (3) För celler eller batterier förpackade med utrustning: Förpackningar som uppfyller kraven i stycke (1) i denna förpackningsinstruktion, som sedan placeras med utrustningen i en ytterförpackning, eller förpackningar som helt innesluter cellerna eller batterierna, som sedan placeras med utrustningen i en förpackning som uppfyller kraven i stycke (1) i denna förpackningsinstruktion. Utrustningen ska vara säkrad så att den inte kan förskjutas i ytterförpackningen.
VD ]
I denna förpackningsinstruktion avser ”utrustning” en anordning som för dess funktion är beroende av de primära litiumbatterier eller litiumjonbatterier som den är förpackad tillsammans med. (4) För celler eller batterier i utrustning: Kraftiga ytterförpackningar tillverkade av ändamålsenligt material med tillräcklig styrka och lämplig konstruktion i förhållande till förpackningens kapacitet och avsedda användningsområde. De ska vara tillverkade på sådant sätt att oavsiktlig drift under transporten förhindras. Förpackningar behöver inte uppfylla kraven i 4.1.1.3. Stor utrustning får överlämnas för transport oförpackade eller på pall om celler eller batterier får ett likvärdigt skydd av utrustningen som den är inbyggd i. Anordningar såsom RFID-transpondrar (RFID-taggar), klockor och temperaturlogger, som inte kan generera farlig värmeutveckling, får transporteras i avsiktligt aktivt tillstånd i kraftiga ytterförpackningar.
Tilläggsbestämmelse
Celler och batterier ska vara skyddade mot kortslutning.
P903a FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P903a
[ UPPHÄ
Denna instruktion gäller för begagnade celler och batterier UN 3090, 3091, 3480 och 3481. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Förpackningar, som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II. Ej godkända förpackningar är tillåtna, förutsatt att - de uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, utom 4.1.1.3, och 4.1.3, - celler och batterier är förpackade och stuvade så att all kortslutningsrisk undviks, - kollina väger högst 30 kg.
Tilläggsbestämmelse
Batterierna ska vara skyddade mot kortslutning.
638
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
P903b FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P903b
Denna instruktion gäller för begagnade celler och batterier med UN 3090, 3091, 3480 och 3481. Begagnade litiumceller och litiumbatterier med en bruttovikt på högst 500 g vardera som samlats in som avfall , får transporteras åtskilda eller tillsammans med andra begagnade batterier som inte innehåller litium, utan individuellt skydd under följande förutsättningar: (1) I fat 1H2 eller lådor 4H2, som uppfyller provningskraven för fasta ämnen i förpackningsgrupp II. (2) I fat 1A2 eller lådor 4A2, som är försedda med en säck av polyeten och uppfyller provningskraven för fasta ämnen i förpackningsgrupp II. Säcken av polyeten - ska ha en slagseghet på både parallella och vinkelräta ytor om minst 480 g, med avseende på säckens längd, - ska ha en minimitjocklek av 500 µm med specifik elektrisk resistans över 10 Mohm och vattenupptagning under 24 h vid 25 °C under 0,01 %, - ska vara försluten och - får endast användas en gång. (3) I samlingsbehållare av oledande material med bruttovikt under 30 kg, som uppfyller de allmänna bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.5 – 4.1.1.8.
Tilläggsbestämmelser
Det ofyllda utrymmet i förpackningen ska fyllas ut med stötdämpande material. Det stötdämpande materialet behövs inte om förpackningen är fullständigt utrustad med en säck av polyeten och säcken är försluten. Lufttätt förslutna förpackningar ska vara utrustade med en avluftningsanordning enligt 4.1.1.8. Avluftningsanordningen ska vara konstruerad så att ett av gaser orsakat övertryck inte överstiger 10 kPa.
P904 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P904
Denna instruktion gäller för UN 3245. Följande förpackningar är tillåtna: VD ]
(1) Förpackningar som uppfyller bestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4, 4.1.1.8 och 4.1.3, och är så konstruerade att de uppfyller konstruktionsbestämmelserna i 6.1.4. Ytterförpackningar ska användas som är tillverkade av lämpligt material och har tillräcklig hållfasthet med hänsyn till deras volym och avsedda användning. Vid tillämpning av denna förpackningsinstruktion för transport av innerförpackningar till sammansatta förpackningar ska förpackningen vara konstruerad och tillverkad så att oavsiktlig tömning förhindras under normala transportförhållanden. (2) Förpackningar, som inte behöver uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningar i del 6, men som uppfyller följande bestämmelser: (a) Innerförpackning som består av: (i) primärkärl och sekundärförpackning, primärkärlen eller sekundärförpackningarna ska vara täta för vätskor och för fasta ämnen, (ii) för vätskor, absorberande material placerat mellan primärkärlet och sekundärförpackningen. Det absorberande materialet ska vara tillräckligt för att absorbera det totala innehållet i primärkärlen, så att läckage av vätska inverkar menligt på det dämpande materialet eller ytterförpackningen, (iii) om flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra så att ömsesidig kontakt förhindras. (b) En ytterförpackning ska vara tillräcklig motståndskraftig med avseende på sin volym, vikt och avsett användningsområde, och dess minsta utvändiga dimension ska uppgå till minst 100 mm. [ UPPHÄ
Vid transport ska märkningen nedan placeras på utsidan av ytterförpackningen mot en kontrasterande bakgrund. Den ska vara tydligt synlig och läsbar. Märkningen ska vara i form av en kvadrat ställd på sin spets med måtten minst 50 × 50 mm, linjebredden ska vara minst 2 mm och bokstäver och siffror ska vara minst 6 mm höga.
UN 3245
639
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
P904 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (Forts) P904
Tilläggsbestämmelser
Is, torris och flytande kväve Då torris eller flytande kväve används för kylning ska bestämmelserna i 5.5.3 tillämpas. Om is används ska den placeras omkring sekundärförpackningarna, i ytterförpackning eller i overpack. För att sekundärförpackningen ska förbli säker i sitt ursprungliga läge ska invändig säkring anordnas. Vid användning av is ska ytterförpackning eller overpack vara täta.
P905 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P905
Denna instruktion gäller för UN 2990 och 3072. Alla lämpliga förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda, med undantag av att förpackningen inte behöver uppfylla bestämmelserna i del 6. Om livräddningsanordningarna är tillverkade för inbyggnad i styva väderbeständiga yttre skydd (som för räddningsbåtar) eller utgör innehåll i dessa, får de transporteras oförpackade.
Tilläggsbestämmelser
1. Alla farliga ämnen och föremål, som ingår som utrustning i anordningarna, ska skyddas mot oavsiktlig rörelse och dessutom ska: (a) signalpatroner i klass 1 förpackas i innerförpackningar av plast eller papp, (b) ej brandfarliga och ej giftiga gaser ska inneslutas i av behörig myndighet föreskrivna gasflaskor, vilka får vara anslutna med anordningarna, (c) batterier (ackumulatorer) (klass 8) och litiumbatterier (klass 9) vara urkopplade eller elektriskt isolerade och säkrade mot spill av vätska, och (d) små mängder av annat farligt gods (t.ex. klasserna 3, 4.1 och 5.2) förpackas i kraftiga innerförpackningar. 2. Förberedelserna för transport och för förpackning ska innefatta åtgärder för att förhindra oavsiktlig
VD ]
uppblåsning av anordningarna.
P906 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION P906
Denna instruktion gäller för UN 2315, 3151, 3152 och 3432. Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För fasta ämnen och vätskor som innehåller PCB eller polyhalogenerade bifenyler eller terfenyler eller är förorenade med det: förpackningar enligt förpackningsinstruktion P001 respektive P002, (2) för transformatorer, kondensatorer och andra utrustningar: täta förpackningar som är i stånd att utöver utrustningen rymma åtminstone 1,25 gånger volymen av den flytande PCB eller polyhalogenerade bifenyler eller terfenyler dessa innehåller. I förpackningarna ska finnas tillräckligt med absorberande material, för att kunna absorbera minst 1,1 gånger volymen av den vätska som finns i alla apparater. I allmänhet ska transformatorer och kondensatorer transporteras i täta förpackningar av metall, som är i stånd att utöver transformatorer och kondensatorer rymma åtminstone 1,25 gånger volymen av den vätska dessa innehåller. Oavsett ovan angivna bestämmelser får fasta ämnen och vätskor som inte är förpackade enligt förpackningsinstruktion P001 eller P002, samt oförpackade transformatorer och kondensatorer transporteras i transportmedel, som är utrustade med ett tätt kar av metall med en minimihöjd av 800 mm, vilket innehåller absorberande inert [ UPPHÄ
material i tillräcklig mängd för att absorbera åtminstone 1,1 gånger volymen av eventuell fri vätska.
Tilläggsbestämmelse
För tätning av transformatorer och kondensatorer ska lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra läckage under normala transportförhållanden.
640
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
R001 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION R001
Följande förpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Förpackningar av tunnplåt Högsta volym/högsta nettovikt
Förpackningsgrupp Förpackningsgrupp Förpackningsgrupp I II III
av stål, med fast topp (0A1) ej tillåten 40 l/50 kg 40 l/50 kg a) av stål, med avtagbar topp (0A2) ej tillåten 40 l/50 kg 40 l/50 kg a) Ej tillåten för UN 1261 NITROMETAN. Anm 1 Denna instruktion gäller för fasta och flytande ämnen, under förutsättning att förpacknings typen är på motsvarande sätt provad och märkt. Anm 2 För ämnen i klass 3, förpackningsgrupp II, får dessa förpackningar användas endast för sådana ämnen som inte har någon sekundärfara och ett ångtryck av högst 110 kPa vid 50 °C samt för mindre giftiga pesticider i klass 3, förpackningsgrupp II.
4.1.4.2 Instruktioner för användning av IBC-behållare
IBC01 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC01
Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: IBC-behållare av metall (31A, 31B och 31N).
RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifika särbestämmelser för förpackningen
BB1 För UN 3130 ska kärlens öppningar vara väl förslutna med två anordningar i serie, varav en ska vara fastskruvad eller säkrad på likvärdigt sätt.
IBC02 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC02
VD ]
Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) IBC-behållare av metall (31A, 31B och 31N), (2) IBC-behållare av styv plast (31H1 och 31H2), (3) integrerade IBC-behållare (31HZ1).
Särbestämmelse för förpackningen
B5 För UN 1791, 2014, 2984 och 3149 ska IBC-behållare vara försedda med en anordning för ventilation under transporten. Inloppet till ventilationsanordningen ska vid högsta fyllnadsgrad befinna sig i behållarens ångfas under transporten. B7 UN 1222 och 1865 är inte tillåtna i IBC-behållare med volym över 450 liter på grund av explosionsfaran vid transport i stora mängder. B8 Detta ämne får inte transporteras i ren form i IBC-behållare, då det är känt att det har ett ångtryck över 110 kPa vid 50 °C eller över 130 kPa vid 55 °C. B15 För UN 2031 med mer än 55 % salpetersyra, är tillåten användningstid för IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare med styv innerbehållare av plast två år efter tillverkningsdatum.
RID/RID-S- och ADR/ADR-S-specifik särbestämmelse för förpackningen
BB2 För UN 1203 får oberoende av särbestämmelse 534 (se 3.3.1) IBC-behållare användas endast om det [ UPPHÄ
faktiska ångtrycket uppgår till högst 110 kPa vid 50 °C eller högst 130 kPa vid 55 °C.
IBC03 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC03
Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) IBC-behållare av metall (31A, 31B och 31N), (2) IBC-behållare av styv plast (31H1 och 31H2), (3) integrerade IBC-behållare (31HZ1, 31HA2, 31HB2, 31HN2, 31HD2 och 31HH2).
Särbestämmelse för förpackningen
B8 Detta ämne får inte transporteras i ren form i IBC-behållare, då det är känt att det har ett ångtryck över 110 kPa vid 50 °C eller över 130 kPa vid 55 °C.
641
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
IBC04 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC04
Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: IBC-behållare av metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B och 21N).
IBC05 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC05
Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) IBC-behållare av metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B och 21N), (2) IBC-behållare av styv plast (11H1, 11H2, 21H1 och 21H2), (3) integrerade IBC-behållare (11HZ1 och 21HZ1).
IBC06 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC06
Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) IBC-behållare av metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B och 21N), (2) IBC-behållare av styv plast (11H1, 11H2, 21H1 och 21H2), (3) integrerade IBC-behållare (11HZ1, 11HZ2, 21HZ1 och 21HZ2).
Tilläggsbestämmelse
Då fasta ämnen kan bli flytande under transport, se 4.1.3.4.
Särbestämmelser för förpackningen
B12 För UN 2907 ska IBC-behållarna uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II. IBC-behållare som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp I får inte användas.
IBC07 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC07
Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: VD ]
(1) IBC-behållare av metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B och 21N), (2) IBC-behållare av styv plast (11H1, 11H2, 21H1 och 21H2), (3) integrerade IBC-behållare (11HZ1, 11HZ2, 21HZ1 och 21HZ2), (4) IBC-behållare av trä (11C, 11D och 11F).
Tilläggsbestämmelser
1. Då fasta ämnen kan bli flytande under transport, se 4.1.3.4. 2. Innerbeklädnad till IBC-behållare av trä ska vara dammtät.
IBC08 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC08
Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) IBC-behållare av metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B och 21N), (2) IBC-behållare av styv plast (11H1, 11H2, 21H1 och 21H2), (3) integrerade IBC-behållare (11HZ1, 11HZ2, 21HZ1 och 21HZ2), (4) IBC-behållare av papp (11G),
[ UPPHÄ
(5) IBC-behållare av trä (11C, 11D och 11F), (6) flexibla IBC-behållare (13H1, 13H2, 13H3, 13H4, 13H5, 13L1, 13L2, 13L3, 13L4, 13M1 och 13M2).
Tilläggsbestämmelse
Då fasta ämnen kan bli flytande under transport, se 4.1.3.4.
642
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
IBC08 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (FORTS) IBC08
Särbestämmelser för förpackningen
B3 Flexibla IBC-behållare ska vara dammtäta och vattenbeständiga, eller försedda med dammtät och vattenbeständig beklädnad. B4 Flexibla IBC-behållare, IBC-behållare av papp och IBC-behållare av trä ska vara dammtäta och vattenbeständiga, eller försedda med dammtät och vattenbeständig beklädnad. B6 För UN 1363, 1364, 1365, 1386, 1408, 1841, 2211, 2217, 2793 och 3314 behöver IBC-behållare inte uppfylla provningskraven i kapitel 6.5. B13 Anm För UN 1748, 2208, 2880, 3485, 3486 och 3487 är sjötransport i IBC-behållare förbjuden enligt IMDG-koden.
IBC99 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC99
Endast IBC-behållare som har godkänts av behörig myndighet får användas för detta slags gods. Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.
IBC100 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC100
Denna instruktion gäller för UN 0082, 0241, 0331 och 0332. Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda: (1) IBC-behållare av metall (11A, 11B, 11N, 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N), (2) flexibla IBC-behållare (13H2, 13H3, 13H4, 13L2, 13L3, 13L4 och 13M2), (3) IBC-behållare av styv plast (11H1, 11H2, 21H1, 21H2, 31H1 och 31H2), (4) integrerade IBC-behållare (11HZ1, 11HZ2, 21HZ1, 21HZ2, 31HZ1 och 31HZ2).
Tilläggsbestämmelser VD ]
1. IBC-behållare får användas endast för fritt flytande ämnen. 2. Flexibla IBC-behållare får användas endast för fasta ämnen.
Särbestämmelser för förpackningen
B9 För UN 0082 får denna förpackningsinstruktion endast användas då ämnena består av blandningar av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med andra brännbara ämnen, som inte utgör explosiva beståndsdelar. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater eller klorater. IBC-behållare av metall är inte tillåtna. B10 För UN 0241 får denna förpackningsinstruktion endast användas för ämnen, som innehåller vatten som väsentlig beståndsdel och höga halter av ammoniumnitrat eller andra oxiderande ämnen, varav några eller alla befinner sig i lösning. De andra beståndsdelarna får innehålla kolväten eller aluminiumpulver, men inga nitroföreningar såsom trinitrotoluen (TNT). IBC-behållare av metall är inte tillåtna.
[ UPPHÄ
643
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
IBC520 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC520
Denna instruktion gäller för organiska peroxider och självreaktiva ämnen av typ F. Följande IBC-behållare är tillåtna för nedan förtecknade sammansättningar, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.7.2 är uppfyllda. För sammansättningar, som inte är förtecknade nedan, får endast IBC-behållare godkända av behörig myndighet användas (se 4.1.7.2.2).
UN-nr Organisk peroxid Slag av Högsta Kontroll- Nöd- IBC mängd tempe- tempe- (liter/kg) ratur ratur
3109 ORGANISK PEROXID, TYP F, FLYTANDE
| tert-butylhydroperoxid, högst 72 % med vatten | 31A 1250 |
| tert-butylperoxiacetat, högst 32 % i spädmedel typ A | 31A 1250 31HA1 1000 |
| tert-butylperoxibensoat, högst 32 % i spädmedel typ A | 31A 1250 |
| tert-butylperoxi-3,5,5-trimetylhexanoat, högst 37 % i spädmedel typ A | 31A 1250 31HA1 1000 |
| 1,1-di-(tert-butylperoxi)-cyklohexan, högst 37 % i spädmedel typ A | 31A 1250 |
| kumylhydroperoxid, högst 90 % i spädmedel typ A | 31HA1 1250 |
| dibensoylperoxid, högst 42 % som stabil dispersion i vatten 31H1 | 1000 |
| di-tert-butylperoxid, högst 52 % i spädmedel typ A | 31A 1250 31HA1 1000 |
| 1,1-di-(tert-butylperoxi)cyklohexan, högst 42 % i spädmedel typ A | 31H1 1000 VD ] |
| dilauroylperoxid, högst 42 %, stabil dispersion i vatten | 31HA1 1000 |
isopropylkumylhydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A 31HA1 1250 p-mentylhydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A 31HA1 1250 peroxiättiksyra, stabiliserad, högst 17 % 31H1 1500 31HA1 1500 31A 1500 31H2 1500 3110 ORGANISK PEROXID, TYP F, FAST dikumylperoxid 31A 2000 31H1 31HA1
Tilläggsbestämmelser
1. IBC-behållare ska vara försedda med en anordning för avluftning under transporten. Inloppet till ventilationsanordningen ska vid högsta fyllnadsgrad befinna sig i behållarens ångfas under transporten. 2. För att undvika en explosionsartad sprängning av IBC-behållare av metall eller integrerade IBC-behållare
[ UPPHÄ
med hel metallvägg ska ventilationsanordningarna för nödläge vara konstruerade så att alla sönderfallsprodukter och ångor leds bort, vilka utvecklas vid självaccelererande sönderfall eller brandpåverkan under en tidsrymd av minst en timme, beräknat enligt den formel som ges i 4.2.1.13.8 eller i 6.8.4, särbestämmelse TE 12.
644
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
IBC620 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION IBC620
Denna instruktion gäller för UN 3291. Följande IBC-behållare är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1, utom 4.1.1.15, 4.1.2 och 4.1.3 är uppfyllda: Styva, täta IBC-behållare som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II.
Tilläggsbestämmelser
1. Det ska finnas tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera den totala mängd vätskor som finns i IBC-behållaren. 2. IBC-behållaren ska vara i stånd att kvarhålla vätskor. 3. IBC-behållare, som är avsedda för skarpa eller spetsiga föremål, såsom glasskärvor eller nålar, ska vara beständiga mot punktering.
4.1.4.3 Instruktioner för användning av storförpackningar
LP01 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (vätskor) LP01
Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Innerförpackning Storförpackning som Förpacknings- Förpacknings- Förpackningsytterförpackning grupp I grupp II grupp III
glas 10 liter stål (50A) plast 30 liter aluminium (50B) metall 40 liter metall annan än stål eller aluminium (50N) Ej tillåten Ej tillåten Högsta volym: styv plast (50H) 3 m trä (50C) plywood (50D) träfibermaterial (50F) VD ]
styv papp (50G)
LP02 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION (fasta ämnen) LP02
Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda:
Innerförpackning Storförpackning som Förpacknings- Förpacknings- Förpackningsytterförpackning grupp I grupp II grupp III
glas 10 kg stål (50A) b) plast 50 kg aluminium (50B) metall 50 kg metall annan än stål eller a),b) papper 50 kg aluminium (50N) Ej tillåten Ej tillåten Högsta volym: a),b) 3 papp 50 kg styv plast (50H) 3 m c) flexibel plast (51H) trä (50C) plywood (50D) träfibermaterial (50F) styv papp (50G) a) Dessa innerförpackningar får inte användas om ämnena kan bli flytande under transporten.
b) [ UPPHÄ
Dessa innerförpackningar ska vara dammtäta. c) Får användas endast med flexibla innerförpackningar.
Särbestämmelse för förpackningen
L2 För UN 1950 aerosoler ska storförpackningen motsvara provningskraven för förpackningsgrupp III. Storförpackningar för förbrukade aerosolbehållare, som transporteras enligt särbestämmelse 327, ska dessutom förpackas med något material som håller kvar all fri vätska som kan läcka ut under transporten, t.ex. absorberande material. L3 För UN 2208 och 3486 är sjötransport i storförpackningar förbjuden.
LP99 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP99
Endast storförpackningar som har godkänts av behörig myndighet får användas för detta slags gods. Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.
645
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
LP101 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP101
Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackning Mellanförpackning Storförpackning som ytterförpackning
Krävs inte Krävs inte stål (50A) aluminium (50B) metall annan än stål eller aluminium (50N) styv plast (50H) trä (50C) plywood (50D) träfibermaterial (50F) styv papp (50G)
Särbestämmelser för förpackningen
L1 Följande gäller för UN 0006, 0009, 0010, 0015, 0016, 0018, 0019, 0034, 0035, 0038, 0039, 0048, 0056, 0137, 0138, 0168, 0169, 0171, 0181, 0182, 0183, 0186, 0221, 0243, 0244, 0245, 0246, 0254, 0280, 0281, 0286, 0287, 0297, 0299, 0300, 0301, 0303, 0321, 0328, 0329, 0344, 0345, 0346, 0347, 0362, 0363, 0370, 0412, 0424, 0425, 0434, 0435, 0436, 0437, 0438, 0451, 0488 och 0502: Stora och robusta föremål med explosivämne, som normalt är avsedda för militär användning och inte innehåller tändsystem eller vars tändsystem är försedda med minst två effektiva säkringsanordningar, får transporteras oförpackat. Om föremålen innehåller drivladdningar eller drivs av sig själva, ska deras tändsystem skyddas mot sådana belastningar som kan initiera tändsystemen under normala transportförhållanden. Om resultatet av genomförda provningar i provserie 4 på ett oförpackat föremål är negativt, kan föremålet transporteras oförpackat. Sådana oförpackade föremål får fästas på vaggor eller placeras i korgar eller andra lämpliga hanteringsanordningar.
LP102 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP102
VD ]
Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 samt de särskilda bestämmelserna i 4.1.5 är uppfyllda:
Innerförpackning Mellanförpackning Storförpackning som ytterförpackning
Säckar Krävs inte stål (50A) vattenbeständiga aluminium (50B) metall annan än stål eller aluminium (50N) Behållare styv plast (50H) papp trä (50C) metall plywood (50D) plast träfibermaterial (50F) trä styv papp (50G)
Omslag
wellpapp
Hylsor
papp
LP621 [ UPPHÄFÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP621
Denna instruktion gäller för UN 3291. Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: (1) För sjukvårdsavfall, som är förpackat i innerförpackningar: styva, täta storförpackningar, som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.6 för fasta ämnen och uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II, förutsatt att det finns tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera de vätskor som finns i storförpackningen, och storförpackningen är i stånd att kvarhålla vätskor. (2) För kollin som innehåller större mängder vätskor: styva storförpackningar, som motsvarar bestämmelserna i kapitel 6.6 för vätskor och uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp II.
Tilläggsbestämmelse
Storförpackningar, som är avsedda för skarpa eller spetsiga föremål, såsom glasskärvor eller nålar, ska vara punkteringsbeständiga och i stånd att kvarhålla vätskor under provningsbetingelserna i kapitel 6.6.
646
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
LP902 FÖRPACKNINGSINSTRUKTION LP902
Denna instruktion gäller för UN 3268.
Förpackade föremål
Följande storförpackningar är tillåtna, om de allmänna bestämmelserna i 4.1.1 och 4.1.3 är uppfyllda: Storförpackningar som uppfyller provningskraven för förpackningsgrupp III. Förpackningen ska vara konstruerad och tillverkad så att förskjutning av föremålen och oavsiktlig aktivering förhindras under normala transportförhållanden.
Oförpackade föremål
Föremålen får även transporteras oförpackade från tillverkningsstället till monteringsfabriken i särskilt utrustade hanteringsanordningar, vagnar eller containrar.
Tilläggsbestämmelse
Tryckkärl ska uppfylla behörig myndighets bestämmelser för de ämnen som tryckkärlet innehåller.
4.1.4.4 (Borttagen.)
| 4.1.5 | Särskilda förpackningsbestämmelser för gods i klass 1 |
|---|---|
| 4.1.5.1 | De allmänna bestämmelserna i 4.1.1 ska vara uppfyllda. |
| 4.1.5.2 | Alla förpackningar för klass 1 ska vara konstruerade och utförda så att: (a) de explosiva ämnena och föremålen skyddas, läckage av dem förhindras och ingen ökad risk för oönskad antändning uppstår under normala transportförhållanden, inklusive förutsägbara ändringar i temperatur, fuktighet eller tryck, VD ] (b) det kompletta kollit kan hanteras säkert under normala transportförhållanden, (c) kollina klarar belastning genom stapling, som kan förutses under normala transportförhållanden, utan att farorna som följer med de explosiva ämnena och föremålen ökar, förpackningarnas förmåga att innehålla gods inte påverkas eller kollina deformeras så att deras hållfasthet minskar eller att det leder till instabilitet i staplar med sådana kollin. |
| 4.1.5.3 | Alla explosiva ämnen och föremål ska klassificeras i transportfärdigt tillstånd enligt de i 2.2.1 beskrivna metoderna. |
| 4.1.5.4 4.1.5.5 | Gods i klass 1 ska förpackas i överensstämmelse med motsvarande förpackningsinstruktion som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8 och är beskriven i 4.1.4. Om inget annat anges i RID/RID-S ska förpackningar, inklusive IBC-behållare och [ UPPHÄ storförpackningar, överensstämma med tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.5 eller 6.6 och uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningsgrupp II. |
| 4.1.5.6 | Förslutningsanordning till förpackningar för flytande explosivämnen ska ge dubbelt skydd mot läckage. |
| 4.1.5.7 | Förslutningsanordning till fat av metall ska ha lämplig packning. Om förslutningsanordningen har gängor ska inträngning av explosivämnen i gängorna förhindras. 647 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.1.5.8 Vattenlösliga explosiva ämnen ska förpackas i vattenbeständiga förpackningar. Förpackningar till fuktade eller okänsliggjorda ämnen ska vara förslutna så att koncentrationsförändringar under transport förhindras.
4.1.5.9 (Tills vidare blank.)
4.1.5.10 Spik, häftklammer och annan förslutningsanordning av metall utan skyddsöverdrag får inte tränga genom ytterförpackningen, såvida inte de explosiva varorna skyddas effektivt av innerförpackningen mot kontakt med metallen.
4.1.5.11 Innerförpackningar, distansmaterial och stötdämpande material liksom placeringen av explosiva ämnen eller föremål i kollin ska utföras så att de explosiva ämnena och föremålen inte kan spridas i ytterförpackningen under normala transportförhållanden. Metalldelar på föremål med explosivämne får inte komma i kontakt med metallförpackningarna. Explosiva föremål som inte är inneslutna i ett yttre omslag, ska separeras från varandra för att förhindra friktion och stötar. Stötdämpande material, brickor, skiljeväggar i ytter- eller innerförpackningen, formpressade detaljer eller behållare får användas för detta ändamål.
4.1.5.12 Förpackningar ska vara tillverkade av material som är kompatibla med de explosiva ämnen eller föremål som finns i kollit och ogenomsläppliga gentemot dem, på ett sådant sätt att varken växelverkan mellan de explosiva ämnena eller föremålen och materialen i förpackningen eller läckage ur förpackningen orsakar att de explosiva ämnena eller föremålen inverkar på transportsäkerheten eller att riskgrupp eller samhanteringsgrupp förändras.
VD ]
4.1.5.13 Inträngning av explosivämnen i mellanrummen i fogarna på falsade förpackningar av metall ska förhindras.
4.1.5.14 För plastförpackningar får det inte finnas risk för uppkomst eller ansamling av sådana mängder statisk elektricitet, att en urladdning kan förorsaka initiering, antändning eller funktion av de förpackade explosiva ämnena eller föremålen.
4.1.5.15 Stora och robusta explosiva föremål som normalt är avsedda för militär användning och utan eget tändsystem eller vars tändsystem har minst två effektiva säkringsanordningar får transporteras oförpackade. Om dessa föremål innehåller drivladdningar eller är självdrivande ska deras tändsystem skyddas mot störningar som kan uppträda under normala transportförhållanden. Är resultat vid provning av ett oförpackat föremål enligt provserie 4 i testhandboken negativt, kan föremålet transporteras oförpackat. Sådana oförpackade föremål får fästas i vaggor eller placeras i en korg eller annan lämplig hanterings-, lagrings- eller utskjutningsanordning, så att de inte kan lossna under normala transportförhållanden.
[ UPPHÄ
När sådana stora explosiva föremål, inom ramen för kontroll av deras funktionssäkerhet och lämplighet, provats med metoder som uppfyller kraven i RID/RID-S, och föremålen klarat dessa provningar, kan behörig myndighet godkänna att sådana föremål transporteras enligt RID/RID -S.
4.1.5.16 Explosiva ämnen får inte förpackas i inner- eller ytterförpackningar där skillnader i inre eller yttre tryck, beroende på termiska eller andra effekter, skulle kunna orsaka en explosion eller att förpackningen bryts sönder.
4.1.5.17 Om lösa explosivämnen eller explosivämnen i ett föremål som saknar eller endast delvis är försett med hölje kan komma i kontakt med insidan av metallförpackningar
648
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
(1A1, 1A2, 1B1, 1B2, 4A, 4B och behållare av metall), ska metallförpackningen förses med innerbeklädnad eller invändig beläggning (se 4.1.1.2).
4.1.5.18 Förpackningsinstruktion P101 får användas för alla explosiva ämnen och föremål, såvida förpackningen är godkänd av behörig myndighet, oberoende av om förpackningen motsvarar den i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8 tillordnade förpackningsinstruktionen eller inte.
| 4.1.6 | Särskilda förpackningsbestämmelser för gods i klass 2 och för gods i andra klasser som tillordnats förpackningsinstruktion P200 |
|---|---|
| 4.1.6.1 | Detta avsnitt innehåller allmänna bestämmelser för användning av tryckkärl och öppna kryokärl för transport av ämnen i klass 2 och gods i andra klasser som är tillordnade förpackningsinstruktion P200 (t.ex. UN 1051 cyanväte, stabiliserat). Tryckkärl ska vara tillverkade och förslutna så att innehållet inte kan läcka ut under normala transportförhållanden, inklusive vibrationer, temperaturväxlingar och ändringar i fuktighet eller tryck (t.ex. på grund av höjdskillnader). |
| 4.1.6.2 | Delar av tryckkärl eller öppna kryokärl som kommer i direkt kontakt med farligt gods får inte påverkas eller försvagas av sådant farligt gods eller orsaka en farlig reaktion (t.ex. en katalytisk reaktion eller en reaktion med det farliga godset) (se även förteckning över standarder i slutet av detta avsnitt). |
| 4.1.6.3 | Tryckkärl och deras förslutningar samt öppna kryokärl, som ska innehålla gas eller gasblandning, ska väljas enligt bestämmelserna i 6.2.1.2 och bestämmelserna i tillämpliga förpackningsinstruktioner i 4.1.4.1. Detta stycke gäller även tryckkärl som VD ] ingår i MEG-containrar och batterivagnar. |
| 4.1.6.4 | Byte av användning av återfyllningsbara tryckkärl ska innefatta tömnings-, rengörings- och avgasningsåtgärder i den utsträckning som är nödvändig för säker drift (se även förteckning över standarder i slutet av detta avsnitt). Dessutom får ett tryckkärl, som tidigare innehållit ett frätande ämne i klass 8 eller ett ämne i någon annan klass med sekundärfara frätande, inte användas för transport av ett ämne i klass 2, såvida inte den angivna kontrollen i 6.2.1.6 respektive 6.2.3.5 har utförts. |
| 4.1.6.5 | Före fyllning ska förpackaren genomföra en kontroll av tryckkärlet eller det öppna kryokärlet och försäkra sig om att kärlet är godkänt för ämnet och, avseende en kemikalie under tryck, för drivgasen, som ska transporteras och att bestämmelserna är uppfyllda. Avstängningsventiler ska stängas efter fyllning och förbli stängda under transporten. Avsändaren ska verifiera att förslutningar och utrustning inte läcker. Anm Avstängningsventiler som monterats på individuella gasflaskor i [ UPPHÄ gasflaskpaket får vara öppna under transport, såvida inte ämnet som transporteras omfattas av särbestämmelsen för förpackning ”k” eller ”q” i förpackningsinstruktion P200. |
| 4.1.6.6 | Tryckkärl och öppna kryokärl ska fyllas under de arbetstryck, fyllningsförhållanden och bestämmelser som anges i den förpackningsinstruktion som gäller för ämnet som fylls. Reaktiva gaser och gasblandningar ska fyllas till ett tryck som innebär att tryckkärlets arbetstryck inte överskrids om gasen genomgår fullständigt sönderfall. Gasflaskpaket får inte fyllas med ett tryck som överstiger det lägsta arbetstrycket för någon gasflaska i paketet. |
| 4.1.6.7 | Tryckkärl och deras förslutningar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning angivna i kapitel 6.2. Om ytterförpackningar är 649 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
föreskrivna, ska tryckkärlen och de öppna kryokärlen förpackas säkert och stadigt i dem. Om inget annat föreskrivs i de enskilda förpackningsinstruktionerna, får en eller flera innerförpackningar placeras i en ytterförpackning.
4.1.6.8 Ventilerna ska konstrueras och tillverkas så att de i sig har förmåga att motstå skador utan att innehållet läcker ut, eller så ska de vara skyddade genom en eller flera av följande metoder mot skador som kan förorsaka att tryckkärlets innehåll oavsiktligt läcker ut (se även förteckning över standarder i slutet av detta avsnitt):
(a) ventilerna är placerade inuti tryckkärlets hals och skyddas av en påskruvad plugg eller en skyddskåpa,
(b) ventilerna är skyddade med skyddskåpor. Skyddskåporna ska vara försedda med avluftningshål med tillräckligt tvärsnitt, så att gaserna kan försvinna om ventilerna blir otäta,
(c) ventilerna är skyddade av en krage eller andra skyddsåtgärder,
(d) tryckkärlen transporteras i skyddsramar (t.ex. gasflaskor i paket), eller
(e) tryckkärlen transporteras i skyddslådor. För UN-tryckkärl ska den transportfärdiga förpackningen vara i stånd att klara den i 6.1.5.3 angivna fallprovningen med provningskraven för förpackningsgrupp I.
4.1.6.9 Ej återfyllningsbara tryckkärl:
VD ]
(a) ska transporteras i en ytterförpackning, såsom en låda, korg eller brickor med sträck- eller krympfilm,
(b) ska om de fyllts med brandfarlig eller giftig gas ha en volym på högst 1,25 liter,
(c) får inte användas för giftiga gaser med LC50-värde 200 ml/m och lägre,
(d) får inte repareras efter att ha tagits i bruk.
4.1.6.10 Återfyllningsbara tryckkärl, med undantag av kryokärl, ska genomgå återkommande kontroll i enlighet med bestämmelserna i 6.2.1.6 eller 6.2.3.5.1 för icke UN-tryckkärl och tillämplig förpackningsinstruktion P200, P205 eller P206. Tryckavlastningsventiler för slutna kryokärl omfattas av återkommande kontroll enligt bestämmelserna i 6.2.1.6.3 och förpackningsinstruktion P203. Tryckkärl får inte fyllas om tidpunkten för nästa återkommande kontroll har passerat, men de får efter det att det fastställda intervallet löpt ut transporteras för att föras till kontroll eller
[ UPPHÄ
bortskaffande, inklusive alla mellanliggande transporter.
4.1.6.11 Reparationer ska utföras i överensstämmelse med bestämmelserna för tillverkning och provning i tillämpliga konstruktions- och tillverkningsstandarder och är tillåtna endast om detta anges i motsvarande standarder för återkommande kontroll, som förtecknats i kapitel 6.2. Tryckkärl, med undantag av yttre manteln på slutna kryokärl, får inte genomgå reparation av nedanstående brister:
(a) sprickor eller andra fel i svetsfogar,
(b) sprickor i kärlväggen,
(c) otätheter eller materialfel i väggen, överdelen eller botten av kärlen.
650
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.1.6.12 Tryckkärl får inte överlämnas för fyllning: (a) om de är så kraftigt skadade att tryckkärlets eller dess driftutrustnings fullgoda skick kan påverkas, (b) om inte tryckkärlet och dess driftutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl, (c) om föreskriven märkning för godkännande, återkommande kontroll och fyllning inte är läslig. 4.1.6.13 Fyllda tryckkärl får inte överlämnas för transport: (a) om de är otäta, (b) om de är så kraftigt skadade att tryckkärlets eller dess driftutrustnings fullgoda skick kan påverkas, (c) om inte tryckkärlet och dess driftutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl, (d) om föreskriven märkning för godkännande, återkommande kontroll och fyllning inte är läslig. 4.1.6.14 På allmän begäran av behörig myndighet ska ägare förse myndigheten med all VD ]
nödvändig information för att visa tryckkärlens överensstämmelse, på ett språk som enkelt kan förstås av behörig myndighet. Ägare ska, på begäran av myndigheten, samarbeta med den angående alla åtgärder som vidtas för att eliminera brister i överensstämmelsen hos de tryckkärl de äger. 4.1.6.15 För UN-tryckkärl ska nedan angivna ISO-standarder tillämpas. För andra tryckkärl anses bestämmelserna i 4.1.6 som uppfyllda om relevanta nedanstående standarder tillämpas:
Tillämpligt på Referens Titel på dokumentet delavsnitt
| 4.1.6.2 4.1.6.4 | ISO 11114-1:1997 Gasflaskor – Kompatibilitet mellan material i gasflaska respektive ventil med gasinnehåll – Del 1: Metalliska material ISO 11114-2:2000 Gasflaskor – Kompatibilitet mellan material i gasflaska respektive i ventil med gasinnehåll – Del 2: Icke-metalliska material [ UPPHÄISO 11621:1997 Gasflaskor – Procedurer för byte av gasslag Anm EN-versionen av denna ISO-standard uppfyller bestämmelserna och får också användas. |
| 4.1.6.8 Ventiler med inbyggt | Bilaga A till Gasflaskor – Gasflaskventiler – Specifikationer och ISO 10297:2006 typprovning |
| skydd | Anm EN-versionen av denna ISO-standard uppfyller bestämmelserna och får också användas. EN 13152:2001 Specifikation och provning av ventiler för gasolflaskor – +A1:2003 Självstängande EN 13153:2001 Specifikation och provning av ventiler för gasolflaskor – +A1:2003 Manuellt styrda |
| 4.1.6.8 (b) och (c) | Endera ISO Gas cylinders – Valve protection caps and valve guards for 11117:1998 eller industrial and medical gas cylinders – Design, construction ISO 11117:2008 651 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
+Cor 1:2009 and tests EN 962:1996 Gasflaskor – Ventilskyddskåpor och ventilkåpor för +A2:2000 industriella och medicinska gasflaskor – Beräkning, konstruktion och provning ISO 16111:2008 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal hydride
| 4.1.7 | Särskilda förpackningsbestämmelser för organiska peroxider i klass 5.2 och självreaktiva ämnen i klass 4.1 |
|---|---|
| 4.1.7.0.1 | För organiska peroxider ska alla kärl vara ”effektivt förslutna”. Om ett avsevärt invändigt tryck kan uppstå i ett kolli på grund av gasutveckling, får en luftningsanordning anbringas, förutsatt att den utströmmande gasen inte innebär någon fara, i annat fall ska fyllningsförhållandet begränsas. Luftningsanordningar ska vara konstruerade så att inget flytande ämne kan komma ut då kollit är i upprätt läge och att inträngning av föroreningar förhindras. Eventuell ytterförpackning ska vara konstruerad så att den inte inverkar på luftningsanordningens funktion. |
| 4.1.7.1 | Användning av förpackningar (utom IBC-behållare) |
| 4.1.7.1.1 | Förpackningar för organiska peroxider och självreaktiva ämnen ska överensstämma med bestämmelserna i kapitel 6.1 och uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningsgrupp II. |
| 4.1.7.1.2 | Förpackningsmetoderna för organiska peroxider och självreaktiva ämnen är angivna i förpackningsinstruktion P520 och betecknas OP1 till OP8. De för varje VD ] förpackningsmetod angivna mängderna representerar de högsta tillåtna mängderna per kolli. |
| 4.1.7.1.3 | För alla redan klassificerade organiska peroxider och självreaktiva ämnen är tillämpliga förpackningsmetoder förtecknade i tabellerna i 2.2.41.4 och 2.2.52.4. |
| 4.1.7.1.4 | För nya organiska peroxider, nya självreaktiva ämnen eller nya beredningar av redan klassificerade organiska peroxider eller av redan klassificerade självreaktiva ämnen ska lämplig förpackningsmetod bestämmas enligt följande: (a) ORGANISK PEROXID TYP B eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP B: Förpackningsmetod OP5 ska tillämpas om den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) uppfyller kriterierna i testhandboken stycke 20.4.3 (b) (respektive 20.4.2 (b)) i en godkänd förpackning enligt förpackningsmetoden i fråga. Kan den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) endast [ UPPHÄ uppfylla dessa kriterier i en mindre förpackning än den som tillåts i förpackningsmetod OP5 (dvs. i en av de i OP1-OP4 förtecknade förpackningarna) ska motsvarande förpackningsmetod med det lägre OP-numret tillämpas. (b) ORGANISK PEROXID TYP C eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP C: Förpackningsmetod OP6 ska tillämpas om den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) uppfyller kriterierna i testhandboken stycke 20.4.3 (c) (respektive 20.4.2 (c)) i en godkänd förpackning enligt förpackningsmetoden i fråga. Kan den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) endast uppfylla dessa kriterier i en mindre förpackning än den som tillåts i |
652
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
förpackningsmetod OP6 ska motsvarande förpackningsmetod med det lägre OPnumret tillämpas.
(c) ORGANISK PEROXID TYP D eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP D:
För denna typ av organisk peroxid eller självreaktivt ämne ska förpackningsmetod OP7 tillämpas.
(d) ORGANISK PEROXID TYP E eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP E:
För denna typ av organisk peroxid eller självreaktivt ämne ska förpackningsmetod OP8 tillämpas.
(e) ORGANISK PEROXID TYP F eller SJÄLVREAKTIVT ÄMNE TYP F:
För denna typ av organisk peroxid eller självreaktivt ämne ska förpackningsmetod OP8 tillämpas.
4.1.7.2 Användning av IBC-behållare
4.1.7.2.1 Alla redan klassificerade organiska peroxider, som är angivna i förpackningsinstruktion IBC 520 får transporteras i IBC-behållare enligt denna förpackningsinstruktion. IBC-behållare ska överensstämma med bestämmelserna i kapitel 6.5 och uppfylla provningsbestämmelserna för förpackningsgrupp II. 4.1.7.2.2 Andra organiska peroxider och självreaktiva ämnen av typ F får transporteras i IBC-VD ]
behållare under villkor fastställda av behörig myndighet i ursprungslandet, om den behöriga myndigheten på grundval av provningar verifierar att en sådan transport kan genomföras på ett säkert sätt. Provningarna ska visa följande:
(a) bekräftelse av att den organiska peroxiden (eller det självreaktiva ämnet) motsvarar principerna för klassificering i testhandboken stycke 20.4.3 (f) (respektive 20.4.2 (f)), med alternativet box F i figur 20.1 (b) i handboken,
(b) bekräftelse av kompatibiliteten med alla material som normalt kan komma i kontakt med ämnet under transporten,
(c) (Tills vidare blank),
(d) om så krävs dimensionering av tryckavlastningsanordningar och avlastningsanordningar för nödläge, och (e) fastställande av eventuellt erforderliga särbestämmelser, som är nödvändiga för [ UPPHÄ
säker transport av ämnet.
Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID, så ska dessa villkor godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av transporten.
4.1.7.2.3 Självaccelererande sönderfall och brandpåverkan ska beaktas som nödlägen. För att undvika explosionsartad sprängning av IBC-behållare av metall eller integrerade IBCbehållare med metallhölje ska anordningar för tryckavlastning i nödläge vara konstruerade så att alla sönderfallsprodukter och ångor leds bort, vilka utvecklas vid självaccelererande sönderfall eller brandpåverkan under en tid av minst en timme, beräknade enligt den i 4.2.1.13.8 angivna formeln.
653
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
| 4.1.8 | Särskilda förpackningsbestämmelser för smittförande ämnen i klass 6.2 |
|---|---|
| 4.1.8.1 | Avsändaren av smittförande ämnen ska säkerställa, att kollina är förberedda så att de når sin bestämmelseort i gott skick och inte utgör någon fara för personer eller djur under transporten. |
| 4.1.8.2 | Definitionerna i 1.2.1 och de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 - 4.1.1.17, med undantag av 4.1.1.3, 4.1.1.9 - 4.1.1.12 och 4.1.1.15, gäller för kollin med smittförande ämnen. Flytande ämnen får endast fyllas i förpackningar, som är tillräckligt hållfasta mot sådant invändigt tryck som kan utvecklas under normala transportförhållanden. |
| 4.1.8.3 | En detaljerad innehållsförteckning ska finnas mellan sekundärförpackningen och ytterförpackningen. Om de smittförande ämnen som ska transporteras inte är kända, men det finns misstanke om att de motsvarar kriterierna för att ingå i kategori A, ska texten ”Misstanke om smittförande ämne i kategori A” anges inom parentes efter den officiella transportbenämningen i dokumentet i ytterförpackningen. |
| 4.1.8.4 | Innan en tömd förpackning skickas tillbaka till avsändaren eller skickas till en annan mottagare ska den desinficeras eller steriliseras för att utesluta alla risker. Etiketter och märkningar som visar att förpackningen har innehållet smittförande ämnen ska tas bort eller göras oläslig. |
| 4.1.8.5 | Så länge likvärdiga prestanda bibehålls får följande varianter av primärkärl placeras i en sekundärförpackning, utan ytterligare provning av det kompletta kollit: VD ] (a) Primärkärl av motsvarande eller mindre storlek än de provade primärkärlen, får användas under förutsättning att: (i) primärkärlen är av liknande utförande som det provade primärkärlet (exempelvis formen: runda, rektangulära), (ii) materialet i primärkärlen (t.ex. glas, plast, metall) uppvisar samma eller högre hållfasthet mot stötar och staplingskrafter jämfört med det provade primärkärlet, (iii) primärkärlen har likadana eller mindre öppningar och förslutningen är utformad på liknande sätt (t.ex. skruvlock, propp), (iv) ytterligare stötdämpande material används i tillräcklig mängd för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning av primärkärlen, [ UPPHÄ (v) primärkärlen är orienterade på samma sätt i sekundärförpackningen som i det provade kollit. (b) Ett mindre antal provade primärkärl eller andra typer av primärkärl enligt (a) får användas under förutsättning att tillräckligt med stötdämpande material tillsätts för att fylla ut hålrum och förhindra nämnvärd förskjutning hos primärkärlen. |
| 4.1.8.6 | Delavsnitten 4.1.8.1 - 4.1.8.5 gäller endast för smittförande ämnen i kategori A (UN 2814 och 2900). De gäller inte för UN 3373 BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B (se 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P650), eller för UN 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. eller (BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. eller FÖRESKRIFTSENLIGT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. |
654
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.1.8.7 För transport av animalt material får förpackningar eller IBC-behållare som inte är uttryckligen tillåtna i tillämpliga förpackningsinstruktioner inte användas för transport av ett ämne eller föremål, såvida inte behörig myndighet i ursprungslandet särskilt har godkänt det och att följande förutsättningar är uppfyllda:
(a) Den alternativa förpackningen överensstämmer med de allmänna bestämmelserna i denna del.
(b) Den alternativa förpackningen uppfyller bestämmelserna i del 6, om förpackningsinstruktionen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8 anger det.
(c) Behörig myndighet i ursprungslandet avgör om den alternativa förpackningen ger minst samma säkerhetsnivå som om ämnet hade förpackats enligt en metod, som finns angiven i den särskilda förpackningsinstruktionen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8.
(d) Med varje sändning ska en kopia av behörig myndighets godkännande bifogas, eller så ska godsdeklarationen innehålla uppgift om att förpackningen är godkänd av behörig myndighet.
| 4.1.9 | Särskilda förpackningsbestämmelser för klass 7 |
|---|---|
| 4.1.9.1 | Allmänt |
| 4.1.9.1.1 | Radioaktiva ämnen, förpackningar och kollin ska uppfylla bestämmelserna i kapitel 6.4. Mängden av radioaktiva ämnen i ett kolli får inte överstiga de angivna VD ] begränsningarna i 2.2.7.2.2, 2.2.7.2.4.1, 2.2.7.2.4.4, 2.2.7.2.4.5, 2.2.7.2.4.6, särbestämmelse 336 i kapitel 3.3 och 4.1.9.3. De typer av kollin för radioaktiva ämnen som omfattas av RID/RID-S är följande: (a) undantaget kolli (se 1.7.1.5), (b) industrikolli av typ 1 (typ IP-1), (c) industrikolli av typ 2 (typ IP-2), (d) industrikolli av typ 3 (typ IP-3), (e) kolli av typ A, (f) kolli av typ B(U), [ UPPHÄ (g) kolli av typ B(M), (h) kolli av typ C. Kollin som innehåller fissila ämnen eller uranhexafluorid omfattas av ytterligare bestämmelser. |
Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID, avses behörig myndighet i det första land som är fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
655
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.1.9.1.2 Löst vidhäftande kontamination på utsidan av ett kolli ska vara så låg som det är praktiskt möjligt och får under rutinmässiga transportförhållanden inte överstiga följande gränsvärden:
(a) 4 Bq/cm för beta- och gammastrålare samt för alfastrålare med låg radiotoxicitet,
(b) 0,4 Bq/cm för alla andra alfastrålare.
Dessa gränsvärden är tillämpbara, som medelvärde över varje area av 300 cm av varje del av ytan.
4.1.9.1.3 Ett kolli, med undantag av undantaget kolli, får inte innehålla några andra föremål än sådana som är nödvändiga för användningen av det radioaktiva ämnet. Växelverkan mellan dessa föremål och kollit i fråga får under de för kollikonstruktionen tillämpliga transportförhållandena inte reducera kollits säkerhet.
4.1.9.1.4 Såvida inget annat föreskrivs i 7.5.11, särbestämmelse CW33, får nivån från löst vidhäftande kontamination på utsidan och insidan av overpack, containrar, tankar, IBC-behållare och vagnar inte överstiga de i 4.1.9.1.2 angivna gränsvärdena.
4.1.9.1.5 För radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper ska kollikonstruktionen ta hänsyn till dessa egenskaper. Radioaktiva ämnen med sekundärfara , förpackade i kollin vilka inte behöver vara godkända av behörig myndighet, ska transporteras i förpackningar, IBC-behållare, tankar eller bulkcontainrar som fullständigt uppfyller bestämmelserna i tillämpligt kapitel i del 6 samt de för denna sekundärfara tillämpliga bestämmelserna i kapitel 4.1, 4.2 eller 4.3. VD ]
4.1.9.1.6 Före den första transporten av ett kolli ska följande bestämmelser uppfyllas:
(a) Om inneslutningssystemets kalkyltryck överstiger 35 kPa (övertryck), ska det kontrolleras att inneslutningssystemet för varje kolli överensstämmer med de godkända konstruktionskraven beträffande systemets förmåga att bibehålla sin täthet under detta tryck.
(b) För varje kolli av typ B(U), typ B(M) och typ C samt för varje kolli som innehåller fissilt ämne ska det kontrolleras att dess strålskärm och inneslutningssystem och, om så krävs, dess värmeledningsförmåga och begränsande system ligger inom de gränser som är tillämpliga eller specificerade för den godkända konstruktionen.
(c) För kollin innehållande fissilt ämne, där neutronabsorbatorer uttryckligen är medtagna som beståndsdelar i kollit för att uppfylla bestämmelserna i 6.4.11.1, ska kontroll utföras för att konstatera närvaron och fördelningen av dessa [ UPPHÄ
neutronabsorbatorer.
4.1.9.1.7 Före varje transport av ett kolli ska följande bestämmelser uppfyllas:
(a) För varje kolli ska det kontrolleras att alla krav i tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S är uppfyllda.
(b) Det ska kontrolleras att lyftdon som inte uppfyller bestämmelserna i 6.4.2.2 har monterats bort eller på annat sätt gjorts obrukbara för att lyfta kollit enligt 6.4.2.3.
(c) För varje kolli där ett godkännande av behörig myndighet krävs, ska det kontrolleras så att alla angivna krav i godkännandecertifikaten är uppfyllda.
656
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
(d) Varje kolli av typ B(U), typ B(M) och typ C ska förvaras intill dess jämviktstillstånd har uppnåtts i tillräcklig omfattning för att verifiera överensstämmelse med temperatur- och tryckbestämmelserna, såvida inte undantag från dessa krav har fått unilateralt godkännande.
(e) Varje kolli av typ B(U), typ B(M) och typ C ska kontrolleras genom besiktning eller lämplig provning så att alla förslutningar, ventiler eller andra öppningar i inneslutningssystemet, genom vilka det radioaktiva innehållet skulle kunna komma ut, är ordenligt förslutna och i förekommande fall förseglade på det sätt som gjordes för att visa överensstämmelse med bestämmelserna i 6.4.8.8 och 6.4.10.3.
(f) Varje radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska kontrolleras så att alla krav som angetts i godkännandecertifikatet och tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S är uppfyllda.
(g) För kollin som innehåller fissila ämnen ska den angivna mätningen i 6.4.11.4 (b) och de angivna provningarna för kontroll av förslutningen av varje kolli i 6.4.11.7 genomföras i tillämpliga fall.
(h) Alla radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska kontrolleras så att alla bestämmelser som angetts i godkännandecertifikatet och tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S är uppfyllda. 4.1.9.1.8 Avsändaren ska också inneha en kopia av instruktioner för korrekt förslutning av kollit VD ]
och andra förberedelser före transport innan någon transport enligt villkoren i dessa certifikat sker.
4.1.9.1.9 Utom för sändningar som komplett last får transportindex för varje enskilt kolli eller overpack inte överstiga 10 och kriticitetssäkerhetsindex för varje enskilt kolli eller overpack inte överstiga 50.
4.1.9.1.10 Utom för kollin och overpack transporterade som komplett last enligt 7.5.11, särbestämmelse CV33 (3.5) (a), får den högsta strålningsnivån i någon punkt på ytan av ett kolli eller overpack inte överstiga 2 mSv/h.
4.1.9.1.11 Den högsta strålningsnivån får inte i någon punkt på ytan av ett som komplett last transporterat kolli, eller ett som komplett last transporterat overpack, överstiga 10 mSv/h.
4.1.9.2 Bestämmelser och kontrollåtgärder för transport av radioaktiva ämnen med låg
[ UPPHÄ
specifik aktivitet (LSA-material) och ytkontaminerade föremål (SCO)
4.1.9.2.1 Mängden av LSA-material eller SCO i ett kolli av typ IP-1, typ IP-2, typ IP-3 eller föremål eller samling av föremål, vilket som är tillämpligt, ska begränsas så att den externa strålningsnivån på ett avstånd av 3 m från det oskärmade materialet, föremålet eller samlingen av föremål inte överstiger 10 mSv/h.
4.1.9.2.2 För LSA-material och SCO, som utgör eller innehåller fissila ämnen, ska tillämpliga bestämmelser i 6.4.11.1 och i 7.5.11, särbestämmelse CW33 (4.1) och (4.2) uppfyllas.
4.1.9.2.3 LSA-material och SCO i grupperna LSA-I och SCO-I får transporteras oförpackade under följande villkor:
657
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
(a) alla oförpackade ämnen, utom malm som uteslutande innehåller naturligt förekommande radionuklider, ska transporteras så att under rutinmässiga transportförhållanden inget av innehållet frigörs från vagnen och ingen strålskärmning går förlorad,
(b) varje vagn ska transporteras som komplett last, såvida den inte transporterar endast SCO-I, på vilka kontaminationen på åtkomliga och icke åtkomliga ytor inte överstiger 10 gånger det tillämpliga värdet enligt definitionen av kontamination i 2.2.7.1.2, och
(c) när det kan antas för SCO-I att det finns löst vidhäftande kontamination på icke åtkomliga ytor överstigande de fastställda värdena i 2.2.7.2.3.2 (a) (i), så ska åtgärder vidtas som säkerställer att radioaktiva ämnen inte kan frigöras i vagnarna.
4.1.9.2.4 LSA-material och SCO ska om inget annat föreskrivs i 4.1.9.2.3 förpackas enligt nedanstående tabell.
Tabell: Bestämmelser för typ av industrikollin innehållande LSA-material och SCO
Radioaktivt innehåll Typ av industrikolli
Komplett last Ej komplett last
LSA-I a) fast Typ IP-1 Typ IP-1 flytande Typ IP-1 VD ]Typ IP-2
LSA-II fast Typ IP-2 Typ IP-2 flytande och gasformigt Typ IP-2 Typ IP-3 LSA-III Typ IP-2 Typ IP-3 a) SCO-I Typ IP-1 Typ IP-1 SCO-II Typ IP-2 Typ IP-2
a) Under angivna villkor i 4.1.9.2.3 får LSA-I och SCO-I transporteras oförpackade.
4.1.9.3 Kollin som innehåller fissila ämnen
Om det inte undantas enligt 2.2.7.2.3.5, får kollin, som innehåller fissila ämnen, där så är tillämpligt i enlighet med deras godkännandecertifikat, inte innehålla:
(a) en massa av fissila ämnen (eller i förekommande fall för blandningar, en massa av varje fissil nuklid) som avviker från den som kollikonstruktionen godkänts för, [ UPPHÄ
(b) radionuklider eller fissila ämnen som avviker från dem som kollikonstruktionen godkänts för, eller
(c) innehåll som till form, fysikaliskt eller kemiskt tillstånd eller geometrisk fördelning avviker från vad som kollikonstruktionen godkänts för.
4.1.10 Särskilda bestämmelser för samemballering
4.1.10.1 Om samemballering är tillåten enligt bestämmelserna i detta avsnitt, får farligt gods samemballeras med annat farligt gods eller annat gods i sammansatta förpackningar
658
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
enligt 6.1.4.21, förutsatt att de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra och att övriga tillämpliga bestämmelser i detta avsnitt är uppfyllda. Anm 1 Se även 4.1.1.5 och 4.1.1.6. Anm 2 För ämnen i klass 7 se 4.1.9. 4.1.10.2 Med undantag av kollin, som endast innehåller gods i klass 1 eller ämnen i klass 7, får ett kolli som innehåller blandat samemballerat gods vid användning av lådor av trä eller papp som ytterförpackning väga högst 100 kg. 4.1.10.3 Såvida tillämplig särbestämmelse i 4.1.10.4 inte föreskriver annat, får farligt gods i samma klass och samma klassificeringskod samemballeras. 4.1.10.4 Följande särbestämmelser, om de är angivna för en benämning i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 9b, ska tillämpas för samemballering av gods, som tillordnats denna benämning, med annat gods i ett kolli:
| MP1 | Får endast samemballeras med gods av samma typ och samma samhanteringsgrupp. |
| MP2 | Får inte samemballeras med annat gods. |
| MP3 | Endast samemballering av UN 1802 med UN 1873 är tillåten. |
| MP4 | Får inte samemballeras vare sig med gods i övriga klasser eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S. Är emellertid denna organiska peroxid en VD ] härdare eller flerkomponentsystem för ämnen i klass 3, är samemballering med dessa ämnen i klass 3 tillåten. |
| MP5 | UN 2814 och 2900 får samemballeras i en sammansatt förpackning enligt förpackningsinstruktion P620. De får inte samemballeras med annat gods, vilket dock inte gäller för UN 3373 biologiskt ämne, kategori B, som är förpackat enligt förpackningsinstruktion P650, eller för ämnen som medförpackas för kylning, t.ex. is, torris eller kylt kondenserat kväve. |
| MP6 | Får inte samemballeras med annat gods. Detta gäller dock inte för ämnen som medförpackas för kylning, t.ex. is, torris eller kylt kondenserat kväve. |
| MP7 | Får samemballeras i mängder om högst 5 liter per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller [ UPPHÄ - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. |
| MP8 | Får samemballeras i mängder om högst 3 liter per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, 659 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra.
| MP9 | Får samemballeras med - annat gods i klass 2, - gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en ytterförpackning avsedd för sammansatta förpackningar enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. |
| MP10 | Får samemballeras i mängder om högst 5 kg per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. |
| MP11 | Får samemballeras i mängder om högst 5 kg per innerförpackning VD ] - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser (med undantag av ämnen i förpackningsgrupp I eller II i klass 5.1), såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. |
| MP12 | Får samemballeras i mängder om högst 5 kg per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser (med undantag av ämnen i förpackningsgrupp I eller II i klass 5.1), såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, [ UPPHÄ i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. Ett kolli får väga högst 45 kg. Vid användning av en låda av papp får kollit väga högst 27 kg. |
| MP13 | Får samemballeras i mängder om högst 3 kg per innerförpackning och kolli - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, |
660
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra.
| MP14 | Får samemballeras i mängder om högst 6 kg per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. |
| MP15 | Får samemballeras i mängder om högst 3 liter per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. |
| MP16 | Får samemballeras i mängder om högst 3 liter per innerförpackning och kolli VD ] - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. |
| MP17 | Får samemballeras i mängder om högst 0,5 liter per innerförpackning och 1 liter per kolli - med gods i övriga klasser, med undantag av klass 7, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med [ UPPHÄ varandra. |
| MP18 | Får samemballeras i mängder om högst 0,5 kg per innerförpackning och 1 kg per kolli - med gods i övriga klasser, med undantag av klass 7, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. 661 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
| MP19 | Får samemballeras i mängder om högst 5 liter per innerförpackning - med gods som omfattas av en annan klassificeringskod i samma klass, eller med gods i övriga klasser, såvida samemballering är tillåten även för detta gods, eller - med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, i en sammansatt förpackning enligt 6.1.4.21, om de inte reagerar på ett farligt sätt med varandra. |
| MP20 | Får samemballeras med ämnen med samma UN-nummer. Får inte samemballeras med gods och föremål i klass 1 med olika UN-nummer, såvida inte detta tillåts enligt särbestämmelse MP24 för samemballering. Får inte samemballeras med gods i övriga klasser, eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S. |
| MP21 | Får samemballeras med föremål med samma UN-nummer. Får inte samemballeras med gods i klass 1, med olika UN-nummer, med undantag av: (a) egna tändsystem förutsatt att (i) tändsystemen inte kan initieras under normala transportförhållanden, eller VD ] (ii) dessa tändsystem innehåller åtminstone två effektiva säkringsanordningar, som förhindrar utlösning av en explosion i händelse av oavsiktlig funktion av tändsystemet, eller (iii) för tändsystem, som inte innehåller minst två effektiva säkringsanordningar (dvs. tändsystem som är tillordnade samhanteringsgrupp B) en oavsiktlig funktion av tändsystemet medför enligt uppfattningen hos behörig 4) myndighet i ursprungslandet ingen explosion av något föremål under normala transportförhållanden, och (b) föremål i samhanteringsgrupp C, D och E. Får inte samemballeras med gods i övriga klasser, eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S. Vid samemballering ska hänsyn tas till en eventuell ändring av kollinas klassificering [ UPPHÄ enligt bestämmelserna i 2.2.1.1. För beteckning av godset i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.1 (b). |
Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID, avses behörig myndighet i det första land som är fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
662
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
| MP22 | Får samemballeras med föremål med samma UN-nummer. Får inte samemballeras med gods i klass 1 med olika UN-nummer, med undantag av: (a) egna tändsystem, förutsatt att dessa inte kan initieras under normala transportförhållanden, (b) föremål i samhanteringsgrupp C, D och E, (c) om detta tillåts enligt särbestämmelse MP24 för samemballering. Får inte samemballeras med gods i övriga klasser, eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S. Vid samemballering ska hänsyn tas till en eventuell ändring av kollinas klassificering enligt bestämmelserna i 2.2.1.1. För beteckning av godset i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.1 (b). |
| MP23 | Får samemballeras med föremål med samma UN-nummer. Får inte samemballeras med gods och föremål i klass 1 med olika UN-nummer, med undantag av: (a) egna tändsystem, förutsatt att dessa inte kan initieras under normala transportförhållanden, VD ] (b) om tillåts enligt särbestämmelse MP24 för samemballering. Får inte samemballeras med gods i övriga klasser, eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S. Vid samemballering ska hänsyn tas till en eventuell ändring av kollinas klassificering enligt bestämmelserna i 2.2.1.1. För beteckning av godset i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.1 (b). |
| MP24 | Får samemballeras i ett kolli med gods med i nedanstående tabell förtecknade UNnummer under följande villkor: - om bokstaven ”A” anges i tabellen, får gods med dessa UN-nummer samemballeras utan särskild viktbegränsning, [ UPPHÄ - om bokstaven ”B” anges i tabellen, får gods med dessa UN-nummer samemballeras upp till en totalvikt av explosivämnen av 50 kg. Vid samemballering ska hänsyn tas till en eventuell ändring av kollinas klassificering enligt bestämmelserna i 2.2.1.1. För beteckning av godset i godsdeklarationen, se 5.4.1.2.1 (b). 663 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN-nr
0012 0014 0027 0028 0044 0054 0160 0161 0186 0191 0194 0195 0197 0238 0240 0312 0333 0334 0335 0336 0337 0373 0405 0428 0429 0430 0431 0432 0505 0506 0507
0012 A 0014 A 0027 B B B B 0028 B B B B 0044 B B B B 0054 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0160 B B B B 0161 B B B B 0186 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0191 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0194 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0195 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0197 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0238 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0240 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0312 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0333 A A A A 0334 A A A A 0335 A A A A 0336 A A A A 0337 A A A A 0373 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0405 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0428 B B B B B B B B B B B B B B B B B B
VD ]
0429 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0430 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0431 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0432 B B B B B B B B B B B B B B B B B B 0505 B B 0506 B B 0507 B B
[ UPPHÄ
664
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Kapitel 4.2
Användning av UN-tankar och UN-MEG-containrar
Anm 1 Beträffande cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall, samt batterivagnar och MEG-containrar (utom UN-MEG-containrar), se kapitel 4.3; beträffande tankcontainrar av fiberarmerad plast, se kapitel 4.4; beträffande slamsugartankar, se kapitel 4.5.
Anm 2 UN-tankar och UN-MEG-containrar märkta enligt tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.7, men som är typgodkända i en stat som inte är fördragsstat till RID, får också användas för transport enligt RID/RID-S.
| 4.2.1 | Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9 |
|---|---|
| 4.2.1.1 | Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ämnen i klass 1, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 7, 8 och 9. Utöver dessa allmänna bestämmelser ska UN-tankar uppfylla kraven för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.2. Ämnen ska transporteras i UN-tankar som överensstämmer med tillämplig instruktion (T1 till och med T23), angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6 och särbestämmelser för UN-tankar för varje ämne i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11 och beskrivna i 4.2.5.3. VD ] |
| 4.2.1.2 | Under transport ska UN-tankar vara tillräckligt skyddade mot skador på tankskalet och driftutrustningen av stötar i sidled och längsled samt vältning. Om tanken med sin driftutrustning är byggd för att motstå stötar och vältning, behöver den inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.2.17.5. |
| 4.2.1.3 | Vissa ämnen är kemiskt instabila. De får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller, omvandlas eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska även särskilt kontrolleras att tankskalen inte innehåller ämnen som kan befrämja sådana reaktioner. |
| 4.2.1.4 | Temperaturen på den utvändiga ytan av tankskalet, med undantag av öppningar och förslutningar, eller av värmeisoleringen får inte överstiga 70 °C under transport. Tankskalet ska om så krävs vara värmeisolerat. |
| 4.2.1.5 | Tömda, ej rengjorda och ej gasfria UN-tankar ska uppfylla samma krav som UNtankar fyllda med det ursprungliga ämnet. [ UPPHÄ |
| 4.2.1.6 | Ämnen får inte transporteras i samma eller angränsande tankfack om de kan reagera farligt med varandra (se definition av ”farlig reaktion” i 1.2.1). |
| 4.2.1.7 | Typgodkännandecertifikatet, provningsrapporten och intyget som visar resultaten av första kontroll för varje UN-tank utfärdat av behörig myndighet eller av denna utsett organ ska förvaras av myndigheten eller organet samt av ägaren. Ägare ska kunna uppvisa dessa handlingar på begäran av behörig myndighet. |
| 4.2.1.8 | Såvida inte benämningen på de ämnen som transporteras finns på metallskylten enligt 6.7.2.20.2 ska en kopia av intyget som beskrivs i 6.7.2.18.1 finnas tillgängligt på begäran av behörig myndighet eller av denna utsett organ och omedelbart kunna uppvisas av avsändare, mottagare eller representant, efter vad som är lämpligt. 665 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.2.1.9 Fyllnadsgrad
4.2.1.9.1 Innan fyllning ska fyllaren se till att lämplig UN-tank används och att UN-tanken inte fylls med ämnen som i kontakt med tankmaterial, packningar, utrustning och skyddsbeklädnad kan reagera på ett farligt sätt med dessa och bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga materialet. Avsändaren kan behöva konsultera tillverkaren av ämnet i samråd med behörig myndighet för vägledning om ämnets kompatibilitet med materialen i UN-tanken.
4.2.1.9.1.1 UN-tankar får inte fyllas över vad som föreskrivs i 4.2.1.9.2 - 4.2.1.9.6. Tillämpligheten av 4.2.1.9.2, 4.2.1.9.3 eller 4.2.1.9.5.1 på enskilda ämnen anges i tillämpliga tankinstruktioner för UN-tankar eller särbestämmelser för UN-tankar i 4.2.5.2.6 eller 4.2.5.3 och kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10 eller 11.
4.2.1.9.2 Högsta fyllnadsgrad (i %) för allmän användning bestäms av formeln:
97 Fyllnadsgrad = 1+ α t(R − tF )
4.2.1.9.3 Högsta fyllnadsgrad (i %) för vätskor i klass 6.1 och klass 8 i förpackningsgrupp I och II och vätskor med ett absolut ångtryck över 175 kPa (1,75 bar) vid 65 °C bestäms av formeln:
95 Fyllnadsgrad = VD ]
1+ α t(R − tF )
4.2.1.9.4 I dessa formler anger α medelkoefficienten för vätskans volymutvidgning mellan medeltemperaturen hos vätskan vid fyllning (tF) och högsta medelbulktemperatur under transporten (tR) (båda i °C). För vätskor som transporteras under omgivningsbetingelser ska α beräknas enligt formeln
d15 −d50 α = 35× d50
där d15 och d50 är vätskans densitet vid 15 °C respektive 50 °C.
4.2.1.9.4.1 Högsta medelbulktemperatur (tR) ska väljas till 50 °C, dock får för transport under tempererade eller extrema klimatförhållanden behörig myndighet medge en lägre eller kräva en högre temperatur, efter vad som är påkallat.
[ UPPHÄ
4.2.1.9.5 Kraven i 4.2.1.9.2 - 4.2.1.9.4.1 gäller inte UN-tankar som innehåller ämnen vilka hålls vid en temperatur över 50 °C under transporten (t.ex. med hjälp av en uppvärmningsanordning). För UN-tankar utrustade med en uppvärmningsanordning, ska en temperaturreglering användas för att säkerställa att högsta fyllnadsgrad blir högst 95 % under hela transporten.
4.2.1.9.5.1 Högsta fyllnadsgrad (i %) för fasta ämnen, som transporteras över sin smältpunkt, och vätskor, som transporteras under förhöjd temperatur, bestäms av formeln:
dR Fyllnadsgrad = 95 dF
666
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
där dF och dR är vätskans densitet vid medeltemperaturen hos vätskan vid fyllning respektive högsta medelbulktemperatur under transporten. 4.2.1.9.6 UN-tankar får inte överlämnas för transport: (a) med en fyllnadsgrad, för vätskor med viskositet under 2 680 mm /s vid 20 °C eller vid ämnets maximitemperatur under transport för uppvärmda ämnen, på över 20 % och under 80 % såvida inte tankarna är indelade med skiljeväggar eller skvalpskott i utrymmen på högst 7 500 liters volym, (b) med rester av tidigare transporterat gods, häftande vid utsidan av tanken eller driftutrustningen, (c) om de läcker eller är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos UN-tanken eller dess lyft- eller säkringsanordningar kan påverkas, eller (d) om inte driftutrustningen har kontrollerats och konstaterats fungera väl. 4.2.1.9.7 Gaffeltunnlar hos UN-tankar ska blockeras när tanken fyllts. Denna bestämmelse gäller inte UN-tankar som enligt 6.7.2.17.4 inte behöver vara försedda med möjlighet att blockera gaffeltunnlarna.
4.2.1.10 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 3 i UN-tankar
4.2.1.10.1 Alla UN-tankar avsedda för transport av brandfarliga vätskor ska vara förslutna och utrustade med tryckavlastningsanordningar enligt 6.7.2.8 - 6.7.2.15. VD ]
4.2.1.10.1.1 För UN-tankar avsedda endast för användning på land, får öppna ventilationssystem användas om detta är tillåtet enligt kapitel 4.3.
4.2.1.11 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 4.1 (utom självreaktiva ämnen), 4.2 eller 4.3 i UN-tankar
(Tills vidare blank.) Anm För självreaktiva ämnen i klass 4.1, se 4.2.1.13.1.
4.2.1.12 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 5.1 i UN-tankar
(Tills vidare blank.)
4.2.1.13 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 5.2 och självreaktiva ämnen
[ UPPHÄ
i klass 4.1 i UN-tankar
4.2.1.13.1 Varje ämne ska ha provats och en rapport ha överlämnats till behörig myndighet i ursprungslandet för godkännande. Anmälan om detta ska skickas till behörig myndighet i mottagarlandet. Anmälan ska innehålla relevant transportinformation och rapporten med provningsresultat. Provningarna som genomförs ska innefatta följande obligatoriska moment: (a) att visa kompatibiliteten hos alla material som normalt är i kontakt med ämnet under transport,
667
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
(b) att ta fram underlag för konstruktion av tryckavlastningsanordningar och avlastningsanordningar för nödläge, med hänsyn till UN-tankens konstruktionsegenskaper.
Varje tilläggskrav som krävs för säker transport av ämnet ska beskrivas tydligt i rapporten.
4.2.1.13.2 Följande krav gäller UN-tankar avsedda för transport av organiska peroxider, typ F, eller självreaktiva ämnen, typ F, med en självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) av 55 °C eller däröver. I händelse av motstridighet ska dessa krav ha företräde gentemot dem som anges i 6.7.2. Nödlägen som ska beaktas är självaccelererande sönderfall av ämnet och brandomvälvning så som beskrivs se 4.2.1.13.8.
4.2.1.13.3 Ytterligare krav för transport av organiska peroxider eller självreaktiva ämnen med SADT under 55 °C i UN-tankar ska anges av behörig myndighet i ursprungslandet. Anmälan om detta ska skickas till behörig myndighet i mottagarlandet.
4.2.1.13.4 UN-tanken ska konstrueras för ett provtryck på minst 0,4 MPa (4 bar).
4.2.1.13.5 UN-tankar ska vara utrustade med temperatursensorer.
4.2.1.13.6 UN-tankar ska vara utrustade med tryckavlastningsanordningar och avlastningsanordningar för nödläge. Vakuumventiler får också användas. Tryckavlastningsanordningar ska träda i funktion vid tryck som bestäms utifrån både ämnets egenskaper och UN-tankens konstruktionsegenskaper. Smältsäkringar är inte VD ]
tillåtna i tanken.
4.2.1.13.7 Tryckavlastningsanordningar ska bestå av fjäderbelastade ventiler, inställda för att förhindra signifikant tryckökning inuti UN-tanken från sönderfallsprodukter och ångor, som avges vid en temperatur av 50 °C. Kapacitet och öppningstryck hos avlastningsventilerna ska baseras på resultat från provningarna som anges i 4.2.1.13.1. Öppningstrycket får emellertid aldrig sättas så att vätska kan komma ut genom ventilerna om tanken välter.
4.2.1.13.8 Avlastningsanordningar för nödläge får vara av fjäderbelastad typ eller sprängbleck, eller en kombination av båda, konstruerade för att leda bort alla sönderfallsprodukter och avgivna ångor under en tid av minst en timmes total brandomvälvning, enligt beräkning med följande formel:
0,82 q = 70961 F A
[ UPPHÄ
där:
q = värmeupptagning (W)
A = vätt yta (m )
F = isoleringsfaktor
668
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
F = 1 för oisolerade tankar, eller
U (923− T)
F = för isolerade tankar
47032
där: -1 -1 K = värmeledningsförmågan hos isolerskiktet (W m K ) L = isolerskiktets tjocklek (m) -2 -1 U = K/L = värmegenomgångstal hos isoleringen (W m K ) T = temperaturen hos ämnet vid avlastningsbetingelserna (K) Öppningstrycket hos avlastningsanordningarna för nödläge ska vara högre än det som anges i 4.2.1.13.7 och baserat på resultat av provningarna som beskrivs i 4.2.1.13.1. Avlastningsanordningarna för nödläge ska dimensioneras så att högsta trycket i tanken aldrig överstiger dennas provtryck. Anm Ett exempel på en metod för att bestämma storleken på avlastningsanordningar för nödläge ges i bihang 5 i testhandboken. 4.2.1.13.9 För isolerade UN-tankar ska kapacitet och inställning av avlastningsanordningar för nödläge bestämmas under antagande av förlust av isolering från 1 % av ytans area.
VD ]
4.2.1.13.10 Vakuumventiler och fjäderbelastade ventiler ska vara försedda med flamskydd. Vederbörlig uppmärksamhet ska ägnas åt minskningen i avlastningskapacitet orsakad av flamskyddet. 4.2.1.13.11 Driftutrustning såsom ventiler och utvändig rördragning ska ordnas så att inget av ämnet finns i dem efter fyllning av UN-tanken. 4.2.1.13.12 UN-tankar kan vara antingen isolerade eller skyddade av en solskärm. Om ämnets SADT i tanken är 55 °C eller lägre, eller UN-tanken är byggd av aluminium, ska UNtanken vara fullständigt isolerad. Den utvändiga ytan ska vara vitmålad eller utförd i blank metall. 4.2.1.13.13 Fyllnadsgraden får inte överstiga 90 % vid 15 °C. 4.2.1.13.14 Märkningen som föreskrivs i 6.7.2.20.2 ska inkludera UN-nummer och teknisk benämning med godkänd koncentration av aktuellt ämne. [ UPPHÄ
4.2.1.13.15 Organiska peroxider och självreaktiva ämnen särskilt förtecknade i UNtankinstruktion T23 i 4.2.5.2.6 får transporteras i UN-tankar.
4.2.1.14 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 6.1 i UN-tankar
(Tills vidare blank.)
4.2.1.15 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 6.2 i UN-tankar
(Tills vidare blank.)
669
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.2.1.16 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 7 i UN-tankar
4.2.1.16.1 UN-tankar som använts för transport av radioaktiva ämnen får inte användas för transport av annat gods.
4.2.1.16.2 Fyllnadsgraden för UN-tankar får inte överstiga 90 % eller alternativt ett annat värde, vilket fastställts av behörig myndighet.
4.2.1.17 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 8 i UN-tankar
4.2.1.17.1 Tryckavlastningsanordningar för UN-tankar som används för transport av ämnen i klass 8 ska kontrolleras med högst ett års intervall.
4.2.1.18 Tilläggsbestämmelser för transport av ämnen i klass 9 i UN-tankar
4.2.1.18.1 (Tills vidare blank.)
4.2.1.19 Tilläggsbestämmelser för transport av fasta ämnen vid en temperatur över deras smältpunkt
4.2.1.19.1 Fasta ämnen, som transporteras eller överlämnas för transport vid en temperatur över sin smältpunkt, och till vilka ingen UN-tankinstruktion tillordnats i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (10), eller för vilka den tillordnade UN-tankinstruktionen inte avser transport vid temperaturer över smältpunkten, får transporteras i UN-tankar, under förutsättning att de fasta ämnena omfattas av klass 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1, 8 eller 9 och inte har någon sekundärfara förutom i klass 6.1 eller 8, och att de inplacerats i VD ]
förpackningsgrupp II eller III.
4.2.1.19.2 Om inget annat anges i kapitel 3.2, tabell A, ska UN-tankar, som används för att transportera dessa fasta ämnen vid temperaturer över deras smältpunkt, uppfylla bestämmelserna i UN-tankinstruktion T4 för fasta ämnen i förpackningsgrupp III eller UN-tankinstruktion T7 för fasta ämnen i förpackningsgrupp II. En UN-tank som ger samma eller högre säkerhetsnivå får väljas i enlighet med 4.2.5.2.5. Högsta fyllnadsgraden (i %) ska bestämmas i enlighet med 4.2.1.9.5 (särbestämmelse TP3).
| 4.2.2 | Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ej kylda kondenserade gaser och kemikalier under tryck |
|---|---|
| 4.2.2.1 | Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av ej kylda kondenserade gaser och kemikalier under tryck. |
| 4.2.2.2 | UN-tankar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och [ UPPHÄ provning som beskrivs i 6.7.3. Ej kylda kondenserade gaser och kemikalier under tryck ska transporteras i UN-tankar som överensstämmer med instruktion T50, enligt beskrivning i 4.2.5.2.6, och med särbestämmelser för UN-tankar för vissa ej kylda kondenserade gaser i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, enligt beskrivning i 4.2.5.3. |
| 4.2.2.3 | Under transport ska UN-tankar vara tillräckligt skyddade mot skador på tankskalet och driftutrustningen av stötar i sidled och längsled och vältning. Om tanken med sin driftutrustning är byggd för att motstå stötar samt vältning, behöver den inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.3.13.5. |
| 4.2.2.4 | Vissa ämnen är kemiskt instabila. De får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller, omvandlas eller polymeriserar på ett |
670
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
sätt som medför fara under transport. Därför ska även särskilt kontrolleras att tankskalen inte innehåller ämnen som kan befrämja sådana reaktioner.
4.2.2.5 Såvida inte benämningen på de gaser som transporteras finns på metallskylten enligt 6.7.3.16.2 ska en kopia av intyget som beskrivs i 6.7.3.14.1 finnas tillgängligt på begäran av behörig myndighet och omedelbart kunna uppvisas av avsändare, mottagare eller representant, efter vad som är lämpligt.
4.2.2.6 Tömda, ej rengjorda och ej gasfria UN-tankar ska uppfylla samma krav som UNtankar fyllda med den ursprungliga ej kylda kondenserade gasen.
4.2.2.7 Fyllning
4.2.2.7.1 Innan fyllning ska UN-tanken granskas för att säkerställa att den är godkänd för den ej kylda kondenserade gas eller drivgasen för kemikalien under tryck som ska transporteras, och att UN-tanken inte lastas med ej kylda kondenserade gaser eller kemikalier under tryck, som i kontakt med material i tankskalet, packningar, driftutrustning och eventuell skyddsinklädnad kan reagera på ett farligt sätt med dessa och bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga materialet. Under fyllning ska temperaturen hos den ej kylda kondenserade gasen eller drivgasen för kemikalien under tryck ligga inom beräkningstemperaturområdets gränser.
4.2.2.7.2 Högsta fyllningsförhållande av ej kyld kondenserad gas (kg/l tankvolym) får inte överstiga densiteten hos den ej kylda kondenserade gasen vid 50 °C, multiplicerad med 0,95. Dessutom får tanken inte vara stumfylld med vätska vid 60 °C.
VD ]
4.2.2.7.3 UN-tankar får inte fyllas över sin högsta tillåtna bruttovikt och specificerad högsta tillåtna lastvikt för varje gas som ska transporteras.
4.2.2.8 UN-tankar får inte överlämnas för transport:
(a) med en fyllnadsgrad som kan medföra en oacceptabel hydraulisk kraft, beroende på skvalp inuti UN-tanken,
(b) om de är otäta,
(c) om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos UN-tanken eller dess lyft- eller säkringsanordningar kan påverkas, eller
(d) om inte driftutrustningen har kontrollerats och konstaterats fungera väl.
4.2.2.9 Gaffeltunnlar hos UN-tankar ska blockeras när tanken fyllts. Denna bestämmelse
[ UPPHÄ
gäller inte UN-tankar som enligt 6.7.3.13.4 inte behöver vara försedda med möjlighet att blockera gaffeltunnlarna.
| 4.2.3 | Allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av kylda kondenserade gaser |
|---|---|
| 4.2.3.1 | Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av UN-tankar för transport av kylda kondenserade gaser. |
| 4.2.3.2 | UN-tankar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.4. Kylda kondenserade gaser ska transporteras i UNtankar som överensstämmer med instruktion T75, enligt beskrivning i 4.2.5.2.6, och 671 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
med särbestämmelser för UN-tankar angivna för varje ämne i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, enligt beskrivning i 4.2.5.3.
4.2.3.3 Under transport ska UN-tankar vara tillräckligt skyddade mot skador på tankskalet och driftutrustningen av stötar i sidled och längsled och vältning. Om tanken med sin driftutrustning är byggd för att motstå stötar och vältning, behöver den inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.4.12.5.
4.2.3.4 Såvida inte benämningen på de gaser som transporteras finns på metallskylten enligt 6.7.4.15.2 ska en kopia av intyget som beskrivs i 6.7.4.13.1 finnas tillgängligt på begäran av behörig myndighet och omedelbart kunna uppvisas av avsändare, mottagare eller representant, efter vad som är lämpligt.
4.2.3.5 Tömda, ej rengjorda och ej gasfria UN-tankar ska uppfylla samma krav som UNtankar fyllda med det ursprungliga ämnet.
4.2.3.6 Fyllning
4.2.3.6.1 Innan fyllning ska UN-tanken granskas för att säkerställa att den är godkänd för den kylda kondenserade gas som ska transporteras, och att UN-tanken inte är lastad med kylda kondenserade gaser som i kontakt med material i tankskalet, packningar, driftutrustning och eventuell skyddsinklädnad kan reagera på ett farligt sätt med dessa och bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga materialet. Under fyllning ska temperaturen hos den kylda kondenserade gasen ligga inom beräkningstemperaturområdets gränser.
VD ]
4.2.3.6.2 Då initial fyllnadsgrad ska uppskattas ska nödvändig hålltid för den avsedda transporten beaktas, inklusive alla förseningar som kan inträffa. Initial fyllnadsgrad för tanken, med undantag av vad som anges i 4.2.3.6.3 och 4.2.3.6.4, ska vara sådan att om innehållet, helium oräknat, skulle höjas till en temperatur, vid vilken ångtrycket är lika med högsta tillåtna arbetstryck, så får inte volymen som upptas av vätska överstiga 98 %.
4.2.3.6.3 Tankar avsedda för transport av helium får fyllas upp till men inte över inloppet till tryckavlastningsanordningen.
4.2.3.6.4 En högre initial fyllnadsgrad kan tillåtas, förutsatt godkännande av behörig myndighet, om avsedd varaktighet hos transporten är avsevärt kortare än hålltiden.
4.2.3.7 Faktisk hålltid
4.2.3.7.1 Faktisk hålltid ska beräknas för varje transport enligt en metod som godtagits av
[ UPPHÄ
behörig myndighet, baserat på följande:
(a) referenshålltiden för den kylda kondenserade gas som ska transporteras (se 6.7.4.2.8.1) (angiven på skylten som beskrivs i 6.7.4.15.1),
(b) faktisk fyllnadsdensitet,
(c) faktiskt fyllningstryck,
(d) lägsta inställda tryck på tryckavlastningsanordningarna
4.2.3.7.2 Faktisk hålltid ska märkas antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är stadigt fäst på UN-tanken, enligt 6.7.4.15.2.
672
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.2.3.8 UN-tankar får inte överlämnas för transport: (a) med en fyllnadsgrad som kan medföra en oacceptabel hydraulisk kraft, beroende på skvalp inuti tanken, (b) om de är otäta, (c) om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos UN-tanken eller dess lyft- eller säkringsanordningar kan påverkas, (d) om inte driftutrustningen har kontrollerats och konstaterats fungera väl, (e) om faktisk hålltid för den kylda kondenserade gas som transporteras inte har bestämts i enlighet med 4.2.3.7 och UN-tanken inte är märkt i enlighet med 6.7.4.15.2, eller (f) om transporttiden, inberäknat alla förseningar som kan uppstå, överstiger den faktiska hålltiden. 4.2.3.9 Gaffeltunnlar hos UN-tankar ska blockeras när tanken är fylld. Denna bestämmelse gäller inte UN-tankar som enligt 6.7.4.12.4 inte behöver vara försedda med möjlighet att blockera gaffeltunnlarna.
| 4.2.4 | Allmänna bestämmelser för användning av UN-MEG-containrar VD ] |
|---|---|
| 4.2.4.1 | Detta avsnitt anger allmänna bestämmelser för användning av de i 6.7.5 angivna MEG-containrarna för transport av ej kylda gaser. |
| 4.2.4.2 | MEG-containrar ska uppfylla bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning som beskrivs i 6.7.5. MEG-containerns element ska återkommande kontrolleras enligt bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, och 6.2.1.6. |
| 4.2.4.3 | Under transport ska MEG-containrar vara skyddade mot skador på elementen och driftutrustningen av stötar i sidled och längsled och vältning. Om elementen och driftutrustningen är byggda för att motstå stötar och vältning, behöver de inte skyddas på detta sätt. Exempel på sådant skydd ges i 6.7.5.10.4. |
| 4.2.4.4 | Bestämmelserna för återkommande kontroll av MEG-containrar finns angivna i 6.7.5.12. MEG-containern eller dess element får efter utgången av intervallet för återkommande kontroll inte trycksättas eller fyllas, men får transporteras även efter [ UPPHÄ utgången av detta intervall. |
| 4.2.4.5 | Fyllning |
| 4.2.4.5.1 | Innan fyllning ska MEG-containern granskas för att säkerställa att den är godkänd för den gas som ska transporteras och att tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S är uppfyllda. |
| 4.2.4.5.2 | Elementen i MEG-containern ska fyllas enligt de arbetstryck, fyllningsförhållanden och fyllningsbestämmelser, som är angivna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, för den gas som ska fyllas i enskilda element. En MEG-container eller en grupp av element får aldrig, som en enhet, fyllas över det lägsta arbetstrycket hos något av elementen. 673 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.2.4.5.3 MEG-containrar får inte fyllas över sin högsta tillåtna bruttovikt. 4.2.4.5.4 Skiljeventilerna ska stängas efter fyllning och förbli stängda under transport. Giftiga gaser (gaser i grupperna T, TF, TC, TO, TFC och TOC) får endast transporteras i MEG-containrar, i vilka varje element är utrustat med en skiljeventil. 4.2.4.5.5 Öppningar för fyllning ska förslutas med blindmuttrar eller pluggar. Efter fyllning ska förslutningarnas och utrustningens täthet kontrolleras av fyllaren. 4.2.4.5.6 MEG-containrar får inte överlämnas för fyllning: (a) om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos tryckkärlen eller dessas strukturdelar eller driftutrustning kan påverkas, (b) om inte tryckkärlen och dessas strukturdelar eller driftutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl, eller (c) om föreskriven märkning för godkännande, återkommande kontroll och fyllning inte är läslig. 4.2.4.6 Fyllda MEG-containrar får inte överlämnas för transport: (a) om de är otäta, (b) om de är skadade i sådan utsträckning att funktionen hos tryckkärlen eller dessas VD ]
strukturdelar eller driftutrustning kan påverkas, (c) om inte tryckkärlen och dessas strukturdelar eller driftutrustning har kontrollerats och konstaterats fungera väl, eller (d) om föreskriven märkning för godkännande, återkommande kontroll och fyllning inte är läslig. 4.2.4.7 Tömda, ej rengjorda och ej avgasade MEG-containrar ska uppfylla samma bestämmelser som MEG-containrar, som är fyllda med det tidigare transporterade ämnet.
| 4.2.5 | UN-tankinstruktioner och särskilda bestämmelser för UN-tankar |
|---|---|
| 4.2.5.1 | Allmänt [ UPPHÄ |
| 4.2.5.1.1 | Detta avsnitt omfattar UN-tankinstruktioner och särbestämmelser för farligt gods som är tillåtet för transport i UN-tankar. Varje UN-tankinstruktion kännetecknas av en alfanumerisk beteckning (t.ex. T1). Kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10 visar vilken UNtankinstruktion som ska användas för varje ämne som är tillåtet för transport i UNtank. Om ingen UN-tankinstruktion finns i kolumn 10 för en viss farligt godsbenämning är transport av ämnet i fråga i UN-tank inte tillåten, såvida inte behörig myndighets tillstånd har utfärdats, så som beskrivs i 6.7.1.3. Särbestämmelser för UNtankar är tillordnade vissa ämnen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11. Varje särbestämmelse för UN-tankar kännetecknas av en alfanumerisk beteckning (t.ex. TP1). En förteckning över särbestämmelser för UN-tankar ges i 4.2.5.3. Anm Gaser som är tillåtna för transport i MEG-containrar har bokstaven ”M” angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10. |
674
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.2.5.2 UN-tankinstruktioner
4.2.5.2.1 UN-tankinstruktioner gäller för farligt gods i klass 1 till och med 9. UNtankinstruktionerna ger specifik information om bestämmelser för UN-tankar gällande vissa ämnen. Dessa bestämmelser ska uppfyllas utöver de allmänna bestämmelserna i detta kapitel och kapitel 6.7.
4.2.5.2.2 För ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9 anger UN-tankinstruktionerna tillämpligt minsta provtryck, minsta godstjocklek i tankskalet (för referensstål), krav på bottenöppningar och på tryckavlastning. I T23 finns självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2 förtecknade vilka får transporteras i UN-tank.
4.2.5.2.3 Ej kylda kondenserade gaser är tillordnade UN-tankinstruktion T50. T50 anger högsta tillåtna arbetstryck, krav på öppningar under vätskenivån, krav på tryckavlastning och krav på högsta fyllnadsgrad för ej kylda kondenserade gaser, som är tillåtna för transport i UN-tankar.
4.2.5.2.4 Kylda kondenserade gaser är tillordnade UN-tankinstruktion T75.
VD ]
[ UPPHÄ
675
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.2.5.2.5 Bestämning av tillämplig UN-tankinstruktion
Om en viss UN-tankinstruktion är angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10 för en viss farligt gods-benämning, får även andra UN-tankar användas, som har högre minsta provtryck, större godstjocklek och striktare användning av bottentömning och tryckavlastningsanordningar. Följande riktlinjer avser bestämning av vilka UN-tankar som kan användas för transport av vissa ämnen:
| Angiven UN-tankinstruktion | Annan tillåten UN-tankinstruktion |
|---|---|
| T2, T3, T4, T5, T6, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T1 T18, T19, T20, T21, T22 | T15, T16, T17, |
| T4, T5, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T2 T20, T21, T22 | T15, T16, T17, T18, T19, |
| T3 T4, T5, T6, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T20, T21, T22 | T15, T16, T17, T18, T19, |
| T5, T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T4 T21, T22 | T15, T16, T17, T18, T19, T20, |
T5 T10, T14, T19, T20, T22 T7, T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T6 T22 T7 T8, T9, T10, T11, T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T8 T9, T10, T13, T14, T19, T20, T21, T22 T9 T10, T13, T14, T19, T20, T21, T22 VD ]
T10 T14, T19, T20, T22 T11 T12, T13, T14, T15, T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T12 T14, T16, T18, T19, T20, T22 T13 T14, T19, T20, T21, T22 T14 T19, T20, T22 T15 T16, T17, T18, T19, T20, T21, T22 T16 T18, T19, T20, T22 T17 T18, T19, T20, T21, T22 T18 T19, T20, T22 T19 T20, T22
[ UPPHÄ
T20 T22 T21 T22 T22 Ingen T23 Ingen
676
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.2.5.2.6 UN-tankinstruktioner
UN-tankinstruktionerna anger kraven på en UN-tank, som används för transport av ett visst ämne. UN-tankinstruktion T1 till och med T22 anger tillämpliga minsta provtryck, minsta godstjocklek hos tankskalet (i mm referensstål) och bestämmelserna för tryckavlastningsanordningar och bottenöppningar.
T1 - T22 UN-TANKINSTRUKTIONER T1 -T22
Dessa UN-tankinstruktioner gäller flytande och fasta ämnen i klass 3 till och med 9. Allmänna bestämmelser i 4.2.1 och bestämmelserna i 6.7.2 ska uppfyllas.
UN-tank- Minsta provtryck Minsta godstjocklek Tryckav- Botten-
a) b)
instruktion (bar) (mm referensstål) lastningskrav öppningar (se 6.7.2.4) (se 6.7.2.8) (se 6.7.2.6)
T1 1,5 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.2 T2 1,5 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T3 2,65 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.2 T4 2,65 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T5 2,65 Se 6.7.2.4.2 Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna T6 4 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.2 T7 4 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T8 4 Se 6.7.2.4.2 VD ]Normala Ej tillåtna
T9 4 6 mm Normala Ej tillåtna T10 4 6 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna T11 6 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T12 6 Se 6.7.2.4.2 Se 6.7.2.8.3 Se 6.7.2.6.3 T13 6 6 mm Normala Ej tillåtna T14 6 6 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna T15 10 Se 6.7.2.4.2 Normala Se 6.7.2.6.3 T16 10 Se 6.7.2.4.2 Se 6.7.2.8.3 Se 6.7.2.6.3 T17 10 6 mm Normala Se 6.7.2.6.3 T18 10 6 mm Se 6.7.2.8.3 Se 6.7.2.6.3
[ UPPHÄ
T19 10 6 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna T20 10 8 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna T21 10 10 mm Normala Ej tillåtna T22 10 10 mm Se 6.7.2.8.3 Ej tillåtna a) Där uttrycket ”normala” anges, gäller samtliga bestämmelser i 6.7.2.8, med undantag av 6.7.2.8.3. b) Då denna kolumn anger ”Ej tillåtna”, är bottenöppningar inte tillåtna om ämnet som ska transporteras är en vätska (se 6.7.2.6.1). Om ämnet som ska transporteras är ett fast ämne vid alla temperaturer som uppträder vid normala transportförhållanden, är bottenöppningar som överensstämmer med bestämmelserna i 6.7.2.6.2 tillåtna.
677
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
T23 UN-TANKINSTRUKTION T23
Denna UN-tankinstruktion gäller självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2. Allmänna bestämmelser i 4.2.1 och bestämmelserna i 6.7.2 ska uppfyllas. De tillämpliga ytterligare bestämmelserna i 4.2.1.13 som avser självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i klass 5.2 ska också uppfyllas.
UN-nr Ämne Minsta Minsta gods- Botten- Tryckavlast- Fyllnadsprovtryck tjocklek (mm öppningar ningsanord- grad (bar) referensstål) ningar
3109 ORGANISK 4 Se Se Se Se PEROXID, TYP F, 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2 4.2.1.13.13 FLYTANDE 4.2.1.13.6 4.2.1.13.7 tert-Butylhydro- 4.2.1.13.8 a) peroxid , högst 72 % med vatten
Kumylhydroperoxid, högst 90 % i spädmedel typ A
Di-tert-butylperoxid, högst 32 % i spädmedel typ A
Isopropylkumylhydroperoxid, högst 72 % i spädmedel typ A
p-Mentylhydroperoxid, högst 72 % i
VD ]
spädmedel typ A
Pinanylhydroperoxid, högst 56 % i spädmedel typ A 3110 ORGANISK 4 Se Se Se Se PEROXID, TYP F, 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2 4.2.1.13.13 FAST 4.2.1.13.6 4.2.1.13.7 b) Dikumylperoxid 4.2.1.13.8 3229 SJÄLVREAKTIV 4 Se Se Se Se VÄTSKA, TYP F 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2 4.2.1.13.13 4.2.1.13.6 4.2.1.13.7 4.2.1.13.8 3230 SJÄLVREAKTIVT 4 Se Se Se Se FAST ÄMNE, TYP F 6.7.2.4.2 6.7.2.6.3 6.7.2.8.2 4.2.1.13.13 4.2.1.13.6 4.2.1.13.7
[ UPPHÄ
4.2.1.13.8
a) Förutsatt att åtgärder vidtagits för att uppnå en ekvivalent säkerhet motsvarande 65 % tertbutylhydroperoxid och 35 % vatten. b) Högsta mängd per UN-tank: 2000 kg.
678
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
T50 UN-TANKINSTRUKTION T50
Denna UN-tankinstruktion gäller för ej kylda kondenserade gaser och kemikalier under tryck (UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504, 3505). Allmänna bestämmelser i 4.2.2 och bestämmelserna i 6.7.3 ska uppfyllas.
UN- Ej kylda Högsta tillåtna Öppningar Tryckavlast- Högsta nr kondenserade arbetstryck under nings- fyllningsförgaser (bar) vätskenivån anordningar hållande
b)
små, stora, (se 6.7.3.7) solskärm, resp.
a)
isolerade
1005 AMMONIAK, 29,0 Tillåtna Se 6.7.3.7.3 0,53 VATTENFRI 25,7 22,0 19,7 1009 BROMTRIFLUOR- 38,0 Tillåtna Normala 1,13 METAN (KÖLD- 34,0 MEDIUM R 13B1) 30,0 27,5 1010 BUTADIENER, 7,5 Tillåtna Normala 0,55 STABILISERADE 7,0 7,0 7,0 1010 BUTADIENER OCH Se definition av Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 KOLVÄTEN, högsta tillåtna BLANDNING, arbetstryck i STABILISERAD 6.7.3.1 1011 BUTAN 7,0 Tillåtna Normala 0,51 7,0
VD ]
7,0 7,0 1012 n-BUTENER 8,0 Tillåtna Normala 0,53 7,0 7,0 7,0 1017 KLOR 19,0 Ej tillåtna Se 6.7.3.7.3 1,25 17,0 15,0 13,5 1018 KLORDIFLUOR- 26,0 Tillåtna Normala 1,03 METAN (KÖLD- 24,0 MEDIUM R 22) 21,0 19,0 1020 KLORPENTA- 23,0 Tillåtna Normala 1,06 FLUORETAN 20,0 (KÖLDMEDIUM 18,0 R 115) 16,0 1021 1-KLOR-1,2,2,2- 10,3 Tillåtna Normala 1,20 TETRAFLUORETAN 9,8
[ UPPHÄ
(KÖLDMEDIUM 7,9 R 124) 7,0 1027 CYKLOPROPAN 18,0 Tillåtna Normala 0,53 16,0 14,5 13,0 1028 DIKLORDIFLUOR- 16,0 Tillåtna Normala 1,15 METAN (KÖLD- 15,0 MEDIUM R 12) 13,0 11,5 1029 DIKLORFLUOR- 7,0 Tillåtna Normala 1,23 METAN (KÖLD- 7,0 MEDIUM R 21) 7,0 7,0
679
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN- Ej kylda Högsta tillåtna Öppningar Tryckavlast- Högsta nr kondenserade arbetstryck under nings- fyllningsförgaser (bar) vätskenivån anordningar hållande
b)
små, stora, (se 6.7.3.7) solskärm, resp.
a)
isolerade
1030 1,1-DIFLUORETAN 16,0 Tillåtna Normala 0,79 (KÖLDMEDIUM 14,0 R 152a) 12,4 11,0 1032 DIMETYLAMIN, 7,0 Tillåtna Normala 0.59 VATTENFRI 7,0 7,0 7,0 1033 DIMETYLETER 15,5 Tillåtna Normala 0,58 13,8 12,0 10,6 1036 ETYLAMIN 7,0 Tillåtna Normala 0,61 7,0 7,0 7,0 1037 ETYLKLORID 7,0 Tillåtna Normala 0,80 7,0 7,0 7,0 1040 ETENOXID MED - Ej tillåtna Se 6.7.3.7.3 0,78 KVÄVE upp till ett högsta tillåtna totaltryck av 1 MPa 10,0
VD ]
(10 bar) vid 50 °C 1041 ETENOXID OCH Se definition av Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 KOLDIOXID, högsta tillåtna BLANDNING, med arbetstryck i över 9 % men högst 6.7.3.1 87 % etenoxid 1055 ISOBUTEN 8,1 Tillåtna Normala 0,52 7,0 7,0 7,0 1060 METYLACETYLEN 28,0 Tillåtna Normala 0,43 OCH PROPADIEN, 24,5 BLANDNING, 22,0 STABILISERAD 20,0 1061 METYLAMIN, 10,8 Tillåtna Normala 0,58 VATTENFRI 9,6 7,8 7,0 1062 METYLBROMID, 7,0 Ej tillåtna Se 6.7.3.7.3 1,51 med högst 2 % [ UPPHÄ7,0
klorpikrin 7,0 7,0 1063 METYLKLORID 14,5 Tillåtna Normala 0,81 (KÖLDMEDIUM R40) 12,7 11,3 10,0 1064 METYLMERKAPTAN 7,0 Ej tillåtna Se 6.7.3.7.3 0,78 7,0 7,0 7,0 1067 DIKVÄVETETROXID 7,0 Ej tillåtna Se 6.7.3.7.3 1,30 (KVÄVEDIOXID) 7,0 7,0 7,0
680
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN- Ej kylda Högsta tillåtna Öppningar Tryckavlast- Högsta nr kondenserade arbetstryck under nings- fyllningsförgaser (bar) vätskenivån anordningar hållande
b)
små, stora, (se 6.7.3.7) solskärm, resp.
a)
isolerade
1075 PETROLEUM- Se definition av Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 GASER, högsta tillåtna KONDENSERADE arbetstryck i 6.7.3.1 1077 PROPEN 28,0 Tillåtna Normala 0,43 24,5 22,0 20,0 1078 KÖLDMEDIUM Se definition av Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 N.O.S. högsta tillåtna arbetstryck i 6.7.3.1 1079 SVAVELDIOXID 11,6 Ej tillåtna Se 6.7.3.7.3 1,23 10,3 8,5 7,6 1082 TRIFLUORKLOR- 17,0 Ej tillåtna Se 6.7.3.7.3 1,13 ETEN, STABI- 15,0 LISERAD 13,1 (KÖLDMEDIUM R 11,6 1113) 1083 TRIMETYLAMIN, 7,0 Tillåtna Normala 0,56 VATTENFRI 7,0 7,0
VD ]
7,0 1085 VINYLBROMID, 7,0 Tillåtna Normala 1,37 STABILISERAD 7,0 7,0 7,0 1086 VINYLKLORID, 10,6 Tillåtna Normala 0,81 STABILISERAD. 9,3 8,0 7,0 1087 METYLVINYLETER, 7,0 Tillåtna Normala 0,67 STABILISERAD 7,0 7,0 7,0 1581 KLORPIKRIN OCH 7,0 Ej tillåtna Se 6.7.3.7.3 1,51 METYLBROMID, 7,0 BLANDNING, med 7,0 över 2 % klorpikrin 7,0 1582 KLORPIKRIN OCH 19,2 Ej tillåtna Se 6.7.3.7.3 0,81 METYLKLORID, 16,9 BLANDNING [ UPPHÄ15,1
13,1 1858 HEXAFLUOR- 19,2 Tillåtna Normala 1,11 PROPEN (KÖLD- 16,9 MEDIUM R 1216) 15,1 13,1 1912 METYLKLORID OCH 15,2 Tillåtna Normala 0,81 DIKLORMETAN, 13,0 BLANDNING 11,6 10,1 1958 1,2-DIKLOR-1,1,2,2- 7,0 Tillåtna Normala 1,30 TETRAFLUORETAN 7,0 (KÖLDMEDIUM 7,0 R 114) 7,0
681
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN- Ej kylda Högsta tillåtna Öppningar Tryckavlast- Högsta nr kondenserade arbetstryck under nings- fyllningsförgaser (bar) vätskenivån anordningar hållande
b)
små, stora, (se 6.7.3.7) solskärm, resp.
a)
isolerade
1965 KOLVÄTEGAS- Se definition av Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 BLANDNING, högsta tillåtna KONDENSERAD, arbetstryck i N.O.S. 6.7.3.1 1969 ISOBUTAN 8,5 Tillåtna Normala 0,49 7,5 7,0 7,0 1973 KLORDIFLUORMET 28,3 Tillåtna Normala 1,05 AN OCH KLOR- 25,3 PENTAFLUOR- 22,8 ETAN, BLANDNING, 20,3 med konstant kokpunkt och ca 49 % klordifluormetan (KÖLDMEDIUM R 502). 1974 KLORDIFLUOR- 7,4 Tillåtna Normala 1,61 BROMMETAN 7,0 (KÖLDMEDIUM 7,0 R 12B1) 7,0 1976 OKTAFLUOR- 8,8 Tillåtna Normala 1,34 CYKLOBUTAN 7,8 (KÖLDMEDIUM 7,0
VD ]
RC 318) 7,0 1978 PROPAN 22,5 Tillåtna Normala 0,42 20,4 18,0 16,5 1983 1-KLOR-2,2,2- 7,0 Tillåtna Normala 1,18 TRIFLUORETAN 7,0 (KÖLDMEDIUM 7,0 R 133A) 7,0 2035 1,1,1-TRIFLUOR- 31,0 Tillåtna Normala 0,76 ETAN (KÖLD- 27,5 MEDIUM R 143A) 24,2 21,8 2424 OKTAFLUOR- 23,1 Tillåtna Normala 1,07 PROPAN (KÖLD- 20,8 MEDIUM R 218) 18,6 16,6 2517 1-KLOR-1,1-DI- 8,9 Tillåtna Normala 0,99 FLUORETAN 7,8 (KÖLDMEDIUM 7,0
[ UPPHÄ
R 142B) 7,0 2602 DIKLORDIFLUORM 20,0 Tillåtna Normala 1,01 ETAN OCH 1,1-DI- 18,0 FLUORETAN, 16,0 AZEOTROP 14,5 BLANDNING med ca 74 % diklordifluormetan (KÖLD- MEDIUM R 500). 3057 TRIFLUORACETYL- 14,6 Ej tillåtna 6.7.3.7.3 1,17 KLORID 12,9 11,3 9,9
682
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN- Ej kylda Högsta tillåtna Öppningar Tryckavlast- Högsta nr kondenserade arbetstryck under nings- fyllningsförgaser (bar) vätskenivån anordningar hållande
b)
små, stora, (se 6.7.3.7) solskärm, resp.
a)
isolerade
3070 ETENOXID OCH 14,0 Tillåtna 6.7.3.7.3 1,09 DIKLORDIFLUOR- 12,0 METAN, BLAND- 11,0 NING, med högst 9,0 12,5 % etenoxid. 3153 PERFLUOR(METYL- 14,3 Tillåtna Normala 1,14 VINYL)ETER 13,4 11,2 10,2 3159 1,1,1,2-TETRA- 17,7 Tillåtna Normala 1,04 FLUORETAN 15,7 (KÖLDMEDIUM 13,8 R 134A) 12,1 3161 KONDENSERAD Se definition av Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 GAS, BRAND- högsta tillåtna FARLIG, N.O.S. arbetstryck i 6.7.3.1 3163 KONDENSERAD Se definition av Tillåtna Normala Se 4.2.2.7 GAS, N.O.S. högsta tillåtna arbetstryck i 6.7.3.1 3220 PENTAFLUORETAN 34,4 Tillåtna Normala 0,87 (KÖLDMEDIUM 30,8 R 125) 27,5
VD ]
24,5 3252 DIFLUORMETAN 43,0 Tillåtna Normala 0,78 (KÖLDMEDIUM 39,0 R 32) 34,4 30,5 3296 HEPTAFLUOR- 16,0 Tillåtna Normala 1,20 PROPAN (KÖLD- 14,0 MEDIUM R 227) 12,5 11,0 3297 ETENOXID OCH 8,1 Tillåtna Normala 1,16 KLORTETRAFLUOR 7,0 ETAN, BLANDNING, 7,0 med högst 8,8 % 7,0 etenoxid. 3298 ETENOXID OCH 25,9 Tillåtna Normala 1,02 PENTAFLUORETAN 23,4 , BLANDNING, med 20,9 högst 7,9 % 18,6 etenoxid. 3299 ETENOXID OCH [ UPPHÄ16,7 Tillåtna Normala 1,03
TETRAFLUORETAN 14,7 , BLANDNING, med 12,9 högst 5,6 % 11,2 etenoxid. 3318 AMMONIAKLÖS- Se definition av Tillåtna Se 6.7.3.7.3 Se 4.2.2.7 NING i vatten, relativ högsta tillåtna densitet under 0,880 arbetstryck i kg/l vid 15 °C, med 6.7.3.1 över 50 % ammoniak 3337 KÖLDMEDIUM 31,6 Tillåtna Normala 0,84 R 404A 28,3 25,3 22,5
683
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN- Ej kylda Högsta tillåtna Öppningar Tryckavlast- Högsta nr kondenserade arbetstryck under nings- fyllningsförgaser (bar) vätskenivån anordningar hållande
b)
små, stora, (se 6.7.3.7) solskärm, resp.
a)
isolerade
3338 KÖLDMEDIUM 31,3 Tillåtna Normala 0,95 R 407A 28,1 25,1 22,4 3339 KÖLDMEDIUM 33,0 Tillåtna Normala 0,95 R 407B 29,6 26,5 23,6 3340 KÖLDMEDIUM 29,9 Tillåtna Normala 0,95 R 407C 26,8 23,9 21,3 c) 3500 KEMIKALIE UNDER Se definition av Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4 TRYCK, N.O.S. högsta tillåtna arbetstryck i 6.7.3.1 c) 3501 KEMIKALIE UNDER Se definition av Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4 TRYCK, högsta tillåtna BRANDFARLIG, arbetstryck i N.O.S. 6.7.3.1 c) 3502 KEMIKALIE UNDER Se definition av Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4 TRYCK, GIFTIG, högsta tillåtna N.O.S. arbetstryck i 6.7.3.1
VD ] c)
3503 KEMIKALIE UNDER Se definition av Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4 TRYCK, högsta tillåtna FRÄTANDE, N.O.S. arbetstryck i 6.7.3.1 c) 3504 KEMIKALIE UNDER Se definition av Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4 TRYCK, högsta tillåtna BRANDFARLIG, arbetstryck i GIFTIG, N.O.S. 6.7.3.1 c) 3505 KEMIKALIE UNDER Se definition av Tillåtna Se 6.7.3.7.3 TP4 TRYCK, högsta tillåtna BRANDFARLIG, arbetstryck i FRÄTANDE, N.O.S. 6.7.3.1
a) ”Små” avser tankar med tankskal med diameter högst 1,5 m, ”stora” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m utan isolering eller solskärm (se 6.7.3.2.12), ”solskärm” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med solskärm (se 6.7.3.2.12), ”isolerade” avser tankar med tankskal med diameter över 1,5 m och med isolering (se 6.7.3.2.12), (se definitionen för ”beräkningsreferenstemperatur” i 6.7.3.1). b) Uttrycket ”normala” i kolumnen för tryckavlastningsanordningar innebär att sprängbleck enligt 6.7.3.7.3 inte krävs. [ UPPHÄ
c) För UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505 gäller fyllnadsgrad istället för högsta fyllningsförhållande
T75 UN-TANKINSTRUKTION T75
Denna UN-tankinstruktion gäller för kylda kondenserade gaser. Allmänna bestämmelser i 4.2.3 och bestämmelserna i 6.7.4 ska uppfyllas.
4.2.5.3 Särbestämmelser för UN-tankar
Särbestämmelser för UN-tankar är tillordnade vissa ämnen för att ange krav som är tillägg till eller ersätter dem som ges i UN-tankinstruktionerna eller bestämmelserna i kapitel 6.7. Särbestämmelser för UN-tankar markeras med koden TP och är
684
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
tillordnade bestämda ämnen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11. Följande är en förteckning över särbestämmelserna för UN-tankar:
TP1 Fyllningsbegränsningarna föreskrivna i 4.2.1.9.2 får inte överskridas 97 (fyllnadsgrad = ). 1 + α t(R − tF)
TP2 Fyllningsbegränsningarna föreskrivna i 4.2.1.9.3 får inte överskridas 95 (fyllnadsgrad = ). 1 + α t(R − tF)
TP3 Den maximala fyllnadsgraden (i %) för fasta ämnen som transporteras över sin smältpunkt och för vätskor med förhöjd temperatur ska bestämmas i överensstämmelse med 4.2.1.9.5.
TP4 Fyllnadsgraden för UN-tankar får inte överstiga 90 %, om inte annat värde godkänts av behörig myndighet (se 4.2.1.16.2).
TP5 Fyllnadsgraden som föreskrivs i 4.2.3.6 ska uppfyllas.
TP6 För att förhindra att tanken brister vid någon omständighet, inklusive omvälvning av brand, ska den vara försedd med tryckavlastningsanordningar, som är tillräckliga i förhållande till tankens volym och arten av det transporterade ämnet. Anordningen ska också vara kompatibel med ämnet. VD ]
TP7 Luft ska elimineras från gasfasutrymmet med kväve eller på annat sätt.
TP8 Provtrycket får minskas till 1,5 bar, när flampunkten hos de transporterade ämnena är över 0 °C.
TP9 Ett ämne med denna beskrivning får transporteras i UN-tank endast med godkännande från behörig myndighet.
TP10 En blybeklädnad, minst 5 mm tjock, som ska kontrolleras årligen, eller annat lämpligt beklädnadsmaterial, godkänt av behörig myndighet, krävs.
TP11 (Tills vidare blank.)
TP12 (Borttagen.)
[ UPPHÄ
TP13 (Tills vidare blank.)
TP14 (Tills vidare blank.)
TP15 (Tills vidare blank.)
TP16 Tanken ska utrustas med en särskild anordning för att förhindra undertryck och onormalt tryck under normala transportförhållanden. Denna anordning ska vara godkänd av behörig myndighet. Tryckavlastningsanordning ska uppfylla bestämmelserna i 6.7.2.8.3 för att förhindra kristallisering av produkten i anordningen.
685
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
TP17 Endast oorganiska obrännbara material får användas för värmeisolering av tanken. TP18 Temperaturen ska hållas mellan 18 °C och 40 °C. UN-tankar som innehåller stelnad metakrylsyra får inte återupphettas under transporten. TP19 Den beräknade godstjockleken ska ökas med 3 mm. Godstjockleken ska kontrolleras med ultraljud med intervall mittemellan återkommande vätsketryckprovningar. TP20 Detta ämne får endast transporteras i isolerade tankar under kvävgasatmosfär. TP21 Godstjockleken ska vara minst 8 mm. Tankar ska vara vätsketryckprovade och invändigt kontrollerade med intervall som inte överstiger 2,5 år. TP22 Smörjmedel för fogar och andra anordningar ska vara kompatibla med syre. TP23 Transport tillåts under särskilda villkor, föreskrivna av behörig myndighet. TP24 UN-tanken får utrustas med en anordning, som vidmaximal fyllning sitter i gasfasutrymmet på tanken, för att förhindra att onormalt tryck utvecklas på grund av långsamt sönderfall av det transporterade ämnet. Denna anordning ska också förhindra att en oacceptabel mängd läcker ut om tanken skulle välta eller att främmande material kommer in i tanken. Anordningen ska vara godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. VD ]
TP25 (Tills vidare blank.) TP26 Vid transport under uppvärmning ska uppvärmningsanordningen vara placerad utanför tankskalet. För UN 3176 gäller detta krav endast om ämnet reagerar på ett farligt sätt med vatten. TP27 En UN-tank med ett minsta provtryck av 4 bar får användas om det visas att ett provtryck av 4 bar eller lägre är godtagbart enligt definitionen på provtryck i 6.7.2.1. TP28 En UN-tank med ett minsta provtryck av 2,65 bar får användas om det visas att ett provtryck av 2,65 bar eller lägre är godtagbart enligt definitionen på provtryck i 6.7.2.1. TP29 En UN-tank med ett minsta provtryck av 1,5 bar får användas om det visas
[ UPPHÄ
att ett provtryck av 1,5 bar eller lägre är godtagbart enligt definitionen på provtryck i 6.7.2.1. TP30 Detta ämne ska transporteras i isolerade tankar. TP31 Detta ämne får transporteras i tankar endast i fast tillstånd. TP32 UN-tankar får användas för UN 0331, 0332 och 3375 under följande villkor: (a) För att undvika onödig instängdhet ska varje UN-tank av metall vara utrustad med en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning, ett sprängbleck eller en smältsäkring. Utlösningstrycket respektive
686
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
sprängtrycket får vara högst 2,65 bar för UN-tankar med lägsta provtryck över 4 bar.
(b) Lämpligheten för transport i tank ska visas. En metod för att konstatera lämpligheten är provningsmetod 8 (d) i provningsserie 8 (se testhandboken, del 1, delavsnitt 18.7).
(c) Ämnen får inte vara kvar i UN-tanken under en tid som kan medföra klumpbildning. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra klumpbildning och vidhäftning av ämnen i tanken (t.ex. rengöring osv.).
TP33 UN-tankinstruktionen som tilldelats detta ämne gäller granulerade och pulverformiga ämnen och fasta ämnen, som lastas och lossas vid temperaturer över sin smältpunkt men kyls och transporteras i fast form. För fasta ämnen som transporteras över sin smältpunkt, se 4.2.1.19.
TP34 UN-tankar behöver inte utsättas för krockprovningen enligt 6.7.4.14.1 om de på skylten som anges i 6.7.4.15.1 är märkta ”EJ AVSEDD FÖR JÄRNVÄGSTRANSPORT” med en textstorlek på minst 10 cm på båda sidor av det yttre höljet.
TP35 UN-tankinstruktion T14, angiven i den fram till och med den 31 december 2008 tillämpliga RID/RID-S, får fortsatt tillämpas till och med den 31 december 2014. TP36 Smältsäkringar i ång-/gasfasutrymmet får användas på UN-tankar. VD ]
TP37 UN-tankinstruktion T14 får tillämpas fram till och med den 31 december 2016, med undantag av att fram till detta datum får:
(a) UN-tankinstruktion T7 tillämpas för UN 1810, 2474 och 2668,
(b) UN-tankinstruktion T8 tillämpas för UN 2486, och
(c) UN-tankinstruktion T10 tillämpas för UN 1838.
TP38 UN-tankinstruktion T9, angiven i den fram till och med den 31 december 2012 tillämpliga RID/RID-S, får fortsatt tillämpas fram till och med den 31 december 2018.
TP39 UN-tankinstruktion T4, angiven i den fram till och med den 31 december 2012 tillämpliga RID/RID-S, får fortsatt tillämpas fram till och med den 31
[ UPPHÄ
december 2018.
TP40 UN-tankar får inte transporteras när sprayutrustning är inkopplad.
687
VD ]
[ UPPHÄ
688
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Kapitel 4.3
Användning av cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall, samt batterivagnar och MEG-containrar
Anm Beträffande UN-tankar och UN-MEG-containrar, se kapitel 4.2; beträffande tankcontainrar av fiberarmerad plast, se kapitel 4.4; beträffande slamsugartankar, se kapitel 4.5.
| 4.3.1 | Giltighetsområde |
|---|---|
| 4.3.1.1 | Bestämmelser som upptar hela sidbredden avser både cisternvaganr, avmonterbara tankar och batterivagnar, samt tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar. Bestämmelser som finns i en av spalterna avser endast: - cisternvagnar, avmonterbara tankar och batterivagnar (vänstra spalten), - tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar (högra spalten). |
| 4.3.1.2 | Dessa bestämmelser avser cisternvagnar, avmonterbara tankar och tankcontainrar, växeltankar och MEGbatterivagnar, containrar, VD ] använda för transport av ämnen i form av gas, vätska, pulver eller granulat. |
| 4.3.1.3 | I 4.3.2 anges de bestämmelser som ska tillämpas på cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar, avsedda för transport av ämnen i alla klasser, och på batterivagnar och MEG-containrar, avsedda för transport av gaser i klass 2. Avsnitt 4.3.3 och 4.3.4 innehåller särbestämmelser som tillägg eller modifiering till bestämmelserna i 4.3.2. |
| 4.3.1.4 | För krav beträffande tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och märkning, se kapitel 6.8. |
| 4.3.1.5 | För övergångsbestämmelser avseende detta kapitel, se 1.6.3. 1.6.4. |
| 4.3.2 | Bestämmelser för alla klasser [ UPPHÄ |
| 4.3.2.1 | Användning |
| 4.3.2.1.1 | Ett ämne som omfattas av RID/RID-S får transporteras i cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar endast när en tankkod finns angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, enligt 4.3.3.1.1 och 4.3.4.1.1. |
| 4.3.2.1.2 | Erforderlig typ av tank, batterivagn och MEG-container anges i kodform i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12. Identifikationskoderna som finns där utgörs av bokstäver eller siffror i en bestämd ordning. Förklaringar till de fyra delarna i koden ges i 4.3.3.1.1 689 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
(då ämnet som ska transporteras tillhör klass 2) och i 4.3.4.1.1 (då ämnet som ska transporteras tillhör klasserna 3 till och med 9) .
4.3.2.1.3 Erforderlig typ enligt 4.3.2.1.2 motsvarar de minst strikta konstruktionsbestämmelserna som är acceptabla för det farliga ämnet i fråga, såvida inget annat krävs i detta kapitel eller i kapitel 6.8. Det är möjligt att använda tankar som motsvarar koder, vilka föreskriver högre minsta kalkyltryck eller striktare krav för fyllnings- eller tömningsöppningar eller för säkerhetsventiler/-anordningar (se 4.3.3.1.1 för klass 2 och 4.3.4.1.1 för klasserna 3 till och med 9).
4.3.2.1.4 För vissa ämnen gäller för tankar, batterivagnar och MEG-containrar tilläggsbestämmelser, vilka ingår som särbestämmelser i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13.
4.3.2.1.5 Tankar, batterivagnar och MEG-containrar får inte lastas med andra farliga ämnen än dem, vars transport de godkänts för enligt 6.8.2.3.1 och som inte tenderar att i kontakt med material i tankskalet, packningar, utrustning och skyddsbeklädnad reagera på ett farligt sätt med dessa (se ”farlig reaktion” i 1.2.1), bilda farliga produkter eller avsevärt försvaga dessa material .
4.3.2.1.6 Livsmedel får transporteras i tankar som använts för farliga ämnen, endast om erforderliga åtgärder vidtagits för att förhindra hälsorisker.
4.3.2.1.7 Tankdokumentationen ska förvaras av ägaren eller brukaren, som på anmodan ska kunna uppvisa handlingarna för behörig myndighet. Tankdokumentation ska föras under tankens hela livslängd och förvaras fram till 15 månader efter att tanken tagits VD ]
ur drift.
Om byte av ägare eller brukare sker under tankens livslängd, ska tankdokumentationen överlämnas till den nye ägaren respektive brukaren.
Kopior av tankdokumentationen och alla nödvändiga handlingar ska ställas till förfogande för kontrollanten enligt 6.8.2.4.5 eller 6.8.3.4.16 inför återkommande kontroll eller revisionskontroll.
4.3.2.2 Fyllnadsgrad
4.3.2.2.1 Följande fyllnadsgrad får inte överskridas i tankar avsedda för transport av vätska vid omgivningstemperatur:
(a) för brandfarliga ämnen utan annan risk (t.ex. giftiga eller frätande) i tankar med luftningsutrustning eller med säkerhetsventiler (även när de föregås av
[ UPPHÄ
sprängbleck):
100 fyllnadsgrad = % av volymen 1 + α(50 − tF )
(b) för giftiga eller frätande ämnen (antingen de är brandfarliga eller ej) i tankar med luftningsutrustning eller med säkerhetsventiler (även när de föregås av sprängbleck):
1) Ett undantag har gjorts för tankar avsedda för transport av ämnen i klass 5.2 eller 7 (se 4.3.4.1.3). 2) Det kan bli nödvändigt att konsultera tillverkaren av ämnet och behörig myndighet för rådgivning om ämnets kompatibilitet med materialen i tanken, batterivagnen eller MEG-containern.
690
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
98 fyllnadsgrad = % av volymen 1 + α(50 − tF )
(c) för brandfarliga ämnen och för mindre giftiga eller mindre frätande ämnen (antingen de är brandfarliga eller ej) i lufttätt förslutna tankar utan säkerhetsventil:
97 fyllnadsgrad = % av volymen 1 + α(50 − tF )
(d) för starkt giftiga, giftiga, starkt frätande eller frätande ämnen (antingen de är brandfarliga eller ej) i lufttätt förslutna tankar utan säkerhetsventil:
95 fyllnadsgrad = % av volymen 1 + α(50 − tF )
4.3.2.2.2 I dessa formler anger α medelkoefficienten för vätskans volymsutvidgning mellan 15°C och 50°C, dvs. för en högsta temperaturvariation av 35°C.
α beräknas enligt formeln:
d15 −d50 α = 35× d50
VD ]
där d15 och d50 är vätskans densitet vid 15°C respektive 50°C och tF vätskans medeltemperatur vid fyllningstillfället.
4.3.2.2.3 Bestämmelserna i 4.3.2.2.1 (a) - (d) ovan är inte tillämpliga på tankar vars innehåll genom en uppvärmningsanordning hålls vid en temperatur över 50°C under transporten. I detta fall ska fyllnadsgraden vid transportens början vara sådan och temperaturen regleras på så sätt att tanken under hela transporten är fylld till högst 95 % av sin volym och fyllningstemperaturen inte överskrids.
4.3.2.2.4 (Tills vidare blank.) Tankskal för transport av ämnen i flytande tillstånd eller kondenserade eller kylda kondenserade gaser, som inte är indelade genom skiljeväggar eller skvalpskott i fack med högst 7 500 liters volym, ska vara fyllda till antingen minst 80 % eller högst 20 % av sin volym.
[ UPPHÄ
Denna bestämmelse gäller inte för:
- vätskor med en kinematisk viskositet vid 20 °C av minst 2680 mm2/s,
- smälta ämnen med en kinematisk viskositet vid fyllningstemperaturen av minst 2680 mm2/s,
- UN 1963 HELIUM, KYLD, FLYTANDE och UN 1966 VÄTE, KYLD, FLYTANDE.
691
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.3.2.3 Drift
4.3.2.3.1 Godstjockleken i tankskalet får under dess användningstid aldrig understiga minimivärdet föreskrivet i
6.8.2.1.17 - 6.8.2.1.18. 6.8.2.1.17 - 6.8.2.1.20.
4.3.2.3.2 (Tills vidare blank.) Under transport ska tankcontainrar/MEGcontainrar lastas på vagnen så att de är tillräckligt skyddade mot stötar i sidled och längsled samt mot vältning av anordningar på vagnen eller på själva tankcontainern/MEG-containern . Om tankcontainern/MEG-containern med sin driftutrustning är byggd för att motstå stötar och vältning behöver den inte skyddas på detta sätt.
4.3.2.3.3 Under fyllning och tömning av tankar, batterivagnar och MEG-containrar ska lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra utsläpp av farliga mängder gas och ånga. Tankar, batterivagnar och MEG-containrar ska vara förslutna så att innehållet inte kan komma ut okontrollerat. Öppningar i tankar med bottentömning ska tillslutas med gängade pluggar, blindflänsar eller andra likvärdiga anordningar. Efter fyllning ska fyllaren försäkra sig om att alla förslutningar på tankar, batterifordon och MEGcontainrar är i stängt läge och att inget läckage sker. Detta gäller också stigrörets övre VD ]
delar.
4.3.2.3.4 När flera förslutningssystem är installerade i serie, ska det som är närmast det transporterade ämnet stängas först.
4.3.2.3.5 Inga farliga rester av det påfyllda ämnet får häfta vid utsidan av tanken under transport.
4.3.2.3.6 Ämnen som kan reagera farligt med varandra får inte transporteras i angränsande tankfack.
Ämnen som kan reagera farligt med varandra, får transporteras i angränsande tankfack om dessa fack är skilda genom en vägg med tjocklek minst lika med den hos själva tankskalet. De får även transporteras separerade av ett tomt utrymme eller ett tomt fack mellan de lastade facken.
[ UPPHÄ
4.3.2.4 Tömda, ej rengjorda tankar, batterivagnar och MEG-containrar
Anm För tömda, ej rengjorda tankar, batterivagnar och MEG-containrar kan särbestämmelserna TU1, TU2, TU4, TU16 och TU35 i 4.3.5 vara tillämpliga.
4.3.2.4.1 Inga farliga rester av det påfyllda ämnet får häfta vid utsidan av tanken under transport.
3) Exempel på skydd av tankar: - skydd mot sidledes stöt kan exempelvis bestå av längsgående balkar som skyddar tanken på båda sidor i nivå med mittlinjen, - skydd mot vältning kan exempelvis bestå av förstärkningsringar eller balkar, fästa vinkelrätt mot ramens riktning, - skydd mot stöt bakifrån kan exempelvis bestå av en stötfångare eller en ram.
692
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.3.2.4.2 För att accepteras för transport ska tömda, ej rengjorda tankar, batterivagnar och MEG-containrar vara förslutna på samma sätt och täta i samma utsträckning som om de vore fyllda.
4.3.2.4.3 Om tömda, ej rengjorda tankar, batterivagnar och MEG-containrar inte är förslutna på samma sätt och täta i samma utsträckning som om de vore fyllda, och om bestämmelserna i RID/RID-S inte kan uppfyllas, ska de transporteras med vederbörlig hänsyn till tillräcklig säkerhet till närmaste lämpliga plats där rengöring eller reparation kan ske.
Transporten är tillräckligt säker om lämpliga åtgärder har vidtagits för att hålla likvärdig säkerhet jämförbar med bestämmelserna i RID/RID-S och för att förhindra okontrollerat utsläpp av farligt gods.
4.3.2.4.4 Tömda, ej rengjorda cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar får även transporteras för att genomgå kontroll efter att intervallen som anges i 6.8.2.4.2 och 6.8.2.4.3 har gått ut.
| 4.3.3 | Särskilda bestämmelser för klass 2 |
|---|---|
| 4.3.3.1 | Kodning av tankar och tankhierarki |
| 4.3.3.1.1 | Kodning av tankar, batterivagnar och MEG-containrar De fyra delar av tankkoden, som ges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, har följande VD ] betydelse: Del Beskrivning Tankkod 1 Typ av tank, batterivagn C = tank, batterivagn eller MEG-container för eller MEG-container komprimerade gaser P = tank, batterivagn eller MEG-container för kondenserade gaser eller lösta gaser R = tank för kylda kondenserade gaser 2 Kalkyltryck X = värdet på minsta erforderliga provtryck enligt tabell i 4.3.3.2.5, eller 22 = minsta kalkyltryck i bar 3 Öppningar (se 6.8.2.2 och B = tank med fyllnings- eller tömningsöppningar i 6.8.3.2) botten med tre förslutningar, eller batterivagn eller MEG-container med öppningar under vätskeytan eller för komprimerade gaser C = tank med fyllnings- eller tömningsöppningar i toppen med tre förslutningar, med endast [ UPPHÄ rengöringsöppningar under vätskeytan D = tank med fyllnings- eller tömningsöppningar i toppen med tre förslutningar, eller batterivagn eller MEG-container utan öppningar under vätskeytan 4 Säkerhetsventil/ N = tank, batterivagn eller MEG-container med -anordning säkerhetsventil enligt 6.8.3.2.9 eller 6.8.3.2.10 som inte är lufttätt försluten H = lufttätt försluten tank, batterivagn eller MEGcontainer (se 1.2.1) Anm 1 Särbestämmelse TU17 angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13 för vissa gaser betyder att gasen endast får transporteras i batterivagnar eller MEGcontainrar, vars element utgörs av kärl. 693 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
Anm 2 Särbestämmelse TU40 angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn B för vissa gaser, betyder att gasen endast får transporteras i batterivagnar eller MEGcontainrar vars element utgörs av sömlösa kärl.
Anm 3 Trycken som anges på själva tanken eller på en panel får inte understiga värdet på ”X” eller minsta kalkyltryck.
4.3.3.1.2 Tankhierarki
Tankkod Andra tankkoder som är tillåtna för ämnen enligt denna kod
C*BN C#BN, C#CN, C#DN, C#BH, C#CH, C#DH C*BH C#BH, C#CH, C#DH C*CN C#CN, C#DN, C#CH, C#DH C*CH C#CH, C#DH C*DN C#DN, C#DH C*DH C#DH P*BN P#BN, P#CN, P#DN, P#BH, P#CH, P#DH P*BH P#BH, P#CH, P#DH P*CN P#CN, P#DN, P#CH, P#DH P*CH P#CH, P#DH P*DN P#DN, P#DH P*DH P#DH R*BN R#BN, R#CN, R#DN VD ]
R*CN R#CN, R#DN R*DN R#DN
Siffran representerad av # ska vara minst lika med siffran representerad av *.
Anm Denna hierarki tar inte hänsyn till eventuella särbestämmelser (se 4.3.5 och 6.8.4) för enskilda benämningar.
4.3.3.2 Fyllningsvillkor och provtryck
4.3.3.2.1 För tankar för komprimerade gaser ska provtrycket uppgå till minst 1,5 gånger det i 1.2.1 definierade arbetstrycket för tryckkärl.
4.3.3.2.2 Provtrycket för tankar för: - under högt tryck kondenserade gaser och [ UPPHÄ
- lösta gaser
ska vara sådant att vid fyllning av tankskalet till dess maximala fyllningsförhållande trycket av innehållet vid 55 °C för tankar med värmeisolering, respektive 65 °C för tankar utan värmeisolering, inte överstiger provtrycket.
4.3.3.2.3 Provtrycket för tankar för under lågt tryck kondenserade gaser ska:
(a) för tankar med värmeisolering motsvara minst vätskans ångtryck vid 60 °C, minskat med 0,1 MPa (1 bar), men minst vara 1 MPa (10 bar),
694
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
(b) för tankar utan värmeisolering motsvara minst vätskans ångtryck vid 65 °C, minskat med 0,1 MPa (1 bar), men minst vara 1 MPa (10 bar).
Högsta tillåtna fyllningsförhållande beräknas enligt följande:
Högsta tillåtna fyllningsförhållande = 0,95 × vätskefasens densitet vid 50 °C (kg/l).
Dessutom får gasfasen ej försvinna under 60 °C.
Om tankens diameter inte överstiger 1,5 m ska värdena på provtryck och högsta tillåtna fyllningsförhållande i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 tillämpas.
4.3.3.2.4 Provtrycket för tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser ska vara minst 1,3 gånger det högsta tillåtna arbetstryck som anges på tanken, dock minst 300 kPa (3 bar). För tankar med vakuumisolering ska provtrycket vara minst 1,3 gånger det högsta tillåtna arbetstrycket ökat med 100 kPa (1 bar).
4.3.3.2.5 Tabell över gaser och gasblandningar, som får transporteras i cisternvagnar batterivagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och MEG-containrar, med angivelse av lägsta provtryck för tankarna och i förekommande fall högsta tillåtna
fyllningsförhållande
När det gäller gaser och gasblandningar, som klassificerats under en N.O.S.benämning, ska värdena för provtryck och högsta tillåtna fyllningsförhållande fastställas av en av behörig myndighet godkänd sakkunnig.
VD ]
För tankar med värmeisolering avsedda för komprimerade eller under högt tryck kondenserade gaser, som genomgått provning vid lägre provtryck än det som anges i tabellen, kan en lägre maximibelastning fastställas av den av behörig myndighet godkände sakkunnige, förutsatt att det tryck som gasen i fråga utvecklar i tanken vid 55 °C inte överstiger det provtryck som är angivet på tanken.
| UN- Benämning nr | Klass- Lägsta provtryck för tankar Högsta ifice- tillåtna Med värme- Utan värmerings- fyllningsförisolering isolering kod hållande MPa bar MPa bar kg/l |
|---|---|
| 1001 ACETYLEN, LÖST | 4F Endast i batterifordon och MEG-container, sammansatt av tryckkärl |
| 1002 LUFT, KOMPRIMERAD (TRYCKLUFT) | 1A Se 4.3.3.2.1 |
| 1003 LUFT, KYLD, FLYTANDE [ UPPHÄ | 3O Se 4.3.3.2.4 |
| 1005 AMMONIAK, VATTENFRI | 2TC 2,6 26 2,9 29 0,53 |
| 1006 ARGON, KOMPRIMERAD | 1A Se 4.3.3.2.1 |
| 1008 BORTRIFLUORID | 2TC 22,5 225 22,5 225 0,715 30 300 30 300 0,86 |
| 1009 BROMTRIFLUORMETAN (KÖLDMEDIUM R 13B1) | 2A 12 120 1,50 4,2 42 1,13 12 120 1,44 25 250 1,60 695 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
| UN- Benämning nr 1010 BUTADIENER, STABILISERADE (1,2-butadien), eller 1010 BUTADIENER, STABILISERADE (1,3-butadien), eller | Klass- Lägsta provtryck för tankar Högsta ifice- tillåtna Med värme- Utan värmerings- fyllningsförisolering isolering kod hållande MPa bar MPa bar kg/l 2F 1 10 1 10 0,59 2F 1 10 1 10 0,55 |
|---|---|
| 1010 BUTADIENER OCH KOLVÄTEN, BLANDNING, STABILISERAD | 2F 1 10 1 10 0,50 |
| 1011 BUTAN | 2F 1 10 1 10 0,51 |
| 1012 BUTENER, BLANDNING eller 1-BUTEN eller cis-2-BUTEN eller trans-2-BUTEN | 2F 1 10 1 10 0,50 1 10 1 10 0,53 1 10 1 10 0,55 1 10 1 10 0,54 |
| 1013 KOLDIOXID | 2A 19 190 0,73 22,5 225 0,78 19 190 0,66 25 250 0,75 |
| 1016 KOLMONOXID, KOMPRIMERAD | 1TF Se 4.3.3.2.1 |
| 1017 KLOR 1018 KLORDIFLUORMETAN | 2TOC 1,7 17 1,9 19 1,25 2A VD ]2,4 24 2,6 26 1,03 |
(KÖLDMEDIUM R 22) 1020 KLORPENTAFLUORETAN 2A 2 20 2,3 23 1,08 (KÖLDMEDIUM R 115) 1021 1-KLOR-1,2,2,2- 2A 1 10 1,1 11 1,2 TETRAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 124) 1022 KLORTRIFLUORMETAN 2A 12 120 0,96 (KÖLDMEDIUM R 13) 22,5 225 1,12 10 100 0,83 12 120 0,90 19 190 1,04 25 250 1,10 1023 KOLGAS, KOMPRIMERAD 1TF Se 4.3.3.2.1 1026 DICYAN 2TF 10 100 10 100 0,70 1027 CYKLOPROPAN 2F 1,6 16 1,8 18 0,53 1028 DIKLORDIFLUORMETAN [ UPPHÄ2A 1,5 15 1,6 16 1,15
(KÖLDMEDIUM R 12) 1029 DIKLORFLUORMETAN 2A 1 10 1 10 1,23 (KÖLDMEDIUM R 21) 1030 1,1-DIFLUORETAN 2F 1,4 14 1,6 16 0,79 (KÖLDMEDIUM R 152a) 1032 DIMETYLAMIN, VATTENFRI 2F 1 10 1 10 0,59 1033 DIMETYLETER 2F 1,4 14 1,6 16 0,58 1035 ETAN 2F 12 120 0,32 9,5 95 0,25 12 120 0,29 30 300 0,39 1036 ETYLAMIN 2F 1 10 1 10 0,61
696
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
| UN- Benämning nr | Klass- Lägsta provtryck för tankar Högsta ifice- tillåtna Med värme- Utan värmerings- fyllningsförisolering isolering kod hållande MPa bar MPa bar kg/l |
|---|---|
| 1037 ETYLKLORID | 2F 1 10 1 10 0,8 |
| 1038 ETEN, KYLD, FLYTANDE | 3F Se 4.3.3.2.4 |
| 1039 ETYLMETYLETER | 2F 1 10 1 10 0,64 |
| 1040 ETYLENOXID MED KVÄVE upp till ett högsta tillåtna totaltryck av 1 MPa (10 bar) vid 50 °C | 2TF 1,5 15 1,5 15 0,78 |
| 1041 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med över 9 % men högst 87 % etenoxid | 2F 2,4 24 2,6 26 0,73 |
| 1046 HELIUM, KOMPRIMERAD | 1A Se 4.3.3.2.1 |
| 1048 VÄTEBROMID, VATTENFRI | 2TC 5 50 5,5 55 1,54 |
| 1049 VÄTE, KOMPRIMERAD | 1F Se 4.3.3.2.1 |
| 1050 VÄTEKLORID, VATTENFRI 1053 SVAVELVÄTE | 2TC 12 120 0,69 10 100 0,30 12 120 0,56 15 150 0,67 20 200 0,74 2TF VD ]4,5 45 5 50 0,67 |
| 1055 ISOBUTEN | 2F 1 10 1 10 0,52 |
| 1056 KRYPTON, KOMPRIMERAD 1A | Se 4.3.3.2.1 |
| 1058 KONDENSERADE GASER, ej brandfarliga, överlagrade med kväve, koldioxid eller luft | 2A 1,5 × fyllningstrycket se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 |
| 1060 METYLACETYLEN OCH PROPADIEN, BLANDNING, STABILISERAD | 2F Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 |
| blandning P1 | 2,5 25 2,8 28 0,49 |
| blandning P2 | 2,2 22 2,3 23 0,47 |
| propadien med 1 %–4 % metylacetylen | 2,2 22 2,2 22 0,50 |
| 1061 METYLAMIN, VATTENFRI | 2F 1 10 1,1 11 0,58 |
| 1062 METYLBROMID, med högst 2 % klorpikrin [ UPPHÄ | 2T 1 10 1 10 1,51 |
| 1063 METYLKLORID (KÖLDMEDIUM R40) | 2F 1,3 13 1,5 15 0,81 |
| 1064 METYLMERKAPTAN | 2TF 1 10 1 10 0,78 |
| 1065 NEON, KOMPRIMERAD | 1A Se 4.3.3.2.1 |
| 1066 KVÄVE KOMPRIMERAD | 1A Se 4.3.3.2.1 |
| 1067 DIKVÄVETETROXID (KVÄVEDIOXID) | 2TOC Endast i batterivagn och MEG-container, sammansatt av tryckkärl |
| 1070 DIKVÄVEOXID (kväveoxidul, lustgas) | 2O 22,5 225 0,78 18 180 0,68 22,5 225 0,74 25 250 0,75 697 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
| UN- Benämning nr | Klass- Lägsta provtryck för tankar Högsta ifice- tillåtna Med värme- Utan värmerings- fyllningsförisolering isolering kod hållande MPa bar MPa bar kg/l |
|---|---|
| 1071 OLJEGAS, KOMPRIMERAD 1TF | Se 4.3.3.2.1 |
| 1072 SYRE (OXYGEN), KOMPRIMERAD | 1O Se 4.3.3.2.1 |
| 1073 SYRE (OXYGEN), KYLD, FLYTANDE | 3O Se 4.3.3.2.4 |
| 1075 PETROLEUMGASER, KONDENSERADE | 2F Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 |
| 1076 FOSGEN | 2TC Endast i batterivagn och MEG-container, sammansatt av tryckkärl |
| 1077 PROPEN | 2F 2,5 25 2,7 27 0,43 |
| 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S., såsom: BLANDNING F1 BLANDNING F2 BLANDNING F3 | 2A 1 10 1,1 11 1,23 1,5 15 1,6 16 1,15 2,4 24 2,7 27 1,03 |
övriga blandningar Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 1079 SVAVELDIOXID 2TC 1 10 1,2 12 1,23 1080 SVAVELHEXAFLUORID 2A 12 120 1,34 7 70 1,04 VD ]14 140 1,33
16 160 1,37 1081 TETRAFLUORETEN 2F Endast i batterivagnar och MEG-containrar, (TETRAFLUORETYLEN), sammansatt av sömlösa kärl STABILISERAD
1082 TRIFLUORKLORETEN, 2TF 1,5 15 1,7 17 1,13 STABILISERAD 1083 TRIMETYLAMIN, VATTENFRI 2F 1 10 1 10 0,56 1085 VINYLBROMID, 2F 1 10 1 10 1,37 STABILISERAD 1086 VINYLKLORID, 2F 1 10 1,1 11 0,81 STABILISERAD 1087 METYLVINYLETER, 2F 1 10 1 10 0,67 STABILISERAD 1581 KLORPIKRIN OCH 2T 1 10 1 10 1,51 METYLBROMID,
[ UPPHÄ
BLANDNING med över 2 % klorpikrin 1582 KLORPIKRIN OCH 2T 1,3 13 1,5 15 0,81 METYLKLORID, BLANDNING 1612 HEXAETYLTETRAFOSFAT 1T Se 4.3.3.2.1 OCH KOMPRIMERAD GAS, BLANDNING 1749 KLORTRIFLUORID 2TOC 3 30 3 30 1,40 1858 HEXAFLUORPROPEN 2A 1,7 17 1,9 19 1,11 (KÖLDMEDIUM R 1216) 1859 KISELTETRAFLUORID 2TC 20 200 20 200 0,74 30 300 30 300 1,10
698
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
| UN- Benämning nr | Klass- Lägsta provtryck för tankar Högsta ifice- tillåtna Med värme- Utan värmerings- fyllningsförisolering isolering kod hållande MPa bar MPa bar kg/l |
|---|---|
| 1860 VINYLFLUORID, STABILISERAD | 2F 12 120 0,58 22,5 225 0,65 25 250 0,64 |
| 1912 METYLKLORID OCH DIKLORMETAN, BLANDNING | 2F 1,3 13 1,5 15 0,81 |
| 1913 NEON, KYLD, FLYTANDE | 3A Se 4.3.3.2.4 |
| 1951 ARGON, KYLD, FLYTANDE | 3A Se 4.3.3.2.4 |
| 1952 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING med högst 9 % etylenoxid | 2A 19 190 19 190 0,66 25 250 25 250 0,75 |
| 1953 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, BRANDFARLIG, | 1TF Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 |
a) N.O.S. 1954 KOMPRIMERAD GAS, 1F Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 BRANDFARLIG, N.O.S. 1955 KOMPRIMERAD GAS, 1T Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 a) GIFTIG, N.O.S. 1956 KOMPRIMERAD GAS, N.O.S. 1A Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2
1957 DEUTERIUM, 1F Se 4.3.3.2.1
VD ]
KOMPRIMERAD 1958 1,2-DIKLOR-1,1,2,2- 2A 1 10 1 10 1,3 TETRAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 114) 1959 1,1-DIFLUORETEN 2F 12 120 0,66 (KÖLDMEDIUM R 1132A) 22,5 225 0,78 25 250 0,77
1961 ETAN, KYLD, FLYTANDE 3F Se 4.3.3.2.4
1962 ETEN 2F 12 120 0,25 22,5 225 0,36 22,5 225 0,34 30 300 0,37 1963 HELIUM, KYLD, FLYTANDE 3A Se 4.3.3.2.4
1964 KOLVÄTEGASBLANDNING, 1F Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 KOMPRIMERAD, N.O.S. 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, 2F KONDENSERAD, N.O.S. [ UPPHÄ
såsom BLANDNING A 1 10 1 10 0,50 BLANDNING A01 1,2 12 1,4 14 0,49 BLANDNING A02 1,2 12 1,4 14 0,48 BLANDNING A0 1,2 12 1,4 14 0,47 BLANDNING A1 1,6 16 1,8 18 0,46 BLANDNING B1 2 20 2,3 23 0,45 BLANDNING B2 2 20 2,3 23 0,44 BLANDNING B 2 20 2,3 23 0,43 BLANDNING C 2,5 25 2,7 27 0,42 övriga blandningar Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3
1966 VÄTE, KYLD, FLYTANDE 3F Se 4.3.3.2.4
699
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
UN- Benämning Klass- Lägsta provtryck för tankar Högsta nr ifice- tillåtna Med värme- Utan värmerings- fyllningsförisolering isolering kod hållande
MPa bar MPa bar kg/l
1967 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, 2T Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 a) N.O.S. 1968 INSEKTICID, GAS, N.O.S. 2A Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3
1969 ISOBUTAN 2F 1 10 1 10 0,49
| 1970 KRYPTON, KYLD, FLYTANDE | Se 4.3.3.2.4 |
| 1971 METAN, KOMPRIMERAD 1F eller NATURGAS, KOMPRIMERAD, med hög metanhalt | Se 4.3.3.2.1 |
| 1972 METAN, KYLD, FLYTANDE 3F eller NATURGAS, KYLD, FLYTANDE, med hög metanhalt | Se 4.3.3.2.4 |
1973 KLORDIFLUORMETAN OCH 2A 2,5 25 2,8 28 1,05 KLORPENTAFLUORETAN, BLANDNING, med konstant kokpunkt och ca 49 % klordifluormetan (KÖLDMEDIUM R 502). 1974 KLORDIFLUORBROMMETA 2A 1 10 1 10 1,61 N (KÖLDMEDIUM R12B1) VD ]
1976 OKTAFLUORCYKLOBUTAN 2A 1 10 1 10 1,34 (KÖLDMEDIUM RC 318) 1977 KVÄVE, KYLD, FLYTANDE 3A Se 4.3.3.2.4
1978 PROPAN 2F 2,1 21 2,3 23 0,42
1982 TETRAFLUORMETAN 2A 20 200 20 200 0,62 (KÖLDMEDIUM R14) 30 300 30 300 0,94 1983 1-KLOR-2,2,2- 2A 1 10 1 10 1,18 TRIFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R 133A) 1984 TRIFLUORMETAN 2A 19 190 0,92 (KÖLDMEDIUM R 23) 25 250 0,99 19 190 0,87 25 250 0,95 2034 VÄTE OCH METAN, 1F Se 4.3.3.2.1 BLANDNING, KOMPRIMERAD
[ UPPHÄ
2035 1,1,1-TRIFLUORETAN 2F 2,8 28 3,2 32 0,79 (KÖLDMEDIUM R143A) 2036 XENON 2A 12 120 1,30 13 130 1,24 2044 2,2-DIMETYLPROPAN 2F 1 10 1 10 0,53
2073 AMMONIAKLÖSNING, i 4A vatten, relativ densitet mindre än 0,880 vid 15ºC med över 35 % men högst 1 10 1 10 0,80 40 % ammoniak med över 40 % men högst 1,2 12 1,2 12 0,77 50 % ammoniak
700
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
| UN- Benämning nr | Klass- Lägsta provtryck för tankar Högsta ifice- tillåtna Med värme- Utan värmerings- fyllningsförisolering isolering kod hållande MPa bar MPa bar kg/l |
|---|---|
| 2187 KOLDIOXID, KYLD, FLYTANDE | 3A Se 4.3.3.2.4 |
| 2189 DIKLORSILAN | 2TFC 1 10 1 10 0,90 |
| 2191 SULFURYLFLUORID | 2T 5 50 5 50 1,10 |
| 2193 HEXAFLUORETAN (KÖLDMEDIUM R116) | 2A 16 160 1,28 20 200 1,34 20 200 1,10 |
| 2197 VÄTEJODID, VATTENFRI | 2TC 1,9 19 2,1 21 2,25 |
| 2200 PROPADIEN, STABILISERAD | 2F 1,8 18 2,0 20 0,50 |
| 2201 DIKVÄVEOXID, KYLD, FLYTANDE | 3O Se 4.3.3.2.4 |
b) 2203 SILAN 2F 22,5 225 22,5 225 0,32 25 250 25 250 0,36 2204 KARBONYLSULFID 2TF 2,7 27 3,0 30 0,84 2417 KARBONYLFLUORID 2TC 20 200 20 200 0,47 30 300 30 300 0,70 2419 BROMTRIFLUORETYLEN 2F 1 10 1 10 1,19 2420 HEXAFLUORACETON 2TC 1,6 16 1,8 18 1,08
VD ]
2422 OKTAFLUORBUT-2-EN 2A 1 10 1 10 1,34 (KÖLDMEDIUM R 1318) 2424 OKTAFLUORPROPAN 2A 2,1 21 2,3 23 1,07 (KÖLDMEDIUM R 218) 2451 KVÄVETRIFLUORID 2O 20 200 20 200 0,50 30 300 30 300 0,75 2452 ETYLACETYLEN, 2F 1 10 1 10 0,57 STABILISERAD 2453 ETYLFLUORID 2F 2,1 21 2,5 25 0,57 (KÖLDMEDIUM R 161) 2454 METYLFLUORID, 2F 30 300 30 300 0,36 (KÖLDMEDIUM R 41) 2517 1-KLOR-1,1-DIFLUORETAN 2F 1 10 1 10 0,99 (KÖLDMEDIUM R 142B) 2591 XENON, KYLD, FLYTANDE 3A Se 4.3.3.2.4 2599 KLORTRIFLUORMETAN 2A 3,1 31 3,1 31 0,11
[ UPPHÄ
OCH TRIFLUORMETAN, 4,2 42 0,21 AZEOTROP BLANDNING, 10 100 0,76 med ca 60 % klortrifluormetan 4,2 42 0,20 (KÖLDMEDIUM R 503) 10 100 0,66 2601 CYKLOBUTAN 2F 1 10 1 10 0,63 2602 DIKLORDIFLUORMETAN 2A 1,8 18 2 20 1,01 OCH 1,1-DIFLUORETAN, AZEOTROP BLANDNING med ca 74 % diklordifluormetan (KÖLDMEDIUM R 500) 2901 BROMKLORID 2TOC 1 10 1 10 1,50 3057 TRIFLUORACETYLKLORID 2TC 1,3 13 1,5 15 1,17
701
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
| UN- Benämning nr | Klass- Lägsta provtryck för tankar Högsta ifice- tillåtna Med värme- Utan värmerings- fyllningsförisolering isolering kod hållande MPa bar MPa bar kg/l |
|---|---|
| 3070 ETYLENOXID OCH DIKLORDIFLUORMETAN, BLANDNING, med högst 12,5 % etylenoxid | 2A 1,5 15 1,6 16 1,09 |
| 3083 PERKLORYLFLUORID | 2TO 2,7 27 3,0 30 1,21 |
| 3136 TRIFLUORMETAN, KYLD, FLYTANDE | 3A Se 4.3.3.2.4 |
| 3138 ETEN, ACETYLEN OCH PROPEN, BLANDNING, KYLD, FLYTANDE, med minst 71,5 % eten, högst 22,5 % acetylen och högst 6 % propen | 3F Se 4.3.3.2.4 |
| 3153 PERFLUOR(METYLVINYL) ETER | 2F 1,4 14 1,5 15 1,14 |
| 3154 PERFLUOR(ETYL- VINYL)ETER | 2F 1 10 1 10 0,98 |
| 3156 KOMPRIMERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. | 1O Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 |
| 3157 KONDENSERAD GAS, OXIDERANDE, N.O.S. 3158 GAS, KYLD, FLYTANDE, | 2O Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 3A VD ]Se 4.3.3.2.4 |
N.O.S. 3159 1,1,1,2-TETRAFLUORETAN 2A 1,6 16 1,8 18 1,04 (KÖLDMEDIUM R 134A) 3160 KONDENSERAD GAS, 2TF Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 GIFTIG, BRANDFARLIG, a) N.O.S. 3161 KONDENSERAD GAS, 2F Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 BRANDFARLIG, N.O.S. 3162 KONDENSERAD GAS, 2T Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 a) GIFTIG, N.O.S. 3163 KONDENSERAD GAS, 2A Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 N.O.S. 3220 PENTAFLUORETAN 2A 4,1 41 4,9 49 0,95 (KÖLDMEDIUM R 125) 3252 DIFLUORMETAN 2F 3,9 39 4,3 43 0,78 (KÖLDMEDIUM R32)
[ UPPHÄ
3296 HEPTAFLUORPROPAN 2A 1,4 14 1,6 16 1,20 (KÖLDMEDIUM R 227) 3297 ETYLENOXID OCH 2A 1 10 1 10 1,16 KLORTETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 8,8 % etylenoxid 3298 ETYLENOXID OCH 2A 2,4 24 2,6 26 1,02 PENTAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 7,9 % etylenoxid 3299 ETYLENOXID OCH 2A 1,5 15 1,7 17 1,03 TETRAFLUORETAN, BLANDNING, med högst 5,6 % etylenoxid
702
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
| UN- Benämning nr | Klass- Lägsta provtryck för tankar Högsta ifice- tillåtna Med värme- Utan värmerings- fyllningsförisolering isolering kod hållande MPa bar MPa bar kg/l |
|---|---|
| 3300 ETYLENOXID OCH KOLDIOXID, BLANDNING, med över 87 % etylenoxid | 2TF 2,8 28 2,8 28 0,73 |
| 3303 KOMPRIMERAD GAS, GIFTIG, OXIDERANDE, | 1TO Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 |
a) N.O.S.
3304 KOMPRIMERAD GAS, 1TC Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 a) GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S.
3305 KOMPRIMERAD GAS, 1TFC Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 GIFTIG, BRANDFARLIG, a) FRÄTANDE, N.O.S.
3306 KOMPRIMERAD GAS, 1TOC Se 4.3.3.2.1 eller 4.3.3.2.2 GIFTIG, OXIDERANDE, a) FRÄTANDE, N.O.S.
3307 KONDENSERAD GAS, 2TO Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 GIFTIG, OXIDERANDE, a) N.O.S.
3308 KONDENSERAD GAS, 2TC Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 a) GIFTIG, FRÄTANDE, N.O.S.
3309 KONDENSERAD GAS, 2TFC Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 GIFTIG, BRANDFARLIG, a) FRÄTANDE, N.O.S.
VD ]
3310 KONDENSERAD GAS, 2TOC Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 GIFTIG, OXIDERANDE, a) FRÄTANDE, N.O.S.
| 3311 GAS, KYLD, FLYTANDE, 3O OXIDERANDE, N.O.S. | Se 4.3.3.2.4 |
| 3312 GAS, KYLD, FLYTANDE, 3F BRANDFARLIG, N.O.S. | Se 4.3.3.2.4 |
| 3318 AMMONIAKLÖSNING i 4TC vatten, relativ densitet under 0,880 vid 15 °C, med över 50 % ammoniak | Se 4.3.3.2.2 |
3337 KÖLDMEDIUM R 404A 2A 2,9 29 3,2 32 0,84 3338 KÖLDMEDIUM R 407A 2A 2,8 28 3,2 32 0,95 3339 KÖLDMEDIUM R 407B 2A 3,0 30 3,3 33 0,95 3340 KÖLDMEDIUM R 407C 2A 2,7 27 3,0 30 0,95 3354 INSEKTICID, GAS, [ UPPHÄ2F Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3
BRANDFARLIG, N.O.S. 3355 INSEKTICID, GAS, GIFTIG, 2TF Se 4.3.3.2.2 eller 4.3.3.2.3 a) BRANDFARLIG, N.O.S. a) Tillåtet om LC50 är minst 200 ppm. b) Räknas som självantändande (pyrofor).
4.3.3.3 Drift
4.3.3.3.1 Om tankar, batterivagnar eller MEG-containrar är godkända för flera olika gaser, ska byte av gas innefatta tömning, rengöring och avgasning i den utsträckning som krävs för säker användning.
703
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.3.3.3.2 När tankar, batterivagnar eller MEG-containrar överlämnas för transport, ska endast de uppgifter synas, som anges i 6.8.3.5.6, och är tillämpliga på den lastade eller nyss tömda gasen, alla uppgifter om andra gaser ska täckas över (se UIC-normblad 573 (Technical conditions for the construction of tank-wagons)).
4.3.3.3.3 Alla element i batterivagnar eller MEG-containrar ska innehålla en och samma gas.
4.3.3.3.4 När det yttre övertrycket kan vara större än tankens motståndskraft mot yttre tryck (t.ex. till följd av låg omgivningstemperatur), ska lämpliga åtgärder vidtas, t.ex. att fylla tanken med kväve eller annan inert gas för att bibehålla tillräckligt tryck i tanken, för att skydda tankar som innehåller under lågt tryck kondenserade gaser mot deformation.
4.3.3.4 Kontrollbestämmelser för fyllning av (Tills vidare blank.)
cisternvagnar för kondenserad gas
4.3.3.4.1 Kontrollåtgärder före fyllning (Tills vidare blank.)
(a) Det ska kontrolleras huruvida uppgifterna för den transporterade gasen på tankskylten (se 6.8.2.5.1 och 6.8.3.5.1 - 6.8.3.5.5) överensstämmer med uppgifterna på litteraskylten (se 6.8.2.5.2, 6.8.3.5.6 och 6.8.3.5.7).
VD ]
Cisternvagnar avsedda för växelvis användning ska särskilt kontrolleras för att säkerställa att korrekta klapptavlor är synliga på vagnens båda sidor och säkrade med anordningar enligt 6.8.3.5.7.
Lastgränserna på litteraskylten får inte i något fall överskrida den högsta tillåtna fyllningsvikten på märkskylten.
(b) Senaste last ska fastställas, antingen genom uppgifter i godsdeklarationen eller genom analys. Vid behov ska tanken rengöras.
[ UPPHÄ
(c) Restlastens vikt ska fastställas (t.ex. genom vägning), och hänsyn ska tas till denna vid bestämning av fyllnadsmängden, så att cisternvagnen inte blir överfylld eller överlastad.
(d) Tätheten hos tankskalet och utrustningsdelarna samt deras funktionsduglighet ska kontrolleras.
Sjunde utgåvan av UIC-normbladet tillämplig från den 1 oktober 2008
704
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
4.3.3.4.2 Fyllningsförlopp (Tills vidare blank.)
Vid fyllningen ska cisternvagnens hanteringsanvisningar följas.
4.3.3.4.3 Kontrollåtgärder efter fyllning (Tills vidare blank.)
(a) Efter fyllning ska kontrolleras med krönta kontrollinstrument (t.ex. genom vägning på krönt våg) om vagnen är överfylld eller överlastad.
Överfyllda eller överlastade cisternvagnar ska omedelbart tömmas så att den tillåtna fyllnadsmängden uppnås utan att fara uppstår.
(b) Partialtrycket av inerta gaser i gasfasen får uppgå till högst 0,2 MPa (2 bar) och övertrycket i gasfasen får överstiga den flytande gasens absoluta ångtryck vid vätskefasens temperatur med högst 0,1 MPa (1 bar) (för UN 1040 ETYLENOXID MED KVÄVE gäller dock ett högsta VD ]
totaltryck på 1 MPa (10 bar) vid 50 °C).
(c) Efter lastningen ska på vagnar med bottentömning kontrolleras att de invändiga avstängningsanordningarna är tillräckligt stängda.
(d) Före fastsättandet av blindflänsar eller andra lika effektiva anordningar ska ventilernas täthet kontrolleras. Eventuella läckage ska avhjälpas genom lämpliga åtgärder.
(e) Vid ventilernas utlopp ska blindflänsar eller andra lika effektiva
[ UPPHÄ
anordningar sättas fast. Dessa förslutningar ska vara försedda med lämpliga tätningar. De ska förslutas med användning av alla element som är avsedda för konstruktionstypen i fråga.
(f) Som avslutning ska en visuell slutkontroll av vagnen, dess utrustning och märkning genomföras, och det ska kontrolleras att inget av innehållet läcker ut.
705
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
| 4.3.4 | Särskilda bestämmelser för klass 3 till och med 9 |
|---|---|
| 4.3.4.1 | Kodning, systematiserad tillordning av tankar och tankhierarki |
| 4.3.4.1.1 | Kodning av tankar De fyra delar av tankkoden som ges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12 har följande betydelse: Del Beskrivning Tankkod 1 Typ av tank L = tank för ämnen i flytande form (vätskor eller fasta ämnen som överlämnas till transport i smält tillstånd) S = tank för ämnen i fast form (pulver eller granulat) 2 Kalkyltryck G = minsta kalkyltryck enligt de allmänna bestämmelserna i 6.8.2.1.14, eller 1,5; 2,65; 4; 10; 15 eller 21 = minsta kalkyltryck i bar (se 6.8.2.1.14) 3 Öppningar (se 6.8.2.2.2) A = tank med fyllnings- och tömningsöppningar i botten med två förslutningar B = tank med fyllnings- och tömningsöppningar i botten med tre förslutningar C = tank med fyllnings- och tömningsöppningar i toppen med endast rengöringsöppningar under vätskeytan D = tank med fyllnings- och tömningsöppningar i toppen utan öppningar under vätskeytan 4 Säkerhetsventiler/ V = tank med luftningsutrustning, enligt 6.8.2.2.6, -anordningar meningen anordning som förhindrar att lågor breder VD ] ut sig, eller tank som inte är explosionstrycksäker F = tank med luftningsutrustning, enligt 6.8.2.2.6, försett med anordning som förhindrar att lågor breder ut sig, eller tank som är explosionstrycksäker N = tank utan luftningsutrustning enligt 6.8.2.2.6 och inte lufttätt försluten H = lufttätt försluten tank (se definition i 1.2.1) |
| 4.3.4.1.2 | Systematiserad tillordning av tankkoder till ämnesgrupper och tankhierarki Anm Vissa ämnen och ämnesgrupper innefattas inte i den systematiserade tillordningen (se 4.3.4.1.3). Systematiserad tillordning Tankkod [ UPPHÄGrupp av tillåtna ämnen Klass Klassificeringskod Förpackningsgrupp Vätskor LGAV 3 F2 III 9 M9 III LGBV 4.1 F2 II, III 5.1 O1 III 9 M6 III 9 M11 III och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV LGBF 3 F1 II ångtryck vid 50 °C ≤ 1,1 bar |
706
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Systematiserad tillordning
Tankkod Grupp av tillåtna ämnen
Klass Klassificeringskod Förpackningsgrupp
3 F1 III 3 D II ångtryck vid 50 °C ≤ 1,1 bar 3 D III och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV och LGBV L1,5BN 3 F1 II ångtryck vid 50 °C > 1,1 bar 3 F1 III flampunkt < 23 °C, visköst, ångtryck vid 50°C> 1,1 bar, kokpunkt > 35 °C 3 D II ångtryck vid 50 °C > 1,1 bar och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV och LGBF L4BN 3 F1 I III, kokpunkt < 35 °C 3 FC III 3 D I 5.1 O1 I, II 5.1 OT1 I 8 C1 II, III 8 C3 II, III 8 C4 II, III 8 C5 II, III 8 C7 II, III 8 C8 II, III 8 C9 II, III 8 C10 II, III
VD ]
8 CF1 II 8 CF2 II 8 CS1 II 8 CW1 II 8 CW2 II 8 CO1 II 8 CO2 II 8 CT1 II, III 8 CT2 II, III 8 CFT II 9 M11 III och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV, LGBF och L1,5BN
[ UPPHÄ
707
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
Systematiserad tillordning
Tankkod Grupp av tillåtna ämnen
Klass Klassificeringskod Förpackningsgrupp
L4BH 3 FT1 II, III FT2 II FC II FTC II 6.1 T1 II, III T2 II, III T3 II, III T4 II, III T5 II, III T6 II, III T7 II, III TF1 II TF2 II, III TF3 II TS II TW1 II TW2 II TO1 II TO2 II TC1 II TC2 II TC3 II TC4 II TFC II 6.2 I4 9 M2 II och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV, LGBF, L1,5BN och
VD ]
L4BN L4DH 4.2 S1 II, III S3 II, III ST1 II, III ST3 II, III SC1 II, III SC3 II, III 4.3 W1 II, III WF1 II, III WT1 II, III WC1 II, III 8 CT1 II, III och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV, LGBF, L1,5BN, L4BN och L4BH L10BH 8 C1 I C3 I C4 I C5 I C7 I C8 I
[ UPPHÄ
C9 I C10 I CF1 I CF2 I CS1 I CW1 I CW2 I CO1 I CO2 I CT1 I CT2 I COT I och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV, LGBF, L1,5BN, L4BN, och L4BH
708
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Systematiserad tillordning
Tankkod Grupp av tillåtna ämnen
Klass Klassificeringskod Förpackningsgrupp
L10CH 3 FT1 I FT2 I FC I FTC I 6.1* T1 I T2 I T3 I T4 I T5 I T6 I T7 I TF1 I TF2 I TF3 I TS I TW1 I TO1 I TC1 I TC2 I TC3 I TC4 I TFC I TFW I och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV, LGBF, L1,5BN, L4BN, L4BH, och L10BH
3 * Ämnen med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 ska tilldelas tankkod L15CH. VD ]
L10DH 4.3 W1 I WF1 I WT1 I WC1 I WFC I 5.1 OTC I 8 CT1 I och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV, LGBF, L1,5BN, L4BN, L4BH, L4DH, L10BH och L10CH L15CH 3 FT1 I 6.1** T1 I T4 I TF1 I TW1 I TO1 I TC1 I TC3 I TFC I TFW I
[ UPPHÄ
och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV, LGBF, L1,5BN, L4BN, L4BH, L10BH och L10CH
3 ** Ämnen med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 ska tilldelas denna tankkod L21DH 4.2 S1 I S3 I SW I ST3 I och grupper av tillåtna ämnen för tankkod LGAV, LGBV, LGBF, L1,5BN, L4BN, L4BH, L4DH, L10BH, L10CH, L10DH och L15CH
Fasta ämnen
SGAV 4.1 F1 III F3 III
709
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
Systematiserad tillordning
Tankkod Grupp av tillåtna ämnen
Klass Klassificeringskod Förpackningsgrupp
4.2 S2 II, III 4.2 S4 III 5.1 O2 II, III 8 C2 II, III C4 III C6 III C8 III C10 II, III CT2 III 9 M7 III M11 II, III SGAN 4.1 F1 II F3 II FT1 II, III FT2 II, III FC1 II, III FC2 II, III 4.2 S2 II S4 II, III ST2 II, III ST4 II, III SC2 II, III SC4 II, III 4.3 W2 II, III WF2 II WS II, III WT2 II, III
VD ]
WC2 II, III 5.1 O2 II, III OT2 II, III OC2 II, III 8 C2 II C4 II C6 II C8 II C10 II CF2 II CS2 II CW2 II CO2 II CT2 II 9 M3 III och grupper av tillåtna ämnen för tankkod SGAV SGAH 6.1 T2 II, III T3 II, III T5 II, III T7 II, III
[ UPPHÄ
T9 II TF3 II TS II TW2 II TO2 II TC2 II TC4 II 9 M1 II, III och grupper av tillåtna ämnen för tankkod SGAV och SGAN S4AH 9 M2 II och grupper av tillåtna ämnen för tankkod SGAV, SGAN och SGAH
710
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Systematiserad tillordning
Tankkod Grupp av tillåtna ämnen
Klass Klassificeringskod Förpackningsgrupp
S10AN 8 C2 I C4 I C6 I C8 I C10 I CF2 I CS2 I CW2 I CO2 I CT2 I och grupper av tillåtna ämnen för tankkod SGAV och SGAN S10AH 6.1 T2 I T3 I T5 I T7 I TS I TW2 I TO2 I TC2 I TC4 I och grupper av tillåtna ämnen för tankkod SGAV, SGAN, SGAH och S10AN
Tankhierarki
Tankar med andra tankkoder än dem som nämns i denna tabell eller i kapitel 3.2, tabell A, får även användas, förutsatt att varje element (siffervärde eller bokstav) i del
VD ]
1 till 4 i dessa andra tankkoder motsvarar samma eller högre säkerhetsnivå i förhållande till motsvarande element i den i kapitel 3.2, tabell A, angivna tankkoden, närmare bestämt enligt följande stigande ordningsföljd:
Del 1: typ av tank S → L
Del 2: kalkyltryck G → 1,5 → 2,65 → 4 → 10 → 15 → 21 bar
Del 3: öppningar A → B → C → D
Del 4: säkerhetsventiler/-anordningar V → F → N → H
Till exempel: [ UPPHÄ
- En tank med tankkoden L10CN är tillåten för transport av ett ämne som har tillordnats tankkoden L4BN.
- En tank med tankkoden L4BN är tillåten för transport av ett ämne som har tillordnats tankkoden SGAN.
Anm Hierarkin tar inte hänsyn till eventuella särbestämmelser (se 4.3.5 och 6.8.4) för enskilda benämningar.
4.3.4.1.3 Följande ämnen och ämnesgrupper, för vilka ett plustecken (+) anges efter tankkoden i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, omfattas av särskilda bestämmelser. I det fallet är
711
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
alternativ användning av tanken för andra ämnen och ämnesgrupper endast tillåten då detta specificerats i typgodkännandecertifikatet. Under iakttagande av de i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13 angivna särbestämmelserna får högvärdigare tankar användas enligt bestämmelserna i slutet av 4.3.4.1.2.
Kraven för dessa tankar ges av följande tankkoder, kompletterade av tillämpliga särbestämmelser angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13:
(a) (Tills vidare blank.)
(b) klass 4.1:
UN 2448 SVAVEL, SMÄLT: tankkod LGBV,
(c) klass 4.2:
UN 1381 FOSFOR, VIT eller GUL, I VATTEN eller I LÖSNING, och UN 2447 FOSFOR, VIT, SMÄLT: tankkod L10DH,
(d) klass 4.3:
UN 1389 ALKALIMETALLAMALGAM, FLYTANDE, UN 1391 ALKALIMETALLDISPERSION eller UN 1391 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, UN 1392 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FLYTANDE, VD ]
UN 1415 LITIUM, UN 1420 KALIUMMETALLEGERINGAR, FLYTANDE, UN 1421 ALKALIMETALLEGERING, FLYTANDE, N.O.S., UN 1422 KALIUM-NATRIUMLEGERINGAR, FLYTANDE, UN 1428 NATRIUM, UN 2257 KALIUM, UN 3401 ALKALIMETALLAMALGAM, FAST, UN 3402 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FAST, UN 3403 KALIUMMETALLEGERINGAR, FASTA, UN 3404 KALIUM-NATRIUMLEGERINGAR, FASTA, och UN 3482 ALKALIMETALLDISPERSION, BRANDFARLIG eller UN 3482 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, BRANDFARLIG: tankkod L10BN,
UN 1407 CESIUM och UN 1423 RUBIDIUM: tankkod L10CH,
[ UPPHÄ
UN 1402 KALCIUMKARBID, PG I: tankkod S2,65AN
(e) klass 5.1:
UN 1873 PERKLORSYRA, med över 50 vikt-% men högst 72 vikt-% syra: tankkod L4DN,
UN 2015 VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, STABILISERAD, med över 70 % väteperoxid: tankkod L4DV,
UN 2014 VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, med minst 20 % men högst 60 % väteperoxid,
712
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
UN 2015 VÄTEPEROXID, VATTENLÖSNING, STABILISERAD, med över 60 % men högst 70 % väteperoxid UN 3149 VÄTEPEROXID OCH PEROXIÄTTIKSYRA I BLANDNING, STABILISERAD, och UN 2426 AMMONIUMNITRAT, FLYTANDE, het koncentrerad lösning, med en koncentration över 80 % men högst 93 %: tankkod L4BV,
UN 3375 AMMONIUMNITRAT, EMULSION eller SUSPENSION eller GEL, flytande, mellanprodukt för tillverkning av sprängämnen: tankkod LGAV,
UN 3375 AMMONIUMNITRAT, EMULSION eller SUSPENSION eller GEL, fast, mellanprodukt för tillverkning av sprängämnen: tankkod SGAV,
(f) klass 5.2:
UN 3109 ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE: tankkod L4BN,
UN 3110 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST: tankkod S4AN,
(g) klass 6.1:
UN 1613 VÄTECYANID, VATTENLÖSNING (CYANVÄTE, CYANVÄTESYRA, VATTENLÖSNING) och UN 3294 VÄTECYANID (CYANVÄTE), LÖSNING I ALKOHOL: tankkod L15DH,
VD ]
(h) klass 7:
Alla ämnen: specialtankar.
Minimikrav för vätskor: tankkod L2,65CN, för fasta ämnen tankkod S2,65AN.
Trots de allmänna bestämmelserna i detta stycke får tankar som används för radioaktiva ämnen även användas för transport av annat gods, förutsatt att bestämmelserna i 5.1.3.2 uppfylls,
(i) klass 8:
UN 1052 VÄTEFLUORID, VATTENFRI, UN 1744 BROM, UN 1744 BROMLÖSNING, och UN 1790 FLUORVÄTESYRA, med mer än 85 % vätefluorid: tankkod L21DH
[ UPPHÄ
UN 1791 HYPOKLORITLÖSNING och UN 1908 KLORITLÖSNING: tankkod L4BV.
4.3.4.1.4 (Tills vidare blank.) Tankar avsedda för transport av flytande avfall, som uppfyller kraven i kapitel 6.10 och är utrustade med två förslutningar i enlighet med 6.10.3.2, ska tillordnas tankkoden L4AH. Om tankarna i fråga är utrustade för växelvis transport av flytande och fasta ämnen, ska de tillordnas kombinationen av koderna L4AH+S4AH.
713
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
4.3.4.2 Allmänna bestämmelser
4.3.4.2.1 Om varma ämnen har lastats får inte temperaturen på utsidan av tanken eller värmeisoleringen överstiga 70 °C under transport.
4.3.4.2.2 Förbindelserör mellan tankarna i flera (Tills vidare blank.) oberoende men sammankopplade cisternvagnar (t.ex. i komplett tåg) ska vara tömda under transport.
4.3.4.2.3 Om tankar som är godkända för (Tills vidare blank.) kondenserade gaser i klass 2 även är godkända för vätskor i andra klasser, ska den i 5.3.5 anvisade orangefärgade bandet täckas över eller på annat sätt göras oigenkännlig under transport av sådana vätskor, så att den inte längre är synlig.
Vid transport av dessa vätskor får inte heller uppgifterna enligt 6.8.3.5.6 (b) eller (c) på cisternvagnens båda sidor eller på litteraskyltarna längre vara synliga..
4.3.5 Särbestämmelser VD ]
Följande särbestämmelser gäller då de anges vid en benämning i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13:
| TU1 | Tankarna får inte överlämnas för transport innan ämnet har stelnat fullständigt och täckts med en inert gas. Tömda, ej rengjorda tankar som har innehållit dessa ämnen ska fyllas med inert gas. |
| TU2 | Ämnet ska täckas med en inert gas. Tömda, ej rengjorda tankar som har innehållit dessa ämnen ska fyllas med inert gas. |
| TU3 | Tankskalets insida och alla delar som kan komma i kontakt med ämnet ska hållas rena. Inget smörjmedel som kan bilda farliga föreningar med ämnet får användas till pumpar, ventiler eller annan utrustning. |
| TU4 | Under transport ska dessa ämnen täckas med en inert gas med ett övertryck på minst [ UPPHÄ 50 kPa (0,5 bar). Tömda, ej rengjorda tankar, som innehållit dessa ämnen, ska då de överlämnas för transport vara fyllda med en inert gas med ett övertryck på minst 50 kPa (0,5 bar). |
| TU5 | (Tills vidare blank.) |
| TU6 | Ej tillåtet för transport i tankar, batterivagnar eller MEG-containrar om LC50 värdet är under 200 ppm. |
| TU7 | Material för att åstadkomma täthet i fogar eller för underhåll av förslutningar ska vara kompatibla med innehållet. |
714
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
| TU8 | En tank av aluminiumlegering får inte användas för transport såvida inte tanken uteslutande används för sådan transport och acetaldehyden är fri från syra. |
| TU9 | UN 1203 BENSIN med ett ångtryck vid 50 °C över 110 kPa (1,1 bar) men inte över 150 kPa (1,5 bar) får även transporteras i tankar, som är konstruerade enligt 6.8.2.1.14 (a) och som har utrustning som överensstämmer med 6.8.2.2.6. |
| TU10 | (Tills vidare blank.) |
| TU11 | Under fyllning får temperaturen hos detta ämne inte överstiga 60 °C. En högsta fyllningstemperatur av 80 °C är tillåten under förutsättning att pyrande glöd förhindras och följande villkor är uppfyllda. Efter fyllning ska tankarna trycksättas (t.ex. med tryckluft) för att kontrollera tätheten. Det ska tillses att ingen trycksänkning sker under transporten. Innan tömning ska det kontrolleras att trycket i tankarna fortfarande är över atmosfärstryck. Om så inte är fallet ska en inert gas ledas in i tankarna före tömning. |
| TU12 | I händelse av ändrad användning ska tankskal och tillbehör noggrant rengöras från alla rester före och efter transport av detta ämne. |
| TU13 | Tankar ska vara fria från föroreningar vid fyllningstillfället. Driftutrustning såsom ventiler och yttre rörledningar ska tömmas efter fyllning och tömning. |
| TU14 TU15 | Locket som skyddar förslutningarna ska vara låst under transport. Tankar får inte användas för transport av livsmedel, konsumtionsvaror eller djurfoder. VD ] |
| TU16 | Tömda, ej rengjorda tankar ska när de överlämnas för transport antingen - vara fyllda med kväve, eller - vara fyllda med vatten till minst 96 % och högst 98 % av sin volym. Mellan 1 oktober och 31 mars ska vattnet innehålla tillräckligt med frostskyddsmedel för att vattnet omöjligt ska kunna frysa under transporten. Frostskyddsmedlet ska vara fritt från korrosiv verkan och inte kunna reagera med fosfor. |
| TU17 | Får endast transporteras i batterivagnar eller MEG-containrar, vars element består av tryckkärl. |
| TU18 | Fyllnadsgraden ska förbli under den nivå, vid vilken volymen av vätskan, om innehållet värms till en temperatur där ångtrycket blir lika med öppningstrycket för säkerhetsventilen, skulle uppgå till 95 % av tankens volym vid den temperaturen. Bestämmelsen i 4.3.2.3.4 ska inte tillämpas. [ UPPHÄ |
| TU19 | Tankar får fyllas till 98 % vid aktuell fyllningstemperatur och fyllningstryck. Bestämmelsen i 4.3.2.3.4 ska inte tillämpas. |
| TU20 | (Tills vidare blank.) |
| TU21 | Ämnet ska, om vatten används som skyddsmedium, täckas med vatten med minst 12 cm djup vid fyllningstillfället. Fyllnadsgraden vid en temperatur av 60 °C får inte överstiga 98 %. Om kväve används som skyddsmedium får fyllnadsgraden vid en temperatur av 60 °C inte överstiga 96 %. Det återstående utrymmet ska fyllas med kväve så att trycket inte heller efter avkylning faller under atmosfärstrycket. Tanken ska vara gastätt försluten. 715 |
RID/RID-S Del 4 2013-01-01
| TU22 | Tankar får inte fyllas till mer än 90 % av sin volym, och för vätskor ska ett utrymme på 5 % lämnas tomt när vätskan har en medeltemperatur av 50 °C. |
| TU23 | Fyllningsförhållandet får inte överstiga 0,93 kg per liter tankvolym, om fyllning sker efter vikt. Om fyllning sker efter volym, får fyllnadsgraden inte överstiga 85 %. |
| TU24 | Fyllningsförhållandet får inte överstiga 0,95 kg per liter tankvolym, om fyllning sker efter vikt. Om fyllning sker efter volym, får fyllnadsgraden inte överstiga 85 %. |
| TU25 | Fyllningsförhållandet får inte överstiga 1,14 kg per liter tankvolym, om fyllning sker efter vikt. Om fyllning sker efter volym, får fyllnadsgraden inte överstiga 85 %. |
| TU26 | Fyllnadsgraden får inte överstiga 85 %. |
| TU27 | Tankar får inte fyllas till mer än 98 % av sin volym. |
| TU28 | Tankar får inte fyllas till mer än 95 % av sin volym vid en referenstemperatur av 15 °C. |
| TU29 | Tankar får inte fyllas till mer än 97 % av sin volym och maximitemperaturen efter fyllning får inte överstiga 140 °C. |
| TU30 | Tankar ska fyllas så som angetts i provningsrapporten för typgodkännande av tanken, men får inte fyllas till mer än 90 % av sin volym. VD ] |
| TU31 | Tankar får inte fyllas till mer än 1 kg per liter tankvolym. |
| TU32 | Tankar får inte fyllas till mer än 88 % av sin volym. |
| TU33 | Tankar ska fyllas till minst 88 % och högst 92 % av sin volym, eller till 2,86 kg per liter tankvolym. |
| TU34 | Tankar får inte fyllas till mer än 0,84 kg per liter tankvolym. |
| TU35 | Tömda, ej rengjorda cisternvagnar, avmonterbara tankar och tankcontainrar, som innehållit dessa ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om lämpliga åtgärder vidtagits för att eliminera eventuella faror. |
| TU36 TU37 | Fyllnadsgraden enligt 4.3.2.2 vid referenstemperaturen 15 °C får inte överstiga 93 % av volymen. Transport i tank är begränsad till ämnen, som innehåller smittämnen men egentligen [ UPPHÄ inte utgör någon allvarlig fara, och mot vilka det finns effektiva behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder till förfogande, så att faran för infektionsöverföring är begränsad (måttlig individrisk och låg samhällsrisk), även om ämnena kan orsaka allvarlig infektion vid exponering. |
| TU38 | Tillvägagångssätt efter att energi- (Tills vidare blank.) upptagningselement aktiverats. Efter plastisk deformation av energiupptagningselement enligt 6.8.4, särbestämmelse TE22, ska cisternvagnen eller batterivagnen efter |
716
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
undersökning föras direkt till reparationsverkstad.
Om cisternvagnen eller batterivagnen i lastat tillstånd kan absorbera rangerstötar, av det slag som kan uppträda i normal järnvägstrafik, t ex efter utbyte av befintliga energiupptagningsbuffertar mot normala buffertar eller efter att de skadade energiupptagningselementen tillfälligt blockerats, får den efter undersökning flyttas till tömning och därefter till reparationsverkstad.
Cisternvagnen eller batterivagnen ska förses med en upplysning om att energiupptagningselementen är ur funktion.
TU39 Lämpligheten för transport av ämnet i tank ska visas. Metoden för att konstatera lämpligheten ska vara godkänd av behörig myndighet. En metod är provningsmetod 8 (d) i provningsserie 8 (se testhandboken, del 1, delavsnitt 18.7).
Ämnen får inte vara kvar i tanken under en tid som kan medföra klumpbildning. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra klumpbildning och vidhäftning av ämnen i tanken (t.ex. rengöring osv.). VD ]
TU40 Får endast transporteras i batterivagnar eller MEG-containrar vars element består av sömlösa kärl.
[ UPPHÄ
717
VD ]
[ UPPHÄ
718
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Kapitel 4.4
Användning av tankcontainrar inklusive växeltankar med tankskal av fiberarmerad plast
Anm Beträffande UN-tankar och UN-MEG-containrar, se kapitel 4.2; beträffande cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall, samt batterivagnar och MEG-containrar (utom UN- MEG-containrar), se kapitel 4.3; beträffande slamsugartankar, se kapitel 4.5.
| 4.4.1 | Allmänt Transport av farliga ämnen i tankcontainrar inklusive växeltankar, vars tankskal är tillverkat av fiberarmerad plast, är tillåten endast om följande bestämmelser är uppfyllda: (a) ämnet är klassificerat i klass 3, 5.1, 6.1, 6.2, 8 eller 9, (b) ämnets högsta ångtryck (absoluttryck) vid 50 °C överstiger inte 110 kPa (1,1 bar), (c) transport av ämnet i metalltankar är uttryckligen tillåten enligt 4.3.2.1.1, (d) kalkyltrycket, som anges för ämnet i fråga i del 2 av tankkoden i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, överstiger inte 4 bar (se även 4.3.4.1.1), och VD ] (e) tankcontainern eller växeltanken uppfyller de bestämmelser i kapitel 6.9, som är tillämpliga för transport av ämnet. |
|---|---|
| 4.4.2 | Drift |
| 4.4.2.1 | Bestämmelserna i 4.3.2.1.5 - 4.3.2.2.4, 4.3.2.3.3 - 4.3.2.3.6, 4.3.2.4.1 och 4.3.2.4.2 samt 4.3.4.1 och 4.3.4.2 ska tillämpas. |
| 4.4.2.2 | Temperaturen hos det transporterade ämnet får vid fyllningstillfället inte överstiga den högsta drifttemperatur som anges på tankskylten, vilken hänvisas till i 6.9.6. |
| 4.4.2.3 | Dessutom gäller särbestämmelserna (TU) i 4.3.5, som finns angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13, om de är tillämpliga på transport i metalltankar. [ UPPHÄ 719 |
VD ]
[ UPPHÄ
720
2013-01-01 RID/RID-S Del 4
Kapitel 4.5
Användning av slamsugartankar
Anm Beträffande UN-tankar och UN-MEG-containrar, se kapitel 4.2; beträffande cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall, samt batterivagnar och MEG-containrar (utom UN- MEG-containrar), se kapitel 4.3; beträffande tankcontainrar av fiberarmerad plast, se kapitel 4.4.
| 4.5.1 | Användning |
|---|---|
| 4.5.1.1 | Avfall som består av ämnen i klass 3, 4.1, 5.1, 6.1, 6.2, 8 och 9 får transporteras i slamsugartankar som överensstämmer med kapitel 6.10, om transport i tankcontainrar eller växeltankar tillåts enligt kapitel 4.3. Ämnen tillordnade till tankkod L4BH i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12 eller till någon annan tankkod som tillåts under tankhierarkin i 4.3.4.1.2 får transporteras i slamsugartankar med bokstaven ”A” eller ”B” i position 3 i tankkoden. |
| 4.5.2 | Drift |
| 4.5.2.1 | Bestämmelserna i kapitel 4.3 (förutom de i 4.3.2.2.4 och 4.3.2.3.3) gäller för transport i slamsugartankar och kompletteras av bestämmelserna i 4.5.2.2 - 4.5.2.5 nedan. VD ] |
| 4.5.2.2 | För transport av vätskor som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, ska slamsugartankar fyllas genom fyllningsrör som leder in i tanken på en låg nivå. Åtgärder ska vidtas för att minimera spraybildning. |
| 4.5.2.3 | När brandfarliga vätskor med flampunkt under 23 °C töms med tryckluft är högsta tillåtna tryck 100 kPa (1 bar). |
| 4.5.2.4 | Användning av tankar som är försedda med en invändig kolv som fungerar som fackvägg är tillåten endast om ämnena på vardera sidan av väggen (kolven) inte reagerar farligt med varandra (se 4.3.2.3.6). |
| 4.5.2.5 | Det ska säkerställas att befintliga sugarmar inte rubbas ur sitt viloläge vid normala transportförhållanden. [ UPPHÄ 721 |
VD ]
[ UPPHÄ
722
Del 5
Bestämmelser för avsändning
VD ]
[ UPPHÄ
723
VD ]
[ UPPHÄ
724
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Kapitel 5.1
Allmänna bestämmelser
| 5.1.1 | Tillämpning och allmänna bestämmelser Denna del innehåller bestämmelser för avsändning av farligt gods med avseende på märkning, etikettering och dokumentation samt i förekommande fall tillstånd för avsändande och förhandsmeddelande. |
|---|---|
| 5.1.2 | Användning av overpack |
| 5.1.2.1 5.1.2.2 | (a) En overpack ska vara märkt (i) med uttrycket ”OVERPACK” och, (ii) med UN-nummer, föregånget av bokstäverna ”UN” enligt vad som krävs för kollin i 5.2.1.1 och 5.2.1.2, etiketterat enligt vad som föreskrivs för kollin i 5.2.2 och försett med märkningen för miljöfarliga ämnen om det föreskrivs för kollin enligt 5.2.1.8, för varje slag av farligt gods som det innehåller. såvida inte UN-nummer, etiketter och märkningen för miljöfarliga ämnen som representerar allt farligt gods i en sådan overpack är synliga, förutom vad som krävs i 5.2.2.1.11. Om samma UN-nummer, samma etikett eller märkning för miljöfarliga ämnen föreskrivs för olika kollin behöver denna märkning och etikettering endast VD ] placeras en gång på en overpack. Märkningen med uttrycket ”OVERPACK”, vilken ska vara väl synlig och läslig, ska anges på ett av ursprungslandets officiella språk och, om det språket inte är tyska, engelska eller franska, dessutom på tyska, engelska eller franska, såvida inte avtal mellan av transporten berörda länder föreskriver annat. (b) De i 5.2.1.9 avbildade riktningspilarna ska fästas på två motsatta sidor av följande overpack: (i) overpack med kollin som ska märkas enligt 5.2.1.9.1, såvida inte märkningen förblir synlig, och (ii) overpack med kollin innehållande vätskor som inte behöver märkas enligt 5.2.1.9.2, såvida inte förslutningarna förblir synliga. Varje kolli med farligt gods som förses med en overpack ska uppfylla alla tillämpliga [ UPPHÄ bestämmelser i RID/RID-S. Den avsedda funktionen hos varje enskild förpackning får inte försämras av en overpack. |
| 5.1.2.3 | Varje kolli som är försett med den i 5.2.1.9 beskrivna orienteringsmärkningen och placerat i en overpack eller i en storförpackning, ska vara orienterat i enlighet med denna märkning. |
| 5.1.2.4 | Samlastningsförbud gäller även för en overpack. 725 |
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
| 5.1.3 | Tömda ej rengjorda förpackningar (inklusive IBC-behållare och storförpackningar), tömda tankar, tömda vagnar och tömda containrar för transport i bulk |
|---|---|
| 5.1.3.1 | Ej rengjorda, tömda förpackningar (inklusive IBC-behållare och storförpackningar), tömda tankar (inklusive cisternvagnar, batterivagnar, avmonterbara tankar, UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar) samt tömda vagnar och tömda containrar för transport i bulk, som har innehållit farligt gods i de olika klasserna med undantag av klass 7, ska vara försedda med samma märkning och etiketter eller storetiketter som i fyllt tillstånd. Anm Beträffande dokumentation, se kapitel 5.4. |
| 5.1.3.2 | Förpackningar, inklusive IBC-behållare, och tankar och som använts för transport av radioaktiva ämnen, får inte användas för lagring eller transport av annat gods, såvida 2 de inte dekontaminerats till ett värde under 0,4 Bq/cm för beta- och gammastrålare 2 samt för alfastrålare med låg radiotoxicitet, och ett värde under 0,04 Bq/cm för alla andra alfastrålare. |
| 5.1.4 | Samemballering Om två eller flera sorters farligt gods förpackas tillsammans i samma ytterförpackning ska kollit vara försett med föreskrivna etiketter och märkning för varje sorts gods. Om en och samma etikett föreskrivs för olika sorters gods, behöver den endast sättas fast en gång. VD ] |
| 5.1.5 | Allmänna bestämmelser för klass 7 |
| 5.1.5.1 | Godkännande av förflyttning och förhandsmeddelande |
| 5.1.5.1.1 | Allmänt Utöver det i kapitel 6.4 beskrivna godkännandet av kollikonstruktioner krävs under vissa omständigheter även ett multilateralt godkännande för förflyttning (5.1.5.1.2 och 5.1.5.1.3). Under vissa omständigheter krävs också ett förhandsmeddelande av förflyttningen till behörig myndighet (5.1.5.1.4). |
| 5.1.5.1.2 | Förflyttningsgodkännande Multilateralt godkännande krävs för: (a) förflyttning av kollin av typ B(M) som inte överensstämmer med bestämmelserna [ UPPHÄ i 6.4.7.5 eller som är konstruerade för tillfällig, kontrollerad avluftning, (b) förflyttning av kollin av typ B(M) innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A1, eller 3000 A2, vilket som är tillämpligt, eller 1000 TBq, varvid det lägsta av dessa värden gäller, (c) förflyttning av kollin innehållande fissila ämnen om summan av kriticitetssäkerhetsindex för kollina överstiger 50 i ett enskild vagn eller container. |
726
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Behörig myndighet kan genom ett särskilt villkor i kollikonstruktionscertifikatet (se 5.1.5.2.1) medge förflyttning in i eller genom landet i fråga utan förflyttningsgodkännande. 5.1.5.1.3 Förflyttningsgodkännande enligt särskild överenskommelse Behörig myndighet kan godkänna åtgärder, enligt vilka en sändning, som inte uppfyller alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, får transporteras enligt särskild överenskommelse (se 1.7.4). 5.1.5.1.4 Förhandsmeddelande Förhandsmeddelande till behörig myndighet föreskrivs i följande fall: (a) Före den första förflyttningen av ett kolli som kräver godkännande av behörig myndighet ska avsändaren kontrollera att kopior av alla tillämpliga certifikat av behöriga myndigheter som krävs för kollikonstruktionen, tillställs de behöriga myndigheterna i ursprungslandet för förflyttningen och de behöriga myndigheterna i varje land som sändningen kommer att transporteras till eller genom. Avsändaren behöver inte invänta bekräftelse från den behöriga myndigheten, och denna behöver inte heller bekräfta mottagandet av certifikatet. (b) Vid var och en av följande typer av förflyttningar: (i) kollin av typ C innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A1, eller 3000 A2, vilket som är tillämpligt, eller 1000 TBq, varvid det VD ]
lägsta av dessa värden gäller, (ii) kollin av typ B(U) innehållande radioaktiva ämnen vars aktivitet är större än 3000 A1, eller 3000 A2, vilket som är tillämpligt eller 1000 TBq, varvid det lägsta av dessa värden gäller, (iii) kollin av typ B(M), (iv) förflyttning enligt särskild överenskommelse, ska avsändaren förhandsmeddela behöriga myndigheter i ursprungslandet för förflyttningen och de behöriga myndigheterna i varje land som sändningen transporteras i eller genom. Sådan förhandsmeddelande ska vara behörig myndighet tillhanda innan förflyttningen påbörjas, och om möjligt minst sju dagar innan.
[ UPPHÄ
(c) Avsändaren behöver inte sända separat förhandsmeddelande om erforderlig information har givits i ansökan om förflyttningsgodkännande. (d) Förhandsmeddelande ska innehålla: (i) tillräckliga uppgifter för att möjliggöra identifieringen av kollit inklusive alla tillämpliga certifikatnummer och igenkänningsmärken, (ii) uppgifter om datum för förflyttning, förväntat ankomstdatum och avsedd färdväg, (iii) namnen på de radioaktiva ämnena eller nukliderna,
727
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
(iv) beskrivning av det radioaktiva ämnets fysikaliska och kemiska tillstånd, eller uppgift om att det rör sig om ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet, och (v) den maximala aktiviteten av det radioaktiva innehållet under transporten uttryckt i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av det fissila ämnet (eller i förekommande fall för blandningar, massan av varje fissil nuklid) i gram (g) eller multiplar av gram anges i stället för aktiviteten.
5.1.5.2 Certifikat utfärdade av behörig myndighet
5.1.5.2.1 Certifikat utfärdade av behörig myndighet krävs för följande: (a) konstruktion av (i) radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, (ii) radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, (iii) kollin med 0,1 kg eller mer uranhexafluorid, (iv) alla kollin med fissila ämnen, såvida dessa inte är undantagna enligt 6.4.11.2, (v) kollin av typ B(U) och typ B(M), VD ]
(vi) kollin av typ C, (b) särskilda överenskommelser, (c) vissa förflyttningar (se 5.1.5.1.2). Certifikatet ska styrka att tillämpliga bestämmelser är uppfyllda, och vid konstruktionsgodkännanden ska kollikonstruktionen tilldelas ett igenkänningsmärke. Kollikonstruktionscertifikatet och godkännandecertifikatet för förflyttning får sammanfattas i ett certifikat. Certifikat och ansökningar om certifikaten ska uppfylla bestämmelserna i 6.4.23. 5.1.5.2.2 Avsändaren ska inneha en kopia av alla erforderliga certifikat.
[ UPPHÄ
5.1.5.2.3 För kollikonstruktioner, för vilka inget certifikat från behörig myndighet krävs, ska avsändaren på begäran ställa dokumentation, som visar kollikonstruktionens överensstämmelse med alla tillämpliga bestämmelser, till förfogande för granskning av behörig myndighet.
5.1.5.3 Bestämning av transportindex (TI) och kriticitetssäkerhetsindex (CSI)
5.1.5.3.1 Transportindex (TI) för ett kolli, en overpack eller en container, för oförpackat LSA-I eller för oförpackat SCO-I ska bestämmas enligt följande: (a) Bestäm högsta strålningsnivån i millisievert per timme (mSv/h) på ett avstånd av 1 m från den utvändiga ytan på kollit, en overpack, containern, eller från
728
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
oförpackat LSA-I eller SCO-I. Det erhållna värdet multipliceras med 100 och resultatet utgör transportindex.
För uran- och toriummalmer och koncentrat av dessa får följande värden antas som den högsta strålningsnivån i varje punkt på avståndet 1 m från den utvändiga ytan:
0,4 mSv/h för malmer och fysikaliska koncentrat av uran eller torium, 0,3 mSv/h för kemiska toriumkoncentrat, 0,02 mSv/h för kemiska urankoncentrat utom uranhexafluorid.
(b) För tankar, containrar, och för oförpackat LSA-I och SCO-I ska värdet som erhålls enligt (a) multipliceras med tillämplig faktor ur nedanstående tabell 5.1.5.3.1.
(c) Värdena som erhålls enligt (a) och (b) ska avrundas uppåt till en decimal (t.ex. så att 1,13 blir 1,2), med undantaget att ett värde på 0,05 eller mindre får sättas lika med noll.
Tabell 5.1.5.3.1: Multiplikationsfaktorer för tankar, containrar och oförpackade LSA-I och SCO-I
a)
Lastens yta Multiplikationsfaktor
2 upp till och med 1 m 1 2 2 större än 1 m till och med 5 m 2
2 2 VD ]
större än 5 m till och med 20 m 3 2 större än 20 m 10
a) Största uppmätta tvärsnittsyta hos lasten.
5.1.5.3.2 Transportindex för varje overpack, container eller vagn ska bestämmas antingen som summan av transportindexen för alla medförda kollin eller genom direkt mätning av strålningsnivån, med undantag av icke styva overpack för vilka transportindex endast ska bestämmas som summan av transportindexen för alla kollin.
5.1.5.3.3 Kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för varje overpack eller varje container ska bestämmas som summan av CSI för alla ingående kollin. Samma förfarande ska tillämpas för bestämning av totalsumman av CSI i en sändning eller i en vagn.
5.1.5.3.4 Kollin och overpack ska inplaceras i någon av kategorierna I-VIT, II GUL eller III- GUL i överensstämmelse med de villkor som anges i tabell 5.1.5.3.4 och med följande bestämmelser: [ UPPHÄ
(a) Vid bestämning av tillämplig kategori för ett kolli eller en overpack ska hänsyn tas till såväl transportindex som strålningsnivå på ytan. Då transportindex överensstämmer med villkoren för en kategori, medan strålningsnivån på ytan överensstämmer med en annan kategori, ska kollit eller en overpack inplaceras i den högre kategorin. För detta ändamål ska kategori I-VIT betraktas som den lägsta kategorin.
(b) Transportindex ska bestämmas enligt den metod som anges i 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2.
729
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
(c) Om strålningsnivån på ytan är högre än 2 mSv/h, ska kollit eller en overpack transporteras som komplett last och enligt tillämpliga bestämmelser i 7.5.11, särbestämmelse CW 33 (3.5) (a).
(d) Ett kolli som transporteras enligt särskild överenskommelse ska inplaceras i kategori III-GUL, enligt bestämmelserna i 5.1.5.3.5.
(e) En overpack som innehåller kollin som transporteras enligt särskild överenskommelse ska inplaceras i kategori III-GUL, enligt bestämmelserna i 5.1.5.3.5.
Tabell 5.1.5.3.4: Kategorier för kollin och overpack
Villkor
Transportindex (TI) Högsta strålningsnivå i någon punkt på Kategori ytterytan
a) 0 Högst 0,005 mSv/h I-VIT a) Större än 0 men ej större än 1 Över 0,005 mSv/h men högst 0,5 mSv/h II-GUL Större än 1 men ej större än 10 Över 0,5 mSv/h men högst 2 mSv/h III-GUL b) Större än 10 Över 2 mSv/h men högst 10 mSv/h III-GUL
a) Om uppmätt transportindex är högst 0,05 får värdet sättas till noll enligt 5.1.5.3.1 (c). b) Ska även transporteras som komplett last 5.1.5.3.5 Vid all internationell transport av kollin, för vilka det krävs behörig myndighets VD ]
godkännande för konstruktionstypen eller för förflyttningen och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska märkningen ske i överensstämmelse med godkännandeintyget från ursprungslandet för konstruktionstypen.
5.1.5.4 Särskilda bestämmelser för undantagna kollin
5.1.5.4.1 Undantagna kollin ska märkas tydligt och varaktigt på förpackningens utsida med:
(a) UN-nummer föregånget av bokstäverna ”UN”,
(b) uppgift om antingen avsändarens eller mottagarens identitet, eller båda, och
(c) tillåten bruttovikt om den överstiger 50 kg.
5.1.5.4.2 Bestämmelserna om dokumentation i kapitel 5.4 gäller inte för undantagna kollin
[ UPPHÄ
innehållande radioaktiva ämnen, med undantag av att UN-numret föregånget av bokstäverna ”UN” och avsändarens och mottagarens namn och adress ska anges i ett transportdokument såsom ”bill of lading” (sjöfraktsedel), ”air waybill” (flygfraktsedel) eller CMR/CIM-fraktsedel.
5.1.5.5 Sammanfattning av bestämmelserna för godkännande och förhandsmeddelande
Anm 1 Före den första förflyttningen av ett kolli som kräver konstruktionsgodkännande av behörig myndighet ska avsändaren kontrollera att en kopia av kollikonstruktionscertifikatet har tillställts behöriga myndigheter i alla berörda länder (se 5.1.5.1.4 (a)).
730
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Anm 2 Förhandsmeddelande krävs, om innehållet är över 3000 A1 respektive 3000 A2 eller 1000 TBq (se 5.1.5.1.4 (b)).
Anm 3 Multilateralt förflyttningsgodkännande krävs, om innehållet är över 3000 A1 respektive 3000 A2 eller 1000 TBq eller om intermittent kontrollerad tryckavlastning tillåts (se 5.1.5.1).
Anm 4 Se bestämmelser för godkännande och förhandsmeddelande för det kolli som används för transport av ämnet i fråga.
Objekt UN-nr Godkännande av Förhands- Hänvisning behörig myndighet meddelande krävs av avsändaren till behöriga myndigheter Ursprungs Berörda a) i ursprungsland länder landet och berörda län-
a)
der före förflyttning
Beräkning av ej listade A1- - Ja ja nej och A2-värden Undantaget kolli 2908, 2909, - - kollikonstruktion 2910, 2911 nej nej nej - förflyttning nej nej nej b) b) LSA-material och SCO 2912, 2913, industrikolli typ 1, 2 eller 3, ej 3321, 3322 fissilt och undantaget fissilt,
VD ]
- kollikonstruktion nej nej nej - förflyttning nej nej nej b) Kolli av typ A , ej fissilt och 2915, 3332 undantaget fissilt, - kollikonstruktion nej nej nej - förflyttning nej nej nej b) Kolli av typ B(U) , ej fissilt 2916 5.1.5.1.4 (b) och undantaget fissilt, 5.1.5.2.1 (a) - kollikonstruktion ja nej se Anm 1 6.4.22.2 - förflyttning nej nej se Anm 2 b) Kolli av typ B(M) , ej fissilt 2917 5.1.5.1.4 (b) och undantaget fissilt, 5.1.5.2.1 (a) - kollikonstruktion ja ja nej 5.1.5.1.2 - förflyttning se Anm 3 se Anm 3 ja 6.4.22.3 b) Kolli av typ C , ej fissilt och 3323 5.1.5.1.4 (b) undantaget fissilt, 5.1.5.2.1 (a) - kollikonstruktion ja nej se Anm 1 6.4.22.2 - förflyttning nej nej se Anm 2 Kolli med fissilt ämnen 2977, 3324, 5.1.5.2.1 (a) c) c) - kollikonstruktion 3325, 3326, ja ja nej 5.1.5.1.2
[ UPPHÄ
- förflyttning 3327, 3328, 6.4.22.4 - Summan av kriticitets- 3329, 3330, d) d) säkerhetsindex högst 50 3331, 3333 nej nej se Anm 2 - Summan av kriticitetssäkerhetsindex över 50 ja ja se Anm 2 Radioaktivt ämne av speciell 1.6.6.3 beskaffenhet 5.1.5.2.1 (a) - konstruktion - ja nej nej 6.4.22.5 - förflyttning se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 Radioaktivt ämne med liten 5.1.5.2.1 (a) spridbarhet 6.4.22.3 - konstruktion - ja nej nej - förflyttning se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 Kolli innehållande minst 5.1.5.2.1 (a) 0,1 kg uranhexafluorid 6.4.22.1
731
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
Objekt UN-nr Godkännande av Förhands- Hänvisning behörig myndighet meddelande krävs av avsändaren till behöriga myndigheter Ursprungs Berörda a) i ursprungsland länder landet och berörda län-
a)
der före förflyttning
- kollikonstruktion - ja nej nej - förflyttning se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 se Anm 4 Särskild överenskommelse 1.7.4.2 - förflyttning 2919, 3331 ja ja ja 5.1.5.2.1 (b) 5.1.5.1.4 (b) Godkända se 1.6.6 se 1.6.6 se Anm 1 1.6.6.1 kollikonstruktioner, som 1.6.6.2 omfattas av övergångs- 5.1.5.1.4 (b) bestämmelser 5.1.5.2.1 (a) 5.1.5.1.2
a) Länder, från, genom eller till vilka sändningen transporteras. b) Om det radioaktiva innehållet består av fissila ämnen, som inte är undantagna från kraven för kollin innehållande fissila ämnen, så ska bestämmelserna för kollin innehållande fissila ämnen tillämpas (se 6.4.11). c) För kollikonstruktioner innehållande fissila ämnen kan det även krävas godkännande enligt någon av de andra punkterna i tabellen. d) För förflyttningar kan dock krävas godkännande enligt någon av de andra punkterna i tabellen.
VD ]
[ UPPHÄ
732
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Kapitel 5.2
Märkning och etikettering
| 5.2.1 | Märkning av kollin Anm Beträffande märkning med avseende på tillverkning, kontroll och godkännande av förpackningar, storförpackningar, tryckkärl och IBCbehållare, se del 6. |
|---|---|
| 5.2.1.1 | Såvida inget annat föreskrivs i RID/RID-S, ska alla kollin förses tydligt och varaktigt med godsets UN-nummer, föregånget av bokstäverna ”UN”. UN-numret och bokstäverna “UN” ska vara minst 12 mm höga. För förpackningar med en volym av högst 30 liter eller med en nettovikt på högst 30 kg samt för gasflaskor med en vattenvolym av högst 60 liter ska UN-numret och bokstäverna ”UN” vara minst 6 mm höga. För förpackningar med en kapacitet av högst 5 liter eller 5 kg får denna märkning vara av en lämplig storlek. Vid oförpackade föremål ska märkningen placeras på föremålet eller dess stativ, hanterings- lagrings- eller avskjutningsanordning. |
| 5.2.1.2 | All märkning, föreskriven i detta kapitel, ska: (a) vara väl synlig och läsbar, (b) tåla väderpåfrestningar utan att dess funktion påverkas nämnvärt. VD ] |
| 5.2.1.3 | Bärgningsförpackningar och bärgningstryckkärl ska förses med tilläggsmärkningen ”BÄRGNING”. |
| 5.2.1.4 | IBC-behållare med volym över 450 liter samt storförpackningar ska förses med märkning på två motstående sidor. |
| 5.2.1.5 | Tilläggsbestämmelser för gods i klass 1 Kollin med gods i klass 1 ska dessutom vara försedda med den enligt 3.1.2 angivna officiella transportbenämningen. Denna märkning ska vara angiven väl läsbart och outplånligt på ett av avsändarlandets officiella språk och, om det språket inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte avtal mellan av transporten berörda länder föreskriver annat. Vid militära försändelser enligt 1.5.2 som transporteras som vagnslast eller komplett last får kolli istället för den officiella transportbenämningen vara försedda med [ UPPHÄ behörig militär myndighets föreskrivna beteckningar. |
| 5.2.1.6 | Tilläggsbestämmelser för gaser i klass 2 På återfyllningsbara kärl ska anges väl läsbart och varaktigt: (a) UN-numret och gasens eller gasblandningens officiella transportbenämning enligt 3.1.2, 733 |
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
för gaser som tillordnats en N.O.S.-benämning behöver utöver UN-nummer endast gasens tekniska benämning anges,
för gasblandningar behöver endast de två beståndsdelar anges, vilka är avgörande för farorna,
(b) för komprimerade gaser, som fylls efter vikt, och kondenserade gaser: antingen högsta tillåtna fyllningsvikt och kärlets taravikt inklusive de utrustningsdetaljer, som var monterade vid tidpunkten för fyllningen, eller bruttovikten,
(c) datum (år) för nästa återkommande kontroll.
Dessa uppgifter kan antingen präglas på tryckkärlet eller anges på en varaktig skylt eller etikett, som är fäst på tryckkärlet, eller genom en vidhäftande och tydligt synlig märkning, t.ex. genom lackering eller annan likvärdig metod.
Anm 1 Se även 6.2.2.7.
Anm 2 För ej återfyllningsbara kärl, se 6.2.2.8.
5.2.1.7 Särskilda bestämmelser för märkning av radioaktiva ämnen i klass 7
5.2.1.7.1 Varje kolli ska på förpackningens utsida märkas tydligt och varaktigt med uppgift om avsändarens och/eller mottagarens identitet. 5.2.1.7.2 Varje kolli, utom undantagna kollin, ska på utsidan vara tydligt och varaktigt märkt VD ]
med UN-nummer, föregånget av bokstäverna ”UN”, och den officiella transportbenämningen. Märkning av undantagna kollin ska ske enligt 5.1.5.4.1.
5.2.1.7.3 Varje kolli med bruttovikt över 50 kg ska ha tillåten bruttovikt tydligt och varaktigt märkt på utsidan av förpackningen.
5.2.1.7.4 Varje kolli, som
(a) överensstämmer med konstruktionen för ett kolli av typ IP-1, typ IP-2 eller typ IP-3 ska förses med märkningen ”TYP IP-1”, ”TYP IP-2” respektive ”TYP IP-3” tydligt och varaktigt på utsidan av förpackningen.
(b) överensstämmer med konstruktionen för ett kolli av typ A ska förses med märkningen ”TYP A” tydligt och varaktigt på utsidan av förpackningen.
(c) överensstämmer med konstruktionen för ett kolli av typ IP-2 eller typ IP-3 eller ett kolli av typ A ska på utsidan av förpackningen förses tydligt och varaktigt [ UPPHÄ
med ursprungslandets nationalitetsbeteckning för fordon (VRI-kod) och märkas med antingen tillverkarens namn eller annan av behörig myndighet i ursprungslandet för konstruktionstypen fastställd identifiering av förpackningen.
1) I stället för den tekniska benämningen får någon av följande benämningar användas: - För UN 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S.: blandning F1, blandning F2, blandning F3. - För UN 1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD: blandning P1, blandning P2. - För UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S.: blandning A eller butan, blandning A01 eller butan, blandning A02 eller butan, blandning A0 eller butan, blandning A1, blandning B1, blandning B2, blandning B, blandning C eller propan. - För UN 1010 BUTADIENER, STABILISERADE: 1,2-butadien, stabiliserad, 1,3-butadien, stabiliserad. 2) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik föreskriven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
734
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
5.2.1.7.5 Varje kolli, som överensstämmer med en kollikonstruktion som godkänts av behörig myndighet, ska vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan av förpackningen med följande uppgifter:
(a) det av behörig myndighet tilldelade igenkänningsmärket för den kollikonstruktionen,
(b) ett serienummer som medger entydig identifiering av enskilda förpackningar som överensstämmer med kollikonstruktionen,
(c) ”TYP B(U)” eller ”TYP B(M)” för ett kolli av typ B(U) eller typ B(M),
(d) ”TYP C” för ett kolli av typ C.
5.2.1.7.6 Varje kolli som överensstämmer med en kollikonstruktion av typ B(U), typ B(M) eller typ C ska vara märkt på utsidan av den yttersta behållaren som är brand- och vattenbeständig med den nedan avbildade symbolen för joniserande strålning, genom stansning, prägling eller annat sätt som är beständigt mot brand och vatten.
VD ]
Symbol för joniserande strålning. Proportionerna baseras på en inre cirkel med radien X. X ska vara minst 4 mm.
[ UPPHÄ
5.2.1.7.7 Om LSA-I material eller SCO-I placerats i behållare eller förpackningsmaterial och transporteras som komplett last enligt 4.1.9.2.3 ska utsidan av behållarna eller förpackningsmaterialen förses med texten ”RADIOAKTIV LSA-I”, respektive ”RADIOAKTIV SCO-I”.
5.2.1.7.8 Vid all internationell transport av kollin, för vilka det krävs behörig myndighets godkännande för konstruktionstypen eller för förflyttningen och för vilka olika godkännandetyper gäller i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska märkningen ske i överensstämmelse med godkännandeintyget från ursprungslandet för konstruktionstypen.
735
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
5.2.1.8 Särskilda bestämmelser för märkning av miljöfarliga ämnen
5.2.1.8.1 Kollin med miljöfarliga ämnen som motsvarar kriterierna i 2.2.9.1.10, ska vara varaktigt märkta med märkningen för miljöfarliga ämnen angiven i 5.2.1.8.3, med undantag av enkelförpackningar och sammansatta förpackningar, om dessa enkelförpackningar eller innerförpackningar i sammansatta förpackningar innehåller: - högst mängden 5 l för vätskor, eller - högst nettovikten 5 kg för fasta ämnen. 5.2.1.8.2 Märkningen för miljöfarliga ämnen ska placeras intill den föreskrivna märkningen enligt 5.2.1.1. Bestämmelserna i 5.2.1.2 och 5.2.1.4 ska uppfyllas. 5.2.1.8.3 Märkningen för miljöfarliga ämnen ska motsvara nedanstående figur. Storleken ska vara 100 mm × 100 mm, utom på kollin som på grund av sin storlek bara kan ha mindre märkning.
VD ]
Symbol (fisk och träd): svart på vit eller lämplig kontrasterande bakgrund Anm Utöver bestämmelserna att förpackningar ska förses med märkningen för miljöfarliga ämnen gäller bestämmelser för etikettering i 5.2.2.
5.2.1.9 Riktningspilar
5.2.1.9.1 Om inget annat föreskrivs i 5.2.1.9.2 ska - sammansatta förpackningar med innerförpackningar innehållande vätskor, - enkelförpackningar, som är utrustade med luftningsanordningar, - kryokärl för transport av kylda kondenserade gaser [ UPPHÄ
vara tydligt märkta med pilar för kollits orientering, som liknar nedanstående figur eller uppfyller specifikationen i ISO-standard 780:1997. Riktningspilarna ska placeras på två motsatta sidor av kollit, med pilarna visande uppåt. De ska vara rektangulära och så stora att de i förhållande till kollits storlek är tydligt synliga. Det är valfritt att ha en rektangulär avgränsning runt pilarna.
736
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
eller Två svarta eller röda pilar på vit eller på lämpligt sätt kontrasterande bakgrund. Den rektangulära avgränsningen är valfri. 5.2.1.9.2 Riktningspilar krävs inte för kollin med: (a) ytterförpackningar som innehåller tryckkärl, med undantag av kryokärl, (b) ytterförpackningar som innehåller farligt gods i innerförpackningar med volym högst 120 ml vardera, med en tillräcklig mängd absorberande material mellan inner- och ytterförpackningarna för att uppta hela vätskeinnehållet, (c) ytterförpackningar som innehåller smittförande ämnen i klass 6.2 i primärkärl med volym högst 50 ml vardera, (d) kollin av typ IP-2, typ IP-3, typ A, typ B(U), typ B(M) eller typ C som innehåller radioaktiva ämnen i klass 7, VD ]
(e) ytterförpackningar som innehåller föremål som är täta i alla lägen (t.ex. alkohol eller kvicksilver i termometrar, aerosolbehållare m.m.), eller (f) ytterförpackningar som innehåller lufttätt förslutna innerförpackningar innehållande högst 500 ml vardera. 5.2.1.9.3 På ett kolli som är märkt i överensstämmelse med detta avsnitt får inga pilar visas för andra syften än att ange rätt kolliorientering.
| 5.2.2 | Etikettering av kollin Anm I fråga om etikettering räknas småcontainrar som kollin. |
|---|---|
| 5.2.2.1 | Etiketteringsbestämmelser [ UPPHÄ |
| 5.2.2.1.1 | Om ett ämne eller föremål anges i kapitel 3.2, tabell A, ska de i kolumn 5 angivna etiketterna sättas fast, såvida inte annat är angivet genom en särbestämmelse i kolumn 6. |
| 5.2.2.1.2 | I stället för etiketter får även permanenta varningsmärken sättas fast, som exakt motsvarar föreskrivna förlagor. |
| 5.2.2.1.3 - 5.2.2.1.5 | (Tills vidare blanka.) 737 |
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
5.2.2.1.6 Frånsett bestämmelserna i 5.2.2.2.1.2 ska varje etikett
(a) placeras på samma sida av kollit, såvida kollits dimensioner medger detta. När det gäller kollin med gods i klass 1 eller 7 ska de placeras i närheten av märkningen med den officiella transportbenämningen,
(b) placeras på kollit så att de inte täcks eller skyms av någon del av förpackningen, någon detalj som är fäst på förpackningen, någon annan etikett eller någon märkning,
(c) placeras intill varandra, om mer än en etikett föreskrivs.
Om ett kollis form är för oregelbunden eller kollit för litet, så att etiketten inte kan sättas fast på ett tillfredsställande vis, får den fästas vid kollit med ett snöre eller på annat lämpligt sätt.
5.2.2.1.7 IBC-behållare med volym över 450 liter samt storförpackningar ska förses med etiketter på två motstående sidor.
5.2.2.1.8 Särskilda bestämmelser för etikettering av kollin med explosiva ämnen och föremål
med explosivämne vid transport som militär sändning
Vid transport av militär sändning enligt 1.5.2 som vagnslast eller komplett last behöver kollina inte vara försedda med de i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5 föreskrivna etiketterna, under förutsättning att i 7.5.2 föreskrivna samlastningsförbud iakttas,
VD ]
utgående från uppgiften i godsdeklarationen enligt 5.4.1.2.1 (f).
5.2.2.1.9 Särskilda bestämmelser för etikettering av självreaktiva ämnen och organiska
peroxider
(a) Etiketten enligt förlaga nr 4.1 visar också att produkten kan vara brandfarlig, så någon etikett enligt förlaga nr 3 behövs därför inte. För självreaktiva ämnen av typ B ska dessutom en etikett enligt förlaga nr 1 användas, såvida inte behörig myndighet har godkänt att denna etikett kan utelämnas för en viss förpackning, eftersom provningsresultat har visat att det självreaktiva ämnet inte uppvisar något explosivt beteende i en sådan förpackning.
(b) Etiketten enligt förlaga nr 5.2 visar också att produkten kan vara brandfarlig, så någon etikett enligt förlaga nr 3 behövs därför inte. Dessutom ska följande etiketter användas: (i) för organiska peroxider av typ B en etikett enligt förlaga nr 1, såvida inte [ UPPHÄ
behörig myndighet har godkänt att denna etikett kan utelämnas för en viss förpackning, eftersom provningsresultat har visat att den organiska peroxiden inte uppvisar något explosivt beteende i en sådan förpackning,
(ii) en etikett enligt förlaga nr 8, om ämnet motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I eller II i klass 8.
För namngivna självreaktiva ämnen och organiska peroxider är etiketter som ska användas angivna i förteckningen i 2.2.41.4 respektive 2.2.52.4.
738
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
5.2.2.1.10 Särskilda bestämmelser för etikettering av kollin med smittförande ämnen
Utöver etikett enligt förlaga nr 6.2 ska kollin med smittförande ämnen vara försedda med alla andra etiketter som krävs på grund av innehållets egenskaper.
5.2.2.1.11 Särskilda bestämmelser för etikettering av radioaktiva ämnen
5.2.2.1.11.1 Bortsett från när förstorade varningsetiketter enligt 5.3.1.1.3 används, ska alla kollin, overpack och containrar vara försedda med minst två etiketter enligt förlaga nr 7A, 7B eller 7C alltefter respektive kategori (se 5.1.5.3.4) av kolli, overpack eller container. Etiketterna ska fästas på utsidan på två motstående sidor av ett kolli eller på alla fyra sidor av en container. En overpack innehållande radioaktiva ämnen ska vara försedda med minst två etiketter på motstående sidor på utsidan av en overpack. Alla kollin, overpack och containrar innehållande fissila ämnen, utom fissila ämnen som enligt bestämmelserna i 6.4.11.2 är undantagna, ska dessutom vara försedda med etiketter enligt förlaga nr 7E, vilka i tillämpliga fall ska placeras bredvid etiketterna för radioaktiva ämnen. Etiketterna får inte skymma den i 5.2.1 angivna märkningen. Etiketter som inte har samband med innehållet ska avlägsnas eller täckas över.
5.2.2.1.11.2 Etiketter enligt förlaga nr 7A, 7B och 7C ska kompletteras med följande information:
(a) Innehåll:
(i) Utom för LSA-I material ska namnet på radionukliderna enligt tabell 2.2.7.2.2.1 anges med där angivna beteckningar. För blandningar av radionuklider ska de mest begränsande nukliderna anges så långt utrymmet VD ]
på raden tillåter. Gruppbeteckningen för LSA eller SCO ska anges efter namnet på radionukliderna. Beteckningarna ”LSA-II”, ”LSA-III”, ”SCO-I” och ”SCO-II” ska användas för detta ändamål.
(ii) För LSA-I behövs endast beteckningen ”LSA-I”, namnet på radionukliden behövs inte.
(b) Aktivitet:
Den maximala aktiviteten hos det radioaktiva innehållet under transport uttryckt i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av det fissila ämnet (eller i förekommande fall för blandningar, massan av varje fissil nuklid) uttryckt i gram (g) eller multiplar därav användas i stället för aktivitet.
(c) För overpack och containrar ska ”innehåll” och ”aktivitet” på etiketten motsvara de uppgifterna som krävs i (a) och (b), varvid summering ska ske för hela [ UPPHÄ
innehållet i en overpack eller containern. Detta gäller inte för etiketter på overpack eller containrar innehållande blandad last av kollin med olika radionuklider, här får angivelsen lyda ”Se godsdeklaration”.
(d) Transportindex: det bestämda talet enligt 5.1.5.3.1 och 5.1.5.3.2 (transportindex behöver inte anges för kategori I-VIT).
5.2.2.1.11.3 Etiketter enligt förlaga nr 7E ska kompletteras med kriticitetssäkerhetsindex (CSI), som det anges i av behörig myndighet utfärdat godkännandecertifikat för särskild överenskommelse eller godkännandecertifikat för kollikonstruktion.
739
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
5.2.2.1.11.4 För overpack och containrar ska det på etiketten angivna kriticitetssäkerhetsindex (CSI) ange det i 5.2.2.1.11.3 föreskrivna totalbeloppet för fissilt innehåll i det overpack eller containern.
5.2.2.1.11.5 Vid all internationell transport av kollin, för vilka det krävs behörig myndighets godkännande för kollikonstruktionen eller för transporten och för vilka det gäller olika godkännandetyper i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska etiketteringen ske i överensstämmelse med godkännandeintyget från ursprungslandet för kollikonstruktionen.
5.2.2.2 Bestämmelser för etiketter
5.2.2.2.1 Etiketter ska uppfylla nedanstående bestämmelser och med avseende på färg, symboler och allmän utformning motsvara förlagorna i 5.2.2.2.2. Motsvarande förlagor som är föreskrivna för andra transportslag, med mindre avvikelser som inte påverkar varningsetikettens uppenbara betydelse, är också tillåtna.
Anm I vissa fall framställs etiketterna i 5.2.2.2.2 med en streckad ytterlinje enligt 5.2.2.2.1.1. Denna krävs inte, om etiketterna placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg.
5.2.2.2.1.1 Etiketter ska ha formen av en kvadrat med minst 100 mm sida, ställd på ett hörn. De ska ha en linje som löper 5 mm innanför ytterkanten och parallell med denna. På övre halvan av etiketten ska linjen ha samma färg som symbolen och på nedre halvan ska den ha samma färg som siffran i det nedersta hörnet. Etiketterna ska placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg eller avgränsas med antingen en streckad eller en VD ]
heldragen yttre begränsningslinje. Då kollits storlek så kräver får etiketternas mått minskas, förutsatt att de förblir fullt synliga.
5.2.2.2.1.2 Gasflaskor för klass 2 får, om det är nödvändigt på grund av deras form, position och fastsättningssystem för transport, vara försedda med etiketter som motsvarar de som beskrivs i detta avsnitt och i tillämpliga fall märkning för miljöfarliga ämnen, vilka har minskats i storlek i enlighet med dimensionerna som anges i ISO 7225:2005 ”Gasflaskor – Varningsetiketter”, så att de kan placeras på gasflaskans ickecylindriska del (bröstet).
Oavsett bestämmelserna i 5.2.2.1.6 får etiketterna och märkningen för miljöfarliga ämnen (se 5.2.1.8.3) överlappa varandra i högst den utsträckning som anges i standarden ISO 7225:2005. Dock ska etiketterna för primärfaran och siffrorna på alla etiketter vara helt synliga och symbolerna förbli igenkännliga.
Tömda, ej rengjorda tryckkärl för gaser i klass 2 får transporteras med gamla eller skadade etiketter för återfyllnings- respektive kontrolländamål och för att få ny etikett [ UPPHÄ
enligt gällande bestämmelser eller för bortskaffande av tryckkärlet.
5.2.2.2.1.3 Med undantag av etiketter för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6 i klass 1, ska övre halvan av etiketten innehålla symbolen och den nedre halvan ska innehålla:
(a) för klasserna 1, 2, 3, 5.1, 5.2, 7, 8 och 9, klassens nummer,
(b) för klasserna 4.1, 4.2 och 4.3, siffran ”4”,
(c) för klasserna 6.1 och 6.2, siffran ”6”.
740
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Etiketterna får enligt 5.2.2.2.1.5 innehålla en text, såsom UN-numret eller en textbeskrivning av faran (t.ex. ”brandfarlig”), under förutsättning att texten inte skymmer eller påverkar andra föreskrivna delar av etiketten. 5.2.2.2.1.4 Dessutom, med undantag av riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6, ska numret på riskgruppen och ämnets eller föremålets samhanteringsgrupp anges i nedre halvan av etiketter för klass 1. På etiketter för riskgrupperna 1.4, 1.5 och 1.6 anges riskgruppens nummer i övre halvan och numret på klassen samt bokstaven för samhanteringsgruppen i nedre halvan. 5.2.2.2.1.5 På etiketter, utom etiketter för klass 7, får en eventuell text i området under bildsymbolen (utöver klassens nummer) endast omfatta frivilliga uppgifter om farans art och de försiktighetsåtgärder som ska iakttas vid hantering. 5.2.2.2.1.6 Symboler, text och siffror ska vara tydligt läsliga och outplånliga. De ska finnas i svart på alla etiketter utom på: (a) etiketter för klass 8, där eventuell text och klassens nummer ska anges i vitt, (b) etiketter med grön, röd eller blå bakgrund, där symboler, text och siffror får anges i vitt, (c) etiketter för klass 5.2, där symbolen får anges i vitt, och (d) etiketter enligt förlaga 2.1, fästa på gasflaskor och engångsbehållare för gas för UN 1011, 1075, 1965 och 1978, där symbol, text och siffror vid tillräcklig VD ]
kontrastverkan får anges med samma färg som kärlet. 5.2.2.2.1.7 Etiketter ska kunna tåla väderpåfrestningar utan att dess informationsvärde nämnvärt påverkas.
[ UPPHÄ
741
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
5.2.2.2.2 Förlagor för etiketter
Klass 1 Explosiva ämnen och föremål
Nr 1
Riskgrupp 1.1, 1.2 och 1.3. Symbol (exploderande bomb): svart på orange botten, siffran ”1” i nedre hörnet
Nr 1.4 Nr 1.5 Nr 1.6
Riskgrupp 1.4 Riskgrupp 1.5 Riskgrupp 1.6 Svarta siffror på orange botten, vilka ska ha en teckenhöjd av 30 mm och en tjocklek av 5 mm (för en etikett 100 mm × 100 mm), siffran ”1” i nedre hörnet ) ** Angivelse av riskgrupp – anges inte när den explosiva egenskapen utgör sekundärfara. ) * Angivelse av samhanteringsgrupp – anges inte när den explosiva egenskapen utgör sekundärfara.
Klass 2 VD ]
Gaser
Nr 2.1 Nr 2.2 Nr 2.3
Giftiga gaser Symbol (dödskalle med korsade benknotor): svart på vit bakgrund, siffran ”2” i nedre hörnet Brandfarliga gaser Ej brandfarliga, ej giftiga gaser Symbol (flamma): svart eller vit Symbol (gasflaska): svart eller vit (utom så som anges i 5.2.2.2.1.6 på grön bakgrund, siffran ”2” i (d)) på röd bakgrund, siffran ”2” i [ UPPHÄnedre hörnet
nedre hörnet
Klass 3 Brandfarliga vätskor
Nr 3
Symbol (flamma): svart eller vit på röd bakgrund, siffran ”3” i nedre hörnet
742
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Klass 4.1 Klass 4.2 Klass 4.3 Brandfarliga fasta Självantändande Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid ämnen, självreaktiva ämnen kontakt med vatten ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen
Nr 4.1 Nr 4.2 Nr 4.3
Symbol (flamma): Symbol (flamma): svart Symbol (flamma): svart eller vit på blå svart på vit bakgrund på vit (övre halvan) och bakgrund, siffran ”4” i nedre hörnet med sju lodräta röda röd (nedre halvan) ränder, siffran ”4” i bakgrund, siffran ”4” i nedre hörnet nedre hörnet
Klass 5.1 Klass 5.2 Oxiderande ämnen Organiska peroxider
Nr 5.1 Nr 5.2
Symbol (flamma över cirkel): svart på gul Symbol (flamma): svart eller vit på röd (övre VD ]
bakgrund, siffran ”5.1” i nedre hörnet halvan) och gul bakgrund (nedre halvan), siffran ”5.2” i nedre hörnet
Klass 6.1 Klass 6.2 Giftiga ämnen Smittförande ämnen
Nr 6.1 Nr 6.2
Symbol (dödskalle med korsade benknotor): På etikettens nedre hälft får anges: svart på vit bakgrund, siffran ”6” i nedre ”INFECTIOUS SUBSTANCE” och ”In case of hörnet damage or leakage immediatley notify Public Health Authority” [ UPPHÄSymbol (cirkel överlagrad med tre skärformade
tecken) och uppgifter: svarta på vit bakgrund, siffran ”6” i nedre hörnet
743
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
Klass 7 Radioaktiva ämnen
Nr 7A Nr 7B
Kategori I – VIT Kategori II – GUL Strålningssymbol: svart på vit bakgrund, text Strålningssymbol: svart på gul bakgrund med (obligatorisk): svart på etikettens nedre hälft: vit kant (övre halvan) och vit bakgrund (nedre ”RADIOACTIVE”, ”CONTENTS…”, halvan), text (obligatorisk): svart på etikettens
| ”ACTIVITY…”. Efter ordet ”RADIOACTIVE” följer ett lodrätt rött streck. Siffran ”7” i nedre CONTENTS…”, ” ACTIVITY…”, samt i ett fält hörnet med svart inramning: ”TRANSPORT INDEX”. Efter ordet ” RADIOACTIVE” följer två lodräta | nedre hälft: ” RADIOACTIVE”, ” röda streck. Siffran ”7” i nedre hörnet |
| Nr 7C | Nr 7E |
| Kategori III – GUL Strålningssymbol: svart på gul bakgrund med | Fissila ämnen i klass 7 Vit bakgrund |
vit kant (övre halvan) och vit bakgrund (nedre text (obligatorisk): svart på etikettens övre VD ]
halvan), text (obligatorisk): svart på etikettens hälft: ”FISSILE”, i ett fält med svart inramning nedre hälft: ” RADIOACTIVE”, ” på etikettens nedre hälft: ”CRITICALITY CONTENTS…”, ” ACTIVITY…”, samt i ett fält SAFETY INDEX”. Siffran ”7” i nedre hörnet med svart inramning: ”TRANSPORT INDEX”. Efter ordet ” RADIOACTIVE” följer tre lodräta röda streck. Siffran ”7” i nedre hörnet
Klass 8 Klass 9 Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål
Nr 8 Nr 9
Symbol (vätskor som hälls ur två provrör och Symbol (sju lodräta ränder på övre halvan): angriper en hand och ett metallstycke): svart svart på vit bakgrund, siffran ”9” understruken i på vit bakgrund (övre halvan), svart bakgrund [ UPPHÄ nedre hörnet
med vit kant (nedre halvan), siffran ”8” i nedre hörnet
744
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Kapitel 5.3
Storetiketter och märkning
Anm Beträffande storetiketter och märkning på containrar, MEG-containrar, tankcontainrar och UN-tankar för transport i en transportkedja som innefattar en sjötransport, se även 1.1.4.2.1.
| 5.3.1 | Storetiketter |
|---|---|
| 5.3.1.1 | Allmänna bestämmelser |
| 5.3.1.1.1 | Enligt vad som krävs i detta avsnitt ska storetiketter fästas på utsidan av containrar, MEG-containrar, tankcontainrar, UN-tankar och vagnar. Storetiketterna ska motsvara dem som föreskrivs i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5 och i förekommande fall kolumn 6, för det farliga gods som finns i containern, MEG-containern, tankcontainern, UNtanken eller vagnen och ska överensstämma med specifikationen i 5.3.1.7. Storetiketterna ska placeras mot en bakgrund med kontrasterande färg eller uppvisa antingen en streckad eller en heldragen yttre begränsningslinje. Anm Beträffande rangeringsetiketter enligt förlaga nr 13 och 15, se emellertid 5.3.4 |
| 5.3.1.1.2 5.3.1.1.3 | För klass 1 ska samhanteringsgrupper inte anges på storetiketterna om ämnen som tillhör två eller fler samhanteringsgrupper transporteras i vagnen eller storcontainern. VD ] Vagnar eller storcontainrar, i vilka ämnen eller föremål i olika riskgrupper transporteras, ska endast ha storetiketter som överensstämmer med förlagan för den farligaste riskgruppen i följande rangordning: 1.1 (farligast), 1.5, 1.2, 1.3, 1.6, 1.4 (minst farlig). När ämnen i 1.5D transporteras med ämnen eller föremål i riskgrupp 1.2, ska vagnen eller storcontainern förses med storetiketter för riskgrupp 1.1. Storetiketter krävs inte för transport av explosiva ämnen och föremål i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S. Vagnar och storcontainrar i vilka kollin transporteras som militära försändelser enligt 1.5.2 och som enligt 5.2.2.1.8 inte bär varningsetiketter, ska förses med storetiketter, angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5, på båda långsidorna på vagnar och på alla fyra sidorna på storcontainrar. För klass 7 ska storetiketten för primär fara överensstämma med förlaga nr 7D, som [ UPPHÄ visas i 5.3.1.7.2. Denna storetikett krävs inte för vagnar eller storcontainrar i vilka undantagna kollin transporteras. Då både etiketter och storetiketter för klass 7 skulle krävas på vagnar, storcontainrar, MEG-containrar, tankcontainrar eller UN-tankar får en förstorad etikett, motsvarande den etikett som krävs, visas i stället för storetikett enligt förlaga nr 7D för att motsvara båda ändamålen. |
| 5.3.1.1.4 | Storcontainrar, MEG-containrar, tankcontainrar, UN-tankar eller vagnar med gods i mer än en klass behöver inte bära en storetikett för sekundärfaran, om den fara som representeras av storetiketten i fråga redan anges av en annan storetikett för primäreller sekundärfaran. 745 |
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
5.3.1.1.5 Storetiketter som inte har något samband med transporterat farligt gods eller rester därav, ska avlägsnas eller täckas över.
5.3.1.1.6 När storetiketterna är fästa på klapptavlor, ska de vara konstruerade och säkrade så att de inte kan vikas ner eller lossna från hållaren under transporten (särskilt på grund av stötar eller oavsiktliga händelser).
5.3.1.2 Storetiketter för storcontainrar, MEG-containrar, tankcontainrar och UNtankar
Storetiketterna ska fästas på båda sidor och på varje gavel av storcontainern, MEGcontainern, tankcontainern eller UN-tanken. Om tankcontainern eller UN-tanken har flera tankfack, i vilka olika slag av farligt gods transporteras, ska tillämpliga storetiketter sättas på båda långsidorna på respektive tankfack och på båda gavlarna.
5.3.1.3 Storetiketter för vagnar på vilka storcontainrar, MEG-containrar, tankcontainrar eller UN-tankar transporteras
Anm För storetiketter på vagnar som används för kombitrafik, se 1.1.4.4.
Om storetiketterna på storcontainrar, MEG-containrar, tankcontainrar eller UN-tankar inte är synliga utanför vagnen ska likadana storetiketter också fästas på vagnens båda långsidor. I övrigt behöver inga storetiketter fästas på vagnen.
5.3.1.4 Storetiketter för vagnar för transport i bulk, cisternvagnar, batterivagnar och VD ]
vagnar med avmonterbara tankar
Storetiketter ska fästas på båda långsidorna. Om cisternvagnen eller den på vagnen transporterade avmonterbara tanken har flera tankfack, i vilka två eller flera slag av farligt gods transporteras, ska tillämpliga storetiketter sättas på båda långsidorna i höjd med respektive tankfack. Om alla tankfack får samma storetikett, behöver storetiketterna endast placeras en gång på vardera långsidan. Om mer än en storetikett är föreskriven för samma tankfack, ska storetiketterna sättas intill varandra.
5.3.1.5 Storetiketter för vagnar som endast transporterar kollin
Storetiketter ska fästas på båda långsidorna.
5.3.1.6 Storetiketter för tömda cisternvagnar, batterivagnar, MEG-containrar, tankcontainrar och UN-tankar, samt på tömda vagnar och storcontainrar för
[ UPPHÄ
transport i bulk
Tömda, ej rengjorda, ej avgasade eller ej avgiftade cisternvagnar, vagnar med avmonterbara tankar, batterivagnar, MEG-containrar, tankcontainrar och UN-tankar, samt tömda, ej rengjorda eller ej avgiftade vagnar och storcontainrar för transport i bulk ska vara försedda med de storetiketter som krävs för den föregående lasten
746
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
5.3.1.7 Beskrivning av storetiketter
5.3.1.7.1 Med undantag av vad som anges i 5.3.1.7.2 om storetikett för klass 7 ska storetikett: (a) vara minst 250 mm × 250 mm, med en linje som löper 12,5 mm innanför kanten och parallell med denna. I övre halvan ska linjen ha samma färg som symbolen och i nedre halvan ska den ha samma färg som siffran i nedersta hörnet, (b) motsvara etiketten för det farliga godset i fråga med avseende på färg och symbol (se 5.2.2.2), och (c) visa numren (och för gods i klass 1 bokstaven för samhanteringsgrupp), som föreskrivs i 5.2.2.2 för motsvarande etikett för det farliga godset i fråga, med minst 25 mm höga siffror. Bestämmelserna i 5.2.2.1.2 är också tillämpliga. 5.3.1.7.2 Storetikett för klass 7 ska vara minst 250 mm × 250 mm, med en svart linje 5 mm innanför kanten och parallell med denna och i övrigt enligt figuren nedan (förlaga nr 7D). Siffran ”7” ska vara minst 25 mm hög. Bakgrundsfärgen på etikettens övre halva ska vara gul och på nedre halvan vit, medan färgen på strålningssymbolen och skriften ska vara svart. Användning av ordet ”RADIOACTIVE” på nedre halvan är valfri för att möjliggöra att denna storetikett i stället används för att visa tillämpligt UN-nummer för sändningen.
Storetikett för radioaktiva ämnen i klass 7 VD ]
(Nr 7D)
MINIMUM 10 mm
5 mm
RADIOACTIVE
7
[ UPPHÄ
Symbol (strålningssymbol): svart. Bakgrund: övre halvan gul med vit bård, nedre halvan vit. Nedre halvan ska visa ordet ”RADIOACTIVE” eller alternativt tillämpligt UN-nummer, och siffran ”7” i nedre hörnet. 5.3.1.7.3 För tankcontainrar med en volym av högst 3 m får storetiketter ersättas med etiketter enligt 5.2.2.2. Om dessa etiketter inte är synliga utanför vagnen ska storetiketter i enlighet med 5.3.1.7.1 fästas på vagnens båda långsidor. 5.3.1.7.4 För vagnar får storetiketternas storlek minskas till 150 mm × 150 mm. I detta fall är övriga mått, som angetts för symbol, linjer, siffror och bokstäver, inte heller tillämpliga.
747
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
| 5.3.2 | Märkning med orangefärgad skylt |
|---|---|
| 5.3.2.1 | Allmänna bestämmelser för orangefärgad skyltning Anm För orangefärgade skyltar på vagnar som används för kombitrafik, se 1.1.4.4. |
| 5.3.2.1.1 | Vid transport av farligt gods, som i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 20 har ett farlighetsnummer angivet, ska en rektangulär orangefärgad skylt enligt 5.3.2.2.1 placeras på sådant sätt att den är tydligt synlig på vardera långsidan av - en cisternvagn, - en batterivagn, - en vagn med avmonterbara tankar, - en tankcontainer, - en MEG-container, - en UN-tank, - en vagn för transport i bulk, - en små- eller storcontainer för transport i bulk, VD ] - en vagn eller container som transporterar förpackade radioaktiva ämnen med endast ett UN-nummer och som måste transporteras som komplett last och utan annat farligt gods. Denna skylt får även placeras på vardera långsidan av vagnar, som innehåller en komplett last av kollin med ett och samma gods. |
| 5.3.2.1.2 | Den orangefärgade skylten ska ange farlighetsnummer och UN-nummer enligt 5.3.2.2.2, som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 20 respektive kolumn 1 för det ämne som transporteras. Om flera olika ämnen transporteras i åtskilda tankar eller tankfack i en cisternvagn, batterivagn, vagn med avmonterbara tankar, tankcontainer, MEG-container eller UN-tank, ska avsändaren placera den i 5.3.2.1.1 angivna orangefärgade skylten med tillhörande nummer på båda sidorna av varje tank eller tankfack, parallellt med vagnens, tankcontainerns eller UN-tankens längdaxel, på ett sådant sätt att de är tydligt synliga. [ UPPHÄ |
| 5.3.2.1.3 | (Tills vidare blank.) |
| 5.3.2.1.4 | (Tills vidare blank.) |
| 5.3.2.1.5 | Om de föreskrivna orangefärgade skyltarna enligt 5.3.2.1.1 placerade på containrar, tankcontainrar, MEG-containrar eller UN-tankar, inte är tydligt synliga utanför vagnen, ska sådana skyltar också placeras på vagnens båda långsidor. Anm Denna bestämmelse behöver inte tillämpas för täckta vagnar och presenningsförsedda vagnar som transporterar tankar med volym av högst 3000 liter. |
| 5.3.2.1.6 | (Borttagen.) |
748
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
5.3.2.1.7 Bestämmelserna i 5.3.2.1.1 - 5.3.2.1.5 gäller även för tömda, ej rengjorda, ej avgasade eller ej sanerade - cisternvagnar, - batterivagnar, - vagnar med avmonterbara tankar, - tankcontainrar, - UN-tankar och - MEG-containrar, samt för tömda, ej rengjorda eller ej sanerade vagnar, storcontainrar och småcontainrar för bulktransport. 5.3.2.1.8 Orangefärgade skyltar, som inte avser det transporterade farliga godset eller rester av detta, ska avlägsnas eller övertäckas. Om skyltarna övertäcks, ska övertäckningen vara fullständig, även efter 15 minuters omvälvande brand.
5.3.2.2 Beskrivning av de orangefärgade skyltarna
5.3.2.2.1 De orangefärgade skyltarna får vara reflekterande och ska ha 40 cm bredd, 30 cm höjd VD ]
och en 15 mm bred svart ram. Det använda materialet ska vara väderbeständigt och säkerställa en varaktig märkning. Skyltarna får inte lossna från sin fastsättning vid 15 minuters omvälvande brand. De ska förbli fastsatta oavsett vagnens position eller läge. De enligt 5.3.2.1.2 och 5.3.2.1.5 föreskrivna skyltarna får ersättas med självhäftande folie, målning eller annat likvärdigt utförande. Denna alternativa märkning ska uppfylla de krav som anges i detta avsnitt, med undantag av de i 5.3.2.2.1 och 5.3.2.2.2 angivna bestämmelserna om brandhärdighet. Anm Kulören hos den orangefärgade skyltningen ska under normala användningsförhållanden ha kromaticitetskoordinater belägna i den del av kromaticitetsdiagrammet som begränsas genom sammanbindning av punkter med följande koordinater: Kromaticitetskoordinater för punkter i hörnen av ytan i kromaticitetsdiagrammet
[ UPPHÄ
X 0,52 0,52 0,578 0,618 Y 0,38 0,40 0,422 0,38 Luminansfaktor hos hos icke-reflekterande färg: β ≥ 0,22, hos reflekterande färg β > 0,12. Referenscentrum E, standardljus C, belysningsgeometri 45°/0° Reflektionsförmåga hos den reflekterande färgen, under en infallsvinkel på 5° och en observationsvinkel på 0,2°, minst 20 candela per lux och per m .
749
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
5.3.2.2.2 Farlighetsnumret och UN-numret ska bestå av svarta siffror med 100 mm höjd och 15 mm stapelbredd. Farlighetsnumret ska vara inskrivet på skyltens övre del och UNnumret på nedre delen. De ska avdelas med en 15 mm bred, horisontell, svart mittlinje (se 5.3.2.2.3). Farlighetsnumret och UN-numret ska vara outplånliga och förbli läsliga efter 15 minuters omvälvande brand. Utbytbara siffror och bokstäver på skyltar med vilka farlighetsnumret och UN-numret visas, ska förbli fastsatta under transporten oavsett vagnens position eller läge.
Farlighetsnumret och UN-numret ska vara outplånliga och förbli läsliga efter 15 minuters omvälvande brand.
5.3.2.2.3 Exempel på orangefärgad skylt med farlighetsnummer och UN-nummer
Farlighetsnummer (2 eller 3 siffror), i förekommande fall
m
föregångna av
10 c
bokstaven X, se 5.3.2.3)
33
m
30 c
UN-nummer m (4 siffror)
10 c
VD ]
1088
40 cm
Bakgrund: orange. Ram, horisontell linje och siffror: svarta och 15 mm breda.
5.3.2.2.4 Alla mått som anges i detta delavsnitt får ha en tolerans på ±10 %.
5.3.2.2.5 När den orangefärgade skylten eller den alternativa märkningen som anges i 5.3.2.2.1 är fastsatt på klapptavlor, ska dessa vara konstruerade och säkrade så att de inte kan vikas ner eller lossna från hållaren under transporten (särskilt på grund av stötar eller oavsiktliga händelser).
5.3.2.3 Betydelsen av farlighetsnummer
[ UPPHÄ
5.3.2.3.1 För ämnen i klasserna 2 till och med 9 består farlighetsnumret av två eller tre siffror.
Siffrorna hänvisar allmänt till följande faror:
2 Gasutveckling på grund av tryck eller kemisk reaktion 3 Brandfarlighet hos vätskor (ångor) och gaser, eller självupphettande vätska 4 Brandfarlighet hos fasta ämnen eller självupphettande fast ämne 5 Oxiderande (brandunderstödjande) verkan 6 Giftighet eller smittfara 7 Radioaktivitet 8 Frätande egenskaper 9 Risk för spontan, häftig reaktion
750
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Anm Förutom risk för spontan häftig reaktion, omfattar siffran 9 även möjlig explosionsfara, farlig sönderfalls- eller polymerisationsreaktion med avsevärd värmeutveckling eller utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser utifrån ett ämnes egenskaper.
En fördubbling av en siffra visar på en förstärkning av motsvarande fara.
När faran hos ett visst ämne kan beskrivas tillräckligt med endast en siffra följs denna av en nolla.
Följande sifferkombinationer har emellertid särskild betydelse: 22, 323, 333, 362, 382, 423, 44, 446, 462, 482, 539, 606, 623, 642, 823, 842, 90 och 99 (se 5.3.2.3.2 nedan).
Om farlighetsnumret föregås av bokstaven ”X” innebär detta att ämnet reagerar farligt med vatten. För sådana ämnen får vatten endast användas efter bedömning av sakkunnig.
För ämnen och föremål i klass 1 ska klassificeringskoden enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 3b, användas som farlighetsnummer. Klassificeringskoden består av
- riskgrupp enligt 2.2.1.1.5 och
- bokstav för samhanteringsgrupp enligt 2.2.1.1.6. 5.3.2.3.2 De i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 20 uppräknade farlighetsnumren har följande VD ]
betydelse:
20 kvävningsframkallande gas eller gas utan sekundärfara 22 kyld kondenserad gas, kvävningsframkallande 223 kyld kondenserad gas, brandfarlig 225 kyld kondenserad gas, oxiderande (brandunderstödjande) 23 brandfarlig gas 238 brandfarlig gas, frätande 239 brandfarlig gas som spontant kan leda till en häftig reaktion 25 oxiderande (brandunderstödjande) gas 26 giftig gas 263 giftig gas, brandfarlig 265 giftig gas, oxiderande (brandunderstödjande) 268 giftig gas, frätande 28 frätande gas 285 frätande gas, oxiderande (brandunderstödjande)
[ UPPHÄ
30 - brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC) eller - brandfarlig vätska eller fast ämne i smält tillstånd med flampunkt över 60 ºC, uppvärmd till en temperatur lika med eller över flampunkten, eller - självupphettande vätska 323 brandfarlig vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X323 brandfarlig vätska som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 33 mycket brandfarlig vätska (flampunkt under 23 ºC) 333 självantändande vätska X333 självantändande vätska som reagerar farligt med vatten
3) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.
751
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
336 mycket brandfarlig vätska, giftig 338 mycket brandfarlig vätska, frätande X338 mycket brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten 339 mycket brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion 36 brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), mindre giftig, eller självupphettande vätska, giftig 362 brandfarlig vätska, giftig, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X362 brandfarlig vätska, giftig, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 368 brandfarlig vätska, giftig, frätande 38 brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), frätande 382 brandfarlig vätska, frätande, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X382 brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 39 brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion
40 brandfarligt eller självreaktivt eller självupphettande fast ämne 423 fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X423 fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar farligt med vatten så att VD ]
brandfarliga gaser bildas 43 självantändande (pyrofort) fast ämne X432 självantändande (pyrofort) fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas 44 brandfarligt fast ämne i smält tillstånd vid förhöjd temperatur 446 brandfarligt fast ämne, giftigt, i smält tillstånd vid förhöjd temperatur 46 brandfarligt eller självupphettande fast ämne, giftigt 462 giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X462 fast ämne som reagerar farligt med vatten så att giftiga gaser bildas 48 brandfarligt eller självupphettande fast ämne, frätande 482 frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas X482 fast ämne som reagerar farligt med vatten så att frätande gaser bildas
50 oxiderande (brandunderstödjande) ämne 539 brandfarlig organisk peroxid 55 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne
[ UPPHÄ
556 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt 558 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande 559 starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion 56 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt 568 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt, frätande 58 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande 59 oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
60 giftigt eller mindre giftigt ämne
3) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.
752
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
606 smittförande ämne 623 giftig vätska, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 63 giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC) 638 giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), frätande 639 giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 ºC), som spontant kan leda till en häftig reaktion 64 giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 642 giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 65 giftigt, oxiderande (brandunderstödjande) ämne 66 mycket giftigt ämne 663 mycket giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 ºC) 664 mycket giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 665 mycket giftigt ämne, oxiderande (brandunderstödjande) 668 mycket giftigt ämne, frätande X668 mycket giftigt ämne, frätande, som reagerar farligt med vatten 669 mycket giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion 68 giftigt ämne, frätande 69 giftigt eller mindre giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion
70 radioaktivt ämne 78 radioaktivt ämne, frätande
80 frätande eller svagt frätande ämne X80 frätande eller svagt frätande ämne som reagerar farligt med vatten 823 frätande vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 83 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och VD ]
högst 60 ºC) X83 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), som reagerar farligt med vatten 839 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), som spontant kan leda till en häftig reaktion X839 frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC), som spontant kan leda till en häftig reaktion och som reagerar farligt med vatten 84 frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 842 frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas 85 frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) 856 frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) och giftigt 86 frätande eller svagt frätande ämne, giftigt 88 mycket frätande ämne X88 mycket frätande ämne som reagerar farligt med vatten
[ UPPHÄ
883 mycket frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 ºC och högst 60 ºC) 884 mycket frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande 885 mycket frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) 886 mycket frätande ämne, giftigt X886 mycket frätande ämne, giftigt, som reagerar farligt med vatten 89 frätande eller svagt frätande ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion
90 miljöfarligt ämne; övriga farliga ämnen 99 olika farliga ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur
3) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.
753
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
| 5.3.3 | Märkning för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur Cisternvagnar, tankcontainrar, UN-tankar, specialvagnar eller specialcontainrar eller särskilt utrustade vagnar eller storcontainrar, för vilka en märkning för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur krävs enligt särbestämmelse 580 i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6, ska på båda långsidorna på av vagnar och på alla fyra sidorna av storcontainrar, tankcontainrar och UN-tankar ha en triangelformad märkning med sidan minst 250 mm, som ska visas i rött enligt bilden nedan. |
|---|---|
| 5.3.4 | Rangeringsetikett enligt förlaga nr 13 och 15 VD ] |
| 5.3.4.1 | Allmänna bestämmelser De allmänna bestämmelserna i 5.3.1.1.1, 5.3.1.1.5 och 5.3.1.3 till 5.3.1.6 gäller även för rangeringsetiketter enligt förlaga nr 13 och 15. I stället för rangeringsetiketter får även outplånlig rangeringsmärkning sättas fast, vilken exakt motsvarar föreskrivna förlagor. Denna märkning behöver endast visa en eller flera röda trianglar med svarta utropstecken (bredd minst 100 mm, höjd minst 70 mm). [ UPPHÄ |
754
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
5.3.4.2 Specifikation av rangeringsetiketter enligt förlaga nr 13 och 15
Rangeringsetiketter enligt förlaga nr 13 och 15 har formen av en rektangel med minst standardformat A7 (74 mm × 105 mm).
Nr 13 Nr 15 Växlas försiktigt Förbud mot skjutsning och släppning från vall. Ska framföras av tillkopplat lok. Får inte utsättas för stöt och ska skyddas mot stötar från andra vagnar.
! !
! !
Röd triangel med svart utropstecken på vit Tre röda trianglar med svart utropsbotten tecken
5.3.5 Orangefärgat band
VD ]
Cisternvagnar för kondenserade, kylda kondenserade eller lösta gaser ska märkas med ett kontinuerligt, cirka 30 cm brett, icke-reflekterande orangefärgat band , som går runt tanken i höjd med tankens centrumlinje.
5.3.6 Märkning för miljöfarliga ämnen
När en storetikett ska anbringas enligt bestämmelserna i 5.3.1, ska containrar, MEGcontainrar, tankcontainrar, UN-tankar och vagnar med miljöfarliga ämnen som motsvarar kriterierna i 2.2.9.1.10 dessutom märkas med den angivna märkningen för miljöfarliga ämnen i 5.2.1.8.3. För märkningen ska bestämmelserna i 5.3.1 om storetiketter anpassas och tillämpas.
[ UPPHÄ
4) Se Anm i 5.3.2.2.1.
755
VD ]
[ UPPHÄ
756
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Kapitel 5.4
Dokumentation
| 5.4.0 | Allmänna bestämmelser |
|---|---|
| 5.4.0.1 | Om inget annat anges ska föreskrivna handlingar enligt detta kapitel medföras vid varje transport av gods reglerad av RID/RID-S. |
| 5.4.0.2 | Användning av elektronisk databehandlingsteknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI) är tillåten till stöd för eller i stället för skriftliga handlingar, såvida de använda metoderna för att registrera, lagra och bearbeta elektroniska data uppfyller juridiska krav med avseende på beviskraft och åtminstone motsvarar skriftliga handlingar beträffande åtkomst under transporten. |
| 5.4.0.3 | Då transportinformationen om farligt gods lämnas till transportören i form av EDPeller EDI-teknik, ska avsändaren kunna ge informationen till transportören som en skriftlig handling, med informationen angiven i den ordningsföljd som föreskrivs i detta kapitel. |
| 5.4.1 | Godsdeklaration för transport av farligt gods och tillhörande information |
| 5.4.1.1 | Allmänna uppgifter som ska finnas i godsdeklarationen |
| 5.4.1.1.1 | Godsdeklarationen (en eller flera) ska innehålla följande uppgifter för varje ämne eller VD ] föremål som överlämnas till transport: (a) UN-nummer, föregånget av bokstäverna ”UN”, (b) den enligt 3.1.2 bestämda officiella transportbenämningen, när så behövs (se 3.1.2.8.1) kompletterad med teknisk benämning inom parentes (se 3.1.2.8.1.1), (c) - för ämnen och föremål i klass 1: den angivna klassificeringskoden i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 3b, Om andra nummer på etikettförlagorna än 1, 1.4, 1.5, 1.6, 13 och 15 är angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5, ska de anges inom parentes efter klassificeringskoden, - för radioaktiva ämnen i klass 7: numret på klassen ”7”, Anm[ UPPHÄFör radioaktiva ämnen med sekundärfara, se även kapitel 3.3, särbestämmelse 172. - för ämnen och föremål i andra klasser: i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5, angivna eller enligt en särbestämmelse i kolumn 6 tillämpliga nummer på etikettförlagorna, med undantag av rangeretiketten enligt förlaga 13. Om flera nummer på etikettförlagor finns angivna ska numren efter det första anges inom parentes. För ämnen och föremål för vilka det inte finns några nummer på etikettförlagor angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 5, ska i stället klassen anges enligt kolumn 3a, 757 |
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
(d) i förekommande fall förpackningsgruppen, som är tillordnad ämnet, och som får föregås av bokstäverna ”PG” (t.ex. ”PG II”) eller de initialer som motsvarar uttrycket ”förpackningsgrupp” på de enligt 5.4.1.4.1 använda språken,
Anm För radioaktiva ämnen i klass 7 med sekundärfaror, se kapitel 3.3, särbestämmelse 172 (b).
(e) i förekommande fall antal kollin och en beskrivning av dem (se även artikel 7 § 1 (h) och (i) i CIM). UN-förpackningskoder får användas endast som komplettering till beskrivningen av förpackningsslaget (t.ex. en låda (4G)),
Anm Uppgift om antal, typ och kapacitet för varje innerförpackning i en ytterförpackning i en sammansatt förpackning behöver inte anges.
(f) totalmängden av allt farligt gods med olika UN-nummer, olika officiella transportbenämningar eller olika förpackningsgrupper (som volym eller som bruttovikt eller nettovikt beroende på vad som är tillämpligt),
Anm 1 (Tills vidare blank.)
Anm 2 För farligt gods i apparater eller utrustning som är närmare beskrivna i RID/RID-S, ska innehållet av den totala mängden av det farliga godset anges i kg respektive liter.
(g) avsändarens namn och adress (se även artikel 7 § 1 (b) i CIM),
VD ]
(h) mottagarens/mottagarnas namn och adress (se även artikel 7 § 1 (g) i CIM),
(i) eventuella uppgifter som krävs enligt villkoren för någon särskild överenskommelse,
(j) om märkning är föreskriven enligt 5.3.2.1 ska farlighetsnumret anges före UNnumret. Farlighetsnumret ska också anges om vagnar med vagnslaster innehållande kollin med endast ett slags gods är försedda med märkning enligt 5.3.2.1
Platsen och ordningsföljden för de uppgifter som ska återfinnas i godsdeklarationen får väljas fritt, (a), (b), (c) och (d) ska dock anges i den ovan angivna ordningsföljden (dvs. (a), (b), (c), (d)) utan ytterligare uppgifter inskjutna, med undantag av sådana som RID/RID-S anger.
Exempel på godkänd beskrivning av farligt gods är:
[ UPPHÄ
- ”UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), I” eller
- ”UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), PG I”.
Om märkning enligt 5.3.2.1 är föreskriven, ska (a), (b), (c), (d) och (j) anges i ordningsföljden (j), (a), (b), (c), (d) utan ytterligare uppgifter inskjutna, med undantag av sådana som RID/RID-S anger.
Exempel på godkänd beskrivning av farligt gods med hänsyn tagen till märkningen enligt 5.3.2.1 är:
- ”663, UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), I” eller
758
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
- ”663, UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), PG I”. 5.4.1.1.2 De uppgifter som krävs i godsdeklarationen ska vara tydligt läsbara. Även om versaler används i kapitel 3.1 och i kapitel 3.2, tabell A för att ange de uppgifter som ska utgöra den officiella transportbenämningen och även om versaler och gemener används i detta kapitel för att ange föreskrivna uppgifter i godsdeklarationen, så gäller valfri användning av versaler och gemener för de obligatoriska uppgifterna i godsdeklarationen. 5.4.1.1.3 Särskilda bestämmelser för avfall Om avfall som innehåller farligt gods (utom radioaktivt avfall) transporteras, ska den officiella transportbenämningen föregås av uttrycket ”AVFALL”, såvida detta uttryck inte redan är en del av den officiella transportbenämningen, t.ex. - ”UN 1230 AVFALL METANOL, 3 (6.1), II”, eller - ”UN 1230 AVFALL METANOL, 3 (6.1), PG II”, eller - ”UN 1993 AVFALL BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (toluen och etanol), 3, II”, eller - ”UN 1993 AVFALL BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (toluen och etanol), 3, PG II”. VD ]
Om bestämmelsen för avfall i 2.1.3.5.5 tillämpas, ska den officiella transportbenämningen kompletteras med följande: - ”AVFALL ENLIGT 2.1.3.5.5” (t.ex. ”UN 3264 FRÄTANDE SUR OORGANISK VÄTSKA, N.O.S., 8, II, AVFALL ENLIGT 2.1.3.5.5”). Den tekniska benämningen enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 274, behöver inte anges. 5.4.1.1.4 (Borttagen.) 5.4.1.1.5 Särskilda bestämmelser för bärgningsförpackningar och bärgningstryckkärl Om farligt gods transporteras i en bärgningsförpackning eller bärgningstryckkärl, ska följande anges i godsdeklarationen efter beskrivningen av godset: ”BÄRGNINGSFÖRPACKNING” eller ”BÄRGNINGSTRYCKKÄRL”.
[ UPPHÄ
5.4.1.1.6 Särskilda bestämmelser för tömda, ej rengjorda inneslutningar 5.4.1.1.6.1 För tömda, ej rengjorda inneslutningar som innehåller rester av farligt gods i andra klasser än klass 7, ska följande uttryck anges före eller efter beskrivningen av farligt gods enligt 5.4.1.1.1 (j) och (a) – (d): ”TÖMD, EJ RENGJORD” eller ”RESTER, SENASTE INNEHÅLL”. 5.4.1.1.1 (f) är inte tillämplig. 5.4.1.1.6.2 Den särskilda bestämmelsen i 5.4.1.1.6.1 får ersättas av bestämmelserna i 5.4.1.1.6.2.1 respektive 5.4.1.1.6.2.2. 5.4.1.1.6.2.1 För tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehåller rester av farligt gods i andra klasser än klass 7, inklusive tömda, ej rengjorda kärl för gaser med volym högst 1000
759
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
liter, ersätts uppgifterna enligt 5.4.1.1.1 (a), (b), (c), (d), (e), (f) och (j) av uttrycket ”TÖMD FÖRPACKNING”, ”TÖMT KÄRL”, ”TÖMD IBC-BEHÅLLARE”, eller ”TÖMD STORFÖRPACKNING”, beroende på vad som är tillämpligt, följt av uppgifterna enligt 5.4.1.1.1 (c) för senaste last.
Exempel:
- ”TÖMD FÖRPACKNING, 6.1 (3)”.
Om det för senaste last rör sig om farligt gods i klass 2, får dessutom i detta fall de i 5.4.1.1.1 (c) föreskrivna uppgifterna ersättas med klassens nummer, ”2”.
5.4.1.1.6.2.2 För tömda, ej rengjorda inneslutningar, andra än förpackningar, som innehåller rester av farligt gods i andra klasser än klass 7, samt tömda, ej rengjorda kärl för gaser med volym över 1000 liter ska uppgifterna enligt 5.4.1.1.1 (a)-(d) och (j) föregås av uttrycket ”TÖMD CISTERNVAGN”, ”TÖMT TANKFORDON”, ”TÖMD AVMONTERBAR TANK”, ”TÖMD BATTERIVAGN”, ”TÖMT BATTERIFORDON”, ”TÖMD UN-TANK”, ”TÖMD TANKCONTAINER”, ”TÖMD MEG-CONTAINER”, ”TÖMD VAGN”, ”TÖMT FORDON”, ”TÖMD CONTAINER” eller ”TÖMT KÄRL”, beroende på vad som är tillämpligt, följt av uttrycket ”SENASTE LAST”. Därutöver har 5.4.1.1.1 (f) ingen tillämpning.
Exempel:
- ”TÖMD CISTERNVAGN, SENASTE LAST: 663, UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), I” eller VD ]
- ”TÖMD CISTERNVAGN, SENASTE LAST: UN 1098 ALLYLALKOHOL 6.1 (3), PG I”.
5.4.1.1.6.2.3 (Tills vidare blank.)
5.4.1.1.6.3 (a) Om tömda, ej rengjorda tankar, batterivagnar eller MEG-containrar transporteras enligt bestämmelserna i 4.3.2.4.3 till närmaste lämpliga plats, där rengöring eller reparation kan utföras, ska följande anges i godsdeklarationen:
”TRANSPORT ENLIGT 4.3.2.4.3”.
(b) Om tömda, ej rengjorda vagnar, fordon eller containrar transporteras enligt bestämmelserna i 7.5.8.1 till närmaste lämpliga plats, där rengöring eller reparation kan utföras, ska följande anges i godsdeklarationen: ”TRANSPORT ENLIGT 7.5.8.1”. [ UPPHÄ
5.4.1.1.6.4 Vid transport av cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, tankcontainrar och MEG-containrar enligt bestämmelserna i 4.3.2.4.4 ska följande anges i godsdeklarationen:
”TRANSPORT ENLIGT 4.3.2.4.4”.
760
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
5.4.1.1.7 Särskilda bestämmelser för transporter i en transportkedja som innefattar en sjö- eller
lufttransport
Vid transport enligt 1.1.4.2.1 ska anges i godsdeklarationen: ”TRANSPORT ENLIGT 1.1.4.2.1”. 5.4.1.1.8 (Tills vidare blank.) 5.4.1.1.9 Särskilda bestämmelser för kombitrafik Anm För uppgifter i godsdeklarationen, se 1.1.4.4.5. 5.4.1.1.10 (Tills vidare blank.) 5.4.1.1.11 Särskilda bestämmelser för transport av IBC-behållare eller UN-tankar efter utgångsdatum för den senaste återkommande provningen eller kontrollen Vid transport enligt 4.1.2.2 (b), 6.7.2.19.6 (b), 6.7.3.15.6 (b) eller 6.7.4.14.6 (b) ska följande anges i godsdeklarationen: ”TRANSPORT ENLIGT 4.1.2.2 (b)” , ”TRANSPORT ENLIGT 6.7.2.19.6 (b)”, ”TRANSPORT ENLIGT 6.7. 3.15.6 (b)”, eller VD ]
”TRANSPORT ENLIGT 6.7. 4.14.6 (b)”, beroende på vad som är tillämpligt. 5.4.1.1.12 Särskilda bestämmelser för transport enligt övergångsbestämmelser Vid transport enligt 1.6.1.1 ska följande anges i godsdeklarationen: ”TRANSPORT ENLIGT DEN FRAM TILL 1 JANUARI 2013 GÄLLANDE RID/RID-S”. 5.4.1.1.13 (Tills vidare blank.) 5.4.1.1.14 Särskilda bestämmelser för transport av uppvärmda ämnen Om den officiella transportbenämningen för ett ämne, som transporteras eller överlämnas för transport i flytande tillstånd vid en temperatur på minst 100 °C eller i fast tillstånd vid en temperatur på minst 240 °C, inte anger att det rör sig om ett ämne [ UPPHÄ
som transporteras vid förhöjd temperatur (t.ex. genom användning av uttrycket ”SMÄLT” eller ”UPPVÄRMD” som en del av den officiella transportbenämningen), ska uttrycket ”HETT” läggas till omedelbart efter den officiella transportbenämningen. 5.4.1.1.15 (Tills vidare blank.) 5) Vid transport i en transportkedja, som innehåller sjö- eller flygtransport, får en kopia av den använda dokumentationen (t.ex. blanketten för multimodal transport av farligt gods enligt 5.4.5) för sjö- eller flygtransporten bifogas godsdeklarationen. Sådana dokument ska ha samma storlek som godsdeklarationen. Om blanketten för multimodal transport av farligt gods enligt 5.4.5 bifogas godsdeklarationen, kan uppgifterna om det farliga godset som återfinns på den blanketten utelämnas från godsdeklarationen, dock ska i så fall hänvisning till detta tilläggsblad göras i motsvarande ruta i godsdeklarationen.
761
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
5.4.1.1.16 Obligatoriska uppgifter enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 640
Om det föreskrivs i kapitel 3.3, särbestämmelse 640, ska på godsdeklarationen noteras ”SÄRBESTÄMMELSE 640X”, där ”X” är den versal som framgår av kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6 efter hänvisningen till särbestämmelse 640.
5.4.1.1.17 Särskilda bestämmelser för transport av fasta ämnen i bulkcontainrar enligt 6.11.4
När fasta ämnen transporteras i bulkcontainrar enligt 6.11.4, ska följande anges i godsdeklarationen (se Anm i början av 6.11.4):
”BULKCONTAINER BK(x) GODKÄND AV BEHÖRIG MYNDIGHET I ...”.
5.4.1.1.18 Särskilda bestämmelser för transport av miljöfarliga ämnen (vattenmiljön)
När ett ämne som tillhör en av klasserna 1 till 9 uppfyller klassificeringskriterierna i 2.2.9.1.10, ska godsdeklarationen innehålla tilläggsinformationen ”MILJÖFARLIGT” eller ”VATTENFÖRORENANDE ÄMNE/MILJÖFARLIGT”. Detta tilläggskrav gäller inte för UN 3077 och 3082 eller för undantagen som anges i 5.2.1.8.1.
Vid transport i en transportkedja som innefattar sjötransport får informationen ”MARINE POLLUTANT” (enligt 5.4.1.4.3 i IMDG-koden) anges.
5.4.1.2 Tilläggsuppgifter eller särskilda uppgifter som krävs för vissa klasser
VD ]
5.4.1.2.1 Särskilda bestämmelser för klass 1
(a) I godsdeklarationen ska utöver uppgifterna enligt 5.4.1.1.1 anges nettovikten i kg av explosivt innehåll. Vid transport som vagnslast eller komplett last ska i godsdeklarationen anges antalet kollin, vikten i kg hos varje kolli och totala nettovikten av explosivämne i kg.
(a) (b) Vid samemballering av två olika godsslag ska godsbeskrivningen innehålla UN-nummer enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 1 och benämningen som anges med versaler i kolumn 2 för samtliga ämnen eller föremål. Om fler än två olika godsslag finns i samma kolli enligt 4.1.10, särbestämmelse MP1, MP2, MP20 - MP24, ska i godsbeskrivningen anges UN-nummer för alla ämnen och föremål, som finns i kollit, på formen ”GODS MED UN-NUMMER ...”
(c) Vid transport av ämnen och föremål, som tillordnats en N.O.S.-benämning eller benämningen ”0190 EXPLOSIVÄMNE, PROV”, eller förpackats enligt 4.1.4.1,
[ UPPHÄ
förpackningsinstruktion P101, ska till godsdeklarationen bifogas en kopia av behörig myndighets godkännande med tillhörande transportvillkor. Detta ska upprättas på ett av avsändarlandets officiella språk samt, om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte avtal mellan av transporten berörda länder föreskriver annat,
(d) Om kollin med ämnen och föremål i samhanteringsgrupp B och D enligt bestämmelserna i 7.5.2.2 lastas tillsammans i en vagn, ska en kopia av behörig myndighets godkännande av skyddsutrymme eller skyddsomslutningssystem a) enligt 7.5.2.2, fotnot , bifogas godsdeklarationen.
762
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Detta ska upprättas på ett av avsändarlandets officiella språk samt, om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte avtal mellan av transporten berörda länder föreskriver annat,
(e) När explosiva ämnen eller föremål transporteras i förpackningar som uppfyller förpackningsinstruktion P101 ska det i godsdeklarationen finnas uppgiften: ”FÖRPACKNINGEN ÄR GODKÄND AV BEHÖRIG MYNDIGHET I (beteckningen för den stat (nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik) på vars uppdrag den behöriga myndigheten agerar) (se 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P101).
(f) Vid militära sändningar enligt 1.5.2, får av behörig militär myndighet föreskrivna beteckningar användas i stället för beteckningar enligt kapitel 3.2 tabell A.
Vid transport av militära sändningar, för vilka avvikande villkor enligt 5.2.1.5, 5.2.2.1.8 och 5.3.1.1.2 samt 7.2.4, särbestämmelse W2, gäller, ska ”MILITÄR FÖRSÄNDELSE” anges i godsdeklarationen.
(g) Vid transport av fyrverkerier med UN-nummer 0333, 0334, 0335, 0336 och 0337 ska följande anges i godsdeklarationen:
”Klassificeringen av fyrverkeri genom behörig myndighet i XX med fyrverkeribeteckningen XX/YYZZZZ”. Certifikatet om klassificering behöver inte medfölja sändningen, men avsändaren VD ]
ska i kontrollsyfte göra det tillgängligt för transportören eller behöriga myndigheter. Certifikatet om klassificering, eller en kopia av det, ska upprättas på ett av avsändarlandets officiella språk samt, om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska.
Anm 1 Godsets handelsnamn eller tekniska benämning får anges som tillägg till den officiella transportbenämningen i godsdeklarationen.
Anm 2 Klassificeringsbeteckningen ska bestå av den fördragsstat till RID som har godkänt klassificeringskoden enligt särbestämmelse 645 i 3.3.1, angiven med nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik (XX) , identifiering av behörig myndighet (YY) och ett unikt referensnummer (ZZZZ). Exempel på klassificeringsbeteckningar är:
GB/HSE123456
[ UPPHÄ
D/BAM1234
5.4.1.2.2 Tilläggsbestämmelser för klass 2
(a) Vid transport av blandningar (se 2.2.2.1.1) i cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar, UN-tankar, tankcontainrar eller MEG-containrar ska blandningens sammansättning anges i volymprocent eller viktprocent. Beståndsdelar som utgör mindre än 1 % behöver inte anges (se även 3.1.2.8.1.2). Blandningens sammansättning behöver inte anges när tekniska benämningar som
6) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik föreskriven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
763
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
tillåts genom särbestämmelserna 581, 582 eller 583 används som komplement till den officiella transportbenämningen.
(b) Vid transport av gasflaskor, storflaskor, tryckfat, kryokärl och gasflaskpaket under villkoren i 4.1.6.10, ska följande uppgift anges i godsdeklarationen:
”TRANSPORT ENLIGT 4.1.6.10”.
(c) Vid transport i cisternvagn, som lastats utan föregående rengöring, ska som godsvikt i godsdeklarationen anges summan av den påfyllda vikten och resten av föregående last. Detta motsvarar totalvikten hos den lastade cisternvagnen minus vagnens egenvikt. Dessutom får en notering ”PÅFYLLD VIKT ... KG” göras.
(d) För cisternvagnar, UN-tankar och tankcontainrar med kylda kondenserade gaser ska avsändaren införa följande försäkran i godsdeklarationen: ”BEHÅLLAREN ÄR ISOLERAD SÅ ATT SÄKERHETSVENTILERNA INTE ÖPPNAR FÖRE DEN ...” (datum med vilket transportören förklarat sig införstådd).
5.4.1.2.3 Tilläggsbestämmelser för självreaktiva ämnen i klass 4.1 och organiska peroxider i
klass 5.2
5.4.1.2.3.1 (Tills vidare blank.)
5.4.1.2.3.2 För vissa självreaktiva ämnen i klass 4.1 och för vissa organiska peroxider i klass 5.2, där behörig myndighet har tillåtit att för en viss förpackning etiketten enligt förlaga nr 1 kan utelämnas (se 5.2.2.1.9) ska följande anges i godsdeklarationen: VD ]
”ETIKETT ENLIGT FÖRLAGA NR 1 KRÄVS EJ”.
5.4.1.2.3.3 Om självreaktiva ämnen och organiska peroxider transporteras under förhållanden för vilka godkännande krävs (för självreaktiva ämnen se 2.2.41.1.13 och 4.1.7.2.2, för organiska peroxider se 2.2.52.1.8, 4.1.7.2.2 samt särbestämmelse TA2 i 6.8.4) ska en notering enligt följande exempel göras i godsdeklarationen:
”TRANSPORT ENLIGT 2.2.52.1.8”.
En kopia av behörig myndighets godkännande med tillhörande transportvillkor ska bifogas godsdeklarationen. Detta ska upprättas på ett av avsändarlandets officiella språk samt, om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte avtal mellan av transporten berörda länder föreskriver annat. 5.4.1.2.3.4 Om ett prov av ett självreaktivt ämne (se 2.2.41.1.15) eller en organisk peroxid (se [ UPPHÄ
2.2.52.1.9) transporteras, ska en notering enligt följande exempel göras i godsdeklarationen:
”TRANSPORT ENLIGT 2.2.52.1.9”.
5.4.1.2.3.5 Vid transport av självreaktiva ämnen av typ G (se testhandboken, del II, stycke 20.4.2 (g)) får följande notering göras i godsdeklarationen:
”EJ SJÄLVREAKTIVT ÄMNE I KLASS 4.1”.
764
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Vid transport av organiska peroxider av typ G (se testhandboken, del II, stycke 20.4.3 (g)) får följande notering göras i godsdeklarationen:
”EJ ÄMNE I KLASS 5.2”.
5.4.1.2.4 Tilläggsbestämmelser för klass 6.2
Förutom uppgift om mottagare (se 5.4.1.1.1 (h)) ska namn och telefonnummer till ansvarig person anges.
5.4.1.2.5 Tilläggsbestämmelser för klass 7
5.4.1.2.5.1 För varje sändning med ämnen i klass 7 ska om tillämpligt följande uppgifter anges i angiven ordningsföljd i godsdeklarationen, omedelbart efter uppgifterna enligt 5.4.1.1.1 (a)-(c):
(a) namnet eller symbolen för varje radionuklid eller, för blandningar av radionuklider, en tillämplig allmän beteckning eller en förteckning över de mest begränsande nukliderna,
(b) en beskrivning av ämnets fysikaliska och kemiska tillstånd eller en uppgift om att det rör sig om ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet. För det kemiska tillståndet är en allmän beskrivning tillräcklig. För radioaktiva ämnen med sekundärfaror, se kapitel 3.3, särbestämmelse 172, sista meningen,
VD ]
(c) maximal aktivitet hos det radioaktiva innehållet under transporten i becquerel (Bq) med tillämpligt tecken för SI-prefix (se 1.2.2.1). För fissila ämnen får den totala massan av det fissila ämnet (eller i förekommande fall för blandningar, massan av varje fissil nuklid) i gram (g) eller multiplar därav anges i stället för aktivitet,
(d) kollikategori, dvs. I-VIT, II-GUL eller III-GUL,
(e) transportindex (endast för kategorierna II-GUL och III-GUL),
(f) för en sändning med fissila ämnen, utom sändningar som enligt 6.4.11.2 är undantagna, kriticitetssäkerhetsindex,
(g) igenkänningsmärket för varje godkännandecertifikat från behörig myndighet (radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, särskild överenskommelse, kollikonstruktion eller förflyttning) såvida tillämpligt på sändningen, [ UPPHÄ
(h) för sändningar med mer än ett kolli ska för varje kolli anges de i 5.4.1.1.1 och i styckena (a)-(g) föreskrivna uppgifterna. För kollin i en overpack, en container eller en vagn ska en detaljerad redovisning av innehållet i varje kolli i en overpack, containern eller vagnen och i förekommande fall innehållet i varje overpack, container eller vagn i sändningen bifogas. Om enskilda kollin ska avlägsnas ur en overpack, containern eller vagnen vid en mellanliggande lossningsplats, ska tillhörande transporthandlingar finnas tillgängliga,
(i) om en sändning transporteras som komplett last, noteringen ”KOMPLETT LAST”,
765
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
(j) för LSA-II eller LSA-III material och för SCO-I eller SCO-II, totalaktivitet hos sändningen som multipel av A2-värdet. För radioaktiva ämnen med obegränsat A2-värde, ska multipeln av A2 vara noll.
5.4.1.2.5.2 Avsändaren ska i godsdeklarationen ange åtgärder, som transportören i förekommande fall ska vidta. Dessa uppgifter ska vara skrivna på de språk som transportör eller behörig myndighet bedömer som nödvändiga, och innehålla åtminstone följande information:
(a) ytterligare åtgärder vid lastning, stuvning, transport, hantering och lossning av kollit, en overpack eller containern, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för avledning av värme, (se 7.5.11, särbestämmelse CV33 (3.2)) eller uppgift om att sådana åtgärder inte behövs,
(b) inskränkningar med avseende på transportslag eller vagn och erforderliga uppgifter om befodringsväg,
(c) för sändningen tillämpliga nödåtgärder.
5.4.1.2.5.3 Vid all internationell transport av kollin, för vilka det krävs behörig myndighets godkännande för kollikonstruktionen eller för förflyttningen och för vilka det gäller olika godkännandetyper i de olika länderna som berörs av förflyttningen, ska den i 5.4.1.1.1 föreskrivna angivelsen av UN-nummer och officiell transportbenämning ske i överensstämmelse med godkännandeintyget från ursprungslandet för kollikonstruktionen.
VD ]
5.4.1.2.5.4 Erforderliga certifikat från behörig myndighet behöver inte nödvändigtvis bifogas sändningen. Avsändaren ska hålla dem tillgängliga för transportören före lastning och lossning.
5.4.1.3 (Tills vidare blank.)
5.4.1.4 Utformning och språk som ska användas
5.4.1.4.1 Utöver informationen som krävs i 5.4.1.1 och 5.4.1.2 ska godsdeklarationen förses med ett kryss i relevant ruta om godsdeklarationen kräver detta, som till exempel CIM-fraktsedel eller vagnsedel i enlighet med GCU (”General Contract of Use for Wagons”). Godsdeklarationen ska fyllas i på ett eller flera språk, varvid ett av dessa ska vara franska, tyska eller engelska, såvida inte avtal slutna mellan av transporten berörda länder föreskriver annat,
5.4.1.4.2 För sändningar, som på grund av förbud i 7.5.2 inte får samlastas i en vagn eller
[ UPPHÄ
container, ska separata godsdeklarationer ställas ut.
Utöver godsdeklarationen rekommenderas vid transport som omfattar flera transportslag användning av dokument enligt det i 5.4.5 visade exemplet .
7) Publicerad av GCU Bureau, Avenue, 500, BE-1050 Brussels, www.gcubureau.org. 8) För användning av detta dokument kan motsvarande rekommendationer från FN:s (UNECE)grupp för underlättande av handelsrutiner och elektronisk handel (UN/CEFACT) framhållas, särskilt rekommendation nr 1 (FN:s formulärutkast för handelsdokument) (ECE/TRADE/137, utgåva 81.3), FN:s formulärutkast för handelsdokument – Vägledning för tillämpning (ECE/TRADE/270, utgåva 2002, rekommendation nr 11 (dokumentationsaspekter vid internationell transport av farligt gods) (ECE/TRADE/204, utgåva 96.1, under revision) och rekommendation nr 22 (formulärutkast för standardiserade transportanvisningar) (ECE/TRADE/168, utgåva 96.1). Se även UN/CEFACT:s sammanfattning av rekommendationer för underlättande av handelsrutiner (ECE/TRADE/346, utgåva 2006) och FN:s katalog för handelsdataelement (UNTDED) (ECE/TRADE/362, utgåva 2005).
766
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
5.4.1.5 Ej farligt gods
Omfattas gods som är namngivet i kapitel 3.2, tabell A, inte av bestämmelserna i RID/RID-S, eftersom de inte räknas som farliga enligt del 2, får avsändaren för detta ändamål exempelvis ange följande i godsdeklarationen: ”EJ GODS I KLASS …” Anm Denna bestämmelse kan i synnerhet användas, när avsändaren anser att sändningen på grund av det transporterade godsets kemiska egenskaper (t.ex. lösningar eller blandningar) eller på grund av att godset i fråga enligt andra bestämmelser räknas som farligt, skulle kunna bli föremål för kontroll under transporten.
VD ]
[ UPPHÄ
767
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
5.4.2 Stuvningsintyg för storcontainrar eller vagnar
Om en transport av farligt gods i storcontainer följs av en sjötransport, ska ett
9) 10)
stuvningsintyg enligt avsnitt 5.4.2 i IMDG-koden bifogas godsdeklarationen .
Uppgifterna i godsdeklarationen enligt 5.4.1 och nämnda stuvningsintyg får sammanställas i en och samma handling. I annat fall ska de olika handlingarna häftas samman. Om uppgifterna är sammanställda i en handling är det tillräckligt med en försäkran i godsdeklarationen att lastningen av containern har utförts i enlighet med för respektive transportslag tillämpliga bestämmelser, samt uppgift om den person som ansvarar för stuvningsintyget.
Anm För UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar behövs inget stuvningsintyg.
Den internationella sjöfartsorganisationen (IMO), internationella arbetsorganisationen (ILO) och FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) har också ställt upp riktlinjer för lastning av gods i transportenheter och motsvarande utbildning, vilka publicerats av IMO (”IMO/ILO/UN-ECE Guidelines for packing of cargo transport units (CTUS)”). Avsnitt 5.4.2 i IMDG-koden föreskriver följande:
”5.4.2 Stuvningsintyg för containrar/fordon
5.4.2.1 Om farligt gods stuvas eller lastas i en container eller ett fordon, ska de som ansvarar för stuvningen av containern eller fordonet utfärda ett stuvningsintyg. Intyget ska ange containern/fordonets identifieringsnummer och intyga att stuvningen utförts enligt nedanstående villkor:
.1 Containern/fordonet var rent, torrt och uppenbart lämpligt för stuvning av godset.
VD ]
.2 Kollin, som ska separeras från varandra enligt tillämpliga separeringsbestämmelser, har inte stuvats tillsammans i containern/fordonet (såvida inte tillstånd getts av behörig myndighet enligt 7.2.2.3 (i IMDGkoden)). .3 Alla kollin har kontrollerats med avseende på yttre skador och endast felfria kollin har lastats. .4 Fat har stuvats upprätt, såvida inget annat godkänts av den behöriga myndigheten, och allt gods har lastats på ett riktigt sätt och vid behov säkrats tillräckligt med surrningsmaterial för att passa transportmedlen för den avsedda rutten. .5 Gods lastat i bulk har fördelats jämnt i containern/fordonet. .6 För sändningar innehållande gods i klass 1, med undantag av riskgrupp 1.4: containern/fordonet är i konstruktionsmässigt felfritt skick enligt 7.4.6 (i IMDG-koden). .7 Containern/fordonet och kollina är korrekt märkta, etiketterade och försedda med storetiketter. .8 Då koldioxid (CO2-torris) i fast form används för kylning: containern/fordonet är märkt eller etiketterat på väl synlig plats på utsidan, t.ex. på dörrgaveln: ”DANGEROUS CO2 GAS (DRY ICE) INSIDE. VENTILATE THOROUGHLY BEFORE ENTERING”, och .9 En godsdeklaration enligt 5.4.1 (i IMDG-koden) har mottagits för varje sändning med farligt gods som är lastad i containern/fordonet.
Anm Stuvningsintyg för containrar/fordon krävs inte för tankar.
5.4.2.2 Informationen som krävs i godsdeklarationen och stuvningsintyget för containern/fordonet får sammanföras i en
[ UPPHÄ
enda handling. I annat fall ska dessa dokument häftas samman. Om informationen är sammanförd i en enda handling, ska denna handling ha en undertecknad försäkran, med ordalydelsen: ”It is declared that the packing of the goods into the container/vehicle has been carried out in accordance with the applicable provisions”. Denna försäkran ska vara daterad och personen som undertecknar denna försäkran ska vara identifierad i handlingen. Underskrifter i faksimil är tillåtna, om tillämpliga lagar och bestämmelser stöder den rättsliga giltigheten av faksimilunderskrifter.
5.4.2.3 Om stuvningsintyget för containrar/fordon ställs till transportörens förfogande genom elektronisk databehandlings- teknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI), får underskrifter vara elektroniska eller ersättas med att underskriftsberättigade personers namn anges (med versaler) .
5.4.2.4 Då stuvningsintyget för containrar/fordon om farligt gods lämnas till transportören genom EDP-teknik eller EDIteknik och det farliga godset därefter lämnas över till en transportör som kräver skriftlig transportdokumentation om det farliga godset, ska transportören säkerställa att den skriftliga dokumentationen innehåller noteringen ”Original togs emot elektroniskt” och namnet på undertecknaren ska anges med versaler.”.
768
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
| 5.4.3 | Skriftliga instruktioner |
|---|---|
| 5.4.3.1 | Som hjälp vid nödsituation som kan inträffa under transport, ska skriftliga instruktioner i den utformning som anges i 5.4.3.4 medföras i förarutrymmet och vara lätt åtkomliga. |
| 5.4.3.2 | Innan färden påbörjas ska dessa instruktioner tillhandahållas av transportören och överlämnas till föraren(arna) på ett språk som föraren(arna) kan läsa och förstå. Transportören ska försäkra sig om att föraren förstår instruktionerna och kan utföra dem på rätt sätt. |
| 5.4.3.3 | Innan färden påbörjas ska transportören informera föraren om vilket farligt gods som är lastat. Föraren ska studera de skriftliga instruktionerna angående detaljer om vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av en olycka eller nödsituation. |
| 5.4.3.4 | De skriftliga instruktionerna bör överensstämma med följande fyrsidiga förlaga beträffande utformning och innehåll. VD ] [ UPPHÄ 769 |
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT RID
Åtgärder i händelse av olycka eller tillbud som omfattar eller sannolikt omfattar farligt gods Vid olycka eller tillbud som inträffar under transport, ska förarna vidta följande åtgärder, a) förutsatt att det är säkert och lämpligt : - Få tåg/spärrfärd/växling till stopp på ett lämpligt ställe, med hänsyn till typen av fara (t.ex. brand, förlust av last), lokala förhållanden (t.ex. tunnel, tätbebyggt område) och möjlighet till räddningsinsats (tillgänglighet, evakuering), i förekommande fall i överenskommelse med järnvägsinfrastrukturförvaltningen, - Sätta loket ur drift enligt handhavandeinstruktionen, - Undvik källor till antändning, särskilt rökning och starta inte någon elektrisk utrustning, - Beakta tilläggsanvisningar i efterföljande tabell för faror hos allt gods som berörs. Farorna motsvaras av numret på varningsetikettens förlaga och märkningen som godset har tilldelas under transport, - Informera järnvägsinfrastrukturförvaltningen eller räddningstjänsten och lämna så mycket upplysningar som möjligt om olyckan eller tillbudet och om inblandat farligt gods, med hänsyn till transportörens instruktioner. VD ]
- Håll information om det farliga godset som transporteras (om nödvändigt, godsdeklarationerna) lätt tillgängligt när räddningstjänsten anländer, eller gör den tillgänglig genom elektronisk dataöverföringsteknik (EDI), - Ta på föreskriven varningsklädsel när loket lämnas, - Använd ytterligare skyddsutrustning om det är nödvändigt, - Håll avstånd till olyckan eller tillbudet, uppmana andra personer att bege sig därifrån och följ insatsledningens instruktioner (interna och externa), - Gå inte i eller vidrör inte utspillda ämnen. Undvik att andas in gaser, rök, damm och ångor genom att inte vistas på läsidan, - Ta av kläder som har förorenats och ta hand om dem på ett säkert sätt.
[ UPPHÄ
a) Specifikationer som anges i järnvägsrättsliga eller -operativa föreskrifter ska beaktas.
770
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Tilläggsanvisningar för förare om de farliga egenskaperna hos farligt gods efter klass och om åtgärder som beror på rådande omständigheter Varningsetiketter och storetiketter, beskrivning av Faroegenskaper Tilläggsanvisningar faror
(1) (2) (3)
Explosiva ämnen och föremål Kan ha varierande egenskaper och effekter som Ta skydd och stå inte nära fönster massdetonation, risk för splitter, tryckvåg, intensiv brand/strålningsvärme, upphov till starkt ljus, högt ljud eller rök. Känsliga för stötar och/eller slag och/eller värme
1 1.5 1.6 Explosiva ämnen och föremål Viss risk för explosion eller brand Ta skydd
1.4 Brandfarliga gaser Risk för brand Ta skydd Risk för explosion Undvik lågt belägna områden Kan vara trycksatt Risk för kvävning Kan orsaka bränn- och/eller köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning 2.1 Ej brandfarliga, ej giftiga gaser Risk för kvävning Ta skydd Kan vara trycksatt Undvik lågt belägna områden Kan orsaka köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning
2.2 Giftiga gaser Risk för förgiftning Ta skydd Kan vara trycksatt VD ] Undvik lågt belägna områden
Kan orsaka bränn- och/eller köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning
2.3 Brandfarliga vätskor Risk för brand Ta skydd Risk för explosion Undvik lågt belägna områden Inneslutningar kan explodera vid upphettning
3 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och Risk för brand. Brandfarligt eller brännbart ämne kan fasta okänsliggjorda explosivämnen antändas av värme, gnistor eller lågor Kan innehålla självreaktiva ämnen som sönderfaller under kraftig värmeutveckling vid tillförsel av värme, kontakt med andra ämnen (som syror, tungmetallföreningar eller aminer), friktion eller stötar. Detta kan ge upphov till utveckling av skadliga och brandfarliga gaser och ångor eller självantändning 4.1 Inneslutningar kan explodera vid upphettning Risk att okänsliggjorda för explosivämnen exploderar om den okänsliggörande tillsatsen försvinner Självantändande ämnen [ UPPHÄRisk för brand genom självantändning om kollin är
skadade eller innehåll spillts ut Kan reagera häftigt med vatten
4.2 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med Risk för brand och explosion vid kontakt med vatten vatten
4.3
771
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
Tilläggsanvisningar för förare om de farliga egenskaperna hos farligt gods efter klass och om åtgärder som beror på rådande omständigheter Varningsetiketter och storetiketter, beskrivning av Faroegenskaper Tilläggsanvisningar faror (1) (2) (3)
Oxiderande ämnen Risk för häftig reaktion, antändning och explosion i kontakt med brännbara eller brandfarliga ämnen
5.1 Organiska peroxider Risk för sönderfall under kraftig värmeutveckling vid förhöjd temperatur, kontakt med andra ämnen (som syror, tungmetallföreningar eller aminer), friktion eller stötar. Detta kan ge upphov till utveckling av skadliga och brandfarliga gaser och ångor eller självantändning
5.2 Giftiga ämnen Risk för förgiftning vid inandning, hudkontakt eller förtäring Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet
6.1 Smittförande ämnen Risk för smitta. Kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor eller djur Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet
6.2 Radioaktiva ämnen Risk vid förtäring och inandning och för joniserande Begränsa exponeringstiden strålning
VD ]
7A 7B
RADIOACTIVE
7
7C 7D Fissila ämnen Risk för nukleär kedjereaktion
7E Frätande ämnen Risk för frätskador Kan reagera häftigt med varandra, med vatten och med andra ämnen Ämnen som läckt ut kan utveckla frätande ångor Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet
[ UPPHÄ
8 Övriga farliga ämnen och föremål Risk för brand Risk för explosion Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet
9
Anm 1 För farligt gods med flera faror och vid samlastat gods, ska varje tillämplig fara beaktas.
Anm 2 Tilläggsanvisningarna ovan får anpassas så att de motsvarar de klasser av farligt gods som ska transporteras och det sätt på vilket detta transporteras, och, om nödvändigt, kompletteras enligt existerande nationella specifikationer.
772
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Tilläggsanvisningar för förare om de farliga egenskaperna hos farligt gods angivna genom märkningar och om åtgärder som beror på rådande omständigheter
Märkning Faroegenskaper Tilläggsanvisningar (1) (2) (3)
Fara för vattenmiljön eller avloppssystemet
Miljöfarliga ämnen Risk för brännskador Undvik kontakt med heta delar av vagnen eller containern och med ämnen som läckt ut Ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur
Utrustning för personligt skydd, vilken ska medföras i förarutrymmet
a)
Följande utrustning ska medföras i förarutrymmet:
- bärbar ljuskälla,
för föraren:
- lämplig varningsklädsel (t.ex. som beskrivs i EN 471).
a)
Utrustningen som ska medföras ska, om nödvändigt, kompletteras enligt existerande nationella specifikationer.
VD ]
[ UPPHÄ
773
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
| 5.4.4 | Bevarande av transportinformation om farligt gods |
|---|---|
| 5.4.4.1 | Avsändaren och transportören ska bevara en kopia av godsdeklarationen och tilläggsinformation och handlingar som anges i RID/RID-S under en period av minst tre månader. |
| 5.4.4.2 | Om handlingarna lagras elektroniskt eller i ett datasystem, ska avsändaren och transportören kunna återge dem i tryckt form. |
| 5.4.5 | Exempel på formulär för multimodal transport av farligt gods Exempel på ett formulär som får användas för multimodal transport av farligt gods som kombinerad handling för godsdeklaration och stuvningsintyg. VD ] [ UPPHÄ |
774
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
FORMULÄR FÖR MULTIMODAL TRANSPORT AV FARLIGT GODS
1. Avsändare 2. Godsdeklarationsnummer
3. Sida 1 av … sidor 4. Transportörens referensnummer
5. Speditörens referensnummer
6. Mottagare 7. Transportör (ifylles av transportören) m (o
upp gr
ngs kni k. AVSÄNDARDEKLARATION pac ver Härmed intygar jag att innehållet I denna sändning är fullständigt och gel noggrant beskrivet av nedan angivna officiella transportbenämning och för re s, är rätt klassificerat, förpackat, märkt och etiketterat, och att det enligt la tillämpliga internationella och nationella bestämmelser i alla avseenden las el k befinner sig i ett för transporten lämpligt tillstånd. ng, tion 8. Denna sändning uppfyller föreskrivna gränsvärden för 9. Övrig hanteringsinformation ni na (stryk det ej tillämpliga) m er enä int PASSAGERAR- OCH FRAKTFLYG ENDAST FRAKTFLYG tb ler or sp la el 10. Fartygs-/flight nummer och 11. Hamn/lastningsplats
ran l t ionel datum at iel 12. Hamn/lossningsplats 13. Bestämmelseort fic e n , of nd (hö la 3 er 14. Transportmärkning * Antal och slag av kollin, godsbeskrivning Bruttovikt (kg) Nettovikt Volym (m ) gr m gäl a k um s i iv ant -n en N kr : U es VD ]
ra es nda för ang om d i s ka r, s fte var e s t) nd ppgi ja öl a u : F dr S an D O la al T G ch G LI ) o R A inns F R an f Ö * F såd 15. Containerns märknings- 16. Sigillnummer 17. Mått och typ av 18. Taravikt (kg) 19. Total bruttovikt nummer/Fordonets container/fordon (taravikt inräknad) (kg) registreringsnummer
STUVNINGSINTYG 21. MOTTAGNINGSBEKRÄFTELSE Härmed förklarar jag att ovan beskrivet gods stuvats i Ovan beskrivna antal kollin/containrar/släp har mottagits i gott skick, med undantag av ovan angiven container/ovan angivet fordon enligt följande: NOTERINGAR AV MOTTAGANDE ORGANISATION: gällande bestämmelser**. SKA FÖR VARJE LASTNING I [ UPPHÄ
CONTAINER/FORDON KOMPLETTERAS OCH UNDERTECKNAS AV DEN PERSON SOM ÄR ANSVARIG FÖR STUVNINGEN/LASTNINGEN 20. Firmanamn Transportörens namn 22. Firmanamn (för avsändaren som iordningställer detta dokument)
Den intygandes namn och funktion Fordonets registreringsnummer Den intygandes namn och funktion
Ort och datum Underskrift och datum Ort och datum
Den intygandes underskrift FORDONSFÖRARENS UNDERSKRIFT Den intygandes underskrift
** Se 5.4.2.
775
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
FORMULÄR FÖR MULTIMODAL TRANSPORT AV FARLIGT GODS Fortsättning
1. Avsändare 2. Godsdeklarationsnummer
3. Sida 2 av … sidor 4. Transportörens referensnummer
5. Speditörens referensnummer
14. Transportmärkning * Antal och slag av kollin, godsbeskrivning Bruttovikt (kg) Nettovikt Volym (m )
m (o
upp gr
ngs kni k.
pac ver gel för re s, la las el k ng, tion ni na m er
enä int tb ler or sp la el
ran (hö l t ionel at gr iel e n a k fic , of nd ant la er en m gäl ra um s i VD ] nda
-n iv N kr d i : U es s es för var
ang om t)
ka r, s e s fte
nd ppgi ja öl a u : F dr S an D O la al T G ch G LI ) o R A inns F R Ö an f
* F såd
[ UPPHÄ
776
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
Kapitel 5.5
Särskilda bestämmelser
| 5.5.1 | (Borttagen.) |
| 5.5.2 | Särskilda bestämmelser för gasbehandlade lastbärare (CTU) (UN 3359) |
| 5.5.2.1 | Allmänt |
| 5.5.2.1.1 | Lastbärare som är behandlade med gas (UN 3359) och som inte innehåller annat farligt gods, omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S förutom bestämmelserna i detta kapitel. Anm När lastbärare (CTU) används i detta kapitel, avses vagn, container, tankcontainer, UN-tank eller MEG-container. |
| 5.5.2.1.2 | Då den gasbehandlade lastbäraren förutom gasbehandlingsmedel även är lastad med farligt gods, gäller dessutom alla för godset tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S (inklusive storetiketter, märkning och dokumentation), utöver bestämmelserna i detta kapitel. |
| 5.5.2.1.3 | Endast lastbärare som kan förslutas så att utsläpp av gas är reducerat till ett minimum får användas för transport av gasbehandlad last. VD ] |
| 5.5.2.2 | Utbildning Personer som är involverade i hantering av gasbehandlade lastbärare ska vara utbildade motsvarande deras ansvar. |
| 5.5.2.3 | Märkning och storetiketter |
| 5.5.2.3.1 | En varningsmärkning enligt 5.5.2.3.2 ska placeras vid varje ingång på en gasbehandlad lastbärare, på ett väl synligt ställe för personer som öppnar eller går in i lastbäraren. Märkningen ska finnas kvar på lastbäraren tills dess att följande bestämmelser är uppfyllda: (a) den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats för att ta bort skadliga koncentrationer av gasbehandlingsmedlet, och (b) det gasbehandlade godset eller materialet har lossats. [ UPPHÄ |
| 5.5.2.3.2 | Varningsmärkningen för gasbehandling ska vara rektangulärt, minst 300 mm brett och minst 250 mm högt. Märkningen ska vara i svart mot vit bakgrund och bokstävernas höjd minst 25 mm. En bild av denna varningsmärkning återges nedan. 777 |
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
Varningsmärkning för gasbehandlad lastbärare
FARA
m DENNA ENHET ÄR BEHANDLAD MED GAS 0 m *) MED (gasbehandlingsmedel ) TILLSATT DEN *) t 25 (datum ) *) ins (tidpunkt ) m *) VENTILERAT DEN (datum )
TILLTRÄDE FÖRBJUDET
*) tillämpliga uppgifter infogas
minst 300 mm
5.5.2.3.3 Om den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats fullständigt antingen genom att enhetens dörrar har öppnats eller genom mekanisk ventilering efter gasbehandling, ska datumet för ventilering anges på varningsmärkningen för gasbehandling.
VD ]
5.5.2.3.4 När den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats och lossats, ska varningsmärkningen för gasbehandling tas bort.
5.5.2.3.5 Storetiketter enligt förlaga nr 9 (se 5.2.2.2.2) ska inte fästas på gasbehandlade lastbärare såvida de inte krävs för andra ämnen eller föremål i klass 9 förpackade däri.
5.5.2.4 Dokumentation
5.5.2.4.1 Handlingar kopplade till transport av gasbehandlade lastbärare och som inte har ventilerats fullständigt före transporten ska innehålla följande uppgifter:
- ”UN 3359, GASBEHANDLAD LASTBÄRARE, 9” eller ”UN 3359 GASBEHANDLAD LASTBÄRARE, klass 9”,
- datum och tidpunkt för gasbehandlingen, och
[ UPPHÄ
- typ och mängd av gasbehandlingsmedel som har använts.
Dessa uppgifter ska anges på ett av avsändarlandets officiella språk och, om det språket inte är engelska, franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte överenskommelser träffade mellan av transporten berörda länder föreskriver annat.
5.5.2.4.2 Handlingarna får vara av vilken form som helst förutsatt att de innehåller uppgifterna i 5.5.2.4.1. Dessa uppgifter ska vara lätta att identifiera, läsbara och varaktiga.
778
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
5.5.2.4.3 Instruktioner för borttagning av rester av gasbehandlingsmedlet inklusive uppgifter om den (i förekommande fall) använda gasbehandlingsutrustningen ska tillhandahållas.
5.5.2.4.4 Det behövs ingen handling om den gasbehandlade lastbäraren har ventilerats fullständigt och datumet för ventileringen har angetts på varningsmärkningen (se 5.5.2.3.3 och 5.5.2.3.4).
| 5.5.3 | Särskilda bestämmelser för kollin, vagnar och containrar innehållande ämnen som medför risk för kvävning när dessa används för kylning eller konditionering (såsom torris (UN 1845) eller kväve, kyld, flytande (UN 1977) eller argon, kyld, flytande (UN 1951)) |
|---|---|
| 5.5.3.1 | Giltighetsområde |
| 5.5.3.1.1 | Detta avsnitt gäller inte för ämnen som kan användas i syfte att kyla eller konditionera i de fall de utgör last av transport av farligt gods. Om de utgör last ska de transporteras under tillämplig benämning i tabell A i kapitel 3.2 i enlighet med de bestämmelser som gäller för ämnet i fråga. |
| 5.5.3.1.2 | Detta avsnitt är inte tillämpligt för gaser i kylsystem. |
| 5.5.3.1.3 5.5.3.2 | Farligt gods som används för kylning eller konditionering av tankar eller MEGcontainrar under transport omfattas inte av detta avsnitt. Allmänt VD ] |
| 5.5.3.2.1 | Vagnar och containrar innehållande ämnen som under transport används för kylningseller konditioneringssyfte (annat än gasbehandling) omfattas inte av några andra bestämmelser i RID/RID-S förutom bestämmelserna i detta avsnitt. |
| 5.5.3.2.2 | Då farligt gods lastas i kylda eller konditionerade vagnar och containrar gäller alla för godset tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S i tillägg till bestämmelserna i detta avsnitt. |
| 5.5.3.2.3 | (Tills vidare blank.) |
| 5.5.3.2.4 | Personer som är involverade i hantering eller transport av kylda eller konditionerade vagnar och containrar ska vara utbildade motsvarande deras ansvar. |
| 5.5.3.3 | Kollin innehållande kyl- eller konditioneringsmedel [ UPPHÄ |
| 5.5.3.3.1 | Förpackat farligt gods som kräver kylning eller konditionering, tilldelat förpackningsinstruktion P203, P620, P650, P800, P901 eller P904 i 4.1.4.1, ska uppfylla tillämpliga krav i förpackningsinstruktionen. |
| 5.5.3.3.2 | För förpackat farligt gods som kräver kylning eller konditionering tilldelat andra förpackningsinstruktioner, ska kollit kunna motstå mycket låga temperaturer och inte påverkas eller påtagligt försvagas av kyl- eller konditioneringsmedlet. Kollin ska vara konstruerade och tillverkade så att gas kan avgå för att förhindra en tryckökning som skulle kunna rämna förpackningen. Farligt gods ska förpackas så att rörelser förhindras efter avlägsnandet av kyl- och konditioneringsmedel. 779 |
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
5.5.3.3.3 Kollin innehållande kyl- eller konditioneringsmedel ska transporteras i väl ventilerade vagnar och containrar.
5.5.3.4 Märkning av kollin innehållande kyl- eller konditioneringsmedel
5.5.3.4.1 Kollin innehållande farligt gods som används för kylning eller konditionering ska märkas med den officiella transportbenämning som anges i tabell A i kapitel 3.2 för det farliga godset följt av tillämpligt uttryck ”SOM KYLMEDEL” eller ”SOM KONDITIONERINGSMEDEL” på ett officiellt språk i ursprungslandet. Om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, ska märkningen dessutom skrivas på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte annat föreskrivs genom internationella överenskommelser mellan de länder som berörs av transporten.
5.5.3.4.2 Märkningarna ska vara varaktiga, läsbara samt placerade på ett sådant ställe och vara, i förhållande till förpackningen, av sådan storlek att de är väl synliga.
5.5.3.5 Vagnar och containrar innehållande oförpackad torris
5.5.3.5.1 Vid användning av oförpackad torris får den inte komma i direkt kontakt med en vagns eller en containers metallstruktur för att undvika försprödning av metallen. Åtgärder ska vidtas för att tillgodose tillräcklig isolering mellan torrisen och vagnen eller containern genom minst 30 mm separering (t.ex. genom användning av lämpliga material med låg värmeledningsförmåga såsom träplankor, pallar, etc.).
5.5.3.5.2 Om torris placeras omkring kollin, ska åtgärder vidtas för att säkerställa att kollina förblir i deras ursprungliga läge under transport när torrisen har förångats. VD ]
5.5.3.6 Märkning av vagnar och containrar
5.5.3.6.1 Vagnar och containrar innehållande farligt gods som används för kylning eller konditionering ska förses med en varningsmärkning enligt 5.5.3.6.2. Märkningen ska placeras vid varje ingång och på ett ställe som är väl synligt för personer som öppnar eller går in i vagnen eller containern. Märkningen ska finnas kvar på vagnen eller containern tills dess att följande bestämmelser är uppfyllda:
(a) vagnen eller containern har ventilerats för att ta bort skadliga koncentrationer av kyl- eller konditioneringsmedel, och
(b) det kylda eller konditionerade godset har lossats.
5.5.3.6.2 Varningsmärkningen ska vara rektangulär, minst 150 mm bred och minst 250 mm hög. Varningsmärkningen ska innehålla:
[ UPPHÄ
(a) uttrycket ”WARNING” i röd eller vit text, med minst 25 mm höga bokstäver angivna på ett officiellt språk i ursprungslandet. Om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, ska uttrycket dessutom skrivas på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte annat föreskrivs genom internationella överenskommelser mellan de länder som berörs av transporten, och
(b) den officiella transportbenämning som anges i tabell A i kapitel 3.2 följd av tillämpligt uttryck ”SOM KYLMEDEL” eller ”SOM KONDITIONERINGSMEDEL” placerat under symbolen med svarta bokstäver mot vit bakgrund och med minst 25 mm höga bokstäver angivna på ett officiellt språk i ursprungslandet. Om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, ska uttrycket dessutom anges på engelska, franska, tyska eller
780
2013-01-01 RID/RID-S Del 5
italienska, såvida inte annat föreskrivs genom internationella överenskommelser mellan de länder som berörs av transporten.
Till exempel: KOLDIOXID, FAST, SOM KYLMEDEL.
En bild av denna varningsmärkning återges nedan.
m 0 m t 25 ins m
VD ]
minst 150 mm * Infoga den officiella transportbenämning som anges i tabell A i kapitel 3.2 följd av tillämpligt uttryck ”SOM KYLMEDEL” eller ”SOM KONDITIONERINGSMEDEL”.
5.5.3.7 Dokumentation
5.5.3.7.1 Handlingar (såsom ”bill of lading” (sjöfraktsedel), ”cargo manifest” eller CMR-/CIMfraktsedel) kopplade till transport av vagnar eller containrar som har blivit kylda eller konditionerade och som inte har ventilerats fullständigt före transporten, ska innehålla följande uppgifter:
(a) UN-numret föregånget av bokstäverna ”UN”, och
[ UPPHÄ
(b) den officiella transportbenämning som anges i tabell A i kapitel 3.2 följd av tillämpligt uttryck ”SOM KYLMEDEL” eller ”SOM KONDITIONERINGSMEDEL” angivet på ett officiellt språk i ursprungslandet. Om detta språk inte är engelska, franska, tyska eller italienska, ska uttrycket dessutom anges på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inte annat föreskrivs genom internationella överenskommelser mellan de länder som berörs av transporten.
Till exempel: UN 1845, KOLDIOXID, FAST, SOM KYLMEDEL.
781
RID/RID-S Del 5 2013-01-01
5.5.3.7.2 Transporthandlingen kan vara av vilken form som helst, förutsatt att den innehåller uppgifterna i 5.5.3.7.1. Dessa uppgifter ska vara lätta att identifiera, läsbara och varaktiga.
VD ]
[ UPPHÄ
782
Del 6
Bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar, IBC-behållare,
VD ]
storförpackningar, tankar och bulkcontainrar
[ UPPHÄ
783
VD ]
[ UPPHÄ
784
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.1
Bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar
| 6.1.1 | Allmänt |
|---|---|
| 6.1.1.1 | Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte: (a) kollin med radioaktiva ämnen i klass 7, om inget annat föreskrivits (se 4.1.9), (b) kollin med smittförande ämnen i klass 6.2, om inget annat föreskrivits (se kapitel 6.3 Anm och 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P621), (c) tryckkärl med gaser i klass 2, (d) kollin vars nettovikt är över 400 kg, (e) förpackningar, som har en volym över 450 liter. |
| 6.1.1.2 | Bestämmelserna i 6.1.4 är baserade på förpackningar som för närvarande är i bruk. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling får förpackningar vars specifikationer avviker från dem i 6.1.4 användas, under förutsättning att de är likvärdiga, godkända av behörig myndighet och klarar de i 6.1.1.3 och 6.1.5 beskrivna provningarna. Andra provningar än de som beskrivs i detta kapitel är tillåtna, under förutsättning att de är lika effektiva och godkända av behörig myndighet. VD ] |
| 6.1.1.3 | Varje förpackning avsedd att innehålla vätskor ska klara en ändamålsenlig täthetsprovning och vara i stånd att motsvara den tillämpliga provningsnivån angiven i 6.1.5.4.3: (a) innan den används för transport för första gången, (b) innan den åter används för transport efter renovering eller rekonditionering. Vid denna provning behöver förpackningarna inte vara utrustade med sina egna förslutningar. Innerförpackningen i en integrerad förpackning får provas utan sin ytterförpackning under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas. Denna provning krävs inte för: [ UPPHÄ - innerförpackningar i sammansatta förpackningar, - innerkärl i integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”, - förpackningar av tunnplåt som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”. |
| 6.1.1.4 | Förpackningarna ska vara tillverkade, rekonditionerade och provade enligt ett kvalitetssystem, som av behörig myndighet bedöms vara tillfredsställande, för att säkerställa att varje förpackning uppfyller bestämmelserna i detta kapitel. 785 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Anm Standarden ISO 16106:2006, Förpackningar – Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar – Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, ger ytterligare vägledning om förfarandet.
6.1.1.5 Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive erforderliga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att kolli i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel.
| 6.1.2 | Kod för att beteckna förpackningstyp |
|---|---|
| 6.1.2.1 | Koden består av: (a) en siffra som anger förpackningsslaget, t.ex. fat eller dunk, följd av (b) en eller flera versaler som anger material, t.ex. stål eller trä, i förekommande fall följda av (c) en siffra som anger förpackningskategorin inom förpackningsslaget i fråga. |
| 6.1.2.2 6.1.2.3 | För integrerade förpackningar ska i kodens andra position två versaler i följd användas. Den första anger innerkärlets material och den andra ytterförpackningens material. För sammansatta förpackningar ska endast koden för ytterförpackningen användas. VD ] |
| 6.1.2.4 | Bokstäverna ”T”, ”V” eller ”W” får följa efter förpackningskoden. Bokstaven ”T” betecknar en bärgningsförpackning enligt 6.1.5.1.11. Bokstaven ”V” betecknar en specialförpackning enligt 6.1.5.1.7. Bokstaven ”W” visar att förpackningen, trots att den är av det slag som koden anger, är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.1.4 och anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.1.1.2. |
| 6.1.2.5 | Följande siffror ska användas för förpackningsslagen: 1 Fat 2 (Tills vidare blank) 3 Dunk 4 Låda 5 Säck 6 Integrerad förpackning 7 (Tills vidare blank) [ UPPHÄ 0 Förpackning av tunnplåt |
| 6.1.2.6 | Följande versala bokstäver ska användas för att ange typ av material: A Stål (alla typer och ytbehandlingar) B Aluminium C Trä D Plywood F Träfibermaterial G Papp H Plastmaterial L Textilväv M Papper, flerskikts |
786
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
N Metall (annan än stål eller aluminium) P Glas, porslin eller stengods
Anm Uttrycket ”plast” innefattar även andra polymera material, såsom gummi.
6.1.2.7 Följande tabell visar vilka koder som ska användas för att beteckna förpackningstypen, beroende på förpackningsslag, material som används vid tillverkningen samt förpackningskategori. Den ger också hänvisning till de delavsnitt där respektive bestämmelser finns att läsa:
| Förpackningsslag Material | Förpackningskategori Kod Delavsnitt |
| 1. Fat A. Stål | fast topp 1A1 6.1.4.1 avtagbar topp 1A2 |
| B. Aluminium | fast topp 1B1 6.1.4.2 avtagbar topp 1B2 |
| D. Plywood | 1D 6.1.4.5 |
| G. Papp (fiber) | 1G 6.1.4.7 |
| H. Plast | fast topp 1H1 6.1.4.8 avtagbar topp 1H2 |
| N. Metall, annan än stål eller aluminium | fast topp 1N1 6.1.4.3 avtagbar topp 1N2 |
2. (Tills vidare blank) 3. Dunkar A. Stål fast topp 3A1 6.1.4.4 avtagbar topp 3A2 B. Aluminium fast topp 3B1 6.1.4.4
VD ]
avtagbar topp 3B2 H. Plast fast topp 3H1 6.1.4.8 avtagbar topp 3H2 4. Lådor A. Stål – 4A 6.1.4.14 B. Aluminium – 4B 6.1.4.14 C. Trä ordinära 4C1 6.1.4.9 med dammtäta väggar 4C2 D. Plywood – 4D 6.1.4.10
| F. Träfibermaterial – | 4F 6.1.4.11 |
| G. Papp – | 4G 6.1.4.12 |
| H. Plast cellplast | 4H1 6.1.4.13 |
| styv plast | 4H2 |
| N. Metall, annan än stål eller aluminium | 4N 6.1.4.14 |
5. Säckar H. Plastväv utan foder eller invändig 5H1 6.1.4.16 beläggning
| [ UPPHÄdammtäta | 5H2 |
| vattenbeständiga | 5H3 |
| H. Plastfolie – | 5H4 6.1.4.17 |
| L. Textilväv utan foder eller invändig beläggning | 5L1 6.1.4.15 |
| dammtäta | 5L2 |
| vattenbeständiga | 5L3 |
| M. Papper flerskikts | 5M1 6.1.4.18 |
flerskikts, vattenbeständigt 5M2
787
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
| Förpackningsslag Material | Förpackningskategori Kod Delavsnitt |
| 6. Integrerade H. Plastkärl förpackningar | i fat av stål 6HA1 6.1.4.19 i korg eller låda av stål 6HA2 i fat av aluminium 6HB1 i korg eller låda av 6HB2 aluminium i låda av trä 6HC i fat av plywood 6HD1 i låda av plywood 6HD2 i fat av papp eller 6HG1 pappersfiber i låda av papp 6HG2 i fat av plast 6HH1 i låda av styv plast 6HH2 |
| P. Kärl av glas, porslin eller stengods | i fat av stål 6PA1 6.1.4.20 i korg eller låda av stål 6PA2 i fat av aluminium 6PB1 i korg eller låda av 6PB2 aluminium i låda av trä 6PC i fat av plywood 6PD1 i flätverkskorg 6PD2 i fat av papp eller 6PG1 pappersfiber VD ] i låda av papp 6PG2 i ytterförpackning av 6PH1 cellplast i ytterförpackning av styv 6PH2 plast |
7. (Tills vidare blank.) 0. Förpackningar A. Stål fast topp 0A1 6.1.4.22 av tunnplåt avtagbar topp 0A2
6.1.3 Märkning
Anm 1 Märkningen på förpackningen anger att denna överensstämmer med en provad och godkänd förpackningstyp och uppfyller de bestämmelser i detta kapitel, som avser tillverkningen men inte användningen av förpackningen. Således behöver inte märkningen nödvändigtvis betyda att förpackningen får användas för vilket ämne som helst. Förpackningsslaget (t.ex. fat av stål),
[ UPPHÄ
högsta tillåtna volym eller vikt liksom eventuella särskilda bestämmelser finns angivna för varje ämne i kapitel 3.2, tabell A.
Anm 2 Märkningen är avsedd att vara till hjälp för tillverkare av förpackningar, rekonditionerare, förpackningsanvändare, transportörer och myndigheter. Vid användning av en ny förpackning är originalmärkningen ett sätt för tillverkaren att identifiera förpackningstypen och visa på vilka provningsbestämmelser den uppfyller.
Anm 3 Märkningen ger inte alltid fullständiga detaljer, exempelvis om provningsnivån, varför det kan bli nödvändigt att ta hänsyn till denna synpunkt genom referens till provningsintyg, provningsrapport eller till en
788
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
förteckning över provade och godkända förpackningar. T.ex. får en förpackning, som är märkt med X eller Y, användas för ämnen till vilka en förpackningsgrupp med en lägre farlighetsgrad associerats, och vars högsta tillåtna relativa densitet , angiven i provningsbestämmelserna i 6.1.5, bestämts med hänsyn till respektive faktor 1,5 eller 2,25. Således kan förpackningar för förpackningsgrupp I, provade för produkter med en relativ densitet av 1,2 användas som förpackning i förpackningsgrupp II för produkter med en relativ densitet av 1,8 eller som förpackning i förpackningsgrupp III för produkter med relativ densitet av 2,7 förutsatt att alla funktionskriterier fortfarande uppfylls med produkter med den högre relativa densiteten.
6.1.3.1 Varje förpackning, som är avsedd för användning enligt RID/RID-S, ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad så, och med sådan storlek i förhållande till förpackningen, att den är väl synlig. På kollin med en bruttovikt över 30 kg ska märkningen, eller en dubblett av denna, finnas på ovansidan eller någon av förpackningens sidor. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga, med undantag för förpackningar med en kapacitet av högst 30 liter eller 30 kg, där de ska vara minst 6 mm höga, och för förpackningar med en kapacitet av högst 5 liter eller 5 kg, där de ska vara av passande storlek.
Märkningen ska bestå av:
(a) (i) FN:s förpackningssymbol
VD ]
Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 eller 6.7 . Denna symbol får inte användas för förpackningar som motsvarar de förenklade villkoren i 6.1.1.3, 6.1.5.3.1 (e), 6.1.5.3.5 (c), 6.1.5.4, 6.1.5.5.1 och 6.1.5.6 (se även (ii) nedan). För förpackningar av metall, på vilka märkningen sker genom prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas, eller
(ii) symbolen ”RID/ADR” för integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) och förpackningar av tunnplåt som överensstämmer med de förenklade villkoren (se 6.1.1.3, 6.1.5.3.1 (e), 6.1.5.3.5 (c), 6.1.5.4, 6.1.5.5.1 och 6.1.5.6).
Anm Förpackningar som är märkta med denna symbol, är godkända för
[ UPPHÄ
transport på väg, järnväg eller inre vattenvägar som omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, ADR/ADR-S respektive ADN. De är inte utan vidare godkända för transport med andra transportslag eller för transport på väg, järnväg eller inre vattenvägar som omfattas av andra bestämmelser.
(b) koden som betecknar förpackningsslaget enligt 6.1.2,
(c) en tvådelad kod:
1) Uttrycket ”relativ densitet” (d) betraktas som synonymt med ”densitet” och används genomgående i texten. 2) Denna symbol används också för att visa intyga att flexibla bulkcontainrar som är tillåtna för andra transportslag uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8 i FN:s modellregelverk.
789
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(i) en bokstav som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka förpackningstypen provats och godkänts:
X för förpackningsgrupp I, II och III Y för förpackningsgrupp II och III Z för endast förpackningsgrupp III
(ii) för förpackningar utan innerförpackningar avsedda för vätskor, uppgift om den relativa densiteten (avrundad till en decimal) för vilken förpackningstypen har provats, angivelsen kan dock utelämnas om relativa densiteten är högst 1,2. På förpackningar avsedda för fasta ämnen eller för innerförpackningar, uppgift om högsta bruttovikt i kg.
På förpackningar av tunnplåt, vilka enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”, avsedda att innehålla ämnen vars viskositet vid 23 ºC är över 200 mm /s, uppgift om högsta bruttovikt i kg,
(d) antingen en bokstav ”S” när förpackningen är avsedd för fasta ämnen eller för innerförpackningar, eller uppgift om provtrycket i kPa, avrundat nedåt till närmaste tiotal kPa, när förpackningen (med undantag av sammansatta förpackningar) är avsedd för vätskor och med godkänt resultat har genomgått en vätsketryckprovning,
bokstaven ”S” för förpackningar av tunnplåt, vilka enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”, avsedda för vätskor vars viskositet vid 23 °C är över VD ]
200 mm /s.
(e) de två sista siffrorna i tillverkningsåret. Förpackningar av typ 1H och 3H ska dessutom märkas med uppgift om tillverkningsmånad. Denna del av märkningen kan även sättas på ett annat ställe än övriga uppgifter. Ett lämpligt sätt är följande:
12 11 1
| 10 | 2 |
| 9 | 3 |
| 8 | 4 |
| 7 6 | 5 |
(f) beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik ,
[ UPPHÄ
(g) namn på tillverkaren eller annan av behörig myndighet fastställd märkning för att identifiera förpackningen.
6.1.3.2 Förutom den i 6.1.3.1 beskrivna varaktiga märkningen ska nya fat av metall med en volym över 100 liter vara försedda med den i 6.1.3.1 (a) - (e) angivna märkningen på bottengaveln, tillsammans med uppgift om nominell godstjocklek åtminstone i manteln (i mm, ± 0,1 mm), i permanent form (t.ex. genom prägling). Om den nominella godstjockleken är mindre i någon av gavlarna än i manteln, ska respektive nominella godstjocklek i övre gavel, mantel och bottengavel anges permanent (t.ex. genom prägling) på bottengaveln, t.ex. ”1,0-1,2-1,0” eller ”0,9-1,0-1,0”. Nominell
3) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
790
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
godstjocklek hos metallen ska bestämmas enligt respektive ISO-standard, t.ex. ISO 3574:1999 för stål. Den i 6.1.3.1 (f) och (g) angivna märkningen får inte sättas fast permanent, såvida inte annat anges i 6.1.3.5.
6.1.3.3 Varje förpackning, med undantag av dem som nämns i 6.1.3.2, som kan komma att genomgå en rekonditioneringsprocess, ska märkas permanent med uppgifter enligt 6.1.3.1 (a) - (e). En märkning anses permanent om den klarar en rekonditioneringsprocess (t.ex. prägling). Denna permanenta märkning får användas på förpackningar istället för den i 6.1.3.1 beskrivna varaktiga märkningen, dock inte på fat av metall med en volym över 100 liter.
6.1.3.4 På renoverade fat av metall behöver den föreskrivna märkningen inte nödvändigtvis vara permanent, om varken ändring av förpackningstypen eller utbyte eller borttagning av fasta konstruktionsdetaljer genomförts. Andra renoverade fat av metall ska vara försedda med märkning enligt 6.1.3.1 (a) - (e) i permanent form (t.ex. genom prägling) på övre gaveln eller på manteln.
6.1.3.5 Fat av metall gjorda av material (exempelvis rostfritt stål) som är konstruerade för flergångsbruk får vara försedda med märkning enligt 6.1.3.1 (f) och (g) i permanent form (t.ex. genom prägling).
6.1.3.6 Märkningen enligt 6.1.3.1 gäller endast för en förpackningstyp eller en typserie. Olika slags ytbehandlingar kan innefattas i samma förpackningstyp.
Vid en ”typserie” rör det sig om förpackningar av samma konstruktion, godstjocklek, material och tvärsnitt, som avviker från den godkända förpackningstypen endast VD ]
genom en lägre höjd.
Kärlens förslutningar ska motsvara dem som anges i provningsrapporten.
6.1.3.7 Märkningen ska placeras i den ordning som följer av punkterna i 6.1.3.1. Varje föreskriven del i märkningen enligt dessa stycken och i förekommande fall i 6.1.3.8 (h) - (j), ska vara tydligt avskild, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att lätt kunna identifieras. Se 6.1.3.11 för exempel.
Ytterligare märkningar godkänd av behörig myndighet, ska fortfarande göra det möjligt att identifiera märkningen i enlighet med 6.1.3.1.
6.1.3.8 Efter rekonditionering av förpackningar ska den som utfört rekonditioneringen sätta fast följande varaktiga märkning, i den ordning som anges nedan:
(h) beteckningen för den stat i vilken rekonditioneringen utförts, angiven med
[ UPPHÄ 3)
nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik ,
(i) rekonditionerarens namn eller annan av behörig myndighet fastställd identifikation av förpackningen,
(j) rekonditioneringsåret, bokstaven ”R” och, på de förpackningar som med godkänt resultat genomgått täthetsprovning enligt 6.1.1.3, dessutom bokstaven ”L”.
6.1.3.9 Om den föreskrivna märkningen enligt 6.1.3.1 (a) - (d) inte syns efter rekonditioneringen, vare sig på övre gaveln eller på manteln hos fat av metall, ska den som utfört rekonditioneringen anbringa denna på ett varaktigt sätt, följt av den
3) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
791
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
föreskrivna märkningen enligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j). Denna märkning får inte ange högre prestanda än vad den ursprungliga förpackningstypen blivit provad och märkt för.
6.1.3.10 Förpackningar tillverkade av återvunnen plast enligt definition i 1.2.1 ska märkas med ”REC”. Denna märkning ska placeras intill den i 6.1.3.1 föreskrivna märkningen.
6.1.3.11 Exempel på märkning av nya förpackningar
4G/Y145/S/02 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) för en ny låda av papp enligt 6.1.3.1 (f) och (g)
NL/VL823
1A1/Y1.4/150/98 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) för ett nytt fat av stål NL/VL824 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) för transport av flytande ämnen
1A2/Y150/S/01 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) för ett nytt fat av stål NL/VL825 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) för transport av fasta ämnen eller innerförpackningar
4HW/Y136/S/98 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) för en ny låda av plast NL/VL826 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) med likvärdig specifikation
1A2/Y/100/01 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) för ett renoverat fat av USA/MM5 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) stål för transport av VD ] flytande ämnen
RID/ADR/0A1/Y100/89 enligt 6.1.3.1 (a) (ii), (b), (c), (d) och (e) för nya förpackningar NL/VL123 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) av tunnplåt med fast topp
RID/ADR/0A2/Y20/S/04 enligt 6.1.3.1 (a) (ii), (b), (c), (d) och (e) för nya förpackningar NL/VL124 enligt 6.1.3.1 (f) och (g) av tunnplåt med avtagbar topp, avsedda för fasta ämnen eller för flytande ämnen vars viskositet är högre än 200 mm /s vid 23 °C
6.1.3.12 Exempel på märkning av rekonditionerade förpackningar
1A1/Y1.4/150/97 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) NL/RB/01 RL[ UPPHÄenligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j)
1A2/Y150/S/99 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) USA/RB/00 R enligt 6.1.3.8 (h), (i) och (j)
6.1.3.13 Exempel på märkning av bärgningsförpackningar
1A2T/Y300/S/01 enligt 6.1.3.1 (a) (i), (b), (c), (d) och (e) USA/abc enligt 6.1.3.1 (f) och (g)
Anm Den märkning som i 6.1.3.11, 6.1.3.12 och 6.1.3.13 visas som exempel får sättas på en eller flera rader, förutsatt att den korrekta ordningsföljden respekteras.
792
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.1.3.14 Verifiering
Genom att sätta fast märkning enligt 6.1.3.1 bekräftas att serietillverkade förpackningar motsvarar den godkända förpackningstypen och att de villkor som anges i godkännandet har uppfyllts.
| 6.1.4 | Bestämmelser för förpackningar |
|---|---|
| 6.1.4.0 | Allmänna bestämmelser Permeation av ämnen inneslutna i förpackningen får inte utgöra någon fara under normala transportförhållanden. |
| 6.1.4.1 | Fat av stål 1A1 med fast topp 1A2 med avtagbar topp |
| 6.1.4.1.1 | Mantel och gavlar ska vara tillverkade av ändamålsenlig stålplåt och ha tillräcklig tjocklek för fatets volym och avsedda användningsområde. Anm För fat av kolstål är ”ändamålsenliga” stål de upptagna i standarderna ISO 3573:1999 (Hot rolled carbon steel sheet of commercial and drawing qualities) och ISO 3574:1999 (Cold-reduced carbon steel sheet of commercial and drawing qualities). För fat av kolstål med en volym under VD ] 100 liter är ”ändamålsenliga” stål utöver de upptagna i ovan nämnda standarder även de upptagna i standarderna ISO 11949:1995 (Cold reduced electrolytic tinplate), ISO 11950:1995 (Cold reduced electrolytic chromium/chromium oxide coated steel) och ISO 11951:1995 (Cold reduced blackplate in coil form for the production of tinplate or electrolytic chromium/chromium oxide coated steel). |
| 6.1.4.1.2 | Mantelfogar i fat avsedda att innehålla mer än 40 liter vätska ska vara svetsade. Mantelfogar i fat avsedda att innehålla fasta ämnen eller högst 40 liter vätska ska vara maskinellt falsade eller svetsade. |
| 6.1.4.1.3 | Förbanden mellan gavlarna och manteln ska vara maskinellt falsade eller svetsade. Separata förstärkningsband får användas. |
| 6.1.4.1.4 | Manteln hos fat med volym över 60 liter ska som regel vara försedd med minst två expanderade eller påpressade rullband. Om påpressade rullband används, ska de [ UPPHÄ omsluta manteln tätt och vara fästa så att de inte kan flytta sig. Rullband får inte fästas med punktsvetsning. |
| 6.1.4.1.5 | Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1A1) får inte vara större än 7 cm. Fat med större öppningar räknas som fat med avtagbar topp (1A2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Flänsar får fästas genom maskinell falsning eller svetsning. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta. 793 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.1.4.1.6 Förslutningsanordningar på fat med avtagbar topp (1A2) ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och faten täta under normala transportförhållanden. Avtagbara gavlar ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement.
6.1.4.1.7 Om de material som används till mantel, gavlar, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot det ämne som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeklädnad eller ytbehandling. Sådan beklädnad eller ytbehandling ska ha kvar sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden.
6.1.4.1.8 Fatens maximala volym: 450 liter.
6.1.4.1.9 Maximal nettovikt: 400 kg.
6.1.4.2 Fat av aluminium
1B1 med fast topp 1B2 med avtagbar topp
6.1.4.2.1 Mantel och gavlar ska tillverkas av aluminium med minst 99 % renhetsgrad eller av en aluminiumlegering. Materialet ska vara ändamålsenligt och ha tillräcklig tjocklek för fatets volym och avsett användningsområde.
6.1.4.2.2 Alla fogar ska vara svetsade. Kantfogar ska, om sådana finns, vara förstärkta genom användning av särskilda förstärkningsringar.
VD ]
6.1.4.2.3 Manteln hos fat med volym över 60 liter ska som regel vara försedd med minst två rullningsvulster eller minst två påpressade rullningsband. Om påpressade rullningsband används, ska de omsluta manteln tätt och vara fästa så att de inte kan flytta sig. Rullningsband får inte fästas med punktsvetsning.
6.1.4.2.4 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1B1) får inte vara större än 7 cm. Fat med större öppningar räknas som fat med avtagbar topp (1B2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Flänsar ska svetsas fast, och svetsfogen ska bilda ett tätt förband. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.
6.1.4.2.5 Förslutningsanordningar på fat med avtagbar topp (1B2) ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och faten täta under normala transportförhållanden. Avtagbara gavlar ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement.
[ UPPHÄ
6.1.4.2.6 Fatens maximala volym: 450 liter.
6.1.4.2.7 Maximal nettovikt: 400 kg.
6.1.4.3 Fat av metall, annan än stål eller aluminium
1N1 med fast topp 1N2 med avtagbar topp
6.1.4.3.1 Mantel och gavlar ska tillverkas av annan metall eller annan metallegering än stål eller aluminium. Materialet ska vara ändamålsenligt och ha tillräcklig tjocklek för fatets volym och avsett användningsområde.
794
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.1.4.3.2 Kantfogar ska, om sådana finns, vara förstärkta genom användning av särskilda förstärkningsringar. Fogar ska vara utförda (svetsade, lödda etc.) med för den använda metallen eller metallegeringen aktuell teknik.
6.1.4.3.3 Manteln hos fat med volym över 60 liter ska som regel vara försedd med minst två rullningsvulster eller minst två påpressade rullningsband. Om påpressade rullningsband används, ska de omsluta manteln tätt och vara fästa så att de inte kan flytta sig. Rullningsband får inte fästas med punktsvetsning.
6.1.4.3.4 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1N1) får inte vara större än 7 cm. Fat med större öppningar räknas som fat med avtagbar topp (1N2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Flänsar ska fästas (svetsas, lödas etc.) med för den använda metallen eller metallegeringen aktuell teknik, för att säkerställa att fogen är tät. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.
6.1.4.3.5 Förslutningsanordningar på fat med avtagbar topp (1N2) ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och faten täta under normala transportförhållanden. Avtagbara gavlar ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement.
6.1.4.3.6 Fatens maximala volym: 450 liter. 6.1.4.3.7 Maximal nettovikt: 400 kg. VD ]
6.1.4.4 Dunkar av stål eller aluminium
3A1 av stål, med fast topp 3A2 av stål, med avtagbar topp 3B1 av aluminium, med fast topp 3B2 av aluminium, med avtagbar topp
6.1.4.4.1 Plåten i mantel och gavlar ska vara av stål; av aluminium med minst 99 % renhetsgrad, eller av en aluminiumbaserad legering. Materialet ska vara ändamålsenligt och ha tillräcklig tjocklek med hänsyn till dunkens volym och avsett användningsområde.
6.1.4.4.2 Kantfogar på alla dunkar av stål ska vara maskinellt falsade eller svetsade. Mantelfogar på dunkar av stål avsedda att innehålla mer än 40 liter vätska ska vara svetsade. Mantelfogar på dunkar av stål avsedda för högst 40 liter vätska ska vara
[ UPPHÄ
mekaniskt falsade eller svetsade. På dunkar av aluminium ska alla fogar vara svetsade. Fogarna längs dunkens böjda kanter ska i förekommande fall vara förstärkta med en separat förstärkningsring.
6.1.4.4.3 Diametern hos öppningar i dunkar med fast topp (3A1 och 3B1) får inte vara större än 7 cm. Dunkar med större öppningar räknas som dunkar med avtagbar topp (3A2 och 3B2). Förslutningar ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.
6.1.4.4.4 Om de material som används till mantel, topp och botten, förslutningar och utrustningsdetaljer inte är tåliga mot det ämne som ska transporteras, ska insidan förses med ändamålsenlig skyddsbeklädnad eller lämplig ytbehandling. Sådan
795
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
beklädnad eller ytbehandling ska ha kvar sina skyddande egenskaper under normala transportförhållanden. 6.1.4.4.5 Dunkarnas maximala volym: 60 liter. 6.1.4.4.6 Maximal nettovikt: 120 kg.
6.1.4.5 Fat av plywood
1D 6.1.4.5.1 Ingående trävirke ska vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister som kan inverka på fatets duglighet för avsett användningsområde. Om annat material än plywood används för tillverkning av gavlarna, ska det ha egenskaper som är likvärdiga med plywood. 6.1.4.5.2 Plywooden som används för manteln ska bestå av minst två skikt och för gavlarna av minst tre skikt. De enskilda skikten ska limmas ihop med vattenfast lim och med fiberriktningen korsvis. 6.1.4.5.3 Utformningen av fatets mantel, gavlar och deras fogar ska vara anpassade till fatets volym och avsett användningsområde. 6.1.4.5.4 För att förhindra läckage av innehåll ska locken fodras med kraftpapper eller annat likvärdigt material, som ska fästas säkert på locket och täcka kanten runt om.
VD ]
6.1.4.5.5 Fatens maximala volym: 250 liter. 6.1.4.5.6 Maximal nettovikt: 400 kg. 6.1.4.6 (Borttagen.)
6.1.4.7 Fat av papp (fiberfat)
1G 6.1.4.7.1 Fatets mantel ska bestå av flera skikt av kraftigt papper eller papp (inte well), fastlimmade eller hoppressade, och får innehålla ett eller flera skyddande lager av bitumen, vaxat kraftpapper, metallfolie, plast, osv. 6.1.4.7.2 Gavlarna ska bestå av trä, papp, metall, plywood, plast eller annat ändamålsenligt material och får innehålla ett eller flera skyddande lager av bitumen, vaxat
[ UPPHÄ
kraftpapper, metallfolie, plast osv. 6.1.4.7.3 Utformningen av fatets mantel, gavlar och förband ska anpassas till fatets volym och avsett användningsområde. 6.1.4.7.4 Den färdigtillverkade förpackningen ska vara tillräckligt vattenbeständig för att skikten inte ska separera under normala transportförhållanden. 6.1.4.7.5 Fatens maximala volym: 450 liter. 6.1.4.7.6 Maximal nettovikt: 400 kg.
796
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.1.4.8 Fat och dunkar av plast
1H1 fat med fast topp 1H2 fat med avtagbar topp 3H1 dunkar med fast topp 3H2 dunkar med avtagbar topp
6.1.4.8.1 Förpackningen ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial och dess hållfasthet ska vara anpassad till volym och avsett användningsområde. Utom för återvinningsplast enligt definition i 1.2.1 får inget begagnat material användas, annat än produktionsrester eller plastgranulat från samma tillverkningsprocess. Förpackningen ska vara tillräckligt motståndskraftig mot åldring och kvalitetsminskning, som beror antingen på innehållet eller på ultraviolett strålning. Varken eventuell permeation av innehållet eller återvinningsplast använd för tillverkning av nya förpackningar får utgöra någon fara under normala transportförhållanden.
6.1.4.8.2 Krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska det tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra ändamålsenliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser får inte påverkas av innehållet och ska ha kvar sin effekt under förpackningens hela användningstid. Används kimrök, pigment eller stabilisatorer som skiljer sig från vad som använts vid tillverkningen av den provade konstruktionstypen, är omprovning inte nödvändig så länge kimrökhalten är högst 2 viktsprocent eller pigmentinnehållet är högst 3 viktsprocent. Innehållet av stabilisatorer för ultraviolett strålning är inte begränsat. 6.1.4.8.3 Tillsatser för andra ändamål än skydd mot ultraviolett strålning får blandas i VD ]
plastmaterialet under förutsättning att de inte försämrar förpackningsmaterialets kemiska och fysikaliska egenskaper. I så fall behöver inte provningen göras om.
6.1.4.8.4 Godstjockleken ska genomgående anpassas till förpackningens volym och användningsområde, varvid hänsyn ska tas till påkänningarna i varje enskild punkt.
6.1.4.8.5 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på fat med fast topp (1H1) och dunkar med fast topp (3H1) får inte vara större än 7 cm. Fat och dunkar med större öppningar räknas som fat eller dunkar med avtagbar topp (1H2 och 3H2). Förslutningar till mantel- eller gavelöppningar i fat eller dunkar ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och täta under normala transportförhållanden. Förslutningarna ska vara försedda med packningar eller andra tätningselement, såvida de inte i sig själva är täta.
6.1.4.8.6 Förslutningsanordningar hos fat och dunkar med avtagbar topp (1H2 och 3H2) ska vara utformade och fästa så att de håller sig fast förslutna och täta under normala
[ UPPHÄ
transportförhållanden. Till alla avtagbara gavlar ska packningar användas, såvida inte fatet eller dunken i sig själv är tät när den avtagbara toppen sätts fast på rätt sätt.
6.1.4.8.7 För brandfarliga vätskor utgör största tillåtna permeation 0,008 g per liter och timme vid 23 ºC (se 6.1.5.7).
6.1.4.8.8 Om återvinningsplast används för tillverkning av nya förpackningar, ska de speciella egenskaperna hos sådan återvinningsplast vara garanterade och regelbundet dokumenterade som en del av ett av behörig myndighet godtaget kvalitetssystem. I ett sådant system ska ingå dels en beskrivning av en ändamålsenlig försortering, dels en verifikation att varje parti återvinningsplast uppvisar lämpliga värden på smältindex, densitet och draghållfasthet, vilka motsvarar dem hos förpackningstypen, som tillverkats av återvinningsplasten. I kvalitetssäkringsuppgifterna ska ingå uppgifter om
797
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
förpackningsmaterialet, från vilket återvinningsplasten hämtats, samt kännedom om vilka ämnen sådana förpackningar tidigare har innehållit, i den mån dessa möjligtvis kan försämra dugligheten hos nya förpackningar, tillverkade av detta material. Därutöver ska det av förpackningstillverkaren tillämpade kvalitetssystemet enligt 6.1.1.4 innefatta genomförande av mekanisk typprovning på förpackningar av varje parti återvinningsplast enligt 6.1.5. Vid denna provning får staplingsstyrkan visas genom en lämplig dynamisk kompressionsprovning i stället för staplingsprovningen enligt 6.1.5.6.
Anm Standarden ISO 16103:2005 ”Förpackningar – Transportförpackningar för farligt gods – återvunnet plastmaterial” ger ytterligare vägledning om förfarandet för att godkänna återvunnet plastmaterial.
6.1.4.8.9 Fatens och dunkarnas maximala volym:
1H1 och 1H2: 450 liter, 3H1 och 3H2: 60 liter.
6.1.4.8.10 Maximal nettovikt:
1H1 och 1H2: 400 kg, 3H1 och 3H2: 120 kg.
6.1.4.9 Lådor av trä
4C1 ordinära VD ]
4C2 med dammtäta väggar
6.1.4.9.1 Det använda virket ska vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister så att väsentlig reducering av hållfastheten hos enskilda delar av lådan förhindras. Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans volym och avsett användningsområde. Ovansidor och bottnar får vara av vattenfast träfibermaterial, som hårdfiberskiva eller spånskiva, eller annan ändamålsenlig konstruktion.
6.1.4.9.2 Fästelement ska tåla de vibrationer som uppstår under normala transportförhållanden. Spikning i ändträ i träets fiberriktning ska undvikas så långt som möjligt. De skarvar som riskerar stora påfrestningar ska utföras genom användning av återbockad eller kamgängad spik eller likvärdiga fästelement.
6.1.4.9.3 Lådor 4C2: Varje del av lådan ska vara i ett stycke eller likvärdigt. Delar anses likvärdiga med ett stycke när någon av följande limförbandstyper används:
[ UPPHÄ
Lindermannfog (laxstjärt), spontade fogar, överlappsfogar eller stumfogar med minst två korrugerade metallfästelement i varje fog.
6.1.4.9.4 Maximal nettovikt: 400 kg.
6.1.4.10 Lådor av plywood
4D
6.1.4.10.1 Den använda plywooden ska bestå av minst tre skikt. Den ska vara tillverkad av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister som kan försvaga lådans hållfasthet. Det använda materialets hållfasthet och tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans volym och avsett användningsområde. De enskilda
798
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. Andra ändamålsenliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av lådorna. Lådorna ska vara spikade eller fästade till hörnposter eller gavlar eller sättas ihop med andra likvärdiga fästelement. 6.1.4.10.2 Maximal nettovikt: 400 kg.
6.1.4.11 Lådor av träfibermaterial
4F 6.1.4.11.1 Lådväggarna ska bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom hårdfiberplattor eller spånplattor eller andra ändamålsenliga sorter. Det använda materialets hållfasthet och tillverkningssättet ska vara anpassade till lådans volym och avsett användningsområde. 6.1.4.11.2 Övriga delar av lådan kan bestå av andra ändamålsenliga material. 6.1.4.11.3 Lådorna ska vara stadigt sammanfogade med lämpliga metoder. 6.1.4.11.4 Maximal nettovikt: 400 kg.
6.1.4.12 Lådor av papp
4G
VD ]
6.1.4.12.1 Solid papp eller dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) ska användas, som är av hög kvalitet, vilken är anpassad till lådans volym och avsett användningsområde. Ytans vattenavvisande egenskaper ska vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden, blir högst 155 g/m (se ISO 535:1991). Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, bigad utan bristningar och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för mycket. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten. 6.1.4.12.2 Lådornas gavlar kan ha träram eller vara helt av trä eller annat ändamålsenligt material. Förstärkningar av träribbor eller andra ändamålsenliga material får användas. 6.1.4.12.3 Lådornas fogar ska vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallklammer. Överlappsfogar ska ha tillräckligt stor överlappning. 6.1.4.12.4 Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning ska ett vattenfast bindemedel
[ UPPHÄ
användas. 6.1.4.12.5 Lådans dimensioner ska vara anpassade till innehållet. 6.1.4.12.6 Högsta nettovikt: 400 kg.
6.1.4.13 Lådor av plastmaterial
4H1 av cellplast 4H2 av styv plast 6.1.4.13.1 Lådorna ska tillverkas av ändamålsenliga plastmaterial och deras hållfasthet ska vara anpassad till volym och avsett användningsområde. Lådorna ska vara tillräckligt
799
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
beständiga mot åldring och nedbrytning, orsakad antingen av innehållet eller av ultraviolett strålning.
6.1.4.13.2 Lådor av cellplast ska bestå av två formade cellplastdelar, en underdel med urholkning för innerförpackningar och en överdel som med god passning täcker underdelen. Både under och överdelen ska vara utformade så att innerförpackningarna sitter stadigt. Innerförpackningarnas lock får inte komma i kontakt med insidan av lådans överdel.
6.1.4.13.3 För transport ska lådor av cellplast vara förslutna med självhäftande tejp, med tillräcklig draghållfasthet för att hindra att lådan går upp. Tejpen ska vara vattenfast och dess bindemedel får inte reagera med cellplasten i lådan. Andra likvärdiga förslutningsanordningar får användas.
6.1.4.13.4 För lådor av styv plast ska eventuellt erforderligt skydd mot ultraviolett strålning tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra ändamålsenliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser får inte påverkas av innehållet och ska ha kvar sin effekt under lådans hela användningstid. Används kimrök, pigment eller stabilisatorer som skiljer sig från vad som använts vid tillverkningen av den provade konstruktionstypen, är omprovning inte nödvändig så länge kimrökhalten är högst 2 viktsprocent eller pigmentinnehållet är högst 3 viktsprocent. Innehållet av stabilisatorer för ultraviolett strålning är inte begränsat.
6.1.4.13.5 Tillsatser för andra ändamål än skydd mot ultraviolett strålning får blandas i plastmaterialet under förutsättning att de inte ogynnsamt påverkar förpackningsmaterialets kemiska och fysikaliska egenskaper. I så fall behöver inte provningen göras om. VD ]
6.1.4.13.6 Lådor av styv plast ska ha förslutningsanordningar av ändamålsenligt material med tillräcklig hållfasthet och utformade så att de förhindrar att lådan öppnas oavsiktligt.
6.1.4.13.7 Om återvinningsplast används för tillverkning av nya förpackningar, ska de speciella egenskaperna hos sådan återvinningsplast vara garanterade och regelbundet dokumenterade som en del av ett av behörig myndighet godtaget kvalitetssystem. I ett sådant system ska ingå dels en beskrivning av en ändamålsenlig försortering, dels en verifikation att varje parti återvinningsplast uppvisar lämpliga värden på smältindex, densitet och draghållfasthet, vilka motsvarar dem hos förpackningstypen, som tillverkats av återvinningsplasten. I kvalitetssäkringsuppgifterna ska ingå uppgifter om förpackningsmaterialet, från vilket återvinningsplasten hämtats, samt kännedom om vilka ämnen sådana förpackningar tidigare har innehållit, i den mån dessa möjligtvis kan försämra dugligheten hos nya förpackningar, tillverkade av detta material. Därutöver ska det av förpackningstillverkaren tillämpade kvalitetssystemet enligt 6.1.1.4 innefatta genomförande av mekanisk typprovning på förpackningar av varje
[ UPPHÄ
parti återvinningsplast enligt 6.1.5. Vid denna provning får staplingsstyrkan visas genom en lämplig dynamisk kompressionsprovning i stället för staplingsprovningen enligt 6.1.5.6.
6.1.4.13.8 Maximal nettovikt:
4H1: 60 kg, 4H2: 400 kg.
6.1.4.14 Lådor av stål, aluminium eller annan metall
4A av stål 4B av aluminium
800
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
4N metall, annan än stål eller aluminium 6.1.4.14.1 Metallens hållfasthet och lådornas tillverkning ska vara anpassade till lådornas volym och avsett användningsområde. 6.1.4.14.2 Lådorna ska vid behov vara fodrade med papp eller filtstoppning eller ha innerbeklädnad eller insidesbeläggning av ändamålsenligt material. Om en dubbelfalsad metallinsats används, ska åtgärder vidtas för att hindra att ämnen, i synnerhet explosivämnen, tränger in i fogarnas springor. 6.1.4.14.3 Förslutningar av alla ändamålsenliga typer godtas. De ska förbli tillslutna under normala transportförhållanden. 6.1.4.14.4 Maximal nettovikt: 400 kg.
6.1.4.15 Säckar av textilväv
5L1 utan foder eller invändig beläggning 5L2 dammtäta 5L3 vattenbeständiga 6.1.4.15.1 Textilier som används ska vara av god kvalitet. Vävens styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens volym och avsett användningsområde. 6.1.4.15.2 Säckar, dammtäta (5L2): Säcken ska göras dammtät t.ex. med hjälp av: VD ]
(a) papper klistrat på säckens insida med ett vattenfast bindemedel, t.ex. bitumen, (b) plastfolie som klistras på säckens insida, eller (c) ett eller flera foder av papper eller plast. 6.1.4.15.3 Säckar, vattenbeständiga (5L3): Säcken ska göras tät mot inträngande fukt t.ex. med hjälp av: (a) separata foder av vattenbeständigt papper (t.ex. vaxat kraftpapper, tjärat papper eller plastbelagt kraftpapper), (b) plastfolie som klistras på säckens insida, eller (c) ett eller flera foder av plast.
[ UPPHÄ
6.1.4.15.4 Maximal nettovikt: 50 kg.
6.1.4.16 Säckar av plastväv
5H1 utan foder eller invändig beläggning 5H2 dammtäta 5H3 vattenbeständiga 6.1.4.16.1 Säckarna ska vara tillverkade av sträckta band eller sträckt enkeltråd av ändamålsenligt plastmaterial. Materialets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens volym och avsedda användningsområde.
801
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.1.4.16.2 Om väven är planvävd, ska säckarna tillverkas genom att botten och ena sidan sys ihop eller hopfogas på annat sätt. Om väven är rundvävd ska botten tillslutas genom sömnad, vävning eller annan metod med samma hållfasthet.
6.1.4.16.3 Säckar, dammtäta (5H2): Säcken ska göras dammtät t.ex. med hjälp av:
(a) papper eller plastfolie som klistrats på säckens insida, eller
(b) ett eller flera separata foder av papper eller plast.
6.1.4.16.4 Säckar, vattenbeständiga (5H3): Säcken ska göras tät mot inträngande fukt t.ex. med hjälp av:
(a) separata foder av vattenbeständigt papper (t.ex. vaxat kraftpapper, på båda sidor tjärat papper eller plastbelagt kraftpapper),
(b) plastfolie som klistras på säckens insida eller utsida, eller
(c) ett eller flera foder av plast.
6.1.4.16.5 Maximal nettovikt: 50 kg.
6.1.4.17 Säckar av plastfolie
5H4
VD ]
6.1.4.17.1 Säckarna ska vara tillverkade av ändamålsenligt plastmaterial. Materialets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens volym och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska tåla de tryck- och stötpåkänningar som uppträder under normala transportförhållanden.
6.1.4.17.2 Maximal nettovikt: 50 kg.
6.1.4.18 Säckar av papper
5M1 flerskikts 5M2 flerskikts, vattenbeständiga
6.1.4.18.1 Säckarna ska vara tillverkade av ändamålsenligt kraftpapper eller likvärdigt papper med minst tre skikt, varvid mellanskiktet får bestå av en med de yttre pappersskikten förbunden armeringsväv samt lim. Papperets styrka och säckens tillverkning ska vara anpassade till säckens volym och avsedda användningsområde. Fogar och
[ UPPHÄ
förslutningar ska vara dammtäta.
6.1.4.18.2 Papperssäckar 5M2: För att hindra fukt från att tränga in, ska en säck med fyra eller fler skikt göras vattentät, antingen genom att använda ett vattenbeständigt skikt i ett av de två yttersta skikten, eller genom att ett vattenbeständigt skikt av lämpligt spärrmaterial placeras mellan de två yttersta skikten. En säck med tre skikt ska göras vattentät genom att använda ett vattenbeständigt papper som yttersta skikt. När det finns en risk att det avsedda innehållet reagerar med fukt, eller när det packas i fuktigt tillstånd, ska det finnas ett vattenbeständigt papper eller skikt, t.ex. dubbelt tjärat kraftpapper, plastbelagt kraftpapper, plastfilmsbeläggning på säckens insida eller ett eller flera insidesbeläggningar av plast, även i direktkontakt med innehållet. Fogar och förslutningar ska vara vattentäta.
802
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.1.4.18.3 Maximal nettovikt: 50 kg.
6.1.4.19 Integrerade förpackningar (plast)
6HA1 plastkärl i fat av stål 6HA2 plastkärl i korg eller låda av stål 6HB1 plastkärl i fat av aluminium 6HB2 plastkärl i korg eller låda av aluminium 6HC plastkärl i låda av trä 6HD1 plastkärl i fat av plywood 6HD2 plastkärl i låda av plywood 6HG1 plastkärl i fat av papp eller pappersfiber 6HG2 plastkärl i låda av papp 6HH1 plastkärl i fat av plast 6HH2 plastkärl i låda av styv plast 6.1.4.19.1 Innerkärl 6.1.4.19.1.1 För innerkärl av plast gäller bestämmelserna i 6.1.4.8.1 och 6.1.4.8.4 - 6.1.4.8.7. 6.1.4.19.1.2 Innerkärl av plast ska passa väl i ytterförpackningen, vilken inte får ha någon utstående del som kan skava på plasten. 6.1.4.19.1.3 Innerkärlets maximala volym: 6HA1, 6HB1, 6HD1, 6HG1, 6HH1: 250 liter. VD ]
6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2: 60 liter. 6.1.4.19.1.4 Maximal nettovikt: 6HA1, 6HB1, 6HD1, 6HG1, 6HH1: 400 kg. 6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2: 75 kg. 6.1.4.19.2 Ytterförpackning 6.1.4.19.2.1 Plastkärl i fat av stål (6HA1) eller aluminium (6HB1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.1 eller 6.1.4.2. 6.1.4.19.2.2 Plastkärl i korg eller låda av stål (6HA2) eller aluminium (6HB2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14. 6.1.4.19.2.3 Plastkärl i låda av trä (6HC). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive
[ UPPHÄ
bestämmelser i 6.1.4.9. 6.1.4.19.2.4 Plastkärl i fat av plywood (6HD1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.5. 6.1.4.19.2.5 Plastkärl i låda av plywood (6HD2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.10. 6.1.4.19.2.6 Plastkärl i fat av papp eller pappersfiber (6HG1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.7.1 - 6.1.4.7.4. 6.1.4.19.2.7 Plastkärl i låda av papp (6HG2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.12.
803
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.1.4.19.2.8 Plastkärl i fat av plast (6HH1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.8.1 - 6.1.4.8.6.
6.1.4.19.2.9 Plastkärl i låda av styv plast (inklusive korrugerad plast) (6HH2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.13.1 och 6.1.4.13.4 - 6.1.4.13.6.
6.1.4.20 Integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods)
6PA1 kärl i fat av stål 6PA2 kärl i korg eller låda av stål 6PB1 kärl i fat av aluminium 6PB2 kärl i korg eller låda av aluminium 6PC kärl i låda av trä 6PD1 kärl i fat av plywood 6PD2 kärl i flätverkskorg 6PG1 kärl i fat av papp eller pappersfiber 6PG2 kärl i låda av papp 6PH1 kärl i ytterförpackning av cellplast 6PH2 kärl i ytterförpackning av styv plast
6.1.4.20.1 Innerkärl
6.1.4.20.1.1 Kärlet ska vara format på lämpligt sätt (cylindriskt eller päronformat) och tillverkat av ett material av god kvalitet och fritt från brister som kan minska kärlets hållfasthet. VD ]
Väggarna ska ha tillräcklig tjocklek överallt och vara fria från inre spänningar.
6.1.4.20.1.2 Skruvgängade plastförslutningar, inslipade glasproppar eller andra likvärdiga förslutningar ska användas vid förslutning av kärlet. Alla delar av förslutningen som kan komma i kontakt med innehållet i kärlet ska vara beständiga mot innehållet. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att förslutningarna passar väl och är täta samt att de hålls på plats och är så säkrade att de inte går upp under transport. Om förslutningar med luftningsanordning är nödvändiga, ska de svara mot 4.1.1.8.
6.1.4.20.1.3 Kärlen ska sättas fast i ytterförpackningarna med stötdämpande och/eller absorberande material.
6.1.4.20.1.4 Kärlens maximala volym: 60 liter.
6.1.4.20.1.5 Maximal nettovikt: 75 kg. Ytterförpackning[ UPPHÄ
6.1.4.20.2
6.1.4.20.2.1 Kärl i fat av stål (6PA1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.1. Den hos detta förpackningsslag nödvändiga avtagbara toppen får emellertid vara utformad som en huv.
6.1.4.20.2.2 Kärl i korg eller låda av stål (6PA2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14. För cylindriska kärl ska ytterförpackningen nå högre i vertikal riktning än kärlet och dettas förslutning. Omsluter en korgformad ytterförpackning ett päronformat kärl och är anpassad till kärlets form så ska ytterförpackningen förses med en skyddande täckanordning (huv).
804
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.1.4.20.2.3 Kärl i fat av aluminium (6PB1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.2. 6.1.4.20.2.4 Kärl i korg eller låda av aluminium (6PB2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.14. 6.1.4.20.2.5 Kärl i låda av trä (6PC). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.9. 6.1.4.20.2.6 Kärl i fat av plywood (6PD1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.5. 6.1.4.20.2.7 Kärl i flätverkskorg (6PD2). Korgarna ska vara korrekt tillverkade av material av god kvalitet. De ska förses med en skyddande täckanordning (huv) så att skador på kärlet undviks. 6.1.4.20.2.8 Kärl i fat av papp eller pappersfiber (6PG1). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.7.1 - 6.1.4.7.4. 6.1.4.20.2.9 Kärl i låda av papp (6PG2). För tillverkning av ytterförpackningen gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.12. 6.1.4.20.2.10 Kärl med ytterförpackning av cellplast eller styv plast (6PH1 eller 6PH2). För materialen i dessa båda ytterförpackningar gäller respektive bestämmelser i 6.1.4.13. Ytterförpackningar av styv plast ska tillverkas av polyeten med hög densitet eller annat jämförbart plastmaterial. Den avtagbara toppen på detta förpackningsslag får VD ]
dock vara utformad som en huv.
6.1.4.21 Sammansatta förpackningar
För ytterförpackningar gäller respektive tillämpliga bestämmelser i 6.1.4. Anm Angående vilka ytter- och innerförpackningar som ska användas, se respektive förpackningsinstruktioner i kapitel 4.1.
6.1.4.22 Förpackningar av tunnplåt
0A1 med fast topp 0A2 med avtagbar topp 6.1.4.22.1 Plåten i mantel och gavlar ska vara av ändamålsenligt stål, med tjocklek anpassad till förpackningarnas volym och avsedda användningsområde.
[ UPPHÄ
6.1.4.22.2 Fogarna ska vara svetsade, åtminstone dubbelt falsade eller utförda enligt någon annan metod som ger samma styrka och täthet. 6.1.4.22.3 Innerbeläggning av zink, tenn, lack eller liknande ska vara motståndskraftig och häfta vid plåten överallt, även vid förslutningarna. 6.1.4.22.4 Diametern hos öppningar för fyllning, tömning och ventilation i manteln eller gavlarna på förpackningar med fast topp (0A1) får inte vara större än 7 cm. Förpackningar med större öppningar räknas som förpackningar med avtagbar topp (0A2). 6.1.4.22.5 Förslutningar på förpackningar med fast topp (0A1) ska antingen vara av skruvgängad typ eller kunna sättas fast med en anordning som är skruvgängad eller på annat sätt
805
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
likvärdig. Förslutningsanordningar på förpackningar med avtagbar topp (0A2) ska vara utformade och fästa så att de förblir säkert tillslutna och förpackningarna täta under normala transportförhållanden. 6.1.4.22.6 Förpackningarnas maximala volym: 40 liter. 6.1.4.22.7 Maximal nettovikt: 50 kg.
| 6.1.5 | Bestämmelser för provning av förpackningar |
|---|---|
| 6.1.5.1 | Genomförande och upprepning av provningar |
| 6.1.5.1.1 | Varje förpackningstyp ska genomgå de beskrivna provningarna i 6.1.5 enligt metoder fastställda och godkända av den behöriga myndighet som medger tilldelning av märkning och varje förpackningstyp ska dessutom godkännas av denna behöriga myndighet. |
| 6.1.5.1.2 | Innan en förpackning används ska förpackningstypen ha klarat de föreskrivna provningarna i detta kapitel. En förpackningstyp definieras av dess konstruktion, storlek, material, materialtjocklek, tillverkningssätt och monteringssätt men kan även innefatta olika ytbehandlingar. Hit räknas också förpackningar som skiljer sig från typen endast genom sin lägre höjd. |
| 6.1.5.1.3 | Provningarna ska genomföras på exemplar ur produktionen, med intervall som fastställs av behörig myndighet. Sker sådan provning på förpackningar av papper eller papp räknas konditionering i aktuell miljö som likvärdig med de bestämmelser som VD ] anges i 6.1.5.2.3. |
| 6.1.5.1.4 | Provningarna ska även upprepas efter ändring av konstruktion, material eller tillverkningssätt för förpackningarna. |
| 6.1.5.1.5 | Behörig myndighet kan medge selektiv provning av förpackningar som endast marginellt skiljer sig från en redan provad typ, t.ex. förpackningar som innehåller innerförpackningar av mindre storlek eller lägre nettovikt, eller förpackningar som fat, lådor och säckar, där ett eller flera yttermått har reducerats något. |
| 6.1.5.1.6 | (Tills vidare blank.) Anm För villkoren att placera olika innerförpackningar i en ytterförpackning och tillåtna variationer hos sådana innerförpackningar, se 4.1.1.5.1. |
| 6.1.5.1.7 | Föremål eller innerförpackningar av valfri typ för fasta eller flytande ämnen får packas [ UPPHÄ tillsammans och transporteras i en ytterförpackning, utan att de har genomgått provning, om följande förutsättningar är uppfyllda: (a) ytterförpackningen, med bräckliga innerkärl (t.ex. av glas) innehållande vätska, ska ha genomgått godkänd provning enligt 6.1.5.3 med en fallhöjd motsvarande förpackningsgrupp I, (b) den totala bruttovikten på innerförpackningarna får inte överstiga hälften av bruttovikten på de innerförpackningar som använts vid den i (a) nämnda fallprovningen, (c) tjockleken hos det stötdämpande materialet mellan innerförpackningarna, respektive mellan innerförpackningarna och ytterväggen, får inte minskas så att |
806
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
den ligger under motsvarande tjocklek i den ursprungligen provade förpackningen. Om en ensam innerförpackning använts vid den ursprungliga provningen får tjockleken av det stötdämpande materialet mellan innerförpackningarna inte vara mindre än vad den var mellan innerförpackningarna och ytterväggen vid den ursprungliga provningen. Om färre eller mindre innerförpackningar används (jämfört med dem som använts vid fallprovningen) ska tillräckligt med stötdämpande material tillföras för att fylla ut hålrum,
(d) ytterförpackningen ska i tomt tillstånd ha klarat den i 6.1.5.6 beskrivna staplingsprovningen. Den sammanlagda vikten av likadana kollin bestäms av totalvikten av innerförpackningarna som använts vid den i (a) omtalade fallprovningen,
(e) innerförpackningar som innehåller vätska ska vara fullständigt inbäddade i ett absorberande material av tillräcklig mängd för att kunna absorbera deras totala vätskeinnehåll,
(f) om ytterförpackningen är avsedd att innehålla innerförpackningar för vätskor eller fasta ämnen vilka inte är täta, krävs någon form av tät beläggning, plastsäck eller annat likvärdigt komplement, som i händelse av läckage håller kvar det flytande eller fasta innehållet. För förpackningar som innehåller vätskor ska det i (e) föreskrivna absorberande materialet finnas innanför detta kvarhållande skikt,
(g) förpackningarna ska vara försedda med märkning enligt bestämmelserna i 6.1.3, av vilken framgår att förpackningarna genomgått funktionsprovning för VD ]
förpackningsgrupp I för sammansatta förpackningar. Högsta bruttovikten, som anges i kilogram, ska motsvara summan av vikten på ytterförpackningen och halva vikten av de i fallprovningen enligt (a) använda innerförpackningarna. Märkningen ska även innehålla bokstaven ”V” enligt 6.1.2.4.
6.1.5.1.8 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt, att förpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen. Rapport över sådan provning ska arkiveras för kontrolländamål.
6.1.5.1.9 Om innerbehandling eller innerbeläggning krävs av säkerhetsskäl ska den bibehålla sina skyddande egenskaper även efter provningen.
6.1.5.1.10 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål. Bärgningsförpackningar[ UPPHÄ
6.1.5.1.11
Bärgningsförpackningar (se 1.2.1) ska vara provade och märkta enligt de bestämmelser som gäller för förpackningar i förpackningsgrupp II avsedda för transport av fasta ämnen eller innerförpackningar, med undantag av följande:
(a) vid provningens genomförande ska vatten användas som provningsmedium och förpackningarna ska vara fyllda till minst 98 % av sin maximala volym. För att uppnå den nödvändiga totalvikten hos kollit får t.ex. påsar med blyhagel läggas i, så länge de placeras på ett sätt som inte påverkar provningsresultaten. Alternativt får fallhöjden vid fallprovningen varieras enligt 6.1.5.3.5 (b),
807
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(b) förpackningarna ska dessutom ha klarat täthetsprovning vid 30 kPa. Resultatet av provningen ska anges i provningsrapporten som beskrivs i 6.1.5.8, och
(c) förpackningarna ska märkas med bokstaven ”T” så som anges i 6.1.2.4.
6.1.5.2 Förberedelser för provning av förpackningar
6.1.5.2.1 Provningar ska genomföras med förpackningar i transportfärdigt skick, inklusive innerförpackningar i sammansatta förpackningar. Innerförpackningar och innerkärl eller fristående kärl och enkelförpackningar, dock inte säckar, ska fyllas till minst 98 % av sin maximala volym för vätskor eller minst 95 % för fasta ämnen. Säckar ska fyllas till den högsta vikt de får användas för. För sammansatta förpackningar där innerförpackningarna är avsedda att innehålla såväl flytande som fasta ämnen krävs separata provningar för båda typerna av innehåll. De ämnen eller föremål för vilka förpackningarna är avsedda får ersättas med andra ämnen eller föremål så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Ersätts fasta ämnen med andra ämnen ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek etc.) som det ämne som ska transporteras. Det är tillåtet att använda tillsatser som säckar med blyhagel för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att de placeras så att provningsresultaten inte påverkas.
6.1.5.2.2 När ett ersättningsämne används vid fallprovningen för vätskor, ska det ha likartad relativ densitet och viskositet som det ämne som ska transporteras. Under förutsättningarna i 6.1.5.3.5 får även vatten användas för fallprovningen. 6.1.5.2.3 Förpackningar av papper eller papp ska konditioneras under minst 24 h i en atmosfär VD ]
med kontrollerad temperatur och relativ luftfuktighet. Av följande tre alternativ ska därvid ett väljas. Den rekommenderade atmosfären är (23 ± 2) ºC och (50 ± 2) % relativ luftfuktighet. De två andra alternativen är (20 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet eller (27 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet.
Anm Medelvärdena ska hamna inom dessa gränser. Kortvariga fluktuationer och mätningsbegränsningar kan orsaka att individuella mätningar varierar med upp till ±5 % relativ luftfuktighet utan att det har signifikant inverkan på provningsresultatens reproducerbarhet.
6.1.5.2.4 (Tills vidare blank.)
6.1.5.2.5 Fat och dunkar av plast enligt 6.1.4.8, och om så krävs integrerade förpackningar (plast) enligt 6.1.4.19, ska för verifiering av tillräcklig kemisk beständighet gentemot vätskor genomgå en lagring vid rumstemperatur i sex månader. Under denna tid ska provföremålen stå fyllda med det gods de är avsedda att transportera.
[ UPPHÄ
Under de första och sista 24 h av lagringen ska provföremålen placeras med förslutningen nedåt. För förpackningar med ventilationsanordning görs detta dock endast under fem minuter. Efter lagringen ska provföremålen genomgå de provningar som föreskrivs i 6.1.5.3 - 6.1.5.6.
För innerkärl i integrerade förpackningar (plast) krävs ingen verifiering av kemisk beständighet, om det är känt att plastmaterialets hållfasthet inte förändras påtagligt under inverkan av innehållet.
Med påtaglig förändring av hållfastheten menas:
(a) tydlig försprödning, eller
808
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(b) en betydande minskning i elasticitet, såvida den inte är förenad med minst motsvarande ökning av töjningen vid belastning.
Om plastmaterialets egenskaper har fastställts med andra metoder, kan den ovannämnda beständighetsprovningen utgå. Sådana metoder ska vara minst likvärdiga med den ovan beskrivna beständighetsprovningen och godtagna av behörig myndighet.
Anm Beträffande fat och dunkar av plast samt integrerade förpackningar (plast) av polyeten, se även 6.1.5.2.6.
6.1.5.2.6 För fat och dunkar av polyeten enligt 6.1.4.8 samt, om så krävs, integrerade förpackningar av polyeten enligt 6.1.4.19, får den kemiska kompatibiliteten med fyllningsämnen inordnade enligt 4.1.1.21 verifieras med hjälp av modellvätskor enligt följande (se 6.1.6).
Modellvätskorna är representativa för skademekanismerna på polyeten, vilket innebär uppmjukning genom svällning, spänningssprickor, molekylnedbrytande reaktioner och kombinationer av dessa. Tillräcklig kemisk kompatibilitet hos förpackningarna kan verifieras genom lagring under tre veckor vid 40 ºC med respektive modellvätska. När vatten är modellvätska, är lagring enligt denna metod inte nödvändig. Lagring krävs inte för provföremål med modellvätskorna vätmedelslösning och ättiksyra, som används till staplingsprovning. Under de första och sista 24 h av lagringen ska provföremålen placeras med VD ]
förslutningen nedåt. För förpackningar med avluftningsanordning görs detta dock endast under fem minuter. Efter lagringen ska provföremålen genomgå de provningar som föreskrivs i 6.1.5.3 - 6.1.5.6.
Kompatibilitetsprovningen för tertiär butylhydroperoxid med mer än 40 % peroxidhalt och för peroxiättiksyror i klass 5.2 får inte utföras med modellvätskor. För dessa ämnen ska tillräcklig kemisk kompatibilitet hos provföremålen kontrolleras genom en sexmånaders lagring vid rumstemperatur med de ämnen som avses transporteras i förpackningarna.
Resultat av förfarandet enligt detta stycke med förpackningar av polyeten kan gälla även för en likadan förpackningstyp, vars innervägg är fluorbelagd.
6.1.5.2.7 Om förpackningar av polyeten enligt 6.1.5.2.6 har klarat provningen enligt 6.1.5.2.6, kan fyllningsämnen andra än de som utbytts enligt 4.1.1.21 godkännas. Sådant godkännande ska baseras på laboratorieundersökningar som styrker att inverkan av
[ UPPHÄ
sådana ämnen på provföremålen är mindre än inverkan av modellvätskorna, varvid hänsyn ska tas till tillämpliga nedbrytningsmekanismer. Samma villkor som i 4.1.1.21.2 gäller i fråga om relativa densiteter och ångtryck.
6.1.5.2.8 Förutsatt att hållfasthetsegenskaperna hos innerförpackningarna av plast i sammansatta förpackningar inte påtagligt förändras under inverkan av innehållet, är verifiering av kemisk beständighet inte nödvändig. Med påtaglig förändring av hållfastheten menas:
4) Laboratoriemetoder för verifiering av kemisk beständighet hos polyeten, enligt definition i 6.1.5.2.6, gentemot transportgods (ämnen, blandningar och beredningar) i relation till modellvätskor enligt 6.1.6, se riktlinjer i den icke rättsligt verkande delen i den av OTIF:s sekretariat publicerade RID-texten.
809
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(a) tydlig försprödning, eller (b) en betydande minskning i elasticitet, såvida den inte är förenad med minst motsvarande ökning av töjningen vid belastning.
6.1.5.3 Fallprovning
6.1.5.3.1 Antal provföremål (per förpackningstyp och tillverkare) samt fallorientering För andra än platta fall ska tyngdpunkten ligga lodrätt över anslagspunkten. Om i ett visst fallförsök mer än en orientering är möjlig, ska den orientering väljas vid vilken risken för brott på förpackningen är som störst.
| Förpackning | Antal provföremål Fallorientering per provningsmoment |
|---|---|
| (a) Fat av stål Fat av aluminium Fat av metall (annan än stål eller aluminium) Dunkar av stål Dunkar av aluminium Fat av plywood Fat av papp (fiberfat) Fat och dunkar av plast Integrerade förpackningar i fatform Förpackningar av tunnplåt | Sex Första fallprovningsmomentet (med tre (tre för varje provföremål): förpackningen ska träffa fallprovnings- anslagsplattan diagonalt mot gavelmoment) falsen, eller, om sådan inte finns, på en kant eller runtgående fog. Andra fallprovningsmomentet (med de övriga tre provföremålen): förpackningen ska träffa anslagsplattan med den svagaste delen som inte provats VD ] vid det första momentet, t.ex. förslutningen, eller för vissa cylindriska fat den svetsade längsgående mantelfogen. |
| (b) Lådor av trä Lådor av plywood Lådor av träfibermaterial Lådor av papp Lådor av plastmaterial Lådor av stål eller aluminium Integrerade förpackningar i lådform | Fem Första fallprovningsmomentet: (ett för varje platt mot lådans botten. fallprovnings- Andra fallprovningsmomentet: moment) platt mot lådans ovansida. Tredje fallprovningsmomentet: platt mot ena långsidan. Fjärde fallprovningsmomentet: platt mot ena kortsidan. Femte fallprovningsmomentet: mot ett hörn. |
| (c) Säckar – enskikts med sidosöm [ UPPHÄ | Tre Första fallprovningsmomentet: (tre fallprovnings- platt mot säckens bredsida. moment med Andra fallprovningsmomentet: varje säck) platt mot en av säckens smala sidor Tredje fallprovningsmomentet: mot säckbotten. |
| (d) Säckar – enskikts utan sidosöm eller flerskikts | Tre Första fallprovningsmomentet: (två fallprovnings- platt mot säckens bredsida. moment med Andra fallprovningsmomentet: varje säck) mot säckbotten. |
| (e) Integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) som har fat- eller lådform och enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen | Tre Förpackningen ska träffa anslags- (ett för varje plattan diagonalt mot bottenfalsen eller fallprovnings- om sådan fals inte finns på en runtmoment) gående fog eller bottenkant. |
5)
Se ISO 2248.
810
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Förpackning Antal provföremål Fallorientering per provningsmoment
”RID/ADR”. 6.1.5.3.2 Särskilda förberedelser av provföremålet för fallprovningen För nedan listade förpackningar ska provföremålet och dess innehåll konditioneras till en temperatur av -18 ºC eller lägre: (a) fat av plast (se 6.1.4.8), (b) dunkar av plast (se 6.1.4.8), (c) lådor av plast, med undantag för lådor av cellplast (se 6.1.4.13), (d) integrerade förpackningar (plast) (se 6.1.4.19), och (e) sammansatta förpackningar med innerförpackningar av plast, med undantag av säckar och påsar av plast för fasta ämnen och föremål. Konditioneras provföremålen på detta sätt, behöver konditioneringen enligt 6.1.5.2.3 inte ske. Provvätskor ska hållas i flytande tillstånd, om så behövs genom tillsats av frostskyddsmedel. 6.1.5.3.3 Förpackningar med avtagbar topp för vätskor får inte genomgå fallprovning förrän 24 VD ]
h efter fyllning och förslutning, för att ta hänsyn till eventuell relaxation i packningen. 6.1.5.3.4 Anslagsplattan Anslagsplattan ska ha en icke fjädrande och horisontell yta och - vara fast inbyggd och tillräckligt massiv så att den inte kan förskjutas, - vara plan, varvid ytan ska vara fri från punktvisa brister som kan påverka provningsresultaten, - vara tillräckligt styv, så att den inte deformeras under provningsförhållandena och inte kan skadas under provningen, och - vara tillräckligt stor för att säkerställa att kollit som ska provas faller helt och hållet på ytan.
[ UPPHÄ
6.1.5.3.5 Fallhöjd För fasta ämnen och flytande ämnen om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämne som ska transporteras, eller med ett annat ämne med väsentligen samma fysikaliska egenskaper: Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m För flytande ämnen i enkelförpackningar och för innerförpackningar i sammansatta förpackningar, om provningen genomförs med vatten:
811
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Anm Begreppet vatten innefattar vatten/frostskyddsmedellösningar med relativ densitet 0,95 för provningen vid -18 °C.
(a) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet av högst 1,2:
Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m
(b) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal enligt följande:
Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III relativ densitet × 1,5 (m) relativ densitet × 1,0 (m) relativ densitet × 0,67 (m)
(c) för förpackningar av tunnplåt för transport av ämnen med viskositet vid 23 °C över 200 mm /s (vilket motsvarar en utloppstid av 30 sekunder ur en standardbägare med en mynning med 6 mm diameter enligt ISO 2431:1993), som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”:
(i) för ämnen som ska transporteras, vars relativa densitet är högst 1,2:
Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III
0,6 m 0,4 m
VD ]
(ii) för ämnen som ska transporteras, vars relativa densitet är över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten hos detta ämne, avrundad uppåt till en decimal, enligt följande:
Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III
relativ densitet × 0,5 (m) relativ densitet × 0,33 (m)
6.1.5.3.6 Kriterier för godkännande av provresultat
6.1.5.3.6.1 Varje förpackning som innehåller vätska ska vara tät efter utjämning mellan det invändiga och det utvändiga trycket. För innerförpackningar i sammansatta förpackningar eller integrerade förpackningar (glas, porslin, stengods), som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”, är sådan tryckutjämning dock inte nödvändig.
6.1.5.3.6.2 Om en förpackning för fasta ämnen genomgått en fallprovning och med sin övre gavel träffat anslagsplattan, har den klarat provningen om innehållet hålls kvar fullständigt [ UPPHÄ
av en innerförpackning (t.ex. en säck av plast) eller ett innerkärl, även om förslutningen med bibehållen återhållande funktion inte längre är dammtät.
6.1.5.3.6.3 Förpackningen eller ytterförpackningen i integrerade eller sammansatta förpackningar får inte uppvisa sådana skador som kan inverka på transportsäkerheten. Innerkärl, innerförpackningar eller föremål ska finnas kvar helt och hållet i ytterförpackningen och inget innehåll får läcka ur innerkärl(en) eller innerförpackning(arna).
6.1.5.3.6.4 Varken det yttersta skiktet i en säck eller en ytterförpackning får uppvisa sådana skador som kan inverka på transportsäkerheten.
812
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.1.5.3.6.5 Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning vid själva anslaget räknas inte som underkännande av förpackningen, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer. 6.1.5.3.6.6 För förpackningar för klass 1 tillåts inga bristningar, som kan möjliggöra spill av fritt explosivämne eller av föremål med explosivämne från ytterförpackningen.
6.1.5.4 Täthetsprovning
Täthetsprovning ska genomföras på alla förpackningar avsedda för vätskor, men krävs dock inte för: - innerförpackningar i sammansatta förpackningar, - innerkärl i integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”, - förpackningar av tunnplåt som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR” och avsedda för ämnen vars viskositet vid 23 °C är över 200 mm /s. 6.1.5.4.1 Antal provföremål: Tre provföremål för varje förpackningstyp och tillverkare. 6.1.5.4.2 Särskilda förberedelser av provföremål för provningen Förslutningar med ventilationsanordningar ska ersättas med liknande förslutningar utan ventilationsanordning eller så ska ventilationsanordningarna tillslutas tätt. VD ]
6.1.5.4.3 Provningsmetod och tillämpligt provtryck Förpackningarna inklusive deras förslutningar ska hållas under vatten i 5 minuter medan de utsätts för ett invändigt luftövertryck. Sättet att hålla dem under vatten får inte påverka provningsresultaten. Följande lufttryck ska användas: Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III Minst 30 kPa (0,3 bar) Minst 20 kPa (0,2 bar) Minst 20 kPa (0,2 bar) Andra metoder får användas, om de är minst lika effektiva. 6.1.5.4.4 Kriterium för godkännande av provningsresultat
[ UPPHÄ
Inget läckage får förekomma.
6.1.5.5 Provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning)
6.1.5.5.1 Förpackningar som ska provas Vätsketryckprovning ska genomföras på alla förpackningstyper av metall och plast samt på alla integrerade förpackningar avsedda att innehålla vätskor. Provning krävs dock inte för: - innerförpackningar i sammansatta förpackningar,
813
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
- innerkärl i integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods), märkta med symbolen ”RID/ADR” enligt 6.1.3.1(a) (ii), - förpackningar av tunnplåt, märkta med symbolen ”RID/ADR” enligt 6.1.3.1 (a) (ii), och avsedda för ämnen vars viskositet vid 23 °C är över 200 mm /s. 6.1.5.5.2 Antal provföremål: Tre provföremål för varje förpackningstyp och tillverkare. 6.1.5.5.3 Särskilda förberedelser av förpackningarna för provningen Förslutningar med ventilationsanordningar ska ersättas med liknande förslutningar utan ventilationsanordning eller så ska ventilationsanordningarna tillslutas tätt. 6.1.5.5.4 Provningsmetod och tillämpligt provtryck Förpackningar av metall och integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) ska tillsammans med sina förslutningar utsättas för provtrycket under fem minuter. Förpackningar av plast och integrerade förpackningar (plast) ska tillsammans med sina förslutningar utsättas för provtrycket under 30 minuter. Provtrycket är det som enligt 6.1.3.1 (d) ska anges i märkningen. Sättet på vilket förpackningen hålls på plats får inte påverka provningsresultaten. Provtrycket ska appliceras kontinuerligt och jämnt och ska hållas konstant under hela provningstiden. Det tryck (övertryck) som ska användas bestäms enligt någon av följande metoder och ska vara lägst: (a) det totala trycket uppmätt inuti förpackningen (dvs. vätskans ångtryck plus partialtryck från luft eller inerta gaser minus 100 kPa) vid 55 °C, multiplicerat VD ]
med en säkerhetsfaktor av 1,5. Detta totalövertryck ska bestämmas på grundval av högsta fyllningsgrad enligt 4.1.1.4 och en fyllningstemperatur av 15 °C, eller (b) 1,75 gånger vätskans ångtryck vid 50 °C och resultatet minskat med 100 kPa, dock med ett minsta provtryck av 100 kPa, eller (c) 1,5 gånger vätskans ångtryck vid 55 °C och resultatet minskat med 100 kPa, dock med ett minsta provtryck av 100 kPa. 6.1.5.5.5 Dessutom ska förpackningar som är avsedda att innehålla vätskor i förpackningsgrupp I provas under fem eller 30 minuter med ett minsta provtryck av 250 kPa. Provningstiden beror på vilket material förpackningen är tillverkad av. 6.1.5.5.6 Kriterium för godkänd provning Ingen förpackning får läcka.
[ UPPHÄ
6.1.5.6 Staplingsprovning
Staplingsprovning ska genomföras med alla förpackningstyper, med undantag av säckar och ej staplingsbara integrerade förpackningar (glas, porslin eller stengods) som enligt 6.1.3.1 (a) (ii) är märkta med symbolen ”RID/ADR”. 6.1.5.6.1 Antal provföremål: Tre provföremål för varje förpackningstyp och tillverkare. 6.1.5.6.2 Provningsmetod Provföremålet ska utsättas för en kraft som verkar på ovansidans hela yta och motsvarar totalvikten av likadana kollin, som kan staplas på den under transport. I de
814
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
fall innehållet i provföremålet är en vätska vars relativa densitet skiljer sig från det avsedda flytande ämnets densitet, ska kraftens storlek beräknas med avseende på det sistnämnda ämnet. Staplingshöjden inklusive provföremålet ska vara minst 3 meter. Provningstiden ska vara 24 h, med undantag för fat och dunkar av plast och integrerade förpackningar av typ 6HH1 och 6HH2 avsedda för vätskor, vilka ska utsättas för staplingsprovning under 28 dygn och vid en temperatur av minst 40 °C.
Vid provning enligt 6.1.5.2.5 ska avsett innehåll användas. Vid provning enligt 6.1.5.2.6 ska staplingsprovningen genomföras med en modellvätska.
6.1.5.6.3 Kriterier för godkänd provning
Inget provföremål får läcka. I integrerade eller sammansatta förpackningar får inget läckage av innehållet förekomma från innerkärlen eller innerförpackningarna. Provföremålen får inte uppvisa skador, som kan äventyra transportsäkerheten, eller deformationer som kan nedsätta hållfastheten eller orsaka instabilitet i staplar. Plastförpackningar ska kylas till rumstemperatur innan bedömning av resultatet görs.
6.1.5.7 Kompletterande permeationsprovning för fat och dunkar av plast enligt 6.1.4.8 samt för integrerade förpackningar (plast) – utom förpackningsslag 6HA1 – enligt 6.1.4.19, avsedda för transport av vätskor med flampunkt ≤ 60 °C.
Förpackningar av polyeten ska genomgå denna provning endast för godkännande för bensen, toluen, xylen eller blandningar och beredningar innehållande dessa ämnen. 6.1.5.7.1 Antal provföremål: Tre förpackningar per förpackningstyp och tillverkare. VD ]
6.1.5.7.2 Särskilda förberedelser av provföremål för provningen
Provföremålen ska förlagras, antingen med det ämne som ska transporteras, enligt 6.1.5.2.5, eller för förpackningar av polyeten med modellvätskan blandning av kolväten (lacknafta) enligt 6.1.5.2.6.
6.1.5.7.3 Provningsmetod
Provföremålen, fyllda med det ämne förpackningarna ska godkännas för, ska vägas före och efter 28 dagars lagring vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet. För förpackningar av polyeten får provningen utföras med modellvätskan blandning av kolväten (lacknafta) i stället för bensen, toluen eller xylen.
6.1.5.7.4 Kriterium för godkänd provning
[ UPPHÄ
Permeationen får inte överstiga 0,008 g per liter och timme.
6.1.5.8 Provningsrapport
6.1.5.8.1 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och vara tillgänglig för användare av förpackningen:
1. provningsorganets namn och adress, 2. uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), 3. ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, 4. datum för provningsrapporten, 5. förpackningstillverkaren,
815
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6. beskrivning av förpackningstypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek) inklusive tillverkningsmetoden (t.ex. formblåsning), eventuellt kompletterad med ritningar och fotografier, 7. maximal kapacitet, 8. karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. viskositet, relativ densitet hos vätskor och partikelstorlek hos fasta ämnen, 9. beskrivning av provningen och provningsresultaten, och 10. provningsrapporten ska signeras med angivande av namn och befattning.
6.1.5.8.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om att det transportfärdiga kollit har provats i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i detta avsnitt och att provningsrapporten kan bli ogiltig om andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen används. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.
6.1.6 Modellvätskor för verifiering av kemisk kompatibilitet hos förpackningar av polyeten, inklusive IBC-behållare, enligt 6.1.5.2.6 respektive 6.5.6.3.5
6.1.6.1 Följande modellvätskor får användas för detta plastmaterial:
(a) Vätmedelslösning för ämnen som har kraftigt spänningssprickutlösande verkan på polyeten, i synnerhet för alla lösningar och beredningar innehållande vätmedel.
En vattenlösning med antingen 1 % alkylbensensulfonat eller 5 % nonylfenoletoxylat ska användas, förlagrad minst 14 dagar i 40 °C innan den VD ]
används vid provning. Ytspänningen hos lösningen ska vara mellan 31 och 35 mN/m vid 23 °C.
Staplingsprovning ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,2.
En beständighetsprovning med ättiksyra är inte nödvändig, om tillräcklig kemisk kompatibilitet visas med vätmedelslösning.
För ämnen, som verkar mer spänningssprickutlösande på polyeten än vätmedelslösningen, får tillräcklig kemisk kompatibilitet verifieras genom en treveckors förlagring vid 40 °C enligt 6.1.5.2.6, men då med avsett innehåll.
(b) Ättiksyra för ämnen och beredningar som verkar spänningssprickutlösande på polyeten, i synnerhet för monokarboxylsyror och envärdiga alkoholer.
Ättiksyra i en koncentration av 98-100 % ska användas.
[ UPPHÄ
Relativ densitet = 1,05.
Staplingsprovet ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,1.
För ämnen, som i högre grad än ättiksyra orsakar att polyeten sväller, upp till högst 4 % viktökning, får tillräcklig kemisk kompatibilitet verifieras genom en treveckors förlagring vid 40 °C enligt 6.1.5.2.6, men då med avsett innehåll.
(c) n-butylacetat/vätmedelslösning mättad med n butylacetat för ämnen och beredningar vilka orsakar att polyeten sväller med upp till cirka 4 % viktökning och samtidigt har spänningssprickutlösande verkan, i synnerhet för
816
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
växtskyddsmedel, flytande färger och vissa estrar. n-butylacetat i 98-100 % koncentration ska användas vid förlagring enligt 6.1.5.2.6. För staplingsprovningen enligt 6.1.5.6 ska användas ett provningsmedium bestående av 1-10 % vattenlösning av vätmedel blandad med 2 % n-butylacetat enligt (a) ovan. Staplingsprovning ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,0. För ämnen, som i högre grad än n-butylacetat orsakar att polyeten sväller, upp till högst 7,5 % viktökning, får tillräcklig kemisk kompatibilitet verifieras genom en treveckors förlagring vid 40 °C enligt 6.1.5.2.6, men då med avsett innehåll. (d) Blandning av kolväten (lacknafta) för ämnen och beredningar vilka orsakar att polyeten sväller, i synnerhet för kolväten, vissa estrar och ketoner. En blandning av kolväten med kokpunkt mellan 160 °C och 220 °C, relativ densitet 0,78-0,80, flampunkt över 50 °C och aromatinnehåll mellan 16 % och 21 % ska användas. Staplingsprovning ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,0. För ämnen, som orsakar att polyeten sväller med mer än 7,5 % viktökning, får tillräcklig kemisk kompatibilitet verifieras genom en treveckors förlagring vid 40 °C enligt 6.1.5.2.6, men då med avsett innehåll.
VD ]
(e) Salpetersyra för alla ämnen och beredningar vilka orsakar en högst lika stor oxiderande verkan eller molekylär nedbrytning på polyeten som salpetersyra med 55 % koncentration. Salpetersyra med en koncentration av minst 55 % ska användas. Staplingsprovning ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,4. För ämnen som orsakar kraftigare oxidering eller molekylär nedbrytning än 55 % salpetersyra gäller 6.1.5.2.5. Användningstiden ska i sådana fall bestämmas genom observation av graden av skada (t.ex. två år för salpetersyra med minst 55 % koncentration). (f) Vatten för ämnen som inte angriper polyeten i de fall som nämns i (a) - (e), i synnerhet för oorganiska syror och lutar, vattenlösningar av salter, flervärda
[ UPPHÄ
alkoholer samt vattenlösningar av organiska ämnen. Staplingsprovning ska utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,2. Typprovning med vatten krävs inte om tillräcklig kemisk kompatibilitet har påvisats med vätmedelslösning eller salpetersyra.
817
VD ]
[ UPPHÄ
818
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.2
Bestämmelser för tillverkning och provning av tryckkärl, aerosolbehållare, engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas
Anm Aerosolbehållare, engångsbehållare för gas samt bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas omfattas inte av bestämmelserna i 6.2.1 till 6.2.5.
| 6.2.1 | Allmänna bestämmelser |
|---|---|
| 6.2.1.1 | Konstruktion och tillverkning |
| 6.2.1.1.1 | Tryckkärl och förslutningar ska vara konstruerade, tillverkade, provade och utrustade på ett sådant sätt att de tål alla de påkänningar, inklusive utmattning, de kan utsättas för under normala transportförhållanden och vid normal användning. |
| 6.2.1.1.2 | (Tills vidare blank.) |
| 6.2.1.1.3 | Minsta godstjocklek får aldrig vara mindre än den godstjocklek, som anges i tekniska normer för konstruktion och tillverkning. |
| 6.2.1.1.4 | För svetsade tryckkärl får endast metaller av svetsbar kvalitet användas. VD ] |
| 6.2.1.1.5 | För gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket anges provtrycket i förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1, eller för kemikalier under tryck i förpackningsinstruktion P206 i 4.1.4.1. För slutna kryokärl anges provtrycket i förpackningsinstruktion P203 i 4.1.4.1. För metallhydridlagringssystem anges provtrycket i förpackningsinstruktion P205 i 4.1.4.1. |
| 6.2.1.1.6 | Tryckkärl som är sammansatta i paket, ska vara försedda med en bärande konstruktion och sammanhållna som en enhet. Tryckkärlen ska vara säkrade så att rörelser avseende hela konstruktionen och rörelser som kan leda till koncentration av skadliga lokala spänningar förhindras. Samlingsrörsystemet (t.ex. samlingsrör, ventiler och manometrar) ska konstrueras och tillverkas så att de är skyddade mot skador genom stötar och mot påkänningar, som uppträder under normala transportförhållanden. Samlingsrör ska ha minst samma provtryck som gasflaskorna. För giftiga kondenserade gaser ska varje tryckkärl ha en individuell avstängningsventil, för att säkerställa att varje tryckkärl kan fyllas separat och att inget ömsesidigt utbyte av innehåll i tryckkärlen kan ske under transport. [ UPPHÄ Anm Giftiga kondenserade gaser har klassificeringskod 2T, 2TF, 2TC, 2TO, 2TFC eller 2TOC |
| 6.2.1.1.7 | Kontakt mellan olika metaller, som kan leda till skador genom galvanisk reaktion, ska undvikas. |
| 6.2.1.1.8 | Tilläggsbestämmelser för tillverkning av slutna kryokärl för kylda kondenserade gaser |
| 6.2.1.1.8.1 | För varje tryckkärl ska den använda metallens mekaniska egenskaper inklusive slagseghet och böjkoefficient verifieras. 819 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Anm Beträffande slagseghet innehåller 6.8.5.3 detaljer om provningskrav som får användas.
6.2.1.1.8.2 Tryckkärlen ska vara värmeisolerade. Värmeisoleringen ska skyddas mot stötar av en omgivande mantel. Är utrymmet mellan tryckkärl och mantel lufttomt (vakuumisolering) ska manteln konstrueras så att den håller för ett beräknat utvändigt tryck på minst 100 kPa (1 bar) i överensstämmelse med ett vedertaget tekniskt regelverk, eller ett beräknat kritiskt deformationstryck på minst 200 kPa (2 bar) övertryck, utan kvarstående deformation. Om manteln är gastätt försluten (t.ex. vid vakuumisolering) ska en anordning förebygga att det vid otillräcklig gastäthet hos tryckkärlet eller dess utrustningsdetaljer uppstår ett farligt tryck i isoleringsskiktet. Anordningen ska förhindra inträngning av fukt i isoleringen.
6.2.1.1.8.3 Slutna kryokärl som är konstruerade för transport av kylda kondenserade gaser med kokpunkt under -182°C vid atmosfärstryck, får inte innehålla material som kan reagera med syre eller syreanrikad atmosfär på ett farligt sätt, om sådana material finns i delar av värmeisoleringen där det finns risk för kontakt med syre eller någon syreanrikad vätska.
6.2.1.1.8.4 Slutna kryokärl ska vara konstruerade och tillverkade med ändamålsenliga lyft- och säkringsanordningar.
6.2.1.1.9 Tilläggsbestämmelser för tillverkning av tryckkärl för acetylen
Tryckkärl för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374, acetylen, utan lösningsmedel, ska vara fyllda med ett likformigt fördelat poröst material av sådant slag som uppfyller VD ]
bestämmelser och provningar angivna av behörig myndighet, och som:
(a) inte angriper kärlen eller bildar skadliga eller farliga föreningar, varken med acetylenet eller med lösningsmedlet i UN 1001, och
(b) förmår förhindra att ett sönderfall av acetylenet utbreder sig i det porösa materialet.
För UN 1001 ska lösningsmedlet vara kompatibelt med kärlet.
6.2.1.2 Material
6.2.1.2.1 Material för tillverkning av tryckkärl och deras förslutningar som är i direkt kontakt med farligt gods, får inte angripas eller försvagas av det farliga godset avsett för transport och får inte heller orsaka en farlig reaktion, t.ex. katalysera en reaktion eller reagera med det farliga godset.
[ UPPHÄ
6.2.1.2.2 Tryckkärl och deras förslutningar ska vara tillverkade av material som anges i de tekniska standarderna för konstruktion och tillverkning och i den tillämpliga förpackningsinstruktionen för de ämnen som är avsedda att transporteras i tryckkärlen. Materialen ska vara okänsliga mot sprödbrott och spänningskorrosion, så som anges i de tekniska standarderna för konstruktion och tillverkning.
6.2.1.3 Driftutrustning
6.2.1.3.1 Ventiler, rörledningar och andra utrustningsdetaljer under tryck, med undantag av tryckavlastningsanordningar, ska vara konstruerade och tillverkade så att sprängtrycket motsvarar minst 1,5 gånger tryckkärlets provtryck.
820
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.2.1.3.2 Driftutrustningen ska vara placerad eller konstruerad så att sådana skador förhindras, som kan ge upphov till att tryckkärlets innehåll kommer ut under normala hanteringsoch transportförhållanden. Den samlingsrörledning som leder till avstängningsventilerna ska vara tillräckligt flexibel för att skydda ventilerna och rörledningen mot att klippas av och att innehållet kommer ut. Fyllnings- och tömningsventilerna och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande. Ventilerna ska vara skyddade enligt bestämmelserna i 4.1.6.8.
6.2.1.3.3 Tryckkärl som inte kan hanteras manuellt eller rullas, ska vara försedda med anordningar (medar, öglor, hakar), som säkerställer betryggande hantering av kärlen med mekaniska hjälpmedel och är fästa så att de varken försvagar kärlen eller orsakar otillåtna spänningar i dessa.
6.2.1.3.4 Individuella tryckkärl ska vara utrustade med tryckavlastningsanordningar enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (2) eller P205, eller enligt 6.2.1.3.6.4 och 6.2.1.3.6.5. Tryckavlastningsanordningarna ska vara konstruerade så att inga främmande ämnen kan tränga in och inga gaser läcka ut och att inget farligt övertryck kan bildas. Då tryckavlastningsanordningarna är monterade på horisontella tryckkärl som är fyllda med brandfarlig gas och sammansatta genom samlingsrör, ska de vara anordnade så att avblåsning kan ske fritt ut i luften och så att den utströmmande gasen inte påverkar själva tryckkärlet under normala transportförhållanden.
6.2.1.3.5 Tryckkärl, som fylls efter volym, ska vara försedda med nivåindikering.
6.2.1.3.6 Tilläggsbestämmelser för slutna kryokärl
VD ]
6.2.1.3.6.1 Varje fyllnings- och tömningsöppning i ett slutet kryokärl för transport av brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara försedda med minst två av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en avstängningsventil och den andra en blindfläns eller likvärdig anordning.
6.2.1.3.6.2 I rörsektioner som kan tillslutas i båda ändar, och där vätska kan bli instängd, ska ett system för automatisk tryckavlastning finnas för att förhindra onormal tryckstegring i rörsystemet.
6.2.1.3.6.3 Varje anslutning till ett slutet kryokärl ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion (t.ex. ångfas eller vätskefas).
6.2.1.3.6.4 Tryckavlastningsanordningar
6.2.1.3.6.4.1 Varje slutet kryokärl ska vara utrustat med minst en tryckavlastningsanordning. Tryckavlastningsanordningen ska vara av en typ som håller för dynamiska påkänningar, inklusive vätskeskvalp. [ UPPHÄ
6.2.1.3.6.4.2 Slutna kryokärl får parallellt med fjäderbelastade anordningar dessutom vara försedda med ett sprängbleck för att uppfylla bestämmelserna i 6.2.1.3.6.5.
6.2.1.3.6.4.3 Anslutningarna för tryckavlastningsanordningarna ska vara tillräckligt dimensionerade så att erforderlig avblåsningsmängd obehindrat kan nå tryckavlastningsanordningen.
6.2.1.3.6.4.4 Alla ingående öppningar till tryckavlastningsanordningarna ska befinna sig i det slutna kryokärlets ångfas vid maximala fyllningsbetingelser. Anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder.
6.2.1.3.6.5 Avblåsningskapacitet och inställning av tryckavlastningsanordningar
821
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Anm I samband med tryckavlastningsanordningar för slutna kryokärl betyder högsta tillåtna arbetstryck det högsta tillåtna effektiva övertrycket i det fyllda slutna kryokärlets topp under drift, inklusive det högsta effektiva trycket under fyllning och tömning. 6.2.1.3.6.5.1 Tryckavlastningsanordningarna ska öppna automatiskt vid ett tryck på minst högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck lika med 110 % av högsta tillåtna arbetstrycket. Dessa anordningar ska efter utsläppet stänga vid ett tryck som är högst 10 % under öppningstrycket och ska förbli stängda vid alla lägre tryck. 6.2.1.3.6.5.2 Sprängbleck ska vara inställda så att de brister vid ett nominellt tryck som är det lägre av antingen provtrycket eller 150 % av högsta tillåtna arbetstryck. 6.2.1.3.6.5.3 I händelse av förlust av vakuum i ett vakuumisolerat slutet kryokärl, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos tryckavlastningsanordningarna vara tillräcklig för att trycket (inklusive tryckstegring) i det slutna kryokärlet inte ska överstiga 120 % av högsta tillåtna arbetstryck. 6.2.1.3.6.5.4 Erforderlig kapacitet hos tryckavlastningsanordningarna ska beräknas enligt en vedertagen teknisk norm som godtagits av behörig myndighet .
6.2.1.4 Godkännande av tryckkärl
6.2.1.4.1 Tryckkärlens överensstämmelse ska bedömas vid tidpunkten för tillverkning vilket krävs enligt behörig myndighet. Tryckkärl ska kontrolleras, provas och godkännas av VD ]
ett kontrollorgan. Den tekniska dokumentationen ska omfatta såväl fullständig specifikation om konstruktion och tillverkning, och fullständig dokumentation över tillverkning och provning. 6.2.1.4.2 Kvalitetssystemet ska uppfylla behörig myndighets bestämmelser.
6.2.1.5 Första kontroll
6.2.1.5.1 Nya tryckkärl, med undantag av slutna kryokärl och metallhydridlagringssystem, ska under och efter tillverkningen genomgå provning och kontroll enligt tillämpliga konstruktionsstandarder, som omfattar följande: På ett lämpligt urval av tryckkärl utförs: (a) provning av materialets mekaniska egenskaper,
[ UPPHÄ
(b) kontroll av minsta godstjocklek, (c) kontroll av materialets homogenitet i varje tillverkad charge, (d) utvändig och invändig kontroll av tryckkärlen. (e) kontroll av halsgängan, (f) kontroll av överensstämmelsen med konstruktionsstandarden.
1) Se till exempel CGA publikation S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases” och S-1.1-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases”.
822
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
På alla tryckkärl utförs:
(g) vätsketryckprovning. Tryckkärlen ska motstå provtrycket utan att expansionen är större än vad konstruktionsspecifikationen tillåter.
Anm Efter medgivande av behörig myndighet kan vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför fara.
(h) kontroll och bedömning av tillverkningsfel och antingen reparation eller kassation av tryckkärlet. För svetsade tryckkärl ska svetsfogarnas kvalitet ges särskild uppmärksamhet,
(i) kontroll av märkningen på tryckkärlen,
(j) dessutom på tryckkärl för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, kontroll av det porösa materialets tillstånd och riktiga applicering samt i förekommande fall mängden lösningsmedel.
6.2.1.5.2 På ett lämpligt urval av slutna kryokärl ska kontroll och provning angiven 6.2.1.5.1 (a), (b), (d) och (f) genomföras. Därutöver ska svetsfogarna kontrolleras på ett urval av slutna kryokärl, genom röntgen, ultraljud eller andra lämpliga oförstörande provningsmetoder enligt tillämplig norm för konstruktion och tillverkning. Denna kontroll av svetsfogar är inte tillämplig på den omgivande manteln. Därutöver ska alla slutna kryokärl genomgå första kontroll och provning enligt VD ]
6.2.1.5.1 (g), (h) och (i) samt även en täthetsprovning och funktionskontroll av driftutrustningen efter sammansättning.
6.2.1.5.3 För metallhydridlagringssystem ska det kontrolleras att kontroller och provningar angivna i 6.2.1.5.1 (a), (b), (c), (d), (e) om tillämpligt, (f), (g), (h) och (i) har genomförts på ett lämpligt urval av kärl som används i systemet. Därutöver ska ett lämpligt urval av metallhydridlagringssystem genomgå kontroller och provningar angivna i 6.2.1.5.1 (c) och (f), samt, i förekommande fall, i 6.2.1.5.1 (e), och kontroll av det utvändiga skicket på metallhydridlagringssystemet.
Dessutom ska alla metallhydridlagringssystem genomgå första kontroll enligt 6.2.1.5.1 (h) och (i) samt även täthetsprovning och funktionskontroll av driftutrustningen.
6.2.1.6 Återkommande kontroll
6.2.1.6.1 Återfyllningsbara tryckkärl, med undantag av kryokärl, ska genomgå återkommande kontroller och provningar av ett kontrollorgan som är godkänt av behörig myndighet i [ UPPHÄ
enlighet med följande:
(a) kontroll av den utvändiga konditionen av tryckkärlet och verifiering av utrustning och utvändiga märkningar,
(b) kontroll av den invändiga konditionen av tryckkärlet (t.ex. genom invändig granskning, verifiering av minsta godstjocklek),
(c) kontroll av gängorna om det finns tecken på korrosion eller om utrustningsdetaljer har avlägsnats,
823
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(d) vätsketryckprovning samt, när det behövs, verifiering av materialegenskaperna med lämplig provning, (e) kontroll av driftutrustning, andra tillbehör samt tryckavlastningsanordningar vid återtagning i drift. Anm 1 Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför fara. Anm 2 Efter medgivande av behörig myndighet får vätsketryckprovningen av gasflaskor eller storflaskor ersättas av en likvärdig provningsmetod som bygger på akustisk emission eller en kombination av akustisk emission och ultraljudstest. Standarden ISO 16148:2006 får användas som vägledning för provningsmetoder för akustisk emission. Anm 3 Vätsketryckprovning får ersättas av ultraljudstest som utförs enligt ISO 10461:2005+A1:2006 för sömlösa gasflaskor av aluminiumlegeringar, och enligt ISO 6406:2005 för sömlösa gasflaskor av stål. Anm 4 Beträffande intervall för återkommande kontroll, se förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1, eller för kemikalier under tryck, förpackningsinstruktion P206 i 4.1.4.1. 6.2.1.6.2 Tryckkärl avsedda för transport av UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, behöver endast kontrolleras enligt 6.2.1.6.1 (a), (c) och (e). Dessutom ska det porösa materialets tillstånd (t.ex. sprickor, tomutrymme upptill, VD ]
uppluckring, sättning) kontrolleras. 6.2.1.6.3 Tryckavlastningsventiler för slutna kryokärl ska genomgå återkommande kontroller och provningar.
6.2.1.7 Krav på tillverkaren
6.2.1.7.1 Tillverkaren ska vara tekniskt skicklig och inneha alla resurser som krävs för en tillfredsställande tillverkning av tryckkärl, i synnerhet avses kvalificerad personal: (a) för att övervaka hela tillverkningsprocessen, (b) för sammanfogning av material, och (c) för att genomföra tillämpliga provningar. 6.2.1.7.2 Kompetensprövning av en tillverkare ska alltid utföras av ett kontrollorgan, som [ UPPHÄ
godkänts av behörig myndighet i godkännandelandet.
6.2.1.8 Krav på kontrollorgan
6.2.1.8.1 Kontrollorgan ska vara oberoende från tillverkarföretag och uppvisa erforderlig kompetens för att utföra den provning, kontroll och godkännande som krävs.
6.2.2 Bestämmelser för UN-tryckkärl
Utöver de allmänna bestämmelserna i 6.2.1 ska UN-tryckkärl uppfylla tillämpliga bestämmelser i detta avsnitt, inklusive standarder.
824
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.2.2.1 Konstruktion, tillverkning och första kontroll
6.2.2.1.1 För konstruktion, tillverkning och första kontroll av UN-gasflaskor gäller nedanstående standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:
ISO 9809-1:1999 Gas cylinders – Refillable seamless steel gas cylinders – Design, construction and testing – Part 1: Quenched and tempered steel cylinders with tensile strength less than 1 100 MPa
Anm Anmärkningen som avser faktorn F i avsnitt 7.3 i standarden får inte tillämpas på UN-gasflaskor. ISO 9809-2:2000 Gas cylinders – Refillable seamless steel gas cylinders – Design, construction and testing – Part 2: Quenched and tempered steel cylinders with tensile strength greater than or equal to 1 100 MPa ISO 9809-3:2000 Gas cylinders – Refillable seamless steel gas cylinders – Design, construction and testing – Part 3: Normalized steel cylinders ISO 7866:1999 Gas cylinders – Refillable seamless aluminium alloy gas cylinders – Design, construction and testing
Anm Anmärkningen som avser faktorn F i avsnitt 7.2 i standarden får inte tillämpas på UN-gasflaskor. Aluminiumlegeringen 6351A-T6 och likvärdiga VD ]
legeringar är inte tillåtna. ISO 4706:2008 Gas cylinders – Refillable welded steel cylinders – Test pressure 60 bar and below ISO 18172-1:2007 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade flaskor av rostfritt stål – Del 1: Provtryck 6 MPa och lägre ISO 20703:2006 Gas cylinders – Refillable welded aluminium-alloy cylinders – Design, construction and testing ISO 11118:1999 Gas cylinders – Non-refillable metallic gas cylinders – Specification and test methods ISO 11119-1:2002 Gas cylinders of composite construction – Specification and test methods – Part 1: Hoop wrapped composite gas cylinders ISO 11119-2:2002 Gas cylinders of composite construction – Specification and test methods – Part 2: Fully wrapped fibre reinforced composite gas cylinders with load-sharing metal liners ISO 11119-3:2002 Gas cylinders of composite construction – Specification and test
[ UPPHÄ
methods – Part 3: Fully wrapped fibre reinforced composite gas cylinders with non-metallic and non-load-sharing metal liners
Anm 1 I de standarder som hänvisas till ovan ska gasflaskor av kompositmaterial vara konstruerade för obegränsad användningstid.
Anm 2 Efter de första 15 användningsåren får gasflaskor av kompositmaterial tillverkade enligt dessa standarder, godkännas för förlängd användningstid av den behöriga myndighet som ansvarade för det ursprungliga godkännandet av gasflaskorna och vars beslut stöds av den provningsinformation som ställts till förfogande av tillverkare, ägare eller användare.
825
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.2.2.1.2 För konstruktion, tillverkning och första kontroll av UN-storflaskor gäller nedanstående standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:
ISO 11120:1999 Gasflaskor – Återfyllningsbara ståltuber, för transport av komprimerad gas, med vattenkapacitet mellan 150 l och 3000 l – Beräkning, konstruktion och provning
Anm Anmärkningen som avser faktorn F i avsnitt 7.1 i standarden får inte tillämpas på UN-storflaskor.
6.2.2.1.3 För konstruktion, tillverkning och första kontroll av UN-gasflaskor för acetylen gäller nedanstående standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara i enligt med 6.2.2.5:
För materialet i gasflaskan:
ISO 9809-1:1999 Gas cylinders – Refillable seamless steel gas cylinders – Design, construction and testing – Part 1: Quenched and tempered steel cylinders with tensile strength less than 1 100 MPa
Anm Anmärkningen som avser faktorn F i avsnitt 7.3 i standarden får inte tillämpas på UN-gasflaskor. ISO 9809-3:2000 Gas cylinders – Refillable seamless steel gas cylinders – Design, construction and testing – Part 3: Normalized steel
VD ]
cylinders
För det porösa materialet i flaskan:
ISO 3807-1:2000 Cylinders for acetylene – Basic requirements – Part 1: Cylinders without fusible plugs ISO 3807-2:2000 Cylinders for acetylene – Basic requirements – Part 2: Cylinders with fusible plugs
6.2.2.1.4 För konstruktion, tillverkning och första kontroll av UN-kryokärl gäller nedanstående standarder, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:
ISO 21029-1:2004 Cryogenic vessels – Transportable vacuum insulated vessels of not more than 1 000 litres volume – Part 1: Design, fabrication, inspection and tests
[ UPPHÄ
6.2.2.1.5 För konstruktion, tillverkning och första kontroll av UN-metallhydridlagringssystem gäller nedanstående standard, med undantag av att bestämmelserna gällande systemet för bedömning av överensstämmelse samt godkännande ska vara enligt 6.2.2.5:
ISO 16111:2008 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal hydride
6.2.2.2 Material
Utöver de materialbestämmelser som anges i standarderna för konstruktion och tillverkning av tryckkärl och de angivna begränsningarna i tillämplig
826
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
förpackningsinstruktion för gasen eller gaserna som ska transporteras (t.ex. förpackningsinstruktion P 200 eller P 205 i 4.1.4.1), gäller följande standarder för materialets kompatibilitet:
ISO 11114-1:1997 Gasflaskor – Kompatibilitet mellan material i gasflaska respektive ventil med gasinnehåll – Del 1: Metalliska material ISO 11114-2:2000 Gasflaskor – Kompatibilitet mellan material i gasflaska respektive i ventil med gasinnehåll – Del 2: Icke-metalliska material
Anm Angivna gränsvärdena i standarden ISO 11114-1 för höghållfasta stållegeringar med högsta värden på draghållfasthet upp till 1100 MPa gäller inte för UN 2203 kiselväte (silan).
6.2.2.3 Driftutrustning
Följande standarder gäller för förslutningarna och deras skydd:
ISO 11117:1998 Gasflaskor - Ventilkåpor och ventilskydd - Konstruktion, +Cor 1:2009 tillverkning och provning–Teknisk rättelse 1
Anm Tillverkning enligt ISO 11117:1998 får fortsätta fram till 31 december 2014. ISO 10297:2006 Transportable gas cylinders – Refillable gas cylinder valves – Specification and type testing
VD ]
Anm EN-versionen av denna ISO-standard uppfyller bestämmelserna och får också användas. ISO 13340:2001 Gasflaskor–Ventiler för ej återfyllningsbara gasflaskor– Specifikation för prototypprovning
För UN-metallhydridlagringssystem gäller bestämmelserna angivna i nedanstående standard för förslutningarna och deras skydd:
ISO 16111:2008 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal hydride
6.2.2.4 Återkommande kontroll
Följande standarder gäller vid återkommande kontroll av UN-gasflaskor och UNmetallhydridlagringssystem :
[ UPPHÄ
ISO 6406:2005 Periodic inspection and testing of seamless steel gas cylinders ISO 10460:2005 Gasflaskor – Svetsade gasflaskor av kolstål – Återkommande kontroll och provning
Anm Reparation av svetsfogar enligt avsnitt 12.1 i denna standard är inte tillåten. Reparationer av svetsfogar enligt avsnitt 12.2 kräver godkännande av den behöriga myndigheten som har godkänt organet för återkommande kontroll i enlighet med 6.2.2.6. ISO 10461:2005 Seamless aluminium-alloy gas cylinders – Periodic inspection +A1:2006 and testing ISO 10462:2005 Gas cylinders – Transportable cylinders for dissolved acetylene
827
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
– Periodic inspection and maintenance ISO 11623:2002 Gasflaskor - Återkommande kontroll och provning av flaskor av kompositmaterial ISO 16111:2008 Transportable gas storage devices – Hydrogen absorbed in reversible metal hydride
6.2.2.5 System för bedömning av överensstämmelse och godkännande för tillverkning av UN-tryckkärl
6.2.2.5.1 Definitioner
I detta delavsnitt avses med:
Granskning: Verifiering genom undersökningar eller framläggande av objektiva bevis av att fastställda krav har uppfyllts.
Konstruktionstyp: En i en särskild tryckkärlsstandard fastställd tryckkärlstyp.
System för bedömning av överensstämmelse: Ett system för behörig myndighets godkännande av en tillverkare, vilket omfattar typgodkännande av tryckkärlet, godkännande av tillverkarens kvalitetssäkringssystem och godkännande av kontrollorganen.
6.2.2.5.2 Allmänna bestämmelser
VD ]
Behörig myndighet
6.2.2.5.2.1 Den behöriga myndighet som godkänner tryckkärlet ska godkänna systemet för bedömning av överensstämmelse för att säkerställa att tryckkärlen uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. I de fall då behörig myndighet som godkänner ett tryckkärl inte är tillverkningslandets behöriga myndighet ska godkännandelandets och tillverkningslandets nationalitetsmärkning anges i tryckkärlets märkning (se 6.2.2.7 och 6.2.2.8).
Godkännandelandets behöriga myndighet ska på begäran framlägga bevis för att systemet för bedömning av överensstämmelse är uppfyllt för motsvarande behöriga myndighet i användarlandet.
6.2.2.5.2.2 Behörig myndighet får helt eller delvis delegera sina uppgifter i systemet för bedömning av överensstämmelse.
6.2.2.5.2.3 Behörig myndighet ska se till att en aktuell förteckning över godkända kontrollorgan
[ UPPHÄ
och deras märkning samt godkända tillverkare och deras märkning finns tillgänglig.
Kontrollorgan
6.2.2.5.2.4 Kontrollorganet ska vara godkänt av behörig myndighet för kontroll av tryckkärl och ska:
(a) ha en organisationsstruktur med lämplig personal som har tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet, och som kan utföra sina tekniska uppgifter på tillfredsställande sätt,
(b) ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning,
828
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(c) arbeta oberoende och vara fri från påverkan som kan förhindra detta, (d) iaktta affärsmässig sekretess beträffande företagsmässigt och äganderättsligt skyddad verksamhet hos tillverkaren och andra kontrollorgan, (e) dra en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som kontrollorgan och andra orelaterade funktioner, (f) tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem, (g) säkerställa att provningar och kontroller, angivna i tillämplig tryckkärlsstandard och enligt RID/RID-S utförs, och (h) upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och redovisningssystem enligt 6.2.2.5.6. 6.2.2.5.2.5 Kontrollorganet ska genomföra typgodkännande, provning och kontroll av tryckkärlsproduktionen samt utfärda intyg för att verifiera överensstämmelse med tillämplig tryckkärlsstandard (se 6.2.2.5.4 och 6.2.2.5.5). Tillverkare 6.2.2.5.2.6 Tillverkaren ska: (a) arbeta enligt ett dokumenterat kvalitetssystem enligt 6.2.2.5.3, VD ]
(b) ansöka om typgodkännande enligt 6.2.2.5.4, (c) välja ett kontrollorgan från den av godkännandelandets behöriga myndighet upprättade förteckningen över godkända kontrollorgan, och (d) spara redovisning enligt 6.2.2.5.6. Provningslaboratorium 6.2.2.5.2.7 Provningslaboratoriet ska ha: (a) en organisationsstruktur med personal i tillräckligt antal och med tillräcklig kompetens och erfarenhet, och (b) ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning för att utföra de i tillverkningsstandarden föreskrivna provningarna på ett för kontrollorganet [ UPPHÄ
godtagbart sätt. 6.2.2.5.3 Tillverkarens kvalitetssystem 6.2.2.5.3.1 Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som antagits av tillverkaren. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar. Innehållet ska i synnerhet omfatta tillfredsställande beskrivningar av: (a) organisationsstruktur och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet,
829
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(b) för tryckkärlens konstruktion använd teknik, processer och metoder för konstruktionskontroll och -granskning, (c) relevant tryckkärlstillverkning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, (d) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata, (e) ledningens uppföljningar till följd av revisionen enligt 6.2.2.5.3.2 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, (f) metod som beskriver sättet att uppfylla kundkraven, (g) metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, (h) sätt för att kontrollera icke överensstämmande tryckkärl, av inköpta detaljer, halvfabrikat och färdiga detaljer, och (i) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal. 6.2.2.5.3.2 Revision av kvalitetssystemet Kvalitetssystemet ska genomgå en första bedömning för att fastställa om det uppfyller kraven i 6.2.2.5.3.1 på ett för behörig myndighet godtagbart sätt.
VD ]
Tillverkaren ska anmälas resultatet av revisionen. Anmälan ska omfatta slutsatserna av revisionen och eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder. Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet. Rapporter över den återkommande revisionen ska ställas till tillverkarens förfogande. 6.2.2.5.3.3 Upprätthållande av kvalitetssystemet Tillverkaren ska upprätthålla kvalitetssystemet i den godkända formen så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Tillverkaren ska upplysa behörig myndighet, som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar. De föreslagna ändringarna ska utvärderas för att fastställa om det förändrade kvalitetssystemet fortsatt uppfyller kraven i 6.2.2.5.3.1. 6.2.2.5.4 Godkännandeförfarande[ UPPHÄ
Första typgodkännande 6.2.2.5.4.1 Första typgodkännandet ska bestå av ett godkännande av tillverkarens kvalitetssystem och ett godkännande av konstruktionen av det tryckkärl som ska tillverkas. En ansökan om ett första typgodkännande ska uppfylla kraven i 6.2.2.5.4.2 - 6.2.2.5.4.6 och 6.2.2.5.4.9. 6.2.2.5.4.2 En tillverkare, som avser att tillverka tryckkärl enligt en tryckkärlsstandard och RID/RID-S, ska ansöka om, erhålla och spara ett typgodkännandecertifikat, som utfärdas av godkännandelandets behöriga myndighet för minst en tryckkärlstyp enligt
830
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
det i 6.2.2.5.4.9 angivna förfarandet. Detta certifikat ska på begäran visas för behörig myndighet i användarlandet. 6.2.2.5.4.3 En ansökan ska göras för varje produktionsanläggning och ska omfatta följande: (a) tillverkarens namn och officiella adress och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, (b) adressen till produktionsanläggningen (om den avviker från ovanstående), (c) namn och titel på den eller dem som ansvarar för kvalitetssystemet, (d) tryckkärlens benämning och tillämpliga tryckkärlsstandarder, (e) upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om typgodkännande, (f) namn på kontrollorganet för typgodkännandet, (g) dokumentation över produktionsanläggningen, så som beskrivs i 6.2.2.5.3.1, och (h) den för typgodkännandet nödvändiga tekniska dokumentation, som ska möjliggöra granskning av tryckkärlens överensstämmelse med bestämmelserna i tillämplig konstruktionsstandard för tryckkärl. Den tekniska dokumentationen ska täcka konstruktion och tillverkningsförfarande och om det krävs för bedömningen åtminstone omfatta följande: VD ]
(i) standard för tryckkärlskonstruktionen samt ritningar över konstruktion och tillverkning, av vilka i förekommande fall detaljer och tillverkningselement framgår, (ii) nödvändiga beskrivningar och förklaringar för att förstå ritningarna och den avsedda användningen av tryckkärlet, (iii) en förteckning över standarder som behövs för en fullständig beskrivning av tillverkningsförfarandet, (iv) konstruktionsberäkningar och materialspecifikationer, och (v) provningsrapporter för typgodkännandet, i vilka resultaten av de enligt 6.2.2.5.4.9 genomförda undersökningarna och provningarna är beskrivna. 6.2.2.5.4.4 En första revision enligt 6.2.2.5.3.2 ska genomföras på ett för behörig myndighet [ UPPHÄ
godtagbart sätt. 6.2.2.5.4.5 Om tillverkaren nekas godkännande ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag. 6.2.2.5.4.6 Efter godkännandet ska ändringar av information, som meddelats avseende det första godkännandet enligt 6.2.2.5.4.3, framläggas för behörig myndighet. Efterföljande typgodkännanden 6.2.2.5.4.7 En ansökan om ett efterföljande typgodkännande ska uppfylla kraven i 6.2.2.5.4.8 och 6.2.2.5.4.9, under förutsättning att tillverkaren har ett första typgodkännande. I detta
831
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
fall ska tillverkarens kvalitetssystem enligt 6.2.2.5.3 ha godkänts vid det första typgodkännandet och vara tillämpligt för den nya konstruktionstypen. 6.2.2.5.4.8 Ansökan ska omfatta: (a) tillverkarens namn och officiella adress och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, (b) upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om typgodkännande, (c) bevis på att det första typgodkännandet har utdelats, och (d) den i 6.2.2.5.4.3 (h) beskrivna tekniska dokumentationen. Tillvägagångssätt för typgodkännande 6.2.2.5.4.9 Kontrollorganet ska: (a) granska den tekniska dokumentationen för att fastställa om (i) konstruktionstypen överensstämmer med tillämpliga bestämmelser i standarden, och (ii) prototypserien har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen och är representativ för konstruktionstypen, VD ]
(b) granska om produktionskontroller enligt bestämmelserna i 6.2.2.5.5 har genomförts, (c) välja ut tryckkärl ur en prototypserie och övervaka de för typgodkännandet erforderliga provningar på dessa tryckkärl, (d) genomföra eller ha genomfört de i tryckkärlsstandarden angivna kontrollerna och provningarna för att fastställa om (i) standarden har tillämpats och är uppfylld, och (ii) tillverkarens metoder uppfyller standardens krav, och (e) säkerställa att de olika typkontrollerna och typprovningarna genomförs på ett korrekt och kompetent sätt.
[ UPPHÄ
Efter att prototypprovning genomförts med tillfredsställande resultat och alla tillämpliga krav i 6.2.2.5.4 uppfyllts, ska ett typgodkännandecertifikat utfärdas, vilket ska innehålla tillverkarens namn och adress, resultat och slutsatser från undersökningen och nödvändiga uppgifter för identifiering av konstruktionstypen. Om tillverkaren nekas godkännande ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag. 6.2.2.5.4.10 Ändringar av godkända konstruktionstyper Tillverkaren ska:
832
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(a) antingen underrätta den behöriga myndigheten om ändringar av den godkända konstruktionstypen, såvida dessa ändringar inte utgör någon ny konstruktion enligt definitionerna i tryckkärlsstandarden,
(b) eller ansöka om ett efterföljande typgodkännande, om dessa ändringar innebär en ny konstruktion enligt den tillämpliga tryckkärlsstandarden. Detta kompletterande godkännande ska utfärdas i form av ett tillägg till det ursprungliga typgodkännandecertifikatet.
6.2.2.5.4.11 Den behöriga myndigheten ska på begäran informera andra behöriga myndigheter om typgodkännandet, ändringar av godkännandet och indragna godkännanden.
6.2.2.5.5 Produktionskontroll och godkännande av tryckkärl
Allmänna bestämmelser
Ett kontrollorgan eller dess representant ska utföra kontroll och utfärda intyg på varje tryckkärl. Det kontrollorgan som väljs ut av tillverkaren för kontroll och provning under produktionen får vara ett annat än det kontrollorgan som anlitats för provning för typgodkännande.
Under förutsättning att det kan visas på ett för kontrollorganet godtagbart sätt att tillverkaren förfogar över utbildade och sakkunniga kontrollanter, som är oberoende från tillverkningsprocessen, får kontrollen genomföras av dessa kontrollanter. I detta fall ska tillverkaren bevara en redovisning av kontrollanternas utbildning.
VD ]
Kontrollorganet ska verifiera att tillverkarens kontroll och de provningar som utförs på tryckkärlen fullständigt uppfyller standarden och bestämmelserna i RID/RID-S. Skulle bristande överensstämmelse konstateras i samband med denna kontroll och provning kan tillståndet för att genomföra kontroll med tillverkarens kontrollanter dras in.
Tillverkaren ska efter kontrollorganets godkännande avge en försäkran om överensstämmelse med den godkända konstruktionstypen. Placering av godkännandemärkningen på tryckkärlet räknas som försäkran om att tryckkärlet uppfyller tillämpliga tryckkärlsstandarder och kraven i detta system för bedömning av överensstämmelse och i RID/RID-S. På varje godkänt tryckkärl ska kontrollorganet eller tillverkaren på kontrollorganets uppdrag anbringa tryckkärlets godkännandemärkning och kontrollorganets registrerade symbol.
Innan tryckkärlen fylls ska ett av kontrollorganet och tillverkaren undertecknat intyg om överensstämmelse utfärdas. 6.2.2.5.6 Redovisning[ UPPHÄ
Tillverkaren och kontrollorganet ska spara redovisning av typgodkännande och intyg om överensstämmelse i minst 20 år.
6.2.2.6 Godkännandesystem för återkommande kontroll av UN-tryckkärl
6.2.2.6.1 Definitioner
I detta delavsnitt gäller följande definitioner:
833
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Godkännandesystem: Ett system för behörig myndighets godkännande av ett organ, som utför återkommande kontroll av tryckkärl (nedan kallat ”organ för återkommande kontroll”), inklusive godkännande av detta organs kvalitetssystem. 6.2.2.6.2 Allmänna bestämmelser Behörig myndighet 6.2.2.6.2.1 Behörig myndighet ska upprätta ett godkännandesystem för att säkerställa att den återkommande kontrollen av tryckkärl uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. I de fall då den behöriga myndighet som godkänner ett organ för återkommande kontroll av tryckkärl inte är behörig myndighet i det land som har godkänt tryckkärlets tillverkare, så ska godkännandelandets märkning för återkommande kontroll anges i märkningen av tryckkärlet (se 6.2.2.7). Godkännandelandets behöriga myndighet för återkommande kontroll ska på begäran framlägga bevis på överensstämmelse med detta godkännandesystem, inklusive protokoll från den återkommande kontrollen, för motsvarande behöriga myndighet i användarlandet. Godkännandelandets behöriga myndighet kan dra in godkännandecertifikatet enligt 6.2.2.6.4.1 vid påvisad avvikelse från godkännandesystemet. 6.2.2.6.2.2 Behörig myndighet får helt eller delvis delegera sina uppgifter i detta godkännandesystem.
VD ]
6.2.2.6.2.3 Behörig myndighet ska se till att en aktuell förteckning över godkända organ för återkommande kontroll och deras märkning finns tillgänglig. Organ för återkommande kontroll 6.2.2.6.2.4 Organ för återkommande kontroll ska vara godkänt av behörig myndighet och ska: (a) ha en organisationsstruktur med lämplig personal med tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet för att utföra sina tekniska uppgifter på tillfredsställande sätt, (b) ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning, (c) arbeta oberoende och vara fri från påverkan som kan förhindra detta, (d) iaktta affärsmässig sekretess,
[ UPPHÄ
(e) dra en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som organ för återkommande kontroll och andra orelaterade funktioner, (f) tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem enligt 6.2.2.6.3, (g) ansöka om godkännande enligt 6.2.2.6.4 (h) säkerställa att återkommande kontroller utförs enligt 6.2.2.6.5, och (i) upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och redovisningssystem i överensstämmelse med 6.2.2.6.6.
834
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.2.2.6.3 Kvalitetssystem och revision av organet för återkommande kontroll 6.2.2.6.3.1 Kvalitetssystem Kvalitetssystemet ska innefatta alla moment, krav och bestämmelser som antagits av organet för återkommande kontroll. Det ska dokumenteras på ett systematiskt och noggrant sätt i form av skriftliga principer, metoder och anvisningar. Kvalitetssystemet ska omfatta: (a) en beskrivning av organisationsstruktur och ansvar, (b) tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, (c) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg, (d) ledningens uppföljning till följd av revisionen enligt 6.2.2.6.3.2 för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, (e) en metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, (f) medel för kontroll av icke överensstämmande tryckkärl, och (g) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal. VD ]
6.2.2.6.3.2 Revision Organet för återkommande kontroll och dess kvalitetssystem ska genomgå en revision för att fastställa om kraven i RID/RID-S uppfylls på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. En revision ska utföras som del av det inledande godkännandeförfarandet (se 6.2.2.6.4.3). En revision kan krävas som del i förfarandet för ändring av godkännandet (se 6.2.2.6.4.6). Återkommande revisioner ska genomföras på ett för behörig myndighet godtagbart sätt för att se till att organet för återkommande kontroll fortsatt uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. Organet för återkommande kontroll ska anmälas resultatet av revisionen. Anmälan ska omfatta slutsatserna av revisionen och eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder. [ UPPHÄ
6.2.2.6.3.3 Upprätthållande av kvalitetssystemet Organet för återkommande kontroll ska upprätthålla kvalitetssystemet i den godkända formen så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Organet för återkommande kontroll ska upplysa behörig myndighet, som har godkänt kvalitetssystemet, om planerade ändringar, enligt förfarandet för ändring av godkännande enligt 6.2.2.6.4.6.
835
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.2.2.6.4 Godkännandeförfarande för organ för återkommande kontroll Första godkännande 6.2.2.6.4.1 Ett organ som avser att utföra återkommande kontroll av tryckkärl enligt en tryckkärlsstandard och RID/RID-S, ska ansöka om, erhålla och spara ett godkännandecertifikat som utfärdas av behörig myndighet. Detta certifikat ska på begäran visas för behörig myndighet i användarlandet. 6.2.2.6.4.2 En ansökan ska göras för varje organ för återkommande kontroll och ska omfatta följande: (a) namn och adress till organet för återkommande kontroll och, om ansökan framläggs av en befullmäktigad representant, dennes namn och adress, (b) adress till varje anläggning som utför återkommande kontroll, (c) namn och titel på den eller dem som ansvarar för kvalitetssystemet, (d) tryckkärlens benämning, metoderna för återkommande kontroll och tillämpliga tryckkärlsstandarder, som kvalitetssystemet omfattar, (e) dokumentation över varje anläggning och utrustning samt det i 6.2.2.6.3.1 beskrivna kvalitetssystemet,
VD ]
(f) kvalificerings- och utbildningsförteckning för den personal som utför återkommande kontroll, och (g) upplysningar om ett eventuellt avslag av en annan behörig myndighet på en liknande ansökan om godkännande. 6.2.2.6.4.3 Behörig myndighet ska: (a) granska den tekniska dokumentationen för att fastställa om metoderna överensstämmer med bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och i RID/RID-S, och (b) utföra en revision enligt 6.2.2.6.3.2 för att fastställa om kontroller och provningar utförts enligt bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och i RID/RID-S på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. 6.2.2.6.4.4 Efter att revisionen genomförts med tillfredsställande resultat och uppfyllande av alla [ UPPHÄ
bestämmelser i 6.2.2.6.4, ska ett godkännandecertifikat utfärdas. Det ska omfatta kontrollorganets namn och det registrerade märket, adress till varje anläggning och nödvändiga uppgifter för identifiering av den godkända verksamheten (t.ex. tryckkärlens benämning, metoder för återkommande kontroll och provning samt tryckkärlsstandarder). 6.2.2.6.4.5 Om organet för återkommande kontroll nekas godkännande, ska behörig myndighet framlägga skriftliga detaljerade skäl för ett sådant avslag.
836
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Ändringar av godkännanden av organ för återkommande kontroll
6.2.2.6.4.6 Efter godkännandet ska organet för återkommande kontroll underrätta den behöriga myndigheten som utfärdat godkännandet om alla ändringar av den information som inlämnades enligt 6.2.2.6.4.2 inom ramen för det första godkännandet.
Sådana ändringar ska bedömas för att fastställa om bestämmelserna i respektive tryckkärlsstandarder och i RID/RID-S uppfylls. En revision enligt 6.2.2.6.3.2 kan krävas. Behörig myndighet ska skriftligen godta eller avslå dessa ändringar, och om nödvändigt ska ett ändrat godkännandecertifikat utfärdas.
6.2.2.6.4.7 Den behöriga myndigheten ska på begäran informera andra behöriga myndigheter om första godkännanden, ändringar av godkännanden och indragna godkännanden.
6.2.2.6.5 Återkommande kontroll samt intygande
Märkning för återkommande kontroll som placeras på tryckkärlet räknas som en försäkran om att tryckkärlet uppfyller tillämpliga tryckkärlsstandarder och RID/RID- S. Organet för återkommande kontroll ska anbringa märkningen för återkommande kontroll, inklusive sitt registrerade märke på varje godkänt tryckkärl (se 6.2.2.7.7).
Innan tryckkärlet fylls, ska ett dokument utfärdas av organet för återkommande kontroll, i vilket intygas att tryckkärlet blivit godkänt vid den återkommande kontrollen. 6.2.2.6.6 Redovisning VD ]
Organet för återkommande kontroll ska spara protokoll från återkommande kontroll av tryckkärl (både godkända och underkända), inklusive platsen för kontrollanläggningen, i minst 15 år.
Ägaren till ett tryckkärl ska bevara ett identiskt protokoll fram till nästa återkommande kontroll, såvida inte tryckkärlet permanent tas ur bruk.
6.2.2.7 Märkning av återfyllningsbara UN-tryckkärl
Anm Bestämmelser om märkning av UN-metallhydridlagringssystem anges i 6.2.2.9.
6.2.2.7.1 Återfyllningsbara UN-tryckkärl ska förses med tydlig och läsbar godkännande-, driftoch tillverkningsmärkning. Sådan märkning ska vara permanent anbringad på tryckkärlet (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning). Märkningen ska finnas på tryckkärlets bröst, överdel eller hals, eller på en permanent fäst del på tryckkärlet (t.ex. [ UPPHÄ
påsvetsad krage eller för ett slutet kryokärl, en korrosionsbeständig skylt påsvetsad på den yttre manteln).
Med undantag av UN-förpackningssymbolen ska märkningens storlek minst vara 5 mm för tryckkärl med en diameter av minst 140 mm och 2,5 mm för tryckkärl med en diameter under 140 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska minst vara 10 mm för tryckkärl med en diameter av minst 140 mm och 5 mm för tryckkärl med en diameter under 140 mm.
837
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.2.2.7.2 Följande godkännandemärkning ska anbringas:
(a) UN-förpackningssymbolen
Denna symbol får inte användas i annat syfte än att intyga att en förpackning, UN-tank eller MEG-container uppfyller relevanta bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 eller 6.7 . Denna symbol får inte användas för tryckkärl, som endast uppfyller bestämmelserna i 6.2.3 - 6.2.5 (se 6.2.3.9).
(b) den tekniska standard som använts för konstruktion, tillverkning och kontroll (t.ex. ISO 9809-1),
(c) bokstäver för att ange godkännandeland, genom nationalitetsbeteckningen för fordon i internationell trafik ,
Anm Godkännandeland är den stat, som har godkänt det organ, som har kontrollerat det enskilda tryckkärlet vid tillverkningstidpunkten.
(d) kontrollorganets märke eller stämpel, som är registrerad hos behörig myndighet i landet där tillståndet för märkning utfärdats,
(e) datum för första kontroll genom uppgift om året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs ”/”). 6.2.2.7.3 Följande driftmärkning ska anbringas: VD ]
(f) provtryck i bar, föregånget av bokstäverna ”PH” och följt av bokstäverna ”BAR”,
(g) det tomma tryckkärlets vikt inklusive alla varaktigt fästa delar (t.ex. halsring, fotring, osv.) i kilogram, följd av bokstäverna ”KG”. Denna vikt får inte innefatta vikten av ventil, ventilkåpa eller ventilskydd, eventuell ytbeläggning eller poröst material för acetylen. Vikten ska uttryckas med tre signifikanta siffror, avrundad uppåt. För gasflaskor med vikt under 1 kg, ska vikten uttryckas med två signifikanta siffror, avrundad uppåt. För tryckkärl för UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, ska minst en decimal anges efter decimalkommat respektive minst två decimaler för tryckkärl med vikt under 1 kg,
(h) garanterad minsta godstjocklek hos tryckkärlet i millimeter, följd av bokstäverna ”MM”. Denna märkning behövs inte för tryckkärl med volym högst 1 liter eller för flaskor av kompositmaterial eller för slutna kryokärl,
[ UPPHÄ
(i) för tryckkärl för komprimerade gaser, UN 1001 acetylen, löst, och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, arbetstrycket i bar, föregånget av bokstäverna ”PW”. För slutna kryokärl högsta tillåtna arbetstryck, föregånget av bokstäverna ”MAWP”,
(j) för tryckkärl för kondenserade och kylda kondenserade gaser, tryckkärlets volym i liter, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstaven ”L”. Är värdet för minsta eller nominell volym ett heltal får
2) Denna symbol används också för att intyga att flexibla bulkcontainrar som är tillåtna för andra transportslag uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8 i FN:s modellregelverk. 3) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
838
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
decimalerna försummas,
(k) för tryckkärl för UN 1001 acetylen, löst, totalvikten av det tomma tryckkärlet, de utrustningsdetaljer och tillbehör som inte tas bort under fyllning, eventuell ytbeläggning, det porösa materialet, lösningsmedlet och mättningsgasen, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstäverna ”KG”. Minst en decimal ska anges efter decimalkommat. För tryckkärl med totalvikt under 1 kg ska vikten anges med minst två decimaler, avrundade nedåt,
(l) för tryckkärl för UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel, totalvikten av det tomma tryckkärlet, de utrustningsdetaljer och tillbehör som inte tas bort under fyllning, eventuell ytbeläggning samt det porösa materialet, uttryckt med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt, och följd av bokstäverna ”KG”. Minst en decimal ska anges efter decimalkommat. För tryckkärl med totalvikt under 1 kg ska vikten anges med minst två decimaler, avrundade nedåt.
6.2.2.7.4 Följande tillverkningsmärkning ska anbringas:
(m) identifikation av flaskgängan (t.ex. 25E). Denna märkning behövs inte för slutna kryokärl,
(n) det av behörig myndighet registrerade märket för tillverkaren. Är tillverkningslandet inte samma som godkännandelandet ska tillverkarens märke föregås av bokstäver för tillverkningslandet, angivna genom nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik . Beteckningen för landet och tillverkarens märke ska skiljas åt av ett tomrum eller ett snedstreck, VD ]
(o) det av tillverkaren tilldelade serienumret,
(p) för tryckkärl av stål och tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål, som är avsedda för gaser med risk för väteförsprödning, bokstaven ”H”, som anger stålets beständighet (se ISO 11114-1:1997).
6.2.2.7.5 Den ovan angivna märkningen ska ordnas i tre grupper:
- Tillverkningsmärkningen ska utgöra den översta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.2.7.4.
- Driftmärkningen i 6.2.2.7.3 ska utgöra den mellersta gruppen och provtrycket (f) ska omedelbart föregås av arbetstrycket (i), när sådant föreskrivs.
- Godkännandemärkningen ska utgöra den nedersta gruppen och ska visas i den
[ UPPHÄ
ordning som anges i 6.2.2.7.2.
3) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
839
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Nedanstående är ett exempel på den märkning som anges på en gasflaska.
(m) (n) (o) (p)
25E D MF 765432 H
(i) (f) (g) (j) (h)
PW200 PH300BAR 62,1KG 50L 5,8MM
(a) (b) (c) (d) (e)
ISO 9809-1 F IB 2000/12
6.2.2.7.6 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. På slutna kryokärl får sådan märkning anges på en separat skylt som är fäst på den yttre manteln. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.
6.2.2.7.7 Utöver den föregående märkningen ska varje återfyllningsbart tryckkärl som uppfyller bestämmelserna för återkommande kontroll i 6.2.2.4, vara försett med en märkning, som innehåller följande uppgifter:
(a) nationalitetsbokstav (-bokstäver) för det land som godkänt det organ som genomfört den återkommande kontrollen och provningen, genom 4) nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafikVD ] . Denna
märkning är inte nödvändig om godkännandet utfärdats av behörig myndighet i samma land som där tillverkningsgodkännandet utfärdats,
(b) det registrerade märket för det av behörig myndighet godkända organet för återkommande kontroll,
(c) datum för återkommande kontroll, angivet med år (två siffror), följt av månad (två siffror) skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). För att ange året får även fyra siffror användas.
Ovan angiven märkning ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd.
6.2.2.7.8 För gasflaskor för acetylen får med tillstånd av behörig myndighet, datum för senast genomförda återkommande kontroll och kontrollorganets stämpel ingraveras på en ring, som sätts fast på gasflaskan då ventilen monteras. Ringen ska vara konstruerad så att den endast kan avlägsnas genom att ventilen demonteras från gasflaskan.
[ UPPHÄ
6.2.2.7.9 För gasflaskpaket gäller bestämmelserna om märkning endast de enskilda gasflaskorna i ett paket och inte konstruktionsenheten.
6.2.2.8 Märkning av ej återfyllningsbara UN-tryckkärl
6.2.2.8.1 Ej återfyllningsbara UN-tryckkärl ska vara försedda med tydlig och läsbar godkännandemärkning och särskild märkning för gaser och tryckkärl. Sådan märkning ska vara permanent anbringad på tryckkärlet (t.ex. genom schablonskrift, prägling, gravering eller etsning). Märkningen ska, såvida den inte anbringas med schablon, finnas på tryckkärlets bröst, överdel eller hals, eller på en permanent fäst del
4) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
840
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
på tryckkärlet (t.ex. påsvetsad krage). Med undantag av UN-förpackningssymbolen och påskriften ”FÅR EJ ÅTERFYLLAS” ska märkningens storlek minst vara 5 mm för tryckkärl med en diameter av minst 140 mm och 2,5 mm för tryckkärl med en diameter under 140 mm. UN-förpackningssymbolens höjd ska minst vara 10 mm för tryckkärl med en diameter av minst 140 mm och 5 mm för tryckkärl med en diameter under 140 mm. Påskriften ”FÅR EJ ÅTERFYLLAS” ska minst ha storleken 5 mm.
6.2.2.8.2 De i 6.2.2.7.2 - 6.2.2.7.4 angivna märkningarna med undantag av (g), (h) och (m) ska anbringas. Serienumret (o) får ersättas med chargenummer. Därutöver ska påskriften ”FÅR EJ ÅTERFYLLAS” anbringas med en bokstavshöjd på minst 5 mm.
6.2.2.8.3 Bestämmelserna i 6.2.2.7.5 gäller.
Anm På ej återfyllningsbara tryckkärl får, med hänsyn till deras storlek, denna märkning ersättas med en etikett.
6.2.2.8.4 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.
6.2.2.9 Märkning av UN-metallhydridlagringssystem
6.2.2.9.1 UN-metallhydridlagringssystem ska vara försedda med tydlig och läsbar märkning enligt nedan. Sådan märkning ska vara permanent anbringad på metallhydridlagringssystemet (t.ex. genom prägling, gravering eller etsning). VD ]
Märkningen ska finnas på metallhydridlagringssystemets bröst, överdel eller hals, eller på en permanent fast del på metallhydridlagringssystemet. Med undantag av UNförpackningssymbolen ska märkningens storlek minst vara 5 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått 140 mm eller över och 2,5 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått under 140 mm. UNförpackningssymbolens höjd ska minst vara 10 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått 140 mm eller över och 5 mm för metallhydridlagringssystem med minsta totalmått under 140 mm.
6.2.2.9.2 Följande märkning ska anbringas:
(a) UN-förpackningssymbolen
Denna symbol får inte användas i något annat syfte än att intyga att en förpackning, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i
[ UPPHÄ5)
kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 eller 6.7 ,
(b) ”ISO 16111” (den tekniska standard som använts för konstruktion, tillverkning och kontroll),
(c) bokstäver för att ange godkännandeland, genom nationalitetsbeteckningen för fordon i internationell trafik ,
5) Denna symbol används också för att intyga att flexibla bulkcontainrar som är tillåtna för andra transportslag uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8 i FN:s modellregelverk. 6) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
841
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Anm Godkännandeland är den stat, som har godkänt det organ, som har kontrollerat det enskilda tryckkärlet vid tillverkningstidpunkten.
(d) kontrollorganets märke eller stämpel, som är registrerad hos behörig myndighet i landet där tillståndet för märkning utfärdats,
(e) datum för första kontroll genom uppgift om året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”),
(f) kärlets provtryck i bar, föregånget av bokstäverna ”PH” och följt av bokstäverna ”BAR”,
(g) metallhydridlagringssystemets nominella fyllningstryck i bar, föregånget av bokstäverna ”RCP” och följt av bokstäverna ”BAR”,
(h) det av behörig myndighet registrerade märket för tillverkaren. Är tillverkningslandet inte samma som godkännandelandet ska tillverkarens märke föregås av bokstäver för tillverkningslandet, angivna genom nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik . Beteckningen för landet och tillverkarens märke ska skiljas åt av ett tomrum eller ett snedstreck,
(i) det av tillverkaren tilldelade serienumret,
(j) för tryckkärl av stål och tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål, bokstaven ”H”, som anger stålets beständighet (se ISO 11114-1:1997), och
VD ]
(k) för metallhydridlagringssystem med begränsad livslängd, utgångsdatum, angivet med bokstäverna ”FINAL” följt av året (fyra siffror), följt av månad (två siffror), skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”).
Godkännandemärkningen enligt (a) till (e) ovan, ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd. Provtrycket (f) ska omedelbart föregås av det nominella fyllningstrycket (g). Tillverkningsmärkningen enligt (h) till (k) ovan, ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd.
6.2.2.9.3 Annan märkning är tillåten på andra ställen än sidoväggen, förutsatt att den placeras i lågpåkända områden och inte har storlek och djup som kan leda till skadliga spänningskoncentrationer. Sådan märkning får inte strida mot den föreskrivna märkningen.
6.2.2.9.4 Utöver den föregående märkningen ska varje metallhydridlagringssystem som uppfyller bestämmelserna om återkommande kontroll och provningskrav i 6.2.2.4,
[ UPPHÄ
vara försett med en märkning, som innehåller följande uppgifter:
(a) nationalitetsbokstav (-bokstäver) för det land som godkänt det organ som genomfört den återkommande kontrollen, angivna genom nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik Denna märkning är inte nödvändig om godkännandet utfärdats av behörig myndighet i samma land som där tillverkningsgodkännandet utfärdats,
(b) det registrerade märket för det av behörig myndighet godkända organet för återkommande kontroll,
6) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
842
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(c) datum för återkommande kontroll, angivet med år (två siffror), följt av månad (två siffror) skilda åt med ett snedstreck (dvs. ”/”). För att ange året får även fyra siffror användas. Ovan angiven märkning ska åskådliggöras i angiven ordningsföljd.
6.2.2.10 Likvärdiga förfaranden för bedömning av överensstämmelse och återkommande kontroll
Bestämmelserna för UN-tryckkärl i 6.2.2.5 och 6.2.2.6 anses som uppfyllda för om följande förfaranden tillämpas:
| Förfarande | Relevant organ |
|---|---|
| Typgodkännande (1.8.7.2) | Xa |
| Tillverkningskontroll (1.8.7.3) | Xa eller IS |
| Första kontroll (1.8.7.4) | Xa eller IS |
| Återkommande kontroll (1.8.7.5) | Xa eller Xb eller IS |
Xa avser behörig myndighet, dennas representant eller kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.2, 1.8.6.4, 1.8.6.5 och 1.8.6.8 och ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2004 typ A.
Xb avser kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.2, 1.8.6.4, 1.8.6.5 och 1.8.6.8 och ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2004 typ B.
VD ]
IS avser en intern kontrolltjänst hos den ansökande under övervakning av ett kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.2, 1.8.6.4, 1.8.6.5 och 1.8.6.8 och ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2004 typ A. Den interna kontrolltjänsten ska vara oberoende från konstruktionsprocess, tillverkningsarbete, reparation och underhåll.
| 6.2.3 | Bestämmelser för icke UN-tryckkärl |
|---|---|
| 6.2.3.1 | Konstruktion och tillverkning |
| 6.2.3.1.1 | Tryckkärl och deras förslutningar, som inte är konstruerade, tillverkade, kontrollerade, provade och godkända enligt bestämmelserna i 6.2.2 skall vara konstruerade, tillverkade, kontrollerade, provade och godkända i enlighet med de allmänna bestämmelserna i 6.2.1 med komplettering eller ändring i enlighet med bestämmelserna i detta avsnitt samt 6.2.4 eller 6.2.5. |
| 6.2.3.1.2 | Godstjockleken ska normalt bestämmas genom beräkning, som vid behov [ UPPHÄ kompletteras med experimentell spänningsanalys. Godstjockleken kan även bestämmas med experimentella metoder. Vid konstruktion av kärl och dess bärande delar ska lämpliga beräkningar utföras för att säkerställa säkerheten hos kärlen. Den minsta godstjocklek som krävs för att motstå ett visst tryck ska beräknas, med särskild hänsyn till: - kalkyltrycken, vilka inte får vara lägre än provtrycket, - beräkningstemperaturer som ger tillräckliga säkerhetsmarginaler, 843 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
- högsta spänningar och spänningskoncentrationer, då så krävs, - faktorer som har samband med materialegenskaperna. 6.2.3.1.3 För svetsade tryckkärl får endast metaller av svetsbar kvalitet användas för vilka tillräcklig slagseghet vid en omgivningstemperatur av -20°C kan garanteras. 6.2.3.1.4 För slutna kryokärl ska slagsegheten fastställas, vilket krävs enligt 6.2.1.1.8.1 genom provning enligt metoderna i 6.8.5.3. 6.2.3.2 (Tills vidare blank.)
6.2.3.3 Driftutrustning
6.2.3.3.1 Driftutrustningen ska motsvara bestämmelserna i 6.2.1.3. 6.2.3.3.2 Öppningar Tryckfat får vara utrustade med öppningar för fyllning och tömning och ytterligare öppningar för nivåmätare, manometer eller avlastningsanordningar. Antalet öppningar ska minimeras för att medge säker drift. Tryckfat får även vara försedda med en inspektionsöppning, som ska vara tillsluten med en effektiv förslutning. 6.2.3.3.3 Utrustning
VD ]
(a) Om gasflaskor är försedda med en anordning för att förhindra rullning, får denna inte utgöra en del av ventilhuven. (b) Rullbara tryckfat ska vara försedda med rullningsband eller annat skydd mot skador som kan uppkomma vid rullning (t.ex. genom att korrosionsbeständig metall sprutats på tryckkärlets utsida). (c) Gasflaskpaket ska förses med lämpliga anordningar för säker hantering och transport. (d) Om nivåmätare, manometer eller tryckavlastningsanordningar är monterade, ska de skyddas på samma sätt som krävs för ventiler i 4.1.6.8.
6.2.3.4 Första kontroll
6.2.3.4.1 Nya tryckkärl ska under och efter tillverkningen genomgå provning och kontroll enligt bestämmelserna i 6.2.1.5. [ UPPHÄ
6.2.3.4.2 Särskilda bestämmelser för tryckkärl av aluminiumlegeringar (a) Utöver den i 6.2.1.5.1 beskrivna första kontrollen ska även en kontroll av kärlinnerväggens benägenhet för interkristallin korrosion utföras, om det används en kopparhaltig aluminiumlegering eller en magnesium- eller manganhaltig aluminiumlegering med en magnesiumhalt över 3,5 % eller en manganhalt under 0,5 %. (b) Provning av aluminium-kopparlegeringen ska genomföras av tillverkaren i anslutning till behörig myndighets godkännande av ny legering samt därefter som tillverkningskontroll för varje ny gjutning.
844
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(c) Provning av aluminium-magnesiumlegeringen ska genomföras av tillverkaren i anslutning till behörig myndighets godkännande av ny legering och av tillverkningsprocessen. I händelse av ändring av legeringens sammansättning eller av tillverkningsprocessen ska provningen upprepas.
6.2.3.5 Återkommande kontroll
6.2.3.5.1 Återkommande kontroll ska utföras enligt 6.2.1.6.1.
Anm Efter medgivande av behörig myndighet i det landet, som utfärdat typgodkännandet, får vätsketryckprovningen av svetsade gasflaskor av stål för gaser med UN 1965 kolvätegasblandning, kondenserad, n.o.s. med volym under 6,5 liter ersättas av en annan provning som tillgodoser en likvärdig säkerhetsnivå.
6.2.3.5.2 (Borttagen.)
6.2.3.6 Godkännande av tryckkärl
6.2.3.6.1 Förfarandet för bedömning av överensstämmelse och återkommande kontroll i 1.8.7 ska genomföras av relevant organ enligt nedanstående tabell.
| Förfarande | Relevant organ |
|---|---|
| Typgodkännande (1.8.7.2) VD ] | Xa |
| Tillverkningskontroll (1.8.7.3) | Xa eller IS |
| Första kontroll (1.8.7.4) | Xa eller IS |
| Återkommande kontroll (1.8.7.5) | Xa eller Xb eller IS |
Bedömningen av överensstämmelse av ventiler och andra tillbehör för återfyllningsbara tryckkärl som har en direkt säkerhetsfunktion får genomföras separat från tryckkärlen och ska bedömas enligt samma krav eller högre krav än de som gäller det kärl som de är monterade på.
Xa avser behörig myndighet, dennas representant eller kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.2, 1.8.6.4, 1.8.6.5 och 1.8.6.8 och är ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2004 typ A.
Xb avser kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.2, 1.8.6.4, 1.8.6.5 och 1.8.6.8 och är ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2004 typ B.
[ UPPHÄ
IS avser en intern kontrolltjänst hos den ansökande under övervakning av ett kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.2, 1.8.6.4, 1.8.6.5 och 1.8.6.8 och är ackrediterade enligt EN ISO/IEC 17020:2004 typ A. Den interna kontrolltjänsten ska vara oberoende från konstruktionsprocess, tillverkningsarbete, reparation och underhåll.
6.2.3.6.2 Om godkännandelandet inte är fördragsstat till RID eller en fördragspart till ADR, ska behörig myndighet som nämns i 6.2.1.7.2 vara behörig myndighet i en RIDfördragsstat eller fördragspart till ADR.
6.2.3.7 Krav på tillverkare
6.2.3.7.1 Tillämpliga bestämmelser i 1.8.7 ska uppfyllas.
845
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.2.3.8 Krav på kontrollorgan
Bestämmelserna i 1.8.6 ska uppfyllas.
6.2.3.9 Märkning av återfyllningsbara tryckkärl
6.2.3.9.1 Märkningen ska uppfylla 6.2.2.7 med följande avvikelser. 6.2.3.9.2 UN-förpackningssymbolen angiven i 6.2.2.7.2 (a) får inte anbringas. 6.2.3.9.3 Bestämmelser enligt 6.2.2.7.3 (j) ska ersättas med följande: (j) Volymen hos tryckkärlet i liter, följd av bokstaven ”L”. För tryckkärl för kondenserade gaser skall volymen anges med tre signifikanta siffror, avrundad nedåt. Är värdet för minsta eller nominell volym ett heltal får decimalerna försummas. 6.2.3.9.4 Märkningen angiven i 6.2.2.7.3 (g) och (h) samt 6.2.2.7.4 (m) behövs inte för tryckkärl för UN 1965 kolvätegasblandning, kondenserad, n.o.s. 6.2.3.9.5 Vid märkning med datum enligt 6.2.2.7.7 (c) behöver månad inte anges för gaser, för vilka intervallet mellan återkommande kontroller är 10 år eller mer (se 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 och P203). 6.2.3.9.6 Märkningarna i enlighet med 6.2.2.7.7 får ingraveras på en ring av lämpligt material VD ]
som sätts fast på gasflaskan när ventilen monteras och som endast kan avlägsnas genom att ventilen demonteras från gasflaskan. 6.2.3.9.7 Märkning av gasflaskpaket 6.2.3.9.7.1 Enskilda gasflaskor i ett gasflaskpaket ska märkas enligt 6.2.3.9. 6.2.3.9.7.2 Följande märkning ska anges på en permanent anbringad skylt på gasflaskpaketets ram: (a) Godkännandemärkning angiven i 6.2.2.7.2 (b), (c), (d) och (e), (b) driftsmärkningen angiven i 6.2.2.7.3 (f), (i), (j) och bruttovikten som ska inkludera vikten av ramen och alla permanent fästa delar (gasflaskor, samlingsrör, utrustning eller utrustningsdetaljer och ventiler), Paket avsedda för transport av UN 1001 acetylen, löst och UN 3374 acetylen, utan lösningsmedel ska märkas med taravikten som specificeras i stycke (a) (6) i paragraf 5.4 i EN [ UPPHÄ
12755:2000, och (c) Tillverkningsmärkningen angiven i 6.2.2.7.4 (n), (o) och, i tillämpliga fall, (p). 6.2.3.9.7.3 Märkningen ska ordnas i tre grupper: (a) Tillverkningsmärkningen ska utgöra den översta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.3.9.7.2 (c), (b) Driftmärkningen i 6.2.3.9.7.2 (b) ska utgöra den mellersta gruppen och driftmärkningen angiven i 6.2.2.7.3 (f) ska omedelbart föregås av driftmärkningen angiven i 6.2.2.7.3 (i) när sådant föreskrivs,
846
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(c) Godkännandemärkningen ska utgöra den nedersta gruppen och ska visas i den ordning som anges i 6.2.3.9.7.2 (a).
6.2.3.10 Märkning av ej återfyllningsbara tryckkärl
6.2.3.10.1 Märkningen ska uppfylla 6.2.2.8 med undantag av att UN-förpackningssymbolen angiven i 6.2.2.7.2 (a) inte får anbringas.
6.2.3.11 Bärgningstryckkärl
6.2.3.11.1 För att tillåta säker hantering och bortskaffande av tryckkärl som transporteras i bärgningstryckkärl, får konstruktionen bestå av utrustning som normalt inte används för gasflaskor eller tryckfat, såsom luckor eller snabböppningsanordningar och öppningar i den cylindriska delen.
6.2.3.11.2 Instruktioner för säker hantering och användning av bärgningstryckkärl ska tydligt framgå av dokumentationen i ansökan till behörig myndighet i godkännandelandet och den ska vara en del av godkännandecertifikatet. I godkännandecertifikatet ska det framgå vilka tryckkärl som är tillåtna för transport i bärgningstryckkärlet. Dessutom ska en förteckning inkluderas där tillverkningsmaterialet som kan antas komma i kontakt med det farliga godset inkluderas.
6.2.3.11.3 En kopia av godkännandecertifikatet ska av tillverkaren överlämnas till ägaren av bärgningstryckkärlet.
VD ]
6.2.3.11.4 Märkning av bärgningstryckkärl enligt 6.2.3 ska bestämmas av behörig myndighet i godkännandelandet med beaktande av lämpliga bestämmelser om märkning i 6.2.3.9. Märkningen ska innehålla vätskevolym och provtryck hos bärgningstryckkärlet.
6.2.4 Bestämmelser för icke UN-tryckkärl som konstruerats, tillverkats och provats i överensstämmelse med angivna standarder
Anm Personer eller organ som är identifierade i standarderna som ansvariga enligt RID/RID-S, ska uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S.
6.2.4.1 Konstruktion, tillverkning och första kontroll
Standarderna som anges i nedanstående tabell ska tillämpas enligt kolumn (4) vid utfärdande av typgodkännande för att uppfylla bestämmelserna i kapitel 6.2 som anges i kolumn (3). Bestämmelserna i kapitel 6.2 som anges i kolumn (3) har i samtliga fall företräde. Kolumn 5 anger den senaste tidpunkten för vilken existerande
[ UPPHÄ
typgodkännanden ska återkallas enligt 1.8.7.2.4. Om inget datum är angivet gäller typgodkännandet tills giltighetstiden löper ut. Sedan den 1 januari 2009 är det obligatoriskt att använda en angiven standard. Undantag behandlas i 6.2.5
Om flera standarder är angivna som obligatoriska för tillämpning av samma bestämmelser, ska endast en av dessa standarder tillämpas, dock i sin helhet, om inte annat anges i nedanstående tabell.
847
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Referens Dokumentets titel Tillämplig Tillämplig på Sista datum på nya typgod- för att delavsnitt kännanden återkalla och eller existerande stycken förnyelser typgodkännanden
(1) (2) (3) (4) (5)
För konstruktion och tillverkning
Bilaga 1, del 1-3 i Rådets direktiv 84/525/EEG av den 17 6.2.3.1 och Tillsvidare rådets direktiv september 1984 om tillnärmning av 6.2.3.4 84/525/EEG medlemsstaternas lagar och andra författningar om sömlösa gasflaskor av stål, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 300, av den 19 november 1984 Bilaga 1, del 1-3 i Rådets direktiv 84/526/EEG av den 17 6.2.3.1 och Tillsvidare rådets direktiv september 1984 om tillnärmning av 6.2.3.4 84/526/EEG medlemsstaternas lagar och andra författningar om sömlösa olegerade och legerade aluminiumgasflaskor, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 300, av den 19 november 1984 Bilaga 1, del 1-3 i Rådets direktiv 84/527/EEG av den 17 6.2.3.1 och Tillsvidare rådets direktiv september 1984 om tillnärmning av 6.2.3.4 84/527/EEG medlemsstaternas lagar och andra författningar om svetsade, olegerade gasflaskor av stål, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella VD ]
tidning nr L 300, av den 19 november 1984 EN 1442:1998 + Gasflaskor – Svetsade gasflaskor av stål 6.2.3.1 och Mellan 1 juli Den 31 AC:1999 för gasol – Dimensionering och 6.2.3.4 2001 och december 2012 konstruktion 30 juni 2007 EN 1442:1998/ Återfyllningsbara svetsade gasflaskor av 6.2.3.1 och Mellan 1 januari A2:2005 stål för gasol (LPG) – Konstruktion och 6.2.3.4 2007 och tillverkning 31 december 2010 EN 1442:2006 + Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – 6.2.3.1 och Tillsvidare
| A1:2008 | Återfyllningsbara svetsade gasflaskor av 6.2.3.4 stål för gasol (LPG) – Konstruktion och tillverkning |
| EN 1800:1998/ AC:1999 | Gasflaskor – Acetylenflaskor – 6.2.1.1.9 Mellan 1 juli Grundläggande krav och definitioner 2001 och 31 december 2010 |
| EN 1800:2006 | Gasflaskor – Acetylenflaskor – 6.2.1.1.9 Tillsvidare Grundläggande krav, definitioner och [ UPPHÄ typprovning |
| EN 1964-1:1999 Gasflaskor – Specifikation för | 6.2.3.1 och Till och med dimensionering och konstruktion av 6.2.3.4 den 31 gasflaskor med vattenkapacitet från 0,5 l december 2014 till och med 150 l – Del 1: Flaskor gjorda av stål med Rm mindre än 1100 MPa |
| EN 1975:1999 (utom bilaga G) | Gasflaskor – Specifikation för 6.2.3.1 och Till och med dimensionering och konstruktion av 6.2.3.4 den 30 juni sömlösa gasflaskor av olegerat och 2005 legerat aluminium och med kapacitet från 0,5 l till och med 150 l |
848
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Referens Dokumentets titel Tillämplig Tillämplig på Sista datum på nya typgod- för att delavsnitt kännanden återkalla och eller existerande stycken förnyelser typgodkännanden
(1) (2) (3) (4) (5)
| EN 1975:1999 + Gasflaskor – Specifikation för A1:2003 dimensionering och konstruktion av sömlösa gasflaskor av olegerat och legerat aluminium med kapacitet från 0,5 l till och med 150 l | 6.2.3.1 och Till och med 6.2.3.4 den 31 december 2014 |
| EN ISO Gasflaskor – Återfyllningsbara ståltuber 11120:1999 för transport av komprimerad gas, med vattenkapacitet mellan 150 l och 3000 l – Beräkning, konstruktion och provning | 6.2.3.1 och Tillsvidare 6.2.3.4 |
| EN 1964-3:2000 Gasflaskor – Specifikation för dimensionering och konstruktion av återfyllningsbara sömlösa gasflaskor av stål och med en kapacitet från 0,5 l till och med 150 l – Del 3: Flaskor gjorda av | 6.2.3.1 och Tillsvidare 6.2.3.4 |
sömlöst rostfritt stål med Rm mindre än 1100 MPa
| EN 12862:2000 Gasflaskor – Specifikation för dimensionering och konstruktion av återfyllningsbara svetsade gasflaskor av aluminiumlegering | 6.2.3.1 och Tillsvidare 6.2.3.4 |
| EN 1251-2:2000 Kryogena kärl – Vakuumisolerade kärl | 6.2.3.1 och Tillsvidare VD ] |
| med volym ej över 1000 l – Del 2: Konstruktion, tillverkning, kontroll och provning | 6.2.3.4 |
| EN 12257:2002 Gasflaskor – Sömlösa dellindade gasflaskor av kompositmaterial | 6.2.3.1 och Tillsvidare 6.2.3.4 |
| EN 12807:2001 Återfyllningsbara lödda gasflaskor för (utom bilaga A) gasol (LPG) – Dimensionering och konstruktion | 6.2.3.1 och Mellan 1 januari Den 31 6.2.3.4 2005 och 31 december 2012 december 2010 |
| EN 12807:2008 Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – Återfyllningsbara lödda gasflaskor för gasol (LPG) – Dimensionering och konstruktion | 6.2.3.1 och Tillsvidare 6.2.3.4 |
| EN 1964-2:2001 Gasflaskor – Specifikation för dimensionering och konstruktion av gasflaskor med vattenkapacitet från 0,5 l till och med 150 l – Del 2: Flaskor gjorda | 6.2.3.1 och Till och med 6.2.3.4 den 31 december 2014 |
av stål med Rm lika med 1100 MPa eller högre EN ISO 9809- Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa [ UPPHÄ6.2.3.1 och Tillsvidare
1:2010 gasflaskor av stål - Beräkning, 6.2.3.4 konstruktion och provning - Del 1: Gasflaskor av seghärdningsstål med brottgräns mindre än 1 100 MPa (ISO 9809-1:2010) EN ISO 9809- Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa 6.2.3.1 och Tillsvidare 2:2010 gasflaskor av stål - Beräkning, 6.2.3.4 konstruktion och provning - Del 2: Gasflaskor av seghärdningsstål med brottgräns större än eller lika med 1 100 MPa (ISO 9809-2:2010) EN ISO 9809- Gasflaskor - Återfyllningsbara sömlösa 6.2.3.1 och Tillsvidare 3:2010 gasflaskor av stål - Beräkning, 6.2.3.4 konstruktion och provning - Del 3:
849
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Referens Dokumentets titel Tillämplig Tillämplig på Sista datum på nya typgod- för att delavsnitt kännanden återkalla och eller existerande stycken förnyelser typgodkännanden
(1) (2) (3) (4) (5)
Gasflaskor av normaliserade stål (ISO 9809-3:2010) EN 13293:2002 Gasflaskor – Regler för konstruktion och 6.2.3.1 och Tillsvidare tillverkning av sömlösa normaliserade 6.2.3.4 gasflaskor av kol/kolmanganstål med vattenkapacitet upp till 0,5 liter för komprimerade, kondenserade och lösta gaser upp till 1 liter för koldioxid EN 13322-1:2003 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade 6.2.3.1 och Till och med gasflaskor av stål – Konstruktion och 6.2.3.4 den 30 juni tillverkning – Del 1: Kolstål 2007 EN 13322-1:2003 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade 6.2.3.1 och Tillsvidare /A1:2006 gasflaskor av stål – Konstruktion och 6.2.3.4 tillverkning – Del 1: Kolstål EN 13322-2:2003 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade 6.2.3.1 och Till och med gasflaskor av stål – Konstruktion och 6.2.3.4 den 30 juni tillverkning – Del 2: Rostfritt stål 2007 EN 13322-2:2003 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade 6.2.3.1 och Tillsvidare /A1:2006 gasflaskor av stål – Konstruktion och 6.2.3.4 tillverkning – Del 2: Rostfritt stål EN 12245:2002 Gasflaskor – Hellindade flaskor av 6.2.3.1 och VD ]Till och med
kompositmaterial 6.2.3.4 den 31 december 2014 EN 12245:2009 Gasflaskor – Hellindade flaskor av 6.2.3.1 och Tillsvidare +A1:2011 kompositmaterial 6.2.3.4 EN 12205:2001 Gasflaskor – Ej återfyllningsbara 6.2.3.1 och Tillsvidare metalliska gasflaskor 6.2.3.4 EN 13110:2002 Gasflaskor – Svetsade aluminiumflaskor 6.2.3.1 och Till och med 31 för gasol – Konstruktion och tillverkning 6.2.3.4 december 2014 EN 13110:2012 Gasflaskor – Svetsade aluminiumflaskor 6.2.3.1 och Tillsvidare utom paragraf 9 för gasol – Konstruktion och tillverkning 6.2.3.4 EN 14427:2004 Återfyllningsbara hellindade gasolflaskor 6.2.3.1 och Till och med (LPG) av kompositmaterial – Beräkning 6.2.3.4 den 30 juni och tillverkning 2007 Anm Denna standard gäller endast gasflaskor utrustade med tryckavlastningsventil. EN 14427:2004/ Återfyllningsbara gasolflaskor (LPG) av 6.2.3.1 och Tillsvidare
[ UPPHÄ
A1:2005 kompositmaterial – Beräkning och 6.2.3.4 tillverkning Anm 1 Denna standard gäller endast gasflaskor utrustade med tryckavlastningsventil. Anm 2 I 5.2.9.2.1 och 5.2.9.3.1 ska båda gasflaskorna genomgå sprängprovning om de uppvisar skador som är minst lika stora som kassationskriterierna. EN 14208:2004 Gasflaskor – Fordringar för svetsade 6.2.3.1 och Tillsvidare gasflaskor med kapacitet till och med 6.2.3.4 1000 l – Beräkning och tillverkning
850
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Referens Dokumentets titel Tillämplig Tillämplig på Sista datum på nya typgod- för att delavsnitt kännanden återkalla och eller existerande stycken förnyelser typgodkännanden
(1) (2) (3) (4) (5)
EN 14140:2003 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade 6.2.3.1 och Mellan 1 januari stålflaskor för gasol (LPG) – Alternativ 6.2.3.4 2005 och beräkning och tillverkning 31 december 2010 EN 14140:2003 + Gasflaskor – Utrustning och tillbehör för 6.2.3.1 och Tillsvidare A1:2006 gasol (LPG) – Återfyllningsbara 6.2.3.4 svetsade stålflaskor för gasol (LPG) – Alternativ beräkning och tillverkning EN 13769:2003 Gasflaskor – Flaskpaket – Beräkning, 6.2.3.1 och Till och med tillverkning, märkning och provning 6.2.3.4 den 30 juni 2007 EN 13769:2003/ Gasflaskor – Flaskpaket – Beräkning, 6.2.3.1 och Till och med A1:2005 tillverkning, märkning och provning 6.2.3.4 den 31 december 2014 EN ISO Gasflaskor–Flaskpaket–Beräkning, 6.2.3.1 och Tillsvidare 10961:2012 tillverkning, provning och kontroll 6.2.3.4 EN 14638-1:2006 Gasflaskor – Återfyllningsbara svetsade 6.2.3.1 och Tillsvidare behållare med kapacitet mindre än 150 l 6.2.3.4 – Del 1: Svetsade behållare av austenitiskt rostfritt stål tillverkade enligt beräkning motiverad med experimentella VD ]
metoder EN 14638- Gasflaskor - Återfyllningsbara svetsade 6.2.3.1 och Tillsvidare 3:2010/AC behållare med kapacitet mindre än 150 l 6.2.3.4 - Del 3: Svetsade behållare av kolstål konstruerade baserat på experimentella metoder EN 14893:2006 + Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – 6.2.3.1 och Tillsvidare AC:2007 Transportabel gasolbehållare (LPG) av 6.2.3.4 metalliska material med kapacitet från 150 till och med 1000 l
För förslutningar
EN 849:1996 Gasflaskor – Ventiler – Specifikation och 6.2.3.1 och Till och med Den 31 (utom bilaga A) typprovning 6.2.3.3 den 30 juni december 2014 2003 EN 849:1996 + Gasflaskor – Ventiler – Specifikation och 6.2.3.1 och Till och med Den 31 A2:2001 typprovning 6.2.3.3 den 30 juni december 2016 2007 EN ISO Gasflaskor – Gasflaskventiler – [ UPPHÄ6.2.3.1 och Tillsvidare
10297:2006 Specifikationer och typprovning 6.2.3.3
851
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Referens Dokumentets titel Tillämplig Tillämplig på Sista datum på nya typgod- för att delavsnitt kännanden återkalla och eller existerande stycken förnyelser typgodkännanden
(1) (2) (3) (4) (5)
EN ISO Gasflaskor - Specifikationer och 6.2.3.1 och Tillsvidare 14245:2010 provning för gasflaskventiler för gasol 6.2.3.3 (LPG) - Självstängande (ISO 14245:2006) EN 13152:2001 Specifikation och provning av ventiler för 6.2.3.1 och Mellan 1 januari gasolflaskor – Självstängande 6.2.3.3 2005 och 31 december 2010 EN 13152:2001 + Specifikation och provning av ventiler för 6.2.3.1 och Mellan 1 januari A1:2003 gasolflaskor – Självstängande 6.2.3.3 2009 och 31 december 2014 EN ISO Gasflaskor - Specifikationer och 6.2.3.1 och Tillsvidare 15995:2010 provning för gasflaskventiler för gasol 6.2.3.3 (LPG) - Manuellt manövrerade (ISO 15995:2006) EN 13153:2001 Specifikation och provning av ventiler för 6.2.3.1 och Mellan 1 januari gasolflaskor – Manuellt styrda 6.2.3.3 2005 och 31 december 2010 EN 13153:2001 + Specifikation och provning av ventiler för 6.2.3.1 och Mellan 1 januari A1:2003 gasolflaskor – Manuellt styrda 6.2.3.3 VD ]2009 och 31
december 2014 EN ISO Gasflaskor - Ventiler för ej 6.2.3.1 och Tillsvidare 13340:2001 återfyllningsbara gasflaskor - 6.2.3.3 Specifikation för prototypprovning (ISO 13340:2001)
6.2.4.2 Återkommande kontroll
Standarderna som anges i nedanstående tabell ska tillämpas enligt kolumn 3 vid återkommande kontroll av tryckkärl för att uppfylla bestämmelserna i 6.2.3.5, vilka i samtliga fall har företräde.
Det är obligatoriskt att använda en angiven standard.
Då ett tryckkärl är konstruerat i enlighet med bestämmelserna i 6.2.5 ska återkommande kontroll genomföras enligt den i förekommande fall angivna metoden i
typgodkännandet. [ UPPHÄ
Om flera standarder är angivna som obligatoriska för tillämpning av samma bestämmelser, ska endast en av standarderna tillämpas, dock i sin helhet, om inte annat anges i nedanstående tabell.
Referens Dokumentets titel Tillämplig
(1) (2) (3)
För återkommande kontroll
EN 1251-3:2000 Kryogena kärl – Vakuumisolerade kärl med volym ej över 1000 l – Del 3: Tillsvidare Driftskrav EN 1968:2002/ Gasflaskor – Återkommande kontroll och provning av sömlösa Tillsvidare A1:2005 (utom
852
| 2013-01-01 | RID/RID-S Del 6 |
|---|---|
| Referens Dokumentets titel | Tillämplig |
| (1) (2) | (3) |
| bilaga B) | gasflaskor av stål |
| EN 1802:2002 (utom bilaga B) | Gasflaskor – Återkommande kontroll och provning av sömlösa Tillsvidare gasflaskor av aluminiumlegering |
| EN 12863:2002/ A1:2005 | Gasflaskor – Återkommande kontroll och underhåll av acetylenflaskor Tillsvidare Anm Det i denna standard använda begreppet ”första kontroll” avser ”första återkommande kontroll” efter slutgiltigt godkännande av en ny acetylenflaska. |
| EN 1803:2002 (utom bilaga B) | Gasflaskor – Återkommande kontroll och provning av svetsade Tillsvidare gasflaskor av kolstål |
| EN ISO 11623:2002 (utom avsnitt 4) | Gasflaskor – Återkommande kontroll och provning av flaskor av Tillsvidare kompositmaterial |
| EN 14189:2003 | Gasflaskor – Inspektion och underhåll av ventiler vid återkommande Till och med kontroll av gasflaskor den 14 december 2014 |
| EN ISO 22434:2012 | Gasflaskor – Kontroll och underhåll av ventiler för gasflaskor (ISO Obligatorisk 22434:2006) från och med den 1 januari 2015 |
| EN 14876:2007 | Gasflaskor – Återkommande kontroll och provning av svetsade Tillsvidare gasflaskor av stål |
| EN 14912:2005 | Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) – Kontroll och underhåll av Tillsvidare ventiler för gasolflaskor vid återkommande kontroll av gasflaskor |
| EN 1440:2008 + | Utrustning och tillbehör för gasol (LPG) - Återkommande kontroll av Obligatorisk VD ] |
| A1:2012 (utom bilagorna G och H) | återfyllningsbara gasflaskor för gasol från och med den 1 januari 2015 |
6.2.5 Bestämmelser för icke UN-tryckkärl som inte konstruerats, tillverkats och provats i överensstämmelse med angivna standarder
För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, eller om inga standarder är angivna i 6.2.2 eller 6.2.4, eller för att ta hänsyn till vissa aspekter som inte har förutsetts i någon i 6.2.2 eller 6.2.4 angiven standard, kan behörig myndighet godta tillämpning av en teknisk norm som säkerställer samma säkerhetsnivå.
Utfärdande organ ska i typgodkännandet ange vilken metod som ska användas för återkommande kontroll om standarderna angivna i 6.2.2 eller 6.2.4 inte är tillämpliga eller inte ska användas. Behörig myndighet ska tillställa OTIF-sekretariatet en förteckning över de tekniska [ UPPHÄ
normer den godtar. Förteckningen ska innehålla följande uppgifter: Normens namn och datum, vad normen omfattar och uppgift om var den kan anskaffas. Sekretariatet ska göra denna information tillgänglig på sin webbplats.
En standard som har antagits för att anges i en kommande utgåva av RID/RID-S, får av behörig myndighet godtas för användning utan att informera OTIF-sekretariatet.
Bestämmelserna i 6.2.1 och 6.2.3 samt följande bestämmelser ska dock vara uppfyllda.
Anm I detta avsnitt räknas hänvisning till tekniska standarder i 6.2.1 som hänvisning till tekniska normer.
853
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.2.5.1 Material
Följande bestämmelser innehåller exempel på material som får användas för att uppfylla kraven på material i 6.2.1.2:
(a) kolstål för komprimerade, kondenserade, kylda kondenserade eller lösta gaser, samt för ämnen som inte omfattas av klass 2 och är upptagna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, tabell 3,
(b) legerat stål (specialstål), nickel, nickellegering (t.ex. monel) för komprimerade, kondenserade, kylda kondenserade eller lösta gaser, samt för ämnen som inte omfattas av klass 2 och är upptagna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, tabell 3,
(c) koppar för:
(i) gaser med klassificeringskod 1A, 1O, 1F och 1TF, vars fyllningstryck vid en temperatur av 15 °C inte överstiger 2 MPa (20 bar),
(ii) gaser med klassificeringskod 2A och dessutom UN 1033 dimetyleter, UN 1037 etylklorid, UN 1063 metylklorid, UN 1079 svaveldioxid, UN 1085 vinylbromid, UN 1086 vinylklorid och UN 3300 etylenoxid och koldioxid, blandning, med mer än 87 % etylenoxid, (iii) gaser med klassificeringskod 3A, 3O och 3F, VD ]
(d) aluminiumlegering: se 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (10), särbestämmelse ”a”,
(e) kompositmaterial för komprimerade, kondenserade, kylda kondenserade och lösta gaser,
(f) plastmaterial för kylda kondenserade gaser, och
(g) glas för gaser med klassificeringskod 3A, utom UN 2187 koldioxid, kyld, flytande eller blandningar med koldioxid, kyld, flytande, och för gaser med klassificeringskod 3O.
6.2.5.2 Driftutrustning
(Tills vidare blank.)
[ UPPHÄ
6.2.5.3 Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket av metall
Spänningen i metallen vid den mest påkända punkten i kärlet får vid provtrycket inte överstiga 77 % av garanterad minsta sträckgräns (Re).
Med sträckgräns menas den spänning som åstadkommer en kvarstående förlängning med 2 ‰ (dvs. 0,2 %), eller för austenitiska stål 1 %, av provstavens mätlängd.
Anm För plåt ska provstaven tas ut tvärs valsriktningen. Brottförlängningen ska bestämmas på en provstav med cirkulärt tvärsnitt, varvid mätlängden l mellan ritsarna är fem gånger stavdiametern d (l = 5d), om provstavar med rektangulärt tvärsnitt används, ska mätlängden l beräknas med formeln:
854
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
l = 5,65 F0
där Fo utgör provstavens ursprungliga tvärsnittsarea.
Tryckkärl och deras förslutningar ska vara tillverkade av lämpliga material, som vid temperaturer mellan -20°C och +50°C inte är benägna till sprödbrott och okänsliga för spänningskorrosion.
Svetsfogar ska vara fackmässigt utförda och erbjuda fullständig säkerhet.
6.2.5.4 Tilläggsbestämmelser för tryckkärl av aluminiumlegeringar för komprimerade, kondenserade och lösta gaser och för ej trycksatta gaser med särskilda villkor (gasprover), samt för föremål som innehåller gas under tryck, dock inte aerosolbehållare och engångsbehållare för gas
6.2.5.4.1 Material i tryckkärl av aluminiumlegering ska uppfylla följande krav:
A B C D
2 Brottgräns, Rm i MPa (= N/mm ) 49–186 196–372 196–372 343–490 2 Sträckgräns, Re i MPa (= N/mm ) 10–167 59–314 137–334 206–412 (kvarstående förlängning λ = 0,2 %) Brottförlängning (l = 5d) i % 12–40 12–30 12–30 11–16 Bockprov (dornens diameter n = 5 n = 6 n = 6 n = 7 d = n × e, e är provstavens tjocklek) (Rm ≤ 98) (Rm ≤ 325) (Rm ≤ 325) (Rm ≤ 392) n = 6 VD ]n = 7 n = 7 n = 8
(Rm >98) (Rm >325) (Rm >325) (Rm >392) a) Aluminium Associations serienummer 1 000 5 000 6 000 2 000
a) Se ”Aluminium Standards and Data”, 5:e upplagan, januari 1976, utgiven av Aluminium Association, 750 Third Avenue, New York.
De faktiska egenskaperna beror på sammansättningen av legeringen i fråga samt kärlets slutliga bearbetning, men oberoende av vilken legering som används ska kärlets godstjocklek beräknas med någon av följande formler:
PMPa × D Pbar × D e = eller e = 2× Re 20× Re
+ PMPa + Pbar
1,3 1,3
där:
[ UPPHÄ
e = kärlväggens minsta tjocklek i mm
PMPa = provtrycket i MPa
Pbar = provtrycket i bar
D = kärlets nominella yttre diameter i mm, och
Re = garanterade minsta 0,2 % sträckgräns i MPa (N/mm )
855
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Det värde på garanterade minsta sträckgräns (Re), som sätts in i formeln får inte överstiga 0,85 gånger den garanterade minsta brottgränsen (Rm), oberoende av vilken legering som används. Anm 1 Ovannämnda egenskaper baseras på tidigare erfarenhet av följande materials användning i kärl: Kolumn A: Aluminium, olegerat, 99,5 % rent. Kolumn B: Legeringar av aluminium och magnesium. Kolumn C: Legeringar av aluminium, kisel och magnesium, såsom ISO/R209 Al-Si-Mg (Aluminium Association 6351). Kolumn D: Legeringar av aluminium, koppar och magnesium. Anm 2 Brottförlängningen bestäms på provstavar med cirkulärt tvärsnitt, varvid mätlängden l ska vara fem gånger provstavens diameter d (l = 5d), om provstavar med rektangulärt tvärsnitt används, ska mätlängden l beräknas med formeln: l = 5,65 F0 där:
VD ]
Fo utgör provstavens ursprungliga tvärsnittsarea. Anm 3 (a) Bockprovningen (se figuren) ska utföras på provstavar som erhållits genom att dela ett ringformat stycke av kärlet i två lika delar med bredden 3e, dock minst 25 mm. Provstavarna får endast bearbetas på kanterna. (b) Bockprovningen ska utföras mellan en dorn med diametern (d) och två stödrullar med ett inbördes avstånd av (d+3e). Under provningen får avståndet mellan provstavens innersidor ej överstiga dornens diameter. (c) Provstaven får inte spricka när den bockas runt dornen tills innersidorna ligger an mot dornen. (d) Förhållandet (n) mellan dornens diameter och provstavens tjocklek ska motsvara de värden som anges i tabellen.
[ UPPHÄ
856
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Figur över bockprovning 6.2.5.4.2 Ett lägre minsta värde på brottförlängningen godtas, under förutsättning att ytterligare en provningsmetod, som godkänts av behörig myndighet i tillverkningslandet, visar att säkerheten under transport är lika betryggande som hos kärl som är producerade med utgångspunkt från värdena i tabellen i 6.2.5.4.1 (se även EN 1975:1999 + A1:2003). 6.2.5.4.3 Minsta godstjocklek i tryckkärlets tunnaste punkt ska vara följande: - vid kärldiameter under 50 mm; minst 1,5 mm, - vid kärldiameter från 50 till och med 150 mm; minst 2 mm, VD ]
- vid kärldiameter över 150 mm; minst 3 mm. 6.2.5.4.4 Kärlets ändar ska ha halvsfärisk, elliptisk eller torisfärisk form, de ska erbjuda samma säkerhet som kärlet i övrigt.
6.2.5.5 Tryckkärl av kompositmaterial
Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket av kompositmaterial ska vara konstruerade så att sprängindex (sprängtryck dividerat med provtryck) är minst: - 1,67 för bandförstärkta kärl - 2,00 för fullständigt omlindade kärl
6.2.5.6 Slutna kryokärl
[ UPPHÄ
Följande bestämmelser gäller för konstruktion av slutna kryokärl för kylda kondenserade gaser: 6.2.5.6.1 Om icke-metalliska material används, får de inte vara benägna till sprödbrott vid den lägsta drifttemperaturen för tryckkärlet och dess utrustningsdetaljer. 6.2.5.6.2 Tryckavlastningsanordningarna ska vara tillverkade så att de fungerar felfritt även vid deras lägsta drifttemperatur. Funktionssäkerheten vid denna temperatur ska fastställas och kontrolleras genom provning av varje anordning eller genom ett urval av anordningar av samma konstruktionstyp.
857
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.2.5.6.3 Kärlens öppningar och tryckavlastningsanordningar ska vara utförda så att vätska inte kan stänka ut.
| 6.2.6 | Allmänna bestämmelser för aerosolbehållare, engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas |
|---|---|
| 6.2.6.1 | Konstruktion och tillverkning |
| 6.2.6.1.1 | Aerosolbehållare (UN 1950 aerosoler) innehållande endast en gas eller en gasblandning och UN 2037 engångsbehållare för gas ska vara av metall. Detta krav gäller inte för aerosolbehållare och engångsbehållare för gas med en volym av högst 100 ml för UN 1011 butan. Andra aerosolbehållare med UN 1950 ska vara av metall, plast eller glas. Kärl av metall, med en ytterdiameter av minst 40 mm, ska ha konkav botten. |
| 6.2.6.1.2 | Kärl av metall får ha en volym av högst 1000 ml, medan kärl av plast eller glas får ha en volym av högst 500 ml. |
| 6.2.6.1.3 | Alla kärltyper (aerosolbehållare eller engångsbehållare) ska innan de tas i bruk genomgå en vätsketryckprovning enligt 6.2.6.2. |
| 6.2.6.1.4 | Utsläppsventiler och spridningsanordningar på aerosolbehållare (UN 1950 aerosoler) och ventilerna på UN 2037 engångsbehållare för gas ska säkerställa tät förslutning av kärlen och ska skyddas mot oavsiktligt öppnande. Ventiler och spridningsanordningar som tillsluts endast genom det invändiga trycket är inte tillåtna. VD ] |
| 6.2.6.1.5 | Det invändiga trycket får vid 50 °C uppgå till högst 2/3 av provtrycket, dock högst 1,32 MPa (13,2 bar). Aerosolbehållare och engångsbehållare med gas ska vara fyllda så att vätskefasen vid 50 °C är högst 95 % av deras volym. |
| 6.2.6.2 | Vätsketryckprovning |
| 6.2.6.2.1 | Det invändiga tryck (provtryck) som ska användas ska vara 1,5 gånger det invändiga trycket vid 50 °C, dock minst 1 MPa (10 bar). |
| 6.2.6.2.2 | Vätsketryckprovning ska utföras på minst fem tomma kärl av varje typ: (a) upp till det angivna provtrycket, varvid varken läckage eller synlig kvarstående deformation får uppträda, och (b) upp till läckage eller sprängning, varvid först en eventuell konkav botten ska bukta ut och kärlet därefter börjar läcka eller sprängs först när trycket nått minst [ UPPHÄ 1,2 gånger provtrycket. |
| 6.2.6.3 | Täthetsprovning |
| 6.2.6.3.1 | Engångsbehållare för gas och bränslecellsbehållare för kondenserad brandfarlig gas |
| 6.2.6.3.1.1 | Alla engångsbehållare eller bränslecellsbehållare ska klara en täthetsprovning i ett varmvattenbad. |
| 6.2.6.3.1.2 | Badets temperatur och provningstid ska väljas så att det invändiga trycket i varje engångsbehållare eller bränslecellsbehållare uppnår minst 90 % av det invändiga tryck som skulle ha uppnåtts vid 55 °C. Om innehållet emellertid är värmekänsligt eller om engångsbehållarna eller bränslecellsbehållarna är tillverkade av plast som mjuknar vid |
858
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
denna temperatur, ska provningen genomföras vid en vattenbadstemperatur på 20 till 30 °C. Dessutom ska 1 av 2000 engångsbehållare eller bränslecellsbehållare provas vid en temperatur på 55 °C. 6.2.6.3.1.3 Varken läckage eller kvarstående deformation får uppträda, med undantag av engångsbehållare eller bränslecellsbehållare av plast som får deformeras genom att de blir mjuka, förutsatt att de är täta. 6.2.6.3.2 Aerosolbehållare Alla fyllda aerosolbehållare ska genomgå provning i ett varmvattenbad eller godkänt vattenbadsalternativ. 6.2.6.3.2.1 Provning i varmvattenbad 6.2.6.3.2.1.1 Badets temperatur och provningstid ska väljas så att det invändiga trycket uppgår till det som skulle uppnås vid 55 °C (50 °C om vätskefasen inte överstiger 95 % av aerosolbehållarens volym vid 50 °C). Om innehållet är värmekänsligt eller aerosolbehållarna är tillverkade av plast, som mjuknar vid denna temperatur, ska temperaturen hos vattenbadet ställas in mellan 20 °C och 30 °C, och dessutom ska en behållare av 2000 provas vid den högre temperaturen. 6.2.6.3.2.1.2 Inget läckage eller bestående deformation får förekomma på aerosolbehållarna, med undantag av aerosolbehållare av plast, vilka får deformeras genom att de blir mjuka, förutsatt att de förblir täta.
VD ]
6.2.6.3.2.2 Alternativa metoder Med tillstånd av behörig myndighet får alternativa metoder som ger likvärdig säkerhetsnivå användas under förutsättning att bestämmelserna i 6.2.6.3.2.2.1, 6.2.6.3.2.2.2 och 6.2.6.3.2.2.3 uppfylls. 6.2.6.3.2.2.1 Kvalitetssystem Fyllare av aerosolbehållare och tillverkare av delar till aerosolbehållare ska ha ett kvalitetssystem. Kvalitetssystemet ska införa metoder för att säkerställa att alla aerosolbehållare som är otäta eller deformerade sorteras bort och inte överlämnas till transport. Kvalitetssystemet ska omfatta: (a) en beskrivning av organisationsstruktur och ansvar,
[ UPPHÄ
(b) tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner, (c) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg, (d) ledningens uppföljning för att säkerställa kvalitetssystemets effektiva funktion, (e) metod för kontroll av dokument och revidering av dessa, (f) medel för kontroll av icke överensstämmande aerosolbehållare,
859
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(g) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal,
(h) metod för att kontrollera att inga skador finns på slutprodukten.
Kvalitetssystemet ska genomgå en första revision samt återkommande revisioner på ett för behörig myndighet godtagbart sätt. Dessa revisioner ska säkerställa att det godkända systemet är och förblir ändamålsenligt och effektivt. Alla ändringar av det godkända systemet som föreslås ska anmälas i förväg till behörig myndighet.
6.2.6.3.2.2.2 Tryck- och täthetsprovning av aerosolbehållare före fyllning
Alla tomma aerosolbehållare ska utsättas för ett tryck som ska vara minst lika högt som det som förväntas i en fylld aerosolbehållare vid 55 °C (50 °C om vätskefasen inte överstiger 95 % av aerosolbehållarens volym vid 50 °C). Detta ska uppgå till minst två tredjedelar av kalkyltrycket för aerosolbehållaren. Om en aerosolbehållare -2 vid provtrycket visar tecken på läckage om minst 3,3 × 10 mbar l/s, deformationer eller andra brister, ska den sorteras bort.
6.2.6.3.2.2.3 Kontroll av aerosolbehållare efter fyllning
Före fyllning ska fyllaren kontrollera att krympningsutrustningen är rätt inställd och att korrekt drivgas används.
Alla fyllda aerosolbehållare ska vägas och genomgå täthetsprovning. Utrustningen för att bestämma läckage ska vara tillräcklig känslig för att vid 20 °C detektera ett läckage -3 ner till 2,0 × 10 mbar l/s. VD ]
Alla aerosolbehållare som visar tecken på läckage, deformation eller övervikt ska sorteras bort.
6.2.6.3.3 Efter godkännande av behörig myndighet får aerosolbehållare och engångsbehållare för gas undantas från bestämmelserna i 6.2.6.3.1 och 6.2.6.3.2 om det krävs att de är sterila men kan påverkas skadligt av provning i vattenbad, förutsatt att:
(a) de innehåller ej brandfarlig gas och antingen
(i) innehåller andra ämnen som utgör beståndsdelar i farmaceutiska produkter avsedda för medicinska eller veterinärmedicinska ändamål eller liknande,
(ii) innehåller andra ämnen som används i tillverkningsprocessen av farmaceutiska produkter, eller
[ UPPHÄ
(iii) används i medicinska eller veterinärmedicinska områden eller liknande,
(b) en likvärdig säkerhetsnivå uppnås genom att tillverkaren tillämpar alternativa metoder för att konstatera läckage och tryckhållfasthet, såsom heliumdetektering och provning i vattenbad av ett statistiskt urval om minst 1 av 2000 ur varje tillverkningsomgång, och
(c) de farmaceutiska produkterna som avses enligt (a) (i) och (iii) ovan tillverkas under tillsyn av en statlig hälsoförvaltning. Om behörig myndighet kräver det,
860
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
ska principerna om god tillverkningspraxis (GMP, Good Manufacturing Practice) som tagits fram av Världshälsoorganisationen WHO följas
6.2.6.4 Hänvisning till standard
Bestämmelserna i detta avsnitt anses uppfyllda vid tillämpning av nedanstående standarder:
- för UN 1950 aerosoler: bilaga till rådets direktiv 75/324/EEG , som anpassats och är tillämplig vid datum för tillverkning,
- för UN 2037 engångsbehållare för gas, innehållande UN 1965 kolvätegasblandning, kondenserad, N.O.S.: EN 417:2012 Gasflaskor – Engångsbehållare för gasol – Mått, krav, provning och märkning.
VD ]
[ UPPHÄ
7) WHO-publikation ”Quality assurance of pharmaceuticals. A compendium of guidelines and related materials. Volume 2: Good manufacturing practices and inspection”. 8) Rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare, publicerat i Europeiska Gemenskapernas officiella tidning nr L 147 den 9 juni 1975.
861
VD ]
[ UPPHÄ
862
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.3
Bestämmelser för konstruktion och provning av förpackningar för smittförande ämnen av kategori A i klass 6.2
Anm Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte förpackningar som används för transport av ämnen i klass 6.2 enligt förpackningsinstruktion P621 i 4.1.4.1.
| 6.3.1 | Allmänt |
|---|---|
| 6.3.1.1 | Bestämmelserna i detta kapitel gäller för förpackningar för transport av smittförande ämnen av kategori A. |
| 6.3.2 | Bestämmelser för förpackningar |
| 6.3.2.1 | Bestämmelserna i detta avsnitt är baserade på förpackningar som för närvarande är i bruk på det sätt som de definieras i 6.1.4. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, får förpackningar användas vars specifikationer avviker från dem i detta kapitel, under förutsättning att de är lika effektiva, godkända av behörig myndighet och klarar de beskrivna provningarna i 6.3.5. Andra provningar än de som beskrivs i RID/RID-S är tillåtna, under förutsättning att de är likvärdiga och godkända av behörig myndighet. |
| 6.3.2.2 | Förpackningarna ska vara tillverkade och provade enligt ett kvalitetssystem, som av behörig myndighet bedöms vara tillfredsställande för att säkerställa att varje VD ] förpackning uppfyller bestämmelserna i detta kapitel. Anm Standarden ISO 16106:2006, Förpackningar - Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar - Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, innehåller tillfredsställande riktlinjer om metoder som får tillämpas. |
| 6.3.2.3 | Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive erforderliga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att kollin i transportfärdigt skick klarar tillämpliga provningar i detta kapitel. |
| 6.3.3 | Kod för att beteckna förpackningstyp |
| 6.3.3.1 | Koderna för beteckning av förpackningstyp är angivna i 6.1.2.7. [ UPPHÄ |
| 6.3.3.2 | Bokstaven ”U” eller ”W” kan anges efter förpackningskoden. Bokstaven ”U” betecknar en specialförpackning enligt 6.3.5.1.6. Bokstaven ”W” betecknar att förpackningen, trots att den är av det slag som koden anger, är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.1.4 och anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.3.2.1. |
| 6.3.4 | Märkning Anm 1 Märkningen på förpackningen anger att den överensstämmer med en provad och godkänd förpackningstyp och uppfyller de bestämmelser i detta kapitel, som avser tillverkningen men inte användningen av förpackningen. 863 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Anm 2 Märkningen är avsedd att vara till hjälp för tillverkare av förpackningar, rekonditionerare, användare av förpackningar, transportörer och myndigheter.
Anm 3 Märkningen ger inte alltid fullständiga uppgifter om, exempelvis provningsnivån, etc., varför det kan bli nödvändigt att ta ytterligare hänsyn till referenser som t.ex. provningsintyg, provningsrapport eller till en förteckning över provade och godkända förpackningar.
6.3.4.1 Varje förpackning som är avsedd för användning enligt RID/RID-S, ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad, och med sådan storlek i förhållande till förpackningen, så att den är väl synlig. På kollin med en bruttovikt över 30 kg ska märkningen, eller en kopia av denna, finnas på ovansidan eller på någon av förpackningens sidor. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga, med undantag för förpackningar med en volym av högst 30 liter eller 30 kg där de ska vara minst 6 mm höga, och för förpackningar med en kapacitet av högst 5 liter eller 5 kg där de ska vara av passande storlek.
6.3.4.2 En förpackning som uppfyller bestämmelserna i detta avsnitt och i avsnitt 6.3.5 ska märkas med:
(a) FN:s förpackningssymbol,
Denna symbol får inte användas i annat syfte än att visa att en förpackning, UNtank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, VD ]
6.3, 6.5, 6.6 eller 6.7 ,
(b) koden som betecknar förpackningsslaget enligt bestämmelserna i 6.1.2,
(c) texten ”KLASS 6.2”,
(d) de två sista siffrorna i tillverkningsåret,
(e) beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik ,
(f) namn på tillverkaren eller annan av behörig myndighet fastställd märkning för att identifiera förpackningen, och
(g) på förpackningar som uppfyller bestämmelserna i 6.3.5.1.6, bokstaven ”U” direkt efter den i (b) föreskrivna märkningen.
[ UPPHÄ
6.3.4.3 Texten ska skrivas i den ordning som följer av punkterna (a) - (g) i 6.3.4.2. Varje del i märkningen enligt dessa punkter ska vara tydligt avskild, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att lätt kunna identifieras. Se 6.3.4.4 för exempel.
Ytterligare märkningar godkänd av behörig myndighet, ska fortfarande göra det möjligt att identifiera märkningen i enlighet med 6.3.4.1.
1) Denna symbol används också för att intyga att flexibla bulkcontainrar som är tillåtna för andra transportslag uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8 i FN:s modellregelverk. 2) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
864
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.3.4.4 Exempel på märkning:
4G/KLASS 6.2/06/ enligt 6.3.4.2 (a), (b), (c) och (d) enligt 6.3.4.2 (e) och (f)
S/SP-9989-ERIKSSON
| 6.3.5 | Bestämmelser för provning av förpackningar |
|---|---|
| 6.3.5.1 | Genomförande och upprepning av provningar |
| 6.3.5.1.1 | Varje förpackningstyp ska genomgå den beskrivna provningen i detta avsnitt enligt metoder fastställda och godkända av den behöriga myndighet som medger tilldelning av märkning och varje förpackningstyp ska dessutom godkännas av denna behöriga myndighet. |
| 6.3.5.1.2 | Innan en förpackning används ska förpackningstypen ha klarat de föreskrivna provningarna i detta kapitel. En förpackningstyp definieras av dess konstruktion, storlek, material, materialtjocklek, tillverkningssätt och monteringssätt men kan även innefatta olika ytbehandlingar. Hit räknas också förpackningar som skiljer sig från typen endast genom sin lägre höjd. |
| 6.3.5.1.3 | Provningarna ska genomföras på exemplar ur produktionen, med intervall som fastställs av behörig myndighet. |
| 6.3.5.1.4 | Provningarna ska även upprepas efter ändring av konstruktion, material eller tillverkningssätt för förpackningarna. VD ] |
| 6.3.5.1.5 | Behörig myndighet kan medge selektiv provning av förpackningar som endast marginellt skiljer sig från en redan provad typ, t.ex. förpackningar som innehåller primärkärl av mindre storlek eller lägre nettovikt, eller förpackningar som fat och lådor, där ett eller flera yttermått har reducerats något. |
| 6.3.5.1.6 | Primärkärl av alla slag får samlas i en sekundärförpackning och utan provning transporteras i en styv ytterförpackning under följande förutsättningar: (a) den styva ytterförpackningen ska ha klarat provningarna enligt 6.3.5.2.2 innehållande bräckliga primärkärl (t.ex. av glas), (b) primärkärlens sammanlagda bruttovikt får inte överstiga halva bruttovikten av de primärkärl som använts vid fallprovningen enligt (a), (c) tjockleken av det stötdämpande materialet mellan primärkärl och mellan primärkärl och sekundärförpackning får inte vara mindre än motsvarande i den [ UPPHÄ ursprungligen provade förpackningen. Om endast ett primärkärl använts i den ursprungliga provningen, får tjockleken av det stötdämpande materialet mellan primärkärlen inte vara mindre än den mellan sekundärförpackning och primärkärl vid den ursprungliga provningen. När antingen färre eller mindre primärkärl används, jämfört med betingelserna vid fallprovningen, ska ytterligare stötdämpande material användas för att fylla hålrummen, (d) styva ytterförpackningar som är tomma, ska klara staplingsprovningen enligt 6.1.5.6. Den totala vikten av likadana kollin ska motsvara den sammanlagda vikten av förpackningarna som används vid fallprovningen enligt (a), 865 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(e) primärkärl innehållande vätskor ska vara inbäddade i tillräcklig mängd absorptionsmedel för att absorbera primärkärlens hela vätskeinnehåll,
(f) om den styva ytterförpackningen är avsedd att innehålla primärkärl för vätskor och själv inte är vätsketät, eller om den är avsedd att innehålla primärkärl för fasta ämnen och själv inte är dammtät, ska åtgärder vidtas, i form av en tät beklädnad, en plastsäck eller annat lika effektivt inneslutningssätt, för att vid läckage hålla inne alla flytande eller fasta ämnen,
(g) utöver märkningen enligt 6.3.4.2 (a) - (f) ska förpackningarna förses med märkning enligt 6.3.4.2 (g).
6.3.5.1.7 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt, att förpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen.
6.3.5.1.8 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål.
6.3.5.2 Förberedelser för provning av förpackningar
6.3.5.2.1 Provföremålen ska förberedas som för transport, förutom att ett flytande eller fast smittförande ämne ska ersättas med vatten eller, när en konditionering vid -18 °C föreskrivs, med en blandning av vatten och frostskyddsmedel. Varje primärkärl ska
fyllas till minst 98 % av sin maximala volym. VD ]
Anm Begreppet vatten innefattar vatten-/frostskyddsmedelslösning med relativ densitet på minst 0,95 för provning vid -18 °C.
6.3.5.2.2 Obligatoriska provningsmoment och antal provföremål
Provningsmoment som krävs för olika förpackningsslag
a
Förpackningsslag Föreskrivna provningar Styv ytter- Primärkärl Begjutning Konditione- Fall Ytterligare Penetration Stapling förpackning Plast Annat med vatten ring i kyla 6.3.5.3 fall 6.3.5.4 6.1.5.6
6.3.5.3.6.1 6.3.5.3.6.2 6.3.5.3.6.3 Antal Antal Antal Antal Antal Antal provföre- provföre- provföre- provföre- provföre- provföremål mål mål mål mål mål
x 5 5 10 2 Låda av papp x [ UPPHÄ5 0 5 2
Fat av papp x 3 3 6 2 Obligatoriskt (fiber) x 3 0 3 Obligatoriskt 2 på tre prov– x 0 5 5 på ett prov– 2 föremål vid Låda av plast x 0 5 5 föremål när 2 provning av förpack- en “U”-märkt Fat/dunk av x 0 3 3 2 ningen är förpackning plast x 0 3 3 2 avsedd att enligt Lådor av x 0 5 5 2 innehålla 6.3.5.1.6 för annat x 0 0 5 torris. 2 särskilda material bestämmelser. Fat/dunk av x 0 3 3 2 annat material x 0 0 3 2
866
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
a
“Förpackningsslag” kategoriserar förpackningar för provningsändamål efter förpackningens utseende och dess materialegenskaper. Anm 1 I de fall primärkärlet är tillverkat av minst två material, avgör det material som lättast tenderar att skadas, vilken provning som ska tillämpas. Anm 2 Materialet i sekundärförpackningen beaktas inte vid val av provning eller konditionering för provningen.
Förklaring till tabellen
Om förpackningen som ska provas består av en ytterlåda av papp med ett primärkärl av plast, ska fem provföremål genomgå begjutningsprovning med vatten (se 6.3.5.3.6.1) före fallprovningen och ytterligare fem provföremål ska konditioneras till -18 °C (se 6.3.5.3.6.2) före fallprovningen. Om förpackningen är avsedd att innehålla torris, ska ett extra enstaka provföremål genomgå fallprovning fem gånger efter konditioneringen enligt 6.3.5.3.6.3. Förpackningar förberedda för transport ska utsättas för provningarna enligt 6.3.5.3 och 6.3.5.4. För ytterförpackningar relaterar rubrikerna i tabellen till papp eller liknande material vars funktionsförmåga kan påverkas av fukt, till plaster som kan bli spröda vid låg temperatur och till andra material, som metall, vars funktionsförmåga inte påverkas av fukt eller temperatur.
6.3.5.3 Fallprovning
VD ]
6.3.5.3.1 Provningsföremål ska utsättas för provning med fritt fall från en höjd av 9 m mot en icke fjädrande, horisontell, plan, massiv och styv yta enligt bestämmelserna i 6.1.5.3.4. 6.3.5.3.2 När provningsföremålet har formen av en låda, ska fem provföremål fallprovas, en i vardera av följande fallorienteringar: (a) platt mot lådans botten, (b) platt mot lådans översida, (c) platt mot den längsta sidan, (d) platt mot den kortaste sidan, (e) mot ett hörn.
[ UPPHÄ
6.3.5.3.3 När provningsföremålet har formen av ett fat, ska tre provföremål fallprovas, en i vardera av följande fallorienteringar: (a) diagonalt mot toppgavelsfalsen, (b) med tyngdpunkt rakt ovanför islagspunkten, (c) diagonalt mot bottengavelsfalsen, platt mot sidan. 6.3.5.3.4 Även om provföremålet ska släppas med föreskriven orientering, är det tillåtet islaget sker med en annan riktning av aerodynamiska skäl.
867
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.3.5.3.5 Efter lämplig fallserie, får primärkärl, som ska förbli skyddade av stötdämpande material i sekundärförpackningen, inte läcka.
6.3.5.3.6 Särskilda förberedelser av provföremålen för fallprovning
6.3.5.3.6.1 Papp – begjutningsprovning med vatten
Ytterförpackning av papp: Provföremålet ska duschas med vatten under minst en timme, så att regnpåverkan motsvarande cirka 50 mm per timme simuleras. De ska därpå utsättas för den beskrivna provningen i 6.3.5.3.1.
6.3.5.3.6.2 Plast – konditionering i kyla
Primärkärl eller ytterförpackning av plast: Temperaturen hos provföremålet och dess innehåll ska sänkas till -18 °C eller lägre under minst 24 timmar, och inom 15 minuter efter uttagningen ur konditioneringsmiljön ska provningsföremålet utsättas för provningen i 6.3.5.3.1. när provföremålet innehåller torris, får konditioneringstiden kortas av till 4 timmar.
6.3.5.3.6.3 Kollin som är avsedda att innehålla torris – extra fallprovning
Om förpackningen är avsedd att innehålla torris ska ytterligare en fallprovning enligt 6.3.5.3.1, och i förekommande fall till 6.3.5.3.6.1 eller 6.3.5.3.6.2, utföras. Ett provföremål ska lagras till dess att all torris försvunnit och därefter utsättas för fall i någon av de beskrivna orienteringarna i 6.3.5.3.2 som innebär störst risk att VD ]
förpackningen brister.
6.3.5.4 Penetrationsprovning
6.3.5.4.1 Förpackningar med en bruttovikt om högst 7 kg
Provföremålet ska placeras på en hård och slät yta. En cylindrisk stång av stål med en vikt av minst 7 kg, en diameter på 38 mm och en anslagsändyta med en kantradie av högst 6 mm (se figur 6.3.5.4.2), ska släppas vertikalt i fritt fall från en höjd av 1 m, räknat från anslagsytan på stången till träffytan på provföremålet. Ett provföremål ska placeras med bottenytan nedåt. Ett andra provföremål ska placeras vinkelrätt i förhållande till det första. Vid varje försök ska stången vara riktad mot primärkärlet i förpackningen. Penetration av sekundärförpackningen är tillåten, förutsatt att det inte sker något läckage från primärkärlet.
6.3.5.4.2 Förpackningar med en bruttovikt över 7 kg
[ UPPHÄ
Provföremålet ska släppas mot änden på en cylindrisk stång av stål. Stången ska vara fäst vertikalt på en hård och slät yta. Den ska ha en diameter på 38 mm och anslagsändytan en kantradie av högst 6 mm (se figur 6.3.5.4.2). Stången ska skjuta ut från ytan med minst lika mycket som avståndet mellan primärkärlets (-kärlens) medelpunkt och den utvändiga ytan på ytterförpackningen, dock minst 200 mm. Ett provföremål ska släppas med ovansidan neråt från en höjd av 1 m, räknat från stångens anslagsyta. Ett andra provföremål ska släppas från samma höjd, vinkelrätt i förhållande till det första. Vid varje försök ska förpackningen vara riktad så att stången har möjlighet att penetrera primärkärlen. Vid varje fallförsök är penetration av sekundärförpackningen tillåten, förutsatt att primärkärlen inte uppvisar något läckage.
868
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Figur 6.3.5.4.2
6.3.5.5 Provningsrapport
6.3.5.5.1 En skriftlig provningsrapport som innehåller minst följande uppgifter, ska upprättas och vara tillgänglig för användarna av förpackningen:
1. provningsorganets namn och adress,
VD ]
2. uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), 3. ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, 4. datum för provningen och för provningsrapporten, 5. tillverkare av förpackningen, 6. beskrivning av förpackningstypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek) inklusive tillverkningsmetoden (t.ex. formblåsning), eventuellt kompletterad med ritningar och fotografier, 7. maximal kapacitet, 8. innehållet vid provningen, 9. beskrivning av provningen och dess resultat, och 10. provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.
6.3.5.5.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om att den transportfärdiga förpackningen har provats i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel och att provningsrapporten kan bli ogiltig om andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen används. Ett exemplar av provningsrapporten ska
[ UPPHÄ
finnas tillgänglig för behörig myndighet.
869
VD ]
[ UPPHÄ
870
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.4
Bestämmelser för tillverkning, provning och godkännande av kollin och material för klass 7
| 6.4.1 | (Tills vidare blank.) |
| 6.4.2 | Allmänna bestämmelser |
| 6.4.2.1 | Ett kolli ska vara konstruerat så i förhållande till sin vikt, volym och form att det kan transporteras enkelt och säkert. Dessutom ska kollit vara konstruerat så att det kan säkras effektivt i eller på vagnen under transport. |
| 6.4.2.2 | Konstruktionen ska vara sådan att lyftanordningar på kollit inte fallerar vid användning på avsett sätt och att, om detta ändå skulle inträffa, förmågan hos kollit att uppfylla andra bestämmelser i RID/RID-S inte påverkas. Konstruktionen ska innefatta en tillräcklig säkerhetsmarginal för att ta hänsyn till ryck vid lyft. |
| 6.4.2.3 | Fästanordningar eller andra detaljer på kollits utsida som kan användas för att lyfta det, ska vara konstruerade så att de antingen bär upp kollits vikt i enlighet med bestämmelserna i 6.4.2.2 eller kunna avmonteras eller på annat sätt göras oanvändbara under transporten. |
| 6.4.2.4 | Så långt det är praktiskt möjligt ska förpackningen konstrueras och behandlas så att utvändiga ytor saknar utskjutande delar och lätt kan dekontamineras. VD ] |
| 6.4.2.5 | Så långt det är praktiskt möjligt ska kollits utsida vara utformad så att vatten inte kan samlas och kvarhållas. |
| 6.4.2.6 | Ingenting som tillfogas kollit vid transporttillfället utan att utgöra en del av kollit får försämra dess säkerhet. |
| 6.4.2.7 | Kollit ska kunna motstå påverkan av acceleration, vibration eller resonans, som kan uppstå under rutinmässiga transportförhållanden, utan försämring av funktionen av förslutningsanordningarna hos de olika kärlen eller skicket hos kollit som helhet. Särskilt ska muttrar, bultar och andra fästanordningar vara konstruerade så att de inte oavsiktligt kan lossna eller gå förlorade, ens efter upprepat användande. |
| 6.4.2.8 | Materialen i förpackningen och dess komponenter och strukturdelar ska vara fysikaliskt och kemiskt kompatibla med varandra och med det radioaktiva innehållet. Hänsyn ska även tas till materialens egenskaper under bestrålning. [ UPPHÄ |
| 6.4.2.9 | Alla ventiler genom vilka det radioaktiva innehållet skulle kunna komma ut, ska skyddas mot obehörig användning. |
| 6.4.2.10 | Konstruktionen av kollit ska ta hänsyn till omgivande temperatur och tryck som kan förekomma under rutinmässiga transportförhållanden. |
| 6.4.2.11 | För radioaktiva ämnen med andra farliga egenskaper ska konstruktionen av kollit ta hänsyn till dessa egenskaper, se 2.1.3.5.3 och 4.1.9.1.5. |
| 6.4.2.12 | Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive erforderliga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för 871 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
att säkerställa att kolli i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel.
| 6.4.3 | (Tills vidare blank.) |
| 6.4.4 | Bestämmelser för undantagna kollin Ett undantaget kolli ska vara konstruerat så att bestämmelserna i 6.4.2 uppfylls. |
| 6.4.5 | Bestämmelser för industrikollin |
| 6.4.5.1 | Kollin av typ IP-1, typ IP-2 och typ IP-3 ska uppfylla bestämmelserna i 6.4.2 och 6.4.7.2. |
| 6.4.5.2 | Kolli av typ IP-2 ska om det utsätts för provningen enligt 6.4.15.4 och 6.4.15.5 förhindra: (a) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och (b) en mer än 20-procentig ökning av högsta strålningsnivån någonstans på kollits utsida. |
| 6.4.5.3 | Kolli av typ IP-3 ska uppfylla bestämmelserna i 6.4.7.2 - 6.4.7.15. |
| 6.4.5.4 | Alternativa bestämmelser för kollin av typ IP-2 och typ IP-3 VD ] |
| 6.4.5.4.1 | Kollin får användas som kollin av typ IP-2 förutsatt att: (a) de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1, (b) de är konstruerade så att bestämmelserna som anges för förpackningsgrupp I eller II i kapitel 6.1 uppfylls, och (c) de, när de utsätts för provningarna som krävs för förpackningsgrupp I eller II enligt kapitel 6.1, förhindrar: (i) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och (ii) en mer än 20-procentig ökning av högsta strålningsnivån någonstans på kollits utsida. |
| 6.4.5.4.2 | UN-tankar får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 förutsatt att: [ UPPHÄ (a) de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1, (b) de är konstruerade så att bestämmelserna som anges i kapitel 6.7 uppfylls och så att de motstår ett provtryck på 265 kPa, och (c) de är konstruerade så att en extra skärmning, som de kan förses med, ska kunna motstå de statiska och dynamiska påkänningarna vid hantering och rutinmässiga transportförhållanden och förhindra en mer än 20-procentig ökning av högsta strålningsnivån någonstans på UN-tankarnas utsida. |
872
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.4.5.4.3 Tankar, som inte är UN-tankar, får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 för transport av flytande och gasformigt LSA-I och LSA-II, så som beskrivs i tabell 4.1.9.2.4, förutsatt att:
(a) de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1,
(b) de är konstruerade så att bestämmelserna som anges i kapitel 6.8 uppfylls, och
(c) de är konstruerade så att varje extra skärmning som förekommer kan motstå de statiska och dynamiska påkänningarna vid hantering och rutinmässiga transportförhållanden och så att en höjning av den högsta strålningsnivån med mer än 20 % någonstans på den utvändiga ytan av tanken förhindras.
6.4.5.4.4 Containrar som har egenskapen varaktig omslutning, får även användas som kollin av typ IP-2 eller IP-3 förutsatt att:
(a) det radioaktiva innehållet begränsas till fasta ämnen,
(b) de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1, och
(c) de är konstruerade i överensstämmelse med ISO 1496-1:1990: ”Series 1 Containers – Specifications and Testing – Part 1: General Cargo Containers” och efterföljande ändringar 1:1993, 2:1998, 3:2005, 4:2006 och 5:2006, med undantag av dimensioner och totalvikt. De ska konstrueras så, att om de utsätts för provningarna föreskrivna i standarden och de accelerationer, som uppstår under rutinmässiga transportförhållanden, ska de förhindra: VD ]
(i) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och
(ii) en mer än 20-procentig ökning av högsta strålningsnivån någonstans på containrarnas utsida.
6.4.5.4.5 IBC-behållare av metall får även användas som kollin av typ IP-2 och IP-3 förutsatt att:
(a) de uppfyller bestämmelserna i 6.4.5.1, och
(b) de är konstruerade så att bestämmelserna som anges för förpackningsgrupp I eller II i kapitel 6.5 uppfylls och så att de, om de utsätts för de föreskrivna provningsmomenten i kapitel 6.5 men med fallprovningen utförd i den orientering som leder till största möjliga skada, förhindrar följande:
[ UPPHÄ
(i) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och
(ii) en mer än 20-procentig ökning av högsta strålningsnivån någonstans på IBCbehållarnas utsida.
6.4.6 Bestämmelser för kollin innehållande uranhexafluorid
6.4.6.1 Kollin som är konstruerade för uranhexafluorid ska uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S, som hänför sig till ämnets radioaktiva och fissila egenskaper. Om inget annat medges i 6.4.6.4, ska uranhexafluorid i mängder om minst 0,1 kg även förpackas och transporteras enligt bestämmelserna i ISO 7195:2005 ”Nuclear Energy – Packaging of uranium hexafluoride (UF6) for transport” (Kärnenergi –
873
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Transportbehållare för uranhexafluorid (UF6)) och bestämmelserna i 6.4.6.2 och 6.4.6.3. 6.4.6.2 Varje kolli konstruerat för att innehålla minst 0,1 kg uranhexafluorid ska vara konstruerat så att det: (a) motstår hållfasthetsprovningen enligt 6.4.21.5 utan läckage och utan otillåtna spänningar, enligt ISO 7195:2005, (b) motstår fallprovningen enligt 6.4.15.4, utan förlust eller spridning av uranhexafluorid, och (c) motstår värmeprovningen enligt 6.4.17.3, utan brott på inneslutningssystemet. 6.4.6.3 Kollin, konstruerade för att innehålla minst 0,1 kg uranhexafluorid, får inte vara försedda med tryckavlastningsanordning. 6.4.6.4 Förutsatt att behörig myndighet ger sitt godkännande får kollin konstruerade för att innehålla minst 0,1 kg uranhexafluorid transporteras, om: (a) kollina är konstruerade enligt andra internationella eller nationella standarder än ISO 7195:2005, förutsatt att likvärdig säkerhetsnivå bibehålls, (b) kollina är konstruerade att tåla ett provtryck på mindre än 2,76 MPa utan läckage och utan otillåtna spänningar, enligt 6.4.21.5, eller
VD ]
(c) för kollin konstruerade för att innehålla minst 9 000 kg uranhexafluorid, kollina inte uppfyller bestämmelsen i 6.4.6.2 (c). I alla avseenden ska bestämmelserna i 6.4.6.1 - 6.4.6.3 uppfyllas.
| 6.4.7 | Bestämmelser för kollin av typ A |
|---|---|
| 6.4.7.1 | Kollin av typ A ska vara konstruerade så att de uppfyller de allmänna bestämmelserna i 6.4.2 och 6.4.7.2 - 6.4.7.17. |
| 6.4.7.2 | Kollits minsta utvändiga mått överallt ska vara minst 10 cm. |
| 6.4.7.3 | Kollits utsida ska vara försedd med en anordning, exempelvis en försegling, som inte går lätt att bryta och som i obrutet tillstånd ska utgöra bevis för att kollit inte har öppnats. [ UPPHÄ |
| 6.4.7.4 | Fästanordningar på kollit ska vara konstruerade så att krafterna i dem, under såväl normala som olycksrelaterade transportförhållanden, inte försämrar kollits förmåga att uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S. |
| 6.4.7.5 | Konstruktionen av kollit ska ta hänsyn till temperaturer som sträcker sig från -40 °C till +70 °C för förpackningens komponenter. Hänsyn ska tas till vätskors frystemperaturer och till möjlig försämring av förpackningsmaterialens egenskaper inom det angivna temperaturintervallet. |
| 6.4.7.6 | Konstruktion och tillverkningsmetoder ska vara i överensstämmelse med nationella eller internationella standarder eller andra bestämmelser, som kan godtas av behörig myndighet. |
874
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.4.7.7 Konstruktionen ska innefatta ett inneslutningssystem, säkert förslutet med en förslutningsförordning som inte kan öppnas oavsiktligt eller på grund av tryck som kan uppkomma inuti kollit.
6.4.7.8 Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet får betraktas som en komponent av inneslutningssystemet.
6.4.7.9 Om ett inneslutningssystem utgör en separat del av kollit, ska den kunna förslutas säkert med en förslutningsanordning som är oberoende av andra delar av förpackningen.
6.4.7.10 Konstruktionen av komponenter i inneslutningssystemet ska i tillämpliga fall ta hänsyn till radiolytisk sönderdelning av vätskor och andra känsliga material samt gasbildning genom kemiska reaktioner och radiolys.
6.4.7.11 Inneslutningssystemet ska hålla kvar det radioaktiva innehållet vid en sänkning av det omgivande trycket till 60 kPa.
6.4.7.12 Alla ventiler förutom tryckavlastningsventiler ska vara utrustade med ett hölje som fångar upp eventuellt läckage från ventilen.
6.4.7.13 En strålskärm som omsluter en komponent av kollit, som är specificerad som en del av inneslutningssystemet, ska vara konstruerad så att komponenten ej oavsiktligt kan frigöras från skärmen. Om strålskärmen tillsammans med en dylik komponent utgör en separat enhet, ska strålskärmen kunna förslutas säkert med en förslutningsanordning som är oberoende av andra delar av förpackningen. VD ]
6.4.7.14 Ett kolli ska vara konstruerat så att om det blev utsatt för provningarna enligt 6.4.15, skulle det förhindra:
(a) förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet, och
(b) en mer än 20-procentig ökning av högsta strålningsnivån någonstans på kollits utsida.
6.4.7.15 Konstruktionen av ett kolli, som är avsett för radioaktiva vätskor, ska ha ett expansionsutrymme för att ta upp temperaturvariationer i innehållet, dynamiska effekter och fyllningsrörelser.
Kollin av typ A för vätskor
6.4.7.16 Ett kolli av typ A konstruerat för att innehålla radioaktiva ämnen i vätskeform ska
[ UPPHÄ
dessutom:
(a) uppfylla bestämmelserna i 6.4.7.14 (a) ovan, om kollit utsätts för provningarna enligt 6.4.16, och
(b) antingen
(i) vara försett med tillräcklig mängd absorberande material för att absorbera två gånger volymen av vätskeinnehållet. Sådant absorberande material ska vara placerat så att det kommer i kontakt med vätskan i händelse av läckage, eller
875
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(ii) vara försett med ett inneslutningssystem, bestående av primära inre och sekundära yttre inneslutningskomponenter, konstruerat för att inom de sekundära yttre inneslutningskomponenterna fullständigt innesluta vätskeinnehållet och säkerställa att vätskeinnehållet hålls på plats, även om de primära inre komponenterna läcker.
Kollin av typ A för gaser
6.4.7.17 Ett kolli avsett för gaser ska förhindra förlust eller spridning av det radioaktiva innehållet om kollit utsätts för provning enligt 6.4.16. Ett kolli av typ A konstruerat för gasformigt tritium eller för ädelgaser är undantaget från denna bestämmelse.
| 6.4.8 | Bestämmelser för kollin av typ B(U) |
|---|---|
| 6.4.8.1 | Kollin av typ B(U) ska vara konstruerade så att bestämmelserna i 6.4.2 och 6.4.7.2 - 6.4.7.15, med undantag av 6.4.7.14 (a), samt dessutom bestämmelserna i 6.4.8.2 - 6.4.8.15 uppfylls. |
| 6.4.8.2 | Ett kolli ska vara konstruerat så att, under de omgivningsförhållanden som anges i 6.4.8.5 och 6.4.8.6, värmen som utvecklats i kollit av det radioaktiva innehållet under normala transportförhållanden, enligt provningarna i 6.4.15, inte kan medföra att kollit inte längre kan uppfylla tillämpliga bestämmelser om inneslutning och skärmning, om det lämnas utan tillsyn under en vecka. Särskilt ska värmeeffekter uppmärksammas, vilka kan: (a) förändra ordningen, den geometriska formen eller det fysikaliska tillståndet hos VD ] det radioaktiva innehållet, eller, om det radioaktiva materialet är inkapslat eller inneslutet i en behållare (till exempel kapslade bränsleelement), orsaka att inkapslingen, behållaren eller det radioaktiva materialet deformeras eller smälter, eller (b) försämra förpackningens effektivitet genom ojämn värmeutvidgning eller sprickbildning eller leda till smältning av materialet i strålskärmen, eller (c) i kombination med fukt påskynda korrosion. |
| 6.4.8.3 | Ett kolli ska konstrueras så att, under de omgivningsförhållanden som anges i 6.4.8.5 och i frånvaro av solinstrålning, temperaturen på kollits åtkomliga ytor inte överstiger 50 °C, såvida det inte transporteras som komplett last. |
| 6.4.8.4 | Högsta temperaturen på alla ytor, som är lätt åtkomliga under transport av ett kolli som komplett last, får inte överstiga 85 °C i frånvaro av solinstrålning, under de [ UPPHÄ omgivningsförhållanden som anges i 6.4.8.5. Sköldar eller skärmar avsedda att skydda personer får tas med i beräkningen utan att dessa sköldar eller skärmar behöver utsättas för någon provning. |
| 6.4.8.5 | Omgivningstemperaturen ska antas vara 38 °C. |
| 6.4.8.6 | Solinstrålningsbetingelser ska antas vara de som anges i tabell 6.4.8.6. |
876
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Tabell 6.4.8.6: Data för solinstrålning
| Fall Form eller läge hos ytan | Solinstrålning under 12 2 timmar per dag (W/m ) |
| 1 Plan yta som transporteras i vågrätt läge – riktad nedåt | 0 |
| 2 Plan yta som transporteras i vågrätt läge – riktad uppåt 3 Ytor som transporteras i lodrätt läge 4 Andra nedåtriktade ytor (ej vågräta) 5 Alla andra ytor | 800 a) 200 a) 200 a) 400 |
a) Alternativt får en sinusfunktion användas med en antagen absorptionskoefficient, varvid effekterna av eventuell reflektion från närliggande föremål försummas.
6.4.8.7 Ett kolli med ett värmeskydd för att uppfylla bestämmelserna för värmeprovningen i 6.4.17.3 ska konstrueras så att skyddet förblir effektivt om kollit utsätts för provningarna enligt 6.4.15 och 6.4.17.2 (a) och (b), eller i tillämpliga fall enligt 6.4.17.2 (b) och (c). Sådant skydd på kollits utsida får inte försämras genom rivning, skärning, glidning, nötning eller ovarsam hantering.
6.4.8.8 Ett kolli ska vara så konstruerat att om det utsätts:
(a) för provningarna enligt 6.4.15, det begränsar förlusten av radioaktivt innehåll till -6 högst 10 A2 per timme, och
VD ]
(b) för provningarna enligt 6.4.17.1, 6.4.17.2 (b), 6.4.17.3 och 6.4.17.4 och provningen i
(i) 6.4.17.2 (c), när kollit har en vikt på högst 500 kilo, en total densitet på högst 1000 kg/m baserad på yttermåtten och ett radioaktivt innehåll, som inte utgörs av radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, över 1000 A2, eller
(ii) 6.4.17.2 (a), för alla andra kollin,
så skulle det uppfylla följande bestämmelser:
- skärmningens effekt ska förbli tillräckligt stor för att säkerställa att strålningsnivån en meter från kollits utsida inte överstiger 10 mSv/h med det maximala radioaktiva innehåll som kollit är konstruerat för att innehålla, och - den samlade förlusten av radioaktivt innehåll under en vecka får inte överstiga 10 [ UPPHÄ
A2 för krypton-85 och A2 för alla andra radionuklider.
Där blandningar av olika radionuklider är närvarande, ska bestämmelserna i 2.2.7.2.2.4 – 2.2.7.2.2.6 tillämpas, förutom att för krypton-85 får ett effektivt A2(i)värde lika med 10 A2 användas. I fallet (a) ovan ska bestämningen ta hänsyn till gränsvärdena för yttre kontamination i 4.1.9.1.2.
6.4.8.9 Ett kolli för radioaktivt innehåll med aktivitet över 10 A2 ska konstrueras så att inget brott i inneslutningssystemet uppstår, om kollit utsätts för den utvidgade vattennedsänkningsprovningen enligt 6.4.18.
877
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.4.8.10 Uppfyllande av de tillåtna gränsvärdena för aktivitetsutsläpp får varken bero på filter eller på ett mekaniskt kylningssystem.
6.4.8.11 Inneslutningssystemet hos ett kolli får inte innehålla en tryckavlastningsanordning, genom vilket radioaktiva ämnen kan läcka ut till omgivningen under provningsbetingelserna i 6.4.15 och 6.4.17.
6.4.8.12 Ett kolli ska konstrueras så att vid högsta normala arbetstryck och då det utsätts för provningen enligt 6.4.15 och 6.4.17, spänningarna i inneslutningssystemet inte uppnår värden som försämrar kollit så att det inte längre uppfyller tillämpliga bestämmelser.
6.4.8.13 Ett kolli får inte ha ett högsta normala arbetstryck som överstiger ett övertryck på 700 kPa.
6.4.8.14 Ett kolli som innehåller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet, ska vara konstruerat så att det radioaktiva ämnets prestanda inte påverkas skadligt av tillförda anordningar som inte utgör beståndsdelar av det radioaktiva ämnet eller av invändiga komponenter i förpackningen.
6.4.8.15 Ett kolli ska konstrueras för en omgivningstemperatur från -40 °C till +38 °C.
| 6.4.9 | Bestämmelser för kollin av typ B(M) |
|---|---|
| 6.4.9.1 | Kollin av typ B(M) ska uppfylla kraven för kollin av typ B(U) angivna i 6.4.8.1. Dock får för kollin, som kommer att transporteras uteslutande inom ett visst land eller uteslutande mellan vissa länder, andra villkor antas än de som anges i 6.4.7.5, 6.4.8.4, VD ] 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.9 - 6.4.8.15 ovan, efter godkännande av behöriga myndigheter i dessa länder. Dock ska så långt möjligt bestämmelserna för kollin av typ B(U) i 6.4.8.9 - 6.4.8.15 uppfyllas. |
| 6.4.9.2 | Återkommande tryckutjämning av kollin av typ B(M) kan tillåtas under transport, förutsatt att övervakningsåtgärder för tryckutjämningen är godtagbara för berörd behörig myndighet. |
| 6.4.10 | Bestämmelser för kollin av typ C |
| 6.4.10.1 | Kollin av typ C ska vara konstruerade så att de uppfyller bestämmelserna i 6.4.2 samt 6.4.7.2 - 6.4.7.15, med undantag av 6.4.7.14 (a), och bestämmelserna i 6.4.8.2 - 6.4.8.6, 6.4.8.10 - 6.4.8.15 samt 6.4.10.2 - 6.4.10.4. |
| 6.4.10.2 | Ett kolli ska kunna uppfylla bedömningskriterierna som anges för provning i 6.4.8.8 (b) och 6.4.8.12 efter att ha varit nedgrävt i marken i en miljö som definieras av en [ UPPHÄ värmeledningsförmåga på 0,33 W/mK och en temperatur på 38 °C i stationärt tillstånd. Begynnelsevillkoren för bedömningen ska antas vara att värmeisolering på kollit förblir intakt, att kollit är vid högsta normala arbetstryck och att omgivningstemperaturen är 38 °C. |
| 6.4.10.3 | Ett kolli ska vara så konstruerat att, om det vore vid det högsta normala arbetstrycket och utsätts för: (a) provningarna enligt 6.4.15, det begränsar förlusten av radioaktivt innehåll till -6 högst 10 A2 per timme, och (b) provningsserierna enligt 6.4.20.1, det uppfyller följande krav: |
878
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(i) skärmningens effekt ska förbli tillräckligt stor för att säkerställa att strålningsnivån en meter från kollits utsida inte överstiger 10 mSv/h med det maximala radioaktiva innehåll som kollit är konstruerat för att innehålla, och (ii) den samlade förlusten av radioaktivt innehåll under en vecka får inte överstiga 10 A2 för krypton-85 och A2 för alla andra radionuklider. Där blandningar av olika radionuklider är närvarande, ska bestämmelserna i 2.2.7.2.2.4 - 2.2.7.2.2.6 tillämpas, förutom att för krypton-85 får ett effektivt A2(i) värde lika med 10 A2 användas. I fallet (a) ovan ska bedömningen ta hänsyn till gränsvärdena för yttre kontamination i 4.1.9.1.2. 6.4.10.4 Ett kolli ska konstrueras så att inget brott i inneslutningssystemet uppstår, om kollit utsätts för den utvidgade vattennedsänkningsprovningen enligt 6.4.18.
6.4.11 Bestämmelser för kollin som innehåller fissila ämnen
6.4.11.1 Fissila ämnen ska transporteras så att: (a) underkriticitet råder under såväl normala transportförhållanden som under olycksrelaterade transportförhållanden. Särskilt ska hänsyn tas till följande omständigheter: (i) vatten som läcker in i eller ut ur kollin, (ii) förlust av funktion hos inbyggda neutronabsorbatorer eller moderatorer, VD ]
(iii) förändring av innehållets placering antingen inuti kollit eller som resultat av läckage ur kollit, (iv) minskning av avstånd inuti eller mellan kollin, (v) kollin som blir nedsänkta i vatten eller begravda i snö, (vi) temperaturändringar, och (b) följande bestämmelser uppfylls: (i) bestämmelserna i 6.4.7.2 för kollin, som innehåller fissila ämnen, (ii) bestämmelser på annat ställe i RID/RID-S, vilka beror på ämnenas radioaktiva egenskaper, och
[ UPPHÄ
(iii) bestämmelserna i 6.4.11.3 - 6.4.11.12, såvida inte undantag anges i 6.4.11.2. 6.4.11.2 Fissila ämnen som uppfyller en av bestämmelserna (a) - (d) i 2.2.7.2.3.5 är undantagna från såväl kravet på transport i kollin enligt 6.4.11.3 - 6.4.11.12, som övriga bestämmelser i RID/RID-S som gäller fissila ämnen. Endast en typ av undantag är tillåten per sändning. 6.4.11.3 Där kemisk eller fysikalisk form, isotopsammansättning, vikt eller koncentration, modereringsförhållande eller densitet eller geometrisk konfiguration är okänd, ska bestämningarna i 6.4.11.7 - 6.4.11.12 utföras med antagandet att varje okänd parameter har det värde, som i överensstämmelse med vid bestämningen kända förhållanden och parametrar ger maximal neutronmultiplikation.
879
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.4.11.4 För bestrålat kärnbränsle ska bestämningarna i 6.4.11.7 - 6.4.11.12 baseras på en isotopsammansättning som har visats ge:
(a) maximal neutronmultiplikation under tidigare bestrålning, eller
(b) en konservativ uppskattning av neutronmultiplikationen vid bedömningen av kollit. Efter bestrålning men innan förflyttning ska en mätning utföras för att verifiera konservatismen i isotopsammansättningen.
6.4.11.5 Kollit ska efter att ha utsatts för provningen enligt 6.4.15:
(a) ha bibehållna yttre dimensioner på minst 10 cm överallt på kollit, och
(b) förhindra inträngning av en kub med sidlängden 10 cm.
6.4.11.6 Kollit ska konstrueras för en omgivningstemperatur av -40 °C till +38 °C, såvida inte behörig myndighet anger annat i certifikatet för godkännandecertifikatet för kollikonstruktionen.
6.4.11.7 För ett enskilt kolli ska antas att vatten kan läcka in i eller ut ur alla tomma utrymmen i kollit, inklusive sådana inne i inneslutningssystemet. Om konstruktionen emellertid innefattar särskilda anordningar för att förhindra sådant läckage av vatten in i eller ut ur bestämda tomma utrymmen, även som ett resultat av fel, får frånvaro av läckage antas med avseende på dessa utrymmen. Sådana särskilda anordningar ska omfatta följande: VD ]
(a) flera högeffektiva barriärer mot vatten, där minst två förblir vattentäta om kollit utsätts för provning enligt 6.4.11.12 (b), väl utvecklad kvalitetsstyrning vid tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar samt provning för att kontrollera förslutningen av kollit före varje förflyttning, eller
(b) för kollin innehållande enbart uranhexafluorid med en högsta anrikning av 5 viktsprocent uran-235:
(i) kollin, där det efter provning enligt 6.4.11.12 (b) inte finns någon fysisk kontakt mellan ventilen och någon annan del av förpackningen, utom vid dess ursprungliga fästpunkt, och där dessutom ventilerna förblir täta efter provning enligt 6.4.17.3, och
(ii) väl utvecklad kvalitetsstyrning vid tillverkning, underhåll och reparation av förpackningar, i förening med provning för att kontrollera förslutningen av
[ UPPHÄ
kollit före varje förflyttning.
6.4.11.8 Det ska antas att det begränsande systemet ska tätt reflekteras av minst 20 cm vatten eller en större reflektion som ytterligare kan erhållas av förpackningsmaterialet. Emellertid, när det kan visas att det begränsande systemet stannar i förpackningen efter provning enligt 6.4.11.12 (b) får en tät reflektion hos kollit av minst 20 cm vatten antas i 6.4.11.9 (c).
6.4.11.9 Kollit ska vara underkritiskt under förhållandena i 6.4.11.7 och 6.4.11.8, under de betingelser hos kollit som ger maximal neutronmultiplikation, i överensstämmelse med följande punkter:
(a) rutinmässiga transportförhållanden (fria från tillbud),
880
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(b) provning enligt 6.4.11.11 (b),
(c) provning enligt 6.4.11.12 (b).
6.4.11.10 (Tills vidare blank.)
6.4.11.11 För normala transportförhållanden ska ett tal ”N” härledas, sådant att fem gånger ”N” kollin för den uppställning och de betingelser hos kollina som ger maximal neutronmultiplikation, ska vara underkritiska med hänsyn till följande:
(a) ingenting får finnas mellan kollina, och kolliuppställningen ska reflekteras på alla sidor av minst 20 cm vatten, och
(b) tillståndet hos kollina ska vara deras bedömda eller verifierade skick sedan de utsatts för provning enligt 6.4.15.
6.4.11.12 För olycksrelaterade transportförhållanden ska ett tal ”N” härledas, sådant att två gånger ”N” kollin för den uppställning och de betingelser hos kollina som ger maximal neutronmultiplikation, ska vara underkritiska med hänsyn till följande:
(a) moderering av vätehaltigt material mellan kollina, och kolliuppställningen reflekterad på alla sidor av minst 20 cm vatten,
(b) provning enligt 6.4.15 följd av det mest begränsande av följande:
VD ]
(i) provning enligt 6.4.17.2 (b) och antingen 6.4.17.2 (c) för kollin med en vikt av högst 500 kg och en total densitet av högst 1000 kg/m baserat på yttermåtten, eller 6.4.17.2 (a) för alla andra kollin, följd av provning enligt 6.4.17.3 och avslutat med provning enligt 6.4.19.1 - 6.4.19.3, eller
(ii) provning enligt 6.4.17.4, och
(c) om någon del av det fissila ämnet kommer ut från inneslutningssystemet efter provning enligt 6.4.11.12 (b), ska det antas att fissila ämnen kommer ut från varje kolli i uppställningen och alla fissila ämnen ska ordnas i den konfiguration och moderering som ger maximal neutronmultiplikation med tät reflektion av minst 20 cm vatten.
6.4.11.13 Kriticitetssäkerhetsindex (CSI) för kollin med fissila ämnen ska bestämmas genom att dividera talet 50 med det minsta av de båda värdena för N som härleds enligt 6.4.11.11 och 6.4.11.12 (dvs. CSI = 50/N). Värdet på kriticitetssäkerhetsindex kan vara noll,
[ UPPHÄ
förutsatt att ett obegränsat antal kollin är underkritiska (dvs. N är i båda fallen i praktiken oändlig).
6.4.12 Provningsmetoder och verifiering av överensstämmelse
6.4.12.1 Verifiering av överensstämmelse med funktionskraven i 2.2.7.2.3.1.3, 2.2.7.2.3.1.4, 2.2.7.2.3.3.1, 2.2.7.2.3.3.2, 2.2.7.2.3.4.1, 2.2.7.2.3.4.2 och 6.4.2 - 6.4.11 ska ske med någon av nedan angivna metoder, eller genom en kombination av dessa:
(a) utförande av provningar med provföremål som representerar LSA-III eller radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet eller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet eller med prototyper eller provexemplar av förpackningen, där innehållet i provföremålet eller förpackningen vid provningarna så långt möjligt
881
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
ska simulera det förväntade radioaktiva innehållet och provföremål eller förpackningar som ska provas ska förberedas på det sätt som de överlämnas för transport,
(b) hänvisning till tidigare tillfredsställande och tillräckligt likartad verifiering,
(c) utförande av provning med modeller i lämplig skala, vilka har alla egenskaper som är väsentliga från undersökningssynpunkt, om teknisk erfarenhet har visat att resultat från sådana provningar är lämpliga för konstruktionsändamål. När en skalmodell används ska hänsyn tas till att vissa provningsparametrar, såsom diametern hos penetrationsstången eller staplingsbelastningen, behöver korrigeras,
(d) beräkning eller motiverat resonemang, när beräkningsmetoder och parametrar är allmänt erkända för att vara tillförlitliga eller konservativa.
6.4.12.2 Efter att provföremålet, prototypen eller provbiten har utsatts för provningarna, ska lämpliga metoder för utvärdering användas för att säkerställa att bestämmelserna för provningsmetoderna har uppfyllts i överensstämmelse med de funktions- och acceptanskriterier som anges i 2.2.7.2.3.1.3, 2.2.7.2.3.1.4, 2.2.7.2.3.3.1, 2.2.7.2.3.3.2, 2.2.7.2.3.4.1, 2.2.7.2.3.4.2 och 6.4.2 - 6.4.11.
6.4.12.3 Alla provföremål ska granskas före provning i syfte att identifiera och notera brister eller skador, inklusive följande: (a) avvikelser från konstruktionen, VD ]
(b) defekter i tillverkningen,
(c) korrosion eller annan påverkan, och
(d) deformation av enskilda delar.
Inneslutningssystemet i kollit ska vara entydigt specificerat. Provföremålets utvändiga delar ska märkas entydigt så att hänvisning kan göras enkelt och otvetydigt till vilken del som helst i provföremålet.
6.4.13 Provning av inneslutningssystemets och skärmningens integritet samt utvärdering av kriticitetssäkerhet
Efter varje tillämpligt provningsmoment enligt 6.4.15 - 6.4.21:
[ UPPHÄ
(a) ska brister och skador identifieras och noteras,
(b) ska det avgöras huruvida inneslutningssystemets och skärmningens integritet har bevarats i den utsträckning som krävs i 6.4.2 - 6.4.11 för kollit som provats, och
(c) ska det för kollin innehållande fissila ämnen avgöras om de antaganden och förutsättningar är uppfyllda, som använts i de bedömningar som krävs i enlighet med 6.4.11.1 - 6.4.11.13 för ett eller flera kollin.
6.4.14 Träffyta för fallprovning
Träffytan för fallprovningen enligt 2.2.7.2.3.3.5 (a), 6.4.15.4, 6.4.16 (a), 6.4.17.2 och 6.4.20.2 ska vara en plan, horisontell yta av sådant slag, att en ökning av dess
882
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
motstånd mot förskjutning eller deformation efter träff av provföremålet inte skulle leda till nämnvärt större skador på provföremålet.
6.4.15 Provning för att verifiera förmågan att motstå normala transportförhållanden
6.4.15.1 Provningsmomenten är: vattenbesprutningsprovning, fallprovning, staplingsprovning och penetrationsprovning. Provexemplar av kollit ska utsättas för fallprovning, staplingsprovning och penetrationsprovning, och ska i varje moment föregås av vattenbesprutningsprovningen. Ett provexemplar får användas för alla momenten, förutsatt att bestämmelserna i 6.4.15.2 är uppfyllda.
6.4.15.2 Tidsintervallet mellan avslutning av vattenbesprutningsprovningen och det följande provningsmomentet ska vara sådant att vattnet har absorberats i största möjliga utsträckning, utan att provexemplarets utsida påtagligt har torkat. Om inget annat är motiverat ska detta intervall sättas till två timmar, om vattenbesprutningen sker från fyra riktningar samtidigt. Ingen mellanliggande paus får förekomma om vattenbesprutningen sker från var och en av de fyra riktningarna efter varandra.
6.4.15.3 Vattenbesprutningsprovning: provexemplaret ska utsättas för en vattenbesprutningsprovning som simulerar exponering för regn med ungefär 50 mm per timme under minst en timme.
6.4.15.4 Fallprovning: provexemplaret ska falla på träffytan så att det erhåller maximal skada med avseende på de säkerhetskarakteristika som ska provas.
VD ]
(a) Fallhöjden mätt från provexemplarets lägsta punkt till träffytans yta ska vara minst lika med avståndet som anges i tabell 6.4.15.4 för tillämplig vikt. Träffytan ska vara beskaffad enligt 6.4.14.
(b) För rektangulära kollin av papp eller trä med en vikt av högst 50 kg, ska ett separat provexemplar utsättas för ett fritt fall mot varje hörn från en höjd av 0,3 meter.
(c) För cylindriska kollin av papp med en vikt av högst 100 kg, ska ett separat provexemplar utsättas för ett fritt fall mot varje kvadrant av båda kanterna från en höjd av 0,3 meter.
Tabell 6.4.15.4: Fallhöjd för provning av kollin för normala transportförhållanden
Kollivikt (kg) Fallhöjd (m)
[ UPPHÄ
Kollivikt < 5000 1,2 5000 ≤ kollivikt < 10000 0,9 10000 ≤ kollivikt < 15000 0,6 15000 ≤ kollivikt 0,3
6.4.15.5 Staplingsprovning: Såvida inte förpackningens form effektivt förhindrar stapling, ska provexemplaret under 24 timmar utsättas för en kompressionsbelastning lika med det största av följande:
(a) en totalvikt motsvarande till 5 gånger kollits högsta vikt, och
883
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(b) motsvarigheten till 13 kPa, multiplicerat med den vertikalt projicerade kolliarean.
Belastningen ska läggas likformigt på två motsatta sidor av provexemplaret, där den ena ska vara bottenytan på vilken kollit normalt vilar.
6.4.15.6 Penetrationsprovning: provexemplaret ska placeras på en styv, plan, horisontell yta som inte rör sig påtagligt under provningen.
(a) En stång med diametern 3,2 cm, en halvsfärisk ändyta och vikten 6 kg ska släppas så att den faller med sin längdaxel vertikal mot mitten av provexemplarets svagaste del, varvid den om den tränger igenom tillräckligt långt kommer att träffa inneslutningssystemet. Stången får inte deformeras påtagligt vid provningen.
(b) Fallhöjden för stången, mätt från dess nedre ändyta till den avsedda islagspunkten på provexemplarets översta yta, ska vara 1 meter.
6.4.16 Tilläggsprovning av kollin av typ A för vätskor och gaser
Ett provexemplar eller separata provexemplar ska utsättas för vart och ett av följande provningsmoment, såvida det inte kan verifieras att ett provningsmoment är strängare för provexemplaret ifråga än det andra, i vilket fall ett provexemplar ska utsättas för det strängaste provningsmomentet.
(a) Fallprovning: provexemplaret ska falla mot träffytan så att inneslutningssystemet erhåller största möjliga skada. Fallhöjden mätt från provexemplarets lägsta del till VD ]
träffytan ska vara 9 meter. Träffytan ska vara utförd enligt 6.4.14.
(b) Penetrationsprovning: provexemplaret ska utsättas för provning enligt 6.4.15.6, varvid fallhöjden ska ökas till 1,7 m från 1 meter som anges i 6.4.15.6 (b).
6.4.17 Provning för att verifiera förmågan att motstå olycksrelaterade transportförhållanden
6.4.17.1 Provexemplaret ska utsättas för den samlade effekten av provningsmomenten enligt 6.4.17.2 och 6.4.17.3, i den ordningen. Efter provningarna ska antingen detta provexemplar eller ett separat provexemplar genomgå vattennedsänkningsprovningen enligt 6.4.17.4 och i tillämpliga fall 6.4.18.
6.4.17.2 Mekanisk provning: den mekaniska provningen består av tre olika fallprovningsmoment. Varje provexemplar ska utsättas för tillämplig fallprovning enligt 6.4.8.8 eller 6.4.11.12. Provningsmomentens ordningsföljd ska vara sådan, att
[ UPPHÄ
när den mekaniska provningen är avslutad, ska provexemplaret har fått sådana skador, som kommer att leda till största möjliga skada i den efterföljande värmeprovningen.
(a) Vid fallprovning I ska provexemplaret falla mot träffytan så att det erhåller största möjliga skada, och fallhöjden mätt från provexemplarets lägsta punkt till träffytan ska vara 9 meter. Träffytan ska vara utformad enligt 6.4.14.
(b) Vid fallprovning II ska provexemplaret falla mot en stång, som är fast monterad vinkelrätt mot träffytan, så att det erhåller största möjliga skada. Fallhöjden mätt från den avsedda islagspunkten på provexemplaret till stångens översta yta ska vara 1 meter. Stången ska vara av solitt kolstål med cirkulärt tvärsnitt, 15,0 ± 0,5 cm i diameter och 20 cm lång, såvida inte en längre stång skulle orsaka större skada, i vilket fall en stång med tillräcklig längd för att orsaka största möjliga
884
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
skada ska användas. Övre ändytan av stången ska vara plan och horisontell, med kanten avrundad till en radie på högst 6 mm. Träffytan på vilken stången monteras ska vara utformad enligt 6.4.14.
(c) Vid fallprovning III ska provexemplaret utsättas för en dynamisk krossprovning genom att det placeras på träffytan så att det erhåller största möjliga skada vid fall av en vikt på 500 kg från 9 m mot provexemplaret. Vikten ska bestå av en solid kolstålsplatta, 1 × 1 meter, och den ska falla med horisontell orientering. Fallhöjden ska mätas från plattans undersida till provexemplarets högsta punkt. Träffytan på vilken provexemplaret vilar ska vara beskaffad enligt 6.4.14.
6.4.17.3 Värmeprovning: provexemplaret ska vara i termisk jämvikt vid en omgivningstemperatur på 38 °C, vid solinstrålningsbetingelser enligt tabell 6.4.8.6 och vid den högsta värmeeffekten orsakad av det radioaktiva innehållet enligt kolliprototypen. Alternativt får någon av dessa parametrar ha andra värden före och under provningen, förutsatt att tillbörlig hänsyn tas till dem under den följande bedömningen av påverkan på kollit.
Värmeprovningen ska sedan bestå av:
(a) Exponering av ett provexemplar under 30 minuter för en termisk miljö som ger ett värmeflöde åtminstone likvärdigt med det från en brand i en kolväte/luftblandning i tillräckligt lugna omgivningsbetingelser för att ge ett minsta medelemissionstal för flamman på 0,9 och en medeltemperatur på minst 800 °C, helt omvärvande provexemplaret, med en absorbans för ytan av 0,8 eller det värde som kollit kan visas ha om det exponeras för den angivna branden. VD ]
(b) Exponering av provexemplaret för en omgivningstemperatur av 38 °C, solinstrålningsbetingelser enligt tabell 6.4.8.6 och högsta beräkningsvärdet för den av det radioaktiva innehållet i kollit genererade värmeeffekten, tillräckligt länge för att säkerställa att temperaturerna i provexemplaret minskar överallt och/eller närmar sig det ursprungliga jämviktstillståndet. Alternativt får dessa parametrar ha andra värden efter att uppvärmningen upphört, förutsatt att tillbörlig hänsyn tas till dem under den följande bedömningen av påverkan på kollit.
Under och efter provningen får inte provexemplaret kylas ner artificiellt och all förbränning av material i provexemplaret ska tillåtas att fortsätta.
6.4.17.4 Vattennedsänkningsprovning: provexemplaret ska nedsänkas under en vattenpelare på minst 15 meter under en tid av minst åtta timmar i den orientering som kommer att ge största möjliga skada. För demonstrationsändamål ska ett utvändigt övertryck på minst
[ UPPHÄ
150 kPa anses uppfylla dessa villkor.
6.4.18 Utvidgad vattennedsänkningsprovning för kollin av typ B(U) och typ B(M) innehållande mer än 10 A2 och för kollin av typ C
Utvidgad vattennedsänkningsprovning: provexemplaret ska nedsänkas under en vattenpelare på minst 200 meter under en tid av minst en timme. För demonstrationsändamål ska ett utvändigt övertryck på minst 2 MPa anses uppfylla dessa villkor.
885
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.4.19 Vattenläckageprovning för kollin som innehåller fissila ämnen
6.4.19.1 När vattenläckage in i eller ut ur kollin har antagits i den omfattning som ger största reaktivitet för bedömningen enligt 6.4.11.7 - 6.4.11.12 är kollina undantagna från provning.
6.4.19.2 Innan provexemplaret utsätts för nedanstående vattenläckageprovningen, ska det utsättas för provning enligt 6.4.17.2 (b) och enligt kraven i 6.4.11.12 antingen 6.4.17.2 (a) eller (c) samt provning enligt 6.4.17.3.
6.4.19.3 Provexemplaret ska nedsänkas under en vattenpelare på minst 0,9 meter under en tid av minst åtta timmar och i den orientering vid vilken största möjliga läckage förväntas.
6.4.20 Provningar för kollin av typ C
6.4.20.1 Provföremål ska utsättas för effekten av var och en av följande provningsserier i angiven ordning:
(a) provningarna som anges i 6.4.17.2 (a), 6.4.17.2 (c), 6.4.20.2 och 6.4.20.3, och
(b) provningen som anges i 6.4.20.4.
Separata provföremål får användas för vardera av serierna (a) och (b).
6.4.20.2 Punkterings-/rivprovning: Provföremålet ska utsättas för den skadebringande effekten av en fast provkropp av kolstål. Orienteringen hos provkroppen gentemot föremålets VD ]
yta ska vara sådan att den orsakar största möjliga skada vid avslutning av provningsserien enligt 6.4.20.1 (a).
(a) Provföremålet, som representerar ett kolli med en vikt under 250 kg, ska placeras på en träffyta och utsättas för en provkropp med vikten 250 kg som faller från höjden 3 m ovanför avsedd islagspunkt. För denna provning ska provkroppen vara en cylindrisk stång med 20 cm diameter, med islagsänden utformad som en stympad rät cirkulär kon med följande mått: 30 cm höjd och 2,5 cm diameter vid toppen, varvid dess kant avrundas till en radie på högst 6 mm. Träffytan som provföremålet placeras på ska vara utförd enligt 6.4.14.
(b) För kollin med en vikt på 250 kg eller mer ska provkroppens basyta placeras på en träffyta och provföremålet släppas mot provkroppen. Fallhöjden, mätt från islagspunkten på provföremålet till provkroppens ovansida, ska vara 3 m. För denna provning ska provkroppen ha samma egenskaper och mått som specificerats i (a) ovan, utom att provkroppens längd och vikt ska vara sådan att
[ UPPHÄ
den orsakar största möjliga skada på provföremålet. Träffytan som provkroppens basyta placeras på ska vara utförd enligt 6.4.14.
6.4.20.3 Utvidgad värmeprovning: Betingelserna för denna provning ska vara så som anges i 6.4.17.3, utom att exponeringen för värme ska ske under en tid av 60 minuter.
6.4.20.4 Stötprovning: Provföremålet ska utsättas för en stöt mot en träffyta med en hastighet på minst 90 m/s, i den orientering som orsakar störst skada. Träffytan ska vara utförd enligt 6.4.14, med undantag av att träffytan får ha godtycklig orientering så länge ytan står vinkelrätt mot provobjektets islagsriktning.
886
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.4.21 Kontroll av förpackningar avsedda för minst 0,1 kg uranhexafluorid
6.4.21.1 Varje tillverkad förpackning och dess driftutrustning och strukturdelar ska antingen tillsammans eller separat genomgå en första kontroll innan den tas i bruk och därefter ska återkommande kontroll genomföras. Dessa kontroller ska genomföras och intygas i samråd med behörig myndighet.
6.4.21.2 Den första kontrollen består av kontroll av konstruktionsegenskaper, hållfasthetsprovning, täthetsprovning, volymbestämning och funktionskontroll av driftutrustningen.
6.4.21.3 De återkommande kontrollerna ska bestå av en visuell besiktning, hållfasthetsprovning, täthetsprovning och funktionskontroll av driftutrustningen. Intervallet mellan återkommande kontroller ska uppgå till högst fem år. Förpackningar som inte kontrollerats inom femårsintervallet, ska före transport undersökas enligt ett av behörig myndighet godkänt program. De får åter fyllas först efter att det fullständiga programmet för återkommande kontroll avslutats.
6.4.21.4 Kontrollen av konstruktionsegenskaperna ska verifiera överensstämmelsen med konstruktionstypens specifikationer och tillverkningsprogrammet.
6.4.21.5 I den första hållfasthetsprovningen ska förpackningar konstruerade för att innehålla minst 0,1 kg uranhexafluorid utsättas för en vätsketryckprovning vid ett invändigt tryck på minst 1,38 MPa, dock behöver prototypen ett multilateralt godkännande om provtrycket är mindre än 2,76 MPa. För återkommande provning av förpackningar får annan likvärdig oförstörande provning användas under förutsättning att multilateralt VD ]
godkännande erhålls.
6.4.21.6 Täthetsprovning ska genomföras enligt en metod som möjliggör detektering av läckor -6 i inneslutningssystemet med en känslighet på 0,1 Pa l/s (10 bar l/s).
6.4.21.7 Volymbestämningen av förpackningarna ska utföras med en noggrannhet av ±0,25 % vid en referenstemperatur på 15 °C. Volymen ska anges på den i 6.4.21.8 beskrivna skylten.
6.4.21.8 På varje förpackning ska en skylt av ej korroderande metall placeras varaktigt på en lättillgänglig plats. Sättet att sätta fast skylten får inte försämra förpackningens hållfasthet. På skylten ska åtminstone nedanstående uppgifter finnas instansade eller angivna med något liknande förfarande:
- igenkänningsmärke,
[ UPPHÄ
- tillverkarens serienummer,
- högsta arbetstryck,
- provtryck,
- innehåll: uranhexafluorid,
- volym i liter,
- högsta tillåtna vikt för fyllning med uranhexafluorid,
- taravikt,
887
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
- datum (månad, år) för första kontroll och senast utförda återkommande kontroll,
- kontrollstämpel från den kontrollant som utfört kontrollen.
6.4.22 Konstruktionsgodkännande av kollin och ämnen
6.4.22.1 För konstruktionsgodkännande av kollin som innehåller minst 0,1 kg uranhexafluorid gäller att:
(a) varje kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i 6.4.6.4 kräver multilateralt godkännande,
(b) för varje kollikonstruktion, som uppfyller bestämmelserna i 6.4.6.1 - 6.4.6.3, krävs unilateralt godkännande av behörig myndighet i ursprungslandet för kollikonstruktionen, såvida inte multilateralt godkännande föreskrivs på något annat ställe i RID.
6.4.22.2 Varje kollikonstruktion av typ B(U) och typ C kräver unilateralt godkännande, utom för:
(a) en kollikonstruktion för fissila ämnen, vilken även omfattas av 6.4.22.4, 6.4.23.7 och 5.1.5.2.1, som kräver multilateralt godkännande, och
(b) en kollikonstruktion av typ B(U) för radioaktivt ämne med liten spridbarhet, som kräver multilateralt godkännande. VD ]
6.4.22.3 Varje kollikonstruktion av typ B(M), inklusive sådana för fissila ämnen som även omfattas av 6.4.22.4, 6.4.23.7 och 5.1.5.2.1, och sådana för radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt godkännande.
6.4.22.4 Varje kollikonstruktion för fissila ämnen, som inte är undantagen enligt 6.4.11.2 från de bestämmelser som särskilt gäller kollin innehållande fissila ämnen, kräver multilateralt godkännande.
6.4.22.5 En konstruktion för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet kräver unilateralt godkännande. En konstruktion för radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt godkännande (se även 6.4.23.8).
6.4.22.6 En konstruktion som kräver unilateralt godkännande och har sitt ursprung i ett land som är fördragsstat till RID ska vara godkänd av behörig myndighet i det landet. Om landet där kollit har konstruerats inte är fördragsstat till RID, får transport ske under
[ UPPHÄ
förutsättning att:
(a) landet i fråga har utfärdat ett intyg, som visar att kollikonstruktionen uppfyller de tekniska bestämmelserna i RID/RID-S och att detta intyg är kontrasignerat av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av transporten,
(b) kollikonstruktionen godkänns av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av transporten, om inget intyg bifogas och det inte finns något kollikonstruktionsgodkännande från en fördragsstat till RID.
6.4.22.7 Beträffande konstruktioner godkända enligt övergångsbestämmelser, se 1.6.6.
888
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.4.23 Ansökan och godkännande för transport av radioaktiva ämnen
6.4.23.1 (Tills vidare blank.) 6.4.23.2 En ansökan om förflyttningsgodkännande ska innehålla: (a) tidsperioden för förflyttningen, för vilken godkännande söks, (b) aktuellt radioaktivt innehåll, avsedda transportsätt, typ av vagn och sannolik eller föreslagen transportsträcka, samt (c) utförliga uppgifter om hur försiktighetsåtgärder och administrativ kontroll eller operativa åtgärder, angivna i de enligt 5.1.5.2.1 utfärdade kollikonstruktionscertifikaten, ska verkställas. 6.4.23.3 En ansökan om förflyttningsgodkännande enligt särskild överenskommelse ska innehålla alla uppgifter som krävs för att försäkra behörig myndighet om att den totala säkerhetsnivån under transporten är åtminstone likvärdig med den som skulle råda, om alla tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S vore uppfyllda. Ansökan ska också innehålla: (a) en redogörelse för i vilka avseenden och av vilka skäl transporten inte kan göras i full överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, och (b) en redogörelse för särskilda försiktighetsåtgärder eller särskild administrativ VD ]
kontroll eller operativa åtgärder som ska genomföras under transporten för att kompensera för att tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S inte uppfylls. 6.4.23.4 En ansökan om godkännande av kollin av typ B(U) eller typ C ska innehålla: (a) en detaljerad beskrivning av det föreslagna radioaktiva innehållet med uppgift om dess fysikaliska och kemiska tillstånd samt arten av avgiven strålning, (b) en detaljerad redogörelse för konstruktionen, inklusive fullständiga tekniska ritningar, materialdatablad och tillverkningsmetoder, (c) en redogörelse för utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering med beräkningsmetoder eller på annat sätt av att konstruktionen uppfyller tillämpliga bestämmelser, (d) föreslagna drift- och underhållsinstruktioner för förpackningen,
[ UPPHÄ
(e) om kollit är konstruerat för ett högsta normala arbetstryck över 100 kPa övertryck, uppgifter om material som används för tillverkning av inneslutningssystemet, prover som ska tas och provningar som ska genomföras, (f) om det föreslagna radioaktiva innehållet är bestrålat bränsle, redogörelse och motivering för alla antaganden som gjorts i säkerhetsanalysen avseende bränslets egenskaper, samt beskrivning av varje mätning som ska utföras före förflyttning i enlighet med 6.4.11.4 (b), (g) alla särskilda stuvningsbestämmelser som är nödvändiga för att åstadkomma en säker värmeavledning från kollit, med hänsyn till de olika transportslag som ska användas och typ av vagnar eller container,
889
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(h) en reproducerbar illustration, högst 21 cm × 30 cm, som visar kollits uppbyggnad, och
(i) en beskrivning av det i 1.7.3 föreskrivna kvalitetssäkringsprogrammet.
6.4.23.5 En ansökan om godkännande av en kollikonstruktion av typ B(M) ska utöver uppgifterna som krävs för kollin av typ B(U) i 6.4.23.4 innehålla:
(a) en förteckning över de i 6.4.7.5, 6.4.8.4, 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.9 - 6.4.8.15 angivna bestämmelser, som kollit inte uppfyller,
(b) varje föreslagen ytterligare åtgärd som ska vidtagas under transport, och som inte är föreskriven i RID/RID-S, men som är nödvändig för att tillgodose kollits säkerhet eller kompensera för de brister som anges i (a),
(c) uppgift om restriktioner med avseende på transportslag och särskilda lastnings-, transport-, lossnings- eller hanteringsrutiner, och
(d) det intervall av omgivningsbetingelser (temperatur, solinstrålning) som kan förväntas under transporten och som tagits hänsyn till vid konstruktionen.
6.4.23.6 Ansökan om godkännande av kollikonstruktioner som innehåller minst 0,1 kg uranhexafluorid ska innehålla all information som behövs för att försäkra behörig myndighet att konstruktionen uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i 6.4.6.1 och en beskrivning av det i 1.7.3 föreskrivna kvalitetssäkringsprogram som tillämpas. VD ]
6.4.23.7 En ansökan om godkännande av kolli för fissila ämnen ska innehålla all information som behövs för att försäkra behörig myndighet att konstruktionen uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i 6.4.11.1 och en beskrivning av det i 1.7.3 föreskrivna kvalitetssäkringsprogrammet som tillämpas.
6.4.23.8 En ansökan om godkännande av konstruktion av radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet och av radioaktivt ämne med liten spridbarhet ska innehålla:
(a) en detaljerad beskrivning av de radioaktiva ämnena eller innehållet, om det är inkapslat, speciellt ska uppgifter om fysikaliskt och kemiskt tillstånd ingå,
(b) en detaljerad beskrivning av konstruktionen för kapslar som används,
(c) en rapport över utförda provningar och resultaten av dessa, eller verifiering med beräkningsmetoder av att det radioaktiva ämnet uppfyller funktionskraven eller
[ UPPHÄ
verifiering på annat sätt av att det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet uppfyller tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S,
(d) en beskrivning av det i 1.7.3 föreskrivna kvalitetssäkringsprogram som tillämpas, och
(e) alla förslag till åtgärder som ska vidtagas före förflyttning av radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet eller radioaktiva ämnen med liten spridbarhet.
6.4.23.9 Varje godkännandecertifikat utfärdat av behörig myndighet ska ges ett igenkänningsmärke. Märkningen ska vara av följande allmänna slag: VRI/nummer/typbeteckning
890
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(a) Såvida inget annat anges i 6.4.23.10 (b) representerar VRI registreringsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik för det land som utfärdat certifikatet, (b) numret ska tilldelas av behörig myndighet och vara unikt. Det får endast avse en bestämd konstruktion eller en bestämd förflyttning. Igenkänningsmärket för förflyttningsgodkännandet ska vara tydligt relaterat till igenkänningsmärket för konstruktionsgodkännandet, (c) följande typbeteckningar ska användas i nedanstående ordningsföljd för att ange slag av utfärdade godkännandecertifikat: AF kollikonstruktion av typ A för fissila ämnen B(U) kollikonstruktion av typ B(U) [B(U)F för fissila ämnen] B(M) kollikonstruktion av typ B(M) [B(M)F för fissila ämnen] C kollikonstruktion av typ C [CF för fissila ämnen] IF industrikollikonstruktion för fissila ämnen S radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet LD radioaktivt ämne med liten spridbarhet VD ]
T förflyttning X särskild överenskommelse För kollikonstruktioner för ej fissil eller undantagen fissil uranhexafluorid, där ingen av beteckningarna ovan är tillämplig, ska följande typbeteckningar användas: H(U) unilateralt godkännande H(M) multilateralt godkännande, (d) för godkännandecertifikat för kollikonstruktioner och radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, som inte utfärdats enligt övergångsbestämmelserna i 1.6.6.2 - 1.6.6.3 och godkännandecertifikat för radioaktivt ämne med liten
[ UPPHÄ
spridbarhet ska symbolen ”-96” tilläggas till typbeteckningen. 6.4.23.10 Dessa typbeteckningar ska användas som följer: (a) Varje certifikat och varje kolli ska förses med tillämpligt igenkänningsmärke, som omfattar de i 6.4.23.9 (a), (b), (c) och (d) föreskrivna symbolerna, med undantag av att för kollin ska endast tillämplig typbeteckning för konstruktionen inklusive i tillämpliga fall symbolen ”-96” visas efter det andra snedstrecket, dvs. ”T” eller ”X” ska inte förekomma i märkningen på kollit. När konstruktionsgodkännande och förflyttningsgodkännande är kombinerade, behöver inte tillämplig typbeteckning upprepas. 1) Se Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
891
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Till exempel:
A/132/B(M)F-96: en kollikonstruktion av typ B(M) godkänd för fissila ämnen, som kräver multilateralt godkännande, för vilken den behöriga myndigheten i Österrike har tilldelat konstruktionsnummer 132 (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet),
A/132/B(M)F-96T: förflyttningsgodkännande utfärdat för ett kolli med den ovan beskrivna märkningen (införs endast i certifikatet),
| A/137/X: | ett godkännande enligt särskild överenskommelse, utfärdat av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilket nummer 137 har tilldelats (anges endast i certifikatet), |
| A/139/IF-96: | en industrikollikonstruktion för fissila ämnen godkänd av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilken nummer 139 har tilldelats (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet), |
| A/145/H(U)-96: | en kollikonstruktion för undantagen fissil uranhexafluorid godkänd av den behöriga myndigheten i Österrike, för vilken nummer 145 har tilldelats (som ska anges både på kollit och i kollikonstruktionscertifikatet). VD ] |
(b) Där multilateralt godkännande ges genom bekräftelse av originalcertifikatet enligt 6.4.23.16 ska endast den märkning användas, som tilldelats av ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen. Där multilateralt godkännande ges genom att länder i tur och ordning utfärdar certifikat, ska varje certifikat uppvisa tillämpligt igenkänningsmärke och kollikonstruktionen som godkänts på detta sätt ska vara försett med alla tillämpliga igenkänningsmärken.
Till exempel:
A/132/B(M)F-96
CH/28/B(M)F-96
utgör igenkänningsmärket för ett kolli som ursprungligen godkänts av Österrike och därefter godkänts i ett separat certifikat av Schweiz. Ytterligare igenkänningsmärken torde placeras på liknande sätt på kollit,
[ UPPHÄ
(c) Revision av ett certifikat ska anges med ett uttryck inom parentes efter igenkänningsmärket på certifikatet. Till exempel skulle A/132/B(M)F-96 (Rev.2) beteckna revision 2 av det österrikiska kollikonstruktionscertifikatet, eller A/132/B(M)F-96 (Rev.0) det ursprungliga utfärdandet av det österrikiska kollikonstruktionscertifikatet. För ursprungliga utfärdanden är angivelsen inom parentes inte obligatorisk och andra uttryck såsom ”första utfärdande” får också användas istället för ”Rev.0”. Revisionsnummer för certifikat får endast utges av det land som utfärdat det ursprungliga kollikonstruktionscertifikatet,
(d) ytterligare symboler (vilka kan krävas i nationella bestämmelser) får läggas till inom parentes i slutet av märkningen, till exempel A/132/B(M)F-96(SP503),
892
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(e) det är inte nödvändigt att ändra igenkänningsmärket på förpackningen varje gång en revision av kollikonstruktionscertifikatet har skett. Sådan ommärkning krävs endast i de fall när revisionen av kollikonstruktionscertifikatet medför en förändring av typbeteckningsbokstäverna för kollikonstruktionen efter det andra snedstrecket. 6.4.23.11 Varje godkännandecertifikat för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller radioaktivt ämne med liten spridbarhet utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) typ av certifikat, (b) behörig myndighets igenkänningsmärke, (c) utfärdandedatum och giltighetstid, (d) förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material, enligt vilken det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet är godkända, (e) tillverkarbeteckning för det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet, (f) en beskrivning av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet, VD ]
(g) en beskrivning av konstruktionen för det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet eller det radioaktiva ämnet med liten spridbarhet, vilken kan innefatta hänvisning till ritningar, (h) en beskrivning av det radioaktiva innehållet, inkluderande aktivitet och i förekommande fall fysikaliskt och kemiskt tillstånd, (i) en beskrivning av det tillämpliga kvalitetssäkringsprogrammet som krävs enligt 1.7.3, (j) hänvisning till information som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen, (k) om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet,
[ UPPHÄ
(l) signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet. 6.4.23.12 Varje godkännandecertifikat för en särskild överenskommelse utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) typ av certifikat, (b) behörig myndighets igenkänningsmärke, (c) utfärdandedatum och giltighetstid, (d) transportsätt,
893
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(e) alla restriktioner beträffande transportsätt, typ av vagn eller container och alla nödvändiga uppgifter om befodringsväg,
(f) förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material, enligt vilken den särskilda överenskommelsen är godkänd,
(g) följande text:
”Detta certifikat befriar inte avsändaren från att uppfylla de eventuella krav som ställs av de länder som kollit transporteras genom eller in i”,
(h) hänvisning till certifikat för alternativt radioaktivt innehåll, validering av annan behörig myndighet eller ytterligare tekniska data eller uppgifter, som bedöms nödvändiga av behörig myndighet,
(i) beskrivning av förpackningen genom hänvisning till ritningar eller specifikation av konstruktionen. Om det bedöms nödvändigt av behörig myndighet ska också en reproducerbar illustration bifogas, som är högst 21 cm × 30 cm och visar kollits uppbyggnad, kompletterad med en kort beskrivning av förpackningen, inkluderande tillverkningsmaterial, bruttovikt, huvudyttermått och utseende,
(j) specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar av det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens art. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna där så är tillämpligt), vikten i gram (för fissila ämnen eller, i VD ]
förekommande fall, varje fissil nuklid) och i förekommande fall ett konstaterande huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller radioaktivt ämne med liten spridbarhet,
(k) dessutom för kollin för fissila ämnen:
(i) en detaljerad beskrivning av det tillåtna radioaktiva innehållet,
(ii) värdet på kriticitetssäkerhetsindex,
(iii) hänvisning till dokumentation som verifierar kriticitetssäkerheten hos innehållet,
(iv) de särskilda anordningar, som ligger till grund för att frånvaro av vatten i vissa tomma utrymmen har antagits i kriticitetsbedömningen,
[ UPPHÄ
(v) den hänsyn som tagits (baserad på 6.4.11.4 (b)) till förändring av neutronmultiplikationen, som antages i kriticitetsbedömningen som resultat av verkliga bestrålningsdata, och
(vi) det omgivningstemperaturintervall för vilket den särskilda överenskommelsen har godkänts,
(l) en detaljerad förteckning på alla kompletterande åtgärder som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme,
(m) skäl för transport enligt särskild överenskommelse, om det bedöms vara nödvändigt av behörig myndighet,
894
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(n) beskrivning av de kompenserande åtgärder som ska vidtas som resultat av att förflyttningen sker enligt särskild överenskommelse, (o) hänvisning till uppgifter som sökanden gett för användning av förpackningen eller med särskilda åtgärder att vidta före förflyttningen, (p) beskrivning av de omgivningsbetingelser som antagits vid konstruktionen, i de fall dessa inte överensstämmer med dem som anges i 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.15 i tillämplig omfattning, (q) alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet, (r) beskrivning av det i 1.7.3 föreskrivna kvalitetssäkringsprogram som tillämpas, (s) om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet samt transportörens identitet, (t) signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet. 6.4.23.13 Varje godkännandecertifikat för en förflyttning utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande uppgifter: (a) typ av certifikat, (b) behörig myndighets igenkänningsmärke, VD ]
(c) utfärdandedatum och giltighetstid, (d) förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material, enligt vilken förflyttningen är godkänd, (e) alla restriktioner beträffande transportsätt, typ av vagn eller container och alla nödvändiga vägvalsanvisningar, (f) följande text: ”Detta certifikat befriar inte avsändaren från att uppfylla alla föreskrifter i de länder, genom eller in i vilka kollit transporteras”, (g) en detaljerad förteckning på all kompletterande åtgärder som krävs för
[ UPPHÄ
förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme eller uppehållande av kriticitetssäkerhet, (h) hänvisning till uppgifter som sökanden lämnat beträffande särskilda åtgärder som ska vidtagas före förflyttningen, (i) hänvisning till tillämpliga kollikonstruktionscertifikat, (j) specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar på det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens utformning. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, total aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna, om så är tillämpligt), vikten i gram (för fissila
895
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
ämnen eller, i förekommande fall, varje fissil nuklid) och i förekommande fall huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller radioaktivt ämne med liten spridbarhet, (k) alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet, (l) beskrivning av det i 1.7.3 föreskrivna kvalitetssäkringsprogram som tillämpas, (m) om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet, (n) signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet. 6.4.23.14 Varje kollikonstruktionscertifikat utfärdat av behörig myndighet ska innehålla följande information: (a) typ av certifikat, (b) behörig myndighets igenkänningsmärke, (c) utfärdandedatum och giltighetstid, (d) alla tillämpliga restriktioner beträffande transportsätt, (e) förteckning över tillämpliga nationella och internationella bestämmelser, inklusive den utgåva av IAEA:s Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material, enligt vilken kollikonstruktionen är godkänd, VD ]
(f) följande text: ”Detta certifikat befriar inte avsändaren från att uppfylla alla eventuella föreskrifter i de länder, genom eller in i vilka kollit transporteras”, (g) hänvisning till certifikat för alternativt radioaktivt innehåll, validering av annan behörig myndighet eller ytterligare tekniska data eller uppgifter, som bedöms tillämpliga av behörig myndighet, (h) medgivande om tillåtelse för förflyttning, i de fall förflyttningsgodkännande krävs enligt 5.1.5.1.2, och om ett sådant medgivande är lämpligt, (i) tillverkarbeteckning på förpackningen, (j) en beskrivning av förpackningen genom hänvisning till ritningar eller
[ UPPHÄ
specifikation av konstruktionen. Om det bedöms nödvändigt av behörig myndighet ska också en reproducerbar illustration bifogas, som är högst 21 cm × 30 cm och visar kollits uppbyggnad, kompletterad med en kort beskrivning av förpackningen, inkluderande tillverkningsmaterial, bruttovikt, huvudyttermått och utseende, (k) uppgifter om konstruktion genom hänvisning till ritningar, (l) specifikation av det tillåtna radioaktiva innehållet, inklusive alla begränsningar på det radioaktiva innehållet som inte framgår tydligt av förpackningens utformning. Den ska innefatta fysikaliskt och kemiskt tillstånd, total aktivitet (inklusive aktivitet för de olika isotoperna där så är tillämpligt), vikten i gram (för fissila ämnen eller, i förekommande fall, varje fissil nuklid) och i förekommande fall
896
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
huruvida det är fråga om radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller radioaktivt ämne med liten spridbarhet, (m) beskrivning av inneslutningssystemet, (n) dessutom för kollin innehållande fissila ämnen: (i) en detaljerad beskrivning av det tillåtna radioaktiva innehållet, (ii) beskrivning av det begränsande systemet, (iii) värdet på kriticitetssäkerhetsindex, (iv) hänvisning till dokumentation som verifierar kriticitetssäkerheten hos innehållet, (v) de särskilda anordningar, som ligger till grund för att frånvaro av vatten i vissa tomma utrymmen har antagits i kriticitetsbedömningen, (vi) den hänsyn som tagits (baserad på 6.4.11.4 (b)) till förändring av neutronmultiplikationen, som antages i kriticitetsbedömningen som resultat av verkliga bestrålningsdata, och (vii) det omgivningstemperaturintervall för vilket kollikonstruktionen har godkänts,
VD ]
(o) för kollin av typ B(M), en förteckning över de bestämmelser i 6.4.7.5, 6.4.8.4, 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.9 - 6.4.8.15 som kollit inte uppfyller, och all kompletterande information, som kan vara till nytta för andra behöriga myndigheter, (p) för kollin som innehåller mer än 0,1 kg uranhexafluorid, i förekommande fall uppgift om vilka delar av bestämmelserna i 6.4.6.4 som är tillämpliga och all ytterligare information som kan vara till nytta för andra behöriga myndigheter, (q) en detaljerad förteckning på alla kompletterande åtgärder, som krävs för förberedelse, lastning, transport, lossning och hantering av sändningen, inklusive särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme, (r) hänvisning till uppgifter som sökanden lämnat för användning av förpackningen eller särskilda åtgärder som ska vidtas före förflyttningen,
[ UPPHÄ
(s) uppgift om de omgivningsbetingelser som antagits vid konstruktionen, i de fall dessa inte överensstämmer med dem som anges i 6.4.8.5, 6.4.8.6 och 6.4.8.15, om tillämpliga, (t) en beskrivning av det i 1.7.3 föreskrivna kvalitetssäkringsprogram som tillämpas, (u) alla nödåtgärder som bedöms nödvändiga av behörig myndighet, (v) om det bedöms lämpligt av behörig myndighet, uppgift om sökandens identitet, (w) signatur och identitet av den tjänsteman som utfärdar certifikatet.
897
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.4.23.15 Behörig myndighet ska informeras om serienumret på varje förpackning som tillverkats enligt en kollikonstruktionstyp som myndigheten godkänt enligt 1.6.6.2.1, 1.6.6.2.2, 6.4.22.2, 6.4.22.3 och 6.4.22.4.
6.4.23.16 Multilateralt godkännande kan ske genom en bekräftelse av originalcertifikatet som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen. Sådan bekräftelse kan ske i form av en påskrift på originalcertifikatet eller genom utfärdande av en separat bekräftelse, bilaga, tillägg eller dylikt av den behöriga myndigheten i det land genom eller in i vilket förflyttningen sker.
VD ]
[ UPPHÄ
898
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.5
Bestämmelser för tillverkning och provning av IBC-behållare
| 6.5.1 | Allmänna bestämmelser |
|---|---|
| 6.5.1.1 | Tillämpningsområde |
| 6.5.1.1.1 | Bestämmelserna i detta kapitel avser IBC-behållare, vars användning för transport av visst farligt gods uttryckligen tillåts enligt de i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 8 angivna förpackningsinstruktionerna. UN-tankar och tankcontainrar som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.7 respektive 6.8 räknas inte som IBC-behållare. IBCbehållare som uppfyller bestämmelserna i detta kapitel räknas inte som containrar i RID/RID-S. |
| 6.5.1.1.2 | I undantagsfall kan IBC-behållare och deras driftutrustning, som inte strikt uppfyller dessa bestämmelser men utgör acceptabla alternativ, godkännas av behörig myndighet. För att ta hänsyn till utvecklingen inom forskning och teknik kan behörig myndighet dessutom beakta alternativa arrangemang, som erbjuder minst samma säkerhet, avseende såväl beständighet mot det ämne som transporteras som resistens mot slag, belastning och brand. |
| 6.5.1.1.3 | Konstruktion, utrustning, provning, märkning och användning av IBC-behållare ska uppfylla kraven ställda av behörig myndighet i det land där behållarna godkänts. VD ] Anm Parter som genomför kontroller och provningar i andra länder efter att IBCbehållaren har tagits i drift, behöver inte vara godkända av behörig myndighet i godkännandelandet, men kontroll och provningar ska genomföras enligt de bestämmelser som anges i godkännandet för IBC-behållaren. |
| 6.5.1.1.4 | Tillverkare och återförsäljare av IBC-behållare ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive erforderliga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att IBC-behållare i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel. |
| 6.5.1.2 | (Tills vidare blank.) |
| 6.5.1.3 | (Tills vidare blank.) |
| 6.5.1.4 | Kodsystem för märkning av IBC-behållare [ UPPHÄ |
| 6.5.1.4.1 | Koden ska bestå av två siffror, som beskrivs under (a), följda av en eller flera versaler, som motsvarar material enligt förteckning (b), samt, i den mån det anges i något enskilt avsnitt, en siffra som betecknar en variant av IBC-behållare. Slag För fasta ämnen vid fyllning eller tömning För vätskor (a) genom självtryck under ett tryck över 10 kPa (0,1 bar) styv 11 21 31 flexibel 13 - - (b) Material A Stål (alla typer och ytbehandlingar) 899 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
B Aluminium C Trä D Plywood F Träfibermaterial G Papp H Plastmaterial L Textilväv M Papper, flerskikts N Metall (annan än stål eller aluminium)
6.5.1.4.2 För integrerade IBC-behållare ska i kodens andra position två versaler användas, där den första anger innerbehållarens material och den andra ytterförpackningens material.
6.5.1.4.3 Koderna nedan hör till följande behållarslag:
Material Varianter Kod Delavsnitt
metalliska 6.5.5.1 A. stål för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11A för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21A för vätskor 31A B. aluminium för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11B för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21B för vätskor 31B N. annan för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11N metall för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck 21N för vätskor 31N flexibla 6.5.5.2 H. plastmaterial plastväv, utan ytbeläggning eller innerbeklädnad VD ] 13H1
plastväv, ytbelagd 13H2 plastväv med innerbeklädnad 13H3 plastväv ytbelagd och med innerbeklädnad 13H4 plastfolie 13H5 L. textilväv utan ytbeläggning eller innerbeklädnad 13L1 ytbelagd 13L2 med innerbeklädnad 13L3 ytbelagd och med innerbeklädnad 13L4 M. papper flerskikts 13M1 flerskikts, vattenbeständigt 13M2 styv plast 6.5.5.3 H. styv plast för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11H1 med strukturdelar för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11H2 fribärande för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, med 21H1 strukturdelar för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, 21H2 fribärande
[ UPPHÄ
för vätskor, med strukturdelar 31H1 för vätskor, fribärande 31H2 integrerade 6.5.5.4 HZ. integrerad, för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11HZ1 med innerbehållare av styv plast med innerbe- för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11HZ2 hållare av med innerbehållare av flexibel plast a) plast för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, med 21HZ1 innerbehållare av styv plast för fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, med 21HZ2 innerbehållare av flexibel plast för vätskor, med innerbehållare av styv plast 31HZ1 för vätskor, med innerbehållare av flexibel plast 31HZ2 papp 6.5.5.5 G. papp för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck 11G
900
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
trämaterial 6.5.5.6 C. trä för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11C med innerbeklädnad D. plywood för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11D med innerbeklädnad F. träfiber- för fasta ämnen som fylls eller töms med självtryck, 11F material med innerbeklädnad
a) Denna kod ska kompletteras genom att ersätta bokstaven Z med en versal enligt 6.5.1.4.1 (b) som betecknar materialet i ytterhöljet.
6.5.1.4.4 IBC-behållarkoden kan kompletteras med bokstaven ”W”. Bokstaven W visar att IBCbehållaren visserligen tillhör det med koden i fråga betecknade IBC-behållarslaget, men är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.5.5 och anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.5.1.1.2.
| 6.5.2 | Märkning |
|---|---|
| 6.5.2.1 | Grundläggande märkning |
| 6.5.2.1.1 | Varje IBC-behållare som är tillverkad och avsedd för användning enligt RID/RID-S ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad så att den är tydligt synlig. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga och ange följande uppgifter: (a) FN:s förpackningssymbol, VD ] Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning; UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 1) eller 6.7 . För IBC-behållare av metall, på vilka märkningen sker genom stansning eller prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas, (b) koden som betecknar behållarslaget enligt 6.5.1.4, (c) en versal som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka behållartypen godkänts: (i) X för förpackningsgrupp I, II och III (gäller endast IBC-behållare för fasta ämnen) (ii) Y för förpackningsgrupp II och III, (iii) Z för endast förpackningsgrupp III, [ UPPHÄ (d) tillverkningsmånad och -år (de två sista siffrorna), (e) beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med 2) nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik , (f) namn eller symbol för tillverkaren och eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning för aktuell IBC-behållare, |
Denna symbol används också för att intyga att flexibla bulkcontainrar som är tillåtna för andra transportslag uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8 i FN:s modellregelverk. Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
901
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(g) belastning vid staplingsprovningen i kg. För IBC-behållare som inte konstruerats för stapling ska siffran ”0” anges,
(h) högsta tillåtna bruttovikt i kg.
Den grundläggande märkningen ovan ska anges i den ordningsföljd som visas i punkterna ovan. Den tilläggsmärkning som föreskrivs i 6.5.2.2 liksom all annan märkning utfärdad av behörig myndighet ska placeras så att enskilda delar av den grundläggande märkningen utan vidare kan identifieras.
Varje del i märkningen enligt styckena (a) - (h) och enligt 6.5.2.2, ska vara tydligt avskild, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att lätt kunna identifieras.
6.5.2.1.2 Exempel på märkning av olika slag av IBC-behållare enligt 6.5.2.1.1 (a)-(h):
11A/Y/0299 IBC-behållare av stål för transport av fasta ämnen, NL/Mulder 007 som töms genom självtryck / för förpackningsgrupp 5500/1500 II och III / tillverkad februari 1999 / typgodkänd i Nederländerna / tillverkad av företaget Mulder enligt en behållartyp, till vilken behörig myndighet tilldelat serienumret 007 / använd belastning vid staplingsprovningen i kg / högsta tillåtna bruttovikt i kg.
13H3/Z/0301 Flexibel IBC-behållare för transport av fasta ämnen, som töms genom självtryck, tillverkad av plastväv VD ]
F/Meunier 1713 med innerbeklädnad, ej konstruerad för stapling. 0/1500
| 31H1/Y/0499 GB/9099 10800/1200 | IBC-behållare av styv plast för transport av vätskor, tillverkad av plast och med en bärande struktur, som håller för staplingsbelastning. |
| 31HA1/Y/0501 D/Müller 1683 10800/1200 | Integrerad IBC-behållare för transport av vätskor, med styv innerbehållare av plast och ytterhölje av stål. |
| 11C/X/0102 S/Aurigny 9876 3000/910 | IBC-behållare av trä för transport av fasta ämnen, med innerbeklädnad / typgodkänd för fasta ämnen i förpackningsgrupp I, II och III. |
6.5.2.2 Tilläggsmärkning
[ UPPHÄ
6.5.2.2.1 Alla IBC-behållare ska förutom den i 6.5.2.1 föreskrivna märkningen vara försedda med följande uppgifter, vilka får sättas på en skylt av korrosionsbeständigt material, som är varaktigt fäst på ett för kontroll lättillgängligt ställe:
902
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Tilläggsmärkning Behållarslag metall styv plast integrerad papp trä a) Volym i liter vid 20 °C × × × a) Taravikt i kg × × × × × a) Provtryck i kPa eller i bar , × × om tillämpligt Högsta tillåtna fyllnings- × × × /tömningstryck i kPa eller i a) bar , om tillämpligt Använt material för × behållarskalet och minsta godstjocklek i mm Datum för senaste × × × täthetsprovning (månad och år), om tillämpligt Datum för senaste kontroll × × × (månad och år) Tillverkarens serienummer × Högsta tillåtna x x x x x b) staplingslast
a) Använda måttenheter ska anges. b) Se 6.5.2.2.2. Denna tilläggsmärkning gäller från och med den 1 januari 2011 för alla tillverkade, reparerade eller rekonditionerade IBC-behållare (se även 1.6.1.15).
6.5.2.2.2 Högsta tillåtna staplingslast som är tillämplig vid användning av IBC-behållare ska anges med en symbol enligt följande:
VD ]
… kg max
m m 0 m 00 m
| t 10 | t 1 |
| ins m | ins m |
| minst 100 mm | minst 100 mm |
IBC-behållare som får staplas IBC-behållare som inte får staplas
Symbolen ska vara minst 100 × 100 mm stor, varaktig och väl synlig. Bokstäver och siffror som anger vikten, ska vara minst 12 mm höga.
Den vikt som anges ovanför symbolen, får inte vara större än den vid typprovningen pålagda lasten (se 6.5.6.6.4) dividerad med 1,8.
[ UPPHÄ
Anm Bestämmelserna i 6.5.2.2.2 gäller för alla IBC-behållare som tillverkas, repareras eller renoveras från och med den 1 januari 2011 (se även 1.6.1.15).
6.5.2.2.3 Förutom den i 6.5.2.1 föreskrivna märkningen får flexibla IBC-behållare förses med en illustration som visar rekommenderade lyftmetoder.
6.5.2.2.4 Innerbehållaren i integrerade IBC-behållare tillverkade från och med den 1 januari 2011, ska vara försedda med märkning enligt 6.5.2.1.1 (b), (c), (d) där detta datum är tillverkningsdatum för innerbehållare av plast, (e) och (f). FN:s förpackningssymbol får inte användas. Märkningen ska placeras i den ordningsföljd som anges i 6.5.2.1.1. Den ska vara varaktig och läsbar samt placerad så att den är tydligt synlig när innerbehållaren är placerad i ytterhöljet.
903
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Tillverkningsdatumet för innerbehållaren av plast får alternativt märkas på innerbehållaren i anslutning till övrig märkning. Exempel på lämplig märkningsmetod är följande:
6.5.2.2.5 Om ytterhöljet på integrerade IBC-behållare kan tas bort för transport i tömt tillstånd (t.ex. för retursändning av en IBC-behållare till avsändaren för återanvändning), ska alla avmonterbara delar i avtaget skick märkas med tillverkningsmånad och -år och tillverkarens namn eller symbol eller eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning av IBC-behållaren (se 6.5.2.1.1 (f)).
6.5.2.3 Överensstämmelse med behållartypen
Märkningen anger att IBC-behållarna motsvarar en med godkänt resultat provad behållartyp, och att de i typgodkännandebeviset angivna villkoren är uppfyllda.
VD ]
6.5.2.4 Märkning av renoverade integrerade IBC-behållare (31HZ1)
Märkning enligt 6.5.2.1.1 och 6.5.5.2 ska tas bort från den ursprungliga IBCbehållaren eller göras permanent oläslig och nya märkningar ska placeras på IBCbehållare som renoverats i enlighet med RID/RID-S.
| 6.5.3 | Tillverkningsbestämmelser |
|---|---|
| 6.5.3.1 | Allmänna bestämmelser |
| 6.5.3.1.1 | IBC-behållare ska vara beständiga eller tillräckligt skyddade mot miljöbetingade skador. |
| 6.5.3.1.2 | IBC-behållare ska vara konstruerade och förslutna så att inget av innehållet kan läcka under normala transportförhållanden, vilka innefattar inverkan av vibrationer, temperaturförändringar, fukt eller tryck. [ UPPHÄ |
| 6.5.3.1.3 | IBC-behållare och deras förslutningar ska tillverkas av material som är beständiga mot innehållet, eller skyddas invändigt så att dessa material: (a) inte angrips av innehållet på ett sådant sätt att användning av behållaren medför fara, (b) inte orsakar någon reaktion eller sönderdelning av innehållet, eller genom inverkan av innehållet bildar hälsovådliga eller farliga föreningar. |
| 6.5.3.1.4 | Packningar, där sådana används, ska tillverkas av material som inte angrips av behållarens innehåll. |
904
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.5.3.1.5 All driftutrustning ska placeras eller skyddas så att risken för läckage av innehållet vid skador under hantering eller transport blir så liten som möjligt.
6.5.3.1.6 IBC-behållare, deras tillbehör samt deras driftutrustning och strukturdelar ska vara konstruerade för att motstå det invändiga trycket av innehållet och påkänningarna vid normala hanterings- och transportförhållanden, utan läckage av innehållet. IBCbehållare, som är avsedda för stapling, ska vara konstruerade för det. Alla lyft och fastsättningsanordningar på IBC-behållare ska ha tillräcklig hållfasthet för att motstå normala hanterings- och transportförhållanden utan nämnvärd deformation eller skada, och vara placerade så att inga alltför höga påkänningar uppstår i någon del av behållaren.
6.5.3.1.7 Om en IBC-behållare består av ett behållarskal i en ram ska den konstrueras så att:
(a) behållarskalet inte skrapar eller skaver mot ramen och skadas på så sätt,
(b) behållarskalet alltid förblir inom ramen,
(c) utrustningsdetaljer är fästa på ett sådant sätt att de inte kan skadas, om förbanden mellan behållarskal och ram medger relativ utvidgning eller förskjutning.
6.5.3.1.8 Om IBC-behållaren är utrustad med bottentömningsventil ska denna kunna säkras i stängt läge, och hela tömningssystemet ska vara effektivt skyddat mot skador. Ventiler som stängs med spak ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande, och öppet respektive stängt läge ska vara lätt att identifiera. På IBC-behållare för vätskor ska utloppsöppningen vara försedd med en ytterligare förslutningsanordning, t.ex. en VD ]
blindfläns eller en likvärdig anordning.
6.5.4 Provning, typgodkännande och kontroll
6.5.4.1 Kvalitetssäkring: För att säkerställa att alla tillverkade, renoverade eller reparerade IBC-behållare uppfyller bestämmelserna i detta kapitel, ska de tillverkas, renoveras, repareras och provas enligt ett kvalitetssystem som är godkänt av behörig myndighet.
Anm Standarden ISO 16106:2006, Förpackningar – Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar – Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, ger ytterligare vägledning om förfarandet.
6.5.4.2 Provningar: IBC-behållarna ska genomgå typprovningen och i förekommande fall första och återkommande kontroll och provning enligt 6.5.4.4.
6.5.4.3 Typgodkännande: För alla IBC-behållartyper ska ett typgodkännandebevis och en
[ UPPHÄ
märkning (enligt bestämmelserna i 6.5.2) tilldelas, varigenom det bekräftas att behållartypen inklusive dess utrustning uppfyller provningsbestämmelserna.
6.5.4.4 Kontroll och provning
Anm Se även 6.5.4.5 om provning och kontroll på reparerade IBC-behållare.
6.5.4.4.1 IBC-behållare av metall, styv plast och integrerade IBC-behållare ska genomgå för behörig myndighet godtagbar kontroll:
(a) innan de tas i drift (även efter renovering) och därefter i intervall om högst fem år och med avseende på:
905
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(i) överensstämmelse med den godkända behållartypen, inklusive märkningen, (ii) inre och yttre kondition, (iii) funktionsduglighet hos driftutrustningen. En eventuell värmeisolering behöver endast avlägsnas i den mån det behövs för en korrekt undersökning av behållarskalet. (b) i intervall om högst två och ett halvt år med avseende på: (i) yttre kondition, (ii) funktionsduglighet hos driftutrustningen. En eventuell värmeisolering behöver endast avlägsnas i den mån det behövs för en korrekt undersökning av behållarskalet. Varje IBC-behållare ska i alla avseenden motsvara sin konstruktionstyp. 6.5.4.4.2 IBC-behållare av metall, styv plast och integrerade IBC-behållare för vätskor, eller fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, ska genomgå lämplig täthetsprovning som är minst lika effektiv som den angivna provningen i 6.5.6.7.3: (a) före första användning för transport,
VD ]
(b) i intervall om högst två och ett halvt år. För denna provning ska IBC-behållaren vara utrustad med den första bottenförslutningen. Innerkärlet i en integrerad IBC-behållare får provas utan sitt ytterhölje, förutsatt att provningsresultaten inte påverkas. 6.5.4.4.3 En rapport över varje kontroll eller provning ska sparas av IBC-behållarens ägare åtminstone fram till nästa kontroll respektive provning. Rapporten ska innehålla resultaten av kontrollen eller provningen och ange den som genomfört kontrollen eller provningen (se även märkningsbestämmelserna i 6.5.2.2.1). 6.5.4.4.4 Behörig myndighet kan när som helst kräva verifiering att IBC-behållare uppfyller bestämmelserna för typprovning genom provning enligt detta kapitel.
6.5.4.5 Reparerade IBC-behållare
[ UPPHÄ
6.5.4.5.1 När en IBC-behållare har skadats på grund av en stöt (t.ex. vid en olycka) eller annan orsak, ska den repareras eller på annat sätt återställas (se definition för ”regelbundet underhåll av IBC-behållare” i 1.2.1) för att motsvara konstruktionstypen. Skadade behållarskal till IBC-behållare av styv plast och skadade innerkärl till integrerade IBCbehållare ska bytas ut. 6.5.4.5.2 Utöver annan provning och kontroll enligt RID/RID-S ska en IBC-behållare, då den reparerats, genomgå fullständig provning och kontroll enligt 6.5.4.4, och de föreskrivna provningsrapporterna ska utfärdas. 6.5.4.5.3 Den som genomför provning och kontroll efter reparation ska märka IBC-behållaren i närheten av tillverkarens UN-märkning med följande varaktiga uppgifter:
906
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(a) landet i vilket provning och kontroll genomförts, (b) namn eller godkänd symbol för den som genomfört provning och kontroll, (c) datum (månad, år) för provning och kontroll. 6.5.4.5.4 För enligt 6.5.4.5.2 genomförd provning och kontroll kan det antas att den uppfyller bestämmelserna för den återkommande kontroll som ska genomföras med två och ett halvt års respektive fem års intervall.
| 6.5.5 | Särskilda bestämmelser för IBC-behållare |
|---|---|
| 6.5.5.1 | Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av metall |
| 6.5.5.1.1 6.5.5.1.2 | Dessa bestämmelser är tillämpliga på IBC-behållare av metall avsedda för transport av fasta ämnen eller vätskor. Det finns tre slags IBC-behållare av metall: (a) IBC-behållare för transport av fasta ämnen som fylls eller töms genom självtryck (11A, 11B, 11N), (b) IBC-behållare för transport av fasta ämnen som fylls eller töms genom ett övertryck större än 10 kPa (0,1 bar) (21A, 21B, 21N), (c) IBC-behållare för transport av vätskor (31A, 31B, 31N). Behållarskalet ska tillverkas av ändamålsenlig formbar metall, vars svetsbarhet är utan VD ] anmärkning. Svetsförband ska utföras fackmässigt och ge fullständig säkerhet. Materialets prestanda vid låga temperaturer ska beaktas där så är tillämpligt. |
| 6.5.5.1.3 | Försiktighet ska iakttas för att undvika skador genom galvanisk inverkan orsakad av kontakt mellan olikartade metaller. |
| 6.5.5.1.4 | IBC-behållare av aluminium för transport av brandfarliga vätskor får inte ha rörliga delar, såsom lock, förslutningar m.m., tillverkade av oskyddat rostbenäget stål, som kan utlösa en farlig reaktion vid kontakt genom friktion eller slag mot aluminiummaterialet. |
| 6.5.5.1.5 | IBC-behållare av metall ska tillverkas av ett metalliskt material som uppfyller följande krav: (a) för stål ska brottförlängningen, i procent, vara lägst 10 000/Rm, med ett absolut minimum på 20 %. Här är Rm garanterad minsta brottgräns hos det använda [ UPPHÄ2 materialet i N/mm . (b) för aluminium och legeringar därav ska brottförlängningen, i procent, vara lägst 10 000/(6Rm), med ett absolut minimum på 8 %. Provstavar för bestämning av brottförlängningen ska tas tvärs valsriktningen och vara infästa så att L0 = 5d eller L0 = 5,65 A där: 907 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
L0 = provstavens mätlängd före provning,
d = diametern,
A = provstavens tvärsnittsarea.
6.5.5.1.6 Minimigodstjocklek
(a) för ett referensstål som har en produkt Rm × A0 = 10 000 ska godstjockleken vara minst:
Godstjocklek (e) mm Volym (C) liter Behållarslag: 11A, 11B, 11N 21A, 21B, 21N, 31A, 31B, 31N
oskyddad skyddad oskyddad skyddad
C ≤ 1000 2,0 1,5 2,5 2,0 1000 < C ≤ 2000 e = C/2000+1,5 e = C/2000+1,0 e = C/2000+2,0 e = C/2000+1,5 2000 < C ≤ 3000 e = C/2000+1,5 e = C/2000+1,0 e = C/1000+1,0 e = C/2000+1,5
där:
A0 = minsta förlängning (i procent) hos det använda referensstålet vid brott under dragspänning (se 6.5.5.1.5).
(b) för andra metaller än det i (a) nämnda referensstålet beräknas minimigodstjockleken med följande formel: VD ]
21,4×e0 e1 = R m1 × A1
e1 = erforderlig likvärdig godstjocklek för den använda metallen (i mm),
eo = minsta godstjocklek för referensstålet (i mm),
Rm1 = garanterad minsta brottgräns hos den använda metallen (i N/mm )
A1 = minimiförlängning (i procent) hos den använda metallen vid brott under dragspänning (se 6.5.5.1.5).
Godstjockleken får dock aldrig vara under 1,5 mm.
[ UPPHÄ
(c) För beräkningsändamål enligt (b) är den garanterade minsta brottgränsen för den använda metallen (Rm1) det i nationella eller internationella materialstandarder fastställda minimivärdet. För austenitiska stål får det enligt materialstandard definierade minimivärdet på Rm dock höjas med upp till 15 %, om ett högre värde framgår av materialintyget. Finns ingen standard för materialet i fråga, motsvarar värdet på Rm det i materialintyget angivna värdet.
6.5.5.1.7 Bestämmelser för tryckavlastning: IBC-behållare för vätskor ska kunna avlufta en tillräcklig mängd ånga för att undvika att behållarskalet brister under inverkan av brand. Detta kan åstadkommas genom konventionella tryckavlastningsanordningar eller andra konstruktiva medel. Öppningstrycket hos dessa anordningar får uppgå till högst 65 kPa (0,65 bar) och minst det beräknade totalövertrycket i behållaren, dvs. innehållets ångtryck plus partialtrycket hos luft eller andra inerta gaser vid 55 °C,
908
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
minskat med 100 kPa (1 bar), beräknat utgående från maximal fyllnadsgrad enligt 4.1.1.4. De nödvändiga tryckavlastningsanordningarna ska placeras i gasfasutrymmet.
6.5.5.2 Särskilda bestämmelser för flexibla IBC-behållare
6.5.5.2.1 Dessa bestämmelser gäller för flexibla IBC-behållare av följande slag:
13H1 plastväv, utan ytbeläggning eller innerbeklädnad 13H2 plastväv, ytbelagd 13H3 plastväv, med innerbeklädnad 13H4 plastväv, ytbelagd och med innerbeklädnad 13H5 plastfolie 13L1 textilväv, utan ytbeläggning eller innerbeklädnad 13L2 textilväv, ytbelagd 13L3 textilväv, med innerbeklädnad 13L4 textilväv, ytbelagd och med innerbeklädnad 13M1 papper, flerskikts 13M2 papper, flerskikts, vattenbeständigt
Flexibla IBC-behållare är uteslutande avsedda för fasta ämnen.
6.5.5.2.2 Behållarskalen ska tillverkas av ändamålsenliga material. Materialets styrka och utformningen av den flexibla IBC-behållaren ska vara anpassade till dess volym och avsedda användning. 6.5.5.2.3 Alla material, som används för tillverkning av flexibla IBC-behållare av VD ]
behållarslagen 13M1 och 13M2, ska efter fullständig nedsänkning i vatten i minst 24 timmar bibehålla minst 85 % av den ursprungliga draghållfastheten hos materialet, uppmätt efter konditionering till jämvikt vid högst 67 % relativ luftfuktighet.
6.5.5.2.4 Fogning ska utföras med stygn, svetsning, limning eller annan likvärdig metod. Alla sydda fogar ska säkras.
6.5.5.2.5 Flexibla IBC-behållare ska uppvisa tillräcklig beständighet mot åldring och nedbrytning, orsakad av ultraviolett strålning, klimatiska förhållanden eller innehållet, för att vara ändamålsenliga för sin avsedda användning.
6.5.5.2.6 För flexibla IBC-behållare av plast, för vilka det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta ordnas genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara kompatibla med innehållet och behålla sin verkan under behållarens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som använts vid tillverkningen av
[ UPPHÄ
typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras, om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.
6.5.5.2.7 Tillsatsmedel kan blandas i behållarmaterialet för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna hos materialet.
6.5.5.2.8 Återvunnet material från använda behållare får inte användas vid tillverkning av nya IBC-behållare. Produktionsöverskott eller rester från samma tillverkningsprocess får dock användas. Delar som tillbehör och pallsocklar får återanvändas, förutsatt att de inte på något sätt skadats vid tidigare användning.
6.5.5.2.9 På fyllda behållare får förhållandet mellan höjd och bredd vara högst 2:1.
909
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.5.5.2.10 Innerbeklädnad ska bestå av ändamålsenligt material. Hållfastheten hos det använda materialet och utformningen av innerbeklädnaden ska vara anpassade till IBCbehållarens volym och avsedda användningsområde. Förband och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd att stå emot de tryck och stötar som kan uppträda under normala förhållanden vid transport och hantering.
6.5.5.3 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av styv plast
6.5.5.3.1 Dessa bestämmelser gäller för IBC-behållare av styv plast för transport av fasta ämnen eller vätskor. Följande slag av IBC-behållare av styv plast finns:
11H1 för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck, försedda med strukturdelar, som är konstruerade för att ta upp hela belastningen vid stapling av IBC-behållaren 11H2 för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck, fribärande 21H1 för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck, försedda med strukturdelar, som är konstruerade för att ta upp hela belastningen vid stapling av IBCbehållaren 21H2 för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck, fribärande 31H1 för vätskor, försedda med strukturdelar, konstruerade för att ta upp hela belastningen vid stapling av IBC-behållaren 31H2 för vätskor, fribärande
6.5.5.3.2 Behållarskalet ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial med känd sammansättning och dess styrka ska vara anpassad till dess volym och avsedda VD ]
användning. Materialet ska på lämpligt sätt vara resistent mot åldring och nedbrytning, som kan orsakas av innehållet eller i förekommande fall av ultraviolett strålning. I förekommande fall ska hänsyn tas till prestanda vid låga temperaturer. Permeation av innehåll får inte medföra någon fara under normala transportförhållanden.
6.5.5.3.3 Om det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under behållarens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.
6.5.5.3.4 Tillsatser kan blandas i behållarmaterialet för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna.
[ UPPHÄ
6.5.5.3.5 För tillverkning av IBC-behållare av styv plast får utöver upparbetade rester, överskott eller material från samma tillverkningsprocess inget annat returmaterial användas.
6.5.5.4 Särskilda bestämmelser för integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast
6.5.5.4.1 Dessa bestämmelser gäller för integrerade IBC-behållare av följande slag, avsedda för transport av flytande och fasta ämnen:
11HZ1 integrerad IBC-behållare med styv innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck
910
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
11HZ2 integrerad IBC-behållare med flexibel innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck 21HZ1 integrerad IBC-behållare med styv innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck 21HZ2 integrerad IBC-behållare med flexibel innerbehållare av plast för fasta ämnen, som fylls eller töms under tryck 31HZ1 integrerad IBC-behållare med styv innerbehållare av plast för vätskor 31HZ2 integrerad IBC-behållare med flexibel innerbehållare av plast för vätskor
Koden ska kompletteras genom ersättning av bokstaven Z med en versal enligt 6.5.1.4.1 (b), som anger vilket materialslag som används i ytterhöljet.
6.5.5.4.2 Innerbehållaren är inte avsedd att ha någon egen inneslutningsfunktion utan sitt ytterhölje. En styv innerbehållare innebär en behållare som bibehåller sin vanliga form i tomt tillstånd, utan att förslutningar är på plats och utan stöd av ytterhöljet. Innerbehållare som inte är styva räknas som flexibla.
6.5.5.4.3 Ytterhöljet består i regel av styvt material utformat så att det skyddar innerbehållaren från fysiska skador under hantering och transport, men det är inte konstruerat för att ensamt kunna innesluta produkten. I förekommande fall innefattas även bottenpallen.
6.5.5.4.4 En integrerad IBC-behållare, vars ytterhölje helt omsluter innerbehållaren, ska vara utformad så att innerbehållarens felfria tillstånd lätt kan bedömas efter täthetsprovningen och vätsketryckprovningen. 6.5.5.4.5 Volymen hos IBC-behållare av typ 31HZ2 ska vara begränsad till 1 250 liter. VD ]
6.5.5.4.6 Innerbehållaren ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial med känd sammansättning och dess styrka ska vara anpassad till dess volym och avsedda användning. Materialet ska på lämpligt sätt vara resistent mot åldring och nedbrytning, som kan orsakas av innehållet eller i förekommande fall av ultraviolett strålning. I förekommande fall ska hänsyn tas till prestanda vid låga temperaturer. Permeation av innehåll får inte medföra någon fara under normala transportförhållanden.
6.5.5.4.7 Om det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under innerbehållarens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.
[ UPPHÄ
6.5.5.4.8 Tillsatsmedel kan blandas i materialet till innerbehållarna för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar materialets fysikaliska eller kemiska egenskaper.
6.5.5.4.9 För tillverkning av innerbehållare får utöver upparbetade rester, överskott eller material från samma tillverkningsprocess inget annat returmaterial användas.
6.5.5.4.10 Innerbehållare för IBC-behållare av typ 31HZ2 ska bestå av minst tre folieskikt.
6.5.5.4.11 Materialets hållfasthet och ytterhöljets konstruktion ska vara anpassade till den integrerade IBC-behållarens volym och avsedda användningsområde.
6.5.5.4.12 Ytterhöljet får inte ha några utstående delar som kan skada innerbehållaren.
911
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.5.5.4.13 Ytterhöljen av metall ska tillverkas av ändamålsenligt metalliskt material med tillräcklig tjocklek.
6.5.5.4.14 Ytterhöljen av trä ska bestå av väl lagrat, handelstorrt och vara fritt från brister, så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos någon enskild del av höljet förhindras. Topp- och bottendelar får bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom träfiberskivor, spånskivor eller andra ändamålsenliga sorter.
6.5.5.4.15 Ytterhöljen av plywood ska bestå av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och vara fritt från brister, så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos höljet förhindras. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. För tillverkning av höljet får också andra lämpliga material användas tillsammans med plywood. Höljenas väggar ska vara spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller sammanfogas med andra ändamålsenliga metoder.
6.5.5.4.16 Väggarna i ytterhöljen av träfibermaterial ska bestå av vattenbeständiga träfibermaterial, såsom spånskivor, träfiberskivor eller andra ändamålsenliga material. Övriga delar av höljena kan bestå av andra ändamålsenliga material.
6.5.5.4.17 För ytterhöljen av papp ska kraftig solidpapp eller kraftig dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet användas, vilken är anpassad till höljets volym och avsedda användningsområde. Ytans vattenbeständighet ska vara sådan att viktökningen under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden blir högst 155 g/m (se ISO 535:1991). Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, bigad utan bristningar och slitsad så att den inte VD ]
knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för mycket. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.
6.5.5.4.18 Gavlar på ytterhöljen av papp får ha träram eller vara helt av trä. Förstärkningar av träribbor får användas.
6.5.5.4.19 Fogarna i ytterhöljen av papp ska vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallklammer. Överlappsfogar ska ha tillräckligt stor överlappning. Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning ska ett vattenfast bindemedel användas.
6.5.5.4.20 Består ytterhöljet av plast så gäller motsvarande bestämmelser i 6.5.5.4.6 - 6.5.5.4.9, och i så fall gäller bestämmelserna, som är tillämpliga för innerbehållare, för ytterhöljet till integrerade IBC-behållare.
6.5.5.4.21 Ytterhöljet till en IBC-behållare av typ 31HZ2 ska omsluta alla sidor av
[ UPPHÄ
innerbehållaren.
6.5.5.4.22 En pallsockel som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren eller en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBC-behållaren.
6.5.5.4.23 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad så att deformation av IBCbehållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen, undviks.
6.5.5.4.24 När en löstagbar pall används ska ytterhöljet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.
912
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.5.5.4.25 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.
6.5.5.4.26 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt. Sådana IBC-behållare ska vara utformade så att belastningen inte upptas av innerbehållaren.
6.5.5.5 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av papp
6.5.5.5.1 Dessa bestämmelser gäller för IBC-behållare av papp för transport av fasta ämnen, vilka fylls eller töms med självtryck. Behållarslaget är 11G.
6.5.5.5.2 IBC-behållare av papp får inte vara utrustade med anordningar för topplyft.
6.5.5.5.3 Behållarskalet ska vara tillverkat av stadig solidpapp eller stadig dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet och som är anpassad till behållarens volym och avsedda användning. Ytans vattenavvisande egenskaper ska vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden, blir högst 155 g/m (se ISO 535:1991). Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, bigad utan bristningar och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen, och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för kraftigt. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.
6.5.5.5.4 Väggarna, inklusive ovansida och botten, ska ha en punkteringshållfasthet på minst 15 J, uppmätt enligt ISO 3036:1975.
VD ]
6.5.5.5.5 Behållarskalets fogar ska ha tillräcklig överlappning och ska vara tejpade, limmade, häftade med metallklammer eller andra minst lika bra fästsystem. Om fogarna limmas eller tejpas ska ett vattenfast bindemedel användas. Metallklammer ska passera igenom alla delar som ska fästas och vara utformade eller skyddade så att innerbeklädnaden varken skavs eller punkteras av dem.
6.5.5.5.6 Innerbeklädnad ska vara tillverkad av ändamålsenligt material. Det använda materialets hållfasthet och beklädnadens utformning ska vara anpassade till IBCbehållarens volym och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd till att motstå de tryck- och stötpåkänningar som uppkommer vid normala hanterings- och transportförhållanden.
6.5.5.5.7 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren, såväl som en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBC-behållaren.
[ UPPHÄ
6.5.5.5.8 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av IBC-behållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.
6.5.5.5.9 När en löstagbar pall används ska behållarskalet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.
6.5.5.5.10 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.
6.5.5.5.11 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.
913
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.5.5.6 Särskilda bestämmelser för IBC-behållare av trä
6.5.5.6.1 Dessa bestämmelser gäller för IBC-behållare av trä för transport av fasta ämnen, som fylls eller töms med självtryck. Följande behållarslag finns:
11C trä med innerbeklädnad 11D plywood med innerbeklädnad 11F träfibermaterial med innerbeklädnad
6.5.5.6.2 IBC-behållare av trä får inte vara utrustade med anordningar för topplyft.
6.5.5.6.3 Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till behållarens volym och avsedda användningsområde.
6.5.5.6.4 Består behållarskalet av trävirke ska detta vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister så att väsentlig nedsättning av hållfastheten hos enskilda delar av behållaren förhindras. Varje del av IBC-behållaren ska vara i ett stycke eller därmed likvärdigt. Delar anses likvärdiga med ett stycke när lämplig limförbandstyp, som exempelvis Lindermannfog (laxstjärt), spontade fogar, överlappsfogar eller stumfogar med minst två korrugerade metallfästelement i varje fog, eller annan lika effektiv metod används.
6.5.5.6.5 Om behållarskalet är av plywood ska denna bestå av minst tre skikt och vara tillverkad av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister som kan försämra behållarskalets hållfasthet. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. Andra ändamålsenliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av behållarskalen. VD ]
6.5.5.6.6 Består behållarskalet av träfibermaterial, som spånskivor, träfiberskivor eller andra ändamålsenliga typer, ska detta vara vattenbeständigt.
6.5.5.6.7 Väggskivor i IBC-behållare ska vara stadigt spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller hopfogade med andra likaså ändamålsenliga medel.
6.5.5.6.8 Innerbeklädnad ska vara tillverkad av ändamålsenligt material. Det använda materialets hållfasthet och beklädnadens utformning ska vara anpassade till IBCbehållarens volym och avsedda användningsområde. Fogar och förslutningar ska vara dammtäta och i stånd till att motstå de tryck- och stötpåkänningar som uppkommer vid normala hanterings- och transportförhållanden.
6.5.5.6.9 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av IBC-behållaren, såväl som en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda IBC-behållaren.
[ UPPHÄ
6.5.5.6.10 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av IBC-behållarens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.
6.5.5.6.11 När en löstagbar pall används ska behållarskalet vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada IBC-behållaren.
6.5.5.6.12 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska befinna sig utanför innerbehållaren.
6.5.5.6.13 På IBC-behållare avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.
914
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
| 6.5.6 | Provningsbestämmelser för IBC-behållare |
|---|---|
| 6.5.6.1 | Genomförande och upprepning av provningar |
| 6.5.6.1.1 | Innan en IBC-behållare används ska varje behållartyp ha klarat den beskrivna provningen i detta kapitel och ha godkänts av den behöriga myndighet som medger tilldelning av märkning. En behållartyp bestäms av konstruktionssättet, storleken, det använda materialet och dettas tjocklek, tillverkningssättet och utrustningen för fyllning och tömning. Den kan emellertid inbegripa olika ytbehandlingar. Hit räknas också IBC-behållare, som skiljer sig från typen endast genom att yttermåtten är mindre. |
| 6.5.6.1.2 | Provningar ska genomföras med IBC-behållare i transportfärdigt skick. IBC-behållare ska fyllas enligt vad som anges i respektive avsnitt. De ämnen för vilka behållarna är avsedda får ersättas med andra ämnen så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Ersätts fasta ämnen med andra ämnen ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt, partikelstorlek etc.) som det ämne som ska transporteras. Det är tillåtet att använda tillsatser som påsar med blyhagel för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att de placeras så att provningsresultaten inte påverkas. |
| 6.5.6.2 | Typprovning |
| 6.5.6.2.1 | För varje behållartyp, storlek, godstjocklek och tillverkningssätt ska en enda IBCbehållare med godkänt resultat genomgå provningarna enligt delavsnitten 6.5.6.4 - 6.5.6.13 i den ordning som anges i 6.5.6.3.7. Dessa typprovningsmoment ska VD ] genomföras i enlighet med behörig myndighets krav. |
| 6.5.6.2.2 | För att påvisa tillräcklig kemisk kompatibilitet med innehållet eller modellvätskorna enligt 6.5.6.3.3 eller 6.5.6.3.5 för IBC-behållare av styv plast av typ 31H2 och för integrerade IBC-behållare av typ 31HH1 och 31HH2, får en andra IBC-behållare användas, om dessa IBC-behållare är konstruerade för stapling. I så fall ska båda IBCbehållarna utsättas för förlagringen. |
| 6.5.6.2.3 | Behörig myndighet kan medge selektiv provning av IBC-behållare som endast marginellt skiljer sig från den provade typen, t.ex. då ett eller flera yttermått har reducerats något. |
| 6.5.6.2.4 | Om löstagbara pallar används för provningarna, ska den enligt 6.5.6.14 upprättade provningsrapporten innehålla en teknisk beskrivning av de använda pallarna. |
| 6.5.6.3 | Förberedelse av IBC-behållare för provning [ UPPHÄ |
| 6.5.6.3.1 | IBC-behållare av papper, IBC-behållare av papp och integrerade IBC-behållare med ytterhölje av papp ska konditioneras i minst 24 h i en atmosfär med reglerad temperatur och relativ luftfuktighet. Det finns tre alternativ varav ett ska väljas. Den rekommenderade atmosfären är (23 ± 2) ºC och (50 ± 2) % relativ luftfuktighet. De två andra alternativen är (20 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet eller (27 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet. Anm Medelvärdena ska ligga inom dessa gränsvärden. Kortvariga variationer och mätningsbegränsningar kan leda till avvikelser i mätvärdena om ±5 % för den relativa luftfuktigheten, utan att det har signifikant betydelse för provningarnas reproducerbarhet. 915 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.5.6.3.2 Ytterligare åtgärder ska vidtas för att säkerställa att det plastmaterial som används vid tillverkning av IBC-behållare av styv plast (typ 31H1 och 31H2) och integrerade IBCbehållare (typ 31HZ1 och 31HZ2) överensstämmer med bestämmelserna i 6.5.5.3.2 - 6.5.5.3.4 respektive 6.5.5.4.6 - 6.5.5.4.9.
6.5.6.3.3 För verifiering av tillräcklig kemisk beständighet mot innehållet ska IBC-behållare avsedda för provning utsättas för en sex månaders förlagring, under vilken provföremålen ska vara fyllda med avsett innehåll eller med ämnen som man vet har minst likartad spänningssprickutlösande, svällande eller nedbrytande verkan på respektive plastmaterial. Efter förlagringen ska provföremålen genomgå de i tabellen i 6.5.6.3.7 uppräknade provningsmomenten.
6.5.6.3.4 När tillfredsställande egenskaper hos plastmaterialet fastställts på andra sätt, behöver ovanstående beständighetsprovning inte utföras. Sådana metoder ska åtminstone vara likvärdiga med beständighetsprovningen ovan och vara godkända av behörig myndighet.
6.5.6.3.5 För IBC-behållare av styv plast av polyeten (typ 31H1 och 31H2) enligt 6.5.5.3 och integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast av polyeten (typ 31HZ1 och 31HZ2) enligt 6.5.5.4, får den kemiska kompatibiliteten mot fyllningsämnena, vilka inordnas enligt 4.1.1.21, verifieras med modellvätskor (se 6.1.6) enligt följande.
Modellvätskorna är representativa för skademekanismerna på polyeten, vilket innebär uppmjukning genom svällning, spänningssprickor, molekylnedbrytande reaktioner och kombinationer av dessa.
VD ]
Tillräcklig kemisk kompatibilitet hos IBC-behållarna kan verifieras genom lagring under tre veckor vid 40 ºC av de föreskrivna prototyperna med respektive modellvätska. När vatten är modellvätska, är lagring enligt denna metod inte nödvändig. Lagring behövs inte heller för provföremål som används i staplingsprovning för modellvätskorna vätmedelslösning och ättiksyra. Efter lagringen ska provföremålen genomgå de provningar som föreskrivs i 6.5.6.4 - 6.5.6.9.
Kompatibilitetsprovningen för tertiär butylhydroperoxid med mer än 40 % peroxidhalt och för peroxiättiksyror i klass 5.2 får inte utföras med modellvätskor. För dessa ämnen ska tillräcklig kemisk kompatibilitet hos provföremålen kontrolleras genom en sexmånaders lagring vid rumstemperatur med de ämnen som avses transporteras i behållarna.
Resultat av förfarandet enligt detta stycke med IBC-behållare av polyeten kan gälla även för en likadan behållartyp, vars innervägg är fluorbelagd.
[ UPPHÄ
6.5.6.3.6 För IBC-behållartyper av polyeten enligt 6.5.6.3.5, som har klarat provningen enligt 6.5.6.3.5, får den kemiska kompatibiliteten mot innehållet även bestämmas med hjälp av laboratorieundersökningar , vilka styrker att inverkan av sådana ämnen på provföremålen är mindre än inverkan av modellvätskorna, varvid hänsyn ska tas till tillämpliga nedbrytningsmekanismer. Samma villkor som i 4.1.1.21.2 gäller i fråga om relativa densiteter och ångtryck.
2) Laboratoriemetoder för verifiering av kemisk kompatibilitet hos polyeten, enligt definition i 6.5.6.3.5, gentemot fyllningsämnena (ämnen, blandningar och beredningar) i relation till modellvätskor enligt 6.1.6, se riktlinjer i den icke rättsligt verkande delen i den av OTIF:s sekretariat publicerade RID-texten.
916
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.5.6.3.7 Erforderliga typprovningsmoment och deras ordningsföljd
IBC-typ vibra- botten- topp- stap- täthet vätske- fall riv- vält- upprikt-
f) a) b) c)
tion lyft lyft ling tryck ning ning ning
Metall: a) e) 11A,11B,11N - 1 2 3 - - 4 - - a) e) 21A,21B,21N - 1 2 3 4 5 6 - - a) e) 31A,31B,31N 1 2 3 4 5 6 7 - - d) c) Flexibla - - x x - - x x x x Styv plast: a) 11H1, 11H2 - 1 2 3 - - 4 - - a) 21H1, 21H2, - 1 2 3 4 5 6 - - a) g) 31H1, 31H2 1 2 3 4 5 6 7 - - - Integrerade: a) e) 11HZ1, 1 2 3 - - 4 - - - 11HZ2 21HZ1, a) e) 21HZ2 1 2 3 4 5 6 - - a) g) e) 31HZ1, 1 2 3 4 5 6 7 31HZ2 - - - Papp 1 - 2 - - 3 - - - Trä 1 - 2 - - 3 - - -
a) För IBC-behållare konstruerade för att hanteras på detta sätt. b) När IBC-behållaren är konstruerad för att staplas. c) När IBC-behållaren är konstruerad för att lyftas från toppen eller från sidan. d) De obligatoriska provningsmomenten visas med x. En IBC-behållare som genomgått ett provningsmoment får användas för andra provningsmoment i valfri ordningsföljd. e) En annan IBC-behållare av samma behållartyp får användas för fallprovningen. f) En annan IBC-behållare av samma behållartyp får användas för vibrationsprovningen.
VD ]
g) Den andra IBC-behållaren enligt 6.5.6.2.2 får användas utom ordningsföljden, direkt efter förlagringen.
6.5.6.4 Bottenlyftprovning
6.5.6.4.1 Tillämpningsområde
För alla IBC-behållare av papp och av trä, samt för alla typer av IBC-behållare som är försedda med någon anordning för att lyftas från botten, som typprovningsmoment.
6.5.6.4.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning
Behållaren ska fyllas. En last ska läggas på och fördelas jämnt. Vikten av den fyllda IBC-behållaren och den pålagda lasten ska motsvara 1,25 gånger den maximalt tillåtna bruttovikten.
6.5.6.4.3 Provningsmetod
[ UPPHÄ
IBC-behållaren ska höjas och sänkas två gånger med en gaffeltruck, vars gafflar är centrerade och med ett inbördes avstånd som är lika med tre fjärdedelar av anfartssidans bredd (såvida inte införingspunkterna är markerade). Gafflarna ska skjutas in till tre fjärdedelar av behållarens djup. Provningen ska upprepas från varje möjlig anfartssida.
6.5.6.4.4 Kriterier för godkänd provning
Ingen bestående deformation av IBC-behållaren, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll.
917
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.5.6.5 Topplyftprovning
6.5.6.5.1 Tillämpningsområde För alla slag av IBC-behållare som är konstruerade för lyft ovanifrån eller vad gäller flexibla IBC-behållare lyft ovanifrån eller från sidan, som typprovningsmoment. 6.5.6.5.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning IBC-behållare av metall, IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare ska fyllas. En last ska läggas på och fördelas jämnt. Vikten av den fyllda IBCbehållaren och den pålagda lasten ska motsvara 2 gånger den maximalt tillåtna bruttovikten. Flexibla IBC-behållare ska fyllas med ett representativt ämne och därefter belastas till sex gånger sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt. 6.5.6.5.3 Provningsmetod IBC-behållare av metall och flexibla IBC-behållare ska lyftas på det sätt de konstruerats för, tills de hänger fritt över golvet, och sedan hållas fem minuter i denna position. IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare ska (a) lyftas under fem minuter i vardera paret av diagonalt motsatta lyftanordningar, så att lyftkrafterna verkar vertikalt, och VD ]
(b) lyftas under fem minuter i vardera paret av diagonalt motsatta lyftanordningar, så att lyftkrafterna verkar mot behållarens mittpunkt i 45º vinkel mot lodlinjen. 6.5.6.5.4 För flexibla IBC-behållare får även andra minst lika effektiva metoder för topplyftprovningen och för förberedelserna användas. 6.5.6.5.5 Kriterier för godkänd provning (a) IBC-behållare av metall, IBC-behållare av styv plast, integrerade IBC-behållare: IBC-behållaren förblir säker under normala tranportförhållanden, ingen konstaterbar bestående deformation av IBC-behållaren, inklusive eventuell pallsockel och inget läckage av innehåll. (b) Flexibla IBC-behållare: Ingen skada på behållaren eller dess lyftanordningar som gör IBC-behållaren oduglig för transport eller hantering och inget läckage av
[ UPPHÄ
innehåll.
6.5.6.6 Staplingsprovning
6.5.6.6.1 Tillämpningsområde För alla slag av IBC-behållare som är konstruerade för stapling, som typprovningsmoment. 6.5.6.6.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning IBC-behållaren ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt. Om densiteten hos den produkt som används för provningen inte medger detta, ska en tilläggsbelastning
918
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
läggas på, så att IBC-behållaren kan provas vid sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt. 6.5.6.6.3 Provningsmetod (a) IBC-behållaren ska placeras med botten på ett horisontellt och hårt underlag och utsättas för en likformigt fördelad pålagd provningsbelastning (se 6.5.6.6.4). För IBC-behållare av hårdplast av sorten 31H2 och integrerade IBC-behållare av sorterna 31HH1 och 31HH2 ska staplingsprovning genomföras med avsett fyllningsämne eller en modellvätska (se 6.1.6) enligt 6.5.6.3.3 eller 6.5.6.3.5, varvid den andra behållaren sätts in efter förlagringen enligt 6.5.6.2.2. IBCbehållarna ska utsättas för provningsbelastningen minst: (i) fem minuter för IBC-behållare av metall, (ii) 28 dygn i 40 ºC för IBC-behållare av styv plast av typ 11H2, 21H2 och 31H2, samt för integrerade IBC-behållare med ett ytterhölje av plast som bär upp staplingsbelastningen (dvs. av typ 11HH1, 11HH2, 21HH1, 21HH2, 31HH1 och 31HH2), (iii) 24 timmar för alla andra slag av IBC-behållare. (b) Provningsbelastningen ska föras på enligt någon av följande metoder: (i) en eller flera IBC-behållare av samma typ, fyllda till sin högsta tillåtna bruttovikt staplas ovanpå provningsexemplaret, VD ]
(ii) lämpliga vikter placeras på en plan platta eller på en reproduktion av IBCbehållarens botten, vilken läggs ovanpå provningsexemplaret. 6.5.6.6.4 Beräkning av pålagd provningsbelastning Belastningen som placeras på IBC-behållaren ska vara minst 1,8 gånger den sammanlagda högsta tillåtna bruttovikten av det antal likadana behållare som får staplas på IBC-behållaren under transport. 6.5.6.6.5 Kriterier för godkänd provning (a) Alla IBC-behållare utom flexibla IBC-behållare: Ingen bestående deformation av IBC-behållaren, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll.
[ UPPHÄ
(b) Flexibla IBC-behållare: Ingen skada på behållarskalet, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll.
6.5.6.7 Täthetsprovning
6.5.6.7.1 Tillämpningsområde För alla slag av IBC-behållare för transport av vätskor eller av fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, som typprovningsmoment och återkommande provning.
919
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.5.6.7.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning Provningen ska genomföras innan eventuell värmeisolering sätts fast. Ventilförslutningar ska antingen ersättas med liknande ej ventilerade förslutningar eller så ska förslutningen förslutas lufttätt. 6.5.6.7.3 Provningsmetod och provtryck Provningen ska utföras under minst 10 minuter med tryckluft vid ett övertryck av minst 20 kPa (0,2 bar). IBC-behållarens lufttäthet ska bestämmas med lämplig metod, t.ex. genom mätning av lufttrycksdifferensen, nedsänkning av IBC-behållaren i vatten eller för IBC-behållare av metall bestrykning av fogar och förband med en såplösning. I fallet nedsänkning ska en korrigeringsfaktor för det hydrostatiska trycket tillämpas. 6.5.6.7.4 Kriterier för godkänd provning Inget läckage.
6.5.6.8 Provning med invändigt tryck (vätsketryckprovning)
6.5.6.8.1 Tillämpningsområde För alla slag av IBC-behållare för transport av vätskor eller av fasta ämnen som fylls eller töms under tryck, som typprovningsmoment. 6.5.6.8.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning VD ]
Provningen ska genomföras innan eventuell värmeisolering sätts fast. Tryckavlastningsanordningar ska sättas ur funktion eller tas bort, och de öppningar som uppstår tillslutas. 6.5.6.8.3 Provningsmetod Provningen ska pågå i minst 10 minuter med ett tryck som inte får vara mindre än det i 6.5.6.8.4 angivna trycket. IBC-behållaren får inte ha mekaniskt stöd under provningen. 6.5.6.8.4 Provtryck 6.5.6.8.4.1 IBC-behållare av metall: (a) för IBC-behållare av typ 21A, 21B och 21N avsedda för fasta ämnen i förpackningsgrupp I: ett provtryck på 250 kPa (2,5 bar),
[ UPPHÄ
(b) för IBC-behållare av typ 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N avsedda för ämnen i förpackningsgrupp II och III: ett provtryck på 200 kPa (2 bar), (c) därutöver för IBC-behållare av typ 31A, 31B och 31N: ett provtryck på 65 kPa (0,65 bar). Denna provning ska genomföras före provningen med 200 kPa (2 bar). 6.5.6.8.4.2 IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare: (a) för IBC-behållare av typ 21H1, 21H2, 21HZ1 och 21HZ2: ett provtryck på 75 kPa (0,75 bar).
920
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(b) för IBC-behållare av typ 31H1, 31H2, 31HZ1 och 31HZ2: det vid vart tillfälle högsta av de båda värden, där det ena bestäms enligt någon av följande metoder
(i) det totala övertrycket uppmätt i IBC-behållaren (dvs. ångtrycket av ämnet som ska transporteras och partialtrycket av luften eller andra inerta gaser, minus 100 kPa) vid 55 ºC, multiplicerat med en säkerhetsfaktor av 1,5. Detta totalövertryck ska bestämmas på grundval av högsta fyllningsgrad enligt 4.1.1.4 och en fyllningstemperatur av 15 ºC,
(ii) 1,75 gånger ångtrycket vid 50 ºC hos ämnet som ska transporteras, därefter minus 100 kPa, dock minst 100 kPa,
(iii) 1,5 gånger ångtrycket vid 55 ºC hos ämnet som ska transporteras, därefter minus 100 kPa, dock minst 100 kPa,
och det andra bestäms enligt följande metod:
(iv) det dubbla statiska trycket hos ämnet som ska transporteras, dock lägst det dubbla statiska vattentrycket.
6.5.6.8.5 Kriterier för godkänd provning
(a) för IBC-behållare av slagen 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N när dessa utsätts för provtrycket enligt 6.5.6.8.4.1 (a) eller (b): inget läckage får uppstå, (b) för IBC-behållare av slagen 31A, 31B och 31N när dessa utsätts för provtrycket VD ]
enligt 6.5.6.8.4.1 (c): varken någon varaktig deformation, varigenom IBCbehållaren blir oduglig för transport, eller något läckage får uppstå,
(c) för IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare: varken någon varaktig deformation, varigenom IBC-behållaren blir oduglig för transport, eller något läckage får uppstå.
6.5.6.9 Fallprovning
6.5.6.9.1 Tillämpningsområde
På alla slags IBC-behållare som typprovningsmoment.
6.5.6.9.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning
(a) IBC-behållare av metall: IBC-behållaren ska för fasta ämnen fyllas till minst
[ UPPHÄ
95 %, och för vätskor till minst 98 % av sin maximala volym. Tryckavlastningsanordningar ska sättas ur funktion eller tas bort, och de öppningar som uppstår tillslutas.
(b) flexibla IBC-behållare: IBC-behållaren ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid innehållet ska fördelas jämnt.
(c) IBC-behållare av styv plast och integrerade IBC-behållare: IBC-behållaren ska för fasta ämnen fyllas till minst 95 %, och för vätskor till minst 98 % av sin maximala volym. Tryckavlastningsanordningar får sättas ur funktion eller tas bort, och de öppningar som uppstår tillslutas. Provningen av IBC-behållaren ska äga rum efter att temperaturen hos provföremålet och dess innehåll sänkts till -18 ºC eller kallare. Såvida provföremålen för integrerade IBC-behållare
921
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
förberetts på detta sätt kan den i 6.5.6.3.1 föreskrivna konditioneringen slopas. De vätskor som används för provningen ska hållas i flytande tillstånd, eventuellt genom tillsats av frostskyddsmedel. Konditioneringen kan slopas om materialen uppvisar tillräcklig formbarhet och draghållfasthet i låg temperatur. (d) IBC-behållare av papp eller trä: behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin maximala volym. 6.5.6.9.3 Provningsmetod IBC-behållaren ska släppas med botten mot en icke fjädrande, horisontell, plan, massiv och styv yta enligt bestämmelserna i 6.1.5.3.4 på ett sådant sätt att behållaren slår emot på det ställe på botten som bedöms svagast. IBC-behållare med en volym av högst 0,45 m ska dessutom släppas enligt följande: (a) IBC-behållare av metall: på det svagaste stället, bortsett från det ställe på bottenytan som testades i första fallprovningsmomentet, (b) flexibla IBC-behållare: på den svagaste sidan, (c) IBC-behållare av styv plast, integrerade IBC-behållare samt IBC-behållare av papp och trä: platt mot ena sidan, platt på ovandelen och mot ett hörn. I varje fallprovningsmoment får antingen samma eller olika IBC-behållare användas.
VD ]
6.5.6.9.4 Fallhöjd För fasta ämnen och flytande ämnen om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämne som ska transporteras, eller med ett annat ämne med väsentligen samma fysikaliska egenskaper: Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m För flytande ämnen, om provningen genomförs med vatten: (a) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet av högst 1,2:
Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III
1,2 m 0,8 m
[ UPPHÄ
(b) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten (d) av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal enligt följande:
Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III
d × 1,0 m d × 0,67 m 6.5.6.9.5 Kriterier för godkänd provning (a) IBC-behållare av metall: inget läckage av innehållet,
922
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(b) Flexibla IBC-behållare: inget läckage av innehållet. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning eller söm vid islaget räknas inte som underkännande av behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer efter att IBCbehållaren lyfts upp från golvet. (c) IBC-behållare av styv plast, integrerade IBC-behållare samt IBC-behållare av papp och trä: inget läckage av innehållet. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning vid islaget räknas inte som underkännande av behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer. (d) Alla IBC-behållare: ingen skada som skulle göra IBC-behållaren osäker att transportera för bärgning eller bortskaffande och inget läckage av innehållet. Dessutom ska IBC-behållaren vara i stånd att lyftas med lämpliga medel, så att den befinner sig fritt över marken under fem minuter. Anm Kriteriet i (d) gäller för konstruktionstyper av IBC-behållare som tillverkas från och med den 1 januari 2011.
6.5.6.10 Rivprovning
6.5.6.10.1 Tillämpningsområde På alla slags flexibla IBC-behållare som typprovningsmoment. 6.5.6.10.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning
VD ]
IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin volym och till sin högsta tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat. 6.5.6.10.3 Provningsmetod När IBC-behållaren befinner sig på golvet ska bredsidan helt genomskäras med en kniv till en 100 mm lång skåra i 45º vinkel mot storsäckens huvudaxel, mitt emellan behållarens bottenyta och innehållets översta nivå. Behållaren ska sedan utsättas för en jämnt fördelad pålagd belastning motsvarande två gånger den högsta tillåtna bruttovikten. Belastningen ska verka under minst fem minuter. IBC-behållare konstruerade att lyftas uppifrån eller från sidan ska sedan den pålagda belastningen avlägsnats lyftas tills den blir fri från golvet och hållas i detta läge i fem minuter. 6.5.6.10.4 Kriterier för godkänd provning Skåran får ej utbreda sig mer än 25 % av sin ursprungslängd.
[ UPPHÄ
6.5.6.11 Vältningsprovning
6.5.6.11.1 Tillämpningsområde På alla slags flexibla IBC-behållare som typprovningsmoment. 6.5.6.11.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin volym och till sin högsta tillåtna bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat.
923
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.5.6.11.3 Provningsmetod IBC-behållaren ska vältas så att valfri del av dess överdel faller på en styv, icke fjädrande, jämn, plan och horisontell yta. 6.5.6.11.4 Vältningshöjd Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m 6.5.6.11.5 Kriterier för godkänd provning Inget läckage av innehåll. Ett litet utflöde av innehåll från någon förslutning eller söm vid islaget räknas inte som underkännande av behållaren, under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer.
6.5.6.12 Uppriktningsprovning
6.5.6.12.1 Tillämpningsområde För alla flexibla IBC-behållare, konstruerade för att lyftas från toppen eller sidan, som typprovningsmoment. 6.5.6.12.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning IBC-behållaren ska fyllas till minst 95 % av sin volym och till sin maximalt tillåtna VD ]
bruttovikt, med innehållet jämnt fördelat. 6.5.6.12.3 Provningsmetod IBC-behållaren ska liggande på sidan lyftas i en lyftanordning, eller i två lyftanordningar om det finns fyra, med en hastighet av minst 0,1 m/s tills den hänger i upprätt läge, fritt över golvet. 6.5.6.12.4 Kriterier för godkänd provning Ingen skada på IBC-behållaren eller dess lyftanordningar varigenom den blir oduglig för transport eller hantering.
6.5.6.13 Vibrationsprovning
6.5.6.13.1 Tillämpningsområde
[ UPPHÄ
Som typprovning för alla IBC-behållare som används för vätskor. Anm Denna provning gäller alla typer av IBC-behållare som tillverkas efter den 31 december 2010 (se även 1.6.1.14). 6.5.6.13.2 Förberedelse av IBC-behållaren för provning En IBC-behållare ska väljas ut slumpmässigt som provföremål, utrustas och förslutas som för en transport. IBC-behållaren ska fyllas med vatten till minst 98 % av sin maximala volym.
924
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.5.6.13.3 Provningsmetod och varaktighet
6.5.6.13.3.1 IBC-behållaren ska placeras i mitten av provningsmaskinens plattform, som har en vertikal, sinusformad, dubbel amplitud (förskjutning topp-till-topp) på 25 mm ± 5 %. Om det behövs ska fästanordningar finnas på plattformen för att förhindra att provföremålet rör sig horisontellt bort från plattformen utan att inskränka den vertikala rörelsen.
6.5.6.13.3.2 Provningen ska genomföras under en timme vid en frekvens som medför att en del av IBC-behållarens botten tillfälligt lyfter från vibrationsplattformen tillräckligt kraftigt för att en distansplatta av metall ska tidvis kunna skjutas in fullständigt i minst en punkt mellan IBC-behållarens botten och vibrationsplattformen. Det kan bli nödvändigt att anpassa frekvensen efter ursprungsvärdet för att förhindra att resonanssvängningar uppstår i förpackningen. Inte desto mindre ska provningsfrekvensen alltjämt möjliggöra det i detta stycke beskrivna införandet av distansplattan av metall under IBC-behållaren. Den ständiga möjligheten att skjuta in distansplattan av metall är ett nödvändigt krav för att klara provningen. Den distansplatta av metall som används vid denna provning, ska ha en tjocklek på minst 1,6 mm, en bredd på minst 50 mm och ha tillräcklig längd för att den ska kunna skjutas in minst 100 mm mellan IBC-behållaren och vibrationsplattformen för provningens genomförande.
6.5.6.13.4 Kriterier för godkänd provning
Inget läckage eller bristningar får konstateras. Dessutom får ingen bristning eller kollaps av strukturella utrustningsdetaljer, såsom brott i svetsförband eller trasiga VD ]
fästelement konstateras.
6.5.6.14 Provningsrapport
6.5.6.14.1 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och vara tillgänglig för den som använder IBC-behållaren:
1. provningsorganets namn och adress, 2. uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), 3. ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, 4. datum för provningsrapporten, 5. tillverkare av IBC-behållaren, 6. beskrivning av behållartypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek) inklusive tillverkningsmetoden (t.ex. formblåsning), eventuellt kompletterad med ritningar och fotografier, 7. maximal kapacitet,
[ UPPHÄ
8. karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. viskositet och relativ densitet hos vätskor och partikelstorlek hos fasta ämnen, 9. beskrivning av provningen och dess resultat, och 10. provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.
6.5.6.14.2 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om, att den transportfärdiga behållaren har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, och att provningsrapporten kan bli ogiltig vid användning av andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.
925
VD ]
[ UPPHÄ
926
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.6
Bestämmelser för tillverkning och provning av storförpackningar
| 6.6.1 | Allmänt |
|---|---|
| 6.6.1.1 | Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte: - förpackningar för klass 2, med undantag av storförpackningar för föremål, inklusive aerosoler, - förpackningar för klass 6.2, med undantag av storförpackningar för smittförande avfall med UN 3291, - kollin med radioaktiva ämnen i klass 7. |
| 6.6.1.2 | Storförpackningar ska vara tillverkade, provade och renoverade enligt ett kvalitetssystem, som godtagits av behörig myndighet i syfte att säkerställa att varje tillverkad eller renoverad storförpackning uppfyller bestämmelserna i detta kapitel. Anm Standarden ISO 16106:2006, Förpackningar – Förpackningar för farligt gods, bulkbehållare och stora förpackningar – Riktlinjer för tillämpning av ISO 9001, ger ytterligare vägledning om förfarandet. VD ] |
| 6.6.1.3 | De särskilda bestämmelserna för storförpackningar i 6.6.4 är baserade på storförpackningar som för närvarande är i bruk. För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling får storförpackningar vars specifikationer avviker från dem i 6.6.4 användas, under förutsättning att de är lika effektiva, godkända av behörig myndighet och klarar de i 6.6.5 beskrivna provningarna. Andra provningar än dem som beskrivs i RID/RID-S är tillåtna, under förutsättning att de är likvärdiga och godkända av behörig myndighet. |
| 6.6.1.4 | Tillverkare och återförsäljare av förpackningar ska lämna information om vilka metoder som ska följas samt en beskrivning av typ och dimension hos förslutningarna (inklusive erforderliga packningar) och alla andra komponenter som är nödvändiga för att säkerställa att kolli i transportfärdigt skick uppfyller tillämpliga provningar i detta kapitel. |
| 6.6.2 | Kod för att beteckna slag av storförpackning [ UPPHÄ |
| 6.6.2.1 | Koden för storförpackningar består av: (a) två siffror: 50 för styva storförpackningar, eller 51 för flexibla storförpackningar, och (b) en versal som anger material, t.ex. stål eller trä, enligt förteckning i 6.1.2.6. |
| 6.6.2.2 | Storförpackningskoden kan kompletteras med bokstaven ”W”. Bokstaven W visar att storförpackningen, trots att den är av det slag som koden anger, är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i 6.6.4 men anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i 6.6.1.3. 927 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
| 6.6.3 | Märkning |
|---|---|
| 6.6.3.1 | Grundläggande märkning Varje storförpackning som är tillverkad och avsedd för användning enligt dessa bestämmelser ska vara försedd med en varaktig och läsbar märkning, placerad så att den är tydligt synlig. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga och ange följande uppgifter: (a) FN:s förpackningssymbol, Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 1) eller 6.7 . För storförpackningar av metall, på vilka märkningen sker genom stansning eller prägling, får i stället för symbolen bokstäverna ”UN” användas, (b) koden ”50” för styva storförpackningar, eller ”51” för flexibla storförpackningar, följd av materialslag enligt 6.5.1.4.1 (b), (c) en versal som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka förpackningstypen provats och godkänts: X för förpackningsgrupp I, II och III Y för förpackningsgrupp II och III Z för endast förpackningsgrupp III VD ] (d) tillverkningsmånad och -år (de två sista siffrorna), (e) beteckningen för den stat där märkningstillståndet utfärdats, angiven med 2) nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik , (f) namn eller symbol för tillverkaren och eventuell annan av behörig myndighet fastställd märkning för aktuell storförpackning, (g) belastning vid staplingsprovningen i kg. För storförpackningar som inte konstruerats för stapling ska siffran ”0” anges, (h) högsta tillåtna bruttovikt i kg. Denna grundläggande märkning ska placeras i ordningsföljd enligt ovan. [ UPPHÄ Varje del i märkningen enligt (a) - (h), ska vara tydligt åtskilt, t.ex. genom ett snedstreck eller ett mellanrum, för att underlätta identifiering. |
| 6.6.3.2 | Exempel på märkning 50A/X/0501/N/PQRS Storförpackning av stål, tillåten för stapling, 2500/1000 belastning vid staplingsprovning 2500 kg, högsta bruttovikt 1000 kg. |
Denna symbol används också för att intyga att flexibla bulkcontainrar som är tillåtna för andra transportslag uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8 i FN:s modellregelverk. Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
928
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
50H/Y/0402/D/ABCD 987 Storförpackning av plast, som inte får staplas, 0/800 högsta bruttovikt 800 kg. 51H/Z/0601/S/1999 Flexibel storförpackning, som inte får staplas, 0/500 högsta bruttovikt 500 kg.
6.6.3.3 Högsta tillåtna staplingslast som är tillämplig vid användning av storförpackningar ska anges med följande symbol:
… kg max
| m | m |
| 0 m | 0 m |
| t 10 ins m | t 10 ins m |
| minst 100 mm | minst 100 mm |
Storförpackning som får staplas Storförpackning som inte får staplas Symbolen ska vara minst 100 mm × 100 mm stor, varaktig och väl synlig. Bokstäver och siffror som anger vikten ska vara minst 12 mm höga. Den vikt som anges ovanför symbolen får inte vara större än den vid typprovningen pålagda lasten (se 6.6.5.3.3.4) dividerad med 1,8.
VD ]
| 6.6.4 | Särskilda bestämmelser för storförpackningar |
|---|---|
| 6.6.4.1 | Särskilda bestämmelser för storförpackningar av metall 50 A stål 50 B aluminium 50 N metall (annan än stål eller aluminium) |
| 6.6.4.1.1 | Storförpackningen ska tillverkas av ändamålsenlig formbar metall, vars svetsbarhet är utan anmärkning. Svetsförband ska utföras fackmässigt och ge fullständig säkerhet. Materialets prestanda vid låga temperaturer ska beaktas där så är tillämpligt. |
| 6.6.4.1.2 | Försiktighet ska iakttas för att undvika skador genom galvanisk inverkan orsakad av kontakt mellan olikartade metaller. |
| 6.6.4.2 | Särskilda bestämmelser för flexibla storförpackningar [ UPPHÄ 51H flexibel plast 51M papper |
| 6.6.4.2.1 | Storförpackningen ska tillverkas av ändamålsenliga material. Materialets styrka och utformningen av den flexibla storförpackningen ska vara anpassade till dess volym och avsedda användning. |
| 6.6.4.2.2 | Alla material, som används för tillverkning av flexibla storförpackningar av typ 51M, ska efter fullständig nedsänkning i vatten i minst 24 timmar bibehålla minst 85 % av den ursprungliga draghållfastheten hos materialet, uppmätt efter konditionering till jämvikt vid högst 67 % relativ luftfuktighet. 929 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.6.4.2.3 Fogning ska utföras med stygn, svetsning, limning eller annan likvärdig metod. Alla sydda fogar ska säkras.
6.6.4.2.4 Flexibla storförpackningar ska uppvisa tillräcklig beständighet mot åldring och nedbrytning, orsakad av ultraviolett strålning, klimatiska förhållanden eller innehållet, för att vara ändamålsenliga för sin avsedda användning.
6.6.4.2.5 För flexibla storförpackningar av plast, för vilka det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta ordnas genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under storförpackningens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som använts vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.
6.6.4.2.6 Tillsatser kan blandas i materialet i storförpackningen för att förbättra beständigheten mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna.
6.6.4.2.7 På fyllda storförpackningar får förhållandet mellan höjd och bredd vara högst 2:1.
6.6.4.3 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av styv plast
50H styv plast
VD ]
6.6.4.3.1 Storförpackningar ska tillverkas av ändamålsenligt plastmaterial med känd sammansättning och deras styrka ska vara anpassad till deras volym och avsedda användning. Materialet ska på lämpligt sätt vara resistent mot åldring och nedbrytning, som kan orsakas av innehållet eller i förekommande fall av ultraviolett strålning. I förekommande fall ska hänsyn tas till prestanda vid låga temperaturer. Permeation av innehåll får inte medföra någon fara under normala transportförhållanden.
6.6.4.3.2 Om det krävs skydd mot ultraviolett strålning, ska detta tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller stabilisatorer. Dessa tillsatser ska vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under storförpackningens hela användningstid. Vid användning av kimrök, pigment eller stabilisatorer, som skiljer sig från dem som nyttjats vid tillverkningen av typprovningsexemplaren, behöver omprovning inte göras om förändringen i halten kimrök, pigment eller stabilisatorer inte försämrar materialets fysikaliska egenskaper.
6.6.4.3.3 Tillsatser får blandas i materialet i storförpackningar för att förbättra beständigheten
[ UPPHÄ
mot åldring eller för andra ändamål, förutsatt att de inte försämrar de fysikaliska eller kemiska egenskaperna.
6.6.4.4 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av papp
50G styv papp
6.6.4.4.1 Storförpackning ska vara tillverkad av stadig solidpapp eller stadig dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet och som är anpassad till storförpackningens volym och avsedda användning. Ytans vattenavvisande egenskaper ska vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning av vattenabsorptionen enligt Cobbmetoden, blir högst 155 g/m (se ISO 535:1991). Pappen ska ha tillräcklig böjhållfasthet. Den ska vara tillskuren, bigad utan bristningar
930
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
och slitsad så att den inte knäcks vid hopfogningen och ytan inte rivs sönder eller buktar ut för kraftigt. Vågskikten hos wellpappen ska vara stadigt limmade till planskikten.
6.6.4.4.2 Väggarna, inklusive ovansida och botten, ska ha en punkteringshållfasthet på minst 15 J, uppmätt enligt ISO 3036:1975.
6.6.4.4.3 Fogar i ytterförpackningen hos storförpackningar ska ha tillräcklig överlappning och ska vara tejpade, limmade, häftade med metallklammer eller andra minst lika bra fästsystem. Om fogarna limmas eller tejpas ska ett vattenfast bindemedel användas. Metallklammer ska passera igenom alla delar som ska fästas och vara utformade eller skyddade så att innerbeklädnaden varken skavs eller punkteras av dem.
6.6.4.4.4 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av storförpackningen, såväl som en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda storförpackningen.
6.6.4.4.5 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av storförpackningens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.
6.6.4.4.6 När en löstagbar pall används ska storförpackningen vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada storförpackningen.
6.6.4.4.7 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska vara utanför innerbeklädnaden. VD ]
6.6.4.4.8 På storförpackningar avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.
6.6.4.5 Särskilda bestämmelser för storförpackningar av trä
50C trä 50D plywood 50F träfibermaterial
6.6.4.5.1 Hållfastheten hos det använda materialet liksom tillverkningssättet ska vara anpassade till storförpackningens volym och användningsområde.
6.6.4.5.2 Består storförpackningen av trävirke ska detta vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister så att väsentlig reducering av hållfastheten hos enskilda delar av storförpackningen förhindras. Varje del av storförpackningen ska vara i ett stycke eller
[ UPPHÄ
därmed likvärdigt. Delar anses likvärdiga med ett stycke när lämplig limförbandstyp, som exempelvis Lindermannfog (laxstjärt), spontade fogar, överlappsfogar eller stumfogar med minst två korrugerade metallfästelement i varje fog, eller annan lika effektiv metod används.
6.6.4.5.3 Om storförpackningen är av plywood ska denna bestå av minst tre skikt och vara tillverkad av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och fritt från brister som kan försämra storförpackningens hållfasthet. De enskilda skikten ska vara hoplimmade med vattenfast lim. Andra ändamålsenliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av storförpackningarna.
6.6.4.5.4 Består storförpackningen av träfibermaterial, som spånskivor, träfiberskivor eller andra ändamålsenliga typer, ska detta vara vattenbeständigt.
931
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.6.4.5.5 Väggskivor i storförpackningen ska vara stadigt spikade eller häftade till hörnposter eller gavlar eller hopfogade med andra ändamålsenliga medel.
6.6.4.5.6 En pallsockel, som utgör en fast beståndsdel av storförpackningen, såväl som en löstagbar pall ska vara lämpad för mekanisk hantering av den till högsta tillåtna bruttovikt fyllda storförpackningen.
6.6.4.5.7 En löstagbar pall eller pallsockel ska vara konstruerad för att undvika deformation av storförpackningens botten, som kan orsaka skador vid hanteringen.
6.6.4.5.8 När en löstagbar pall används ska storförpackningen vara stadigt fäst till pallen så att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Ovansidan ska dessutom vara fri från ojämnheter som kan skada storförpackningen.
6.6.4.5.9 För att höja staplingsförmågan får exempelvis trästöttor användas som förstärkningsanordningar, vilka emellertid ska vara utanför innerbeklädnaden.
6.6.4.5.10 På storförpackningar avsedda för stapling ska den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.
| 6.6.5 | Provningsbestämmelser för storförpackningar |
|---|---|
| 6.6.5.1 6.6.5.1.1 | Genomförande och upprepning av provningar Varje storförpackningstyp ska genomgå den beskrivna provningen i 6.6.5.3 enligt VD ] metoder fastställda och godkända av den behöriga myndighet som medger tilldelning av märkning och varje förpackningstyp ska dessutom godkännas av denna behöriga myndighet. |
| 6.6.5.1.2 | Innan en storförpackning används ska förpackningstypen ha klarat de föreskrivna provningarna i detta kapitel. En storförpackningstyp bestäms av dess konstruktion, storlek, material, materialtjocklek, tillverkningssätt och monteringssätt men kan även innefatta olika ytbehandlingar. Hit räknas också storförpackningar som skiljer sig från typen endast genom sin lägre höjd. |
| 6.6.5.1.3 | Provningarna ska genomföras på exemplar ur produktionen, med intervall som fastställs av behörig myndighet. Sker sådan provning på storförpackningar av papp räknas konditionering i aktuell miljö som likvärdig med de bestämmelser som anges i 6.6.5.2.4. |
| 6.6.5.1.4 | Provningarna ska även upprepas efter ändring av konstruktion, material eller [ UPPHÄ tillverkningssätt för storförpackningarna. |
| 6.6.5.1.5 | Behörig myndighet kan medge selektiv provning av storförpackningar som endast marginellt skiljer sig från en redan provad typ, t.ex. med innerförpackningar av mindre storlek eller lägre nettovikt, eller storförpackningar där ett eller flera yttermått har reducerats något. |
| 6.6.5.1.6 | (Tills vidare blank.) Anm För bestämmelserna för att placera olika innerförpackningar i en ytterförpackning och tillåtna variationer hos sådana innerförpackningar, se 4.1.1.5.1. |
932
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.6.5.1.7 Behörig myndighet har rätt att när som helst kräva att det visas genom provning enligt detta avsnitt, att storförpackningar ur serietillverkningen uppfyller bestämmelserna för typprovningen.
6.6.5.1.8 Under förutsättning att provningsresultatens giltighet inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera provningsmoment genomföras med ett och samma provföremål.
6.6.5.2 Förberedelser för provning
6.6.5.2.1 Provning ska genomföras med storförpackningar i transportfärdigt skick, inklusive innerförpackningar eller föremål som ska transporteras. Innerförpackningar ska fyllas till minst 98 % av sin maximala volym för vätskor eller minst 95 % för fasta ämnen. För storförpackningar där innerförpackningarna är avsedda att innehålla såväl flytande som fasta ämnen krävs separata provningar för båda typer av innehåll. Ämnen i innerförpackningar eller föremål för vilka storförpackningarna är avsedda får ersättas med andra ämnen eller föremål så länge detta inte förvanskar provningsresultaten. Om andra innerförpackningar eller föremål används ska dessa ha likadana fysikaliska egenskaper (vikt etc.) som de innerförpackningar eller föremål som ska transporteras. Det är tillåtet att använda tillsatser som säckar med blyhagel för att uppnå den totalvikt som krävs hos kollit, under förutsättning att de placeras så att provningsresultaten inte påverkas.
6.6.5.2.2 När ett ersättningsämne används vid fallprovningen för vätskor, ska detta ha jämförbar relativ densitet och viskositet som det ämne som ska transporteras. Vatten får också användas vid fallprovning för vätskor enligt villkoren i 6.6.5.3.4.4. VD ]
6.6.5.2.3 Storförpackningar av plast och storförpackningar som innehåller innerförpackningar av plast, med undantag av säckar avsedda för fasta ämnen eller föremål, ska fallprovas när provföremålet och dess innehåll konditionerats till en temperatur av -18 ºC eller lägre. Denna konditionering kan utgå om materialen i fråga har tillräcklig seghet och draghållfasthet vid låg temperatur. Konditioneras provföremålen på detta sätt, behöver konditioneringen enligt 6.6.5.2.4 inte ske. Provvätskor ska hållas i flytande tillstånd, om så behövs genom tillsats av frostskyddsmedel.
6.6.5.2.4 Storförpackningar av papp ska konditioneras under minst 24 h i en atmosfär med kontrollerad temperatur och relativ luftfuktighet. Av följande tre alternativ ska därvid ett väljas.
Den rekommenderade atmosfären är (23 ± 2) ºC och (50 ± 2) % relativ luftfuktighet. De två andra alternativen är (20 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet eller (27 ± 2) ºC och (65 ± 2) % relativ luftfuktighet.
[ UPPHÄ
Anm Medelvärdena ska hamna inom dessa gränser. Kortvariga fluktuationer och mätningsbegränsningar kan orsaka att individuella mätningar varierar med upp till ±5 % relativ luftfuktighet utan att det har signifikant inverkan på provningsresultatens reproducerbarhet.
6.6.5.3 Provningsbestämmelser
6.6.5.3.1 Bottenlyftprovning
6.6.5.3.1.1 Tillämpningsområde
933
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
För alla typer av storförpackningar, som är försedda med anordningar för att lyftas från botten, som typprovningsmoment. 6.6.5.3.1.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas till 1,25 gånger sin maximalt tillåtna bruttovikt med lasten jämnt fördelad. 6.6.5.3.1.3 Provningsmetod Storförpackningen ska höjas och sänkas två gånger med en gaffeltruck, vars gafflar är centrerade och med ett inbördes avstånd som är lika med tre fjärdedelar av anfartssidans bredd (såvida inte införingspunkterna är markerade). Gafflarna ska skjutas in till tre fjärdedelar av behållarens djup. Provningen ska upprepas från varje möjlig anfartssida. 6.6.5.3.1.4 Kriterier för godkänd provning Ingen bestående deformation av storförpackningen, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. 6.6.5.3.2 Topplyftprovning 6.6.5.3.2.1 Tillämpningsområde För alla typer av storförpackningar, som är konstruerade för lyft ovanifrån och är VD ]
försedda med lyftanordningar, som typprovningsmoment. 6.6.5.3.2.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas till två gånger sin högsta tillåtna bruttovikt. En flexibel storförpackning ska fyllas till sex gånger sin högsta tillåtna bruttovikt, varvid lasten ska fördelas jämnt. 6.6.5.3.2.3 Provningsmetod Storförpackningen ska lyftas på det sätt den konstruerats för, tills den hänger fritt över golvet, och sedan hållas fem minuter i denna position. 6.6.5.3.2.4 Kriterier för godkänd provning (a) Storförpackningar av metall och storförpackningar av styv plast: Ingen bestående
[ UPPHÄ
deformation av storförpackningen, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. (b) Flexibla storförpackningar: Ingen skada på storförpackningen eller dess lyftanordningar som gör storförpackningen oduglig för transport eller hantering, och inget läckage av innehåll. 6.6.5.3.3 Staplingsprovning 6.6.5.3.3.1 Tillämpningsområde För alla slag av storförpackningar som är konstruerade för att staplas på varandra, som typprovningsmoment.
934
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.6.5.3.3.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas till sin högsta tillåtna bruttovikt. 6.6.5.3.3.3 Provningsmetod Storförpackningen ska placeras med botten på ett horisontellt och hårt underlag och utsättas för en likformigt fördelad pålagd provningsbelastning (se 6.6.5.3.3.4) under minst fem minuter. Storförpackningar av trä, papp och plast ska utsättas för belastningen under minst 24 timmar. 6.6.5.3.3.4 Beräkning av pålagd provningsbelastning Belastningen som placeras på storförpackningen ska vara 1,8 gånger den sammanlagda högsta tillåtna bruttovikten av det antal likadana storförpackningar som får staplas på storförpackningen under transport. 6.6.5.3.3.5 Kriterier för godkänd provning (a) Alla slags storförpackningar utom flexibla storförpackningar: Ingen bestående deformation av storförpackningen, inklusive eventuell pallsockel, som kan försämra transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. (b) Flexibla storförpackningar: Ingen skada på förpackningen som försämrar transportsäkerheten, och inget läckage av innehåll. VD ]
6.6.5.3.4 Fallprovning 6.6.5.3.4.1 Tillämpningsområde För alla slag av storförpackningar som typprovningsmoment. 6.6.5.3.4.2 Förberedelse av storförpackningen för provning Storförpackningen ska fyllas enligt 6.6.5.2.1. 6.6.5.3.4.3 Provningsmetod Storförpackningen ska släppas mot en icke fjädrande, horisontell, plan, massiv och styv yta enligt bestämmelserna i 6.1.5.3.4 på ett sådant sätt att storförpackningen slår emot på det ställe på botten som bedöms svagast.
[ UPPHÄ
6.6.5.3.4.4 Fallhöjd Anm Storförpackningar för ämnen och föremål i klass 1 ska provas på nivån för förpackningsgrupp II. 6.6.5.3.4.4.1 För innerförpackningar innehållande fasta eller flytande ämnen eller föremål, om provningen genomförs med det fasta eller flytande ämnet eller föremålet som ska transporteras, eller med ett annat ämne eller föremål med väsentligen samma egenskaper:
935
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m
6.6.5.3.4.4.2 För innerförpackningar innehållande flytande ämnen, om provningen genomförs med vatten:
(a) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet av högst 1,2:
Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III 1,8 m 1,2 m 0,8 m
(b) när ämnet som ska transporteras har en relativ densitet över 1,2 ska fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten (d) av detta ämne, avrundad uppåt till en decimal, enligt följande:
Förpackningsgrupp I Förpackningsgrupp II Förpackningsgrupp III d × 1,5 m d × 1,0 m d × 0,67 m
6.6.5.3.4.5 Kriterier för godkänd provning
6.6.5.3.4.5.1 Storförpackningen får inte uppvisa någon skada, som kan inverka på transportsäkerheten. Inget innehåll får läcka ur innerförpackningar eller föremål.
6.6.5.3.4.5.2 För storförpackningar för klass 1 tillåts inga bristningar, som kan möjliggöra spill av
VD ]
löst explosivämne eller av föremål med explosivämne från storförpackningen.
6.6.5.3.4.5.3 Om en storförpackning genomgått en fallprovning, har den klarat provningen om innehållet hålls kvar fullständigt, även om förslutningen inte längre är dammtät.
6.6.5.4 Typgodkännande och provningsrapport
6.6.5.4.1 För varje typ av storförpackning ska ett typgodkännandecertifikat med märkning (enligt 6.6.3) utfärdas, som intygar att förpackningstypen och dess utrustning uppfyller provningsbestämmelserna.
6.6.5.4.2 En provningsrapport med minst följande uppgifter ska upprättas och göras tillgänglig för den som använder förpackningen:
1. provningsorganets namn och adress, 2. uppdragsgivarens namn och adress (där så är tillämpligt), 3. ett unikt identifieringsnummer på provningsrapporten, [ UPPHÄ
4. datum för provningsrapporten, 5. tillverkaren av storförpackningen, 6. beskrivning av storförpackningstypen (t.ex. dimensioner, material, förslutningar, godstjocklek) och/eller fotografier, 7. maximal volym/högsta tillåtna bruttovikt, 8. karakteristiska egenskaper hos innehållet vid provningen, t.ex. typ och beskrivning av använda innerförpackningar eller föremål, 9. beskrivning av provningen och dess resultat, och 10. provningsrapporten ska undertecknas med angivande av undertecknarens namn och befattning.
936
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.6.5.4.3 Provningsrapporten ska innehålla en redogörelse om, att den transportfärdiga storförpackningen har provats i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, och att provningsrapporten kan bli ogiltig vid användning av andra förpackningssätt eller andra beståndsdelar i förpackningen. Ett exemplar av provningsrapporten ska finnas tillgänglig för behörig myndighet.
VD ]
[ UPPHÄ
937
VD ]
[ UPPHÄ
938
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.7
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar och UN-MEG-containrar
Anm Beträffande cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall, samt batterivagnar och MEG-containrar (utom UN-MEG-containrar), se kapitel 6.8; beträffande tankar av fiberarmerad plast, se kapitel 6.9; beträffande slamsugartankar, se kapitel 6.10.
| 6.7.1 | Tillämpning och allmänna bestämmelser |
|---|---|
| 6.7.1.1 | Bestämmelserna i detta kapitel gäller UN-tankar avsedda för transport av farligt gods och MEG-containrar för transport av ej kylda gaser i klass 2 med alla transportslag. Utöver bestämmelserna i detta kapitel, och såvida inget annat föreskrivs, ska tillämpliga krav i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC), 1972, i gällande version, uppfyllas av alla UN-tankar och MEG-containrar som motsvarar definitionen av ”container” i konventionen. Ytterligare bestämmelser kan gälla för offshoretankar och MEG-containrar som hanteras i öppen sjö. |
| 6.7.1.2 | För att ta hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg får de tekniska bestämmelserna i detta kapitel ersättas med alternativa arrangemang (”alternative arrangements”, AA). Dessa alternativa arrangemang ska erbjuda en säkerhetsnivå som inte är lägre än den som ges av bestämmelserna i detta kapitel, med avseende på VD ] kompatibilitet med transporterade ämnen och förmåga hos UN-tanken och MEGcontainern att motstå stöt, belastning och brand. För internationell transport ska UNtankar och MEG-containrar som är byggda med alternativa arrangemang vara godkända av tillämpliga behöriga myndigheter. |
| 6.7.1.3 | Om ett ämne inte har tillordnats en UN-tankinstruktion (T1 - T23, T50 eller T75) i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, får ett interimsgodkännande för transport utfärdas av behörig myndighet i ursprungslandet. Godkännandet ska innefattas i transporthandlingarna för sändningen och innehålla minst den information, som normalt anges i instruktionerna för UN-tankar och de villkor under vilka ämnet ska transporteras. |
| 6.7.2 | Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar avsedda för transport av ämnen i klass 1 och klass 3 till och med 9 [ UPPHÄ |
| 6.7.2.1 | Definitioner I detta avsnitt gäller följande definitioner: Alternativt arrangemang: ett godkännande som utfärdas av behörig myndighet för en UN-tank eller en MEG-container, som är konstruerad, tillverkad och provad enligt tekniska bestämmelser eller provningsmetoder, vilka avviker från dem som angetts i detta kapitel. Beräkningstemperaturområde: ska för tankskalet vara mellan -40 °C och +50 °C för ämnen som transporteras under omgivningsbetingelser. För de andra ämnen som hanteras under förhöjd temperatur ska beräkningstemperaturen vara minst lika med högsta temperaturen hos ämnet under fyllning, tömning eller transport. Strängare 939 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
beräkningstemperaturer ska övervägas för UN-tankar som utsätts för strängare klimatbetingelser. Beräkningstryck: Trycket som används i beräkningar enligt en erkänd tryckkärlskod. Beräkningstrycket får inte vara lägre än det högsta av följande tryck: (a) högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller (b) summan av: (i) ämnets absoluta ångtryck (i bar) vid 65 °C, minus 1 bar, (ii) partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med en högsta temperatur i utrymmet på 65 °C och en utvidgning av vätskan på grund av en ökning av medelbulktemperaturen på tr - tf (tf = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, tr = 50 °C, högsta medelbulktemperatur), och (iii) ett vätskepelartryck som bestäms baserat på de statiska krafter som anges i 6.7.2.2.12, dock minst 0,35 bar, eller (c) två tredjedelar av minimiprovtrycket som anges i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6. Driftutrustning: mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet, uppvärmning, kylning och isolering. VD ]
Finkornstål: stål som har en ferritisk kornstorlek av högst 6 vid bestämning enligt ASTM E 112-96 eller enligt definition i EN 10028-3, del 3. Högsta tillåtna arbetstryck: ett tryck minst lika med det högsta av följande tryck, uppmätt överst i tanken i driftläge: (a) högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller (b) högsta effektiva tryck som tanken är konstruerad för och som inte får vara lägre än summan av: (i) ämnets absoluta ångtryck (i bar) vid 65 °C, minus 1 bar, och (ii) partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med en högsta temperatur i utrymmet på 65 °C och en utvidgning av vätskan
[ UPPHÄ
på grund av en ökning av medelbulktemperaturen på tr - tf (tf = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, tr = 50 °C, högsta medelbulktemperatur). Högsta tillåtna bruttovikt: summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport. Konstruktionsstål: stål med garanterad minsta brottgräns på mellan 360 N/mm och 440 N/mm och garanterad minsta brottförlängning enligt 6.7.2.3.3.3. Offshoretank: En transporterbar tank, som är särskilt konstruerad för upprepad användning för transport till, från och mellan offshoreanläggningar. En offshoretank konstrueras och tillverkas enligt de riktlinjer för godkännande av offshorecontainrar
940
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
för hantering i öppen sjö, som fastställts av internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i dokument MSC/Circ.860.
Provtryck: Högsta övertrycket överst i tankskalet under vätsketryckprovningen, minst lika med 1,5 gånger beräkningstrycket. Minimiprovtrycket för UN-tankar avsedda för vissa ämnen anges i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6.
Referensstål: stål med brottgräns på 370 N/mm och brottförlängning på 27 %.
Smältsäkring: ej återstängande tryckavlastningsanordning som aktiveras termiskt.
Strukturdelar: element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet.
Tankskal: den del av UN-tanken som innehåller ämnet som ska transporteras (själva tanken) inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftutrustning och utvändiga strukturdelar.
Täthetsprovning: en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftutrustning för ett effektivt övertryck på minst 25 % av högsta tillåtna arbetstrycket.
UN-tank: en tank för flera transportslag, vilken används för transport av ämnen i klass 1 och klass 3 till 9. UN-tanken innefattar ett tankskal, försett med driftutrustning och strukturdelar som behövs för transport av farligt gods. UN-tanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför VD ]
tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lyftas ombord på ett fordon, en järnvägsvagn, ett oceangående fartyg eller ett fartyg som går i inre vattenväg och vara utrustad med medar, beslag eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar och IBCbehållare räknas inte som UN-tankar.
6.7.2.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning
6.7.2.2.1 Tankskal ska konstrueras och tillverkas i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod som godkänts av behörig myndighet. Tankskal ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara. Materialen ska i princip överensstämma med nationella eller internationella materialstandarder. För svetsade tankskal får endast ett material användas, vars svetsbarhet har fullständigt klarlagts. Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet. När tillverkningsprocessen eller materialen så kräver, ska tankskal genomgå en värmebehandling för att garantera tillräcklig seghet i svetsfogen och i den värmepåverkade zonen. Vid val av material
[ UPPHÄ
ska beräkningstemperaturområdet beaktas med hänsyn till risken för sprödbrott och spänningskorrosion samt slagsegheten. När finkornstål använts får det garanterade värdet på sträckgränsen vara högst 460 N/mm och det garanterade värdet på övre brottgränsen får vara högst 725 N/mm enligt materialspecifikation. Aluminium får användas som konstruktionsmaterial endast när det anges i en särbestämmelse för UNtankar, som tillordnats ett visst ämne i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, eller med godkännande av behörig myndighet. När aluminium är tillåtet, ska det vara isolerat för att förhindra påtaglig försämring av dess fysikaliska egenskaper när det utsätts för en värmebelastning på 110 kW/m under en period på minst 30 minuter. Isoleringen ska förbli effektiv vid alla temperaturer under 649 °C och ska inneslutas av ett material med en smältpunkt på minst 700 °C. Materialen i UN-tankar ska vara lämpliga för de yttre miljöbetingelser som kan uppkomma under transport.
941
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.2.2.2 Tankskal, armatur och rörsystem hos UN-tankar ska tillverkas av material som är:
(a) i hög grad motståndskraftiga mot de ämnen som avses transporteras, eller
(b) ordentligt passiviserade eller neutraliserade genom kemiska reaktioner, eller
(c) beklätt med korrosionståligt material, som är klistrat direkt på tankskalet eller fäst på likvärdigt sätt.
6.7.2.2.3 Packningar ska vara av material som inte påverkas av ämnena som avses transporteras.
6.7.2.2.4 Om tankskalen har innerbeklädnad, får denna inte påverkas nämnvärt av ämnena som avses transporteras, och den ska vara homogen, inte porös, fri från perforeringar, tillräckligt elastisk och anpassad till tankens värmeutvidgningsegenskaper. Beklädnaden i tankskal, armatur och rörsystem ska vara i ett stycke och gå runt ytan på flänsar. När utvändig armatur är svetsad på tanken, ska beklädnaden gå i ett stycke genom den och runt ytan på utvändiga flänsar.
6.7.2.2.5 Fogar och sömmar i innerbeklädnaden ska åstadkommas genom att smälta ihop materialet eller med andra lika effektiva metoder.
6.7.2.2.6 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas. 6.7.2.2.7 Materialen i UN-tanken, inklusive alla anordningar, packningar, beklädnader och VD ]
tillbehör, får inte menligt påverka ämnena som avses transporteras i UN-tanken.
6.7.2.2.8 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.
6.7.2.2.9 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UN-tankens förväntade livslängd.
6.7.2.2.10 Ett tankskal, som ska utrustas med vakuumventil, ska vara konstruerat så att det utan bestående deformation motstår ett utvändigt övertryck på minst 0,21 bar över det invändiga trycket. Vakuumventilen ska ställas in så att den öppnar vid ett undertryck på högst -0,21 bar, såvida inte tankskalet är konstruerat för ett högre utvändigt övertryck, varvid vakuumventilens öppningstryck inte får vara högre än det
[ UPPHÄ
undertryck tanken är konstruerad för. Tankskal, som endast används för transport av fasta (pulverformiga eller granulerade) ämnen i förpackningsgrupp II eller III, som inte övergår i vätskeform under transporten, får med tillstånd av behörig myndighet konstrueras för ett lägre utvändigt övertryck. I detta fall ska vakuumventilen ställas in så att den öppnar vid detta lägre tryck. Ett tankskal, som inte ska utrustas med vakuumventil, ska vara konstruerat så att det utan bestående deformation motstår ett utvändigt övertryck på minst 0,4 bar över det invändiga trycket.
6.7.2.2.11 Vakuumventiler, som används på UN-tankar, avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive upphettade ämnen som transporteras vid eller över sin flampunkt, ska förhindra omedelbar inträngning av lågor i tankskalet eller så ska UN-tanken ha ett tankskal som kan motstå en invändig explosion, orsakad av att lågor tränger in i tankskalet, utan att tanken blir otät.
942
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.2.2.12 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska med högsta tillåtna last kunna uppta följande separat verkande statiska krafter:
(a) i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) ,
(b) horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) ,
(c) lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) , och
(d) lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) .
6.7.2.2.13 Under var och en av krafterna i 6.7.2.2.12 ska säkerhetsfaktorn vara följande:
(a) för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns eller
(b) för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen (1 % förlängningsgräns för austenitiska stål).
VD ]
6.7.2.2.14 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de angivna minimivärdena för sträckgräns eller förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.
6.7.2.2.15 UN-tankar ska kunna jordas elektriskt, om de är avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive upphettade ämnen som transporteras vid eller över sin flampunkt. Åtgärder ska vidtas för att förhindra farlig elektrostatisk urladdning.
6.7.2.2.16 När det krävs för vissa ämnen i en UN-tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, eller i en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, och beskriven i 4.2.5.3, ska UN-tankar vara försedda med extra skydd, som kan bestå av större godstjocklek hos tankskalet eller
[ UPPHÄ
högre provtryck, där den större godstjockleken eller det högre provtrycket ska bestämmas mot bakgrund av den inneboende fara som följer med transport av de aktuella ämnena.
6.7.2.3 Konstruktionskriterier
6.7.2.3.1 Tankskal ska ha en konstruktion som kan spänningsanalyseras matematiskt eller experimentellt med töjningsgivare eller med andra metoder som godkänts av behörig myndighet.
1) 2 För beräkningsändamål: g = 9,81 m/s .
943
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.2.3.2 Tankskal ska konstrueras och tillverkas så att de motstår ett provtryck vid vätsketryckprovningen på minst 1,5 gånger beräkningstrycket. För vissa ämnen finns särskilda bestämmelser i tillämplig tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, eller i en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, och beskriven i 4.2.5.3. Observera bestämmelserna i 6.7.2.4.1 - 6.7.2.4.10 om minsta godstjocklek hos tankskalen.
6.7.2.3.3 För metaller med tydlig sträckgräns, eller garanterad förlängningsgräns (0,2 % i allmänhet eller 1 % för austenitiska stål) får den primära membranspänningen σ (sigma) i tankskalet vid provtrycket inte överstiga det lägsta av värdena 0,75 Re eller 0,50 Rm, där:
Re = sträckgräns i N/mm eller 0,2 % förlängningsgräns, eller för austenitiska stål 1 % förlängningsgräns,
Rm = minsta brottgräns i N/mm .
6.7.2.3.3.1 Värdena på Re och Rm som ska användas, ska vara minimivärden angivna i nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de i materialstandarderna angivna minimivärdena för Re eller Rm ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på Re eller Rm vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ.
6.7.2.3.3.2 Stål med ett förhållande Re/Rm över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankskal. Värdena på Re och Rm som ska användas för att bestämma detta förhållande VD ]
ska vara de värden som anges i materialintyget.
6.7.2.3.3.3 Stål som används för tillverkning av tankskal ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/Rm, dock med ett absolut minimum på 16 % för finkornstål och 20 % för andra stål. Aluminium och aluminiumlegeringar som används för tillverkning av tankar ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/6Rm, dock med ett absolut minimum på 12 %.
6.7.2.3.3.4 För bestämning av faktiska materialvärden ska observeras att för plåt ska dragprovstavens axel vara i rät vinkel (transversell) mot valsningsriktningen. Brottförlängningen ska mätas på provstavar med rektangulärt tvärsnitt enligt ISO 6892:1998 med 50 mm mätlängd.
6.7.2.4 Minsta godstjocklek
6.7.2.4.1 Minsta godstjocklek ska vara den största tjockleken som erhålls av:
[ UPPHÄ
(a) minimitjockleken bestämd enligt bestämmelserna i 6.7.2.4.2 - 6.7.2.4.10,
(b) minimitjockleken bestämd enligt den godkända tryckkärlskoden och med hänsyn till bestämmelserna i 6.7.2.3, och
(c) minimitjockleken, enligt en UN-tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, eller en särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, och beskriven i 4.2.5.3.
6.7.2.4.2 Mantel, gavlar och manluckor på tankar med diameter högst 1,80 m ska vara minst 5 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Tankskal med diameter över 1,80 m ska vara minst 6 mm tjocka med undantag av att
944
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
för pulverformiga eller granulära fasta ämnen i förpackningsgrupp II eller III får kravet på minimitjocklek minskas till minst 5 mm tjocklek i referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.
6.7.2.4.3 När det finns extra skydd mot skada på tankskalet, får UN-tankar med provtryck under 2,65 bar ha minimigodstjockleken reducerad i proportion till skyddet i fråga, med godkännande av behörig myndighet. Dock ska tankar med diameter under 1,80 m vara minst 3 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Tankar med diameter över 1,80 m ska vara minst 4 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.
6.7.2.4.4 Godstjockleken på mantel, gavlar och manluckor hos tankskal ska vara minst 3 mm, oavsett konstruktionsmaterial.
6.7.2.4.5 Det extra skydd som anges i 6.7.2.4.3 får utformas som ett komplett utvändigt strukturellt skydd, såsom en ändamålsenlig ”sandwich”-konstruktion med den yttre manteln fastsatt vid tankskalet, en dubbelväggskonstruktion eller inneslutning av tankskalet i ett fullständigt ramverk med längs- och tvärgående balkar.
6.7.2.4.6 Likvärdig tjocklek hos en metall, annan än tjockleken som krävs för referensstålet i 6.7.2.4.2 ska bestämmas med följande formel:
21,4e0 e1 = 3 × Rm1 A1
VD ]
där:
e1 = erforderlig likvärdig godstjocklek (i mm) för den metall som ska användas,
e0 = minimigodstjocklek (i mm) för referensstålet, enligt tillämplig tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, eller särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, och beskriven i 4.2.5.3,
Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för den metall som ska användas (se 6.7.2.3.3),
A1 = minsta brottförlängning (i procent) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.
6.7.2.4.7 När en minsta godstjocklek på 8 mm eller 10 mm anges i tillämplig UNtankinstruktion i 4.2.5.2.6 ska observeras att dessa tjocklekar är baserade på [ UPPHÄ
egenskaperna hos referensstålet och en tankdiameter på 1,80 m. När en annan metall än konstruktionsstål (se 6.7.2.1) används eller om tankens diameter är över 1,80 m ska godstjockleken bestämmas med följande formel:
21,4e0d1 e1 = 1,8 Rm1 × A1
där:
e1 = erforderlig ekvivalent godstjocklek (i mm) för den metall som ska användas,
945
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
e0 = minimigodstjocklek (i mm) för referensstålet, enligt tillämplig tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, eller särbestämmelse för UN-tankar, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, och beskriven i 4.2.5.3,
d1 = tankskalets diameter (i m), dock minst 1,80 m,
Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för den metall som ska användas (se 6.7.2.3.3),
A1 = minsta brottförlängning (i procent) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.
6.7.2.4.8 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.2.4.2, 6.7.2.4.3 och 6.7.2.4.4. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.2.4.2 - 6.7.2.4.4. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg.
6.7.2.4.9 När konstruktionsstål används (se 6.7.2.1) krävs ingen beräkning med formeln i 6.7.2.4.6.
6.7.2.4.10 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.
6.7.2.5 Driftutrustning
6.7.2.5.1 Driftutrustning ska vara placerad så att den skyddas mot risken att slitas av eller VD ]
skadas under hantering och transport. När förbandet mellan tankskal och ram medger relativ rörelse mellan delarna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Den utvändiga tömningsarmaturen (röranslutningar, avstängningsanordningar), den invändiga avstängningsventilen och dess säte ska skyddas mot risken att slitas av av yttre krafter (till exempel med användning av skjuvsektioner). Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.
6.7.2.5.2 Alla öppningar i tankskalet, avsedda för fyllning eller tömning av UN-tanken ska vara försedda med en manuellt manövrerad avstängningsventil, placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt. Andra öppningar, med undantag av öppningar som leder till avluftnings- eller tryckavlastningsanordningar, ska vara utrustade med antingen en avstängningsventil eller annat lämpligt förslutningssätt, placerat så nära tankskalet som är praktiskt möjligt.
6.7.2.5.3 Alla UN-tankar ska vara försedda med ett manhål eller annan inspektionsöppning med
[ UPPHÄ
lämplig storlek för att medge invändig kontroll och tillräcklig åtkomst för underhåll och reparation av tankens inre. Fackindelade UN-tankar ska ha ett manhål eller annan inspektionsöppning för varje fack.
6.7.2.5.4 Så långt det är praktiskt möjligt ska utvändig armatur finnas samlad i grupper. För isolerade UN-tankar ska anslutningar upptill omges av en uppsamlingsreservoar med lämplig dränering.
6.7.2.5.5 Varje anslutning till en UN-tank ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion.
6.7.2.5.6 Varje avstängningsventil eller annat förslutningssätt ska konstrueras och tillverkas för ett nominellt tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstryck i tankskalet med hänsyn till förväntade temperaturer under transport. Alla avstängningsventiler med skruvad
946
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
spindel ska stängas med en medurs rattrörelse. För andra avstängningsventiler ska läge (öppen och stängd) och stängningsriktning vara tydligt markerade. Alla avstängningsventiler ska konstrueras för att förhindra oavsiktlig öppning.
6.7.2.5.7 Inga rörliga delar, såsom lock, förslutningsanordningar etc. får tillverkas av oskyddat rostbenäget stål, om de kan komma i kontakt genom friktion eller slag med UN-tankar av aluminium, avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, inklusive ämnen vid förhöjd temperatur som transporteras vid eller över sin flampunkt.
6.7.2.5.8 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt metalliskt material. Svetsade rörskarvar ska användas då det är möjligt.
6.7.2.5.9 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.
6.7.2.5.10 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom säkerhetsventiler).
6.7.2.5.11 Sega metaller ska användas vid tillverkning av förslutningsanordningar, ventiler och tillbehör. VD ]
6.7.2.6 Bottenöppningar
6.7.2.6.1 Vissa ämnen får inte transporteras i UN-tankar med bottenöppningar. När tillämplig UN-tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, visar att bottenöppningar är förbjudna, får det inte finnas några öppningar under vätskenivån i tanken, när den är fylld till sin högsta tillåtna fyllnadsgrad. När en existerande öppning förseglas, ska detta åstadkommas genom invändig och utvändig svetsning av en platta mot tankskalet.
6.7.2.6.2 Bottentömningsutlopp för UN-tankar som transportera vissa fasta, kristalliserbara eller högviskösa ämnen ska vara utrustade med minst två av varandra oberoende avstängningsanordningar, monterade i serie. Konstruktionen av utrustningen ska tillfredsställa behörig myndighet eller av denna utsett organ och ska innefatta:
(a) en utvändig avstängningsventil placerad så nära tankskalet som är praktiskt
[ UPPHÄ
möjligt, och som har et sådant utförande att oavsiktlig öppning genom stöt eller oavsiktlig handling förhindras, och
(b) en vätsketät förslutning i änden på tömningsröret, vilken kan vara en bultad blindfläns eller ett skruvlock.
6.7.2.6.3 Alla öppningar för bottentömning, med undantag av vad som föreskrivs i 6.7.2.6.2, ska vara utrustade med tre av varandra oberoende avstängningsanordningar, monterade i serie. Konstruktionen av utrustningen ska tillfredsställa behörig myndighet eller av denna utsett organ och ska innefatta:
(a) en självstängande invändig avstängningsventil, dvs. en avstängningsventil innanför tankskalet eller inne i en svetsad fläns eller dess motfläns, sådan att:
947
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(i) reglagen för manövrering av ventilen är konstruerade så att all oavsiktlig öppning genom stöt eller annan ovarsam åtgärd förhindras,
(ii) ventilen kan manövreras uppifrån eller nerifrån,
(iii) om möjligt ventilens inställning (öppen eller stängd) ska kunna avgöras från marken,
(iv) med undantag av UN-tankar med volym på högst 1000 liter, det går att stänga ventilen från en åtkomlig plats på UN-tanken, som är avsides belägen från själva ventilen, och
(v) ventilen ska vara fortsatt funktionsduglig i händelse av skada på dess utvändiga manöverorgan,
(b) en utvändig avstängningsventil placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt, och
(c) en vätsketät förslutning i änden på tömningsröret, vilken kan vara en bultad blindfläns eller ett skruvlock.
6.7.2.6.4 För tank med beklädnad får den invändiga avstängningsventilen som krävs i 6.7.2.6.3 (a) ersättas av en extra utvändig avstängningsventil. Tillverkaren ska uppfylla kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ.
VD ]
6.7.2.7 Säkerhetsanordningar
6.7.2.7.1 Alla UN-tankar ska vara utrustade med minst en tryckavlastningsanordning. Alla sådana ska vara konstruerade, tillverkade och märkta på sätt som tillfredsställer behörig myndighet eller av denna utsett organ.
6.7.2.8 Tryckavlastningsanordningar
6.7.2.8.1 Alla UN-tankar med en volym på minst 1 900 liter och alla oberoende fack i en UNtank med sådan volym ska vara försedda med en eller flera tryckavlastningsanordningar av fjäderbelastad typ och får dessutom ha ett sprängbleck eller smältsäkring parallellt med de fjäderbelastade anordningarna, utom när detta är förbjudet genom hänvisning till 6.7.2.8.3 i tillämplig UN-tankinstruktion i 4.2.5.2.6. Tryckavlastningsanordningarna ska ha tillräcklig kapacitet för att förhindra att tankskalet brister på grund av övertryck eller vakuum, som uppkommer av fyllning, tömning eller uppvärmning av innehållet.
[ UPPHÄ
6.7.2.8.2 Tryckavlastningsanordningar ska konstrueras så att inträngning av främmande ämnen, vätskeläckage och utveckling av farligt övertryck förhindras.
6.7.2.8.3 När det krävs för vissa ämnen i en UN-tankinstruktion, angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och beskriven i 4.2.5.2.6, ska UN-tankar ha en tryckavlastningsanordning som är godkänd av behörig myndighet. Såvida inte UN-tanken uteslutande är avsedd för transport av ett enda ämne och är utrustad med godkänd tryckavlastningsanordning av ett material som är kompatibelt med detta ämne, ska tryckavlastningsanordningen bestå av ett sprängbleck, följt av en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning. Om ett sprängbleck monteras i serie med den erforderliga tryckavlastningsanordningen, ska utrymmet mellan sprängblecket och tryckavlastningsanordningen förses med en tryckmätare eller annat lämpligt kontrollinstrument för detektering av brott, porer eller
948
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
läckage i sprängblecket, som skulle kunna orsaka felfunktion hos tryckavlastningssystemet. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck som är 10 % över öppningstrycket hos anordningen.
6.7.2.8.4 Alla UN-tankar med volym under 1 900 liter ska vara försedda med en tryckavlastningsanordning, som får vara ett sprängbleck om detta uppfyller bestämmelserna i 6.7.2.11.1. Om ingen fjäderbelastad tryckavlastningsventil används, ska sprängblecket inställas på att brista vid ett nominellt tryck lika med provtrycket. Därutöver får även smältsäkringar som uppfyller 6.7.2.10.1 användas.
6.7.2.8.5 Om tanken är utrustad för trycktömning ska inloppsledningen vara försedd med lämplig tryckavlastningsanordning, som öppnas vid ett tryck högst lika med tankskalets högsta tillåtna arbetstryck, och en avstängningsventil placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt.
6.7.2.9 Inställning av tryckavlastningsanordningar
6.7.2.9.1 Det ska observeras att tryckavlastningsanordningar endast får träda i funktion under onormala temperaturstegringsbetingelser, för att tanken inte ska utsättas för onödiga tryckvariationer under normala transportförhållanden (se 6.7.2.12.2).
6.7.2.9.2 Tryckavlastningsanordningen som krävs ska inställas på att öppna vid ett nominellt tryck på fem sjättedelar av provtrycket för tankskal som har ett provtryck på högst 4,5 bar och 110 % av två tredjedelar av provtrycket för tankskal med ett provtryck över 4,5 bar. Efter utsläpp ska anordningen stänga vid ett tryck högst 10 % under öppningstrycket. Anordningen ska förbli stängd vid alla lägre tryck. Denna VD ]
bestämmelse utesluter inte användning av vakuumventiler eller en kombination av tryckavlastnings- och vakuumventiler.
6.7.2.10 Smältsäkringar
6.7.2.10.1 Smältsäkringar ska träda i funktion vid en temperatur mellan 100 °C och 149 °C under förutsättning att trycket i tankskalet vid smälttemperaturen inte överstiger provtrycket. De ska placeras överst i tankskalet med sina inlopp i ångfasutrymmet och när de används i transportsäkerhetssyften får de inte avskärmas från utvändig värme. Smältsäkringar får inte användas på UN-tankar med ett provtryck över 2,65 bar, såvida det inte anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, särbestämmelse TP36. Smältsäkringar som används på UN-tankar avsedda för transport av upphettade ämnen ska konstrueras för att träda i funktion vid en temperatur som är högre än den högsta temperatur som uppträder under transport och ska tillfredsställa kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ.
[ UPPHÄ
6.7.2.11 Sprängbleck
6.7.2.11.1 Om inget annat föreskrivs i 6.7.2.8.3 ska sprängbleck ställas in för att brista vid ett nominellt tryck lika med provtrycket genom hela beräkningstemperaturområdet. Särskild uppmärksamhet ska ges bestämmelserna i 6.7.2.5.1 och 6.7.2.8.3 om sprängbleck används.
6.7.2.11.2 Sprängbleck ska vara anpassade till det undertryck som kan uppstå i UN-tanken.
949
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.2.12 Kapacitet hos tryckavlastningsanordningar
6.7.2.12.1 De fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar som krävs i 6.7.2.8.1 ska ha en minsta avblåsningsarea likvärdig med ett munstycke på 31,75 mm diameter. Eventuella vakuumventiler ska ha en avblåsningsarea på minst 284 mm .
6.7.2.12.2 Den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos tryckavlastningssystemet (med hänsyn tagen till det minskade flödet om UN-tanken är utrustad med sprängbleck följt av fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar eller om de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna är utrustade med en anordning som hindrar inträngning av lågor), under förhållanden med UN-tanken fullständigt omvärvd av lågor, ska vara tillräcklig för att begränsa trycket i tanken till 20 % över öppningstrycket hos tryckbegränsningsanordningen. Tryckavlastningsanordningar för nödläge får användas för att uppnå den totala föreskrivna avblåsningskapaciteten. Dessa anordningar kan vara smältsäkringar, fjäderbelastade anordningar eller sprängbleck eller en kombination av fjäderbelastad anordning och sprängbleck. Den totala erforderliga kapaciteten hos avlastningsanordningarna kan bestämmas genom användning av formeln i 6.7.2.12.2.1 eller tabellen i 6.7.2.12.2.3.
6.7.2.12.2.1 För att bestämma den totala erforderliga kapaciteten hos avlastningsanordningen, vilken ska anses vara summan av de olika anordningarnas individuella kapacitet, ska följande formel användas:
0,82 FA ZT Q =12,4 LC M
VD ]
där:
Q = minsta erforderliga avblåsningskapacitet i kubikmeter luft per sekund (m /s) vid normalbetingelserna 1 bar och 0 °C (273 K),
F = en koefficient med följande värde:
för oisolerade tankar: F = 1,
för isolerade tankar: F = U(649 - t)/13,6, dock aldrig mindre än 0,25,
där:
-2 -1 U = isoleringens värmeledningsförmåga vid 38 °C i kWm K , t [ UPPHÄ= faktisk temperatur hos ämnet under fyllning (i °C); om denna
temperatur är okänd sätts t = 15 °C:
Det ovan angivna värdet på F för isolerade tankar får användas, förutsatt att isoleringen uppfyller bestämmelserna i 6.7.2.12.2.4,
A = total utvändig yta hos tankskalet i kvadratmeter,
Z = gaskompressibilitetsfaktorn under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser) (om denna faktor är okänd sätts Z = 1,0),
T = absolut temperatur i Kelvin (°C + 273) ovanför tryckavlastningsanordningen under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser),
950
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
L = ångbildningsvärme hos vätskan i kJ/kg under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser),
M = molekylvikt hos den utsläppta gasen,
C = en konstant som härleds ur en av följande formler som funktion av förhållandet k mellan specifika värmetal:
cp k = cv
där:
cp är det specifika värmet vid konstant tryck, och
cv är det specifika värmet vid konstant volym.
När k > 1:
k+1 k−1 2 C = k k +1 När k = 1 eller k är okänt: VD ]
1 C = = 0,607 e
där e är den matematiska konstanten 2,7183.
C kan även hämtas ur följande tabell:
k C k C k C
1,00 0,607 1,26 0,660 1,52 0,704 1,02 0,611 1,28 0,664 1,54 0,707 1,04 0,615 1,30 0,667 1,56 0,710 1,06 0,620 1,32 0,671 1,58 0,713 1,08 0,624 1,34 0,674 1,60 0,716 1,10 0,628 1,36 0,678 1,62 0,719 1,12 0,633 1,38 0,681 1,64 0,722
[ UPPHÄ
1,14 0,637 1,40 0,685 1,66 0,725 1,16 0,641 1,42 0,688 1,68 0,728 1,18 0,645 1,44 0,691 1,70 0,731 1,20 0,649 1,46 0,695 2,00 0,770 1,22 0,652 1,48 0,698 2,20 0,793 1,24 0,656 1,50 0,701
6.7.2.12.2.2 Som alternativ till formeln ovan får tankar konstruerade för transport av vätskor ha sina avlastningsventiler dimensionerade enligt tabellen i 6.7.2.12.2.3. Denna tabell förutsätter ett isoleringsvärde på F = 1 och ska korrigeras i motsvarande grad när tankskalet är isolerat. Andra värden som använts för framtagning av denna tabell är:
M = 86,7 T = 394 K
951
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
L = 334,94 kJ/kg C = 0,607 Z = 1
6.7.2.12.2.3 Minsta avblåsningskapacitet i nödläge, Q, i kubikmeter luft per sekund vid 1 bar och
0 °C (273 K)
A Q A Q
2 3 2 3
Exponerad yta (m ) (m /s luft) Exponerad yta (m ) (m /s luft)
2 0,230 37,5 2,539 3 0,320 40 2,677 4 0,405 42,5 2,814 5 0,487 45 2,949 6 0,565 47,5 3,082 7 0,641 50 3,215 8 0,715 52,5 3,346 9 0,788 55 3,476 10 0,859 57,5 3,605 12 0,998 60 3,733 14 1,132 62,5 3,860 16 1,263 65 3,987 18 1,391 67,5 4,112 20 1,517 70 4,236 22,5 1,670 75 4,483 25 1,821 80 4,726 27,5 1,969 85 4,967 30 2,115 90 5,206
VD ]
32,5 2,258 95 5,442 35 2,400 100 5,676
6.7.2.12.2.4 Isoleringssystem som används i syfte att minska avblåsningskapaciteten ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ. I samtliga fall ska isoleringssystem som är godkända för detta ändamål:
(a) förbli effektiva vid alla temperaturer upp till 649 °C, och
(b) ha ett hölje av ett material med smältpunkt på minst 700 °C.
6.7.2.13 Märkning av tryckavlastningsanordningar
6.7.2.13.1 Varje tryckavlastningsanordning ska vara tydligt och varaktigt märkt med följande:
(a) öppningstrycket (i bar eller kPa) eller öppningstemperaturen (i °C),
[ UPPHÄ
(b) tillåten tolerans för öppningstrycket hos fjäderbelastade anordningar,
(c) referenstemperaturen som motsvarar nominella sprängtrycket hos sprängbleck,
(d) tillåten temperaturtolerans för smältsäkringar,
(e) den nominella avblåsningskapaciteten hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna, sprängblecken eller smältsäkringarna i kubikmeter luft per sekund (m /s), och
(f) avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna, sprängblecken och smältsäkringarna i mm .
952
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
När det låter sig göras ska följande information också anges:
(g) tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer för tryckavlastningsanordningen.
6.7.2.13.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.
6.7.2.14 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar
6.7.2.14.1 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta erforderligt flöde att passera utan hinder till säkerhetsventilen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan tankskalet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att åtminstone en av de dubbla anordningarna alltid är i bruk. Det får inte finnas något hinder i en öppning, som leder till en avluftningsanordning eller tryckavlastningsanordning, som kan hindra eller stänga av flödet från tankskalet till den anordningen. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären med ett minimum av tryckfall i ledningen.
6.7.2.15 Placering av tryckavlastningsanordningar
6.7.2.15.1 Varje inlopp till tryckavlastningsanordningar ska vara beläget ovanpå tankskalet i ett VD ]
läge så nära mitten av tanken, sett i längs- och tvärsriktningen, som praktiskt är möjligt. Alla inlopp till tryckavlastningsanordningar ska under maximala fyllningsbetingelser vara belägna i ångfasutrymmet i tanken, och anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För brandfarliga ämnen ska den utströmmande ångan ledas bort från tanken på ett sådant sätt att den inte kan träffa tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den erforderliga avblåsningskapaciteten.
6.7.2.15.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att tanken välter.
6.7.2.16 Mätarutrustning
6.7.2.16.1 Nivåmätare av glas och annat bräckligt material, vilka är i direkt förbindelse med innehållet i tanken, får inte användas.
[ UPPHÄ
6.7.2.17 Tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar
6.7.2.17.1 UN-tankar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.2.2.12 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.2.2.13 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.
6.7.2.17.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tankskalet. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet men får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.
953
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.2.17.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.
6.7.2.17.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. Tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att:
(a) tankskalet inklusive all armatur är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna och
(b) avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.
6.7.2.17.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.1.2, ska tankskalet och driftutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder:
(a) skydd mot sidledes stöt, som kan bestå av längsgående balkar vilka skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen,
(b) skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller stänger, fästa tvärs över ramen, VD ]
(c) skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram,
(d) skydd av tankskalet mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISO-ram i enlighet med ISO 1496-3:1995.
6.7.2.18 Typgodkännande
6.7.2.18.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp. Detta certifikat ska utvisa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och i förekommande fall bestämmelserna för ämnen i kapitel 4.2 och tabell A i kapitel 3.2. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, ämnena eller ämnesgrupperna som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskal och beklädnad (om sådan finns) och
[ UPPHÄ
ett godkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium typgodkännandet utfärdats, dvs. beteckningen för användning i internationell trafik som anges i vägtrafikkonventionen, Wien 1968, och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar, tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.
6.7.2.18.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta åtminstone följande:
(a) resultaten av tillämplig ramprovning enligt ISO 1496-3:1995,
954
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(b) resultaten av första kontroll i 6.7.2.19.3, och
(c) resultaten av krockprovningen i 6.7.2.19.1, där så är tillämpligt.
6.7.2.19 Kontroll och provning
6.7.2.19.1 UN-tankar som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41.
6.7.2.19.2 Tankskal och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll) med en mellanliggande återkommande kontroll (2,5-årsvis återkommande kontroll) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna. Sådan 2,5-årsvis kontroll får genomföras inom tre månader före eller efter angivet datum. En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll där så är nödvändigt enligt 6.7.2.19.7.
6.7.2.19.3 Installationskontroll av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till ämnena som ska transporteras, och en tryckprovning. Innan UN-tanken tas i bruk, ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans. VD ]
6.7.2.19.4 Femårsvis återkommande kontroll ska innefatta en invändig och utvändig kontroll och som regel en vätsketryckprovning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UNtankens tillstånd. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.
6.7.2.19.5 Mellanliggande 2,5-årsvis återkommande kontroll ska åtminstone innefatta en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till ämnena som ska transporteras, en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftutrustning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. För UN-tankar avsedda för transport av ett enda ämne får den 2,5-årsvisa invändiga kontrollen utelämnas eller ersättas med andra kontrollförfaranden fastställda av behörig myndighet eller av denna utsett organ.
[ UPPHÄ
6.7.2.19.6 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvisa eller 2,5-årsvisa återkommande kontroll som krävs enligt 6.7.2.19.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll:
(a) efter tömning men före rengöring, i syfte att genomföra nästa obligatoriska kontroll före återfyllning, och
(b) såvida inte behörig myndighet godkänt annat, under en period som inte får överstiga 6 månader efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll, för
955
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
att medge retur av farligt gods för destruktion eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska finnas i godsdeklarationen.
6.7.2.19.7 Revisionskontroll är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden eller läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UN-tankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5-årsvisa kontrollen enligt 6.7.2.19.5.
6.7.2.19.8 Invändig och utvändig kontroll ska säkerställa att:
(a) tankskalet har kontrollerats med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra UN-tanken osäker vid transport,
(b) rörsystem, ventiler, uppvärmnings-/kylsystem och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport,
(c) anordningar för att försluta manluckor fungerar och inget läckage förekommer vid manluckor eller packningar,
(d) felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt, (e) alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller VD ]
någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras,
(f) beklädnad, om sådan finns, har kontrollerats i enlighet med kriterier som angetts av tillverkaren,
(g) erforderlig märkning på UN-tanken är läslig och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och
(h) ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.
6.7.2.19.9 Kontroll och provning enligt 6.7.2.19.1, 6.7.2.19.3, 6.7.2.19.4, 6.7.2.19.5 och 6.7.2.19.7 ska utföras eller bevittnas av en kontrollant, som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan
[ UPPHÄ
den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen.
6.7.2.19.10 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt.
6.7.2.19.11 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och provningen har gjorts om med godkänt resultat.
956
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.2.20 Märkning
6.7.2.20.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständigheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol VD ]
Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 eller 6.7 , (ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), [ UPPHÄ
(vi) tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) tryck (i) högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (ii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) , 2) Denna symbol används också för att intyga att flexibla bulkcontainrar som är tillåtna för andra transportslag uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8 i FN:s modellregelverk. 3) Använd enhet ska anges.
957
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(iii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, 4) 3) (v) utvändigt beräkningstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (vi) högsta tillåtna arbetstryck för uppvärmnings-/kylsystem (i bar eller kPa (övertryck)) (om tillämpligt), (e) temperaturer (i) beräkningstemperaturområde (i °C) , (f) material (i) material i tankskal och referens till materialstandarder, (ii) likvärdig tjocklek i referensstål (i mm) , (iii) material i beklädnad (om tillämpligt), (g) volym (i) tankens vattenkapacitet vid 20 °C (i liter) ,
VD ]
denna uppgift ska följas av bokstaven ”S” om tankskalet är indelat genom skvalpskott i sektioner om högst 7500 liters volym, (ii) vattenkapacitet för varje tankfack vid 20 °C (i liter) (om tillämpligt, för fackindelade tankar), denna uppgift ska följas av bokstaven ”S” om tankfacket är indelat genom skvalpskott i sektioner om högst 7500 liters volym, (h) återkommande kontroll (i) typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, femårsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år),
[ UPPHÄ3)
(iii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) vid senaste återkommande kontroll (om tillämpligt), (iv) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.
4) Se 6.7.2.2.10. 3) Använd enhet ska anges.
958
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Figur 6.7.2.20.1: Exempel på märkningsskylt
Ägarens registreringsnummer
TILLVERKNINGSINFORMATION
Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer
GODKÄNNANDEINFORMATION
Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)
TRYCK
Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första Kontrollantens
(mm/åååå)
tryckprovning: stämpel: Utvändigt beräkningstryck bar eller kPa Högsta tillåtna arbetstryck för uppvärmningsbar eller kPa /kylsystem (om tillämpligt)
TEMPERATURER
Beräkningstemperaturområde °C till °C
MATERIAL
Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm Material i beklädnad (om tillämpligt)
VOLYM VD ]
Tankens vattenkapacitet vid 20 °C liter ”S” (om tillämpligt) Vattenkapacitet för tackfack ___ vid 20 °C liter ”S” (om tillämpligt)
(om tillämpligt, för fackindelade tankar)
ÅTERKOMMANDE KONTROLL
Kontrollant- Kontrollant- Typ av Datum för ens stämpel Typ av Datum för ens stämpel kontroll kontroll och kontroll kontroll och a) a) provtryck provtryck bar bar
(mm/åååå) eller (mm/åååå) eller
kPa kPa
a) Provtryck, om tillämpligt.
[ UPPHÄ
6.7.2.20.2 Följande information ska märkas antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken:
Brukarens namn
UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6
Anm Beträffande identifiering av ämnen som transporteras, se även del 5.
6.7.2.20.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.
959
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.3 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar avsedda för transport av ej kylda kondenserade gaser
Anm Dessa krav gäller även för UN-tankar avsedda för transport av kemikalier under tryck (UN 3500, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505).
6.7.3.1 Definitioner
I detta avsnitt gäller följande definitioner: Alternativt arrangemang: ett godkännande som utfärdas av behörig myndighet för en UN-tank eller en MEG-container, som är konstruerad, tillverkad och provad enligt tekniska bestämmelser eller provningsmetoder, vilka avviker från dem som angetts i detta kapitel. Beräkningsreferenstemperatur: den temperatur vid vilken innehållets ångtryck bestäms i syfte att beräkna högsta tillåtna arbetstryck. Beräkningsreferenstemperaturen ska vara lägre än den kritiska temperaturen hos den ej kylda kondenserade gasen eller den kondenserade drivgasen hos kemikalier under tryck som avses transporteras, för att säkerställa att gasen alltid är flytande. Detta värde är för varje UN-tank enligt följande: (a) tankskal med diameter högst 1,5 m: 65 °C, (b) tankskal med diameter över 1,5 m:
VD ]
(i) utan isolering eller solskärm: 60 °C, (ii) med solskärm (se 6.7.3.2.12): 55 °C, och (iii) med isolering (se 6.7.3.2.12): 50 °C. Beräkningstemperaturområde: ska för tankskalet vara mellan -40 °C och +50 °C för ej kylda kondenserade gaser som transporteras under omgivningsbetingelser. Strängare beräkningstemperaturer ska övervägas för UN-tankar som utsätts för strängare klimatbetingelser. Beräkningstryck: Trycket som används i beräkningar som krävs av en erkänd tryckkärlskod. Beräkningstrycket får inte vara lägre än det högsta av följande tryck: (a) högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller
[ UPPHÄ
(b) summan av: (i) högsta effektiva arbetstryck som tanken är konstruerad för enligt (b) i definitionen för högsta tillåtna arbetstryck (se ovan), och (ii) ett vätskepelartryck som bestäms utgående från de statiska krafter som anges i 6.7.3.2.9, dock minst 0,35 bar. Driftutrustning: mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet och isolering. Fyllningsdensitet: Medelvikten av ej kyld kondenserad gas per liter tankvolym (kg/l). Fyllningsdensiteten ges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6.
960
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Högsta tillåtna arbetstryck: ett tryck minst lika med det högsta av följande tryck, uppmätt överst i tanken i driftläge, dock aldrig under 7 bar:
(a) högsta effektiva övertryck som är tillåtet i tanken under fyllning eller tömning, eller
(b) högsta effektiva tryck som tanken är konstruerad för, vilket ska vara:
(i) för en ej kyld kondenserad gas, angiven i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6, högsta tillåtna arbetstryck (i bar) som anges i UN-tankinstruktion T50 för gasen i fråga,
(ii) för andra ej kylda kondenserade gaser, minst lika med summan av:
- absoluta ångtrycket (i bar) för den ej kylda kondenserade gasen vid beräkningsreferenstemperaturen, minus 1 bar, och
- partialtrycket (i bar) av luft och andra gaser i expansionsutrymmet, bestämt med beräkningsreferenstemperaturen och en utvidgning av vätskan på grund av en ökning av medelbulktemperaturen på tR - tF (tF = fyllningstemperatur, vanligtvis 15 °C, tR = 50 °C, högsta medelbulktemperatur).
(iii) för kemikalier under tryck, högsta tillåtna arbetstryck (i bar) angivet i UNtankinstruktion T50 för vätskefasen av drivgasen angiven i T50 i 4.2.5.2.6. VD ]
Högsta tillåtna bruttovikt: summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport.
Konstruktionsstål: stål med garanterad minsta brottgräns på mellan 360 N/mm och 440 N/mm och garanterad minsta brottförlängning enligt 6.7.3.3.3.3.
Provtryck: Högsta övertrycket i översta delen av tankskalet under vätsketryckprovning.
Referensstål: stål med brottgräns på 370 N/mm och brottförlängning på 27 %. Strukturdelar: element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet.
Tankskal: den del av UN-tanken som innehåller den ej kylda kondenserade gas som ska transporteras (själva tanken) inklusive öppningar och deras förslutningar, men
[ UPPHÄ
utan driftutrustning och utvändiga strukturdelar.
Täthetsprovning: en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftutrustning för ett effektivt övertryck på minst 25 % av högsta tillåtna arbetstrycket.
UN-tank: en tank för flera transportslag med volym över 450 liter, vilken används för transport av ej kylda kondenserade gaser i klass 2. UN-tanken innefattar ett tankskal, försett med driftutrustning och strukturdelar som behövs för transport av gaser. UNtanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lyftas ombord på ett fordon, en järnvägsvagn, ett oceangående fartyg eller ett fartyg som går i inre vattenväg och vara utrustad med medar, beslag
961
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar, IBC-behållare, gasflaskor och storflaskor räknas inte som UNtankar.
6.7.3.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning
6.7.3.2.1 Tankskal ska konstrueras och tillverkas i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod som godkänts av behörig myndighet. Tankskal ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara. Materialen ska i princip överensstämma med nationella eller internationella materialstandarder. För svetsade tankskal får endast material användas, vars svetsbarhet har fullständigt klarlagts. Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet. När tillverkningsprocessen eller materialen så kräver, ska tankskal genomgå en värmebehandling för att garantera tillräcklig seghet i svetsfogen och i den värmepåverkade zonen. Vid val av material ska hänsyn tas till beräkningstemperaturområdet med avseende på risken för sprödbrott och spänningskorrosion samt slagsegheten. När finkornstål använts får det garanterade värdet på sträckgränsen vara högst 460 N/mm och det garanterade värdet på övre brottgränsen får vara högst 725 N/mm enligt materialspecifikation. Materialen i UN-tankar ska vara lämpliga för de yttre miljöbetingelser som kan uppkomma under transport.
6.7.3.2.2 Tankskal, armatur och rörsystem hos UN-tankar ska tillverkas av material som är:
(a) i hög grad motståndskraftiga mot de ej kylda kondenserade gaser som avses transporteras, eller
VD ]
(b) ordentligt passiviserade eller neutraliserade genom kemiska reaktioner.
6.7.3.2.3 Packningar ska vara av material som är kompatibla med de ej kylda kondenserade gaser som avses transporteras.
6.7.3.2.4 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.
6.7.3.2.5 Materialen i UN-tanken, inklusive alla anordningar, packningar och tillbehör, får inte menligt påverka de ej kylda kondenserade gaser som avses transporteras i UN-tanken.
6.7.3.2.6 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.
6.7.3.2.7 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska
[ UPPHÄ
belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UN-tankens förväntade livslängd.
6.7.3.2.8 Tankskal ska konstrueras för att motstå ett utvändigt tryck på minst 0,4 bar övertryck över det invändiga trycket utan bestående deformation. När tanken kommer att utsättas för ett avsevärt vakuum innan fyllning eller under tömning ska den konstrueras för att motstå ett utvändigt tryck på minst 0,9 bar övertryck över det invändiga trycket och ska provas vid det trycket.
6.7.3.2.9 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska med högsta tillåtna last kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter:
962
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(a) i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) ,
(b) horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) ,
(c) lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) , och
(d) lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) .
6.7.3.2.10 Under var och en av krafterna i 6.7.3.2.9 ska säkerhetsfaktorn vara följande:
(a) för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns eller
(b) för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen (1 % förlängningsgräns för austenitiska stål).
6.7.3.2.11 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de angivna minimivärdena för sträckgräns eller förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen VD ]
materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.
6.7.3.2.12 När tankskal avsedda för transport av ej kylda kondenserade gaser är försedda med värmeisolering, ska värmeisoleringssystemet uppfylla följande bestämmelser:
(a) det ska bestå av en solskärm som täcker minst den övre tredjedelen, dock inte mer än övre halvan av tankskalets yta, och skiljs från tankskalet av en luftspalt på cirka 40 mm, eller
(b) det ska bestå av en fullständig beklädnad med tillräcklig tjocklek av isolerande material, skyddade så att fuktupptagning och skador förhindras under normala -2 -1 transportbetingelser, och så att en värmeledningsförmåga på högst 0,67 Wm K erhålls,
(c) när isoleringshöljet är så slutet att det är gastätt ska en anordning finnas som
[ UPPHÄ
förhindrar att farligt tryck utvecklas i isoleringsskiktet i händelse av otillräcklig gastäthet hos tankskalet eller dess tillbehör, och
(d) värmeisoleringen får inte förhindra åtkomst till armatur och tömningsanordningar.
6.7.3.2.13 UN-tankar avsedda för transport av brandfarliga ej kylda kondenserade gaser ska kunna jordas elektriskt.
5) 2 För beräkningsändamål: g = 9,81 m/s
963
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.3.3 Konstruktionskriterier
6.7.3.3.1 Tankskal ska ha cirkulärt tvärsnitt.
6.7.3.3.2 Tankskal ska konstrueras och tillverkas så att de motstår ett provtryck på minst 1,3 gånger beräkningstrycket. Vid konstruktionen av tankskalet ska hänsyn tas till minimivärdena på högsta tillåtna arbetstryck som ges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6 för varje ej kyld kondenserad gas avsedd för transport. Observera bestämmelserna i 6.7.3.4 om minsta godstjocklek hos tankskalen.
6.7.3.3.3 För stål med tydlig sträckgräns, eller garanterad förlängningsgräns (0,2 % i allmänhet eller 1 % för austenitiska stål) får den primära membranspänningen σ (sigma) i tankskalet inte överstiga det lägsta värdet av 0,75 Re eller 0,50 Rm vid provtrycket, där:
Re = sträckgräns i N/mm eller 0,2 % förlängningsgräns, eller för austenitiska stål 1 % förlängningsgräns,
Rm = minsta brottgräns i N/mm .
6.7.3.3.3.1 Värdena på Re och Rm som ska användas, ska vara minimivärden angivna i nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används, får de i materialstandarderna angivna minimivärdena för Re eller Rm ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för stålet ifråga ska det använda värdet på Re eller Rm vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ. VD ]
6.7.3.3.3.2 Stål med ett förhållande Re/Rm över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankskal. Värdena på Re och Rm som ska användas för att bestämma detta förhållande ska vara de värden som anges i materialintyget.
6.7.3.3.3.3 Stål som används för tillverkning av tankskal ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/Rm, dock med ett absolut minimum på 16 % för finkornstål och 20 % för andra stål.
6.7.3.3.3.4 För bestämning av faktiska materialvärden ska observeras att för plåt ska dragprovstavens axel vara i rät vinkel (transversell) mot valsningsriktningen. Brottförlängningen ska mätas på provstavar med rektangulärt tvärsnitt enligt ISO 6892:1998 med 50 mm mätlängd.
6.7.3.4 Minsta godstjocklek
[ UPPHÄ
6.7.3.4.1 Minsta godstjocklek ska vara den största tjockleken som erhålls av:
(a) minimitjockleken bestämd enligt bestämmelserna i 6.7.3.4, och
(b) minimitjockleken bestämd enligt den godkända tryckkärlskoden och med hänsyn till bestämmelserna i 6.7.3.3.
6.7.3.4.2 Mantel, gavlar och manluckor på tankar med diameter högst 1,80 m ska vara minst 5 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för det stål som ska användas. Tankar med diameter över 1,80 m ska vara minst 6 mm tjocka för referensstål eller ha likvärdig tjocklek för det stål som ska användas.
964
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.3.4.3 Godstjockleken på mantel, gavlar och manluckor hos tankskal ska vara minst 4 mm, oavsett konstruktionsmaterial.
6.7.3.4.4 Likvärdig tjocklek hos ett stål, annan än tjockleken som krävs för referensstålet i 6.7.3.4.2 ska bestämmas med följande formel:
21,4e0 e1 = Rm1 × A1
där:
e1 = erforderlig likvärdig godstjocklek (i mm) för det stål som ska användas,
e0 = minimigodstjocklek (i mm) för referensstålet, angiven i 6.7.3.4.2,
Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för det stål som ska användas (se 6.7.3.3.3),
A1 = garanterad minsta brottförlängning (i %) för det stål som ska användas, enligt nationell eller internationell standard.
6.7.3.4.5 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.3.4.1 - 6.7.3.4.3. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.3.4.1 - 6.7.3.4.3. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg.
VD ]
6.7.3.4.6 När konstruktionsstål används (se 6.7.3.1) krävs ingen beräkning med formeln i 6.7.3.4.4.
6.7.3.4.7 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.
6.7.3.5 Driftutrustning
6.7.3.5.1 Driftutrustning ska vara placerad så att den skyddas mot risken att slitas av eller skadas under hantering och transport. När förbandet mellan tankskal och ram medger relativ rörelse mellan delarna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Den utvändiga tömningsarmaturen (röranslutningar, avstängningsanordningar), den invändiga avstängningsventilen och dess säte ska skyddas mot risken att slitas av av yttre krafter (till exempel med användning av skjuvsektioner). Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.
[ UPPHÄ
6.7.3.5.2 Alla öppningar i tankskalet med diameter över 1,5 mm, med undantag av öppningar för tryckavlastningsanordningar, inspektionsöppningar och tillslutna pysöppningar, ska vara försedda med minst tre av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en invändig avstängningsventil, rörbrottsventil eller likvärdig anordning, den andra en utvändig avstängningsventil och den tredje en blindfläns eller likvärdig anordning.
6.7.3.5.2.1 När en UN-tank är försedd med rörbrottsventil ska denna vara monterad så att dess säte är inne i tankskalet eller innanför en svetsad fläns, eller om den är monterad utvändigt ska dess fästen vara konstruerade så att dess funktion bibehålls i händelse av stöt. Rörbrottsventilerna ska väljas ut och monteras så att de stänger automatiskt när det av tillverkaren angivna märkflödet uppnås. Anslutningar och tillbehör som leder
965
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
till eller från en sådan ventil ska ha kapacitet för ett flöde över märkflödet för rörbrottsventilen.
6.7.3.5.3 För öppningar för fyllning och tömning ska den första avstängningsanordningen vara en invändig avstängningsventil och den andra en avstängningsventil, placerad på ett tillgängligt ställe på varje tömnings- och fyllningsrör.
6.7.3.5.4 För bottenöppningar för fyllning och tömning i UN-tankar använda för transport av brandfarliga och/eller giftiga ej kylda kondenserade gaser eller kemikalier under tryck ska den invändiga avstängningsventilen vara av snabbstängande typ, som stänger automatiskt i händelse av oavsiktlig rörelse hos UN-tanken under fyllning eller tömning eller vid omvälvning av brand. Denna anordning ska även kunna manövreras med fjärrkontroll.
6.7.3.5.5 Förutom öppningar för fyllning, tömning och gastryckutjämning får tankskal ha öppningar i vilka mätare, termometrar och manometrar kan monteras. Anslutningar för sådana instrument ska tillverkas av lämpliga svetsade stutsar eller fickor och får inte vara iskruvade anslutningar genom tankskalet.
6.7.3.5.6 Alla UN-tankar ska vara försedda med ett manhål eller annan inspektionsöppning med lämplig storlek för att medge invändig kontroll och tillräcklig åtkomst för underhåll och reparation av tankens inre.
6.7.3.5.7 Så långt det är möjligt ska utvändig armatur finnas samlad i grupper. 6.7.3.5.8 Varje anslutning till en UN-tank ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion. VD ]
6.7.3.5.9 Varje avstängningsventil eller annat förslutningssätt ska konstrueras och tillverkas för ett nominellt tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstryck i tankskalet med hänsyn till förväntade temperaturer under transport. Alla avstängningsventiler med skruvad spindel ska stängas med en medurs rattrörelse. För andra avstängningsventiler ska läge (öppen och stängd) och stängningsriktning vara tydligt markerade. Alla avstängningsventiler ska konstrueras för att förhindra oavsiktlig öppning.
6.7.3.5.10 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt metalliskt material. Svetsade rörskarvar ska användas då så är möjligt.
6.7.3.5.11 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.
[ UPPHÄ
6.7.3.5.12 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av följande två värden: antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom säkerhetsventiler).
6.7.3.5.13 Sega metaller ska användas vid tillverkning av förslutningsanordningar, ventiler och tillbehör.
6.7.3.6 Bottenöppningar
6.7.3.6.1 Vissa ej kylda kondenserade gaser får inte transporteras i UN-tankar med bottenöppningar, när det anges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6 att
966
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
bottenöppningar är förbjudna. Det får inte finnas några öppningar under vätskenivån i tanken, när den är fylld till sin högsta tillåtna fyllningsgräns.
6.7.3.7 Tryckavlastningsanordningar
6.7.3.7.1 UN-tankar ska vara försedda med en eller flera fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar. Tryckavlastningsanordningarna ska öppna automatiskt vid ett tryck på minst högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck lika med 110 % av högsta tillåtna arbetstrycket. Dessa anordningar ska efter utsläppet stängas vid ett tryck, som är lägst 10 % under öppningstrycket, och ska förbli stängda vid alla lägre tryck. Tryckavlastningsanordningarna ska vara av en typ som motstår dynamiska krafter inklusive vätskeskvalp. Sprängbleck som inte är monterade i serie med en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning är inte tillåtna.
6.7.3.7.2 Tryckavlastningsanordningar ska konstrueras så att inträngning av främmande ämnen, gasläckage och utveckling av farligt övertryck förhindras.
6.7.3.7.3 UN-tankar avsedda för transport av vissa ej kylda kondenserade gaser upptagna i UNtankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6 ska ha en tryckavlastningsanordning som är godkänd av behörig myndighet. Såvida inte UN-tanken uteslutande är avsedd för transport av ett enda ämne och är utrustad med godkänd tryckavlastningsanordning av ett material som är kompatibelt med detta ämne, ska tryckavlastningsanordningen bestå av ett sprängbleck, följt av en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning. Mellan sprängblecket och tryckavlastningsanordningen ska finnas en tryckmätare eller annat lämpligt kontrollinstrument för detektering av brott, porer eller läckage i sprängblecket, som skulle kunna orsaka felfunktion hos tryckavlastningssystemet. VD ]
Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck som är 10 % över öppningstrycket hos anordningen.
6.7.3.7.4 För UN-tankar, som är avsedda för transport av olika gaser, ska tryckavlastningsanordningen öppnas vid det tryck som anges i 6.7.3.7.1 för den gas som har det högsta värdet på högsta tillåtna arbetstryck av de gaser som får transporteras i UN-tanken.
6.7.3.8 Kapacitet hos tryckavlastningsanordningar
6.7.3.8.1 Den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna ska vara tillräcklig för att om UN-tanken är fullständigt omvärvd av lågor trycket (inklusive tryckackumulering) i tanken inte ska överstiga 120 % av högsta tillåtna arbetstryck. Fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar ska användas för att uppnå den föreskrivna avblåsningskapaciteten. För UN-tankar, som är avsedda för transport av olika gaser, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos
[ UPPHÄ
avlastningsanordningarna beräknas för den gas som kräver den högsta avblåsningskapaciteten av de gaser som får transporteras i UN-tanken.
6.7.3.8.1.1 För att bestämma den totala erforderliga kapaciteten hos avlastningsanordningen, vilken ska anses vara summan av de olika anordningarnas individuella kapacitet, ska följande formel användas:
6) Denna formel gäller endast för ej kylda kondenserade gaser som har kritisk temperatur klart över temperaturen i ackumulerat tillstånd. För gaser som har kritisk temperatur nära eller under temperaturen i ackumulerat tillstånd ska hänsyn tas till gasens övriga termodynamiska egenskaper vid bestämningen av tryckavlastningsanordningens avblåsningskapacitet (se exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases”).
967
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
0,82 FA ZT Q =12,4 LC M där: Q = minsta erforderliga avblåsningskapacitet i kubikmeter luft per sekund (m /s) vid normalbetingelserna 1 bar och 0 °C (273 K), F = en koefficient med följande värde: för oisolerade tankar: F = 1, för isolerade tankar: F = U(649 - t)/13,6, dock aldrig mindre än 0,25, där: -2 -1 U = isoleringens värmeledningsförmåga vid 38 °C i kWm K , t = faktisk temperatur hos ämnet under fyllning (i °C), om denna temperatur är okänd sätts t = 15 °C: Det ovan angivna värdet på F för isolerade tankar får användas, förutsatt att isoleringen uppfyller bestämmelserna i 6.7.3.8.1.2, där:
VD ]
A = total utvändig yta hos tankskalet i kvadratmeter, Z = gaskompressibilitetsfaktorn under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser) (om denna faktor är okänd sätts Z = 1,0), T = absolut temperatur i Kelvin (°C + 273) ovanför tryckavlastningsanordningen under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser), L = ångbildningsvärme hos vätskan i kJ/kg under ackumuleringsbetingelser (avblåsningsbetingelser), M = molekylvikt hos den utsläppta gasen, C = en konstant som härleds ur en av följande formler som funktion av förhållandet k mellan specifika värmetal:
[ UPPHÄ
cp k = cv där: cp är det specifika värmet vid konstant tryck, och cv är det specifika värmet vid konstant volym. När k > 1:
968
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
k+1 k−1 2 C = k k +1 När k = 1 eller k är okänt: 1 C = = 0,607 e där e är den matematiska konstanten 2,7183. C kan även hämtas ur följande tabell:
K C k C K C
1,00 0,607 1,26 0,660 1,52 0,704 1,02 0,611 1,28 0,664 1,54 0,707 1,04 0,615 1,30 0,667 1,56 0,710 1,06 0,620 1,32 0,671 1,58 0,713 1,08 0,624 1,34 0,674 1,60 0,716 1,10 0,628 1,36 0,678 1,62 0,719 1,12 0,633 1,38 0,681 1,64 0,722 1,14 0,637 1,40 0,685 1,66 0,725 1,16 0,641 1,42 0,688 1,68 0,728 1,18 0,645 1,44 0,691 1,70 0,731 1,20 0,649 1,46 0,695 2,00 0,770 1,22 0,652 1,48 VD ]0,698 2,20 0,793
1,24 0,656 1,50 0,701 6.7.3.8.1.2 Isoleringssystem som används i syfte att minska avblåsningskapaciteten ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ. I samtliga fall ska isoleringssystem som är godkända för detta ändamål: (a) förbli effektiva vid alla temperaturer upp till 649 °C, och (b) ha ett hölje av ett material med smältpunkt på minst 700 °C.
6.7.3.9 Märkning av tryckavlastningsanordningar
6.7.3.9.1 Varje tryckavlastningsanordning ska vara enkelt och varaktigt märkt med följande: (a) öppningstrycket (i bar eller kPa),
[ UPPHÄ
(b) tillåten tolerans för tömningstrycket hos fjäderbelastade anordningar, (c) referenstemperaturen som motsvarar nominella sprängtrycket hos sprängbleck, (d) den nominella avblåsningskapaciteten hos anordningen i kubikmeter luft per sekund (m /s), och (e) avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna och sprängblecken i mm . När det låter sig göras ska följande information också visas: (f) tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer för tryckavlastningsanordningen.
969
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.3.9.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på tryckavlastningsanordningar ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.
6.7.3.10 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar
Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta erforderligt flöde att passera utan hinder till säkerhetsventilen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan tankskalet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att åtminstone en av de dubbla anordningarna alltid är i bruk och i skick att uppfylla bestämmelserna i 6.7.3.8. Det får inte finnas något hinder i en öppning, som leder till en avluftningsanordning eller tryckavlastningsanordning, som kan hindra eller stänga av flödet från tankskalet till den anordningen. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären med ett minimum av tryckfall i ledningen.
6.7.3.11 Placering av tryckavlastningsanordningar
6.7.3.11.1 Varje inlopp till tryckavlastningsanordningar ska vara beläget ovanpå tankskalet i ett läge så nära mitten av tanken, sett i längs- och tvärsriktningen, som möjligt. Alla inlopp till tryckavlastningsanordningar ska under maximala fyllningsbetingelser vara belägna i ångfasutrymmet i tanken, och anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För brandfarliga ej kylda kondenserade gaser VD ]
ska den utströmmande ångan ledas bort från tanken på ett sådant sätt att den inte kan träffa tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den erforderliga avblåsningskapaciteten.
6.7.3.11.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att tanken välter.
6.7.3.12 Mätarutrustning
Såvida inte en UN-tank är avsedd att fyllas efter vikt ska den vara utrustad med en eller flera nivåmätare. Nivåmätare av glas och annat bräckligt material, vilka är i direkt förbindelse med innehållet i tanken, får inte användas.
6.7.3.13 Tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar
[ UPPHÄ
6.7.3.13.1 UN-tankar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.3.2.9 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.3.2.10 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.
6.7.3.13.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tankskalet. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet men får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.
6.7.3.13.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.
970
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.3.13.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. Tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att:
(a) tankskalet inklusive all armatur är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna och
(b) avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.
6.7.3.13.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.2.3, ska tankskalet och driftutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder:
(a) skydd mot sidledes stöt, vilket kan bestå av längsgående balkar som skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen,
(b) skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller stänger, fästa tvärs över ramen,
(c) skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram,
VD ]
(d) skydd av tankskalet mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISO-ram i enlighet med ISO 1496-3:1995.
6.7.3.14 Typgodkännande
6.7.3.14.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp. Detta certifikat ska utvisa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och i förekommande fall bestämmelserna för gaser som anges i UN-tankinstruktion T50 i 4.2.5.2.6. När en serie UN-tankar tillverkas utan förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, de gaser som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskalet och ett typgodkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium godkännandet utfärdats, dvs. beteckningen för användning i internationell trafik som föreskrivs i vägtrafikkonventionen, Wien 1968, och ett
[ UPPHÄ
registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.
6.7.3.14.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta åtminstone följande:
(a) resultaten av tillämplig ramprovning angiven i ISO 1496-3:1995,
(b) resultaten av första kontroll enligt 6.7.3.15.3, och
(c) resultaten av krockprovningen enligt 6.7.3.15.1, där så är tillämpligt.
971
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.3.15 Kontroll och provning
6.7.3.15.1 UN-tankar som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41.
6.7.3.15.2 Tankskal och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll) med en mellanliggande återkommande kontroll (2,5-årsvis återkommande kontroll) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna. Sådan 2,5-årsvis kontroll får genomföras tre månader före eller efter angivet datum. En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll där så är nödvändigt enligt 6.7.3.15.7.
6.7.3.15.3 Installationskontroll av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de ej kylda kondenserade gaser som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av ett provtryck enligt 6.7.3.3.2. Tryckprovningen får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan UN-tanken tas i bruk, ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans. Alla svetsar i tankskalet, som utsätts för full VD ]
spänningsnivå, ska kontrolleras under installationskontrollen genom radiografi, ultraljud eller annan oförstörande provningsmetod. Detta gäller inte ytterskal.
6.7.3.15.4 Femårsvis återkommande kontroll ska innefatta en invändig och utvändig kontroll och som regel en vätsketryckprovning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UNtankens tillstånd. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.
6.7.3.15.5 Mellanliggande 2,5-årsvis återkommande kontroll ska åtminstone innefatta en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de ej kylda kondenserade gaser som ska transporteras, en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftutrustning. Skärmning, värmeisolering och liknande ska avlägsnas endast i den utsträckning som behövs för tillförlitlig uppskattning av UN-tankens tillstånd. För UN-tankar avsedda för transport av en enda ej kyld kondenserad gas får den 2,5-årsvisa invändiga kontrollen utelämnas
[ UPPHÄ
eller ersättas med andra kontrollförfaranden fastställda av behörig myndighet eller av denna utsett organ.
6.7.3.15.6 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvisa eller 2,5-årsvisa återkommande kontroll som krävs enligt 6.7.3.15.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll:
(a) efter tömning men före rengöring, i syfte att genomföra nästa obligatoriska kontroll före återfyllning, och
972
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(b) såvida inte behörig myndighet godkänt annat, under en period som inte får överstiga 6 månader efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll, för att medge retur av farligt gods för destruktion eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska finnas i godsdeklarationen.
6.7.3.15.7 Revisionskontroll är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden, läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UN-tankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5-årsvisa kontrollen enligt 6.7.3.15.5.
6.7.3.15.8 Invändig och utvändig kontroll ska säkerställa att:
(a) tankskalet har kontrollerats med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra UN-tanken osäker vid transport,
(b) rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport,
(c) anordningar för att försluta manluckor fungerar och inget läckage förekommer vid manluckor eller packningar,
(d) felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt, VD ]
(e) alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras,
(f) erforderliga märkningar på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och
(g) ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick.
6.7.3.15.9 Kontroll och provning enligt 6.7.3.15.1, 6.7.3.15.3, 6.7.3.15.4, 6.7.3.15.5 och 6.7.3.15.7 ska utföras eller bevittnas av en kontrollant, som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och
[ UPPHÄ
utrustningen.
6.7.3.15.10 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt.
6.7.3.15.11 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och tryckprovningen har gjorts om med godkänt resultat.
973
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.3.16 Märkning
6.7.3.16.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständigheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol VD ]
Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 eller 6.7 , (ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), [ UPPHÄ
(vi) tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) tryck (i) högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (ii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) , 7) Denna symbol används också för att intyga att flexibla bulkcontainrar som är tillåtna för andra transportslag uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8 i FN:s modellregelverk. 8) Använd enhet ska anges.
974
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(iii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, 9) 8) (v) utvändigt beräkningstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (e) temperaturer (i) beräkningstemperaturområde (i °C) , (ii) beräkningsreferenstemperatur (i °C) , (f) material (i) material i tankskal och referens till materialstandarder, (ii) likvärdig tjocklek i referensstål (i mm) , (g) volym (i) tankens vattenkapacitet vid 20 °C (i liter) , (h) återkommande kontroll (i) typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, femårsvis eller VD ]
revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) vid senaste återkommande kontroll (om tillämpligt), (iv) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.
[ UPPHÄ
9) Se 6.7.3.2.8. 8) Använd enhet ska anges.
975
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Figur 6.7.3.16.1: Exempel på märkningsskylt
Ägarens registreringsnummer
TILLVERKNINGSINFORMATION
Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer
GODKÄNNANDEINFORMATION
Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)
TRYCK
Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första Kontrollantens
(mm/åååå)
tryckprovning: stämpel: Utvändigt beräkningstryck bar eller kPa
TEMPERATURER
Beräkningstemperaturområde °C till °C Beräkningsreferenstemperatur °C
MATERIAL
Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm
VOLYM
Tankens vattenkapacitet vid 20 °C liter
ÅTERKOMMANDE KONTROLL VD ]
Kontrollant- Kontrollant- Typ av Datum för ens stämpel Typ av Datum för ens stämpel kontroll kontroll och kontroll kontroll och a) a) provtryck provtryck bar bar
(mm/åååå) eller (mm/åååå) eller
kPa kPa
a) Provtryck, om tillämpligt.
6.7.3.16.2 Följande information ska märkas antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken:
Brukarens namn [ UPPHÄ
Benämning på ej kylda kondenserade gaser godkända för transport
UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6
Anm Beträffande märkning av ej kylda kondenserade gaser som transporteras, se även del 5.
6.7.3.16.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.
976
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.4 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser
6.7.4.1 Definitioner
I detta avsnitt gäller följande definitioner:
Alternativt arrangemang: ett godkännande som utfärdas av behörig myndighet för en UN-tank eller en MEG-container, som är konstruerad, tillverkad och provad enligt tekniska bestämmelser eller provningsmetoder, vilka avviker från dem som angetts i detta kapitel.
Driftutrustning: mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning, säkerhet, trycksättning, kylning och värmeisolering.
Hålltid: Tiden som åtgår från att initialt fyllt tillstånd etablerats tills att trycket på grund av värmeinflöde har stigit till det lägsta inställda trycket på tryckbegränsningsanordningen.
Högsta tillåtna arbetstryck: det högsta tillåtna effektiva övertrycket i översta delen av en lastad UN-tank under drift, inklusive högsta effektiva övertrycket under fyllning eller tömning.
Högsta tillåtna bruttovikt: summan av taravikten hos UN-tanken och den tyngsta last som tillåts för transport.
VD ]
Lägsta beräkningstemperatur: den temperatur som används för konstruktion och tillverkning av tankskalet, högst lika med den lägsta (kallaste) temperatur (drifttemperatur) innehållet har under normala fyllnings-, tömnings- och transportförhållanden.
Provtryck: Högsta övertrycket i översta delen av tankskalet under tryckprovning.
Referensstål: stål med brottgräns på 370 N/mm och brottförlängning på 27 %.
Strukturdelar: element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet utanför tankskalet.
Tank: en konstruktion som normalt består av antingen:
(a) ett ytterskal och ett eller flera inre tankskal, där utrymmet mellan tankskal och ytterskal är lufttomt (vakuumisolering) och kan innehålla ett
[ UPPHÄ
värmeisoleringssystem, eller
(b) ett ytterskal och ett inre tankskal med ett mellanliggande skikt av fast isoleringsmaterial (t.ex. cellplast).
Tankskal: den del av UN-tanken som innehåller den kylda kondenserade gas som ska transporteras (själva tanken) inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftutrustning och strukturdelar.
Täthetsprovning: en provning där gas används för att utsätta tankskalet och dess driftutrustning för ett effektivt övertryck på minst 90 % av högsta tillåtna arbetstrycket.
977
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
UN-tank: en värmeisolerad tank för flera transportslag med volym över 450 liter, försedd med driftutrustning och strukturdelar som krävs för transport av kylda kondenserade gaser. UN-tanken ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar tas bort. Den ska ha stabiliserande element utanför tankskalet och kunna lyftas fullastad. I första hand ska den konstrueras för att lyftas ombord på ett fordon, en järnvägsvagn, ett oceangående fartyg eller ett fartyg som går i inre vattenväg och vara utrustad med medar, beslag eller tillbehör för att möjliggöra mekanisk hantering. Tankfordon, cisternvagnar, ickemetalliska tankar, IBC-behållare, gasflaskor och storflaskor räknas inte som UN-tankar.
Ytterskal: yttre isoleringsöverdrag eller hölje, som kan utgöra en del av isoleringssystemet.
6.7.4.2 Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning
6.7.4.2.1 Tankskal ska konstrueras och tillverkas i överensstämmelse med bestämmelserna i en tryckkärlskod som godkänts av behörig myndighet. Tankskal och ytterskal ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara. Ytterskal ska tillverkas av stål. Ickemetalliska material får användas för infästning och stöd mellan tankskal och ytterskal, förutsatt att deras materialegenskaper vid lägsta beräkningstemperatur har visats vara tillräckliga. Materialen ska i princip överensstämma med nationella eller internationella materialstandarder. För svetsade tankskal och ytterskal får endast material användas, vars svetsbarhet har fullständigt klarlagts. Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet. När tillverkningsprocessen eller materialen så kräver, ska tankskal genomgå en värmebehandling för att garantera tillräcklig seghet i svetsfogen och i den värmepåverkade zonen. Vid val av material VD ]
ska hänsyn tas till lägsta beräkningstemperatur med avseende på risken för sprödbrott, väteförsprödning och spänningskorrosion samt materialets slagseghet. När finkornstål använts ska det garanterade värdet på sträckgränsen vara högst 460 N/mm och det garanterade värdet på övre brottgränsen ska vara högst 725 N/mm enligt materialspecifikation. Material i UN-tankar ska vara lämpliga för de yttre miljöbetingelser som kan uppkomma under transport.
6.7.4.2.2 Alla delar av en UN-tank, inklusive armatur, packningar och rörsystem, vilka normalt kan förväntas komma i kontakt med den kylda kondenserade gas som transporteras, ska vara kompatibla med denna
6.7.4.2.3 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.
6.7.4.2.4 Värmeisoleringssystemet ska omfatta en fullständig övertäckning av tankskalet med effektivt isoleringsmaterial. Utvändig isolering ska skyddas av ett ytterskal för att
[ UPPHÄ
förhindra inträngning av fukt eller annan skada under normala transportförhållanden.
6.7.4.2.5 När ett ytterskal är så slutet att det är gastätt ska en anordning finnas för att förhindra att farligt tryck utvecklas i isoleringsutrymmet.
6.7.4.2.6 UN-tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser med en kokpunkt under -182 °C vid atmosfärstryck får inte innehålla material, som kan reagera farligt med syre eller syreberikad atmosfär, när de befinner sig i värmeisoleringen och det finns risk för kontakt med syre eller syreberikad vätska.
6.7.4.2.7 Isoleringsmaterialets kvalitet får inte försämras onormalt under drift.
978
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.4.2.8 En referenshålltid ska bestämmas för varje kyld kondenserad gas avsedd för transport i en UN-tank.
6.7.4.2.8.1 Referenshålltiden ska bestämmas med en av behörig myndighet godtagen metod, utgående från följande faktorer:
(a) effektiviteten hos isoleringssystemet, bestämd enligt 6.7.4.2.8.2,
(b) lägsta öppningstryck hos tryckavlastningsanordningar,
(c) ursprungliga fyllningsbetingelser,
(d) en antagen omgivningstemperatur på 30 °C,
(e) de fysikaliska egenskaperna hos de enskilda kylda kondenserade gaser som avses transporteras.
6.7.4.2.8.2 Effektiviteten hos värmeisoleringssystemet (värmeinflöde i watt) ska bestämmas genom typprovning av UN-tanken enligt en av behörig myndighet godtagen metod. Denna provning ska bestå av antingen:
(a) en provning med konstant tryck (till exempel vid atmosfärstryck), då förlusten av kyld kondenserad gas mäts under ett visst tidsintervall, eller
(b) en provning med slutet system, då tryckstegringen i tankskalet mäts under ett visst tidsintervall. VD ]
När en provning med konstant tryck utförs, ska hänsyn tas till variationer i atmosfärstrycket. För båda provningarna ska korrektion göras för eventuella variationer av omgivningstemperaturen från det antagna referensvärdet på 30 °C
Anm Beträffande bestämning av faktisk hålltid före varje transport hänvisas till 4.2.3.7.
6.7.4.2.9 Ytterskalet hos en vakuumisolerad dubbelväggig tank ska ha antingen ett utvändigt beräkningstryck på minst 100 kPa (1 bar), beräknat enligt en vedertagen teknisk norm, eller ett beräknat kritiskt kollapstryck på minst 200 kPa (2 bar). In- och utvändiga förstärkningar får tas med vid beräkning av ytterskalets förmåga att motstå utvändigt tryck.
6.7.4.2.10 UN-tankar ska vara konstruerade och tillverkade med underrede som utgör ett säkert underlag vid transport och med lämpliga lyft- och surrningsbeslag.
[ UPPHÄ
6.7.4.2.11 UN-tankar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportbetingelser. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under UN-tankens förväntade livslängd.
6.7.4.2.12 UN-tankar och deras fastsättningsanordningar ska, med största tillåtna last, kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter:
979
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(a) i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) ,
(b) horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) ,
(c) lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) , och
(d) lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) .
6.7.4.2.13 Under var och en av krafterna i 6.7.4.2.12 ska säkerhetsfaktorn vara följande:
(a) för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns och
(b) för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen (1 % förlängningsgräns för austenitiska stål).
6.7.4.2.14 Värdena på sträckgräns eller förlängningsgräns ska vara enligt nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används får de angivna minimivärdena för sträckgräns eller förlängningsgräns enligt materialstandard ökas med upp till 15 %, om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen VD ]
materialstandard finns för metallen ifråga, eller om ickemetalliska material används, ska det använda värdet på sträckgräns eller förlängningsgräns vara godkänt av behörig myndighet.
6.7.4.2.15 UN-tankar avsedda för transport av kylda kondenserade brandfarliga gaser ska kunna jordas elektriskt.
6.7.4.3 Konstruktionskriterier
6.7.4.3.1 Tankskal ska ha cirkulärt tvärsnitt.
6.7.4.3.2 Tankskal ska konstrueras och tillverkas så att de motstår ett provtryck på minst 1,3 gånger högsta tillåtna arbetstrycket. För tankskal med vakuumisolering ska provtrycket vara minst 1,3 gånger summan av högsta tillåtna arbetstrycket och 100 kPa (1 bar). Provtrycket får aldrig understiga 300 kPa (3 bar) övertryck. Observera bestämmelserna i 6.7.4.4.2 - 6.7.4.4.7 om minsta godstjocklek hos tankskalen.
[ UPPHÄ
6.7.4.3.3 För stål med tydlig sträckgräns eller garanterad förlängningsgräns (0,2 % i allmänhet eller 1 % för austenitiska stål) får den primära membranspänningen σ (sigma) i tankskalet inte överstiga det lägsta värdet av 0,75 Re eller 0,50 Rm vid provtrycket, där:
Re = sträckgräns i N/mm eller 0,2 % förlängningsgräns, eller för austenitiska stål 1 % förlängningsgräns.
Rm = minsta brottgräns i N/mm .
10) 2 För beräkningsändamål: g = 9,81 m/s
980
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.4.3.3.1 Värdena på Re och Rm som ska användas ska vara minimivärden angivna i nationell eller internationell materialstandard. När austenitiska stål används får de i materialstandarderna angivna minimivärdena för Re eller Rm ökas med upp till 15 % om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Om ingen materialstandard finns för metallen ifråga ska det använda värdet på Re eller Rm vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ.
6.7.4.3.3.2 Stål med ett förhållande Re/Rm över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankar. Värdena på Re och Rm som ska användas för att bestämma detta förhållande ska vara de värden som anges i materialintyget.
6.7.4.3.3.3 Stål som används för tillverkning av tankskal ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/Rm, dock med ett absolut minimum på 16 % för finkornstål och 20 % för andra stål. Aluminium och aluminiumlegeringar som används för tillverkning av tankar ska ha en brottförlängning i procent på minst 10 000/6Rm, dock med ett absolut minimum på 12 %.
6.7.4.3.3.4 För bestämning av faktiska materialvärden ska observeras att för plåt ska dragprovstavens axel vara i rät vinkel (transversell) mot valsningsriktningen. Brottförlängningen ska mätas på provstavar med rektangulärt tvärsnitt enligt ISO 6892:1998 med 50 mm mätlängd.
6.7.4.4 Minsta godstjocklek
6.7.4.4.1 Minsta godstjocklek ska vara den största tjockleken som erhålls av:
VD ]
(a) minimitjockleken bestämd enligt bestämmelserna i 6.7.4.4.2 - 6.7.4.4.7,
(b) minimitjockleken bestämd enligt den godkända tryckkärlskoden och med hänsyn till bestämmelserna i 6.7.4.3.
6.7.4.4.2 Tankskal med diameter högst 1,80 m ska ha minst 5 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Tankskal med diameter över 1,80 m ska ha minst 6 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.
6.7.4.4.3 Tankskal hos vakuumisolerade tankar med diameter högst 1,80 m ska ha minst 3 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas. Sådana tankskal med diameter över 1,80 m ska ha minst 4 mm godstjocklek för referensstål eller likvärdig tjocklek för den metall som ska användas.
6.7.4.4.4 För vakuumisolerade tankar ska den sammanlagda tjockleken hos ytterskalet och
[ UPPHÄ
tankskalet motsvara minimitjockleken som föreskrivs i 6.7.4.4.2, varvid tjockleken hos själva tankskalet ska vara minst lika med minimitjockleken som föreskrivs i 6.7.4.4.3.
6.7.4.4.5 Tankskal ska ha minst 3 mm tjocka väggar, oavsett konstruktionsmaterialet.
6.7.4.4.6 Likvärdig tjocklek hos en metall med undantag av tjockleken som krävs för referensstålet i 6.7.4.4.2 och 6.7.4.4.3 ska bestämmas med följande formel:
21,4e0 e1 = Rm1 × A1
981
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
där:
e1 = erforderlig likvärdig godstjocklek (i mm) för den metall som ska användas,
e0 = minimigodstjocklek (i mm) för referensstålet, angiven i 6.7.4.4.2 och 6.7.4.4.3,
Rm1 = garanterad minsta brottgräns (i N/mm ) för den metall som ska användas (se 6.7.4.3.3),
A1 = garanterad minsta brottförlängning (i %) för den metall som ska användas, enligt nationell och internationell standard.
6.7.4.4.7 Godstjockleken får aldrig vara mindre än vad som anges i 6.7.4.4.1 - 6.7.4.4.5. Alla delar av tankskalet ska ha en minimitjocklek enligt 6.7.4.4.1 - 6.7.4.4.6. Denna tjocklek gäller exklusive eventuella korrosionstillägg.
6.7.4.4.8 Det får inte finnas någon plötslig förändring av plåttjocklek där gavlarna är fästa vid tankskalets mantel.
6.7.4.5 Driftutrustning
6.7.4.5.1 Driftutrustning ska vara placerad så att den skyddas mot risken att slitas av eller skadas under hantering och transport. När förbandet mellan tankskal och ram medger relativ rörelse mellan delarna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Den utvändiga tömningsarmaturen (röranslutningar, VD ]
avstängningsanordningar), avstängningsventilen och dess säte ska skyddas mot risken att slitas loss av yttre krafter (till exempel med användning av skjuvsektioner). Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.
6.7.4.5.2 Alla öppningar för fyllning och tömning i UN-tankar använda för transport av brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara försedda med minst tre av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en avstängningsventil placerad så nära ytterskalet som möjligt, den andra en avstängningsventil och den tredje en blindfläns eller likvärdig anordning. Avstängningsanordningen närmast ytterskalet ska vara av snabbstängande typ, som stänger automatiskt i händelse av oavsiktlig rörelse hos UN-tanken under fyllning eller tömning eller omvälvning av brand. Denna anordning ska även kunna manövreras med fjärrkontroll.
6.7.4.5.3 Alla öppningar för fyllning och tömning i UN-tankar använda för transport av ej
[ UPPHÄ
brandfarliga kylda kondenserade gaser ska vara försedda med minst två av varandra oberoende avstängningsanordningar i serie, där den första ska vara en avstängningsventil placerad så nära ytterskalet som möjligt och den andra en blindfläns eller likvärdig anordning.
6.7.4.5.4 I rörsektioner som kan tillslutas i båda ändar och där vätska kan bli instängd ska ett system för automatisk tryckavlastning finnas för att förhindra onormal tryckstegring i rörsystemet.
6.7.4.5.5 Vakuumisolerade tankar behöver inte ha inspektionsöppningar.
6.7.4.5.6 Så långt det är möjligt ska utvändig armatur finnas samlad i grupper.
982
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.4.5.7 Varje anslutning till en UN-tank ska vara tydligt märkt för att ange dess funktion.
6.7.4.5.8 Varje avstängningsventil eller annat förslutningssätt ska konstrueras och tillverkas för ett nominellt tryck minst lika med högsta tillåtna arbetstryck i tankskalet med hänsyn till förväntade temperaturer under transport. Alla avstängningsventiler med skruvad spindel ska stängas med en medurs rattrörelse. För andra avstängningsventiler ska läge (öppen och stängd) och stängningsriktning vara tydligt markerade. Alla avstängningsventiler ska konstrueras för att förhindra oavsiktlig öppning.
6.7.4.5.9 När tryckstegringsenheter används ska vätske- och gasanslutningarna till en sådan vara försedda med en ventil så nära ytterskalet som praktiskt är möjligt för att förhindra förlust av innehåll i händelse av skada på tryckstegringsenheten.
6.7.4.5.10 Rörsystem ska konstrueras, tillverkas och installeras så att risk för skada genom värmeutvidgning och -sammandragning eller mekanisk stöt och vibration undviks. Alla rör ska vara av lämpligt material. För att förhindra läckage på grund av brand, ska endast stålrör och svetsade rörskarvar användas mellan ytterskalet och anslutningen till den första förslutningen på utloppen. Sättet att montera förslutningen på denna anslutning ska uppfylla kraven från behörig myndighet eller av denna utsett organ. På andra ställen ska rörskarvar vara svetsade då så krävs.
6.7.4.5.11 Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning. 6.7.4.5.12 Konstruktionsmaterialen till ventiler och tillbehör ska ha tillfredsställande egenskaper VD ]
vid UN-tankens lägsta drifttemperatur.
6.7.4.5.13 Sprängtrycket hos alla rör och röranslutningar ska vara minst lika med det högsta av följande två värden: antingen fyra gånger högsta tillåtna arbetstryck hos tanken eller fyra gånger det tryck som de kan utsättas för i drift genom inverkan av en pump eller annan utrustning (utom säkerhetsventiler).
6.7.4.6 Tryckavlastningsanordningar
6.7.4.6.1 Alla tankskal ska vara försedda med minst två av varandra oberoende fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar. Tryckavlastningsanordningarna ska öppna automatiskt vid ett tryck på minst högsta tillåtna arbetstrycket och vara helt öppna vid ett tryck lika med 110 % av högsta tillåtna arbetstrycket. Dessa anordningar ska efter utsläppet stänga vid ett tryck som är lägst 10 % under öppningstrycket och ska förbli stängda vid alla lägre tryck. Tryckavlastningsanordningarna ska vara av en typ som motstår dynamiska krafter inklusive vätskeskvalp.
[ UPPHÄ
6.7.4.6.2 Tankar för ej brandfarliga kylda kondenserade gaser och väte får dessutom ha sprängbleck parallellt med de fjäderbelastade anordningarna, enligt vad som anges i 6.7.4.7.2 och 6.7.4.7.3.
6.7.4.6.3 Tryckavlastningsanordningar ska konstrueras så att inträngning av främmande ämnen, gasläckage och utveckling av farligt övertryck förhindras.
6.7.4.6.4 Tryckavlastningsanordningar ska vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ.
983
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.4.7 Kapacitet och inställning hos tryckavlastningsanordningar
6.7.4.7.1 I händelse av förlust av vakuum i en vakuumisolerad tank eller förlust av 20 % av isoleringen i en tank isolerad med fasta material, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna vara tillräcklig för att trycket (inklusive ackumulering) i tanken inte ska överstiga 120 % av högsta tillåtna arbetstryck.
6.7.4.7.2 För ej brandfarliga kylda kondenserade gaser (utom syre) och väte får denna kapacitet uppnås genom användning av sprängbleck parallellt med de anordningar som krävs. Sprängbleck ska brista vid ett nominellt tryck lika med tankens provtryck.
6.7.4.7.3 Under de omständigheter som beskrivs i 6.7.4.7.1 och 6.7.4.7.2 tillsammans med fullständig omvälvning av brand ska den sammanlagda kapaciteten hos alla installerade tryckavlastningsanordningar vara tillräcklig för att begränsa trycket i tanken till provtrycket.
6.7.4.7.4 Erforderlig kapacitet hos avlastningsanordningarna ska beräknas enligt en vedertagen teknisk norm som godtagits av behörig myndighet .
6.7.4.8 Märkning av tryckavlastningsanordningar
6.7.4.8.1 Varje tryckavlastningsanordning ska vara enkelt och varaktigt märkt med följande:
(a) öppningstrycket (i bar eller kPa),
VD ]
(b) tillåten tolerans för tömningstrycket för fjäderbelastade anordningar,
(c) referenstemperaturen som motsvarar nominella sprängtrycket hos sprängbleck,
(d) den nominella avblåsningskapaciteten hos anordningen i kubikmeter luft per sekund (m /s), och
(e) avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna och sprängblecken i mm .
När det låter sig göras ska följande information också visas:
(f) tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer för tryckavlastningsanordningen.
6.7.4.8.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på tryckavlastningsanordningar ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.
[ UPPHÄ
6.7.4.9 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar
Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta erforderligt flöde att passera utan hinder till säkerhetsventilen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan tankskalet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att de alltid kan uppfylla bestämmelserna i 6.7.4.7. Det får inte finnas något hinder i en öppning, som leder till
11) Se exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases”.
984
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
en avluftningsanordning eller tryckavlastningsanordning, som kan hindra eller stänga av flödet från tankskalet till den anordningen. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären med ett minimum av tryckfall i ledningen.
6.7.4.10 Placering av tryckavlastningsanordningar
6.7.4.10.1 Varje inlopp till tryckavlastningsanordningar ska vara beläget ovanpå tankskalet i ett läge så nära mitten av tanken, sett i längs- och tvärsriktningen, som möjligt. Alla inlopp till tryckavlastningsanordningar ska under maximala fyllningsbetingelser vara belägna i ångfasutrymmet i tanken, och anordningarna ska monteras så att den utströmmande ångan töms utan hinder. För kylda kondenserade gaser ska den utströmmande ångan ledas bort från tanken på ett sådant sätt att den inte kan träffa tankskalet. Skyddsanordningar som avleder ångflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den erforderliga avblåsningskapaciteten.
6.7.4.10.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att tanken välter.
6.7.4.11 Mätarutrustning
6.7.4.11.1 Såvida inte en UN-tank är avsedd att fyllas efter vikt ska den vara utrustad med en eller flera nivåmätare. Nivåmätare av glas och annat bräckligt material, vilka är i direkt förbindelse med innehållet i tanken, får inte användas.
VD ]
6.7.4.11.2 En anslutning för vakuummätare ska finnas i ytterskalet till vakuumisolerade UNtankar.
6.7.4.12 Tankunderrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för UN-tankar
6.7.4.12.1 UN-tankar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede för att ge ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.4.2.12 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.4.2.13 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.
6.7.4.12.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av tankens montering (t.ex. vaggor, ram etc.) och tanklyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i någon del av tankskalet. Permanenta lyft- och surrningsbeslag ska fästas på alla UN-tankar. Helst ska de fästas på underredet men får också monteras på förstärkningsplattor som är fästa i tankens stödpunkter.
[ UPPHÄ
6.7.4.12.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.
6.7.4.12.4 Gaffeltunnlar ska kunna tillslutas. Utrustning för tillslutning av gaffeltunnlar ska utgöra en permanent del av ramen eller vara permanent fäst vid ramen. Tankar med ett fack och med en längd under 3,65 meter behöver inte ha tillslutna gaffeltunnlar, under förutsättning att:
(a) tankskalet inklusive all armatur är väl skyddat från att träffas av truckgafflarna, och
(b) avståndet mellan gaffeltunnlarnas mittlinjer är minst lika med UN-tankens halva maximilängd.
985
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.4.12.5 När UN-tankar inte är skyddade under transport enligt 4.2.3.3, ska tankskalet och driftutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig armatur ska skyddas så att utflöde av tankinnehåll efter stöt eller vältning av tanken på dess armatur förhindras. Exempel på skyddsåtgärder:
(a) skydd mot sidledes stöt, vilket kan bestå av längsgående balkar som skyddar tankskalet på båda sidor i nivå med mittlinjen,
(b) skydd av UN-tanken mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller av stänger fästa tvärs över ramen,
(c) skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram,
(d) skydd av tanken mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISO-ram i enlighet med ISO 1496-3:1995,
(e) skydd av tanken mot stöt eller vältning genom ytterskalet till vakuumisoleringen.
6.7.4.13 Typgodkännande
6.7.4.13.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny konstruktionstyp. Detta certifikat ska visa att UN-tanken har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel. När en serie UN-tankar tillverkas utan VD ]
förändring av konstruktionen, ska certifikatet gälla för hela serien. Certifikatet ska hänvisa till typprovningsrapporten, de kylda kondenserade gaser som är tillåtna för transport, materialen för tillverkning av tankskalet och ytterskalet och ett typgodkännandenummer. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för den stat på vars territorium godkännandet utfärdats, dvs. beteckningen för användning i internationell trafik som föreskrivs i vägtrafikkonventionen, Wien 1968, och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan gälla för godkännande av mindre UN-tankar tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.
6.7.4.13.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta åtminstone följande:
(a) resultaten av tillämplig ramprovning angiven i ISO 1496-3:1995,
[ UPPHÄ
(b) resultaten av första kontroll enligt 6.7.4.14.3, och
(c) resultaten av krockprovningen enligt 6.7.4.14.1, där så är tillämpligt.
6.7.4.14 Kontroll och provning
6.7.4.14.1 UN-tankar, som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41.
986
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.4.14.2 Tankskal och tillbehör på varje UN-tank ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll) med en mellanliggande återkommande kontroll (2,5-årsvis återkommande kontroll) mitt emellan de femårsvisa återkommande kontrollerna. Sådan 2,5-årsvis kontroll får genomföras tre månader före eller efter angivet datum. En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll där så är nödvändigt enligt 6.7.4.14.7.
6.7.4.14.3 Installationskontroll av en UN-tank ska innefatta en tillverkningskontroll, en invändig och utvändig kontroll av UN-tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de kylda kondenserade gaser som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av ett provtryck enligt 6.7.4.3.2. Tryckprovningen får utföras som en vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan UN-tanken tas i bruk, ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftutrustning genomföras. När tankskalet och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans. Alla svetsar i tankskalet, som utsätts för full spänningsnivå, ska kontrolleras under installationskontrollen genom radiografi, ultraljud eller annan oförstörande provningsmetod. Detta gäller inte ytterskal.
6.7.4.14.4 Femårsvis och 2,5-årsvis återkommande kontroll ska innefatta en utvändig kontroll av tanken och dess tillbehör med vederbörlig hänsyn till de kylda kondenserade gaser som ska transporteras, en täthetsprovning, en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftutrustning och en vakuumavläsning där så är tillämpligt. För icke vakuumisolerade tankar ska ytterskal och isolering avlägsnas under den 2,5-årsvis och femårsvis återkommande kontrollen, men endast i den utsträckning som behövs för VD ]
tillförlitlig bedömning.
6.7.4.14.5 (Borttagen.)
6.7.4.14.6 En UN-tank får inte fyllas och överlämnas för transport efter utgångsdatum för den senaste femårsvis eller 2,5-årsvis återkommande kontroll som krävs enligt 6.7.4.14.2. Dock får en UN-tank som fyllts före utgångsdatum för senaste återkommande kontroll transporteras under en period som inte får överstiga tre månader efter utgångsdatum. Därutöver får en UN-tank transporteras efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll:
(a) efter tömning men före rengöring, i syfte att genomföra nästa obligatoriska provning före återfyllning, och
(b) såvida inte behörig myndighet godkänt annat, under en period som inte får överstiga 6 månader efter utgångsdatum för senaste återkommande kontroll, för
[ UPPHÄ
att medge retur av farligt gods för destruktion eller återvinning. Hänvisning till detta undantag ska finnas i godsdeklarationen.
6.7.4.14.7 Revisionskontroll är nödvändig när UN-tanken uppvisar tecken på skadade eller korroderade områden, läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka UN-tankens hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen ska avgöras av skadans storlek eller UN-tankens grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den 2,5-årsvisa kontrollen enligt 6.7.4.14.4.
6.7.4.14.8 Den invändiga kontrollen i samband med installationskontrollen ska säkerställa att tankskalet har kontrolleras med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra UN-tanken osäker vid transport.
987
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.4.14.9 Utvändig kontroll av UN-tanken ska säkerställa att: (a) rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra UN-tanken osäker för fyllning, tömning eller transport, (b) inget läckage förekommer vid manluckor eller packningar, (c) felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt, (d) alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, (e) erforderliga märkningar på UN-tanken är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och (f) ram, underrede och anordningar för lyft av UN-tanken är i tillfredsställande skick. 6.7.4.14.10 Kontroll och provning enligt 6.7.4.14.1, 6.7.4.14.3, 6.7.4.14.4, 6.7.4.14.5 och 6.7.4.14.7 ska utföras eller bevittnas av en av kontrollant, som är godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på UN-tanken. UN-tanken ska medan VD ]
den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i tankskalet, rörsystemet och utrustningen. 6.7.4.14.11 Alltid när skärning, bränning eller svetsning har utförts på tankskalet ska arbetet vara godkänt av behörig myndighet eller av denna utsett organ, med beaktande av tryckkärlskoden som använts vid tillverkning av tankskalet. En tryckprovning med det ursprungliga provtrycket ska genomföras efter att arbetet är färdigt. 6.7.4.14.12 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får UN-tanken inte åter tas i bruk förrän den har reparerats och provningen har gjorts om med godkänt resultat.
6.7.4.15 Märkning
6.7.4.15.1 Varje UN-tank ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på tanken på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. När på grund av tankspecifika omständigheter skylten inte kan fästas permanent på tankskalet, ska
[ UPPHÄ
detta märkas med åtminstone den information som krävs i tryckkärlskoden. Åtminstone följande information ska märkas på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation (i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår,
988
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol
Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 eller 6.7 . (ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2),
VD ]
(vi) tryckkärlskod som tankskalet har konstruerats efter, (d) tryck (i) högsta tillåtna arbetstryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (ii) provtryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (iii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iv) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, (e) temperaturer (i) minsta beräkningstemperatur , (f) material [ UPPHÄ
(i) material i tankskal och referens till materialstandarder, (ii) likvärdig tjocklek i referensstål (i mm) , (g) volym (i) tankens vattenkapacitet vid 20 °C (i liter) , 12) Denna symbol används också för att intyga att flexibla bulkcontainrar som är tillåtna för andra transportslag uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8 i FN:s modellregelverk. 13) Använd enhet ska anges.
989
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
(h) isolering (i) antingen ”Värmeisolerad” eller ”Vakuumisolerad”, enligt vad som är tillämpligt, (ii) isoleringssystemets effektivitet (värmeinflöde) (i watt)13) , (i) Hålltider – för varje kyld kondenserad gas som är tillåten för transport i UNtanken (i) fullständig benämning på den kylda kondenserade gasen, (ii) referenshålltid (i dagar eller timmar) , (iii) begynnelsetryck (i bar eller kPa (övertryck)) , (iv) fyllnadsgrad (i kg) , (j) återkommande kontroll (i) typ av senaste återkommande kontroll (2,5-årsvis, femårsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år),
VD ]
(iv) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll.
[ UPPHÄ
13) Använd enhet ska anges.
990
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Figur 6.7.4.15.1: Exempel på märkningsskylt
Ägarens registreringsnummer
TILLVERKNINGSINFORMATION
Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer
GODKÄNNANDEINFORMATION
Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt) Kod för konstruktion av tankskalet (tryckkärlskod)
TRYCK
Högsta tillåtna arbetstryck bar eller kPa Provtryck bar eller kPa Datum för första Kontrollantens
(mm/åååå)
tryckprovning: stämpel:
TEMPERATURER
Minsta beräkningstemperatur °C
MATERIAL
Material i tankskal och referens till materialstandarder Likvärdig tjocklek i referensstål mm
VOLYM
Tankens vattenkapacitet vid 20 °C liter
ISOLERING
”Värmeisolerad” eller ”Vakuumisolerad” (enligt vad som är tillämpligt)
VD ]
Värmeinflöde watt
HÅLLTIDER
Tillåtna kylda Begynnelsetryck Fyllnadsgrad kondenserade gaser Referenshålltid dagar eller timmar bar eller kPa kg
ÅTERKOMMANDE KONTROLL
Typ av Datum för Kontrollant- Typ av Datum för Kontrollantkontroll kontroll ens stämpel kontroll kontroll ens stämpel
(mm/åååå) (mm/åååå)
6.7.4.15.2 Följande information ska märkas antingen på själva UN-tanken eller på en metallskylt som är fast förbunden med tanken:
[ UPPHÄ
Ägarens och brukarens namn Benämning på den kylda kondenserade gas som transporteras (och minsta medelbulktemperatur)
UN-tankinstruktion i enlighet med 4.2.5.2.6
Anm Beträffande märkning av kylda kondenserade gaser som transporteras, se även del 5.
6.7.4.15.3 Om en UN-tank är konstruerad och godkänd för hantering i öppen sjö, ska texten ”OFFSHORE PORTABLE TANK” sättas på skylten.
991
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
| 6.7.5 | Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av UN-MEG-containrar avsedda för transport av ej kylda gaser |
|---|---|
| 6.7.5.1 | Definitioner I detta avsnitt gäller följande definitioner: Alternativt arrangemang: ett godkännande som utfärdas av behörig myndighet för en UN-tank eller en MEG-container, som är konstruerad, tillverkad och provad enligt tekniska bestämmelser eller provningsmetoder, vilka avviker från dem som angetts i detta kapitel. Driftutrustning: mätinstrument och anordningar för fyllning, tömning, luftning och säkerhet. Element: gasflaskor, storflaskor eller gasflaskpaket. Högsta tillåtna bruttovikt: summan av taravikten hos MEG-containern och den tyngsta last som tillåts för transport. Samlingsrör: en konstruktionsenhet av rör och ventiler, vilken förbinder elementens fyllnings- och/eller tömningsöppningar med varandra. Strukturdelar: element för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilisering, placerade utvändigt på elementen. VD ] Täthetsprovning: en provning där med användning av gas MEG-containerns element och driftutrustning belastas med ett effektivt invändigt tryck på minst 20 % av provtrycket. UN-MEG-container: en för multimodal transport avsedd enhet av gasflaskor, storflaskor och gasflaskpaket, som är förenade med varandra med ett samlingsrör och monterade i en ram. En MEG-container omfattar för transport av gaser nödvändig driftutrustning och strukturdelar. |
| 6.7.5.2 | Allmänna bestämmelser för konstruktion och tillverkning |
| 6.7.5.2.1 | MEG-containern ska kunna fyllas och tömmas utan att strukturdelar för den skull behöver avlägsnas. Den ska ha utvändiga på elementen fästa stabiliseringselement för att tillgodose konstruktionens integritet vid hantering och transport. MEG-containrar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som tillgodoser en säker uppställning [ UPPHÄ under transport och med ändamålsenliga lyft- och säkringsmöjligheter, som är lämpliga för att lyfta MEG-containern, även då den är fylld till sin högsta tillåtna bruttovikt. MEG-containern ska vara konstruerad för att kunna lastas på ett fordon, en järnvägsvagn, ett oceangående fartyg eller ett fartyg som går i inre vattenväg och vara utrustad med medar, bärelement eller tillbehör för att underlätta mekanisk hantering. |
| 6.7.5.2.2 | MEG-containrar ska konstrueras, tillverkas och utrustas så att de håller för alla förhållanden, som uppträder under normal hantering och transport. Vid konstruktionen ska hänsyn tas till påverkan av dynamisk belastning och utmattning. |
| 6.7.5.2.3 | Elementen i en MEG-container ska vara tillverkade av stål utan fogar och byggda och provade enligt 6.2.1 och 6.2.2. Alla element i en MEG-container ska motsvara samma konstruktionstyp. |
992
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.5.2.4 Elementen i en MEG-container med utrustning och rörledningar ska vara
(a) kompatibla med den eller de ämnen som avses transporteras (se ISO 11114-1:1997 och ISO 11114-2:2000), eller
(b) effektivt passiviserade eller neutraliserade genom kemisk reaktion.
6.7.5.2.5 Kontakt mellan olika metaller, som kan resultera i skador genom galvanisk verkan, ska undvikas.
6.7.5.2.6 Materialen i MEG-containern, inklusive alla anordningar, tätningar och tillbehör, får inte påverka de gaser, som MEG-containern är avsedd att transportera.
6.7.5.2.7 MEG-containrar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll motstå åtminstone det invändiga tryck som beror på innehållet och de statiska, dynamiska och termiska belastningar, som uppstår under normala hanterings- och transportförhållanden. Av konstruktionen ska framgå att hänsyn tagits till utmattningseffekter, orsakade av upprepade sådana belastningar under MEGcontainerns förväntade livslängd.
6.7.5.2.8 MEG-containrar och deras fastsättningsanordningar ska, med största tillåtna last, kunna absorbera följande separat verkande statiska krafter:
(a) i färdriktningen: två gånger högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med 14) tyngdaccelerationen (g) , VD ]
(b) horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: högsta tillåtna bruttovikten (om färdriktningen inte är klart bestämd, två gånger högsta tillåtna bruttovikten), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) ,
(c) lodrätt uppåt: högsta tillåtna bruttovikten, multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) , och
(d) lodrätt nedåt: två gånger högsta tillåtna bruttovikten (sammanlagd last inklusive verkan av tyngdkraften), multiplicerad med tyngdaccelerationen (g) .
6.7.5.2.9 Under inverkan av de i 6.7.5.2.8 definierade krafterna får spänningen i elementens mest utsatta punkt inte överstiga värdena som är angivna antingen i tillämplig standard i 6.2.2.1 eller, om elementen inte är konstruerade, tillverkade och provade enligt dessa standarder, i det tekniska regelverket eller den norm som är vedertagen eller godkänd av behörig myndighet i användningslandet (se 6.2.5).
[ UPPHÄ
6.7.5.2.10 Under inverkan av var och en av de i 6.7.5.2.8 nämnda krafterna ska följande säkerhetsfaktorer för ramverk och fastsättning beaktas:
(a) för metaller med tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till garanterad sträckgräns, eller
(b) för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen respektive för austenitiska stål den 1 % förlängningsgränsen.
14) För beräkningsändamål: g = 9,81 m/s2.
993
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.5.2.11 MEG-containrar avsedda för transport av brandfarliga gaser ska kunna jordas elektriskt.
6.7.5.2.12 Elementen ska vara säkrade så att rörelser avseende hela konstruktionen och rörelser som kan leda till koncentration av skadliga lokala spänningar förhindras.
6.7.5.3 Driftutrustning
6.7.5.3.1 Driftutrustning ska vara placerad eller konstruerad så att sådana skador förhindras, som kan ge upphov till utströmning av tryckkärlens innehåll under normala hanterings- och transportförhållanden. När förbandet mellan elementen och ramen medger relativ rörelse mellan konstruktionsgrupperna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Samlingsrören, tömningsarmaturen (röranslutningar, förslutningsanordningar) och avstängningsanordningar ska vara skyddade mot att slitas loss av yttre krafter. Samlingsrörledning som leder till avstängningsventiler ska vara tillräckligt böjlig för att skydda ventilerna och rörledningen mot att skjuvas av och mot utströmning av tryckkärlets innehåll. Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.
6.7.5.3.2 Varje element som är avsett för transport av giftiga gaser (gaser i grupperna T, TF, TC, TO, TFC och TOC) ska vara utrustat med en ventil. Rörledningarna för kondenserade giftiga gaser (gaser med klassificeringskod 2T, 2TF, 2TC, 2TO, 2TFC eller 2TOC) ska vara konstruerade så att varje element kan fyllas separat och kan hållas åtskilt genom en tättslutande ventil. Vid transport av brandfarliga gaser (gaser i grupp F) ska elementen vara indelade i grupper om högst 3000 l, varje isolerad med en VD ]
ventil.
6.7.5.3.3 Vid öppningarna för fyllning och tömning av MEG-containern ska två avstängningsanordningar vara monterade i serie på en åtkomlig plats på varje utloppseller fyllningsstuts. En av dessa får vara en backslagsventil. Fyllnings- och tömningsanordningarna får vara monterade på ett samlingsrör. För rörledningspartier som kan förslutas i båda ändar och i vilka vätska kan stängas in, ska en tryckavlastningsanordning finnas, för att förhindra för stor tryckuppbyggnad. Huvudskiljeventilerna i en MEG-container ska vara tydligt märkta med uppgift om vridriktningen för stängning. Varje avstängningsanordning eller annan förslutningsanordning ska konstrueras och tillverkas så att de håller för ett tryck som är minst 1,5 gånger MEG-containerns provtryck. Alla avstängningsanordningar med gängspindel ska stängas genom att vrida kranen medurs. För övriga avstängningsanordningar ska inställningen (öppen och stängd) och vridriktningen för stängning anges entydigt. Alla avstängningsanordningar ska konstrueras och monteras så att oavsiktlig öppning förebyggs. Förslutningsanordningar, ventiler och tillbehör
[ UPPHÄ
ska tillverkas av metalliska material som är lätt formbara.
6.7.5.3.4 Rörledningarna ska konstrueras, tillverkas och monteras så att skada på grund av utvidgning, krympning, mekanisk skakning och vibration undviks. Rörledningarnas skarvar ska vara hårdlödda eller tillverkade av annan metallisk fog med samma hållfasthet. Smältpunkten hos hårdlödda material får inte understiga 525 °C. Nominella trycket hos driftutrustningen och samlingsröret får inte understiga två tredjedelar av elementens provtryck.
6.7.5.4 Tryckavlastningsanordningar
6.7.5.4.1 De element i MEG-containrar, som används för transport av UN 1013 koldioxid och UN 1070 dikväveoxid, ska vara indelade i grupper om högst 3000 liter, varje isolerad
994
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
med en ventil. Varje grupp ska vara försedd med en eller flera tryckavlastningsanordningar. Om behörig myndighet i användningslandet kräver det, ska MEG-containrar för andra gaser ska vara försedda med tryckavlastningsanordningar enligt vad som fastställts av denna behöriga myndighet.
6.7.5.4.2 Om tryckavlastningsanordningar är monterade ska varje separerbart element eller varje separerbar grupp av element i en MEG-container vara försedd med en eller flera tryckavlastningsanordningar. Tryckavlastningsanordningarna ska vara av en konstruktionstyp som står emot dynamiska krafter, inklusive vätskeskvalp, och konstrueras så att inträngning av främmande ämnen och gasläckage inte kan ske och inget farligt övertryck kan utvecklas.
6.7.5.4.3 MEG-containrar, som används för transport av vissa ej kylda gaser, som är nämnda i instruktion T50 för UN-tankar i 4.2.5.2.6, får ha en tryckavlastningsanordning, som är föreskriven av behörig myndighet i användningslandet. Tryckavlastningsanordningen ska bestå av ett sprängbleck, följt av en fjäderbelastad tryckavlastningsanordning, såvida inte MEG-containern är avsedd för transport av en enda gas och är utrustad med en godkänd tryckavlastningsanordning av material, som är kompatibelt med den transporterade gasen. Mellan sprängblecket och den fjäderbelastade anordningen får en tryckmätare eller annat lämpligt kontrollinstrument sättas. Denna anordning medger detektering av brott, porer eller läckage i sprängblecket, som skulle kunna orsaka felfunktion hos tryckavlastningssystemet. Sprängblecket ska brista vid ett nominellt tryck som är 10 % över öppningstrycket hos anordningen.
6.7.5.4.4 För MEG-containrar, som används för transport av olika under lågt tryck kondenserade gaser, ska tryckavlastningsanordningarna öppna vid det tryck, som VD ]
anges i 6.7.3.7.1 för den gas av dem som tillåts för transport i MEG-containrar som har det högsta tillåtna arbetstrycket.
6.7.5.5 Kapacitet hos tryckavlastningsanordningar
6.7.5.5.1 Om tryckavlastningsanordningar är monterade, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna vid fullständig brandinverkan på MEG-containern vara tillräcklig för att trycket (inklusive tryckackumulering) i elementen ska uppgå till högst 120 % av öppningstrycket hos tryckavlastningsanordningen. För bestämning av den minsta totala genomflödesmängden hos systemet av tryckavlastningsanordningar ska den i CGA S- 1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases” angivna formeln användas. För bestämning av avblåsningsmängden hos enskilda element får CGA S-1.1-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases” användas. För under lågt tryck kondenserade gaser får fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar
[ UPPHÄ
användas för att uppnå den föreskrivna avblåsningskapaciteten. För MEG-containrar, som är avsedda för transport av olika gaser, ska den sammanlagda avblåsningskapaciteten hos avlastningsanordningarna beräknas för den gas som kräver den högsta avblåsningskapaciteten av de gaser som får transporteras i MEGcontainern.
6.7.5.5.2 Vid bestämning av den totala avblåsningskapaciteten hos de tryckavlastningsanordningar som är monterade på elementen för transport av kondenserade gaser ska hänsyn tas till gasens termodynamiska egenskaper (se exempelvis CGA S-1.2-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 2 – Cargo and Portable Tanks for Compressed Gases” för under lågt tryck kondenserade gaser och CGA S-1.1-2003 ”Pressure Relief Device Standards – Part 1 – Cylinders for Compressed Gases” för under högt tryck kondenserade gaser).
995
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.7.5.6 Märkning av tryckavlastningsanordningar
6.7.5.6.1 Tryckavlastningsanordningar ska vara tydligt och varaktigt märkta med följande uppgifter:
(a) tillverkarens namn och aktuellt artikelnummer,
(b) öppningstryck och/eller öppningstemperatur,
(c) datum för senaste kontroll,
(d) avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna och sprängblecken i mm .
6.7.5.6.2 Nominella avblåsningskapaciteten som anges på fjäderbelastade tryckavlastningsanordningar för under lågt tryck kondenserade gaser ska bestämmas enligt ISO 4126-1:2004 och ISO 4126-7:2004.
6.7.5.7 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar
6.7.5.7.1 Anslutningar till tryckavlastningsanordningar ska ha tillräcklig storlek för att tillåta det erforderliga avblåsningsflödet att passera obehindrat till tryckavlastningsanordningen. Ingen avstängningsventil får installeras mellan elementet och tryckavlastningsanordningarna, utom då dubbla anordningar finns för underhåll eller andra skäl, och avstängningsventilerna till de anordningar som vid tillfället används är VD ]
låsta i öppet läge eller avstängningsventilerna är kopplade så att åtminstone en av de dubbla anordningarna alltid är i drift och kan uppfylla bestämmelserna i 6.7.5.5. Det får inte finnas något hinder i en öppning, som leder till en avluftnings- eller tryckavlastningsanordning, som kan begränsa eller stoppa flödet från elementet till den anordningen. Genomgångsöppningarna hos alla rörledningar och avblåsningsledningar ska ha minst samma flödestvärsnitt som inloppet till tryckavlastningsanordningen som de är förenade med. Nominell storlek på avblåsningsledningarna ska vara minst lika stor som tryckavlastningsanordningens utlopp. Utblåsningsledning från tryckavlastningsanordningen ska när sådan används avge den utsläppta ångan eller vätskan till atmosfären så att endast ett minimalt mottryck verkar på tryckavlastningsanordningarna.
6.7.5.8 Placering av tryckavlastningsanordningar
6.7.5.8.1 Varje tryckavlastningsanordning ska under maximala fyllningsbetingelser stå i förbindelse med ångfasen hos elementen för transport av kondenserade gaser.
[ UPPHÄ
Anordningarna ska om de är monterade placeras så att den utströmmande ångan obehindrat kan avledas uppåt och inverkan av den utströmmande gasen eller utströmmande vätskan på MEG-containern, dess element eller personalen förhindras. För brandfarliga, pyrofora och oxiderande gaser ska gasen ledas bort från elementet på ett sådant sätt att den inte kan träffa andra element. Värmebeständiga skyddsanordningar som avleder gasflödet är tillåtna, förutsatt att de inte minskar den erforderliga avblåsningskapaciteten.
6.7.5.8.2 Åtgärder ska vidtas för att förhindra åtkomst till tryckavlastningsordningarna av obehöriga och för att skydda anordningarna från skada som orsakas av att MEGcontainern välter.
996
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.7.5.9 Nivåmätutrustning
6.7.5.9.1 Om en MEG-container är avsedd att fyllas efter vikt ska den utrustas med en eller flera nivåmätare. Nivåmätare av glas eller annat bräckligt material får inte användas.
6.7.5.10 Underrede, ramar, lyft- och surrningsbeslag för MEG-containrar
6.7.5.10.1 MEG-containrar ska konstrueras och tillverkas med ett underrede som ger ett säkert underlag vid transport. Hänsyn ska härvid tas till krafterna som anges i 6.7.5.2.8 och säkerhetsfaktorn som anges i 6.7.5.2.10 vid konstruktionen. Medar, ramar, vaggor eller andra liknande strukturer är tillåtna.
6.7.5.10.2 De sammanlagda spänningarna som orsakas av påbyggnader på elementen (t.ex. vaggor, ram etc.) och lyft- och surrningsbeslag får inte orsaka för höga spänningar i något element. Alla MEG-containrar ska utrustas med permanenta lyft- och surrningsbeslag. Påbyggnader eller infästningar får aldrig svetsas fast på elementen.
6.7.5.10.3 Vid konstruktion av underreden och ramar ska hänsyn tas till effekterna av miljöbetingad korrosion.
6.7.5.10.4 När MEG-containrar inte är skyddade under transport enligt 4.2.4.3, ska elementen och driftutrustningen skyddas mot skador som uppstår på grund av sidledes eller längsgående stöt eller vältning. Utvändig utrustning ska skyddas så att utflöde av elementens innehåll efter stöt eller vältning av MEG-containern på dess utrustningsdelar inte kan inträffa. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot skydd av samlingsröret. Exempel på skyddsåtgärder: VD ]
(a) skydd mot sidledes stöt, som kan bestå av längsgående balkar,
(b) skydd mot vältning, vilket kan bestå av förstärkningsringar eller -stänger, fästa tvärs över ramen,
(c) skydd mot stöt bakifrån, vilket kan bestå av en stötfångare eller ram,
(d) skydd av elementen och driftutrustningen mot skada genom stöt eller vältning genom användning av en ISO-ram enligt tillämpliga bestämmelser i ISO 1496-3:1995.
6.7.5.11 Typgodkännande
6.7.5.11.1 Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska utfärda ett typgodkännandecertifikat för varje ny MEG-containertyp. Detta certifikat ska utvisa
[ UPPHÄ
att MEG-containern har undersökts av myndigheten, är lämplig för sitt avsedda ändamål och motsvarar bestämmelserna i detta kapitel och de bestämmelser i kapitel 4.1 och förpackningsinstruktion P200 som är tillämpliga på gaser. När en serie MEGcontainrar tillverkas utan förändring av konstruktionen, gäller certifikatet för hela serien. I certifikatet ska typprovningsrapporten, materialen i samlingsröret, standarderna efter vilka elementen tillverkats och ett godkännandenummer anges. Typgodkännandenumret ska bestå av nationalitetsbeteckningen för det land i vilket typgodkännandet utfärdats, dvs. beteckningen för användning i internationell trafik som anges i vägtrafikkonventionen, Wien (1968), och ett registreringsnummer. Eventuella alternativa arrangemang enligt 6.7.1.2 ska framgå av certifikatet. Ett typgodkännande kan även utgöra underlag för godkännande av mindre MEGcontainrar, tillverkade av material av samma slag och tjocklek, med samma
997
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
tillverkningsteknik och med identiska underreden samt likvärdiga förslutningsanordningar och andra tillbehör.
6.7.5.11.2 Typprovningsrapporten för typgodkännande ska innefatta minst följande uppgifter:
(a) resultaten av tillämplig ramprovning enligt ISO 1496-3:1995,
(b) resultaten av första kontroll i 6.7.5.12.3,
(c) resultaten av krockprovningen i 6.7.5.12.1, och
(d) intyg som verifierar att gasflaskorna och storflaskorna uppfyller tillämpliga standarder.
6.7.5.12 Kontroll och provning
6.7.5.12.1 MEG-containrar, som uppfyller definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC) av 1972, med ändringar, får inte användas, såvida de inte har kvalificeringstestats med framgång, genom att en representativ prototyp av varje konstruktionstyp utsatts för krockprovningen beskriven i testhandboken, del IV, avsnitt 41.
6.7.5.12.2 Element och tillbehör på varje MEG-container ska kontrolleras innan de tas i bruk för första gången (första kontroll) och därefter med högst fem års intervall (femårsvis återkommande kontroll). En revisionskontroll ska genomföras oavsett datum för senaste återkommande kontroll då det visar sig nödvändigt enligt 6.7.5.12.5. VD ]
6.7.5.12.3 Installationskontroll av en MEG-container ska innefatta tillverkningskontroll, utvändig kontroll av MEG-containern och dess tillbehör med hänsyn tagen till gaserna som ska transporteras, och en tryckprovning med användning av provtryck enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200. Tryckprovningen av samlingsrörssystemet får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med tillstånd av behörig myndighet eller av denna utsett organ. Innan MEG-containern tas i bruk, ska också en täthetsprovning och en kontroll av tillfredsställande funktion hos all driftutrustning genomföras. När elementen och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas tillsammans.
6.7.5.12.4 Femårsvis återkommande kontroll ska innefatta en utvändig kontroll av konstruktionen, elementen och driftutrustningen enligt 6.7.5.12.6. Element och rörledningar ska kontrolleras inom de i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200, angivna intervallen och i överensstämmelse med bestämmelserna i 6.2.1.6. När elementen och dess tillbehör har tryckprovats separat, ska de efter montering täthetsprovas
[ UPPHÄ
tillsammans.
6.7.5.12.5 Revisionskontroll är nödvändig när MEG-containern uppvisar tecken på skador, korrosion, läckage eller annat tillstånd som visar på en brist som kan påverka MEGcontainerns hållfasthet och funktion. Omfattningen av revisionskontrollen ska avgöras av skadans storlek eller MEG-containerns grad av försämring. Den ska innefatta åtminstone den i 6.7.5.12.6 föreskrivna kontrollen.
6.7.5.12.6 Undersökningarna ska säkerställa att:
(a) elementens yttre har kontrolleras med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra MEG-containern osäker vid transport,
998
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(b) rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korrosion, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra MEG-containern osäker vid fyllning, tömning eller transport, (c) felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar byts ut eller dras åt, (d) alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, (e) erforderliga märkningar på MEG-containern är läsliga och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och (f) ram, underrede och anordningar för lyft av MEG-containern är i tillfredsställande skick. 6.7.5.12.7 Kontroll och provning enligt 6.7.5.12.1, 6.7.5.12.3, 6.7.5.12.4 och 6.7.5.12.5 ska utföras eller bevittnas av ett av behörig myndighet utsett organ. När tryckprovning utgör en del av kontrollen, ska provtrycket vara det som anges på skylten på MEGcontainern. MEG-containern ska medan den är trycksatt kontrolleras med avseende på läckor i elementen, rörsystemet eller utrustningen. 6.7.5.12.8 När felaktigheter upptäcks, som kan sätta säkerheten i fara, får MEG-containern inte VD ]
åter tas i bruk förrän den har reparerats och tillämplig kontroll har gjorts om med godkänt resultat.
6.7.5.13 Märkning
6.7.5.13.1 Varje MEG-container ska förses med en korrosionsbeständig metallskylt permanent fäst på ett framträdande ställe, lätt åtkomligt för kontroll. Elementen ska vara märkta enligt kapitel 6.2. Åtminstone följande uppgifter ska anges på skylten genom prägling eller liknande metod: (a) ägarinformation (i) ägarens registreringsnummer, (b) tillverkningsinformation
[ UPPHÄ
(i) tillverkningsland, (ii) tillverkningsår, (iii) tillverkarens namn eller märke, (iv) tillverkarens serienummer, (c) godkännandeinformation (i) FN:s förpackningssymbol
999
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Denna symbol får endast användas för att visa att en förpackning, UN-tank eller MEG-container uppfyller tillämpliga bestämmelser i kapitel 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6 eller 6.7 . (ii) godkännandeland, (iii) auktoriserat organ för typgodkännandet, (iv) typgodkännandenummer, (v) bokstäverna ”AA”, om typen är godkänd enligt alternativa arrangemang (se 6.7.1.2), (d) tryck (i) provtryck (i bar (övertryck)) , (ii) datum för första tryckprovning (månad och år), (iii) identifieringsmärket för kontrollanten som bevittnat första tryckprovning, (e) temperaturer
VD ]
(i) beräkningstemperaturområde (i °C) , (f) element/volym (i) antal element, (ii) total vattenkapacitet (i liter) , (g) återkommande kontroll (i) typ av senaste återkommande kontroll (femårsvis eller revisionskontroll), (ii) datum för senaste återkommande kontroll (månad och år), (iii) identifieringsmärket för det auktoriserade organet som utfört eller bevittnat senaste kontroll. [ UPPHÄ
15) Denna symbol används också för att intyga att flexibla bulkcontainrar som är tillåtna för andra transportslag uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8 i FN:s modellregelverk. 16) Använd enhet ska anges.
1000
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Figur 6.7.5.13.1: Exempel på märkningsskylt
Ägarens registreringsnummer
TILLVERKNINGSINFORMATION
Tillverkningsland Tillverkningsår Tillverkare Tillverkarens serienummer
GODKÄNNANDEINFORMATION
Godkännandeland Auktoriserat organ för typgodkännandet Typgodkännandenummer ”AA" (om tillämpligt)
TRYCK
Provtryck bar Datum för första Kontrollantens
(mm/åååå)
tryckprovning: stämpel:
TEMPERATURER
Beräkningstemperaturområde °C till °C
ELEMENT/VOLYM
Antal element Total vattenkapacitet liter
ÅTERKOMMANDE KONTROLL
Typ av Datum för Kontrollant- Typ av Datum för Kontrollantkontroll kontroll ens stämpel kontroll kontroll ens stämpel
(mm/åååå) (mm/åååå)
VD ]
6.7.5.13.2 Följande uppgifter ska märkas på en metallskylt som är fast förbunden med MEGcontainern:
Brukarens namn
[ UPPHÄ
1001
VD ]
[ UPPHÄ
1002
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.8
Bestämmelser för tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och provning samt märkning av cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall samt batterivagnar och MEG-containrar
Anm Beträffande UN-tankar och UN-MEG-containrar, se kapitel 6.7; beträffande tankcontainrar av fiberarmerad plast, se kapitel 6.9; beträffande slamsugartankar, se kapitel 6.10.
| 6.8.1 | Giltighetsområde |
|---|---|
| 6.8.1.1 | Bestämmelser över hela sidans bredd gäller såväl cisternvagnar, avmonterbara tankar och batterivagnar, som tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar. Bestämmelser i en spalt gäller endast: - cisternvagnar, avmonterbara tankar och batterivagnar (vänstra spalten), - tankcontainrar, växeltankar och MEG-containrar (högra spalten). |
| 6.8.1.2 | Dessa bestämmelser gäller för cisternvagnar, avmonterbara tankar och tankcontainrar, växeltankar och MEG- VD ] batterivagnar containrar för transport av gasformiga, flytande, pulverformiga eller korniga ämnen. |
| 6.8.1.3 | Avsnitt 6.8.2 anger bestämmelser som gäller såväl cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar för transport av ämnen i alla klasser, som batterivagnar och MEG-containrar för transport av gaser i klass 2. Avsnitt 6.8.3 - 6.8.5 innehåller särskilda bestämmelser som kompletterar eller modifierar bestämmelserna i 6.8.2. |
| 6.8.1.4 | Beträffande bestämmelser om användning av dessa tankar, se kapitel 4.3. |
| 6.8.2 | Bestämmelser för alla klasser |
| 6.8.2.1 | Tillverkning Grundläggande principer [ UPPHÄ |
| 6.8.2.1.1 | Tankskal, fästelement samt driftutrustning och strukturdelar ska vara konstruerade för att utan förlust av innehåll (så när som på gas som kommer ut genom eventuella avluftningsventiler) motstå: - statiska och dynamiska påkänningar vid normala transportförhållanden, enligt definition i 6.8.2.1.2 och 6.8.2.1.13, - de i 6.8.2.1.15 föreskrivna minimispänningarna. 1003 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.8.2.1.2 Cisternvagnar ska vara byggda så att de Tankcontainrar och deras med största tillåtna last motstår de i fastsättningsanordningar ska, med största järnvägstrafik uppkommande tillåtna last, kunna uppta följande krafter: påkänningarna. Beträffande dessa påkänningar refereras till de provningar - i färdriktningen: två gånger totalvikten, som föreskrivs av behörig myndighet . - horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: totalvikten (om färdriktningen inte är entydigt bestämd: två gånger totalvikten i varje riktning),
- lodrätt uppåt: totalvikten,
- lodrätt nedåt: två gånger totalvikten.
6.8.2.1.3 Tankskalets väggar ska ha minst den tjocklek som anges i
6.8.2.1.17 och 6.8.2.1.18. 6.8.2.1.17 - 6.8.2.1.20.
6.8.2.1.4 Tankskal ska vara konstruerade och tillverkade i enlighet med kraven i standarderna angivna i 6.8.2.6 eller i en teknisk norm godtagen av behörig myndighet i enlighet med 6.8.2.7, varvid materialval och beräkning av godstjocklek sker med hänsyn till högsta och lägsta fyllnings- och drifttemperatur. Dock ska minimikrav enligt 6.8.2.1.6 - 6.8.2.1.26 nedan uppfyllas. 6.8.2.1.5 Tankar för vissa farliga ämnen ska vara försedda med extra skydd. Detta kan VD ]
åstadkommas genom extra tjocklek hos tankväggen (ökat kalkyltryck), bestämd med hänsyn till de faror som ämnena i fråga medför, eller av en skyddsanordning (se särbestämmelser i 6.8.4).
6.8.2.1.6 Svetsar ska vara fackmässigt utförda och ge bästa möjliga säkerhet. Utförande och kontroll av svetsfogar ska uppfylla kraven i 6.8.2.1.23.
6.8.2.1.7 Åtgärder ska vidtas för att skydda tankarna mot faran för deformation på grund av invändigt undertryck. Tankskal, med undantag av tankskal enligt 6.8.2.2.6, som är konstruerade för att utrustas med vakuumventiler, ska kunna motstå ett utvändigt övertryck på minst 21 kPa (0,21 bar) över det invändiga trycket utan kvarstående deformation. Tankskal, som endast används för transport av fasta (pulverformiga eller granulerade) ämnen i förpackningsgrupp II eller III, som inte övergår i vätskeform under transporten, får konstrueras för ett lägre utvändigt övertryck, dock minst 5 kPa (0,05 bar). Vakuumventilerna ska vara inställda så att de öppnar vid ett undertryck som inte är högre än det undertryck som tanken konstruerats för. Tankskal som inte är
[ UPPHÄ
konstruerade för att utrustas med vakuumventiler ska kunna motstå ett utvändigt övertryck på minst 40 kPa (0,4 bar) över det invändiga trycket utan kvarstående deformation.
Material i tankskal
1) Bestämmelserna betraktas som uppfyllda om det behöriga organet har genomfört denna bedömning inom ramen för bedömning av överensstämmelse av vagnen enligt teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Rullande materiel – godsvagnar i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (Kommissionens beslut 2006/861/EG av den 28 juli 2006, publicerat i Europeiska unionens officiella tidning nr L 344, den 8 december 2006).
1004
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.8.2.1.8 Tankskal ska vara tillverkade av lämpliga metalliska material, vilka ska vara motståndskraftiga mot sprödbrott och spänningskorrosion mellan -20 °C och +50 °C, såvida inte andra temperaturintervall föreskrivs i de olika klasserna.
6.8.2.1.9 Material i tankar eller i deras skyddsbeklädnad, som kommer i kontakt med innehållet, får inte innehålla ämnen, som kan reagera farligt (se definition av farlig reaktion i 1.2.1) med innehållet, bilda farliga föreningar under inverkan av innehållet eller märkbart försvaga materialet.
Om kontakten mellan det transporterade farliga godset och det material som används för tillverkning av tanken innebär en fortgående minskning av godstjockleken, ska denna tjocklek ökas med ett lämpligt tillskott vid tillverkningen. Detta korrosionstillägg ska inte ingå i beräkningen av tankväggens tjocklek.
6.8.2.1.10 I svetsade tankar får endast material användas, vars svetsbarhet är utan anmärkning och vars tillräckliga slagseghet vid en omgivningstemperatur av -20 °C kan garanteras, särskilt i svetsfogar och värmepåverkade zoner (HAZ).
För svetsade tankskal av stål får inget vattenhärdat stål användas. När finkornstål används, får enligt materialspecifikationen det garanterade värdet på sträckgränsen Re inte överstiga 460 N/mm och det garanterade värdet på den övre brottgränsen Rm inte överstiga 725 N/mm .
6.8.2.1.11 Stål med ett förhållande Re/Rm över 0,85 får inte användas för tillverkning av svetsade tankskal.
VD ]
Re = sträckgräns för stål med tydlig sträckgräns, eller garanterad 0,2 % förlängningsgräns för stål utan tydlig sträckgräns (1 % förlängningsgräns för austenitiskt stål).
Rm = brottgräns.
Värdena som anges i materialintyget ska alltid användas för bestämning av denna kvot.
6.8.2.1.12 För stål ska brottförlängningen i procent uppgå till minst
10000 uppmätt brottgräns iN/mm
men får aldrig understiga 16 % för finkornstål eller 20 % för annat stål.
[ UPPHÄ 2)
För aluminiumlegeringar får brottförlängningen inte understiga 12 % .
2) För plåt ska dragprovstavens axel vara vinkelrät mot valsningsriktningen. Den kvarstående brottförlängningen ska mätas på provstavar med cirkulärt tvärsnitt, där mätlängden L är lika med 5 gånger diametern d (L=5d). Om provstavar med rektangulärt tvärsnitt används, ska mätlängden bestämmas med formeln
L = 5,65 Fo
där Fo är provstavens ursprungliga tvärsnitt.
1005
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Beräkning av tankens godstjocklek
6.8.2.1.13 Trycket, som är dimensionerande för bestämning av tankskalets godstjocklek, får inte understiga kalkyltrycket, men hänsyn ska också tas till de påkänningar som anges i 6.8.2.1.1 och i förekommande fall följande spänningar:
För vagnar där tanken är självbärande, Under var och en av dessa spänningar ska ska tankskalet konstrueras för att motstå säkerhetsfaktorn vara följande: de spänningar som därigenom uppkommer förutom övriga uppträdande - för metaller med tydlig sträckgräns: en spänningar. säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till sträckgränsen, eller
- för metaller utan tydlig sträckgräns: en säkerhetsfaktor 1,5 i förhållande till den garanterade 0,2 % förlängningsgränsen (1 % förlängningsgräns för austenitiska stål).
6.8.2.1.14 Kalkyltrycket anges i kodens andra del (se 4.3.4.1) enligt kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12.
Vid noteringen ”G” ska följande bestämmelser uppfyllas:
(a) Tankar som töms med självtryck och är avsedda för transport av ämnen med ångtryck högst 110 kPa (1,1 bar) (absoluttryck) vid 50 °C, ska vara konstruerade VD ]
för ett kalkyltryck på två gånger det statiska trycket hos ämnet som ska transporteras, dock lägst dubbla statiska trycket hos vatten.
(b) Tankar, som fylls eller töms med hjälp av tryck och är avsedda för transport av ämnen med ångtryck högst 110 kPa (1,1 bar) (absoluttryck) vid 50 °C, ska vara konstruerade för ett kalkyltryck lika med 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket.
Vid angivet numeriskt värde på minsta kalkyltryck ska tankskalet dimensioneras för detta tryck, vilket ska vara minst 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket. Följande minimikrav gäller i sådana fall:
(c) Tankar, avsedda för transport av ämnen med ångtryck över 110 kPa (1,1 bar) vid 50 °C och kokpunkt över 35 °C, ska oberoende av fyllnings- eller tömningssystem vara konstruerade för ett kalkyltryck på minst 150 kPa (1,5 bar), eller 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket, varvid det högre trycket gäller.
[ UPPHÄ
(d) Tankar, avsedda för transport av ämnen med kokpunkt högst 35 °C, ska oberoende av fyllnings- eller tömningssystem vara konstruerade för ett kalkyltryck lika med 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket, dock minst 0,4 MPa (4 bar).
6.8.2.1.15 Vid provtrycket får spänningen σ i tankskalets mest utsatta punkt inte överstiga de materialberoende gränsvärden som föreskrivs nedan. Hänsyn ska tas till eventuell försvagning på grund av svetsarna.
1006
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.8.2.1.16 För alla metaller och legeringar ska spänningen σ vid provtrycket vara mindre än det minsta av de värden som ges av följande formler: σ ≤ 0,75 Re eller σ ≤ 0,5 Rm, där: Re = sträckgräns för stål med tydlig sträckgräns, eller garanterad 0,2 % förlängningsgräns för stål utan tydlig sträckgräns (1 % förlängningsgräns för austenitiskt stål). Rm = brottgräns. De värden på Re och Rm som används ska vara specificerade minimivärden enligt materialstandarder. Om metallen eller legeringen ifråga inte är standardiserad ska de värden på Re och Rm som används vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ. När austenitiska stål används, får de i standarden specificerade minimivärdena överskridas med upp till 15 % om dessa högre värden är styrkta i materialintyget. Dessa minimivärden får dock inte överskridas om den i 6.8.2.1.18 angivna formeln tillämpas.
Minsta godstjocklek
6.8.2.1.17 Tjockleken hos tankväggen får inte understiga det största av värdena som bestäms av VD ]
följande båda formler: PTD PCD e = och e = 2σλ 2σ där: e = minsta godstjocklek i mm PT = provtryck i MPa PC = kalkyltryck i MPa enligt 6.8.2.1.14 D = tankens innerdiameter i mm σ = tillåten spänning enligt 6.8.2.1.16 i N/mm
[ UPPHÄ
λ = en koefficient, inte överstigande 1, som kompenserar för eventuell försvagning på grund av svetsarna och som har samband med de i 6.8.2.1.23 angivna kontrollmetoderna. Tjockleken får aldrig understiga den som anges i 6.8.2.1.18 6.8.2.1.18 - 6.8.2.1.20.
1007
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.8.2.1.18 Tankskalen ska ha en godstjocklek på Tankskal ska ha en godstjocklek på minst minst 6 mm om de är gjorda av 5 mm om de är gjorda av 3) 3) konstruktionsstål eller likvärdig konstruktionsstål i överensstämmelse tjocklek om de är av annan metall. För med bestämmelserna i 6.8.2.1.11 och pulver eller granulat får tjockleken redu- 6.8.2.1.12 eller likvärdig tjocklek om de är ceras till minst 5 mm, om tankskalet är av annan metall. av konstruktionsstål , eller till likvärdig tjocklek om det är av annan metall. Om diametern överstiger 1,80 m ska, utom om tanken är avsedd för pulver eller Oavsett vilken metall som används får granulat, tjockleken uppgå till 6 mm, om minsta godstjocklek hos tankskalet tankskalet är av konstruktionsstål , eller aldrig understiga 4,5 mm. till likvärdig tjocklek om det är av annan metall.
Oavsett vilken metall som används får minsta godstjocklek hos tankskalet aldrig understiga 3 mm.
Med ”likvärdig tjocklek” avses den tjocklek som erhålls ur följande formel :
464×e0 e1 =
3 2
(Rm1 × A1 )
VD ]
3) För definition av ”konstruktionsstål” och ”referensstål”, se 1.2.1. ”Konstruktionsstål” omfattar i detta fall även stål som i 2 2 EN-materialstandarder betecknas som ”konstruktionsstål” med minsta brottgräns mellan 360 N/mm och 490 N/mm samt en minsta brottförlängning enligt 6.8.2.1.12. [ UPPHÄ
4) För tankskal som inte har cirkulärt tvärsnitt, t.ex. koffertformade eller elliptiska tankar, motsvarar angiven diameter den som ges av ett cirkulärt tvärsnitt med samma area. Vid dessa tvärsnitt får tankmantelns krökningsradie inte överstiga 2000 mm på sidan och 3000 mm upptill och nertill. 5) Denna formel är härledd ur den allmänna formeln: Rm0 × A0 e1 = e0× 3 R m1 × A1 där e1 = minimiväggtjocklek för den valda metallen, i mm e0 = minimiväggtjocklek för konstruktionsstål, i mm, enligt 6.8.2.1.18 och 6.8.2.1.19 2 Rmo = 370 N/mm (brottgränsen för referensstål, se definition i 1.2.1) Ao = 27 % (brottförlängning för referensstål) 2 Rm1 = minsta brottgräns för den valda metallen, i N/mm ; och A1 = minsta brottförlängning för den valda metallen vid dragprovning, i %.
1008
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.8.2.1.19 (Tills vidare blank.) Om tankarna har ett skydd mot skador enligt 6.8.2.1.20, kan behörig myndighet medge att minsta godstjocklek minskas i proportion till skyddet, dock får inte tjockleken för tankar med diameter högst 1,80 m understiga 3 mm för konstruktionsstål eller likvärdig tjocklek för andra material. För tankar med diameter över 1,80 m ska minsta tjockleken ökas till 4 mm för konstruktionsstål och likvärdig tjocklek för andra metaller.
Likvärdig tjocklek betyder den tjocklek som bestäms med formeln i 6.8.2.1.18.
Godstjockleken hos tankskal med skydd mot skador enligt 6.8.2.1.20 får inte understiga värdena i nedanstående tabell.
Tankskalets diameter ≤ 1,80 m >1,80 m
i
k Austenitiska rostfria stål 2,5 mm 3 mm
et
a kle Austenit-ferritiskt stål 3 mm 3,5 mm
st kal
oc Andra stål 3 mm 4 mm
in tj ks M
tan Aluminiumlegeringar 4 mm 5 mm gods Aluminium, 99,80 % rent 6 mm 8 mm
VD ]
[ UPPHÄ
3) För definition av ”konstruktionsstål” och ”referensstål”, se 1.2.1. ”Konstruktionsstål” omfattar i detta fall även stål som i 2 2 EN-materialstandarder betecknas som ”konstruktionsstål” med minsta brottgräns mellan 360 N/mm och 490 N/mm samt en minsta brottförlängning enligt 6.8.2.1.12.
1009
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.8.2.1.20 (Tills vidare blank.) Det skydd som avses i 6.8.2.1.19 kan bestå av:
- ett heltäckande utvändigt strukturellt skydd, som i en laminatkonstruktion, där det utvändiga skiktet är fäst vid tankskalet, eller
- en struktur där tanken är underbyggd med en ramkonstruktion med längsoch tvärsgående balkar som fullständigt omsluter tanken, eller
- en dubbelväggskonstruktion.
Om tankar är tillverkade med dubbla väggar med vakuumisolering, ska den sammanlagda godstjockleken av det yttre metallskalet och tankskalet motsvara minsta godstjocklek enligt 6.8.2.1.18 och tankskalets godstjocklek vara minst lika med minimitjockleken som anges i 6.8.2.1.19.
Om tankar är tillverkade med dubbla väggar med ett mellanliggande skikt av VD ]
fast material med minst 50 mm tjocklek, ska den yttre väggen ha en tjocklek av minst 0,5 mm om den är av konstruktionsstål eller minst 2 mm om den är av glasfiberarmerad plast. Fast skum med en stötupptagningsförmåga jämförbar t.ex. med den hos polyuretanskum får användas som mellanliggande skikt av fast material.
6.8.2.1.21 (Tills vidare blank.)
6.8.2.1.22 (Tills vidare blank.)
Utförande och kontroll av svetsar
[ UPPHÄ
6.8.2.1.23 Tillverkarens kvalifikationer att utföra svetsning ska vara godkända av behörig myndighet. Svetsning ska utföras av yrkesskickliga svetsare med svetsningsmetoder vars effektivitet (inklusive eventuell erforderlig värmebehandling) har visats genom provning. Oförstörande provning ska utföras med radiografi eller ultraljud och ska verifiera att svetsningens kvalitet är anpassad till påkänningarna.
Följande kontroller ska utföras beroende på värdet på koefficienten λ, som används vid bestämning av tankväggens tjocklek enligt 6.8.2.1.17.
3) För definition av ”konstruktionsstål” och ”referensstål”, se 1.2.1. ”Konstruktionsstål” omfattar i detta fall även stål som i 2 2 EN-materialstandarder betecknas som ”konstruktionsstål” med minsta brottgräns mellan 360 N/mm och 490 N/mm samt en minsta brottförlängning enligt 6.8.2.1.12.
1010
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
λ = 0,8: svetsarna ska så långt som möjligt kontrolleras visuellt på båda sidor och stickprovsvis genomgå oförstörande provning. Alla T-förband ska kontrolleras, varvid totallängden av de undersökta svetsfogarna inte får vara mindre än 10 % av summan av längderna hos alla längsgående, transversella och radiella svetsar (i tankgavlarna),
λ = 0,9: alla längsgående svetsar i hela sin längd, rundsvetsar i en omfattning av 25 % och svetsar för hopsättning av utrustningsdelar med stor diameter ska genomgå oförstörande provning varvid alla korspunkter ska ingå. Svetsarna ska så långt som möjligt kontrolleras visuellt på båda sidor,
λ = 1,0: alla svetsar ska genomgå oförstörande provning och så långt som möjligt kontrolleras visuellt på båda sidor. Ett svetsprovstycke ska tas ut.
Om behörig myndighet tvivlar på svetsfogarnas kvalitet kan den kräva ytterligare kontroll.
Övriga bestämmelser för tillverkning av tankskal
6.8.2.1.24 Skyddsbeklädnad ska vara konstruerad så att dess täthet förblir intakt, oavsett vilka deformationer som kan uppträda under normala transportförhållanden (se 6.8.2.1.2). 6.8.2.1.25 Värmeisolering ska vara konstruerad så att den inte hindrar åtkomlighet till fyllnings- VD ]
och tömningsanordningar eller säkerhetsventiler, och inte heller försämrar deras funktion.
6.8.2.1.26 Om tankskal för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C är försedda med icke-metallisk skyddsbeklädnad (invändig beläggning), ska tankskal och skyddsbeklädnad vara utförda så att ingen fara för antändning på grund av elektrostatiska laddningar kan uppstå.
6.8.2.1.27 Alla delar av en cisternvagn för Alla delar av en tankcontainer för transport transport av vätskor med flampunkt av vätskor med flampunkt högst 60 °C, högst 60 °C, brandfarliga gaser, UN brandfarliga gaser, UN 1361 KOL eller 1361 KOL eller UN 1361 KIMRÖK i UN 1361 KIMRÖK i förpackningsgrupp II förpackningsgrupp II ska vara ledande ska kunna jordas elektriskt. All förbundna med vagnens chassi och metallkontakt som kan orsaka kunna jordas elektriskt. All elektrokemisk korrosion ska undvikas. metallkontakt som kan orsaka
[ UPPHÄ
elektrokemisk korrosion ska undvikas.
6.8.2.1.28 (Tills vidare blank.)
6.8.2.1.29 Cisternvagnar ska ha ett minsta avstånd (Tills vidare blank.) av 300 mm mellan buffertbalkens plan och tankskalets yttersta punkt.
Cisternvagnar för ämnen, för vilka bestämmelserna i särbestämmelse TE25 i avsnitt 6.8.4 (b) inte gäller, ska alternativt förses med ett buffertklättringsskydd vars konstruktion
1011
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
är godkänd av behörig myndighet. Detta alternativ gäller endast för cisternvagnar som uteslutande används på järnvägsinfrastruktur med en föreskriven lastprofil lägre än G1 .
6.8.2.2 Utrustning
6.8.2.2.1 För tillverkning av driftutrustning och strukturdelar får även lämpliga ickemetalliska material användas.
Fästena till påsvetsade konstruktioner ska vara utförda så att tankskalet hindras från att rivas upp i händelse av påkänningar vid olycka. Bestämmelserna i detta stycke betraktas som uppfyllda vid tillämpning av punkt 2.1.10 i UIC-normblad 573 (Technical conditions for the construction of tankwagons).
Utrustningens delar ska monteras så att de är skyddade mot risken att slitas loss eller skadas under transport eller hantering. De ska ha samma säkerhetsnivå som tankskalen och ska särskilt: - vara kompatibla med de ämnen som transporteras, och VD ]
- uppfylla kraven i 6.8.2.1.1.
Rörsystemet ska konstrueras, tillverkas och monteras så att risken för skador på grund av termisk utvidgning och krympning, mekanisk skakning och vibration undviks.
Tätheten hos driftutrustningen ska vara säkerställd, även i händelse av att cisternvagnen eller tankcontainern välter.
Packningar ska vara av ett material som är kompatibelt med det transporterade ämnet och ska bytas ut så snart deras funktionsduglighet nedsatts, t.ex. på grund av åldring.
Packningar som säkerställer tätheten hos armatur, som behöver manövreras vid normal användning av tanken, ska vara konstruerade och monterade så att de inte skadas då dessa anordningar manövreras.
[ UPPHÄ
6.8.2.2.2 Bottenöppningar för fyllning eller tömning av tankar för transport av vissa ämnen, vilka i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12 anges med en tankkod som innehåller bokstaven ”A” i sin tredje del (se 4.3.4.1.1), ska vara försedda med minst två av varandra oberoende förslutningar monterade i serie, som består av:
- en utvändig avstängningsventil med en stuts tillverkad av smidbart metalliskt material, och
6) Lastprofilen G1 anges i teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Rullande materiel – godsvagnar i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (Kommissionens beslut 2006/861/EG av den 28 juli 2006, publicerat i Europeiska unionens officiella tidning nr L 344, den 8 december 2006. 7) Sjunde utgåvan av UIC-normbladet tillämplig från den 1 oktober 2008.
1012
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
- en avstängningsanordning i mynningen av varje stuts, som kan vara ett skruvlock, blindfläns eller likvärdig anordning. Denna avstängningsanordning ska vara så tät att ämnet hålls på plats utan läckage. Åtgärder ska vidtas så att en säker tryckavlastning sker i tömningsröret, innan avstängningsanordningen avlägsnas helt.
Bottenöppningar för fyllning eller tömning av tankar för transport av vissa ämnen, vilka i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12 anges med en tankkod som innehåller bokstaven ”B” i sin tredje del (se 4.3.3.1.1 och 4.3.4.1.1), ska vara försedda med minst tre av varandra oberoende förslutningar monterade i serie, som består av:
- en invändig avstängningsventil, dvs. en avstängningsventil monterad inuti tankskalet eller i en svetsad fläns eller dennas motfläns,
- en utvändig avstängningsventil eller likvärdig anordning ,
som är monterad i mynningen av som är monterad så nära tankskalet som varje stuts, och möjligt, och
- en avstängningsanordning i mynningen av varje stuts, som kan vara ett skruvlock, blindfläns eller likvärdig anordning. Denna avstängningsanordning ska vara så tät att ämnet hålls på plats utan läckage. Åtgärder ska vidtas så att en säker tryckavlastning sker i tömningsröret, innan avstängningsanordningen avlägsnas helt. Emellertid får för tankar för transport av vissa kristalliserbara eller högviskösa ämnen VD ]
samt tankar med beläggning av ebonit eller termoplast den invändiga avstängningsventilen ersättas med en utvändig avstängningsventil försedd med extra skydd.
Den invändiga avstängningsventilen ska kunna manövreras antingen uppifrån eller nerifrån. I båda fallen ska dess inställning – öppen eller stängd – kunna kontrolleras, om möjligt från marken. Styrutrustning för invändiga avstängningsventiler ska vara utförda så att oavsiktlig öppning genom stöt eller oavsiktlig handling förhindras.
Den invändiga förslutningen ska förbli effektiv i händelse av skada på den utvändiga styranordningen.
För att undvika utsläpp av innehållet vid skada på utvändig armatur (rörstutsar, sidoförslutningar) ska den invändiga avstängningsanordningen och dess säte vara utförda eller skyddade så att de inte kan brytas loss genom yttre påkänningar. Fyllnings- och tömningsanordningarna (inklusive flänsar och skruvförslutningar) ska
[ UPPHÄ
liksom eventuella skyddshuvar vara säkrade mot oavsiktligt öppnande.
Läge eller riktning för stängning av avstängningsanordningarna ska framgå tydligt.
Öppningar i tankar för transport av vissa ämnen, vilka i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12 anges med en tankkod som innehåller bokstaven ”C” eller ”D” i sin tredje del (se 4.3.3.1.1 och 4.3.4.1.1), ska vara belägna ovanför vätskeytans nivå. Dessa tankar får inte ha några rörgenomföringar eller röranslutningar under vätskeytans nivå. Rengöringsöppningar (handhål) är emellertid tillåtna i tankens nedre del för tankar med en tankkod som innehåller bokstaven ”C” i sin tredje del. Denna öppning ska
8) 3 För tankcontainrar med volym under 1 m får anordningen ersättas med en blindfläns.
1013
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
kunna förslutas med en tättslutande fläns, vars konstruktion ska vara godkänd av behörig myndighet eller av denna utsett organ.
6.8.2.2.3 Tankar som inte är lufttätt förslutna får vara utrustade med vakuumventiler
eller tvångsmanövrerade luftningsventiler
för att undvika ett otillåtet invändigt undertryck; ventilerna ska ställas in så att de öppnar vid ett undertryck som inte är högre än det undertryck för vilket tanken är konstruerad (se 6.8.2.1.7). Lufttätt förslutna tankar får inte vara utrustade med vakuumventiler
eller tvångsmanövrerade fjäderbelastade luftningsventiler.
Tankar med tankkod SGAH, S4AH eller L4BH, som är utrustade med vakuumventiler, vilka öppnar vid ett undertryck på minst 21 kPa (0,21 bar), räknas dock som lufttätt förslutna. För tankar som är avsedda endast för transport av fasta ämnen (pulverformiga eller granulerade) i förpackningsgrupp II eller III, som inte övergår i vätskeform under transporten, får undertrycket minskas till som lägst 5 kPa (0,05 bar).
Vakuumventiler och tvångsmanövrerade luftningsventiler VD ]
och luftningsutrustning (se 6.8.2.2.6) som används på tankar avsedda för transport av ämnen som motsvarar flampunktskriterierna i klass 3, ska förhindra omedelbar inträngning av lågor i tankskalet med hjälp av lämplig skyddande anordning, eller så ska tankskalet kunna motstå en explosion orsakad av att lågor tränger in, utan att tanken blir otät.
Om skyddsanordningen består av en lämplig flamspärr eller ett lämpligt flamskydd, ska det placeras så nära tankskalet eller tankfacket som möjligt. Om tanken är fackindelad, ska varje tankfack skyddas separat.
På tankar med tvångsmanövrerade luftningsventiler ska förbindelsen mellan en sådan ventil och bottenventilen vara utförd så att ventilerna inte öppnas vid en deformation av tanken eller att
[ UPPHÄ
innehållet inte kommer ut även om de öppnas.
6.8.2.2.4 Tankskalet eller vart och ett av dess fack ska ha en öppning tillräckligt stor för att medge invändig kontroll.
Dessa öppningar ska förses med förslutningar, som är konstruerade för ett provtryck på minst 0,4 MPa (4 bar). Fällbara domlock till tankar med ett provtryck över 0,6 MPa (6 bar) är förbjudna.
1014
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.8.2.2.5 (Tills vidare blank.)
6.8.2.2.6 Tankar för transport av vätskor med ångtryck högst 110 kPa (1,1 bar) (absoluttryck) vid 50 °C ska antingen ha en luftningsutrustning och en säkerhetsanordning som förhindrar att innehållet rinner ut om tanken välter, eller uppfylla 6.8.2.2.7 eller 6.8.2.2.8.
6.8.2.2.7 Tankar för transport av vätskor med ångtryck över 110 kPa (1,1 bar) vid 50 °C och kokpunkt över 35 °C ska antingen ha en säkerhetsventil inställd på minst 150 kPa (1,5 bar), som öppnas helt vid ett tryck högst lika med provtrycket, eller uppfylla 6.8.2.2.8.
6.8.2.2.8 Tankar för transport av vätskor med kokpunkt högst 35 °C ska antingen ha en säkerhetsventil inställd på minst 300 kPa (3 bar), som ska öppnas helt vid ett tryck högst lika med provtrycket, eller vara lufttätt förslutna .
6.8.2.2.9 Rörliga delar, t.ex. lock, förslutningar m.m., som genom slag eller friktion kan komma i kontakt med tankskal av aluminium för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C eller brandfarliga gaser får inte tillverkas av oskyddat kolstål.
6.8.2.2.10 Om tankar som räknas som lufttätt förslutna är utrustade med säkerhetsventiler, ska säkerhetsventilerna föregås av sprängbleck, och följande villkor ska uppfyllas:
Monteringen av sprängbleck och säkerhetsventil ska uppfylla behörig myndighets krav. Mellan sprängbleck och säkerhetsventil ska en manometer eller annan lämplig indikeringsanordning finnas som gör det möjligt att upptäcka sprickor, perforeringar eller läckage hos blecket, som kan äventyra funktionen hos säkerhetssystemet. VD ]
6.8.2.3 Typgodkännande
6.8.2.3.1 För varje ny typ av cisternvagn, tankcontainer, växeltank, batterivagn eller MEGcontainer ska behörig myndighet eller av denna utsett organ utfärda ett certifikat som intygar att den kontrollerade tanktypen inklusive fastsättningsanordningar är lämplig för avsett ändamål och uppfyller bestämmelserna för tillverkning i 6.8.2.1, för utrustning i 6.8.2.2 och särbestämmelserna för de transporterade ämnena.
I certifikatet ska anges:
- provningsresultaten,
- ett typgodkännandenummer,
Godkännandenumret ska bestå av 10)
[ UPPHÄ
beteckningen på den stat där godkännandet har utfärdats samt ett registreringsnummer.
- tankkoden enligt 4.3.3.1.1 eller 4.3.4.1.1,
- den alfanumeriska koden för särbestämmelserna för tillverkning (TC), utrustning (TE) och typgodkännande (TA) enligt 6.8.4, som är angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13, för de ämnen vars transport tanken är godkänd för,
9) För definition av ”lufttätt försluten tank”, se 1.2.1. 10) Nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik angiven i Wienöverenskommelsen om vägtrafik (1968).
1015
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
- om så krävs, de ämnen eller ämnesgrupper tanken har godkänts för.
De ska anges med sin kemiska beteckning eller motsvarande samlingsbenämning (se 2.1.1.2), tillsammans med sin klass, klassificeringskod och förpackningsgrupp. Med undantag av ämnen i klass 2 och dem som anges i 4.3.4.1.3 är uppgift om godkända ämnen i certifikatet inte nödvändig. I sådant fall ska ämnesgrupper, som tillåts på grundval av angiven tankkod i den systematiserade tillordningen i 4.3.4.1.2, tillåtas för transport med hänsyn tagen till tillämpliga särbestämmelser.
Ämnena som anges i certifikatet eller ämnesgrupperna som godkänts enligt den systematiserade tillordningen ska som regel vara kompatibla med tankens egenskaper. En reservation ska tas in i certifikatet om det inte varit möjligt att undersöka kompatibiliteten fullständigt när typgodkännandet utfärdades.
En kopia av certifikatet ska bifogas tankdokumentationen för alla tillverkade tankar, batterivagnar eller MEG-containrar (se 4.3.2.1.7).
Behörig myndighet eller av denna utsett organ ska efter begäran från den sökande utfärda ett separat typgodkännande på ventiler eller annan serviceutrustning om det finns en standard angiven i 6.8.2.6.1, i enlighet med denna standard. Det ska tas hänsyn till detta separata typgodkännande vid utfärdandet av certifikatet för tanken, om provningsresultaten anges och ventiler och annan serviceutrustning är lämplig för sitt användningsområde. 6.8.2.3.2 Om tankar, batterivagnar eller MEG-containrar tillverkas i serie utan ändringar, ska VD ]
detta godkännande vara giltigt för de serietillverkade tankarna, batterivagnarna eller MEG-containrarna.
Ett typgodkännande får emellertid utgöra godkännande av tankar med begränsade avvikelser i konstruktionen, vilka antingen minskar belastningar och spänningar i tankarna (t.ex. minskat tryck, minskad vikt, minskad volym) eller ökar säkerheten i strukturen (t.ex. ökad godstjocklek, fler skvalpskott, minskad diameter hos öppningar). Sådana begränsade avvikelser ska beskrivas tydligt i typgodkännandecertifikatet.
6.8.2.3.3 Följande bestämmelser gäller för tankar för vilka särbestämmelse TA4 i 6.8.4 (och därmed 1.8.7.2.4) inte är tillämplig.
Typgodkännandet får vara giltigt i högst tio år. Om tillämpliga tekniska bestämmelser i RID/RID-S (inklusive angivna standarder) har ändrats under denna period så att den godkända typen inte längre är i överensstämmelse med dem, ska behörig myndighet eller av denna utsett organ som utfärdade typgodkännandet, återkalla det och informera innehavaren av typgodkännandet. [ UPPHÄ
Anm Sista datum för att återkalla befintliga typgodkännanden anges i kolumn (5) i tabellerna i 6.8.2.6 respektive 6.8.3.6.
Om ett typgodkännande har gått ut eller återkallats är inte längre tillverkning av tankar, batterivagnar eller MEG-containrar tillåten enligt det typgodkännandet.
I sådant fall ska tillämpliga bestämmelser om användning, återkommande kontroll och mellanliggande kontroll av tankar, batterivagnar eller MEG-containrar i det utgångna eller återkallade typgodkännandet fortfarande gälla för tankar, batterivagnar eller MEG-containrar som är tillverkade före utgången eller återkallandet, såvida de får användas även i fortsättningen.
1016
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Så länge de är i överensstämmelse med bestämmelserna i RID/RID-S får de användas även i fortsättningen. Om de inte längre är i överensstämmelse med bestämmelserna i RID/RID-S, får de användas även i fortsättningen endast om det är tillåtet enligt tillämpliga övergångsbestämmelser i kapitel 1.6.
Typgodkännanden får förnyas genom fullständig revision och bedömning om överensstämmelse med vid tidpunkten för förnyelsen tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S. Förnyelse är inte tillåten om typgodkännandet har återkallats. Komplettering av ett befintligt typgodkännande, vilka inte påverkar överensstämmelsen (se 6.8.2.3.2), varken förlänger eller förändrar certifikatets ursprungliga giltighet.
Anm Revision och bedömning av överensstämmelse får utföras av ett annat organ än det som utfärdade det ursprungliga typgodkännandet.
Det utfärdande organet ska förvara all dokumentation avseende typgodkännandet under hela giltighetstiden, inklusive beviljade förnyelser.
Om utnämningen av det utsedda organet dragits in eller begränsats eller om organet har lagt ner sin verksamhet, ska behörig myndighet vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att handlingar antingen behandlas av ett annat organ eller förblir åtkomliga.
6.8.2.3.4 Vid ändring av en tank med ett giltigt, utgånget eller återkallat typgodkännande ska provning, kontroll och godkännande begränsas till de delar av tanken som ändrats. Ändringen ska uppfylla bestämmelserna i RID/RID-S som är tillämpliga vid tidpunkten för ändringen. För alla delar av tanken som inte påverkas av ändringen, VD ]
förblir dokumentationen för första typgodkännandet giltigt.
En ändring kan gälla för en eller flera tankar som ingår i ett typgodkännande.
Ett certifikat som godkänner ändringen ska utfärdas av behörig myndighet av någon fördragsstat till RID eller av denne utsett organ och ska utgöra en del av tankdokumentationen.
Varje ansökan för ett godkännandecertifikat förvaras hos behörig myndighet eller av denne utsett organ.
6.8.2.4 Kontroll
6.8.2.4.1 Tankskal och utrustning ska, antingen tillsammans eller var för sig, genomgå en första kontroll innan de tas i bruk. Denna ska omfatta: - kontroll av överensstämmelse med godkänd tanktyp, [ UPPHÄ
- tillverkningskontroll ,
- invändig och utvändig kontroll,
- vätsketryckprovning med det provtryck som anges på skylten enligt 6.8.2.5.1, och
11) Tillverkningskontrollen ska, för tankar som kräver ett provningstryck på 1 MPa (10 bar) eller högre, även innefatta provning av svetsningsprovstycken (arbetsprov) i enlighet med 6.8.2.1.23 och provningsförfarandet i 6.8.5. 12) I särskilda fall får vätsketryckprovningen med tillåtelse av en av behörig myndighet godkänd sakkunnig ersättas med tryckprovning med annan vätska eller gas, när sådant förfarande är ofarligt.
1017
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
- täthetsprovning och funktionskontroll av utrustningen. Utom för klass 2 beror provtrycket vid vätsketryckprovningen på kalkyltrycket och ska vara minst lika högt som nedan angivna tryck:
| Kalkyltryck (bar) | Provtryck (bar) |
|---|---|
| 13) G | 13) G |
| 1,5 | 1,5 |
| 2,65 | 2,65 |
| 4 | 4 |
| 10 | 4 |
| 15 21 | 4 14) 10 (4 ) |
Lägsta provtryck för klass 2 finns angivna i tabellen för gaser och gasblandningar i 4.3.3.2.5. Vätsketryckprovningen ska genomföras på hela tankskalet och separat på varje tankfack i fackindelade tankar. Vätsketryckprovningen ska utföras före montering av eventuellt nödvändig värmeisolering. Om tankskal och utrustning provas var för sig ska de täthetsprovas tillsammans efter VD ]
hopsättning enligt 6.8.2.4.3. Täthetsprovningen ska genomföras separat på varje tankfack i fackindelade tankar 6.8.2.4.2 Tankskal och utrustning ska genomgå återkommande kontroll med intervall om högst åtta år. fem år. Den återkommande kontrollen ska omfatta: - utvändig och invändig kontroll, - täthetsprovning av tankskalet med utrustning enligt 6.8.2.4.3 samt funktionskontroll av all utrustning, och - som allmän regel vätsketryckprovning (beträffande provtryck för tankskalet
[ UPPHÄ
och i förekommande fall tankfacken, se 6.8.2.4.1). Värmeisolerande hölje eller annan isolering ska avlägsnas endast i den omfattning som krävs för en tillförlitlig bedömning av tankskalets egenskaper. För tankar för transport av pulver eller granulat får, efter medgivande av en av behörig myndighet godkänd sakkunnig, den återkommande vätsketryckprovningen ersättas
13) G = minsta kalkyltryck enligt de allmänna bestämmelserna i 6.8.2.1.14 (se 4.3.4.1). 14) Lägsta provtryck för UN 1744 brom eller UN 1744 bromlösning. 12) I särskilda fall får vätsketryckprovningen med tillåtelse av en av behörig myndighet godkänd sakkunnig ersättas med tryckprovning med annan vätska eller gas, när sådant förfarande är ofarligt.
1018
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
med täthetsprovning enligt 6.8.2.4.3 med ett effektivt invändigt tryck som är minst lika med högsta arbetstryck.
6.8.2.4.3 Tankskal och utrustning ska genomgå mellanliggande kontroll senast
fyra år 2½ år
efter första kontrollen och varje återkommande kontroll. Dessa mellanliggande kontroller får genomföras inom tre månader före eller efter det fastlagda datumet.
Dock får den mellanliggande kontrollen genomföras när som helst före det fastlagda datumet.
Om en mellanliggande kontroll genomförs mer än tre månader före det föreskrivna datumet, ska nästa mellanliggande kontroll genomföras senast
fyra år 2½ år
efter det datumet.
Den mellanliggande kontrollen ska omfatta en täthetsprovning av tankskalet med utrustning och en funktionskontroll av all utrustning. Tanken ska därvid utsättas för ett effektivt invändigt tryck som är minst lika högt som högsta arbetstryck. För tankar för transport av vätskor eller fasta pulverformiga eller granulerade ämnen ska täthetsprovning, i den mån den görs med hjälp av gas, genomföras med ett tryck som uppgår till minst 25 % av högsta arbetstryck. Trycket får inte i något fall understiga 20 VD ]
kPa (0,2 bar) (övertryck).
För tankar med luftningsutrustning och en säkerhetsanordning för att förhindra att innehållet rinner ut om tanken välter, ska provtrycket vid täthetsprovningen vara lika med statiska trycket av det avsedda innehållet.
Täthetsprovningen ska utföras separat på varje tankfack i fackindelade tankar.
6.8.2.4.4 Då säkerheten hos en tank eller dess utrustning kan ha nedsatts på grund av reparation, ombyggnad eller olycka, ska en revisionskontroll genomföras. Om en revisionskontroll som uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.4.2 har genomförts, får revisionskontrollen betraktas som en återkommande kontroll. Om en revisionskontroll som uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.4.3 har genomförts, får revisionskontrollen betraktas som en mellanliggande kontroll.
6.8.2.4.5 Kontroll enligt 6.8.2.4.1 - 6.8.2.4.4 ska utföras av behörig myndighet godkänd
[ UPPHÄ
kontrollant. Intyg över kontrollen ska utfärdas, även i händelse av negativa provningsresultat. Dessa intyg ska hänvisa till förteckningen över ämnen som är tillåtna för transport i tanken i fråga eller till tankkoden och de alfanumeriska koderna för särbestämmelserna enligt 6.8.2.3.
En kopia av dessa intyg ska bifogas tankdokumentationen för alla kontrollerade tankar, batterivagnar eller MEG-containrar (se 4.3.2.1.7).
6.8.2.4.6 Sakkunniga för att utföra kontroll av
cisternvagnstankar
För att räknas som sakkunnig enligt 6.8.2.4.5 ska man vara godkänd av
1019
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
behörig myndighet och uppfylla nedanstående krav. Dock kan detta ömsesidiga erkännande inte tillämpas på verksamhet som har samband med en ändring av ett typgodkännande.
1. Den sakkunnige ska vara oberoende av de inblandade parterna. Han får inte vara identisk med vare sig upphovsmannen till konstruktionen, tillverkaren, leverantören, köparen, ägaren, innehavaren eller användaren av den cisternvagnstank som ska kontrolleras, inte heller får han vara uppdragstagare till någon av de nämnda parterna.
2. Den sakkunnige får inte idka någon verksamhet som kan komma i konflikt med hans oberoende bedömning och med hans tillförlitlighet i fråga om kontrollarbetet. I synnerhet ska den sakkunnige vara oberoende av kommersiella, ekonomiska eller andra påtryckningar som kan påverka VD ]
hans bedömning, särskilt från personer eller företag, utanför kontrollorganet, som har intresse av resultaten från den genomförda kontrollen. Kontrollpersonalens opartiskhet ska vara garanterad.
3. Den sakkunnige ska förfoga över den utrustning som är nödvändig för att kompetent kunna genomföra de tekniska och administrativa uppgifterna i samband med granskningen och kontrollarbetet. Han ska också ha tillgång till den utrustning som krävs för att genomföra särskilda kontroller.
[ UPPHÄ
4. Den sakkunnige ska ha lämpliga kvalifikationer, gedigen teknisk och yrkesmässig utbildning, tillfredsställande kännedom om bestämmelserna för den kontroll han ska utföra samt tillräcklig praktisk erfarenhet inom området. För att garantera en hög säkerhetsnivå ska han förfoga över sakkunskap inom området säkerhet hos cisternvagnstankar. Han ska kunna utfärda erforderliga certifikat,
1020
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
protokoll och rapporter, som intygar att kontrollerna har genomförts.
5. Den sakkunnige ska vara tillräckligt förtrogen med tekniken för tillverkning av de tankar, med tillbehör, som ska kontrolleras, med användning eller avsedd användning av den utrustning som presenterats för provning och med de defekter som kan uppträda vid användning eller i drift.
6. Den sakkunnige ska genomföra bedömning och kontroll med högsta yrkesmässiga tillförlitlighet och största tekniska sakkunskap. Han ska garantera konfidentiell behandling av information som erhålls under kontrollens gång. Äganderätten ska vara skyddad.
7. Storleken av ersättningen till den sakkunnige som sysslar med kontrollarbete får inte vara direkt beroende av antalet utförda kontroller VD ]
och under inga omständigheter av resultaten av kontrollerna.
8. Den sakkunnige ska ha tillräcklig ansvarsförsäkring, såvida inte ansvaret enligt nationell lagstiftning åvilar staten eller företaget han tillhör.
Dessa krav anses som uppfyllda för:
- personalen hos ett anmält organ enligt direktiv 2010/35/EU,
- personer som godkänts på grundval av ett ackrediteringsförfarande enligt EN ISO/IEC 17020:2004 (Allmänna [ UPPHÄ
krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll).
Fördragsstaterna ska meddela OTIF:s sekretariat vilka sakkunniga som är godkända för respektive kontroller. Härvid ska stämpel och kontrollstämpel anges. OTIF:s sekretariat ska publicera en lista över godkända sakkunniga och ska se till att listan hålls aktuell.
För att införa och vidareutveckla
1021
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
samordnade kontrollmetoder och säkerställa en enhetlig kontrollnivå ska OTIF:s sekretariat vid behov anordna ett erfarenhetsutbyte minst en gång per år
6.8.2.5 Märkning
6.8.2.5.1 Varje tank ska vara försedd med en korrosionsbeständig metallskylt, permanent fäst på tanken på ett ställe som är lätt tillgängligt för inspektion. Åtminstone följande uppgifter ska vara präglade eller på liknande sätt angivna på skylten. Uppgifterna får präglas direkt på tankskalet, om detta är förstärkt så att dess hållfasthet inte nedsätts: - godkännandenummer, - tillverkarens namn eller märke, - tillverkarens serienummer, - tillverkningsår, - provtryck , - utvändigt beräkningstryck (se 6.8.2.1.7) , 15) 15) - tankskalets volym - för fackindelat tankskal, volymen av varje fack -
VD ]
följd av bokstaven ”S” om tankskalen eller facken med en volym över 7500 liter är indelade genom skvalpskott i sektioner om högst 7500 liters volym, - beräkningstemperatur (behövs endast om den är över +50 °C eller under -20 °C) , - datum och typ av kontroll för senaste genomförda kontroll: ”månad, år” följda av bokstaven ”P” om kontrollen ifråga är den första kontrollen eller en återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.1 och 6.8.2.4.2, eller ”månad, år” följda av bokstaven ”L” om kontrollen ifråga är en mellanliggande täthetsprovning enligt 6.8.2.4.3, - stämpel för den kontrollant som utfört provningen.
[ UPPHÄ
- material i tankskalet med referens till materialstandard, om sådan är tillgänglig, och i förekommande fall materialet i skyddsbeklädnaden, Dessutom ska högsta tillåtna arbetstryck anges på tankar som fylls eller töms under tryck.
15) Efter det numeriska värdet ska alltid måttenhet anges.
1022
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.8.2.5.2 Följande uppgifter ska finnas angivna på Följande uppgifter ska finnas angivna på cisternvagnens båda sidor (på själva tankcontainern (på själva tanken eller på
| tanken eller på skyltar): | skyltar): |
| - brukarens namn, | - ägarens och brukarens namn, |
| 15) - volym , | 15) - tankskalets volym , |
| 15) - cisternvagnens taravikt , - lastgränser i enlighet med vagnens egenskaper och de kategorier av sträckor som ska köras, - för ämnen enligt 4.3.4.1.3 officiell transportbenämning på de ämnen som är godkända för transport, | 15) - taravikt , 15) - högsta tillåtna bruttovikt , - för ämnen enligt 4.3.4.1.3 officiell transportbenämning på de ämnen som är godkända för transport, - tankkod enligt 4.3.4.1.1, och |
| - tankkod enligt 4.3.4.1.1, - för andra ämnen än de som nämns i 4.3.4.1.3, de alfanumeriska koderna för alla särbestämmelser TC och TE, som är angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13, för de ämnen som ska transporteras i tanken, och | - för andra ämnen än de som nämns i 4.3.4.1.3, de alfanumeriska koderna för alla särbestämmelser TC och TE, som är angivna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13, för de ämnen som ska transporteras i tanken. VD ] |
- datum (månad, år) för nästa återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.2 och 6.8.2.4.3 eller särbestämmelserna TT i 6.8.4 för de ämnen som är godkända för transport. Om nästa kontroll ifråga är en kontroll enligt 6.8.2.4.3, ska datumet följas av bokstaven ”L”.
6.8.2.6 Bestämmelser för tankar som är konstruerade, tillverkade och kontrollerade i överensstämmelse med angivna standarder
Anm Personer eller organ som är identifierade i standarderna som ansvariga enligt RID/RID-S, ska följa bestämmelserna i RID/RID-S.
[ UPPHÄ
6.8.2.6.1 Konstruktion och tillverkning
Standarderna som anges i nedanstående tabell ska tillämpas enligt kolumn 4 vid utfärdande av typgodkännande, för att uppfylla de bestämmelser i kapitel 6.8 som anges i kolumn (3). Bestämmelserna i kapitel 6.8 som anges i kolumn 3 har i samtliga fall företräde. Kolumn 5 anger den senaste tidpunkten vid vilken existerande typgodkännanden ska återkallas enligt 1.8.7.2.4 eller 6.8.2.3.3. Om inget datum är angivet gäller typgodkännandet tills giltighetstiden löper ut.
Sedan den 1 januari 2009 är det obligatoriskt att använda de angivna standarderna. Undantag behandlas i 6.8.2.7 och 6.8.3.7.
15) Efter det numeriska värdet ska alltid måttenhet anges.
1023
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Om flera standarder är angivna som obligatoriska för tillämpning av samma bestämmelser, ska bara en av dessa standarder tillämpas, dock i sin helhet, om inte annat anges i nedanstående tabell.
Referens Dokumentets titel Tillämplig Tillämplig på Sista datum på nya typgod- för att delavsnitt kännanden återkalla och eller existerande stycken förnyelser typgodkännanden
(1) (2) (3) (4) (5) För alla tankar
EN 14025:2003 + Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 Mellan 1 januari AC:2005 Metalliska tryckbehållare – Beräkning 2005 och 30 och tillverkning juni 2009 EN 14025:2008 Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 och Tillsvidare Metalliska tryckbehållare – Beräkning 6.8.3.1 och tillverkning EN 14432:2006 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.2.1 Tillsvidare Utrustning för transportbehållare av kemikalier i vätskefas – Utblåsningsventiler och inluftventiler EN 14433:2006 Transportbehållare för farligt gods – 6.8.2.2.1 Tillsvidare Utrustning för transportbehållare av kemikalier i vätskefas – Bottenventiler
För tankar med högsta arbetstryck högst 50 kPa för transport av ämnen, och för vilka en tankkod med
VD ]
bokstaven ”G” är angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12
EN 13094:2004 Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 Mellan 1 januari Metalliska behållare med arbetstryck 2005 och 31 mindre än 0,5 bar – Beräkning och december 2009 tillverkning EN 13094:2008 + Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 Tillsvidare AC:2008 Metalliska behållare med arbetstryck mindre än 0,5 bar – Beräkning och tillverkning
För tankar för transport av flytande petroleumprodukter och andra farliga ämnen i klass 3 med ångtryck vid 50 °C högst 110 kPa och bensin, och som inte har sekundärfaran ”giftig” eller ”frätande”
EN 13094:2004 Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 Mellan 1 januari Metalliska behållare med arbetstryck 2005 och 31 mindre än 0,5 bar – Beräkning och december 2009 tillverkning EN 13094:2008 + Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.1 Tillsvidare AC:2008 Metalliska behållare med arbetstryck mindre än 0,5 bar – Beräkning och
[ UPPHÄ
tillverkning
6.8.2.6.2 Kontroll och provning
Standarder som anges i nedanstående tabell ska tillämpas enligt kolumn (4) vid kontroll och provning av tankar för att uppfylla bestämmelserna i kapitel 6.8 som anges i kolumn (3), vilka i samtliga fall har företräde.
Det är obligatoriskt att använda en angiven standard.
1024
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Referens Dokumentets titel Tillämplig på delavsnitt och Tillämplig stycken
(1) (2) (3) (4)
EN 12972:2007 Behållare för transport av farligt gods – 6.8.2.4 Tillsvidare Provning, kontroll och märkning av 6.8.3.4 metalliska behållare
6.8.2.7 Bestämmelser för tankar som inte är konstruerade, tillverkade och kontrollerade i överensstämmelse med angivna standarder
För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, eller om inga standarder är angivna i 6.8.2.6, eller för att ta hänsyn till vissa aspekter som inte har förutsetts i någon angiven standard i 6.8.2.6, kan behörig myndighet godta tillämpningen av en teknisk norm som säkerställer samma säkerhetsnivå. Tankarna ska dock uppfylla minimikraven i 6.8.2.
Behörig myndighet ska tillställa OTIF:s sekretariat en förteckning över de tekniska normer den godtar. Förteckningen ska innehålla följande uppgifter: normens namn och datum, vad normen omfattar och uppgift om var den kan anskaffas. Sekretariatet ska göra denna information tillgänglig på sin webbplats.
En standard som har antagits för att anges i en kommande utgåva av RID/RID-S, får av behörig myndighet godtas för användning utan att OTIF-sekretariatet informeras.
För provning, kontroll och märkning får även den enligt 6.8.2.6 angivna standarden användas. VD ]
| 6.8.3 | Särskilda bestämmelser för klass 2 |
|---|---|
| 6.8.3.1 | Tillverkning av tankskal |
| 6.8.3.1.1 | Tankskal för komprimerade, kondenserade eller lösta gaser ska vara tillverkade av stål. För tankskal som inte är svetsade får som undantag från 6.8.2.1.12 minsta brottförlängningen uppgå till 14 % och spänningen σ får inte överstiga följande materialberoende gränsvärden: (a) Då förhållandet Re/Rm (garanterade minimivärden efter värmebehandling) är större än 0,66 men ej överstiger 0,85: σ ≤ 0,75 Re [ UPPHÄ (b) Då förhållandet Re/Rm (garanterade minimivärden efter värmebehandling) är större än 0,85: σ ≤ 0,5 Rm |
| 6.8.3.1.2 | Bestämmelserna i 6.8.5 gäller material och tillverkning av svetsade tankskal. |
| 6.8.3.1.3 | För dubbelmantlade tankskal får som (Tills vidare blank.) undantag från 6.8.2.1.18 minsta godstjocklek hos det inre tankskalet uppgå till 3 mm, om kallsegt material 1025 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
med minsta brottgräns Rm = 490 N/mm och minsta brottförlängning A = 30 % används.
Vid användning av andra material ska en likvärdig minsta godstjocklek tillämpas, vilken beräknas enligt formeln i fotnot 5 till 6.8.2.1.18 med Rm0 = 490 N/mm och A0 = 30 %.
Yttermanteln ska i detta fall ha en minsta godstjocklek på 6 mm, med avseende på konstruktionsstål. Vid användning av andra material ska en likvärdig minsta godstjocklek tillämpas, vilken beräknas enligt formeln i 6.8.2.1.18.
Tillverkning av batterivagnar och MEG-containrar
6.8.3.1.4 Gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket som utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar ska tillverkas enligt kapitel 6.2.
Anm 1 Gasflaskpaket som inte utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar ska uppfylla bestämmelserna i kapitel 6.2.
VD ]
Anm 2 Tankar som utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar ska tillverkas enligt 6.8.2.1 och 6.8.3.1.
Anm 3 Avmonterbara tankar räknas inte som element i batterivagnar eller MEGcontainrar.
6.8.3.1.5 Element och deras fästanordningar ska under högsta tillåtna belastning kunna absorbera de krafter som anges i 6.8.2.1.2. För varje sådan kraft får spänningen i den mest utsatta punkten av elementet eller dess fastsättningsanordningar inte överstiga värdet angivet i 6.2.5.3 för gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket och för tankar värdet på σ angivet i 6.8.2.1.16.
Övriga bestämmelser för tillverkning av (Tills vidare blank.)
Cisternvagnar och batterivagnar
6.8.3.1.6 Cisternvagnar och batterivagnar ska vara
[ UPPHÄ
utrustade med buffertar med en minsta dynamisk energiupptagningsförmåga på 70 kJ. Denna bestämmelse gäller inte för cisternvagnar och batterivagnar som är utrustade med energiupptagningselement enligt definition i 6.8.4, särbestämmelse TE22.
16) För definition av avmonterbara tankar, se 1.2.1.
1026
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.8.3.2 Utrustningsdetaljer
6.8.3.2.1 Tömningsrör i tankar ska kunna förslutas med blindflänsar eller andra lika effektiva anordning. För tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser får en sådan blindfläns eller annan lika effektiv anordning förses med tryckavlastningshål med högst 1,5 mm diameter.
6.8.3.2.2 Tankar för kondenserade gaser får utöver de öppningar som föreskrivs i 6.8.2.2.2 och 6.8.2.2.4 i förekommande fall vara försedda med öppningar för vätskenivåmätare, termometrar, manometrar och pyshål, om det behövs för deras drift och säkerhet.
6.8.3.2.3 Invändiga avstängningsventiler för alla öppningar för fyllning och tömning av tankar
med volym över 1 m
avsedda för kondenserade brandfarliga eller giftiga gaser ska vara snabbstängande och ska stängas automatiskt i händelse av att tanken råkar i oavsedd rörelse eller brand. Den invändiga avstängningsventilen ska även kunna styras med fjärrkontroll.
Anordningen som håller den invändiga förslutningsanordningen öppen, t.ex. en rälhake, är inte en del av vagnen.
6.8.3.2.4 Alla öppningar, med undantag av sådana som har säkerhetsventiler och stängda pyshål, i tankar avsedda för transport av kondenserade brandfarliga och/eller giftiga gaser ska, om deras nominella diameter överstiger 1,5 mm, ha en invändig VD ]
avstängningsanordning.
6.8.3.2.5 Oavsett bestämmelserna i 6.8.2.2.2, 6.8.3.2.3 och 6.8.3.2.4 får tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser vara utrustade med utvändiga i stället för invändiga avstängningsanordningar, om de utvändiga anordningarna har ett skydd mot yttre skador, som åtminstone är likvärdigt med det som tankskalet ger.
6.8.3.2.6 Om en tank har vätskenivåmätare i omedelbar kontakt med det transporterade ämnet får dessa inte vara tillverkade av genomskinligt material. Termometrar får inte sticka direkt in i gasen eller vätskan genom tankskalet.
6.8.3.2.7 Fyllnings- och tömningsöppningar placerade upptill i tanken ska utöver vad som föreskrivs i 6.8.3.2.3 vara försedda med ytterligare en utvändig förslutningsanordning. Denna anordning ska kunna förslutas med en blindfläns eller annan lika effektiv anordning.
[ UPPHÄ
6.8.3.2.8 Säkerhetsventiler ska uppfylla bestämmelserna i 6.8.3.2.9 - 6.8.3.2.12.
6.8.3.2.9 Tankar för komprimerade, kondenserade eller lösta gaser får ha fjäderbelastade säkerhetsventiler. Dessa ventiler ska öppna automatiskt vid ett tryck på mellan 0,9 och 1,0 gånger tankens provtryck. Ventilerna ska vara av en typ som står emot dynamiska krafter, inklusive vätskeskvalp. Viktbelastade ventiler (egenvikt eller motvikt) får inte användas. Säkerhetsventilernas erforderliga avblåsningskapacitet ska beräknas enligt formeln i 6.7.3.8.1.1.
6.8.3.2.10 Bestämmelserna i 6.8.3.2.9 utgör inget hinder för att säkerhetsventiler monteras på tankar avsedda för sjötransport och i överensstämmelse med IMDG-koden.
1027
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.8.3.2.11 Tankar för kylda kondenserade gaser ska ha minst två av varandra oberoende säkerhetsventiler, som är i stånd att öppna vid det på tanken angivna högsta arbetstrycket. Två av säkerhetsventilerna ska vara dimensionerade så att de gaser som bildas genom förångning vid normal drift kan ledas bort ur tanken, utan att trycket vid något tillfälle med mer än 10 % överstiger det arbetstryck som är angivet på tanken.
En av säkerhetsventilerna får ersättas med ett sprängbleck som ska brista vid provtrycket.
I händelse av vakuumförlust i en tank med dubbla väggar, eller om 20 % av isoleringen i en tank med enkel vägg förstörs, ska kombinationen av tryckavlastningsanordningar tillåta utströmning i sådan utsträckning att trycket i tanken inte kan överstiga provtrycket. Bestämmelserna i 6.8.2.1.7 gäller inte för vakuumisolerade tankar.
6.8.3.2.12 Dessa tryckavlastningsanordningar i tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser ska vara konstruerade så att de fungerar felfritt även vid lägsta drifttemperatur. Tillförlitligheten hos deras funktion vid denna temperatur ska fastställas och kontrolleras, antingen genom att varje anordning provas eller genom typprovning.
6.8.3.2.13 För avmonterbara tankar gäller (Tills vidare blank.) följande bestämmelser:
(a) om de kan rullas ska ventilerna vara försedda med skyddskåpor, VD ]
(b) de ska fästas på vagnschassin så att de inte kan förskjutas.
Värmeisolering
6.8.3.2.14 Om tankar avsedda för transport av kondenserade gaser har värmeisolering ska sådan isolering bestå av antingen:
- en solskärm som täcker minst övre tredjedelen och högst övre hälften av tankytan och är skild från tanken av ett luftskikt på minst 4 cm, eller
- en fullständig beklädnad av isolerande material av lämplig tjocklek.
6.8.3.2.15 Tankar för kylda kondenserade gaser ska vara värmeisolerade. Värmeisoleringen ska vara säkrad genom ett sammanhängande hölje. Om utrymmet mellan tankskal och
[ UPPHÄ
hölje är lufttomt (vakuumisolering), ska det kunna visas beräkningsmässigt att det skyddande skalet utan att deformeras motstår ett utvändigt tryck på minst 100 kPa (1 bar). Med undantag av definitionen av kalkyltryck i 1.2.1 får utvändiga och invändiga förstärkningsanordningar tas med i beräkningen. Om höljet sluter tätt utan gasläckage, ska det finnas en anordning som hindrar att farligt tryck uppstår i isoleringsskiktet till följd av läckage i tankskalet eller dess utrustning. Anordningen ska hindra att fukt tränger in i isoleringsskiktet.
6.8.3.2.16 Tankar för kondenserade gaser med kokpunkt under -182 °C vid atmosfärstryck får inte ha brännbart material i vare sig värmeisolering eller tankens respektive tankcontainerns fastsättningsanordningar.
16) För definition av avmonterbara tankar, se 1.2.1.
1028
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Fastsättningsanordningarna för vakuumisolerade tankar får med behörig myndighets medgivande innehålla plastmaterial mellan tankskalet och det yttre skalet.
6.8.3.2.17 Oavsett bestämmelserna i 6.8.2.2.4 behöver tankar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser inte ha någon inspektionsöppning.
Utrustningsdetaljer för batterivagnar och MEG-containrar
6.8.3.2.18 Driftutrustning och strukturdelar ska vara placerade eller konstruerade så att sådana skador förhindras, som kan ge upphov till utströmning av tryckkärlets innehåll under normala hanterings- och transportförhållanden. När förbandet mellan elementen och ramen hos batterivagnar eller MEG-containern medger relativ rörelse mellan konstruktionsgrupperna, ska utrustningen fästas så att sådan rörelse inte medför skador på delarna. Samlingsrörledning som leder till avstängningsventiler ska vara tillräckligt böjlig för att skydda ventilerna och rörledningen mot att skjuvas av och mot utströmning av tryckkärlets innehåll. Fyllnings- och tömningsanordningar (med flänsar och skruvproppar) och alla skyddskåpor ska kunna säkras mot att öppnas oavsiktligt.
6.8.3.2.19 För att undvika att innehållet kommer ut i händelse av skada ska samlingsrören, tömningsarmaturen (röranslutningar, förslutningsanordningar) och avstängningsanordningar vara skyddade eller placerade mot att slitas loss av yttre krafter eller konstruerade så att de håller för dessa. 6.8.3.2.20 Samlingsröret ska vara konstruerat för drift i temperaturintervallet VD ]
-20 °C till +50 °C.
Samlingsröret ska konstrueras, tillverkas och monteras så att fara för skada på grund av termisk utvidgning och sammandragning, mekanisk stöt och vibration undviks. All rördragning ska vara av ändamålsenligt metalliskt material. Svetsade rörskarvar ska användas så långt möjligt.
Skarvar i kopparrör ska hårdlödas eller ha ett lika starkt metallförband. Smältpunkten hos lödningsmaterialen ska vara lägst 525 °C. Skarvarna får inte reducera rörsystemets styrka, vilket kan inträffa vid gängskärning.
6.8.3.2.21 Utom för UN 1001 ACETYLEN, LÖST, får den högsta tillåtna spänningen σ i samlingsrörssystemet vid kärlens provtryck inte överstiga 75 % av den garanterade sträckgränsen hos materialet.
Nödvändig godstjocklek hos samlingsrörssystemet för transport av UN 1001 acetylen, löst, ska beräknas enligt etablerade tekniska normer. [ UPPHÄ
Anm Beträffande sträckgräns, se 6.8.2.1.11.
Grundkraven i detta stycke anses uppfyllda om följande standarder tillämpas:
(Tills vidare blank.)
6.8.3.2.22 Oavsett bestämmelserna i 6.8.3.2.3, 6.8.3.2.4 och 6.8.3.2.7 för gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket, som bildar en batterivagn eller en MEG-container, får de erforderliga avstängningsanordningarna även placeras inom samlingsrörssystemet.
1029
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.8.3.2.23 Om ett av elementen har säkerhetsventil och avstängningsanordningar finns mellan elementen ska alla element vara utrustade på så sätt.
6.8.3.2.24 Fyllnings- och tömningsanordningar får vara anslutna till ett samlingsrör.
6.8.3.2.25 Alla element, inklusive varje enskild gasflaska i ett gasflaskpaket, som är avsedda för transport av giftiga gaser ska kunna isoleras med en avstängningsventil.
6.8.3.2.26 Batterivagnar och MEG-containrar, avsedda för transport av giftiga gaser, får inte ha säkerhetsventiler såvida inte ett sprängbleck placeras före ventilen. I så fall ska monteringen av sprängbleck och säkerhetsventil uppfylla behörig myndighets bestämmelser.
6.8.3.2.27 Bestämmelserna i 6.8.3.2.26 utgör inget hinder för att säkerhetsventiler monteras på batterivagnar och MEG-containrar avsedda för sjötransport och i överensstämmelse med IMDG-koden.
6.8.3.2.28 Kärl som utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar, avsedda för transport av brandfarliga gaser, ska sammansättas i grupper på högst 5 000 liter, vilka ska kunna isoleras från varandra med en avstängningsventil.
Varje element i batterivagnar eller MEG-containrar, avsedda för transport av brandfarliga gaser, ska när de består av tankar som överensstämmer med detta kapitel kunna isoleras från varandra med en avstängningsventil.
6.8.3.3 Typgodkännande VD ]
Inga särskilda bestämmelser.
6.8.3.4 Kontroll
6.8.3.4.1 Materialen i alla svetsade tankskal, med undantag av gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskor som ingår i gasflaskpaket, som utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar ska provas enligt metoden i 6.8.5.
6.8.3.4.2 Grundläggande bestämmelser för provtrycket finns i 4.3.3.2.1 - 4.3.3.2.4 och minimiprovtrycken anges i tabellen över gaser och gasblandningar i 4.3.3.2.5.
6.8.3.4.3 Den första vätsketryckprovningen ska genomföras innan värmeisoleringen monteras. När tankskalet och dess armatur, rörledningar och utrustningsdetaljer har provats var för sig, ska tanken täthetsprovas efter hopsättning. 6.8.3.4.4 Volymen av varje tank avsedd för transport av komprimerade gaser fyllda efter vikt, [ UPPHÄ
kondenserade gaser och lösta gaser ska bestämmas, under överinseende av en kontrollant som godkänts av behörig myndighet, genom vägning eller volymmätning av den mängd vatten tanken rymmer. Noggrannheten vid mätningen av tankens volym ska ligga inom 1 %. Bestämning genom beräkning baserad på tankens dimensioner är inte tillåten. Högsta tillåtna fyllningsvikt enligt förpackningsinstruktion P200 eller P203 i 4.1.4.1 och enligt 4.3.3.2.2 och 4.3.3.2.3 ska bestämmas av en godkänd kontrollant.
6.8.3.4.5 Kontroll av svetsfogar ska utföras enligt kraven för λ = 1,0 i 6.8.2.1.23.
6.8.3.4.6 Med avvikelse från bestämmelserna i 6.8.2.4.2, ska återkommande kontroll utföras:
1030
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Senast åtta år efter att tanken tagits i bruk och därefter åtminstone vart tolfte år på tankar för kylda kondenserade gaser. En mellanliggande kontroll enligt Mellan två återkommande kontroller kan 6.8.2.4.3 ska utföras senast sex år efter behörig myndighet kräva en varje återkommande kontroll. täthetsprovning eller en mellanliggande kontroll enligt 6.8.2.4.3. 6.8.3.4.7 För vakuumisolerade tankar får vätsketryckprovning och invändig kontroll av tanken efter medgivande av godkänd sakkunnig ersättas med täthetsprovning och vakuummätning. 6.8.3.4.8 Om vid återkommande kontroll öppningar gjorts i ett tankskal för kylda kondenserade gaser, ska det sätt, på vilket tanken försluts lufttätt innan den åter tas i drift, säkerställa tankskalets felfria beskaffenhet och godkännas av godkänd kontrollant. 6.8.3.4.9 Täthetsprovning av tankar för gaser ska utföras med ett tryck som - för komprimerade, kondenserade eller lösta gaser uppgår till minst 20 % av provtrycket, - för kylda kondenserade gaser uppgår till minst 90 % av högsta arbetstrycket.
Provningar av batterivagnar och MEG-containrar
VD ]
6.8.3.4.10 Element och utrustningsdetaljer på alla batterivagnar eller MEG-containrar ska kontrolleras antingen tillsammans eller separat innan de tas i drift för första gången (första kontroll). Därefter ska batterivagnar eller MEG-containrar, vars element är kärl kontrolleras med högst fem års intervall. Batterivagnar eller MEG-containrar, vars element är tankar ska kontrolleras med intervall enligt 6.8.3.4.6. En revisionskontroll ska genomföras oberoende av senaste återkommande kontroll när så krävs enligt 6.8.3.4.14. 6.8.3.4.11 Första kontroll ska omfatta: - kontroll av överensstämmelse med godkänd typ, - tillverkningskontroll, - invändig och utvändig besiktning, 19) - vätsketryckprovning[ UPPHÄ
med det provtryck som anges på skylten enligt 6.8.3.5.10, - täthetsprovning vid högsta tillåtna arbetstryck, och - kontroll av utrustningens funktionsduglighet. Om element och deras armatur tryckprovas var för sig ska de täthetsprovas tillsammans efter hopsättning.
19) I särskilda fall, och med tillåtelse av behörig myndighet godkänd sakkunnig, får provningen med vatten ersättas av tryckprovning med annan vätska eller gas, när sådant förfarande är riskfritt.
1031
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.8.3.4.12 Gasflaskor, storflaskor och tryckfat samt gasflaskor som ingår i gasflaskpaket ska provas enligt förpackningsinstruktion P200 eller P203 i 4.1.4.1.
Provtrycket för samlingsröret på batterivagnar eller MEG-containrar ska vara detsamma som för elementen i batterivagnen eller MEG-containern. Tryckprovningen av samlingsröret får utföras som vattentryckprovning eller med användning av annan vätska eller gas med medgivande av behörig myndighet eller av denna godkänt organ. Som undantag från denna bestämmelse ska provtrycket för samlingsröret i batterivagnar eller MEG-containrar vara minst 300 bar för UN 1001 acetylen, löst.
6.8.3.4.13 Återkommande kontroll omfattar en täthetsprovning vid högsta arbetstryck och en utvändig kontroll av strukturdelarna, elementen och driftutrustningen utan demontering. Element och rörsystem ska provas med intervall angivna i förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1 och enligt bestämmelserna i 6.2.1.6 respektive 6.2.3.5. Om element och utrustning tryckprovats var för sig ska de täthetsprovas tillsammans efter hopsättning.
6.8.3.4.14 Revisionskontroll krävs när batterivagnen eller MEG-containern visar tecken på skadade eller korroderade områden, läckage, eller annat tillstånd som visar på någon brist som kan påverka dess funktionsduglighet. Omfattningen av revisionskontrollen och om det bedöms nödvändigt demonteringen av element ska avgöras av storleken på skadan eller det försämrade tillståndet hos batterivagnen eller MEG-containern. Åtminstone den kontroll som krävs i 6.8.3.4.15 ska ingå.
6.8.3.4.15 Kontrollen ska säkerställa att:
VD ]
(a) elementen kontrolleras utvändigt med avseende på gropfrätning, korrosion, nötning, bucklor, deformationer, defekter i svetsar eller något annat tillstånd inklusive läckage som kan göra batterivagnen eller MEG-containern osäker för transport,
(b) rörsystem, ventiler och packningar har kontrollerats med avseende på korroderade områden, defekter och andra tillstånd inklusive läckage, som kan göra batterivagnen eller MEG-containern osäker för fyllning, tömning eller transport,
(c) felande eller lösa bultar eller muttrar på flänsanslutningar eller blindflänsar ersätts eller dras åt,
(d) alla säkerhetsanordningar och -ventiler är fria från korrosion, deformation eller någon skada eller defekt som kan förhindra deras normala funktion. Fjärrstyrda säkerhetsanordningars och självstängande avstängningsanordningars funktionsduglighet ska kontrolleras, [ UPPHÄ
(e) erforderlig märkning på batterivagnen eller MEG-containern är läslig och i enlighet med tillämpliga bestämmelser, och
(f) ram, underrede och anordningar för lyft av batterivagnen eller MEG-containern är i tillfredsställande skick.
6.8.3.4.16 Provning och kontroll enligt 6.8.3.4.10 - 6.8.3.4.15 ska utföras av behörig myndighet godkänd kontrollant. Intyg över kontrollen ska utfärdas, även i händelse av negativa provningsresultat. Intygen ska hänvisa till förteckningen över ämnen tillåtna för transport i batterivagnen eller MEG-containern enligt 6.8.2.3.1.
1032
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
En kopia av sådana intyg ska bifogas tankdokumentationen för alla kontrollerade tankar, batterivagn eller MEG-containrar (se 4.3.2.1.7).
6.8.3.5 Märkning
6.8.3.5.1 Följande uppgifter ska anges med prägling eller annat liknande sätt på den skylt som föreskrivs i 6.8.2.5.1 eller direkt på tankskalet, om detta är förstärkt så att tankens hållfasthet inte försämras. 6.8.3.5.2 På tankar för endast ett ämne: - gasens officiella transportbenämning samt dessutom den tekniska benämningen för gaser som är tillordnade en N.O.S.-benämning . Denna uppgift ska kompletteras med: - för tankar för komprimerade gaser fyllda efter volym (tryck), uppgift om högsta tillåtna fyllningstryck vid 15 °C för tanken, - för tankar för komprimerade gaser fyllda efter vikt och kondenserade gaser, kylda kondenserade gaser och lösta gaser, uppgift om högsta tillåtna lastvikt i kg och fyllningstemperaturen, om denna är under -20 °C. 6.8.3.5.3 På tankar för flera gaser: 18) - gasens officiella transportbenämning samt dessutom den tekniska benämningenVD ]
för gaser som är tillordnade en N.O.S.-benämning. Dessa uppgifter ska kompletteras med högsta tillåtna lastvikt i kg för varje gas. 6.8.3.5.4 På tankar för kylda kondenserade gaser: - högsta tillåtna arbetstryck. 6.8.3.5.5 På tankar med värmeisolering: - texten ”värmeisolerad” eller ”värmeisolerad med vakuum”. 6.8.3.5.6 Förutom de uppgifter som krävs i 6.8.2.5.2 ska följande anges på båda sidor av cisternvagnen (på själva tankcontainern (på själva tanken eller på tanken eller på skyltar): skyltar):
[ UPPHÄ
(a) - tankkoden enligt certifikatet (se 6.8.2.3.1) med tankens faktiska provtryck,
18) I stället för officiell transportbenämning, eller officiell transportbenämning på n.o.s.-ämne följd av den tekniska benämningen, är det i förekommande fall tillåtet att använda någon av följande benämningar: - För UN 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S.: blandning F1, blandning F2, blandning F3. - För UN 1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD: blandning P1, blandning P2. - För UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S.: blandning A, blandning A01, blandning A02, blandning A0, blandning A1, blandning B1, blandning B2, blandning B, blandning C. Handelsnamn som nämns i 2.2.2.3, klassificeringskod 2F, UN 1965, Anm 1, får endast användas som komplement. - För UN 1010 BUTADIENER, STABILISERADE: 1,2-butadien, stabiliserad, 1,3-butadien, stabiliserad.
1033
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
- texten: ”lägsta tillåtna fyllningstemperatur:...”.
(b) på tankar för endast ett ämne:
- gasens officiella transportbenämning samt dessutom den tekniska benämningen för gaser som är tillordnade en N.O.S.-benämning.
- för komprimerade gaser fyllda efter vikt och kondenserade gaser, kylda kondenserade gaser eller lösta gaser, högsta tillåtna lastvikt i kg,
(c) på tankar för flera gaser:
- gasens officiella transportbenämning samt dessutom den tekniska benämningen för de gaser som är tillordnade en N.O.S.-benämning och som tanken används för att transportera, med uppgift om högsta tillåtna lastvikt i kg för var och en av dem,
med uppgift om högsta tillåtna lastvikt i kg för var och en av dem,
(d) på tankar med värmeisolering:
- texten ”värmeisolerad” (eller ”värmeisolerad med vakuum”) på ett av registreringslandets officiella språk och, om det språket inte är engelska, VD ]
franska, tyska eller italienska, dessutom på engelska, franska, tyska eller italienska, såvida inga överenskommelser mellan de stater som berörs av transporten anger annat.
6.8.3.5.7 Lastgränserna enligt 6.8.2.5.2 ska (Tills vidare blank.) bestämmas för:
- komprimerade gaser som fylls efter vikt,
- kondenserade gaser eller kylda kondenserade gaser,
- lösta gaser,
med hänsyn till högsta tillåtna lastvikt i
[ UPPHÄ
tanken, beroende på det transporterade ämnet. På tankar för flera gaser ska jämte lastgränser den aktuella
18) I stället för officiell transportbenämning, eller officiell transportbenämning på n.o.s.-ämne följd av den tekniska benämningen, är det i förekommande fall tillåtet att använda någon av följande benämningar: - För UN 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S.: blandning F1, blandning F2, blandning F3. - För UN 1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD: blandning P1, blandning P2. - För UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S.: blandning A, blandning A01, blandning A02, blandning A0, blandning A1, blandning B1, blandning B2, blandning B, blandning C. Handelsnamn som nämns i 2.2.2.3, klassificeringskod 2F, UN 1965, Anm 1, får endast användas som komplement. - För UN 1010 BUTADIENER, STABILISERADE: 1,2-butadien, stabiliserad, 1,3-butadien, stabiliserad.
1034
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
transporterade gasens officiella transportbenämning anges på samma klapptavla. Klapptavlor ska vara konstruerade och kunna säkras så att de inte kan vikas ut eller lossna från hållaren under transporten (särskilt på grund av stötar och oavsiktliga handlingar).
6.8.3.5.8 Litteraskyltar på vagnar för (Tills vidare blank.) avmonterbara tankar enligt 6.8.3.2.13 behöver inte vara försedda med uppgifter enligt 6.8.2.5.2 och 6.8.3.5.6.
6.8.3.5.9 (Tills vidare blank.)
Märkning av batterivagnar och MEG-containrar
6.8.3.5.10 Varje batterivagn och MEG-container ska vara försedd med en korrosionsbeständig metallskylt, permanent fäst på ett ställe som är lätt tillgängligt för inspektion. Åtminstone följande uppgifter ska vara präglade eller på liknande sätt angivna på skylten:
- godkännandenummer, - tillverkarens namn eller märke, VD ]
- tillverkarens serienummer,
- tillverkningsår,
- provtryck ,
- beräkningstemperatur (behövs endast om den är över +50 °C eller under 20 °C) ,
- datum (månad och år) för första kontroll och för senaste återkommande kontroll, enligt 6.8.3.4.10 och 6.8.3.4.13,
- stämpel för den kontrollant som utfört provningen.
[ UPPHÄ
19) I särskilda fall, och med tillåtelse av behörig myndighet godkänd sakkunnig, får provningen med vatten ersättas av tryckprovning med annan vätska eller gas, när sådant förfarande är riskfritt.
1035
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.8.3.5.11 Följande uppgifter ska anges på batteri- Följande uppgifter ska anges på själva vagnens båda sidor på en skylt: MEG-containern eller på en skylt: - namn på användaren, - namn på ägaren och användaren, - antal element, - antal element, - total volym hos elementen , - total volym hos elementen , - lastgränser i enlighet med vagnens egenskaper och de kategorier av - högsta tillåtna totalvikt , sträckor som ska köras, - tankkoden enligt - tankkoden enligt certifikatet (se typgodkännandecertifikatet (se 6.8.2.3.1) med batterivagnens 6.8.2.3.1) med MEG-containerns faktiska provtryck, faktiska provtryck,
- gasens officiella transportbenämning - gasens officiella transportbenämning samt dessutom teknisk benämning transport samt dessutom den tekniska för de gaser som är tillordnade en benämningen för de gaser som är N.O.S.-benämning, för vilken tillordnade en N.O.S.-benämning, och batterivagnen används för transport, där en MEG-container används för transporten, - datum (månad, år) för nästa återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.3 och för MEG-containrar som fylls per vikt: och 6.8.3.4.13. 19) - taraviktVD ].
6.8.3.5.12 Ramen på ett batterivagn eller en MEG-container ska nära fyllningsstället ha en skylt som anger:
- högsta tillåtna fyllningstryck vid 15 °C för element, avsedda för komprimerade gaser,
- gasens officiella transportbenämning enligt kapitel 3.2 samt dessutom den tekniska benämningen för de gaser som är tillordnade en N.O.S.-benämning,
samt för kondenserade gaser:
- högsta tillåtna last per element .
6.8.3.5.13 Gasflaskor, storflaskor och tryckfat, samt gasflaskor som ingår i gasflaskpaket ska märkas enligt 6.2.2.7. Dessa tryckkärl behöver inte etiketteras individuellt med
[ UPPHÄ
etiketterna enligt kapitel 5.2.
19) I särskilda fall, och med tillåtelse av behörig myndighet godkänd sakkunnig, får provningen med vatten ersättas av tryckprovning med annan vätska eller gas, när sådant förfarande är riskfritt. 18) I stället för officiell transportbenämning, eller officiell transportbenämning på n.o.s.-ämne följd av den tekniska benämningen, är det i förekommande fall tillåtet att använda någon av följande benämningar: - För UN 1078 KÖLDMEDIUM, N.O.S.: blandning F1, blandning F2, blandning F3. - För UN 1060 METYLACETYLEN- OCH PROPADIENBLANDNING, STABILISERAD: blandning P1, blandning P2. - För UN 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S.: blandning A, blandning A01, blandning A02, blandning A0, blandning A1, blandning B1, blandning B2, blandning B, blandning C. Handelsnamn som nämns i 2.2.2.3, klassificeringskod 2F, UN 1965, Anm 1, får endast användas som komplement. - För UN 1010 BUTADIENER, STABILISERADE: 1,2-butadien, stabiliserad, 1,3-butadien, stabiliserad.
1036
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Batterivagnar och MEG-containrar ska förses med storetiketter och märkning enligt kapitel 5.3.
6.8.3.6 Bestämmelser för batterivagnar och MEG-containrar som är konstruerade, tillverkade och kontrollerade i överensstämmelse med angivna standarder
(Tills vidare blank.)
6.8.3.7 Bestämmelser för batterivagnar och MEG-containrar som inte är konstruerade, tillverkade och kontrollerade i överensstämmelse med angivna standarder
För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling, eller om inga standarder är angivna i 6.8.3.6, eller för att ta hänsyn till vissa aspekter som inte har förutsetts i någon angiven standard i 6.8.3.6, kan behörig myndighet godta tillämpningen av en teknisk norm som säkerställer samma säkerhetsnivå. Batterivagnar och MEGcontainrar ska dock uppfylla minimikraven i 6.8.3.
Utfärdande organ ska i typgodkännandet ange vilken metod som ska användas för återkommande kontroll om standarderna angivna i 6.2.2, 6.2.4 eller 6.8.2.6 inte är tillämpliga eller inte ska användas.
Behörig myndighet ska tillställa OTIF-sekretariat en förteckning över de tekniska normer den godtar. Förteckningen ska innehålla följande uppgifter: normens namn och datum, vad normen omfattar och uppgift om var den kan anskaffas. Sekretariatet ska göra denna information tillgänglig på sin webbplats.
VD ]
En standard som har antagits för att anges i en kommande utgåva av RID/RID-S, får av behörig myndighet godtas för användning utan att OTIF-sekretariatet informeras.
6.8.4 Särbestämmelser
Anm 1 För vätskor med flampunkt högst 60 °C och brandfarliga gaser, se även 6.8.2.1.26, 6.8.2.1.27 och 6.8.2.2.9.
Anm 2 Beträffande bestämmelser för tankar som ska utsättas för en tryckprovning på minst 1 MPa (10 bar) eller för tankar för transport av kylda kondenserade gaser, se 6.8.5.
Följande särbestämmelser gäller när de anges vid en benämning i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13:
(a) Tillverkning (TC)
[ UPPHÄ
TC1 Kraven i 6.8.5 gäller för material och tillverkning av dessa tankskal.
TC2 Tankskal och deras tillbehör ska vara tillverkade av aluminium med minst 99,5 % renhetsgrad eller av lämpligt stål, som inte orsakar sönderdelning av väteperoxid. Då tankskal är tillverkade av aluminium med minst 99,5 % renhetsgrad behöver godstjockleken inte uppgå till mer än 15 mm, även om beräkning enligt 6.8.2.1.17 ger ett högre värde.
TC3 Tankskal ska vara tillverkade av austenitiskt stål.
TC4 Tankskal ska vara försedda med emalj eller likvärdig skyddsbeläggning om tankmaterialet inte är beständigt mot UN 3250 klorättiksyra.
1037
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
TC5 Tankskal ska vara försedda med minst 5 mm tjock blybeklädnad eller likvärdig beklädnad.
TC6 Då användning av aluminium till tankar krävs, ska sådana tankar vara tillverkade av aluminium med minst 99,5 % renhetsgrad. I så fall behöver godstjockleken inte uppgå till mer än 15 mm, även om beräkning enligt 6.8.2.1.17 ger ett högre värde.
TC7 (Tills vidare blank.)
(b) Utrustning (TE)
TE1 (Borttagen.)
TE2 (Borttagen.)
TE3 Tankar ska uppfylla följande tilläggsbestämmelser.
Uppvärmningsanordningen får inte sticka in i tankskalet, utan ska placeras utvändigt. Avtappningsrör för fosfor får dock vara försett med värmemantel. Uppvärmningsanordningen för denna värmemantel ska regleras så att fosforns temperatur hindras från att överskrida tankens fyllningstemperatur. Övrig rördragning ska gå in i tanken i dess överdel, öppningar ska vara placerade över den högsta tillåtna fosfornivån och kunna förslutas fullständigt under låsbara huvar. VD ]
Tanken ska vara utrustad med ett mätarsystem för kontroll av fosfornivån, och, om vatten används som skyddande medium, ha en fix markering på skalan som visar högsta tillåtna vattennivå.
TE4 Tankskal ska vara försedda med värmeisolering av material som inte är lättantändligt.
TE5 Om tankskal är försedda med värmeisolering, ska sådan isolering vara av material som inte är lättantändligt.
TE6 Tankar får vara utrustade med en anordning som är konstruerad så att det transporterade ämnet inte kan orsaka tilltäppning och att läckage och uppkomst av över- eller undertryck i tankskalets inre förhindras.
TE7 Tankskalets tömningsanordningar ska ha två av varandra oberoende förslutningar i serie. Den första ska bestå av en snabbstängande invändig [ UPPHÄ
avstängningsventil av godkänd typ och den andra av en utvändig avstängningsventil, en i vardera änden av tömningsröret. En blindfläns eller lika effektiv anordning ska också vara monterad vid utloppet från varje utvändig avstängningsventil. Om rörledningen slits av ska avstängningsventilen förbli fäst vid tankskalet i stängt läge.
TE8 Rörledningar på tanken ska vara av material, som inte orsakar sönderdelning av väteperoxid.
TE9 Tankar ska upptill förses med en förslutningsanordning som förhindrar att övertryck uppstår inuti tankskalet på grund av sönderdelning av ämnena som
1038
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
transporteras, att vätska läcker ut och att främmande ämnen kommer in i tankskalet.
TE10 Förslutningsanordningar i tankar ska vara tillverkade så att de inte blockeras av det stelnade ämnet under transporten.
Om tankarna är klädda med värmeisolerande material, ska detta vara oorganiskt och fullständigt fritt från brännbart material.
TE11 Tankskal och deras driftutrustning ska vara konstruerade för att förhindra såväl att främmande ämnen kommer in i tankskalet och att vätska läcker ut, eller att farligt övertryck uppstår inuti tankskalet på grund av sönderdelning av ämnena som transporteras. En säkerhetsventil som förhindrar att främmande ämnen tränger in, uppfyller också denna bestämmelse.
TE12 Tankar ska vara försedda med värmeisolering enligt 6.8.3.2.14. Om SADT för den organiska peroxiden är 55 °C eller lägre, eller tanken är tillverkad av aluminium, ska den vara fullständigt isolerad. Solskärm och delar av tanken som inte skyddas av den, eller ytterskalet till en fullständig isolering, ska vara vitmålade eller ha en blank metallyta. Färgen ska rengöras före varje transport och förnyas om den gulnar eller skadas. Värmeisoleringen ska vara fri från brännbart material.
Tankar ska vara utrustade med temperatursensorer. Tankarna ska vara utrustade med säkerhetsventiler och VD ]
tryckavlastningsanordningar för nödläge. Vakuumventiler får också användas. Tryckavlastningsanordningarnas öppningstryck ska bestämmas med hänsyn både till den organiska peroxidens egenskaper och tankens konstruktionsegenskaper. Smältsäkringar är inte tillåtna i tankskalet.
Tankarna ska vara utrustade med fjäderbelastade säkerhetsventiler för att förhindra att avsevärt tryck utvecklas i tanken av sönderdelningsprodukter och ångor, som kan bildas vid 50 °C. Säkerhetsventiler ska ha en avblåsningskapacitet och ett öppningstryck som bestäms utgående från resultatet av provningen som anges i särbestämmelse TA2. Öppningstrycket får emellertid aldrig medge att vätska rinner ut ur ventilen om tanken välter.
Tryckavlastningsanordningarna för nödläge får vara av fjäderbelastad typ eller av sprängbleckstyp, konstruerade för att ventilera ut alla sönderdelningsprodukter och ångor som avges vid självaccelererande sönderfall eller under en tid av minst en timme med total brandomvälvning, under betingelser som bestäms med följande formel: [ UPPHÄ
0,82 q = 70961 × F × A
där:
q = värmeupptagning (W)
A = vätt yta (m )
F = isolerfaktor:
F = 1 för oisolerade tankar, eller
1039
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
F = U(923 – TPO)/47032 för isolerade tankar där: -1 -1 K = värmeledningsförmåga för isolermaterialet (Wm K ) L = tjocklek på isolermaterialet (m) -2 -1 U = K/L = värmegenomgångstal för isoleringen (Wm K ) TPO = temperatur hos peroxiden vid tryckavlastning (K) Öppningstrycket för tryckavlastningsanordningarna ska vara högre än det som anges ovan och bestämmas utgående från resultat av provningen som anges i särbestämmelse TA2. Tryckavlastningsanordningarna ska dimensioneras så att högsta trycket i tanken aldrig överstiger tankens provtryck. Anm Ett exempel på metod att dimensionera avlastningsanordningarna för nödläge finns i bilaga 5 i testhandboken. För fullständigt isolerade tankar ska kapacitet och öppningstryck hos avlastningsanordningarna för nödläge bestämmas under antagande av förlust av isolering på 1 % av tankens yta.
VD ]
Vakuumventiler och fjäderbelastade ventiler på tankarna ska förses med flamskydd, utom då de transporterade ämnena och deras sönderdelningsprodukter inte är brandfarliga. Hänsyn ska tas till den minskning av avblåsningskapaciteten som orsakas av flamskyddet. TE13 Tankar ska vara värmeisolerade och ha en uppvärmningsanordning på utsidan. TE14 Tankar ska vara utrustade med en värmeisolering. Värmeisolering i direkt kontakt med tankskalet ska ha en antändningstemperatur som är minst 50 °C högre än den högsta temperatur tanken konstruerats för. TE15 (Borttagen.) TE16 Inga delar av cisternvagnen får bestå (Tills vidare blank.) av trä, såvida de inte är skyddade av
[ UPPHÄ
ett lämpligt överdrag. TE17 För avmonterbara tankar gäller (Tills vidare blank.) följande bestämmelser: (a) de ska säkras på vagnschassina så att de inte kan förskjutas, (b) de får inte vara förbundna med varandra med samlingsrör,
20) För definition av avmonterbara tankar, se 1.2.1.
1040
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(c) om de kan rullas ska ventilerna vara försedda med skyddskåpor
TE18 (Tills vidare blank.)
TE19 (Tills vidare blank.)
TE20 Oavsett de andra tankkoderna som tillåts i tankhierarkin i den systematiserade tillordningen i 4.3.4.1.2 ska tankar vara försedda med säkerhetsventil.
TE21 Tankarnas förslutningar ska vara skyddade med låsbara kåpor.
TE22 För att minska skadeomfattningen vid (Tills vidare blank.) en rangerstöt eller olycka, ska cisternvagnar för ämnen som transporteras i flytande tillstånd och gaser samt batterivagnar kunna ta upp en energi uppgående till minst 800 kJ per vagnsände genom elastisk eller plastisk deformation av bestämda komponenter i underredet eller på liknande sätt (t.ex. insättning av krockupptagande element). Energiupptagningen ska bestämmas med avseende på kollision på ett VD ]
rakspår.
Energiupptagning genom plastisk deformation får endast ske vid sådana omständigheter som ligger utanför ramarna för normal järnvägstrafik (rangerhastighet över 12 km/h eller kraft på enskilda buffertar över 1500 kN).
Vid energiupptagning av högst 800 kJ per vagnsände får det inte förekomma någon kraftöverföring till tankskalet, vilken kan leda till synlig kvarstående deformation av detta.
[ UPPHÄ
Kraven i denna särbestämmelse ska anses uppfyllda om kollissionssäkra buffertar (krockupptagande element) enligt punkt 7 i standarden EN 15551:2009 (Järnvägar - Rullande materiel – Buffertar) används och om motståndet hos vagnskorgen uppfyller avsnitt 6.3 och delavsnitt 8.2.5.3 i standard EN 12663-2:2010 (Järnvägar - Strukturella krav för fordonskorgar - Del 2: Godsvagnar).
1041
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
TE23 Tankar ska vara utrustade med en anordning som är konstruerad så att det transporterade ämnet inte kan orsaka tilltäppning och att läckage och uppkomst av över- eller undertryck i tankskalets inre förhindras.
TE24 (Tills vidare blank.)
TE25 Tankskal till cisternvagnar ska, för att (Tills vidare blank.) förhindra buffertklättring och urspårning eller för att vid nödfall begränsa skador vid buffertklättring, dessutom vara skyddade genom minst en av följande åtgärder.
Åtgärder för att förhindra buffertklättring
(a) Buffertklättringsskydd
- Buffertklättringsskyddet ska säkerställa att vagnarnas underreden förblir på samma horisontella nivå. Följande krav ska vara uppfyllda:
- Buffertklättringsskyddet får inte inverka på vagnens normala drift VD ]
(t.ex. kurvtagning, växlarutrymme, kopplarhandtag). Buffertklättringsskyddet ska tillåta fri kurvtagning av en annan med buffertklättringsskydd utrustad vagn i en kurva med 75 m radie.
- Buffertklättringsskyddet får inte inverka på buffertarnas normala funktion (elastisk eller plastisk deformation) (se även 6.8.4 (b), särbestämmelse TE22).
- Buffertklättringsskyddet ska fungera oberoende av lastens egenskaper och vagnens [ UPPHÄförslitningsgrad.
- Buffertklättringsskyddet ska hålla för en vertikal kraft (uppåt och nedåt) på 150 kN.
- Buffertklättringsskyddet ska fungera oavsett om nästa vagn är utrustad med buffertklättringsskydd. Ömsesidig funktionsstörning mellan buffertklättringsskydd får inte förekomma.
1042
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
- Ökningen av överhänget för att fästa buffertklättringsskyddet ska understiga 20 mm.
- Buffertklättringsskyddets bredd ska vara minst lika stor som bredden hos buffertskivan (utom på vänstra stegbrädets plats, där buffertklättringsskyddet inte får skära in i växlarens fria utrymme, dock ska därvid buffertens största bredd vara täckt.
- Ett buffertklättringsskydd ska finnas över varje buffert.
- Buffertklättringsskyddet ska möjliggöra montering av buffertar, som avses i UIC-normblad 573 (Technical conditions for the construction of tank-wagons) och får inte utgöra hinder för underhållsarbete. - Buffertklättringsskyddet ska vara VD ]
konstruerat så att faran för intryckning i tankgaveln vid en stöt inte ökas.
Åtgärder för att begränsa skador vid buffertklättring
(b) Höjning av godstjockleken i tankgavlarna eller användning av andra material med större energiupptagningsförmåga
Godstjockleken hos tankgavlarna ska i detta fall uppgå till minst 12 mm.
[ UPPHÄ
Hos tankar för transport av gaserna UN 1017 klor, UN 1749 klortrifluorid, UN 2189 diklorsilan, UN 2901 bromklorid och UN 3057 trifluoracetylklorid ska dock godstjockleken i gavlarna i detta fall uppgå till minst 18 mm.
(c) Laminatskydd för tankgavlarna
Om skyddet består av en
21) Sjunde utgåvan av UIC-normbladet tillämplig från den 1 oktober 2008.
1043
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
isoleringskonstruktion (laminatskydd, sandwich-cover), ska denna täcka hela tankgavelns utsträckning och ha en specifik energiupptagningsförmåga på minst 22 kJ (motsvarande 6 mm godstjocklek), som uppmäts enligt den metod som beskrivs i bihang B till EN 13094, ”Behållare för transport av farligt gods – Metalliska behållare med arbetstryck mindre än 0,5 bar – Beräkning och tillverkning”. Om korrosionsrisken inte kan uteslutas genom konstruktionsåtgärder, ska det finnas möjlighet till bedömning av tankgavlarnas utsida, t.ex. genom ett avtagbart skydd.
(d) Skyddsplåt i varje vagnsände
Om en skyddsplåt används i varje vagnsände, gäller följande krav:
- Skyddsplåten ska täcka den aktuella tankbredden till aktuell VD ]
höjd. Dess bredd ska dessutom utefter hela plåtens höjd vara minst lika stor som det avstånd som begränsas av buffertskivornas ytterkanter.
- Skyddsplåtens höjd, mätt från ovankanten av buffertfästplattan, ska täcka
- antingen två tredjedelar av tankdiametern,
- eller minst 900 mm och dessutom vara utrustad i ovankanten med en stoppanordning för klättrande
[ UPPHÄ
buffertar.
- Skyddsplåten ska ha en godstjocklek på minst 6 mm.
- Skyddsplåten och dess fästpunkter ska vara beskaffade så att möjligheten till intryckning i tankgavlarna av själva plåten minimeras.
De i (b), (c) och (d) angivna godstjocklekarna avser referensstål.
1044
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Används andra material ska med undantag av konstruktionsstål likvärdig tjocklek bestämmas enligt formeln i 6.8.2.1.18. Minimivärden enligt materialstandard ska då användas för Rm och A.
(c) Typgodkännande (TA)
TA1 Tankar får inte godkännas för transport av organiska ämnen.
TA2 Detta ämne får transporteras i fasta eller avmonterbara tankar eller tankcontainrar endast under villkor som bestäms av behörig myndighet i ursprungslandet, om denna på grundval av provningen nedan konstaterat att en sådan transport kan genomföras på ett säkert sätt.
Om ursprungslandet inte är fördragsstat till RID ska dessa villkor godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.
För typgodkännande ska provning genomföras:
- för kontroll av kompatibiliteten med samtliga material som normalt är i kontakt med ämnet under transport, - för att få underlag för konstruktionen av tryckavlastningsanordningar VD ]
för nödläge och säkerhetsventiler med hänsyn till tankens konstruktionsegenskaper, och
- för att fastslå andra särskilda bestämmelser som krävs för säker transport av ämnet.
Provningsresultaten ska tas med i rapportunderlaget för typgodkännandet.
TA3 Detta ämne får endast transporteras i tankar med tankkod LGAV eller SGAV. Hierarkin i 4.3.4.1.2 är inte tillämplig.
TA4 Metoderna för bedömning av överensstämmelse i 1.8.7 ska tillämpas av behörig myndighet, dess representant eller av ett kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.2, 1.8.6.4, 1.8.6.5 och 1.8.6.8 och är ackrediterat som typ A enligt EN ISO/IEC 17020:2004. TA5 Detta ämne får endast transporteras i tankar med tankkod S2,65AN(+). [ UPPHÄ
Hierarkin i 4.3.4.1.2 är inte tillämplig.
(d) Provningar (TT)
TT1 Tankar av ren aluminium behöver genomgå första och återkommande vätsketryckprovning vid ett tryck på endast 250 kPa (2,5 bar).
TT2 Tillståndet hos innerbeklädnaden i tankar ska kontrolleras varje år av en av behörig myndighet godkänd kontrollant genom invändig kontroll av tankskalet.
TT3 (Tills vidare blank.) Oavsett kraven i 6.8.2.4.2 ska
1045
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
återkommande kontroll ske senast vart åttonde år och innefatta kontroll av godstjockleken med hjälp av lämplig utrustning. För sådana tankar ska täthetsprovning och funktionskontroll enligt 6.8.2.4.3 utföras senast vart fjärde år.
TT4 Tankarna ska undersökas med avseende på korrosionsbeständighet med lämplig utrustning (t.ex. ultraljud) med intervall på högst
4 år. 2½ år.
TT5 Vätsketryckprovning av tankarna ska upprepas med intervall på högst
4 år. 2½ år.
TT6 Återkommande kontroll av tankarna, (Tills vidare blank.) inklusive vätsketryckprovning, ska genomföras åtminstone vart fjärde år.
TT7 Oavsett kraven i 6.8.2.4.2 får den återkommande invändiga kontrollen ersättas med ett program som godkänts av behörig myndighet. TT8 Tankar som enligt 6.8.3.5.1 – 6.8.3.5.3 är märkta med officiell VD ]
transportbenämning föreskriven för benämningen UN 1005 ammoniak, vattenfri, och tillverkade av finkornstål med en sträckgräns över 400 N/mm enligt materialstandarden, ska vid varje återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.2 genomgå en magnetpulverprovning för att upptäcka ytsprickor.
I nedre delen av varje tankskal ska minst 20 % av svetslängden av rund- och längssvetsar, liksom svetsfogar på samtliga stutsar och alla eventuella reparations- och slipställen kontrolleras.
Om uppgiften om ämnet tas bort från tanken eller tankskylten, ska en magnetpulverprovning genomföras och åtgärderna ska registreras i kontrollintyget som bifogas till tankdokumentationen.
Sådan magnetpulverprovning ska genomföras av en behörig person kvalificerad för denna metod enligt EN 473 (Oförstörande provning - Kvalificering och examinering av OFP-personal - Allmänna principer).
[ UPPHÄ
TT9 För kontroll och provning (inklusive tillverkningskontroll) ska metoderna i 1.8.7 tillämpas av behörig myndighet, dess representant eller av ett kontrollorgan som uppfyller 1.8.6.2, 1.8.6.4, 1.8.6.5 och 1.8.6.8 och är ackrediterat som typ A enligt EN ISO/IEC 17020:2004.
TT10 Återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.2 ska utföras:
åtminstone vart fjärde år. åtminstone vart 2½ år.
1046
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
(e) Märkning (TM)
Anm Dessa uppgifter ska anges på ett av godkännandelandets officiella språk och, om det språket inte är franska, tyska, italienska eller engelska, dessutom på franska, tyska, italienska eller engelska, såvida inga överenskommelser mellan de stater som berörs av transporten anger annat.
TM1 Tankar ska utöver uppgifterna i 6.8.2.5.2 förses med texten: ”FÅR INTE ÖPPNAS UNDER TRANSPORT. RISK FÖR SJÄLVANTÄNDNING” (se även Anm ovan).
TM2 Tankar ska utöver uppgifterna i 6.8.2.5.2 förses med texten: ”FÅR INTE ÖPPNAS UNDER TRANSPORT. UTVECKLAR BRANDFARLIGA GASER VID KONTAKT MED VATTEN” (se även Anm ovan).
TM3 Tankar ska på skylten som krävs i 6.8.2.5.1 även förses med officiell transportbenämning på godkända ämnen och med tankens högsta tillåtna lastvikt i kg.
Lastgränserna enligt 6.8.2.5.2 ska bestämmas för angivna ämnen med hänsyn till högsta tillåtna lastvikt för tanken.
TM4 På tankar ska följande tilläggsuppgifter finnas angivet, genom prägling eller liknande sätt, på skylten som krävs i 6.8.2.5.2 eller direkt på själva VD ]
tankskalet om detta är förstärkt så att hållfastheten inte försämras: den kemiska benämningen samt godkänd koncentration av ämnet ifråga.
TM5 Tankar ska utöver uppgifterna som anges i 6.8.2.5.1 vara märkta med datum (månad, år) för den senast utförda invändiga kontrollen av tanken.
TM6 Cisternvagnar ska förses med ett (Tills vidare blank.) orangefärgat band enligt 5.3.5.
TM7 Treklöversymbolen för strålningsfara enligt 5.2.1.7.6 ska sättas fast genom stämpling eller på annat likvärdigt sätt på skylten som beskrivs i 6.8.2.5.1. Symbolen får präglas direkt på själva tankskalet, om väggarna är förstärkta så att tankskalets hållfasthet inte försämras.
| 6.8.5 | Bestämmelser om material och tillverkning för tankskal till cisternvagnar och tankcontainrar, för vilka ett provtryck på minst 1 MPa (10 bar) krävs, [ UPPHÄ och för tankskal till cisternvagnar och tankcontainrar avsedda för transport av kylda kondenserade gaser i klass 2 |
|---|---|
| 6.8.5.1 | Material och tankskal |
| 6.8.5.1.1 | (a) Tankskal för transport av: - komprimerade, kondenserade eller lösta gaser i klass 2, - UN 1380, 2845, 2870, 3194 och 3391-3394 i klass 4.2, och 1047 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
- UN 1052 vätefluorid, vattenfri och UN 1790, fluorvätesyra med över 85 % vätefluorid i klass 8, ska vara tillverkade av stål. (b) Tankskal tillverkade av finkornstål för transport av: - frätande gaser i klass 2, samt UN 2073 ammoniaklösning, och - UN 1052 vätefluorid, vattenfri och UN 1790 fluorvätesyra med över 85 % vätefluorid i klass 8 ska vara värmebehandlade för avspänning. Värmebehandlingen kan utgå om 1. det inte finns risk för spänningskorrosion, och 2. medelvärdet av slagarbetet i svetsgodset, värmepåverkade zonen (HAZ) och i grundmaterialet, bestämt med tre provstavar vardera, i genomsnitt uppgår till minst 45 J. Som provstav ska ISO-V-provstaven användas. För grundmaterialet ska provuttaget provas ”tvärs”. För svetsgodset och den värmepåverkade zonen (HAZ) ska anvisningsläget S väljas i godsets mitt respektive den värmepåverkade zonens (HAZ) mitt. Provningen ska genomföras vid lägsta arbetstemperaturen.
VD ]
(c) Tankskal för transport av kylda, kondenserade gaser i klass 2 ska vara tillverkade av stål, aluminium, aluminiumlegering, koppar eller kopparlegering (t.ex. mässing). Tankskal av koppar eller kopparlegering tillåts dock endast för gaser som inte innehåller acetylen. Eten får dock innehålla högst 0,005 % acetylen. (d) Endast material som lämpar sig för den lägsta och högsta drifttemperaturen i tankskalen och deras armatur och tillbehör får användas. 6.8.5.1.2 Följande material är tillåtna för tillverkning av tankskal: (a) stål som inte är benägna till sprödbrott vid den lägsta drifttemperaturen (se 6.8.5.2.1). - konstruktionsstål (utom för kylda kondenserade gaser i klass 2), - finkornstål, ned till -60 °C, [ UPPHÄ
- nickelstål (med en nickelhalt 0,5 % - 9 %), ned till -196 °C, beroende på nickelhalten, - austenitiska kromnickelstål, ned till -270 °C, (b) aluminium med en halt av minst 99,5 % eller aluminiumlegeringar (se 6.8.5.2.2), (c) deoxiderad koppar med en halt av minst 99,9 % eller kopparlegeringar med en kopparhalt över 56 % (se 6.8.5.2.3).
1048
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.8.5.1.3 (a) Tankskal av stål, aluminium eller aluminiumlegeringar ska vara antingen sömlösa eller svetsade. (b) Tankskal av austenitiskt stål, koppar eller kopparlegeringar får vara hårdlödda. 6.8.5.1.4 Armatur och tillbehör får antingen skruvas fast på tankarna eller fästas enligt följande: (a) för tankar av stål, aluminium eller aluminiumlegering genom svetsning, (b) för tankar av austenitiskt stål, koppar eller kopparlegering genom svetsning eller hårdlödning. 6.8.5.1.5 Tankskalen ska vara byggda och fastsatta på vagnchassit eller i containerramen på ett sådant sätt att avkylning av bärande delar, som kan göra dessa spröda, med säkerhet undviks. Tankarnas fästanordningar ska i sig vara konstruerade så att de, även då tanken befinner sig vid sin lägsta drifttemperatur, fortfarande har tillräckliga mekaniska egenskaper.
6.8.5.2 Provningsbestämmelser
6.8.5.2.1 Tankskal av stål Materialen, som används vid tillverkning av tankskal, och svetsfogarna ska vid lägsta drifttemperaturen, dock inte över -20 °C, uppfylla minst följande krav på slagsegheten:
VD ]
- Provningarna ska utföras med provstavar med V-formad anvisning. - Minsta slagseghet (se 6.8.5.3.1 - 6.8.5.3.3) för provstavar med längdaxeln vinkelrät mot plåtens valsningsriktning och med en V-formad anvisning (enligt ISO R148) vinkelrät mot plåtytan ska vara 34 J/cm för konstruktionsstål (som på grund av nuvarande ISO-standarder får provas med provstavar med längdaxeln i valsningsriktningen), finkornstål, ferritiskt legerat stål Ni < 5 %, ferritiskt legerat stål 5 % ≤ Ni ≤ 9 % eller austenitiskt Cr-Ni - stål. - För austenitiska stål behöver endast svetsfogen utsättas för slagseghetsprovning. - Vid drifttemperaturer lägre än -196 °C utförs slagseghetsprovningen inte vid drifttemperaturen, utan vid -196 °C. 6.8.5.2.2 Tankskal av aluminium eller aluminiumlegering
[ UPPHÄ
Fogar i tankar ska uppfylla de krav som fastställts av behörig myndighet. 6.8.5.2.3 Tankar av koppar eller kopparlegering Slagseghetsprovning krävs inte.
6.8.5.3 Slagseghetsprovning
6.8.5.3.1 För plåtar med tjocklek under 10 mm, dock minst 5 mm, ska provstavar med ett tvärsnitt på 10 mm × e mm, där e representerar plåttjockleken, användas. Bearbetning ned till 7,5 mm eller 5 mm tillåts om nödvändigt. Minimivärdet 34 J/cm krävs i samtliga fall.
1049
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
Anm Ingen slagseghetsprovning utförs på plåt med tjocklek under 5 mm, eller på dess svetsfogar. 6.8.5.3.2 (a) Vid provning av plåt ska slagsegheten bestämmas på tre provstavar. Provstavarna ska tas ut vinkelrätt mot plåtens valsningsriktning. För konstruktionsstål får de dock tas ut längs med valsningsriktningen. (b) För provning av svetsfogar ska provstavarna tas ut på följande sätt:
när e ≤ 10 mm:
tre provstavar med anvisningen i mitten av svetsfogen, tre provstavar med anvisningen mitt i den värmepåverkade zonen (HAZ) (den Vformade anvisningen ska skära smältgränsen i mitten av provet),
Mitt i svetsen Värmepåverkad zon (HAZ)
VD ]
när 10 mm < e ≤ 20 mm:
tre provstavar från mitten av svetsfogen, tre provstavar från den värmepåverkade zonen (HAZ) (den V-formade anvisningen ska skära smältgränsen i mitten av provet),
e/2 e e/2
Svetsens mitt
[ UPPHÄ
Värmepåverkad zon (HAZ)
1050
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
när e > 20 mm:
två uppsättningar av tre provstavar, en från vardera över- respektive undersidan vid vart och ett av de ställen som anges nedan (den V-formade anvisningen ska skära smältgränsen i mitten av de provstavar som tas i den värmepåverkade zonen (HAZ)).
e
Svetsens mitt
e
Värmepåverkad zon (HAZ) 6.8.5.3.3 (a) För plåt ska medelvärdet av de tre provningarna uppnå det i 6.8.5.2.1 angivna minimivärdet 34 J/cm . Högst ett av de individuella värdena får vara lägre än 2 2 34 J/cm , men aldrig under 24 J/cm . (b) För svetsar får medelvärdet erhållet från de tre provstavarna tagna i mitten av VD ]
svetsen vara lägst 34 J/cm . Högst ett av de individuella värdena får vara lägre än 2 2 34 J/cm , men aldrig under 24 J/cm . (c) För den värmepåverkade zonen (HAZ) (den V-formade anvisningen skär smältgränsen i mitten av provet) får värdet från högst en av de tre provstavarna 2 2 vara lägre än 34 J/cm , dock lägst 24 J/cm . 6.8.5.3.4 Om kraven som föreskrivs i 6.8.5.3.3 inte är uppfyllda får en omprovning göras, men endast om: (a) medelvärdet av de första tre provningarna är under minimivärdet 34 J/cm , eller (b) fler än ett av de individuella värdena är lägre än minimivärdet 34 J/cm men inte under 24 J/cm . 6.8.5.3.5 Vid en förnyad slagseghetsprovning av plåt eller svetsar får inget av de individuella
[ UPPHÄ2
värdena vara lägre än 34 J/cm . Medelvärdet av samtliga resultat från den ursprungliga och förnyade provningen ska vara minst lika med 34 J/cm . Vid en förnyad provning av provstavar tagna ur den värmepåverkade zonen (HAZ) får inget av de individuella värdena vara lägre än 34 J/cm .
6.8.5.4 Hänvisning till standard
Bestämmelserna i 6.8.5.2 och 6.8.5.3 anses vara uppfyllda vid tillämpning av nedanstående standarder: EN 1252-1:1998 Kryogena kärl - Material - Del 1: Seghetskrav för temperaturer under -80 °C
1051
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
EN 1252-2:2001 Kryogena kärl - Material - Del 2: Seghetskrav för temperaturer mellan -80 °C och -20 °C
VD ]
[ UPPHÄ
1052
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.9
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll, provning samt märkning av tankcontainrar och växeltankar av fiberarmerad plast
Anm Beträffande UN-tankar och UN-MEG-containrar, se kapitel 6.7; beträffande cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall samt batterivagnar och MEG-containrar (utom UN-MEGcontainrar), se kapitel 6.8; beträffande slamsugartankar, se kapitel 6.10.
| 6.9.1 | Allmänt |
|---|---|
| 6.9.1.1 | Tankcontainrar och växeltankar av fiberarmerad plast ska konstrueras, tillverkas och kontrolleras enligt ett av behörig myndighet godtaget kvalitetssystem, speciellt får laminerings- och svetsningsarbeten på termoplastliners endast företas av personal, som är kvalificerad enligt av behörig myndighet godtagna regler. |
| 6.9.1.2 | För konstruktion och kontroll av tankcontainrar och växeltankar av fiberarmerad plast ska också bestämmelserna i 6.8.2.1.1, 6.8.2.1.7, 6.8.2.1.13, 6.8.2.1.14 (a) och (b), 6.8.2.1.25, 6.8.2.1.27 och 6.8.2.2.3 tillämpas. |
| 6.9.1.3 | Uppvärmningsanordningar är inte tillåtna i tankcontainrar och växeltankar av fiberarmerad plast. VD ] |
| 6.9.1.4 | (Tills vidare blank.) |
| 6.9.2 | Tillverkning |
| 6.9.2.1 | Tankskalen ska tillverkas av lämpliga material, som är kompatibla med de ämnen som ska transporteras i ett drifttemperaturområde mellan -40 °C och +50 °C, såvida inte något annat temperaturområde på grund av särskilda klimatbetingelser är bestämt av behörig myndighet i det land där transporten genomförs. |
| 6.9.2.2 | Tankskalen sammansätts av följande tre element: - innerliner, - bärande skikt, - yttre skikt. [ UPPHÄ |
| 6.9.2.2.1 | Innerlinern utgör den inre delen av tankskalet som är konstruerad som en första barriär för att säkerställa långtidsbeständigheten gentemot ämnena som ska transporteras, samt för att förhindra farliga reaktioner med innehållet, uppkomst av farliga föreningar eller väsentlig försvagning av det bärande skiktet, varvid hänsyn ska tas till diffusion av ämnen genom innerlinern. Innerlinern kan vara antingen av fiberarmerad plast eller av termoplast. 1053 |
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.9.2.2.2 Fiberarmerad plastliner sammansätts enligt följande: (a) Ytskikt (”gelcoat”): ett hartsrikt ytskikt, armerat med en matta, som är kompatibel med hartset och innehållet. Viktsandelen fibrer i skiktet får inte överstiga 30 % och tjockleken ska uppgå till 0,25 - 0,60 mm. (b) Förstärkningslager: Ett eller flera lager med en minimitjocklek av 2 mm, som innehåller en glasmatta eller sprutad fiber om minst 900 g/m och har en glashalt på minst 30 viktsprocent, såvida inte likvärdig säkerhet kan påvisas vid lägre glashalt. 6.9.2.2.3 Termoplastliner är plattor av termoplast enligt 6.9.2.3.4, vilka sammansvetsas till erforderlig form och limmas på de bärande skikten. Ett varaktigt förband mellan liner och bärande skikt ska åstadkommas genom användning av lämpliga lim. Anm Vid transport av brandfarliga vätskor kan enligt 6.9.2.14 ytterligare åtgärder krävas för innerlinern för att förhindra elektrostatisk uppladdning. 6.9.2.2.4 Tankskalets bärande skikt är den del som enligt 6.9.2.4 - 6.9.2.6 ska vara särskilt konstruerad för att tåla mekanisk belastning. Denna del består normalt av flera fiberarmerade lager i definierad riktning. 6.9.2.2.5 Ytterskiktet är den del av tankskalet som har direkt kontakt med omgivningen. Det består av ett hartsrikt lager med en tjocklek av minst 0,2 mm. Vid en tjocklek på över 0,5 mm ska en matta användas. Detta skikt ska ha en viktsandel glas under 30 % och vara beskaffat så att det tål miljöpåverkan, särskilt tillfällig kontakt med ämnet som VD ]
transporteras. Till skydd för det bärande skiktet mot skador av ultraviolett strålning ska hartset innehålla fyllmedel eller tillsatser.
6.9.2.3 Råmaterial
6.9.2.3.1 Alla material som används för tillverkning av tankcontainrar och växeltankar av fiberarmerad plast ska vara av känt ursprung och specificerade. 6.9.2.3.2 Hartser Bearbetningen av hartsblandningen ska ske helt enligt leverantörens rekommendationer. Detta gäller huvudsakligen bruk av härdare, katalysatorer och acceleratorer. Hartserna kan vara - omättat polyesterharts,
[ UPPHÄ
- vinylesterharts, - epoxiharts, - fenolharts. Den enligt ISO 75-1:1993 bestämda formbeständighetstemperaturen (HDT) för hartset ska ligga minst 20 °C över tankcontainerns respektive växeltankens maximala drifttemperatur och uppgå till minst 70 °C.
1054
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.9.2.3.3 Armeringsfibrer
Armeringsmaterial i bärande skikt ska bestå av ett lämpligt fiberslag, såsom glasfiber av typ E eller ECR enligt ISO 2078:1993. För innerliner får glasfiber av typ C enligt ISO 2078:1993 användas. Termoplastmatta får endast användas till innerlinern om dess kompatibilitet med det avsedda innehållet verifierats.
6.9.2.3.4 Material för termoplastliner
Som linermaterial får termoplaster såsom mjukmedelsfri polyvinylklorid (PVC-U), polypropen (PP), polyvinylidenfluorid (PVDF), polytetrafluoreten (PTFE) m.fl. användas.
6.9.2.3.5 Tillsatser
Tillsatser som är nödvändiga för bearbetning av hartset, t.ex. katalysatorer, acceleratorer, härdare och tixotroperingsämnen, samt ämnen som används för att förbättra tankens egenskaper, såsom fyllmedel, färgämnen, pigment etc. får inte leda till försvagning av materialet med hänsyn till konstruktionslivslängd och -temperatur.
6.9.2.4 Tankskal, fästelement samt driftutrustning och strukturdelar ska vara konstruerade så att de under sin konstruktionslivslängd utan förlust av innehåll (så när som på gasmängder som kommer ut er eventuella avluftningsanordningar) tål följande:
- statiska och dynamiska påkänningar under normala transportförhållanden,
VD ]
- de i 6.9.2.5 - 6.9.2.10 beskrivna minimibelastningarna.
6.9.2.5 Vid de i 6.8.2.1.14 (a) och (b) angivna trycken och den statiska egenbelastning, som uppkommer på grund av innehållet med för tanktypen fastställd högsta densitet och högsta fyllnadsgrad, får konstruktionsspänningen σ i längs- och tvärriktningen i varje lager i tankskalet inte överstiga följande värde:
Rm σ ≤ K
där:
Rm = värdet på brottgränsen från medelvärdet av provningsresultaten minus deras dubbla standardavvikelse. Provning ska genomföras enligt EN 61:1977 på minst sex prov, vilka är representativa för tanktypen och konstruktionsmetoden.
[ UPPHÄ
K = S ∙ K0 ∙ K1 ∙ K2 ∙ K3
varvid K inte får understiga 4,0.
S = säkerhetskoefficient. För allmän konstruktion av tankskalet uppgår minimivärdet för S till 1,5, om i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, en tankkod är angiven som i sin andra del innehåller bokstaven ”G” (se 4.3.4.1.1). För tankar som konstruerats för transport av ämnen, för vilka en förhöjd säkerhetsnivå krävs, dvs. om i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, en tankkod är angiven som i sin andra del innehåller siffran ”4” (se 4.3.4.1.1), ska värdet fördubblas, såvida inte tankskalet är utrustat med ett extra skydd i form av en
1055
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
metallram som fullständigt omsluter tanken och har längsgående och överliggande balkar.
K0 = faktor som har samband med försämringen av materialegenskaper på grund av krypning och åldring under kemisk påverkan av transportgodset. Den ska beräknas enligt formeln
1 K0 = α ⋅β
där α är krypfaktorn och β åldringsfaktorn, bestämda enligt EN 978:1997 i anslutning till provning enligt EN 977:1997. Alternativt får ett konservativt värde på K0 = 2 användas. Vid bestämning av α och β ska utgångsutböjningen motsvara 2α.
K1 = faktor som har samband med drifttemperaturen och hartsets termiska egenskaper och som bestäms med följande ekvation med ett minimivärde på 1:
K1 = 1,25 – 0,0125 (HDT - 70)
där HDT är hartsets formbeständighetstemperatur i °C.
K2 = faktor som har samband med utmattning i materialet. Om inget annat värde medges av behörig myndighet ska här användas värdet K2 = 1,75. För
VD ]
konstruktion mot dynamiska belastningar enligt 6.9.2.6 ska värdet K2 = 1,1 användas.
K3 = faktor som har samband med härdningstekniken och har följande värden:
- 1,1 när härdning sker enligt en dokumenterad och godkänd metod,
- 1,5 i övriga fall.
6.9.2.6 Vid de i 6.8.2.1.2 nämnda dynamiska belastningarna får konstruktionsspänningen inte överstiga värdet som anges i 6.9.2.5 delat med faktorn α.
6.9.2.7 Vid var och en av de i 6.9.2.5 och 6.9.2.6 definierade spänningarna får den resulterande förlängningen i varje riktning inte överstiga det mindre av värdena 0,2 % eller 1/10 av hartsets brottförlängning.
[ UPPHÄ
6.9.2.8 Vid det fastslagna provtrycket, som inte får vara mindre än det i 6.8.2.1.14 (a) och (b) bestämda tillämpliga kalkyltrycket, får maximala förlängningen i tankskalet inte överstiga hartsets sprickbildningsgräns.
6.9.2.9 Tankskalet ska vara i stånd att klara den i 6.9.4.3.3 angivna kulfallprovningen utan synliga inre eller yttre skador.
6.9.2.10 De för förbanden, inklusive förbanden mellan gavlar, skvalpskott och tankfack och tankskalet, använda överlaminaten ska vara i stånd att ta upp ovannämnda statiska och dynamiska belastningar. För att undvika spänningskoncentrationer i överlaminatet ska böjningar med ett stigningsförhållande högst 1:6 användas.
1056
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Skjuvhållfastheten mellan överlaminatet och de med detta förbundna tankdelarna får inte vara mindre än
Q τR τ = ≤ l K
τR är böjskjuvhållfastheten enligt EN ISO 14125:1998 (trepunktsmetoden), med ett minimivärde på τR = 10 N/mm , om inga uppmätta värden finns tillgängliga,
Q är belastningen per längdenhet som förbandet ska uppta under de ovan angivna statiska och dynamiska belastningarna,
K är den enligt 6.9.2.5 beräknade faktorn för de statiska och dynamiska spänningarna, och
l är längden hos överlaminatet.
6.9.2.11 Öppningar i tankskalet ska vara förstärkta, för att säkerställa minst samma säkerhetsfaktor mot de i 6.9.2.5 och 6.9.2.6 angivna statiska och dynamiska belastningarna som själva tankskalet. Deras antal ska vara så litet som möjligt. Vid ovala öppningar får förhållandet mellan de båda axlarna inte överstiga 2.
6.9.2.12 Vid konstruktion av flänsar och rörledningar, som är förbundna med tankskalet, ska hänsyn dessutom tas till krafter från hantering och fästning av skruvar. 6.9.2.13 Tankcontainrar och växeltankar av fiberarmerad plast ska konstrueras så att de klarar VD ]
verkan av en 30 minuters brandbelastning från alla sidor, som definierats i provningsbestämmelserna i 6.9.4.3.4, utan väsentligt läckage. Då data från provning av jämförbara tanktyper föreligger kan provningen med medgivande från behörig myndighet utgå.
6.9.2.14 Särskilda bestämmelser för transport av ämnen med flampunkt högst 60 °C
Tankcontainrar och växeltankar av fiberarmerad plast för transport av ämnen med flampunkt högst 60 °C ska tillverkas så att riskabel elektrostatisk uppladdning av de olika beståndsdelarna förhindras.
6.9.2.14.1 Det på tankskalets inner- och yttersida uppmätta värdet på elektriskt ytmotstånd får inte överstiga 10 Ω. Detta kan uppnås genom användning av tillsatser i hartset eller genom interlaminära ledande skikt som metall- eller kolfibernät.
6.9.2.14.2 Det uppmätta elektriska jordningsmotståndet får inte överstiga 10 Ω.
[ UPPHÄ
6.9.2.14.3 Alla komponenter hos tankskalet ska förbindas elektriskt med varandra och med metalldelar i tankcontainern inklusive växeltanken. Det elektriska motståndet mellan delar i kontakt med varandra får inte överstiga 10 Ω.
6.9.2.14.4 Det elektriska yt- och jordningsmotståndet ska först uppmätas med av behörig myndighet godkänd metod på varje tillverkad tankcontainer och växeltank eller på en uttagen del av tankskalet.
6.9.2.14.5 Jordningsmotståndet ska uppmätas med av behörig myndighet godkänd metod på varje tankcontainer och växeltank som ett moment i den återkommande kontrollen.
1057
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
| 6.9.3 | Utrustning |
|---|---|
| 6.9.3.1 | Bestämmelserna i 6.8.2.2.1, 6.8.2.2.2 och 6.8.2.2.4 - 6.8.2.2.8 gäller. |
| 6.9.3.2 | Dessutom gäller särbestämmelserna i 6.8.4 (b) (TE), om de är angivna vid en benämning i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13. |
| 6.9.4 | Typprovning och typgodkännande |
| 6.9.4.1 | För varje typ av tankcontainer och växeltank av fiberarmerad plast ska materialen och en representativ prototyp genomgå nedanstående typprovning. |
| 6.9.4.2 | Materialprovning |
| 6.9.4.2.1 | För de använda hartserna ska brottförlängningen bestämmas enligt EN ISO 527-5:1997 och formbeständighetstemperaturen enligt ISO 75-1:1993. |
| 6.9.4.2.2 | Följande egenskaper ska bestämmas på provstycken, som skurits ut ur tankskalet. Parallellt tillverkade provstycken får endast användas om det inte är möjligt att skära ut provstycken från tankskalet. Före provningen ska eventuell liner avlägsnas. Provningarna omfattar: - tjocklek hos laminatskikten i tankmantel och tankgavlar, - vikthalt och sammansättning på glaset samt orientering och uppbyggnad av VD ] förstärkningslager, - brottgräns, brottförlängning och elasticitetsmodul enligt EN ISO 527-5:1997 i spänningarnas riktning. Dessutom ska hartsets sprickbildningsgräns bestämmas genom akustisk emissionsmätning, - böjhållfasthet och utböjning i böjkrypprovning enligt EN ISO 14125:1998 under en provtid av 1000 timmar, med användning av provstavar med en minimibredd av 50 mm och ett stödpunktsavstånd på minst tjugo gånger godstjockleken. Vid denna provning ska också krypfaktorn α och åldringsfaktorn β bestämmas enligt EN 978:1997. |
| 6.9.4.2.3 | Förbandens interlaminära skjuvhållfasthet ska mätas genom provning av representativa provstycken i dragprovning enligt EN ISO 14130:1997. |
| 6.9.4.2.4 | Tankskalets kemiska kompatibilitet med ämnena som ska transporteras ska med [ UPPHÄ behörig myndighets medgivande verifieras med en av följande metoder. Denna verifiering ska ta hänsyn till alla aspekter på kompatibiliteten hos materialen i tankskalet och dess utrustning med de ämnen som ska transporteras, inklusive kemiska angrepp på tankskalet, initiering av kritiska reaktioner på grund av innehållet och farliga reaktioner mellan de båda. - För bestämning av angrepp på tankskalet ska från tankskalet uttagna representativa provstycken, inklusive eventuell liner med svetsfogar, genomgå kemisk beständighetsprovning enligt EN 977:1997 under en provtid av 1000 timmar vid 50 °C. I jämförelse med obelastade prov får den i böjprovning enligt EN 978:1997 uppmätta nedgången i hållfasthet och elasticitetsmodul inte överstiga 25 %. Sprickor, blåsor, punktformiga skador, separation av lager och liner samt kornighet är inte tillåtna. |
1058
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
- Intygade och dokumenterade uppgifter om positiva erfarenheter med avseende på kompatibiliteten hos aktuellt gods med material i tankskalet, som det kommer i kontakt med, om angivna temperaturer, tider och andra väsentliga driftförhållanden.
- I facklitteratur, standarder eller andra källor publicerade tekniska data, vilka godtas av behörig myndighet.
6.9.4.3 Typprovning
En representativ prototyp ska genomgå nedan beskrivna provningar. Om så krävs får driftutrustning ersättas av andra detaljer för detta ändamål.
6.9.4.3.1 Prototypen ska kontrolleras med avseende på överensstämmelse med typspecifikationen. Detta innefattar en invändig och utvändig kontroll och måttkontroll av väsentliga dimensioner.
6.9.4.3.2 Den på alla ställen där det behövs för jämförelse med den beräknade konstruktionen med töjningsgivare utrustade prototypen ska genomgå följande belastningar, och de därvid uppträdande töjningarna ska noteras:
- fyllning med vatten till högsta tillåtna fyllnadsgrad. Mätresultaten ska användas för kontroll av den beräknade konstruktionen enligt 6.9.2.5, - fyllning med vatten till högsta tillåtna fyllnadsgrad och acceleration i alla tre VD ]
riktningar genom kör- och bromsförsök med den på en vagn fastsatta prototypen. För jämförelse med den beräknade konstruktionen enligt 6.9.2.6 ska de noterade töjningarna extrapoleras som förhållandet mellan de i 6.8.2.1.2 krävda och de uppmätta accelerationsvärdena,
- fyllning med vatten och påläggning av fastställt provtryck. Under denna belastning får tanken inte uppvisa synliga skador eller läckage.
6.9.4.3.3 Prototypen ska genomgå kulfallprovning enligt EN 976-1:1997 nr 6.6. Därvid får ingen synlig inre eller yttre skada uppträda.
6.9.4.3.4 Den till 80 % av sin maximala volym vattenfyllda prototypen ska tillsammans med driftutrustning och strukturdelar utsättas för en 30 minuters brandbelastning från alla sidor genom en oljekarsbrand eller annat slags brand med samma verkan. Karets dimensioner ska gå utöver tanken minst 50 cm åt alla sidor och avståndet mellan oljenivån och tanken ska uppgå till mellan 50 och 80 cm. Tanken som ska hållas under
[ UPPHÄ
vätskespegeln med sina öppningar och förslutningar ska förbli tät, så när som på droppläckage.
6.9.4.4 Typgodkännande
6.9.4.4.1 Behörig myndighet eller ett av denna utsett organ ska för varje ny typ av tankcontainer och växeltank utfärda ett typgodkännandecertifikat, som intygar konstruktionstypens lämplighet för det avsedda ändamålet samt överensstämmelsen med tillverknings- och utrustningsbestämmelserna och de för transporterade ämnen gällande särbestämmelserna.
1059
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.9.4.4.2 Typgodkännandet ska utfärdas på underlag av beräkning och provningsrapport, inklusive alla resultat av material- och typprovning och jämförelser med den beräknade konstruktionen, och ska referera till typspecifikation och kvalitetssystem.
6.9.4.4.3 Typgodkännandet ska omfatta de ämnen eller ämnesgrupper för vilka kompatibilitet med tankcontainern respektive växeltanken verifierats. Därvid ska kemiska benämningar eller motsvarande samlingsbenämning (se 2.1.1.2) samt klass och klassificeringskod anges.
6.9.4.4.4 Typgodkännandet ska vidare omfatta angivna konstruktions- och garantivärden (såsom livslängd, drifttemperaturområde, arbets- och provtryck, materialdata) samt sådana åtgärder som ska vidtas vid tillverkning, kontroll, typgodkännande, märkning och användning av tankcontainrar och växeltankar, som färdigställs enligt den godkända typen.
6.9.5 Kontroll
6.9.5.1 För varje tankcontainer och växeltank som tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen ska materialprovning och undersökning utföras enligt följande.
6.9.5.1.1 Med provstycken från tankskalet ska materialprovning enligt 6.9.4.2.2 utföras, utom dragprovning, och med en minskning av provningstiden för böjkrypprovningen till 100 timmar. Parallellt tillverkade provstycken får endast användas om det inte är möjligt att skära ut provstycken från tankskalet. De godkända konstruktionsvärdena ska uppfyllas.
VD ]
6.9.5.1.2 Tankskal och deras tillbehör ska kontrolleras antingen tillsammans eller separat innan de tas i drift. Denna kontroll omfattar:
- kontroll av överensstämmelse med den godkända typen,
- kontroll av typens kännetecken,
- invändig och utvändig kontroll,
- vätsketryckprovning med det på den i 6.8.2.5.1 föreskrivna tankskylten angivna provtrycket,
- funktionskontroll av utrustning,
- täthetsprovning, såvida tankskalet och dess utrustning tryckprovats separat.
[ UPPHÄ
6.9.5.2 För återkommande kontroll av tankcontainern och växeltanken gäller bestämmelserna i 6.8.2.4.2 - 6.8.2.4.4. Dessutom ska kontrollen enligt 6.8.2.4.3 innefatta en invändig kontroll av tankskalet.
6.9.5.3 Kontroll enligt 6.9.5.1 och 6.9.5.2 ska utföras av en av behörig myndighet godkänd kontrollant. Resultaten ska intygas. I sådant intyg ska refereras till de ämnen som enligt 6.9.4.4 godkänts för transport i tankcontainern och växeltanken i fråga.
1060
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
| 6.9.6 | Märkning |
|---|---|
| 6.9.6.1 | För märkning av tankcontainrar och växeltankar av fiberarmerad plast gäller bestämmelserna i 6.8.2.5 med följande ändringar: - tankskylten får även lamineras på tankskalet eller bestå av lämplig plast, - konstruktionstemperaturområdet ska alltid anges. |
| 6.9.6.2 | Dessutom gäller särbestämmelserna i 6.8.4 (e) (TM), om de är angivna vid respektive benämning i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 13. VD ] [ UPPHÄ 1061 |
VD ]
[ UPPHÄ
1062
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.10
Bestämmelser för tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och märkning av slamsugartankar
Anm 1 Beträffande UN-tankar och UN-MEG-containrar, se kapitel 6.7; beträffande cisternvagnar, avmonterbara tankar, tankcontainrar och växeltankar med tankskal av metall samt batterivagnar och MEG-containrar (utom UN-MEGcontainrar), se kapitel 6.8; beträffande tankcontainrar av fiberarmerad plast, se kapitel 6.9. Anm 2 Detta kapitel gäller tankcontainrar och växeltankar.
6.10.1 Allmänt
6.10.1.1 Definition
Anm En tank som helt överensstämmer med bestämmelserna i kapitel 6.8 räknas inte som slamsugartank. 6.10.1.1.1 Med termen skyddat område avses ett område som är beläget enligt nedan: (a) den nedre delen av tanken i en zon som omfattar 60° vinkel på varje sida om nedre lodlinjen,
VD ]
(b) den övre delen av tanken i en zon som omfattar 30° vinkel på varje sida om övre lodlinjen.
6.10.1.2 Tillämpningsområde
6.10.1.2.1 De särskilda bestämmelserna i 6.10.2 - 6.10.4 kompletterar eller modifierar kapitel 6.8 och avser slamsugartankar. Slamsugartankar får utrustas med öppningsbara gavlar om kraven i kapitel 4.3 medger bottentömning av de ämnen som avses transporteras (angiven med bokstäverna ”A” eller ”B” i tredje delen av tankkoden som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 12, i enlighet med 4.3.4.1.1). Slamsugartankar ska uppfylla samtliga bestämmelser i kapitel 6.8, med undantag av krav som ersätts av en särskild bestämmelse i detta kapitel. Kraven i 6.8.2.1.19 och 6.8.2.1.20 gäller dock inte.
[ UPPHÄ
6.10.2 Tillverkning
6.10.2.1 Tankar ska vara konstruerade för ett kalkyltryck lika med 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket, dock lägst 400 kPa (4 bar). För transport av ämnen, där ett högre kalkyltryck för tanken anges i kapitel 6.8, ska detta högre tryck användas. 6.10.2.2 Tankar ska vara konstruerade för att motstå ett invändigt undertryck på 100 kPa (1 bar).
1063
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.10.3 Utrustning
6.10.3.1 Utrustningsdetaljer ska monteras så att de skyddas mot risken att slitas loss eller skadas under transport eller hantering. Detta krav kan tillgodoses genom att utrustningsdetaljerna placeras inom ett så kallat skyddat område (se 6.10.1.1.1).
6.10.3.2 Bottentömning av tankarna får ske genom ett utvändigt rörsystem med en avstängningsventil som är placerad så nära tankskalet som är praktiskt möjligt samt en ytterligare förslutning vilken kan utgöras av en blindfläns eller annan likvärdig anordning.
6.10.3.3 Läge och stängningsriktning för avstängningsventiler, som är anslutna till tankskalet eller till något fack i ett fackindelat tankskal, ska vara entydiga och kunna kontrolleras från marken.
6.10.3.4 För att undvika utsläpp av innehållet vid skada på yttre fyllnings- och tömningsarmatur (rör, sidplacerade avstängningsanordningar) ska den invändiga avstängningsventilen eller (i tillämpliga fall) den första utvändiga avstängningsventilen, och dess säte vara skyddad mot risken att brytas loss genom yttre påkänningar eller vara så utförda att de motstår sådana påkänningar. Fyllningsoch tömningsanordningar (inklusive flänsar eller gängade pluggar) och skyddskåpor (om sådana finns) ska vara säkrade mot oavsiktlig öppning.
6.10.3.5 Tankar får vara försedda med öppningsbara gavlar. Sådana ska uppfylla följande krav: (a) Gavlarna ska vara konstruerade så att de är säkrade mot läckage när de är VD ]
stängda.
(b) Oavsiktlig öppning ska inte vara möjlig.
(c) Om öppningsmekanismen drivs maskinellt ska gaveln förbli sluten vid kraftbortfall.
(d) En säkerhetsanordning eller förregling ska finnas som säkerställer att den öppningsbara gaveln inte kan öppnas om det fortfarande är övertryck i tanken. Detta krav gäller inte maskinellt öppningsbara gavlar med aktivt styrd rörelse. I detta fall ska reglagen vara försedda med dödmansgrepp och monterade så att operatören hela tiden kan observera gavelns rörelse och inte utsätts för någon fara under öppning och stängning av gaveln.
(e) Åtgärder ska ha vidtagits för att skydda gaveln och förhindra den från att öppnas om tankcontainern eller växeltanken välter.
[ UPPHÄ
6.10.3.6 Slamsugartankar vilka är försedda med en invändig kolv för rengöring av tanken eller för tömning ska vara utrustade med en stoppanordning som förhindrar att kolven, oavsett arbetsläge, skjuts ut ur tanken när en kraft motsvarande högsta arbetstryck belastar kolven. Det högsta arbetstrycket för tankar eller tankfack med pneumatiskt styrd kolv får inte överstiga 100 kPa (1 bar). Den invändiga kolven ska vara tillverkad på sådant sätt och av sådant material att den inte kan orsaka antändning när den är i rörelse.
Den invändiga kolven får användas som fackvägg när dess läge är säkrat. Om någon del som säkrar den invändiga kolven är monterad på utsidan av tanken, ska denna del vara placerad så att den inte riskerar att skadas vid olycka.
1064
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.10.3.7 Tankar får utrustas med sugarm om
(a) sugarmen är försedd med en invändig eller utvändig avstängningsventil direkt fastsatt på tankskalet eller på en rörböj fastsvetsad i detta; mellan tankskalet eller rörböjen och den utvändiga avstängningsventilen får en svivel sättas fast, förutsatt att denna svivel är placerad i det skyddade området och manövreringsanordningen till den utvändiga avstängningsventilen är skyddad genom ett hölje eller en kåpa mot risken att slitas loss på grund av yttre belastning,
(b) avstängningsventilen som omnämns i (a) är anordnad så att transport med ventilen i öppet läge är förhindrad, och
(c) sugarmen är tillverkad på sådant sätt att inget läckage i tanken uppstår till följd av oavsiktlig stöt mot sugarmen.
6.10.3.8 Tankar ska vara försedda med följande tilläggsutrustning:
(a) Utloppet från kompressor/vakuumpump ska vara anordnat så att brandfarliga eller giftiga ångor leds till ett ställe där de ej utgör någon fara.
(b) En kompressor/vakuumpump som kan orsaka gnistbildning ska vara utrustad med en anordning som hindrar omedelbar inträngning av lågor på både in- och utloppssidan om den är monterad på en tank avsedd för brandfarligt avfall. (c) Kompressorer ska ha en säkerhetsanordning ansluten till rörsystemet på VD ]
trycksidan. Säkerhetsanordningen ska vara inställd att öppna vid ett tryck som inte överstiger tankens högsta tillåtna arbetstryck.
(d) En avstängningsventil ska vara monterad mellan tankskalet, eller utloppet från det på tankskalet monterade överfyllnadsskyddet, och rörsystemet som förbinder tankskalet med kompressorn/vakuumpumpen.
(e) Tanken ska vara utrustad med en lämplig tryck- och vakuummätare vilken ska vara monterad så att den lätt kan avläsas av operatören som sköter kompressorn/ vakuumpumpen. Högsta tillåtna arbetstryck hos tanken ska vara angivet som en markering på skalan.
(f) Tanken eller varje tankfack i en fackindelad tank ska vara utrustad med nivåmätare. Nivåglas får användas som nivåmätare under följande förutsättningar:
[ UPPHÄ
(i) de utgör en del av tankskalet och är konstruerade för att kunna motstå ett tryck som är jämförbart med tankens tryck, eller är utvändigt monterade på tanken,
(ii) topp- och bottenanslutningarna till tanken är utrustade med avstängningsventiler monterade direkt på tankskalet och anordnade så att transport med ventilerna i öppet läge förhindras,
(iii) de är lämpliga för användning vid högsta arbetstryck hos tanken, och
(iv) de är placerade så att de inte riskerar att skadas vid olycka.
1065
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
6.10.3.9 Tankskal till slamsugartankar ska vara försedda med en säkerhetsventil som föregås av sprängbleck. Ventilen ska kunna öppna automatiskt vid ett tryck mellan 0,9 och 1,0 gånger provtrycket för den tank på vilken den är monterad. Viktbelastade ventiler (egenvikt eller motvikt) får inte användas. Sprängblecket ska brista tidigast vid ventilens öppningstryck och senast då trycket uppnår provtrycket för den tank på vilken det är monterat. Säkerhetsanordningar ska vara av en typ som står emot dynamiska krafter, inklusive vätskeskvalp. Mellan sprängbleck och säkerhetsventil ska en manometer eller annan lämplig indikeringsanordning finnas som gör det möjligt att upptäcka sprickor, perforeringar eller läckage hos blecket, som kan äventyra funktionen hos säkerhetssystemet.
6.10.4 Kontroll
Slamsugartankar ska utöver kontrollerna enligt 6.8.2.4.3 genomgå invändig kontroll med högst 2½ års intervall.
VD ]
[ UPPHÄ
1066
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
Kapitel 6.11
Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av bulkcontainrar
6.11.1 Definitioner
I detta kapitel avses med: Presenningsförsedd bulkcontainer: En upptill öppen bulkcontainer med styvt golv (inklusive trattformad botten), styva sidoväggar, styva gavlar och en icke-styv övertäckning. Sluten bulkcontainer: En fullständigt sluten bulkcontainer med styvt tak, styva sidoväggar, styva gavlar och styvt golv (inklusive trattformad botten). Begreppet innefattar bulkcontainrar med öppningsbart tak, öppningsbara sidoväggar eller öppningsbara gavlar, som kan tillslutas under transport. Slutna bulkcontainrar får vara försedda med öppningar som medger utbyte av ångor och gaser med omgivande luft och som under normala transportförhållanden förhindrar att det fasta innehållet kommer ut och att regn- eller skvättvatten tränger in.
6.11.2 Tillämpning och allmänna bestämmelser
6.11.2.1 Bulkcontainrar och deras driftutrustning och strukturdelar ska vara konstruerade och tillverkade så att de motstår det invändiga trycket av innehållet och påkänningarna vid VD ]
normal hantering och transport utan läckage av innehåll. 6.11.2.2 Om en tömningsventil är monterad ska denna kunna säkras i stängt läge, och hela tömningssystemet ska vara effektivt skyddat mot skador. Ventiler som stängs med spak ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande, och öppet respektive stängt läge ska vara lätt att identifiera.
6.11.2.3 Kod för beteckning av bulkcontainertyper
I följande tabell anges de koder som ska användas för att beteckna bulkcontainertyper:
| Bulkcontainertyp | Kod |
|---|---|
| Presenningsförsedd bulkcontainer | BK1 |
| Sluten bulkcontainer [ UPPHÄ | BK2 |
6.11.2.4 För att ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling kan behörig myndighet beakta alternativa arrangemang, som erbjuder en säkerhet minst likvärdig med bestämmelserna i detta kapitel.
6.11.3 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning av containrar som uppfyller CSC och används som BK1- eller BK2bulkcontainrar
6.11.3.1 Konstruktion och tillverkning
6.11.3.1.1 De allmänna bestämmelserna i detta avsnitt för konstruktion och tillverkning anses som uppfyllda om bulkcontainern uppfyller kraven i ISO 1496-4:1991 (Series 1
1067
RID/RID-S Del 6 2013-01-01
freight containers - Specification and testing - Part 4: Non-pressurized containers for dry bulk) och är dammtät.
6.11.3.1.2 Containrar som är konstruerade och provade i överensstämmelse med ISO 1496 1:1990 (Series 1 freight containers - Specification and testing - Part 1: General cargo containers for general purposes), ska vara försedda med strukturdelar som, inklusive deras förband med containern, är konstruerade så att gavlarna förstärks och motståndet mot påkänningar i längsriktningen höjs i den utsträckning som behövs för att uppfylla tillämpliga provningskrav i ISO 1496-4:1991.
6.11.3.1.3 Bulkcontainrar ska vara dammtäta. Om en innerbeklädnad används för att åstadkomma dammtäthet, ska den vara av ändamålsenligt material. Det använda materialets styrka och utförandet av innerbeklädnaden ska vara anpassade till containerns volym och avsedda användningsområde. Förband och förslutningar i innerbeklädnaden ska motstå tryck och stötar, som kan uppträda under normala hanterings- och transportförhållanden. För ventilerade bulkcontainrar får innerbeklädnaden inte försämra ventilationsanordningarnas funktion.
6.11.3.1.4 Strukturdelarna i bulkcontainrar som är konstruerade för tipptömning, ska vara i stånd att hålla emot innehållets totala vikt i tippat läge.
6.11.3.1.5 Rörliga tak eller rörliga stycken i sidoväggar, gavlar eller tak ska vara försedda med förslutningsanordningar som innefattar en säkringsanordning och är konstruerade så att stängt läge kan ses av en iakttagare på marken.
6.11.3.2 Driftutrustning VD ]
6.11.3.2.1 Fyllnings- och tömningsanordningar ska vara tillverkade och placerade så att de är skyddade mot risken att slitas av eller skadas under transport och hantering. Fyllningsoch tömningsanordningarna ska kunna säkras mot oavsiktligt öppnande. Öppet respektive stängt läge och stängningsriktningen ska vara tydligt angivna.
6.11.3.2.2 Tätningar till öppningar ska vara placerade så att skador under drift samt vid fyllning och tömning av bulkcontainern undviks.
6.11.3.2.3 När ventilation föreskrivs ska bulkcontainrar vara utrustade med anordning för luftväxling antingen genom naturlig konvektion (t.ex. genom öppningar) eller genom aktiva komponenter (t.ex. fläktar). Ventilationen ska vara konstruerad så att det inte bildas undertryck i containern vid något tillfälle. I bulkcontainrar för transport av brandfarliga ämnen eller ämnen som avger brandfarliga gaser eller ångor ska de komponenter som ingår i ventilationen vara konstruerade så att de inte utgör en tändkälla.
[ UPPHÄ
6.11.3.3 Kontroll och provning
6.11.3.3.1 Containrar använda, underhållna och kvalificerade som bulkcontainrar enligt bestämmelserna i detta avsnitt, ska vara provade och godkända i överensstämmelse med CSC.
6.11.3.3.2 Containrar använda och kvalificerade som bulkcontainrar, ska genomgå återkommande kontroll i överensstämmelse med CSC.
1068
2013-01-01 RID/RID-S Del 6
6.11.3.4 Märkning
6.11.3.4.1 Containrar använda som bulkcontainrar, ska märkas med en godkännandeskylt (Safety Approval Plate) i överensstämmelse med CSC.
6.11.4 Bestämmelser för konstruktion, tillverkning och godkännande av BK1och BK2-bulkcontainrar som inte uppfyller CSC
Anm När containrar används för transport av fasta ämnen i bulk enligt bestämmelserna i detta avsnitt, ska följande anges i godsdeklarationen: ”BULKCONTAINER BK(x) GODKÄND AV BEHÖRIG MYNDIGHET I ...” (se 5.4.1.1.17). 6.11.4.1 De bulkcontainrar som behandlas i detta avsnitt innefattar tippbehållare, offshorebulkcontainrar, silor för gods i bulk, växelflak, trågformade containrar, rullcontainrar och lastutrymmen i vagnar. Anm Dessa bulkcontainrar innefattar även containrar enligt UIC–normbladen 591 och 592-2 till 592-4 omnämnda i 7.1.3, vilka inte uppfyller CSC. 6.11.4.2 Dessa bulkcontainrar ska vara konstruerade och tillverkade så att de är tillräckligt motståndskraftiga för att hålla för stötar och påkänningar som normalt uppträder vid transport, inklusive eventuell omlastning mellan olika transportmedel. 6.11.4.3 (Tills vidare blank.) VD ]
6.11.4.4 Dessa bulkcontainrar ska vara godkända av behörig myndighet. Godkännandet ska innehålla koden som anger bulkcontainertypen enligt 6.11.2.3 och då det är tillämpligt även bestämmelser för kontroll och provning. 6.11.4.5 När det är nödvändigt att använda innerbeklädnad för att hålla det farliga godset inneslutet, ska denna uppfylla bestämmelserna i 6.11.3.1.3.
[ UPPHÄ
1069
VD ]
[ UPPHÄ
1070
Del 7
Bestämmelser för transport, lastning, lossning och hantering
VD ]
[ UPPHÄ
1071
VD ]
[ UPPHÄ
1072
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
Kapitel 7.1
Allmänna bestämmelser
| 7.1.1 | Transport av farligt gods kräver att viss typ av transportutrustning används enligt bestämmelserna i detta kapitel, i kapitel 7.2 för transport av kollin och i kapitel 7.3 för transport i bulk. Därutöver ska bestämmelserna i kapitel 7.5 iakttas beträffande lastning, lossning och hantering. I kapitel 3.2, tabell A, kolumn 16, 17 och 18 är de särbestämmelser angivna, som avser denna del och är tillämpliga för visst farligt gods. Anm För att indikera eller reagera på urspårning, tillåts vagnar vara utrustade med urspårningsdetektorer förutsatt att kraven i trafiktillståndet för sådana vagnar är uppfyllda. Trafiktillståndet för vagnar kan inte förhindra eller begränsa användning av sådan utrustning. Den fria rörligheten av vagnar får inte begränsas på grund av avsaknaden av sådan utrustning. |
| 7.1.2 | (Borttagen.) |
| 7.1.3 | Storcontainrar, UN-tankar och tankcontainrar som överensstämmer med definitionen på container i den internationella konventionen för säkra containrar (CSC), med ändringar, eller i UIC normblad 591 (version 1 oktober 2007, tredje utgåvan), 592-2 VD ] (version 1 oktober 2004, sjätte utgåvan), 592-3 (version 1 januari 1998, andra utgåvan) och 592-4 (version 1 maj 2007, tredje utgåvan), får användas för transport av farligt gods endast om storcontainern eller ramen hos UN-tanken eller tankcontainern uppfyller kraven i CSC eller UIC-normblad 591 och 592-2 till och med 592-4. |
| 7.1.4 | Storcontainrar får användas för transport endast om de är lämpliga i konstruktionstekniskt avseende. ”Lämpliga i konstruktionstekniskt avseende” betyder att containerns konstruktionselement, exempelvis övre och nedre sidobalk, övre och nedre tvärbalk, dörrtröskel, dörrbalkar, tvärgående golvbalkar, hörnstolpar och hörnbeslag, inte uppvisar större defekter. ”Större defekter” är: bucklor eller utbuktningar på komponenter, djupare än 19 mm oavsett deras längd; sprickor eller brott på komponenter; mer än en skarv eller en oduglig skarv (t.ex. en överlappsskarv) i övre eller nedre tvärbalkar eller dörrbalkar, mer än två skarvar i någon av de övre eller nedre sidobalkarna, eller en skarv i en dörrtröskel eller hörnstolpe; gångjärn och beslag som är hopklämda, förvridna, sönder, saknas eller på annat sätt är ur funktion; [ UPPHÄ otäta förslutningar eller tätningar; all slags åverkan på konstruktionen, som är kraftig nog för att omöjliggöra korrekt positionering av hanteringsutrustning eller placering och säkring på chassin eller vagnar. Därutöver är, oavsett använt konstruktionsmaterial, nedslitning av containerns komponenter otillåten, såsom genomrostade ställen i metallsidoväggar eller splittrad fiber i komponenter av glasfiber. Normalt slitage, inklusive korrosion (rost), mindre bucklor och revor och andra skador som inte påverkar funktionen eller väderbeständigheten, är dock tillåtet. Containern ska kontrolleras före lastning för att säkerställa att den är fri från rester av tidigare last, och att golv och väggar inuti containern är fria från utstickande delar. 1073 |
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
| 7.1.5 | (Tills vidare blank.) |
| 7.1.6 | (Tills vidare blank.) |
| 7.1.7 | (Borttagen.) VD ] [ UPPHÄ |
1074
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
Kapitel 7.2
Bestämmelser för transport av kollin
| 7.2.1 | Om inget annat föreskrivs i 7.2.2–7.2.4 får kollin lastas i: (a) täckta vagnar eller slutna containrar, eller (b) presenningsförsedda vagnar eller presenningsförsedda containrar, eller (c) öppna vagnar eller öppna containrar. |
| 7.2.2 | Kollin med förpackningar av fuktkänsliga material ska lastas i täckta eller presenningsförsedda vagnar, slutna eller presenningsförsedda containrar. |
| 7.2.3 | (Tills vidare blank.) |
| 7.2.4 | Följande särbestämmelser ska tillämpas, när en alfanumerisk kod som börjar på ”W” är angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 16: W1 Kollin ska lastas i täckta vagnar, presenningsförsedda vagnar, slutna eller presenningsförsedda containrar. W2 Ämnen och föremål i klass 1 ska lastas i täckta vagnar eller slutna containrar. Föremål, som på grund av sina dimensioner eller sin vikt inte kan VD ] lastas i täckta vagnar eller slutna containrar, får även transporteras i öppna vagnar eller containrar. De ska då övertäckas med presenningar. För transport av ämnen och föremål i riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 och 1.6, även om de lastats i storcontainrar, ska godsvagnar med föreskrivna gnistskyddsplåtar användas. På vagnar med brännbart golv får gnistskyddsplåtarna inte placeras direkt på vagnsgolvet. Militära sändningar med ämnen och föremål i klass 1, som hör till utrustning eller struktur hos militär materiel, får även lastas på öppna vagnar under följande villkor: - sändningen ska eskorteras av behörig militär myndighet eller på dennas uppdrag, - tändanordningar, som inte innehåller minst två effektiva säkringar, ska avlägsnas, såvida de inte förvaras i slutna militärfordon. [ UPPHÄ W3 Vid transport av pulverformiga material som kan rinna ut och fyrverkeripjäser ska vagnsgolvet eller containergolvet ha en ickemetallisk yta eller övertäckning. W4 (Tills vidare blank.) W5 Kollin får inte transporteras i småcontainrar. W6 (Tills vidare blank.) W7 Kollin ska lastas i täckta vagnar eller slutna containrar med tillräcklig ventilation. 1075 |
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
W8 För transport av kollin, som har försetts med en tilläggsetikett enligt förlaga nr 1, får endast vagnar med föreskrivna gnistskyddsplåtar användas, även om dessa ämnen lastats i storcontainrar. På vagnar med brännbart golv får gnistskyddsplåtarna inte placeras direkt mot vagnsgolvet.
W9 Kollin ska transporteras i täckta vagnar, vagnar med öppningsbart tak eller i slutna containrar.
W10 IBC-behållare ska transporteras i täckta vagnar, presenningsförsedda vagnar eller i slutna eller presenningsförsedda containrar.
W11 IBC-behållare, med undantag av IBC-behållare av metall eller styv plast, ska transporteras i täckta vagnar, presenningsförsedda vagnar eller i slutna eller presenningsförsedda containrar.
W12 IBC-behållare av typ 31HZ2 (31HA2, 31HB2, 31HN2, 31HD2 OCH 31HH2) ska transporteras i täckta vagnar eller slutna containrar.
W13 Om ämnet är förpackat i säckar 5H1, 5L1 eller 5M1, så ska dessa transporteras i täckta vagnar eller slutna containrar.
W14 Aerosolbehållare, som transporteras enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 327, för återvinning eller bortskaffande, får endast transporteras i ventilerade eller öppna vagnar eller containrar.
VD ]
[ UPPHÄ
1076
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
Kapitel 7.3
Bestämmelser för transport i bulk
| 7.3.1 | Allmänna bestämmelser |
|---|---|
| 7.3.1.1 | Gods får endast transporteras i bulk i bulkcontainrar, containrar eller vagnar om antingen: (a) en särbestämmelse som har en kod som börjar med ”BK”, och som uttryckligen tillåter detta transportsätt, finns angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, och utöver bestämmelserna i detta avsnitt de i 7.3.2 tillämpliga villkoren iakttas, eller (b) en särbestämmelse som har en kod som börjar med ”VW”, och som uttryckligen tillåter detta transportsätt, finns angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 17, och utöver bestämmelserna i detta avsnitt de i 7.3.3 tillämpliga villkoren iakttas. Oavsett detta får tömda, ej rengjorda förpackningar transporteras i bulk om inte detta transportsätt uttryckligen förbjuds i andra bestämmelser i RID/RID-S. För småcontainrar, som används för transport av ämnen i bulk, gäller kärlbestämmelserna för kollin, såvida inget annat framgår av särbestämmelserna i 7.3.3. Anm Beträffande transport i tank, se kapitel 4.2 och 4.3. VD ] |
| 7.3.1.2 | Ämnen som kan övergå i flytande form vid temperaturer som kan förväntas vid transport, får inte transporteras i bulk. |
| 7.3.1.3 | Bulkcontainrar, containrar eller lastutrymmen i vagnar ska vara dammtäta och förslutna så att inget av innehållet kan komma ut under normala transportförhållanden, inklusive påverkan av vibration eller temperatur-, fukt- eller tryckändringar. |
| 7.3.1.4 | Fasta ämnen i bulk ska lastas och fördelas jämnt på ett sätt som minimerar rörelser, vilka skulle kunna resultera i skador på bulkcontainern, containern eller vagnen eller läckage av farligt gods. |
| 7.3.1.5 | Om ventilationsanordningar finns monterade ska de hållas fria och fungerande. |
| 7.3.1.6 | Fasta ämnen i bulk får inte reagera farligt med eller påtagligt försvaga materialet i bulkcontainern, containern, vagnen, packningar, utrustning inklusive lock och presenningar eller skyddsinklädnader som är i kontakt med innehållet. Bulkcontainrar, [ UPPHÄ containrar eller vagnar ska vara konstruerade eller anpassade så att godset inte kan tränga in mellan springor i trägolv eller komma i kontakt med sådana delar av bulkcontainern, containern eller vagnen, som kan påverkas av materialet eller av kvarvarande rester av det. |
| 7.3.1.7 | Innan den fylls och överlämnas för transport ska varje bulkcontainer, container eller vagn kontrolleras och rengöras för att säkerställa att inga rester kvarstår på in- eller utsidan av bulkcontainern, containern eller vagnen, som skulle kunna: - orsaka en farlig reaktion med ämnet som ska transporteras, 1077 |
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
- ha en skadlig inverkan på bulkcontainerns, containerns eller vagnens konstruktion,
- påverka förmågan hos bulkcontainern, containern eller vagnen att hålla kvar det farliga godset.
7.3.1.8 Under transport får inga farliga rester sitta på utsidan av bulkcontainrar, containrar eller vagnskorgar.
7.3.1.9 Om flera förslutningssystem är monterade i serie, ska det som sitter närmast ämnet som ska transporteras stängas innan lastning sker.
7.3.1.10 Tömda bulkcontainrar, containrar eller vagnar som har transporterat ett farligt fast ämne i bulk ska behandlas på samma sätt som RID/RID-S föreskriver för fyllda bulkcontainrar, containrar eller vagnar, om inte lämpliga åtgärder för att eliminera alla risker har vidtagits.
7.3.1.11 Om bulkcontainrar, containrar eller vagnar används för att transportera gods i bulk som kan orsaka dammexplosion eller avge brandfarliga ångor (till exempel vissa avfallsprodukter), ska åtgärder vidtas för att undvika antändningskällor och för att förebygga farliga elektrostatiska urladdningar under transport, lastning och lossning av godset.
7.3.1.12 Ämnen, exempelvis avfall, som kan reagera farligt med varandra, och ämnen ur olika klasser samt gods som inte omfattas av RID/RID-S, som kan reagera farligt med varandra, får inte blandas i samma bulkcontainer, container eller vagn. Farliga VD ]
reaktioner innefattar:
(a) förbränning och/eller utvecklande av avsevärd hetta,
(b) utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser,
(c) bildande av frätande vätskor,
(d) uppkomst av instabila ämnen.
7.3.1.13 Innan bulkcontainrar, containrar eller vagnar lastas, ska de kontrolleras visuellt för att säkerställa att de är strukturellt funktionsdugliga, att innerväggar, tak och golv inte har utbuktningar eller skador, och att fodring eller utrustning för att hålla kvar lasten är utan skåror, revor eller andra skador som skulle kunna inverka menligt på bulkcontainerns, containerns eller vagnens förmåga att hålla kvar lasten. Strukturellt funktionsduglig, i de fall det är tillämpligt på det aktuella transportmedlet, innebär att
[ UPPHÄ
bulkcontainern, containern eller vagnen inte har några allvarliga defekter på sina bärande delar, såsom övre och nedre sidobalkar, övre och nedre tvärbalkar, dörrtröskel, dörrbalkar, tvärgående golvbalkar, hörnstolpar och hörnbeslag i en bulkcontainer eller container. Allvarliga defekter, i de fall det är tillämpligt på det aktuella transportmedlet, inkluderar:
(a) utbuktningar, sprickor eller brott på konstruktionselement eller bärande delar som kan inverka menligt på hållfastheten hos bulkcontainern, containern eller vagnskorgen,
(b) mer än en skarv eller en oduglig skarv (t.ex. en överlappsskarv) i övre eller nedre tvärbalkar eller dörrbalkar,
1078
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
(c) mer än två skarvar i någon av de övre eller nedre sidobalkarna, (d) varje skarv i en dörrtröskel eller hörnstolpe, (e) gångjärn och beslag som är hopklämda, förvridna, trasiga, saknas eller på annat sätt är ur funktion, (f) otäta förslutningar eller tätningar, (g) all slags åverkan på konstruktionen av en bulkcontainer eller container, som är kraftig nog för att omöjliggöra korrekt positionering av hanteringsutrustning eller placering och säkring på chassin eller vagnar eller placering i fartygs lastrum, (h) all slags åverkan på lyftanordningar eller anordningar för hanteringsutrustning, (i) all slags åverkan på service- eller driftutrustning.
| 7.3.2 | Tilläggsbestämmelser för transport i bulk vid tillämpning av 7.3.1.1 (a) |
|---|---|
| 7.3.2.1 | Koderna ”BK1” och ”BK2” i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10, har följande betydelse: BK1: Transport i bulk i presenningsförsedda bulkcontainrar är tillåten. BK2: Transport i bulk i slutna bulkcontainrar är tillåten. |
| 7.3.2.2 | Den använda bulkcontainern ska uppfylla bestämmelserna i kapitel 6.11. VD ] |
| 7.3.2.3 | Gods i klass 4.2 Den totala massan som transporteras i en bulkcontainer ska vara anpassad så att dess självantändningstemperatur är över 55°C. |
| 7.3.2.4 | Gods i klass 4.3 Gods i denna klass ska transporteras i vattentäta bulkcontainrar (koden BK2). |
| 7.3.2.5 | Gods i klass 5.1 Bulkcontainrar ska vara konstruerade eller anpassade så att godset inte kan komma i kontakt med trä eller något annat inkompatibelt material. |
| 7.3.2.6 | Gods i klass 6.2 [ UPPHÄ |
| 7.3.2.6.1 | Animalt material i klass 6.2 Animalt material som innehåller smittförande ämnen (UN 2814, 2900 och 3373) är tillåtna för transport i bulkcontainrar, förutsatt att följande villkor är uppfyllda: (a) Presenningsförsedda bulkcontainrar BK1 tillåtna, förutsatt att de inte fylls till sin maximala kapacitet för att undvika att ämnen kommer i kontakt med presenningen. Slutna bulkcontainrar BK2 är också tillåtna. (b) Slutna och presenningsförsedda bulkcontainrar och deras öppningar ska vara täta genom sin konstruktion eller genom montering av lämplig inklädnad. 1079 |
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
(c) Det animala materialet ska behandlas noggrant med ett lämpligt desinfektionsmedel innan lastning sker före transport.
(d) Presenningsförsedda bulkcontainrar ska täckas med en extra toppfodring, som hålls ned med ett absorberande material, vilket har behandlats med lämpligt desinfektionsmedel.
(e) Slutna eller presenningsförsedda bulkcontainrar får inte återanvändas förrän de blivit grundligt rengjorda och desinfekterade.
Anm Ytterligare bestämmelser kan krävas av behörig statlig hälsovårdsmyndighet.
7.3.2.6.2 Avfall i klass 6.2 (UN 3291)
(a) (Tills vidare blank.)
(b) Slutna bulkcontainrar och deras öppningar ska vara täta genom sin konstruktion. Dessa bulkcontainrar får inte ha porösa invändiga ytor och ska vara fria från repor eller andra egenskaper som kan leda till skador på de förpackningar de innehåller, förhindra desinficering eller orsaka oavsiktligt läckage.
(c) Avfall med UN 3291 ska i den slutna bulkcontainern förvaras i UN-typprovade och UN-godkända, tätt förslutna plastsäckar, som är provade för fasta ämnen i förpackningsgrupp II och märkta enligt 6.1.3.1. Dessa plastsäckar ska vara i stånd att klara provningarna av riv- och slaghållfasthet enligt ISO 7765-1:1988, ”Plast - Film och folie - Bestämning av slaghållfasthet med fallande dornmetoden - Del 1: VD ]
Trappstegsmetoder”, och ISO 6383-2:1983, ”Plast - Film och folie - Bestämning av rivhållfasthet - Del 2: Elmendorfmetoden”. Varje plastsäck ska ha en slaghållfasthet på minst 165 g och en rivhållfasthet på minst 480 g, både parallellt med och vinkelrätt mot plastsäckens längdriktning. Nettovikten för en sådan plastsäck får uppgå till högst 30 kg.
(d) Enstaka föremål med vikt över 30 kg, som nedsmutsade madrasser, får transporteras utan plastsäck med behörig myndighets tillstånd.
(e) Avfall med UN 3291 som innehåller vätskor, får endast transporteras i plastsäck som innehåller tillräckligt med absorberande material för att suga upp totala mängden vätska utan att något av den kommer ut i bulkcontainern.
(f) Avfall med UN 3291 som innehåller vassa föremål, får endast transporteras i UNtypprovade och UN-godkända styva förpackningar, vilka uppfyller bestämmelserna i förpackningsinstruktion P621, IBC620 eller LP621.
[ UPPHÄ
(g) Styva förpackningar enligt förpackningsinstruktion P621, IBC620 eller LP621 får också användas. De ska vara ordentligt säkrade för att förhindra skador under normala transportförhållanden. Avfall i styva förpackningar och plastsäckar som transporteras tillsammans i samma slutna bulkcontainer, ska vara tillräckligt åtskilda, t.ex. genom lämpliga styva avspärrningar eller skiljeväggar, nät eller annat säkringsmaterial, för att förhindra skador på förpackningarna under normala transportförhållanden.
(h) Avfall med UN 3291 i plastsäckar får inte komprimeras så kraftigt i slutna bulkcontainrar att säckarna inte längre är täta.
1080
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
(i) Efter varje transport ska den slutna bulkcontainern undersökas beträffande läckage och utspillt gods. Om avfall med UN 3291 läckt ut och spillts i en sluten bulkcontainer, får denna användas igen först efter grundlig rengöring och om nödvändigt desinficerats eller sanerats med lämpligt medel. Med undantag av medicinskt eller veterinärmedicinskt avfall får inget annat gods transporteras tillsammans med avfall med UN 3291. Sådant annat avfall som transporteras i samma slutna bulkcontainer, ska undersökas beträffande eventuell kontaminering.
7.3.2.7 Ämnen i klass 7
Beträffande transport av oförpackade radioaktiva ämnen, se 4.1.9.2.3.
7.3.2.8 Gods i klass 8
Gods i denna klass ska transporteras i vattentäta bulkcontainrar.
7.3.3 Särbestämmelser för transport i bulk vid tillämpning av 7.3.1.1 (b)
Följande särbestämmelser är tillämpliga, när en alfanumerisk kod som börjar på ”VW” är angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 17:
VW1 Transport i bulk är tillåten i täckta vagnar, i vagnar med öppningsbart tak, i slutna containrar eller i presenningsförsedda storcontainrar. VW2 Transport i bulk är tillåten i vagnar av metall med öppningsbart tak, i slutna VD ]
storcontainrar av metall, eller i vagnar eller storcontainrar av metall med ej brännbara presenningar.
VW3 Transport i bulk är tillåten i vagnar med presenning eller presenningsförsedda storcontainrar med tillräcklig ventilation eller i vagnar med öppningsbart tak. Det ska säkerställas genom lämpliga åtgärder att inget av innehållet, särskilt komponenter i vätskeform, kan komma ut.
VW4 Transport i bulk är tillåten i vagnar av metall med presenning, i vagnar av metall med öppningsbart tak, i slutna containrar av metall, eller i presenningsförsedda storcontainrar av metall. För UN 2008, 2009, 2210, 2545, 2546, 2881, 3189 och 3190 är transport i bulk tillåten endast för fast avfall.
VW5 Transport i bulk är tillåten i särskilt utrustade vagnar och containrar. Kärl i dessa särskilt inredda vagnar och containrar och deras förslutningar ska
[ UPPHÄ
uppfylla de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1, 4.1.1.2 och 4.1.1.8. Öppningar som används för lastning och lossning ska kunna förslutas lufttätt.
VW6 Transport i bulk är tillåten i vagnar med öppningsbart tak eller i slutna storcontainrar.
VW7 Transport i bulk är tillåten i täckta vagnar, i vagnar med presenning, i vagnar med öppningsbart tak, i slutna storcontainrar eller i presenningsförsedda storcontainrar endast om ämnet förekommer i stycken.
1081
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
VW8 Transport i bulk är tillåten i vagnar eller storcontainrar, försedda med täta, svårantändliga presenningar, i vagnar med öppningsbart tak eller i slutna containrar.
Vagnar och containrar ska vara byggda så att de transporterade ämnena inte kan komma i kontakt med trä eller annat brännbart material, eller så ska golv och väggar av trä eller annat brännbart material genomgående vara försedda med en tät, ej brännbar ytbeläggning eller vara bestrukna med natriumsilikat eller någon likvärdig produkt.
VW9 Transport i bulk är tillåten i presenningsförsedda vagnar med, i presenningsförsedda storcontainrar, i vagnar med öppningsbart tak eller i slutna storcontainrar.
För ämnen i klass 8 ska vagnar och containrar vara utrustade med en ändamålsenlig, tillräckligt stadig innerbeklädnad.
VW10 Transport i bulk är tillåten i presenningsförsedda vagnar, i presenningsförsedda storcontainrar, i vagnar med öppningsbart tak eller i slutna storcontainrar. Vagnar och containrar ska vara täta eller tätas med t.ex. en ändamålsenlig, tillräckligt stadig innerbeklädnad.
VW11 Transport i bulk är tillåten i särskilt utrustade vagnar och storcontainrar. Kärl i dessa särskilt inredda vagnar och containrar ska vara byggda så att öppningar avsedda för lastning och lossning kan förslutas lufttätt. Ämnen ska fyllas i kärlen på ett sådant sätt att fara för människor, djur och miljö VD ]
undviks.
VW12 Ämnen, för vilka transport i cisternvagn, UN-tank eller tankcontainer är olämplig på grund av ämnets höga temperatur och densitet, får transporteras i specialvagnar eller specialcontainrar, vilka uppfyller riktlinjer fastställda av behörig myndighet i ursprungslandet. Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID, ska de fastställda villkoren godtas av behörig myndighet i den första av sändningen berörda fördragsstaten till RID.
VW13 Transport i bulk är tillåten i särskilt utrustade vagnar eller storcontainrar enligt regler fastställda av behörig myndighet i ursprungslandet.
Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID, ska de fastställda villkoren godtas av behörig myndighet i den första av sändningen berörda fördragsstaten till RID.
[ UPPHÄ
VW14 (1) Förbrukade batterier får transporteras i bulk i särskilt utrustade vagnar eller containrar. Storcontainrar av plast får inte användas. Småcontainrar av plast ska vid –18 °C fullastade klara ett fallprov platt mot botten på en hård yta från 0,8 m höjd utan att brott uppstår.
(2) Lastutrymmena i dessa vagnar eller containrar ska vara av stål som är beständigt mot de frätande ämnen som finns i batterierna. Mindre beständiga stål får användas om antingen väggtjockleken är tillräckligt stor eller om det finns en beläggning eller beklädnad av plast som är beständig mot de frätande ämnena. Lastutrymmena i vagnar eller containrar ska vara konstruerade så att de klarar eventuell restelektricitet och slag och stötar från batterierna.
1082
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
Anm Stål anses beständigt om det uppvisar en största avfrätning av 0,1 mm per år under påverkan av de frätande ämnena.
(3) Genom konstruktiva åtgärder ska säkerställas att inget läckage av frätande ämnen sker från lastutrymmen i vagnar eller containrar under transport. Öppna lastutrymmen ska täckas med ett material som är beständigt mot de frätande ämnena.
(4) Lastutrymmen i vagnar eller containrar med tillhörande utrustning ska kontrolleras före lastning. Vagnar eller containrar med skadade lastutrymmen får inte lastas.
Lastutrymmen i vagnar eller containrar får inte lastas över höjden på väggarna.
(5) I lastutrymmen i vagnar eller containrar får inte finnas batterier med olika ämnen eller annat gods som kan reagera farligt med varandra (se definition på farlig reaktion i 1.2.1).
Inga farliga rester av frätande ämnen från batterierna får häfta vid utsidan av lastutrymmen i vagnar eller containrar under transport.
VW15 Transport i bulk av fasta ämnen (ämnen eller blandningar, såsom preparat, beredningar och avfall), som i genomsnitt innehåller högst 1000 mg/kg av ämnen med det tillordnade UN-numret, är tillåten i täckta vagnar, vagnar med öppningsbart tak, presenningsförsedda vagnar, slutna containrar eller VD ]
presenningsförsedda storcontainrar. Koncentrationen av ämnet eller ämnena får inte överstiga 10 000 mg/kg i någon del av lasten.
Vagnarna eller containrarna ska vara täta eller ha tätats, exempelvis genom en ändamålsenlig, tillräckligt stadig innerbeklädnad.
VW16 Transport i bulk är tillåten under villkoren i 4.1.9.2.3.
VW17 Transport i bulk av SCO-I-föremål är tillåten under villkoren i 4.1.9.2.3.
[ UPPHÄ
1083
VD ]
[ UPPHÄ
1084
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
Kapitel 7.4
Bestämmelser för transport i tank
Farligt gods får transporteras i tank, endast om en tankkod är angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 10 eller 12, eller behörig myndighet har utfärdat ett godkännande enligt 6.7.1.3. Transporten ska ske enligt bestämmelserna i kapitel 4.2, 4.3, 4.4 eller 4.5 beroende på vilket som är tillämpligt.
VD ]
[ UPPHÄ
1085
VD ]
[ UPPHÄ
1086
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
Kapitel 7.5
Bestämmelser för lastning, lossning och hantering
Anm I detta avsnitt betraktas placering av en container, bulkcontainer, tankcontainer, UN-tank eller vägfordon på en vagn som lastning och borttagande av den som lossning.
| 7.5.1 | Allmänna bestämmelser |
|---|---|
| 7.5.1.1 | Vid lastning av godset ska de bestämmelser som gäller hos avsändningsstationen iakttas, förutsatt att dessa inte strider mot bestämmelser i detta kapitel. |
| 7.5.1.2 | Om inget annat anges i RID/RID-S, får lastning inte utföras om - granskning av handlingarna, eller - en visuell kontroll av vagnen eller eventuella storcontainrar, bulkcontainrar, tankcontainrar, UN-tankar eller vägfordon, liksom av deras utrustning som används vid lastning och lossning visar att vagnen, en storcontainer, en bulkcontainer, en tankcontainer, en UN-tank, ett vägfordon eller deras utrustning inte uppfyller gällande bestämmelser. Före lastning ska vagnen eller containern kontrolleras invändigt och utvändigt för att säkerställa att inga skador föreligger, vilka skulle kunna inverka på funktionen hos vagnen eller VD ] containern eller på de kollin som ska lastas. |
| 7.5.1.3 | Om inget annat anges i RID/RID-S, får lossning inte ske om ovannämnda kontroll visar brister som kan påverka säkerheten eller transportskyddet vid lossning. |
| 7.5.1.4 | Enligt särbestämmelserna i 7.5.11 och vad som anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 18, får visst farligt gods endast transporteras som vagnslast eller komplett last. |
| 7.5.1.5 | Om riktningspilar är föreskrivna, ska kollin och overpack orienteras i överensstämmelse med sådan märkning. Anm Flytande farligt gods ska, där så är möjligt, lastas under torrt farligt gods. |
| 7.5.2 | Förbud mot samlastning |
| 7.5.2.1 | Kollin med olika etiketter får lastas tillsammans i en vagn eller container, endast om samlastningen är tillåten enligt nedanstående tabell, utgående från fastsatta etiketter. [ UPPHÄ Samlastningsförbudet för kollin gäller även för samlastning av kollin och småcontainrar samt för samlastning av småcontainrar i en vagn eller storcontainer, i vilken småcontainrar transporteras. Anm Enligt 5.4.1.4.2 ska separata godsdeklarationer utfärdas för sändningar, som inte får lastas tillsammans i samma vagn eller container. 1087 |
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
Etikett 1 1.4 1.5 1.6 2.1 3 4.1 4.1 4.2 4.3 5.1 5.2 5.2 6.1 6.2 7A 8 9
2.2 +1 +1 7B
2.3 7C
1 d) b)
se 7.5.2.2
1.4 a) a) a) a) a) a) a) a) a) a) a) a) b) c)
1.5 b)
b)
1.6
a)
2.1, 2.2, 2.3 x x x x x x x x x x x x
| 3 | a) x x x x x x x x x x x x |
| 4.1 | a) x x x x x x x x x x x x |
| 4.1 +1 | x |
| 4.2 | a) x x x x x x x x x x x x |
| 4.3 | a) x x x x x x x x x x x x |
| 5.1 d) 5.2 | a) x x x x x x x x x x x x a) x x x x x x x x x x x x x |
| 5.2 +1 | x x |
| 6.1 | a) x x x x x x x x x x x x |
| 6.2 | a) x x x x x x x x x x x x |
| 7A, 7B, 7C | a) x x x x x x x x x x x x |
| 8 | a) x x x x x x x x x x x x |
| 9 b) | a) b) b) b) x x x x x x x x x x x x c) VD ] |
X = samlastning är tillåten.
a) Samlastning med ämnen och föremål i samhanteringsgrupp 1.4S är tillåten. b) Samlastning med gods i klass 1 och livräddningsutrustning i klass 9 (UN 2990 och 3072) är tillåten. c) Samlastning av gasgeneratorer för krockkuddar, krockkuddemoduler eller bältesförsträckare i riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp G (UN 0503) med krockkuddar, krockkuddemoduler eller bältesförsträckare i klass 9 (UN 3268) är tillåten. d) Samlastning av sprängämnen (utom UN 0083 blandsprängämne, typ C) med ammoniumnitrat (UN 1942 och 2067) och nitrater av alkalimetaller och nitrater av alkaliska jordartsmetaller är tillåten, förutsatt att enheten betraktas som sprängämnen i klass 1, vad beträffar placering av storetiketter, godsseparation, lastplanering och högsta tillåtna last. Nitrater av alkalimetaller inkluderar cesiumnitrat (UN 1451), litiumnitrat (UN 2722), kaliumnitrat (UN 1486), rubidiumnitrat (UN 1477) och natriumnitrat (UN 1498). Nitrater av alkaliska jordartsmetaller inkluderar bariumnitrat (UN 1446), berylliumnitrat (UN 2464), kalciumnitrat (UN 1454), magnesiumnitrat (UN 1474) och strontiumnitrat (UN 1507).
7.5.2.2 Kollin, som innehåller ämnen och föremål i klass 1 och är försedda med etikett enligt
förlaga nr 1, 1.4, 1.5 eller 1.6, men som är tillordnade olika samhanteringsgrupper, får [ UPPHÄ
inte samlastas i en vagn eller container, såvida inte samlastning är tillåten för aktuella samhanteringsgrupper enligt nedanstående tabell.
1088
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
Samhanteringsgrupp B C D E F G H J L N S a) B X X b), c) C X X X X X a) b), c) D X X X X X b), c) E X X X X X F X X G X X X X X H X X J X X d) L b), c) b), c) b), c) b) N X S X X X X X X X X X X
X = samlastning tillåten
a) Kollin med föremål i samhanteringsgrupp B och kollin med ämnen och föremål i samhanteringsgrupp D får samlastas i en vagn eller i en container, förutsatt att de är effektivt åtskilda, så att det inte finns någon risk att en detonation överförs från föremål i samhanteringsgrupp B till ämnen och föremål i samhanteringsgrupp D. Separationen ska verkställas genom användning av skilda utrymmen eller genom att ett av de två slagen av explosiva ämnen eller föremål placeras i ett särskilt inneslutningssystem. Båda separationsmetoderna ska vara godkända av behörig myndighet. b) Olika slag av föremål med klassificeringskod 1.6N, får samlastas som föremål med klassificeringskod 1.6N endast om det visats genom provning eller analogislutsatser att ingen extra detonationsrisk genom överföring föreligger bland föremålen. I annat fall ska de behandlas som föremål i riskgrupp 1.1. c) Om föremål i samhanteringsgrupp N samlastas med ämnen eller föremål i samhanteringsgrupp C, D eller E, ska föremålen i samhanteringsgrupp N behandlas som om de hade egenskaper enligt samhanteringsgrupp D.
d) VD ]
Kollin med ämnen och föremål i samhanteringsgrupp L får samlastas i en vagn eller en container med kollin med ämnen och föremål av samma slag i denna samhanteringsgrupp.
7.5.2.3 (Tills vidare blank.)
7.5.2.4 Samlastning av farligt gods förpackat som begränsad mängd är förbjuden med alla explosiva ämnen och föremål i klass 1, utom de som tillhör riskgrupp 1.4 samt UN 0161 och UN 0499.
7.5.3 Skyddsavstånd
Varje vagn eller storcontainer som innehåller ämnen eller föremål i klass 1 och är försedda med storetiketter enligt förlaga nr 1, 1.5 eller 1.6, ska i varje vagnsätt separeras från vagnar eller storcontainrar med storetiketter enligt förlaga nr 2.1, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1 eller 5.2 genom ett skyddsavstånd.
Villkoren för detta skyddsavstånd är uppfyllda om mellanrummet mellan [ UPPHÄ
buffertplattan på en vagn eller väggen på en storcontainer i förhållande till buffertplattan på en annan vagn eller väggen på en annan storcontainer
(a) uppgår till minst 18 meter, eller
(b) upptas av två tvåaxliga eller en fyr- eller fleraxlig vagn.
1089
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
| 7.5.4 | Försiktighetsåtgärder med avseende på livsmedel, andra konsumtionsvaror och djurfoder Om särbestämmelsen CW28 anges för ett ämne eller föremål i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 18, ska följande försiktighetsåtgärder vidtas för livsmedel, andra konsumtionsvaror och djurfoder: Kollin samt tömda, ej rengjorda förpackningar, inklusive storförpackningar och IBCbehållare, med etiketter enligt förlaga nr 6.1 eller 6.2 och sådana med etiketter enligt förlaga nr 9, vilka innehåller gods med UN 2212, 2315, 2590, 3151, 3152 eller 3245, får i vagnar eller i containrar eller på lastnings-, lossnings- och omlastningsplatser inte staplas på eller stuvas i omedelbar närhet av kollin, som man vet innehåller livsmedel, andra konsumtionsvaror eller djurfoder. Om kollin, försedda med dessa etiketter, måste lastas i omedelbar närhet av kollin som man vet innehåller livsmedel, andra konsumtionsvaror eller djurfoder ska de hållas åtskilda från dessa: (a) genom hela skiljeväggar, vilka ska vara minst lika höga som kollina med ovanstående etiketter, eller (b) genom kollin som inte är försedda med etiketter enligt förlaga nr 6.1, 6.2 eller 9, eller genom kollin som är försedda med etiketter enligt förlaga nr 9, men inte innehåller gods med UN 2212, 2315, 2590, 3151, 3152 eller 3245, eller (c) genom ett avstånd av minst 0,8 m, VD ] såvida inte kollina med ovan angivna etiketter är ytterligare förpackade eller fullständigt täckta (t.ex. med folie, pappskivor eller andra åtgärder). |
|---|---|
| 7.5.5 | (Tills vidare blank.) |
| 7.5.6 | (Tills vidare blank.) |
| 7.5.7 | Hantering och stuvning |
| 7.5.7.1 | Där det är ändamålsenligt ska vagnen eller containern utrustas med anordningar för att möjliggöra säkring och hantering av det farliga godset. Kollin, som innehåller farliga ämnen och oförpackade farliga föremål, ska säkras genom lämpliga åtgärder för att hålla godset på plats (såsom surrningsband, förstängningsskivor och ställbara förstängningsdon) i vagnen eller containern på ett sätt som förhindrar all förskjutning under transport som skulle ändra kollinas orientering eller orsaka att de blir skadade. [ UPPHÄ Om farligt gods transporteras med annat gods (t.ex. tunga maskiner eller häckar), ska allt gods fixeras säkert eller packas i vagnar och containrar så att utsläpp av farligt gods förhindras. Förskjutning av kollin kan också förhindras genom utfyllnad av tomrum med lämpligt material eller genom förstängning. Där lastsäkring av typen surrning och band används, får dessa inte spännas för hårt så att de orsakar skador eller deformation hos kollit. |
| 7.5.7.2 | Kollin får inte staplas om de inte är konstruerade för detta. Då olika typer av kollin som är konstruerade för stapling ska samlastas, ska deras förmåga till stapling beaktas. Om det är nödvändigt ska underliggande kollin skyddas genom användning av lastupptagande anordningar. |
1090
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
7.5.7.3 Under lastning och lossning ska kollin som innehåller farligt gods skyddas från att skadas.
Anm Särskild uppmärksamhet ska ägnas hanteringen av kollin under deras förberedelse för transport, typen av vagn eller container i vilken de ska transporteras och sättet för lastning och lossning, så att oavsiktliga skador inte orsakas genom att kollina släpas eller hanteras ovarsamt.
| 7.5.8 | Rengöring efter lossning |
|---|---|
| 7.5.8.1 | Om det efter lossning av ett vagn eller container i vilken funnits förpackat farligt gods, konstateras att en del av innehållet läckt ut, så ska vagnen eller containern rengöras så snart som möjligt och i vart fall innan den lastas på nytt. Om rengöring på platsen inte är möjlig ska vagnen eller containern under iakttagande av tillräcklig säkerhet transporteras till närmaste lämpliga plats, där rengöring kan utföras. Tillräcklig säkerhet vid transporten föreligger när lämpliga åtgärder vidtagits som förhindrar okontrollerad spridning av utläckt farligt gods. |
| 7.5.8.2 7.5.9 | Vagnar eller containrar som haft last av farligt gods i bulk, ska innan de lastas på nytt rengöras på lämpligt sätt, om inte den nya lasten består av samma farliga gods som den föregående. (Tillsvidare blank.) VD ] |
| 7.5.10 | (Tillsvidare blank.) |
| 7.5.11 | Tilläggsbestämmelser för vissa klasser eller godsslag Utöver bestämmelserna i 7.5.1 - 7.5.4 och 7.5.8 gäller följande särbestämmelser, om en alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”CW” finns angiven i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 18: CW1 Golven i vagnar och containrar ska rengöras grundligt av avsändaren före lastning. I vagnens eller containerns inre får inga metallföremål finnas som inte hör till vagnen eller containern. Dörrar och fönster (ventilklaffar) i vagnarna ska hållas stängda. [ UPPHÄ Kollin ska lastas och säkras i vagnar eller containrar så att de inte kan röra sig eller förskjutas. De ska skyddas mot alla slags nötning och stötar. CW2 (Tills vidare blank.) CW3 (Tills vidare blank.) CW4 Ämnen och föremål i samhanteringsgrupp L får endast transporteras som vagnslast eller komplett last. CW5-CW8 (Tills vidare blanka.) 1091 |
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
CW9 Kollin får inte kastas eller utsättas för stötar. CW10 Gasflaskor enligt definition i 1.2.1 ska läggas parallellt med eller vinkelrätt mot vagnens eller containerns längsaxel. I närheten av gavelväggarna ska de dock lastas vinkelrätt mot längsaxeln. Korta gasflaskor med stor diameter (ca 30 cm eller mer) får även placeras i längsled, varvid ventilernas skyddsanordningar ska peka mot vagnens eller containerns mitt. Gasflaskor, som är tillräckligt stabila eller transporteras i lämpliga anordningar som skyddar dem mot vältning, får lastas i upprätt läge. Liggande gasflaskor ska vara fastkilade, fastbundna eller fästa på ett säkert och ändamålsenligt sätt, så att de inte kan förskjutas. Rullningsbara tryckkärl ska läggas med sin längsaxel parallell med vagnens eller containerns långsidor och säkras mot rörelse i sidled. CW11 Kärlen ska alltid lastas i den position som de är konstruerade för, och de ska vara skyddade mot varje risk att skadas av andra kollin. CW12 Om föremålen lastas på pall, och pallarna staplas, ska varje pallager fördelas likformigt på det underliggande, om så behövs genom inlägg av ett material med tillräcklig hållfasthet. VD ]
CW13 Om ämnen läckt ut och spridits i en vagn eller en container, så får denna användas igen först efter grundlig rengöring och i förekommande fall desinficering och sanering. Allt annat gods och föremål som transporterats i samma vagn eller container ska kontrolleras med avseende på eventuell förorening. CW14 (Tills vidare blank.) CW15 (Tills vidare blank.) CW16 Sändningar med UN 1749 klortrifluorid med bruttovikt över 500 kg får endast transporteras som vagnslast eller komplett last, och då endast upp till en vikt av 5000 kg per vagn eller storcontainer. CW17 Kollin med ämnen i denna klass, för vilka en bestämd omgivningstemperatur
[ UPPHÄ
ska hållas, får endast transporteras som vagnslast eller komplett last. Transportvillkoren ska överenskommas mellan avsändare och transportör. CW18 Kollina ska vara stuvade så att de är lätt tillgängliga. CW19-CW21 (Tills vidare blanka.)
CW22 Vagnar och storcontainrar ska rengöras grundligt före lastning. Kollin ska lastas så att en obehindrad luftcirkulation i lastutrymmet tillgodoser likformig temperatur i lasten. Om över 5000 kg av dessa ämnen lastats i en vagn eller storcontainer, ska lasten delas upp i sektioner av högst
1092
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
5000 kg, varvid mellanliggande luftspalter av minst 0,05 m ska finnas. Kollina ska vara skyddade mot skador av andra kollin. CW23 Vid hantering av dessa kollin ska särskilda åtgärder vidtas så att de inte kommer i kontakt med vatten. CW24 Före lastning ska vagnar eller containrar rengöras grundligt och särskilt ska alla brandfarliga rester (halm, hö, papper etc.) avlägsnas. Det är förbjudet att använda lättantändliga material för stuvning av kollin. CW25 (Tills vidare blank.) CW26 Trädetaljer i vagnen eller containern, vilka kommit i kontakt med dessa ämnen ska avlägsnas och brännas. CW27 (Tills vidare blank.) CW28 Se 7.5.4. CW29 Kollina ska stå upprätt. CW30 Vid transport av kylda kondenserade gaser i cisternvagnar, UN-tankar eller tankcontainrar med säkerhetsventiler ska avsändaren och transportören komma överens om transportvillkoren innan godset överlämnas för transport. VD ]
CW31 Vagnar eller storcontainrar i vilka ämnen i denna klass transporteras som vagnslast eller komplett last, eller småcontainrar i vilka dessa ämnen transporteras, ska kontrolleras efter lossning med avseende på lastrester. CW32 (Tills vidare blank.) CW33 Anm 1 ”Kritisk grupp” avser en grupp av personer ur allmänheten, som med avseende på sin exponering från en given strålkälla och en given exponeringsväg är tillräckligt homogen, och som är karakteristisk för enskilda personer, vilka får den högsta effektiva dosen genom den givna exponeringsvägen från den givna strålkällan Anm 2 ”Personer ur allmänheten” avser enskilda personer i befolkningen, förutom de som är utsatta för strålning av yrkesmässiga eller
[ UPPHÄ
medicinska skäl. Anm 3 ”Personal” utgör alla personer som är sysselsatta hos en arbetsgivare, antingen på heltid, deltid eller tidsbegränsad anställning och som har erkända rättigheter och skyldigheter vad gäller det yrkesmässiga strålskyddet.
(1) Separation
(1.1) Kollin, overpack, containrar och tankar, som innehåller radioaktiva ämnen och oförpackade radioaktiva ämnen ska vara separerade under transport:
1093
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
(a) från personal i regelbundet nyttjade arbetsområden:
(i) enligt tabell A nedan, eller
(ii) genom ett avstånd som med användning av konservativa modellparametrar är beräknat så att personal som uppehåller sig i området i fråga erhåller mindre än 5 mSv per år,
Anm Personal, som av strålskyddsskäl har individuell dosövervakning, ska inte beaktas vid bestämningen av separationsavstånd.
(b) från personer i den kritiska gruppen av allmänheten, i områden dit allmänheten regelbundet har tillträde:
(i) enligt tabell A nedan, eller
(ii) genom ett avstånd som med användning av konservativa modell-parametrar är beräknat så att personer i den kritiska gruppen som uppehåller sig i området i fråga erhåller mindre än 1 mSv per år,
(c) från oframkallad fotografisk film och postsäckar:
(i) enligt tabell B nedan, eller
VD ]
(ii) genom ett avstånd som är beräknat så att strålningsexponeringen för oframkallad film vid transport av radioaktiva ämnen begränsas till 0,1 mSv per sändning av sådan film, och
Anm Postsäckar ska behandlas som om de innehåller oframkallade filmer och plåtar och därför hållas åtskilda från radioaktiva ämnen på samma sätt.
(d) från annat farligt gods enligt 7.5.2.
Tabell A: Minimiavstånd mellan kollin i kategori II-GUL eller III-GUL och personer.
| Sammanlagt transportindex högst [ UPPHÄ | Exponeringstid per år (h) Områden till vilka Regelbundet nyttjat allmänheten har arbetsområde regelbundet tillträde 50 250 50 250 Minimiavstånd i meter, om inget avskärmande material finns |
|---|---|
| 2 | 1 3 0,5 1 |
| 4 | 1,5 4 0,5 1,5 |
| 8 | 2,5 6 1,0 2,5 |
| 12 | 3 7,5 1,0 3 |
| 20 | 4 9,5 1,5 4 |
| 30 | 5 12 2 5 |
| 40 | 5,5 13,5 2,5 5,5 |
| 50 | 6,5 15,5 3 6,5 |
1094
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
Tabell B: Minimiavstånd mellan kollin i kategori II-GUL eller III-GUL och kollin med påskriften ”FOTO” eller postsäckar.
Totala antalet Sammanla Transport eller lagringstid i timmar kollin högst gt transportin
| Kategori dex högst III-GUL II- GUL | 1 2 4 10 24 48 120 240 Minimiavstånd I meter |
| 0,2 | 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 2 3 |
| 0,5 | 0,5 0,5 0,5 1 1 2 3 5 |
| 1 1 | 0,5 0,5 1 1 2 3 5 7 |
| 2 2 | 0,5 1 1 1,5 3 4 7 9 |
| 4 4 | 1 1 1,5 3 4 6 9 13 |
| 8 8 | 1 1,5 2 4 6 8 13 18 |
1 10 10 1 2 3 4 7 9 14 20 2 20 20 1,5 3 4 6 9 13 20 30 3 30 30 2 3 5 7 11 16 25 35 4 40 40 3 4 5 8 13 18 30 40 5 50 50 3 4 6 9 14 20 32 45
(1.2) Kollin eller overpack i kategori II-GUL eller III-GUL får ej transporteras i kupéer upptagna av passagerare i personvagnar, med undantag av kupéer som är reserverade för personer med tillstånd att medfölja sådana kollin eller overpack.
VD ]
(1.3) (Tills vidare blank.)
(2) Aktivitetsgränser
Totala aktiviteten i en vagn vid transport av LSA-material eller SCO, i industrikollin av typ 1 (IP-1), typ 2 (IP-2), typ 3 (IP-3) eller oförpackade, ska inte överskrida de i tabell C angivna gränsvärdena.
Tabell C: Gränsvärden för aktivitet per vagn för LSA-material och SCO i industrikollin eller oförpackade.
| Slag av ämne eller föremål | Gränsvärden för aktivitet för vagn |
|---|---|
| LSA-I | obegränsat |
| LSA-II och LSA-III ej brännbara fasta ämnen LSA-II och LSA-III [ UPPHÄ | obegränsat 100 A2 |
brännbara fasta ämnen och alla vätskor och gaser SCO 100 A2
(3) Stuvning för transport och mellanlagring
(3.1) Sändningar ska stuvas säkert.
(3.2) Förutsatt att det genomsnittliga värmeflödet från ytan inte överstiger 15 W/m och att godset i den närmast omgivningen inte är förpackat i säckar, får ett kolli eller overpack transporteras eller lagras tillsammans med annat förpackat gods utan särskilda
1095
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
stuvningsbestämmelser, såvida inte behöriga myndigheter uttryckligen kräver annat i ett tillämpligt godkännandecertifikat.
(3.3) Lastning i containrar och ansamling av kollin, overpack och containrar ska kontrolleras enligt följande:
(a) Med undantag av transport som komplett last och transport av LSA-I ska det totala antalet kollin, overpack och containrar per vagn begränsas så att summan av transportindex på vagnen inte överstiger gränsvärdena i tabell D.
(b) Strålningsnivån under rutinmässiga transportförhållanden får inte överstiga 2 mSv/h på något ställe på utsidan av vagnen och 0,1 mSv/h på något ställe på ett avstånd av 2 m från vagnen, utom för sändningar som komplett last, för vilka tillåten strålningsnivå i vagnens omgivning anges i (3.5) (b) och (c).
(c) Summan av kriticitetssäkerhetsindex i en container eller vagn får inte överstiga de i tabell E angivna värdena.
Tabell D: Gränsvärden för transportindex per container eller vagn som inte används som komplett last.
| Slag av container eller vagn | Gränsvärde för summan av transportindex per container eller vagn VD ] |
|---|---|
| småcontainer | 50 |
| storcontainer | 50 |
| vagn | 50 |
Tabell E: Gränsvärden för kriticitetssäkerhetsindex för containrar och vagnar med fissila ämnen.
Slag av container eller Gränsvärde för totalsumman av
| vagn | kriticitetssäkerhetsindex ej som komplett som komplett transport transport |
|---|---|
| småcontainer | 50 ej tillämpligt |
| storcontainer | 50 100 |
| vagn | 50 100 |
(3.4) Varje kolli eller overpack med transportindex över 10 och varje [ UPPHÄsändning med kriticitetssäkerhetsindex över 50 får endast
transporteras som komplett last. (3.5) Strålningsnivån får inte överstiga följande värden för sändningar som transporteras som komplett last: (a) 10 mSv/h i någon punkt på utsidan av ett kolli eller overpack, får endast överstiga 2 mSv/h under förutsättning att (i) vagnen är utrustad med en avgränsning, som under rutinmässiga transportförhållanden förhindrar att obehöriga får tillträde till avgränsningens inre,
1096
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
(ii) åtgärder har vidtagits för att säkra kollit eller en overpack så att dess läge inom avgränsningen i vagnen förblir oförändrat under rutinmässig transport, och
(iii) ingen lastning eller lossning företas under förflyttningen,
(b) 2 mSv/h i någon punkt på vagnens utsida, inklusive tak- och bottenytor, eller för en öppen vagn i någon punkt som befinner sig på de från vagnens ytterkanter projicerade lodräta planen, lastens övre yta och vagnens nedre ytteryta, och
(c) 0,1 mSv/h i någon punkt på avståndet 2 meter från de lodräta plan som bildas av vagnens utvändiga ytor, eller om lasten transporteras på en öppen vagn, i någon punkt på avståndet 2 meter från de genom vagnens ytterkanter projicerade lodräta planen.
(4) Separation av kollin med fissila ämnen under transport och mellanlagring
(4.1) Alla grupper av kollin, overpack och containrar, som innehåller fissila ämnen och mellanlagras i en förvaringszon, ska begränsas så att den totala summan av kriticitetssäkerhetsindex i gruppen inte överstiger 50. Varje grupp ska förvaras så att ett minsta avstånd av 6 m från andra sådana grupper upprätthålls. (4.2) Om summan av kriticitetssäkerhetsindex i en vagn eller container i VD ]
enlighet med tabell E överstiger 50, så ska lagringen ske så att ett minimiavstånd av 6 m hålls till andra grupper av kollin, overpack eller containrar med fissila ämnen eller andra vagnar med radioaktiva ämnen.
(5) Skadade eller läckande kollin, kontaminerade förpackningar
(5.1) Om ett kolli är uppenbart skadat eller läcker, eller om det kan antas att kollit har läckt eller skadats, ska tillträde till kollit begränsas och en sakkunnig person ska snarast möjligt uppskatta omfattningen av kontaminationen och den därav följande strålningsnivån hos kollit. Omfattningen av granskningen ska utsträckas till kollit, vagnen, angränsande lastnings- och lossningsområden och, om nödvändigt allt annat gods som har transporterats med vagnen.
[ UPPHÄ
Om nödvändigt ska till skydd för personer, egendom och miljön ytterligare åtgärder vidtas i överensstämmelse med av behörig myndighet uppställda krav för att reducera och eliminera följderna av läckaget eller skadan.
(5.2) Kollin som är skadade eller som läcker radioaktivt ämne utöver tillåtna gränsvärden för normala transportförhållanden, får förflyttas under övervakning till en acceptabel tillfällig plats, men ska inte transporteras vidare förrän de reparerats eller rekonditionerats och dekontaminerats.
(5.3) Vagnar och utrustning, som används regelbundet för transport av radioaktiva ämnen, ska kontrolleras regelbundet för bestämning av
1097
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
kontaminationsnivån. Frekvensen av sådana kontroller ska bero av sannolikheten för kontamination samt omfattningen av transporten av radioaktiva ämnen.
(5.4) Såvida inget annat anges i stycke (5.5) ska alla vagnar och utrustning eller delar därav, som vid transport av radioaktiva ämnen har blivit kontaminerade utöver de gränsvärden som anges i 4.1.9.1.2 eller som uppvisar strålningsnivåer på ytan över 5 µSv/h, dekontamineras snarast möjligt av en sakkunnig person och får inte användas på nytt förrän den löst vidhäftande kontaminationen inte överstiger de i 4.1.9.1.2 angivna gränsvärdena och strålningsnivån på grund av fast vidhäftande kontamination på ytorna efter dekontamineringen är under 5 µSv/h på ytan.
(5.5) Containrar, tankar, IBC-behållare eller vagnar, avsedda för transport av oförpackade radioaktiva ämnen som komplett last, ska vara undantagna från bestämmelserna i föregående paragraf (5.4) och i 4.1.9.1.4 enbart med avseende på deras insidor, och endast så länge som de kvarstår i denna specifika användning för komplett last.
(6) Övriga bestämmelser
Vid obeställbarhet hos sändningen ska den lagras på en säker plats, behörig myndighet ska snarast möjligt underrättas och en anhållan om anvisningar för det fortsatta agerandet göras. VD ]
CW34 Innan tryckkärl transporteras ska det kontrolleras att trycket inte ökat på grund av eventuell uppkomst av vätgas.
CW35 Om säckar används som enda förpackning, ska de separeras i tillräcklig mån för att möjliggöra värmeavledning.
CW36 Kollin ska företrädesvis lastas i öppna eller ventilerade vagnar eller i öppna eller ventilerade containrar. Om detta inte är möjligt, och kollina transporteras i andra täckta vagnar eller slutna containrar, ska lastdörrarna på vagnen eller containern vara försedda med följande märkning, där bokstäverna ska vara minst 25 mm höga:
”VARNING INGEN VENTILATION ÖPPNAS FÖRSIKTIGT”
[ UPPHÄ
Dessa uppgifter ska stå på ett språk som avsändaren anser lämpligt.
1098
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
Kapitel 7.6
Bestämmelser för befordran som expressgods
Enligt artikel 5 § 1 i bihang C till COTIF är farligt gods tillåtet för transport som expressgods endast om en särbestämmelse med en alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”CE” är angiven för godset i fråga i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 19, och vilken uttryckligen tillåter detta transportsätt, under förutsättning att särbestämmelsen i fråga uppfylls. Följande särbestämmelser är tillämpliga, om de är angivna vid en benämning i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 19: CE1 Ett expressgodskolli får väga högst 40 kg. Expressgodssändningarna får lastas i järnvägsvagnar, som samtidigt kan nyttjas för personbefordran, endast till en högsta vikt av 100 kg per vagn. CE2 Ett expressgodskolli får väga högst 40 kg. CE3 Ett expressgodskolli får väga högst 50 kg. CE4 Ett expressgodskolli får innehålla högst 45 liter av detta ämne och väga högst 50 kg. CE5 Ett expressgodskolli får innehålla högst 2 liter av detta ämne.
VD ]
CE6 Ett expressgodskolli får innehålla högst 4 liter av detta ämne. CE7 Ett expressgodskolli får innehålla högst 6 liter av detta ämne. CE8 Ett expressgodskolli får innehålla högst 12 liter av detta ämne. CE9 Ett expressgodskolli får innehålla högst 4 kg av detta ämne. CE10 Ett expressgodskolli får innehålla högst 12 kg av detta ämne. CE11 Ett expressgodskolli får innehålla högst 24 kg av detta ämne. CE12 Ämnet ska vara förpackat i hållbara kärl, om det transporteras som expressgods. Ett expressgodskolli får väga högst 25 kg. CE13 Endast ädelmetallhaltiga oorganiska cyanider och blandningar med dem får [ UPPHÄ
transporteras som expressgods. I så fall ska sammansatta förpackningar med innerförpackningar av glas, plast eller metall enligt 6.1.4.21 användas. Ett expressgodskolli får innehålla högst 2 kg av detta ämne. Transport är tillåten i för resande tillgängliga resgodsvagnar eller resgodskupéer, om genom lämpliga åtgärder åtkomst av obehöriga undviks. CE14 Endast sådana ämnen får sändas som expressgods, för vilka en viss omgivningstemperatur inte behöver hållas. I så fall ska följande mängdbegränsningar hållas:
1099
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
- för ämnen som inte omfattas av UN 3373: upp till 50 ml per kolli för vätskor och upp till 50 g per kolli för fasta ämnen, - för ämnen som omfattas av UN 3373: upp till de i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P650, angivna mängderna, - med kroppsdelar eller organ: ett kolli får väga högst 50 kg.
CE15 För expressgodskollin får summan av på etiketterna angivna transportindex i en resgodsvagn eller resgodskupé uppgå till högst 10. Transportören får avgöra leveranstidpunkt för sändningen för kollin i kategori III-GUL. Ett expressgodskolli får väga högst 50 kg.
VD ]
[ UPPHÄ
1100
2013-01-01 RID/RID-S Del 7
Kapitel 7.7
Medförande av farligt gods som handbagage eller resgods eller i/på fordon (bil på tåg)
Anm Ytterligare inskränkningar i järnvägsföretagets privaträttsliga transportvillkor berörs inte.
Transport av farligt gods som handbagage, resgods eller i/på fordon (bil på tåg) är tillåtet om godset:
(a) är förpackat för detaljhandelsförsäljning och är avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. När sådant gods utgörs av brandfarliga vätskor som transporteras i återfyllningsbara behållare, fyllda av eller åt privatpersoner, får totalmängden per behållare inte överstiga 60 l. Farligt gods i IBC-behållare, storförpackningar eller tankar betraktas inte som förpackat för detaljhandelsförsäljning, eller
(b) är maskiner eller utrustning som inte närmare anges i RID/RID-S och som i sin konstruktion eller driftsutrustning innehåller farligt gods, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden, eller
VD ]
(c) omfattas av transport som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet, såsom leveranser till eller returleveranser från byggarbetsplatser eller anläggningsområden eller i samband med mätningar, reparationer eller underhållsarbete, i mängder som inte överstiger 450 liter per förpackning och inte heller överstiger de i 1.1.3.6 angivna högsta tillåtna totalmängderna. Åtgärder ska vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. Undantagen i detta stycke gäller inte för klass 7. Transport som genomförs av sådana företag för deras förrådshållning eller interna eller externa distribution faller dock inte under denna undantagsregel, eller
(d) transporteras av behöriga myndigheter för räddningsinsatser eller under deras övervakning, om den krävs i samband med räddningsinsatser, särskilt för att samla in och bortskaffa farligt gods som berörts av ett tillbud eller en olycka och förflytta det till närmaste lämpliga säkra plats, eller
[ UPPHÄ
(e) transporteras vid för nödsituationer för att rädda människoliv eller till skydd för miljön, förutsatt att alla åtgärder vidtas för ett fullständigt säkert genomförande av dessa transporter, eller
(f) är gaser i bränslebehållare i transporterade fordon. Avstängningskranen mellan bränslebehållaren och motorn ska vara stängd och den elektriska kontakten bruten, eller
(g) är gaser i utrustningsdetaljer för fordonets drift (t.ex. brandsläckare), även sådana ingående i reservdelar (t.ex. gasfyllda fordonsdäck). Detta undantag gäller även vid transport av gasfyllda fordonsdäck, eller
1101
RID/RID-S Del 7 2013-01-01
(h) är gaser i särskilda anordningar i fordon, som är nödvändiga för drift av sådana särskilda anordningar under transporten (kylapparater, fiskbehållare, uppvärmningsapparater, m.m.) samt i reservkärl i sådana anordningar och i tömda, ej rengjorda utbyteskärl, som transporteras i samma fordon, eller
(i) är gaser i livsmedel (utom UN 1950), inklusive kolsyrade drycker, eller
(j) är gaser i bollar avsedda för användning inom idrott, eller
(k) är gaser i glödlampor förutsatt att de är förpackade så att splittereffekter förorsakade av att glödlampan går sönder innesluts i kollit, eller
(l) är bränsle som finns i behållare i fordon eller andra transportmedel (såsom båtar) som transporteras, och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning. Avstängningskran mellan motor eller utrustning och bränsletank ska vara stängd vid transporten, såvida den inte behöver vara öppen för att utrustningen ska fungera. I förekommande fall ska fordonen eller de andra transportmedlen lastas upprätt och säkras mot vältning, eller
(m) omfattas av en särbestämmelse i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6, som medger undantag och om godset uppfyller de för undantaget erforderliga villkoren i särbestämmelsen, eller
(n) är tömda, ej rengjorda förpackningar som innehållit ämnen i klasserna 2, 3, 4.1, 5.1, 6.1, 8 och 9, och om ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att eliminera VD ]
eventuella faror. Farorna anses eliminerade när ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att undanröja farorna hos klasserna 1-9, eller
(o) är litiumbatterier som för driftens skull ingår i en utrustning, vilken används under transporten eller är avsedd för användning under transporten (t.ex. bärbar dator).
[ UPPHÄ
1102
Bilaga S
Särskilda nationella bestämmelser för transport av farligt gods på järnväg
VD ]
[ UPPHÄ
1103
VD ]
[ UPPHÄ
1104
2013-01-01 RID-S Bilaga S
| 10 | Märkning, transporthandlingar, språk, resande, övervakning och lastsäkring |
|---|---|
| 10.0 | Tillämpningsområde Bestämmelserna i del 10 gäller endast för inrikes transport. |
| 10.1 | Märkning av expressgodsvagnar Expressgodsvagnar som är lastade med farligt gods är undantagna från kraven om att förses med storetiketter enligt avsnitt 5.3.1 i bilaga 1 till denna författning. |
| 10.2 | (Borttagen.) |
| 10.3 | Svenska som enda språk När bilaga 1 till denna författning föreskriver om uppgifter, märkning, påskrifter, upplysningar eller annan textinformation, behöver den endast anges på svenska. |
| 10.4 | Uppehållsplats för resande Resande får inte ha tillträde till utrymme där farligt gods är lastat. VD ] |
| 10.5 | Övervakning av vagn Uppställd vagn innehållande farligt gods, för vilket särbestämmelse S1 eller S14-S24 om övervakning finns angiven i gällande utgåva av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S), kapitel 3.2, tabell A, kolumn 19, ska, om mängden farligt gods överstiger de i särbestämmelserna angivna värdena per fordon, övervakas av en person som blivit underrättad om lastens egenskaper. Om vagnen kan ställas upp i magasin eller inom inhägnat område, som erbjuder full säkerhet, behöver den emellertid inte övervakas. Om övervaknings- eller uppställningsmöjlighet enligt ovan inte finns ska vagn ställas upp på en plats som om möjligt är öppen och avskild från bebyggelse och övriga tågspår, samt är belägen så att allmänheten normalt inte har tillgång till densamma. Vagn ska ställas upp så att den sannolikt inte löper risk att skadas av andra vagnar eller fordon i rörelse, samt säkras så att den inte kommer i rullning. [ UPPHÄ |
| 10.6 | Lastsäkring Alla kollin i en vagn som innehåller farligt gods ska stuvas på lämpligt sätt och ändamålsenligt säkras för att hindra att de kan förskjuta sig i förhållande till varandra eller vagnens väggar. Kollin ska stuvas så att de skyddas både mot slag och stötar och från att klämmas ihop, punkteras eller på annat sätt utsättas för tryck eller nötning så att de går sönder. Lastytor och godsenheter ska vara fria från olja, is eller annan beläggning som kan minska friktionen. 1105 |
RID-S Bilaga S 2013-01-01
10.7–
10.10 (Borttagen.)
VD ]
[ UPPHÄ
1106
2013-01-01 RID-S Bilaga S
11-13 (Tills vidare blanka.)
VD ]
[ UPPHÄ
1107
VD ]
[ UPPHÄ
1108
RID-S Bilaga S 2013-01-01
14 Transporter av farligt gods till hamnområde
14.1 Förhandsanmälan av gods
Anm Enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:159) och allmänna råd om rapporteringsskyldigheter för fartyg i vissa fall finns det i 9 § krav på deklaration vid transport av farligt eller förorenande gods. Respektive hamn ger även ut bestämmelser om farligt gods som anländer till hamnen via land eller sjö. Där anges krav på senaste tidpunkt för förhandsanmälan av farligt gods samt innehåll i denna förhandsanmälan.
VD ]
[ UPPHÄ
1109
VD ]
[ UPPHÄ
1110
2013-01-01 RID-S Bilaga S
15-16 (Tills vidare blanka.)
VD ]
[ UPPHÄ
1111
VD ]
[ UPPHÄ
1112
2013-01-01 RID-S Bilaga S
| 17 | Begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid transport av vissa petroleumbränslen |
|---|---|
| 17.0 | Tillämpningsområde Bestämmelserna i del 17 gäller för inrikes transport, men får även tillämpas för den del av en internationell transport som sker i Sverige. Nedanstående bestämmelser om begränsningar av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid distribution av bensin från depåer till bensinstationer medför att 1) 2)3) intentionerna i rådets direktiv 94/63/EG uppfylls . |
| 17.1 | Definitioner Cistern: Stationär behållare vid en depå som används för lagring av bensin. Depå: Anläggning som används för lossning, lagring eller lastning av UN 1203 Bensin i tankar inbegripet alla cisterner på anläggningens område. Bensinstation: Anläggning där UN 1203 Bensin distribueras till bränsletankar i motorfordon från stationära lagringcisterner. Gas: Gasformig förening som förångas från UN 1203 Bensin. Gasåtervinningsanläggning VD ] : Utrustning vid en depå för återvinning av bensinångor, inbegripet eventuella bufferttanksystem. Tank: Tank, enligt kap 6.7- 6.10 i Bilaga 1 till denna författning, som transporteras på järnväg och som används för transport av UN 1203 Bensin från en depå till en annan eller från en depå till en bensinstation. Utlastningsanordning: Utrustning vid en depå vid vilken UN 1203 Bensin kan fyllas i en tank i taget. |
| 17.2 | Konstruktion Tankar, avsedda för transport av UN 1203 Bensin, ska konstrueras så att kvarvarande gaser stannar i tanken sedan den tömts utom vid utsläpp via säkerhetsventilerna. Tankar för leverans av UN 1203 Bensin till bensinstationer och depåer ska vara [ UPPHÄ konstruerade så att de kan ta hand om och kvarhålla gaser från lagringsanläggningar vid bensinstationer eller depåer. |
Jämför rådets direktiv 94/63/EG av den 20 december 1994 om begränsningen av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid lagring av bensin och vid distribution av bensin från depåer till bensinstationer (EGT nr L 365, 31.12.1994, s.24, Celex 394L0063). Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter om informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s.37, Celex 31998L0034, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s.18, Celex 31998L0048). De tekniska specifikationerna i bilaga 4 till direktivet, om bottenlastning, gasåterföring och överfyllnadsskydd, följs däremot inte då depåer, utrustning och fordon redan innan direktivets tillkomst anpassats till svenska förhållanden bl.a. avseende klimat, fordonslängder och fordonsvikter.
1113
RID-S Bilaga S 2013-01-01
Tankens gasåterföringssystem med tillhörande ledningar ska vara konstruerat för ett drifttryck på minst 20 kPa (0,2 bar). Tankar avsedda för transport av UN 1203 Bensin ska vara försedda med en gasåterföringsledning som kan kopplas till en gasåtervinningsanläggning vid depåer för lagring av UN 1203 Bensin. Överfyllningsskydd ska finnas på varje tankfack på tanken. Givaren kan antingen vara en termistor enligt SS 428 08 60 eller annan typ av givare med gränssnitt enligt denna standard. Överfyllningsskyddet ska bryta pågående lastning.
17.3 Kontroll
Tankar försedda med gasåterföringssystem ska, i samband med sådan kontroll som avses i 6.8.2.4, även kontrolleras avseende tryck-vakuumventilens funktionsduglighet samt gasåterföringsledningens täthet. Denna täthetsprovning ska utföras med luft vid ett provningstryck (övertryck) av minst 20 kPa (0,2 bar).
17.4 Märkning
Tankar försedda med gasåterföringssystem ska vara försedda med en identifikationsskylt. Skylten ska åtminstone ha följande uppgifter angivna: - största tillåtna antalet lastningsledningar som får användas samtidigt för att säkerställa att, vid ett maximalt mottryck i depåns gasåtervinningssystem på 55
VD ]
millibar, inga gaser släpps ut genom tankens tryckavlastande ventiler, och - typ av överfyllnadsskydd som tanken är försedd med.
17.5 Användning
Den normala lastningshastigheten för UN 1203 ska vara mellan 1700 och 2000 liter/min per lastningsledning. Vid lastning, transport och lossning av UN 1203 Bensin ska följande bestämmelser följas: - Lastning får endast ske om gasåterföringsslangen är ansluten till vagnen och de gaser som avgår kan flöda fritt från vagnen till anläggningens gasåtervinningssystem. - Tankar avsedda för transport av UN 1203 Bensin ska användas så att gaser, som [ UPPHÄ
förflyktigas vid lastning från depå eller lossning till mottagarcistern, kan överföras och kvarhållas i tanken och dess gasåterföringssystem. - Tankar avsedda för transport av UN 1203 Bensin ska efter avslutad lastning eller lossning, förslutas så att inga gaser avges till atmosfären med undantag av de gaser som kan släppas ut via säkerhetsventil eller motsvarande anordning.
1114
2013-01-01 RID-S Bilaga S
| 18 | Särskilda undantag från tillämpningen av denna författning |
|---|---|
| 18.0 | Tillämpningsområde Bestämmelserna i kapitel 18.1 gäller för inrikes transport, men får även tillämpas för den del av en internationell transport som sker i Sverige. Bestämmelserna i kapitel 18.2 gäller för såväl inrikes transport som för internationell transport samt i enlighet med vad som sägs i kapitel 18.2. |
| 18.1 | Transporter som utförs av Försvarsmakten eller Försvarets materielverk Försvarsmakten och Försvarets materielverk får efter framställan till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap medges sådana avsteg från bilagorna 1 och S till denna författning som krävs för Försvarsmaktens eller Försvarets materielverks transporter. |
| 18.2 | Multilaterala avtal Avvikelser från RID enligt sådana multilaterala avtal som avses i avsnitt 1.5.1 i bilaga 1 till denna författning och som undertecknats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får endast tillämpas vid transport mellan och inom de länder som har undertecknat avtalen (även transitländerna måste ha undertecknat avtalen). VD ] Samtliga multilaterala avtal som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har undertecknat finns på myndighetens webbplats, http://www.msb.se/sv/Forebyggande/Farligt-gods/Regler-vid-transport/Multilateralaavtal/. Den 15 november 2012 hade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap undertecknat följande multilaterala avtal för järnvägstransport: Anm Om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap återkallar ett avtal före dess ursprungliga utgångsdatum, kommer detta att återges i en ändringsföreskrift till denna författning). Avtal för Innehåll Giltigt till och järnvägs- med transport [ UPPHÄ RID 4/2010 Transport i bulk av UN 1402 kalciumkarbid, 2015-06-30 förpackningsgrupp I 1115 |
VD ]
[ UPPHÄ
1116
2013-01-01 RID-S Bilaga S
19 Tryckkärl
| 19.0 | Tillämpningsområde Bestämmelserna i del 19 gäller endast för sådana tryckkärl som godkänts enligt kapitel 19.1 eller som ska godkännas enligt kapitel 19.2 och 19.3 i Sverige. |
|---|---|
| 19.1 | Övergångsbestämmelser Gasflaskor, som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2003 och som inte genomgått bedömning av överensstämmelse eller förnyad bedömning av överensstämmelse enligt Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2005:3) om transportabla tryckbärande anordningar, eller författning som trätt i dess ställe, får om de godkänts av Arbetsmiljöverket (tidigare Arbetarskyddsstyrelsen) användas för inrikes transport även i fortsättningen så länge de motsvarar villkoren för godkännandet och återkommande kontrolleras enligt bilaga 1 till denna författning. Gasflaskor med en volym av högst 0,22 liter, som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2003 och som inte genomgått bedömning av överensstämmelse eller förnyad bedömning av överensstämmelse enligt Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2005:3) om transportabla tryckbärande anordningar, eller författning som trätt i dess ställe, får användas för inrikes transport även i fortsättningen om de den 30 juni 2003 uppfyllde Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:6) om tryckkärl samt återkommande kontrolleras och märks enligt bilaga 1 till denna författning senast vid den tidpunkt som infaller med tillämpning av intervallen i förpackningsinstruktion VD ] P200 i del 4 i bilaga 1 till denna författning, räknat från den 1 juli 2003. |
| 19.2 | Konstruktion Sömlösa gasflaskor av stål, som ska genomgå bedömning av överensstämmelse eller förnyad bedömning av överensstämmelse enligt Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2005:3) om transportabla tryckbärande anordningar, eller författning som trätt i dess ställe, ska vara konstruerade av lämpliga material som inte är benägna för sprödbrott vid temperaturer mellan –40 °C och +50 °C. |
| 19.3 | Intervall, enligt förpackningsinstruktion P200 (9) sista stycket, för återkommande kontroll av tryckkärl av kompositmaterial Återkommande kontroll av återfyllningsbara tryckkärl av kompositmaterial ska utföras enligt de intervall som är angivna i tabell 1 – 4 nedan, under förutsättning att angivna intervall ej överskrider de intervall som tillverkaren av tryckkärlet har rekommenderat. [ UPPHÄ Tryckkärl av kompositmaterial med liner, avsedda för giftiga gaser som har LC50 ≤ 200 ppm v/v, ska återkommande kontrolleras i intervall om högst tre år. Tryckkärlen får endast fyllas med sådana gaser som tryckkärlet är godkänt för och som tillverkaren har rekommenderat. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan för vissa fabrikat av tryckkärl, genom särskilt beslut, förlänga intervallen för återkommande kontroll. 1117 |
RID-S Bilaga S 2013-01-01
Tabell 1 Intervall för tryckkärl av kompositmaterial med liner av aluminium eller aluminiumlegering.
Beskrivning Klassificeringskod Intervall År
Komprimerade och 1TC, 1TFC, 1TOC, 2TC, 2TFC och 2TOC 3 kondenserade gaser Komprimerade och 1T, 1TF, 1TO, 2T, 2TF och 2TO 5 kondenserade gaser 1A, 1O, 1F, 2A, 2O och 2F Gaser lösta under tryck 4A, 4F och 4C 5
Tabell 2 Intervall för tryckkärl av kompositmaterial med liner av stål.
Beskrivning Klassificeringskod eller UN-nummer Intervall År
Komprimerade och 1TC, 1TFC, 1TOC, 2TC, 2TFC och 2TOC 3 kondenserade gaser Komprimerade gaser UN 1016 KOLMONOXID, 3 KOMPRIMERAD Komprimerade och 1T, 1TF, 1TO, 2T, 2TF och 2TO 5 kondenserade gaser 1A, 1O, 1F, 2A, 2O och 2F Gaser lösta under tryck 4A, 4F och 4C 5
Tabell 3 Intervall för tryckkärl av kompositmaterial med icke-metallisk liner.
VD ]
Beskrivning Klassificeringskod Intervall År
Komprimerade och 1TC, 1TFC, 1TOC, 2TC, 2TFC och 2TOC 3 kondenserade gaser Komprimerade och 1T, 1TF, 1TO, 2T, 2TF och 2TO 5 kondenserade gaser 1A, 1O, 1F, 2A, 2O och 2F Gaser lösta under tryck 4A, 4F och 4C 5
Tabell 4 Intervall för tryckkärl av kompositmaterial utan liner.
Beskrivning Klassificeringskod Intervall År
Komprimerade och 1A, 1O, 1F, 2A, 2O och 2F 5 kondenserade gaser Gaser lösta under tryck 4A, 4F och 4C 5
[ UPPHÄ
1118
2013-01-01 RID-S Bilaga S
| 20 | Övriga bestämmelser |
|---|---|
| 20.0 | Tillämpningsområde Bestämmelserna i kapitel 20.1 gäller för inrikes transport, men får även tillämpas för den del av en internationell transport som sker i Sverige. Bestämmelserna i kapitel 20.2 gäller endast för konstruktion och tillverkning i Sverige. Bestämmelserna i kapitel 20.3 gäller för inrikes transport, men ska även tillämpas av företag som har sitt säte i Sverige. |
| 20.1 20.2 | Lastsäkring UIC lastningsriktlinje anger exempel på godtagen metod att säkra last med farligt gods enligt kapitel 10.6 i denna bilaga. Vid kombitrafik bör last säkras enligt Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1) 1978:10) om säkring av last på fordon under färd . Dock måste last säkras mot rörelse bakåt i samma utsträckning som framåt (dvs. motsvarande en acceleration av 1 g). Vid sjötransport gäller Transportstyrelsens regler. Konstruktion och tillverkning av UN-tankar VD ] SIS Handbok 850, Transportbehållare för farligt gods, innehåller exempel på godkända tryckkärlskoder enligt 6.7.2.2.1, 6.7.3.2.1 och 6.7.4.2.1 i bilaga 1 till denna författning att tillämpa vid konstruktion och tillverkning av UN-tankar. |
| 20.3 | Dokumentation av utbildning enligt avsnitt 1.3.3 Den dokumentation som avses i avsnitt 1.3.3 i bilaga 1 till denna författning ska förvaras av arbetsgivaren i minst fem år. [ UPPHÄ |
Ändrad genom Vägverkets föreskrifter (VVFS 1980:19; VVFS 1998:95; VVFS 1999:18) om ändring i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd.
1119
VD ]
[ UPPHÄ
1120