MSBFS 2015:2

VD ]

[ UPPHÄ

2. farligt gods som transporteras enligt speciella villkor enligt bilaga 1, som handbagage, inskrivet resgods eller i eller ombord på fordon.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13- 59, Celex 32008L0068), senast ändrat genom Kommissionens direktiv 2010/61/EU av den 2 september 2010 samt 2012/45/EU av den 3 december 2012, och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034) ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).

1

MSBFS 2015:2

Undantag i enskilda fall

Definitioner

VD ]

Kontroll genom behöriga organ

[ UPPHÄ

6.1.1.4 avseende nya förpackningar, 6.1.4, 6.1.5.1.1, 6.1.5.1.3, 6.1.5.1.5, 6.1.5.1.10, 6.2.2.4, 6.2.2.6.2.1 första meningen, 6.3.2.2, 6.3.4.2, 6.3.4.3, 6.3.5.1.1, 6.3.5.1.3, 6.3.5.1.5, 6.3.5.1.8, 6.5.2, 6.5.4.1 avseende nya och renoverade IBC-behållare, 6.5.6.1.1, 6.5.6.2.1, 6.5.6.2.3, 6.6.1.2, 6.6.3.1, 6.6.5.1.1, 6.6.5.1.3, 6.6.5.1.5, 6.6.5.1.8, 6.7.2.2.14, 6.7.2.3 – 6.7.2.18, 6.7.2.19.4, 6.7.2.19.5, 6.7.2.19.9, 6.7.2.19.10, 6.7.3.2.11, 6.7.3.3.3.1 – 6.7.3.15.3, 6.7.3.15.9, 6.7.3.15.10, 6.7.4.2.8 – 6.7.4.14.3, 6.7.4.14.10, 6.7.4.14.11, 6.7.5.11.1, 6.7.5.12.7, 6.8.2.1.16 – 6.8.2.3.3 utom sista meningen, 6.8.2.3.4, 6.8.2.4.2, 6.8.2.4.5, 6.8.3.4.4, 6.8.3.4.6, 6.8.3.4.16, 6.8.4 avseende särbestämmelse TA4, TT2 och TT9, 6.8.5.2.2 och 6.9.4.2.4 – 6.9.5.3.

2

Erkännande av utländskt godkännande

VD ]

NILS SVARTZ

Josefine Gullö (Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)

[ UPPHÄ

3

VD ]

[ UPPHÄ

Bilaga 1

Del 1

Allmänna bestämmelser

VD ]

[ UPPHÄ

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.1

Giltighetsområde och tillämpning

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.1.3 Undantag

1.1.3.1 Undantag som har samband med hur transporten genomförs

Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för:

(a) transport av farligt gods som privatpersoner utför, om detta gods är förpackat för detaljhandelsförsäljning och är avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. När sådant gods utgörs av brandfarliga vätskor som transporteras i återfyllningsbara behållare, fyllda av eller åt privatpersoner, får totalmängden per behållare inte överstiga 60 l. Farligt gods i IBC-behållare, storförpackningar eller tankar betraktas inte som förpackat för detaljhandelsförsäljning,

(b) transport av maskiner eller utrustning som inte närmare anges i RID/RID-S och som i sin konstruktion eller driftsutrustning innehåller farligt gods, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden,

(c) transport som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet, såsom leveranser till eller returleveranser från byggarbetsplatser eller anläggningsområden eller i samband med mätningar, reparationer eller underhållsarbete, i mängder som inte överstiger 450 liter per förpackning, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, och inte heller överstiger de i 1.1.3.6 angivna högsta tillåtna totalmängderna. Åtgärder ska vidtas som VD ]

förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. Undantagen i detta stycke gäller inte för klass 7.

Transport som genomförs av sådana företag för deras förrådshållning eller interna eller externa distribution faller dock inte under denna undantagsregel,

(d) transport som genomförs av behöriga myndigheter för räddningsinsatser eller under deras övervakning, om den är nödvändig i samband med räddningsinsatser, särskilt transport som genomförs för att samla in och bortskaffa farligt gods som berörts av ett tillbud eller en olycka och förflytta det till närmaste lämpliga säkra plats,

(e) transport vid nödsituationer för att rädda människoliv eller till skydd för miljön, förutsatt att alla åtgärder vidtas för ett fullständigt säkert genomförande av dessa transporter.

[ UPPHÄ

(f) transport av tömda, ej rengjorda stationära lagringskärl, vilka har innehållit gaser i klass 2, grupp A, O eller F, ämnen i förpackningsgrupp II eller III som tillhör klass 3 eller 9, eller pesticider i förpackningsgrupp II eller III som tillhör klass 6.1, under följande villkor:

- Alla öppningar med undantag av tryckavlastningsanordningar (där sådana installerats) är lufttätt förslutna.

- Åtgärder har vidtagits för att förhindra läckage av innehåll under normala transportförhållanden.

8

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

- Lasten är fastsatt på medar, i häckar eller i andra hanteringsanordningar, respektive på vagnen eller i containern på ett sådant sätt att den inte kan lossna eller röra sig under normala transportförhållanden. Detta undantag gäller inte stationära lagringskärl, vilka har innehållit okänsliggjorda explosivämnen eller ämnen, vilka ej är tillåtna för transport enligt RID/RID-S. Anm För radioaktiva ämnen, se även 1.7.1.4.

1.1.3.2 Undantag i samband med transport av gaser

Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för transport av: (a) gaser som finns i bränsletankar i järnvägsfordon som genomför en transport och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning vilken används under transporten eller är avsedd för användning under transporten (t.ex. kylanläggning), (b) gaser i bränslebehållare i transporterade fordon. Avstängningskranen mellan bränslebehållaren och motorn ska vara stängd och den elektriska kontakten bruten, (c) gaser i grupperna A och O (enligt 2.2.2.1), när gasens tryck i kärlet eller tanken uppgår till högst 200 kPa (2 bar) vid 20ºC, och gasen inte är en kondenserad eller kyld kondenserad gas. Det innefattar alla slag av kärl eller tankar, t.ex. även VD ]

maskin- och apparatdelar, Anm Detta undantag gäller inte för lampor. För lampor, se 1.1.3.10. (d) gaser i utrustningsdetaljer för fordonets drift (t.ex. brandsläckare), även sådana ingående i reservdelar (t.ex. gasfyllda fordonsdäck). Detta undantag gäller även vid transport av gasfyllda fordonsdäck, (e) gaser i särskilda anordningar i vagnar eller transporterade fordon som utgör last och som är nödvändiga för drift av sådana särskilda anordningar under transporten (kylapparater, fiskbehållare, uppvärmningsapparater m.fl.) samt reservkärl i sådana anordningar eller tömda, ej rengjorda utbyteskärl, som transporteras i samma vagn eller fordon, (f) gaser i livsmedel (utom UN 1950), inklusive kolsyrade drycker, och

[ UPPHÄ

(g) gaser i bollar avsedda för användning inom idrott. (h) (Borttagen.)

1.1.3.3 Undantag i samband med transport av flytande bränsle

Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för transport av: (a) bränsle som finns i bränsletankar i järnvägsfordon som genomför en transport, och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning vilken används under transporten eller är avsedd för användning under transporten (t.ex. kylanläggning),

9

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(b) bränsle som finns i tankar fordon eller annat transportmedel (t.ex. båtar) som utgör last, och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning. Avstängningskran mellan motor eller utrustning och bränsletank ska vara stängd vid transporten, såvida den inte behöver vara öppen för att utrustningen ska fungera. I förekommande fall ska fordonen eller de andra transportmedlen lastas upprätt och säkras mot vältning,

(c) bränsle som finns i tankar i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg vilka transporteras som last, när bränslet är avsett för deras framdrivning eller drift av deras utrustning. Bränslet får transporteras i fasta bränsletankar som är direkt förbundna med maskinens motor och/eller till utrustning och som uppfyller gällande bestämmelser. I förekommande fall ska maskinen lastas upprätt och säkras mot vältning.

1.1.3.4 Undantag i samband med särbestämmelser eller med farligt gods som förpackats i begränsade eller reducerade mängder

Anm För radioaktiva ämnen, se även 1.7.1.4.

1.1.3.4.1 Transport av visst farligt gods undantas genom vissa särbestämmelser i kapitel 3.3 helt eller delvis från bestämmelserna i RID/RID-S. Detta undantag gäller om särbestämmelsen är upptagen i tabellposten för det farliga godset ifråga i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (6).

1.1.3.4.2 Visst farligt gods kan undantas under förutsättning att bestämmelserna i kapitel 3.4 är uppfyllda. VD ]

1.1.3.4.3 Visst farligt gods kan undantas under förutsättning att bestämmelserna i kapitel 3.5 är uppfyllda.

1.1.3.5 Undantag i samband med tömda, ej rengjorda förpackningar

Tömda, ej rengjorda förpackningar, inklusive IBC-behållare och storförpackningar, som innehållit ämnen i klasserna 2, 3, 4.1, 5.1, 6.1, 8 och 9 omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att eliminera eventuella faror. Farorna anses eliminerade när ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att undanröja farorna hos klasserna 1-9.

1.1.3.6 Högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer

1.1.3.6.1 (Tills vidare blank.)

[ UPPHÄ

1.1.3.6.2 (Tills vidare blank.)

1) För definitionen mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg, se Artikel 2.7 i den konsoliderade resolutionen om tillverkning av fordon (R.E.3) (UNECE dokument TRANS/WP.29/78/Rev.3, med ändring) eller Artikel 2 i Europaparlamentets och Rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, publicerat i Europeiska unionens officiella tidning nr L 059, den 27 februari 1998.

10

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

1.1.3.6.3 Om farligt gods i enlighet med 1.1.3.1 c) tillhörande samma transportkategori transporteras i samma vagn eller storcontainer, så gäller i kolumn (3) i nedanstående tabell angiven högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer.

Transport Ämnen eller föremål Högsta -kategori Förpackningsgrupp eller klassificeringskod/-grupp eller tillåtna UN-nummer totalmängd per vagn eller storcontainer (1) (2) (3)

0 Klass 1: 1.1L, 1.2L, 1.3L och UN 0190 0 Klass 3: UN 3343 Klass 4.2: Ämnen som tillhör förpackningsgrupp I Klass 4.3: UN 1183, 1242, 1295, 1340, 1390, 1403, 1928, 2813, 2965, 2968, 2988, 3129, 3130, 3131, 3134, 3148, 3396, 3398 och 3399 Klass 5.1: UN 2426 Klass 6.1: UN 1051, 1600, 1613, 1614, 2312, 3250 och 3294 Klass 6.2: UN 2814 och 2900 Klass 7: UN 2912-2919, 2977, 2978 och 3321-3333 Klass 8: UN 2215 (MALEINSYRAANHYDRID, SMÄLT) Klass 9: UN 2315, 3151, 3152 och 3432 samt utrustning som innehåller sådana ämnen eller blandningar Tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehållit ämnen i denna transportkategori, utom förpackningar som omfattas av UN 2908. 1 Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp I och inte 20 tilldelats transportkategori 0 samt ämnen och föremål i följande klasser: a) a) Klass 1: 1.1B-1.1J , 1.2B-1.2J, 1.3C, 1.3G, 1.3H, 1.3J och 1.5D a) a) Klass 2: Grupperna T, TC , TO, TF, TOCVD ] och TFC

Aerosoler: grupperna C, CO, FC, T, TF, TC, TO, TFC och TOC Kemikalier under tryck: UN 3502, 3503, 3504 och 3505 Klass 4.1: UN 3221-3224 Klass 5.2: UN 3101-3104 2 Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp II och inte 333 tilldelats transportkategori 0, 1 eller 4 samt ämnen och föremål i följande klasser: Klass 1: 1.4B-1.4G och 1.6N Klass 2: Grupp F Aerosoler: grupp F Kemikalier under tryck: UN 3501 Klass 4.1: UN 3225-3230 Klass 5.2: UN 3105-3110 Klass 6.1: Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp III Klass 9: UN 3245 3 Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp III och inte 1000 tilldelats transportkategori 0, 2 eller 4 samt ämnen och föremål i följande klasser: [ UPPHÄKlass 2: Grupperna A och O

Aerosoler: grupperna A och O Kemikalier under tryck: UN 3500 Klass 3: UN 3473 Klass 4.3: UN 3476 Klass 8: UN 2794, 2795, 2800, 3028 och 3477 Klass 9: UN 2990 och 3072 4 Klass 1: 1.4S obegränsat Klass 4.1: UN 1331, 1345, 1944, 1945, 2254 och 2623 Klass 4.2: UN 1361 och 1362 i förpackningsgrupp III Klass 7: UN 2908-2911 Klass 9: UN 3268, 3499 och 3509 Tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehållit farliga ämnen med undantag av sådana som omfattas av transportkategori 0. a) För UN 0081, 0082, 0084, 0241, 0331, 0332, 0482, 1005 och 1017 utgör högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer 50 kg.

11

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

I ovanstående tabell betyder ”högsta tillåtna totalmängd per vagn eller storcontainer”: - för föremål, bruttovikten i kg (för föremål i klass 1, nettovikten av explosivämnet i kg, samt för farligt gods i maskiner och utrustningar vilka är angivna i RID/RID-S, totalmängden av det farliga gods de innehåller i kg respektive liter), - för fasta ämnen, kondenserade gaser, kylda kondenserade gaser och lösta gaser, nettovikten i kg, - för vätskor, det totala innehållet farligt gods i liter, - för komprimerade gaser, adsorberade gaser och kemikalier under tryck, kärlets vattenvolym i liter. 1.1.3.6.4 När farligt gods, som tillhör skilda transportkategorier, transporteras i samma vagn eller storcontainer, får summan av följande inte överstiga 1000: - mängden ämnen och föremål i transportkategori 1, multiplicerad med 50, - mängden av i fotnot a) till tabellen i 1.1.3.6.3 upptagna ämnen och föremål i transportkategori 1, multiplicerad med 20, - mängden ämnen och föremål i transportkategori 2, multiplicerad med 3, - mängden ämnen och föremål i transportkategori 3. VD ]

1.1.3.6.5 Avseende tillämpningen av detta delavsnitt så ska farligt gods som är undantaget i enlighet med 1.1.3.1 (a), (b) och (d) – (f), 1.1.3.2 -1.1.3.5, 1.1.3.7, 1.1.3.8, 1.1.3.9 och 1.1.3.10 inte medräknas.

1.1.3.7 Undantag för transport av elektriska lagrings- och produktionssystem

Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för elektriska lagrings- och produktionssystem (t.ex. litiumbatterier, elektriska kondensatorer, asymmetriska kondensatorer, metallhydridlagringssystem och bränsleceller): (a) som är inbyggda i ett järnvägsfordon med vilket transport utförs, och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning, (b) som för driftens skull ingår i en utrustning, vilken används under transporten eller är avsedd för användning under transporten (t.ex. bärbar dator),

[ UPPHÄ

(c) som är installerade i fordon som utgör last och som är till för deras framdrivning eller drift av deras utrustning.

1.1.3.8 Tillämpning av undantagen för transport av farligt gods som handbagage, inskrivet resgods eller i/på fordon

Anm 1 Ytterligare inskränkningar i järnvägsföretagets privaträttsliga transportvillkor berörs inte av följande krav. Anm 2 För blandade tåg (kombinerad passagerar- och godstransport) se kapitel 7.7.

12

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

För transport av farligt gods som handbagage, inskrivet resgods eller i/på fordon ska undantagen som anges i 1.1.3.1, 1.1.3.2 (b) – (g), 1.1.3.3, 1.1.3.4, 1.1.3.5, 1.1.3.7 och 1.1.3.10 gälla.

1.1.3.9 Undantag för farligt gods som används för kylning eller konditionering

Farligt gods som enbart är kvävande (vilka tränger undan syret som normalt finns i luften) och som används i vagnar eller containrar för kylning eller konditionering, omfattas endast av bestämmelserna i avsnitt 5.5.3.

1.1.3.10 Undantag i samband med transport av lampor som innehåller farligt gods

Följande lampor omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S förutsatt att de inte innehåller radioaktiva ämnen och inte innehåller kvicksilver i mängder som överstiger de som anges i särbestämmelse 366 i kapitel 3.3:

(a) Lampor som samlas in direkt från privatpersoner och hushåll för transport till en uppsamlingsplats eller återvinningsanläggning.

Anm Detta inkluderar även lampor som medförs av privatpersoner till en första uppsamlingsplats, och efterföljande transport till en annan uppsamlingsplats, mellanliggande bearbetningsanläggning eller återvinningsanläggning.

(b) Lampor som innehåller högst 1 g farligt gods och är förpackade så att den totala mängden farligt gods per förpackning inte överstiger 30 g, förutsatt att: VD ]

(i) lamporna är tillverkade i enlighet med ett certifierat kvalitetsledningssystem,

Anm ISO 9001:2008 får användas i detta syfte.

och

(ii) varje lampa är antingen individuellt förpackad i innerförpackningar, separerad från övriga lampor genom skiljeväggar eller är omgiven av stötdämpande material för att skydda lamporna, och är förpackade i kraftiga ytterförpackningar som uppfyller de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och som klarar ett fallprov på 1,2 meter.

(c) Begagnade, skadade eller defekta lampor innehållande högst 1 g farligt gods vardera och högst 30 g farligt gods per kolli när de transporteras från en uppsamlingsplats eller återvinningsanläggning. Lamporna ska vara förpackade i

[ UPPHÄ

kraftiga ytterförpackningar som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. Ytterförpackningarna ska uppfylla de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och ska klara ett fallprov på 1,2 meter.

(d) Lampor som innehåller gaser i grupperna A och O (enligt 2.2.2.1) förutsatt att de är förpackade så att splittereffekter förorsakade av att lampan går sönder förblir inneslutet i kollit.

Anm För lampor som innehåller radioaktiva ämnen, se 2.2.7.2.2.2 (b).

13

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

14

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

de uppfyller tillämpliga kontroll- och provningsbestämmelser i IMDG-koden . Dessutom ska de uppfylla bestämmelserna som motsvarar instruktionerna i kapitel 3.2, kolumn (10) och (11) i tabell A, och bestämmelserna i kapitel 4.2 i RID/RID-S är uppfyllda. Se även 4.2.0.1 i IMDG-koden.

1.1.4.4 Kombitrafik

1.1.4.4.1 Farligt gods får även transporteras i kombitrafik under följande villkor:

Transportenheter och släpvagnar som överlämnas till transport i kombitrafik samt deras innehåll ska uppfylla bestämmelserna i ADR/ADR-S .

Följande är dock inte tillåtet:

- explosivämnen i klass 1, samhanteringsgrupp A (UN 0074, 0113, 0114, 0129, 0130, 0135, 0224 och 0473),

- självreaktiva ämnen i klass 4.1 som fordrar temperaturkontroll (UN 3231-3240),

- organiska peroxider i klass 5.2 som fordrar temperaturkontroll (UN 3111-3120),

- svaveltrioxid i klass 8 med en renhetsgrad av minst 99,95 % och som transporteras utan inhibitorer i tank (UN 1829).

1.1.4.4.2 Storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar på vagnar som transporterar transportenheter eller släpvagnar VD ]

Vagnar behöver inte förses med storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar i följande fall:

(a) när transportenheter eller släpvagnar är försedda med storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar i enlighet med kapitel 5.3 eller 3.4 i ADR/ADR-S,

(b) när storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar inte är föreskrivna för transportenheter eller släpvagnar (t.ex. i enlighet med 1.1.3.6 eller Anm i 5.3.2.1.5 i ADR/ADR-S).

1.1.4.4.3 Transport av släpvagnar som innehåller kollin

Om släpvagnen skiljs från dess dragfordon, ska släpvagnen även framtill förses med orangefärgade skyltar eller så ska släpvagnen även förses med motsvarande storetiketter på båda långsidorna.

[ UPPHÄ

1.1.4.4.4 Upprepning av storetiketter, märkningar eller orangefärgade skyltar på vagnar som

transporterar transportenheter eller släpvagnar

Om storetiketterna, märkningarna eller orangefärgade skyltarna som fästs enligt 1.1.4.4.2 inte är synliga från utsidan av vagnen, ska de placeras på vagnens båda långsidor.

2) Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har gett ut riktlinjer för fortsatt användning av befintliga tankar av IMO-typ och tankfordon för transport av farligt gods (Guidance on the continued use of existing IMO type portable tanks and road tank vehicles for the transport of dangerous goods) som cirkulär DSC.1/Circ.12 med rättelser. Riktlinjerna återfinns på IMO:s webbplats med adressen www.imo.org. 3) Denna överenskommelse inkluderar även alla temporära avvikelser som undertecknats av alla stater som berörs av transporten.

15

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.1.4.4.5 Information i godsdeklarationen

Vid transport i kombitrafik i enlighet med detta delavsnitt, ska följande anges i godsdeklarationen:

”TRANSPORT ENLIGT 1.1.4.4.”

Vid transport av tankar eller farligt gods i bulk för vilken ADR/ADR-S föreskriver orangefärgade skyltar med farlighetsnummer, ska farlighetsnumret anges före UNnumret i godsdeklarationen.

1.1.4.4.6 Övriga bestämmelser i RID/RID-S påverkas inte.

1.1.4.5 Transport som sker på annat sätt än på järnväg

1.1.4.5.1 Om vagnen, som används för en transport som omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, tillryggalägger en del av transportsträckan på annat sätt än på järnväg, ska för denna del av transportsträckan endast de nationella eller internationella bestämmelser tillämpas, som i förekommande fall gäller för transport av farligt gods med det transportslag som vagnen transporteras med.

1.1.4.5.2 Berörda fördragsstater till RID får avtala om att tillämpa bestämmelserna i RID, i förekommande fall kompletterade med tilläggsbestämmelser, för en delsträcka där vagnen transporteras på annat sätt än på järnväg, i den mån sådana avtal mellan fördragsstater till RID inte kommer i konflikt med reglerna i de internationella VD ]

överenskommelserna för transport av farligt gods med det transportslag med vilket vagnen transporteras på delsträckan i fråga. Sådana avtal ska meddelas av den fördragsstat till RID som tagit initiativ till att avtalet tecknats, till OTIF:s sekretariat, vilket sprider kännedom om dem till fördragsstaterna .

1.1.4.5.3 (Tills vidare blank.)

1.1.4.6 Sändningar till eller genom territorier hos en fördragsstat till SMGS

Om en transport enligt SMGS bilaga 2 följer en transport enligt RID/RID-S, ska bestämmelserna i SMGS bilaga 2 tillämpas för denna del av transporten.

I detta fall ska märkning av förpackningar, overpack, cisternvagnar och tankcontainrar utföras enligt RID/RID-S och informationen i transportdokumentet och handlingar kopplade till transportdokumentet föreskrivna i RID/RID-S ska, förutom de språk som

[ UPPHÄ

föreskrivs i RID/RID-S, dessutom anges på kinesiska eller ryska, såvida inte avtal träffade mellan de länder som berörs av transporten föreskriver annat.

1.1.5 Tillämpning av standarder

När tillämpningen av en standard krävs och det finns motstridigheter mellan standarden och bestämmelserna i RID/RID-S, har bestämmelserna i RID/RID-S företräde. De bestämmelser i standarden som inte strider mot bestämmelserna i

4) De enligt detta stycke tecknade avtalen finns på OTIF:s hemsida (www.otif.org). 5) The International Rail Transport Committee (CIT) utger ”CIM/SMGS Consignment Note Manual (GLV-CIM/SMGS)” som innehåller modellen för fraktsedel enligt CIM och SMGS-överenskommelsen om transport och bestämmelser om genomförande (se www.cit-rail.org).

16

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

RID/RID-S ska tillämpas enligt standarden, inklusive bestämmelser i alla andra standarder eller delar av standarder som anges under normativa referenser/hänvisningar.

VD ]

[ UPPHÄ

17

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.2

Definitioner och måttenheter

1.2.1 Definitioner

Anm 1 I detta avsnitt har alla allmänna och särskilda definitioner införts.

Anm 2 De begrepp som förekommer i definitionerna i detta avsnitt, och som är föremål för en motsvarande definition, är angivna med kursiv text.

I RID/RID-S avser:

A

ADN: Europeisk överenskommelse för internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar.

ADR: Europeisk överenskommelse för internationell transport av farligt gods på väg, inklusive de temporära avvikelser, som undertecknats av alla stater som berörs av transporten.

Aerosol eller aerosolbehållare: Ej påfyllningsbart kärl, som uppfyller bestämmelserna i 6.2.6, är tillverkat av metall, glas eller plast, innehåller en

VD ]

komprimerad, kondenserad eller under tryck löst gas med eller utan ett flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och är utrustat med en utsläppsventil, som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension av fasta eller flytande partiklar i en gas, i form av skum, pasta eller pulver eller i flytande eller gasformigt tillstånd.

Animalt material: Djurkadaver, kroppsdelar från djur, animaliska biprodukter eller animalt foder.

Användare av tankcontainer, UN-tank eller cisternvagn : Företag i vars namn tankcontainern, UN-tanken eller cisternvagnen registrerats eller i övrigt godkänts för trafik.

Arbetstryck: Det utvecklade trycket av en komprimerad gas i ett fyllt tryckkärl vid en referenstemperatur på 15°C. Anm För tankar, se definitionen för högsta arbetstryck.

[ UPPHÄ

ASTM: American Society for Testing and Materials (ASTM International, 100 Barr Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, PA 19428-2959, USA).

Avfall: Ämnen, lösningar, blandningar eller föremål, för vilka ingen omedelbar användning avses, men som transporteras till upparbetning, deponi eller avlägsnande genom förbränning eller andra bortskaffningssätt.

6) För cisternvagn, motsvarar termen ”användare” termen ”fordonsinnehavare” som avses enligt definitionen i bilaga G till COTIF (ATMF) och artikel 3s i järnvägssäkerhetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändringar av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg) och artikel 2s i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen.

19

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

Avmonterbar tank: Tank, anpassad till vagnens anordningar, och som endast kan tas av genom att lossa fästanordningarna.

Avsändare: Med avsändare förstås ett företag som avsänder farligt gods för egen eller annans räkning. Om en transport utförs i enlighet med ett transportavtal ska med avsändare förstås den som är avsändare enligt transportavtalet.

B

Batterivagn: En vagn som innehåller element, vilka är förbundna med ett samlingsrör och är varaktigt fastsatta på denna vagn. Som element i en batterivagn räknas gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket, liksom tankar för gaser definierade i 2.2.2.1.1 med en volym över 450 liter.

Bedömning av överensstämmelse: Processen med att granska en produkt för bedömning av överensstämmelse mot bestämmelserna i 1.8.6 och 1.8.7 beträffande typgodkännande, tillverkningskontroll och första kontroll.

Begränsande system för transport av radioaktiva ämnen: Den av konstruktören fastställda och av behörig myndighet godkända sammansättningen av fissila ämnen och förpackningskomponenter, som är avsedd att upprätthålla kriticitetssäkerheten.

Behållare (för klass 1): Som inner- eller mellanförpackning använda lådor, flaskor, burkar, fat, kannor eller hylsor samt deras förslutningsanordningar av alla slag.

VD ]

Behållarskal (för alla slags IBC-behållare utom för integrerade IBC-behållare): Den egentliga behållaren, inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftsutrustning.

Behörig myndighet: Myndighet eller annat organ som förordnas som sådan i varje stat i varje enskilt fall enligt landets lagstiftning.

Brandfarlig beståndsdel (för aerosolbehållare): Brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta ämnen eller brandfarliga gaser och gasblandningar som definieras i Anmärkningarna 1 till 3 under avsnitt 31.1.3 i del 3 i Testhandboken. Denna benämning omfattar inte pyrofora, självupphettande eller vattenreaktiva ämnen. Den kemiska förbränningsvärmen ska bestämmas genom en av följande metoder: ASTM D 240, ISO/FDIS 13943:1999 (E/F) 86.1-86.3 eller NFPA 30B.

Bricka (klass 1): En skiva av metall, plast, papp eller annat ändamålsenligt material, som sätts in i inner-, mellan-, eller ytterförpackningar och därigenom möjliggör en

[ UPPHÄ

kompakt stuvning i dessa förpackningar. Ytan av brickan får utformas så att föremål eller förpackningar som sätts i hålls säkert på plats och kan separeras från varandra.

Bränslecell: En elektrokemisk anordning som omvandlar kemisk energi hos bränsle till elektrisk energi, värme eller reaktionsprodukter.

Bränslecellsmotor: En anordning som används för att driva utrustning, bestående av en bränslecell och dess bränsle, antingen integrerat i eller skiljt från bränslecellen, inklusive alla tillbehör nödvändiga för att fylla dess funktion.

Bulkcontainer: Ett behållarsystem (inklusive eventuell innerbeklädnad (liner) eller invändig beläggning), som är avsett för transport av fasta ämnen i direkt kontakt med

20

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

behållarsystemet. Förpackningar, IBC-behållare, storförpackningar och tankar omfattas inte. En bulkcontainer: - är av varaktigt slag och tillräckligt motståndskraftig för upprepad användning, - är särskilt konstruerad för att underlätta transport av gods med ett eller flera transportmedel utan mellanliggande omlastning, - är försedd med anordningar som underlättar hanteringen, - har en volym på minst 1,0 m . Exempel på bulkcontainrar är containrar, offshorebulkcontainrar, silor för gods i bulk, tippbehållare, växelflak, trågformade containrar, rullcontainrar, lastutrymmen i vagnar. Anm Denna definition omfattar endast bulkcontainrar som uppfyller kraven i kapitel 6.11. Presenningsförsedd bulkcontainer: En upptill öppen bulkcontainer med styvt golv (inklusive trattformad botten), styva sidoväggar, styva gavlar och en icke-styv övertäckning. Sluten bulkcontainer: En fullständigt sluten bulkcontainer med styvt tak, styva VD ]

sidoväggar, styva gavlar och styvt golv (inklusive trattformad botten). Begreppet innefattar bulkcontainrar med öppningsbart tak, öppningsbara sidoväggar eller öppningsbara gavlar, som kan tillslutas under transport. Slutna bulkcontainrar får vara försedda med öppningar som medger utbyte av ångor och gaser med omgivande luft och som under normala transportförhållanden förhindrar att det fasta innehållet kommer ut och att regn- eller skvättvatten tränger in. Bärgningsförpackning: Specialförpackning, i vilken skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande kollin med farligt gods eller sådant farligt gods som spridits eller läckt ut kan placeras för transport till återvinning eller bortskaffande. Bärgningsstorförpackning: en specialförpackning som, (a) är konstruerad för mekanisk hantering, och (b) har en nettovikt över 400 kg eller en volym över 450 liter, men en högsta volym

[ UPPHÄ3

av 3,0 m , i vilken skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande kollin med farligt gods eller sådant farligt gods som spillts eller läckt ut kan placeras för transport till återvinning eller bortskaffande. Bärgningstryckkärl: Ett tryckkärl med en volym av högst 1000 liter i vilken skadade, defekta, otäta eller icke överensstämmande tryckkärl placeras för transport t.ex. till återvinning eller bortskaffande.

21

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

C

CGA: Compressed Gas Association (CGA, 4221 Walney Road, 5th Floor, Chantilly, VA 20151-2923, USA). CIM: Enhetliga rättsregler för avtal om internationell järnvägsbefordran av gods (bihang B till Fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF)), med ändringar. Cisternvagn: Vagn för transport av vätskor, gasformiga, pulverformiga eller granulerade ämnen, som består av en konstruktion med en eller flera tankar och deras utrustning och underrede, vilket är försett med sina egna utrustningsdetaljer (hjulställ, fjädring, drag- och stötanordning, broms och skyltar). Anm Som cisternvagn räknas också vagn med avmonterbar tank. CMR: Konvention om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (Genève, den 19 maj 1956), med ändringar. Container: En transportutrustning (ramkonstruktion eller liknande utrustning) som - är av varaktigt slag och tillräckligt motståndskraftig för upprepad användning, - är särskilt konstruerad för att underlätta transport av gods med ett eller flera transportmedel utan omlastning av innehållet, - är försedd med anordningar, vilka underlättar säkring och hantering, särskilt vid överflyttning från ett transportmedel till ett annat, VD ]

- är konstruerad så att fyllning och tömning underlättas, - har en invändig volym på minst 1 m , med undantag av containrar för transport av radioaktiva ämnen. Dessutom: Presenningsförsedd container: En öppen container försedd med presenning till skydd för lasten. Sluten container: En fullständigt sluten container med styvt tak, styva sidoväggar, styva gavlar och styvt golv. Begreppet innefattar containrar med öppningsbart tak, såvida taket kan tillslutas under transporten. Småcontainer: En container med en invändig volym av högst 3,0 m .

[ UPPHÄ

Storcontainer: (a) En container som inte motsvarar definitionen av småcontainer, (b) i CSC:s mening en container med en av de fyra nedre ytterhörnen begränsad basyta (i) på minst 14 m (150 kvadratfot), eller (ii) på minst 7 m (75 kvadratfot) när den är utrustad med övre hörnbeslag.

22

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Öppen container: En container med öppet tak eller ett containerflak. Ett växelflak är en container, som enligt EN 283 (utgåva 1991) uppvisar följande kännetecken: - den är i fråga om mekanisk hållfasthet konstruerad uteslutande för transport med vagn eller fordon i land- eller färjetrafik, - den är inte staplingsbar, - den kan ställas av fordonet med fordonets egen utrustning på stödben och åter lyftas på. Anm Begreppet container omfattar inte vanliga förpackningar, IBC-behållare, tankcontainrar eller vagnar. Dock får en container användas som förpackning vid transport av radioaktiva ämnen. CSC: Internationell konvention om säkra containrar (Genève, 1972), med ändringar, utgiven av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i London.

D

Dammtät förpackning: Förpackning som är ogenomsläpplig mot torrt innehåll, inklusive finpulveriserade fasta ämnen som uppstått under transporten. Driftsutrustning: VD ]

(a) Hos en tank: fyllnings- och tömningsanordningar, luftningsanordningar, säkerhets-, uppvärmnings- och värmeskyddsanordningar samt mätinstrument, (b) hos element i en batterivagn eller MEG-container: fyllnings- och tömningsanordningar inklusive samlingsrörssystem, säkerhetsanordningar samt mätinstrument, (c) hos IBC-behållare: fyllnings- och tömningsanordningar och eventuella tryckutjämnings- eller luftningsanordningar, säkerhetsanordningar, uppvärmningsanordningar och värmeisolering samt mätinstrument. Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7. Dunk: Förpackning av metall eller plast med fyrkantigt eller flersidigt tvärsnitt med en eller flera öppningar.

[ UPPHÄ

E

ECE-reglemente: Ett reglemente knutet till Överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska bestämmelser för utrustning för hjulförsedda fordon och komponenter som kan sättas fast eller användas på hjulförsedda fordon och villkoren för ömsesidigt erkännande av godkännanden utfärdade enligt dessa bestämmelser (1958, i gällande version). EN (-standard): Europeisk standard, publicerad av den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) (CEN, Avenue Marnix 17, B-1000 Bryssel).

23

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

Engångsbehållare för gas: Ej påfyllningsbart kärl som har en vattenvolym på högst 1000 ml för behållare av metall och högst 500 ml för behållare av syntetiskt material eller glas och som innehåller en gas eller gasblandning under tryck. Den kan vara utrustad med en utloppsventil. Extra ytteremballage: Se overpack.

F

Farlig reaktion: (a) Förbränning och/eller avsevärd värmeutveckling, (b) utveckling av brandfarliga, kvävningsframkallande, oxiderande och/eller giftiga gaser, (c) uppkomst av frätande ämnen, (d) uppkomst av instabila ämnen, eller (e) farlig tryckstegring (endast för tankar). Farligt gods: Ämnen och föremål vars transport enligt RID/RID-S är antingen förbjuden eller tillåten endast under vissa angivna villkor. Fast tank: En tank med volym över 1000 liter, som är varaktigt fäst på en VD ] vagn (som

därigenom blir en cisternvagn) eller utgör en integrerad del av underredet till en sådan vagn. Fast ämne: (a) Ett ämne med smältpunkt eller smältstart över 20 °C vid ett tryck av 101,3 kPa, eller (b) ett ämne som enligt provningsmetoden ASTM D 4359-90 inte är flytande eller som enligt kriterierna i den i 2.3.4 beskrivna provningsmetoden (penetrometermetoden) för bestämning av flytbarhet är tjockflytande. Fat: Cylindrisk förpackning av metall, papp, plast, plywood eller annat ändamålsenligt material och med plana eller välvda gavlar. Detta begrepp omfattar även förpackningar av annan form, t.ex. runda förpackningar med kägelformad hals eller spannformade förpackningar. Utanför detta begrepp faller trätunnor och dunkar.

[ UPPHÄ

Flampunkt: Den lägsta temperaturen hos en vätska, vid vilken dess ångor bildar en antändbar blandning med luft. Flexibel IBC-behållare: En IBC-behållare som består av ett behållarskal, försett med ändamålsenlig driftsutrustning och hanteringsanordningar, som är bildat av folie, väv eller annat flexibelt material eller av kombinationer av material av detta slag och om så krävs med invändig beläggning eller innerbeklädnad (liner). FN:s modellregelverk: Modellregelverk, som finns i bihang till artonde reviderade utgåvan av FN-rekommendationerna för transport av farligt gods, utgiven av Förenta Nationerna (ST/SG/AC.10/1/Rev.18).

24

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Fyllare: Företag som fyller farligt gods i en tank (cisternvagn, vagn med avmonterbar tank, UN-tank eller tankcontainer), i en batterivagn eller MEGcontainer, eller i en vagn, storcontainer eller småcontainer för transport i bulk.

Fyllningsförhållande: Förhållandet mellan gasens vikt och vikten hos vatten vid 15°C, som helt fyller ett för användning förberett tryckkärl.

Fyllningstryck: Det högsta tryck, som faktiskt utvecklas vid tryckfyllning av tank (se även kalkyltryck, tömningstryck, högsta arbetstryck och provtryck).

Företag: Fysisk person, juridisk person med eller utan förvärvssyfte, förening eller sammanslutning av personer utan juridisk status med eller utan förvärvssyfte samt offentlig inrättning, oavsett om denna förfogar över egen juridisk status eller är beroende av en myndighet med juridisk status.

Förpackare: Företag som fyller farligt gods i förpackningar, inklusive storförpackningar och IBC-behållare, och i förekommande fall förbereder kollin för transport.

Förpackning: Ett eller flera kärl och alla övriga beståndsdelar och material, som behövs för att kärlen ska fylla sin behållarfunktion och andra säkerhetsfunktioner (se även bärgningsförpackning, dammtät förpackning, förpackning av tunnplåt, IBCbehållare, innerförpackning, integrerad förpackning, mellanförpackning, rekonditionerad förpackning, renoverad förpackning, sammansatt förpackning, storförpackning, ytterförpackning och återanvänd förpackning).

VD ]

Förpackning av tunnplåt: Förpackning med runt, elliptiskt, fyrkantigt eller flersidigt tvärsnitt (även koniskt) samt förpackning med kägelformad hals eller spannformad förpackning av metall med en väggtjocklek under 0,5 mm (t.ex. vitplåt), med plana eller välvda gavlar och med en eller flera öppningar, som inte omfattas av definitionen för fat eller dunk.

Förpackningsgrupp: En grupp i vilken vissa ämnen för förpackningsändamål inplaceras på grund av sin farlighetsgrad under transporten. Förpackningsgrupperna har följande betydelse, som beskrivs närmare i del 2:

förpackningsgrupp I: mycket farliga ämnen, förpackningsgrupp II: farliga ämnen, förpackningsgrupp III: mindre farliga ämnen.

Anm Vissa föremål som innehåller farliga ämnen är också inplacerade i en förpackningsgrupp.

[ UPPHÄ

Förslutning: En anordning som tjänar till att försluta öppningen i ett kärl.

G

Gas: Ämne som

(a) har ett ångtryck över 300 kPa (3 bar) vid 50ºC, eller

(b) är fullständigt gasformigt vid 20ºC och normalt atmosfärstryck på 101,3 kPa.

Gasflaska: Transportabelt tryckkärl med volym upp till 150 liter.

25

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

Gasflaskpaket: Enhet av fast sammanbundna gasflaskor, som är förbundna med varandra med ett samlingsrör och transporteras som en odelbar enhet. Den totala volymen får inte överstiga 3000 liter. För gasflaskpaket som är avsedda för transport av giftiga gaser i klass 2 (grupper som enligt 2.2.2.1.3 börjar med bokstaven T) är volymen begränsad till 1000 liter.

Gaskärl: Se Tryckkärl.

Gasol: se kondenserad petroleumgas.

Genom eller till för transport av radioaktiva ämnen: Genom eller till de länder som en sändning transporteras, men uttryckligen utesluter länder som sändningen ”passerar över” vid lufttransport, förutsatt att det inte finns planerade mellanlandningar i dessa länder.

GHS (Globally Harmonized System of Classification and Labelling of

Chemicals): Den femte reviderade utgåvan av ett Globalt Harmoniserat System för klassificering och etikettering av kemiska produkter, publicerat av Förenta Nationerna i dokument ST/SG/AC.10/30/Rev.5.

Godkännande

Multilateralt godkännande för transport av radioaktiva ämnen: Ett godkännande, som utfärdas av berörd behörig myndighet i ursprungslandet för konstruktionen eller förflyttningen och, i de fall sändningen ska transporteras VD ]

genom eller till något annat land, även av behörig myndighet i detta land.

Unilateralt godkännande för transport av radioaktiva ämnen: Ett godkännande av en konstruktion, vilket endast behöver utfärdas av behörig myndighet i ursprungslandet för konstruktionen. Är ursprungslandet inte fördragsstat till RID så kräver godkännandet bekräftelse av behörig myndighet i det första RID-land som berörs av sändningen (se 6.4.22.8).

Godsdeklaration: Fraktsedel enligt transportavtal (se CIM), vagndokument enligt Allmänt nyttjandeavtal för godsvagnar (GCU – General Contract of Use for Wagons) eller annan godsdeklaration enligt bestämmelserna i avsnitt 5.4.1.

H

Hanteringsanordning (för flexibla IBC-behållare): Lyftband, sling, öglor eller ramar, vilka är fästa på behållarskalet av IBC-behållaren eller utgör en del av detta.

[ UPPHÄ

Högsta arbetstryck: Det största av de tre följande värdena:

(a) det högsta effektiva tryck, som är tillåtet i tanken under fyllning (högsta tillåtna fyllningstryck),

(b) det högsta effektiva tryck, som är tillåtet i tanken under tömning (högsta tillåtna tömningstryck), och

(c) av innehållet (inklusive eventuellt förekommande andra gaser) framkallat effektivt övertryck i tanken vid högsta drifttemperatur.

7) Utgiven av GCU Bureau, Avenue Louise, 500, BE–1050 Bryssel, www.gcubureau.org.

26

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Om inget annat föreskrivs i kapitel 4.3 så får värdet på detta arbetstryck inte vara mindre än ångtrycket (absoluttryck) av innehållet vid 50°C. För tankar med säkerhetsventiler (med eller utan sprängbleck), med undantag av tankar för transport av komprimerade, kondenserade eller lösta gaser i klass 2, är högsta arbetstryck dock lika med det föreskrivna öppningstrycket hos dessa säkerhetsventiler. (Se även fyllningstryck, kalkyltryck, provtryck och tömningstryck). Anm 1 För UN-tankar, se kapitel 6.7. Anm 2 För slutna kryokärl, se Anm till 6.2.1.3.6.5. Högsta nettovikt: Högsta nettovikten av innehållet i en enskild förpackning eller högsta summan av vikterna hos innerförpackningarna och deras innehåll, uttryckt i kg. Högsta normala arbetstryck: för transport av radioaktiva ämnen: Det högsta trycket över lufttrycket vid genomsnittlig havsnivå, som skulle utvecklas i inneslutningssystemet under ett år under de temperatur- och solinstrålningsbetingelser som motsvarar omgivningsförhållanden utan ventilation, yttre kylning med hjälpsystem eller operativa åtgärder under transport.

Högsta tillåtna bruttovikt: VD ]

(a) (För alla slag av IBC-behållare): summan av vikten hos IBC-behållaren med all driftsutrustning och strukturdelar och högsta tillåtna nettovikten, (b) (för tankar): summan av tankens taravikt och den för transporten högsta tillåtna lasten. Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7. Högsta volym: Den högsta invändiga volymen hos kärl eller förpackningar, inklusive storförpackningar och IBC-behållare, uttryckt i m eller liter.

I

IAEA (International Atomic Energy Agency): Det internationella atomenergiorganet (IAEA, Postfach 100, A-1400 Wien, Österrike).

[ UPPHÄ

IBC-behållare (Intermediate Bulk Container): Styv eller flexibel transporterbar förpackning, som inte är upptagen i kapitel 6.1 och: (a) har en volym av (i) högst 3,0 m för fasta ämnen och vätskor i förpackningsgrupp II och III, (ii) högst 1,5 m för fasta ämnen i förpackningsgrupp I, om dessa är förpackade i flexibla IBC-behållare, IBC-behållare av plast, integrerade IBC-behållare, eller IBC-behållare av papp eller trä,

27

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(iii) högst 3,0 m för fasta ämnen i förpackningsgrupp I, om dessa är förpackade i IBC-behållare av metall, (iv) högst 3,0 m för radioaktiva ämnen i klass 7, (b) är konstruerad för mekanisk hantering, (c) kan klara påkänningarna vid hantering och transport, vilket ska verifieras genom de i kapitel 6.5 angivna provningarna, (se även flexibel IBC-behållare, IBC-behållare av trä, IBC-behållare av papp, integrerad IBC-behållare med innerbehållare av plast, IBC-behållare av metall och IBC-behållare av styv plast). Anm 1 UN-tankar eller tankcontainrar, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.7 eller 6.8, räknas inte som IBC-behållare. Anm 2 IBC-behållare, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.5, räknas inte som container i RID/RID-S:s mening. IBC-behållare av metall: En IBC-behållare, som består av ett behållarskal av metall samt ändamålsenlig driftsutrustning och strukturdelar. IBC-behållare av papp: En IBC-behållare, som består av ett behållarskal av papp med eller utan åtskilda övre och nedre gavlar, i förekommande fall med innerbeklädnad (men inga innerförpackningar), samt ändamålsenlig VD ]driftsutrustning och

strukturdelar. IBC-behållare av styv plast: En IBC-behållare, som består av ett behållarskal av styv plast som kan ha strukturdelar och ändamålsenlig driftsutrustning. IBC-behållare av trä: En IBC-behållare av trä består av ett styvt eller hopfällbart behållarskal av trä med innerbeklädnad (men inga innerförpackningar) samt ändamålsenlig driftsutrustning och strukturdelar. Regelbundet underhåll av flexibla IBC-behållare: Utförande av regelbundet arbete på flexibla IBC-behållare av plast eller flexibla IBC-behållare av textilväv, såsom (a) rengöring, (b) utbyte av delar som inte är inbyggda, såsom ej integrerade invändiga beklädnader och förslutningsförbindelser, med delar som överensstämmer med tillverkarens

[ UPPHÄ

ursprungliga specifikationer, förutsatt att sådant arbete inte försämrar den flexibla IBC-behållarens behållarfunktion och inte förändrar konstruktionstypen. Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare: Utförande av regelbundet arbete på IBC-behållare av metall eller styv plast eller integrerade IBC-behållare, såsom (a) rengöring, (b) avmontering och återinsättning eller ersättning av förslutningar till behållarskalet (inklusive tillhörande tätningar) eller driftsutrustningen, motsvarande

28

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

tillverkarens ursprungliga specifikationer och förutsatt att IBC-behållarens täthet kontrolleras, eller

(c) återställning av strukturdelar, vilka inte direkt har funktionen att innesluta farligt gods eller upprätthålla ett tömningstryck, för att återställa överensstämmelsen med den provade behållartypen (t.ex. riktning av stödben eller lyftanordningar), förutsatt att IBC-behållarens funktion som behållare inte påverkas.

Renoverad IBC-behållare: En IBC-behållare av metall eller styv plast eller en integrerad IBC-behållare:

(a) som tillkommit genom framställning av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser, eller

(b) som tillkommit genom omvandling av en UN-behållartyp, som uppfyller bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser.

Renoverade IBC-behållare omfattas av samma bestämmelser i RID/RID-S som en ny IBC-behållare av samma slag (se även definitionen på behållartyp i 6.5.6.1.1).

Reparerad IBC-behållare: En IBC-behållare av metall eller styv plast eller en integrerad IBC-behållare, som på grund av en stöt eller av annat skäl (t.ex. korrosion, försprödning eller andra tecken på nedsatt hållfasthet gentemot den provade behållartypen) har återställts så att den återigen motsvarar den provade behållartypen och är i stånd att klara typprovningen. För RID/RID-S räknas ersättning av den VD ] styva

innerbehållaren i en integrerad IBC-behållare med en som motsvarar den ursprungliga behållartypen från samma tillverkare som reparation. Detta begrepp innefattar dock inte regelbundet underhåll av styva IBC-behållare. Behållarskalet till en IBC-behållare av styv plast och innerbehållaren till en integrerad IBC-behållare är inte reparerbara. Flexibla IBC-behållare får inte repareras, såvida inte behörig myndighet tillåter detta.

ICAO (International Civil Aviation Organization): Den internationella organisationen för civil luftfart (ICAO, 999 University Street, Montreal, Quebec H3C 5H7, Canada).

ICAO:s tekniska instruktioner: Tekniska instruktioner för säker transport av farligt gods med flyg, komplettering till bihang 18 till Chicagoöverenskommelsen för internationell luftfart (Chicago, 1944), utgiven av internationella organisationen för civil luftfart (ICAO), Montreal.

[ UPPHÄ

IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code): Internationell kod för transport av farligt gods på fartyg, tillämpningsbestämmelser till kapitel VII del A av den internationella överenskommelsen av 1974 till skydd av människoliv till sjöss (SOLAS-konventionen), utgiven av internationella sjöfartsorganisationen (IMO), London.

IMO (International Maritime Organization): Den internationella sjöfartsorganisationen (IMO, 4 Albert Embankment, London SE1 7SR, Storbritannien).

Innerbeklädnad: Ett slangformat hölje eller en säck, som sätts in i en förpackning, inklusive storförpackning eller IBC-behållare, men inte utgör en beståndsdel av den. Förslutningsanordningar för dess öppningar ingår.

29

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

Innerförpackning: Förpackning, vars transport kräver en ytterförpackning.

Innerkärl: Kärl, som behöver en ytterförpackning för att fylla sin behållarfunktion.

Inneslutningssystem för transport av radioaktiva ämnen: Sammansättning av komponenter i förpackningen på sätt som specificerats av konstruktören och som är avsedd att förhindra att radioaktiva ämnen kommer ut under transporten.

Integrerad förpackning: Förpackning bestående av en ytterförpackning och ett innerkärl, tillverkad så att innerkärlet är integrerat med ytterförpackningen. När den en gång ihopmonterats så bildar den en odelbar enhet, vilken som sådan fylls, lagras, transporteras och töms.

Anm Begreppet ”innerkärl” som används för integrerade förpackningar ska inte förväxlas med begreppet ”innerförpackning” som används för sammansatta förpackningar. Som exempel är innerdelen av en 6HA1, integrerad förpackning (plast), ett sådant innerkärl eftersom den normalt inte är konstruerad för att ha en behållarfunktion utan sin ytterförpackning och därmed är den ingen innerförpackning.

Där ett material anges i parentes efter begreppet ”integrerad förpackning”, syftar det till innerkärlet.

Integrerad IBC-behållare med innerbehållare av plast: En IBC-behållare som består av en ram i form av ett styvt yttre hölje runt en plastinnerbehållare med VD ]

driftsutrustning eller andra strukturdelar. Den är konstruerad så att innerbehållaren och det yttre höljet efter sammansättning bildar en odelbar enhet, vilken som sådan fylls, lagras, transporteras eller töms.

Anm När uttrycket ”plast” används i samband med innerbehållare för integrerade IBC-behållare, innefattar det andra polymera material såsom gummi.

ISO (-standard): Internationell standard, publicerad av den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) (ISO, 1 rue de Varembé, CH-1204 Genève 20, Schweiz).

J

Järnvägsfordon: Ett fordon som är lämpligt att rulla på egna hjul på räls med eller utan egen dragkraft.

[ UPPHÄ

Järnvägsinfrastruktur: Järnvägar och fasta anläggningar, som är nödvändiga för trafik med järnvägsfordon och för trafiksäkerheten.

Järnvägsinfrastrukturförvaltning: Varje offentlig inrättning eller varje företag, till vilket särskilt överlåtits att bygga upp och underhålla järnvägsinfrastrukturen samt organisation av driftlednings- och säkerhetssystem.

K

Kalkyltryck: Fiktivt tryck, vilket ska vara minst lika högt som provtrycket, som i mer eller mindre grad kan överstiga arbetstrycket beroende på farlighetsgraden hos det transporterade ämnet. Kalkyltrycket används enbart vid bestämning av väggtjockleken

30

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

i tankskalet, varvid utvändiga och invändiga förstärkningsanordningar lämnas utan avseende (se också fyllningstryck, högsta arbetstryck, provtryck och tömningstryck).

Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7.

Kolli: Slutprodukten av förpackningsprocessen i transportfärdigt skick, som består av förpackningen, storförpackningen eller IBC-behållaren och dess innehåll. Begreppet omfattar tryckkärl enligt definition i detta avsnitt samt föremål, som pga. sin storlek, vikt eller utformning får transporteras oförpackade eller i vaggor, korgar eller hanteringsanordningar. Med undantag för transport av radioaktiva ämnen, gäller begreppet varken gods som transporteras i bulk eller ämnen som transporteras i tank.

Anm För radioaktiva ämnen, se 2.2.7.2, 4.1.9.1.1 och kapitel 6.4.

Kombitrafik: Transport av transportenheter eller släpvagnar i ADR/ADR-S:s mening i kombitransport. Denna definition innefattar även rullande landsväg (lastning av transportenheter i ADR/ADR-S:s mening (beledsagade eller inte beledsagade) på vagnar konstruerade för denna typ av transport).

Komplett last: Last som kommer från en avsändare för vilken användningen av en storcontainer är exklusivt reserverad, och där all lastning och lossning sker enligt avsändarens eller mottagarens anvisningar.

Anm Motsvarande begrepp finns även för radioaktiva ämnen. Komplett last för transport av radioaktiva ämnenVD ]: En vagn eller storcontainer

används uteslutande av en enda avsändare, varvid samtliga rutiner rörande lastning, lossning och förflyttning utförs enligt avsändarens eller mottagarens anvisningar, när detta krävs i RID/RID-S.

Kondenserad petroleumgas (LPG – Liquefied Petroleum Gas): Under lågt tryck kondenserad gas som består av en eller flera lätta kolväten vilka endast tillordnats UN 1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978 och som i huvudsak består av propan, propen, butan, butanisomerer, buten med spår av andra kolvätegaser.

Anm 1 Brandfarliga gaser som tillordnats andra UN-nummer ska inte betraktas som LPG.

Anm 2 För UN 1075, Se Anm 2 under 2F, UN 1965, i tabellen för kondenserade gaser i 2.2.2.3.

Konstruktion för transport av radioaktiva ämnen: En beskrivning av ett fissilt ämne

[ UPPHÄ

undantaget enligt 2.2.7.2.3.5 (f), ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, ett radioaktivt ämne med liten spridbarhet, ett kolli eller en förpackning, som medför att det blir fullt identifierbart. Beskrivningen kan innehålla specifikationer, konstruktionsritningar, rapporter som redovisar överensstämmelse med bestämmelserna och annat relevant underlag.

2 2 Konstruktionsstål: Stål med en minimibrottgräns mellan 360 N/mm och 440 N/mm .

Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7.

Kontrollorgan: Ett av behörig myndighet godkänt oberoende kontroll- och provningsorgan.

31

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

Kontrolltemperatur: Den högsta temperatur vid vilken en organisk peroxid eller ett självreaktivt ämne kan transporteras säkert. Korg: Ytterförpackning som uppvisar en genombruten yta. Kriticitetssäkerhetsindex (CSI (Critical Safety Index)) för transport av radioaktiva ämnen: Ett tal som är tillordnat ett kolli, en overpack eller en container innehållande fissila ämnen och som används för att kontrollera ansamlingen av kollin, overpack eller containrar innehållande fissila ämnen. Kritisk temperatur: Den temperatur över vilken ett ämne inte kan förekomma i flytande form. Kryokärl: Transportabelt värmeisolerat tryckkärl för transport av kylda kondenserade gaser med volym högst 1000 liter (se även Öppet kryokärl). Kvalitetssäkring: Ett systematiskt tillsyns- och kontrollprogram, som tillämpas av en organisation eller organ, med målsättningen att de i RID/RID-S föreskrivna säkerhetsbestämmelserna uppfylls i praktiken. Kärl: Produktinneslutning som kan fyllas med och innehålla ämnen eller föremål, inklusive alla slags förslutningsanordningar. Tankskal omfattas inte av denna definition (se även tryckkärl och innerkärl).

L

VD ]

Lastare: Företag som (a) lastar förpackat farligt gods, småcontainrar eller UN-tankar i eller på en vagn eller en container, (b) lastar en container, bulkcontainer, MEG-container, tankcontainer eller UN-tank på en vagn. Lastbärare (CTU): Vagn, container, tankcontainer, UN-tank eller MEG-container. Anm Denna definition gäller endast vid tillämpning av särbestämmelse 302 i kapitel 3.3 och av 5.5.2. Ledningssystem för transport av radioaktiva ämnen: verktyg eller system som är direkt relaterade eller interagerande för att fastställa riktlinjer och mål och möjliggöra att målen uppnås på ett funktionellt och effektivt sätt.

[ UPPHÄ

Lossare: Företag som (a) flyttar en container, bulkcontainer, MEG-container, tankcontainer eller UN-tank från en vagn, (b) lastar av förpackat farligt gods, småcontainrar eller UN-tankar ut ur eller från en vagn eller en container, (c) lossar farligt gods från en tank (cisternvagn, avmonterbar tank, UN-tank eller tankcontainer) eller från en batterivagn eller MEG-container eller från en vagn, en storcontainer eller småcontainer för transport i bulk eller en bulkcontainer.

32

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Lufttätt försluten tank: En tank för transport av vätskor med ett kalkyltryck på minst 4 bar eller för transport av fasta ämnen (pulverformiga eller granulerade) oberoende av kalkyltryck, vars öppningar är lufttätt förslutna och

- som inte är utrustad med säkerhetsventiler, sprängbleck eller liknande säkerhetsanordningar, inte heller med vakuumventiler eller tvångsmanövrerade luftningsventiler,

- som inte är utrustad med säkerhetsventiler, sprängbleck eller liknande säkerhetsanordningar, men dock med vakuumventiler eller tvångsmanövrerade luftningsventiler i enlighet med kraven i 6.8.2.2.3,

- som är utrustad med säkerhetsventiler, vilka enligt 6.8.2.2.10 föregås av ett sprängbleck, men inte med vakuumventiler eller tvångsmanövrerade luftningsventiler, eller

- som är utrustad med säkerhetsventiler, vilka enligt 6.8.2.2.10 föregås av ett sprängbleck, samt med vakuumventiler eller tvångsmanövrerade luftningsventiler i enlighet med kraven i 6.8.2.2.3.

Låda: Fyrkantig eller flersidig förpackning med hela väggar av metall, trä, plywood, träfibermaterial, papp, plast eller annat ändamålsenligt material. Såvida inte förpackningens integritet äventyras under transporten, så får små öppningar tas upp för att underlätta hantering eller öppnande eller för att uppfylla klassificeringskriterier.

M VD ]

MEG-container: En transportutrustning som består av element som är förbundna med varandra med ett samlingsrör och som är monterade i en ram. Som element räknas gasflaskor, storflaskor, tryckfat eller gasflaskpaket samt tankar för gaser definierade i 2.2.2.1.1 med volym över 450 liter.

Anm Beträffande UN-MEG-containrar, se kapitel 6.7.

Mellanförpackning: Förpackning som befinner sig mellan innerförpackningar eller föremål och en ytterförpackning.

Metallhydridlagringssystem: Ett helt komplett vätgaslagringssystem, inklusive kärl, metallhydrid, tryckavlastningsanordning, avstängningsventil, driftsutrustning och invändiga komponenter som endast används för transport av vätgas.

Mottagare: Mottagaren enligt transportavtalet. Betecknar mottagaren enligt de för

[ UPPHÄ

transportavtalet gällande bestämmelserna en tredje part, så räknas denna som mottagaren i RID/RID-S:s mening. Sker transporten utan transportavtal så är mottagaren det företag, som övertar det farliga godset vid ankomsten.

N

Nettovikt explosivt ämne (NEM (Net Explosive Mass)): Den totala nettovikten av explosiva ämnen utan förpackningar, höljen, etc. (Uttrycken NEQ (Net Explosive Quantity), NEC (Net Explosive Contents) och NEW (Net Explosive Weight) används ofta för att uttrycka samma sak).

33

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

Neutronstrålningsdetektor: En utrustning som detekterar neutronstrålning. En sådan utrustning kan innehålla en gas som är hermetiskt innesluten i ett tillslutet elektronrör som omvandlar neutronstrålning till en mätbar elektrisk signal. N.O.S. (Not Otherwise Specified): En samlingsbenämning, till vilka sådana ämnen, blandningar, lösningar eller föremål kan ordnas, som (a) inte är uttryckligen nämnda med namn i kapitel 3.2, tabell A, och (b) har kemiska, fysikaliska och/eller andra farliga egenskaper, som motsvarar den klass, den klassificeringskod, den förpackningsgrupp och den benämning som N.O.S.-beteckningen har. Nödtemperatur: Den temperatur vid vilken nödåtgärder ska tillgripas i händelse av förlorad temperaturkontroll.

O

Offshorebulkcontainer: En container för gods i bulk, som är särskilt konstruerad för upprepad användning för transport till, från och mellan offshoreanläggningar. En offshorebulkcontainer konstrueras och tillverkas enligt de riktlinjer för godkännande av offshorecontainrar för hantering i öppen sjö, som fastställts av internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i dokument MSC/Circ.860.

OTIF (Organisation intergouvernementale pour les transports internationaux

ferroviaires): Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (OTIF, VD ]

Gryphenhübeliweg 30, CH-3006 Bern, Schweiz). Overpack (extra ytteremballage): En omslutning som används för att innehålla ett eller flera kollin och för att bilda en enhet som är lättare att hantera och stuva under transport. I fråga om radioaktiva ämnen kan en overpack endast användas av en enskild avsändare. Exempel på overpack är: (a) en lastplatta, exempelvis en pall, på vilken flera kollin ställs eller staplas och säkras med plastband, krymp- eller sträckfilm eller på andra ändamålsenliga sätt, eller (b) en yttre skyddsförpackning, exempelvis en låda eller korg.

P

Plastväv (för flexibla IBC-behållare): Material av dragna band eller enkeltrådar av

[ UPPHÄ

lämplig plast. Presenningsförsedd bulkcontainer: Se Bulkcontainer. Presenningsförsedd container: Se Container. Presenningsförsedd vagn: Se Vagn. Provtryck: Tryck som ska användas vid tryckprovning vid första eller återkommande kontroll (se även fyllningstryck, högsta arbetstryck, kalkyltryck och tömningstryck). Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7.

34

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

R

Radioaktivt innehåll för transport av radioaktiva ämnen: Det radioaktiva ämnet tillsammans med alla kontaminerade eller aktiverade fasta ämnen, vätskor och gaser inuti förpackningen. Referensstål: Stål med minsta brottgräns lika med 370 N/mm och garanterad minsta brottförlängning lika med 27 %. Regelbundet underhåll av flexibla IBC-behållare: Se IBC-behållare. Regelbundet underhåll av styva IBC-behållare: Se IBC-behållare. Rekonditionerad förpackning: Förpackning, särskilt (a) fat av metall (i) som rengjorts så att konstruktionsmaterialen återfått sitt ursprungliga utseende, varvid alla rester av det tidigare innehållet liksom invändig och utvändig korrosion samt utvändiga beläggningar och etikettering avlägsnats, (ii) som återförts till sin ursprungliga form och sin ursprungliga profil, varvid falsarna (om sådana finns) riktats och tätats och alla packningar, som inte är integrerade delar av förpackningen, bytts ut, och (iii) som undersökts efter rengöring men före ommålning, varvid VD ] förpackningar

ska avvisas, som har synliga småhål, en väsentlig minskning av godstjockleken, utmattning av metall, skadade gängor eller förslutningar eller andra betydande brister. (b) fat eller dunkar av plast (i) som rengjorts så att konstruktionsmaterialen återfått sitt ursprungliga utseende, varvid alla rester av det tidigare innehållet liksom invändig och utvändig korrosion samt utvändiga beläggningar och etikettering avlägsnats, (ii) vars packningar, som inte är integrerade delar av förpackningen, bytts ut, och (iii) som efter rengöring undersökts, varvid förpackningar ska avvisas, som har synliga skador, såsom sprickor, veck eller brottställen, skadade gängor eller förslutningar eller andra betydande brister.

[ UPPHÄ

Renoverad förpackning: Förpackning, särskilt (a) fat av metall (i) som tillkommit genom framställning av en FN-förpackningstyp som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser, (ii) som tillkommit genom omvandling av en FN-förpackningstyp, som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.1, till en annan som uppfyller samma bestämmelser, eller

35

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(iii) hos vilket fast inbyggda konstruktionskomponenter bytts ut (t.ex. fasta gavlar). (b) fat av plast (i) som tillkommit genom omvandling av en FN-förpackningstyp till en annan (t.ex. 1H1 till 1H2), eller (ii) hos vilket fast inbyggda konstruktionskomponenter bytts ut. Renoverade fat omfattas av samma bestämmelser i kapitel 6.1, som gäller för nya fat av samma typ. Renoverad IBC-behållare: Se IBC-behållare. Renoverad storförpackning: se Storförpackning. Reparerad IBC-behållare: Se IBC-behållare.

S

SADT (Self-Accelerating Decomposition Temperature): Den lägsta temperatur vid vilken ett ämne i förpackning i transportfärdigt skick kan sönderfalla under självacceleration. Bestämmelserna för bestämning av SADT och effekterna vid uppvärmning under inneslutning finns i testhandboken, del II.

VD ]

Samlingsbenämning: Benämning för en definierad grupp av ämnen eller föremål (se 2.1.1.2 B, C och D). Sammansatt förpackning: För transporten sammansatt förpackning, som består av en eller flera innerförpackningar, som enligt 4.1.1.5 placeras i en ytterförpackning. Anm När uttrycket ”innerförpackning” används för sammansatta förpackningar ska detta inte förväxlas med begreppet ”innerkärl” som används för integrerade förpackningar. Skyddad IBC-behållare (för IBC-behållare av metall): En IBC-behållare, som är försedd med extra skydd mot stötar. Detta skydd kan t.ex. bestå av en flerskikts- (sandwich-) eller dubbelväggskonstruktion eller av en ram med galler av metall. Slamsugartank: Tankcontainer eller växeltank, i första hand använd för transport av farligt avfall, med särskilda konstruktionsdetaljer och/eller utrustning enligt kapitel

[ UPPHÄ

6.10, för att underlätta lastning och lossning av avfall. En tank som helt uppfyller kraven i kapitel 6.7 eller 6.8 räknas inte som slamsugartank. Sluten bulkcontainer: Se Bulkcontainer. Sluten container: Se Container. SMGS: Överenskommelsen om internationell godstrafik på järnväg utgiven av Organisationen för samarbete mellan järnvägar (OSJD), Warsawa . SMGS Bilaga 2: Bestämmelser om transport av farligt gods i bilaga 2 till SMGS.

36

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Småcontainer: Se Container. Spole (klass 1): En anordning av plast, trä, papp, metall eller annat ändamålsenligt material, som består av en spindel och i förekommande fall av sidoväggar vid vardera änden av spindeln. Ämnen och föremål ska kunna upplindas på spolen och i förekommande fall säkras av sidoväggarna. Storcontainer: Se Container. Storflaska: Sömlöst transportabelt tryckkärl med volym från 150 liter upp till 3000 liter. Storförpackning: En förpackning som består av en ytterförpackning som innehåller föremål eller innerförpackningar, (a) är konstruerad för mekanisk hantering, och (b) har en nettovikt över 400 kg eller en volym över 450 liter, men en högsta volym av 3,0 m . Renoverad storförpackning: En storförpackning av metall eller styv plast: (a) som tillkommit genom framställning av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, utgående från en typ som inte motsvarat dessa bestämmelser, eller VD ]

(b) som tillkommit genom omvandling av en UN-behållartyp som uppfyller bestämmelserna, till en annan som uppfyller samma bestämmelser. Renoverade storförpackningar omfattas av samma bestämmelser i RID/RID-S som en ny storförpackning av samma typ (se även definitionen på typ i 6.6.5.1.2). Återanvänd storförpackning: En storförpackning som ska återfyllas och som efter undersökning befunnits fri från sådana brister som inverkar på dess förmåga att klara funktionsprovningen. Denna definition omfattar särskilt sådana storförpackningar, som återfylls med likadant eller liknande kompatibelt gods och transporteras inom distributionskedjor som står under kontroll av produktens avsändare. Strukturdelar: (a) Hos tanken på en cisternvagn: på ut- eller insidan av tankskalet fästa

[ UPPHÄ

förstyvningselement och detaljer för infästning eller skydd, (b) hos tanken på en tankcontainer: på ut- eller insidan av tankskalet fästa förstyvningselement och detaljer för infästning, skydd eller stabilisering, (c) hos element i en batterivagn eller MEG-container: på ut- eller insidan av tankskalet eller kärlet fästa förstyvningselement och detaljer för infästning, skydd eller stabilisering, (d) hos IBC-behållare (utom flexibla IBC-behållare): förstärknings-, fäst-, hanterings-, skydds-, eller stabiliseringsdetaljer på behållarskalet (jämte pallsockeln för integrerade IBC-behållare med innerbehållare av plast).

37

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7.

Strålningsnivå för transport av radioaktiva ämnen: Tillhörande dos per tidsenhet angiven i millisievert per timme eller mikrosievert per timme.

Strålningsdetektorsystem: En anordning som innehåller strålningsdetektorer som komponenter.

Styv innerbehållare: (för integrerade IBC-behållare): Behållare som bibehåller sin vanliga form i tomt tillstånd, utan att förslutningarna är på sin plats och utan stöd av det yttre höljet. Innerbehållare som inte är styva räknas som flexibla.

Säck: Flexibel förpackning av papper, plastfolie, textil, vävt material eller annat ändamålsenligt material.

Säkerhetsventil: En fjäderbelastad anordning som aktiveras automatiskt av trycket och är avsedd att skydda tanken mot ett otillåtet invändigt övertryck.

Säkerställande av att bestämmelserna iakttas (radioaktiva ämnen): Ett systematiskt program av åtgärder som tillämpas av behörig myndighet med målet att säkerställa att bestämmelserna i RID/RID-S tillämpas i praktiken.

Sändning: Ett enskilt kolli eller flera kollin eller en last med farligt gods, som en avsändare överlämnar till transport. Sökande: Avser, i samband med bedömning av överensstämmelse, tillverkaren eller VD ]

dennes auktoriserade representant i en fördragsstat. I samband med återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll avses med sökande vara provningsanläggning, användaren eller dess representant som givits fullmakt i en fördragsstat.

Anm Undantagsvis kan även en tredje part (t.ex. en användare av en tankcontainer enligt definition i 1.2.1) ansöka om bedömning av överensstämmelse.

T

Tank: Ett tankskal med driftsutrustning och strukturdelar. När termen tank används separat avser den en tankcontainer, UN-tank, avmonterbar tank eller cisternvagn enligt definitionen i detta avsnitt, inklusive tankar som utgör element i batterivagnar eller MEG-containrar.

Anm För UN-tankar, se 6.7.4.1.

[ UPPHÄ

Tankcontainer: En transportutrustning som motsvarar definitionen för container och som består av ett tankskal och utrustningsdetaljer, inklusive anordningar som medger omlastning av tankcontainern utan väsentlig förändring av dess jämviktsläge och som används för transport av gaser, vätskor, pulverformiga eller granulerade ämnen och som, när den används för transport av gaser definierade i 2.2.2.1.1, har en volym över 0,45 m (450 liter).

Anm IBC-behållare som uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.5 räknas inte som tankcontainrar.

38

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Tankdokumentation: Ett underlag som innehåller all väsentlig teknisk information om en tank, batterivagn eller en MEG-container, såsom de certifikat och intyg som anges i 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4.

Tankskal: Den del av en tank vilken innesluter ämnet, inklusive öppningar och förslutningar, men utan driftsutrustning och utvändiga strukturdelar.

Anm För UN-tankar se kapitel 6.7.

Teknisk benämning: En vedertagen kemisk benämning, i förekommande fall en vedertagen biologisk benämning eller annan benämning som brukar användas i vetenskapliga och tekniska handböcker, tidskrifter och texter (se 3.1.2.8.1.1).

Testhandboken: Femte omarbetade utgåvan av FN-rekommendationerna för transport av farligt gods, handbok för provning och kriterier, utgiven av Förenta Nationerna (ST/SG/AC.10/11/Rev.5 ändrad genom ST/SG/AC.10/11/Rev.5/Amend.1 och ST/SG/AC.10/11/Rev.5/Amend.2).

Transport: Förflyttning av farligt gods, inklusive därav förorsakade uppehåll och av trafiken förorsakad lagring av det farliga godset i vagnar, tankar och containrar före, under och efter förflyttningen.

Denna definition innefattar också mellanlagring av farligt gods för att byta transportsätt eller transportmedel (omlastning). Detta under förutsättning att transporthandlingar kan uppvisas på begäran, i vilka avsändnings- och mottagningsort VD ]

framgår, samt att kollin och tankar inte öppnas under mellanlagringen – utom vid kontroll av behörig myndighet.

Transport i bulk: Transport av oförpackade fasta ämnen eller föremål i vagnar, containrar eller bulkcontainrar. Begreppet avser varken gods som transporteras som kollin eller ämnen som transporteras i tank.

Transportindex (TI (Transport Index)) för transport av radioaktiva ämnen: Ett tal som är tillordnat ett kolli, en overpack eller en container eller oförpackat LSA-I eller SCO-I och som används för att kontrollera strålningsexponeringen.

Transportmedel: Ett fordon eller en vagn för transport på väg eller järnväg.

Transportör: Företag som genomför transport, med eller utan transportavtal.

Tryckfat: Svetsat transportabelt tryckkärl med en volym över 150 liter till och med

[ UPPHÄ

1000 liter (t.ex. cylindriskt kärl med rullskenor, klotformiga kärl på medar).

Tryckkärl: Ett samlingsbegrepp för gasflaska, storflaska, tryckfat, slutet kryokärl, metallhydridlagringssystem, gasflaskpaket och bärgningstryckkärl.

Trätunna: Förpackning av naturträ med runt tvärsnitt och välvda väggar, och som består av stavar och gavlar och är försedd med tunnband.

Tvångsmanövrerad luftningsventil: Ventil på tankar med bottentömning, som är förbunden med bottenventilen och öppnas under drift endast för luftning av tanken vid fyllning och tömning.

Täckt vagn: Vagn med fasta eller rörliga väggar eller tak.

39

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

Täthetsprovning: Provning för att bestämma täthet hos en tank, förpackning eller IBC-behållare samt tillbehör och förslutningsanordningar. Anm För UN-tankar, se kapitel 6.7. Tömningstryck: Det högsta tryck, som utvecklas vid trycktömning av en tank (se även fyllningstryck, högsta arbetstryck, kalkyltryck och provtryck).

U

UIC (International Union of Railways): Internationella järnvägsunionen (UIC, 16 rue Jean Rey, F-75015 Paris, Frankrike). UNECE (United Nations Economic Commission for Europe): FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE, Palais des Nations, 8-14 avenue de la Paix, CH- 1211 Genève 10, Schweiz). UN-nummer: Fyrställigt tal som utgör ett nummer för att identifiera ämnen eller föremål enligt FN:s modellregelverk. UN-tank: En multimodal tank som, när den används för transport av gaser definierade i 2.2.2.1.1, har en volym över 450 liter, och som motsvarar definitionen i kapitel 6.7 eller IMDG-koden och är angiven i kolumn (10) i tabell A, kapitel 3.2, med en UN-tankinstruktion (T-kod).

VD ]

Utvecklat tryck: Trycket av innehållet i ett tryckkärl vid temperatur- och diffusionsjämvikt.

V

Vagn: Ett järnvägsfordon utan egen dragkraft och som är avsett för transport av gods (se även batterivagn, täckt vagn, öppen vagn, presenningsförsedd vagn och tankvagn). Presenningsförsedd vagn: Öppen vagn som är försedd med övertäckning som skydd för lasten. Vagnslast: Exklusiv användning av en vagn oavsett om vagnens lastutrymme är fullständigt eller endast delvis utnyttjat. Anm Motsvarande begrepp för radioaktiva ämnen är "komplett last för transport av ämnen i klass 7".

[ UPPHÄ

Vakuumventil: En fjäderbelastad anordning som aktiveras automatiskt av trycket och är avsedd att skydda tanken mot ett otillåtet invändigt undertryck. Vikt av ett kolli: Bruttovikten av kollit, om inget annat anges. Volym hos tankskal eller tankfack: För tankar är volymen, tankskalets eller tankfackets totala invändiga volym i liter eller m . Om det på grund av tankskalets eller tankfackets form eller konstruktion inte är möjligt att fylla det fullständigt, ska den mindre volymen användas för att bestämma fyllnadsgrad och tankmärkning. Vätska: Ett ämne som vid 50 °C har ett ångtryck av högst 300 kPa (3 bar), som inte är fullständigt gasformigt vid 20 °C och ett tryck av 101,3 kPa och som

40

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

(a) har en smältpunkt eller initial smältpunkt vid högst 20 °C vid ett tryck av 101,3 kPa, eller (b) är flytande enligt provningsmetoden ASTM D 4359-90, eller (c) inte är pastaartad enligt kriterierna i den beskrivna provningsmetoden (penetrometermetoden) för bestämning av flytbarhet i 2.3.4. Anm Med transport i vätskeform menas i tankbestämmelserna: - transport av vätskor enligt ovanstående definition, eller - transport av fasta ämnen, som avlämnas till transport i smält tillstånd. Växeltank: En tank monterad på växelflak, vilken räknas som en tankcontainer. Växelflak: Se container.

Y

Ytterförpackning: Yttre skyddet i en integrerad eller sammansatt förpackning, inklusive absorberande och stötdämpande material och alla andra beståndsdelar som behövs för att innesluta och skydda innerkärl eller innerförpackningar.

Å VD ]

Återanvänd förpackning: En förpackning som efter undersökning befunnits fri från sådana brister som inverkar på dess förmåga att klara funktionsprovningen. Denna definition omfattar särskilt sådana förpackningar, som återfylls med likadant eller liknande kompatibelt gods och transporteras inom distributionsnät, som står under tillsyn av produktens avsändare. Återanvänd storförpackning: se Storförpackning. Återvinningsplast: Material som återvunnits från begagnade industriförpackningar, rengjorts och förberetts för bearbetning till nya förpackningar.

Ö

Öppen container: Se Container.

[ UPPHÄ

Öppen vagn: Vagn med eller utan gavel- och sidoväggar, vars lastytor är öppna. Öppet kryokärl: Ett värmeisolerat transportabelt kärl för kylda kondenserade gaser, som hålls vid atmosfärstryck genom kontinuerlig avluftning av den kylda kondenserade gasen.

41

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.2.2 Måttenheter

1.2.2.1 I RID/RID-S gäller följande måttenheter .

9) Alternativ Samband mellan

Storhet SI-enhet godtagen enhet enheterna

Längd m (meter) - - Area m (kvadratmeter) - - 3 10) -3 3 Volym m (kubikmeter) l (liter) 1 l = 10 m Tid s (sekund) min (minut) 1 min = 60 s h (timme) 1 h = 3 600 s d (dygn) 1 d = 86 400 s -3 Massa kg (kilogram) g (gram) 1 g = 10 kg t (ton) 1 t = 10 kg 3 3 3 Densitet kg/m kg/l 1 kg/l = 10 kg/m Temperatur K (kelvin) ºC (grader Celsius) 0 °C = 273,15 K

Följande avrundade siffror tillämpas för omräkning till SI-enheter av de hittills använda enheterna:

VD ]

Kraft Mekanisk spänning

2 2 1 kg = 9,807 N 1 kg/mm = 9,807 N/mm 2 2 1 N = 0,102 kg 1 N/mm = 0,102 kg/mm

Tryck

2 -5 -5 2 -2 1 Pa = 1 N/m = 10 bar = 1,02 · 10 kg/cm = 0,75 · 10 torr 5 2 1 bar = 10 Pa = 1,02 kg/cm = 750 torr 2 4 1 kg/cm = 9,807 · 10 Pa = 0,9807 bar = 736 torr 2 -3 -3 2 1 torr = 1,33 · 10 Pa = 1,33 · 10 bar = 1,36 · 10 kg/cm

Energi, arbete, värmemängd

-6 -3 1 J = 1 Nm = 0,278 · 10 kWh = 0,102 kgm = 0,239 · 10 kcal 6 3 1 kWh = 3,6 · 10 J = 367 · 10 kgm = 860 kcal -6 -3 1 kgm = 9,807 J = 2,72 · 10 kWh = 2,34 · 10 kcal 3 -3 1 kcal = 4,19 · 10 J = 1,16 · 10 kWh = 427 kgm

Effekt Kinematisk viskositet

2 4 1 W = 0,102 kgm/s = 0,86 kcal/h 1 m /s = 10 St (stokes) -4 2 1 kgm/s = [ UPPHÄ9,807 W = 8,43 kcal/h 1 St = 10 m /s

1 kcal/h = 1,16 W = 0,119 kgm/s

Dynamisk viskositet

2 2 1 Pa · s = 1 Ns/m = 10 P (poise) = 0,102 kgs/m 2 -2 2 1 P = 0,1 Pa · s = 0,1 Ns/m = 1,02 · 10 kgs/m 2 2 1 kgs/m = 9,807 Pa · s = 9,807 Ns/m = 98,07 P

Det internationella enhetssystemet (SI: Système International d'Unités) är resultatet av beslut som fattats vid den allmänna konferensen för mått och vikt (Conférence Générale des Poids et Mesures; adress: Pavillon de Breteuil, Parc de St-Cloud, F-92310 Sèvres).

Förkortningen ”L” för liter tillåts också i stället för förkortningen ”l” då förväxling kan ske i maskinskriven text.

42

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Tiopotenser, positiva och negativa, av en enhet kan bildas med hjälp av prefix, som har följande betydelse och placeras framför enheten:

Faktor Prefix Tecken 18 1 000 000 000 000 000 000 = 10 triljon exa E 15 1 000 000 000 000 000 = 10 peta P 12 1 000 000 000 000 = 10 biljon tera T 9 1 000 000 000 = 10 miljard giga G 6 1 000 000 = 10 miljon mega M 3 1 000 = 10 tusen kilo k 2 100 = 10 hundra hekto h 1 10 = 10 tio deka da -1 0,1 = 10 tiondel deci d -2 0,01 = 10 hundradel centi c -3 0,001 = 10 tusendel milli m -6 0,000 001 = 10 miljondel mikro µ -9 0,000 000 001 = 10 miljarddel nano n -12 0,000 000 000 001 = 10 biljondel piko p -15 0,000 000 000 000 001 = 10 femto f -18 0,000 000 000 000 000 001 = 10 triljondel atto a

9 -9 Anm 10 = en billion i av FN använda engelska språket. Analogt = 10 en billiondel.

1.2.2.2 Om inte annat uttryckligen anges avser tecknet ”%” följande i RID/RID-S:

(a) i fråga om blandningar av fasta ämnen eller vätskor, liksom lösningar eller fasta ämnen som fuktats med vätska: viktandelen i procent, beräknad på blandningens,

VD ]

lösningens eller det fuktade fasta ämnets totala vikt,

(b) i fråga om blandningar av komprimerade gaser: då fyllning sker under tryck, den i procent angivna volymandelen, beräknad på gasblandningens totala volym. Då fyllning sker efter vikt, den i procent angivna viktandelen, beräknad på gasblandningens totala vikt,

(c) i fråga om blandningar av kondenserade gaser eller lösta gaser anges viktandelen i procent, beräknad på blandningens totala vikt.

1.2.2.3 Alla tryck som avser kärl (t.ex. provtryck, invändigt tryck, säkerhetsventilers öppningstryck) anges alltid som övertryck (tryck överstigande lufttrycket). Ämnens ångtryck anges däremot alltid som absolut tryck.

1.2.2.4 Anges i RID/RID-S en viss fyllningsgrad för kärl eller tankar så avser denna en temperatur hos ämnet av 15ºC, om ingen annan temperatur nämns.

[ UPPHÄ

43

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.3

Utbildning av personer delaktiga vid transport av farligt gods

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

Personalen enligt 1.3.2.2.1 ska ha genomgått verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning enligt indelningen i 1.3.2.2.2. 1.3.2.2.1 För indelning av personal i de olika kategorierna gäller nedanstående tabell:

1.3.2.2.2 Verksamhetsbaserad påbyggnadsutbildning ska omfatta åtminstone följande ämnesområden: (a) Förare eller personal med motsvarande funktion i kategori 1: - sätt att få tillgång till nödvändig information om tågsammansättningen, förekomsten av farligt gods och vilken plats sådant gods befinner sig på i

VD ]

tåget, - slag av avvikelse, - agerande i kritiska situationer vid avvikelser, vidtagande av åtgärder till skydd av det egna tåget och trafiken på angränsande spår. Rangerare eller personal med motsvarande funktion i kategori 1: - rangeretiketternas betydelse enligt förlaga 13 och 15 i RID/RID-S (se 5.3.4.2), - skyddsavstånd vid gods i klass 1 enligt 7.5.3 i RID/RID-S, - slag av avvikelse. (b) Vagnmästare eller personal med motsvarande funktion i kategori 2: [ UPPHÄ

- genomförande av kontroll i överensstämmelse med bihang 9 till General Contract of Use for Wagons (GCU) – Conditions for the technical transfer inspection of wagons, - genomförande av kontrollerna beskrivna i 1.4.2.2.1 (endast för personal som utför den i 1.4.2.2.1 i RID/RID-S beskrivna kontrollen), - identifiering av avvikelser.

11) Utgiven av GCU Bureau, Avenue Louise, 500, BE-1050 Bryssel, www.gcubureau.org.

46

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

(c) Tågtrafikledare, ställverksmedarbetare, medarbetare i ledningscentraler eller personal med motsvarande funktion i kategori 3: - att bemästra kritiska situationer vid avvikelser, - interna nödlägesplaner för rangerbangårdar enligt kapitel 1.11 i RID/RID-S,

1.3.2.3 Säkerhetsutbildning

I motsvarighet till de möjliga riskerna för skador till följd av tillbud vid transport av farligt gods och dess lastning och lossning ska personalen vara utbildad om de risker och faror som farligt gods kan medföra. Utbildningens mål ska vara att ge personalen kännedom om säker hantering och nödåtgärder. 1.3.2.4 För att ta hänsyn till ändrade bestämmelser ska utbildningen regelbundet kompletteras med uppdateringskurser.

1.3.3 Dokumentation

Arbetsgivaren ska förvara dokumentation över utbildning som har erhållits enligt detta kapitel och ska på begäran göra dokumentation tillgänglig för den anställda eller behörig myndighet. Dokumentationen ska förvaras av arbetsgivaren under den tidsperiod som behörig myndighet har fastställt. Dokumentation över utbildning ska styrkas då en ny anställning börjar. VD ]

[ UPPHÄ

47

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.4

Skyldigheter hos delaktiga

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(d) uppfylla bestämmelser om försändningssätt och transportrestriktioner,

(e) se till att även tömda, ej rengjorda och ej avgasade tankar (cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, MEG-containrar, UN-tankar och tankcontainrar) eller tömda, ej rengjorda vagnar, storcontainrar och småcontainrar för transport i bulk är korrekt märkta och etiketterade, och att tömda, ej rengjorda tankar är lika väl förslutna och täta som i fyllt tillstånd.

1.4.2.1.2 Tar avsändaren tjänster från andra delaktiga (förpackare, lastare, fyllare osv.) i anspråk, ska han vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att sändningen uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S. Han kan dock i fall som anges i 1.4.2.1.1 (a), (b), (c) och (e) förlita sig på de upplysningar och uppgifter som ställts till hans förfogande av andra delaktiga.

1.4.2.1.3 Om avsändaren handlar på tredje parts uppdrag så ska denne skriftligen informera avsändaren om att farligt gods ingår och ställa de uppgifter och handlingar till förfogande som avsändaren behöver för att fullgöra sina åtaganden.

1.4.2.2 Transportör

1.4.2.2.1 Inom ramen för 1.4.1 ska transportören som vid avsändningsstället övertar det farliga godset särskilt:

(a) kontrollera om det farliga gods som ska transporteras är tillåtet för transport enligt RID/RID-S, VD ]

(b) försäkra sig om att all information föreskriven i RID/RID-S för det farliga godset som ska transporteras har ställts till förfogande av avsändaren före transport, att föreskrivna underlag bifogats godsdeklarationen, eller om elektronisk databehandlingsteknik (EDP) eller elektronisk dataöverföringsteknik (EDI) används istället för skriftliga handlingar, att informationen åtminstone motsvarar skriftliga handlingar beträffande åtkomst under transporten,

(c) försäkra sig om att vagnar och last inte uppvisar några synliga brister, otätheter eller sprickor, att inga utrustningsdetaljer fattas osv., genom en visuell kontroll,

(d) försäkra sig om att slutdatum för nästa kontroll av cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbar tank, UN-tankar, tankcontainrar eller MEG-containrar inte har överskridits,

Anm Tankar, batterivagnar och MEG-containrar får dock, efter utgången av

[ UPPHÄ

detta slutdatum, transporteras enligt bestämmelserna i 4.1.6.10 (för batterivagnar och MEG-containrar vars element är tryckkärl), 4.2.4.4, 4.3.2.4.4, 6.7.2.19.6, 6.7.3.15.6 eller 6.7.4.14.6.

(e) kontrollera att vagnarna inte är överlastade,

(f) försäkra sig om att för vagnarna föreskrivna storetiketter och märkningar är fastsatta,

(g) försäkra sig om att utrustning som föreskrivs i de skriftliga instruktionerna finns i förarutrymmet.

50

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

När så är tillämpligt, ska detta genomföras på grundval av transportdokument och följesedlar genom visuell kontroll av vagnen eller containern och, när så är tillämpligt, lasten.

Bestämmelserna i detta stycke räknas som uppfyllda vid tillämpning av UIC– normblad 471-3 V (kontroll som ska utföras vid försändning av farligt gods i internationell trafik), punkt 5 .

1.4.2.2.2 Transportören kan dock i fall som anges i 1.4.2.2.1 (a), (b), (d), (e) och (f) förlita sig på de upplysningar och uppgifter som ställts till hans förfogande av andra delaktiga.

1.4.2.2.3 Om transportören enligt 1.4.2.2.1 konstaterar en överträdelse av bestämmelserna i RID/RID-S så får han inte transportera sändningen innan bestämmelserna uppfyllts.

1.4.2.2.4 Om under transporten en överträdelse konstateras, som kan inverka på transportsäkerheten så ska sändningen stoppas så fort som möjligt, med hänsyn tagen till trafiksäkerhetskrav, säker uppställning av sändningen och allmänhetens säkerhet.

Transporten får fortsätta först när bestämmelserna är uppfyllda. Myndighet som är behörig för resterande del av transporten kan ge tillstånd för fortsatt transport.

Kan bestämmelserna inte uppfyllas och om inget tillstånd ges för resterande del av transporten, ska behörig myndighet tillhandahålla nödvändig administrativ assistans åt transportören. Detta gäller också om transportören meddelar myndigheten att de farliga egenskaperna hos för transport överlämnat gods inte påpekats för honom, och att han på grundval av särskilt för transportavtalet gällande rätt önskar lossa, destruera VD ]

eller oskadliggöra godset.

1.4.2.2.5 Transportören ska se till att den som ansvarar för den nyttjade järnvägsinfrastrukturen när som helst under transporten kan få omedelbar och obegränsad tillgång till den information, som behövs för att uppfylla kraven i 1.4.3.6 (b).

Anm Formerna för hur sådana uppgifter ska tillhandahållas ska finnas beskrivna i villkoren för nyttjande av järnvägsinfrastrukturen.

1.4.2.2.6 Transportören ska förse föraren med skriftliga instruktioner föreskrivna i 5.4.3.

1.4.2.3 Mottagare

1.4.2.3.1 Mottagaren är ålagd att inte utan tvingande skäl fördröja mottagandet av godset och att efter lossningen kontrollera att de bestämmelser i RID/RID-S som berör honom är uppfyllda.

[ UPPHÄ

1.4.2.3.2 En vagn eller container får endast återsändas eller återanvändas först då bestämmelserna om lossning i RID/RID-S är uppfyllda.

1.4.2.3.3 Om mottagaren tar tjänster från andra delaktiga (lossnings- och rengöringspersonal, saneringsplats osv. ) i anspråk, ska mottagaren vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i 1.4.2.3.1 och 1.4.2.3.2 i RID/RID-S är uppfyllda.

12) UIC–normblad i utgåva gällande från den 1 januari 2015.

51

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

52

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

(b) ska förvissa sig om att för cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbar tank, UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar datum för nästa kontroll inte har överskridits, (c) får endast fylla tankar med för tanken ifråga tillåtet farligt gods, (d) ska vid fyllning av tank iaktta bestämmelser avseende farligt gods i omedelbart angränsande tankfack, (e) ska vid fyllning av tank hålla högsta tillåtna fyllnadsgrad eller högsta tillåtna fyllningsförhållande för godset, (f) ska efter fyllning av tanken, säkerställa att alla förslutningar har stängts och att inget läckage förekommer, Anm Fyllaren ska ha rutiner för att kontrollera korrekt funktion av förslutningsanordningar hos tankar på en cisternvagn och försäkra sig om deras täthet mot läckage före och efter lossning. Riktlinjer utgivna av CEFIC (European Chemical Industry Council) i form av checklistor för cisternvagnar för vätskor finns tillgängliga på OTIF:s hemsida (www.otif.org). (g) ska se till att det inte finns farliga rester av det farliga godset utanpå de fyllda tankarna,

VD ]

(h) ska, när han förbereder farligt gods för transport, se till att föreskriven orangefärgade skyltar, etiketter eller storetiketter, märken för ämnen med förhöjd temperatur och miljöfarliga ämnen såväl som rangeringsetiketter placerats enligt bestämmelserna på tankar, vagnar, storcontainrar och småcontainrar, (i) ska före och efter fyllning av kondenserad gas i cisternvagnar iaktta de särskilda kontrollbestämmelser som gäller i detta fall, (j) ska vid fyllning av vagnar eller containrar med farligt gods i bulk kontrollera att tillämpliga bestämmelser i kapitel 7.3 är uppfyllda.

1.4.3.4 Användare av tankcontainer eller UN-tank

Inom ramen för 1.4.1 ska användare av tankcontainer eller UN-tank särskilt tillse att (a) bestämmelserna om konstruktion, utrustning, kontroll och märkning beaktas,

[ UPPHÄ

(b) underhåll av tankskal och deras tillbehör genomförs på ett sätt som säkerställer att tankcontainern eller UN-tanken under normala driftpåkänningar uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S fram till nästa kontrolltillfälle, (c) en revisionskontroll genomförs, närhelst säkerheten hos tankskalet eller dess tillbehör kan påverkas genom reparation, ombyggnad eller olycka.

1.4.3.5 Användare av cisternvagn

Inom ramen för 1.4.1 ska användare av cisternvagn särskilt tillse att (a) bestämmelserna om konstruktion, utrustning, kontroll och märkning beaktas,

53

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(b) underhåll av tankar och deras utrustning genomförs av underhållsansvarig godkänd i enlighet med bestämmelserna i bihang G (ATMF) till COTIF på ett sätt som säkerställer att cisternvagnen under normala driftpåkänningar uppfyller bestämmelserna i RID/RID-S fram till nästa kontrolltillfälle,

(c) en revisionskontroll genomförs, närhelst säkerheten hos tankskalet eller dess utrustning kan påverkas genom reparation, ombyggnad eller olycka.

1.4.3.6 Järnvägsinfrastrukturförvaltning

Inom ramen för 1.4.1 har järnvägsinfrastrukturförvaltningen i synnerhet följande åtaganden. Denna ska tillse att

(a) interna nödlägesplaner för rangerbangårdar enligt kapitel 1.11 upprättas,

(b) när som helst under transporten och utan dröjsmål ha obegränsad tillgång till följande information:

- tågsammansättning i form av vagnsnummer på varje vagn och vagnstyp om detta inte framgår av vagnsnumret,

- UN-nummer för det farliga gods som transporteras i eller på varje vagn, i den mån krav finns att de ska anges i godsdeklarationen, eller information som visar närvaron av farligt gods i begränsade mängder om det farliga godset transporteras förpackat endast i begränsade mängder enligt kapitel 3.4 VD ]

så att märkning av vagnen eller storcontainern enligt kapitel 3.4 krävs,

- varje vagns position i tåget (vagnsordning).

Dessa uppgifter får endast delges de parter som behöver dem för syften som avser säkerhet, transportskydd eller räddningsinsatser.

Anm Formerna för hur sådana uppgifter ska tillhandahållas ska finnas beskrivna i villkoren för nyttjande av järnvägsinfrastrukturen.

1.4.3.7 Lossare

Anm I detta delavsnitt omfattar lossning flyttning, avlastning och lossning enligt definitionen av lossare i 1.2.1. 1.4.3.7.1 Inom ramen för 1.4.1 ska lossaren särskilt: [ UPPHÄ

(a) försäkra sig om att rätt gods lossas genom att jämföra relevant information på godsdeklarationen med informationen på kollin, containrar, tankar, MEGcontainrar eller vagnar,

(b) före och under lossning kontrollera om förpackningar, tankar, vagnar eller containrar är skadade i sådan omfattning att det skulle äventyra

13) Enhetliga regler om tekniskt godkännande av järnvägsmateriel i internationell trafik (ATMF UR). Bihang G är harmoniserad med europeisk lagstiftning, särskilt direktiv 2004/49/EG (artiklarna 3 och 14a) och 2008/57/EG (artiklarna 2 och 33) och förordning (EU) 445/2011 om ett certifieringssystem för enheter som ansvarar för underhåll av godsvagnar.

54

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

lossningsprocessen. Om så är fallet, ska lossning inte utföras förrän lämpliga åtgärder har vidtagits,

Anm Lossaren ska ha rutiner för att kontrollera korrekt funktion av förslutningsanordningar hos tankar på en cisternvagn och försäkra sig om deras täthet mot läckage före och efter lossning. Riktlinjer utgivna av CEFIC (European Chemical Industry Council) i form av checklistor för cisternvagnar för vätskor finns tillgängliga på OTIF:s hemsida (www.otif.org).

(c) uppfylla tillämpliga bestämmelser om lossning,

(d) omedelbart efter lossning av tankar, vagnar eller containrar,

(i) avlägsna eventuella farliga rester som under lossningsprocessen har fäst på utsidan av tankar, vagnar eller containrar, och

(ii) säkerställa att ventiler och inspektionsöppningar är stängda,

Anm Lossaren ska ha rutiner för att kontrollera korrekt funktion av förslutningsanordningar hos tankar på en cisternvagn och försäkra sig om deras täthet mot läckage före och efter lossning. Riktlinjer utgivna av CEFIC (European Chemical Industry Council) i form av checklistor för cisternvagnar för vätskor finns tillgängliga på OTIF:s hemsida (www.otif.org).

VD ]

(e) säkerställa att föreskriven rengöring och sanering av vagnar eller containrar utförs, och

(f) säkerställa att inga storetiketter och orangefärgade skyltar längre förekommer på vagnar och containrar som är fullständigt lossade, rengjorda, avgasade och sanerade.

1.4.3.7.2 Om lossaren tar tjänster från andra delaktiga (rengöringspersonal, saneringsplats osv.) i anspråk, ska lossaren vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i RID/RID-S är uppfyllda.

[ UPPHÄ

55

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.5

Avvikelser

14)

De överenskomna temporära avvikelserna enligt detta avsnitt finns på OTIF:s hemsida (www.otif.org).

57

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.6

Övergångsbestämmelser

15)

Den RID-version som gäller från och med den 1 januari 2013.

16)

Den RID-version som gäller från och med den 1 maj 1985.

17)

Den RID-version som gäller från och med den 1 januari 1990, 1 januari 1993 och 1 januari 2005.

59

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.6.1.9 (Tills vidare blank.)

1.6.1.10 (Borttagen.)

1.6.1.11 Typgodkännanden för fat, dunkar och integrerade förpackningar av högmolekylärt eller medelmolekylärt polyeten och för IBC-behållare av högmolekylärt polyeten, som utfärdats före den 1 juli 2007 enligt de fram till den 31 december 2006 gällande bestämmelserna i 6.1.6.1(a), men inte motsvarar de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.1.6.1(a), är tills vidare giltiga.

1.6.1.12 (Tills vidare blank.)

1.6.1.13 (Borttagen.)

1.6.1.14 IBC-behållare som tillverkats före den 1 januari 2011 och som motsvarar en konstruktionstyp som inte klarat vibrationsprovningen enligt 6.5.6.13 eller som inte behövde uppfylla kriterierna i 6.5.6.9.5 (d) vid tidpunkten då fallprovet genomfördes, får användas även i fortsättningen.

1.6.1.15 IBC-behållare som tillverkats, renoverats eller reparerats före den 1 januari 2011, behöver inte märkas med högsta tillåtna staplingsbelastning i enlighet med 6.5.2.2.2. Sådana IBC-behållare, som inte är märkta enligt 6.5.2.2.2, får fortsatt användas efter 31 december 2010, men ska märkas enligt 6.5.2.2.2 om de renoveras eller repareras efter detta datum. IBC-behållare som tillverkats, renoverats eller reparerats mellan den 1 januari 2011 och den 31 december 2016 och som är märkta med högsta tillåtna staplingslast i enlighet med 6.5.2.2.2 gällande till den 31 december 2014, får användas VD ]

även i fortsättningen.

1.6.1.16 (Borttagen.)

1.6.1.17 (Borttagen.)

1.6.1.18 (Borttagen.)

1.6.1.19 (Borttagen.)

1.6.1.20 Oavsett bestämmelserna i kapitel 3.4 tillämpliga från den 1 januari 2011, får farligt gods förpackat i begränsade mängder, förutom gods som tilldelats ”0” i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (7a), i enlighet med de bestämmelser som gällde i kapitel 3.4 fram till och med den 31 december 2010, transporteras till och med den 30 juni 2015. I detta fall får bestämmelserna i 3.4.12 – 3.4.15 som gäller från och med den 1 januari 2011 tillämpas från och med den 1 januari 2011.

[ UPPHÄ

1.6.1.21 (Tills vidare blank.)

1.6.1.22 Innerbehållare i integrerade IBC-behållare tillverkade före den 1 juli 2011 och märkta enligt bestämmelserna i 6.5.2.2.4 som gällde till och med den 31 december 2010, får användas även i fortsättningen.

1.6.1.23 (Tills vidare blank.)

1.6.1.24 (Borttagen.)

1.6.1.25 För kollin, overpack och nedan nämnda gasflaskor, som är märkta med ett UNnummer enligt de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 2012 i

60

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

RID/RID-S, men där storleken på UN-numret och bokstäverna ”UN” inte motsvarar bestämmelserna i 5.2.1.1 som är tillämpliga från och med den 1 januari 2013, gäller följande bestämmelser:

- kollin och overpack får användas till och med den 31 december 2013, och

- gasflaskor med en vattenkapacitet på högst 60 liter får användas till nästa återkommande kontroll, men dock längst till och med den 30 juni 2018.

1.6.1.26 Storförpackningar tillverkade eller renoverade före den 1 januari 2014 och som inte motsvarar kraven i 6.6.3.1 gällande höjden på bokstäver, siffror och symboler, tillämpliga från och med den 1 januari 2013, får användas även i fortsättningen. Storförpackningar tillverkade eller renoverade före den 1 januari 2015 behöver inte märkas med högsta tillåtna tillämpliga staplingslast enligt 6.6.3.3. Sådana storförpackningar, som inte är märkta enligt 6.6.3.3, får användas även efter den 31 december 2014, men de måste märkas enligt 6.6.3.3 om de renoveras efter detta datum. Storförpackningar tillverkade eller renoverade mellan den 1 januari 2011 och den 31 december 2016 och som är märkta med högsta tillåtna staplingslast i enlighet med 6.6.3.3 gällande till och med den 31 december 2014, får användas även i fortsättningen.

1.6.1.27 Inneslutningar integrerade i utrustning eller maskiner, som innehåller flytande bränslen med UN 1202, 1203, 1223, 1268, 1863 och 3475 och som tillverkats före den 1 juli 2013, men som inte motsvarar bestämmelserna i punkt (a) i särbestämmelse 363 i kapitel 3.3 giltiga från och med den 1 januari 2013, får användas även i fortsättningen. VD ]

1.6.1.28 Med undantag från bestämmelserna i 1.6.1.1 ska, vad avser 1.8.6.8, 6.2.2.11, 6.2.3.6.1, 6.8.2.4.6 och särbestämmelserna TA4 och TT9 i 6.8.4, ackreditering i enlighet med EN ISO/IEC 17020:2004 inte godkännas efter den 28 februari 2015.

1.6.1.29 Litiumceller och litiumbatterier tillverkade enligt en typ som motsvarar bestämmelserna i delavsnitt 38.3 i testhandboken, tredje omarbetade utgåvan, ändring 1 eller annan efterföljande revidering och ändring tillämplig vid tidpunkten för typprovningen, får transporteras även i fortsättningen om inte annat anges i RID/RID-S.

Litiumceller och litiumbatterier tillverkade före den 1 juli 2003 och som uppfyller bestämmelserna i testhandboken, tredje omarbetade utgåvan, får transporteras även i fortsättningen om alla övriga tillämpliga bestämmelser är uppfyllda.

1.6.1.30 Etiketter, storetiketter och märkning som uppfyller de bestämmelser i 3.4.7, 3.4.8,

[ UPPHÄ

3.5.4.2, 5.2.1.8.3, 5.2.2.2.1.1, 5.3.1.7.1, 5.3.3, 5.3.6, 5.5.2.3.2 och 5.5.3.6.2 som var gällande till och med den 31 december 2014, får användas till och med den 31 december 2016.

1.6.1.31 Overpack som är märkta med uttrycket “OVERPACK” i enlighet med de bestämmelser i RID/RID-S som var gällande till och med den 31 december 2014, men som inte motsvarar kraven i 5.1.2.1 (a) beträffande storleken på bokstäverna, tillämpliga från och med den 1 januari 2015, får användas till och med den 31 december 2015.

1.6.1.32 Bärgningsförpackningar och bärgningstryckkärl som är märkta med uttrycket “BÄRGNING” i enlighet med de bestämmelser i RID/RID-S som var gällande till och med den 31 december 2014, men som inte motsvarar kraven i 5.2.1.3 beträffande

61

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

storleken på bokstäverna, tillämpliga från och med den 1 januari 2015, får användas till och med den 31 december 2015.

1.6.1.33 Elektrokemiska dubbelskiktskondensatorer tillordnade UN 3499 som är tillverkade före den 1 januari 2014, behöver inte märkas med energilagringskapaciteten i Wh som krävs enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 361 punkt (e).

1.6.1.34 Asymmetriska kondensatorer tillordnade UN 3508 som är tillverkade före den 1 januari 2016, behöver inte märkas med energilagringskapaciteten i Wh som krävs enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 372 punkt (c).

1.6.1.35 (Tills vidare blank.)

1.6.1.36 (Tills vidare blank.)

1.6.1.37 Förminskade storetiketter som, före den 1 januari 2015, fick fästas på vagnar i enlighet med bestämmelserna i 5.3.1.7.4, tillämpliga till och med den 31 december 2014, men som inte uppfyller bestämmelserna gällande från och med den 1 januari 2015 om fastsättande av förminskade storetiketter i 5.3.1.7.4, ska ersättas senast den 1 januari 2018.

62

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

1.6.2.9 Bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (10), särbestämmelse v, tillämpliga fram till och med den 31 december 2010, får av fördragsstater till RID tillämpas på gasflaskor tillverkade före den 1 januari 2015.

1.6.2.10 Återfyllningsbara svetsade gasflaskor av stål för transport av UN 1011, 1075, 1965, 1969 eller 1978, som i enlighet med bestämmelserna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 (10), särbestämmelse v, tillämpliga fram till den 31 december 2010, har fått intervallet 15 år för återkommande kontroll beviljat av behörig myndighet i landet (länderna) för transport, får även fortsättningsvis genomgå återkommande kontroll enligt dessa bestämmelser.

1.6.2.11 Engångsbehållare för gas som tillverkats och förberetts för transport före den 1 januari 2013 och för vilka bestämmelserna i 1.8.6, 1.8.7 eller 1.8.8 om bedömning av överensstämmelse av engångsbehållare för gas inte har tillämpats får fortfarande transporteras efter detta datum förutsatt att alla övriga tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S är uppfyllda.

1.6.2.12 Bärgningstryckkärl får tillverkas och godkännas i enlighet med nationella bestämmelser fram till och med den 31 december 2013. Bärgningstryckkärl som tillverkats och godkänts i enlighet med nationella bestämmelser före den 1 januari 2014 får användas även i fortsättningen efter godkännande av behörig myndighet i de länder där de används.

1.6.2.13 Gasflaskpaket som är tillverkade före den 1 juli 2013 och som inte är märkta i enlighet med 6.2.3.9.7.2 och 6.2.3.9.7.3 tillämpliga från och med den 1 januari 2013 eller 6.2.3.9.7.2 tillämplig från och med den 1 januari 2015, får användas till nästa VD ]

återkommande kontroll och provning som sker efter den 1 juli 2015.

1.6.2.14 Gasflaskor som är tillverkade före den 1 januari 2016 i enlighet med 6.2.3 och med en specifikation godkänd av behöriga myndigheter i de länder där de transporteras och används, men inte i enlighet med ISO 11513:2011 eller ISO 9809-1:2010 vilket krävs i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P208 (1), får användas för transport av adsorberade gaser under förutsättning att de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.6.1 är uppfyllda.

1.6.2.15 Gasflaskpaket som har återkommande kontrollerats och provats före den 1 juli 2015 och som inte är märkta i enlighet med 6.2.3.9.7.3 tillämplig från och med den 1 januari 2015, får användas till nästa återkommande kontroll och provning som sker efter den 1 juli 2015.

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.6.3.3.2 Cisternvagnar för transport av gaser i klass 2 vars tankskal tillverkats mellan den 1 januari 1965 och den 31 december 1966, får användas till och med den 31 december 2019 förutsatt att tankarnas utrustning, men inte deras väggtjocklek, uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8.

1.6.3.3.3 Cisternvagnar för transport av gaser i klass 2 vars tankskal tillverkats mellan den 1 januari 1967 och den 31 december 1970, får användas till och med den 31 december 2021 förutsatt att tankarnas utrustning, men inte deras väggtjocklek, uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8.

1.6.3.3.4 Cisternvagnar för transport av gaser i klass 2 vars tankskal tillverkats mellan den 1 januari 1971 och den 31 december 1975, får användas till och med den 31 december 2025 förutsatt att tankarnas utrustning, men inte deras väggtjocklek, uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8.

1.6.3.3.5 Cisternvagnar för transport av gaser i klass 2 vars tankskal tillverkats mellan den 1 januari 1976 och den 30 september 1978, får användas till och med den 31 december 2029 förutsatt att tankarnas utrustning, men inte deras väggtjocklek, uppfyller bestämmelserna i kapitel 6.8.

1.6.3.4 Cisternvagnar, som tillverkats före den 1 januari 1988 enligt de till och med den 31 december 1987 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1988 gällande bestämmelserna får användas tills vidare. Detta gäller också cisternvagnar, som inte är märkta med den från och med den 1 januari 1988 föreskrivna uppgiften om tankmaterial enligt bihang XI, 1.6.1.

VD ]

1.6.3.5 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1993 enligt de till och med den 31 december 1992 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1993 gällande bestämmelserna får användas även i fortsättningen.

1.6.3.6 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1995 enligt de till och med den 31 december 1994 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1995 gällande bestämmelserna får användas även i fortsättningen.

1.6.3.7 Cisternvagnar för transport av brandfarliga vätskor med flampunkt över 55 °C till och med 60 °C och som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelserna i bihang XI, 1.2.7, 1.3.8 och 3.3.3, men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i dessa stycken, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.8 Om vissa officiella transportbenämningar för gaser ändrats på grund av ändringar i RID/RID-S, är det inte nödvändigt att ändra benämningarna på tankskylten eller på

[ UPPHÄ

själva tankskalet (se 6.8.3.5.2 eller 6.8.3.5.3), förutsatt att benämningarna för gaserna på cisternvagnar, batterivagnar och vagnar med avmonterbara tankar eller på skyltarna (se 6.8.3.5.6 (b) eller (c)) anpassas vid nästa återkommande kontroll.

1.6.3.9 (Tills vidare blank.)

1.6.3.10 (Tills vidare blank.)

1.6.3.11 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1997 enligt de till och med den 31 december 1996 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i bihang XI, 3.3.3 och 3.3.4, får användas även i fortsättningen.

64

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

1.6.3.12 (Borttagen.)

1.6.3.13 (Borttagen.)

1.6.3.14 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 1999 enligt de till och med den 31 december 1998 gällande bestämmelserna i bihang XI, 5.3.6.3, men inte uppfyller de från den 1 januari 1997 gällande bestämmelserna i bihang XI, 5.3.6.3, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.15 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.3, får användas fram till nästa återkommande kontroll.

1.6.3.16 För cisternvagnar och batterivagnar som tillverkats före den 1 januari 2007 men inte uppfyller bestämmelserna i 4.3.2 samt 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4 om tankdokumentation, ska senast vid nästa återkommande kontroll en sammanställning av handlingar för tankdokumentationen ha påbörjats.

1.6.3.17 Cisternvagnar avsedda för transport av ämnen i klass 3, förpackningsgrupp I, med ångtryck vid 50 °C på högst 175 kPa (1,75 bar) (absoluttryck), som tillverkats före den 1 juli 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, och som enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna tillordnats tankkoden L1,5BN, får användas fram till och med den 31 december 2022 för transport av ovannämnda ämnen.

VD ]

1.6.3.18 Cisternvagnar och batterivagnar som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 30 juni 2001 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 juli 2001 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.

De ska dock märkas med tillämplig tankkod och tillämplig alfanumerisk kod TC och TE för särbestämmelserna enligt 6.8.4.

1.6.3.19 (Tills vidare blank.)

1.6.3.20 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller kraven i 6.8.2.1.7 tillämpliga från den 1 januari 2003 och särbestämmelse TE15 i 6.8.4 (b) tillämpliga från den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2006, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.21 (Borttagen.)

[ UPPHÄ

1.6.3.22 Cisternvagnar med tankskal av aluminiumlegeringar, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.23 (Borttagen.)

1.6.3.24 Cisternvagnar för transport av frätande gaser, UN 1052, UN 1790 och UN 2073, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna i 6.8.5.1.1 (b), får användas även i fortsättningen.

65

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.6.3.25 (Borttagen.)

1.6.3.26 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna avseende märkning med utvändigt beräkningstryck enligt 6.8.2.5.1, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.27 (a) För cisternvagnar och batterivagnar

- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som innehåller bokstäverna T, TF, TC, TO, TFC eller TOC, och

- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka transporteras i flytande form och har tilldelats tankkoden L15CH, L15DH eller L21DH i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (12),

som tillverkats före den 1 januari 2005 ska anordningar enligt särbestämmelse TE22 i 6.8.4 kunna klara en energiupptagning per vagnsände på minst 500 kJ.

(b) Cisternvagnar och batterivagnar

- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som endast innehåller bokstaven F, och - för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka transporteras i flytande form och har VD ]

tilldelats tankkod L10BH, L10CH eller L10DH i kolumn (12) i tabell A, kapitel 3.2,

som tillverkats före den 1 januari 2007, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.8.4, särbestämmelse TE 22, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.28 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2005 enligt de till och med den 31 december 2004 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.1, andra stycket, ska modifieras senast vid nästa ombyggnad eller nästa reparation, såvida det är praktiskt möjligt och det utförda arbetet kräver demontering av konstruktionen.

1.6.3.29 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2005, men inte uppfyller de från den 1 januari 2005 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.4, får användas även i fortsättningen.

[ UPPHÄ

1.6.3.30 (Tills vidare blank.)

1.6.3.31 Cisternvagnar och tankar som utgör element i batterivagnar som konstruerats och tillverkats enligt tekniska normer som vid tillverkningstillfället var godtagna enligt bestämmelser i 6.8.2.7 som var tillämpliga vid denna tidpunkt, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.32 Cisternvagnar

- för gaser i klass 2 med klassificeringskoder som innehåller bokstäverna T, TF, TC, TO, TFC eller TOC, och

66

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

- för ämnen i klass 3 till och med 8, vilka har tilldelats tankkoden L15CH, L15DH eller L21DH i kolumn (12) i tabell A, kapitel 3.2,

som tillverkats före den 1 januari 2007, men inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna i 6.8.4 (b), särbestämmelse TE25, får användas tills vidare.

Cisternvagnar för transport av gaserna UN 1017 klor, UN 1749 klortrifluorid, UN 2189 diklorsilan, UN 2901 bromklorid och UN 3057 trifluoracetylklorid, hos vilka godstjockleken i gavlarna inte uppfyller särbestämmelse TE25 (b), ska dock senast den 31 december 2014 ha utrustats med anordningar enligt särbestämmelse TE25 (a), (c) eller (d).

1.6.3.33 Cisternvagnar och batterivagnar för gaser i klass 2 som tillverkats före den 1 januari 1986 enligt de bestämmelser som gällde till och med den 31 december 1985, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.3.1.6 beträffande buffertar, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.34 (Tills vidare blank.)

1.6.3.35 (Borttagen.)

1.6.3.36 Cisternvagnar som tillverkats före den 1 januari 2011 enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från och med den 1 januari 2011 gällande bestämmelserna i 6.8.2.1.29, får användas även i fortsättningen.

VD ]

1.6.3.37 (Borttagen.)

1.6.3.38 Cisternvagnar och batterivagnar konstruerade och tillverkade i enlighet med standarder tillämpliga vid tidpunkten för tillverkningen (se 6.8.2.6 och 6.8.3.6) enligt vid den tidpunkten tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, får användas även i fortsättningen, såvida inte särskilda övergångsbestämmelser begränsar användningen.

1.6.3.39 Cisternvagnar tillverkade före den 1 juli 2011 enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.3, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.3, tredje stycket, om placering av flamspärr eller flamskydd, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.40 För ämnen som är giftiga vid inandning tillhörande UN 1092, 1238, 1239, 1244, 1251, 1510, 1580, 1810, 1834, 1838, 2474, 2486, 2668, 3381, 3383, 3385, 3387 och 3389, får den fram till den 31 december 2010 tillämpliga tankkoden angiven i kolumn (12) i tabell A, kapitel 3.2, tillämpas fram till och med den 31 december 2016 för

[ UPPHÄ

cisternvagnar tillverkade före den 1 juli 2011.

Dessutom i detta fall, behöver inte särbestämmelse TE25 som tilldelats dessa ämnen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (13), tillämpliga från och med den 1 januari 2015, tillämpas.

1.6.3.41 Cisternvagnar tillverkade före den 1 juli 2013 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2013 gällande bestämmelserna om märkning i 6.8.3.5.6, får fortsatt vara märkta enligt bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2012 fram till den nästa återkommande kontroll som kommer att ske efter den 1 juli 2013.

67

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.6.3.42 För UN 2381, får den fram till den 31 december 2012 tillämpliga tankkoden angiven i kolumn (12) i tabell A, kapitel 3.2, tillämpas fram till och med den 31 december 2018 för cisternvagnar som tillverkats före den 1 juli 2013.

1.6.3.43 Cisternvagnar tillverkade före den 1 januari 2012 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.6 angående standarderna EN 14432:2006 och EN 14433:2006 tillämpliga från och med den 1 januari 2011, får användas även i fortsättningen.

1.6.3.44 (Tills vidare blank.)

68

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

1.6.4.10 (Borttagen.)

1.6.4.11 (Tills vidare blank.)

1.6.4.12 Tankcontainrar och MEG-containrar som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 30 juni 2001 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 juli 2001 gällande bestämmelserna, får användas även i fortsättningen. De ska dock märkas med tillämplig tankkod och tillämplig alfanumerisk kod TC och TE för särbestämmelserna enligt 6.8.4.

1.6.4.13 Tankcontainrar som tillverkats före den 1 juli 2003 enligt bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2002, men som inte uppfyller kraven i 6.8.2.1.7 tillämpliga från den 1 januari 2003 och särbestämmelse TE 15 i 6.8.4 (b) tillämplig från den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2006, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.14 Tankcontainrar för transport av frätande gaser, UN 1052, UN 1790 och UN 2073, som tillverkats före den 1 januari 2003 enligt de till och med den 31 december 2002 gällande bestämmelserna men inte uppfyller de från den 1 januari 2003 gällande bestämmelserna i 6.8.5.1.1 (b), får användas även i fortsättningen.

1.6.4.15 Uppgift om provningens art (”P” eller ”L”) på tankskylten enligt 6.8.2.5.1 behöver inte läggas till förrän vid den första provningen som utförs efter den 1 januari 2007. 1.6.4.16 (Borttagen.) VD ]

1.6.4.17 (Borttagen.)

1.6.4.18 För tankcontainrar och MEG-containrar som tillverkats före den 1 januari 2007 men som inte uppfyller bestämmelserna i 4.3.2 samt 6.8.2.3, 6.8.2.4 och 6.8.3.4 om tankdokumentation, ska senast vid nästa återkommande kontroll sammanställning av handlingar för tankdokumentationen ha påbörjats.

1.6.4.19 Tankcontainrar avsedda för transport av ämnen i klass 3, förpackningsgrupp I, med ångtryck vid 50 °C på högst 175 kPa (1,75 bar) (absoluttryck), som tillverkats före den 1 juli 2007 enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna, och som enligt de till och med den 31 december 2006 gällande bestämmelserna tillordnats tankkoden L1,5BN, får användas fram till och med den 31 december 2016 för transport av ovannämnda ämnen.

1.6.4.20 Slamsugartankar som utgör tankcontainrar, som tillverkats före den 1 januari 2005

[ UPPHÄ

enligt de till och med den 31 december 2004 gällande bestämmelserna, men inte uppfyller de från den 1 januari 2005 gällande bestämmelserna i 6.10.3.9, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.21- 1.6.4.29 (Tills vidare blanka.)

1.6.4.30 UN-tankar och UN-MEG-containrar, vilka inte uppfyller de från den 1 januari 2007 gällande bestämmelserna men tillverkas enligt ett före den 1 januari 2008 utfärdat typgodkännandecertifikat, får användas även i fortsättningen.

1.6.4.31 (Borttagen.)

69

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.6.4.32 Om tankskalet till en tankcontainer före den 1 januari 2009 var indelat med skiljeväggar eller skvalpskott i fack om högst 7500 l volym, behöver volymen i de uppgifter som föreskrivs i 6.8.2.5.1 inte kompletteras med symbolen ”S” innan nästa återkommande kontroll enligt 6.8.2.4.2 utförs.

1.6.4.33 Med avvikelse från bestämmelserna i 4.3.2.2.4, får tankcontainrar för transport av kondenserade och kylda kondenserade gaser som uppfyller tillämpliga tillverkningsbestämmelser i RID/RID-S men som före den 1 januari 2009 var indelade med skiljeväggar eller skvalpskott i fack med mer än 7500 l volym, fortsättningsvis fyllas till över 20 % och under 80 % av sin volym.

1.6.4.34 (Borttagen.)

1.6.4.35 (Borttagen.)

1.6.4.36 För ämnen till vilka särbestämmelse TP37 är tillordnad i kolumn (11) i tabell A, kapitel 3.2, får UN-tankinstruktionen föreskriven i RID/RID-S giltig till och med 31 december 2010 tillämpas fram till och med den 31 december 2016.

1.6.4.37 UN-tankar och MEG-containrar tillverkade före den 1 januari 2012, enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna om märkning i 6.7.2.20.1, 6.7.3.16.1, 6.7.4.15.1 eller 6.7.5.13.1, får användas även i fortsättningen, förutsatt att övriga tillämpliga bestämmelser är uppfyllda i RID/RID-S gällande från den 1 januari 2011, inklusive bestämmelserna i 6.7.2.20.1 (g) om märkning på tankskylten med symbolen ”S” när tankskalet eller tankfacket är indelat med skvalpskott i fack om högst 7500 l volym. Om tankskalet, eller tankfacket, före den 1 januari 2012 var VD ]

indelat med skvalpskott i fack om högst 7500 l volym, behöver volymen av tankskalet respektive tankfacket inte kompletteras med symbolen ”S” förrän då nästa återkommande kontroll enligt 6.7.2.19.5 utförs.

1.6.4.38 UN-tankar tillverkade före den 1 januari 2014 behöver inte märkas med UNtankinstruktion enligt 6.7.2.20.2, 6.7.3.16.2 och 6.7.4.15.2 förrän vid nästa återkommande kontroll.

1.6.4.39 Tankcontainrar och MEG-containrar konstruerade och tillverkade i enlighet med standarder tillämpliga vid tidpunkten för tillverkningen (se 6.8.2.6 och 6.8.3.6) enligt vid den tidpunkten tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, får användas även i fortsättningen, såvida inte särskilda övergångsbestämmelser begränsar användningen.

1.6.4.40 Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2011 enligt de till och med den 31 december 2010 gällande bestämmelserna i 6.8.2.2.3, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.2.3, tredje stycket, om placering av flamspärr eller flamskydd, får användas även

[ UPPHÄ

i fortsättningen.

1.6.4.41 För ämnen som är giftiga vid inandning med UN-nummer 1092, 1238, 1239, 1244, 1251, 1510, 1580, 1810, 1834, 1838, 2474, 2486, 2668, 3381, 3383, 3385, 3387 och 3389, får den fram till den 31 december 2010 tillämpliga tankkoden angiven i kolumn (12) i tabell A, kapitel 3.2, tillämpas fram till och med den 31 december 2016 för tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2011.

1.6.4.42 Tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2013 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller de från den 1 januari 2013 gällande bestämmelserna om märkning i 6.8.2.5.2 eller 6.8.3.5.6, får fortsatt vara märkta enligt bestämmelserna som gällde till och med den 31 december 2012 fram till den nästa återkommande kontroll som kommer att ske efter den 1 juli 2013.

70

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

1.6.4.43 UN-tankar och MEG-containrar tillverkade före den 1 januari 2014 behöver inte uppfylla kraven i 6.7.2.13.1 (f), 6.7.3.9.1 (e), 6.7.4.8.1 (e) och 6.7.5.6.1 (d) gällande märkningen av tryckavlastningsanordningar.

1.6.4.44 För ämnen till vilka särbestämmelse TP38 eller TP39 är tillordnad i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 11, får UN-tankinstruktionen föreskriven i RID/RID-S giltig till och med den 31 december 2012 tillämpas fram till och med den 31 december 2018.

1.6.4.45 För UN 2381, får den fram till den 31 december 2012 tillämpliga tankkoden angiven i kolumn (12) i tabell A, kapitel 3.2, tillämpas fram till och med den 31 december 2018 för tankcontainrar tillverkade före den 1 juli 2013.

1.6.4.46 Tankcontainrar tillverkade före den 1 januari 2012 enligt de till och med den 31 december 2012 gällande bestämmelserna, men som inte uppfyller bestämmelserna i 6.8.2.6 angående standarderna EN 14432:2006 och EN 14433:2006 tillämpliga från och med den 1 januari 2011, får användas även i fortsättningen.

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(a) Förpackningarna har tillverkats i enlighet med en kollikonstruktion godkänd av behörig myndighet enligt bestämmelserna i utgåva 1973 eller 1973 (i ändrad version) eller 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA Safety Series No. 6.

(b) Kollikonstruktionen har erhållit multilateralt godkännande.

(c) Tillämpliga bestämmelser i 1.7.3 är uppfyllda.

(d) Aktivitetsgränserna och klassificeringskriterierna i 2.2.7 är uppfyllda.

(e) Bestämmelserna och kontrollerna för transport i delarna 1, 3, 4, 5 och 7 är uppfyllda.

(f) (Tills vidare blank.)

(g) För kollin som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1973 eller 1973 (i ändrad version) av IAEA Safety Series No. 6:

(i) Kollin ska vara konstruerade så att skärmningens effekt förblir tillräckligt stor för att säkerställa att strålningsnivån en meter från kollits utsida inte överstiger 10 mSv/h i händelse av olycka under transport, definierat i utgåva 1973 (i ändrad version) eller 1973 (med ändring av ändrad version) av IAEA Safety Series No.6, med det maximala radioaktiva innehåll som kollit är godkänt för att innehålla. VD ]

(ii) Kollina kräver inte kontinuerlig avluftning,

(iii) Varje förpackning ska ha tilldelats ett serienummer enligt bestämmelserna i 5.2.1.7.5, vilket ska vara påfört på utsidan av varje förpackning.

1.6.6.2.2 Ingen nytillverkning får påbörjas av sådana förpackningar som tillverkats enligt en kollikonstruktion som uppfyller bestämmelserna i utgåvorna 1973, 1973 (i ändrad version), 1985 och 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA Safety Series No. 6..

1.6.6.3 Kollin som undantas från bestämmelserna för fissila ämnen enligt 2011 och 2013 års utgåvor av RID/RID-S (utgåva 2009 av IAEA Safety Standard Series No. TS- R-1)

Kollin som innehåller fissila ämnen som är klassificerade som ”undantaget fissilt” enligt 2.2.7.2.3.5 (a) (i) eller (iii) enligt 2011 och 2013 års utgåvor av RID/RID-S

[ UPPHÄ

(paragraferna 417 (a) (i) eller (iii) i utgåva 2009 av IAEA Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material) och som har förberetts för transport före den 31 december 2014, får fortsätta att transporteras och får fortsätta att klassificeras som ”ej fissilt” eller ”undantaget fissilt” förutom att de viktbegränsningar per sändning som anges i tabell 2.2.7.2.3.5 i dessa utgåvor ska tillämpas på fordonet. Sändningen ska transporteras som komplett last.

1.6.6.4 Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet, godkända enligt utgåva 1973, 1973 (i ändrad version), 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA Safety Series No. 6

Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet som tillverkats enligt en konstruktion, vilken fått unilateralt godkännande av behörig myndighet enligt utgåva 1973 eller

72

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

1973 (i ändrad version), 1985 eller 1985 (i ändrad version 1990) av IAEA Safety Series No. 6, får användas även fortsättningsvis, under förutsättning att det enligt 1.7.3 föreskrivna ledningssystemet uppfylls. Ingen nytillverkning får påbörjas av sådana radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet.

VD ]

[ UPPHÄ

73

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.7

Allmänna bestämmelser för radioaktiva ämnen

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

funktionskriterierna i RID/RID-S tillämpas en stegvis ansats karakteriserad av tre nivåer: (a) rutinmässiga transportförhållanden (fria från tillbud), (b) normala transportförhållanden (tillbud), (c) olycksrelaterade transportförhållanden. 1.7.1.4 Bestämmelserna i RID/RID-S gäller inte för följande: (a) Radioaktiva ämnen, som är en integrerad beståndsdel av transportmedlet. (b) Radioaktiva ämnen som transporteras inom anläggningar där lämpliga säkerhetsbestämmelser är i kraft och där transporten inte sker på väg eller järnväg. (c) Radioaktiva ämnen som implanterats eller inkorporerats i personer eller levande djur för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. (d) Radioaktiva ämnen i eller på en person som ska transporteras för medicinsk behandling på grund av att personen oavsiktligt eller avsiktligt fått i sig radioaktiva ämnen eller blivit kontaminerad. (e) Radioaktiva ämnen ingående i konsumentartiklar med föreskriftsenligt godkännande och som saluförts till den slutliga användaren. VD ]

(f) I naturen förekommande ämnen och malmer som innehåller naturligt förekommande radionuklider (vilka kan ha bearbetats) under förutsättning att ämnets aktivitetskoncentration inte överstiger 10 gånger de värden som anges i tabell 2.2.7.2.2.1 eller beräknats enligt 2.2.7.2.2.2 (a) och 2.2.7.2.2.3 - 2.2.7.2.2.6 För i naturen förekommande ämnen och malmer som innehåller naturligt förekommande radionuklider som inte befinner sig i sekulär jämvikt ska beräkningen av aktivitetskoncentrationen utföras enligt 2.2.7.2.2.4. (g) Icke-radioaktiva fasta föremål, med förekomst av radioaktiva ämnen på någon yta i mängder som inte överstiger det gränsvärde som framgår av definitionen för kontamination i 2.2.7.1.2.

1.7.1.5 Särskilda bestämmelser för transport av undantagna kollin

1.7.1.5.1 Undantagna kollin som kan innehålla radioaktiva ämnen i begränsad mängd,

[ UPPHÄ

instrument, tillverkade föremål eller tömda förpackningar enligt 2.2.7.2.4.1 omfattas endast av följande bestämmelser i del 5 till och med del 7: (a) tillämpliga bestämmelser i 5.1.2.1, 5.1.3.2, 5.1.5.2.2, 5.1.5.2.3, 5.1.5.4, 5.2.1.9, 7.5.11 CW33 (3.1), (5.1) – (5.4) och (6), och (b) bestämmelserna för undantagna kollin i 6.4.4, utom när det radioaktiva ämnet har andra farliga egenskaper och ska klassificeras i en annan klass än klass 7 i enlighet med kapitel 3.3, särbestämmelse 290 eller 369, där bestämmelserna som räknas upp i (a) och (b) ovan endast gäller när de är tillämpliga och i tillägg till de bestämmelser som gäller för den andra klassen.

76

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

1.7.1.5.2 Undantagna kollin omfattas av tillämpliga bestämmelser i alla andra delar av RID/RID-S. Om det undantagna kollit innehåller fissila ämnen måste ett av villkoren för klassificering som ”undantaget fissilt” i 2.2.7.2.3.5 vara uppfyllt och bestämmelserna i 7.5.11 CW33 (4.3) ska vara uppfyllda.

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

konstruktionsspecifikationerna är fullständigt uppfyllda ska ställas till behörig myndighets förfogande. Tillverkaren, avsändaren eller användaren ska vara beredd: (a) att bereda möjlighet för inspektion under tillverkning och användning, och (b) att visa för behörig myndighet att bestämmelserna i RID/RID-S är uppfyllda. Där godkännande från behörig myndighet krävs, ska ett sådant godkännande beakta och vara villkorat på ett sätt som är betingat av tillräckligheten hos ledningssystemet.

78

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

(ii) undersöka överskridandet och dess orsaker, omständigheter och konsekvenser, (iii) vidta lämpliga åtgärder för att eliminera orsakerna och omständigheterna som lett till överskridandet och förhindra återuppträdande av liknande omständigheter som lett till överskridandet, och (iv) meddela behöriga myndigheter om orsakerna till överskridandet och om de korrigerande eller förebyggande åtgärder som vidtagits eller ska vidtas, (c) ska meddelande till avsändaren och till behöriga myndigheter om överskridandet ske så snart som möjligt, och omedelbart, om en situation där bestrålning som kräver nödåtgärder utvecklats eller utvecklar sig.

VD ]

[ UPPHÄ

79

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.8

Åtgärder för kontroll och annat stöd för att uppfylla säkerhetsbestämmelserna

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

*)

*) Området regleras genom Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2006:9) om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods eller författning som har trätt i dess ställe.

82

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

- anpassad utbildning av berörda arbetstagare i företaget, inklusive utbildning om ändringar i bestämmelserna, och registrering av sådan utbildning i personalakten,

- införande av lämpliga omedelbara åtgärder vid eventuella olyckor eller tillbud som kan riskera säkerheten under transport, vid lastning eller vid lossning av farligt gods,

- genomförande av undersökningar och om så krävs upprättande av rapporter om olyckor, tillbud eller svåra regelöverträdelser, som konstateras under transport, vid lastning eller vid lossning av farligt gods,

- införande av lämpliga åtgärder för att förhindra att nya olycksfall, tillbud eller svåra överträdelser inträffar eller återupprepas,

- hänsyn till lagar och förordningar och särskilda krav för transport av farligt gods vid urval och användning av underleverantörer eller annan tredje part,

- kontroll av huruvida den personal som utför transport, lastning eller lossning av farligt gods har utförliga arbetsbeskrivningar och instruktioner,

- införande av åtgärder för att öka medvetenheten om farorna vid transport, lastning och lossning av farligt gods,

- införande av åtgärder för att kontrollera att de handlingar och säkerhetsutrustning som krävs medförs i transportmedlet och att de uppfyller gällande bestämmelser,

VD ]

- införande av åtgärder för att kontrollera att bestämmelserna för lastning och lossning iakttas,

- förekomst av skyddsplan enligt 1.10.3.2.

1.8.3.4 Säkerhetsrådgivarens funktion kan innehas av företagsledaren, av en person med andra uppgifter i företaget eller av en person som inte tillhör företaget, i den mån vederbörande har faktisk möjlighet att uppfylla säkerhetsrådgivarens uppgifter.

1.8.3.5 Varje berört företag ska på begäran meddela namnet på sin säkerhetsrådgivare till behörig myndighet eller motsvarande av fördragsstaten utsett organ.

1.8.3.6 Säkerhetsrådgivare ska ansvara för att efter ett olycksfall, som sker under en av det aktuella företaget genomförd transport eller under en av företaget utförd lastning eller lossning, varvid människor, egendom eller miljö kommit till skada, efter inhämtande av alla relevanta uppgifter att en olycksrapport upprättas till företagsledningen eller i

[ UPPHÄ

förekommande fall till lokal myndighet. Denna olycksfallsrapport ersätter inte företagsledningens rapporter, som ska upprättas enligt andra internationella eller inrikes förordningar.

1.8.3.7 Säkerhetsrådgivare ska inneha ett giltigt intyg för transport på järnväg. Intyget utfärdas av behörig myndighet eller av fördragsstaten för ändamålet utsett organ.

1.8.3.8 För att erhålla intyget ska den sökande genomgå utbildning, som bestyrks genom examination godkänd av behörig myndighet i fördragsstaten.

1.8.3.9 Genom utbildning ska kandidaten främst erhålla tillräcklig kännedom om riskerna med transport av farligt gods, tillämpliga lagar, förordningar och bestämmelser samt tillräcklig kännedom om de i 1.8.3.3 beskrivna uppgifterna.

83

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.8.3.10 Examinationen genomförs av behörig myndighet eller ett av denna utsett examinationsorgan. Examinationsorganet får inte vara utbildningsorganisatör. Utnämning av examinationsorgan sker i skriftlig form. Detta tillstånd kan vara tidsbegränsat och ska baseras på följande kriterier: - examinationsorganets kompetens, - specifikation av de av examinationsorganet föreslagna examinationsmetoderna, - åtgärder för att säkerställa examinationens objektivitet, - examinationsorganets oberoende gentemot alla fysiska eller juridiska personer som anlitar säkerhetsrådgivare. 1.8.3.11 Syftet med examinationen är att verifiera att kandidaten besitter en tillräcklig kunskapsnivå för att uppfylla en säkerhetsrådgivares uppgifter enligt 1.8.3.3 och därigenom erhålla det i 1.8.3.7 beskrivna intyget. Examinationen ska omfatta minst följande sakområden: (a) kännedom om konsekvenser av olyckor i samband med transport av farligt gods och kännedom om de viktigaste olycksorsakerna, (b) bestämmelser i nationell lagstiftning samt i internationella överenskommelser som i synnerhet berör följande områden: VD ]

- klassificering av farligt gods (metoder för klassificering av lösningar och blandningar, struktur hos ämnesförteckningen, klasser av farligt gods och klassificeringskriterierna, egenskaper hos transporterade farliga ämnen och föremål, fysikaliska och kemiska samt toxikologiska egenskaper), - allmänna bestämmelser för förpackningar, tankar och tankcontainrar (slag, kodning, märkning, konstruktion, första och återkommande kontroll), - märkning och etikettering, applicering av storetiketter och märkning med orangefärgade skyltar (märkning och etikettering av kollin samt applicering och avlägsnande av storetiketter och orangefärgade skyltar), - obligatoriska uppgifter i godsdeklarationen, - distributionssätt och avsändningsbegränsningar (vagnslast, komplett last,

[ UPPHÄ

transport i bulk, transport i IBC-behållare, transport i containrar, transport i fasta eller avmonterbara tankar), - transport av passagerare, - förbud och försiktighetsåtgärder vid samlastning, - separation av gods, - begränsning av transporterad mängd och undantagna mängder, - hantering och säkring av last (lastning och lossning – fyllnadsgrad, stuvning och separation),

84

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

- rengöring respektive avgasning före lastning och efter lossning - utbildning av trafikpersonal och fordonsbesättning, - handlingar som ska medföras (godsdeklarationer, skriftliga instruktioner, kopior av eventuella undantag eller avvikelser, övriga handlingar), - skriftliga instruktioner (verkställande av instruktionerna och skyddsutrustning för fordonsbesättningen), - utsläpp av miljöskadliga ämnen vid drift eller olycksfall, - bestämmelser för transportutrustning.

1.8.3.12 Examination

1.8.3.12.1 Examinationen ska bestå av ett skriftligt prov som kan kompletteras med ett muntligt prov. 1.8.3.12.2 Vid det skriftliga provet får inget annat underlag användas än internationella och nationella bestämmelser. 1.8.3.12.3 Elektroniska media får användas endast om de tillhandahålls av examinationsorganet. Kandidaten får under inga omständigheter lägga till information till tillhandahållen elektronisk media, utan kandidaten får endast svara på de ställda frågorna i provet. VD ]

1.8.3.12.4 Det skriftliga provet ska bestå av två delar: (a) Kandidaterna ska erhålla ett frågeformulär. Det ska bestå av minst 20 öppna frågor vilka omfattar åtminstone de ämnesområden som framgår av de i 1.8.3.11 nämnda sakområdena. Flervalsfrågor är dock också möjliga. I detta fall motsvarar två flervalsfrågor en öppen fråga. Inom dessa områden ska följande ägnas särskild uppmärksamhet: - allmänna förebyggande- och säkerhetsåtgärder, - klassificering av farligt gods, - allmänna bestämmelser för förpackningar, tankar, tankcontainrar, cisternvagnar osv.,

[ UPPHÄ

- märkning och etiketter, - uppgifter i godsdeklarationen, - hantering och säkring av lasten, - utbildning av trafikpersonal respektive besättning, - handlingar och godsdeklarationer som ska medföras, - skriftliga instruktioner - bestämmelser för transportutrustning.

85

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(b) Kandidaterna ska bearbeta en fallstudie över en av de i 1.8.3.3 beskrivna uppgifterna för säkerhetsrådgivare för att visa sin förmåga att utföra en säkerhetsrådgivares uppgifter. 1.8.3.13 Fördragsstaterna kan besluta att kandidater som ska arbeta för företag, som har specialiserat sig på transport av vissa slags farligt gods, endast examineras på de områden som berör deras verksamhet. Vid dessa godsslag handlar det om gods i - klass 1 - klass 2 - klass 7 - klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 8 och 9 - UN 1202, 1203, 1223, 3475 och flygbränsle klassificerat som UN 1268 eller 1863 I intyget enligt 1.8.3.7 ska tydligt anges att det är giltigt endast för de i detta stycke nämnda slagen av farligt gods, för vilka säkerhetsrådgivaren har examinerats under de i 1.8.3.12 angivna betingelserna. 1.8.3.14 Behörig myndighet eller examinationsorganet ska allt eftersom sammanställa en förteckning över de frågor som används i examinationen. VD ]

1.8.3.15 Intyget enligt 1.8.3.7 ska utfärdas i enlighet med förlagan i 1.8.3.18 och accepteras av alla fördragsstater.

1.8.3.16 Giltighetstid och förlängning av intyg

1.8.3.16.1 Intyget har en giltighet på fem år. Intygets giltighetsperiod förlängs fem år från utgångsdatum om innehavaren av intyget under det sista året före utgångsdatum har klarat ett prov. Provet ska vara godkänt av behörig myndighet. 1.8.3.16.2 Provets syfte är att kontrollera att innehavaren har de kunskaper som behövs för att uppfylla de i 1.8.3.3 angivna skyldigheterna. De nödvändiga kunskaperna finns angivna i 1.8.3.11 (b) och ska innefatta de föreskriftsändringar som införts sedan det senaste intyget erhölls. Provet ska genomföras och övervakas efter samma principer som beskrivs i 1.8.3.10 och 1.8.3.12–1.8.3.14. Innehavaren behöver dock inte göra fallstudien angiven i 1.8.3.12.4 (b).

[ UPPHÄ

1.8.3.17 (Borttagen.)

1.8.3.18 Förlaga för intyg

Intyg för säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods

Intygsnummer: Nationalitetsbeteckning för utfärdande stat:

86

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(c) oförmåga att arbeta under minst tre sammanhängande dagar.

Med utsläpp avses en händelse då farligt gods kommit ut med minst

(a) 50 kg eller liter i transportkategori 0 eller 1,

(b) 333 kg eller liter i transportkategori 2, eller

(c) 1000 kg eller liter i transportkategori 3 eller 4.

Kriteriet för utsläpp är också uppfyllt om det funnits direkt fara för utsläpp i ovannämnda mängder. I regel gäller detta när inneslutningen på grund av skador inte längre är lämplig för den efterföljande transporten eller av andra skäl inte är tillräcklig säker (t.ex. då en tank eller container deformerats, vält eller varit utsatt för brand i dess nära omgivning).

Om farligt gods i klass 6.2 är inblandat gäller rapporteringsplikten utan mängdbegränsning.

Om radioaktiva ämnen i klass 7 är inblandat i en olycka eller tillbud gäller följande kriterier för utsläppet:

(a) varje läckage av radioaktiva ämnen ur kollin, (b) exponering som leder till att gränsvärdena i normerna till skydd för arbetstagare VD ]

och allmänhet mot joniserande strålning överskrids (bilaga II i IAEA Safety Series No. 115, International Basic Safety Standards for Protection against Ionizing Radiation and for Safety of Radiation Sources), eller

(c) då det finns skäl anta att det inträffat en betydande försämring av kollits säkerhetsfunktioner (inneslutning, skärmning, värmeskydd eller kriticitet), som kan ha medfört att kollit blivit olämpligt för fortsatt transport utan ytterligare säkerhetsåtgärder.

Anm Se bestämmelser för obeställbara sändningar i 7.5.11, särbestämmelse CW 33 (6).

Med egendoms- eller miljöskada avses ett utsläpp av farligt gods, oavsett mängd, då en uppskattad skadekostnad överstiger 50 000 Euro. Skador på direkt inblandade transportmedel med farligt gods och på trafikslagets infrastruktur ska inte ingå i denna beräkning. Med delaktighet av myndighet menas en händelse med farligt gods när en

[ UPPHÄ

myndighet eller räddningstjänst deltagit och det medfört utrymning av personer eller avspärrning av allmänna transportleder (väg/järnväg) under minst tre timmar på grund av farorna med det farliga godset.

Om nödvändigt kan behörig myndighet kräva ytterligare information om en rapporteringspliktig olycka eller tillbud.

1.8.5.4 Förlaga för rapport över olyckor och tillbud vid transport av farligt gods

88

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Rapport över olyckor och tillbud vid transport av farligt gods enligt avsnitt 1.8.5 i RID/ADR

(Denna förstasida avlägsnas av behörig myndighet innan rapporten lämnas vidare)

VD ]

[ UPPHÄ

89

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1. Trafikslag

 Järnväg  Väg Vagnsnummer (uppgift frivillig) Fordonets registreringsnr (uppgift frivillig)

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

6. Inblandat farligt gods

UN- Klass Förpack- Uppskattad Slag av Material i Typ av skada på 1) 3) 4)

9 Batterivagn

7. Händelsens orsak (om den är entydigt känd)

 Tekniska brister  Lastsäkring  Driftproblem (järnvägsdrift)

VD ]

8. Konsekvenser av händelsen

Personskador i samband med aktuellt farligt gods:  Döda (antal: .. )  Skadade (antal: .. )

Utsläpp:  Ja  Nej  Omedelbar fara för utsläpp

Egendoms-/miljöskador:  Uppskattat skadeomfång < 50 000 Euro  Uppskattat skadeomfång > 50 000 Euro

[ UPPHÄ

Delaktighet av myndighet:  Ja   utrymning av personer under minst tre timmar, föranledd av det farliga godset  avspärrning av allmänna transportleder under minst tre timmar, föranledd av det farliga godset

 Nej

Om nödvändigt kan behörig myndighet kräva ytterligare information i saken.

91

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

92

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

1.8.6.4.3 Kontrollorganet får inte fullständigt delegera uppgiften att utföra bedömning av överensstämmelse, återkommande kontroll, mellanliggande kontroll eller revisionskontroll. I varje fall ska kontrollorganet självt utföra bedömning och utfärda certifikat. 1.8.6.4.4 Verksamhet får inte delegeras utan tillåtelse av sökanden. 1.8.6.4.5 Kontrollorganet ska se till att behörig myndighet har tillgång till relevanta dokument rörande bedömningen av kvalifikationer och det arbete som har utförts av ovan nämnda enheter.

1.8.6.5 Kontrollorganens informationsskyldigheter

Varje kontrollorgan ska informera den behöriga myndigheten som har godkänt det, om följande: (a) avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse av certifikat om typgodkännande, med undantag av när bestämmelserna i 1.8.7.2.4 är tillämpliga, (b) omständigheter som inverkar på omfattningen av och villkoren för godkännandet beviljat av behörig myndighet, (c) begäran från behöriga myndigheter som övervakar överensstämmelse enligt 1.8.1 eller 1.8.6.6, om information om utförda bedömningar av överensstämmelse, (d) på begäran, bedömningar av överensstämmelse som gjorts inom ramen för dess VD ]

godkännande och all annan verksamhet, inklusive delegering av uppgifter. 1.8.6.6 Behörig myndighet ska säkerställa övervakningen av kontrollorgan och dra in eller begränsa omfattningen av det utfärdade godkännandet, om den konstaterar att ett organ som är godkänt, inte längre överensstämmer med det utfärdade godkännandet och kraven i 1.8.6.8 eller inte följer metoder som är angivna i bestämmelserna i RID/RID-S. 1.8.6.7 Om godkännandet av kontrollorganet dragits in eller begränsats eller om kontrollorganet har lagt ner sin verksamhet, ska behörig myndighet vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att handlingar antingen behandlas av ett annat kontrollorgan eller förblir åtkomliga. 1.8.6.8 Kontrollorganet ska: (a) ha en organisationsstruktur med lämplig personal som har tillräcklig utbildning,

[ UPPHÄ

kompetens och erfarenhet för att utföra sina tekniska uppgifter på tillfredsställande sätt, (b) ha tillgång till ändamålsenlig och lämplig anläggning och utrustning, (c) arbeta oberoende och vara fri från påverkan som kan förhindra detta, (d) iaktta affärsmässig sekretess beträffande företagsmässigt och äganderättsligt skyddad verksamhet hos tillverkare och andra kontrollorgan, (e) dra en tydlig gräns mellan den egentliga funktionen som kontrollorgan och andra orelaterade funktioner,

93

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(f) tillämpa ett dokumenterat kvalitetssystem,

(g) säkerställa att provning och kontroll angiven i tillämplig standard och i RID/RID- S utförs, och

(h) upprätthålla ett effektivt och ändamålsenligt rapporterings- och redovisningssystem enligt 1.8.7 och 1.8.8.

Kontrollorganet ska dessutom vara ackrediterat enligt standarden EN ISO/IEC 17020:2012,(utom avsnitt 8.1.3) som anges i 6.2.2.11, 6.2.3.6 och särbestämmelserna TA4 och TT9 i 6.8.4.

Ett kontrollorgan som påbörjar ny verksamhet kan godkännas temporärt. Innan ett temporärt godkännande utfärdas, ska behörig myndighet säkerställa att kontrollorganet uppfyller kraven i standarden EN ISO/IEC 17020:2012 (utom avsnitt 8.1.3). Kontrollorganet ska ackrediteras under sitt första verksamhetsår för att kunna fortsätta denna nya verksamhet.

94

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

(c) ett skriftligt intygande att samma ansökan inte framförts till annan behörig myndighet, dennes representant eller kontrollorgan,

(d) tillämplig tekniskt dokumentation angivet i 1.8.7.7,

(e) en redogörelse som ger behörig myndighet, dennas representant eller kontrollorganet, för kontrolländamål tillgång till platserna för tillverkning, kontroll och lagring och att all nödvändig information ställs till förfogande.

1.8.7.1.4 Då sökanden på ett tillfredsställande sätt för behörig myndighet eller dess utsedda kontrollorgan kan visa överensstämmelse med 1.8.7.6, får sökanden upprätta en intern kontrolltjänst som får utföra delar av eller hela kontrollen när detta anges i 6.2.2.11 eller 6.2.3.6.

1.8.7.1.5 Certifikat om typgodkännande och certifikat om överensstämmelse, inklusive teknisk dokumentation, ska förvaras av tillverkaren eller sökanden av typgodkännandet, om den sökande inte är tillverkaren, och av kontrollorganet som utfärdat certifikatet, under en period av minst 20 år räknat från den sista produktionsdagen av produkter av samma typ.

1.8.7.1.6 Om en tillverkare eller ägare avser att lägga ner sin verksamhet, ska dokumentationen skickas till behörig myndighet. Behörig myndighet ska förvara dokumentationen för återstående tid av perioden angiven i 1.8.7.1.5.

1.8.7.2 Typgodkännande

VD ]

Typgodkännanden tillåter tillverkning av tryckkärl, tankar, batterivagnar eller MEGcontainrar under godkännandets giltighetstid.

1.8.7.2.1 Sökanden ska:

(a) gällande tryckkärl, att till det relevanta organet ställa till förfogande representativa exemplar ur den avsedda produktionen. Det relevanta organet får anmoda ytterligare exemplar, om detta krävs enligt programmet för provning,

(b) gällande tankar, batterivagnar eller MEG-containrar, ge tillgång till prototypen för typprovning.

1.8.7.2.2 Det relevanta organet ska:

(a) undersöka de tekniska underlagen angivna i 1.8.7.7.1, för att verifiera att konstruktionen uppfyller tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och att

[ UPPHÄ

prototypen eller prototypserien har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen och är representativ för konstruktionen,

(b) genomföra undersökningar och bevittna provningar angivna i RID/RID-S, för att fastställa att bestämmelserna tillämpats och är uppfyllda, och att de av tillverkaren använda metoderna uppfyller bestämmelserna,

(c) kontrollera certifikat utfärdade av materialtillverkaren/-na gentemot tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S,

(d) om tillämpligt, godkänna metoderna för att utföra varaktiga förband eller kontrollera om de tidigare har godkänts samt verifiera om den personal, som utför de varaktiga förbanden och oförstörande provning, är kvalificerad eller godkänd,

95

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(e) överenskomma med sökanden om plats och provningslokaler, där undersökningar och erforderliga provningar ska utföras.

Det relevanta organet ska utfärda en typprovningsrapport till sökanden.

1.8.7.2.3 Om typen uppfyller alla tillämpliga bestämmelser, ska behörig myndighet, dennas representant eller kontrollorganet utfärda ett certifikat om typgodkännande till sökanden.

Detta certifikat ska innehålla:

(a) utfärdarens namn och adress,

(b) tillverkarens namn och adress, och om sökanden inte är tillverkaren, även den sökandes namn och adress,

(c) hänvisning till den utgåva av RID/RID-S och standard/-er som tillämpats vid typprovningen,

(d) alla resultat som provningen ställer krav på,

(e) nödvändiga uppgifterna för identifiering av typ och varianter, angivna i aktuell standard, (f) referens till typprovningrapporten/-erna, och VD ]

(g) typgodkännandets längsta giltighetstid.

En förteckning över relevanta delar av den tekniska dokumentationen ska bifogas certifikatet (se 1.8.7.7.1).

1.8.7.2.4 Typgodkännandet får vara giltigt i högst tio år. Om tillämpliga tekniska bestämmelser i RID/RID-S (inklusive angivna standarder) har ändrats under denna period, så att den godkända typen inte längre är i överensstämmelse med dem, ska det relevanta organet som utfärdade typgodkännandet, återkalla det och informera innehavaren av typgodkännandet.

Anm Sista datum för att återkalla befintliga typgodkännanden anges i kolumn (5) i tillämplig tabell i 6.2.4, 6.8.2.6 eller 6.8.3.6.

Om ett typgodkännande har gått ut eller återkallats, är tillverkning av tryckkärl,

[ UPPHÄ

tankar, batterivagnar eller MEG-containrar inte längre tillåten enligt det typgodkännandet.

I detta fall ska tillämpliga bestämmelser om användning, återkommande kontroll och mellanliggande kontroll av tryckkärl, tankar, batterivagnar eller MEG-containrar, i det utgångna eller återkallade typgodkännandet, fortfarande gälla för tryckkärl, tankar, batterivagnar eller MEG-containrar som är tillverkade före utgången eller återkallandet, såvida de får användas även i fortsättningen.

Så länge de är i överensstämmelse med bestämmelserna i RID/RID-S, får de användas även i fortsättningen. Om de inte längre är i överensstämmelse med bestämmelserna i RID/RID-S, får de användas även i fortsättningen endast om det är tillåtet enligt tillämpliga övergångsbestämmelser i kapitel 1.6.

96

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Typgodkännanden får förnyas genom fullständig revision och bedömning om överensstämmelse, med vid tidpunkten för förnyelsen tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S. Förnyelse är inte tillåten om typgodkännandet har återkallats. Komplettering av ett befintligt typgodkännande (t.ex. för tryckkärl, mindre ändringar såsom tillägg av ytterligare storlekar eller volymer, vilka inte påverkar överensstämmelsen, eller för tankar, se 6.8.2.3.2) varken förlänger eller förändrar certifikatets ursprungliga giltighet.

Anm Revision och bedömning av överensstämmelse får utföras av ett annat organ än det som utfärdade det ursprungliga typgodkännandet.

Det utfärdande organet ska förvara all dokumentation avseende typgodkännandet (se 1.8.7.7.1) under hela giltighetstiden, inklusive beviljade förnyelser.

1.8.7.2.5 Om en ändring utförs på ett tryckkärl, tank, batterivagn eller MEG-container med ett giltigt, utgånget eller indraget typgodkännande, ska provning, kontroll och godkännande begränsas till de delar av tryckkärlet, tanken, batterivagnen eller MEGcontainern som har ändrats. Ändringen ska uppfylla de bestämmelser i RID/RID-S som var tillämpliga vid tiden för ändringen. För alla delar av tryckkärlet, tanken, batterivagnen eller MEG-containern som inte påverkas av ändringen är dokumentationen från det ursprungliga typgodkännandet fortfarande gällande.

En ändring får omfatta ett eller flera tryckkärl, tankar, batterivagnar eller MEGcontainrar som omfattas av typgodkännandet.

VD ]

Ett certifikat som godkänner ändringen ska utfärdas till den sökande av den behöriga myndigheten i någon fördragsstat till RID eller av det organ som utsetts av denna behöriga myndighet. För tankar, batterivagnar eller MEG-containrar, ska en kopia sparas som en del av tankdokumentationen.

Varje ansökan om ett godkännandecertifikat för en ändring, ska lämnas av den sökande till en enda behörig myndighet eller av denna utsett organ.

1.8.7.3 Övervakning av tillverkning

1.8.7.3.1 Tillverkningsprocessen ska genomgå en granskning av det aktuella organet för att säkerställa att produkten tillverkas i överensstämmelse med bestämmelserna i typgodkännandet.

1.8.7.3.2 Sökanden ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillverkningsprocessen motsvarar tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S samt i

[ UPPHÄ

certifikatet för typgodkännande och dess bilagor.

1.8.7.3.3 Det relevanta organet ska:

(a) granska överensstämmelse mot den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.7.7.2,

(b) granska att tillverkningsprocessen producerar produkter i överensstämmelse med krav och dokumentation,

(c) granska spårbarheten hos material och verifiera materialintyget/-en mot specifikationerna,

97

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(d) om tillämpligt, verifiera att den personal, som utför varaktiga förband och oförstörande provningar, är kvalificerad eller godkänd, (e) komma överens med sökanden om plats där undersökningar och erforderliga provningar ska utföras, och (f) dokumentera resultatet av sin granskning.

1.8.7.4 Första kontroll och provningar

1.8.7.4.1 Sökanden ska: (a) anbringa den i RID/RID-S angivna märkningen och (b) förse det relevanta organet med den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.7.7.3. 1.8.7.4.2 Det relevanta organet ska: (a) genomföra nödvändiga undersökningar och provningar för att granska om produkten har tillverkats i överensstämmelse med typgodkännandet och tillämpliga bestämmelser, (b) kontrollera intyg, vilka har försetts av tillverkarna av driftsutrustningen, mot driftsutrustningen,

VD ]

(c) utfärda första kontroll- och provningsrapport till sökanden avseende den detaljerade provningen och granskningen som genomförts och den granskade tekniska dokumentationen, (d) upprätta ett skriftligt certifikat om överensstämmelse av tillverkningen och anbringa sitt registrerade märke när tillverkningen uppfyller bestämmelserna, och (e) kontrollera om typgodkännandet förblir giltigt efter att för typgodkännandet tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S (inklusive angivna standarder) har ändrats. Certifikatet i (d) och rapporten i (c) får omfatta ett antal föremål av samma typ (gruppcertifikat eller grupprapport). 1.8.7.4.3 Certifikatet ska innehålla minst: (a) det relevanta organets namn och adress,

[ UPPHÄ

(b) tillverkarens namn och adress, samt sökandens namn och adress om denna inte är tillverkaren, (c) hänvisning till använd utgåva av RID/RID-S och standard-/er vid första kontroll och provning, (d) resultat av kontroller och provningar, (e) information för identifiering av kontrollerad produkt/-er, minst serienummer eller för ej återfyllningsbara gasflaskor, chargenumret, och (f) typgodkännandets nummer.

98

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

1.8.7.5 Återkommande kontroll, mellanliggande kontroll och revisionskontroll

1.8.7.5.1 Det relevanta organet ska: (a) utföra identifiering och verifiera överensstämmelse med dokumentationen, (b) genomföra inspektioner och bevittna provningar för att kontrollera att bestämmelserna är uppfyllda, (c) utfärda rapporter över resultat av kontroller och provningar, vilka även får omfatta ett antal föremål, och (d) säkerställa att föreskriven märkning är anbringad. 1.8.7.5.2 Sökanden ska förvara rapporter från återkommande kontroll av tryckkärl tills åtminstone nästa återkommande kontroll. Anm För tankar, se bestämmelser om tankdokumentation i 4.3.2.1.7.

1.8.7.6 Övervakning av sökandes interna kontrolltjänst

1.8.7.6.1 Sökanden ska: (a) införa en intern kontrolltjänst, med ett enligt 1.8.7.7.5 dokumenterat kvalitetssystem för kontroll och provning, och ställa den under tillsyn, VD ]

(b) uppfylla de åtaganden som det godkända kvalitetssystemet medför och säkerställa att kvalitetssystemet förblir tillfredsställande och effektivt, (c) utse utbildad och kompetent personal för den interna kontrolltjänsten, och (d) anbringa kontrollorganets registrerade märkning när så föreskrivs. 1.8.7.6.2 Kontrollorganet ska genomföra en första revision. Om denna är tillfredsställande, ska kontrollorganet utfärda ett godkännande för en tidsperiod om högst tre år. Följande bestämmelser ska uppfyllas: (a) revisionen ska bekräfta att kontroller och provningar som genomförts på produkten överensstämmer med bestämmelserna i RID/RID-S, (b) kontrollorganet får ge fullmakt åt den interna kontrolltjänsten att anbringa

[ UPPHÄ

kontrollorganets registrerade märke på varje godkänd produkt, (c) godkännandet får förnyas efter en tillfredsställande revision som ska utföras sista året innan godkännandet löper ut. Den nya giltighetstiden ska börja med det föregående godkännandets utgångsdatum, och (d) kontrollorganets revisorer ska vara kompetenta i att utföra bedömning av överensstämmelse för den produkt som kvalitetssystemet omfattar. 1.8.7.6.3 Kontrollorganet ska genomföra återkommande revisioner under godkännandets giltighetstid, för att säkerställa att sökanden upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet. Följande bestämmelser ska uppfyllas:

99

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

(a) minst två revisioner ska genomföras under en 12 månaders period, (b) kontrollorganet får kräva ytterligare besök, utbildning, tekniska förändringar och ändringar av kvalitetssystemet och inskränka eller förbjuda kontroller och provningar, som genomförs av sökanden, (c) kontrollorganet ska bedöma alla ändringar i kvalitetssystemet och besluta om det ändrade kvalitetssystemet kommer att uppfylla bestämmelserna för en första revision, eller om en fullständig förnyad bedömning krävs, (d) kontrollorganets revisorer ska vara kompetenta i att utföra bedömning av överensstämmelse för den produkt som kvalitetssystemet omfattar, och (e) kontrollorganet ska delge sökanden en besöks- eller revisionsrapport och, om provning har skett, en provningsrapport. 1.8.7.6.4 Vid avvikelser från relevanta bestämmelser ska kontrollorganet säkerställa att korrigerande åtgärder vidtas. Om de korrigerande åtgärderna inte vidtas inom rimlig tid, ska kontrollorganet stänga av den interna kontrolltjänsten eller återkalla godkännandet för den interna kontrolltjänsten. Meddelande om avstängning eller återkallande ska överföras till behörig myndighet. Sökanden ska förses med en rapport i vilken de detaljerade orsakerna för det fattade beslutet ska anges av kontrollorganet.

1.8.7.7 Dokumentation

Den tekniska dokumentationen ska möjliggöra en bedömning av överensstämmelse VD ]

med relevanta bestämmelser. 1.8.7.7.1 Dokumentation för typgodkännande Sökanden ska i förekommande fall ställa följande underlag till förfogande: (a) förteckning över de standarder som används för konstruktion och tillverkning, (b) beskrivning av konstruktionstypen inklusive alla varianter, (c) instruktioner enligt relevant kolumn i kapitel 3.2, tabell A, eller en förteckning över det farliga gods som får transporteras i vissa tillägnade produkter, (d) översiktlig monteringsritning eller monteringsritningar, (e) detaljerade ritningar, inklusive de i beräkningarna använda mått, på produkten

[ UPPHÄ

driftsutrustning, strukturdelar, märkning och/eller etikettering, nödvändiga för att verifiera överensstämmelse, (f) beräkningsprotokoll, resultat och slutsatser, (g) förteckning över driftsutrustning med relevant teknisk data och information om säkerhetsutrustning, med beräkning av avblåsningskapacitet om relevant, (h) förteckning över material som erfordras enligt tillverkningsstandard som använts för varje konstruktionsdel, komponent, liner, driftsutrustning och strukturdel, och motsvarande materialspecifikationer eller motsvarande försäkran om överensstämmelse med RID/RID-S,

100

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

(i) godkänd behörighet av arbetsmetoder för att utföra varaktiga förband, (j) beskrivning av värmebehandlingsmetoden/-erna, och (k) metoder, beskrivningar och protokoll, för alla relevanta provningar som är angivna i standarder eller i RID/RID-S, för typgodkännande och för tillverkning. 1.8.7.7.2 Dokumentation för övervakning av tillverkning Sökanden ska ställa till förfogande, om lämpligt: (a) dokumentation angivet i 1.8.7.7.1, (b) kopia av certifikat om typgodkännande, (c) tillverkningsmetoder, inklusive provningsmetoder, (d) tillverkningsprotokoll, (e) godkänd behörighet av personal som utför varaktiga förband, (f) godkänd behörighet av personal som utför oförstörande provning, (g) rapporter över förstörande och oförstörande provning, (h) värmebehandlingsprotokoll, och VD ]

(i) kalibreringsprotokoll. 1.8.7.7.3 Dokumentation för första kontroll och provning Sökanden ska ställa till förfogande, om lämpligt: (a) dokumentation angivet i 1.8.7.7.1 och 1.8.7.7.2, (b) materialcertifikat för produkten och alla komponenter, (c) försäkran om överensstämmelse och materialcertifikat för driftsutrustningen, och (d) en försäkran om överensstämmelse, inklusive beskrivning av produkten och samtliga varianter av typgodkännandet.

[ UPPHÄ

1.8.7.7.4 Dokumentation för återkommande, mellanliggande kontroll och revisionskontroll Sökanden ska ställa till förfogande, om lämpligt: (a) för tryckkärl, dokumentation som anger särskilda krav när sådana krav anges i standarder för tillverkning, återkommande kontroller och provningar, (b) för tankar (i) tankdokumentationen, och (ii) en eller flera av dokumentationen som anges i 1.8.7.7.1 – 1.8.7.7.3.

101

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.8.7.7.5 Dokumentation för bedömning av intern kontrolltjänst Sökanden av intern kontrolltjänst ska ställa till förfogande dokumentationen angående kvalitetssystemet, om lämpligt: (a) organisationsstruktur och ansvarsförhållanden, (b) relevanta instruktioner för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring och arbetsmetoder, samt de systematiska rutiner som kommer att användas, (c) kvalitetsredovisning, såsom kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och certifikat, (d) ledningens granskning för att försäkra sig om att kvalitetssystemet förblir effektivt efter revisionerna enligt 1.8.7.6, (e) rutin som beskriver hur kundkrav och föreskrifter uppfylls, (f) rutin för styrning av dokument och dess revision, (g) förfarande för hantering av icke överensstämmande produkter, och (h) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal.

1.8.7.8 Produkter tillverkade, godkända, kontrollerade och provade enligt standarder VD ]

Bestämmelserna i 1.8.7.7 anses som uppfyllda vid tillämpning av följande standarder, om tillämpligt:

Tillämpligt Referens Dokumentets titel delavsnitt/ stycke

1.8.7.7.1 – EN 12972:2007 Behållare för transport av farligt gods – 1.8.7.7.4 Provning, kontroll och märkning av metalliska behållare

102

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

utföras av behörig myndighet i en fördragsstat till RID, dennes representant eller dennes godkända kontrollorgan.

1.8.8.1.2 Vid tillämpning av 1.8.8 ska sökanden under eget ansvar visa, försäkra och förklara engångsbehållarna för gas överensstämmelse med bestämmelserna i 6.2.6 samt övriga tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S.

1.8.8.1.3 Sökanden ska

(a) genomföra typprovning av varje typ av engångsbehållare för gas (inklusive material som ska användas och varianter av typen, t.ex. volymer, tryck, ritningar, samt förslutnings- och utsläppsanordningar) enligt 1.8.8.2,

(b) tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för konstruktion, tillverkning, kontroll och provning enligt 1.8.8.3,

(c) tillämpa ett godkänt provsystem enligt 1.8.8.4 för provningar enligt 6.2.6,

(d) ansöka om godkännande av kvalitetssystemet för övervakning av tillverkning och provning, hos ett eget valt Xa-organ i fördragsstaten till RID; är sökanden inte etablerad i en fördragsstat till RID, ska denne innan första transport berör en fördragsstat till RID, ställa ansökan till ett Xa-organ i en fördragsstat till RID,

(e) om ett eller flera andra företag slutmonterar engångsbehållare för gas av delar tillverkade av sökanden, ska sökanden tillhandahålla skriftliga instruktioner om hur engångsbehållarna ska monteras och fyllas för att uppfylla bestämmelserna i VD ]

sökandens typintyg.

1.8.8.1.4 Då sökande och företag som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas enligt sökandes instruktioner, på ett tillfredsställande sätt kan visa överensstämmelse med bestämmelserna i 1.8.7.6, med undantag av 1.8.7.1.6.1 (d) och 1.8.7.6.2. (b), för Xaorganet, får de upprätta en intern kontrolltjänst som utför delar av eller all kontroll och provning enligt 6.2.6.

1.8.8.2 Typprovning

1.8.8.2.1 Sökanden ska för varje typ av engångsbehållare för gas upprätta en teknisk dokumentation innehållande de tekniska standarder som tillämpas. Om den sökande väljer att tillämpa en standard som inte finns angiven i 6.2.6, ska standarden bifogas dokumentationen.

1.8.8.2.2 Sökanden ska hålla teknisk dokumentation och prover av typen tillgängligt för Xa-

[ UPPHÄ

organet under produktionen och därefter under en period av minst 5 år räknat från den sista produktionsdagen av engångsbehållare för gas enligt det typintyget.

1.8.8.2.3 Sökanden ska efter noggrann provning utfärda ett typprovningsintyg, med en längsta giltighetstid av högst 10 år; sökanden ska bifoga detta intyg till dokumentationen. Intyget tillåter sökanden att under denna tidsperiod tillverka engångsbehållare för gas av den typen.

1.8.8.2.4 Om tillämpliga tekniska bestämmelser i RID/RID-S (inklusive angivna standarder) har ändrats under denna period, så att typen inte längre är i överensstämmelse med dem, ska sökanden återkalla sitt typintyg och informera Xa-organet.

103

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.8.8.2.5 Sökanden får efter noggrann och fullständig granskning förnya intyget ytterligare en period av högst 10 år.

1.8.8.3 Övervakning av tillverkning

1.8.8.3.1 Metoden för typprovning liksom tillverkningsprocessen ska granskas av Xa-organet för att säkerställa att den av sökanden godkända typen och tillverkade produkter är i överensstämmelse med bestämmelserna i typprovningsintyget och tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S. Om 1.8.8.1.3 (e) är tillämpligt, ska företag som monterar och fyller produkter ingå i denna granskning.

1.8.8.3.2 Sökanden ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillverkningsprocessen uppfyller tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S och i sitt typprovningsintyg med bilagor. Om 1.8.8.1.3 (e) är tillämpligt, ska företag som slutmonterar och fyller produkter ingå i dessa åtgärder.

1.8.8.3.3 Xa-organet ska:

(a) granska överensstämmelsen av den sökandes typprovning och överensstämmelsen av typen av engångsbehållare för gas mot den tekniska dokumentationen angiven i 1.8.8.2,

(b) granska att tillverkningsprocessen producerar produkter i överensstämmelse med krav och dokumentation; om ett eller flera andra företag slutmonterar engångsbehållare för gas av delar tillverkade av sökanden, ska Xa-organet även granska att engångsbehållarna efter slutmontering och fyllning är i fullständig VD ]

överensstämmelse med alla tillämpliga bestämmelser och att den sökandes instruktioner tillämpats korrekt,

(c) granska att den personal, som utför varaktiga förband och provningar, är kvalificerad eller godkänd,

(d) dokumentera resultatet av sin granskning.

1.8.8.3.4 Om Xa-organets resultat visar att den sökandes typprovningsintyg eller tillverkningsprocess inte är i överensstämmelse, ska organet kräva lämpliga korrigerande åtgärder eller återkalla intyget från sökanden.

1.8.8.4 Täthetsprovning

1.8.8.4.1 Sökanden och företag som slutmonterar och fyller engångsbehållare för gas enligt den sökandes instruktioner ska:

[ UPPHÄ

(a) utföra provningar enligt 6.2.6,

(b) dokumentera provningsresultat,

(c) utfärda certifikat om överensstämmelse för engångsbehållare för gas, endast om de är i fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i typprovningen och tillämpliga bestämmelser i RID/RID-S, samt har klarat provningarna som krävs enligt 6.2.6,

(d) för slumpvis kontroll av Xa-organet, förvara dokumentation enligt 1.8.8.7 under produktionen och därefter under en period av minst 5 år räknat från den sista produktionsdagen av engångsbehållare för gas som tillhör typgodkännandet,

104

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

(e) anbringa en varaktig och läsbar märkning som identifierar typ av engångsbehållare, sökanden och tidpunkt för tillverkning eller partinummer; om det på grund av begränsad tillgänglig yta inte är möjligt att anbringa märkningen fullständigt på engångsbehållarens kropp, ska sökanden på engångsbehållaren anbringa en varaktig etikett med informationen eller placera den tillsammans med engångsbehållaren i en innerförpackning. 1.8.8.4.2 Xa-organet ska: (a) med slumpvisa intervall genomföra nödvändiga undersökningar och provningar, dock åtminstone kort efter tillverkningsstart av en typ av engångsbehållare för gas och därefter åtminstone vart tredje år, i syfte att granska att den sökandes metod för typprovning liksom tillverkning och provning, utförs i enlighet med typprovningsintyget och tillämpliga bestämmelser, (b) kontrollera intyg, vilka har tillhandahållits av sökanden, (c) utföra provningar enligt 6.2.6, eller godkänna provningsprogram respektive intern provningstjänst som ska utföra provningarna. 1.8.8.4.3 Certifikatet ska minst innehålla: (a) namn och adress på sökanden och, när slutmontering inte utförs av sökanden utan av företag i enlighet med skriftliga instruktioner från sökanden, namn och adress på dessa företag, VD ]

(b) hänvisning till använd utgåva av RID/RID-S och standard-/er för tillverkning och provningar, (c) resultat av kontroller och provningar, (d) uppgifter för märkning enligt kraven i 1.8.8.4.1 (e). 1.8.8.5 (Tills vidare blank.)

1.8.8.6 Övervakning av intern kontrolltjänst

Om sökanden eller företaget som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas, har upprättat en intern kontrolltjänst, ska bestämmelserna i 1.8.7.6, med undantag av 1.8.7.6.1 (d) och 1.8.7.6.2 (b), tillämpas. Företag som monterar och/eller fyller engångsbehållare för gas ska uppfylla bestämmelserna som är tillämpliga för

[ UPPHÄ

sökanden.

1.8.8.7 Dokumentation

Bestämmelserna i 1.8.7.7.1, 1.8.7.7.2, 1.8.7.7.3 och 1.8.7.7.5 ska tillämpas.

105

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.9

Transportrestriktioner genom behörig myndighet

För transport genom tunneln under engelska kanalen och genom tunnlar med liknande karaktär, se även bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av de 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar, publicerat i Europeiska unionens officiella tidning nr L 260, den 30 september 2008, s 13. Allmänna riktlinjer för beräkning av risker i samband med järnvägstransport av farligt gods, antagna av RID:s expertkommitté den 24 november 2005, kan hämtas på OTIF:s webbplats (www.otif.org).

107

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.9.4 Behörig myndighet i den fördragsstat som på sitt territorium tillämpar de kompletterande bestämmelserna enligt 1.9.2 (a) och (b), ska som regel i förväg underrätta OTIF:s sekretariat om nämnda bestämmelser, varvid OTIF:s sekretariat ska meddela övriga fördragsstater. 1.9.5 Oavsett bestämmelserna i föregående avsnitt får fördragsstaterna utfärda särskilda säkerhetsbestämmelser för internationell järnvägstransport av farligt gods, såvida inte området i fråga omfattas av RID/RID-S. Detta gäller särskilt för - tågtrafik, - driftregler för transportrelaterad verksamhet, såsom rangering eller uppställning, - infordran av uppgifter om det transporterade farliga godset, förutsatt att dessa bestämmelser är införda i fördragsstaternas nationella lagstiftning och även gäller för inrikes järnvägstransport av farligt gods på fördragsstatens territorium. Dessa särskilda bestämmelser får inte beröra de områden som omfattas av RID/RID-S och i synnerhet inte de i 1.1.2.1 (a) och 1.1.2.1 (b) angivna områdena.

VD ]

[ UPPHÄ

108

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.10

Bestämmelser om transportskydd

Anm Med transportskydd och skydd avses i detta kapitel de försiktighetsåtgärder som ska vidtas för att minimera stöld eller obehörigt förfarande med farligt gods, som kan skada personer, egendom eller miljö.

1.10.1 Allmänna bestämmelser

1.10.1.1 Var och en som medverkar vid transport av farligt gods ska uppmärksamma bestämmelserna i detta kapitel om transportskydd i den utsträckning det är motiverat med hänsyn till deras ansvar.

1.10.1.2 Farligt gods får endast överlämnas för transport till transportörer, vars identitet fastställts på lämpligt sätt.

1.10.1.3 Områden inom terminaler för mellanlagring, platser för mellanlagring, fordonsdepåer, hamnområden och rangerbangårdar, som används för mellanlagring av farligt gods, ska vara ordentligt skyddade, väl belysta och så långt möjligt och lämpligt, ej tillgängliga för allmänheten.

1.10.1.4 Vid transport av farligt gods ska varje besättningsmedlem medföra identitetshandling med foto.

VD ]

1.10.1.5 Kontroller enligt 1.8.1 ska omfatta lämpliga åtgärder för transportskydd.

1.10.1.6 (Tills vidare blank.)

1.10.2 Utbildning om transportskydd

1.10.2.1 Utbildningen och uppdateringskurserna enligt kapitel 1.3 ska även omfatta transportskydd. Uppdateringskurserna om transportskydd kan omfatta mer än ändringar i bestämmelserna.

1.10.2.2 Utbildningen ska behandla olika typer av risker för kränkning av transportskyddet, hur man upptäcker sådana risker och metoder för att minimera dem. Utbildningen ska också omfatta vilka åtgärder som ska vidtas vid kränkning av skyddet. Den ska förmedla sådana kunskaper om skyddsplaner (när så är tillämpligt), som motsvarar var och ens ansvars- och arbetsområde, och roll vid genomförande av dessa planer. 1.10.2.3 Utbildningen ska tillhandahållas eller styrkas då en ny anställning påbörjas som [ UPPHÄ

omfattar transport av farligt gods och ska regelbundet kompletteras med uppdateringskurser.

1.10.2.4 Arbetsgivaren ska dokumentera all utbildning om transportskydd som har erhållits och ska på begäran göra dem tillgängliga för den anställda eller behörig myndighet. Dokumentationen ska förvaras av arbetsgivaren under den tidsperiod som behörig myndighet har fastställt.

109

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

1.10.3 Bestämmelser för farligt gods med hög riskpotential

1.10.3.1 Definition av farligt gods med hög riskpotential

1.10.3.1.1 Som farligt gods med hög riskpotential definieras i denna föreskrift sådant gods, som kan missbrukas vid terrorbrott och då leda till svåra konsekvenser, till exempel förlust av åtskilliga människoliv och storskalig förstörelse eller, särskilt avseende klass 7, storskalig samhällsekonomisk störning. 1.10.3.1.2 Farligt gods med hög riskpotential i andra klasser än klass 7 är sådant som anges i tabell 1.10.3.1.2 nedan och som transporteras i större mängder än de som anges i tabellen.

Tabell 1.10.3.1.2: Förteckning över farligt gods med hög riskpotential

1 1.1 Explosiva ämnen och föremål 0 a) a) 1.2 Explosiva ämnen och föremål 0 a) a) 1.3 Explosiva ämnen och föremål i samhante- 0 ringsgrupp C a) a) 1.4 Explosiva ämnen och föremål med UN 0 0104, 0237, 0255, 0267, 0289, 0361, 0365, 0366, 0440, 0441, 0455, 0456 och VD ]

0500 a) 1.5 Explosiva ämnen och föremål 0 0 a) b) 2 Brandfarliga gaser (klassificeringskoder, 3000 som endast innehåller bokstaven F) a) Giftiga gaser (klassificeringskoder, som 0 0 innehåller bokstäverna T, TF, TC, TO, TFC eller TOC) med undantag av aerosolbehållare a) b) 3 Brandfarliga vätskor i förpackningsgrupp I 3000 och II a) Okänsliggjorda flytande explosivämnen 0 0 a) a) 4.1 Okänsliggjorda explosivämnen 0 a) b) 4.2 Ämnen i förpackningsgrupp I 3000 a) b) 4.3 Ämnen i förpackningsgrupp I 3000

[ UPPHÄ a) b)

5.1 Oxiderande vätskor i förpackningsgrupp I 3000 b) Perklorater, ammoniumnitrat, 3000 3000 ammoniumnitrathaltiga gödselmedel samt ammoniumnitratemulsioner eller -suspensioner eller -geler a) 6.1 Giftiga ämnen i förpackningsgrupp I 0 0 a) 6.2 Smittförande ämnen i kategori A 0 0 (UN 2814 och 2900, förutom animalt material) a) b) 8 Frätande ämnen i förpackningsgrupp I 3000

a) Ej tillämpligt.

110

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

b) Oavsett mängd gäller inte bestämmelserna i 1.10.3. c) Ett angivet värde i denna kolumn gäller endast om transport i tank är tillåten enligt kolumn (10) eller (12) i tabell A, kapitel 3.2. För ämnen som inte är tillåtna för transport i tank, saknar uppgiften i denna kolumn betydelse. d) Ett angivet värde i denna kolumn gäller endast om transport i bulk är tillåten enligt kolumn (10) eller (17) i tabell A, kapitel 3.2. För ämnen som inte är tillåtna för transport i bulk, saknar uppgiften i denna kolumn betydelse.

1.10.3.1.3 För farligt gods i klass 7 är radioaktiva ämnen med hög riskpotential sådana ämnen vars aktivitet är lika med eller större än ett gränsvärde för transportskydd på 3000 A2 för varje enskilt kolli (se även 2.2.7.2.2.1) utom för följande radionuklider vars gränsvärde för transportskydd anges i tabell 1.10.3.1.3 nedan.

Tabell 1.10.3.1.3: Gränsvärden för transportskydd för specifika radionuklider

Ämne Radionuklid Gränsvärde för transportskydd (TBq)

Americium Am-241 0.6 Guld Au-198 2 Kadmium Cd-109 200 Californium Cf-252 0.2 Curium Cm-244 0.5 Kobolt Co-57 7 Kobolt Co-60 0.3 Cesium Cs-137 1 Järn Fe-55 8000 Germanium Ge-68 7

VD ]

Gadolinium Gd-153 10 Iridium Ir-192 0.8 Nickel Ni-63 600 Palladium Pd-103 900 Prometium Pm-147 400 Polonium Po-210 0.6 Plutonium Pu-238 0.6 Plutonium Pu-239 0.6 Radium Ra-226 0.4 Rutenium Ru-106 3 Selen Se-75 2 Strontium Sr-90 10 Tallium Tl-204 200 Tulium Tm-170 200 Ytterbium Yb-169 3

[ UPPHÄ

1.10.3.1.4 För att beräkna om gränsvärdet för transportskydd har nåtts eller överskridits för blandningar av radionuklider, summeras kvoterna av varje radionuklids aktivitet. Summan för respektive radionuklid divideras sedan med radionuklidens gränsvärde för transportskydd. Om summan av kvoterna är mindre än 1 har blandningens gränsvärde för radioaktivitet varken uppnåtts eller överskridits.

Beräkning kan göras med formeln:

Ai <1

∑

i Ti

där:

111

RID/RID-S Del 1 2015-01-01

Ai = är aktiviteten hos radionuklid i som förekommer i ett kolli (TBq) Ti = är gränsvärdet för transportskydd för radionuklid i (TBq). 1.10.3.1.5 När radioaktiva ämnen har sekundärfaror tillhörande andra klasser, ska även kriterierna i tabell 1.10.3.1.2 beaktas (se även 1.7.5).

1.10.3.2 Skyddsplaner

1.10.3.2.1 Transportörer, avsändare och andra delaktiga i transport av farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3), enligt 1.4.2 och 1.4.3, ska genomföra och följa skyddsplaner, som minst omfattar de punkter som anges i 1.10.3.2.2. 1.10.3.2.2 En skyddsplan ska minst omfatta: (a) särskild fördelning av ansvar inom transportskyddsområdet till personer, som har kompetens och sakkunskap inom området och har befogenhet att genomföra tilldelade uppgifter, (b) förteckning över sådant farligt gods eller typer av farligt gods som verksamheten hanterar, (c) översikt över rutiner i verksamheten med en bedömning av de risker för kränkning av skyddet som kan uppkomma på grund av verksamheten, till VD ]

exempel vid transportuppehåll, förvaring av farligt gods i vagnar, tankar eller containrar före, under och efter förflyttning samt vid mellanlagring av farligt gods vid byte av transportsätt eller transportmedel (omlastning), (d) tydlig beskrivning av de åtgärder som ska vidtas för att minska risken för kränkning av skyddet, motsvarande de delaktigas ansvar och skyldigheter, inom följande områden: - utbildning, - transportskyddspolicy (till exempel åtgärder vid förhöjd hotbild, kontroll i samband med anställning av personal, osv.), - driftrutiner (till exempel vägval om detta är känt, åtkomst till farligt gods under mellanlagring (jämför (c)), närhet till utsatt infrastruktur, osv.),

[ UPPHÄ

- utrustning och resurser som ska användas för att minska riskerna för kränkning av skyddet, (e) effektiva och uppdaterade metoder för rapportering och för åtgärder vid hot, nedsatt transportskydd eller tillbud, (f) metoder för värdering och test av skyddsplanerna och metoder för återkommande revision och uppdatering av planerna, (g) åtgärder för att säkerställa det fysiska skyddet av den transportinformation skyddsplanen innehåller, och

112

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

(h) åtgärder för att säkerställa att spridningen av skyddsplanens information om transportrutiner begränsas till de personer som behöver den. Dessa åtgärder får inte strida mot de krav på information som i övrigt föreskrivs i RID/RID-S.

Anm Transportörer, avsändare och mottagare ska samarbeta med varandra och med behörig myndighet, för att delge varandra information om eventuella hot, vidta ändamålsenliga skyddsåtgärder för att uppmärksamma och åtgärda händelser som sätter transportskyddet i fara.

1.10.3.3 Anordningar, utrustning eller system ska användas för att skydda mot stöld av tåg eller vagnar som transporterar farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3) och dess last. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att de alltid är inkopplade och i funktion. Tillämpningen av dessa skyddsåtgärder får inte hindra insatser i nödlägen.

Anm Om det är lämpligt och utrustning finns installerad, bör telemetrisystem eller andra system eller anordningar användas för att övervaka förflyttning av farligt gods med hög riskpotential (se tabell 1.10.3.1.2) eller radioaktiva ämnen med hög riskpotential (se 1.10.3.1.3).

1.10.4 Bestämmelserna i 1.10.1, 1.10.2 och 1.10.3 gäller inte när mängderna transporterade i kollin på en vagn eller i en storcontainer inte överstiger de mängder som anges i 1.1.3.6.3, utom för UN 0029, 0030, 0059, 0065, 0073, 0104, 0237, 0255, 0267, 0288, 0289, 0290, 0360, 0361, 0364, 0365, 0366, 0439, 0440, 0441, 0455, 0456 och 0500 samt utom för undantagna kollin i klass 7 med UN 2910 och 2911 om aktivitetsnivån överstiger A2-värdet. Dessutom gäller inte kraven i 1.10.1, 1.10.2 och 1.10.3 när VD ]

mängderna som transporteras i tankar eller i bulk i en vagn eller container inte överstiger de mängder som anges i 1.1.3.6.3. Dessutom gäller inte bestämmelserna i detta kapitel för transport av UN 2912 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I) och UN 2913 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I).

1.10.5 För radioaktiva ämnen anses bestämmelserna i detta kapitel uppfyllda, om bestämmelserna i Convention on Physical Protection of Nuclear Material och IAEA:s cirkulär ”The Physical Protection of Nuclear Material and Nuclear Facilities” tillämpas.

[ UPPHÄ

20) INFCIRC/274/Rev.1, IAEA, Wien (1980). 21) INFCIRC/225/Rev.4 (Corrected), IAEA, Wien (1999).

113

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 1

Kapitel 1.11

Interna nödlägesplaner för rangerbangårdar

För transport av farligt gods på rangerbangårdar ska interna nödlägesplaner upprättas. Nödlägesplanerna ska medföra att vid olyckor eller tillbud på rangerbangårdar alla delaktiga samarbetar på ett samordnat sätt och att olyckans eller tillbudets konsekvenser på människoliv eller miljö blir så små som möjligt. Bestämmelserna i detta kapitel anses som uppfyllda vid tillämpning av UIC normblad 201 (Transport av farligt gods – handledning för nödlägesplanering på rangerbangårdar) .

VD ]

[ UPPHÄ

19) Version 1 juli 2012.

115

VD ]

[ UPPHÄ

Del 2

Klassificering

VD ]

[ UPPHÄ

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Kapitel 2.1

Allmänna bestämmelser

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.1.1.3 Med undantag för ämnen i klasserna 1, 2, 5.2, 6.2 och 7 och andra än självreaktiva ämnen i klass 4.1 är ämnena för förpackningsändamål inplacerade i förpackningsgrupper beroende på sin farlighetsgrad: - Förpackningsgrupp I Mycket farliga ämnen - Förpackningsgrupp II Farliga ämnen - Förpackningsgrupp III Mindre farliga ämnen Förpackningsgruppen eller -grupperna som ett ämne inplacerats i finns angivna i kapitel 3.2, tabell A. Föremål är inte inplacerade i förpackningsgrupper. För förpackningsändamål anges specifika provningskrav för förpackningen i den tillämpliga förpackningsinstruktionen.

120

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

och D. Endast om ämnet eller föremålet inte kan tillordnas en benämning av typ B eller C enligt 2.1.1.2, får det klassificeras under en benämning av typ D.

2.1.2.6 Baserat på testmetoderna i kapitel 2.3 och kriterierna angivna i 2.2.x.1 i de klasser, där sådana är fastställda, kan man finna att ett i kapitel 3.2, tabell A, namngivet ämne, lösning eller blandning i en viss klass inte uppfyller kriterierna för den klassen. I så fall tillhör ämnet, lösningen eller blandningen inte klassen i fråga.

2.1.2.7 För klassificeringen räknas ämnen med en smältpunkt eller begynnelsesmältpunkt vid högst 20°C och ett tryck av 101,3 kPa som vätskor. Ett visköst ämne, för vilket en specifik smältpunkt inte kan bestämmas, ska genomgå testmetoden ASTM D 4359-90 eller testet för att bestämma flytbarhet (penetrometertestet) enligt 2.3.4.

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.1.3.4.1 Lösningar och blandningar, som innehåller ett av följande namngivna ämnen, ska alltid klassificeras under samma benämning som ämnet de innehåller, förutsatt att lösningarna eller blandningarna inte har de farliga egenskaper som anges i 2.1.3.5.3:

- klass 3

UN 1921 PROPYLENIMIN, STABILISERAD, UN 3064 NITROGLYCERIN, LÖSNING I ALKOHOL, med mer än 1 % men högst 5 % nitroglycerin

- klass 6.1

UN 1051 VÄTECYANID (CYANVÄTE), STABILISERAD, med mindre än 3 % vatten, UN 1185 ETYLENIMIN, STABILISERAD, UN 1259 NICKELKARBONYL, UN 1613 VÄTECYANID (CYANVÄTE, CYANVÄTESYRA), VATTENLÖSNING med högst 20 % vätecyanid, UN 1614 VÄTECYANID (CYANVÄTE), STABILISERAD, med mindre än 3 % vatten och absorberat av ett inert, poröst material, UN 1994 JÄRNKARBONYL, UN 2480 METYLISOCYANAT, UN 2481 ETYLISOCYANAT, UN 3294 VÄTECYANID (CYANVÄTE), LÖSNING I ALKOHOL med högst 45 % vätecyanid

VD ]

- klass 8

UN 1052 FLUORVÄTE, VATTENFRITT, UN 1744 BROM eller UN 1744 BROM, LÖSNING, UN 1790 FLUORVÄTESYRA med över 85 % fluorväte, UN 2576 FOSFOROXIBROMID, SMÄLT

2.1.3.4.2 Lösningar och blandningar som innehåller ett av följande namngivna ämnen i klass 9:

UN 2315 POLYKLORERADE BIFENYLER, FLYTANDE, UN 3151 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FLYTANDE, UN 3151 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FLYTANDE, UN 3152 POLYHALOGENERADE BIFENYLER, FASTA, UN 3152 POLYHALOGENERADE TERFENYLER, FASTA, eller UN 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER, FASTA

[ UPPHÄ

ska alltid klassificeras under samma benämning i klass 9, förutsatt att

- de inte innehåller någon ytterligare farlig komponent, med undantag av beståndsdelar i förpackningsgrupp III från klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1 eller 8, och

- de har inte de farliga egenskaper som beskrivs i 2.1.3.5.3.

2.1.3.5 Ämnen som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, men har mer än en farlig egenskap, samt lösningar och blandningar som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S och som innehåller flera farliga ämnen ska klassificeras under en samlingsbenämning (se 2.1.2.5) och en till de farliga egenskaperna svarande

122

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

förpackningsgrupp i tillämplig klass. Sådan klassificering efter farliga egenskaper ska utföras på följande sätt:

2.1.3.5.1 De fysikaliska, kemiska och fysiologiska egenskaperna bestäms genom mätning eller beräkning, och ämnet, blandningen eller lösningen klassificeras enligt kriterierna i 2.2.x.1 för de olika klasserna.

2.1.3.5.2 Om denna bestämning inte är möjlig utan oskäliga kostnader eller arbete (som för vissa avfall), ska lösningen eller blandningen tillordnas den klass till vilken den beståndsdel hör som medför den dominerande faran.

2.1.3.5.3 Faller de farliga egenskaperna hos ett ämne, lösning eller blandning inom mer än en av nedanstående klasser eller ämnesgrupper, ska ämnet, lösningen eller blandningen tillordnas den klass eller ämnesgrupp som motsvarar den dominerande faran, i enlighet med följande rangordning:

(a) ämnen i klass 7 (bortsett från radioaktiva ämnen i undantagna kollin, med undantag av UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI, för vilka särbestämmelse 290 i kapitel 3.3 är tillämplig, där de andra farliga egenskaperna överväger),

(b) ämnen i klass 1,

(c) ämnen i klass 2, (d) flytande okänsliggjorda explosivämnen i klass 3, VD ]

(e) självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1,

(f) pyrofora ämnen i klass 4.2,

(g) ämnen i klass 5.2,

(h) ämnen i klass 6.1 som uppfyller kriterierna för giftighet vid inandning i förpackningsgrupp I (Ämnen, som uppfyller klassificeringskriterierna för klass 8, och vars giftighet vid inandning av damm och dimma (LC50) motsvarar förpackningsgrupp I, men vars giftighet vid förtäring eller hudkontakt endast motsvarar förpackningsgrupp III eller lägre, ska tillordnas klass 8.),

(i) smittförande ämnen i klass 6.2.

2.1.3.5.4 Om ämnets farliga egenskaper omfattas av mer än en klass eller ämnesgrupp, som inte

[ UPPHÄ

är medtagen i 2.1.3.5.3, ska ämnet klassificeras enligt samma metod, men tillämplig klass ska väljas enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.

2.1.3.5.5 Om ämnet som ska transporteras är avfall med en sammansättning som inte är fullständigt känd, får det tillordnas UN-nummer och förpackningsgrupp enligt 2.1.3.5.2 grundat på avsändarens kunskap om avfallet, inklusive alla tillgängliga tekniska och säkerhetsmässiga data som krävs i gällande säkerhets- och miljölagstiftning .

1) Till dessa rättsliga bestämmelser hör till exempel kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 (a) i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall (ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG, Europeiska unionens officiella tidning nr L 114, 27 april 2006, s. 9), och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (EG:s officiella tidning nr L 226, 6 september 2000, s. 3).

123

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Vid osäkerhet ska högsta faronivån användas.

Om det ändå, grundat på kunskaper om avfallets sammansättning och de identifierade beståndsdelarnas fysikaliska och kemiska egenskaper, kan påvisas att avfallets egenskaper inte motsvarar egenskaperna för förpackningsgrupp I, så får avfallet emellertid placeras i den lämpligaste N.O.S.-benämningen i förpackningsgrupp II. Om det däremot är känt att avfallet enbart har miljöfarliga egenskaper, får det tilldelas förpackningsgrupp III i UN 3077 eller 3082.

Detta förfarande får inte tillämpas på avfall, som innehåller ämnen angivna i 2.1.3.5.3, ämnen i klass 4.3, ämnen omnämnda i 2.1.3.7 eller ämnen, som inte är tillåtna för transport enligt 2.2.x.2.

2.1.3.6 Den mest passande samlingsbenämningen (se 2.1.2.5) ska alltid användas, dvs. en allmän N.O.S.-benämning får endast användas om en gruppbenämning eller specifik N.O.S.-benämning inte går att använda.

2.1.3.7 Lösningar och blandningar av oxiderande ämnen eller ämnen som är oxiderande som sekundärfara kan ha explosiva egenskaper. I så fall är de inte tillåtna för transport såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1.

2.1.3.8 Ämnen i klass 1–6.2, 8 och 9, utom UN 3077 eller 3082, vilka uppfyller kriterierna i 2.2.9.1.10, betraktas som miljöfarliga ämnen utöver faror enligt klass 1–6.2, 8 och 9. Andra ämnen som enbart uppfyller kriterierna i 2.2.9.1.10, ska tillordnas UN 3077 eller 3082. VD ]

2.1.3.9 Avfall som inte uppfyller kriterierna för klassificering i klasserna 1–9, men som omfattas av Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall får transporteras under UN 3077 eller 3082.

[ UPPHÄ

124

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

II III II III I II III I II III I I II II II III I II 1 1 2 2 3 3 3 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I II 9 3 I 3 I 3 I 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 5. 5. 5. 6. 6. 6. 6. 6. 6. 8 I 8 I 8 I

II III II III I II III I II III I I II II II II I II l liq II 8 l liq III 8 2 2 3 3 3 1 1 1 1 1 1 1 1 II 8 I 3 I 3 I 3 I so 4.1 so 4.1 4. 4. 4. 4. 4. 5. 5. 5. 6. 6. 6. 6. 6. 8 I

II II II II I II I II I I II I I I l liq II 8 I 2 I 3 3 I 1 1 I 1 1 1 l liq II 8 l liq II 8 I

8 I 3 I 3 I 8 I so 4.1 8 I 4. 8 I 4. 4. 8 I 5. 5. 8 I 6. 6. 6. so 6.1 so 6.1 8 I

I I 8 I 8 I 8 I 8 I 3 1 l liq 1 I l liq 1 I l liq 1 I l liq 1 I 8 I 3 I 8 I 8 I 8 I 8 I 8 I 8 I 4. 8 I 8 I 5. 8 I 8 I so 6. so 6. so 6. so 6. 8 I 8 I

1 III ) .1 III iq 4. II II III I II III I II III I I* .1 III 6 1 l l liq 2 2 3 3 3 1 1 1 6. 3 I 3 I 3 II sol II 6 so 4.1 4. 4. 4. 4. 4. 5. 5. 5.

II .1 II II II II II I I II I II II 1 I 1 l liq II 6 1 2 1 3 3 1 1 1 1

6. 3 I 3 I 6. so 4.1 6. 4. 6. 4. 4. 6. 5. 5. 6.

I I I I I I I I I I I I 1 al 1 1 1 1 1 3 3 1 1 1 1 6. or 3 I 3 I 6. 6. 6. 6. 6. 4. 4. 6. 5. 5. 6.

al I m I I I I I I I I I I I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 6. der 3 I 3 I 6. 6. 6. 6. 6. 6. 6. 6. 5. 6. 6.

II III III 3 I liq II III II III I II III 1 l liq l liq II 3 l III 3 1 1 2 2 3 3 3 1 I 5. so 5. so 5.1 so 5.1 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4.

II II II 3 I II II II II I II II VD ]

1 l liq l liq II 3 l liq II 3 1 1 2 1 3 3 1 1 I 5. so 5. so 5.1 so 5.1 4. 4. 4. 5. 4. 4. 5.

I 3 I 3 I 3 I I I I I I I I 1 l liq 1 I l liq 1 I l liq 1 I 1 1 1 1 1 1 1 5. so 5. so 5. so 5. 5. 5. 5. 5. 5. 5. 5.

ar

III I II III II III II III ng 3 3 3 3 3 3 3 3 ni 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. den

ös hu

a II I II II II II II II ch l m 3 3 3 3 3 3 3 3 o 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4.

far ngar

ngar

I I I I I I I I dni ni

nde ion geno

3 3 3 3 3 3 3 3

an pt ng 1

ra 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4.

bl land or I b ing dni 6.

ine III ch III II III n, ss

m 3 tär

2 l liq 2 3 I l liq 2 3 I l liq 2 2 la so 4. so 4. so 4.2 ne id abs inan

4. 4. 4. för k

do m v id nen o id r I I gt v m v ider

II II II e ä fti 2 l liq l liq l liq 2 2 gt igt tic 2 3 I 2 3 I 2 3 I a ä gi 4. so 4. so 4. so 4. 4. 4. fti ift

l öve st and es = g

el [ UPPHÄ yt gi p

I fa al III fl = l = III = m ör

1 l liq l liq l liq 3 al Tab 1 3 I 1 3 I ) F

4. so 4. so 4. so 4.1 sol liq = der or inha *

I I II 1 l liq 1 3 I l liq 1 3 I l liq 1 3 I 4. so 4. so 4. so 4.

k- al al s & - II III II III I II III I II III I I II II II III I II m m I II as pac ngs upp 1 1 2 2 3 3 3 1 1 1 1 1 al 1 1 1 al 1 Kl för ni gr 3 I 3 I 3 I 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 5. 5. 5. 6. der 6. or 6. inhal 6. der 6. or 6. 8 I 8 I 8 I

2.1.3.10

125

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Anm 1 Exempel på användning av tabellen

Klassificering av ett enskilt ämne

Beskrivning av ämnet som ska klassificeras:

En inte namngiven amin, som motsvarar både kriterierna för klass 3, förpackningsgrupp II, och kriterierna för klass 8, förpackningsgrupp I.

Tillvägagångssätt:

Skärningspunkten mellan rad 3 II och kolumn 8 I ger 8 I. Denna amin ska således tillordnas klass 8, under UN 2734 AMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA N.O.S. eller UN 2734 POLYAMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA N.O.S., förpackningsgrupp I.

Klassificering av en blandning

Beskrivning av blandningen som ska klassificeras:

En blandning som består av en brandfarlig vätska i klass 3, förpackningsgrupp III, ett giftigt ämne i klass 6.1, förpackningsgrupp II, och en frätande vätska i klass 8, förpackningsgrupp I. Tillvägagångssätt: VD ]

Skärningspunkten mellan rad 3 III och kolumn 6.1 II ger 6.1 II.

Skärningspunkten mellan rad 6.1 II och kolumn 8 I ger 8 I LIQ.

Denna inte närmare definierade blandning ska således tillordnas klass 8, närmare bestämt under UN 2922 FRÄTANDE VÄTSKA, GIFTIG N.O.S., förpackningsgrupp I.

Anm 2 Exempel på inplacering av blandningar och lösningar i en klass och förpackningsgrupp:

En lösning av fenol i klass 6.1, förpackningsgrupp II, i bensen i klass 3, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3, förpackningsgrupp II. Med ledning av fenols giftighet inplaceras lösningen i klass 3, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 1992 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG,

[ UPPHÄ

N.O.S.

En fast blandning av natriumarsenat i klass 6.1, förpackningsgrupp II, och natriumhydroxid i klass 8, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 6.1, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 3290 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, N.O.S.

En lösning av naftalin, rå eller raffinerat, i klass 4.1, förpackningsgrupp III, i bensin i klass 3, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 3295 KOLVÄTEN FLYTANDE, N.O.S.

126

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

En blandning av kolväten, klass 3, förpackningsgrupp III, och polyklorerade bifenyler (PCB), klass 9, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 9, förpackningsgrupp II, under benämningen UN 2315 POLYKLORERADE BIFENYLER (PCB) FLYTANDE eller UN 3432 POLYKLORERADE BIFENYLER (PCB), FASTA.

En blandning av propylenimin i klass 3 och polyklorerade bifenyler (PCB) i klass 9, förpackningsgrupp II, ska tillordnas klass 3 under benämningen UN 1921 PROPYLENIMIN, STABILISERAD.

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Kapitel 2.2

Särskilda bestämmelser för de enskilda klasserna

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Ett ämne eller föremål som tillhör klass 1 får tillåtas för transport endast om det har tillordnats en officiell transportbenämning eller N.O.S.-benämning enligt kapitel 3.2, tabell A, samt uppfyller kriterierna i testhandboken.

2.2.1.1.3 Ämnen och föremål i klass 1 ska vara tillordnade ett UN-nummer och en officiell transportbenämning eller N.O.S.-benämning som finns angiven i kapitel 3.2, tabell A. Tolkningen av benämningen på ämnen och föremål i kapitel 3.2, tabell A, ska grundas på ordlistan i 2.2.1.4.

Prov av nya eller existerande explosiva ämnen eller föremål, med undantag av tändämne, som transporteras för bland annat testning, klassificering, forskning och utveckling, kvalitetskontroll eller som kommersiella prov, får ges benämningen ”UN 0190 PROV, EXPLOSIVÄMNE”.

Tillordning av ämnen och föremål, som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till en N.O.S.-benämning i klass 1 eller benämningen ”UN 0190 PROV, EXPLOSIVÄMNE”, samt tillordning av vissa ämnen, för vilka transporten är avhängig av ett särskilt tillstånd från behörig myndighet enligt särbestämmelserna i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 6, ska utföras av behörig myndighet i ursprungslandet. Den behöriga myndigheten ska även skriftligen godkänna transportvillkoren för sådana ämnen och föremål. Om ursprungslandet inte är en fördragsstat till RID, ska klassificeringen och villkoren för transporten godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

2.2.1.1.4 Ämnen och föremål i klass 1 ska tillordnas en riskgrupp enligt 2.2.1.1.5 och en samhanteringsgrupp enligt 2.2.1.1.6. Riskgruppen ska bestämmas på grundval av VD ]

resultaten av de tester som beskrivs i 2.3.0 och 2.3.1 med tillämpning av definitionerna i 2.2.1.1.5. Samhanteringsgruppen ska bestämmas enligt definitionen i 2.2.1.1.6. Numret på riskgruppen tillsammans med den bokstav som anger samhanteringsgruppen bildar klassificeringskoden.

2.2.1.1.5 Definition av riskgrupper

Riskgrupp 1.1 Ämnen och föremål med risk för massexplosion (en massexplosion är en explosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt).

Riskgrupp 1.2 Ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte för massexplosion.

Riskgrupp 1.3 Ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg, splitter och kaststycken men inte för massexplosion,

[ UPPHÄ

(a) vars förbränning ger upphov till avsevärd strålningsvärme, eller

(b) vilka brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom tryckvåg eller splitter och kaststycken.

Riskgrupp 1.4 Ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk i händelse av antändning eller initiering under transport. Verkningarna är i stort sett begränsade till kollit och det kan inte förväntas splitter av betydande storlek eller utbredning. Brand utifrån får inte förorsaka praktiskt taget samtidig explosion av så gott som hela kollits innehåll.

130

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Riskgrupp 1.5 Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion men med mycket liten sannolikhet för initiering eller för övergång från brand till detonation under normala transportförhållanden. Ett minimikrav är att de inte får explodera vid test med yttre brand.

Riskgrupp 1.6 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Föremålen innehåller endast extremt okänsliga ämnen och där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller utbredning är försumbar.

Anm Faran med föremål i riskgrupp 1.6 är begränsad till explosion av enstaka föremål.

2.2.1.1.6 Definition av samhanteringsgrupper för ämnen och föremål

A Tändämne

B Föremål som innehåller tändämne och färre än två effektiva säkringsanordningar. Vissa föremål såsom sprängkapslar, apterade sprängkapslar och tändhattar ingår, även om de inte innehåller något tändämne.

C Krut (utom svartkrut) eller annat deflagrerande explosivämne eller föremål som innehåller sådant explosivämne.

D Sprängämne, svartkrut eller föremål som innehåller sprängämne, i samtliga fall utan tändsystem och utan drivladdning, eller föremål som innehåller tändämne VD ]

och som har två eller fler effektiva säkringsanordningar.

E Föremål som innehåller sprängämne utan tändsystem, men med drivladdning (annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor).

F Föremål som innehåller sprängämne med eget tändsystem, med drivladdning (annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor) eller utan drivladdning.

G Pyrotekniskt ämne, eller föremål innehållande pyrotekniskt ämne, eller föremål som innehåller både explosivämne och lyssats, brandsats, tårgassats eller röksats (utom föremål som aktiveras av vatten eller innehåller vit fosfor, fosfider, pyrofort ämne, brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor).

[ UPPHÄ

H Föremål som innehåller både explosivämne och vit fosfor.

J Föremål som innehåller både explosivämne och brandfarlig vätska eller gel.

K Föremål som innehåller både explosivämne och giftigt kemiskt medel.

L Explosivämne eller föremål som innehåller explosivämne med särskild risk (t.ex. beroende på aktivering vid kontakt med vatten eller på närvaro av hypergola (spontantändande) vätskor, fosfider eller pyrofort ämne) som kräver separation av varje enskilt slag.

N Föremål som endast innehåller extremt okänsliga ämnen.

131

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

S Ämnen eller föremål så förpackade eller utformade att all verkan genom vådatändning, oavsiktlig initiering eller oavsiktlig funktion begränsas till kollit, såvida inte kollit har skadats av brand. I så fall är dock all verkan av tryckvåg eller splitter och kaststycken så begränsad att brandbekämpning eller andra nödåtgärder i kollits omedelbara närhet inte väsentligt inskränks eller förhindras.

Anm 1 Ett ämne eller föremål i en specificerad förpackning, får tillordnas endast en samhanteringsgrupp. Eftersom kriteriet för samhanteringsgrupp S är empiriskt, är inplacering i denna grupp obligatoriskt kopplad till test för tillordning av en klassificeringskod.

Anm 2 Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att dessa system har åtminstone två, av varandra oberoende, säkringsanordningar för att förhindra en explosion i händelse av en oavsiktlig antändning av tändsystemet. Sådana föremål och kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E.

Anm 3 Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får samemballeras med egna tändsystem, vilka inte har två, av varandra oberoende, säkringar (dvs. tändmedel i samhanteringsgrupp B), förutsatt att de uppfyller bestämmelsen för samemballering MP 21 i 4.1.10. Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E.

Anm 4 Föremål får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att dessa inte kan bringas till funktion under normala transportförhållanden.

VD ]

Anm 5 Föremål i samhanteringsgrupperna C, D och E får samemballeras. Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp E.

2.2.1.1.7 Tillordning av fyrverkeriartiklar i riskgrupper

2.2.1.1.7.1 Fyrverkeriartiklar ska normalt tillordnas riskgrupperna 1.1, 1.2, 1.3 och 1.4, baserat på testdata från testserie 6 i testhandboken. Eftersom utbudet av sådana föremål är mycket omfattande och tillgången på testresurser kan vara begränsad, kan tillordningen av riskgrupper även ske enligt metoden i 2.2.1.1.7.2.

2.2.1.1.7.2 Tillordning av fyrverkerier till UN 0333, 0334, 0335 eller 0336 kan, utan test enligt testserie 6, ske baserat på överensstämmelse med klassificeringstabellen för fyrverkeriartiklar i 2.2.1.1.7.5. En sådan tillordning ska ske med godkännande av behörig myndighet. Föremål som inte förtecknas i tabellen ska klassificeras utgående från testdata från testserie 6.

[ UPPHÄ

Anm 1 Tillägg av andra typer av fyrverkeriartiklar till kolumn 1 i tabellen i 2.2.1.1.7.5 får endast göras baserat på fullständiga testdata, som framlagts för FN:s subkommitté för transport av farligt gods för granskning.

Anm 2 Testdata från behörig myndighet som bekräftar eller motsäger tillordningen av fyrverkerier som specificeras i kolumn 4 i tabellen i 2.2.1.1.7.5 i riskgrupper enligt kolumn 5, ska delges FN:s subkommitté för transport av farligt gods för kännedom.

2.2.1.1.7.3 Då fyrverkeriartiklar ur mer än en riskgrupp samemballeras i samma kolli, ska de klassificeras utgående från den farligaste riskgruppen, såvida inte testdata från testserie 6 ger annat resultat.

132

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.1.1.7.4 Klassificeringen som anges i tabellen i 2.2.1.1.7.5 gäller enbart föremål som förpackats i lådor av papp (4G). 2.2.1.1.7.5 Tabell för klassificering av fyrverkeriartiklar utan testdata . Anm 1 Referenser till procentsatser i tabellen gäller vikten av alla pyrotekniska ämnen (t.ex. raketmotorer, drivladdningar, isärskjutningsladdningar och effektladdningar), om inte annat anges. Anm 2 Uttrycket ”knallsats” som används i tabellen, refererar till pyrotekniska ämnen i pulverform eller som pyrotekniska enheter, så som de förekommer i fyrverkerier, vilka används för att framkalla en akustisk knalleffekt eller som isärskjutningsladdning, eller drivladdning såvida det inte kan visas med knallsatstestet (HSL Flash Composition Test) i bilaga 7 i testhandboken att tiden för tryckstegringen överstiger 6 ms för 0,5 g av ett pyrotekniskt ämne. Anm 3 Dimensioner i mm avser: - För sfäriska bomber och bomber av typen ”peanut shell” (svenskt namn saknas men kan beskrivas som seriebomb eller ”jordnötsbomb”) diametern hos bomben. - För cylinderbomber längden hos bomben. - För fyrverkeribomber, romerska ljus, stjärnrör eller eldbägare innerdiametern hos röret som är en del av eller innehåller VD ]

fyrverkeriartikeln. - För lösa eldbägare eller eldbägare innerdiametern hos det rör som är avsett att innehålla eldbägaren.

[ UPPHÄ

2) Denna tabell innehåller en förteckning över klassificeringar av fyrverkeriartiklar, vilken kan användas i avsaknad av testdata från testserie 6 (se 2.2.1.1.7.2).

133

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

g in er ific ss

Kla 1.1G 1.1G 1.1G 1.3G 1.4G 1.1G 1.1G 1.1G 1.2G 1.3G 1.1G

gen ts ts in

lsa er lsa m % % lös fic nal nal t t k om k 25 r 25 r 60 g % fek lassi s s 60 g % fek 180 m lle lle k at ed > /e ed ≤ /e r ≤ 2 llef r ≤ llef yr h < 25 lls t m ch m ch lle na lle na st na m m e ed ≤ k oc e k m m fek ed ≤ ts o ts o m m k m m ben m e ller lef ller e r 80 m s sa 80 m s sa /e om r 5 % 0 m /e

180 m 1 1 50 m 180 m 2 nal 5 50 m be ämn ch be mn ch lö lö e b n ≥ < < ≤ ≥ > r k > ≤ m m t t ä tio b: b: t b: t b: ts o b: b: lle b: b: ts o bom so so sk bom sk gast m ni /e ni lut ts fek ts fek s sa rli lut s sa fika ek ch ek ci sa rnbom rnbom lsa lef rnbom lsa lef rnbom lö fa sa rnbom rnbom rnbom rnbom lö

jä jä al al jä al al jä rot m jä jä s o jä jä rot m lla en lla

Spe A St St kn kn St kn kn St py so D A St St sat St St py so > 120 m

, t r , l

sk be ia ing ed isk ing ni er ör r m dr ed ek a, at t r

addn rö bom at lin addn

VD ] et

, m sl rot ras. sl ån ka upp ar rt m

ng is ts r cy fy ng rån ing t py fr ne ni är ju sep le ni ös as t av h i ddn ut sf ed el ed ut ras f r l yr sk n la kj ra r s. kj fy vf en isk d at , m r oc rs lle le g m lke ta rs riv ine är be sä e tt a r f ilk in sed ju sä t av ing n d r) a v sf h i lle dn tub n vi sk h i ta av bom r at t(e ör e je, ss en rå ddn oc av oc öl lad är la ut fö r u n d f vå , f tt n nhe ng al at ra riv g av ör iv lle t h ni r a ) e ben r s er tubi ed t d öj in tubi tt r la ru ss (a true tn om ss lle ed e m sam dr an dr st sk sam i e r k n ng en sät ib hå m ons ng ä ut ing on ni ni en för nut itio ål an ker ål jn ek dni em eln r k öj na m b i in e, k em er rö inne ä em dr t g er em ef rot nor g rv rtik rd

D För för py ämn A i et en ext Sam bom fy A För fö som och

.

- , b, ll, l) b” : or m he el b tar ulti e, ie m al e or r bo m sh ut nas. bom

ll, ct s lap, ll)

ny ric hut ser ts

ök he [ UPPHÄar d m r

ell, ffe dbom sal rc m ) ac sak she er fö phe l s -e l, st ju be ln yno b, r sh ar m dnö b: ls r ia el oon, nde oade m v S b, ll s ye ulti p t, l ä ke b, er ny as so jor anut el r) ve d ar it) om m ll, lu thu ” ta gi el n a rti r: / b a e sh no sbom She ll, b: sa m ll, ll k riv pe rib pr or te bom bom al, ell, ok ler ed bo an tik ria a: she a: sy a: a: a) ik tta rm om ic he he he el m m nt gs sh al sk esk rke fa b: ent lsk l s sk lsk lsk b rke te kä dr ur k s ic tbom oon, el b b isk ce tov rnb l, sm ve na ar ne rs lo lu ria en är ro ve om gm lls jä nge lin ea el ar ng an nge nge ell in om ut

In B fle pi fa st (e cy co br naut sh Sa m (e sound s ae Sv K bom (e Fyr (e sh B (sf (P den br fyr

k isk

ris dr

fä lin

b, s cy

p

om ler

Ty B el

134

RID/RID-S del 2 2015-01-01

g in er ific

ss gen

in

Kla 1.3G 1.1G 1.3G 1.3G

ficer

si

las

k

yr

st

pen

m ity

ker

er

rv

≤ 300 m fy

n h e

tio oc m m m m gast

rli

fika

ci fa

en

Spe ≤ 120 m > 300 m > 200 m ≤ 200 m D

, s , , r , r l, tt at a bel ing at ing ing h ä ing h ä a lls ör m e er ta d na ru t f e oc e oc na addn addn addn 25 % addn 25 % k st r ra VD ] av

sl sl sl m r sl m sam en le mn mn ör r 25 g % rö ng on ng el ng ed ng on d te true ed ≤ t ä ed ≤ t ä t av k ni 0 m tt ni 0 m tt r åg tni 33 tni h/ sk sk e i ed ≤ 7 7 en n ed är ed ons ed ut r m n e h m ut r m n e ad ju ju ni ni r oc kj r ≤ te kj r ≤ te ar spunk , m sk r m ed ≤ ch , m sk r k , m ek rå oc ek rå ist rs rs lem ar är o är be be s f be s f ng be h ä sä nhe rot sä nhe rot s l ing is ör ing is ing ing a e sv t, m ial ra ra h h h i h i er ot nn er t r a e py fy a e py fy ddn bom ddn r oc ddn ddn fl fi ändni nhe at rnbom oc rnbom sk % oc rnbom sk % m ut et te av av m la n oc la n oc r la n la n m nt al lle tjä tjä ni tt tjä ni tt iv t m rån iv rö iv iv g av a nhe ek ek so so r s na er r s tt r s r a r s r a tubi tubi tubi ≤ 60 tubi ≤ 60 in vå k e p, per ss lle in ss lle a e ss lle rot ss lle rot tn r t an dr er ras f an dr an dr ch t fö ed dr ch t fö ty n ng hå % fy ng hå sk ng hå ng hå a ity lle ut ut rån ut m sät s p ni r py s o era r py s o era ål ni ål ni ål ni ål ni an lik itio at 60 le at le at ker n e öj tt av öj ek öj tru öj tru in inne inne ras f inne el inne el m o er em lls em em lls em lls dr h ≥ dr rot fy dr h/ ns dr h/ ns ef r a ler rv ed e

D För för som kna oc fö För för som py av För för som oc kna ko För för som oc kna ko Sam el fy m

, , r,

ox

: ri, e

rage r

m tirö e b tte tipl ge ul r ny bar ul

[ UPPHÄ inal

m rba

, f m

ri, la ion, , ban yno es id, äl S tte nat kes m ak br h bange ba bi r: / , s , c hy l ca las

ta : om eri ta d, tta /c dos hel s, f s) år ska be fa erk bt tår ry , s rie rie

bar er

ut gel te te ne rv tte

bes

In Fy bom sal (en Bat bom flow tu bat ba

k sisk rta

ris dr / tå tion fä lin na eri eri

b, s .) bi cy erk erk p rts om ler om rv rv

Ty B el (fo K fy fy

135

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

g in er ific ss

Kla 1.1G 1.2G 1.3G 1.4G 1.3G 1.4G 1.1G 1.1G 1.3G 1.4G 1.1G 1.1G 1.3G 1.4G

sk s ≤ h r s, s lös lös t ni at le at s at oc % % sk ka he ek lls /el 5 % lls at lls % is 1 g som som rje ni rut en na ch na lls na 25 5 rot 25 ts s, r s, va ek ekn rtk h ≤ sk na h k s o at te at ter ed ≤ ler je h ≤ ot lsa ot oc ni g, ed k k an k va at m ed ≤ ar h py ch ≤ yr s lls ek lls ek /el 2 nal yr oc ll e ek oc o at e, v s s s na ff na ff , m , ut m , v oc , p p ch ot < % k na le 3 g lls et a lö k lle k mn m m m m m m mn yr 25 % % r k ts o ekt t ≤ 25 g 5 na d m na % nal t ä > 20 g t ä ing ff > 5 k e k k sk je p le fek ed > t ≤ av sk s pe 25 % 25 s sa 50 m 50 m 50 m 30 m 30 m ler 30 m h ≤ s, so m ni ar al ef

rån mn ni addn at ter om ≥ m ≥ < ≤ nhe ≤ ≤ ek lö el n 5 % sl h ≤ h ≤ er m er er er er , el er oc t f ä ek lls lsat ek r s r so m r. V kn e 2 kt ng ff rot iss tio et et et et et et na oc lle oc lle te rje sk 5 g fek is rot nal le so s > ni k m /e m /e l v am am am am ni am 25 g am 2 k py ts, fek va 50 m ef py el fika ats ats ats ekn jut nal ch ch ek t > t ≤ tu ci rdi < rdi rdi rdi rdi rdi llsat lt k o o lsa lef net ot sk 5 % 5 g, alls rot alls alls dast m ts ts al al en ler na är ta 2

Spe Inne el Inne Inne kn Inne py kn Inne enhe kn Inne enhe En K äm Pyr 25 % ≤ 20 g is ≤ 0,13 g to > 2 so ≥ 180 m sa < 180 m sa ≤ 150 g kn kn ≤ ev

n

te t tt ing ra r: t uf å a ed ng se ka lle ör a sk n t e m ddn ili i l g p ten is räck e

sk ni d st tt la in ng in n, ddni ni ek tubi nhe ta VD ] r a

iv ämn tab h fek ekn id la edd f ss e ni fte ek ot tub t t s cer ef v lle ör rus ot lu riv vs sk tig oc la e ot yr ss sk ni e, dr at p ud en r a d f p ring pyr t i g- r d yr r, ut ör ng er ra fö ek ing kni ör uv la ek ty lle av ämn te te g ch ä ie p er för g f r upps ff rot ddni tt f . H al et hå true de t ro he in ler er fö la se r o sk ilk k e el ser h öv en dn d ken te ons åen n py a iv g av ni r py ra ar inne re en n öv or r av t, v stis k oc r e sk in åse nhe est ek lle r dr te är ga ta tn en ku om ler ot ni an true i m s b ing lle hå he rsp a e h ål r u lle g ju r a r s vi hå yr ek om pe ldbä nan ons hå in sk sk oc el ddn p lle lle e neh inne rot a en tn ap ni ör la pp tt m /e äx r an h k sk ät p linde ek n in iv inne ed e u t r om om r py le inne ts ch m , v de av ni i e ler cy el rot et a s itio er om , s le av er rs r m en oc ll o e, dr åen el e tek fas år - el er in , so , s sa som het h ä h/ kt ro het ue ppe h py tas i ef ör ör yl nn ör ler

D R en ämn R best oc H oc pi fly R py el best en vis Tyg pa oc sät fung

,

et,

: e he ck l , u,

e, e, ocket

m al et ro a ,

ingl anc -fe

us e r ny [ UPPHÄ, s al , ös -a ine

andl andl sm lrak yp t lj ottle , l

c be e, )

yno e, sk t, av ör , pot g m an c tu isse ocket t, b ile t S er tar ke sr andl an om or , v l r ke iss ine , ba e) andl ) ng r: / R om Shot et roc na oc ut M in

an c , m ni e ine s) d m et re

a: a: a: ig g r a: m

tta ör ts r rak ut ar tion c tte om , s ocket ga fa br lsk ot lsk al rak lsk kj lsk der bi be R oade ocket äg

e r

ne hi sk el gn sk cket istlin dbä ound m in om nge nge nge bl db nge

In B (e ex bom En (e shot pr Si fla (e ro wh sky r ta El upps el (e gr cyl

jus

t l re

sk ör ga er rnr et

p

om jä ak dbä

Ty R St R El

136

RID/RID-S del 2 2015-01-01

g in er ific ss

Kla 1.3G 1.4G 1.3G 1.4G 1.3G 1.4G 1.4G

r r . a t;

. ng ats r ng v pe pe ni ick ina ng ng r r ni a pe st m alls ni ni 5 g 5 g pe ack pe ck ng ra får r kn ck ck per ful > ≤ rp g pa nd n pa 30 g g en er få ss: rpa ss: 5 g 5 ör ; a l 5 g ≤ fö ör rs ör 0 ilv andni nge lo fö lo s: : > er : ≤ r f til e e r f 3 sn for er os or p or g s k i teb teb pe : ≤ g bl os mn mn bl or rag poppe oc s p m s pe ick ick or upp ä om te kor d d t ä to ick st rty öd f kt os lla e, e t e los e st st e tic ick ch 1,6 m 16 m sk is st h r hå ni tom 0 e o ill ill mn rad 0 bl rad rad rad e h pa n 1 oc ne ek ekn 1 10 b de p t p t t ä se se se > se lar at ot ra ≤ 10 s rad in tio rot ba r > ba r ≤ ba ba äl up up sk yr se ler h en oc or år at at at at kl ni lle lle sm lla lla r f fika or or ba or or oc base ek g py a el a la ci s e s e at s at hå snör hå kg p kl kl kl kl ka os os itr os itr ag lium tik rot ick ic ysk

Spe ≥ 1 k < 1 Per bl Per bl N bl Per st Per st N R inne dr inne ka ar py

t t ch ed n ke t or d a sk

m yc t o t sk ) m ni en m me nde m sk d en fek kni e ek ler den vi ha VD ]n ni

fla ot ål te ef h mn s i a e ek ro d ( yr a än t ä la m isk ot neh oc ag ål m yr or sk el de p ust in d en p ad py st ni ko m s b tt h ak er er ni vi nan ek vi a ad st ler gd e im r g d ( el rin ör re so rot pr ag d /el än la lla t b tt å el a, ad f ch ämn ål om ka e py å m t er eh m s b nd ick l o r k nopp gsam edd a iv ra vi tru b na st uel r sm lle el dk vs los in lån ons is le lisk en f , d än lisk , a v ål xp n d e ed al t br n t al h k ng sa ilk åd r e et m ta et sad neh itio es ltr ) m le dni in -m e, v al sa -m e oc in el r u rän ef ke ng le ke den nor m h/

D Ic hoppr ämn Met lå el Ic än ämn A beg so oc

, ör ss ns las , ble , : dr , ld, ai t lo ål - rs es s, r s s, a kt ta m ing at ,

on ire s, ok

k e tän er teb tt h os fe e, d m

ny [ UPPHÄ, ick m

is e, flitte fount inat da , osat tick, ef ar tie , or ty n, om sbl s, n s, w ka poppe , s al how e, al er yr dst l s el ns yno ai da a er ök snör es w nar , s ic sed , t an kl er ic ty ng llum kl p än ga haz , par S l fir kl st ag ar e ow , i sed gr r, r dow rän ount rbs den ar ed nt en ow ga indr lar anul r: / ns ul par k) be , p ow , gl l, be F ss av an Spar sp änd , dr L naps lsb en yl ai r av ) reg : B re äl and nov es al a: , ge lo a: a m nt tic kt a: hr tta c h ld ld s rs er ks s, s ) fal ä en, j bom nö , t nf la, , B e, eg ska fe ing gr rs fa lsk teb lsk he le st d s lsk or nt es kl font ej nd tick ds ef a sm bs kl te ten las i dr gel lls snak ne ack canos ch) m m äs ew at nge nc nge andhe ark om ppe or m sk nge ac rpe

In V isf vat (e vol la spar cone tor To hål so i ha (e H hand sp Tr gul bl (en di B di kna ry (e fir bom cr fog, se poppe

a

ick eri

s st erk os h isk rv bl än te - oc sfy gal p rty rd en

Ty Font Tom B Pa bo

137

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

g in er

.

ific

gen

ss

in

Kla 1.3G 1.4G 1.3G 1.4G 1.3G 1.4G

ficer

, , si t ts t r ts ts en ts h sa en e j je las , sa , sa fek fek lle ng sa 60 g 50 g 60 g k ng e ar oc ar ef ef 10 g de de nde yr m g, i nde t > , v h ≤ t < , v 20 g om 20 g g, i st ran ran tra na h ≤ na issel issel tra 200 g t > s s st t ≤ s so st ls 1 k ro ro ls enhe 3 % g oc enhe 3 % oc pen at at ≥ 1 k l v sa < l v > 200 g k < k e el el sa e iv e iv nhe lls gsal nhe lls gsal e t ≤ er t ≤ er ity ing 25 5 g tu tu ek ek r e na in r e na in mn sl ing mn r dr s p mn r dr s p mn ff t ≤ ff t ≤ ker k sl k sl en is en sl pe pe ä ä ä ä pe er is is is lle ek sat lle ek sat e e kt v kt kt e pe kt e v % v v ff ff rv 3 % 3 is je ev is je ev is na le de is na le de mn mn mn mn fy ller ller ar ar k k e n ä ä se ran se ran e ≤ e ≤ ekn ≤ 50 g ekn ekn t ä ekn t ä kt kt is st is st tio t, e t, e ot t, v ot t, v ≤ 10 g ot om ot om is nd is nd h sk sk gast yr yr h yr ni s s ll v yr ni s s ll v lla fek lla fek fek oc fek gsal gsal rli fika ekn ekn at ue at ue t p ol t p oc ol t p ek t p ek ci hå lef hå lef lef lef in in fa ot ot al al al lls al lls al al al 25 g r s al 5 g r s rot ent ssl rot ent ssl en 5 g 5 g Spe Pyr inne kn ≤ Pyr inne kn ≤ Tot kn ≤ pe Tot kn ≤ pe Tot py kna ev vi Tot py kna ev vi D

t r

n

r et n ch p, dä n lle id e m o v ity ta ed e

hå VD ] om

u n ar ts er , so de m ra rk , s a) ler tio ing de an inne de m ta xe ve er tan el ta ild u ddn ran fi yr fl om ro tb ed st v de trus la n f ler ler , s al om m gör iv el nis el or r u ch ud h s n e on a ll ls lig r g ed h ä r dr lj ä (en öj åg be s o hy , oc er lle m lle ler n sa iv m ta e, sat e oc hå ar - e /el nen yl ar as de ed m nna h mn mn som ch g ed dr äm sv inne m t ä lan t ä - o ot de lisk gar m ing ka ing en sk sk m ng n al in om is s i kal ng e r ni ler ni ni rdn la p m na et v , s itio ål nd ck ek ram dni ek ekn ty ck in -m tta sor t-, f ja ano ot pa rot df rot is rje te ef ke neh nor st yl öd

D Ic in py lju påsa A py fä H gn pyr st För va för

e

, : in k, ) er er er ng ; ion m er , rial isi ts ct pac ndoor ent m th m ny has le , i , [ UPPHÄa a , r isa tm

, c heel ng la om om ’s se ion ox r, ae er sk s, ca sk ni yno ek ek l w ker ay ct sor

en en ia FO le S nne r) nd

opt heel spl ion b , as

för för er U ver la se , hum lic on) ct r: / spi nne a sv a sv yr di er er : W er : A on, rib ay le a: pi ax sf a: tta urra dr dr se

r, he ax spl

opt sn lsk ska s, s ska ) hu rke lsk n ion box

fa

ik el wn , di de ct ne nne gel gel ing s ve el ark nge ound s ga an nonym ga an nonym om nge le

In H m (e spi gr In sy (en whe In sy (en fly cro In fyr (e box gar se

ar ser

r ol rona

ror k isat ris urro ande nur ker sn rke tig ande er ks ve p rv ark ler ar yg

Ty M el upps m Fyr Fl Fy

138

RID/RID-S del 2 2015-01-01

g in er ific ss

Kla 1.4G 1.1G 1.3G 1.4G

1 g rut

r ≤ rtk r r lle va

h pe h pe r s s e at lle oc oc e lls g g g

2 2 1 kna > 10 g 10 g g t ≤ t ≤ ≤ ≤ het nhe ng nhe ng n en ni ni r e r e 140 m er 10 g tio ck ck r ≤ s p s pe pa s pe pa t ≤ ut at at fika rö ör ör rf rf nhe ci je llsat lls lls rtkr ar na na na r e

Spe V sva K K inne K inne pe

) s ng to lsat ar t, n nal VD ]

k ek ff n k ler le tubi el rs er nal de e

k rka pp lan t ve ål pa ek r ( la en eh ff fyr nn le rö kal en , i nal am ör g av k fr e av t r in tt tn a kad e en lisk n ör t g sät län al an et itio da f an d at in m m -m

ef sed ke sed

D Sam av sam Ic av

t, : r) m er kot e,

ke

m ut ny , g lls

a al rac[ UPPHÄ

in na om c sk r, s yno ek acker str , k S en ff ady oll, för recr pu r, l r: / a sv n r bange er :fi dr ina a: tta ) ska atio es lsk fa t, k

br h bange

ne gel lu ga an nonym le acker t-ör nge

In In sy (en ce cr Sa et (e flas

d

ban e

ter lar p at äl

Ty Sm Sm

139

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.1.1.8 Uteslutning ur klass 1

2.2.1.1.8.1 Ett föremål eller ämne får uteslutas ur klass 1 genom testresultat och definitionen av klass 1 genom godkännande av behörig myndighet i en fördragstat till RID, vilken även får acceptera ett godkännande utfärdat av en behörig myndighet i ett land som inte är fördragsstat till RID förutsatt att godkännandet har utfärdats i enlighet med de rutiner som är tillämpliga enligt RID, ADR, ADN, IMDG-koden och ICAO-TI.

2.2.1.1.8.2 Med godkännande av behörig myndighet enligt 2.2.1.1.8.1, får ett föremål uteslutas ur klass 1 när tre oförpackade prov av föremålet testas genom att vart och ett individuellt aktiveras med antingen sitt eget tändsystem eller ett externt system så att föremålet uppnår sin avsedda funktion och alla tre prov uppfyller följande testkriterier:

(a) Temperaturen på externa ytor får inte vara högre än 65 °C. En kortvarig temperaturtopp upp till 200 °C är tillåten,

(b) Det yttre höljet får inte brytas sönder eller sönderdelas eller föremål och därav avlossade delar får inte röra sig mer än 1 m i någon riktning,

Anm Om föremålets hållbarhet kan påverkas av utvändig brand, ska dessa kriterier undersökas genom brandtest, exempelvis såsom beskrivs i ISO 12097-3.

(c) Ingen ljudtopp får överstiga 135 dB(c) vid ett avstånd på 1 m, (d) Ingen blixt eller flamma får uppkomma som kan antända ett material såsom ett VD ]

pappersark på 80 ± 10 g/m som är i kontakt med föremålet, och

(e) Ingen alstring av rök, gaser eller damm i sådana mängder att sikten, i en 1 m stor kammare som utrustats med lämpliga ventilationspaneler, inte minskas med mer än 50 % mätt med en kalibrerad ljusmätare (lux) eller radiometer, placerad 1 m från en konstant ljuskälla vilken placerats i mittpunkten på motsatt vägg. De generella anvisningar som finns i ISO 5659-1 för provning av optisk densitet samt i avsnitt 7.5 i ISO 5659-2 för det fotometriska systemet får användas, men även liknande metoder för mätning av optisk densitet får användas. En lämplig huv som täcker bakdel och sidorna av ljusmätaren ska användas för att minska effekterna av spridande eller läckande ljus som inte utsänds direkt från ljuskällan.

Anm 1 Om det visar sig att ingen eller mycket lite rök observeras under testerna avseende kriterierna i (a), (b), (c) eller (d), får testet som beskrivs i (e) utelämnas.

[ UPPHÄ

Anm 2 Behörig myndighet får kräva att tester genomförs av förpackat föremål, om det har bedömts att föremålet, förpackat för transport, kan utgöra en större risk.

2.2.1.2 Ämnen och föremål som inte får transporteras

2.2.1.2.1 Explosivämnen som enligt kriterierna i testhandboken, del I, uppvisar en otillåtet hög känslighet eller hos vilka en spontan reaktion kan uppstå, och explosiva ämnen och föremål som inte kan tillordnas någon angiven benämning eller N.O.S.-benämning i kapitel 3.2 tabell A, får inte transporteras.

2.2.1.2.2 Ämnen i samhanteringsgrupp A (1.1A, UN 0074, 0113, 0114, 0129, 0130, 0135, 0224 och 0473) får inte transporteras på järnväg.

140

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Föremål i samhanteringsgrupp K (1.2K, UN 0020 och 1.3K, UN 0021) får inte transporteras.

2.2.1.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål (se 2.2.1.1.4)

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål (se 2.2.1.1.4)

2.2.1.4 Ordlista på benämningar

[ UPPHÄ

Anm 1 Beskrivningarna i denna ordlista är inte avsedda att ersätta testförfarandena, inte heller att bestämma faroklassificeringen av ett ämne eller föremål i klass 1. Inplaceringen i rätt riskgrupp och ett beslut om inplacering i samhanteringsgrupp S ska baseras på test av produkten i enlighet med testhandboken, del I eller ske i analogi med liknande produkter som har testats och inplacerats enligt metodiken i testhandboken.

Anm 2 Efter den officiella transportbenämningen ska aktuellt UN-nummer (kapitel 3.2, tabell A, kolumn 1) anges. Beträffande klassificeringskod, se 2.2.1.1.4.

142

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

AKTIVATORER, EXPLOSIVA, UN 0275, 0276, 0323, 0381 Föremål konstruerade att utföra mekaniska rörelser. De består av en hylsa med en laddning av explosivämne och eget tändsystem. Deflagrationsgaserna åstadkommer uppblåsning, orsakar linjär eller roterande rörelse, påverkar funktionen hos membran, ventiler eller brytare eller skjuter ut fästelement eller släckmedel.

ANORDNINGAR, VATTENAKTIVERBARA, med central-, separerings- eller drivladdning, UN 0248, 0249 Föremål vars funktion beror på en fysikalisk-kemisk reaktion hos deras innehåll med vatten.

ANSKJUTNINGSAMMUNITION, UN 0363 Ammunition som innehåller pyrotekniska ämnen och används för utprovning av funktion och styrka hos ny ammunition, nya vapendelar eller vapensystem.

ANTÄNDMEDEL, UN 0316, 0317, 0368 Föremål som innehåller komponenter med tändmedel och är avsedda att åstadkomma en deflagration i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta deflagrationen. De innehåller vanligtvis säkringsanordningar.

ANTÄNDNINGSRÖR, UN 0103 Föremål som består av ett metallrör med en kärna av deflagrerande explosivämne.

ANTÄNDNINGSTRÅD, UN 0066 Föremål som består antingen av textilgarn, överdraget med svartkrut eller annan VD ]

pyroteknisk blandning och omslutet av ett flexibelt skyddshölje, eller av en kärna av svartkrut omgiven av ett flexibelt textilskikt. Det brinner i sin längdriktning med öppen låga och används för att överföra tändning från en anordning till en laddning eller tändanordning.

BERGSPRÄCKNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, utan sprängkapsel, för oljeborrhål, UN 0099 Föremål som består av en hylsa innehållande sprängämne utan tändanordning. De används för att spräcka berg runt ett borrschakt för att underlätta oljeflödet ur berget.

BLANDSPRÄNGÄMNE TYP A, UN 0081 Ämnen som består av flytande organiska nitrater, såsom nitroglycerin, eller en blandning av sådana ämnen med ett eller flera av följande ämnen: nitrocellulosa, ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater, aromatiska nitroföreningar eller brännbara material, såsom trämjöl eller aluminiumpulver. De kan dessutom innehålla inerta ämnen såsom kiselgur eller mindre tillsatser såsom färgpigment och

[ UPPHÄ

stabilisatorer. Sådana sprängämnen har pulverformig, gelatinartad eller elastisk konsistens. Benämningen omfattar även dynamit, spränggelatin och gelatinerad dynamit.

BLANDSPRÄNGÄMNE TYP B, UN 0082, 0331 Ämnen som består av

(a) en blandning av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med explosivämnen, såsom trinitrotoluen (TNT), med eller utan andra ämnen som trämjöl och aluminiumpulver, eller

(b) en blandning av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med andra brännbara ämnen som inte är explosiva.

143

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

I båda fallen får de innehålla inerta komponenter såsom kiselgur och tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater eller klorater.

BLANDSPRÄNGÄMNE TYP C, UN 0083 Ämnen som består av en blandning av antingen kalium- eller natriumklorat eller kalium-, natrium- eller ammoniumperklorat med organiska nitroföreningar eller brännbara ämnen, såsom trämjöl, aluminiumpulver eller kolväten. De kan dessutom innehålla inerta ämnen, såsom kiselgur, och tillsatser, såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin eller liknande flytande organiska nitrater.

BLANDSPRÄNGÄMNE TYP D, UN 0084 Ämnen som består av en blandning av nitrerade organiska föreningar och brännbara ämnen såsom kolväten och aluminiumpulver. De kan innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater, klorater eller ammoniumnitrat. Benämningen innefattar generellt plastiska sprängämnen.

BLANDSPRÄNGÄMNE TYP E, UN 0241, 0332 Ämnen som innehåller vatten som huvudbeståndsdel och hög halt av ammoniumnitrat eller andra oxidationsmedel, som är helt eller delvis lösta. De övriga komponenterna kan vara nitroföreningar, såsom trinitrotoluen, kolväten eller aluminiumpulver. De kan innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Benämningen innefattar emulsionssprängämnen, slurrysprängämnen VD ]

och vattengelsprängämnen.

BLIXTLJUSPATRONER, UN 0049, 0050 Föremål som består av hylsa, tändelement och blixtljussats, allt samlat i en enhet och klart för användning.

BLIXTLJUSPULVER, UN 0094, 0305 Pyrotekniskt ämne som vid antändning avger ett intensivt ljus.

BLOSS, YTTÄCKANDE, UN 0092, 0418, 0419 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och är utformade för att användas på marken för belysning, identifiering, signalering eller varning.

BOMBER, med sprängladdning, UN 0034, 0035 Föremål med explosivämne som fälls från flygplan, utan tändmedel eller med tändmedel, som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar.

[ UPPHÄ

BOMBER, med sprängladdning, UN 0033, 0291 Föremål med explosivämne som fälls från flygplan, med tändmedel, som har färre än två effektiva säkringsanordningar.

BOMBER, INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG VÄTSKA, med sprängladdning, UN 0399, 0400 Föremål som fälls från flygplan och består av en behållare med brandfarlig vätska och en sprängladdning.

144

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

BRANDAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0009, 0010, 0300 Ammunition som innehåller en brandsats. Utom när satsen i sig själv är ett explosivämne, innehåller den även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

BRANDAMMUNITION, vätska eller gel, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0247 Ammunition som innehåller flytande eller gelformigt brandämne. Utom när brandämnet i sig självt är ett explosivämne, innehåller den även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

BRANDAMMUNITION, MED VIT FOSFOR, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0243, 0244 Ammunition som innehåller vit fosfor som brandämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

CENTRALLADDNINGAR, explosiva, UN 0043 Föremål som består av en liten explosivämnesladdning för att öppna projektiler eller annan ammunition för att sprida ut innehållet.

DETONERANDE STUBIN, flexibel, UN 0065, 0289 Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i en omslutning av VD ]

textiltråd med eller utan överdrag av plast. Överdraget behövs inte om omslutningen är dammtät.

DETONERANDE STUBIN, rörstubin, UN 0102, 0290 Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i ett rör av mjuk metall med eller utan skyddsskikt.

DETONERANDE STUBIN MED SVAG VERKAN, rörstubin, UN 0104 Föremål som består av en kärna av detonerande explosivämne i ett rör av mjuk metall med eller utan skyddsskikt. Mängden explosivämne är så liten att endast svag verkan märks utanför stubinen.

DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER, UN 0242, 0279, 0414 Drivladdningar i alla former för separat laddning av ammunition för artilleripjäser.

DRIVLADDNINGAR, UN 0271, 0272, 0415, 0491

[ UPPHÄ

Föremål som består av en drivladdning i godtycklig form med eller utan hölje. De är avsedda som beståndsdelar i raketmotorer eller för att reducera luftmotståndets inverkan hos projektiler.

DRIVLADDNINGSHYLSOR, BRÄNNBARA, TOMMA, UTAN TÄNDHATT, UN 0446, 0447 Föremål som består av en patronhylsa, tillverkad delvis eller helt av nitrocellulosa.

DRIVMEDEL, FAST, UN 0498, 0499, 0501 Ämnen som består av fast deflagrerande explosivämne och används för framdrivning.

145

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

DRIVMEDEL, FLYTANDE, UN 0495, 0497 Ämnen som består av flytande deflagrerande explosivämne och används för framdrivning.

EXPLOSIVA NITAR, UN 0174 Föremål som består av små laddningar av explosivämne inuti en metallnit.

EXPLOSIVÄMNEN, MYCKET OKÄNSLIGA, (ÄMNEN EVI), N.O.S., UN 0482 Ämnen med fara för massexplosion, men som är så okänsliga att vid normala transportförhållanden sannolikheten är mycket låg för antändning eller övergång från brand till detonation, och som har klarat testserie 5.

FOTOBOMBER, UN 0038 Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller en laddning av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar.

FOTOBOMBER, UN 0037 Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller en laddning av sprängämne med eget tändsystem, som har färre än två effektiva säkringsanordningar.

FOTOBOMBER, UN 0039, 0299 Föremål med explosivämne, som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller blixtljuspulver.

VD ]

FYRVERKARSTUBIN, EJ DETONERANDE, UN 0101 Föremål som består av bomullsgarn impregnerat med fint svartkrut. De brinner med synlig låga och används i tändkedjor till fyrverkeri m.m.

FYRVERKERI, UN 0333, 0334, 0335, 0336, 0337 Pyrotekniska föremål avsedda för nöjesändamål.

FÖREMÅL, EXPLOSIVA, EXTREMT OKÄNSLIGA (FÖREMÅL EEI), UN 0486 Föremål som innehåller endast ytterst okänsliga ämnen, där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller överföring vid normala transportförhållanden är försumbar, och som har klarat testserie 7.

FÖREMÅL, PYROFORA, UN 0380 Föremål som innehåller ett pyrofort ämne (som har förmåga att självantända vid kontakt med luft) och ett explosivämne eller explosiv komponent. Föremål som innehåller vit fosfor omfattas inte av denna definition.

[ UPPHÄ

FÖREMÅL, PYROTEKNISKA, för tekniska ändamål, UN 0428, 0429, 0430, 0431, 0432 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och används för tekniska ändamål såsom värmealstring, gasgenerering, sceneffekter m.m.

Anm Följande föremål omfattas inte av denna benämning utan anges separat i ordlistan: all slags ammunition, EXPLOSIVA UTLÖSNINGSANORDNINGAR, FYRVERKERI, KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG, YTTÄCKANDE BLOSS, LUFTBLOSS, SIGNALPATRONER, EXPLOSIVA LINAVSKÄRARE, SIGNALBLOSS HAND, RÖKSIGNALER, NÖDSIGNALER för fartyg, EXPLOSIVA NITAR.

146

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, MED SPRÄNGKAPSEL, UN 0225, 0268 Föremål som består av sprängämne med eget tändsystem. De används för att öka sprängkapslars eller detonerande stubins initieringsförmåga.

FÖRSTÄRKNINGSLADDNINGAR, UTAN SPRÄNGKAPSEL, UN 0042, 0283 Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem. De används för att öka sprängkapslars eller detonerande stubins initieringsförmåga.

FÖRSTÖRELSELADDNINGAR, UN 0048 Föremål som innehåller en laddning av sprängämne i en hylsa av papp, plast, metall eller annat material. Föremålen saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar.

Anm Följande föremål omfattas inte av denna definition utan upptas separat i ordlistan: BOMBER, PROJEKTILER, MINOR m.m.

Gasgeneratorer för krockkuddar, krockkuddemoduler eller bältesförsträckare, se SÄKERHETSUTRUSTNING PYROTEKNISK.

GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning, UN 0284, 0285 Föremål vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar.

GRANATER, hand- eller gevärs-, med sprängladdning, UN 0292, 0293 Föremål vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De innehåller VD ]

eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar.

HEXOLIT (HEXOTOL), torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0118 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotrimetylentrinitramin (RDX) och trinitrotoluen (TNT). Benämningen innefattar även ”Composition B”.

HEXOTONAL, UN 0393 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotrimetylentrinitramin (RDX), trinitrotoluen (TNT) och aluminium.

KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA, UN 0374, 0375 Föremål som består av en laddning av sprängämne utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma säkringar. De fälls överbord från fartyg och exploderar antingen då de uppnår ett förutbestämt djup eller då de når havsbotten.

[ UPPHÄ

KNALLADDNINGAR, EXPLOSIVA UN 0204, 0296 Föremål som består av en laddning av sprängämne med eget tändsystem med färre än två verksamma säkringar. De fälls överbord från fartyg och exploderar antingen då de uppnår ett förutbestämt djup eller då de når havsbotten.

KNALLSIGNALER FÖR JÄRNVÄG, UN 0192, 0193, 0492, 0493 Föremål som innehåller ett pyrotekniskt ämne, vilket exploderar med en ljudlig knall då föremålet krossas. De är avsedda att placeras på järnvägsspår.

KOMPONENTER, TÄNDKEDJA, N.O.S., UN 0382, 0383, 0384, 0461 Föremål med explosivämne, avsett att överföra detonation eller deflagration inom en tändkedja.

147

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

KRUT, RÖKSVAGT, UN 0160, 0161, 0509 Ämnen som är baserade på nitrocellulosa och används som drivladdningskrut. Begreppet omfattar drivämnen såsom singelbaskrut (nitrocellulosa (NC)), dubbelbaskrut (som NC med nitroglycerin (NG)) och trippelbaskrut (som NC/NG/nitroguanidin).

Anm Gjutna eller pressade laddningar eller karduser av röksvagt krut anges under benämningen DRIVLADDNINGAR FÖR ARTILLERIPJÄSER eller DRIVLADDNINGAR.

KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 17 viktprocent alkohol, KRUTMASSA (KRUTPASTA), FUKTAD, med minst 25 viktprocent vatten, UN 0433, 0159 Ämne som består av nitrocellulosa impregnerad med högst 60 viktprocent nitroglycerin, andra flytande organiska nitrater eller blandningar av dessa.

KRUTSTUBIN, normalbrinnande, UN 0105 Föremål som består av en kärna av fint granulerat svartkrut, omsluten av flexibel textilväv med ett eller flera yttre skyddsöverdrag. Vid tändning brinner den med en förutbestämd hastighet utan någon yttre explosiv verkan.

LADDNINGAR FÖR SPRÄNGFOGNING, KOMMERSIELLA, utan sprängkapsel, UN 0442, 0443, 0444, 0445 Föremål som består av en laddning av detonerande explosivämne utan tändmedel och används för sprängfogning, sprängplätering, sprängformning eller andra metallurgiska VD ]

processer.

LINAVSKÄRARE, EXPLOSIVA, UN 0070 Föremål som består av en knivliknande anordning som pressas mot ett städ genom en liten laddning av deflagrerande explosivämne.

LINKASTARRAKETER, UN 0238, 0240, 0453 Föremål med raketmotor som är utformade för att dra ut en lina.

LUFTBLOSS, UN 0093, 0403, 0404, 0420, 0421 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och är konstruerade att fällas från flygplan för belysning, identifiering, signalering eller varning.

LYSAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0171, 0254, 0297 Ammunition som är konstruerade att avge en intensiv ljuskälla för att lysa upp ett

[ UPPHÄ

område. Benämningen omfattar lysgranater, -patroner och -projektiler samt lys- och målidentifikationsbomber.

Anm Följande föremål omfattas inte av denna definition, utan anges separat i ordlistan: YTTÄCKANDE BLOSS OCH LUFTBLOSS, SIGNALPATRONER, SIGNALBLOSS HAND, NÖDSIGNALER FÖR FARTYG.

MINOR, med sprängladdning, UN 0137, 0138 Föremål som normalt består av behållare av metall eller sammansatta material vilka innehåller sprängämne, utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att utlösas då fartyg,

148

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

fordon eller personer passerar. Benämningen omfattar även s.k. ”Bangalore torpedos” (typ av röjningstorped).

MINOR, med sprängladdning, UN 0136, 0294 Föremål som normalt består av behållare av metall eller sammansatta material vilka innehåller sprängämne, med eget tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att utlösas då fartyg, fordon eller personer passerar. Benämningen omfattar även s.k. ”Bangalore torpedos” (typ av röjningstorped).

NÖDSIGNALER, för fartyg, UN 0194, 0195, 0505, 0506 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen konstruerade att avge signaler i form av en knall, lågor eller rök eller någon kombination av dessa.

OKTOLIT (OKTOL), torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0266 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotetrametylentetranitramin (HMX) och trinitrotoluen (TNT).

OKTONAL, UN 0496 Ämne som består av en fullständig blandning av cyklotetrametylentetranitramin (HMX), trinitrotoluen (TNT) och aluminium.

PATRONER FÖR OLJEBORRHÅL, UN 0277, 0278 Föremål som består av en tunnväggig hylsa av papp, metall eller annat material och som endast innehåller en drivladdning vilken är avsedd att skjuta ut härdade projektiler för att perforera rörväggarna i oljeborrhål. VD ]

Anm RSV-LADDNINGAR omfattas inte av denna definition utan anges separat i ordlistan.

PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning, UN 0006, 0321, 0412 Ammunition som består av en projektil med sprängladdning, utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar, samt av en drivladdning med eller utan tändare. Benämningen omfattar även sammansatt ammunition, delvis sammansatt ammunition och separat laddad ammunition då komponenterna är samemballerade.

PATRONER FÖR VAPEN, med sprängladdning, UN 0005, 0007, 0348 Ammunition som består av en projektil med sprängladdning med tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar, samt av en drivladdning med eller utan tändare. Benämningen omfattar även sammansatt ammunition, delvis sammansatt ammunition och separat laddad ammunition då komponenterna är samförpackade.

[ UPPHÄ

PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL UN 0012, 0328, 0339, 0417 Ammunition som består av en projektil utan sprängladdning och en drivladdning med eller utan tändhatt. Föremålen får innehålla spårljus under förutsättning att huvudfaran härrör från drivladdningen.

PATRONER FÖR VAPEN, LÖS AMMUNITION, UN 0014, 0326, 0327, 0338, 0413 Ammunition som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning och en laddning av röksvagt krut eller svartkrut utan projektil. De avger en kraftig knall och används för övningsändamål och salutering, som drivladdningar, till startpistoler m.m. Benämningen omfattar även lös ammunition.

149

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

PATRONER FÖR HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION, UN 0014, 0327, 0338 Ammunition som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning och en laddning av röksvagt krut eller svartkrut, utan projektil. Patronerna är avsedda att avfyras från vapen med kaliber högst 19,1 mm. De avger en kraftig knall och används för övningsändamål och salutering, som drivladdning, till startpistoler m.m.

PATRONER FÖR HANDELDVAPEN, UN 0012, 0339, 0417 Ammunition som består av en patronhylsa med central- eller kanttändning och innehåller både drivladdning och projektil. Den är konstruerad att användas till vapen med en kaliber av högst 19,1 mm. Hagelpatroner av alla kalibrar omfattas av denna benämning.

Anm Denna benämning omfattar inte PATRONER, HANDELDVAPEN, LÖS AMMUNITION. Dessa är angivna separat. Vissa patroner för militära handeldvapen omfattas inte av denna benämning. Dessa är angivna under PATRONER FÖR VAPEN, FULLPROJEKTIL.

PATRONER FÖR VERKTYG, LÖS AMMUNITION, UN 0014 Föremål i verktyg som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning, med eller utan en laddning av röksvagt eller svart krut utan projektil.

Patroner med drivspegel, se AKTIVATORER, EXPLOSIVA

PATRONHYLSOR, TOMMA, MED TÄNDHATT, UN 0055, 0379 Föremål som består av en patronhylsa av metall, plast eller annat icke brännbart material i vilket tändhatten är den enda explosiva komponenten. VD ]

PENTYTOL, torr eller fuktad med mindre än 15 viktprocent vatten, UN 0151 Ämne som består av en fullständig blandning av pentaerytritoltetranitrat (PETN) och trinitrotoluen (TNT).

PERFORERINGSANORDNINGAR, MED RSV-LADDNING, för oljeborrhål, utan sprängkapsel, UN 0124, 0494 Föremål som består av stålrör eller metallband i vilka införts laddningar med riktad sprängverkan utan eget tändsystem, förbundna med varandra med detonerande stubin.

PROJEKTILER, barlastade, med spårljus, UN 0345, 0424, 0425 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs, gevär eller annat handeldvapen.

PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0346, 0347 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De

[ UPPHÄ

saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar. De används för spridning av färg för markering eller andra inerta ämnen.

PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0426, 0427 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De innehåller eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar. De används för spridning av färg för markering eller andra inerta ämnen.

PROJEKTILER, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0434, 0435 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs, gevär eller annat handeldvapen. De används för spridning av färg för markering eller andra inerta ämnen.

150

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

PROJEKTILER, med sprängladdning, UN 0168, 0169, 0344 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De saknar eget tändsystem eller har tändsystem med minst två effektiva säkringsanordningar.

PROJEKTILER, med sprängladdning, UN 0167, 0324 Föremål såsom granater eller kulor som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De innehåller eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar.

PROV, EXPLOSIVÄMNE, annat än tändämne, UN 0190 Nya eller existerande explosiva ämnen och föremål som ännu inte har tillordnats en benämning i kapitel 3.2, tabell A, och som transporteras enligt instruktioner från behörig myndighet, vanligtvis i små mängder, bl.a. i testnings-, klassificerings-, forsknings- och utvecklingssyfte, för kvalitetskontroll eller som kommersiella prov.

Anm Explosiva ämnen och föremål som redan tillordnats en annan benämning i kapitel 3.2, tabell A, omfattas inte av denna definition.

RAKETER, med inert stridsdel, UN 0183, 0502 Föremål som består av en raketmotor och en overksam stridsdel. Benämningen omfattar även robotar.

RAKETER, med separeringsladdning, UN 0436, 0437, 0438 Föremål som består av en raketmotor och en laddning som stöter ut nyttolasten från rakethuvudet. Benämningen omfattar även robotar. VD ]

RAKETER, med sprängladdning, UN 0181, 0182 Föremål som består av en raketmotor och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. Benämningen omfattar även robotar.

RAKETER, med sprängladdning, UN 0180, 0295 Föremål som består av en raketmotor och en stridsdel med eget tändsystem med färre än två effektiva säkringsanordningar. Benämningen omfattar även robotar.

RAKETMOTORER, UN 0186, 0280, 0281 Föremål som består av en drivladdning, vanligtvis ett fast drivmedel, i en cylinder med ett eller flera munstycken (dysor). De är avsedda att driva en raket eller robot.

RAKETMOTORER MED HYPERGOLA (spontantändande) VÄTSKOR, med eller utan separeringsladdning, UN 0250, 0322

[ UPPHÄ

Föremål som består av en cylinder med ett eller flera munstycken (dysor) och innehåller hypergola (spontantändande om de båda vätskorna blandas) drivmedel. De är avsedda att driva en raket eller robot.

RSV-LADDNINGAR, FLEXIBLA, LINJÄRA, UN 0237, 0288 Föremål som består av en V-formad kärna av sprängämne, överdragen med en flexibel mantel.

RSV-LADDNINGAR, utan sprängkapsel, UN 0059, 0439, 0440, 0441 Föremål som består av en hylsa med en laddning av sprängämne med en hålighet som är infodrad med ett styvt material och utan eget tändsystem. De är avsedda att framkalla en kraftig riktad sprängverkan.

151

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

RÖKAMMUNITION, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0015, 0016, 0303 Ammunition som innehåller rökalstrande ämnen såsom klorsulfonsyrablandning, titantetraklorid eller en rökalstrande pyroteknisk sats baserad på hexakloretan eller röd fosfor. Utom när rökämnet i sig självt är ett explosivämne, innehåller ammunitionen även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning. Benämningen omfattar rökgranater.

Anm RÖKSIGNALER ingår inte i denna definition utan anges separat i ordlistan.

RÖKAMMUNITION, VIT FOSFOR, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, UN 0245, 0246 Ammunition som innehåller vit fosfor som rökalstrande ämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning. Benämningen omfattar rökgranater.

RÖKSIGNALER, UN 0196, 0197, 0313, 0487, 0507 Föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och som alstrar rök. De kan även innehålla anordningar som avger ljudsignaler.

SIGNALBLOSS, HAND, UN 0191, 0373 Bärbara föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och avger synliga signaler eller varningar. Denna benämning omfattar också små yttäckande bloss, såsom räddningsfacklor för bilar, järnvägsbloss och små fartygsnödfacklor. VD ]

SIGNALPATRONER, UN 0054, 0312, 0405 Föremål avsedda att avge färgade bloss eller andra signaler och avfyras från signalpistoler m.m.

SJUNKBOMBER, UN 0056 Föremål som består av ett fat eller projektil med en laddning av sprängämne, utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att detonera under vatten.

SPRÄNGKAPSLAR, ELEKTRISKA, apterade, UN 0030, 0255, 0456 Föremål särskilt avsedda för initiering av civila sprängämnen. Sprängkapslarna kan vara med eller utan fördröjningselement. Elektriska sprängkapslar utlöses med elektrisk ström.

SPRÄNGKAPSLAR FÖR AMMUNITION, UN 0073, 0364, 0365, 0366

[ UPPHÄ

Föremål som består av små metall- eller plaströr och innehåller explosivämnen såsom blyazid, pentyl eller kombinationer av explosivämnen. De är avsedda för att utlösa tändkedjor.

SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, UN 0029, 0267, 0455 Föremål särskilt utformade för initiering av civila sprängämnen. Sprängkapslarna kan vara med eller utan fördröjningselement. Icke-elektriska sprängkapslar aktiveras av stötvågsledare, blixtrör, krutstubin, andra antändningsmedel eller flexibel detonerande stubin. Benämningen omfattar också detonerande överföringsenhet utan detonerande stubin.

152

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

SPRÄNGKAPSLAR, ICKE-ELEKTRISKA, APTERADE, UN 0360, 0361, 0500 Icke-elektriska sprängkapslar som är apterad med krutstubin, stötvågsledare, blixtrör eller detonerande stubin och aktiveras av dessa. De kan vara sprängkapslar med eller utan fördröjningselement. Benämningen innefattar även detonerande överföringsenhet med detonerande stubin.

SPRÄNGLADDNINGAR, PLASTBUNDNA, UN 0457, 0458, 0459, 0460 Föremål som består av en plastbunden laddning av sprängämne, tillverkade i speciell form utan hölje, och som saknar eget tändsystem. De är avsedda som komponenter till ammunition, såsom stridsdelar.

SPÅRLJUS FÖR AMMUNITION, UN 0212, 0306 Förseglade föremål som innehåller pyrotekniska ämnen och syftar till att göra projektilbanor synliga.

STRIDSDELAR, RAKET, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0370 Föremål som består av en inert nyttolast och en liten laddning av detonerande eller deflagrerande explosivämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket för att sprida inert material. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.

STRIDSDELAR, RAKET, med centralladdning eller separeringsladdning, UN 0371 Föremål som består av en inert nyttolast och en liten laddning av detonerande eller deflagrerande explosivämne med eget tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket för att sprida inert material. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot. VD ]

STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning, UN 0286, 0287 Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.

STRIDSDELAR, RAKET, med sprängladdning, UN 0369 Föremål som består av sprängämne med eget tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en raket. Benämningen omfattar även stridsdelar för robot.

STRIDSDELAR, TORPED, med sprängladdning, UN 0221 Föremål som består av sprängämne utan eget tändsystem eller med tändsystem som har minst två effektiva säkringsanordningar. De är avsedda att anslutas till en torped.

STUBINTÄNDARE, UN 0131

[ UPPHÄ

Föremål med varierande utformning som aktiveras genom friktion, slag eller elektricitet och som används för tändning av krutstubin.

SVARTKRUT, (VAPENKRUT), som korn eller pulver, UN 0027 Ämne som består av en fullständig blandning av träkol eller annat kol och antingen kaliumnitrat eller natriumnitrat med eller utan svavel.

SVARTKRUT (VAPENKRUT), PRESSAT eller SOM TABLETTER, UN 0028 Ämne som består av format svartkrut.

Svartkrutsstubin, se KRUTSTUBIN

153

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

SÄKERHETSUTRUSTNING, PYROTEKNISK, UN 0503 Föremål som innehåller explosiva ämnen eller farligt gods i andra klasser och som används i fordon, fartyg eller luftfartyg för att förbättra det personliga skyddet för människor. Exempel på sådana föremål är gasgeneratorer för krockkuddar, krockkuddemoduler, bältesförsträckare samt pyromekanisk anordning. Pyromekaniska anordningar är sammansatta komponenter med syfte att till exempel separera, låsa eller att fungera som fastlåsningsanordning.

TORPEDER, med sprängladdning, UN 0451 Föremål som består av ett icke explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar.

TORPEDER, med sprängladdning, UN 0329 Föremål som består av ett explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, och en stridsdel utan eget tändsystem eller med tändsystem som innehåller minst två effektiva säkringsanordningar.

TORPEDER, med sprängladdning, UN 0330 Föremål som består av ett explosivt eller icke explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, en stridsdel och tändsystem som har färre än två effektiva säkringsanordningar.

TRITONAL, UN 0390 Ämne som består av trinitrotoluen (TNT) blandat med aluminium.

VD ]

TÅRGASAMMUNITION, med central-, separerings- eller drivladdning, UN 0018, 0019, 0301 Ammunition som innehåller tårgasalstrande ämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: ett pyrotekniskt ämne, drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

TÄNDHATTAR, UN 0044, 0377, 0378 Föremål som består av metall- eller plastkapslar vilka innehåller en liten mängd av en tändämnesblandning som lätt antänds genom slag. De används som tändmedel i handeldvapenpatroner och som slagtändare för drivladdningar.

TÄNDPATRONER, UN 0319, 0320, 0376 Föremål som består av en tändsats och en hjälpladdning av deflagrerande explosivämne, såsom svartkrut, för antändning av drivladdningar i drivladdningshylsor för kanoner m.m.

[ UPPHÄ

TÄNDRÖR, UN 0106, 0107, 0257, 0367 Föremål som innehåller explosiva komponenter och är avsedda att åstadkomma en detonation i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta detonationen. De innehåller vanligtvis säkringsanordningar.

TÄNDRÖR, med säkringar, UN 0408, 0409, 0410 Föremål som innehåller explosiva komponenter och är avsedda att åstadkomma en detonation i ammunition. De innehåller mekaniskt, elektriskt, kemiskt eller hydrostatiskt aktiverbara anordningar för att starta detonationen. Tändröret ska innehålla minst två effektiva säkringsanordningar.

154

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

UTLÖSNINGSANORDNINGAR, EXPLOSIVA, UN 0173 Föremål som består av en liten laddning av explosivämne med eget tändsystem och säkringssprint eller säkringsögla. Det används för att snabbt utlösa anordningar genom att åtskilja eller avlägsna säkringssprinten eller säkringsöglan.

VÄTSKERAKETER, med sprängladdning, UN 0397, 0398 Föremål som består av en med flytande bränsle fylld cylinder med ett eller flera munstycken (dysor) samt en stridsdel. Benämningen omfattar även robotar.

VÄTSKERAKETMOTORER, UN 0395, 0396 Föremål som består av flytande bränsle i en cylinder försedd med ett eller flera munstycken (dysor). De är avsedda att driva en raket eller robot.

VÄTSKETORPEDER, med eller utan sprängladdning, UN 0449 Föremål som består av antingen ett flytande explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, med eller utan stridsdel, eller av ett flytande, icke explosivt drivsystem, som förflyttar torpeden genom vattnet, med stridsdel.

VÄTSKETORPEDER, med inert stridsdel, UN 0450 Föremål som består av ett flytande explosivt drivsystem, som driver torpeden genom vattnet, och med en blind (overksam) stridsdel.

ÖVERFÖRINGSLADDNINGAR, UN 0060 Föremål som består av en liten demonterbar laddning, och som placeras i utrymmet mellan tändröret och huvudsprängladdningen i projektiler.

VD ]

ÖVERFÖRINGSTÄNDARE, UN 0121, 0314, 0315, 0325, 0454 Föremål som innehåller ett eller flera explosivämnen med syftet att åstadkomma en deflagration i en tändkedja. Föremålen utlöses kemiskt, elektriskt eller mekaniskt.

Anm Följande föremål omfattas inte av denna definition utan anges separat i denna ordlista: ANTÄNDNINGSTRÅD, ANTÄNDNINGSRÖR, FYRVERKARSTUBIN, ANTÄNDMEDEL, STUBINTÄNDARE, TÄNDHATTAR OCH TÄNDPATRONER.

ÖVNINGSAMMUNITION, UN 0362, 0488 Ammunition utan huvudsprängladdning (verkansdel) men med centralladdning eller separeringsladdning. Vanligtvis ingår även tändrör och drivladdning.

Anm ÖVNINGSGRANATER ingår inte i denna definition utan anges separat i ordlistan.

[ UPPHÄ

ÖVNINGSGRANATER, hand eller gevär, UN 0110, 0372, 0318, 0452 Föremål utan huvudsprängladdning, vilka är avsedda att kastas för hand eller avfyras med gevär. De innehåller en tändanordning och får innehålla en markeringsladdning.

155

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

156

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

9. Adsorberad gas: gas som när den är förpackad för transport har adsorberats i ett fast poröst material vilket ger ett inre tryck på mindre än 101,3 kPa vid 20 °C och mindre än 300 kPa vid 50 °C.

2.2.2.1.3 Ämnen och föremål (utom aerosolbehållare och kemikalier under tryck) i klass 2 tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande deras farliga egenskaper:

A kvävningsframkallande O oxiderande F brandfarlig T giftig TF giftig, brandfarlig TC giftig, frätande TO giftig, oxiderande TFC giftig, brandfarlig, frätande TOC giftig, oxiderande, frätande

Om gaser och gasblandningar enligt dessa kriterier har farliga egenskaper som kan tillordnas mer än en grupp, har de grupper som betecknas med bokstaven T högre prioritet än övriga grupper. Grupper betecknade med bokstaven F kommer före grupper betecknade med A eller O.

Anm 1 I FN:s modellregelverk, IMDG-koden och ICAO:s tekniska instruktioner inplaceras gaserna efter sin huvudsakliga farlighet i en av följande tre delklasser.

VD ]

Delklass 2.1: brandfarliga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med den versala bokstaven F).

Delklass 2.2: icke brandfarliga, icke giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med de versala bokstäverna A eller O)

Delklass 2.3: giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med versala bokstaven T, dvs. T, TF, TC, TO, TFC och TOC)

Anm 2 Engångsbehållare för gas (UN 2037) ska, beroende på den fara innehållet utgör, tillordnas grupperna A till TOC. För aerosolbehållare (UN 1950) se 2.2.2.1.6. För kemikalier under tryck (UN 3500-3505), se 2.2.2.1.7.

Anm 3 Frätande gaser räknas som giftiga och inplaceras därför i grupp TC, TFC eller TOC.

[ UPPHÄ

2.2.2.1.4 Om en blandning tillhörande klass 2, som är namngiven i kapitel 3.2, tabell A, motsvarar andra kriterier än dem som anges i 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.5, så ska blandningen inplaceras enligt kriterierna och tillordnas en lämplig N.O.S.-benämning.

2.2.2.1.5 Ämnen och föremål (utom aerosolbehållare och kemikalier under tryck) i klass 2 som inte namnges i kapitel 3.2, tabell A, ska enligt 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.3 tillordnas en i 2.2.2.3 angiven samlingsbenämning. Följande kriterier gäller:

Kvävningsframkallande gaser

Gaser som inte är oxiderande, brandfarliga eller giftiga och som normalt späder ut eller tränger undan syre i atmosfären.

157

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Brandfarliga gaser

Gaser som vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa: (a) är antändbara i en blandning med luft vid en koncentration av högst 13 volymprocent, eller (b) har ett brännbarhetsområde i luft om minst 12 procentenheter oberoende av den undre brännbarhetsgränsen. Brandfarligheten ska bestämmas genom test eller beräkning enligt metoder antagna av ISO (se ISO 10156:2010). Om tillgängliga data är otillräckliga för att dessa metoder ska kunna tillämpas, får test utföras enligt jämförbara metoder, godkända av behörig myndighet i ursprungslandet. Om ursprungslandet inte är en fördragsstat till RID, ska metoderna godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

Oxiderande gaser

Gaser som i allmänhet genom att avge syre i högre grad än luft, kan förorsaka eller bidra till förbränning av andra ämnen. Dessa är rena gaser eller gasblandningar med en oxiderande förmåga större än 23,5%, fastställd enligt metoder angivna i ISO 10156:2010.

VD ]

Giftiga gaser

Anm Gaser som helt eller delvis uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina frätande egenskaper ska klassificeras som giftiga. Se även kriterierna under rubriken ”Frätande gaser” för uppgift om en eventuell frätande verkan som sekundärfara. Gaser som: (a) är kända för att vara så giftiga eller frätande för människan att de utgör en hälsofara, eller (b) förmodas vara giftiga eller frätande för människan, eftersom de har ett LC50-värde för akut giftighet på högst 5 000 ml/m (ppm) vid test enligt 2.2.61.1. För klassificering av gasblandningar (inklusive ångor av ämnen i andra klasser) kan

[ UPPHÄ

följande formel användas:

1 LC50 giftig (blandning) =

n

fi

∑

i=1 Ti där: fi = molbråket för beståndsdelen ”i” i blandningen.

158

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Ti = toxicitetsindex för beståndsdelen ”i” i blandningen. Ti motsvarar LC50värdet enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200. Om inget LC50-värde är upptaget i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200, ska ett i vetenskaplig litteratur tillgängligt LC50-värde användas. Om LC50-värdet inte är känt, fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC50-värdet för ämnen med liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom test, om det är det enda möjliga sättet.

Frätande gaser

Gaser eller gasblandningar som helt uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina frätande egenskaper ska klassificeras som giftiga med frätande verkan som sekundärfara. En gasblandning som anses som giftig på grund av kombinationen av frätande och giftiga egenskaper har frätande verkan som sekundärfara då blandningen erfarenhetsmässigt är känd för att skada hud, ögon och slemhinnor eller då LC50värdet för blandningens frätande beståndsdelar är högst 5 000 ml/m (ppm), när LC50 beräknas enligt formeln:

1 LC50 frätande (blandning) = n fci

∑

i=1 Tci

där:

VD ]

fci = molbråket för den frätande beståndsdelen ”i” i blandningen

Tci = toxicitetsindex för den frätande beståndsdelen ”i” i blandningen. Tci motsvarar LC50-värdet enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200. Om inget LC50-värde är upptaget i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P 200, ska ett i vetenskaplig litteratur tillgängligt LC50-värde användas. Om LC50-värdet inte är känt, fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC50-värdet för ämnen med liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom test, om det är det enda möjliga sättet.

2.2.2.1.6 Aerosolbehållare

Aerosolbehållare (UN 1950) tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande deras farliga egenskaper:

A kvävningsframkallande O oxiderande [ UPPHÄ

F brandfarlig T giftig C frätande CO frätande, oxiderande FC brandfarlig, frätande TF giftig, brandfarlig TC giftig, frätande TO giftig, oxiderande TFC giftig, brandfarlig, frätande TOC giftig, oxiderande, frätande

Klassificeringen av aerosolbehållare beror på vilket slags innehåll den har.

159

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Anm Gaser som motsvarar definitionen av giftiga gaser enligt 2.2.2.1.5 och gaser som identifieras som ”Betraktas som självantändande (pyrofor)” genom fotnot c) till Tabell 2 i förpackningsinstruktion P200, får inte användas som drivgas i aerosolbehållare. Aerosolbehållare med innehåll som beträffande giftighet och frätande verkan motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I får inte transporteras (se även 2.2.2.2.2).

Följande kriterier gäller:

(a) Tillordning till grupp A görs då innehållet inte motsvarar kriterierna för någon annan grupp enligt (b) – (f) nedan.

(b) Tillordning till grupp O görs då aerosolbehållaren innehåller en oxiderande gas enligt 2.2.2.1.5.

(c) Tillordning till grupp F görs då innehållet har över 85 viktprocent brandfarliga beståndsdelar och det kemiska förbränningsvärmet uppgår till minst 30 kJ/g.

Tillordning till grupp F görs inte om innehållet har högst 1 viktprocent brandfarliga beståndsdelar och det kemiska förbränningsvärmet är under 20 kJ/g.

I övriga fall ska aerosolbehållare provas avseende brandfarlighet i överensstämmelse med testerna som beskrivs i testhandboken, del III, avdelning 31. Mycket brandfarliga och brandfarliga aerosoler ska tillordnas till grupp F.

VD ]

Anm Brandfarliga beståndsdelar är brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta ämnen eller de brandfarliga gaser eller gasblandningar som definieras i testhandboken, del III, delavsnitt 31.1.3, anmärkning 1–3. Denna beteckning omfattar inte pyrofora, självupphettande eller vattenreaktiva ämnen. Det kemiska förbränningsvärmet ska bestämmas med någon av följande metoder: ASTM D 240, ISO/FDIS 13943:1999 (E/F) 86.1– 86.3 eller NFPA 30B.

(d) Tillordning till grupp T görs då innehållet, med undantag av aerosolbehållarnas drivgaser, är tillordnat klass 6.1, förpackningsgrupp II eller III.

(e) Tillordning till grupp C görs då innehållet, med undantag av aerosolbehållarnas drivgaser, motsvarar kriterierna för klass 8, förpackningsgrupp II eller III.

(f) Om kriterierna för mer än en grupp av O, F, T och C är uppfyllda sker tillordning till grupperna CO, FC, TF, TC, TO, TFC respektive TOC.

[ UPPHÄ

2.2.2.1.7 Kemikalier under tryck

Kemikalier under tryck (UN 3500-3505) tillordnas en av nedanstående grupper, motsvarande deras farliga egenskaper:

A kvävningsframkallande F brandfarlig T giftig C frätande FC brandfarlig, frätande TF giftig, brandfarlig

160

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Klassificeringen beror på de farliga egenskaperna hos beståndsdelarna i de olika tillstånden:

- drivgasen, - vätskan, eller - det fasta ämnet.

Anm 1 Gaser, som uppfyller definitionen för giftiga gaser eller för oxiderande gaser enligt 2.2.2.1.5 eller gaser som identifieras som “Betraktas som självantändande (pyrofor)” genom fotnot c) till Tabell 2 i förpackningsinstruktion P200 i 4.1.4.1, får inte användas som drivgas i kemikalier under tryck.

Anm 2 Kemikalier under tryck med innehåll som uppfyller kriterier för förpackningsgrupp I för giftighet eller frätande egenskaper eller med innehåll som uppfyller både kriterierna för förpackningsgrupp II eller III för giftighet och förpackningsgrupp II eller III för frätande egenskaper, är inte tillåtna för transport under dessa UN-nummer.

Anm 3 Kemikalier under tryck med beståndsdelar som uppfyller egenskaperna för klass 1, flytande okänsliggjorda explosivämnen i klass 3, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1, klass 4.2, klass 4.3, klass 5.1, klass 5.2, klass 6.2 eller klass 7, får inte användas för transport under dessa UN-nummer. Anm. 4 En kemikalie under tryck i en aerosolbehållare ska transporteras under UN VD ]

1950.

Följande kriterier gäller:

(a) Tillordning till grupp A görs då innehållet inte motsvarar kriterierna för någon annan grupp enligt (b) – (e) nedan.

(b) Tillordning till F görs om en av beståndsdelarna, vilken kan vara ett rent ämne eller en blandning, ska klassificeras som brandfarlig. Brandfarliga beståndsdelar är brandfarliga vätskor och flytande blandningar, brandfarliga fasta ämnen och fasta blandningar eller brandfarliga gaser och gasblandningar som uppfyller följande kriterier:

(i) en brandfarlig vätska är en vätska med en flampunkt på högst 93 °C,

(ii) ett brandfarligt fast ämne är ett fast ämne som uppfyller kriterierna i

[ UPPHÄ

2.2.41.1,

(iii) en brandfarlig gas är en gas som uppfyller kriterierna i 2.2.2.1.5.

(c) Tillordning till grupp T görs då innehållet, med undantag av drivgasen, klassificeras som farligt gods i klass 6.1, förpackningsgrupp II eller III.

(d) Tillordning till grupp C görs då innehållet, med undantag av drivgasen, klassificeras som farligt gods i klass 8, förpackningsgrupp II eller III.

(e) Om kriterierna för två grupper av grupperna F, T och C är uppfyllda sker tillordning till grupperna FC respektive TF.

161

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.2.2 Gaser som inte är tillåtna för transport

2.2.2.2.1 Kemiskt instabila gaser i klass 2 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner. 2.2.2.2.2 Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport: - UN 2186 KLORVÄTE, KYLD, FLYTANDE, - UN 2421 DIKVÄVETRIOXID (KVÄVETRIOXID), - UN 2455 METYLNITRIT, - kylda kondenserade gaser, som inte kan tillordnas klassificeringskod 3A, 3O eller 3F, - lösta gaser, som inte kan tillordnas UN 1001, 2073 eller 3318, - aerosolbehållare, i vilka gaser, som enligt 2.2.2.1.5 är giftiga eller enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 är pyrofora, används som drivgaser, - aerosolbehållare med innehåll som beträffande sin giftighet eller frätande verkan motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp I (se 2.2.61 och 2.2.8),

VD ]

- engångsbehållare för gas, som innehåller mycket giftiga gaser (LC50-värde under 200 ppm) eller som enligt 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P200 är pyrofora.

2.2.2.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Komprimerade gaser

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod

162

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Kondenserade gaser

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod

2F (forts) 1965 KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S., exempelvis blandningar, vilka som: Blandning A har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,1 MPa (11 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,525 kg/l; Blandning A01 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,516 kg/l; Blandning A02 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,505 kg/l; Blandning A0 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 1,6 MPa (16 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,495 kg/l; Blandning A1 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,1 MPa (21 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,485 kg/l; Blandning B1 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,474 kg/l; Blandning B2 har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,463 kg/l; Blandning B har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 2,6 MPa (26 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,450 kg/l; Blandning C har ett ångtryck vid 70 °C som ej överstiger 3,1 MPa (31 bar) och en densitet vid 50 °C som ej understiger 0,440 kg/l. Anm 1 När det gäller ovannämnda blandningar är det tillåtet att använda följande inom handeln brukliga benämningar för att beskriva dessa ämnen: för blandning A, A01, A02 och A0: BUTAN, för blandning C: PROPAN. Anm 2 UN 1075 PETROLEUMGASER, KONDENSERADE får anges som alternativ till UN 1965 VD ]

KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S., vid en transport som föregår eller följer en sjö- eller lufttransport. 3354 INSEKTICID, GAS, BRANDFARLIG, N.O.S. 3161 KONDENSERAD GAS, BRANDFARLIG, N.O.S.

Kylda, kondenserade gaser

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod

164

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Lösta gaser

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod

4 Endast de ämnen som anges i kapitel 3.2, tabell A, är tillåtna för transport

Aerosolbehållare och engångsbehållare för gas

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod

5 1950 AEROSOLER 2037 ENGÅNGSBEHÅLLARE FÖR GAS, utan utsläppsventil, ej påfyllningsbara

Andra föremål som innehåller gas under tryck

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod

6A 2857 KYLMASKINER innehållande ej brandfarliga, ej giftiga gaser eller ammoniaklösningar (UN 2672) 3164 FÖREMÅL, PNEUMATISKA TRYCKSATTA (innehållande ej brandfarlig gas) eller 3164 FÖREMÅL, HYDRAULISKA TRYCKSATTA (innehållande ej brandfarlig gas) 6F 3150 SMÅ ANORDNINGAR MED KOLVÄTEGAS SOM DRIVMEDEL, med utsläppsventil eller

VD ]

3150 REFILLER MED KOLVÄTEGAS FÖR SMÅ ANORDNINGAR, med utsläppsventil 3478 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande kondenserad, brandfarlig gas 3478 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING, innehållande kondenserad, brandfarlig gas 3478 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande kondenserad, brandfarlig gas 3479 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, innehållande väte i en metallhydrid 3479 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING, innehållande väte i en metallhydrid 3479 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING, innehållande väte i en metallhydrid

Gasprover

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet

ringskod [ UPPHÄ

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Kemikalier under tryck

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod

Adsorberade gaser

Klassifice- UN-nr Benämning på ämnet eller föremålet ringskod

166

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

FT Brandfarliga vätskor, giftiga FT1 Brandfarliga vätskor, giftiga FT2 Pesticider FC Brandfarliga vätskor, frätande FTC Brandfarliga vätskor, giftiga, frätande D Flytande okänsliggjorda explosivämnen 2.2.3.1.3 Ämnen och föremål tillordnade klass 3, är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Ämnen som inte anges i kapitel 3.2, tabell A ska ges tillämplig benämning i 2.2.3.3 och inplaceras i relevant förpackningsgrupp enligt bestämmelserna i detta avsnitt. Brandfarliga vätskor ska, beroende på den farlighetsgrad de representerar vid transport, inplaceras i en av följande förpackningsgrupper:

Förpackningsgrupp Flampunkt (sluten degel) Initial kokpunkt

I - ≤ 35 ºC a) II < 23 ºC > 35 ºC a) III ≥ 23 ºC och ≤ 60 ºC > 35 ºC

a) VD ]

Se även 2.2.3.1.4. För en vätska med sekundärfaror ska hänsyn tas till förpackningsgruppen som bestäms i överensstämmelse med tabellen ovan och förpackningsgruppen som bestämts på grundval av sekundärfaran/-farorna. Klassificeringen och förpackningsgruppen ska sedan bestämmas i enlighet med tabellen över dominerande fara i 2.1.3.10. 2.2.3.1.4 Viskösa brandfarliga vätskor, såsom färg, emaljlack, lack, fernissa, lim och polermedel, med en flampunkt under 23 °C får inplaceras i förpackningsgrupp III i enlighet med metoderna i testhandboken, del III, avsnitt 32.3, under förutsättning att:

[ UPPHÄ

168

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

(a) viskositeten och flampunkten ska överensstämma med följande tabell:

Extrapolerad Utloppstid t i Utloppsrörs- Flampunkt kinematisk sekunder diameter (sluten degel)

viskositet ν (vid (mm) °C

skjuvhastighet nära 0) mm /s vid 23°C

20 < ν ≤ 80 20 < t ≤ 60 4 över 17 80 < ν ≤ 135 60 < t ≤ 100 4 över 10 135 < ν ≤ 220 20 < t ≤ 32 6 över 5 220 < ν ≤ 300 32 < t ≤ 44 6 över -1 300 < ν ≤ 700 44 < t ≤ 100 6 över -5 700 < ν 100 < t 6 ingen gräns

(b) lösningsmedlets avskilda genomskinliga skikt uppgår till mindre än 3 % vid test av lösningsmedlets separeringsförmåga,

(c) blandningen eller avskilt lösningsmedel inte uppfyller kriterierna för klass 6.1 eller klass 8,

(d) ämnena är förpackade i kärl med en volym på högst 450 liter.

Anm Dessa bestämmelser gäller också för blandningar med högst 20 % nitrocellulosa med en kvävehalt på högst 12,6 % i torrsubstansen. VD ]

Blandningar med över 20 % men högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt på högst 12,6 % i torrsubstansen är ämnen tillordnade UN 2059.

Blandningar med flampunkt under 23 °C

- med över 55 % nitrocellulosa, oberoende av kvävehalten, eller

- med högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt över 12,6 % i torrsubstansen

tillhör klass 1 (UN 0340 eller 0342) eller klass 4.1 (UN 2555, 2556 eller 2557).

2.2.3.1.5 Viskösa vätskor som:

- har en flampunkt på 23 °C eller högre upp till högst 60 °C,

[ UPPHÄ

- inte är giftiga, frätande eller miljöfarliga,

- inte innehåller mer än 20 % nitrocellulosa förutsatt att nitrocellulosan inte innehåller mer än 12,6 % kväve i torrsubstansen, och

- är förpackade i kärl med en volym på högst 450 liter,

3) Bestämning av viskositeten: Då ämnet i fråga är icke-newtonskt eller då bestämning av viskositeten med hjälp av utloppsbägare är olämplig, ska en viskosimeter med variabel skjuvhastighet användas för bestämning av ämnets dynamiska viskositetskoefficient vid 23 ºC för olika skjuvhastigheter. De erhållna värdena ska presenteras som en funktion till skjuvhastigheten och extrapoleras mot en skjuvhastighet lika med noll (0). Den på detta sätt bestämda dynamiska viskositeten, dividerad med densiteten, ger den fiktiva kinematiska viskositeten vid en skjuvhastighet nära noll (0).

169

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om:

(a) vid test av lösningsmedlets separeringsförmåga (se testhandboken, del III, delavsnitt 32.5.1), höjden av det avskilda skiktet av lösningsmedel är mindre än 3 % av den totala höjden, och

(b) utloppstiden i viskositetstestet (se testhandboken, del III, delavsnitt 32.4.3), med en utloppsrördiameter på 6 mm är minst:

(i) 60 sekunder, eller

(ii) 40 sekunder om den viskösa vätskan innehåller högst 60 % ämnen i klass 3.

2.2.3.1.6 Om ämnen i klass 3 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar eller lösningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.

2.2.3.1.7 Utgående från testmetoderna i 2.3.3.1 och 2.3.4 samt kriterierna i 2.2.3.1.1 kan också avgöras om en lösning eller en blandning, som är namngiven eller som innehåller ett nämnt ämne, har sådana egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass (se även 2.1.3).

VD ]

2.2.3.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

2.2.3.2.1 Vätskor i klass 3, som lätt bildar peroxider (såsom eter eller vissa heterocykliska syrehaltiga ämnen) får inte transporteras om peroxidhalten, beräknad som väteperoxid (H2O2), överstiger 0,3 %. Peroxidhalten ska bestämmas enligt bestämmelserna i 2.3.3.3.

2.2.3.2.2 Kemiskt instabila ämnen i klass 3 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som gynnar sådana reaktioner.

2.2.3.2.3 Flytande okänsliggjorda explosivämnen, som inte är angivna i kapitel 3.2, tabell A, är inte tillåtna för transport som ämnen i klass 3.

[ UPPHÄ

170

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.3.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål

Brandfarliga 1133 LIM med brandfarlig vätska vätskor och föremål 1136 STENKOLSTJÄREDESTILLAT, BRANDFARLIGA som innehåller 1139 TÄCKLÖSNING (inklusive ytbehandlingar eller

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämne eller föremål

(forts)

1228 MERKAPTANER, FLYTANDE, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 1228 MERKAPTANBLANDNING, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIGA, N.O.S. 1986 ALKOHOLER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. FT1 1988 ALDEHYDER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 2478 ISOCYANATER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. 2478 ISOCYANATERLÖSNING, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. 3248 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FLYTANDE, BRANDFARLIGT, GIFTIGT, N.O.S. 3273 NITRILER, BRANDFARLIGA, GIFTIGA, N.O.S. giftig FT 1992 BRANDFARLIG VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.

2758 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2760 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2762 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2764 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2772 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2776 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2778 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2780 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2782 BIPYRIDILIUMPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2784 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 2787 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG (flampunkt under 3024 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE,

o VD ]

23 C) FT2 BRANDFARLIG, GIFTIG 3346 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 3350 PYRETROID PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG 3021 PESTICID, FLYTANDE, BRANDFARLIG, GIFTIG, N.O.S. Anm Klassificering av en pesticid under någon benämning ska göras på grundval av den aktiva komponenten, pesticidens fysikaliska tillstånd och alla eventuellt förekommande sekundärfaror.

3469 FÄRG, BRANDFARLIG, FRÄTANDE (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller 3469 FÄRGRELATERAT MATERIAL, BRANDFARLIGT, FRÄTANDE (inkl färgförtunning och -lösningsmedel) 2733 AMINER, BRANDFARLIGA, FRÄTANDE, N.O.S.

172

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.41 Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen

2.2.41.1 Kriterier

2.2.41.1.1 Klass 4.1 omfattar brandfarliga ämnen och föremål, okänsliggjorda explosivämnen, vilka är fasta ämnen enligt (a) i definitionen för ”fast” i 1.2.1, och självreaktiva fasta och flytande ämnen. Följande är tillordnade klass 4.1: - brandfarliga fasta ämnen och föremål (se 2.2.41.1.3 - 2.2.41.1.8), - självreaktiva fasta ämnen eller vätskor (se 2.2.41.1.9 - 2.2.41.1.16), - fasta okänsliggjorda explosivämnen (se 2.2.41.1.18), - ämnen relaterade till självreaktiva ämnen (se 2.2.41.1.19). 2.2.41.1.2 Ämnen och föremål av klass 4.1 indelas enligt följande: F Brandfarliga fasta ämnen utan sekundärfara F1 organiska ämnen F2 organiska ämnen i smält form F3 oorganiska ämnen VD ]

FO Brandfarliga oxiderande fasta ämnen FT Brandfarliga fasta ämnen, giftiga FT1 organiska ämnen, giftiga FT2 oorganiska ämnen, giftiga FC Brandfarliga fasta ämnen, frätande FC1 organiska ämnen, frätande FC2 oorganiska ämnen, frätande D Fasta okänsliggjorda explosivämnen utan sekundärfara DT Fasta okänsliggjorda explosivämnen, giftiga

[ UPPHÄ

SR Självreaktiva ämnen SR1 ämnen, som ej fordrar temperaturkontroll SR2 ämnen, som fordrar temperaturkontroll (ej tillåtna för transport på järnväg)

Brandfarliga fasta ämnen

Definitioner och egenskaper

2.2.41.1.3 Brandfarliga fasta ämnen är lätt brännbara fasta ämnen och fasta ämnen som kan antändas genom friktion.

173

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Lätt brännbara fasta ämnen är pulverformiga, korniga eller pastaartade ämnen, som är farliga om de lätt kan antändas genom en kortvarig kontakt med en tändkälla, t.ex. en brinnande tändsticka, och lågorna snabbt sprider sig. Faran kan då uppkomma inte endast av branden utan också av giftiga förbränningsprodukter. Metallpulver är särskilt farligt på grund av svårigheten att släcka en brand, då normala släckmedel som koldioxid eller vatten kan förvärra faran.

Klassificering

2.2.41.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 4.1 som brandfarliga fasta ämnen är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av organiska ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämplig benämning i 2.2.41.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1, kan ske utgående från erfarenhet eller från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1. Klassificeringen av oorganiska ämnen som inte är namngivna, ska ske på grundval av resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1, varvid hänsyn även ska tas till erfarenheter om det leder till en striktare klassificering.

2.2.41.1.5 Då ämnen och föremål, som inte är namngivna, tillordnas någon av benämningarna i 2.2.41.3, utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1, gäller följande kriterier:

(a) Pulverformiga, granulerade eller pastaartade ämnen, utom metallpulver eller pulver av metallegeringar, ska klassificeras som lättantändliga ämnen i klass 4.1 om de lätt kan antändas vid kortvarig kontakt med en tändkälla (t.ex. en VD ]

brinnande tändsticka) och lågan sprider sig snabbt, brinntiden är kortare än 45 sekunder längs en mätsträcka av 100 mm, eller brinnhastigheten är högre än 2,2 mm/s,

(b) Metallpulver eller pulver av metallegeringar ska tillordnas klass 4.1 om de kan antändas av en låga och reaktionen sprider sig över hela provet inom högst 10 minuter.

Fasta ämnen som kan antändas genom friktion ska analogt med existerande benämningar (till exempel tändstickor) eller i överensstämmelse med tillämplig särbestämmelse tillordnas klass 4.1.

2.2.41.1.6 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1, och kriterierna i 2.2.41.1.4 och 2.2.41.1.5 kan det även konstateras om ett namngivet ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

[ UPPHÄ

2.2.41.1.7 Om ämnen i klass 4.1 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.

Inplacering i förpackningsgrupper

2.2.41.1.8 Brandfarliga fasta ämnen tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.2.1, inplaceras i förpackningsgrupp II eller III enligt följande kriterier:

174

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

(a) Lättantändliga fasta ämnen vilka vid test har en brinntid kortare än 45 sekunder längs en mätsträcka av 100 mm ska inplaceras i: (i) förpackningsgrupp II, om lågan passerar det fuktade området, (ii) förpackningsgrupp III, om det fuktade området stoppar lågan under minst fyra minuter. (b) Metallpulver eller pulver av metallegeringar ska inplaceras i: (i) förpackningsgrupp II, om reaktionen utbreder sig över provets hela längd inom högst fem minuter vid testet, (ii) förpackningsgrupp III, om reaktionen utbreder sig över provets hela längd på längre tid än fem minuter vid testet. För fasta ämnen som kan antändas genom friktion sker inplaceringen i förpackningsgrupp analogt med existerande ämnen eller i överensstämmelse med tillämplig särbestämmelse.

Självreaktiva ämnen

Definitioner

2.2.41.1.9 I RID/RID-S är självreaktiva ämnen termiskt instabila ämnen som kan sönderfalla kraftigt exotermt, även utan medverkan av syre. Ämnen betraktas inte som VD ]

självreaktiva ämnen i klass 4.1, om: a) de är explosivämnen enligt kriterierna för klass 1, b) de är oxiderande ämnen enligt klassificeringsförfarandet för klass 5.1 (se 2.2.51.1), med undantag av att blandningar av oxiderande ämnen som innehåller minst 5 % brännbara organiska ämnen ska genomgå klassificeringsförfarandet som anges i Anm 2, c) de är organiska peroxider enligt kriterierna för klass 5.2 (se 2.2.52.1), d) deras sönderfallsvärme är lägre än 300 J/g, eller e) deras självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) (se Anm 3 nedan) är över 75 °C för ett kolli om 50 kg,

[ UPPHÄ

Anm 1 Sönderfallsvärmen kan bestämmas genom valfri internationellt erkänd metod, t.ex. DSC (Differential Scanning Calorimetry) och adiabatisk kalorimetri. Anm 2 Blandningar av oxiderande ämnen, som uppfyller kriterierna för klass 5.1, vilka innehåller minst 5 % brännbara organiska ämnen och inte uppfyller kriterierna som nämns i (a), (c), (d) eller (e) ovan, ska genomgå klassificeringsförfarandet för självreaktiva ämnen. En blandning som uppvisar egenskaperna för ett självreaktivt ämne, typ B till F, ska klassificeras som ett självreaktivt ämne i klass 4.1.

175

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

En blandning som enligt principen i testhandboken, del II, stycke 20.4.3 (g), uppvisar egenskaperna för ett självreaktivt ämne, typ G, betraktas ur klassificeringssynpunkt som ett ämne i klass 5.1 (se 2.2.51.1).

Anm 3 Den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) är den lägsta temperatur vid vilken ett ämne i förpackning i transportfärdigt skick kan sönderfalla exotermt. Nödvändiga bestämmelser för att bestämma SADT ges i testhandboken, del II, kapitel 20 och avsnitt 28.4.

Anm 4 Ämnen vilka uppvisar egenskaper för självreaktiva ämnen ska klassificeras som sådana, även om dessa ämnen uppvisar positivt testresultat enligt 2.2.42.1.5 för tillordning till klass 4.2.

Egenskaper

2.2.41.1.10 Sönderfall av självreaktiva ämnen kan utlösas av värme, kontakt med katalytiska föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, baser), friktion eller stöt. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och varierar för olika ämnen. Sönderfall kan leda till utveckling av giftiga gaser eller ångor, speciellt då ingen antändning sker. För vissa självreaktiva ämnen ska temperaturen kontrolleras. Vissa självreaktiva ämnen kan sönderfalla explosionsartat, framför allt då de är inneslutna. Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning av lämplig förpackning. Vissa självreaktiva ämnen brinner häftigt. Självreaktiva ämnen är exempelvis vissa föreningar av de typer som nämns nedan: alifatiska azoföreningar (-C-N=N-C-) VD ]

organiska azider (-C-N3) diazoniumsalter (-CN2+ Z-) N-nitrosoföreningar (-N-N=O) aromatiska sulfohydrazider (-SO2-NH-NH2)

Denna uppräkning är inte fullständig. Ämnen med andra reaktiva grupper och vissa blandningar av ämnen kan ha liknande egenskaper.

Klassificering

2.2.41.1.11 Självreaktiva ämnen indelas i sju typer beroende på deras farlighetsgrad. De går från typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till typ G, som inte omfattas av bestämmelserna för självreaktiva ämnen i klass 4.1. Klassificeringen av självreaktiva ämnen av typ B till och med F är direkt relaterad till högsta tillåtna mängd i en förpackning. De principer som ska tillämpas vid klassificering, samt tillämpliga klassificeringsmetoder, testmetoder och kriterier och

[ UPPHÄ

en mall för lämplig testrapport finns angivna i testhandboken, del II.

2.2.41.1.12 Självreaktiva ämnen som för närvarande har klassificerats och som för närvarande är tillåtna att transporteras i förpackningar är angivna i 2.2.41.4, de som för närvarande är tillåtna att transporteras i IBC-behållare är angivna i 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, och de som för närvarande är tillåtna att transporteras i tankar enligt kapitel 4.2 är angivna i 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23. Varje angivet tillåtet ämne är tillordnad en gruppbenämning i kapitel 3.2, tabell A (UN 3221 till 3240), och tillämpliga sekundärfaror och anmärkningar med relevant transportinformation är angivna.

176

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Samlingsbenämningarna anger:

- typ (B till och med F) av självreaktiva ämnen, se 2.2.41.1.11,

- aggregationstillstånd (flytande/fast) och

- temperaturkontroll (när så krävs), se 2.2.41.1.17.

Klassificering av i 2.2.41.4 angivna självreaktiva ämnen sker utgående från det tekniskt rena ämnet (såvida inte en lägre koncentration än 100 % har särskilt angetts).

2.2.41.1.13 Klassificeringen av självreaktiva ämnen, som inte är angivna i 2.2.41.4, 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, eller 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23, samt deras tillordning till en samlingsbenämning, ska utföras av behörig myndighet i ursprungslandet med en testrapport som underlag. Godkännandeintyget ska innehålla klassificering och tillämpliga transportvillkor. Om ursprungslandet inte är en fördragsstat till RID, ska klassificeringen och transportvillkoren godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

2.2.41.1.14 Aktiveringsämnen, såsom zinkföreningar, får tillsättas vissa självreaktiva ämnen för att förändra deras reaktivitet. Beroende på typ och koncentration av aktiveringsämnet, kan detta medföra en minskning av den termiska stabiliteten och en förändring av de explosiva egenskaperna. Om någon av dessa egenskaper ändras, ska den nya beredningen bedömas enligt klassificeringsanvisningarna. 2.2.41.1.15 Prover av självreaktiva ämnen och beredningar av självreaktiva ämnen som inte anges VD ]

i 2.2.41.4, för vilka fullständiga testdata inte är tillgängliga och som ska transporteras för vidare test och utvärdering, ska tillordnas en passande benämning för självreaktiva ämnen av typ C, under följande förutsättning:

- av tillgänglig information framgår att provet inte är farligare än ett självreaktivt ämne av typ B,

- provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 och dess vikt per vagn uppgår till högst 10 kg,

Prov som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg.

Åtgärd för att okänsliggöra

2.2.41.1.16 För att åstadkomma en säker transport av självreaktiva ämnen okänsliggörs de ofta med spädmedel. Där en procentsats av ett ämne föreskrivs, avses viktprocent, avrundat

[ UPPHÄ

till närmaste heltal. Vid användning av spädmedel ska det självreaktiva ämnet genomgå test med spädmedlet i den koncentration och form som används vid transport. Spädmedel, som möjliggör att självreaktiva ämnen kan koncentreras i farlig utsträckning i händelse av läckage från en förpackning, får inte användas. Spädmedlet ska vara kompatibelt med det självreaktiva ämnet. I detta avseende är fasta eller flytande spädmedel kompatibla, om de inte har någon skadlig inverkan på det självreaktiva ämnets termiska stabilitet och typ av farlighet.

2.2.41.1.17 (Tills vidare blank)

177

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Fasta okänsliggjorda explosivämnen

2.2.41.1.18 Fasta okänsliggjorda explosivämnen är ämnen som fuktats med vatten eller alkohol eller spätts med andra ämnen för att hämma deras explosiva egenskaper. I kapitel 3.2, tabell A, representeras de av UN 1310, 1320, 1321, 1322, 1336, 1337, 1344, 1347, 1348, 1349, 1354, 1355, 1356, 1357, 1517, 1571, 2555, 2556, 2557, 2852, 2907, 3317, 3319, 3344, 3364, 3365, 3366, 3367, 3368, 3369, 3370, 3376, 3380 och 3474.

Ämnen relaterade till självreaktiva ämnen

2.2.41.1.19 Ämnen som (a) har blivit tillfälligt inordnade i klass 1 enligt testserie 1 och 2 men undantagna från klass 1 enligt testserie 6, (b) inte är självreaktiva ämnen i klass 4.1, och (c) inte är ämnen i klass 5.1 eller 5.2 ska tillordnas klass 4.1. UN 2956, 3241, 3242 och 3251 är sådana benämningar.

2.2.41.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

2.2.41.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 4.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte VD ]

innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner. 2.2.41.2.2 Brandfarliga fasta ämnen, oxiderande, som är tillordnade UN 3097 får inte transporteras, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7). 2.2.41.2.3 Följande ämnen är inte tillåtna för transport: - självreaktiva ämnen typ A (se testhandboken, del II, stycke 20.4.2 (a)), - fosforsulfider som inte är rena från gul och vit fosfor, - andra fasta okänsliggjorda explosivämnen än de som anges i kapitel 3.2, tabell A, - oorganiska brandfarliga ämnen i smält tillstånd, utom UN 2448 SVAVEL, SMÄLT.

[ UPPHÄ

Följande ämnen är inte tillåtna för transport på järnväg: - bariumazid med vattenhalt under 50 viktprocent. - självreaktiva ämnen med SADT ≤ 55 °C, vilka därför fordrar temperaturkontroll: UN 3231 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3232 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAT,

178

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

UN 3233 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3234 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAT, UN 3235 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3236 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAT, UN 3237 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3238 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAT, UN 3239 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3240 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAT.

VD ]

[ UPPHÄ

179

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.41.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Brandfarliga 3175 FASTA ÄMNEN INNEHÅLLANDE BRANDFARLIG fasta ämnen, VÄTSKA, N.O.S. självreaktiva 1353 FIBRER, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD ämnen och NITROCELLULOSA, N.O.S. eller okänsliggjorda organiska F1 1353 VÄV, IMPREGNERADE MED LÅGNITRERAD explosivämnen NITROCELLULOSA, N.O.S. 1325 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S.

organiska, F2 3176 BRANDFARLIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, smälta SMÄLT, N.O.S.

a) b) 3089 METALLPULVER, BRANDFARLIGT, N.O.S. 3181 METALLSALTER AV ORGANISKA FÖRENINGAR, oorganiska F3 BRANDFARLIGA, N.O.S. c)

180

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

(forts)

SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP A SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP A (inte tillåtet för transport, se 2.2.41.2.3) 3221 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B 3222 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B 3223 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C 3224 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C 3225 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D fordrar ej temperaturkontroll SR1 3226 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D 3227 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E 3228 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E 3229 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F 3230 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F

SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP G SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP G självreaktiva (omfattas inte av bestämmelserna för klass 4.1, se ämnen SR 2.2.41.1.11)

3231 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3232 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3233 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3234 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3235 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3236 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP D, fordrar temperaturkontroll SR2 TEMPERATURKONTROLLERAT VD ](inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)

3237 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3238 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP E, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3239 SJÄLVREAKTIV VÄTSKA TYP F TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3) 3240 SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE TYP F, TEMPERATURKONTROLLERAT (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.41.2.3)

a)

Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som är självantändliga, är ämnen i klass 4.2.

b)

Metaller och metallegeringar i pulverform eller annan brandfarlig form, som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.

c)

Metallhydrider som utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3. Aluminiumborhydrid eller aluminiumborhydrid i apparater är ett ämne i klass 4.2, UN 2870.

2.2.41.4 Förteckning över för närvarande tillordnade självreaktiva ämnen i

förpackningar [ UPPHÄ

De i kolumnen ”Förpackningsmetod” angivna koderna ”OP1” till ”OP8” hänvisar till förpackningsmetoderna i 4.1.4.1, förpackningsinstruktion P520 (se även 4.1.7.1). Självreaktiva ämnen som ska transporteras ska motsvara klassificeringen. För ämnen tillåtna i IBC-behållare, se 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, och för ämnen som är tillåtna att transporteras i tankar enligt kapitel 4.2, se 4.2.5.2, UNtankinstruktion T23.

Anm Tillordningen i denna tabell avser det tekniskt rena ämnet (såvida inte en koncentration under 100 % finns angiven). För andra koncentrationer kan ämnet med beaktande av metoderna i testhandboken, del II, och i 2.2.41.1.17 komma att klassificeras annorlunda.

181

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Självreaktivt ämne Kon- För- UN-nr Anmärkningar cent- pack- (gruppration nings- benäm- (%) metod ning)

ACETON-PYROGALLOL- (2- 100 OP8 3228 DIAZO-1-NAFTOL-5-SULFONAT), SAMPOLYMER AZODIKARBONAMID, < 100 3232 Inte tillåtet för transport BEREDNING TYP B, TEMPERATURKONTROLLERAD AZODIKARBONAMID, < 100 OP6 3224 (3) BEREDNING TYP C AZODIKARBONAMID, < 100 3234 Inte tillåtet för transport BEREDNING TYP C, TEMPERATURKONTROLLERAD AZODIKARBONAMID, < 100 OP7 3226 (5) BEREDNING TYP D AZODIKARBONAMID, < 100 3236 Inte tillåtet för transport BEREDNING TYP D, TEMPERATURKONTROLLERAD 2,2’-AZODI(2,4-DIMETYL- 100 3236 Inte tillåtet för transport 4-METHOXIVALERONITRIL) 2,2’-AZODI(2,4-DIMETYL- 100 3236 Inte tillåtet för transport VALERONITRIL) 2,2’-AZODI(ETYL- 100 3235 Inte tillåtet för transport 2-METYLPROPIONAT)

VD ]

182

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Självreaktivt ämne Kon- För- UN-nr Anmärkningar cent- pack- (gruppration nings- benäm- (%) metod ning)

2,5-DIBUTOXI-4-(4-MORFOLINYL)- 100 OP8 3228 BENSENDIAZONIUM- TETRAKLORZINKAT (2:1) 2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO- 67 - 3236 Inte tillåtet för transport BENSENDIAZONIUMZINKKLORID 100 2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO- 66 3236 Inte tillåtet för transport BENSENDIAZONIUMZINKKLORID 2,5-DIETOXI-4-MORFOLINO- 100 3236 Inte tillåtet för transport BENSENDIAZONIUM- TETRAFLUOROBORAT 2,5-DIETOXI-4-(4-MORFOLINYL)- 100 OP7 3226 BENSENDIAZONIUMSULFAT 2,5-DIETOXI- 67 3236 Inte tillåtet för transport 4-(FENYLSULFONYL)BENSEN- DIAZONIUMZINKKLORID DIETYLENGLYKOL-BIS- ≥ 88 3237 Inte tillåtet för transport (ALLYLKARBONAT) + ≤ 12 DIISOPROPYL- PEROXIDIKARBONAT DIFENYLOXID- 100 OP7 3226 4,4’-DISULFONYLHYDRAZID 2,5-DIMETOXI-4-(4-METYL- 79 3236 Inte tillåtet för transport FENYLSULFONYL)-BENSEN-

VD ]

DIAZONIUM-ZINKKLORID

DIAZONIUM-ZINKKLORID 2-(N,N-ETOXIKARBONYL- 62 3236 Inte tillåtet för transport FENYLAMINO)-3-METOXI-4- (N-METYL-N-CYKLO- HEXYLAMINO)-BENSEN- DIAZONIUM-ZINKKLORID N-FORMYL-2-(NITROMETYLEN)- 100 3236 Inte tillåtet för transport 1,3-PERHYDROTIAZIN 2-(2-HYDROXIETOXI)- 100 3236 Inte tillåtet för transport 1-(PYRROLIDIN-1-YL)-BENSEN-4- DIAZONIUMZINKKLORID 3-(2-HYDROXIETOXI)- 100 3236 Inte tillåtet för transport 4-(PYRROLIDIN-1-YL)-BENSEN-

183

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Självreaktivt ämne Kon- För- UN-nr Anmärkningar cent- pack- (gruppration nings- benäm- (%) metod ning)

DIAZONIUMZINKKLORID 2-(N,N-METYLAMINOETYL- 96 3236 Inte tillåtet för transport KARBONYL)-4-(3,4-DIMETYL- FENYLSULFONYL)-BENSEN- DIAZONIUM-VÄTESULFAT 4-METYLBENSENSULFONYL- 100 OP7 3226 HYDRAZID 3-METYL-4-(PYRROLIDIN-1-YL)- 95 3234 Inte tillåtet för transport BENSENDIAZONIUM- TETRAFLUOROBORAT NATRIUM-2-DIAZO-1-NAFTOL- 100 OP7 3226 4-SULFONAT NATRIUM-2-DIAZO-1-NAFTOL-5- 100 OP7 3226 SULFONAT 4-NITROSOFENOL 100 3236 Inte tillåtet för transport SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, PROV OP2 3223 (8) SJÄLVREAKTIV VÄTSKA, PROV, 3233 Inte tillåtet för transport TEMPERATURKONTROLLERAD SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, OP2 3224 (8) PROV SJÄLVREAKTIVT FAST ÄMNE, 3234 Inte tillåtet för transport PROV, TEMPERATURKONTROLLERAT VD ]

TETRAMINOPALLADIUM-(II)- 100 3234 Inte tillåtet för transport NITRAT

Anmärkningar:

(1) (Tills vidare blank).

(2) Etikett ”EXPLOSIV” krävs (förlaga nr 1, se 5.2.2.2.2).

(3) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i testhandboken del II, stycke 20.4.2 c).

(4) (Tills vidare blank).

(5) Azodikarbonamidberedningar, som uppfyller kriterierna i testhandboken del II, stycke 20.4.2 d).

[ UPPHÄ

(6) (Tills vidare blank).

(7) Med ett kompatibelt spädmedel med en kokpunkt av minst 150°C.

(8) Se 2.2.41.1.15.

(9) Denna benämning avser blandningar av 2-DIAZO-1-NAFTOL-4- SVAVELSYRAESTER och 2-DIAZO-1-NAFTOL-5- SVAVELSYRAESTER, som uppfyller kriterierna i testhandboken del II, stycke 20.4.2 d).

184

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.42 Klass 4.2 Självantändande ämnen

2.2.42.1 Kriterier

2.2.42.1.1 Klass 4.2 omfattar: - pyrofora ämnen, dvs. ämnen inklusive blandningar och lösningar (fasta eller flytande), som även i små mängder antänds inom 5 minuter vid kontakt med luft. Dessa ämnen utgör de lättast självantändande ämnena i klass 4.2, - självupphettande ämnen och föremål, dvs. ämnen och föremål inklusive blandningar och lösningar, som vid kontakt med luft är benägna till temperaturhöjning utan energitillförsel. Dessa ämnen kan fatta eld endast i stora kvantiteter (flera kg) och efter en längre tid (timmar eller dagar). 2.2.42.1.2 Ämnen och föremål i klass 4.2 indelas enligt följande: S Självantändande ämnen, utan sekundärfara S1 Organiska vätskor S2 Organiska fasta ämnen S3 Oorganiska vätskor S4 Oorganiska fasta ämnen S5 Metallorganiska ämnen SW Självantändande ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga VD ]

gaser SO Självantändande oxiderande ämnen ST Självantändande giftiga ämnen ST1 Organiska giftiga vätskor ST2 Organiska giftiga fasta ämnen ST3 Oorganiska giftiga vätskor ST4 Oorganiska giftiga fasta ämnen SC Självantändande frätande ämnen SC1 Organiska frätande vätskor SC2 Organiska frätande fasta ämnen SC3 Oorganiska frätande vätskor

[ UPPHÄ

SC4 Oorganiska frätande fasta ämnen

Egenskaper

2.2.42.1.3 Självupphettning av ett ämne är en process där ämnet gradvis reagerar med syre (i luft) och genererar värme. Om mängden av den utvecklade värmen är större än den bortförda, stiger ämnets temperatur, vilket efter en induktionstid kan leda till självantändning och förbränning.

Klassificering

2.2.42.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 4.2 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga

185

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

specifika N.O.S.-benämningar i 2.2.42.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 kan ske utgående från erfarenhet eller resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.3. Tillordning till allmänna N.O.S.-benämningar i klass 4.2 ska ske utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.3, varvid hänsyn ska tas även till erfarenheter om det leder till en striktare klassificering.

2.2.42.1.5 Då ämnen och föremål, som inte är namngivna, tillordnas någon av benämningarna i 2.2.42.3, utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.3, gäller följande kriterier:

(a) självantändande (pyrofora) fasta ämnen ska tillordnas klass 4.2 när antändning sker vid fall från 1 m höjd eller inom 5 minuter därefter,

(b) självantändande (pyrofora) vätskor ska tillordnas klass 4.2 när:

(i) de antänds inom 5 minuter, uthällda på ett inert underlag, eller

(ii) i händelse av negativt resultat enligt (i), om de efter uthällning på ett torrt räfflat filterpapper (Whatman nr 3) antänder detta eller åstadkommer förkolning inom 5 minuter,

(c) ämnen, hos vilka det i ett kubiskt prov med 10 cm sida vid en testtemperatur av 140 °C inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över 200 °C, ska tillordnas klass 4.2. Kriteriet baseras på självantändningstemperaturen hos träkol som är 50 °C för ett kubiskt prov på 27 3 3 m . Ämnen som för en volym av 27 m har en självantändningstemperatur över VD ]

50 °C, ska inte omfattas av klass 4.2.

Anm 1 Ämnen som transporteras i förpackningar med volym högst 3 m omfattas inte av klass 4.2, förutsatt att det vid test vid 120 °C av ett kubiskt prov med 10 cm sida inte sker någon självantändning eller temperaturhöjning till över 180 °C på 24 timmar.

Anm 2 Ämnen som transporteras i förpackningar med volym högst 450 liter omfattas inte av klass 4.2, förutsatt att det vid test vid 100 °C av ett kubiskt prov med 10 cm sida inte sker någon självantändning eller temperaturhöjning till över 160 °C på 24 timmar.

Anm 3 Eftersom metallorganiska ämnen beroende på sina egenskaper kan klassificeras i klasserna 4.2 eller 4.3 med tillkommande sekundärfaror, ges i 2.3.5 ett särskilt flödesschema för klassificering av dessa ämnen.

[ UPPHÄ

2.2.42.1.6 Om ämnen i klass 4.2 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.

2.2.42.1.7 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.3, och kriterierna i 2.2.42.1.5 kan det även konstateras om ett namngivet ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

186

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Inplacering i förpackningsgrupper

2.2.42.1.8 Ämnen och föremål tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.3, inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier: (a) Självantändande (pyrofora) ämnen ska inplaceras i förpackningsgrupp I. (b) Självupphettande ämnen och föremål, hos vilka det i ett kubiskt prov med 2,5 cm sida vid en testtemperatur av 140 °C inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över 200 °C, ska inplaceras i förpackningsgrupp II. Ämnen med självantändningstemperatur över 50 °C för en volym av 450 liter ska inte inplaceras i förpackningsgrupp II. (c) Måttligt självupphettande ämnen, hos vilka det i ett kubiskt prov med 2,5 cm sida inte inträffar det som beskrivs under (b) ovan under de betingelser som anges där, men där det i ett kubiskt prov med 10 cm sida vid en testtemperatur av 140 °C inom 24 timmar sker en självantändning eller temperaturhöjning till över 200 °C, ska inplaceras i förpackningsgrupp III.

2.2.42.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Följande ämnen är inte tillåtna för transport: - UN 3255 tert-BUTYLHYPOKLORIT VD ]

- självupphettande oxiderande ämnen, som tillordnas UN 3127, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7).

2.2.42.3 Förteckning över samlingsbenämningar

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

3190 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, OORGANISKT, N.O.S.

(forts)

3391 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST metall- 3392 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, organiska S5 FLYTANDE 3400 SJÄLVUPPHETTANDE METALLORGANISKT ÄMNE, FAST

3393 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, VATTENREAKTIVT

frätande SC

flytande SC3 3188 SJÄLVUPPHETTANDE VÄTSKA, FRÄTANDE, OORGANISK, N.O.S.

oorganiska

3206 ALKOHOLATER AV ALKALIMETALLER, SJÄLVUPPHETTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. fasta SC4 3192 SJÄLVUPPHETTANDE FAST ÄMNE, FRÄTANDE, OORGANISKT, N.O.S.

a)

Damm och pulver av metaller, som inte är giftigt eller självantändande, men som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen i klass 4.3.

[ UPPHÄ

188

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.43 Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

2.2.43.1 Kriterier

2.2.43.1.1 Klass 4.3 omfattar ämnen som vid reaktion med vatten utvecklar brandfarliga gaser vilka kan bilda explosiva blandningar med luft, samt föremål som innehåller sådana ämnen. 2.2.43.1.2 Ämnen och föremål av klass 4.3 indelas enligt följande: W Ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, utan sekundärfara, samt föremål som innehåller sådana ämnen W1 Vätskor W2 Fasta ämnen W3 Föremål WF1 Brandfarliga vätskor som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WF2 Brandfarliga fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WS Självantändande fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WO Oxiderande fasta ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser VD ]

WT Giftiga ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WT1 Vätskor WT2 Fasta ämnen WC Frätande ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser WC1 Vätskor WC2 Fasta ämnen WFC Brandfarliga frätande ämnen som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser

Egenskaper

[ UPPHÄ

2.2.43.1.3 Vissa ämnen utvecklar i kontakt med vatten brandfarliga gaser, som kan bilda explosiva blandningar med luft. Sådana blandningar antänds lätt av alla vanliga tändkällor, till exempel öppen eld, gnistor från verktyg eller oskyddade lampor. De tryckvågor och lågor som då uppstår kan utsätta människor och miljö för fara. Testmetoden som refereras till i 2.2.43.1.4 tillämpas för att konstatera om ett ämnes reaktion med vatten leder till utveckling av en riskabel mängd av eventuellt brandfarliga gaser. Denna testmetod får inte tillämpas för pyrofora ämnen.

Klassificering

2.2.43.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 4.3 är angivna i kapitel 3.2 tabell A. Tillordning av ämnen och föremål, som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga benämningar i 2.2.43.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 sker utgående från resultat

189

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, varvid hänsyn ska tas även till erfarenheter om det leder till en striktare klassificering. 2.2.43.1.5 Då ämnen och föremål som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i 2.2.43.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, gäller följande kriterier: Ett ämne ska tillordnas klass 4.3, om (a) den utvecklade gasen självantänder under någon fas av testet, eller (b) mängden utvecklad brandfarlig gas per timme överstiger 1 liter per kg av ämnet. Anm Eftersom metallorganiska ämnen beroende på sina egenskaper kan klassificeras i klasserna 4.2 eller 4.3 med tillkommande sekundärfaror, ges i 2.3.5 ett särskilt flödesschema för klassificering av dessa ämnen. 2.2.43.1.6 Om ämnen i klass 4.3 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet. Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3. 2.2.43.1.7 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 33.4, och kriterierna i 2.2.43.1.5 kan det även konstateras om ett nämnt ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av VD ]

bestämmelserna för denna klass.

Inplacering i förpackningsgrupper

2.2.43.1.8 Ämnen och föremål tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2, tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, avsnitt 33.4, inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier: (a) i förpackningsgrupp I inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar häftigt med vatten, varvid den utvecklade gasen i regel kan självantända, eller som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten, varvid mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 10 liter per kg ämne under någon enda minut, (b) i förpackningsgrupp II inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten, varvid maximala mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 20 liter per kg ämne per timme, och som inte uppfyller inplaceringskriterierna för

[ UPPHÄ

förpackningsgrupp I, (c) i förpackningsgrupp III inplaceras alla ämnen som vid rumstemperatur reagerar långsamt med vatten, varvid maximala mängden utvecklad brandfarlig gas är minst 1 liter per kg ämne per timme, och som inte uppfyller inplaceringskriterierna för förpackningsgrupp I eller II.

2.2.43.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Vattenreaktiva oxiderande ämnen, tillordnade UN 3133 är inte tillåtna för transport, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7).

190

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.43.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Ämnen som utvecklar 1389 ALKALIMETALLAMALGAM, FLYTANDE brandfarlig gas vid kontakt 1391 ALKALIMETALLDISPERSION med vatten 1391 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER 1392 AMALGAM AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, FLYTANDE flytande W1 1420 KALIUMMETALLEGERINGAR, FLYTANDE 1421 ALKALIMETALLEGERING, FLYTANDE, N.O.S. 1422 KALIUMNATRIUMLEGERINGAR, FLYTANDE 3148 VATTENREAKTIV VÄTSKA, N.O.S. 3398 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE

utan W 1390 ALKALIMETALLAMIDER Sekundärfara 1393 LEGERING AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, N.O.S. 1409 METALLHYDRIDER, VATTENREAKTIVA, N.O.S. 2813 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, N.O.S. 3170 BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMSMÄLTNING eller

a)

fasta W2 3170 BIPRODUKTER FRÅN ALUMINIUMÅTERSMÄLTNING 3208 METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S. 3401 ALKALIMETALLAMALGAM, FAST 3402 JORDALKALIMETALLAMALGAM, FAST 3403 KALIUMMETALLEGERINGAR, FASTA 3404 KALIUMNATRIUMLEGERINGAR, FASTA 3395 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST

3292 BATTERIER SOM INNEHÅLLER NATRIUM eller föremål W3 3292 CELLER SOM INNEHÅLLER NATRIUM

3399 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, BRANDFARLIGT 3482 ALKALIMETALLDISPERSION, BRANDFARLIG eller

flytande, brandfarliga WF1

3482 DISPERSION AV ALKALISKA JORDARTSMETALLER, BRANDFARLIG fasta, brandfarliga WF2 3132 VATTENREAKTIVT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S. VD ]

3396 VATTENREAKTIVT METALLORGANISKT ÄMNE, FAST, BRANDFARLIGT

3209 METALLISKT ÄMNE, VATTENREAKTIVT, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.

b)

c)

brandfarliga, frätande WFC enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10)

a) Metaller och metallegeringar, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, inte är pyrofora eller självupphettande, men dock lättantändliga, är ämnen i klass 4.1. Jordalkalimetaller och jordalkalimetallegeringar i pyrofor form är ämnen i klass 4.2. Damm och pulver av metaller i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2. Metaller och metallegeringar i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2. Föreningar av fosfor med tungmetaller som järn, koppar, etc. omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. b) Metaller och metallegeringar i pyrofort tillstånd är ämnen i klass 4.2. c) Klorsilaner med flampunkt under 23°C, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 3. Klorsilaner med flampunkt 23°C eller däröver, som inte utvecklar brandfarliga gaser i kontakt med vatten, är ämnen i klass 8.

191

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.51 Klass 5.1 Oxiderande ämnen

2.2.51.1 Kriterier

2.2.51.1.1 Klass 5.1 omfattar ämnen, som inte nödvändigtvis är brännbara men som vid avgivande av syre kan orsaka brand eller underhålla brand hos andra ämnen, samt föremål som innehåller sådana ämnen. 2.2.51.1.2 Ämnen i klass 5.1 och föremål som innehåller sådana ämnen indelas enligt följande: O Oxiderande ämnen utan sekundärfara, eller föremål som innehåller sådana ämnen O1 Vätskor O2 Fasta ämnen O3 Föremål OF Oxiderande fasta ämnen, brandfarliga OS Oxiderande fasta ämnen, självupphettande OW Oxiderande fasta ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser OT Oxiderande giftiga ämnen

VD ]

OT1 Vätskor OT2 Fasta ämnen OC Oxiderande frätande ämnen OC1 Vätskor OC2 Fasta ämnen OTC Oxiderande giftiga frätande ämnen 2.2.51.1.3 Ämnen och föremål tillordnade klass 5.1 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av ämnen och föremål som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämpliga benämningar i 2.2.51.3 enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 kan ske utgående från resultat av tester, metoder och kriterier i 2.2.51.1.6 – 2.2.51.1.9 och testhandboken, del III, avsnitt 34.4. Om testresultaten skiljer sig från känd erfarenhet, ska bedömning grundad på sådan erfarenhet ha företräde framför testresultaten.

[ UPPHÄ

2.2.51.1.4 Om ämnen i klass 5.1 på grund av tillsatser övergår till andra farokategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet. Anm Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3. 2.2.51.1.5 Med tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4, och kriterierna i 2.2.51.1.6 – 2.2.51.1.9 kan det även konstateras om ett nämnt ämne har sådana egenskaper att det inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

192

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Oxiderande fasta ämnen

Klassificering

2.2.51.1.6 Då oxiderande fasta ämnen som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i 2.2.51.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4.1 (Test O.1) eller som alternativ delavsnitt 34.4.3 (Test O.3), gäller följande kriterier:

(a) I Test O.1 ska ett fast ämne tillordnas klass 5.1 när det, i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 antänds eller brinner eller uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig brinntid som en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:7, eller

(b) I Test O.3 ska ett fast ämne tillordnas klass 5.1 när det, i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1, uppvisar en lika lång eller längre genomsnittlig brinnhastighet än den genomsnittliga brinnhastigheten som hos en blandning av kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 1:2.

Inplacering i förpackningsgrupper

2.2.51.1.7 Oxiderande fasta ämnen tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2 tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, delavsnitt 34.4.1 (Test O.1) eller delavsnitt 34.4.3 (Test O.3), inplaceras i förpackningsgrupp I, II eller III enligt följande kriterier: (a) Test O.1 VD ]

(i) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en kortare genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:2,

(ii) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 2:3 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I,

(iii) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig brinntid än den genomsnittliga brinntiden hos en blandning av kaliumbromat och cellulosa med viktförhållandet 3:7 och inte uppfyller

[ UPPHÄ

kriterierna för förpackningsgrupp I och II.

(b) Test O.3

(i) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en längre genomsnittlig brinnhastighet än den genomsnittliga brinnhastigheten hos en blandning av kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 3:1,

(ii) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller längre genomsnittlig brinnhastighet än den genomsnittliga brinnhastigheten hos en blandning av

193

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I,

(iii) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 4:1 eller 1:1 uppvisar en lika lång eller längre genomsnittlig brinnhastighet än den genomsnittliga brinnhastigheten hos en blandning av kalciumperoxid och cellulosa med viktförhållandet 1:2 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I och II.

Oxiderande vätskor

Klassificering

2.2.51.1.8 Då oxiderande vätskor som inte är namngivna tillordnas någon av benämningarna i 2.2.51.3 utgående från resultat av tester enligt testhandboken, del III, avsnitt 34.4.2, gäller följande kriterier:

En vätska ska tillordnas klass 5.1, när den i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar ett tryck av minst 2070 kPa och en kortare eller lika lång tryckstegringstid som en blandning av 65-procentig salpetersyra i vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1.

Inplacering i förpackningsgrupper

2.2.51.1.9 Oxiderande vätskor tillordnade olika benämningar i kapitel 3.2 tabell A, ska utgående från testerna i testhandboken, del III, delavsnitt 34.4.2, inplaceras i förpackningsgrupp VD ]

I, II eller III enligt följande kriterier:

(a) förpackningsgrupp I: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 självantänder eller uppvisar en kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av 50-procentig perklorsyra och cellulosa med viktförhållandet 1:1,

(b) förpackningsgrupp II: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av natriumklorat i 40-procentig vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I,

(c) förpackningsgrupp III: ämnen som i en blandning med cellulosa i viktförhållandet 1:1 uppvisar en lika lång eller kortare genomsnittlig tryckstegringstid än en blandning av 65-procentig salpetersyra i vattenlösning och cellulosa med viktförhållandet 1:1 och inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I och II.

[ UPPHÄ

2.2.51.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

2.2.51.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 5.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner.

2.2.51.2.2 Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport:

- oxiderande fasta ämnen, självupphettande, som tillordnas UN 3100, oxiderande fasta ämnen, vattenreaktiva, som tillordnas UN 3121 samt oxiderande fasta ämnen, brandfarliga, som tillordnas UN 3137, såvida de inte uppfyller bestämmelserna för klass 1 (se även 2.1.3.7),

194

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

- ej stabiliserad väteperoxid eller ej stabiliserade vattenlösningar av väteperoxid med mer än 60 % väteperoxid, - tetranitrometan som innehåller brännbara föroreningar, - lösningar av perklorsyra med över 72 viktprocent syra eller blandningar av perklorsyra med annan vätska än vatten, - lösning av klorsyra med över 10 % klorsyra eller blandningar av klorsyra med annan vätska än vatten, - andra halogenerade fluorföreningar än UN 1745 BROMPENTAFLUORID, UN 1746 BROMTRIFLUORID och UN 2495 JODPENTAFLUORID i klass 5.1 eller UN 1749 KLORTRIFLUORID och UN 2548 KLORPENTAFLUORID i klass 2, - ammoniumklorat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett klorat med ett ammoniumsalt, - ammoniumklorit och dess vattenlösningar samt blandningar av en klorit med ett ammoniumsalt, - hypokloritblandningar med ett ammoniumsalt, - ammoniumbromat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett bromat med ett ammoniumsalt, VD ]

- ammoniumpermanganat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett permanganat med ett ammoniumsalt, - ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen (inklusive alla organiska ämnen som kolekvivalent), utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1, - gödselmedel med halter av ammoniumnitrat (vid bestämning av ammoniumnitrathalten ska den mängd nitratjoner för vilken det finns en ekvivalent mängd ammoniumjoner i blandningen, räknas som ammoniumnitrat) eller brännbara ämnen som överstiger de i särbestämmelse 307 angivna värdena, utom under villkoren för klass 1, - ammoniumnitrit och dess vattenlösningar samt blandningar av en oorganisk nitrit med ett ammoniumsalt,

[ UPPHÄ

- blandningar av kaliumnitrat eller natriumnitrit med ett ammoniumsalt.

195

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.51.3 Förteckning över samlingsbenämningar

196

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.52 Klass 5.2 Organiska peroxider

2.2.52.1 Kriterier

2.2.52.1.1 Klass 5.2 omfattar organiska peroxider och beredningar med organiska peroxider. 2.2.52.1.2 Ämnen i klass 5.2 indelas enligt följande: P1 Organiska peroxider, fordrar ej temperaturkontroll P2 Organiska peroxider, fordrar temperaturkontroll (inte tillåtna för transport på järnväg)

Definition

2.2.52.1.3 Organiska peroxider är organiska ämnen som innehåller den bivalenta -O-Ostrukturen och som kan anses som derivat av väteperoxid, där den ena eller båda väteatomerna har ersatts av organiska radikaler.

Egenskaper

2.2.52.1.4 Organiska peroxider kan sönderfalla exotermt vid normal eller förhöjd temperatur. Sönderfallet kan utlösas av värme, kontakt med föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, aminer), friktion eller stöt. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och är beroende av den organiska peroxidens sammansättning. Vid sönderfallet kan hälsofarliga eller brandfarliga gaser eller ångor utvecklas. Vissa VD ]

organiska peroxider kan sönderfalla explosionsartat, särskilt om de är inneslutna. Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning av lämpliga förpackningar. Många organiska peroxider brinner häftigt. Det ska undvikas att organiska peroxider kommer i kontakt med ögonen. Redan efter mycket kortvarig kontakt orsakar vissa organiska peroxider allvarliga skador på hornhinna och hud. Anm Testmetoder för att avgöra brandfarlighet hos organiska peroxider finns i testhandboken, del III, avsnitt 32.4. Eftersom organiska peroxider kan reagera häftigt när de upphettas rekommenderas att vid bestämning av deras flampunkt använda små provmängder enligt beskrivning i ISO 3679:1983.

Klassificering

2.2.52.1.5 Alla organiska peroxider ska betraktas som tillhörande klass 5.2, såvida inte beredningen med den organiska peroxiden

[ UPPHÄ

(a) innehåller högst 1,0 % aktivt syre vid högst 1,0 % väteperoxidhalt, (b) innehåller högst 0,5 % aktivt syre vid en väteperoxidhalt över 1,0 %, dock högst 7,0 %. Anm Halten aktivt syre (%) i en organisk peroxidberedning ges av formeln

 c 

i

16 × n ×

∑ i   mi 

där

197

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

ni = antal peroxigrupper per molekyl av organisk peroxid ”i”, ci = koncentration (viktprocent) av organisk peroxid ”i”, mi = molekylvikt av organisk peroxid ”i”.

2.2.52.1.6 Organiska peroxider indelas i sju typer beroende på deras farlighetsgrad. De går från typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till typ G, som inte omfattas av bestämmelserna i klass 5.2. Klassificeringen av typ B till F är direkt relaterad till högsta tillåtna mängd i en förpackning. Principerna för klassificering av ämnen som inte är nämnda i 2.2.52.4, finns angivna i testhandboken, del II.

2.2.52.1.7 Organiska peroxider som för närvarande har klassificerats och som för närvarande är tillåtna att transporteras i förpackningar är angivna i 2.2.52.4, de som för närvarande är tillåtna att transporteras i IBC-behållare är angivna i 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520, och de som för närvarande är tillåtna att transporteras i tankar enligt kapitel 4.2 och 4.3 är angivna i 4.2.5.2, UNtankinstruktion T23. Varje angivet tillåtet ämne är tillordnad en gruppbenämning i kapitel 3.2, tabell A (UN 3101 till 3120), och tillämpliga sekundärfaror och anmärkningar med relevant transportinformation är angivna.

Gruppbenämningarna anger:

- typ (B till och med F) av organisk peroxid, se 2.2.52.1.6, - aggregationstillstånd (flytande/fast). VD ]

Blandningar av dessa beredningar får likställas med den typ av organisk peroxid som den farligaste komponenten motsvarar och transporteras enligt de villkor som gäller för denna typ. Om emellertid två stabila beståndsdelar kan bilda en termiskt mindre stabil blandning, ska den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) fastställas.

2.2.52.1.8 Klassificering av organiska peroxider, som inte är angivna i 2.2.52.4, 4.1.4.2, förpackningsinstruktion IBC520 eller 4.2.5.2, UN-tankinstruktion T23, samt deras tillordning till en samlingsbenämning, ska utföras av behörig myndighet i ursprungslandet. Godkännandeintyget ska innehålla klassificering och tillämpliga transportvillkor. Om ursprungslandet inte är en fördragsstat till RID, ska klassificeringen och transportvillkoren godkännas av behörig myndighet i den första fördragsstat till RID som berörs av sändningen.

2.2.52.1.9 Prover av organiska peroxider eller beredningar av sådana, som inte är nämnda i

[ UPPHÄ

2.2.52.4, för vilka fullständiga testdata inte är tillgängliga och som ska transporteras för vidare test och utvärdering, ska tillordnas en passande benämning för organiska peroxider av typ C, under följande förutsättning:

- av tillgänglig information framgår att provet inte är farligare än en organisk peroxid typ B,

- provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 och mängden per vagn uppgår till högst 10 kg,

Prov som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg.

198

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Åtgärd för att okänsliggöra organiska peroxider

2.2.52.1.10 För att åstadkomma en säker transport av organiska peroxider, okänsliggörs de ofta med organiska vätskor eller fasta ämnen, oorganiska fasta ämnen eller vatten. Där en procentsats av ett ämne föreskrivs, avses viktprocent, avrundat till närmaste heltal. I princip ska den organiska peroxiden okänsliggöras så att den inte koncentreras i farlig utsträckning om spill skulle uppstå.

2.2.52.1.11 Om inget annat föreskrivs för någon enskild organisk peroxidberedning, ska följande definitioner gälla för spädmedel som används för att okänsliggöra:

- spädmedel typ A är organiska vätskor med kokpunkt lägst 150 °C, som är kompatibla med den organiska peroxiden. Spädmedel typ A får användas för att okänsliggöra alla organiska peroxider;

- spädmedel typ B är organiska vätskor med kokpunkt under 150 °C, dock lägst 60 °C, och flampunkt lägst 5 °C, som är kompatibla med den organiska peroxiden.

Spädmedel typ B får användas för flegmatisering av organiska peroxider förutsatt att vätskans kokpunkt är minst 60 °C högre än den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) i ett kolli på 50 kg.

2.2.52.1.12 Andra spädmedel än typ A eller B får tillsättas till i 2.2.52.4 angivna organiska peroxidberedningar, förutsatt att de är kompatibla med dessa. Ersättning helt eller delvis av spädmedel av typ A eller typ B med annat spädmedel med annorlunda egenskaper kräver dock ny utvärdering av beredningen enligt det normala VD ]

klassificeringsförfarandet för klass 5.2.

2.2.52.1.13 Vatten får endast tillsättas för att okänsliggöra sådana organiska peroxider, vilka i 2.2.52.4 eller i tillstånd från behörig myndighet enligt 2.2.52.1.8 betecknas ”med vatten” eller som ”stabil dispersion i vatten”. Prover och beredningar av organiska peroxider som inte är angivna i 2.2.52.4 får likaså okänsliggöras med vatten förutsatt att villkoren i 2.2.52.1.9 är uppfyllda.

2.2.52.1.14 Organiska och oorganiska fasta ämnen får användas för att okänsliggöra organiska peroxider förutsatt att de är kompatibla med dessa. Vätskor och fasta ämnen räknas som kompatibla om de inte menligt påverkar vare sig termisk stabilitet eller farlighetstyp hos den organiska peroxidberedningen.

2.2.52.1.15 (Tills vidare blank)

2.2.52.1.16 (Tills vidare blank)

[ UPPHÄ

2.2.52.1.17 (Tills vidare blank)

2.2.52.1.18 (Tills vidare blank)

2.2.52.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Följande organiska peroxider är inte tillåtna för transport enligt villkoren för klass 5.2:

- organiska peroxider typ A (se testhandboken, del II, stycke 20.4.3 (a))

Följande organiska peroxider som fordrar temperaturkontroll får inte transporteras på järnväg:

199

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

- organiska peroxider typ B och C med en självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) på högst 50°C: UN 3111 ORGANISK PEROXID TYP B, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3112 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3113 ORGANISK PEROXID TYP C, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3114 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD, - organiska peroxider av typ D, som vid uppvärmning under inneslutning visar häftig eller måttlig reaktion, med SADT högst 50 °C, eller som vid uppvärmning under inneslutning visar svag eller ingen reaktion, med SADT högst 45 °C: UN 3115 ORGANISK PEROXID TYP D, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3116 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD,

VD ]

- organiska peroxider av typ E och F med SADT högst 45°C: UN 3117 ORGANISK PEROXID TYP E, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3118 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3119 ORGANISK PEROXID TYP F, VÄTSKA, TEMPERATURKONTROLLERAD, UN 3120 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD.

[ UPPHÄ

200

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.52.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Organiska peroxider ORGANISK PEROXID TYP A, FLYTANDE (inte tillåten för transport, se 2.2.52.2) ORGANISK PEROXID TYP A, FAST (inte tillåten för transport, se 2.2.52.2) 3101 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE 3102 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST 3103 ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE 3104 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST fordrar ej P1 3105 ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE temperaturkontroll 3106 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST 3107 ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE 3108 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST 3109 ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE 3110 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST ORGANISK PEROXID TYP G, FLYTANDE (omfattas inte av bestämmelserna för klass 5.2, se 2.2.52.1.6) ORGANISK PEROXID TYP G, FAST (omfattas inte av bestämmelserna för klass 5.2, se 2.2.52.1.6)

3111 ORGANISK PEROXID TYP B, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3112 ORGANISK PEROXID TYP B, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3113 ORGANISK PEROXID TYP C, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3114 ORGANISK PEROXID TYP C, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) fordrar 3115 ORGANISK PEROXID TYP D, FLYTANDE, temperaturkontroll P2 TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3116 ORGANISK PEROXID TYP D, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3117 ORGANISK PEROXID TYP E, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD VD ]

(inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3118 ORGANISK PEROXID TYP E, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3119 ORGANISK PEROXID TYP F, FLYTANDE, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2) 3120 ORGANISK PEROXID TYP F, FAST, TEMPERATURKONTROLLERAD (inte tillåten för transport på järnväg, se 2.2.52.2)

[ UPPHÄ

201

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

t t t t t t

por por por por por por

ch

ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr

far nga för för för för för för

är tet tet tet tet tet tet

kni

r nd llå llå llå llå llå llå

är ti ti ti ti ti ti ä m 23)

te te te te te te 13) om Seku an 2) 20) In In In In In In 13) 4) 13) 13) 13)

n s i 4.1.4.1,

ng)

ne

- ni

rna m

ä -nr äm a upp

ode ör

ar UN (gr ben 3105 3106 3112 3115 3107 3105 3103 3115 3105 3103 3119 3115 3113 3105 3107 3108 3103 3108 3103 3105 3107 3109 3103

et sv h f

–

sm ot

- d

ng ack m 7 7 8 7 5 7 5 7 8 8 5 8 5 7 8 8 5 ni rp ngs eto

ka 520, oc

ck Fö ni m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP

s s C 23. pa B n ra

ör te tte )

ion T 8 12 6 10 14 28 7 ll f ion I Va (% ≥ ≥ ≥ ≥ > ≥ ≥

por kt kt ti ns tru t ar tru ne

ra er st ) is 48 48 ns ins In fa äm (% ≥ ≥

nv a t si nk hä sk ng r -ta el

ni äd B 1)

ed )

ga om N 68 23 23 od” ck Sp m typ (% ≥ ≥VD ]≥

in et r s pa kn ide - el sm ör A .5.2, U äd ) 3

ng ed p 48 6 38 23 5 20 pac rox Sp m ty (% ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥

ni pe e 4.2 för ck ) i ka n ta pa 3, s er is e 4.1.4.2, f io

För an at pas 9

id , s h 4. >

tr

rg re om ox n ” oc

(s -100 -100 -90 +

er ne . O lla ncen

)

1) hå 42 32 82 32 88 62 100 100 100 77 47 77 77 100 42 52 52 52 79 80 79 72 82 l 4.2 Ko (% ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ > ≤ > ≤ ≤ ≤ <

um ka p -be te is kol C api i n 4.1.7. IB t k rgan ve P8” ig ä na i nl

e o

”O se ad ll llåt r e er ti ti ka ic 520 ( an P1” nen AT AT

sif

i t AT O

O XID

las äm ra [ UPPHÄN ER

” tion P O AT AN

ör BO N

rte EX r k rna )VAL

truk . F PER AT BO H po O XI

KAR öve ns ns YL AT AT YL O

ode

si gen N AN YL KAR O O

k ra O ET

ng in EX EX PER na ng LF PYL AN AN IM D D D +

ni er tt t AT H H

iv ni O EK EK AT TR XI XI XI a XID SU XID AT YL YL TYL ck fic O SO D D 5- O ck O PR RO RO D te ng D ET 5, tna AN -ET -ET EO EO VAL -BU XI a pa XI SO PER PE PE assi lå PER PER -2 -2 -3, ert O EX För De för kl til N H O XIAC XIBEN XI XI XII XIN XIN XIPI XI YL -(t

ERO O O R O O O O O O O O O M DRO DRO PER DI

ET YD KU 4- YKL H PER PER PER PER PER PER PER PER PER LHY LHY TYL SK P AC C -4, Y Y “ “ YL YL YL YL YL YL YL YL YL YL TYL “ “ “ “ “ BU YL YL TYL UT UT ANI rt- AM AM AM AM AM AM AM AM AM AM BU B B ET ET RG rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- BU rt- rt- -te

O AC AC te te te te te te te te te te te n- te te DI

2.2.52.4

202

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

t t t t t t t t t t t t t

por por por por por por por por por por por por por

ch

ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr

far nga för för för för för för för för för för för för för

är tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet

kni

nd llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå är ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti m te te te te te te te te te te te te te

Seku an 3) 3) In In In In In In In In In In In In In

ng) - ni -nr äm upp

UN (gr ben 3102 3103 3108 3108 3101 3103 3109 3103 3105 3106 3105 3105 3113 3113 3117 3118 3119 3106 3115 3105 3111 3115 3103 3105 3108 3103 3115 3115 3119 3118 3119

– - d ack

rp 5 6 8 8 5 6 8 5 7 7 7 7 7 7 5 7 8 5

ngs eto

Fö ni m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP

n tte ) Va (%

t ne )

er st 48 48 48 60 58

In fa äm (% ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ t))

ys - (fr

el

äd B 1) n) n ed ) 23 68 48 68 33 48 23 te te Sp m typ (% ≥ ≥ ≥ VD ]≥ ≥ ≥ ≥

at at v i v

- el

A on i on

äd ed )

p 48 23 48 23 48 23 14 23 23 si si 68 Sp m ty (% ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥

sper sper

) l di l di n ta

io tabi tabi at pas 14 s s tr ≤ 36 m om ≤ om (s so -100 (s -77 -52 -100 -77 -100 -52 + -77 -100

ncen )

52 52 52 52 52 32 32 77 52 52 52 77 100 52 32 52 32 12 31 + 100 52 52 77 77 42 100 77 77 52 42 ( 32 Ko (% > ≤ ≤ ≤ > > ≤ > > ≤ ≤ ≤ ≤ > > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤

AT N

[ UPPHÄ AT

+ BO N

AT AT BO )- AT T O O T KAR T SO AT AN AN YL KAR PYL N ARA TA TAN O EA E AT O M AT EX EX EX BE AL PYL PR AN AT N AC H H )-BU H YL FU TYR O AT YL YL YL EK XIM SO TO YL XI SO D O BU PR ET O ET TYL O XII SEN D IET -ET -ET -ET -M EO O XI AC BEN BU KR D -2 -2 -2 ISO ISO -2 N PER PER BEN XI XI XI XI XI XI XI XI XI XI XI XI O O O O O O O O O O O PER O O N TYL YL

ERO

O M PER PER PER PER PER PER PER PER PER PER TYL PER PER -BU PEN SK P BU O ert TYL “ “ “ TYL “ “ TYL “ “ TYL TYL TYL TYL “ “ “ TYL “ TYL TYL " TYL rt- “ TYL TYL " " " " -(t PR

ANI

BU BU BU BU BU BU BU BU DI BU BU BU -te BU BU

RG rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- rt- 2- rt- rt- rt- (2 ISO rt- rt-

O te te te te te te te te 2, te te te 1- 3- te te

203

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

t t t t t t t

por por por por por por por

ch

ans ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr tr

far nga för för för för för för för

är tet tet tet tet tet tet tet

kni

nd llå llå llå llå llå llå llå är ti ti ti ti ti ti ti m te te te te te , 20) te te

Seku an In In In In In 13) 5) 5) 29) In In 3) 3) 20) 20) 29)

ng)

- ni aget aget

-nr äm

upp dant ndant UN (gr ben 3115 3117 3113 3115 3119 3106 3106 3105 3109 3104 3105 3106 U 3106 3115 3115 3107 3105 3103 3103 3102 3102 3104 3106 3106 3106 3107 3108 3108 3109 Un

– - d ack

rp 7 7 7 8 6 7 7 7 8 7 6 5 2 4 6 7 7 7 8 8 8 8

ngs eto

Fö ni m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP

n tte )

9 8 6 23 10 40 15 Va (% ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≤ ≥

t ne )

er st 58 68 48 28 48 65

In fa äm (% ≥ ≥ ≤ ≥ ≥ ≥

el

äd B 1) n) n)

ed )

te 33 73 68 26 73 te Sp m typ (% ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ VD ]

at at v v

- el

A on i on i

äd ed )

p 23 si 23 28 43 18 28 18 si Sp m ty (% ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ) sper ta sper

l di ta) l di as n ta) ta) p io tabi pas tabi at s pas om pas s tr (s om om om (s om om (s -77 -67 -100 (s -100 -94 -62 -52 -42 5 (s (s ncen ) 2 77 42 67 27 27 100 4 32 32 91 72 72 32 100 57 27 100 57 82 72 51 77 77 62 52 35 36 56, 52 42 35 Ko (% ≤ ≤ > > ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > > ≤ ≤ > > > ≤ ≤ ≤ ≤

2-

- ]-1, -10 -J ,3 [4 DRO O

HY AN

AT AT KA XAN O O E DE -PYR H [ UPPHÄAN AN )]- XI)

T ** N -12H A O EX EX R NA H H O XY EX YL AT O N YL YL ,12A H O RB P N O ET ET S ER BO AN R) -E D KA E ,12 TA IM IM 12 XI YKL YL D( 3, O BU C KAR EPT AT TR TR H XI ,10R L- XI 5- 5- XI) XI) O VAL EAR 5, 5, RO TY O O D EO 9R LPER D N PI ST -3, -3, E E XI S, D XID PER XI P A IM ) XI XI XI XI XI N HO XI O PER PER O O O O O O ,8 O O TR YL YL TYL ERO 6S RO 9- LK E PER PER AN XEPIN PER PER PER PER PER S, 6, YL -AM -AM -BU EX IO NA LP YL SK P -3, ert ert ert TYL " TYL " " TYL TYL TYL “ H “ “ “ ,5A D AM “ “ “ “ “ “ “ “ “ “ XI TO TY -(t -(t -(t ZO O ANI SO rt- BU BU BU BU BU -(3R TO CE CE DI DI DI RG rt- rt- rt- rt- rt- YKL E A A -te 2- 1- 6- IBEN

O te te te te te C [3R M BEN DI DI DI 2, 1, 1, D

204

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

t t t t t t t

por por por por por por por

ch

ans ans ans ans ans ans ans a o r tr tr tr tr tr tr tr

far nga för för för för för för för är tet tet tet tet tet tet tet

kni

nd llå llå llå llå llå llå llå är ti ti ti ti ti ti ti m te te te te te te te

Seku an In In 25) 3) 30) 21) In In In In In 29) 20)

ng)

- ni aget

-nr äm upp

ndant UN (gr ben 3114 3119 3107 3109 3105 3103 3101 3103 3103 3105 3106 3107 3109 3109 3105 3115 3117 3118 3113 3115 3106 U 3105 3106 3107 3105 3106

– - d ack

rp 8 8 7 6 5 5 5 7 7 8 8 8 7 7 7 7 8 7 7

ngs eto

Fö ni m OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP

n tte ) Va (%

t ne )

er st 45 57 58 45 In fa äm (% ≥ ≤ ≥ ≥ t)) ys - (fr

el

äd B 1) n) n

ed )

te 48 28 74 48 73 te 48 Sp m typ (% ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ VD ]≥

at at i v i v

- el

A on on

äd ed )

p si 48 48 20 48 13 25 58 13 41 si 48 58 48 13 Sp m ty (% ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥

sper sper

l di l di ) n ta io tabi tabi as at s s p tr m 16 m ≤ om so so -100 -100 -80 -52 -52 -100 -100 -52 (s

ncen )

100 42 ( 52 52 52 52 80 72 52 42 42 27 42 13 43 + 27 27 42 ( 52 52 42 42 42 52 42 52 42 Ko (% ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ > ≤ > > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ > ≤ > ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤

- -2 XI O

PER

AT N TYL ) BO BU rt- (ER te

IKAR [ UPPHÄ

N+ SEN AN A XID O EX EX H H T )BEN ER N O O AT NA PAN )P O PYL TA N O O YL YKL YKL AT AT BO RB )BU )C )C PR )PR EX EL TAL H XI XI XI KA XI O D AZ O O O DI ISO )F O IKAR D XI XI D XI XI XI XI O O PER PER PER O O O PER YKL XI C O TYL TYL TYL AT PER PER PER TYL ERO PER PER O TYL PER TYL TYL -BU -BU -BU AN TYL TYL TYL -BU BU SK P ert ert ert TYL ert rt- " BU “ BU “ “ “ “ “ “ “ EX " " " -BU “ -BU “ “ “ -(t -(t -(t H -BU -(t ANI -te rt- rt- -BU ert ert DI DI DI ec DI -(4 -te -te YL -n -s -(t -(t RG 2- 1- 1- 2- O DI DI DI 2, 1, 1, ET DI DI DI DI 2,

205

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

t t t t t t t t t t t t t t t t t t

por por por por por por por por por por por por por por por por por por

ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr

för för för för för för för för för för för för för för för för för för tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti 17) te te te te te te te te te te te te te te te te te te 3) 30) 3) In In In 3) 20) 29) In In In In 3) In In In In In In 3) In In 24) In In In

aget

dant

3101 3103 3103 3103 3110 3107 3107 3102 3116 3116 3119 3102 3106 Un 3112 3114 3119 3114 3106 3107 3102 3118 3106 3115 3113 3115 3119 3120 3102 3106 3111 3115 3106 3112 3115 3115

5 5 5 5 8 8 8 4 5 7 7 8 5 7 5 7 7

OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP

28 23 9 23 5 ≥ ≥ ≥ ≥ ≥

43 68 58 73 ≥ ≥ ≥ ≥ t)) ys (fr n) n) n) n 10 23 42 te te 78 48 23 te te 48 68 48 ≥ ≥ ≥ ≥ VD ]≥ ≥ ≥ ≥ ≥

at at ja) at at i v i v i v i v on on onol on on 10 43 26 si si ilik si si 5 68 ≥ ≥ ≥ ≥ ≥

sper sper ed s sper sper l di l di ) l di l di ta) ta a m tabi tabi as st tabi tabi s pas s p pa s s m m m m om om om so (s so (s so so -100 -90 -100 -100 (s -100 -52 -100

90 57 90 77 57 57 32 72 72 100 42 ( 77 52 32 91 91 42 ( 100 42 22 77 52 52 52 77 77 62 ( 52 ( 27 100 32 32 82 52 52 32 > > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ > ≤ ≤

AN EX PAN H O O )PR

YKL YL C EX YL H ID

[ UPPHÄO T

ET D OX T AT R IM YKL N NA XI E NA D O O AT TR )C R O XI BO OP N 5- XI RB D O PE R 3, T RB O N BO 3, XI A KA L) XID ER IKAR A YD NA O K DI P )- O PER )P D XY IH XI DI XI XI D IKAR BO ER RO D O XI YL O HE D )P D TYL RO P XI AR O O XI APER XI SO E XI LO SEN IK YL O O PER -BU )P K YR D )PER RO SO PER PER XI ert BEN YL YL CY BEN PER TYL SS O YL PER R PE XI -(t EX YL BEN O ET EN EX YL H PYL PYL -BU R O -DI XI O PER H IKL DRO TYR O ert ST O O ,4 O YL DRO “ “ “ “ “ “ N " YL " “ “ " " AN “ -D “ “ " " " " PR " " -(t -(4 HY BU PR -KL ,4 -ET -ET -HY DI ET YKL EK DI DI 1- IBÄR IC -(4 IC ID 2- -(2 -(2 -(2 2- -(1 IISO -ISO IISO 1, D D DI D D 2, DI DI DI 2, DI D DI D

206

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

t t t t t t t t t t t t t

por por por por por por por por por por por por por

ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr

för för för för för för för för för för för för för

tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet

llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti

te te te te te te te te te te te te te 12) 29) In In In 3) 3) 26) In In In In In In In 3) In In In

aget

ndant 3110 U 3106 3109 3115 3112 3115 3106 3102 3106 3104 3103 3105 3108 3109 3108 3101 3103 3106 3113 3104 3105 3117 3116 3119 3115 3116 3114 3102 3106 3117 3113 3113

8 7 8 7 5 7 5 5 7 8 8 8 5 5 7 6 7 5 7

OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP

13 18 18 15 ≥ ≥ ≥ ≥

48 18 23 48 ≥ ≥ ≥ ≥

48 58 ) 73 23 ten) ≥ ≥ VD ]ten ≥ ≥

at ja at

i v i v onol on on si ilik 10 48 14 23 48 si 48 s ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥

ed sper m sper 4 ) l di ≤ ta ta l di

tabi as tabi s pas p s 18 + m ≤ om om m

so (s -100 -100 90 (s -100 -86 so -100 -100 20 + 82 82 2− 77 52 47 52 52 100 42 ( 52 87 52 82 90 86 52 52 100 82 77 52 100 42 ( 52 100 100 85 85 27 100 77 > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ > >5 ≤ ≤ ≤ > > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤

N A

EX

)H XI AT AN O O

D EX PER TAN XI YN )H SEN - O 3- XI YL EP (3 H EN AN X- O O YL XAN O PER EX AN ) B AT E N SO YL [ UPPHÄ)H )-HE PER NE T

N )H XA EX XI XI XI PYL EN SO XI YL H O NA BO O O O O HE O B YL RO + XI E T PR D AN AT D D IBEN PER PER O ET LP O ARB N IKAR XI PER R NA D XI XI D EX IM Y IS O YL O IK O O + TYL TYL H XI D BO XI PE UT O D TR RB O SO B D XI AR XI -BU -BU TYL 5- XI O IK )PER )PER O )-PER -E DRO 5, IKA XI XID D ert ert D PER ER D D )PER YL YL YL O XI ER -(BEN -(t -(t -(2 HY -(3, XI YL RO XI XI DRO E )P D )P DI DI DI DI O O RO O TYL SO SO SO -DI -DI PER XI 5- 5- 5- 5- LP YL E RO YL -5 -5 -HY AN E Y YL ET LP PER RO BEN BEN BEN -2, -2, -2, -2, -2 -2 -3 PER O E LP XIBU SO EK NO XI O YL YL YL YL YL YL YL YL YL YL YL D O NY Y AN O PYL LP ET ET ET ET ET ET ET NA O Y “ “ ET ET ET BEN ET “ “ “ “ “ “ “ “ IST " EO EN “ PI " KT URO -M -M -M YL -M IM IM IM IM IM IM IM -N -F UM D D D D D D D YR -NO -O RO -PR

K LA -(3 -(2 -(3 ET -(4 5- 5- 5- 5- 5- 5- 1- IM -(2 -n -n -(2 P -n

DI DI DI DI DI M DI 2, 2, 2, 2, 2, 2, 1, D DI DI DI DI DI DI

207

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

t t t t t t t t t t t t t t t t t

por por por por por por por por por por por por por por por por por

ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans ans tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr tr

för för för för för för för för för för för för för för för för för

tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet tet llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå llå , 13) ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti ti , 18) ti ti ti ti ti te te te te te te te te te te te te te te te te te , 8) In In In In In In In In In In In In 13) 3) 13) 13) In In In In 13) 27) In 3) 9) 10) 22)

3115 3119 3119 3119 3105 3103 3105 3106 3115 3115 3115 3115 3117 3119 3115 3111 3109 3102 3106 3106 3107 3109 3115 3119 3115 3115 3105 3109 3115 3101 3105 3107 3105

7 5 7 7 8 1 7 7 8 8 7 8 5 7 8 7

OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP

40 17 ≥ ≥

48 14 3 6 ≥ ≥ ≥ ≥

n) n) te 10 28 te 23 23 33 ≥ ≥ VD ]≥ ≥ ≥

at at i v i v

on on 18 si 48 62 33 23 45 29 23 48 si 38 28 10 10 23 28 48 55 60 19 ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≤ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥ ≥

sper sper

l di l di 22 l ten) ≤ tabi tabi -18 + tabi vat . s s s i . . m m 15 28 + m ≤ ≤ on 8) 9) 10) so so so si m m m -82 -52 -100 -15 -86 -98 -100

52 52 ( 38 38 67 77 77 52 52 71 72 77 52 52 ( 32 + 12 52 + 72 57 57 77 90 90 77 52 ( sper 77 77 72 72 67 e an e an e an 62 > ≤ > ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > ≤ ≤ > ≤ ≤ ≤ di ≤ ≤ > ≤ ≤ S S S ≤

AT O

AN

EK + D O AT E N

D AT [ UPPHÄN

AT XI BO XI O O R) R) TYR D E E TYR T + AT 3- IKAR A N XI D( D( )BU AT PER D O )PER BU O N XI XI XI )-1, AT XI BO R AT ER) YL XI) O O BO E A AT O XI AN TYL O RO D( RO O O O P VAL AN D E XI E EK AT BU AR IKAR P P AN PER PI PER XI N PER D YL IK D DRO ESYR D N RO -PER XI D EKAN EPT AT O O EX O VAL XI XI RO E H YL TYL EO ET TYL XI O HY SO D H P YL N PI O PE AN N O IM RO VAL KET YL -AM -BU XI XI -BU YL EO EO O PER D M BEN N N PI EX O O PER PE ET ert ert AN 1- ec PER XI H TYL XI XI XI DRO O IM -(t -(t TYL -1, -s KU O O O O KET EX PER PER PYL BU DI DI H XI TYL O DRO YL TR BU LHY YKL 3- 3- YL YL PYL PYL PER Y 5- " " " “ “ YL YL ” ” O ” O “ “ “ PER " PER PER “ C ET “ “ ISO -BU PR R LHY 5, -3, -3, EX EX DRO Y YL YL YL NT -ET ET H H ec O YL YL YL PR PR M M M E -(3, YL YL -s -ISO (2 IM rt- rt- HY KL UM M ET ET ET DI ET ET 1- D te te 3- ISO DI DI ISO 3- K KU KU KU p- M M M

208

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

t t t t t t t

por por por por por por por

ans ans ans ans ans ans ans tr tr tr tr tr tr tr

för för för för för för för

tet tet tet , 19) , 19) , 19) tet tet tet tet llå llå llå llå llå llå llå ti ti ti , 14) , 15) , 16) ti ti ti ti te te te te te te te 31) 11) In 11) In In 13) 13) 13) 13) In In In In 28)

a ar a v

3109 3104 3114 3103 3113 3107 3118 3105 3107 3109 3105 3109 3107 3105 3115 3115 3119 3115 3105 3110 sk

yp B

8 2 2 8 7 8 8 7 8 8 7 7 8 l t

OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP OP

ede dm spä ör n f

65

≥ te

punk

48 28 ok n.

≥ ≥ VD ]

de . K . vs roxi rä

70 44 23 58 18 yp A ≥ ≥ ≥ ≥ ≥

l t a pe ) k sk l ten) ede ni id. vat : .2.2.2 tabi dm ga i rox s 4) 31) on pä 5.2 om n or pe

m si se -100 (s yl

an ed s de

e 100 100 43 43 43 56 52 100 100 72 52 sper 77 42 17 1 ( S ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ > 56 ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ di ≤ ≤ ≤ ör

l 2.2.52. s m ga t-but el T f er tta la ab D ör i-t sä i t er t f d SA n n ig ed id ne ä nl AT N llt O re AT r a ” e NA um . ttas m

AN O V

få % . AT XO hög SI EX kol rsä

N D H C

RO a O e

EKAN AT 9 %

BO XI YL E yp B 4,7 O D P ist PL ≤

V V, [ UPPHÄ får

ET l t e 60° e ≤ e

O O EO el R) ad ad ad TRI e s EX E PER -2 yr XEPAN XIKAR 7- ede ed V V, PR PR ser ser ser O XI XIN XIPIVAL (s ton t ” syr D( O 4, t s O O E, E, IO ili ili ili R R O O O m

XI D D 1, dm ins iv et ivt

AD AD TR tab tab tab PE YD L- gar ik äd RO , PR , PR s H PER PER PER m kt kt AN AN 4- , s , s in

E ER ER Spä åt A Et Sp A

P 2, D, E F TYL ETY D TYL TYL TYL TYL kn N AST AST LL LYT LYT LL -1, IM O O O YP YP YP XI BU F F F F BU BU BU BU är D, D, D, D, YL T T T rt- TR TR RO -TR KET RA A, A, A, YL YL YL YL XI XI N XI XI N ET Y -te ,9 nm PE ET ET ET ET YL RO RO KO RO RO KO LY 3,6 A 1) 2) 3) 4) 5) O NS SYR SYR SYR E E R E E R TAM O AM AM AM AM L- U U DRO -P PR URI TIK TIK TIK R R R R K P K P K P K P TY S S AT S S AT -PEN LA ÄT ÄT ÄT ER IE ISO LHY TET TET TET TET NI NI NI NI ,7 XI XI XI XI Y “ " " A A A A N ET 3- 3- 3- 3- TR YL PER PER ,7 O O O ,5 RO LY 3, 3, 3, 3, 9- ET RG RG RG RG E INA 1, 1, 1, 1, 6, M O O TEM O O TEM 3,3 P PER PER PER P PO 1, 1, 1, 1, 3,

209

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

t.

es

et

al

sk

tor

.

ån s 2)

fr . . . d. d) e) f) ende

roxi 5.2.2.2. gå se ut a pe 8 ( P F e 20.4.3 ( e 20.4.3 ( e 20.4.3 ( sk ga Y ck ck ck ni la T ty ty ty ga ör

ID t f a or on. X en, s en, s en, s ig et O nn nl lk e y ER de P ndbok ndbok ndbok E” en. K ha ha ha D obut st st st N ns is IS en hos N te te te VD ] yl

. et lbe i i i TA et A vs ty lit Ä G n. rä rna rna rna R abi FR te k ie ie ie ). ed e ed m

at er er er st t ” ror m m en O 2.2) rit rit rit ka et sy an v ng is om om r k r k r k tik m a ( ut ut ni le le le r ut er yr n. ss ss m 5.2.2. en e yl yl yl te lle n. n. se n t h s nä at , de , de te te ing v at at be 8 ( ed e uppf uppf uppf s de vs n oc

de ga te tan yp A yp A n v ka rä , m an v la om om om u k at l t l t ta , s , s , s ins rdna ör ler d. r ut ra ra ra ede ede r u lo t f 0,7 % n m id, v el lle lle sy sy sy roxi til te dm dm nlig r 80 % ed ≤ 1 l, tik tik tik rox pe at pä pä ed e ed e är e ät ät , m h iät yl v v epe t s t s , m E” ) ) oc , m r k ox r unde ät D roxi roxi a p A en en % % % er t-but nk. nk. N oc oc g pe p ing ty ed v la la v pe v pe tn tione el tpr tpr -ter 10 10 8,2 TA b b a a av ät m ed [ UPPHÄ.9. Ä tra ik ik di

re re e > e ≤ e ≤ ar ar ar ar m lls en % da da yr yr yr FR ng 2000 k ing ing ti ing äd ” ni t s t s t s ill onc ≥ 25 v ≥ 19 v < 6 s vi s vi ett sp iv iv iv edn edn ed k ndn ill ill 2.2.52.1 ik ed ed ed kt kt kt pp t er er er enom la

(T (T A A A Se U Et B B B G För B Med M M M

6) 7) 8) 9) 10) 11) 12) 13) 14) 15) 16) 17) 18) 19) 20) 21) 22) 23)

210

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

. C

- 260° C .

t 200° le .2.2.2.2) al rv e 5 te (s in

a 8 tur ra lag pe ör t f em

. lig i t

en ng

ni VD ]

ns E” en ok 5.2 ibe D N vk ss ox a la

dr TA k -ig Ä lhy R för

-S opy t ”F . ID . et ed 95 % opr C /R C ik m -is ID s et i-4 110° R 130° yp A räv a i rox t > l t t > k rn

ope ede se punk . 6 % el punk dr 5 dm ok m ok lhy pä ver ed k 0,5 % ö täm ed k i s . opy es m % m lt < ner b opr tio av -is yp B 7,6 yp B 6,7 % idha ≤ e ≤

1 tra [ UPPHÄ

l t e nt l t e % rox cen ede syr tas i ede syr ≤ 8 ope on dm ivt fat dm ivt ed r k ydr kt m kt M Spä H Fö A O Spä A

24) 25) 26) 27) 28) 29) 30) 31)

211

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.61 Klass 6.1 Giftiga ämnen

2.2.61.1 Kriterier

2.2.61.1.1 Klass 6.1 omfattar ämnen för vilka det av erfarenhet är känt eller efter djurförsök kan befaras att de vid påverkan vid ett enstaka tillfälle eller under kort tid av relativt små mängder, genom inandning, hudabsorption eller förtäring, kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor. Anm Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer ska tillordnas denna klass om de uppfyller villkoren för den. 2.2.61.1.2 Ämnen i klass 6.1 indelas enligt följande: T Giftiga ämnen utan sekundärfara T1 Organiska vätskor T2 Organiska fasta ämnen T3 Metallorganiska ämnen T4 Oorganiska vätskor T5 Oorganiska fasta ämnen T6 Pesticider, flytande T7 Pesticider, fasta T8 Prover T9 Övriga giftiga ämnen

VD ]

TF Giftiga brandfarliga ämnen TF1 Vätskor TF2 Vätskor, vilka används som pesticider TF3 Fasta ämnen TS Giftiga självupphettande fasta ämnen TW Giftiga ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser TW1 Vätskor TW2 Fasta ämnen TO Giftiga oxiderande ämnen TO1 Vätskor

[ UPPHÄ

TO2 Fasta ämnen TC Giftiga frätande ämnen TC1 Organiska vätskor TC2 Organiska fasta ämnen TC3 Oorganiska vätskor TC4 Oorganiska fasta ämnen TFC Giftiga brandfarliga frätande ämnen TFW Giftiga ämnen, brandfarliga, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser

212

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Definitioner

2.2.61.1.3 För RID/RID-S gäller:

LD50-värde (dödlig mediandos) för akut giftighet vid förtäring är den statistiskt härledda engångsmängd av ett ämne som vid oralt intag förväntas leda till död inom 14 dagar hos 50 procent av unga, vuxna albinoråttor. LD50-värdet anges som vikten av provämnet genom försöksdjurets kroppsvikt (mg/kg).

LD50-värde för akut giftighet vid hudabsorption är den mängd av ett ämne som vid kontinuerlig kontakt under 24 h på bar hud hos albinokaniner med största sannolikhet dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Antalet djur som omfattas av försöket ska vara tillräckligt stort för att resultatet ska bli statistiskt signifikant och motsvara god farmakologisk sed. Resultatet anges i mg per kg kroppsvikt.

LC50-värde för akut giftighet vid inandning är den koncentration av ånga, dimma eller damm som när den kontinuerligt andas in under 1 h av en grupp unga, vuxna albinoråttor, hanar och honor, med största sannolikhet dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Ett fast ämne ska testas om det finns risk för att minst 10 % av den totala vikten är damm i inandningsbar form, t.ex. när partiklarnas aerodynamiska diameter är högst 10 µm. Ett flytande ämne ska genomgå test, om det finns risk för att det kan uppstå dimma från en läckande transportbehållare. I ett för test förberett prov ska över 90 viktprocent av både fasta och flytande ämnen vara partiklar som kan andas in, så som beskrivs ovan. Resultatet anges i mg per liter luft 3 för damm och dimma och i ml per m luft (ppm) för ånga. VD ]

Klassificering och inplacering i förpackningsgrupper

2.2.61.1.4 Ämnen i klass 6.1 ska efter sin farlighetsgrad vid transport inplaceras i någon av följande förpackningsgrupper:

Förpackningsgrupp I: mycket giftiga ämnen Förpackningsgrupp II: giftiga ämnen Förpackningsgrupp III: mindre giftiga ämnen

2.2.61.1.5 Ämnen, lösningar, blandningar och föremål som tillhör klass 6.1 är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Tillordning av ämnen, lösningar och blandningar som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, med tillämplig benämning i 2.2.61.3 och förpackningsgrupp enligt bestämmelserna i kapitel 2.1 ska ske enligt kriterierna i 2.2.61.1.6 - 2.2.61.1.11.

2.2.61.1.6 Vid bedömningen av giftighetsgraden ska erfarenhet av förgiftningsfall hos människor

[ UPPHÄ

ligga till grund. Vidare ska hänsyn tas till särskilda egenskaper hos ämnet i fråga, såsom flytande form, hög flyktighet, stor sannolikhet för sorption genom huden och särskilda biologiska verkningar.

2.2.61.1.7 Föreligger inte erfarenheter från människor ska giftighetsgraden fastställas genom utvärdering av djurförsök enligt följande tabell:

213

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Giftighet vid Giftighet vid inandning Förpack- Giftighet vid förtäring hudabsorption LD50 av damm och dimma ningsgrupp LD50 (mg/kg) (mg/kg) LC50 (mg/l) I ≤ 5 ≤ 50 ≤ 0,2 II > 5 och ≤ 50 > 50 och ≤ 200 > 0,2 och ≤ 2 a) III > 50 och ≤ 300 > 200 och ≤ 1000 > 2 och ≤ 4

a) Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska inplaceras i förpackningsgrupp II, även om uppgifter om dess giftighet motsvarar förpackningsgrupp III.

2.2.61.1.7.1 När ett ämne har olika grader av giftighet vid två eller flera tillförselsätt ska klassificeringen grundas på den högsta giftighetsgraden.

2.2.61.1.7.2 Ämnen, som uppfyller kriterierna för klass 8 och uppvisar en giftighet vid inandning av damm eller dimma (LC50) som motsvarar förpackningsgrupp I, får endast tillordnas klass 6.1 om giftigheten vid förtäring eller hudabsorption motsvarar åtminstone förpackningsgrupp I eller II. I annat fall ska ämnet om så krävs tillordnas klass 8 (se 2.2.8.1.5).

2.2.61.1.7.3 Kriterierna för ett ämnes giftighet vid inandning av dimma eller damm är baserade på LC50-värden vid en exponering under 1 h. När sådana värden finns tillgängliga ska de användas. Om emellertid endast LC50-värden för exponering 4 h finns tillgängliga kan dessa värden multipliceras med fyra och resultatet användas i stället för ovanstående kriterium, dvs. LC50 (4 h) × 4 anses likvärdigt med LC50 (1 h).

VD ]

Giftighet vid inandning av ångor

2.2.61.1.8 Vätskor som avger giftiga ångor ska tillordnas följande grupper där ”V” är den mättade ångans koncentration uttryckt i ml/m luft (flyktighet) vid 20 °C och standardatmosfärstryck:

Förpackningsgrupp

3 mycket giftiga I V ≥ 10 × LC50 och LC50 ≤ 1 000 ml/m 3 giftiga II V ≥ LC50 och LC50 ≤ 3 000 ml/m och kriterierna för förpackningsgrupp I inte är uppfyllda a) 3 mindre giftiga III V ≥ 1/5 × LC50 och LC50 ≤ 5 000 ml/m och kriterierna för förpackningsgrupp I eller II inte är uppfyllda

a) Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska inplaceras i förpackningsgrupp II, även om värdena för deras giftighet motsvarar kriterierna för förpackningsgrupp III. [ UPPHÄ

Dessa kriterier är baserade på LC50-värden vid exponering 1 h, och sådana värden ska användas, där de finns tillgängliga.

Om emellertid endast LC50-värden för exponering 4 h finns tillgängliga kan dessa värden multipliceras med två och resultatet användas i stället för ovanstående kriterium, dvs. LC50 (4 h) × 2 anses likvärdigt med LC50 (1 h).

214

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Gränslinjer för förpackningsgrupper - giftighet vid inandning av ångor

Inte farligt för transport

Förpackningsgrupp III x Förpackningsgrupp II x

3

l/m m

50

LC

Förpackningsgrupp I x

VD ]

3

Flyktighet ml/m

I denna figur presenteras kriterierna i grafisk form för att underlätta klassificeringen. På grund av den begränsade noggrannheten vid användning av grafisk framställning ska emellertid ämnen som hamnar på eller nära en skiljelinje kontrolleras med hjälp av de siffermässiga kriterierna.

Blandningar av vätskor

2.2.61.1.9 Blandningar av vätskor som är giftiga vid inandning ska inplaceras i förpackningsgrupper med beaktande av nedanstående uppgifter:

[ UPPHÄ

2.2.61.1.9.1 Om LC50-värdet är känt för varje giftigt ämne som ingår i blandningen, kan förpackningsgruppen bestämmas enligt följande: (a) Beräkning av LC50 för blandningen: 1 LC50(blandning) = n fi

∑

i=1 LC50i där: fi = molbråket för beståndsdelen ”i” i blandningen,

215

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

LC50i = medelvärdet av dödlig koncentration för ingående beståndsdel ”i”, i ml/m .

(b) Beräkning av flyktighet för varje beståndsdel i blandningen:

10 3 Vi = Pi × (ml/m ) 101,3

där:

Pi = partialtrycket för beståndsdelen ”i” i kPa vid 20 °C och standardatmosfärtryck.

(c) Beräkning av förhållandet mellan flyktighet och LC50-värdet:

n Vi R =

∑

i=1 LC50i

(d) De beräknade värdena på LC50 (blandning) och R används sedan för att bestämma vilken förpackningsgrupp blandningen hör till:

förpackningsgrupp I: R ≥ 10 och LC50 (blandning) ≤ 1000 ml/m ,

förpackningsgrupp II: R ≥ 1 och LC50 (blandning) ≤ 3000 ml/m , om blandningen inte uppfyller kriterierna för VD ]

förpackningsgrupp I,

förpackningsgrupp III: R ≥ 1/5 och LC50 (blandning) ≤ 5000 ml/m , om blandningen inte uppfyller kriterierna för förpackningsgrupp I eller II.

2.2.61.1.9.2 Saknas uppgift om LC50-värde för de giftiga beståndsdelarna kan blandningen inplaceras i en förpackningsgrupp med nedan beskrivna förenklade test av tröskeltoxicitet som grund. I så fallet ska den strängaste förpackningsgruppen bestämmas och användas vid transport av blandningen.

2.2.61.1.9.3 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp I endast om den uppfyller följande båda kriterier:

(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att erhålla en testatmosfär av 1000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och

[ UPPHÄ

fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC50-värde på 1000 ml/m eller mindre.

(b) Ett prov av ångan i jämvikt med vätskeblandningen späds ut med nio volymsdelar luft för att erhålla en testatmosfär. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än 10 gånger blandningens LC50-värde.

216

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.61.1.9.4 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp II endast om den uppfyller följande båda kriterier men inte kriterierna för förpackningsgrupp I:

(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att erhålla en testatmosfär av 3000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC50-värde på 3000 ml/m eller mindre.

(b) Ett prov av ångan i jämvikt med vätskeblandningen används för att bilda en testatmosfär. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än blandningens LC50-värde.

2.2.61.1.9.5 En blandning inplaceras i förpackningsgrupp III endast om den uppfyller följande två kriterier men inte kriterierna för förpackningsgrupp I eller II:

(a) Ett prov av vätskeblandningen sprayas och späds ut med luft för att erhålla en testatmosfär av 5000 ml/m vätskespray i luft. Tio albinoråttor (fem hanar och fem honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av försöksdjuren dör under observationsperioden på 14 dagar ska blandningen antas ha ett LC50-värde på 3 5000 ml/m eller mindre. VD ]

(b) Ångkoncentrationen (flyktigheten) för vätskeblandningen mäts. Är den lika med eller större än 1000 ml/m ska blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än 1/5 av blandningens LC50-värde.

Beräkningsmetoder för blandningars giftighet vid förtäring och hudabsorption

2.2.61.1.10 För klassificering av blandningar i klass 6.1 och bestämning av korrekt förpackningsgrupp i enlighet med kriterierna för giftighet vid förtäring och hudabsorption (se 2.2.61.1.3) måste blandningens akuta LD50-värde beräknas.

2.2.61.1.10.1 När en blandning innehåller endast ett aktivt ämne vars LD50-värde är känt kan, om tillförlitliga uppgifter om akut giftighet vid förtäring och hudabsorption saknas, blandningens LD50-värden för förtäring och hudabsorption bestämmas enligt följande:

LD50 − värdet hos den aktiva substansen LD50 − värdet hos blandningen = ×100

[ UPPHÄ

den aktiva substansen shalt i viktprocent

2.2.61.1.10.2 Om en blandning innehåller mer än en aktiv komponent kan blandningens LD50-värde för förtäring och hudabsorption bestämmas på tre sätt. Den rekommenderade metoden är att ta fram tillförlitliga värden för akut giftighet vid förtäring och hudabsorption för den aktuella blandningen som ska transporteras. Om tillförlitliga, noggranna värden inte är tillgängliga, får en av följande metoder användas:

(a) klassificering av beredningen efter den farligaste beståndsdelen i blandningen under antagandet att komponenten har samma koncentration som den totala koncentrationen av alla aktiva beståndsdelar,

217

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

(b) tillämpning av formeln:

CA CB CZ 100 + + ...+ = TA TB TZ TM

där:

TM = blandningens LD50-värde vid förtäring.

Anm Formeln kan även användas för giftighet vid hudabsorption, under förutsättning att information finns tillgänglig och är av samma slag för alla ingående beståndsdelar. Användning av denna formel tar inte hänsyn till eventuella potentierings- eller skyddseffekter.

Klassificering av pesticider (bekämpningsmedel)

2.2.61.1.11 Alla aktiva pesticidbeståndsdelar och beredningar av dessa, för vilka LC50- eller LD50värdena är kända och som har klassificerats i klass 6.1, ska inplaceras i enlighet med kriterierna i 2.2.61.1.6 – 2.2.61.1.9 i motsvarande förpackningsgrupp. Ämnen och beredningar som uppvisar sekundärfaror ska klassificeras enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10 med inplacering i motsvarande förpackningsgrupp.

VD ]

2.2.61.1.11.1 Om LD50-värdet för en pesticidberedning avseende förtäring eller hudabsorption inte är känt, men LD50-värdena för de aktiva ämnena är kända, så kan LD50-värdet för beredningen tas fram genom tillämpning av metoderna i 2.2.61.1.10.

Anm LD50-värden för giftigheten hos ett visst antal vanliga pesticider kan erhållas från senaste utgåvan av dokumentet ”The WHO Recommended Classification of Pesticides by Hazard and Guidelines to Classification”, som kan beställas från Världshälsoorganisationen (WHO), International Programme on Chemical Safety, CH-1211 Genève 27. Även om detta dokument kan användas som uppgiftskälla för LD50-värden för pesticider, får dock klassifikationssystemet som anges där inte användas för klassificering för transport av pesticider eller bestämning av förpackningsgrupp, som ska ske enligt bestämmelserna i RID/RID-S.

2.2.61.1.11.2 Den officiella transportbenämningen för en pesticid ska väljas med den aktiva beståndsdelen, pesticidens aggregationstillstånd och alla eventuellt förekommande [ UPPHÄ

sekundärfaror som grund (se 3.1.2).

2.2.61.1.12 Om ämnen i klass 6.1 på grund av tillsatser övergår till andra farlighetskategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

Anm För klassificering av lösningar och blandningar (som beredningar och avfall), se även 2.1.3.

2.2.61.1.13 Utgående från kriterierna i 2.2.61.1.6 – 2.2.61.1.11 kan också avgöras om en lösning eller en blandning, som är namngiven eller innehåller ett namngivet ämne, har sådana

218

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

2.2.61.1.14 Ämnen, lösningar och blandningar – med undantag av ämnen och beredningar vilka används som pesticider – som inte motsvarar kriterierna i direktiv 67/548/EEG eller 1999/45/EG , med ändringar, och därför inte klassificeras som mycket giftiga, giftiga eller hälsoskadliga enligt dessa direktiv, med ändringar, kan anses vara ämnen som inte omfattas av klass 6.1.

2.2.61.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

2.2.61.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 6.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det även särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner.

2.2.61.2.2 Följande ämnen och blandningar är inte tillåtna för transport:

- vätecyanid, vattenfritt, och vätecyanidlösningar (blåsyralösningar), som inte uppfyller villkoren för UN 1051, 1613, 1614 och 3294,

- andra metallkarbonyler än UN 1259 NICKELKARBONYL och UN 1994 JÄRNKARBONYL med flampunkt under 23°C,

- 2,3,7,8-TETRAKLORDIBENSO-1,4-DIOXIN (TCDD) i koncentrationer som räknas som mycket giftiga enligt kriterierna i 2.2.61.1.7, VD ]

- UN 2249 DIKLORDIMETYLETER, SYMMETRISK,

- beredningar av fosfider utan tillsatser för att motverka utveckling av giftiga brandfarliga gaser.

Följande ämnen får inte transporteras på järnväg:

- bariumazid, torr eller med mindre än 50 % vatten eller alkohol,

- UN 0135 KVICKSILVERFULMINAT, FUKTAT.

[ UPPHÄ

4) EG-rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, publicerat i Official Journal of the European Communities, No. L196 den 16 augusti 1967, s 1. 5) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat, publicerat i Official Journal of the European Communities, No. L200 den 30 juli 1999, s 1-68.

219

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.61.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Giftiga ämnen 1583 KLORPIKRIN, BLANDNING, N.O.S. 1602 FÄRGÄMNE, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. eller 1602 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 1693 TÅRGASÄMNE, FLYTANDE, N.O.S. 1851 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. 2206 ISOCYANATER, GIFTIGA, N.O.S. eller 2206 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, N.O.S. 3140 ALKALOIDER, FLYTANDE, N.O.S. eller 3140 ALKALOIDSALTER, FLYTANDE, N.O.S. 3142 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, GIFTIGT, N.O.S. a) flytande T1 3144 NIKOTINFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. eller 3144 NIKOTINBEREDNING, FLYTANDE, N.O.S. 3172 TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL, FLYTANDE N.O.S. 3276 NITRILER, FLYTANDE, GIFTIGA, N.O.S. 3278 FOSFORORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 2810 GIFTIG VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S. 3381 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3382 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50

organiska

1544 ALKALOIDER, FASTA, N.O.S. eller 1544 ALKALOIDSALTER, FASTA, N.O.S. 1601 DESINFEKTIONSMEDEL, FAST, GIFTIGT, N.O.S. 1655 NIKOTINFÖRENING, FAST, N.O.S. eller 1655 NIKOTINBEREDNING, FAST, N.O.S

a) b)

fast T2 3448 TÅRGASÄMNE, FAST, N.O.S. 3143 FÄRGÄMNE, FAST, GIFTIGT, N.O.S. eller

VD ]

3143 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, GIFTIG, N.O.S. 3249 LÄKEMEDEL (MEDICIN), FAST, GIFTIGT, N.O.S. 3439 NITRILER, FASTA, GIFTIGA, N.O.S. 3462 TOXINER, UTVUNNA FRÅN LEVANDE MATERIAL, FASTA N.O.S. 3464 FOSFORORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S. 2811 GIFTIGT FAST ÄMNE, ORGANISKT, N.O.S.

2026 FENYLKVICKSILVERFÖRENING, N.O.S 2788 ORGANISK TENNFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3146 ORGANISK TENNFÖRENING, FAST, N.O.S. 3280 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3465 ORGANISK ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S.

c) d)

utan organometalliska T3 3281 METALLKARBONYLER, FLYTANDE, N.O.S. sekundärfara 3466 METALLKARBONYLER, FASTA, N.O.S. 3282 METALLORGANISK FÖRENING, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. 3467 METALLORGANISK FÖRENING, FAST, GIFTIG, N.O.S.

[ UPPHÄ

220

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

(forts)

1556 ARSENIKFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S., oorganisk, inklusive arsenater, n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider, n.o.s. 1935 CYANIDLÖSNING, N.O.S.

e)

flytande T4 2024 KVICKSILVERFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S. 3141 ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FLYTANDE, N.O.S. 3287 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, N.O.S. 3440 SELENFÖRENING, FLYTANDE, N.O.S 3381 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3382 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50

1549 ANTIMONFÖRENING, OORGANISK, FAST, N.O.S. oorganiska 1557 ARSENIKFÖRENING, FAST, N.O.S., oorganisk inklusive arsenater, n.o.s., arseniter, n.o.s. och arseniksulfider, n.o.s. 1564 BARIUMFÖRENING, N.O.S. 1566 BERYLLIUMFÖRENING, N.O.S. 1588 CYANIDER, OORGANISKA, FASTA N.O.S. 1707 TALLIUMFÖRENING, N.O.S. 2025 KVICKSILVERFÖRENING, FAST, N.O.S. 2291 BLYFÖRENING, LÖSLIG, N.O.S.

f) g)

fasta T5 2570 KADMIUMFÖRENING 2630 SELENATER eller 2630 SELENITER 2856 KISELFLUORIDER, N.O.S. 3283 SELENFÖRENING, FAST, N.O.S. 3284 TELLURFÖRENING, N.O.S. 3285 VANADINFÖRENING, N.O.S. 3288 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.

2992 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2994 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG

VD ]

2996 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2998 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3006 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3010 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3012 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG

h)

flytande T6 3014 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3016 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3018 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3020 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3026 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 3348 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG pesticider 3352 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S.

2757 KARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG 2759 ARSENIKHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2761 KLORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2763 TRIAZINPESTICID, FAST, GIFTIG 2771 TIOKARBAMATPESTICID, FAST, GIFTIG 2775 KOPPARHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2777 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FAST, GIFTIG 2779 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, FAST,

[ UPPHÄ GIFTIG

h)

fasta T7 2781 BIPYRIDYLPESTICID, FAST, GIFTIG 2783 FOSFORORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 2786 TENNORGANISK PESTICID, FAST, GIFTIG 3027 KUMARINDERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 3048 ALUMINIUMFOSFIDPESTICID 3345 FENOXIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FAST, GIFTIG 3349 PYRETROIDPESTICID, FAST, GIFTIG 2588 PESTICID, FAST, GIFTIG, N.O.S.

prover T8 3315 KEMISKT PROV, GIFTIGT

3243 FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER GIFTIG VÄTSKA,

i)

andra giftiga ämnen T9 N.O.S.

221

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

(forts)

3071 MERKAPTANER, FLYTANDE, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller 3071 MERKAPTANERBLANDNING, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 3080 ISOCYANATER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. eller 3080 ISOCYANATLÖSNING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.

j) k)

flytande TF1 3275 NITRILER, GIFTIGA, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3279 FOSFORORGANISK FÖRENING, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S. 2929 GIFTIG VÄTSKA, BRANDFARLIG, ORGANISK, N.O.S. 3383 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3384 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50

brand- TF

farliga 2991 KARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2993 ARSENIKHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2995 KLORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2997 TRIAZINPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3005 TIOKARBAMATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3009 KOPPARHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3011 KVICKSILVERHALTIG PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG pesticider 3013 SUBSTITUERAD NITROFENOLPESTICID, (flampunkt lägst 23°C) TF2 FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3015 BIPYRIDYLPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG

VD ]

3017 FOSFORORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3019 TENNORGANISK PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3025 KUMARINDERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3347 FENOXYIÄTTIKSYRADERIVATPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 3351 PYRETROIDPESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG 2903 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.

fasta TF3 1700 TÅRGASLJUS 2930 GIFTIGT FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, ORGANISKT, N.O.S.

3124 GIFTIGT FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.

c)

självupphettande, fasta TS

3123 GIFTIG VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S. flytande TW1 3385 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3386 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, 3 [ UPPHÄ N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och

mättad ångkoncentration om minst 10 LC50

d)

vattenreaktiva TW

l)

fasta TW2 3125 GIFTIGT FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S.

3122 GIFTIG VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S. flytande TO1 3387 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3388 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, OXIDERANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50

m)

oxiderande TO

fasta TO2 3086 GIFTIGT FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S.

222

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

(forts)

3277 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 3361 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, N.O.S. 2927 GIFTIG VÄTSKA, FRÄTANDE, ORGANISK, N.O.S. flytande TC1 3389 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3390 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50

organiska

2928 GIFTIGT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, ORGANISKT, fasta TC2 N.O.S.

n)

frätande TC

3289 GIFTIG OORGANISK VÄTSKA, FRÄTANDE, N.O.S. flytande TC3 3389 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3390 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50

oorganiska

3290 GIFTIGT OORGANISKT FAST ÄMNE, FRÄTANDE, fasta TC4 N.O.S.

2742 KLORFORMIATER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3362 KLORSILANER, GIFTIGA, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. 3488 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 brandfarliga, frätande TFC ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3489 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, BRANDFARLIG, FRÄTANDE, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 LC50 3490 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, VD ]

BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 200 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 500 brandfarliga, vattenreaktiva TFW LC50 3491 GIFTIG VÄTSKA VID INANDNING, VATTENREAKTIV, BRANDFARLIG, N.O.S. med ett LC50-värde om högst 1000 ml/m och mättad ångkoncentration om minst 10 LC50

a)

Ämnen och beredningar som innehåller alkaloider eller nikotin och används som pesticider tillhör UN

2588 PESTICID, FAST, GIFTIG, N.O.S., UN 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. eller UN 2903 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, BRANDFARLIG, N.O.S.

b)

Aktiva ämnen och utstrykningar eller blandningar, avsedda för laboratorie- och försöksändamål samt för tillverkning av läkemedel, med andra ämnen ska klassificeras med hänsyn till giftigheten (se

2.2.61.1.7 - 2.2.61.1.11).

c)

Mindre giftiga självupphettande ämnen och självantändande metallorganiska föreningar är ämnen i klass 4.2.

d)

Mindre giftiga ämnen, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, och metallorganiska föreningar, som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, är ämnen i klass 4.3.

e)

Kvicksilverfulminat, fuktat med minst 20 viktprocent vatten, eller blandning av alkohol och vatten är ett ämne i klass 1, UN 0135 och får inte transporteras på järnväg.

f)

Ferricyanider, ferrocyanider samt alkali- och ammoniumtiocyanater (rodanider) omfattas inte av

[ UPPHÄ

bestämmelserna i RID/RID-S.

g)

Blysalter och blypigment som efter blandning med 0,07 M saltsyra i förhållandet 1:1000 och omrört i en timme vid en temperatur av 23°C ±2°C uppvisar en löslighet av högst 5 % omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

h)

Föremål impregnerade med denna pesticid, exempelvis papptallrikar, pappersremsor, bomullsbollar eller skivor i plastmaterial, i lufttätt förslutna höljen omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

i)

Blandningar av fasta ämnen som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S men innehåller giftiga vätskor, får transporteras som UN 3243 utan att dessförinnan klassificeringskriterierna för klass 6.1 tillämpats, förutsatt att ingen överskottsvätska är synlig vid lastning eller när förpackningen, vagnen eller containern försluts. Varje förpackning ska motsvara en typ som klarat täthetsprovning för förpackningsgrupp II. Denna benämning får inte användas för fasta ämnen som innehåller vätska i förpackningsgrupp I.

j)

Mycket giftiga och giftiga brandfarliga vätskor med en flampunkt under 23 °C är ämnen tillhörande klass 3 utom de vätskor som vid inandning är mycket giftiga, definierade i 2.2.61.1.4 till 2.2.61.1.9. Vätskor som vid inandning är mycket giftiga har tillägget ”giftig vid inandning” i den officiella

223

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

transportbenämningen i kolumn (2) eller genom särbestämmelse 354 i kolumn (6) i tabell A i kapitel 3.2. k) Mindre giftiga brandfarliga vätskor med flampunkt 23°C till och med 60°C, med undantag av pesticider, är ämnen i klass 3. l) Metallfosfider med UN 1360, 1397, 1432, 1714, 2011 och 2013 är ämnen i klass 4.3. m) Mindre giftiga ämnen med oxiderande verkan är ämnen i klass 5.1. n) Mindre giftiga svagt frätande ämnen är ämnen i klass 8.

VD ]

[ UPPHÄ

224

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.62 Klass 6.2 Smittförande ämnen

2.2.62.1 Kriterier

2.2.62.1.1 Klass 6.2 omfattar smittförande ämnen. Smittförande ämnen avser i RID/RID-S ämnen som är kända för att eller sannolikt kan innehålla patogener. Patogener är mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, rickettsier, parasiter och svampar) eller andra smittförande substanser, exempelvis prioner, som kan orsaka sjukdomar hos människor eller djur.

Anm 1 Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer, biologiska produkter, diagnostiska prover och infekterade levande djur ska tillordnas denna klass om de uppfyller villkoren för den.

Anm 2 Toxiner från växter, djur eller bakterier som inte innehåller smittförande ämnen eller organismer eller inte ingår i sådana, är ämnen i klass 6.1, UN 3172 eller 3462.

2.2.62.1.2 Klass 6.2 indelas enligt följande:

I1 Smittförande ämnen, farliga för människor

I2 Smittförande ämnen, farliga endast för djur

I3 Smittförande avfall

VD ]

I4 Biologiska ämnen

Definitioner

2.2.62.1.3 För RID/RID-S gäller:

Biologiska produkter är produkter från levande organismer, som tillverkas och distribueras i överensstämmelse med bestämmelser från tillämpliga nationella myndigheter, vilka kan utge särskilda godkännandebestämmelser. Produkterna används antingen för att förebygga, behandla eller diagnostisera sjukdomar hos människor eller djur eller tillhörande utvecklings-, experiment- eller forskningsändamål. De innefattar, men är inte begränsade till, färdiga produkter och halvfabrikat, såsom vaccin.

Kulturer är resultatet av en process, vid vilken patogener avsiktligt förökas. Definitionen omfattar inte prover tagna från människor eller djur enligt definition i

[ UPPHÄ

detta stycke.

Medicinskt eller smittförande avfall är avfall som kommer från medicinsk behandling av djur eller människor eller från biologisk forskning.

Patientprover är prover, som tagits direkt från människor eller djur, som innefattar, men inte är begränsat till, exkrement, sekret, blod eller blodkomponenter, vävnad, provsticka, provremsa eller liknande med vävnadsprov samt kroppsdelar som transporteras i forsknings- eller diagnossyfte, för undersökning, behandling eller profylax.

225

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Klassificering

2.2.62.1.4 Smittförande ämnen ska tillordnas klass 6.2 och beroende på egenskaper UN 2814, 2900, 3291 eller 3373.

Smittförande ämnen delas in i följande kategorier:

2.2.62.1.4.1 Kategori A: Ett smittförande ämne som transporteras i en form som kan framkalla permanent invaliditet eller livshotande eller dödlig sjukdom hos annars friska människor eller djur som exponeras för det. Exempel på ämnen som uppfyller dessa kriterier anges i tabellen i detta stycke.

Anm Exponering sker då ett smittförande ämne kommer ut ur sin skyddande förpackning och i fysisk kontakt med människor eller djur.

(a) Smittförande ämnen som uppfyller dessa kriterier och som kan orsaka sjukdom hos människor eller såväl hos människor som hos djur ska tillordnas UN 2814. Smittförande ämnen som endast kan orsaka sjukdom hos djur ska tillordnas UN 2900.

(b) Tillordning till UN 2814 eller 2900 ska baseras på känd anamnes och symptom hos den insjuknade människan eller djuret, lokala endemiska förhållanden eller professionell bedömning angående det individuella tillståndet för den insjuknade människan eller djuret. Anm 1 Den officiella transportbenämningen för UN 2814 är ”SMITTFÖRANDE VD ]

ÄMNE, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR”. Den officiella transportbenämningen för UN 2900 är ”SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM ENDAST PÅVERKAR DJUR”.

Anm 2 Följande tabell är inte fullständig. Smittförande ämnen, inklusive nya eller nyupptäckta patogener som inte är med i tabellen, men som uppfyller samma kriterier, ska tillordnas till kategori A. Om det är oklart om ett ämne uppfyller kriterierna eller ej, ska det inkluderas i kategori A.

Anm 3 I följande tabell är mikroorganismerna som står i kursivstil bakterier, mykoplasmer, rickettsier eller svampar.

Exempel på smittförande ämnen som omfattas av kategori A i alla former, om inte annat anges (se 2.2.62.1.4.1) UN-nummer och Mikroorganism benämning

[ UPPHÄ

UN 2814 Bacillus anthracis (endast kulturer) SMITTFÖRANDE Brucella abortus (endast kulturer) ÄMNEN SOM Brucella melitensis (endast kulturer) PÅVERKAR Brucella suis (endast kulturer) MÄNNISKOR Burkholderia mallei – Pseudomonas mallei – rots (endast kulturer) Burkholderia pseudomallei – Pseudomonas pseudomallei (endast kulturer) Chlamydia psittaci – fågelburna stammar (endast kulturer) Clostridium botulinum (endast kulturer) Coccidioides immitis (endast kulturer) Coxiella burnetii (endast kulturer) Hemorragisk Krim-Kongofeber-virus Denguevirus (endast kulturer) Östlig ekvin encefalit-virus (endast kulturer)

226

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

a) Escherichia coli, verotoxigen (endast kulturer) Ebolavirus Flexalvirus Francisella tularensis (endast kulturer) Guanaritovirus Hantaanvirus Hantavirus, som orsakar hemorragisk feber (blödarfeber) med renalt (njur-) syndrom Hendravirus Hepatit B-virus (endast kulturer) Herpes B-virus (endast kulturer) HIV (endast kulturer) Högpatogent fågelinfluensavirus (endast kulturer) Japansk encefalit-virus (endast kulturer) Juninvirus Kyasanur forest disease-virus Lassavirus Machupovirus Marburgvirus Apkoppsvirus a) Mycobacterium tuberculosis (endast kulturer) Nipahvirus Hemorragisk Omskfeber-virus Poliovirus (endast kulturer) Rabiesvirus (endast kulturer) Rickettsia prowazekii (endast kulturer) VD ]

Rickettsia rickettsii (endast kulturer) Rift Valley-febervirus (endast kulturer) Rysk sommar-vår-encefalitvirus (endast kulturer) Sabiavirus a) Shigella dysenteriae typ 1 (endast kulturer) Fästingburet encefalitvirus (TBE) (endast kulturer) Smittkoppsvirus (Variolavirus) Venezuelansk hästencefalit-virus (endast kulturer) Västnilvirus (endast kulturer) Gula febern-virus (endast kulturer) Yersinia pestis (endast kulturer) UN 2900 Afrikansk svinpest-virus (endast kulturer) SMITTFÖRANDE Fågelburet paramyxovirus typ 1 –velogent Newcastlevirus (endast kulturer) ÄMNEN SOM Klassisk svinpest (endast kulturer) ENDAST Mul- och klövsjuke-virus (endast kulturer) PÅVERKAR Dermatitis nodularis-virus (lumpy skin disease) (endast kulturer)

[ UPPHÄ

DJUR Mycoplasma mycoides – smittsam bovin pleuropneumoni (endast kulturer) Peste des petits ruminants-virus (endast kulturer) Rinderpestvirus (endast kulturer) Fårkoppsvirus (endast kulturer) Getkoppsvirus (endast kulturer) Swine Vesicular Disease-virus (endast kulturer) Vesikulär stomatit-virus (endast kulturer)

a) Kulturer avsedda för diagnostiska eller kliniska syften får ändå klassificeras som smittförande ämnen kategori B.

227

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.62.1.4.2 Kategori B: Ett smittförande ämne som inte uppfyller kriterierna för att omfattas av kategori A. Smittförande ämnen i kategori B ska tillordnas till UN 3373. Anm Den officiella transportbenämningen för UN 3373 är ”BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B”. 2.2.62.1.5 Undantag 2.2.62.1.5.1 Ämnen som inte innehåller smittförande ämnen eller ämnen som har låg sannolikhet att orsaka sjukdom hos människor eller djur omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterier för att inkluderas i någon annan klass. 2.2.62.1.5.2 Ämnen som innehåller mikroorganismer, vilka inte är patogena för människor eller djur, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass. 2.2.62.1.5.3 Ämnen i en form, där alla smittämnen har neutraliserats eller inaktiverats, så att de inte längre utgör en hälsorisk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller kriterierna för att inkluderas i någon annan klass. Anm Medicinsk utrustning som är tömd på kvarvarande vätska anses motsvara kraven i detta stycke och omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 2.2.62.1.5.4 Ämnen där koncentrationen av smittämnen ligger på en naturligt förekommande nivå (inklusive livsmedel och vattenprover) och som inte kan antas medföra en betydande infektionsrisk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, såvida de inte uppfyller VD ]

kriterierna för att inkluderas i någon annan klass. 2.2.62.1.5.5 Torkat blod som insamlats genom att applicera en bloddroppe på ett absorberande material omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 2.2.62.1.5.6 Prov i samband med screeningtester av blod i avföring omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 2.2.62.1.5.7 Blod eller blodbeståndsdelar, som har samlats in för transfusion eller för beredning av blodprodukter som ska användas vid transfusion eller transplantation, och vävnader eller organ som är avsedda för transplantation såväl som prover som har tagits i för dessa ändamål omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S. 2.2.62.1.5.8 Prover tagna från människor eller djur (patientprover), hos vilka det är minimal sannolikhet att smittämnen förekommer, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID- S, om provet transporteras i en förpackning som förhindrar läckage och är märkt med

[ UPPHÄ

”UNDANTAGET MEDICINSKT PROV” respektive ”UNDANTAGET VETERINÄRMEDICINSKT PROV” Förpackningen anses motsvara ovanstående bestämmelser, om den uppfyller följande villkor: (a) Förpackningen består av tre delar: (i) Ett eller flera täta primärkärl. (ii) En tät sekundärförpackning.

228

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

(iii) En ytterförpackning med tillräcklig hållfasthet med avseende på dess volym, vikt och avsedda användning, där åtminstone en sida minst ska ha måtten 100 mm × 100 mm.

(b) För vätskor ska ett absorberande material med tillräcklig kapacitet för att absorbera hela innehållet placeras mellan primärkärl och sekundärförpackning på ett sådant sätt att om det inträffar ett läckage eller utsläpp under transport, ska vätskan inte nå ytterförpackningen eller inverka menligt på det stötdämpande materialet.

(c) Då flera bräckliga primärkärl placeras i en sekundärförpackning, ska de antingen slås in var för sig eller separeras från varandra så att ömsesidig kontakt förhindras.

Anm 1 Ett visst mått av sakkunnig bedömning krävs för att avgöra om ett ämne kan undantas enligt bestämmelserna i detta stycke. Bedömningen ska grundas på känd anamnes, symptom och individuella omständigheter hos patienten eller djuret i fråga, och lokala endemiska förhållanden. Exempel på prover som kan transporteras enligt bestämmelserna i detta stycke är bland annat blodeller urinprover för att kontrollera kolesterolvärden, blodsockervärden, hormonvärden eller prostataspecifika antikroppar (PSA), prover som krävs för att övervaka funktionen hos organ, såsom hjärta, lever eller njurar hos människor eller djur med icke-smittsamma sjukdomar, eller för terapeutisk kontroll av läkemedel, prover som tagits för försäkrings- eller anställningsändamål, i syfte att konstatera närvaro av droger eller alkohol, graviditetstest, biopsier för att upptäcka cancer och bestämning av VD ]

antikroppar hos människor eller djur då infektionsmisstanke saknas (t.ex. utvärdering av vaccinrelaterad immunitet, diagnos av autoimmun sjukdom, m.m.).

Anm 2 Vid transport med flyg av prover som är undantagna enligt detta delavsnitt ska förpackningarna uppfylla bestämmelserna i (a) till och med (c).

2.2.62.1.5.9 Med undantag av:

(a) medicinskt avfall (UN 3291),

(b) medicinska apparater eller utrustningar som förorenats med eller som innehåller smittförande ämnen i kategori A (UN 2814 eller 2900), och

(c) medicinska apparater eller utrustningar som förorenats med eller som innehåller annat farligt gods som uppfyller definitionen för annan faroklass,

[ UPPHÄ

omfattas medicinska apparater eller utrustningar som kan vara förorenade med eller som kan innehålla smittförande ämnen och som transporteras för desinfektion, rengöring, sterilisering, reparation, eller för utvärdering av utrustning, inte av andra bestämmelser i RID/RID-S än i denna paragraf förutsatt att de förpackas i förpackningar konstruerade och tillverkade så att de, under normala transportförhållanden, inte går sönder, punkteras eller läcker ut innehåll. Förpackningar ska vara konstruerade för att uppfylla tillverkningsbestämmelserna i 6.1.4 eller 6.6.4.

Dessa förpackningar ska uppfylla de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1.1 och 4.1.1.2, och kunna kvarhålla de medicinska apparaterna och utrustningarna om de släpps från en höjd av 1,2 m.

229

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Förpackningarna ska märkas med ”ANVÄND MEDICINSK UTRUSTNING” eller ”ANVÄND MEDICINSK APPARATUR”. Om en overpack används, ska en sådan overpack förses med likadan märkning, såvida inte märkningarna förblir synliga.

2.2.62.1.6 (Tills vidare blank.)

2.2.62.1.7 (Tills vidare blank.)

2.2.62.1.8 (Tills vidare blank.)

2.2.62.1.9 Biologiska produkter

I RID/RID-S indelas biologiska produkter i följande grupper:

(a) sådana produkter, som tillverkas och förpackas i överensstämmelse med behöriga nationella myndigheters bestämmelser, transporteras till slutlig förpackning eller distribution och används av medicinsk personal eller av enskilda för behandling. Ämnen i denna grupp omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S,

(b) sådana produkter, som inte omfattas av (a) och där det är känt eller rimligt att anta att de innehåller smittförande ämnen, och som uppfyller kriterierna för att inkluderas i kategori A eller B. Ämnen i denna grupp ska efter egenskaper tillordnas till UN 2814, 2900 eller 3373. Anm Hos några officiellt godkända biologiska produkter förekommer en biologisk VD ]

risk endast i vissa delar av världen. I detta fall kan behörig myndighet föreskriva att dessa biologiska produkter ska uppfylla de lokala bestämmelserna för smittförande ämnen eller vidta andra restriktioner.

2.2.62.1.10 Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer

Genetiskt modifierade mikroorganismer som inte motsvarar definitionen av smittförande ämnen ska klassificeras enligt 2.2.9.

2.2.62.1.11 Medicinskt eller smittförande avfall

2.2.62.1.11.1 Medicinskt eller smittförande avfall, som innehåller smittförande ämnen i kategori A, ska efter egenskaper tillordnas till UN 2814 eller 2900. Medicinskt eller smittförande avfall som innehåller smittförande ämnen i kategori B ska tillordnas till UN 3291.

Anm Medicinskt eller smittförande avfall, som enligt den europeiska

[ UPPHÄ

avfallsförteckningen i bilagan till Europakommissionens beslut 2000/532/EG med ändringar tilldelats nummer 18 01 03 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor – avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara) eller 18 02 02 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande av

6) Kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000, om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall (ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 Europeiska unionens officiella tidning nr L114 den 27 april 2006, s 9) och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L226, den 6 september 2000, s 3).

230

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

djursjukdomar – avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara), ska enligt bestämmelserna som framlagts i detta stycke, klassificeras på grundval av den medicinska eller veterinärmedicinska diagnosen rörande patienten eller djuret.

2.2.62.1.11.2 Medicinskt eller smittförande avfall, där det finns skäl att anta att det är låg sannolikhet för närvaro av smittförande ämnen ska tillordnas UN 3291. Vid beslutet får internationella, regionala eller nationella förteckningar över avfallskategorier användas.

Anm 1 Den officiella transportbenämningen för UN 3291 är ”SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S.” eller ”(BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S.” eller ”FÖRESKRIFTSREGLERAT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S.”

Anm 2 Oavsett de ovan angivna klassificeringskriterierna omfattas medicinskt eller smittförande avfall, som enligt den europeiska avfallsförteckningen i bilagan till Europakommissionens beslut 2000/532/EG med ändringar tillordnats nummer 18 01 04 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor – annat avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara (t.ex. förband, gipsbandage, linne, engångskläder, blöjor)) eller 18 02 03 (avfall från sjukvård och veterinärverksamhet och/eller därmed förknippad forskning – avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande av djursjukdomar – avfall där det inte ställs särskilda krav på VD ]

insamling och bortskaffande på grund av smittofara) inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

2.2.62.1.11.3 Dekontaminerat medicinskt eller smittförande avfall, som tidigare innehållit smittförande ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de inte uppfyller kriterier för att inkluderas i någon annan klass.

2.2.62.1.11.4 Medicinskt eller smittförande avfall i UN 3291 ska placeras i förpackningsgrupp II.

2.2.62.1.12 Smittade djur

2.2.62.1.12.1 Levande djur får inte användas för att transportera smittförande ämnen, såvida inte det är omöjligt att transportera dessa på något annat sätt. Levande djur som avsiktligt infekterats, och där det är känt att de innehåller eller misstänks innehålla ett smittförande ämne, får endast transporteras under villkor godkända av behörig myndighet och enligt gällande regler för djurtransport .

[ UPPHÄ

2.2.62.1.12.2 Animalt material som är påverkade av patogener i kategori A eller av patogener som endast i kulturer skulle tillordnas kategori A, ska tillordnas UN 2814 respektive 2900. Animalt material påverkade av patogener som tillhör kategori B, med undantag av sådana som i kulturer skulle tillordnas kategori A, ska tillordnas UN 3373.

7) Regler för transport av levande djur finns i t.ex. direktiv 91/628/EEG av den 19 november 1991 om skydd av djur vid transport (Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L340, den 11 december 1991, s 17) och i Europarådets (ministerkommitténs) rekommendationer om transport av vissa djurarter.

231

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.62.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

Levande ryggradsdjur eller ryggradslösa djur får inte användas som bärare av smittförande ämnen, såvida de inte kan transporteras på annat sätt eller transporten har godkänts av behörig myndighet (se 2.2.62.1.12.1).

2.2.62.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Sekundärfara Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Smittförande ämnen

smittförande ämnen,

farliga för människor I1 2814 SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR

smittförande ämnen,

farliga endast för djur I2 2900 SMITTFÖRANDE ÄMNE, SOM ENDAST PÅVERKAR DJUR 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. eller smittförande avfall I3 3291 (BIO)MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. eller 3291 FÖRESKRIFTSREGLERAT MEDICINSKT AVFALL, N.O.S. biologiska ämnen I4 3373 BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B

VD ]

[ UPPHÄ

232

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

-7 Obestrålat torium: Torium som innehåller högst 10 g uran-233 per gram torium-232. Obestrålat uran: Uran som innehåller högst 2 × 10 Bq plutonium per gram uran- 6 -3 235, högst 9 × 10 Bq klyvningsprodukter per gram uran-235 och högst 5 × 10 g uran-236 per gram uran-235. Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet: Antingen (a) ett icke spridbart, fast radioaktivt ämne, eller (b) en försluten kapsel som innehåller radioaktiva ämnen. Radioaktivt ämne med liten spridbarhet: Antingen ett fast radioaktivt ämne eller ett fast radioaktivt ämne i en försluten kapsel, som har begränsad spridbarhet och inte är i pulverform. Specifik aktivitet hos en radionuklid: Aktiviteten per massenhet av radionukliden. Den specifika aktiviteten hos ett ämne: Aktiviteten per massenhet av ämnet, i vilket radionukliden är väsentligen likformigt fördelad.

Uran – naturligt, utarmat, anrikat

Naturligt uran: Uran (som får vara kemiskt separerat) med den i naturen förekommande sammansättningen av uranisotoper (ca 99,28 viktprocent uran-238 och 0,72 viktprocent uran-235). VD ]

Utarmat uran: Uran med lägre viktandel uran-235 än naturligt uran. Anrikat uran: Uran med en viktandel uran-235 över 0,72 %. I samtliga fall förekommer en mycket liten viktandel uran-234. Ytkontaminerat föremål (SCO (Surface Contaminated Object)): Fast föremål som inte är radioaktivt i sig självt, men där radioaktiva ämnen förekommer på dess yta. Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA (Low Specific Activity)): Ett radioaktivt ämne med begränsad specifik egenaktivitet eller ett radioaktivt ämne för vilket gränsvärdena för den uppskattade specifika medelaktiviteten gäller. Yttre skärmningsmaterial som omger LSA-ämnet ska inte beaktas vid bestämning av den uppskattade specifika medelaktiviteten.

[ UPPHÄ

2.2.7.2 Klassificering

2.2.7.2.1 Allmänna bestämmelser 2.2.7.2.1.1 Radioaktiva ämnen ska tillordnas ett av de angivna UN-numren i tabell 2.2.7.2.1.1 i enlighet med bestämmelserna i 2.2.7.2.4 och 2.2.7.2.5, med beaktande av de ämnesegenskaper som bestämts i 2.2.7.2.3.

234

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Tabell 2.2.7.2.1.1: Tillordning av UN-nummer

a)

UN-nr. Officiell transportbenämning och beskrivning

Undantagna kollin (1.7.1.5) UN 2908 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – TÖMD FÖRPACKNING UN 2909 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – FÖREMÅL TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN eller UTARMAT URAN eller NATURLIGT TORIUM UN 2910 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – BEGRÄNSAD MÄNGD UN 2911 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – INSTRUMENT eller FÖREMÅL UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre b), c) än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt Radioaktiva ämnen med låg specifik aktivitet (2.2.7.2.3.1) UN 2912 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-I), ej fissilt eller b) undantaget fissilt UN 3321 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), ej fissilt eller b) undantaget fissilt UN 3322 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), ej fissilt eller b) undantaget fissilt UN 3324 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-II), FISSILT UN 3325 RADIOAKTIVT ÄMNE, LÅG SPECIFIK AKTIVITET (LSA-III), FISSILT Ytkontaminerade föremål (2.2.7.2.3.2) UN 2913 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I eller SCOb) II), ej fissilt eller undantaget fissilt

VD ]

UN 3326 RADIOAKTIVT ÄMNE, YTKONTAMINERADE FÖREMÅL (SCO-I eller SCO- II), FISSILT Kollin av typ A (2.2.7.2.4.4) UN 2915 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, ej av speciell beskaffenhet, ej fissilt b) eller undantaget fissilt UN 3327 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, FISSILT, ej av speciell beskaffenhet UN 3332 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL BESKAFFENHET, ej b) fissilt eller undantaget fissilt UN 3333 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP A, SPECIELL BESKAFFENHET, FISSILT Kollin av typ B(U) (2.2.7.2.4.6) b) UN 2916 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3328 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(U), FISSILT Kollin av typ B(M) (2.2.7.2.4.6) b) UN 2917 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3329 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP B(M), FISSILT [ UPPHÄ

Kollin av typ C (2.2.7.2.4.6) b) UN 3323 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3330 RADIOAKTIVT ÄMNE, KOLLI AV TYP C, FISSILT Särskild överenskommelse (2.2.7.2.5) UN 2919 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT UNDER SÄRSKILD b) ÖVERENSKOMMELSE, ej fissilt eller undantaget fissilt

a) Den officiella transportbenämningen anges i kolumnen ”Officiell transportbenämning och beskrivning” och är begränsad till den del som anges med versaler. För UN 2909, 2911, 2913 och 3326 där alternativa officiella transportbenämningar är separerade med ordet ”eller” ska endast den relevanta officiella transportbenämningen användas. b) Termen ”undantaget fissilt” omfattar enbart ämnen som är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5. c) För UN-nummer 3507, se även särbestämmelse 369 i kapitel 3.3.

235

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

UN 3331 RADIOAKTIVT ÄMNE, TRANSPORTERAT UNDER SÄRSKILD ÖVERENSKOMMELSE, FISSILT Uranhexafluorid (2.2.7.2.4.5) UN 2977 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT

b)

UN 2978 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget fissilt UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre

b), c)

än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt

2.2.7.2.2 Bestämning av grundläggande värden för radionuklider

2.2.7.2.2.1 Följande grundläggande värden för enskilda radionuklider finns angivna i tabell 2.2.7.2.2.1:

(a) A1 och A2 i TBq,

(b) gränsvärden för aktivitetskoncentration för undantagna ämnen i Bq/g, och

(c) gränsvärden för aktivitet för undantagna sändningar i Bq.

Tabell 2.2.7.2.2.1: Grundläggande radionuklidvärden för enskilda radionuklider

Radionuklid A1 A2 Gränsvärde för Gränsvärde för (atomnummer) aktivitetskoncentra- aktivitet för en tion för undantagna undantagen sändning (TBq) (TBq) ämnen (Bq)

VD ](Bq/g)

Aktinium (89) a) -1 -3 1 4 Ac-225 8 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -5 -1 3 Ac-227 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ac-228 6 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Silver (47) 0 0 2 6 Ag-105 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 b) 6 b) Ag-108m 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 6 Ag-110m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Ag-111 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Aluminium (13) 90 -1 -1 1 5 Al-26 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Americium (95) 1 -3 0 4 Am-241 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -3 0 b) 4 b) Am-242m 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -3 0 b) 3 b) Am-243 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Argon (18) 1 1 6 8 Ar-37 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 7 4 Ar-39 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 9 Ar-41 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Arsenik (33) [ UPPHÄ

-1 -1 1 5 As-72 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 As-73 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 As-74 1 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 As-76 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 As-77 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Astat (85) a) 1 -1 3 7 At-211 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Guld (79) 0 0 2 7 Au-193 7 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Au-194 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Au-195 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

b) Termen ”undantaget fissilt” omfattar enbart ämnen som är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5. c) För UN-nummer 3507, se även särbestämmelse 369 i kapitel 3.3.

236

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Radionuklid A1 A2 Gränsvärde för Gränsvärde för (atomnummer) aktivitetskoncentra- aktivitet för en tion för undantagna undantagen sändning (TBq) (TBq) ämnen (Bq) (Bq/g)

0 -1 2 6 Au-198 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Au-199 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Barium (56) a) 0 0 2 6 Ba-131 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Ba-133 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Ba-133m 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 b) 5 b) Ba-140 5 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Beryllium (4) 1 1 3 7 Be-7 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 4 6 Be-10 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Vismut (83) -1 -1 1 6 Bi-205 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Bi-206 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Bi-207 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Bi-210 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -2 1 5 Bi-210m 6 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 b) 5 b) Bi-212 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Berkelium (97) 0 -4 0 4 Bk-247 8 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -1 3 6 Bk-249 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Brom (35) -1 -1 1 5 Br-76 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Br-77 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Br-82 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Kol (6) 0 -1 1 6 C-11 1 × 10 6 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10

1 0 4 7 C-14 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Kalcium (20) 5 7 Ca-41 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Ca-45 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 1 6 Ca-47 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Kadmium (48) 1 0 4 6 Cd-109 3 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 Cd-113m 4 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 2 6 Cd-115 3 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Cd-115m 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Cerium (58) 0 0 2 6 Ce-139 7 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 7 Ce-141 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Ce-143 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 b) 5 b) Ce-144 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Californium (98) 1 -3 1 4 Cf-248 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cf-249 3 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 4 Cf-250 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

[ UPPHÄ0 -4 0 3

Cf-251 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -3 1 4 Cf-252 1 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -2 2 5 Cf-253 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -3 -3 0 3 Cf-254 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Klor (17) 1 -1 4 6 Cl-36 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Cl-38 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Curium (96) 1 -2 2 5 Cm-240 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Cm-241 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -2 2 5 Cm-242 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -3 0 4 Cm-243 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 4 Cm-244 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cm-245 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Cm-246 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -3 0 4 Cm-247 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10

237

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Radionuklid A1 A2 Gränsvärde för Gränsvärde för (atomnummer) aktivitetskoncentra- aktivitet för en tion för undantagna undantagen sändning (TBq) (TBq) ämnen (Bq) (Bq/g)

-2 -4 0 3 Cm-248 2 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Kobolt (27) -1 -1 1 6 Co-55 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Co-56 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 6 Co-57 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Co-58 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 Co-58m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Co-60 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Krom (24) 1 1 3 7 Cr-51 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Cesium (55) 0 0 2 5 Cs-129 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 6 Cs-131 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 5 Cs-132 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 4 Cs-134 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 5 Cs-134m 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Cs-135 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Cs-136 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 1 b) 4 b) Cs-137 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Koppar (29) 0 0 2 6 Cu-64 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Cu-67 1 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Dysprosium (66) 1 1 3 7 Dy-159 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Dy-165 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 3 6 Dy-166 9 × 10 3 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10

Erbium (68) 1 0 4 7 Er-169 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Er-171 8 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Europium (63) 0 0 2 6 Eu-147 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-148 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 7 Eu-149 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Eu-150 (kortlivad) 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-150 (långlivad) 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Eu-152 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Eu-152m 8 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-154 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Eu-155 2 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Eu-156 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Fluor (9) 0 -1 1 6 F-18 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Järn (26) a) -1 -1 1 6 Fe-52 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 6 Fe-55 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Fe-59 [ UPPHÄ9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10

a) 1 -1 2 5 Fe-60 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Gallium (31) 0 0 2 6 Ga-67 7 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Ga-68 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Ga-72 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Gadolinium (64) a) -1 -1 1 6 Gd-146 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 1 4 Gd-148 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Gd-153 1 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Gd-159 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Germanium (32) a) -1 -1 1 5 Ge-68 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 8 Ge-71 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Ge-77 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

238

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Radionuklid A1 A2 Gränsvärde för Gränsvärde för (atomnummer) aktivitetskoncentra- aktivitet för en tion för undantagna undantagen sändning (TBq) (TBq) ämnen (Bq) (Bq/g)

Hafnium (72) a) -1 -1 1 6 Hf-172 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Hf-175 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 Hf-181 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 2 6 Hf-182 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 Kvicksilver (80) a) 0 0 1 6 Hg-194 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 2 6 Hg-195m 3 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 7 Hg-197 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Hg-197m 1 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 5 Hg-203 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Holmium (67) -1 -1 3 5 Ho-166 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ho-166m 6 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Jod (53) 0 0 2 7 l-123 6 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 I-124 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 3 6 l-125 2 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 l-126 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 2 5 l-129 obegränsat obegränsat 1 ×10 1 × 10 0 -1 2 6 l-131 3 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 l-132 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 l-133 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 l-134 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 6 l-135 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Indium (49) VD ]

0 0 2 6 In-111 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 In-113m 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -1 2 6 In-114m 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 In-115m 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Iridium (77) a) 1 1 2 7 Ir-189 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ir-190 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 c) -1 1 4 Ir-192 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Ir-194 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Kalium (19) -1 -1 2 6 K-40 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 K-42 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 K-43 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Krypton (36) 0 0 3 5 Kr-79 4 x 10 2 x 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 Kr-81 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 5 4 Kr-85 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 3 10 Kr-85m 8 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 9 Kr-87 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Lantan (57) [ UPPHÄ

1 0 3 7 La-137 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 La-140 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Lutetium (71) -1 -1 1 6 Lu-172 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Lu-173 8 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Lu-174 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 2 7 Lu-174m 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Lu-177 3 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Magnesium (12) a) -1 -1 1 5 Mg-28 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Mangan (25) -1 -1 1 5 Mn-52 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 4 9 Mn-53 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Mn-54 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Mn-56 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

239

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Radionuklid A1 A2 Gränsvärde för Gränsvärde för (atomnummer) aktivitetskoncentra- aktivitet för en tion för undantagna undantagen sändning (TBq) (TBq) ämnen (Bq) (Bq/g)

Molybden (42) 1 1 3 8 Mo-93 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 2 6 Mo-99 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Kväve (7) -1 -1 2 9 N-13 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Natrium (11) -1 -1 1 6 Na-22 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Na-24 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Niob (41) 1 1 4 7 Nb-93m 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Nb-94 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Nb-95 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Nb-97 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Neodym (60) 0 -1 2 6 Nd-147 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Nd-149 6 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Nickel (28) 4 8 Ni-59 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 1 1 5 8 Ni-63 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Ni-65 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Neptunium (93) 1 1 3 7 Np-235 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 3 7 Np-236 (kortlivad) 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -2 2 5 Np-236 (långlivad) 9 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 b) 3 b) Np-237 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 7 Np-239 7 × 10 4 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10

Osmium (76) 0 0 1 6 Os-185 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Os-191 1 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Os-191m 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Os-193 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 5 Os-194 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Fosfor (15) -1 -1 3 5 P-32 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 5 8 P-33 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Protaktinium (91) a) 0 -2 1 6 Pa-230 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 3 Pa-231 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 7 Pa-233 5 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Bly (82) 0 0 1 6 Pb-201 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 6 Pb-202 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Pb-203 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 4 7 Pb-205 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 a) 0 -2 1 b) 4 b) Pb-210 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) [ UPPHÄ-1 -1 1 b) 5 b)

Pb-212 7 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Palladium (46) a) 1 1 3 8 Pd-103 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 5 8 Pd-107 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Pd-109 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Prometium (61) 0 0 2 6 Pm-143 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Pm-144 7 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Pm-145 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Pm-147 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 6 Pm-148m 8 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Pm-149 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Pm-151 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Polonium (84) 1 -2 1 4 Po-210 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

240

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Radionuklid A1 A2 Gränsvärde för Gränsvärde för (atomnummer) aktivitetskoncentra- aktivitet för en tion för undantagna undantagen sändning (TBq) (TBq) ämnen (Bq) (Bq/g)

Praseodym (59) -1 -1 2 5 Pr-142 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 4 6 Pr-143 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Platina (78) a) 0 -1 1 6 Pt-188 1 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Pt-191 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 Pt-193 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Pt-193m 4 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Pt-195m 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 Pt-197 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Pt-197m 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Plutonium (94) 1 -3 1 4 Pu-236 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Pu-237 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 4 Pu-238 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 4 Pu-239 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 3 Pu-240 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -2 2 5 Pu-241 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 4 Pu-242 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -3 0 4 Pu-244 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 Radium (88) a) -1 -3 2 b) 5 b) Ra-223 4 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -2 1 b) 5 b) Ra-224 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -3 2 5 Ra-225 2 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -3 1 b) 4 b) Ra-226 2 × 10 3 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10

a) -1 -2 1 b) 5 b) Ra-228 6 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

Rubidium (37) 0 -1 1 6 Rb-81 2 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 0 2 6 Rb-83 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Rb-84 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Rb-86 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 4 7 Rb-87 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 4 7 Rb (naturligt) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 Rhenium (75) 0 0 1 6 Re-184 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Re-184m 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Re-186 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 6 9 Re-187 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Re-188 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 2 6 Re-189 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 6 9 Re (naturligt) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 Rodium (45) 0 0 1 6 Rh-99 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Rh-101 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10

[ UPPHÄ-1 -1 1 6

Rh-102 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Rh-102m 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 8 Rh-103m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 7 Rh-105 1 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 Radon (86) a) -1 -3 1 b) 8 b) Rn-222 3 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Rutenium (44) 0 0 2 7 Ru-97 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 0 2 6 Ru-103 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 Ru-105 1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 b) 5 b) Ru-106 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Svavel (16) 1 0 5 8 S-35 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Antimon (51) -1 -1 2 4 Sb-122 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

241

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Radionuklid A1 A2 Gränsvärde för Gränsvärde för (atomnummer) aktivitetskoncentra- aktivitet för en tion för undantagna undantagen sändning (TBq) (TBq) ämnen (Bq) (Bq/g)

-1 -1 1 6 Sb-124 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Sb-125 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Sb-126 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Skandium (21) -1 -1 1 5 Sc-44 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Sc-46 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 2 6 Sc-47 1 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 5 Sc-48 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Selen (34) 0 0 2 6 Se-75 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 4 7 Se-79 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Kisel (14) -1 -1 3 6 Si-31 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 Si-32 4 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Samarium (62) 1 1 2 7 Sm-145 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 4 Sm-147 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 1 1 4 8 Sm-151 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Sm-153 9 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Tenn (50) a) 0 0 3 7 Sn-113 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 Sn-117m 7 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Sn-119m 4 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 1 -1 3 7 Sn-121m 4 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Sn-123 8 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Sn-125 4 × 10 4 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10

a) -1 -1 1 5 Sn-126 6 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Strontium (38) a) -1 -1 1 5 Sr-82 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Sr-85 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Sr-85m 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Sr-87m 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Sr-89 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 b) 4 b) Sr-90 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 5 Sr-91 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 1 6 Sr-92 1 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Tritium (1) 1 1 6 9 T (H-3) 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Tantal (73) 0 -1 1 6 Ta-178 (långlivad) 1 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 Ta-179 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 4 Ta-182 9 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 Terbium (65) 1 1 4 7 Tb-157 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 1 6 Tb-158 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 1 6 Tb-160 [ UPPHÄ1 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10

Teknetium (43) a) 0 0 1 6 Tc-95m 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Tc-96 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 3 7 Tc-96m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 3 8 Tc-97 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 1 0 3 7 Tc-97m 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Tc-98 8 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 4 7 Tc-99 4 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 7 Tc-99m 1 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Tellur (52) 0 0 1 6 Te-121 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Te-121m 5 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 7 Te-123m 8 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Te-125m 2 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 6 Te-127 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10

242

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Radionuklid A1 A2 Gränsvärde för Gränsvärde för (atomnummer) aktivitetskoncentra- aktivitet för en tion för undantagna undantagen sändning (TBq) (TBq) ämnen (Bq) (Bq/g)

a) 1 -1 3 7 Te-127m 2 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 6 Te-129 7 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 3 6 Te-129m 8 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 6 Te-131m 7 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 7 Te-132 5 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Torium (90) 1 -3 1 4 Th-227 1 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -3 0 b) 4 b) Th-228 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -4 0 b) 3 b) Th-229 5 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -3 0 4 Th-230 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -2 3 7 Th-231 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 4 Th-232 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 3 b) 5 b) Th-234 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 0 b) 3 b) Th (naturligt) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 Titan (22) a) -1 -1 1 5 Ti-44 5 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Tallium (81) -1 -1 1 6 TI-200 9 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 1 0 2 6 TI-201 1 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 TI-202 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 4 4 TI-204 1 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 Tulium (69) 0 -1 2 6 Tm-167 7 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 3 6 Tm-170 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 8 Tm-171 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Uran (92) VD ]

1 -1 1 b) 5 b) U-230 (snabb 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 absorption i a)d) lungan) 1 -3 1 4 U-230 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 (medelabsorption i a)e) lungan) 1 -3 1 4 U-230 (långsam 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 absorption i a)f) lungan) 1 -2 0 b) 3 b) U-232 (snabb 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 absorption i d) lungan) 1 -3 1 4 U-232 4 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 (medelabsorption i e) lungan) 1 -3 1 4 U-232 (långsam 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 f) absorption i lungan) 1 -2 1 4 U-233 (snabb 4 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 absorption i d)

lungan) [ UPPHÄ

1 -2 2 5 U-233 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 (medelabsorption i e) lungan) 1 -3 1 5 U-233 (långsam 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 f) absorption i lungan) 1 -2 1 4 U-234 (snabb 4 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 absorption i d) lungan) 1 -2 2 5 U-234 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 (medelabsorption i e) lungan) 1 -3 1 5 U-234 (långsam 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 f) absorption i lungan)

243

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Radionuklid A1 A2 Gränsvärde för Gränsvärde för (atomnummer) aktivitetskoncentra- aktivitet för en tion för undantagna undantagen sändning (TBq) (TBq) ämnen (Bq) (Bq/g)

1 b) 4 b) U-235 (alla slags obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 absorption i a)d)e)f) lungan) 1 4 U-236 (snabb obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 absorption i d) lungan) 1 -2 2 5 U-236 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 (medelabsorption i e) lungan) 1 -3 1 4 U-236 (långsam 4 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 f) absorption i lungan) 1 b) 4 b) U-238 (alla slags obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 absorption i d) e) f) lungan) 0 b) 3 b) U (naturligt) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 g) 0 3 U (anrikat ≤ 20 %) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 0 3 U (utarmat) obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 Vanadin (23) -1 -1 1 5 V-48 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 7 V-49 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 Volfram (74) a) 0 0 1 6 W-178 9 × 10 5 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 7 W-181 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 4 7 W-185 4 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 6 W-187 2 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 2 5 W-188 4 × 10 3 × 10 VD ]1 × 10 1 × 10

Xenon (54) a) -1 -1 2 9 Xe-122 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 0 -1 2 9 Xe-123 2 × 10 7 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 3 5 Xe-127 4 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 4 4 Xe-131m 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 1 3 4 Xe-133 2 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 3 10 Xe-135 3 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 Yttrium (39) a) 0 0 1 6 Y-87 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 1 6 Y-88 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 5 Y-90 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 3 6 Y-91 6 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 0 0 2 6 Y-91m 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Y-92 2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10 -1 -1 2 5 Y-93 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 Ytterbium (70) 0 0 2 7 Yb-169 4 × 10 1 × 10 1 × 10 1 × 10 1 -1 3 7 Yb-175 3 × 10 9 × 10 1 × 10 1 × 10 Zink (30) 0 0 1 6 Zn-65 [ UPPHÄ2 × 10 2 × 10 1 × 10 1 × 10

0 -1 4 6 Zn-69 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 2 6 Zn-69m 3 × 10 6 × 10 1 × 10 1 × 10 Zirkonium (40) 0 0 2 6 Zr-88 3 × 10 3 × 10 1 × 10 1 × 10 3 b) 7 b) Zr-93 obegränsat obegränsat 1 × 10 1 × 10 a) 0 -1 1 6 Zr-95 2 × 10 8 × 10 1 × 10 1 × 10 a) -1 -1 1 b) 5 b) Zr-97 4 × 10 4 × 10 1 × 10 1 × 10

a) A1- och/eller A2-värden för dessa modernuklider inkluderar bidrag från deras sönderfallsprodukter med halveringstid kortare än 10 dagar, enligt följande:

Mg-28 Al-28 Ar-42 K-42 Ca-47 Sc-47

244

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Ti-44 Sc-44 Fe-52 Mn-52m Fe-60 Co-60m Zn-69m Zn-69 Ge-68 Ga-68 Rb-83 Kr-83m Sr-82 Rb-82 Sr-90 Y-90 Sr-91 Y-91m Sr-92 Y-92 Y-87 Sr-87m Zr-95 Nb-95m Zr-97 Nb-97m, Nb-97 Mo-99 Tc-99m Tc-95m Tc-95 Tc-96m Tc-96 Ru-103 Rh-103m Ru-106 Rh-106 Pd-103 Rh-103m Ag-108m Ag-108 Ag-110m Ag-110 Cd-115 In-115m In-114m In-114 Sn-113 In-113m Sn-121m Sn-121 Sn-126 Sb-126m VD ]

Te-118 Sb-118 Te-127m Te-127 Te-129m Te-129 Te-131m Te-131 Te-132 I-132 I-135 Xe-135m Xe-122 I-122 Cs-137 Ba-137m Ba-131 Cs-131 Ba-140 La-140 Ce-144 Pr-144m, Pr-144 Pm-148m Pm-148 Gd-146 Eu-146 Dy-166 Ho-166 Hf-172 Lu-172 W-178 Ta-178

[ UPPHÄ

W-188 Re-188 Re-189 Os-189m Os-194 Ir-194 Ir-189 Os-189m Pt-188 Ir-188 Hg-194 Au-194 Hg-195m Hg-195 Pb-210 Bi-210 Pb-212 Bi-212, Tl-208, Po-212 Bi-210m Tl-206 Bi-212 Tl-208, Po-212 At-211 Po-211 Rn-222 Po-218, Pb-214, At-218, Bi-214, Po-214

245

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Ra-223 Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Po-211, Tl-207 Ra-224 Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212 Ra-225 Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209 Ra-226 Rn-222, Po-218, Pb-214, At-218, Bi-214, Po-214 Ra-228 Ac-228 Ac-225 Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209 Ac-227 Fr-223 Th-228 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212 Th-234 Pa-234m, Pa-234 Pa-230 Ac-226, Th-226, Fr-222, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-230 Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-235 Th-231 Pu-241 U-237 Pu-244 U-240, Np-240m Am-242m Am-242, Np-238 Am-243 Np-239 Cm-247 Pu-243 Bk-249 Am-245 Cf-253 Cm-249 b) Modernuklider med dotternuklider i sekulär jämvikt är redovisade nedan.

Sr-90 Y-90 Zr-93 Nb-93m Zr-97 Nb-97 Ru-106 Rh-106 Ag-108m Ag-108 Cs-137 Ba-137m

VD ]

Ce-144 Pr-144 Ba-140 La-140 Bi-212 Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Pb-210 Bi-210, Po-210 Pb-212 Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Rn-222 Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214 Ra-223 Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Tl-207 Ra-224 Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Ra-226 Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214, Pb-210, Bi-210, Po-210 Ra-228 Ac-228 Th-228 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) Th-229 Ra-225, Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Po-213, Pb-209 Th (nat) Ra-228, Ac-228, Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po- 212 (0,64) Th-234 Pa-234m U-230 Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-232 Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 (0,36), Po-212 (0,64) U-235 Th-231 U-238 Th-234, Pa-234m U (nat) Th-234, Pa-234m, U-234, Th-230, Ra-226, Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po 214, [ UPPHÄPb-210, Bi-210, Po-210

Np-237 Pa-233 Am-242m Am-242 Am-243 Np-239

c) Mängden kan bestämmas genom mätning av sönderfallshastigheten eller av strålningsnivån på ett föreskrivet avstånd från strålkällan. d) Dessa värden gäller endast för uranföreningar, som både under normala och olycksrelaterade transportförhållanden antar den kemiska formen UF6, UO2F2 och UO2(NO3)2. e) Dessa värden gäller endast för uranföreningar, som både under normala och olycksrelaterade transportförhållanden antar den kemiska formen UO3, UF4 och UCl4 samt sexvärda föreningar. f) d) e) Dessa värden gäller för alla uranföreningar, som inte nämnts i och ovan. g) Dessa värden gäller endast för obestrålat uran.

246

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.7.2.2.2 För enskilda radionuklider:

(a) som inte är förtecknade i tabell 2.2.7.2.2.1, ska bestämning av de nämnda grundläggande radionuklidvärdena i 2.2.7.2.2.1 kräva multilateralt godkännande. För dessa radionuklider ska gränsvärdena för aktivitetskoncentration för undantagna ämnen och gränsvärden för aktivitet för undantagna sändningar beräknas i enlighet med de principer som fastställts i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning (International Basic Safety Standards for Protection against Ionizing Radiation and for the Safety of Radiation Sources, Safety Series No. 115, IAEA, Vienna (1996)), Det är tillåtet att använda ett A2-värde som beräknats med användning av en doskoefficient för tillämplig lungabsorbtionstyp enligt rekommendationer från Internationella strålskyddskommissionen (ICRP, International Commission on Radiological Protection), såvida hänsyn tas till varje radionuklids kemiska former såväl under normala som olycksrelaterade transportförhållanden. Alternativt får radionuklidvärdena i tabell 2.2.7.2.2.2 användas utan godkännande av behörig myndighet.

(b) i instrument eller föremål där det radioaktiva ämnet är inneslutet i eller inkluderat som en integrerad del av instrumentet eller annat tillverkat föremål och som uppfyller 2.2.7.2.4.1.3 (c), är alternativa grundläggande värden för enskilda radionuklider, andra än som anges i tabell 2.2.7.2.2.1 för gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning, tillåtna och kräver multilateralt godkännande. Sådana alternativa gränsvärden för aktivitet för en undantagen sändning ska beräknas i enlighet med de principer som fastställts i normerna till skydd för arbetstagare och allmänhet mot joniserande strålning (International Basic Safety VD ]

Standards for Protection against Ionizing Radiation and for the Safety of Radiation Sources, Safety Series No. 115, IAEA, Vienna (1996)),

Tabell 2.2.7.2.2.2: Grundläggande radionuklidvärden för obekanta radionuklider eller blandningar

Radioaktivt innehåll A1 A2 Gränsvärde för Gränsvärde för aktivitetskoncentration aktivitet för för undantagna ämnen undantagna sändningar (TBq) (TBq) (Bq) (Bq/g)

1 4 Endast förekomst av nuklider, 0,1 0,02 1 × 10 1 × 10 som emitterar beta- eller gammastrålning är känd -1 3 Förekomst av nuklider som 0,2 9 × 1 × 10 1 × 10 -5 emitterar alfastrålning men inte 10 neutronstrålning är känd [ UPPHÄ

-1 3 Förekomst av nuklider som 0,001 9 × 1 × 10 1 × 10 -5 emitterar neutronstrålning är 10 känd, eller inga relevanta data är tillgängliga

2.2.7.2.2.3 Vid beräkning av A1 och A2 för en radionuklid som inte återfinns i tabell 2.2.7.2.2.1 ska en radioaktiv sönderfallskedja, i vilken radionukliderna finns i sina naturligt förekommande proportioner och i vilken ingen dotternuklid har en halveringstid som antingen är längre än 10 dygn eller längre än ursprungsnukliden, anses som en enda radionuklid. Den aktivitet som ska beaktas och det A1- eller A2-värde som ska användas är värdena för kedjans ursprungsnuklid. För radioaktiva sönderfallskedjor i vilka någon dotternuklid har en halveringstid antingen längre än 10 dygn eller längre

247

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

än halveringstiden för ursprungsnukliden, ska ursprungsnukliden tillsammans med sådana dotternuklider betraktas som en blandning av olika radionuklider.

2.2.7.2.2.4 För blandningar av radionuklider kan de i 2.2.7.2.2.1 nämnda grundläggande radionuklidvärdena bestämmas enligt följande:

1 Χm = f(i) Σi X(i) där:

f(i) är andelen aktivitet eller aktivitetskoncentration av radionuklid ”i” i blandningen,

X(i) är det tillämpliga A1- eller A2-värdet eller gränsvärdet för aktivitetskoncentrationen för undantaget ämne eller gränsvärdet för aktivitet för en undantagen sändning för tillämplig radionuklid ”i”, och

Xm är för blandningar det härledda A1- eller A2-värdet eller gränsvärdet för aktivitetskoncentrationen för undantaget ämne eller gränsvärdet för aktivitet för en undantagen sändning.

2.2.7.2.2.5 När identiteten hos varje radionuklid är känd men de individuella aktiviteterna för några radionuklider inte är kända, får radionukliderna sammanställas i grupper och det lägsta tillämpliga A1- eller A2-värdet i respektive grupp användas vid tillämpning av

VD ]

formlerna i 2.2.7.2.2.4 och 2.2.7.2.4.4. Utgångspunkt för gruppindelningen kan vara den totala alfaaktiviteten och den totala beta/gammaaktiviteten om dessa är kända, varvid de lägsta radionuklidvärdena för alfastrålare respektive beta-/gammastrålare ska användas.

2.2.7.2.2.6 För enstaka radionuklider eller radionuklidblandningar, för vilka inga relevanta data föreligger, ska värdena från tabell 2.2.7.2.2.2 användas.

2.2.7.2.3 Bestämning av andra ämnesegenskaper

2.2.7.2.3.1 Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA)

2.2.7.2.3.1.1 (Tills vidare blank.)

2.2.7.2.3.1.2 LSA-material ska indelas i en av följande tre grupper: (a) LSA-I [ UPPHÄ

(i) uran och toriummalm och koncentrat av sådana malmer samt andra malmer, som innehåller i naturen förekommande radionuklider,

(ii) naturligt uran, utarmat uran, naturligt torium eller deras föreningar eller blandningar som är obestrålade och i fast eller flytande form,

(iii) radioaktiva ämnen för vilka A2-värdet är obegränsat. Fissila ämnen får endast inkluderas om de är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5, eller

(iv) andra radioaktiva ämnen i vilka aktiviteten är likformigt fördelad och den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten inte överstiger 30 gånger

248

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

värdet av den angivna aktivitetskoncentrationen i 2.2.7.2.2.1 - 2.2.7.2.2.6. Fissila ämnen får endast inkluderas om de är undantagna enligt 2.2.7.2.3.5.

(b) LSA-II

(i) vatten med en tritiumkoncentration av upp till 0,8 TBq/l,

(ii) andra ämnen i vilka aktiviteten är likformigt fördelad och den beräknade -4 genomsnittliga specifika aktiviteten inte överstiger 10 A2/g för fasta ämnen -5 och gaser och 10 A2/g för vätskor.

(c) LSA-III

Fasta ämnen (t.ex. solidifierat avfall, aktiverade ämnen), med undantag av ämnen i pulverform, som uppfyller bestämmelserna i 2.2.7.2.3.1.3, hos vilka

(i) de radioaktiva ämnena är likformigt fördelade i ett fast föremål eller en samling av fasta föremål eller väsentligen likformigt fördelade i ett fast kompakt bindemedel (som betong, bitumen och keramik),

(ii) de radioaktiva ämnena är relativt olösliga eller innehållna i en relativt olöslig grundmassa, så att även om förpackningen skadas så överstiger inte förlusten av radioaktiva ämnen per kolli, som erhålls genom urlakning vid nedsänkning i vatten i sju dagar, 0,1A2, och (iii) den beräknade genomsnittliga specifika aktiviteten hos det fasta ämnet, utan VD ]

-3 hänsyn till skärmningsmaterialet, inte överstiger 2 × 10 A2/g.

2.2.7.2.3.1.3 LSA-III är ett fast ämne som ska ha sådana egenskaper att aktiviteten i vattnet förblir begränsad till 0,1 A2 när totalinnehållet i ett kolli utsätts för det föreskrivna provningen i 2.2.7.2.3.1.4.

2.2.7.2.3.1.4 LSA-III ska provas enligt följande:

Ett fast materialprov, som representerar det totala innehållet i kollit, ska nedsänkas i vatten under sju dagar vid rumstemperatur. Den vattenvolym som används för testet ska vara tillräckligt stor, så att den fria volymen av det ej absorberade och obundna vattnet vid sjudagarsperiodens slut fortfarande uppgår till minst 10 % av volymen hos den fasta provobjektet. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga av 1 mS/m vid 20°C. Efter den sju dagar långa nedsänkningen av provet ska totala aktiviteten hos den fria vattenvolymen mätas.

[ UPPHÄ

2.2.7.2.3.1.5 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.2.7.2.3.1.4 är uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.

2.2.7.2.3.2 Ytkontaminerat föremål (SCO), bestämning av grupper

SCO indelas i en av följande två grupper:

(a) SCO-I: Ett fast föremål, på vilket

(i) den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som 2 2 medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm ) inte överstiger 4 Bq/cm för beta- och gammastrålare samt alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 0,4 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och

249

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

(ii) den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som 2 2 medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm ) 4 2 inte överstiger 4 × 10 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare 3 2 med låg radiotoxicitet, eller 4 × 10 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och

(iii) summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är 2 4 2 mindre än 300 cm ) inte överstiger 4 × 10 Bq/cm för beta- och 3 2 gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 4 × 10 Bq/cm för alla andra alfastrålare.

(b) SCO-II: Ett fast föremål på vars yta antingen den fast vidhäftande eller den löst vidhäftande kontaminationen överstiger de tillämpliga gränsvärdena för SCO-I i (a) ovan och på vilket

(i) den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som 2 2 medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm ) inte överstiger 400 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 40 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och

(ii) den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som 2 2 medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är mindre än 300 cm ) 5 2 inte överstiger 8 × 10 Bq/cm för beta- och gammastrålare och alfastrålare 4 2 med låg radiotoxicitet, eller 8 × 10 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och

VD ]

(iii) summan av löst vidhäftande och fast vidhäftande kontamination på den icke åtkomliga ytan, som medelvärde över 300 cm (eller på totala ytan om den är 2 5 2 mindre än 300 cm ) inte överstiger 8 × 10 Bq/cm för beta- och 4 2 gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, eller 8 × 10 Bq/cm för alla andra alfastrålare.

2.2.7.2.3.3 Radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet

2.2.7.2.3.3.1 Ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska ha åtminstone en dimension på minst 5 mm. Om en försluten kapsel utgör beståndsdel av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet, ska kapseln vara tillverkad så att den endast kan öppnas genom att den förstörs. För konstruktionen av ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet krävs unilateralt godkännande.

2.2.7.2.3.3.2 Ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska vara beskaffat eller konstruerat så att det när det genomgått tester enligt 2.2.7.2.3.3.4 – 2.2.7.2.3.3.8 uppfyller följande

[ UPPHÄ

bestämmelser:

(a) det får vid de tillämpliga stötkänslighets-, slag- och böjprovningen enligt 2.2.7.2.3.3.5 (a), (b), (c) och 2.2.7.2.3.3.6 (a) varken brytas eller splittras,

(b) det får under den tillämpliga upphettningsprovningen enligt 2.2.7.2.3.3.5 (d) eller 2.2.7.2.3.3.6 (b) varken smälta eller spridas,

(c) aktiviteten i vatten får efter urlakningstest enligt 2.2.7.2.3.3.7 och 2.2.7.2.3.3.8 inte överstiga 2 kBq, alternativt får för slutna källor läckagehastigheten vid den volumetriska täthetsprovningsmetoden enligt ISO 9978: 1992, ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – Leakage Test Methods”, inte överstiga det tillämpliga och av behörig myndighet accepterade gränsvärdet.

250

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.7.2.3.3.3 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.2.7.2.3.3.2 är uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.

2.2.7.2.3.3.4 Provobjekt som utgör eller simulerar radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet ska genomgå stötkänslighetsprovning, slagprovning, böjprovning och upphettningsprovning enligt 2.2.7.2.3.3.5 eller den alternativa provningen enligt 2.2.7.2.3.3.6. För varje provningsmoment får ett nytt provobjekt användas. I anslutning till varje provningsmoment ska provobjektet genomgå urlakningsprovning eller volumetrisk täthetsprovning enligt en metod som är minst lika känslig som de metoder som beskrivs i 2.2.7.2.3.3.7 för icke spridbara, fasta ämnen eller i 2.2.7.2.3.3.8 för inkapslade ämnen.

2.2.7.2.3.3.5 Tillämpliga provningsmetoder är:

(a) Stötkänslighetsprovning: provobjektet ska falla från 9 m höjd på ett anslagsfundament. Anslagsfundamentet ska vara utformat enligt 6.4.14.

(b) Slagprovning: provobjektet läggs på en blyplatta som ligger på ett glatt fast underlag. Det ges ett slag med den plana änden av en stålstång, så att verkan motsvarar fritt fall av 1,4 kg från 1 m höjd. Nedre ändan av stången ska ha en diameter på 25 mm och kanterna avrundas till en radie på (3,0 ± 0,3) mm. Blyet med en Vickershårdhet på 3,5-4,5 och en tjocklek på högst 25 mm ska täcka en större yta än provobjektet. För varje provning ska en ny blyplatta användas. Stången ska träffa provobjektet så att största möjliga skada inträffar.

VD ]

(c) Böjprovning: provningen gäller endast för långa, tunna strålkällor med en minsta längd av 10 cm och ett förhållande mellan längd och minsta bredd på minst 10. Provobjektet spänns in styvt och vågrätt, så att hälften av dess längd är utanför inspänningen. Provobjektet ska riktas så att det får största möjliga skada, när dess fria ände får ett slag med den plana sidan av en stålstång. Stången ska träffa provobjektet så att verkan av slaget motsvarar fritt fall av 1,4 kg från 1 m höjd. Nedre ändan av stången ska ha en diameter på 25 mm och kanterna avrundas till en radie på (3,0 ± 0,3) mm.

(d) Upphettningsprovning: provobjektet ska upphettas i luft till 800°C och hållas vid denna temperatur i 10 min, varefter det får svalna.

2.2.7.2.3.3.6 Provobjekt som utgör eller simulerar radioaktiva ämnen inneslutna i en tät kapsel får undantas från:

(a) de föreskrivna provningarna i 2.2.7.2.3.3.5 (a) och (b), såvida provobjekten i

[ UPPHÄ

stället genomgår stötkänslighetsprovning enligt ISO 2919:2012 ”Kärnenergi - Slutna radioaktiva strålkällor - Allmänna krav och klassificering” (Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – general Requirements and Classification):

(i) stötkänslighetsprovning (impact test) för klass 4 om massan av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet är lika med eller mindre än 200g,

(ii) stötkänslighetsprovning (impact test) för klass 5 om massan av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet är mer än 200 g men mindre än 500 g,

251

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

(b) den föreskrivna provningen i 2.2.7.2.3.3.5 (d), om provobjekten genomgår alternativ upphettningsprovning (temperature test) för klass 6 enligt ISO 2919:2012 ”Kärnenergi - Slutna radioaktiva strålkällor - Allmänna krav och klassificering” (Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – General Requirements and Classification).

2.2.7.2.3.3.7 För provobjekt som utgör eller simulerar icke spridbara, fasta ämnen ska följande urlakningsprovning genomföras:

(a) Provobjektet ska under 7 dagar nedsänkas i vatten vid rumstemperatur. Den vattenvolym som används för provningen ska vara tillräckligt stor, så att den fria volymen av det ej absorberade och obundna vattnet vid sjudagarsperiodens slut fortfarande uppgår till minst 10 % av volymen hos den fasta provobjektet. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga av 1 mS/m vid 20°C.

(b) Vattnet med provobjektet ska sedan värmas till en temperatur på (50 ± 5)°C och hållas vid den temperaturen i 4 timmar.

(c) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.

(d) Sedan ska provobjektet lagras minst 7 dagar i stillastående luft vid minst 30°C och relativ fuktighet minst 90 %.

(e) Provobjektet nedsänkes sedan i vatten med samma beskaffenhet som i (a). Vattnet med provobjektet värms till (50 ± 5)°C och hålls 4 timmar vid den VD ]

temperaturen.

(f) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.

2.2.7.2.3.3.8 För provobjekt som representerar eller simulerar radioaktiva ämnen i en sluten kapsel, ska antingen urlakningsprovning eller volumetrisk täthetsprovning genomföras enligt följande:

(a) Urlakningsprovningen ska bestå av följande steg:

(i) Provobjektet ska nedsänkas i vatten vid rumstemperatur. Vattnet ska inledningsvis ha ett pH-värde på 6-8 och en högsta ledningsförmåga på 1 mS/m vid 20°C.

(ii) Vattnet med provobjektet värms till en temperatur på (50 ± 5)°C och hålls vid den temperaturen i 4 timmar.

[ UPPHÄ

(iii) Därefter ska vattnets aktivitet bestämmas.

(iv) Sedan ska provobjektet lagras minst 7 dagar i stillastående luft vid minst 30°C och relativ fuktighet minst 90 %.

(v) Momenten enligt (i), (ii) och (iii) upprepas.

(b) Den alternativa volumetriska täthetsprovningen ska omfatta något av de i ISO 9978:1992 ”Radiation Protection – Sealed Radioactive Sources – Leakage Test Methods” beskrivna provningarna, under förutsättning att de är acceptabla av behörig myndighet.

252

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.7.2.3.4 Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet

2.2.7.2.3.4.1 Konstruktionen för radioaktivt ämne med liten spridbarhet kräver multilateralt godkännande. Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska vara beskaffade så att den totala mängden radioaktiva ämnen i ett kolli, med beaktande av bestämmelserna i 6.4.8.14, uppfyller följande bestämmelser:

(a) strålningsnivån på ett avstånd av 3 m från det oskärmade materialet får inte överstiga 10 mSv/h,

(b) vid provning angiven i 6.4.20.3 och 6.4.20.4 får det luftburna utsläppet i gas- och partikelform av upp till 100µm aerodynamisk ekvivalent diameter inte överstiga 100A2. Ett separat provobjekt får användas för varje provning, och

(c) vid provningen angiven i 2.2.7.2.3.1.4 får aktiviteten i vatten inte överstiga 100A2. Vid tillämpning av denna provning ska hänsyn tas till effekterna av skadorna från provningarna angivna i (b) ovan.

2.2.7.2.3.4.2 Radioaktiva ämnen med liten spridbarhet ska provas enligt följande:

Ett provobjekt som utgör eller simulerar radioaktivt ämne med liten spridbarhet, ska genomgå den utvidgade värmeprovningen enligt 6.4.20.3 och stötprovningen angiven i 6.4.20.4. För varje provningsmoment får ett nytt provobjekt användas. I anslutning till varje provningsmoment ska provobjektet genomgå urlakningsprovningen angivet i 2.2.7.2.3.1.4. Efter varje provningsmoment ska avgöras om de tillämpliga bestämmelserna i 2.2.7.2.3.4.1 har uppfyllts. VD ]

2.2.7.2.3.4.3 Verifiering av att funktionskriterierna i 2.2.7.2.3.4.1 och 2.2.7.2.3.4.2 är uppfyllda ska ske i enlighet med 6.4.12.1 och 6.4.12.2.

2.2.7.2.3.5 Fissila ämnen

Fissila ämnen och kollin som innehåller fissila ämnen ska klassificeras under aktuell benämning som ”FISSILT” i enlighet med tabell 2.2.7.2.1.1, såvida de inte är undantagna genom en av bestämmelserna i punkterna (a) till (f) nedan och transporteras enligt kraven i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3). Alla bestämmelser gäller endast för ämnen i kollin som uppfyller kraven i 6.4.7.2 om det inte särskilt anges i bestämmelsen att oförpackat ämne är tillåtet.

(a) Uran som är anrikat med avseende på uran-235 till högst 1 viktprocent och med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233 som inte överstiger 1 % av vikten av uran 235, förutsatt att de fissila nukliderna är väsentligen homogent fördelade i

[ UPPHÄ

hela materialet. Dessutom får uran-235 inte vara geometriskt fördelat som ett gitter, om det är närvarande i metall-, oxid- eller karbidform.

(b) Flytande lösningar av uranylnitrat, anrikat med avseende på uran-235 till högst 2 viktprocent, med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233, som inte överstiger 0,002 % av uranets vikt, och med ett atomförhållande mellan mängden kväve och uran (N/U) minst lika med 2.

(c) Uran som är anrikat med avseende på uran-235 till högst 5 viktprocent under förutsättning att:

(i) det finns högst 3,5 g uran-235 per kolli,

253

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

(ii) det totala innehållet av plutonium och uran-233 per kolli inte överstiger 1 % av vikten av uran-235, (iii) de begränsningar för sändningen som anges i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (c) följs vid transport av kollit. (d) fissila nuklider som har en total massa på högst 2,0 g per kolli under förutsättning att de begränsningar för sändningen som anges i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (d) följs vid transport av kollit, (e) fissila nuklider med en total massa på högst 45 g i förpackad eller oförpackad form under förutsättning att de begränsningar som anges i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (e) följs, (f) ett fissilt ämne som uppfyller kraven i avsnitt 7.5.11 CW33 (4.3) (b), 2.2.7.2.3.6 och 5.1.5.2.1. 2.2.7.2.3.6 Ett fissilt ämne som är undantaget från klassificeringen som ”FISSILT” enligt 2.2.7.2.3.5 (f) ska vara underkritiskt utan att kontroll av ansamling behövs under förutsättning att följande villkor uppfylls: (a) villkoren i 6.4.11.1 (a), (b) villkor likvärdiga med de krav som anges i 6.4.11.12 (b) och 6.4.11.13 (b) för kollin.

VD ]

2.2.7.2.4 Klassificering av kollin eller oförpackade ämnen Mängden radioaktiva ämnen i ett kolli får inte överstiga de nedan angivna gränsvärdena. 2.2.7.2.4.1 Klassificering som undantaget kolli 2.2.7.2.4.1.1 Ett kolli får klassificeras som ett undantaget kolli om det uppfyller ett av följande villkor: (a) det är ett tömt kolli som har innehållit radioaktiva ämnen, (b) det innehåller instrument eller föremål som inte överstiger de gränsvärden för aktivitet som anges i kolumn (2) och (3) i tabell 2.2.7.2.4.1.2, (c) det innehåller föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt

[ UPPHÄ

torium, (d) det innehåller radioaktiva ämnen som inte överstiger de gränsvärden för aktivitet som anges i kolumn (4) i tabell 2.2.7.2.4.1.2, eller (e) det innehåller mindre än 0,1 kg uranhexafluorid som inte överstiger de gränsvärden för aktivitet som anges i kolumn (4) i tabell 2.2.7.2.4.1.2. 2.2.7.2.4.1.2 Ett kolli som innehåller radioaktiva ämnen får klassificeras som undantaget kolli förutsatt att strålningsnivån i någon punkt på kollits utvändiga yta inte överstiger 5 µSv/h.

254

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Tabell 2.2.7.2.4.1.2: Gränsvärden för aktivitet för undantagna kollin

Innehållets fysikaliska Instrument och föremål Ämnen

a)

tillstånd Gränsvärde per Gränsvärde per Gränsvärde per kolli

a) a)

föremål kolli

Fasta ämnen: -2 -3 av speciell beskaffenhet 10 A1 A1 10 A1 -2 -3 av annan form 10 A2 A2 10 A2 -3 -1 -4 Vätskor 10 A2 10 A2 10 A2 Gaser: -2 -1 -2 tritium 2 x 10 A2 2 x 10 A2 2 x 10 A2 -3 -2 -3 av speciell beskaffenhet 10 A1 10 A1 10 A1 -3 -2 -3 av annan form 10 A2 10 A2 10 A2

a) För radionuklidblandningar se 2.2.7.2.2.4 – 2.2.7.2.2.6.

2.2.7.2.4.1.3 Radioaktiva ämnen som är inneslutna i ett instrument eller annat föremål eller utgör en komponent därav, får tillordnas UN 2911 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – INSTRUMENT eller FÖREMÅL under förutsättning att:

(a) strålningsnivån på 10 cm avstånd från varje punkt på den utvändiga ytan av varje oförpackat instrument eller föremål inte överstiger 0,1 mSv/h,

(b) varje instrument eller tillverkat föremål är försett med märkningen ”RADIOACTIVE”, på dess utvändiga yta med undantag av följande:

VD ]

(i) radioluminiscenta klockor eller apparater,

(ii) konsumentprodukter, som antingen fått ett föreskriftsmässigt godkännande i enlighet med 1.7.1.4 (e) eller var för sig inte överskrider gränsvärdet för aktivitet för en undantagen sändning i kolumn 5 i tabell 2.2.7.2.2.1, förutsatt att sådana produkter transporteras i ett kolli som på sin insida är försett med märkningen ”RADIOACTIVE”, på ett sådant sätt att en varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns då kollit öppnas, och

(iii) andra instrument och föremål som är för små för att förses med märkningen “RADIOACTIVE”, under förutsättning att de transporteras i ett kolli som på sin insida är försett med märkningen ”RADIOACTIVE” på ett sådant sätt att en varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns då kollit öppnas.

(c) de aktiva ämnena är fullständigt inneslutna av icke-aktiva beståndsdelar (en anordning vars enda funktion består i att omsluta radioaktiva ämnen räknas inte som instrument eller föremål), och [ UPPHÄ

(d) de angivna gränsvärdena i kolumn 2 och 3 i tabell 2.2.7.2.4.1.2 innehålls för varje enskilt föremål och för varje kolli.

2.2.7.2.4.1.4 Radioaktiva ämnen i andra former än de som anges i 2.2.7.2.4.1.3 och med en aktivitet som inte överstiger gränsvärdena i kolumn 4 i tabell 2.2.7.2.4.1.2, får tillordnas UN 2910 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – BEGRÄNSAD MÄNGD under förutsättning att:

(a) kollit håller innehållet inneslutet under rutinmässiga transportförhållanden, och

(b) kollit är märkt ”RADIOACTIVE” på antingen:

255

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

(i) en invändig yta, så att en tydlig varning för närvaron av radioaktiva ämnen syns när kollit öppnas, eller (ii) på utsidan av kollit när det är olämpligt att påföra märkningen på en invändig yta. 2.2.7.2.4.1.5 Uranhexafluorid som inte överstiger gränsvärdena i kolumn (4) i tabell 2.2.7.2.4.1.2 får klassificeras som UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI, mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt, under förutsättning att: (a) massan av uranhexafluorid i kollit är mindre än 0,1 kg, (b) villkoren i 2.2.7.2.4.5.1 och 2.2.7.2.4.1.4 (a) och (b) är uppfyllda. 2.2.7.2.4.1.6 Föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium och föremål i vilka obestrålat naturligt uran, obestrålat utarmat uran eller obestrålat naturligt torium är de enda radioaktiva ämnena, får tillordnas UN 2909 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – FÖREMÅL TILLVERKADE AV NATURLIGT URAN eller AV UTARMAT URAN eller AV NATURLIGT TORIUM, under förutsättning att den utvändiga ytan av uranet eller toriumet omges av ett inaktivt hölje av metall eller annat motståndskraftigt material. 2.2.7.2.4.1.7 En tömd förpackning som förut innehållit radioaktiva ämnen, får tillordnas UN 2908 RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI – TÖMD FÖRPACKNING under VD ]

förutsättning att: (a) förpackningen är i gott skick och säkert försluten, (b) den utvändiga ytan hos uran eller torium i förpackningskonstruktionen har ett inaktivt hölje av metall eller annat motståndskraftigt material, (c) den inre löst vidhäftande kontaminationen, med medelvärde över 300 cm , inte överstiger (i) 400 Bq/cm för beta- och gammastrålare samt för alfastrålare med låg radiotoxicitet, och (ii) 40 Bq/cm för alla andra alfastrålare, och (d) de etiketter som i förekommande fall satts på förpackningen i överensstämmelse

[ UPPHÄ

med 5.2.2.1.11.1 inte längre är synliga. 2.2.7.2.4.2 Klassificering som ämnen med låg specifik aktivitet (LSA) Radioaktiva ämnen får bara klassificeras som LSA-ämnen om definitionen av LSA i 2.2.7.1.3 och villkoren i 2.2.7.2.3.1, 4.1.9.2 och 7.5.11 särbestämmelse CW33 (2) är uppfyllda. 2.2.7.2.4.3 Klassificering som ytkontaminerade föremål (SCO) Radioaktiva ämnen får bara klassificeras som SCO-föremål om definitionen av SCO i 2.2.7.1.3 och villkoren i 2.2.7.2.3.2, 4.1.9.2 och 7.5.11 särbestämmelse CW33 (2) är uppfyllda.

256

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.7.2.4.4 Klassificering som kollin av typ A Kollin som innehåller radioaktiva ämnen, får klassificeras som kollin av typ A förutsatt att följande bestämmelser uppfylls: Kollin av typ A får inte innehålla högre aktiviteter än något av följande: (a) radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet – A1 (b) alla andra radioaktiva ämnen – A2. För blandningar av radionuklider, vars identiteter och aktiviteter är kända ska följande villkor tillämpas för det radioaktiva innehållet i ett kolli av typ A: B(i) C(j) Σi + Σj ≤ 1 A1(i) A2(j) där: B(i) är aktiviteten hos radionuklid ”i” som radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, A1(i) är A1-värdet för radionuklid ”i”,

VD ]

C(j) är aktiviteten hos radionuklid ”j” som inte är radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, A2(j) är A2-värdet för radionuklid ”j”. 2.2.7.2.4.5 Klassificering av uranhexafluorid 2.2.7.2.4.5.1 Uranhexafluorid får endast tillordnas: (a) UN 2977 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, FISSILT, (b) UN 2978 RADIOAKTIVT ÄMNE, URANHEXAFLUORID, ej fissilt eller undantaget fissilt, eller (c) UN 3507 URANHEXAFLUORID, RADIOAKTIVT ÄMNE, UNDANTAGET KOLLI mindre än 0,1 kg per kolli, ej fissilt eller undantaget fissilt.

[ UPPHÄ

2.2.7.2.4.5.2 Innehållet i ett kolli som innehåller uranhexafluorid ska uppfylla följande krav: (a) för UN 2977 och 2978 får vikten av uranhexafluorid inte avvika från den som kollikonstruktionen är tillåten för, och för UN 3507 ska vikten uranhexafluorid vara mindre än 0,1 kg, (b) vikten av uranhexafluorid får inte vara större än ett värde som skulle kunna leda till ett tomrum på mindre än 5 % vid den högsta temperatur hos kollit som anges för de anläggningssystem där kollit ska användas, och (c) uranhexafluoriden ska vara i fast form och det invändiga trycket får inte ligga över atmosfärstrycket när det lämnas för transport.

257

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.7.2.4.6 Klassificering som kollin av typ B(U), typ B(M) eller typ C 2.2.7.2.4.6.1 Kollin som inte klassificerats på annat sätt enligt 2.2.7.2.4 (2.2.7.2.4.1 – 2.2.7.2.4.5), ska klassificeras i överensstämmelse med godkännandecertifikatet för kollit utfärdat av behörig myndighet i konstruktionens ursprungsland. 2.2.7.2.4.6.2 Innehållet i ett kolli av typ B(U), typ B(M) eller typ C ska motsvara det som specificerats i godkännandecertifikatet. 2.2.7.2.5 Särskilda överenskommelser Radioaktiva ämnen ska klassificeras som transport enligt särskild överenskommelse om de avses transporteras enligt 1.7.4.

VD ]

[ UPPHÄ

258

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

CO2 Fasta ämnen

Klassificering och inplacering i förpackningsgrupper

2.2.8.1.3 Ämnen i klass 8 ska efter sin farlighetsgrad vid transport inplaceras i någon av följande förpackningsgrupper:

Förpackningsgrupp I: starkt frätande ämnen Förpackningsgrupp II: frätande ämnen Förpackningsgrupp III: svagt frätande ämnen

2.2.8.1.4 Ämnen och föremål tillordnade klass 8, är angivna i kapitel 3.2, tabell A. Inplacering i förpackningsgrupperna I, II eller III har genomförts på erfarenhetsunderlag, med hänsyn tagen till ytterligare faktorer, såsom fara vid inandning (se 2.2.8.1.5) och reaktionsförmåga med vatten (inklusive uppkomst av farliga sönderfallsprodukter).

VD ]

2.2.8.1.5 Ett ämne eller ett preparat som uppfyller kriterierna för klass 8 och som har en giftighet vid inandning av damm eller dimma (LC50) motsvarande förpackningsgrupp I, men där giftigheten vid förtäring eller hudabsorption motsvarar förpackningsgrupp III eller lägre, ska tillordnas klass 8.

2.2.8.1.6 Tillordning av ämnen, inklusive blandningar, som inte är namngivna i kapitel 3.2, tabell A, till tillämplig benämning i 2.2.8.3 och tillämplig förpackningsgrupp enligt kriterierna i (a)-(c) kan ske utgående från längden av den kontakttid, som behövs för att åstadkomma fullständig vävnadsdöd av human hud.

För vätskor och fasta ämnen, som kan bli flytande under transporten och som inte bedöms kunna framkalla fullständig vävnadsdöd av human hud, ska hänsyn ändå tas till deras korrosionsverkan på vissa metallytor. Vid inplacering i förpackningsgrupper ska hänsyn tas till erfarenheter från oavsiktlig faroexponering av människor. Saknas sådana erfarenheter, ska inplaceringen ske med testresultat enligt OECD:s riktlinje 8) 9) 404 eller 435 som underlag. Ett ämne som i enlighet med OECD:s testriktlinje

10) [ UPPHÄ11)

430 eller 431 är fastställt som ej frätande, får utan ytterligare provning anses vara ej frätande på hud i RID/RID-S mening.

(a) I förpackningsgrupp I inplaceras ämnen, som efter en exponeringstid av upp till 3 minuter förorsakar fullständig vävnadsdöd under en observationsperiod på 60 minuter efter exponeringstillfället.

8) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 404 ”Acute Dermal Irritation/Corrosion” 2002. 9) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 435 ”in Vitro Membrane Barrier Test Methode for Skin Corrosion” 2006. 10) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 430 ”In Vitro Skin Corrosion: Transcutaneous Electrical Resistance Test (TER)” 2004. 11) OECD Guideline for the testing of chemicals No. 431 ”In Vitro Skin Corrosion: Human Skin Model Test” 2004.

260

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

(b) I förpackningsgrupp II inplaceras ämnen, som efter en exponeringstid av mellan 3 minuter och 60 minuter förorsakar fullständig vävnadsdöd under en observationsperiod på 14 dagar efter exponeringstillfället.

(c) I förpackningsgrupp III inplaceras ämnen:

- som efter en exponeringstid av mellan 60 minuter och 4 timmar förorsakar fullständig vävnadsdöd under en observationsperiod på 14 dagar,

- som antas inte förorsaka fullständig vävnadsdöd, men vars korrosionshastighet på antingen stål- eller aluminiumytor överstiger 6,25 mm per år vid en testtemperatur på 55 °C, vid test på båda materialen. För testet ska för stål användas typ S235JR+CR (1.0037 respektive St 37-2), S275J2G3+CR (1.0144 respektive St 44-3), ISO 3574, ”Unified Numbering System (UNS)” G10200 eller SAE 1020, och för aluminium de obelagda typerna 7075-T6 eller AZ5GU-T6. En godtagbar testmetod finns beskriven i testhandboken, del III, avsnitt 37.

Anm När det vid ett första test på antingen stål eller aluminium konstateras att det testade ämnet är frätande, behöver det efterföljande testet inte utföras.

Tabell 2.2.8.1.6: Tabell som sammanfattar kriterierna i 2.2.8.1.6

Förpacknings- Exponering- Observations- Effekt grupp stid period

VD ]

I ≤ 3 min ≤ 60 min Fullständig vävnadsdöd II > 3 min ≤ 1 h ≤ 14 d Fullständig vävnadsdöd III > 1 h ≤ 4 h ≤ 14 d Fullständig vävnadsdöd

III - - Korrosionshastighet på antingen stål eller aluminiumytor överstiger 6,25 mm per år vid en testtemperatur på 55 ºC vid test på båda materialen

2.2.8.1.7 Om ämnen i klass 8 på grund av tillsatser övergår till andra farlighetskategorier än de som de namngivna ämnena i tabell A i kapitel 3.2 tillhör, ska sådana blandningar eller lösningar tillordnas de benämningar de tillhör på grund av sin faktiska farlighet.

Anm För klassificering av lösningar och blandningar (såsom beredningar och avfall), se även 2.1.3.

[ UPPHÄ

2.2.8.1.8 Utgående från kriterierna i 2.2.8.1.6 kan också avgöras om en lösning eller en blandning, som är nämnd eller innehåller ett nämnt ämne, har sådana egenskaper att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

261

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.8.1.9 Ämnen, lösningar eller blandningar som:

12) 13) - inte motsvarar kriterierna i direktiven 67/548/EEG eller 1999/45/EG , med ändringar, och därför inte klassificeras som frätande enligt dessa direktiv, med ändringar, och - inte verkar frätande på stål eller aluminium,

kan anses vara ämnen som inte omfattas av klass 8.

Anm UN 1910 kalciumoxid och UN 2812 natriumaluminat, förtecknade i FN:s modellregelverk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S.

2.2.8.2 Ämnen som inte är tillåtna för transport

2.2.8.2.1 Kemiskt instabila ämnen i klass 8 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder vidtagits för att förhindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför fara under transport. Därför ska det särskilt kontrolleras att kärl och tankar inte innehåller ämnen som främjar sådana reaktioner.

2.2.8.2.2 Följande ämnen är inte tillåtna för transport:

- UN 1798 NITROHYDROKLORSYRA,

- kemiskt instabila blandningar av avfallssvavelsyra, - kemiskt instabila blandningar av nitrersyra eller ej denitrerade avfallsblandsyror, VD ]

- perklorsyra, vattenlösning med mer än 72 viktprocent ren syra eller blandningar av perklorsyra med andra vätskor än vatten.

Följande ämne är inte tillåtet för transport på järnväg:

- svaveltrioxid, med en renhetsgrad av minst 99,95 %, utan inhibitorer (icke stabiliserad).

2.2.8.3 Förteckning över samlingsbenämningar

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

Frätande ämnen utan sekundärfara och föremål som innehåller sådana ämnen

2584 ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE med mer än 5 % fri svavelsyra, eller 2584 ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE med mer än 5 % fri svavelsyra [ UPPHÄ2693 BISULFITER, VATTENLÖSNING, N.O.S.

flytande C1 2837 BISULFATER, VATTENLÖSNING, (VÄTESULFATER, VATTENLÖSNING) 3264 FRÄTANDE SUR OORGANISK VÄTSKA, N.O.S.

oorganiska

1740 VÄTEDIFLUORIDER, FASTA, N.O.S. 2583 ALKYLSULFONSYROR, FASTA med mer än 5 % fri fasta C2 svavelsyra, eller 2583 ARYLSULFONSYROR, FASTA med mer än 5 % fri svavelsyra

12) EG-rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L196 den 16 augusti 1967, s 1. 13) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat, publicerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L200 den 30 juli 1999, s 1-68.

262

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

3260 FRÄTANDE SURT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.

sura 2586 ALKYLSULFONSYROR, FLYTANDE med högst 5 % fri ämnen svavelsyra, eller 2586 ARYLSULFONSYROR, FLYTANDE med högst 5 % fri svavelsyra flytande C3 2987 KLORSILANER, FRÄTANDE, N.O.S. 3145 ALKYLFENOLER, FLYTANDE, N.O.S. (inklusive C2 - C12 homologer) 3265 FRÄTANDE SUR ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.

organiska 2430 ALKYLFENOLER, FASTA, N.O.S. (inklusive C2-C12homologer) 2585 ALKYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri fasta C4 svavelsyra eller 2585 ARYLSULFONSYROR, FASTA, med högst 5 % fri svavelsyra 3261 FRÄTANDE SURT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.

1719 FRÄTANDE ALKALISK VÄTSKA, N.O.S. flytande C5 2797 BATTERIVÄTSKA, ALKALISK 3266 FRÄTANDE BASISK OORGANISK VÄTSKA, N.O.S.

oorganiska

fasta C6 3262 FRÄTANDE BASISKT OORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.

2735 AMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. eller basiska flytande C7 2735 POLYAMINER, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S ämnen 3267 FRÄTANDE BASISK ORGANISK VÄTSKA, N.O.S.

organiska

3259 AMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. eller fasta C8 3259 POLYAMINER, FASTA, FRÄTANDE, N.O.S. 3263 FRÄTANDE BASISKT ORGANISKT FAST ÄMNE, N.O.S.

(forts)

1903 DESINFEKTIONSMEDEL, FLYTANDE, FRÄTANDE, VD ]

N.O.S. 2801 FÄRGÄMNE, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. eller flytande C9 2801 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FLYTANDE, FRÄTANDE, N.O.S. 3066 FÄRG (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller 3066 FÄRGRELATERAT MATERIAL (inkl färgförtunning och -lösningsmedel) 1760 FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S.

andra

frätande 3147 FÄRGÄMNE, FAST, FRÄTANDE, N.O.S. eller ämnen 3147 FÄRGÄMNESKOMPONENT, FAST, FRÄTANDE,

a)

fasta C10 N.O.S. 3244 FASTA ÄMNEN, SOM INNEHÅLLER FRÄTANDE VÄTSKA, N.O.S. 1759 FRÄTANDE FAST ÄMNE, N.O.S.

1774 BRANDSLÄCKARLADDNING, frätande vätska 2028 RÖKBOMBER, ICKE-EXPLOSIVA, med frätande vätska utan drivanordning 2794 BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED SYRA för lagring av elektricitet 2795 BATTERIER, VÅTA, FYLLDA MED ALKALISK föremål [ UPPHÄC11 LÖSNING för lagring av elektricitet

2800 BATTERIER, VÅTA, SLUTNA för lagring av elektricitet 3028 BATTERIER, TORRA, INNEHÅLLANDE KALIUMHYDROXID I FAST FORM, för lagring av elektricitet 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE innehållande frätande ämnen, eller 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE I UTRUSTNING innehållande frätande ämnen, eller 3477 BRÄNSLECELLSBEHÅLLARE FÖRPACKADE MED UTRUSTNING innehållande frätande ämnen

263

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål Frätande ämnen med sekundärfara och föremål som innehåller sådana ämnen

3470 FÄRG, FRÄTANDE, BRANDFARLIG (inkl färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och flytande lackgrund) eller 3470 FÄRGRELATERAT MATERIAL, FRÄTANDE, BRANDFARLIGT (inkl färgförtunning och -lösningsmedel)

b)

flytande CF1 2734 FRÄTANDE AMINER, BRANDFARLIGA, FLYTANDE, N.O.S. eller 2734 FRÄTANDE POLYAMINER, BRANDFARLIGA, FLYTANDE, N.O.S. 2986 KLORSILANER, FRÄTANDE, BRANDFARLIGA, N.O.S. brandfarliga CF 2920 FRÄTANDE VÄTSKA, BRANDFARLIG, N.O.S.

fasta CF2 2921 FRÄTANDE FAST ÄMNE, BRANDFARLIGT, N.O.S.

flytande CS1 3301 FRÄTANDE VÄTSKA, SJÄLVUPPHETTANDE, N.O.S.

självupphettande CS

3095 FRÄTANDE FAST ÄMNE, SJÄLVUPPHETTANDE, fasta CS2 N.O.S.

b)

flytande CW1 3094 FRÄTANDE VÄTSKA, VATTENREAKTIV, N.O.S.

vattenreaktiva CW

fasta CW2 3096 FRÄTANDE FAST ÄMNE, VATTENREAKTIVT, N.O.S.

(forts)

flytande CO1 3093 FRÄTANDE VÄTSKA, OXIDERANDE, N.O.S.

oxiderande CO

fasta CO2 3084 FRÄTANDE FAST ÄMNE, OXIDERANDE, N.O.S.

3471 VÄTEDIFLUORIDER, LÖSNING, N.O.S.

c)

flytande CT1 2922 FRÄTANDE VÄTSKA, GIFTIG, N.O.S.

d)

giftiga CT

e)

fasta CT2 2923 FRÄTANDE FAST ÄMNE, GIFTIGT, N.O.S.

VD ]

föremål CT3 3506 KVICKSILVER I TILLVERKADE FÖREMÅL

d)

brandfarliga, giftiga, flytande CFT Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning med en klassificeringskod, som bestäms enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.

Ingen samlingsbenämning med denna klassificeringskod är tillgänglig, vid behov sker tillordning till en samlingsbenämning med en klassificeringskod, som

d)e)

oxiderande, giftiga COT bestäms enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.

a)

Blandningar av fasta ämnen, som inte omfattas av bestämmelserna i RID/RID-S, med frätande vätskor får transporteras under UN 3244, utan tillämpning av klassificeringskriterierna för klass 8, förutsatt att ingen överskottsvätska syns vid tidpunkten för lastning eller när transportenheten försluts. Förpackningar ska motsvara en typ som klarat täthetsprovningen för förpackningsgrupp II.

b)

Klorsilaner som utvecklar brandfarliga gaser med vatten eller i fuktig luft är ämnen i klass 4.3.

c)

Klorformiater med övervägande giftiga egenskaper är ämnen i klass 6.1.

d)

Frätande ämnen, som enligt 2.2.61.1.4 - 2.2.61.1.9 är mycket giftiga vid inandning, är ämnen i klass 6.1.

e)

UN 1690 NATRIUMFLUORID, FAST, UN 1812 KALIUMFLUORID, FAST, UN 2505 AMMONIUMFLUORID, UN 2674 NATRIUMFLUOROSILIKAT,

[ UPPHÄ

UN 2856 FLUOROSILIKATER, N.O.S., UN 3415 NATRIUMFLUORIDLÖSNING och UN 3422 KALIUMFLUORIDLÖSNING är ämnen i klass 6.1.

264

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Ämnen som avger brandfarliga ångor

2.2.9.1.6 Ämnen som avger brandfarliga ångor omfattar polymerer, som innehåller brandfarliga vätskor med flampunkt upp till 55°C.

Litiumbatterier

2.2.9.1.7 Celler och batterier, celler och batterier i utrustning eller celler och batterier förpackade med utrustning, som innehåller någon form av litium ska tillordnas UN 3090, 3091, 3480 eller 3481 beroende på vilket som är tillämpligt. De får transporteras enligt dessa benämningar om de uppfyller följande bestämmelser:

(a) varje cell eller batteri ska vara av en typ för vilken det verifierats att den uppfyller alla provningskrav i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3,

Anm Batterier ska vara av en typ som uppfyller provningskraven i testhandboken, del III, delavsnitt 38.3, oavsett om de celler som batteriet består av uppfyller provningarna.

(b) alla celler och batterier måste vara försedda med en ventileringsanordning mot inre övertryck eller vara utformade så att våldsam sprängning förhindras under normala transportförhållanden,

(c) alla celler och batterier måste vara utrustade med en effektiv anordning för att förhindra yttre kortslutning, VD ]

(d) alla batterier med flera celler eller med parallellkopplade celler ska vara utrustade med effektiva anordningar som förhindrar en farlig bakström (t.ex. dioder och säkringar osv.),

(e) celler och batterier ska tillverkas enligt ett kvalitetsledningsprogram som innehåller:

(i) en beskrivning av organisationsstruktur och personalens ansvar för konstruktion och produktkvalitet,

(ii) tillämpliga instruktioner som ska användas för kontroll och provning, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt arbetsrutiner,

(iii) tillverkningskontroll med lämpliga åtgärder för att förhindra och upptäcka inre kortslutning vid tillverkning av celler,

[ UPPHÄ

(iv) kvalitetsredovisningar som kontrollrapporter, provnings- och kalibreringsdata och intyg. Provningsdata ska förvaras och på begäran uppvisas för behörig myndighet,

(v) ledningens granskning för att säkerställa att kvalitetsledningsprogrammet fungerar effektivt,

(vi) rutin för styrning av dokument och dess revision,

(vii) sätt för att kontrollera celler eller batterier som inte överensstämmer med typen provad enligt (a),

266

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

(viii) utbildningsprogram och kvalificeringsförfarande för berörd personal, och

(ix) metoder för att kontroller att slutprodukten är fri från skador.

Anm Interna kvalitetsledningsprogram är tillåtna. Tredjepartcertifiering är inte nödvändig, men metoderna angivna i (i)-(ix) ovan ska vara ordentligt dokumenterade och spårbara. En kopia av kvalitetsledningsprogrammet ska på begäran uppvisa för behörig myndighet.

Litiumbatterier omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S om de uppfyller kraven i särbestämmelse 188 i kapitel 3.3.

Anm UN 3171 Batteridrivet fordon eller UN 3171 Batteridriven utrustning är endast tillämplig för fordon som drivs av våta batterier, natriumbatterier, primära litiumbatterier eller litiumjonbatterier samt utrustning som drivs av våta batterier eller natriumbatterier och som transporteras med dessa batterier installerade.

För detta UN-nummer avses med fordon anordningar som är självdrivande och konstruerade att transportera en eller flera personer eller gods. Exempel på sådana fordon är eldrivna bilar, motorcyklar, skotrar, tre- eller fyrhjuliga fordon eller motorcyklar, elcyklar, rullstolar, åkbara gräsklippare, båtar och flygplan.

Exempel på utrustning är gräsklippare, städmaskiner eller modellbåtar och modellflygplan. Utrustning som drivs av primära litiumbatterier eller VD ]

litiumjonbatterier ska avsändas enligt UN 3091 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, I UTRUSTNING eller UN 3091 LITIUMBATTERIER, PRIMÄRA, FÖRPACKADE MED UTRUSTNING eller UN 3481 LITIUMJONBATTERIER I UTRUSTNING eller UN 3481 LITIUMJONBATTERIER FÖRPACKADE MED UTRUSTNING beroende på vilken som är tillämplig.

Hybridbilar som drivs av både en intern förbränningsmotor och våta batterier, natriumbatterier, primära litiumbatterier eller litiumjonbatterier och som transporteras med batteriet eller batterierna installerade, ska klassificeras som UN 3166 FORDON MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller UN 3166 FORDON MED BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL beroende på vilken som är tillämpligt. Fordon som innehåller en bränslecell ska klassificeras som UN 3166 BRÄNSLECELLSFORDON MED BRANDFARLIG GAS SOM DRIVMEDEL eller UN 3166 BRÄNSLECELLSFORDON MED

[ UPPHÄ

BRANDFARLIG VÄTSKA SOM DRIVMEDEL beroende på vilken som är tillämplig.

Livräddningsutrustning

2.2.9.1.8 Livräddningsutrustning omfattar livräddningsutrustning och motorfordonskomponenter, som motsvarar definitionerna i kapitel 3.3, särbestämmelse 235 eller 296.

Miljöfarliga ämnen

2.2.9.1.9 (Borttagen.)

267

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.9.1.10 Miljöfarliga ämnen (vattenmiljön)

2.2.9.1.10.1 Allmänna definitioner

2.2.9.1.10.1.1 Miljöfarliga ämnen omfattar bland annat flytande eller fasta vattenförorenande ämnen samt lösningar och blandningar med sådana ämnen (som beredningar och avfall).

I 2.2.9.1.10 innebär

Ämne: Kemiskt grundämne och dess föreningar i naturlig eller framställd form, inklusive tillsatser som är nödvändiga för att bevara en produkts stabilitet samt eventuella föroreningar från tillverkningsprocessen, men med undantag av lösningsmedel som kan avskiljas från ämnet utan inverkan på ämnets stabilitet eller dess sammansättning.

2.2.9.1.10.1.2 När ämnen och blandningar klassificeras med avseende på miljöeffekter, är det nödvändigt att kartlägga deras fara för vattenmiljön. Med vattenmiljön avses här både de vattenlevande organismerna och det akvatiska ekosystem som de är en del av . Faran identifieras därför utifrån ämnets eller blandningens toxicitet i vattenmiljön, även om denna vid behov ska ändras genom att ytterligare information om nedbrytning och bioackumulering beaktas.

2.2.9.1.10.1.3 Följande klassificeringsförfarande är avsett att tillämpas för alla ämnen och blandningar, men i några fall, t.ex. för metaller och svårlösliga oorganiska föreningar, kan det krävas särskilda riktlinjer .

VD ]

2.2.9.1.10.1.4 Följande definitioner gäller för de förkortningar och begrepp som används i detta avsnitt:

BCF: biokoncentrationsfaktor, BOD: biokemiskt syrebehov, COD: kemiskt syrebehov, GLP: god laboratoriesed, ECx: koncentrationen som är förenad med x % effekt, EC50: den verksamma koncentration av ämnet, som orsakar 50 % av den maximala effekten, ErC50: EC50-värdet uttryckt som minskning av tillväxthastigheten, Kow: fördelningskoefficient oktanol/vatten, LC50: den koncentration av ett ämne i vatten som leder till döden hos 50 % (hälften) i en grupp försöksdjur, L(E)C50: LC50 eller EC50, NOEC: nolleffektkoncentrationen (No Observed Effect Concentration):

[ UPPHÄ

testkoncentrationen omedelbart under den lägst testade koncentrationen med statistiskt säkerställd skadlig effekt. NOEC har ingen statistiskt säkerställd skadlig effekt i jämförelse med kontrollprovet, OECD-riktlinjer: riktlinjer för tester utgivna av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD Test Guidelines).

14) Detta innefattar inte vattenförorenande ämnen för vilka det kan vara nödvändigt att beakta effekterna utanför vattenmiljön, t.ex. folkhälsan. 15) Dessa återfinns i bilaga 10 till GHS.

268

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.2.9.1.10.2 Definitioner och krav på uppgiftsunderlag

2.2.9.1.10.2.1 Grundelementen för klassificering med avseende på effekter på vattenmiljön är:

(a) akut toxicitet i vattenmiljön,

(b) kronisk toxicitet i vattenmiljön,

(c) potentiell bioackumulerbarhet eller faktisk bioackumulering, och

(d) nedbrytbarhet (biotisk eller kemisk) av organiska kemikalier.

2.2.9.1.10.2.2 Även om data från internationellt harmoniserade testmetoder föredras, får i praktiken även data från nationella metoder användas i den mån de kan anses likvärdiga. I allmänhet har det beslutats att data för toxiciteten hos söt- och havsvattenarter kan anses som likvärdiga data och ska företrädesvis tas fram genom användning av OECD-riktlinjerna eller från metoder, som är likvärdiga enligt principerna för god laboratoriesed (GLP). Om det inte föreligger några sådana uppgifter ska klassificeringen baseras på bästa föreliggande data.

2.2.9.1.10.2.3 Akut toxicitet i vattenmiljön: ett ämnes inneboende förmåga att skada en organism vid en kortvarig exponering för ämnet i vattenmiljö.

Akut (kortvarig) fara: i klassificeringssyfte, ett ämnes farlighet orsakad av dess akuta toxicitet för en organism under kortvarig exponering av kemikalien i vattenmiljö. VD ]

Akut toxicitet i vattenmiljön ska normalt bestämmas genom användning av ett 96timmars LC50-värde för fisk (OECD 203 eller likvärdig metod), ett 48-timmars EC50värde för kräftdjur (OECD 202 eller likvärdig metod) och/eller ett 72- eller 96timmars EC50-värde för alger (OECD 201 eller likvärdig metod). Dessa arter räknas som representativa för alla vattenorganismer och hänsyn får också tas till data om andra arter, t.ex. andmatsväxter, om testmetoden är lämplig.

2.2.9.1.10.2.4 Kronisk toxicitet i vattenmiljön: ett ämnes inneboende förmåga att orsaka skadliga effekter på vattenlevande organismer i samband med exponering som bestäms i förhållande till organismens livscykel.

Fara för skadliga långtidseffekter: i klassificeringssyfte, ett ämnes farlighet orsakad av dess kroniska toxicitet efter långvarig exponering i vattenmiljö.

Det finns färre data om kronisk toxicitet än om akut toxicitet, och totalt sett är

[ UPPHÄ

testmetoderna inte så standardiserade. Data som bestämts enligt OECD-metod 210 (fisk i tidigt levnadsstadium) eller 211 (reproduktion av dafnior) och 201 (hämmad algtillväxt) kan godtas. Andra verifierade och internationellt erkända tester kan också användas. NOEC-värden eller andra motsvarande ECx-värden ska användas.

2.2.9.1.10.2.5 Bioackumulering innebär nettoresultatet vad gäller upptag, omvandling och eliminering av ett ämne i en organism där alla exponeringsvägar är medräknade (t.ex. luft, vatten, sediment/mark och livsmedel).

Potentiell bioackumulerbarhet ska normalt bestämmas genom användning av fördelningskoefficienten oktanol/vatten, vanligen beskriven som log Kow, bestämd enligt OECD-riktlinje 107 eller 117. Även om detta representerar en potential för bioackumulering, ger en experimentellt bestämd biokoncentrationsfaktor (BCF) ett

269

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

bättre mått och ska föredras om den är tillgänglig. BCF ska bestämmas enligt OECD 305.

2.2.9.1.10.2.6 Nedbrytning: organiska molekylers sönderfall i mindre molekyler och slutligen till koldioxid, vatten och salter.

Nedbrytning i miljön kan ske biotiskt eller kemiskt (t.ex. genom hydrolys) och de använda kriterierna återspeglar denna omständighet. Snabb biologisk nedbrytning konstateras enklast genom användning av biologisk lättnedbrytbarhet (A–F) i OECDriktlinje 301. Att dessa riktlinjer uppfylls kan betraktas som indikator på snabb nedbrytning i de flesta miljöer. Dessa är riktlinjer för test i sötvatten och följaktligen har även användning av resultat från OECD 306 inkluderats, vilka är bättre lämpade för test i havsmiljö. I den mån sådana uppgifter inte är tillgängliga, gäller att förhållandet BOD5 (5 dygn)/COD ≥ 0,5 räknas som indikation på snabb nedbrytning. Kemisk nedbrytning, såsom hydrolys, kemisk och biotisk primärnedbrytning, nedbrytning i icke-akvatiska media och verifierad snabb nedbrytning i miljön kan alla bidra till att bestämma snabb nedbrytning .

Ämnen räknas som snabbt nedbrytbara i miljön om följande kriterier är uppfyllda:

(a) i undersökningar avseende biologisk lättnedbrytbarhet inom 28 dygn uppnås följande nedbrytningsnivåer:

(i) tester baserade på upplöst organiskt kol: 70 %, (ii) tester baserade på syreupptagning eller koldioxidbildning: 60 % av teoretiskt VD ]

maximivärde.

Dessa värden för biologisk nedbrytbarhet ska ha erhållits inom 10 dygn efter att nedbrytningen börjat, därvid räknas nedbrytningens början som den tidpunkt, vid vilken 10 % av ämnet brutits ned såvida inte ämnet är identifierat som ett komplext ämne bestående av flera komponenter med liknande strukturella beståndsdelar. I detta fall, och när det finns tillräckliga motiv, får värdet tillämpas efter 28 dagar oavsett om tidsvillkoret inom 10 dygn uppnåtts eller inte , eller

(b) i de fall endast BOD- och COD-data är tillgängliga, när förhållandet BOD5/COD ≥ 0,5, eller

(c) om andra övertygande vetenskapliga bevis är tillgängliga för verifiering av att ämnet eller blandningen kan brytas ned inom en tidsrymd av 28 dygn till ett värde över 70 % i vattenmiljön (biotisk och/eller kemisk).

[ UPPHÄ

2.2.9.1.10.3 Klassificeringskriterier och kategorier

2.2.9.1.10.3.1 Ämnen ska tillordnas miljöfarliga ämnen (vattenmiljö), om de motsvarar kriterierna för kategorierna akut 1, kronisk 1 eller kronisk 2 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1. Kriterierna beskriver klassificeringskategorierna i detalj. De är schematiskt sammanfattade i tabell 2.2.9.1.10.3.2.

16) Särskild vägledning för tolkning av data ges i kapitel 4.1 och GHS bilaga 9. 17) Se kapitel 4.1 och bilaga 9, avsnitt A9.4.2.2.3 i GHS.

270

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Tabell 2.2.9.1.10.3.1: Kategorier för ämnen som är farliga för vattenmiljön (se Anm 1)

(a) Akut fara (för vattenmiljön)

Kategori akut 1: (se Anm 2)

96 h LC50 (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l (se Anm 3)

(b) Fara för skadliga långtidseffekter (för vattenmiljön) (se även figur 2.2.9.1.10.3.1)

(i) Ej snabbt nedbrytbara ämnen (se Anm 4), för vilka det finns tillräcklig data om kronisk toxicitet

Kategori kronisk 1: (se Anm 2)

Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra ≤ 0,1 mg/l vattenväxter)

VD ]

Kategori kronisk 2:

Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra ≤ 1 mg/l vattenväxter)

(ii) Snabbt nedbrytbara ämnen, för vilka det finns tillräcklig data om kronisk toxicitet

Kategori kronisk 1: (se Anm 2) Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,01 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,01 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra ≤ 0,01 mg/l vattenväxter)

Kategori kronisk 2: [ UPPHÄ

Kroniskt NOEC eller ECx (för fisk) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för kräftdjur) ≤ 0,1 mg/l och/eller Kroniskt NOEC eller ECx (för alger eller andra ≤ 0,1 mg/l vattenväxter)

271

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

(iii) Ämnen för vilka tillräcklig data om kronisk toxicitet inte är tillgänglig

Kategori kronisk 1: (se Anm 2) 96 h LC50 (för fisk) ≤ 1 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) ≤ 1 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) ≤ 1 mg/l (se Anm 3) och ämnet är inte snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller om värdet på BCF saknas används log Kow ≥ 4) (se Anm 4 och 5).

Kategori kronisk 2:

96 h LC50 (för fisk) > 1 till ≤ 10 mg/l och/eller 48 h EC50 (för kräftdjur) > 1 till ≤ 10 mg/l och/eller 72 eller 96 h ErC50 (för alger eller andra vattenväxter) > 1 till ≤ 10 mg/l (se Anm 3) och ämnet är ej snabbt nedbrytbart och/eller den experimentellt fastställda BCF ≥ 500 (eller om värdet på BCF saknas används log Kow ≥ 4) (se Anm 4 och 5).

Anm 1 Fisk, kräftdjur och alger testas som representanter för flera trofinivåer och taxa. Testmetoderna är i hög grad standardiserade. Data för andra organismer får även användas, förutsatt att de representerar likvärdiga arter och testresultatmått.

Anm 2 När ett ämne klassificeras akut 1 och/eller kronisk 1 är det samtidigt nödvändigt att ange lämplig multiplikationsfaktor (M-faktor) (se 2.2.9.1.10.4.6.4) för användning av sammanräkningsmetoden. VD ]

Anm 3 När toxiciteten för alger ErC50 (= EC50 (tillväxthastighet)) ligger mer än 100 gånger lägre än den näst mest känsliga arten och resulterar i klassificering endast baserad på denna effekt, ska det övervägas om den är representativ för toxiciteten för vattenväxter. När det kan visas att så inte är fallet, ska en fackmässig bedömning ligga till grund för att besluta om klassificering. Klassificeringen ska baseras på värdet för ErC50. Om grunden till EC50värdet inte anges eller inget ErC50-värde registrerats ska klassificeringen baseras på det lägsta tillgängliga EC50-värdet.

Anm 4 Brist på förmåga att brytas ner snabbt baseras antingen på bristande biologisk lättnedbrytbarhet eller andra bevis på bristande förmåga att brytas ner snabbt. Om inte användbar data för nedbrytbarhet är tillgänglig, varken experimentellt fastställd eller uppskattad, ska ämnet anses vara ej snabbt nedbrytbar.

[ UPPHÄ

Anm 5 Potentiell bioackumulerbarhet, baserad på experimentellt härledd BCF ≥ 500 eller, om värdet på BCF saknas, log Kow ≥ 4, förutsatt att Kow är en lämplig deskriptor för ämnets potentiella bioackumulerbarhet. Uppmätta log Kowvärden har prioritet före uppskattade värden och uppmätta BCF-värden har prioritet före log Kow-värden.

272

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Figur 2.2.9.1.10.3.1: Kategorier för ämnen som har skadliga långtidseffekter för vattenmiljön

Finns lämpliga data om kronisk ja Klassificera enligt kriterierna i tabell toxicitet för alla 2.2.9.1.10.3.1 (b) (i) eller 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) tre trofinivåer? Se beroende på information om snabb nedbrytbarhet Anm 2 till tabell 2.2.9.1.10.3.1.

nej

Bedöm såväl: (a) enligt kriterierna i tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (i) eller 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) (beroende på Finns lämpliga information om snabb nedbrytbarhet, som data om kronisk ja toxicitet för en (b) (om det finns lämpliga data om akut toxicitet eller två för de andra trofinivåerna) enligt kriterierna i trofinivåer? tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii),

och klassificera enligt det strängaste resultatet

VD ]

nej

ja

Finns lämpliga Klassificera enligt kriterierna i tabell data om akut 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii) toxicitet?

[ UPPHÄ

273

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.9.1.10.3.2 Klassificeringsschemat i tabell 2.2.9.1.10.3.2 sammanfattar klassificeringskriterierna för ämnen.

Tabell 2.2.9.1.10.3.2: Klassificeringsschema för ämnen som är farliga för vattenmiljön

Klassificeringskategorier

Akut fara Fara för skadlig långtidseffekter

(se Anm 1) (se Anm 2)

Lämplig data om kronisk toxicitet finns Lämplig data om kronisk toxicitet Ej snabbt nedbrytbara Snabbt nedbrytbara finns inte ämnen ämnen

(se Anm 1) (se Anm 3) (se Anm 3)

Kategori: akut 1 Kategori: kronisk 1 Kategori: kronisk 1 Kategori: kronisk 1

L(E)C50 ≤ 1,00 NOEC eller ECX ≤ 0,1 NOEC eller ECX ≤ 0,01 L(E)C50 ≤ 1,00 och brist på förmåga att brytas ner snabbt och/eller BCF ≥ 500 eller, om värde på BCF saknas, log KOW ≥ 4

Kategori: kronisk 2 Kategori: kronisk 2 Kategori: kronisk 2

0,1 < NOEC eller ECX ≤ 1 0,01 < NOEC eller ECX ≤ 1 1,00 < L(E)C50 ≤ 10,0 och brist på förmåga att brytas ner snabbt och/eller BCF ≥ 500 eller, om värde på BCF saknas, log KOW ≥ 4

VD ]

Anm 1 Akut fara baserad på L(E)C50-värden i mg/l för fisk, kräftdjur och/eller alger eller andra vattenväxter (eller kvantitativa struktur-aktivitetssamband (Quantitative Structure Activity Relationships (QSAR)), om experimentell

18)

data saknas ).

Anm 2 Ämnen ska klassificeras i de olika kategorierna för kronisk toxicitet, såvida det inte finns lämplig data om kronisk toxicitet för alla tre trofinivåer över vattenlösligheten eller över 1 mg/l. (Med ”lämplig” avses data som i tillräcklig grad omfattar aktuellt resultatmått. Detta innebär i allmänhet uppmätt testdata, men för att undvika onödiga tester kan det från fall till fall även innebära uppskattad data, t.ex. (Q)SAR, eller för uppenbara fall expertbedömning).

Anm 3 Kronisk toxicitet baserad på NOEC eller motsvarande ECX-värden i mg/l för fisk eller kräftdjur eller andra erkända enheter för kronisk toxicitet.

[ UPPHÄ

2.2.9.1.10.4 Kategorier och kriterier för klassificering av blandningar

2.2.9.1.10.4.1 Klassificeringssystemet för blandningar omfattar de klassificeringskategorier som används för ämnen, dvs. kategorierna akut 1 samt kronisk 1 och 2. För att använda alla tillgängliga data för klassificering av blandningens farliga egenskaper för vattenmiljön, görs följande antagande, som tillämpas i förekommande fall:

De ”relevanta beståndsdelarna” i en blandning är de som förekommer i en koncentration av minst 0,1 viktprocent för beståndsdelar klassificerade som akut och/eller kronisk 1, samt minst 1 viktprocent för andra beståndsdelar, såvida inte det

Särskild vägledning finns i kapitel 4.1, paragraf 4.1.2.13, och bilaga 9, avsnitt A9.6, i GHS.

274

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

förmodas (t.ex. när det rör sig om mycket toxiska beståndsdelar, se 2.2.9.1.10.4.6.4) att en beståndsdel som förekommer i en koncentration under 0,1 %, ändå kan vara relevant för klassificeringen av blandningen på grund av dess vattenförorenande egenskaper.

2.2.9.1.10.4.2 Klassificeringen sker stegvis och är beroende av vilken slags information som föreligger om själva blandningen och de ingående ämnena. Den stegvisa ansatsen omfattar följande element:

(a) klassificering baserade på testade blandningar,

(b) klassificering baserad på överbryggningsprinciper,

(c) användning av ”sammanräkning av klassificerade beståndsdelar” och/eller en ”additionsformel”.

Nedanstående figur 2.2.9.1.10.4.2 beskriver metodiken att följa.

Figur 2.2.9.1.10.4.2: Stegvis ansats för klassificering av blandningar, beroende på deras farliga egenskaper (akuta och skadliga långtidseffekter) för vattenmiljön

För blandningen som helhet finns testdata om toxiciteten i vatten tillgängliga

Klassificering efter akut Nej Ja fara eller fara för skadliga långtidseffekter

VD ]

(2.2.9.1.10.4.3)

För uppskattning av Klassificering efter akut farorna finns tillräckligt Ja Användning av fara eller fara för med data om liknande överbryggningsprinciper (2.2.9.1.10.4.4) skadliga långtidseffekter blandningar Nej Användning av sammanräkningsmetoden (2.2.9.1.10.4.6.1-2.2.9.1.10.4.6.4) med användning av: (a) procentsats av alla beståndsdelar som tillordnats kategorin kronisk toxicitet För alla relevanta Ja beståndsdelar finns (b) procentsats av beståndsdelar som Klassificering efter akut antingen data om tillordnats kategorin akut toxicitet fara eller fara för toxiciteten I vattenmiljön skadliga långtidseffekter eller klassificeringsdata (c) procentsats av beståndsdelar med data om akut toxicitet. Användning av additionsformlerna (2.2.9.1.10.4.5.2) [ UPPHÄoch konvertera det härledda L(E)C50

eller EqNOECm till aktuell kategori för akuta eller skadliga Nej

Användning av Användning av sammanräkningsmetoden Klassificering efter akut tillgängliga data om och additionsformeln (2.2.9.1.10.4.6.1fara eller fara för kända beståndsdelars 2.2.9.1.10.4.6.4) och tillämpning av skadliga långtidseffekter farliga egenskaper 2.2.9.1.10.4.6.5

275

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.9.1.10.4.3 Klassificering av blandningar när toxicitetsdata finns tillgängliga för hela blandningen

2.2.9.1.10.4.3.1 Om blandningen i sig har testats med avseende på toxicitet i vattenmiljön, ska denna information användas för att klassificera blandningen enligt kriterierna som är överenskomna för ämnen. Klassificeringen baseras normalt sett på uppgifter om fisk, kräftdjur och alger/växter (se 2.2.9.1.10.2.3 och 2.2.9.1.10.2.4). Om lämpliga data för akut eller kronisk toxicitet saknas för blandningen i sig, ska ”överbryggningsprinciper” eller ”sammanräkningsmetod” tillämpas (se 2.2.9.1.10.4.4 till 2.2.9.1.10.4.6).

2.2.9.1.10.4.3.2 Klassificering av blandningars fara för skadliga långtidseffekter kräver ytterligare information om nedbrytbarhet och i vissa fall bioackumulering. Det finns inga data om nedbrytbarhet och bioackumulering för blandningar i sig. Tester av nedbrytbarhet och bioackumulering hos blandningar används inte då de vanligtvis är svåra att tolka och sådana tester är endast användbara för enskilda ämnen.

2.2.9.1.10.4.3.3 Klassificering i kategori akut 1

(a) Om det finns lämpliga testdata om akut toxicitet (LC50 eller EC50) för blandningen som helhet och L(E)C50 ≤ 1 mg/l:

Klassificera blandningen i akut 1 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1 (a).

(b) Om det finns testdata om akut toxicitet (LC50(s) eller EC50(s)) för blandningen som helhet (normalt för alla tre trofinivåer) och L(E)C50(s) > 1 mg/l, eller över vattenlöslighet: VD ]

Blandningen behöver inte klassificeras avseende akut fara enligt RID/RID-S.

2.2.9.1.10.4.3.4 Klassificering i kategori kronisk 1 och 2

(a) Om det finns lämpliga data om kronisk toxicitet (ECx eller NOEC) för blandningen som helhet och ECx eller NOEC hos den testade blandningen är ≤ 1 mg/l:

(i) klassificera blandningen i kronisk 1 eller kronisk 2 enligt tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (ii) (snabbt nedbrytbar) om tillgänglig information leder till slutsatsen att alla relevanta beståndsdelar i blandningen är snabbt nedbrytbara.

(ii) klassificera blandningen i kronisk 1 eller kronisk 2 i alla övriga fall enligt tabell 2.2.9.1.10..3.1 (b) (i) (ej snabbt nedbrytbar).

[ UPPHÄ

(b) Om det finns lämpliga data om kronisk toxicitet (ECx eller NOEC) för blandningen som helhet och ECx(s) eller NOEC(s) hos den testade blandningen är > 1 mg/l, eller över vattenlöslighet för alla tre trofinivåer:

Blandningen behöver inte klassificeras avseende fara för skadliga långtidseffekter enligt RID/RID-S.

2.2.9.1.10.4.4 Klassificering av blandningar om det inte finns toxicitetsdata om blandningen som helhet: Överbryggningsprinciper

2.2.9.1.10.4.4.1 Om blandningen i sig inte har testats med avseende på fara för vattenmiljön men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade

276

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med nedanstående fastställda överbryggningsprinciper. Detta säkerställer att tillgänglig data, i största möjliga mån, används vid klassificeringsförfarandet för karakterisering av blandningens farlighet, utan ytterligare behov av djurförsök.

2.2.9.1.10.4.4.2 Utspädning

Om en ny blandning erhålls genom att en testad blandning eller ett ämne späds med ett spädmedel med samma eller lägre faroklassificering än den minst giftiga beståndsdelen i den ursprungliga blandningen, och som inte förväntas påverka andra beståndsdelars farliga egenskaper, ska den nya blandningen klassificeras i samma kategori som den ursprungliga blandningen eller det ursprungliga ämnet. Alternativt får metoden som beskrivs i 2.2.9.1.10.4.5 tillämpas.

2.2.9.1.10.4.4.3 Produktionspartier

Klassificeringen med avseende på fara för vattenmiljön av ett testat parti av en blandning ska antas vara väsentligen likvärdig med den av ett annat ej testat parti av samma kommersiella produkt, om den tillverkats eller stått under tillsyn av samma tillverkare, såvida det inte finns anledning att tro att en betydande variation i partiet finns så att faroklassificeringen för vattenmiljön ändras. I så fall är det nödvändigt med en ny klassificering.

2.2.9.1.10.4.4.4 Koncentration hos blandningar som tillordnats de striktaste klassificeringskategorierna (kronisk 1 och akut 1) VD ]

Om en testad blandning klassificerats i kategorin kronisk 1 och/eller akut 1, och beståndsdelar av blandningen som klassificerats i kategorin kronisk toxicitet 1 och/eller akut 1 koncentreras ytterligare utan att testas, så ska blandningen med den högre koncentrationen klassificeras i samma kategori som den ursprungliga testade blandningen utan ytterligare test.

2.2.9.1.10.4.4.5 Interpolering inom en toxicitetskategori

För tre blandningar (A, B och C) med samma beståndsdelar: om blandningarna A och B har testats och tillhör samma toxicitetskategori, och om den ej testade blandningen C innehåller samma toxikologiskt aktiva beståndsdelar som blandningarna A och B, men har en koncentration av toxikologiskt aktiva beståndsdelar som ligger mellan koncentrationerna i blandningarna A och B, så kan blandning C antas tillhöra samma kategori som A och B.

[ UPPHÄ

2.2.9.1.10.4.4.6 Väsentligen likartade blandningar

Antag följande:

(a) två blandningar:

(i) A + B,

(ii) C + B,

(b) koncentrationen av beståndsdel B är i stort sett samma i båda blandningarna,

277

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

(c) koncentrationen av beståndsdel A i blandning (i) är lika hög som koncentrationen av beståndsdel C i blandning (ii),

(d) data om faror för vattenmiljön för av beståndsdelarna A och C finns tillgängliga och i princip likartade, dvs. beståndsdelarna omfattas av samma kategori och det förväntas inte att de påverkar toxiciteten i vattenmiljön av beståndsdel B.

Om blandning (i) eller (ii) redan har klassificerats utifrån testdata, så kan den andra blandningen placeras i samma kategori.

2.2.9.1.10.4.5 Klassificering av blandningar när toxicitetsdata finns tillgängliga för alla beståndsdelar eller endast för några beståndsdelar i blandningen

2.2.9.1.10.4.5.1 Klassificeringen av blandningar ska grundas på en sammanräkning av koncentrationerna av dess klassificerade beståndsdelar. Andelen beståndsdelar klassificerade för akut fara eller fara för skadliga långtidseffekter förs direkt in i sammanräkningsmetoden. En närmare beskrivning finns i 2.2.9.1.10.4.6.1 – 2.2.9.1.10.4.6.4.

2.2.9.1.10.4.5.2 Blandningar kan skapas genom kombination av såväl klassificerade beståndsdelar (akut 1 och/eller kronisk 1 och 2), som andra beståndsdelar för vilka adekvata testdata om toxicitet finns tillgängliga. Om adekvata toxicitetsdata föreligger för mer än en beståndsdel i blandningen beräknas den kombinerade toxiciteten för dessa beståndsdelar genom nedanstående additionsformler (a) eller (b) beroende på arten av toxicitetsdata.

VD ]

(a) Baserat på akut toxicitet i vattenmiljön

∑Ci Ci =

∑

L(E)C50m n L(E)C50i

där:

L(E)C50m = L(E)C50 för den del av blandningen där testdata föreligger.

[ UPPHÄ

Den beräknade toxiciteten ska användas för att placera den delen av blandningen i kategorin för akut fara som sedan används i sammanräkningsmetoden. (b) Baserat på kronisk toxicitet i vattenmiljön

Ci + Cj C Cj

∑ ∑ i

= +

∑ ∑

EqNOECm n NOECi n 01,⋅ NOEC j

där Ci = koncentrationen av beståndsdel i (angivet som viktprocent) avseende snabbt nedbrytbara beståndsdelar,

278

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Toxicitetsekvivalenten speglar således det faktum att ej snabbt nedbrytbara ämnen klassificeras i en farokategori strängare än snabbt nedbrytbara ämnen.

Den beräknade toxicitetsekvivalenten ska användas för att placera den delen av blandningen i kategorin för fara för skadliga långtidseffekter enligt kriterierna för snabbt nedbrytbara ämnen (tabell 2.2.9.1.10.3.1 (b) (iii)), som sedan används i sammanräkningsmetoden. 2.2.9.1.10.4.5.3 När additionsformeln används för en del av blandningen är det bäst att beräkna VD ]

toxiciteten för denna del genom att för varje beståndsdel använda toxicitetsvärden för samma taxonomiska grupp (t.ex. fisk, kräftdjur, alger) och sedan använda den högsta toxiciteten (det lägsta värdet) som erhålls (dvs. använda den mest känsliga av de tre taxonomiska grupperna). Om det för varje beståndsdel inte finns några toxicitetsdata för samma taxonomiska grupp, väljs toxicitetsvärdet för varje beståndsdel på samma sätt som när det gäller klassificering av ämnen, dvs. den högsta toxiciteten (från den känsligaste testorganismen) används. Den beräknade akuta och kroniska toxiciteten ska sedan användas för att bedöma om denna del av blandningen ska klassificeras akut 1 och/eller kronisk 1 eller 2 utifrån samma kriterier som för ämnen.

2.2.9.1.10.4.5.4 Om en blandning klassificerats på mer än ett sätt, ska den metod som ger den strängaste klassificeringen användas.

2.2.9.1.10.4.6 Sammanräkningsmetoden

2.2.9.1.10.4.6.1 Klassificeringsförfarande

[ UPPHÄ

I regel väger en strängare eller högre klassificering tyngre än en lägre, dvs. en klassificering i kronisk 1 väger tyngre än en klassificering i kronisk 2. I vårt exempel innebär det alltså att klassificeringen redan är klar om resultatet är kronisk 1. En högre klassificering än så finns inte. Med avseende på fara för skadliga långtidseffekter är det därför inte nödvändigt att gå vidare med klassificeringen.

2.2.9.1.10.4.6.2 Klassificering i kategorin akut 1

2.2.9.1.10.4.6.2.1 Först beaktas alla beståndsdelar klassificerade i kategorin akut 1. Om summan av koncentrationerna (i %) av dessa beståndsdelar multiplicerat med deras respektive Mfaktor är större än eller lika med 25 %, ska hela blandningen klassificeras i akut 1. Om

279

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

resultatet av beräkningen ger en klassificering av blandningen i kategorin akut 1 är klassificeringsförfarandet därmed slutfört.

2.2.9.1.10.4.6.2.2 Klassificeringen av blandningar med avseende på akut fara utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar sammanfattas i tabell 2.2.9.1.10.4.6.2.2 nedan.

Tabell 2.2.9.1.10.4.6.2.2: Klassificering av blandningar med avseende på akuta faror, utgående från summan av koncentrationen av klassificerade beståndsdelar

Summa av koncentrationen (i %) av Blandning klassificerad som: beståndsdelar klassificerade som: a) Akut 1 × M ≥ 25 % Akut 1

a) För förklaring av faktorn M, se 2.2.9.1.10.4.6.4.

2.2.9.1.10.4.6.3 Klassificering i kategorierna kronisk 1 och 2

2.2.9.1.10.4.6.3.1 Först ska alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 beaktas. Om summan av koncentrationerna (i %) av dessa beståndsdelar multiplicerat med deras respektive Mfaktor är större eller lika med 25 %, ska hela blandningen klassificeras kronisk 1. Detta innebär att klassificeringen är klar.

2.2.9.1.10.4.6.3.2 Om blandningen inte klassificeras kronisk 1, ska kronisk 2 övervägas. Om summan av koncentrationerna (i %) av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 1 multiplicerat med deras respektive M-faktor multiplicerat med 10, plus summan av VD ]

koncentrationerna (i %) av alla beståndsdelar som klassificerats kronisk 2 är större eller lika med 25 %, ska blandningen klassificeras kronisk 2. Detta innebär att klassificeringen är klar.

2.2.9.1.10.4.6.3.3 Klassificering av blandningar med avseende på deras fara för skadliga långtidseffekter utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar, sammanfattas i nedanstående tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3.

Tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3: Klassificering av en blandningar med avseende på fara för skadliga långtidseffekter, utgående från summan av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar

Summa av koncentrationerna (i %) av Blandning klassificerad som: beståndsdelar klassificerade som: a) Kronisk 1 × M ≥ 25 % Kronisk 1 (M × 10 × kronisk 1) + kronisk 2 ≥ 25 %[ UPPHÄ Kronisk 2

a) För förklaring av faktorn M, se 2.2.9.1.10.4.6.4.

2.2.9.1.10.4.6.4 Blandningar med mycket toxiska beståndsdelar

Beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 med akut toxicitet som ligger under 1 mg/l och/eller kronisk toxicitet som ligger under 0,1 mg/l (om ej snabbt nedbrytbar) och 0,01 mg/l (om snabbt nedbrytbar) bidrar till blandningens toxicitet även vid låga koncentrationer och ges ökad betydelse då sammanräkningsmetoden av klassificerade beståndsdelar ska användas. För en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 ska något av följande användas: Den stegvisa metoden i 2.2.9.1.10.4.6.2 och 2.2.9.1.10.4.6.3 där man använder en viktad summa

280

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

genom att multiplicera koncentrationerna för beståndsdelarna som klassificerats akut 1 respektive kronisk 1 med en faktor i stället för att bara summera procentandelarna. Detta innebär att koncentrationen av akut 1 i den vänstra kolumnen i tabell 2.2.9.1.10.4.6.2.2 och koncentrationen av kronisk 1 i den vänstra kolumnen i tabell 2.2.9.1.10.4.6.3.3 multipliceras med respektive faktor. Vilka multiplikationsfaktorer som ska användas för dessa beståndsdelar beror på toxicitetsvärdet enligt tabell 2.2.9.1.10.4.6.4 nedan. Vid klassificeringen av en blandning som innehåller beståndsdelar klassificerade akut 1 eller kronisk 1 måste den ansvarige således veta vilken M-faktor som ska användas för att kunna använda sammanräkningsmetoden av klassificerade beståndsdelar. Alternativt kan additionsformeln användas (se 2.2.9.1.10.4.5.2), förutsatt att det finns toxicitetsdata för alla mycket toxiska beståndsdelar i blandningen samt övertygande belägg för att alla övriga beståndsdelar, inklusive sådana för vilka det inte finns några specifika uppgifter avseende akut och/eller kronisk toxicitet, har låg eller ingen toxicitet och att de inte avsevärt bidrar till blandningens miljöfarliga egenskaper.

Tabell 2.2.9.1.10.4.6.4: Multiplikationsfaktorer för mycket toxiska beståndsdelar i blandningar

Akut toxicitet Multiplikations- Kronisk toxicitet Multiplikationsfaktor faktor (M) (M)

L(E)C50-värde NOEC-värde Ej snabbt Snabbt nedbryt- nedbrytbara bara bestånds- beståndsdelar delar

0,1 < L(E)C50 ≤ 1 1 0,01 < NOEC ≤ 0,1 1 -

VD ]

0,01 < L(E)C50 ≤ 0,1 10 0,001 < NOEC ≤ 0,01 10 1 0,001 < L(E)C50 ≤ 0,01 100 0,0001 < NOEC ≤ 0,001 100 10 0,0001 < L(E)C50 ≤ 0,001 1000 0,00001 < NOEC ≤ 0,0001 1000 100 0,00001 < L(E)C50 ≤ 0,0001 10000 0,000001 < NOEC ≤ 0,00001 10000 1000 (Fortsättning i intervall om en faktor 10) (Fortsättning i intervall om en faktor 10)

2.2.9.1.10.4.6.5 Klassificering av blandningar med beståndsdelar utan användbar information

Om det inte finns någon användbar information avseende akut toxicitet eller fara för skadliga långtidseffekter för vattenmiljön för en eller flera relevanta beståndsdelar, kan blandningen inte placeras i en eller flera bestämda farokategorier. I detta fall ska blandningen klassificeras enbart utifrån kända beståndsdelar och säkerhetsdatablad ska innehålla upplysningen ”innehåller x % beståndsdelar vars farlighet för vattenmiljön är okänd”.

2.2.9.1.10.5 Ämnen eller blandningar klassificerade som miljöfarliga ämnen (vattenmiljön) enligt

[ UPPHÄ19)

EG-förordning 1272/2008

Om data för klassificering enligt kriterierna i 2.2.9.1.10.3 och 2.2.9.1.10.4 inte är tillgängliga, gäller att ett ämne eller blandning:

(a) ska klassificeras som ett miljöfarligt ämne (vattenmiljön) om det måste tillordnas kategori(erna) Akut 1, Kronisk 1 eller Kronisk 2 enligt EG-förordning 1272/2008 , eller, om det fortfarande är relevant enligt nämnda förordning,

19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (Europeiska unionens officiella tidning nr L 353, av 31 december 2008).

281

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

riskfras(erna) R50, R50/53 eller R51/53 enligt direktiven 67/548/EEG eller 1999/45/EG ,

(b) får betraktas som ett ej miljöfarligt ämne (vattenmiljön) om det inte måste tillordnas en sådan riskfras eller kategori enligt ovan nämnda direktiv eller förordning.

2.2.9.1.10.6 Klassificering av ämnen eller blandningar som miljöfarliga ämnen (vattenmiljön) enligt bestämmelserna i 2.2.9.1.10.3, 2.2.9.1.10.4 eller 2.2.9.1.10.5

Ämnen eller blandningar som klassificeras som miljöfarliga (vattenmiljön) och inte motsvarar kriterierna för någon annan klass i RID/RID-S, ska benämnas:

UN 3077 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FAST, N.O.S., eller UN 3082 MILJÖFARLIGT ÄMNE, FLYTANDE, N.O.S.

De ska inplaceras i förpackningsgrupp III.

2.2.9.1.11 Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMMO) och genetiskt modifierade organismer (GMO) är mikroorganismer och organismer i vilka det genetiska materialet avsiktligt har förändrats genom gentekniska metoder på ett sätt som inte förekommer i naturen. De ska tillordnas klass 9 (UN 3245), om de inte motsvarar definitionen för giftiga ämnen eller smittförande ämnen, men kan förändra djur, växter eller mikrobiologiska ämnen på ett sätt som normalt inte kommer av naturlig fortplantning.

VD ]

Anm 1 GMMO och GMO som är smittförande ämnen ingår i klass 6.2, UN 2814, UN 2900 eller UN 3373.

Anm 2 GMMO eller GMO omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S, om de godkänts för användning av behöriga myndigheter i ursprungs-, transit- och destinationsländerna .

Anm 3 Levande djur får inte användas som bärare av genetiskt modifierade mikroorganismer i klass 9, med undantag av om ämnet i fråga inte kan transporteras på annat sätt. Genetiskt modifierade levande djur ska transporteras enligt villkor fastställda av behöriga myndigheter i ursprungsoch destinationsländerna.

2.2.9.1.12 (Tills vidare blamk.)

Ämnen med förhöjd temperatur

[ UPPHÄ

2.2.9.1.13 Ämnen med förhöjd temperatur omfattar ämnen som transporteras eller lämnas till transport i flytande form vid eller över 100 °C, dock under deras flampunkt, om de har

20) Rådets direktiv 67/548/EEG av 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (Europeiska gemenskapernas tidning, nr L 196, av 16 augusti 1967, sid 1-5). 21) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (Europeiska gemenskapernas officiella tidning, nr L 200, av 30 juli 1999, s. 1-68). 22) Se särskilt del C i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 106 av 17 april 2001, sid. 8-14), vari tillståndsförfarandet för Europeiska Gemenskapen fastställs.

282

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

en sådan. De omfattar även fasta ämnen som transporteras eller lämnas till transport vid eller över 240 °C. Anm Ämnen med förhöjd temperatur får tillordnas klass 9 endast när de inte motsvarar kriterierna för någon annan klass. Övriga ämnen som utgör en fara under transport men inte omfattas av definitionen för

någon annan klass

2.2.9.1.14 De nedan nämnda olika ämnena, som inte omfattas av definitionen för någon annan klass, är tillordnade klass 9: - fast ammoniakförening med flampunkt under 60°C - mindre farlig ditionit - mycket lättflyktig vätska - ämne, som avger skadliga ångor - ämnen som innehåller allergener - kemisatser, reagenssatser och första förbandssats - elektrokemiska dubbelskiktskondensatorer (med en energilagringskapacitet större än 0,3 Wh) VD ]

Anm Följande ämnen och föremål, som anges i FN:s modellregelverk, omfattas inte av bestämmelserna i RID/RID-S: UN 1845 Koldioxid, fast (torris) , UN 2071 Ammoniumnitrathaltiga gödselmedel, UN 2216 Fiskmjöl (fiskrester), stabiliseradt, UN 2807 Magnetiskt material, UN 3166 Förbränningsmotor eller fordon med brandfarlig gas som drivmedel eller fordon med brandfarlig vätska som drivmedel, eller bränslecellsmotor eller –fordon med brandfarlig gas eller brandfarlig vätska som drivmedel UN 3171 Batteridrivet fordon eller batteridriven utrustning (se även Anm i slutet av 2.2.9.1.7), UN 3334 Vätska som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s., UN 3335 Fast ämne som omfattas av luftfartsbestämmelser, n.o.s.,

[ UPPHÄ

UN 3363 Farligt gods i maskiner eller farligt gods i utrustning

Inplacering i förpackningsgrupper

2.2.9.1.15 När så anges i kapitel 3.2, tabell A, kolumn 4, inplaceras ämnen och föremål i klass 9 i en av följande förpackningsgrupper beroende på sin farlighetsgrad: Förpackningsgrupp II: farliga ämnen, Förpackningsgrupp III: mindre farliga ämnen.

23) För UN 1845, koldioxid, fast (torris) som används för kylning, se 5.5.3.

283

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.2.9.2 Ämnen och föremål som inte är tillåtna för transport

Följande ämnen och föremål är inte tillåtna för transport: - litiumbatterier, som inte uppfyller villkoren i kapitel 3.3, särbestämmelse 188, 230, 310 eller 636, - tömda, ej rengjorda uppsamlingsbehållare för utrustning såsom transformatorer, kondensatorer och hydraulisk utrustning, vilka innehåller ämnen i UN 2315, 3151, 3152 eller 3432.

2.2.9.3 Förteckning över benämningar

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

2212 ASBEST, AMFIBOL (amosit, tremolit, aktinolit, antofyllit, krokidolit)

284

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Klassificeringskod UN-nr Benämning på ämnen och föremål

(forts)

(Ingen samlingsbenämning är tillgänglig. Endast följande ämnen i kapitel 3.2, tabell A, med denna klassificeringskod, omfattas av bestämmelserna i klass 9.) 1841 AMMONIAKACETALDEHYD övriga ämnen eller föremål som utgör en fara 1931 ZINKDITIONIT (ZINKHYDROSULFIT) under transport, men som inte omfattas av 1941 DIBROMDIFLUORMETAN någon annan klass M11 1990 BENSALDEHYD 2969 RICINFRÖN eller 2969 RICINMJÖL eller 2969 RICINFRÖKAKOR eller 2969 RICINFLINGOR 3316 KEMISATS 3316 REAGENSSATS eller 3316 FÖRSTA FÖRBANDSSATS 3359 GASBEHANDLAD LASTBÄRARE 3499 KONDENSATOR, ELEKTROKEMISKT DUBBELSKIKT (med en energilagringskapacitet större än 0,3 Wh) 3508 KONDENSATOR, ASYMMETRISK (med en energilagringskapacitet större än 0,3 Wh) 3509 FÖRPACKNINGAR, UTTJÄNTA, TÖMDA, EJ RENGJORDA

VD ]

[ UPPHÄ

285

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

Kapitel 2.3

Testmetoder

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Utsvettningstest av blandsprängämnen

14 4 3 24 120º

88

Fig. 1: Klockformig belastningstyngd, vikt 2

4 2 56

220 g, upphängningsbar på bronskolven

8

100 106 120º

Fig. 2: Cylindrisk bronskolv, mått i mm

VD ]

15,6

9

20 40

15.7 Fig. 3: Ihålig bronscylinder, tillsluten

5

5 i ena änden, horisontal- och vertikalprojektion,

55 1 5

mått i mm

5

15

[ UPPHÄ1

Fig. 1 - 3 (1) Fyra rader med fem hål med diameter 0,5 mm (2) Koppar (3) Blyplatta med centrerad kon på

1

undersidan (4) Fyra öppningar, ca.46 mm x 56 mm, likformigt fördelade runt omkretsen

97

288

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

(b) Test av plasticerad nitrocellulosa (se 2.3.2.2) (i) 3 g plasticerad nitrocellulosa fylls i likadana provrör som i (a), och dessa placeras sedan i ett värmeskåp med en konstant temperatur av 132°C. (ii) Provrören med plasticerad nitrocellulosa förvaras i värmeskåp under en timme. Under den tiden får inte några gulbruna nitrösa gaser bli synliga. Iakttagelse och utvärdering sker som i (a) ovan.

2.3.2.10 Antändningstemperatur (se 2.3.2.1 och 2.3.2.2)

(a) Antändningstemperaturen bestäms genom upphettning av 0,2 g ämne inneslutet i ett provrör av glas, som nedsänks i Woods metallbad. Provröret placeras i badet då detta har uppnått 100°C. Badets temperatur ökas sedan med 5°C per minut. (b) Provröret ska ha följande dimensioner: längd 125 mm invändig diameter 15 mm godstjocklek 0,5 mm och ska nedsänkas till ett djup av 20 mm. (c) Testet upprepas tre gånger och varje gång noteras den temperatur vid vilken ämnet antänds samt om förbränningen sker långsamt eller snabbt och om deflagration eller detonation sker. VD ]

(d) Den lägsta temperatur som konstateras vid de tre testerna utgör antändningstemperaturen.

290

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

ASTM D3278-96(2004)e1, Standard Test Methods for Flash Point of Liquids by Small Scale Closed-Cup Apparatus ASTM D93-08, Standard Test Methods for Flash Point by Pensky-Martens Closed- Cup Tester

Association française de normalisation, AFNOR, 11, rue de Pressensé, F-93571 La Plaine Saint-Denis Cedex:

Fransk standard NF M 07 - 019 Franska standarder NF M 07 - 011 / NF T 30 - 050 / NF T 66 - 009 Fransk standard NF M 07 - 036

Deutsches Institut für Normung, Burggrafenstr. 6, D-10787 Berlin:

Standard DIN 51755 (flampunkter under 65 °C)

State Committee of the Council of Ministers for Standardization, RUS-113813, GSP, Moscow, M-49 Leninsky Prospect, 9:

GOST 12.1.044-84

2.3.3.1.2 För att bestämma flampunkten för färg, lim och liknande trögflytande produkter innehållande lösningsmedel får endast apparater och testmetoder användas som är lämpliga för flampunktsbestämning hos trögflytande vätskor och motsvarar följande standarder:

VD ]

(a) internationell standard ISO 3679:1983,

(b) internationell standard ISO 3680:1983,

(c) internationell standard ISO 1523:1983,

(d) internationella standarder EN ISO 13736 och EN ISO 2719, metod B.

2.3.3.1.3 Standarderna angivna i 2.3.3.1.1 får endast användas för de flampunktsintervall som anges dem. Risken för kemisk reaktion mellan ämnet och provhållaren ska tas i beaktande vid val av standard. Apparaturen ska, såvida säkerheten är tillgodosedd, placeras på en dragfri plats. Av säkerhetsskäl ska en metod där små provmängder om ca 2 ml användas, tillämpas för organiska peroxider och självreaktiva ämnen (även kända som energetiska ämnen), eller för giftiga ämnen..

2.3.3.1.4 När flampunkten bestäms genom en ojämviktsmetod till 23 °C ± 2 °C eller

[ UPPHÄ

60 °C ± 2 °C, ska detta resultat verifieras för respektive temperaturområde med en jämviktsmetod.

2.3.3.1.5 Om oenighet råder om klassificeringen av en brandfarlig vätska, ska klassificeringen som avsändaren föreslagit accepteras, under förutsättning att en kontroll av vätskans flampunkt ger ett värde som inte avviker mer än 2 °C från de i 2.2.3.1 angivna gränsvärdena (23 °C respektive 60 °C). Om avvikelsen är mer än 2 °C, ska ännu en kontroll ske och då gäller det lägsta av de därvid erhållna värdena.

291

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

2.3.3.2 Bestämning av initial kokpunkt

Följande metoder får användas för att bestämma initial kokpunkt hos brandfarliga vätskor:

Internationella standarder:

ISO 3924 (Petroleumprodukter – Bestämning av kokintervall – Gaskromatografisk metod) ISO 4626 (Volatile organic liquids – Determination of boiling range of organic solvents used as raw materials) ISO 3405 (Petroleumprodukter – Bestämning av destillationsegenskaper vid atmosfäriskt tryck)

Nationella standarder:

American Society for Testing Materials International, 100 Barr Harbor Drive, PO Box C700, West Conshohocken, Pennsylvania, USA 19428-2959:

ASTM D86-07a, Standard Test Method for Distillation of Petroleum Products at Atmospheric Pressure ASTM D1078-05, Standard Test Method for Distillation Range of Volatile Organic Liquids

Ytterligare godtagbara metoder:

VD ]

Metod A.2 beskriven i del A i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 .

2.3.3.3 Test för bestämning av peroxidhalt

En kvantitet p (ca 5 g uppvägt på 0,01 g när) av den vätska som ska kontrolleras hälls i en Erlenmeyerkolv, 20 cm ättiksyreanhydrid och omkring 1 g pulvriserad fast kaliumjodid tillsätts och omrörning sker. Efter tio minuter värms vätskan till omkring 60°C under tre minuter, den får sedan svalna under fem minuter och 25 cm vatten tillsätts. Efter en halvtimme titreras den frigjorda joden med en 0,1 N lösning av natriumtiosulfat utan att någon indikator tillsätts. Fullständig avfärgning visar att reaktionen är avslutad. Om n utgör antalet cm erforderlig tiosulfatlösning, erhålls den procentuella peroxidhalten i provet (beräknad som H2O2) genom formeln:

17n

100 p

[ UPPHÄ

2.3.4 Test för bestämning av flytbarhet

För att bestämma flytbarheten hos flytande, trögflytande eller pastaartade ämnen och blandningar ska följande testmetod användas.

24) Kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (Europeiska unionens officiella tidning nr L 142, den 31 maj 2008, s. 1-739).

292

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.3.4.1 Testutrustning

Penetrometer enligt ISO 2137:1985, med en styrtapp på 47,5 g ± 0,05 g, siktskiva av duralumin med koniska hål och en vikt på 102,5 g ± 0,05 g (se figur 1), penetrometerkärl med en invändig diameter på 72 mm - 80 mm för upptagning av provet.

2.3.4.2 Testmetod

Provet ska hällas i penetrometerkärlet minst 30 minuter före mätningen. Kärlet försluts tätt och lagras i vila fram till mätningen. Provet upphettas i det tätt förslutna penetrationskärlet till 35 °C ± 0,5 °C och placeras på penetrometerbordet direkt före mätningen (högst 2 min). Siktskivans spets S sätts nu mot vätskeytan och penetrationsdjupet mäts som funktion av tiden.

2.3.4.3 Utvärdering av testresultatet

Ett ämne är pastaartat om, sedan spetsen S satts mot provets yta, den på mätutrustningen avlästa penetrationen

(a) efter en belastningstid på 5 s ± 0,1 s, är mindre än 15,0 mm ± 0,3 mm, eller

(b) efter en belastningstid på 5 s ± 0,1 s, är större än 15,0 mm ± 0,3 mm, men tillkommande penetration efter ytterligare 55 s ± 0,5 s är mindre än 5,0 mm ± 0,5 mm.

VD ]

Anm Hos prov med flytgräns är det ofta omöjligt att få en plan yta i penetrometerkärlet och därmed erhålla tydliga begynnelsevillkor för mätningen vid ansättning av siktskivans spets S. För somliga prov kan dessutom siktskivans rörelse orsaka en elastisk deformation av ytan, vilket felaktigt visar en större penetration under de första sekunderna. I dessa fall kan utvärdering enligt (b) ovan vara ändamålsenlig.

[ UPPHÄ

293

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Figur 1: Penetrometer

VD ]

120°

° 40 5 ,8 ,9 ,0 50 69 19

[ UPPHÄ

Ej specificerade toleranser är +/- 0,1 mm

294

2015-01-01 RID/RID-S Del 2

2.3.5 Klassificering av metallorganiska ämnen i klasserna 4.2 och 4.3

2.3.5.1 Metallorganiska ämnen kan tillordnas till klass 4.2 respektive 4.3, beroende på deras fastställda egenskaper enligt testerna N.1-N.5 i testhandboken, del III, avsnitt 33, i överensstämmelse med det i figur 2.3.5 återgivna flödesdiagrammet. Anm 1 Beroende på deras övriga egenskaper och tabellen över dominerande fara (se 2.1.3.10) kan metallorganiska ämnen tillordnas till andra klasser. Anm 2 Brandfarliga lösningar med metallorganiska föreningar, i koncentrationer som inte är självantändande eller, som vid kontakt med vatten, inte utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder, ingår i klass 3.

VD ]

[ UPPHÄ

295

RID/RID-S Del 2 2015-01-01

Figur 2.3.5: Flödesdiagram för tillordning av metallorganiska ämnen till

a)b)

klasserna 4.2 och 4.3

Metallorganiskt fast ämne/beredning/lösning Pyrofort metallorganiskt fast ämne, UN 3391 nej

Pyrofort metallorganiskt flytande ämne, UN 3392 Är det ett Är det ett flytande pyrofort ämne? ja vattenreaktivt Test N.2 (fast) ämne? Test N.3 (flytande) Test N.5 fast Pyrofort metallorganiskt fast ämne, vattenreaktivt, UN 3393 nej ja Pyrofort metallorganiskt flytande flytande ämne, vattenreaktivt, UN 3394

nej Vattenreaktivt metallorganiskt fast ämne, UN 3395 Är det ett ja Vattenreaktivt metallbrandfarligt fast ämne? organiskt fast ämne, Test N.1 brandfarligt, UN 3396

VD ]

nej

Är det ett ja Vattenreaktivt metallsjälvupphetorganiskt fast ämne, tande ämne? ja självupphettande, Test N.4 UN 3397

Är det ett ja Klass 4.3, PG I, II vattenreaktivt nej Vattenreaktivt metalleller III. Är det ett ämne? fast ämne? organiskt flytande Test N.5 ämne, UN 3398

Innehåller nej ja ämnet ett lösnings- Vattenreaktivt metallnej medel med flampunkt organiskt flytande < 60°C? ämne, brandfarligt, UN 3399

[ UPPHÄ

Är det ett själv- ja Självupphettande upphettande metallorganiskt fast fast ämne? ämne, UN 3400 Test N.4

nej

Ämnet omfattas inte av klass 4.2 eller 4.3

a) Testmetoderna N.1-N.5 finns i testhandboken, del III, avsnitt 33. b) Om tillämpligt och om ett test är påkallat med hänsyn till reaktionsegenskaperna, ska egenskaperna hos klasserna 6.1 och 8 bestämmas enligt tabellen för dominerande fara i 2.1.3.10.

296

Del 3

Förteckning över farligt gods, särbestämmelser och undantag för farligt

gods förpackat i begränsade VD ]

och reducerade mängder

[ UPPHÄ

VD ]

[ UPPHÄ

2015-01-01 RID/RID-S Del 3

Kapitel 3.1

Allmänt

RID/RID-S Del 3 2015-01-01

3.1.2.4 Många ämnen har separata benämningar för flytande och fast form (se definitioner av vätska och fast ämne i 1.2.1) och så även för det fasta ämnet och lösningen. Dessa är tillordnade olika UN-nummer som inte nödvändigtvis kommer efter varandra .

3.1.2.5 Om ett ämne, som enligt definitionen i 1.2.1 är ett fast ämne, överlämnas för transport i smält tillstånd, ska den officiella transportbenämningen kompletteras med ”SMÄLT”, såvida inte detta redan förekommer med versaler i den i kapitel 3.2 tabell A angivna benämningen (t.ex. ALKYLFENOL, FAST, N.O.S., SMÄLT).

3.1.2.6 Med undantag av självreaktiva ämnen och organiska peroxider och med undantag av de fall där uttrycket ”STABILISERAD” anges med stora bokstäver i benämningen i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (2), ska för ett ämne uttrycket ”STABILISERAD” läggas till som en del av den officiella transportbenämningen (t.ex. ”GIFTIG VÄTSKA, ORGANISK, N.O.S., STABILISERAD”), om det på grund av bestämmelserna i 2.2.x.2 skulle vara förbjudet för transport utan stabilisering eftersom det har förmåga att under normala transportförhållanden reagera på ett farligt sätt.

Om temperaturkontroll tillämpas för stabilisering av ett sådant ämne för att förebygga utveckling av farligt övertryck gäller följande:

(a) För vätskor: vätskor för vilka det krävs temperaturkontroll är förbjudna för järnvägstransport

(b) För gaser: transportvillkoren ska godkännas av behörig myndighet. 3.1.2.7 Hydrater får transporteras under den officiella transportbenämningen för det vattenfria VD ]

ämnet.

3.1.2.8 Gruppbenämningar eller N.O.S.-benämningar (”not otherwise specified”)

3.1.2.8.1 De officiella transportbenämningarna för samlingsbenämningar och N.O.S.benämningar, till vilka särbestämmelse 274 eller 318 tillordnats i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (6), ska kompletteras med godsets tekniska benämning, såvida ingen nationell lag eller internationell överenskommelse förbjuder exakt beskrivning av ämnen som är reglerade. För explosiva ämnen och föremål i klass 1 får beskrivningen av det farliga godset kompletteras med ytterligare beskrivning som anger handelsnamn eller militära benämningar. De tekniska benämningarna ska anges inom parentes omedelbart efter den officiella transportbenämningen. En ändamålsenlig precisering, såsom ”innehåller” eller ”innehållande” eller andra betecknande uttryck, såsom ”blandning”, ”lösning” osv. samt procentandelen av den tekniska beståndsdelen får likaså användas. Exempel: ”UN 1993 BRANDFARLIG VÄTSKA, N.O.S. (innehåller xylen och bensen), 3, II”.

[ UPPHÄ

3.1.2.8.1.1 Den tekniska benämningen ska vara en vedertagen kemisk benämning eller biologisk benämning eller annan benämning som brukar användas i vetenskapliga och tekniska handböcker, tidskrifter och texter. Handelsnamn får inte användas för detta ändamål. För pesticider får endast allmänt brukliga ISO-benämningar, andra benämningar enligt ”The WHO Recommended Classification of Pesticides by Hazard and Guidelines to Classification” eller benämningar på aktiv substans användas.

1) Detaljer framgår av den alfabetiska förteckningen (kapitel 3.2, tabell B), t.ex.: NITROXYLEN, FLYTANDE 6.1 1665 NITROXYLEN, FAST 6.1 3447 2) Detta innefattar alla ämnen (inklusive ämnen som stabiliseras med kemiska inhibitorer), vars temperatur för självaccelererande sönderfall (SADT) uppgår till högst 50 °C i den omslutning som används för transporten.

300

2015-01-01 RID/RID-S Del 3

3.1.2.8.1.2 Om blandningar av farligt gods beskrivs med en av de N.O.S.- eller gruppbenämningar, till vilka särbestämmelse 274 är tillordnad i kapitel 3.2, tabell A, kolumn (6), behöver inte fler än de två beståndsdelar anges, vilka är avgörande för blandningens farlighet, utom för ämnen som är reglerade och där en exakt beskrivning är förbjuden i nationell lag eller internationella överenskommelser. Om kollit som innehåller en blandning är försett med etikett för sekundärfara, ska en av de båda inom parentes angivna tekniska benämningarna vara namnet på den beståndsdel, som kräver användning av etiketten för sekundärfara.

Anm Se 5.4.1.2.2.

3.1.2.8.1.3 Exempel på hur den officiella transportbenämningen för en N.O.S.-benämning kompletteras med den tekniska benämningen är:

UN 2902 PESTICID, FLYTANDE, GIFTIG, N.O.S. (drazoxolon)

UN 3394 PYROFORT METALLORGANISKT ÄMNE, FLYTANDE, VATTENREAKTIVT (trimetylgallium).

RID/RID-S Del 3 2015-01-01

får även blandningens eller lösningens koncentration anges efter grundbeskrivningen, t.ex. ”ACETON, LÖSNING, 75 %”. 3.1.3.3 En lösning eller blandning som motsvarar klassificeringskriterierna i RID/RID-S som inte namnges i kapitel 3.2, tabell A, och består av två eller flera farliga gods, ska tillordnas en benämning vars officiella transportbenämning, beskrivning, klass, klassificeringskod och förpackningsgrupp som noggrannast beskriver lösningen eller blandningen.

VD ]

[ UPPHÄ

302

2015-01-01 RID/RID-S Del 3

Kapitel 3.2

Förteckning över farligt gods

3.2.1 Tabell A: Förteckning över farligt gods i UN-nummerordning

Varje rad i tabell A i detta kapitel behandlar i regel det eller de ämnen eller föremål, som omfattas av ett visst UN-nummer. Om ämnen eller föremål, som hör till ett och samma UN-nummer, har olika kemiska eller fysikaliska egenskaper eller transportbestämmelser, kan emellertid flera på varandra följande rader användas för dessa UN-nummer.

Varje kolumn i tabell A ägnas åt ett bestämt tema, som anges i nedanstående förklarande anmärkningar. Skärningspunkten mellan kolumner och rader innehåller information om det i kolumnen ifråga behandlade tema för det eller de ämnen eller föremål som hör till motsvarande rad:

- de fyra första cellerna identifierar till raden hörande ämnen eller föremål (särbestämmelserna i kolumn (6) kan ange ytterligare information med avseende på detta),

- de följande cellerna anger tillämpliga särbestämmelser, antingen som fullständig information eller i kodform. Koderna hänvisar till detaljerad information, som finns i den del eller det kapitel, avsnitt eller delavsnitt, som anges i nedanstående förklarande anmärkningar. En tom cell betyder antingen att inga särskilda

VD ]

bestämmelser finns och endast de allmänna bestämmelserna är tillämpliga eller att en i de förklarande anmärkningarna angiven transportinskränkning gäller. En alfanumerisk kod som börjar med bokstäverna ”SP” hänvisar till en särbestämmelse i kapitel 3.3 när den används i denna tabell.

Till de tillämpliga allmänna bestämmelserna hänvisas inte i motsvarande celler. Nedanstående förklarande anmärkningar anger för varje kolumn den del eller det kapitel, avsnitt eller delavsnitt där de återfinns.

Förklarande anmärkningar för varje kolumn:

Kolumn (1) UN-nummer

Denna kolumn innehåller UN-numret

- för det farliga ämnet eller föremålet, om ett eget särskilt UN-nummer har tillordnats ämnet eller föremålet, eller [ UPPHÄ

- för gruppbenämning eller N.O.S.-benämning, till vilken inte namngivna ämnen eller föremål har tillordnats enligt kriterierna i del 2 (”beslutsträden”).

Kolumn (2) Benämning och beskrivning

Denna kolumn innehåller i versaler benämningen på ämnet eller föremålet, om ett eget UN-nummer har tillordnats ämnet eller föremålet, eller den grupp- eller N.O.S. benämning, som ämnet eller föremålet tillordnats enligt kriterierna i del 2 (”beslutsträden”). Denna benämning ska användas som den officiella transportbenämningen eller, när lämpligt, som en del av den officiella

303

RID/RID-S Del 3 2015-01-01

transportbenämningen (se 3.1.2 för ytterligare detaljer om den officiella transportbenämningen). Efter den officiella transportbenämningen har tillfogats en beskrivande text med små bokstäver, för att förklara omfattningen av benämningen i de fall där klassificeringsoch/eller transportvillkor för ämnet eller föremålet under vissa omständigheter kan vara olika.

Kolumn (3a) Klass

Denna kolumn innehåller numret på klassen, vars definition omfattar det farliga ämnet eller föremålet. Numret på klassen tillordnas enligt metoderna och kriterierna i del 2.

Kolumn (3b) Klassificeringskod

Denna kolumn innehåller klassificeringskoden för det farliga ämnet eller föremålet. - För farliga ämnen eller föremål i klass 1 består koden av numret på riskgruppen och bokstaven för den samhanteringsgrupp, som tillordning sker till enligt metoderna och kriterierna i 2.2.1.1.4. - För farliga ämnen eller föremål i klass 2 består koden av en siffra och en eller flera bokstäver för gruppen av farliga egenskaper, vilka förklaras i 2.2.2.1.2 och 2.2.2.1.3. - För farliga ämnen eller föremål i klass 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 8 och 9 VD ]

förklaras koden i 2.2.x.1.2 . - Farliga ämnen eller föremål i klass 7 har ingen klassificeringskod.

Kolumn (4) Förpackningsgrupp

Denna kolumn innehåller numret på förpackningsgruppen (I, II eller III), som är tillordnad det farliga ämnet. Dessa nummer på förpackningsgrupper tillordnas på grundval av metoderna och kriterierna i del 2. Vissa föremål och ämnen har inte inplacerats i någon förpackningsgrupp.

Kolumn (5) Etiketter

Denna kolumn innehåller numret för förlagan till de etiketter/storetiketter (se 5.2.2.2 och 5.3.1.7), som ska placeras på kollin, containrar, tankcontainrar, UN-tankar, MEGcontainrar, cisternvagnar, vagnar med avmonterbara tankar, batterivagnar och vagnar.

[ UPPHÄ

De för vissa ämnen inom parentes angivna rangeringsetiketterna enligt förlaga 13 och 15 (se 5.3.4) ska användas för märkning enbart i följande fall: - klass 1: på båda sidor av vagnar, vid transport av vagnslaster av dessa ämnen, - klass 2: på båda sidor av cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar och vagnar, på vilka tankcontainrar, MEG-containrar eller UN-tankar transporteras.

1) x = numret på det farliga ämnets eller föremålets klass, i förekommande fall utan punkt.

304

2015-01-01 RID/RID-S Del 3

Dock betecknar ”7X” för ämnen eller föremål i klass 7 en etikett enligt förlaga nr 7A, 7B respektive 7C beroende på kategori (se 5.1.5.3.4 och 5.2.2.1.11.1) eller en storetikett enligt förlaga 7D (se 5.3.1.1.3 och 5.3.1.7.2). De allmänna bestämmelserna för placering av etiketter/storetiketter (t ex etiketternas nummer, plats där de ska placeras) finns för kollin och småcontainrar i 5.2.2.1 och för storcontainrar, tankcontainrar, MEG-containrar, UN-tankar, cisternvagnar, vagnar med avmonterbara tankar, batterivagnar och vagnar i 5.3.1.

Anm Ovannämnda etiketteringsbestämmelser kan ändras genom de i kolumn (6) angivna särbestämmelserna.

Kolumn (6) Särbestämmelser

Denna kolumn innehåller den numeriska koden för de särbestämmelser som ska uppfyllas. Dessa bestämmelser avser ett brett register av temaområden, som huvudsakligen har samband med innehållet i kolumnerna (1) - (5) (t.ex. transportförbud, undantag från bestämmelserna, förklaringar till klassificeringen av vissa former av det farliga godset ifråga samt ytterligare bestämmelser för etikettering och märkning) och är förtecknade i kapitel 3.3 i nummerordning. Innehåller kolumn (6) ingen notering, gäller inga särbestämmelser utöver innehållet i kolumnerna (1) - (5) för det farliga godset ifråga.

Kolumn (7a) Begränsade mängder

Denna kolumn innehåller högsta tillåtna mängd per innerförpackning eller föremål vid transport av farligt gods i begränsade mängder enligt kapitel 3.4. VD ]

Kolumn (7b) Reducerade mängder

Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod med följande innebörd:

- ”E0” betyder att inga undantag från bestämmelserna i RID/RID-S finns för det farliga godset förpackat i reducerade mängder,

- de övriga alfanumeriska koderna som börjar med bokstäverna ”E” betyder att bestämmelserna i RID/RID-S inte är tillämpliga om de angivna villkoren i kapitel 3.5 är uppfyllda.

Kolumn (8) Förpackningsinstruktioner

Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga förpackningsinstruktioner:

[ UPPHÄ

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”P” avser förpackningsinstruktioner för förpackningar och kärl (utom IBC-behållare och storförpackningar), och den som börjar med bokstaven ”R” avser förpackningsinstruktioner för tunnplåtsförpackningar. Dessa är förtecknade i 4.1.4.1 i nummerordning och anger tillåtna förpackningar och kärl. Dessa anger också vilka av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som ska uppfyllas. Om kolumn (8) inte innehåller någon kod som börjar med bokstaven ”P” eller ”R”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i förpackningar.

305

RID/RID-S Del 3 2015-01-01

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”IBC” avser förpackningsinstruktioner för IBC-behållare. Dessa är förtecknade i 4.1.4.2 i nummerordning och anger tillåtna IBC-behållare. Dessa anger också vilka av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som ska uppfyllas. Om kolumn (8) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”IBC”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i IBCbehållare.

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”LP” avser förpackningsinstruktionerna för storförpackningar. Dessa är förtecknade i 4.1.4.3 i nummerordning och anger tillåtna storförpackningar. Dessa anger också vilka av de allmänna förpackningsbestämmelserna i 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3 och vilka av de särskilda förpackningsbestämmelserna i 4.1.5, 4.1.6, 4.1.7, 4.1.8 och 4.1.9 som ska uppfyllas. Om kolumn (8) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”LP”, får det farliga godset ifråga inte transporteras i storförpackningar.

Anm Ovannämnda förpackningsinstruktioner kan ändras genom de i kolumn (9a) angivna särbestämmelserna för förpackningar.

Kolumn (9a) Särbestämmelser för förpackningen

Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga särbestämmelser för förpackningen:

VD ]

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”PP” eller ”RR” avser de särbestämmelser som också ska uppfyllas för förpackningar och kärl (utom IBCbehållare och storförpackningar). Dessa är förtecknade i 4.1.4.1 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn (8) (med bokstaven ”P” eller ”R”). Om kolumn (9a) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”PP” eller ”RR”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion.

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”B” eller bokstäverna ”BB” avser de särbestämmelser som också ska uppfyllas för IBC-behållare. Dessa är förtecknade i 4.1.4.2 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn (8) (med bokstäverna ”IBC”). Om kolumn (9a) inte innehåller någon kod som börjar med bokstaven ”B” eller bokstäverna ”BB”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion.

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstaven ”L” avser de

[ UPPHÄ

särbestämmelser som också ska uppfyllas för storförpackningar. Dessa är förtecknade i 4.1.4.3 i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion i kolumn (8) (med bokstäverna ”LP”). Om kolumn (9a) inte innehåller någon kod som börjar med bokstaven ”L”, gäller inte särbestämmelserna i slutet av motsvarande förpackningsinstruktion.

Kolumn (9b) Särskilda bestämmelser för samemballering

Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för tillämpliga särskilda bestämmelser för samemballering. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”MP” är förtecknade i 4.1.10 i nummerordning. Om kolumn (9b) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”MP”, gäller endast de allmänna bestämmelserna (se 4.1.1.5 och 4.1.1.6).

306

2015-01-01 RID/RID-S Del 3

Kolumn (10) Instruktioner för UN-tankar och bulkcontainrar

Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod, som enligt 4.2.5.2.1 - 4.2.5.2.4 och 4.2.5.2.6, är tillordnad en instruktion för UN-tankar. Denna instruktion för UN-tankar motsvarar de minst stränga tankbestämmelserna, som är tillåtna för transport av ämnet i fråga i UN-tankar. Koder som betecknar övriga tillåtna instruktioner för UN-tankar för transport av ämnet, finns i 4.2.5.2.5. Om ingen kod är angiven är transport i UNtankar inte tillåten, såvida inte behörig myndighet gett tillstånd enligt 6.7.1.3.

De allmänna bestämmelserna för konstruktion, tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och märkning av UN-tankar återfinns i kapitel 6.7. De allmänna bestämmelserna för användning (t.ex. fyllning) återfinns i 4.2.1 - 4.2.4.

Angivelsen ”(M)” betyder att ämnet får transporteras i UN-MEG-containrar.

Anm Ovannämnda bestämmelser kan ändras genom de i kolumn (11) angivna särbestämmelserna.

Denna kolumn kan även innehålla den alfanumeriska kod som börjar med bokstäverna ”BK”, vilken avser de i kapitel 6.11 beskrivna bulkcontainertyperna som får användas för transport av gods i bulk enligt 7.3.1.1 (a) och 7.3.2.

Kolumn (11) Särbestämmelser för UN-tankar och bulkcontainrar

Denna kolumn innehåller den alfanumeriska koden för särbestämmelser som också VD ]

ska uppfyllas för UN-tankar. Dessa koder, som börjar med bokstäverna ”TP”, avser särbestämmelser för tillverkning eller användning av dessa UN-tankar. De återfinns i 4.2.5.3.

Anm Dessa särbestämmelser gäller inte bara för UN-tankar specificerade i kolumn (10), utan i den mån de är tekniskt tillämpbara även för UN-tankar som får användas enligt tabellen i 4.2.5.2.5.

Kolumn (12) Tankkoder för RID-tankar

Denna kolumn innehåller en alfanumerisk kod, som beskriver en tanktyp enligt 4.3.3.1.1 (för gaser i klass 2) eller 4.3.4.1.1 (för ämnen i klasserna 3 till 9). Denna tanktyp motsvarar de minst stränga tankbestämmelserna, som är tillåtna för transport av ämnet i fråga i RID-tankar. Koderna som beskriver övriga tillåtna tanktyper är förtecknade i 4.3.3.1.2 (för gaser i klass 2) eller 4.3.4.1.2 (för ämnen i klasserna 3 till 9). Om ingen kod är angiven är transport i RID-tankar inte tillåten.

[ UPPHÄ

Om i denna kolumn en tankkod för fasta ämnen (S) och för flytande ämnen (L) är angiven, betyder det att detta ämne får överlämnas till transport i fast eller flytande (smält) tillstånd. I allmänhet gäller denna bestämmelse för ämnen med smältpunkt mellan 20 °C och 180 °C.

Om i denna kolumn endast en tankkod för flytande ämnen (L) är angiven för ett fast ämne, innebär det att ämnet endast överlämnas för tanktransport i flytande (smält) tillstånd.

De allmänna bestämmelserna för tillverkning, utrustning, typgodkännande, kontroll och märkning, som inte är angivna i tankkoden, återfinns i 6.8.1, 6.8.2, 6.8.3 och

307

RID/RID-S Del 3 2015-01-01

6.8.5. De allmänna bestämmelserna för användning (t.ex. högsta fyllnadsgrad, minsta provtryck) återfinns i 4.3.1 - 4.3.4. Angivelsen ”(M)” efter tankkoden innebär att ämnet även får transporteras i batterivagnar eller MEG-containrar. Angivelsen ”(+)” efter tankkoden innebär att alternativ användning av tankar endast är tillåten om det finns angivet i typgodkännandecertifikatet. För tankcontainrar av fiberarmerad plast, se 4.4.1 och kapitel 6.9 och för slamsugartankar, se 4.5.1 och kapitel 6.10. Anm Ovannämnda bestämmelser kan ändras genom de i kolumn (13) angivna särbestämmelserna.

Kolumn (13) Särbestämmelser för RID-tankar

Denna kolumn innehåller alfanumeriska koder för de särbestämmelser som också ska uppfyllas för RID-tankar: - den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TU” avser särbestämmelser för användning av dessa tankar. De återfinns i 4.3.5, - den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TC” avser särbestämmelser för tillverkning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (a),

VD ]

- den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TE” avser särbestämmelser för utrustning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (b), - den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TA” avser särbestämmelser för typgodkännande av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (c), - den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TT” avser särbestämmelser för kontroll av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (d), - den alfanumeriska koden som börjar med bokstäverna ”TM” avser särbestämmelser för märkning av dessa tankar. De återfinns i 6.8.4 (e). Anm Dessa särbestämmelser gäller inte bara för tankar specificerade i kolumn (12), utan i den mån de är tekniskt tillämpbara även för tankar som får användas enligt hierarkierna i 4.3.3.1.2 och 4.3.4.1.2.

[ UPPHÄ

Kolumn (14) (Tills vidare blank.)

Kolumn (15) Transportkategori

Denna kolumn innehåller en numerisk kod för undantag av transporter, som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet. Koderna för de enskilda transportkategorierna är förtecknade i nummerordning i 1.1.3.1 (c)).

308

2015-01-01 RID/RID-S Del 3

Kolumn (16) Särbestämmelser för transport av kollin

Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för särbestämmelser för transport av kollin. Dessa koder som börjar med bokstaven ”W” är förtecknade i 7.2.4. Allmänna bestämmelser för transport av kollin återfinns i kapitel 7.1 och 7.2.

Anm Dessutom ska särbestämmelser för lastning, lossning och hantering i kolumn (18) beaktas.

Kolumn (17) Särbestämmelser för transport i bulk

Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser för transport i bulk. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”VC” samt ”AP” är förtecknade i 7.3.3. Om ingen kod eller referens till särskilt avsnitt är angiven, får det farliga godset i fråga inte transporteras i bulk. Allmänna bestämmelser och tilläggsbestämmelser avseende transport i bulk finns i kapitel 7.1 och 7.3.

Anm Dessutom ska särbestämmelser för lastning, lossning och hantering i kolumn (18) beaktas.

Kolumn (18) Särbestämmelser för transport – lastning , lossning och hantering

Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser för lastning, lossning samt hantering. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”CW” är förtecknade i 7.5.11. Om ingen kod är angiven, gäller endast de allmänna VD ]

bestämmelserna (se 7.5.1 - 7.5.4 och 7.5.8).

Kolumn (19) Expressgods

Denna kolumn innehåller de alfanumeriska koderna för tillämpliga särbestämmelser för transport som expressgods. Dessa koder som börjar med bokstäverna ”CE” är förtecknade i kapitel 7.6 i nummerordning. Om kolumn (19) inte innehåller någon kod som börjar med bokstäverna ”CE”, får det farliga godset i fråga inte transporteras som expressgods.

Kolumn (20) Farlighetsnummer

Denna kolumn innehåller ett nummer som för ämnen och föremål i klasserna 2 till och med 9 består av två eller tre siffror (i vissa fall föregångna av bokstaven X), och som för ämnen och föremål i klass 1 består av klassificeringskoden (se kolumn (3b)). Detta nummer ska enligt 5.3.2.1 anges på den övre delen av den orangefärgade skylten.

[ UPPHÄ

Innebörden av detta farlighetsnummer förklaras i 5.3.2.3.

309

VD ]

[ UPPHÄ

Tabell A

Förteckning över farligt gods i UNnummerordning

VD ]

[ UPPHÄ

01 -

ts

01- er 1D 1F 1E 2F 2G 3G 4S 4S 2G 2G 3G 3G 2G 3G 1D 1D 1B 1B 1F 1D 2D 1F 1D 2G 1D 1D 4S 1D 1G 3G

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E1 E1 E1

C C C Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 fö ng, ng n- 28 28 T T ni g 11 CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW W CW W R R CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW ser t st sni h ha rin 5. C C el La los oc te 7. (18) SPO SPO

m por

äm AN AN ans k .3 R R tr ul T T best B 7.3 (17) R R Ö Ö Sär .4 2 F F 2 ollin W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 ET ET W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 K 7.2 (16)

t-

i c) LÅT LÅT por or 1 ( 1 1 1 1 1 1 4 4 1 1 1 1 1 1 IL IL 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4 1 1 1 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15) EJ T EJ T

.4 - .8

äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar -

ch .3 o nr - äm ser .5

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 20 23 21 23 23 23 23 24 23 24 23 23 23 23 23 23 20 24 20 24 23 23 23 21 21 23 21 23 21 21 23 24 21 23 23 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9 ng - T T ni el r 6 7 7 7 7 7 7 7 7 7 R R 0 1 8 7 7 7 7 9 7

m n

ck be- fö ack- .4 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 pa äm rp nge PP2 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 SPO SPO PP5 PP5 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För - AN AN - R R ck - r 101 101 101 101 101 101 101 101 101 T T 101 101 101 101 101 pa uk 112a 130 130 130 130 130 130 130 130 130 130 130 130 130 R R 113 113 131 131 130 130 130 130 130 130 132a 132b 133 133 130 135 135 tr .4 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P ngs ) P 112b P112cP LP LP LP LP LP LP LP LP LP Ö Ö LP LP LP LP P P LP

För ni ins tione 4.1 (8 F F

ET ET ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 LÅT LÅT E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 ad b) IL IL 3.5 (7

sad ucer ängde

rän m EJ T EJ T eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 B 5 kg 5 kg

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 364 364 Sär best m 3.3 (6 r 8 8

tte 1 1 1 1 1+ 1+ 1 1 1 ke .2 +13) +13) +13) +13) 1.4 1.4 1+8 1+8 6. 6. +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) 1.4 +13) +13) ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( Eti 5.2 (5 1+ 1+

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1F 2F 1F 1F in 1D 1E 2G 3G 4S 4S 2G 2G 3G 3G 2G 3G 2K 3K 1D 1D 1B 1B 1D 2D 1D 2G 1D 1D 4S 1D 1G 3G b) 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

K 2.2 (3a)

,

[ UPPHÄ,

ller ller ER R t-% - e - e ER N Ö ler ler ler ler T ik N O F U O R - el - el - el - el r ings ings R ER er er lle TKR N ings ings ings ings r el r PAT O er er er er e än 10 v epar epar r PAT lle R gs- e ve aps lle e ul -, s -, s e N epar epar epar epar rin r SVAR indr ing ing ing re r p ral ral IL IO r PAT lle lle de ängk lle -, s -, s -, s -, s pa e pr addn addn addn IT e era ed m ent ent N e ral ral ral ral se rn JEKT U N pt an s ängl ängl ängl O M ent ent ent ent l-, l-, ISKA a an c an c IO ra l-, l-, tad m pr pr pr IT ra m ko ESSAT R , ut va r ut r ut PR N an c an c an c an c nt nt tra tra R si LL S AM nen nen so TER A fuk ed s ed s ed s le le U N ut ut ut ut en en PR EKT ISKA , G lo R U Ö M d ce ng d ce c ng c ng T), ET R ng ng ng xp A ler IO ler ler ler ler T), IN , m , m , m ed el ed el , F , L IT va äm va äm ed ed U U N e ng r el N N N N EKT NG E E E S AM si si , me , me KR KR ABL KE EL addni addni addni D R, ni tor P P P , m , m U ed el ed el ro ed el ed el ro N laddni N laddni laddni T C D A riv A A A N N Ö M iv IG, m iv IG, m iv , I , EL ER ER T, , m , m or , m , m or IO IO M ängl ängl ängl LA NG DDNI N N 3 sk A V V V IO IO VAPEN VAPEN , L N N N N IT dr IT FT dr FT dr S O O

R R R R IT IT R R N N AR AR pr pr pr G LA R R el N N S AM IO IO ed k IO IO ed k ler ler ler SO E

h be IK Ö Ö Ö Ö Ö IT IT IT IT U U , GI , GI (VAPEN R R R IN R d P F F F U U F F Ö m m M M T, T (VAPEN T), ed s ed s ed s E E E N DDNI LS

M R R R M M VAPEN VAPEN N N N N - el - el - el U B B B K A A M ng M ng , L U ng U ng, U ng U ng, ng ION ION U U KAPSL KAPSL , m , m , m SPAT SPAT ng oc IU E E E ER D ER D M M M M IT IT KR R LL TT RE N N N N A A N N YG ings N ings N ings G G R R R OM OM OM JU JU D-S ni O O O D D O EL O EL M M M M ASAM er ASAM er er TKR TKR E E E TÄ RA TÖ

m O n N ddni N ddni R D R D KT A ddni A ddni A ddni A ddni G G ddni U U ÄN ÄN B B B OB OB OB S TL TL .2 M TR TR TR A la A la K la K la K la K la la M M M M M R NT NDHA RS IX IX RI ) M tte A A A R iv R iv AN AN Ö iv Ö iv Ö iv Ö iv iv M M O O O

enä

B 3.1 (2 A va P P P B dr B dr PAT H PAT H VER R dr R dr R dr R dr TÅR separ TÅR dr A separ A separ SVAR SVAR (VAPEN SPR SPR B B B FOT FOT FOT FÖ CE TÄ FÖ BL BL

D/

nr )

RI UN- (1 0004 0005 0006 0007 0009 0010 0012 0014 0015 0015 0016 0016 0018 0019 0020 0021 0027 0028 0029 0030 0033 0034 0035 0037 0038 0039 0042 0043 0044 0048 0049 0050

312

01 -

ts

01- er 3G 4S 1D 1D 1D 1D 4G 4S 1D 1B 1D 1D 3C 1D 1D 1D 1D 1D 1D 3G 3G 1G 1D 3G 2D 4G 4D 4S 1B 2B 4S

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E1 E1 E1 E1 E1

C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 fö ng, ng n- T 28 28 T ni g 11 CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW R CW CW W CW W CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW R ser t st sni h ha rin 5. C C el La los oc te 7. (18) m por SPO SPO

äm AN AN ans k .3 R R tr ul T T best B 7.3 (17) R R Ö Ö Sär .4 F 2 2 2 2 2 2 3 12 2 2 F ollin W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 W W W W W3 W2 W2 W2 W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 K 7.2 (16) ET ET

t-

i c) LÅT LÅT por or 1 ( 1 4 1 1 1 1 2 4 1 1 IL 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 4 1 1 4 IL eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15) EJ T EJ T

.4 - .8

äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar -

ch .3 o nr - äm ser .5

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 23 24 23 21 21 21 21 23 23 20 23 20 20 20 20 20 20 20 20 20 23 23 20 21 23 21 23 21 23 23 23 23 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9 ng - T T ni el r 7 0 1 2 5 R 3 4 7 8 6 6 6 3 6 1 2 9 4 5 1 1 3 R

m n

ck be- fö ack- .4 L1 B9 pa äm rp nge PP6 PP7 PP7 PP7 PP4 PP5 PP5 PP5 PP5 PP2 PP2 PP2 PP6 PP6 PP6 PP6 PP4 PP7 PP7 PP7 PP7 PP7 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) SPO VD ] SPO

För - AN AN - R 0 R ck - r 101 102 T 10 102 T pa uk 135 136 130 137 132a 132b 139 140 134 112a 133 R 115 112a 114a 114b 112a 116 116 C 116 116 135 135 113 134 140 139 140 139 140 141 141 141 R tr .4 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P ngs ) LP P P LP P Ö P 112b P112cP P P P 112b P112cP 112b P112cP IB LP Ö

För ni ins tione 4.1 (8 F F

ET ET ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 LÅT E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 LÅT

ad b)

3.5 (7 IL IL

sad ucer ängde

rän m EJ T EJ T eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 B 5 kg

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 364 266 266 616 617 617 267 617 617 Sär best m 3.3 (6

r

1 1 tte 1 6. 13) 6. 13) 1 1 1 1 ke .2 1.4 +13) +13) +13) +13) 1.4 1.4 +15) +13) +15) +13) +13) +13) +13) +15) +13) +13) +13) 1.4 1.4 1.4 +13) +13) 1.4 ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1+ (+ 1+ (+ 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs-

in 3G 4S 1D 1D 1D 1D 4G 4S 1D 1B 1A 1D 1D 3C 1D 1D 1D 1D 1D 1D 3G 3G 1G 1D 3G 2D 4G 4D 4S 1B 2B 4S 1A b) 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

K 2.2 (3a)

5 ed

[ UPPHÄ 2

N, ed t-% D m E nst ik n in G ta TA d mi u ub XO tade m UK ol L) rst F HE , me edel fuk VA, D e än 15 v XY SI , rö N, T, koh R m ler ZI HE O NI JO indr TT st ch al ings e än ra el PL KAN LO n in G er IN, E DRA K te IG is indr or M D m , t ed m , EX NDHA el at N ten o SL at LA AN VER är NHY Ä (CY v IO ed at ler AR aps IT v ed m al RY G ER in DE l IN, -% , m KÄN egm et tad m IK N r gev D T M ikt N D fl uk IN ub SVAG LI E be U lim P N O le ängk R xi M TA ng av , O ligt tad m r f DI D rst NY , M pr A le VA 5 v K ka le R ET ED ande A TRA 1 AT ös uk YP A YP B YP C YP D UA NG , f SI NI AM R r f al r el IN ( O , rö M G ng M N O nst R IT le ten M T T T T rhål N N inn ni M an s BI RI , FU andni av or E BI BI br , hand el O PL Ö bl IN tenol R at , t LA E, E, E, E, SAN , EJ D R INO riv , ut U D NT F OL at r el v N N N N D jebor N U R U al T R DDNI d mi N ler LD IN G m TE M ten 3 sk ER A EX LE , v tor TE C NY ÄM ÄM ÄM ÄM IN ol BI A at

N R, LA E ST TRÅ E, me AR t-% KAN U E ST RÖ E ST A S el O G S S TY KO igt L, LA ik R FE G G G G LVER ör S N v

h be O IN D OFE kt O O O KN , f ST D D , nor A d R LS BER AR E AD R ten el LY N ten N S DI ÄN ÄN ÄN ÄN ÄC IN R t-%

M N NG AN NG M IT at G fly at E ÄC el AN NG AN B TRO D RI KT KAPSL v v TT SS SPU R R G ik ng oc PAT D ER U IN ke- FE FE n 15 v R TRO Y O aps KAR ER ER S LNI NHY A Ö TRI G EN O O O SPR SPR SPR SPR JU TU G 0 v D-S ni AL KBO N NDNI F t-% ic R t-% R e ä R NI D D D D BL SPR gk N NDNI N

m N -L RF O Ä LO ÄN ik YL ik n SS, TL G VER O Ä O TS IN NY t 3 .2 N TRO V E AVSKÄR K X), ZOD -% IT IT IT XA AN AN AN AN O FT IX än R U NDRÖ NDRÖ N RI ) G A S V ET NT N D IA IET kt IN IN indr IN tte ET NT ET R V UA ins

enä

B 3.1 (2 SI P SJU R Ö D A LI CY R SPR D 40 v D vi D 15 v D m D va HE BL BL BL BL BL LU BL BER spr FY D A D K TÄ TÄ Ö G m

D/

nr )

RI UN- (1 0054 0055 0056 0059 0060 0065 0066 0070 0072 0073 0074 0075 0076 0077 0078 0079 0081 0082 0083 0084 0092 0093 0094 0099 0101 0102 0103 0104 0105 0106 0107 0110 0113

313

01 -

ts

01- er 1D 1G 1D 4S 3C 1D 1F 1D 2D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 3C

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E1

C Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 1 2 3 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 fö ng, ng n- T T T T 28 ni g 11 R CW CW CW R R CW CW CW R CW CW CW CW CW CW W CW CW CW CW CW CW CW CW CW ser t st sni h ha rin 5. C el La los oc te 7. (18) m por SPO SPO SPO SPO

äm AN AN AN AN ans k .3 R R R R tr ul T T T T best B 7.3 (17) R R R R Ö Ö Ö Ö Sär .4 F 2 F F 2 F 2 2 2 2 2 2 2 ollin W W3 W2 W2 W2 W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 W2 K 7.2 (16) ET ET ET ET

t-

i c) LÅT LÅT LÅT LÅT por or 1 ( IL 1 1 1 IL IL 4 1 1 IL 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15) EJ T EJ T EJ T EJ T

.4 - .8

äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar -

ch .3 o nr - äm ser .5

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 20 23 21 23 2 20 23 21 21 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9 ng - T T T T ni el r R R R 6 R 7 7 3 4 7 8 5 5 6 9 0 6 3

m n

ck be- fö ack- .4 L1 L1 pa äm rp nge PP2 PP6 PP6 PP5 PP5 PP5 PP5 PP4 PP5 PP5 PP5 PP6 PP2 PP4 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) SPO SPO SPO SPO VD ]

För - AN AN AN AN - R R R R ck - r T T T T 101 101 pa uk R 112a 142 101 R R 142 114a 114b 112a R 130 130 130 115 115 112a 112b 112a 112b 112a 112a 111 tr .4 P P P P P P P P P ngs ) Ö P 112b P112cP Ö Ö P P P Ö LP LP P 112b P112cP P P P P 112b P112cP 112b P112cP P 112b P112cP 112b P112cP

För ni ins tione 4.1 (8 F F F F

ET ET ET ET ch e .2 e o r .1 LÅT E0 E0 E0 LÅT LÅT E0 E0 E0 LÅT E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7 IL IL IL IL

sad ucer ängde

rän m EJ T EJ T EJ T EJ T eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 274 266 266 271 358 266 266 Sär best m 3.3 (6

r

1 tte 1 6. 15) ke .2 +13) +13) +13) 1.4 +13) +15) +13) +13) +13) +15) +13) +15) +13) +13) +13) +13) +13) ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1+ (+ 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1F in 1A 1D 1G 1D 1A 1A 4S 3C 1D 1A 1D 2D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 3C b) 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

K 2.2 (3a)

h nst n [ UPPHÄ, en nst ä

t-% ör ng av d mi L) kohol icke re ), ten oc , f m t-% ik TO v al -% t-% d mi ik nd -% EN at ik ikt v NG andni , me ikt 1 % AC NNI ng a , me d mi 5 v bl AD ol ISKA A ol 0 v än t 15 v R M 4 er AD 2 ng av e än 15 v DDNI ler KT AT ins me ET A U koh andni koh e än 20 v KT nst -L M nst U ad (T indr V ), F O TRO ed m andni ten el nst indr ed m ukt ) d mi EN bl at AT ch al NI en bl ch al d mi m ), F r f v T, L, N m ID AZ ler ed m D RS IN ler d mi D e än lle R , me R E C ten o AV AR ten o , me O ed m R O t-% R NNI D edel H rr e AD M ik at A , me at R m O , PET JO indr KL TET ten el tad m v TER M ten el v ) G to KT at R, at AD JO LK tad m AT YL YL fuk A ESO G ings uk A T R G A), U v t 20 v R v KT I A A IT LI ed m R KR F AN ler NG el O ng av LSAL . TRO U ng av IG er r f S U t-% ins R NI t-% is G le URE R N ID) SY A), ik r el E AL ik , F ng ng ng SL at IN IT AN Ä ad m M (PI ng G aps IT .O.S T ( N r el N R K IN O or AR RDNI ed m IN andni ET AT andni S TRO A kt RA ni , t , N KÄN in or ET O KR SEN riv IN t 30 v D ängk R bl R t 40 v IN bl addni addni addni egm er , t fu IK TPAST L) NO , m E M TRA fl E (NI TR LT ler edel ler P 3 sk ÄN A pr D l YT ler NI LM ler , O , LÖ yc O U

SAM ins TO S D GA ins ängl ängl ängl IN ligt IN TE el sm N ( L (PI BEN el ST TA RE IN XA FU pr pr pr LS NE IT IT r el O R

h be O XO G an s K (BL AN ös R trogl E M R R ing LI d R ed m NG koho ten el N ed m ten el ER E K ten, tor ten ten O

IT E IN RI U AT at NDA E at C C ni R NÄ YT at er at NI at H R , ut N Ä ER LHE ed s ed s ed s tenl YT lis L, A FEN KL ng oc N , m T( , F v R , m LVER v LY at LY TÄ R v v O v O D RE D ch al YF TO D ten , m , m , m G G S URI E ibi TO R R ASSA (KR D-S ni YL LI FÖ O rhål ZI t-% INT t-% R R R , v t-% t-% TRO t-%

m TA ol n ik LAG OFÖR TA at KSI ik O O t 10 % O n TA TAER ik TY ik IT ik IT TM n AN K XO RF A ten o R NNI K C O O O R igt R R N ens N NI IN IN U .2 U koh E tte VER jebor YST EF IT A h v IN IN IN IT kt IT IT tte TRO tte RI enä ) E LY TUB E E

B 3.1 (2 G FU al H va Ö P ol B vat BL 20 v S D N M FU oc KVI 20 v M M M N fly N högs N va NI P (PEN 25 v des P 15 v TRI TR 30 v TR KR va

D/

nr )

RI UN- (1 0114 0118 0121 0124 0129 0130 0131 0132 0133 0135 0136 0137 0138 0143 0144 0146 0147 0150 0151 0153 0154 0155 0159

314

01 -

ts

01- er 1C 3C 1F 1D 2D 2G 4S 4S 1F 1E 2E 3C 3C 4G 1G 4S 1G 3G 1G 4G 2F 1D 1D 1D 3G 1D 1D 1D 1D 1D

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E1 E1 E1

C C C Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

fö ng, ng n-

ni g 11 CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 ollin W W3 W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W W3 W W3 W W3 W2 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 1 1 1 1 1 1 4 4 1 1 1 1 1 0 2 1 4 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8 äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar -

ch .3 o nr - äm ser .5

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 20 24 20 24 23 21 21 23 23 23 23 21 21 22 22 24 2 23 24 23 23 23 24 23 24 23 23 24 23 20 20 20 23 20 20 20 20 20 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 0 2 0 2 7 7 7 7 7 7 7 6 9 6

m n

ck be- fö ack- .4 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 pa äm rp nge PP5 PP5 PP5 PP5 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP4 PP6 PP2 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För ck -

- uk r 101 101 101 102 102 101 101 101 101 102 pa tr .4 114b 114b 130 130 130 130 134 134 130 130 130 130 130 101 135 135 135 135 135 135 135 134 133 112a 112a ngs ) P P P P LP P LP P LP P LP P LP P P LP P LP P LP P LP P P P P P P P P P LP 112b P112cP 112b P112cP 112b P112cP P 112b P112cP P 112b P112cP P 112b P112cP 112b P112cP 112b P112cP

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 16 274

Sär best m 3.3 (6

r

tte 1 1 1 1 1 1 1 ke .2 +15) +13) +13) +13) 1.4 1.4 +13) +13) 1.4 +13) 1.4 +13) +13) 1.4 +13) +13) +15) +13) +13) +13) +13) +13) +13) ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1F 1F 2F in 1C 3C 1D 2D 2G 4S 4S 1E 2E 3C 3C 4G 1G 4S 1G 3G 1G 4G 1D 1D 1D 3G 1D 1D 1D 1D 1D b) 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 K 2.2 (3a)

t-% -%

[ UPPHÄ ik ikt

0 v 0 v ler t-% ik n 3 - el ä e än 3 re ings nd er indr e än 30 v d mi epar ne L) ed m indr -, s VA me SI TRY tad m ad ral O ed m ändäm TE ukt ng ng ng ent PL fuk r f IN ( ler tad m an c , EX än t VA M lle ng ng ng VÄG VÄG SI r el N uk addni addni addni ut AR el N N IO r f rr e O TRA or le ler G sd , t IT to ng ängl ängl ängl IN addni addni addni , annat g g PL N A, N rid E JÄR JÄR rty rty LNI T) U r el R ni pr pr pr ed el N D R R N or L riv D ängl ängl ängl rt st M Ö Ö , EX TY M N R Ä AN F F r fa r fa N E (T , t 3 sk T T ed s ed s ed s , m O pr pr pr ne AR LI N L N ESY LE

N AR IV H , fö , fö LM E AM E ESO A el , m , m , m IT d i ER S ER ER R R G NI R O S SO

h be R R R IO ed s ed s ed s R IN A LU Ö S N FT d IT SAN LO SS, AL AL ER ER NY KSVAG KSVAG LE LE LE N G TO O N N LE LE N NI E ng VA N , m , m , m , me A A AL AL D TRO FE TO S F A B BEN -m-KR NA ng oc Ö Ö TI TI TI U IN R R R O XP BL G G N N O O O O ni R R K K K M SI ER M , E IGN IGN G G NI R R R R D-S M ddni SN O TE TE TE AL LSI LSI S S LAD TRO IT LJU TRO IT IT IT TRO

m T, T, JE JE JE A la Ö E E E V N n n n .2 U U O O O S PL K K K O AL AL KSI KSI AL TRA NI IN tte NI IN tte IN tte IN NI RI enä ) R R R iv TL A A A AKET AKET R G ÖD ÖD Ö Ö

B 3.1 (2 KR KR P P P LY dr U EX R R R R R P SI KN KN N N R R KN TE TRI TR va SPÅR TRI TR va TR va TR TRI

D/

nr )

RI UN- (1 0160 0161 0167 0168 0169 0171 0173 0174 0180 0181 0182 0183 0186 0190 0191 0192 0193 0194 0195 0196 0197 0204 0207 0208 0209 0212 0213 0214 0215 0216 0217

315

01 -

ts

01- er 1D 1D 1D 1D 1D 1B 1D 3C 3C 3C 4D 2G 3G 1D 3C 2H 3H 2H 3H 3J 2L 3L 3L 3G 4B 4B 1D 4B 2B

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress-

Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4 1 4 1 4 1 1 1 1 1 1 fö ng, ng n- T ni g 11 CW CW CW CW CW R CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18) m por SPO

äm AN ans k .3 R tr ul T best B 7.3 (17) R Ö Sär .4 2 2 2 2 F 2 2 2 2 2 12 2 ollin W W3 W W3 W W3 W2 W W3 W W2 W W3 W W3 W W3 W2 W2 W2 W W W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W W3 W2 W2 K 7.2 (16) ET

t-

i c) LÅT por or 1 ( 1 1 1 1 1 IL 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 1 2 2 1 2 1 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15) EJ T

.4 - .8

äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar -

ch .3 o nr - äm ser .5

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 20 20 20 21 20 23 20 20 20 20 21 23 24 23 24 20 22 23 23 23 23 23 1 1 1 23 23 23 20 23 23 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9 ng - 7 T ni el r 6 7 7 R 9 5 6 6 6 1 2 0 7 7 7 7 7 7 7 8 9 m n B1 ck be- fö ack- .4 L1 B1 L1 L1 L1 L1 L1 pa äm rp nge PP2 PP6 PP4 B3 PP6 PP4 PP2 PP2 PP2 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP7 PP7 PP6 PP6 PP6 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) SPO VD ]

För - AN - 0 R 0 ck - r 101 10 T 10 101 101 101 101 101 pa uk 112a 112a 130 R 133 112a 114a 114b 114a 114b 114a 114b 138 130 130 116 C 130 130 130 130 130 101 144 144 101 130 131 141 112a 131 133 tr .4 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P ngs ) 112b P112cP P 112b P112cP P 112b P112cP LP P112b P112c IBC Ö P P P P P P P IB LP LP LP LP LP P 112b P112cP

För ni ins tione 4.1 (8 F

ET ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 LÅT E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7 IL

sad ucer ängde

rän m EJ T eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 370 266 617 274 274 Sär best m 3.3 (6

r

tte 1 1 1 1 ke .2 +13) +15) +13) +13) +13) +13) +15) +13) +13) +13) 1.4 +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) 1.4 1.4 +13) 1.4 +13) ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 3J 2L 3L 3L in 1D 1D 1D 1D 1D 1A 1B 1D 3C 3C 3C 4D 2G 3G 1D 3C 2H 3H 2H 3H 3G 4B 4B 1D 4B 2B 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

K 2.2 (3a)

r ten d ten [ UPPHÄ lle at

at ), e än t-% t-% ik v me h v EN ik ler G indr gs- e t-% ad oc O rin ik l-, l-, - el ukt KT ed m re ra ra r f n 20 v e än 20 v pa nt ings kohol KAPSEL O nt ändande) KAPSEL lle X, e ä dr er G al G tad m in se rr e M l-, l-, d ce d ce ant e än 15 v ng ÄN indr R ng epar ÄN to , (H fuk ra tra me ng av ed m E nt me pont de indr A), e än e än IN ler A S en ed A, A, -, s addni SPR ed m ed ed c (s era SPR R indr r el d m JÄ d ce , m laddni ral andni indr ED AM ta JÄR P , m , m ed LA pt ed m ED SY ängl R n ng ng BAR BAR ent a ISKA M IT tor tad m IN RI gel ng O ings R , M IN ed m pr te T, fuk , me , m G N en bl ed m at L LE FOR ddni FOR ddni R ler R er an c tad m AR AN fuk ler A, IL la la O IVER IVER E AR YF ler ed s G R v LA iv iv FOR a el laddni ut ISKA, EKT G O ller r el RT SF iv ng ng epar R fuk tad m , m tad m IN -% S IBL YP E FOS dr FOS dr ng sk AKT AKT YP ler IN D N TET ikt E r e IT IT O ät H ller N ng L (ST ten el fuk D R tor T R A ler ler FOS r dr D an s EKT KE-EL D ni O E fuk EN K tor T, LEX E, Ö , V , V T F , v le TEN E r e at ler P ler 5 v A IT laddni laddni TEN laddni ed el or C riv L IN v R AD YL 1 T, , F ER ER N - el - el iv N -el iv iv r ut , EL , I AD 3 C r el O T -o- A M R F ION ION , VI , V IO , M le , m , t

sk R r el SL nst O M A AR ÄM A N dr , VAT dr VAT dr R N AR L) AR SL TO t-% , T or G ET R R IT ings IT ings IT ings E G el ik tor TRA A G G N er N er IO ION ler N ler ler IO

h be NE T, ten R , t ten IN AM IT ten R IK IN AKET AKET NG U U IT IT U er AR AR R ed el TO IN d ESO NI D R d mi IN IK P R R ÄN N N -el G - el G - el IT K

FE R A at LA ZI at KN at M N M M M TO , m N O KN R v E UM v me D v P D AR AR M epar M epar U ng U M epar IN IN O R U ng KAPSL R KAPSL ng oc O n 20 v IT D A M M IU DDNI A A M M ings A N ings N ings G T ( G ni R N S NI M ÄR TET N AD SPR D -, s D -, s M D -,s D D O M LI ÄR D-S TRO IT e ä t-% O t-% O AD IU t-% IU O D LA ddni er er er TM K M ddni

m A ik ID IU ik ST ik n n V N ral N ral la A N ral R R E A la ÄN ÄN ST .2 NI IN E M R R KT TR TR tte K tte KAST KAST AN A A KAM A O O K TS S NDRÖ TO R RI enä ) indr R TR M A YKL A A R SV-L N N R R Ö iv ÖK R A Ä iv K

B 3.1 (2 TRI TR m U 20 v S A B 50 v FÖ C FU N 15 v N va ZI va R LI LI BL DRI B cent B cent R dr R separ B cent AN separ AN separ R V LY dr SPR TÄ O SPR FÖ

D/

nr )

RI UN- (1 0218 0219 0220 0221 0222 0224 0225 0226 0234 0235 0236 0237 0238 0240 0241 0242 0243 0244 0245 0246 0247 0248 0249 0250 0254 0255 0257 0266 0267 0268

316

01 -

ts

01- er 1C 3C 3C 4C 3C 4C 1C 1C 2C 1D 2D 1D 2D 1D 2D 1D 4D 1D 2F 1F 2F 2F 2F 1F 4G 3G 4G 4G 4G 4G 3G 4G 4G 2G 2G 3G 3G

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress-

Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 fö ng, ng n- 28 ni g 11 CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW W CW CW CW CW CW CW CW CW CW ser t st sni h ha rin 5. C el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 2 2 ollin W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W2 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 1 1 1 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 2 1 2 2 2 2 1 2 2 1 1 1 1 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8 äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar -

ch .3 o nr - äm ser .5

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 22 22 22 22 22 22 22 22 22 20 21 21 21 21 21 21 21 21 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 20 23 23 24 23 23 23 23 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 6 6 7 7 7 7 1 2 1 7 7 7 7 7 7 9 9

m n

ck be- fö ack- .4 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 pa äm rp nge PP7 PP7 PP6 PP6 PP6 PP6 PP7 PP7 PP7 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP4 PP6 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För ck -

- uk r 102 102 102 102 101 101 101 101 102 101 101 101 101 101 101 pa tr .4 143 143 134 134 134 134 130 130 130 112a 132a 132b 141 141 130 130 138 139 139 130 141 141 130 130 134 130 130 130 130 130 130 113 133 135 135 142 142 141 ngs ) P P P LP P LP P LP P LP P P LP P LP P 112b P112cP P P P P P LP P LP P P P P P P P P P LP P LP P LP P LP P LP P LP P LP P P P P P P P

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B

3.4 (7a)

- - äm ser el )

Sär best m 3.3 (6 r 1 6. 8 tte 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ke .2 +13) 1.4 1.4 +13) +13) +13) +13) +13) +13) 1.4 +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) 1.4 1.4 4+ +8 1.4 4+ 1.4 1.4 ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1. Eti 5.2 (5 1.

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 2F 1F 2F 2F 2F 1F in 1C 3C 3C 4C 3C 4C 1C 1C 2C 1D 2D 1D 2D 1D 2D 1D 4D 1D 4G 3G 4G 4G 4G 4G 3G 4G 4G 2G 2G 3G 3G b) 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 K 2.2 (3a) tik

[ UPPHÄ

ller n 20 v ler - e ller ller

e ä - el ings r - e - e el ng ng ng ng er lle indr ings ings ings aps er epar er er gs- e ed m addni addni addni addni rin R epar -, s epar epar E ängk ing ing ral re S tad m pr ängl ängl A ängl ängl -, s pa -, s -, s JÄ pr pr pr pr ent ral ral addn addn ral se P fuk an s JÄR RI ed s ed s ed s ed s ent an c l-, ent ent ler , ut ängl ängl IN l in ra ÅL ÅL LE r el R , m , m pr pr L ub , m , m VA an c r ut nt an c an c nen H H IL A s- s- A, be s- s- le N R R or G xi rst ng ng SI ut ut ut RT är är ed s ed s le är är O d ce IO VA VA R R ), t IN IBL ng ler ler ler IT IT N m m , f , rö PL ed el va äm E E ng SI SI R A R D gev gev N N addni gev gev addni , me si N ni O O Ö D T, T, LEX BI BI , m U AR AR IK ler ler E E U U ler ler addni , EX ed el N ed el ed el ro M D D riv PL PL LJEBO LJEBO P el el K K , F el el ängl N IO or 3 R R R F LA A A ängl , m IO m m sk A A O O A , ( S AR pr ängl pr AR N IT N N AM ER ÄN ÄN el , EX , EX R R ER ER IN G , R , R G E ST E ST G IT N IO IO ed k R N Ö Ö R R IN R R D D pr IO R N U LVER O ST ST EL h be NG NG ER ER NG ID IN ed s ed s IN IT E U M IT IT m Ö R ER G G d F F N N , hand- , hand- LA LA N , hand- , hand- N M N N

R R TO TO A K R R AN AN R R ed s , m D N B U U SPU S F AL IN IN ED O O ER ER O O U R E E D , m R U ng M ng ng ng ng, N R R M ng oc DDNI DDNI N N DDNI M M n TE TE D D ER ER R TE TE , m M OM A M M JU PAT D D-S ni O O G TÄ A A S S AD N N E A A R TE LAD D ASAM M M LJU G FÖ FÖ m LA LA LA O S N N ID ID O O B N N E M ddni N ddni G ddni A ddni A ddni TL AL V V IVAT IVAT R R V R atte A A M A A O K AL A la OB A la la K la K la N KSI TÄN .2 v R S iv iv iv iv iv IX G RI enä ) AKET AKET IT R R TR TR SV-L ET ET O R R IN A R Ö Ö Ö VER VER

B 3.1 (2 DRI DRI AKT AKT PAT PAT DRI R R N % FÖ G G S S R D D B G G M R KN LY dr FOT B dr TÅR dr R dr R dr BL SPÅR SI R Ö Ö AN

D/

nr )

RI UN- (1 0271 0272 0275 0276 0277 0278 0279 0280 0281 0282 0283 0284 0285 0286 0287 0288 0289 0290 0291 0292 0293 0294 0295 0296 0297 0299 0300 0301 0303 0303 0305 0306 0312 0313 0314 0315 0316

317

01 -

ts

01- er 4G 3G 3G 4G 2E 2L 4S 2F 4G 1C 3C 2C 1E 1F 5D 5D 1G 2G 3G 4G 4S 4C 4C 1D 1D 3C 3C 4D 4S 2D 4D 4F

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E1 E1 E1 E1

C C C C Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

fö ng, ng n-

ni g 11 CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 2 12 2 12 2 2 2 2 2 ollin W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W W W W W W3 W W3 W W3 W2 W2 W2 W2 W W3 W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 1 1 2 1 0 4 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 4 2 2 1 1 1 1 2 4 1 2 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8

äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar - 1 17 32 1 17 32 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 T1 T1 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 23 23 23 23 21 1 23 23 23 22 22 22 21 23 20 20 23 24 23 24 23 24 23 24 23 24 22 22 20 20 20 20 21 23 21 21 23 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 7 7 7 1 2 4 1 2 3 7 7 7 7

m n

ck be- fö ack- .4 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 pa äm rp nge PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP4 PP6 PP6 PP6 PP6 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

- 0 0 ck - r 101 102 101 101 10 10 101 101 101 101 pa uk 141 141 133 133 130 101 134 130 142 130 130 130 130 130 116 C 116 C 135 135 135 135 135 130 130 112a 112b 112b 114a 111 130 130 130 130 130 tr .4 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P ngs ) LP LP LP LP IB IB P P P P LP LP LP LP För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 347 617 617 645 645 645 645 645 105 105 Sär best m 3.3 (6

r

tte 1 1 1 1 1 1 1 1 ke .2 1.4 1.4 +13) 1.4 +13) 1.4 +13) +13) +13) 1.5 1.5 +13) 1.4 1.4 1.4 1.4 +15) +15) +13) +13) 1.4 1.4 1.4 1.4 ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 2L 2F 1F 4F in 4G 3G 3G 4G 2E 4S 4G 1C 3C 2C 1E 5D 5D 1G 2G 3G 4G 4S 4C 4C 1D 1D 3C 3C 4D 4S 2D 4D 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

ER ER N N ER e än 18 ng O O N t-% R R O ik indr dni R -% ikt lad ng r PAT r PAT n 25 v ed m kohol 8 v ings ändande) lle lle r PAT 1 e ä al er ant e , e lle d m laddni ing ng N N N e or t-% nst ing N IL N IL indr gj ik epar pont IO IO IO v s ings IT IT O IT O juk d mi er addn (s laddni N N TI N TI ed m s ler addn är U U JEKT JEKT m t 25 lju LA M M O U O , me ängl O ings ng UNI M UNI ler ins ng epar ängl r gev pr G M M tad m AD pår ng el s pr R er M PR ng ng M PR le S AM S AM LL LL ER ler ed s E addni A S AM A fuk rad el ed m addni ed s ed s epar Ö Ö S U dni dni Ö S U fie IC lladdni l- el , m YP VA , L , L Ö , F ad ad YP B YP E L Ö , F ler , m H ängl E odi ängl ra ra ng N D an s SI L T T L r el tad m AST N ni , hand el E E O pr AR N, E, E, N, or uk pr tade m ent ent E R P D E ängl ängl E PL P riv A r ut PL pr pr N N , t ) , om , f las A 3 TE , M le ed s P P A A edel A ed s ed c ed c

sk A R R V R ÄN VAPEN VAPEN A VAPEN ÄM ÄM VAPEN A VAPEN S S m S SA, V el N R E , EX , m R R R ed s ed s G G R R VAPEN , m , bar , m , m R

EL Ö R ST Ö Ö Ö Ö Ö D LO kohol LO LO LO Ö h be A NE NE ed el ER R G LDV IER IER IER IER IER LDV ngs R R R R d R F F F F , m , m ÄN ÄN F F EL al ni LU edel F

ED G R TO , m R LE IN R R D LLU LLU LLU m LE LE LE LE R M S TRO TRO E O R O TI R ER ER NDE ER E E KER KER KER KER KER ER NDE ER E ler E juk E EL TI TI TI TI E ng oc D G A A N O K N N N D D SPR SPR N N el K K K K N D-S ni O TM K FÖ O O O E E D D O O AN C C m C C ngs O

m IN E IVAT JE R R R P P VER VER VER VER VER R R H O O O O ni JE JE JE JE .2 TÄN N NDP NDP TR K TS O R HA R R AN AN R R R R R R HA R R ten ( R -% R R O O O O TR RI enä ) V A A Ä R VER IT IT kt IT IT juk R R R R A

B 3.1 (2 AN Ö TÄ TÄ P R V AKT P Ö PAT PAT FÖ PAT TO TO BL BL FY FY FY FY FY PAT FÖ PAT FÖ N vat N vi N N m P P P P P

D/

nr )

RI UN- (1 0317 0318 0319 0320 0321 0322 0323 0324 0325 0326 0327 0328 0329 0330 0331 0332 0333 0334 0335 0336 0337 0338 0339 0340 0341 0342 0343 0344 0345 0346 0347 0348

318

01 -

ts

01- er 4S 4B 4C 4D 4G 1L 2L 3L 1L 2L 3L 1B 4B 4G 4G 2B 4B 4S 4S 4S 1F 4D 4F 2G 4S 1D 2D 4S 1B 4B 4C 2L 2C 2B 4B

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E1 E1 E1 E1 E1 E1

C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 4 1 4 1 4 1 4 1 4 1 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4 1 1 1

fö ng, ng n-

ni g 11 CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 ollin W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 4 2 2 2 2 0 0 0 0 0 0 1 2 2 2 1 2 4 4 4 1 2 2 1 4 1 1 4 1 2 2 0 1 1 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8 äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar -

ch .3 o nr - äm ser .5

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 21 23 23 23 24 21 21 23 23 23 22 1 22 2 2 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 7 7 7

m n

ck be- fö ack- .4 L1 L1 L1 pa äm rp nge PP6 PP6 PP6 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För ck -

- uk r 101 101 101 102 102 102 pa tr .4 101 101 101 101 101 101 101 101 101 101 101 131 131 130 130 133 133 133 141 141 130 130 130 141 135 134 134 133 133 133 136 101 134 101 101 ngs ) P P P P P P P P P P P P P P LP P LP P P P P P P P LP P P P P LP P LP P P P P P P LP P P För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 347 178 274 178 274 Sär best m 3.3 (6

r

tte 1 1 1 ke .2 1.4 1.4 1.4 1.4 1.4 +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) 1.4 1.4 1.4 +13) 1.4 1.4 1.4 1.4 +13) 1.4 1.4 1.4 +13) 1.4 +13) 1.4 1.4 +13) +13) 1.4 ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1L 2L 3L 1L 2L 3L 1F 4F 2L in 4S 4B 4C 4D 4G 1B 4B 4G 4G 2B 4B 4S 4S 4S 4D 2G 4S 1D 2D 4S 1B 4B 4C 2C 2B 4B 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

de de ler ler

era era pt pt ing ng el ng el TT a a

N N N addn laddni laddni är NDHA .S. .S. ISKA, ISKA, IO IO IO Ä .O .O R R IT IT IT ängl ral ral N N N r gev D T N N . . . . . . . . U U U pr ent ent le VA VA E EKT EKT N M M M SI SI JA, JA, .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S O ed s ed c ed c O O , M TI AM AM AM A VA ng , N , N , N , N , N , N , N , N .S. .S. .S. m m m PL PL M SI KED KED A A A A A A A A KE-EL KE-EL N UNI R R R T, T, T, , hand el M A O D D ni .O .O .O C C O Ö Ö Ö E E E R D riv IV IV IV IV IV IV IV IV , I , I M F F F K K K , EX , EX O PL ÄN ÄN , N , N , N TI M A A A TE AN T 3 sk A ng ng AR AR , T , T

LOS LOS LOS LOS LOS LOS LOS LOS EN EN EN AR AR S AR AR AR , R , R , R A H G G R R, OFOR , EX el N N N UNI N O

h be XP XP XP XP XP XP XP XP M EL R R R A IN IN NE R R YR TER TER d M NG laddni laddni R SS, N N A A LS ER

A NI ED LA LA LA G O D D R L, E L, E L, E L, E L, E L, E L, E L, E VÄM VÄM VÄM KAPSL KAPSL KAPSL KAPSL KAPSL R M E E E TRO TT TT L, P O EN EN ng oc Å Å Å Å Å Å Å Å G G S G G G D D D ings D ings S BL A NHY Å N N ni SI SI SI S S S G D-S M M M M M M M M O O O NG JUT er er AL LAD LAD M PO PO

m E E E E E E E E ÄN ÄN K ÄN ÄN ÄN ID ID ID IN N E IVAT .2 PL PL PL NI NDRÖ TÄN N AL AL NDP NDHA NDHA TRO M M RI enä ) V NS TR TR TR V G A

B 3.1 (2 FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR EX EX EX SPR SPR Ö A SPR SPR SPR TÄ AN S S separ S separ Ö SI KN KN TÄ TÄ TÄ P FÖR AKT KO KO

D/

nr )

RI UN- (1 0349 0350 0351 0352 0353 0354 0355 0356 0357 0358 0359 0360 0361 0362 0363 0364 0365 0366 0367 0368 0369 0370 0371 0372 0373 0374 0375 0376 0377 0378 0379 0380 0381 0382 0383

319

01 -

ts

01- er 4S 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 2J 3J 1J 2J 1J 2J 1D 1D 4G 4S 4S 3C 4C 1D 2D 4D 1D 4E 2C 2C 2C

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E1 E1 E1

C C C Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

fö ng, ng n-

ni g 11 CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 ollin W2 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W W3 W W3 W2 W2 W2 W W3 W2 W2 W2 W2 W W3 W2 W2 W2 W2 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 4 4 1 2 1 1 2 1 2 1 1 1 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8

äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar -

ch .3 o nr - äm ser .5

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 2 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 23 23 23 23 23 23 20 20 23 23 23 24 20 20 21 21 21 20 21 22 22 22 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 6 6 7 6

m n

ck be- fö ack- .4 L1 pa äm rp nge PP2 PP2 PP6 PP7 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För ck -

- uk r 101 pa tr .4 101 112a 112b 112b 112a 101 101 101 101 101 101 112a 135 135 135 114b 114b 141 141 141 130 130 130 143 ngs ) P 112b P112cP 112b P112cP 112b P112cP 112b P112cP 112b P112cP 112b P112cP P P 112b P112cP P P P P P P P P P 112b P112cP 112b P112cP P P P P P P P P 112b P112cP P LP P P P

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 178 274 266 152 131 Sär best m 3.3 (6

r

tte 1 1 1 1 ke .2 1.4 +13) +13) +13) +13) +13) +13) +15) +13) +13) +15) +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) +13) 1.4 1.4 1.4 +13) 1.4 +13) 1.4 +15) 1.4 ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 2J 3J 1J 2J 1J 2J in 4S 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 1D 4G 4S 4S 3C 4C 1D 2D 4D 1D 4E 2C 2C 2C 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

K 2.2 (3a) ) l N, N de

E [ UPPHÄE ten

RDX IN r nst n) at -% NS NS M ci v E E N, lle gsme d mi tri d d ikt B B E , ( t-% v G TRA n e rin ik 7 te , me me me TRO TRO XO NI at lise nst NI NI v bi AD kohol D HE TRA SKA, SKA, RI E RI -% nsi KT h al d mi T, E U D T M D T NI ikt e än 10 v ing N NT ese F VÄT VÄT R E NG E 5 v d G G ), me IO E M M LO LE A), ten oc LI LI indr N IT S K 1 -% R addn TY at ng ng N JÄ .S. NG NDNI NG CY E nst ikt SY v ni ni ed m U P .O M FAR FAR ; PET ängl M RI LA IN ( 0 v IN dd dd D D pr N d mi 1 N la la AT LE NDNI B NDNI M TRA ng av AN AN tad m T R JA, YRA ) I nst YF ng ng IT S AM IL LA LA , me A ed s Ö NS B B TRA TE rä rä fuk R RT TNT AD (ST andni E BR E BR IT AN , m , L ng KED L FO ) I ) I NI LO d mi L, ER ER D D ler A N R N D O N N ( BEN RI K KT R R d sp d sp AT R E R A ni IL U me O r el R A ET P Ö ÄN UL TNT TNT IN en bl LAN LAN ringar ringar ringar riv IAZ NO NT F TO TO , me , me or O KSY TR LT A 3 sk , T NS N ( LUE BEN N ( ST D CY AD BEN C ler O O , t ER äk äk äk O V VAPEN R F R

TR E RE O LE E X), R M M ER ER ÅL ÅL KL SEN TI TE R R A A el TO IL R M IL ID N IT IT

h be SO NS LUE LUE IT TY M SER EH EH O -ÄT ed s ed s ed s R R Ö Ö NG NG d TER UO ST E ST L ESO ten el N ng N ng LF PER R BEN F F

E O M NG , H LI O A at U M , m , m , m YT R EN B FL TO TRO R TO AN L BI R R AKET AKET AKET AKET IN IN SS SS L-1 R R R YT ng oc N BEN NI A EN O v IU O O PAT SO O R E ER DDNI DDNI O IT EX N TRI G SI IT ON R addni addni YLS N O Ö Ö Ö E N N D-S ni R TRO TRO TRO RI TRO NDNI O t-% gl gl R BL BL AL R AZ R R R TAER O O LA LA

m PO AN H O LO AN IT ik SKER SKER SKER SKER BER BER O R D D D TA R .2 M IT NI NI NI r T NI H IT K LA XOT IN M än M än IK M FT FT N IT N N N N TR V V RI ) le EX C KT ESEN EX E IP G IN E A

enä

B 3.1 (2 KO 5-N TRI TRI TRI el H TRI O TR CY I B (O D H H TR 20 v VÄT VÄT VÄT VÄT BO spr BO spr D AM LU LU SI D TET TÄ TÄ TÄ P (PEN vax P PAT DRI DRI

D/

nr )

RI UN- (1 0384 0385 0386 0387 0388 0389 0390 0391 0392 0393 0394 0395 0396 0397 0398 0399 0400 0401 0402 0403 0404 0405 0406 0407 0408 0409 0410 0411 0412 0413 0414 0415

320

01 -

ts

01- er 3C 1G 2G 1G 2G 3G 4G 2F 4F 1G 2G 3G 4G 4S 1C 2G 4G 2C 3C 4C 2D 4D 4S 1D 2D 4D 4S 4C 3C 4C 1J 3J 1D 4G 4G 4S 4S

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E1 E1 E1 E1 E1 E1

C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

fö ng, ng n-

ni g 11 CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 ollin W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 1 1 1 1 1 1 2 1 2 1 1 1 2 4 1 1 2 1 1 2 1 2 4 1 1 2 4 2 1 2 1 1 1 2 2 4 4 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8

äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar -

ch .3 o nr - äm ser .5

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 22 23 23 23 23 23 23 23 23 23 24 23 24 23 24 23 24 23 24 20 23 23 22 22 22 21 21 23 21 21 21 23 22 22 20 23 23 21 23 23 23 23 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 7 7 7 7 7 7 7 0 0 0 7 8

m n

ck be- fö ack- .4 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 pa äm rp nge PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP6 PP7 PP7 PP7 PP6 PP6 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För ck -

- uk r 101 101 101 101 101 101 101 101 pa tr .4 130 135 135 135 135 130 130 130 130 135 135 135 135 135 111 130 130 130 130 130 137 137 137 137 137 137 137 136 136 114b 101 101 130 141 130 142 131 ngs ) P P P P P P LP P LP P P P P P P P P P LP P LP P LP P LP P LP P P P P P P P P P P P P P LP P P P P

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 266 347 347 347 Sär best m 3.3 (6

r

tte 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ke .2 +13) +13) 1.4 +13) 1.4 +13) 1.4 1.4 +13) 1.4 1.4 1.4 1.4 +13) 1.4 1.4 1.4 1.4 +13) +13) +13) 1.4 1.4 1.4 1.4 ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 2F 4F 1J 3J in 3C 1G 2G 1G 2G 3G 4G 1G 2G 3G 4G 4S 1C 2G 4G 2C 3C 4C 2D 4D 4S 1D 2D 4D 4S 4C 3C 4C 1D 4G 4G 4S 4S 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

K 2.2 (3a)

n n n n [ UPPHÄ ta ta ta ta

ER ng ng ng ng , u , u , u , u N -% A A A A N N O dni dni ikt dni dni A A R LL LL LL LL lad lad 7 v lad lad IE IE IE IE S S S S , UT , UT l l l l l 1 R R R R A A ng r PAT ings ings ings ings E E E E M M lle er er nst er er M M amå amå amå amå amå M M M M , e O O addni IL epar epar nd nd nd nd nd d mi epar epar OM OM OM OM , T , T s s ä ä ä ä ä s s , me RA RA A ängl s s ler ler iska iska iska iska iska ler ler el el el G, K G, K G, K G, K A A pr el är JEKT lju lju R O AD IN IN IN IN sd ISKA pår pår ng el ng el ekn ekn ekn ekn ekn KT ng el ng el ng ng ng aps aps aps NNB NNB KSY an s rid R PR r t r t r t r t r t r gev U TI ut ng le LL ed s ed s fö fö fö fö fö F ängk ängk ängk RÄ RÄ rt st EKT U addni addni addni GFOGN GFOGN GFOGN GFOGN B B -ÄT ler dni lladdni lladdni A), lladdni lladdni sl sl sl pr pr pr N N N N ne , F ra ra ra ra Ä Ä Ä Ä R, R, d i ad E ng ISKA, ISKA, ISKA, ISKA, ISKA, ing ing ing R R R R O O L-1 ed el ni E E tade m tade m ent ent ent ent er er er an s an s an s P P P P O , hand el AR KE-EL LS LS , m , me ängl R D C riv D D las las TPAST , ut , ut , ut S S S S AZ R pr ER , I 3 sk VAPEN ed c ed c TEKN TEKN TEKN TEKN TEKN U ed c ed c epar epar epar R R R HY HY R E ER TE ÄN

R VAPEN O O O O O A A A S S D A AR el KAN KAN , bar , bar , m , m R R R R R , m , m G G G FÖR FÖR FÖR FÖR E ed s N ST

h be Ö D R R R R R R ed s ed s ed s NG NG TET P PED A AKET G d F ÄC ÄC IN IN IN R R R R O , m R R

EL S LE LE LE LE , PY , PY , PY , PY , PY LE LE N N N el el el el R R R IN D TT TT SS , m , m , m D D D GA GA GA GA O G R KAPSL ng oc ER Y Y O TI TI TI TI TI TI R R R D D D DDNI TT DDNI TT TO E S AR N AN LOS K K K K ÅL ÅL ÅL ÅL ÅL ASSA (KR K K IN aps IN aps IN aps IN aps A A KAPT E D G G D-S ni O BL B TE TE TE A A A N gk N gk N gk N gk H H K E FÖ

m R H SS, SS, JE JE JE JE EM EM EM EM EM TM ol JE JE E E E -L -L -L D D D D LA D LA D SKET P IN ÄN .2 R O O FT FT O O O O R R R R R U O O K K K V V V D än D än D än D än V N V N ER TS R N KAST RI enä ) R R R R koh R R A A A S S S Ä V N VER

B 3.1 (2 PAT FÖ BL BL LU LU P P P P FÖ FÖ FÖ FÖ FÖ KR al P P R R R R R R LA spr LA spr LA spr LA spr DRI TÄ DRI TÄ 5-M V VÄT TO Ö LI Ö SPR

D/

nr )

RI UN- (1 0417 0418 0419 0420 0421 0424 0425 0426 0427 0428 0429 0430 0431 0432 0433 0434 0435 0436 0437 0438 0439 0440 0441 0442 0443 0444 0445 0446 0447 0448 0449 0450 0451 0452 0453 0454 0455

321

01 -

ts

01- er 4S 1D 2D 4D 4S 1B 1C 1D 1E 1F 2C 2D 2E 2F 3C 4E 4F 1C 1D 1G 3C 3G 4C 4D 4S 5D 1D 1D 4G 6N 3G

ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E1 E1

C C Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 fö ng, ng n- T ni g 11 CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW R CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18) m por SPO

äm AN ans k .3 R tr ul T best B 7.3 (17) R Ö Sär .4 F 2 2 2 2 2 2 2 2 ollin W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W W3 W W3 W W3 W W3 W W3 W2 W2 W2 W2 W W3 W W3 W W3 W2 W2 K 7.2 (16) ET

t-

i c) LÅT por or 1 ( 4 1 1 2 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 IL 1 1 1 1 1 2 2 4 1 1 1 2 2 1 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15) EJ T

.4 - .8

äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d

kko

Tan 4.3 (12)

ar -

ch .3 o nr - äm ser .5

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 tr .5 .2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 23 21 21 21 23 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 20 20 2 23 23 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M est el b) M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9 ng - T ni el r R

m n

ck be- fö ack- .4 pa äm rp nge SPO Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För - AN - R ck - r T pa uk 131 130 130 130 130 101 101 101 101 101 101 101 101 101 101 101 101 R 101 101 101 101 101 101 101 101 101 101 101 135 tr .4 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P ngs ) Ö 112b P112cP 112b P112cP

För ni ins tione 4.1 (8 F

ET ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 LÅT E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7 IL

sad ucer ängde

rän m EJ T eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 347 347 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 178 274 Sär best m 3.3 (6

r

tte 1 1 1 1 1 1 1 ke .2 1.4 +13) 1.4 1.4 +13) +13) +13) +13) +13) +13) 1.4 1.4 +13) +13) +13) +13) 1.4 1.4 1.4 1.5 +13) +13) 1.4 1.6 ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1F 2F 4F in 4S 1D 2D 4D 4S 1B 1C 1D 1E 2C 2D 2E 3C 4E 1A 1C 1D 1G 3C 3G 4C 4D 4S 5D 1D 1D 4G 6N 3G b) 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1.

lassi

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

K 2.2 (3a) ) [ UPPHÄ .S. , EEI

.O X), N, M ÅL ), N E G , H EM R , EVI XO EN Ö G EN HE O A (F N T, KT IG NI de (O SL A (ÄM LO IN era IG K AM KÄN pt .S. SL CY a .O R T O UNDNA UNDNA UNDNA UNDNA IN ( IT N . . . . . . . . . . . KÄN M EM TB TB TB TB AN ISKA, S S S S JA, O R TR R .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S .O.S TRA LA LA LA LA ng P P P P KED , N , N , N , N , N , N , N , N , N , N , N .S. .S. .S. .S. .S. .S. .S. .S. .S. KET NI D TET .S. EX EKT D A A A A A A A A A A A RI ni R, R, R, R, .O .O .O .O .O .O .O .O .O YC EN .O VA, A A A A ÄN IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV IV OR riv , EL , N , N , N , N , N , N , N , N , N , M NT YL , N SI 3 sk NG NG NG NG , T LE D O

AR LOS LOS LOS LOS LOS LOS LOS LOS LOS LOS LOS EN EN EN EN EN EN EN EN EN EN GGJ ET EN el N N N N N N N N N N TY LI OR N PL

h be TER XP XP XP XP XP XP XP XP XP XP XP E S AM ER d DDNI DDNI DDNI DDNI N R

EN M Ä , EX AL KAPSL LA LA LA LA L, E L, E L, E L, E L, E L, E L, E L, E L, E L, E L, E VÄM VÄM VÄM VÄM VÄM VÄM VÄM VÄM VÄM VÄM GGJ VÄM N ng oc G N Å Å Å Å Å Å Å Å Å Å Å SI SI SI SI SI SI SI SI SI SI TRI TET LI SI ÅL D-S ni NG NG NG NG M M M M M M M M M M M O S G

m ÄN PO E E E E E E E E E E E O O O O O O O O O O LO , OK N O EM .2 RÄ RÄ RÄ RÄ M PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL K X) Ä PL R KSI RI enä ) P P P P D YKL Ö

B 3.1 (2 SPR S S S S KO FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR FÖR EX EX EX EX EX EX EX EX EX EX CY R C OK EX FÖ R

D/

nr )

RI UN- (1 0456 0457 0458 0459 0460 0461 0462 0463 0464 0465 0466 0467 0468 0469 0470 0471 0472 0473 0474 0475 0476 0477 0478 0479 0480 0481 0482 0483 0484 0485 0486 0487

322

01 -

ts

01- er 3G 1D 1D 4C 3G 4G 4D 3C 1D 1C 1C 3C 4S 4C 2C 4G 1D 4G 4S 4S 3C 4C ghe m .3 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 239 20 225 268 20 rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E1 E1 E1 E2 E3 E2 E3

C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9 9 9 9 9 fö ng, ng n- 10 36 10 11 30 36 10 36 10 36 ni g W W W W W W W W W W W W W W sni 11 CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW CW C C C C C CW C C C C C C C C C ser t st h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 2 2 2 2 ollin W2 W W3 W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W W3 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W W3 W2 W5 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 1 1 1 2 1 2 2 1 1 1 1 1 4 2 1 2 1 2 4 4 1 2 2 3 3 1 3 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

38 4 22 4 .4 U T9 19 T9 E T9 T9 - .8 TA 9 U 6 TA 6 äm , 6 22 TT 4 T 7 T 4 T TM 25 8 T TM 4 T - ser .5 17 T 38 T nk el TE TA TU TA TE TT TA Sär best m 4.3 (13) TU TU

-ta

ID ) ) ) ) R (M (M (M (M

d

xBN kko xBN R xBN PxBN C PxBH C Tan 4.3 (12)

ar - 5 22 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N ) 5 0 ) ) U bul uk r .2 tr .5 .2 (M T7 T5 (M (M

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 23 20 20 22 23 23 21 20 20 20 20 20 23 20 22 23 20 23 24 23 24 23 24 20 20 9 9 9 9 9 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 7 6 3 4 7 8 3 4 7 8 7 8 8 0 8

m n

ck be- fö ack- .4 L1 L1 pa äm rp nge PP6 PP7 PP5 PP5 PP5 PP5 PP5 PP5 PP5 PP5 PP6 PP4 PP4 PP5 PP4 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För ck -

- uk r 101 101 pa tr .4 130 143 135 135 101 115 115 114b 114b 131 114b 130 135 112c 135 135 135 114b 114b 200 200 203 200 200 ngs ) P LP 112b P112cP 112b P112cP P P P P P 112b P112cP P P P P P P LP P P P P P P P P P P P P

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E1 E0 E0 E1

ad b)

3.5 (7 sad l l

ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 B 120 m 120 m 3.4 (7a)

-

- äm ser 23 el ) 224 224 347 235 289 662 655 662 653 662 Sär best m 3.3 (6 r 1 5. 8 tte 1 1 1 1 13) 2 13) 13) 13) 2 13) ke .2 +13) +13) 1.4 1.4 1.4 +13) +13) +13) +13) +13) 1.4 1.4 1.4 +13) 1.4 1.4 1.4 +13) 1.4 2. 2. 2+ 3+ 2. ) 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( 1 ( (+ (+ (+ 2. (+ (+ Eti 5.2 (5 2.

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- C in 3G 1D 1D 4C 3G 4G 4D 3C 1D 1C 1C 3C 4S 4C 2C 4G 1D 4G 4S 4S 3C 4C 4F 1A 3O 1A 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 2T

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄrhål d

me jebor ad ol ör ukt , f r f el lle de kaps era orr e pt I, t äng a ISK pr FR

an s ISKA, TEKN TEN T) R O , ut R LUF U) VÄG VÄG R VAT N N A EKT L, CK G , PY O NG IN G ng DI N E IN TRY I N JÄR JÄR D KE-EL el IAZ ten E AD ni L ( TO) R R D C N g g at D ( D FR O Ö Ö D NDE sd TR N ER riv TI (N , I ST rty rty v RA A 3 sk R F F LA TAN TA rid U SO T TEN IM

LURI ON A S AR , fa , fa t-% E YT el UNI O ER ER LY LY AST AST AST TR ik ST M

h be M NG G F rt st L R R Ö PR K AL AL IN , F , F , F , F ne O ER BEN RI , FL VAT M d M ZOL N N L, SU LE LE , L P D

A LY IA R EL EL EL EL , i A A AL XY KSVAG M S G G G E L DE KAPSL ET AZ N O n 20 v Ö EN IAK, ng oc R DDNI R ED A E ED ED G ED ER H R O YL , KO D-S ni LSI LSI IGN IGN G R R YL K N N m NG OT LA FO M ÄN ET S S e ä T, , K O O NI TRO R V AL AL IVM TON V IVM IVM IVM KSI YD U ET T, M G .2 NI R -T indr FT RI enä ) V IT E R R R R AKET ÖD ÖD Ö

B 3.1 (2 Ö DI N DRI KN KN P D OK DRI D D SPR D R SÄKER 1H N N R 1-H m KR AC LUF LU AM AR

D/

nr )

RI UN- (1 0488 0489 0490 0491 0492 0493 0494 0495 0496 0497 0498 0499 0500 0501 0502 0503 0504 0505 0506 0507 0508 0509 1001 1002 1003 1005 1006

323

01 -

ts

01- er

ghe m .3 268 20 239 23 23 20 263 265 20 20 20 20 263 263 23 20 20 23 rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3

C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 fö ng, ng n- 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 ni g W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W sni 11 C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C ser t st h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4

ollin

K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 1 3 2 2 2 3 1 1 3 3 3 3 1 1 2 3 3 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

22 4 0 22 22 22 22 4 22 4 0 22 4 22 4 6 22 22 .4 E A T9 E T9 E T9 E T9 T9 E A E A T9 T9 T9 T9 E A E M E T9 T9 T9 E T9 - .8 T T1 6 6 6 6 6 6 T 9 T T1 6 6 6 6 6 T 9 TA 6 6 6 6 äm , 6 25 9 T TM 4 T TM 4 T TM 4 T TM 4 T TM 4 T TM 25 TT 25 9 T TM 4 T TM 4 T TM 4 T TM 4 T TM 25 TT 25 9 T 4 T TM 4 T TM 4 T TM 4 T TM - ser .5 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T nk el TE TT TA TA TA TA TA TE TE TT TA TA TA TA TE TE TT TA TA TA TA Sär best m 4.3 (13) TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU

-ta

ID ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) R (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M d H

kko xBH 2D xBH PxBH PxBN PxBN PxBN PxBN PxBN C P2 PxBN PxBN PxBN PxBN C PxBH PxBN PxBN PxBN PxBN Tan 4.3 (12)

ar - 19 ch .3 o nr - äm ser .5 TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N ) 0 ) 0 ) 0 ) 0 ) ) ) 0 ) 0 ) 0 ) 0 ) ) ) ) 0 ) 0 ) 0 ) 0 ) U bul uk r .2 tr .5 .2 (M T5 (M T5 (M T5 (M T5 (M (M (M T5 (M T5 (M T5 (M T5 (M (M (M (M T5 (M T5 (M T5 (M T5 (M

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M M M M M M M M

est el b)

B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För ck - - uk r

pa tr .4 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 ngs ) P P P P P P P P P P P P P P P P P P

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E1 E0 E0 E0 E1 E0 E0 E1 E1 E1 E1 E0 E0 E0 E1 E1 E0

ad b)

3.5 (7 sad l l l l l l l l

ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B 120 m 120 m 120 m 120 m 120 m 120 m 120 m 120 m 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 373 662 618 662 657 660 662 662 584 653 662 662 662 662 662 662 662 662 662 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 1 1 8 2. 5. 2. 2. tte 13) 2 13) 1 13) 1 13) 1 13) 2 13) 13) 13) 2 13) 2 13) 2 13) 2 13) 13) 13) 1 13) 2 13) 2 13) 1 13) ke .2 3+ 2. 2. 2. 2. 2. 3+ 3+ +8 2. 2. 2. 2. 3+ 3+ 2. 2. 2. 2. ) 2. (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ Eti 5.2 (5 2. 2. 2. 2.

-

ck - .3 pa .1

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs- C F C F F in 2A 2F 2F 2F 2A O 2A 2A 2A 2A 2F 2A 2A 2F 2T 1T 2T 1T 2T

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

K 2.2 (3a)

t ,

id [ UPPHÄins

ER ) H ck v 24 C try på m TEN C 1 O ng R 0° r BU M ER tt å lle ) 1) id 5 e IU IEN d e v 15 ED 3B 1 3) 2) itet TEN 2) M 1) TAD , me R R 1 R 1 M LD R 1 AD -BU R 2 IU R 2 UM r BU UM UM 152a) DI UM ED (KÖ DI UM R E lle SER ns-2 DI DI E M e LI h en dens ra E M AN E DI r t E IU E, ) oc D LD ET D LDM ABI lle A R LDM LDM E Ö AD e R LDM O Ö Ö LDM K E Ö (KÖ K Ö M , ST K K ng N ( G 11 bar IM AN LU AD N ( K LD SER TEN R N ( Ö ni TA LI IN a ( P N ( ET AF TA N ( K riv N P R TA ER E E D -BU TA R E IM TA ( 3 sk ABI OM E O ET E N

D RM AN 1 M s-2 -T RM RM el RI , ST , K RM LU PR RM TA

h be UO t 1, r ci ID ,2 M UO E d ER , BL lle ,2 UO PAN R

UO FL UO TAF ,2 O FL O EN l e NG OX FL KO LUO ng oc FL IEN g/ XID FL -1 RI PR LU D-S ni RI TRI å högs IO ON PEN R AS, N O RDI RF

m M p k TEN M RDI R O RT A IF RT TAD LVÄT C TAN NDNI LD LG LO LO D .2 525 O CY YKL K K 1- RI enä ) O RO LA O OL LOR LO LO

B 3.1 (2 B B BU KO 70° 0, BU 1-BU B K K K K KL 1-KL K KO DI C DI DI 1,

D/

nr )

RI UN- (1 1008 1009 1010 1011 1012 1013 1016 1017 1018 1020 1021 1022 1023 1026 1027 1028 1029 1030

324

01 -

ts

01- er

ghe m .3 23 23 23 23 23 223 23 263 263 239 20 265 20 268 23 268 663 rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E3 E3 E3 E3 E3 E2 E3 E3 E2 E3 E3

C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 fö ng, ng n- 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 11 30 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 13 28 31 ni g W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W sni 11 C C C C C C C C C C C C C C C CW C C C C C C C C C C C C C C C CW C C C C C C C C C C C C C C C C C C ser t st h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 ollin W5 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 2 2 2 2 2 2 1 1 2 3 1 3 1 2 1 0 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

22 22 22 22 22 38 4 6 22 22 4 6 22 22 4 0 22 22 4 0 .4 E T9 E T9 E T9 E T9 E T9 U M E T9 E M E T9 T9 E A E T9 E A - .8 6 6 6 6 6 TA 6 TA 6 T T1 6 T T1 6 äm , 6 4 T TM 4 T TM 4 T TM 4 T TM 4 T TM 22 9 T 4 T TM 25 9 T 4 T TM 4 T 25 9 T TM 4 T 25 9 T TM - ser .5 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 18 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T nk el TA TA TA TA TA TE TT TA TE TT TA TA TE TT TA TE TT Sär best m 4.3 (13) TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU

-ta

ID ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) R (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M

d

xBN kko R xBN xBN PxBN PxBN PxBN PxBN PxBN PxBN PxBH PxBN C PxBH C PxBH Tan 4.3 (12)

ar - 5 20 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 0 ) 0 ) ) 0 ) 0 ) 5 ) ) 0 ) 0 ) ) ) ) ) U bul uk r .2 tr .5 .2 T5 (M T5 (M (M T5 (M T5 (M T7 (M (M T5 (M T5 (M (M (M (M (M

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 2 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M M M M M M M

est el b)

B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 1

m n

ck be- fö ack- .4 pa äm rp nge PP9 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För ck - - uk r

pa tr .4 200 200 200 200 200 203 200 200 200 200 003 200 200 200 200 200 200 ngs ) P P P P P P P P P P P P P P P P P

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E1 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7 sad l l

ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B 120 m 120 m 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 662 662 662 662 662 662 342 342 662 642 225 594 653 662 660 662 603 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 1 2. 2. 5. 8 8 3 tte 1 13) 1 13) 1 13) 1 13) 1 13) 1 13) 1 13) 13) 1 13) 2 13) 13) 1 13) 13) ke .2 2. 2. 2. 2. 2. 2. 2. 3+ 3+ 2. 2.2 2.2 3+ +8 2. 3+ 2. 3+ 1+ ) (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ 2. (+ (+ 2. (+ 6. Eti 5.2 (5 2. 2. 2.

-

ck - .3 pa I upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- F F C C C 1 in 2F 2F 2F 2F 2F 3F 2F 2F 6A O 1A 1F 2T 2T 1T 2T 2T TF

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 6.1

K 2.2 (3a)

v 1 ed %

[ UPPHÄ

ck a , m n 3 ry ä t t NG re al ad gas er nd ot tt t NDNI d mi LA ll e B ti ak ondens , me pp D, ni k XI ler AD O id mmo SER LDI ad el LI O ri a er KVÄVE u enox d f im ABI yl pr ED CH K et ST I O , me I ) ) M G om I E), ng FR E D D D) IN D FR FR ni D XI XI XI t 87 % ed k A AT O O C SN R AD VÄT riv TEN NO Ö , m E ER TEN TEN 3 sk TAN EN EN E IM ER YAN

TE , L R IM el , VAT LY ER id 50° E k högs A R PR , VAT IM

h be (ET (ET EL K P , VAT (C d IN ER , F ET D D ) v D ( C M ID PR ID ID

ID doc ED M AM ET R LD YL XI XI XI M LÄ OM M R ng oc IN O O O % S , KO O O YL YL ET NO , K M YAN D-S ni AM KL , KY M EN EN 10 bar D KO

m ET ET LE SEL N OR IU EBR E, EKL EC n .2 AN YL YL EN YL YL YL a ( än 9 D A U RI ) IM IM P TY er Ö R EL tte

enä

B 3.1 (2 D D ET ET ET ET ET ET ET M E m G B FL H VÄT VÄT VÄT VÄT va

D/

nr )

RI UN- (1 1032 1033 1035 1036 1037 1038 1039 1040 1040 1041 1043 1044 1045 1046 1048 1049 1050 1051

325

01 -

ts

01- er

ghe m .3 886 263 23 20 23 20 239 23 26 23 263 20 20 265 268 25 263 25 rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E3 E3 E2 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3

C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 fö ng, ng n- 13 28 34 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 ni g W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W sni 11 C C C C C C C C C C C C CW C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C ser t st h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4

ollin

K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 1 1 2 3 2 3 2 2 1 2 1 3 3 1 1 3 1 3 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

34 1 21 25 3 22 4 0 22 22 22 22 4 6 22 22 4 6 38 4 22 4 .4 U C E E T9 M E E T9 T9 T9 E T9 E T9 E M E T9 E A M T9 T9 U A T9 E A T9 - .8 TA T1 6 6 6 6 6 TA 6 T T 9 6 T 9 äm , 6 38 T 4 T 4 T 25 9 T TM 4 T TM 4 T 4 T TM 4 T TM 4 T TM 25 9 T 4 T TM 25 9 T 4 T 4 T 22 TT 4 T TM 25 TT 4 T - ser .5 14 T 17 T 22 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 17 T 38 T nk el TU TA TT TE TT TA TA TA TA TA TE TT TA TE TT TA TA TE TA TE TA Sär best m 4.3 (13) TU TE TE TU TU TU TU TU TU TU TU TU

-ta

ID ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) R (+ (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M d H H H

kko xBN xBN xBN xBH xBN L21D PxD PxBN C PxBN PxBN PxBN PxBH PxBN PxD C C PxBH PxBN C C Tan 4.3 (12)

ar - 2 21 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 0 ) 0 ) ) ) 0 ) 0 ) 0 ) 0 ) 0 ) ) ) 0 ) ) ) U bul uk r .2 tr .5 .2 T1 (M T5 (M (M (M T5 (M T5 (M T5 (M T5 (M T5 (M (M (M T5 (M (M (M

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 2 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M M M M M M M M

est el b)

B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 4

m n

ck be- fö ack- .4 RR5 pa äm rp nge PP8 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För ck - - uk r

pa tr .4 200 200 200 200 002 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 ngs ) P P P P P P P P P P P P P P P P P P

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E1 E0 E1 E0 E0 E0 E0 E0 E1 E1 E0 E0 E0 E0 E0

ad b)

3.5 (7 sad l l l l

ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

B 120 m 120 m 120 m 120 m 3.4 (7a)

-

- äm ser 23 el ) 662 662 201 654 658 662 581 662 662 662 662 653 662 584 662 355 655 662 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 1 1 1 1 1 2. 2. 5. 8 5. 2. 5. tte 6. 13) 1 13) 2 13) 2 13) 1 13) 1 13) 3 13) 1 13) 13) 2 13) 2 13) 13) 13) 13) 13) ke .2 3+ 2. 2. 2.1 2. 2. 2. 2. 2. 3+ 2. 2. 3+ +8 3+ 2+ 3+ 2+ ) 8+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ 2. (+ (+ (+ Eti 5.2 (5 2. 2. 2. 2. 2. 2.

-

ck - .3 pa I upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- F F C C F in T1 2F 1A 6F 2A 2F 2F 2T 2F 1A 1A O C 2T 2T 2T 2O 1T 1O lassi b) 2T K ficer kod 2.2 (3

lass 8 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

K 2.2 (3a)

e,

[ UPPHÄäv

d kv

me lande , 2 tta G

IN cksa N ng P nnehål ry D , i , t E AN andni R ga BL bl in A rli kr D fa ler 0) ) N IEN pi D Ä nd 1 el lor 4 XI ra k R AD PAD M IO ILL T j b O ng P ER I , e IU T I t 2 % IM FR AD R PR ED AD ng H andni M PR ni ER C FR AD ER M TEN LLE ASER bl AD (KVÄVED riv IM FI - O LD ER D IM 3 sk E om TEN ed högs AN ER D

PR E G t m IM XI PR ), KO el , VAT M R EN s (KÖ IM O RI

h be AD D ID PR R M EN ID E ler luf YL A , VAT ID KAPT PR LO D d R ler R M R M M ET K XI KO G

O LEN , KO el SER ET E IN O O ng oc VÄT N E lig gas S R ER KO YL XY LU TY O R id el AC AM KL M S AS, D-S ni A far EN ILI LB , KO

m EF BU D D ox YL B YL YL YL N E (O .2 YPT N N di TY TRO R RI enä ) and ET TA ET E ET ET EO IKVÄVET IKVÄVEO LJEG

B 3.1 (2 VÄT SVAVEL ISO KR TÄ br KO kol M S M M M M N KVÄVE, D NI D O SY

D/

nr )

RI UN- (1 1052 1053 1055 1056 1057 1058 1060 1061 1062 1063 1064 1065 1066 1067 1069 1070 1071 1072

326

01 -

ts

01- er

ghe m .3 225 23 268 23 20 268 20 239 263 23 239 239 239 33 33 33 33 663 rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E2 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E3 E7 E7 E7

C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 fö ng, ng n- 11 30 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 10 36 13 28 31 ni g W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W sni 11 CW C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C ser t st h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 ollin W5 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 3 2 1 2 3 1 3 2 1 2 2 2 2 2 1 2 2 1 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

22 38 4 22 22 4 0 40 4 22 4 6 22 22 22 22 15 21 25 .4 19 T9 E T9 U E T9 T9 E T9 U E M E T9 E T9 E T9 E T9 U E E - .8 U 6 6 TA 9 6 6 TA T1 6 6 TA 9 TA 6 6 6 6 8 äm , 6 7 T 4 T TM 4 T TM 22 TT 4 T TM 4 T TM 25 9 T TM 4 T TM 22 TT 25 9 T 4 T TM 4 T TM 4 T TM 4 T TM TU - ser .5 38 T 17 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 38 T 14 T 38 T 22 T nk el TU TA TA TE TA TA TE TT TA TE TE TT TA TA TA TA Sär best m 4.3 (13) TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TE

-ta

ID ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) R (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M (M F N F F H d H H xBN kko R 2D LGB L4B LGB LGB L15C PxBN P2 PxBN PxBN PxD PxBN PxBN PxBH PxBN PxBN PxBN PxBN Tan 4.3 (12)

7 8 7 - 5 1 P 1 P P ch ar 22 19 35 nr äm .3 TP TP 2 T TP 1 T 2 T o - ser .5 TP TP TP ai el TP TP TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 5 0 ) 0 ) 0 ) 0 ) ) ) 0 ) 0 ) 0 ) 0 ) 0 ) 1 2 U bul uk r .2 T4 T4 T4 tr .5 .2 T7 T5 (M T5 (M T5 (M T5 (M (M (M T5 (M T5 (M T5 (M T5 (M T5 (M T1 T2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 19 7 17 19 19 8 17 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M M M M M est el b) M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 02 02 02

- uk r

pa tr .4 203 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 001 C 001 001 001 C 001 001 C 001 601 ngs ) P P P P P P P P P P P P P P IB R P P IB R P IB R P För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E1 E0 E1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E2 E0 E2 E2 E0

ad b)

3.5 (7 sad l l

ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 L 0 1 L 1 L 0 B 120 m 120 m 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 274 583 639 660 662 662 274 582 662 662 662 662 662 662 662 354 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 5. 8 8 2. 3 tte 13) 1 13) 13) 1 13) 2 13) 13) 2 13) 13) 1 13) 1 13) 1 13) 1 13) 3 3 3 3 ke .2 2+ 2. 3+ 2. 2. 3+ 2. 2.1 3+ 2. 2. 2. 2. 1+ ) (+ (+ 2. (+ (+ (+ 2. (+ (+ (+ (+ (+ (+ (+ 6. Eti 5.2 (5 2. 2.

-

ck - .3 pa II I II II I upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- C C F 1 in 3O 2F 2F 2A 2A 2F 2F 2F 2F 2F F1 F1 F1 F1 2T 2T 2T TF

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 6.1 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄUM

AD DI E

SER LDM LI Ö 3 K F ABI N, ler LE ), ST 2 el EN TY E F 1, YL RE

AD ET LO E ng F R D O RK AD SER TAN LU UO EN landni I AD AD SER LY D b AF FL LI N R FR AD ng , F om ET TRI SER SER ABI ni ) ID AD TEN LI LI LD , KO . s R (T N ( SER riv .S O TE ABI , ST LI 3 sk LEN EN SER ABI

), KY .O LU , VAT ER el ASER PY N D ET RE LI , ST , ST ABI

h be EN G O M AF R IN ID ET YD d G M XI O LO ABI ID JOR

IU IO EX AM M R YL EH , ST XY (PR D D H LU RK ST O O N D OL N ng oc LEU N E YL VI N D-S ni O M AF UO 3), ET BR KL AL AL O LEI

m E (O R GE PEN R YL YL YL TON O .2 R O LD FL 11 IM ET ET ET E RI enä ) Ö 1 N N ET C

B 3.1 (2 SY PET FOS PR K SVAVEL SVAVEL TET TRI R TR VI VI M AC AC AC A AKR

D/

nr )

RI UN- (1 1073 1075 1076 1077 1078 1079 1080 1081 1082 1083 1085 1086 1087 1088 1089 1090 1091 1092

327

01 -

ts

01- er

ghe m .3 336 663 336 336 30 33 30 338 38 33 33 30 30 33 30 33 33 33 rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E4 E7 E4 E7 E4 E7 E4 E4 E7 E4 E7 E7 E7

C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 13 28 13 28 31 13 28 13 28 ni g 11 W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 12 12 12 12 ollin W W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 1 1 1 1 3 2 3 2 3 2 1 3 3 2 3 2 2 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 15 21 15 21 15 21 15 21 U E U E U E U E - .8 22 22 22 22 äm ser , 6 14 T 38 T TE 14 T 38 T TE 14 T 38 T TE 14 T 38 T TE - .5 nk el TU TU TU TU TU TU TU TU Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R H H H H F F F H N F N F F F F F F F

d

kko L10C L10C L10C L10C LGB LGB LGB L4B L4B LGB L4B LGB LGB LGB LGB LGB LGB LGB

Tan 4.3 (12)

35 - 2 P 2 2 1 1 29 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 29 ch ar .3 o nr - äm ser .5 TP 2 T TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP ai el TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 4 0 4 4 1 U bul uk r .2 T2 T4 T2 T7 T4 T4 T2 T2 T4 T2 T4 T4 T4 tr .5 .2 T1 T2 T1 T1 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 7 17 8 17 7 17 7 17 19 19 19 19 19 19 7 17 19 19 19 19 19 19 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 03 02 03 02 03 02 03 03 02 03 02 02 02 - uk r 01 01 01 01 01 pa tr .4 001 602 001 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 C 001 001 C 001 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 ngs ) P P P P P IB LP R P IB R P IB LP R P IB P IB R P IB R P P IB LP R P IB LP R P IB R P IB LP R P IB R P IB R P IB R För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E0 E0 E0 E1 E2 E1 E2 E1 E2 E3 E1 E1 E2 E1 E2 E2 E2

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 5 L 1 L 5 L 1 L 5 L 1 L 0 5 L 5 L 1 L 5 L 1 L 1 L 1 L

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 354 Sär best m 3.3 (6

r

1 3 1 1 tte 6. 6. 6. 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 ke .2 1+ 3+8 3+8 ) 3+ 6. 3+ 3+ Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa I I I I III II III II III II I III III II III II II II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1 1 1 1 in F1 F1 F1 FC FC F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 FT TF FT FT

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 6.1 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

)

-EN

T-1 AD

ng SER , PEN ni LI N riv EN O ER 3 sk ABI YL

L ER AN el , ST O ER ER KET

h be ID ID -AM ER d IL H M AT ER ER ID IAT YL

R O R LER LER R (n M KAPT AT IT IT O ET O O IN IN O R ET R LER ng oc N LK R LO M ER IT ITR O D-S ni AC AM AM KL TEN FO M N N

m YL LA LB LK TAN TAN YL SEN .2 YL YL YL YL YL YL YL YL TAN RI enä ) LLY LLY LLY M

B 3.1 (2 AKR A A A AM PEN PEN AM AM AM 1-PEN AM n-AM AM AM A BEN BU

D/

nr )

RI UN- (1 1093 1098 1099 1100 1104 1105 1105 1106 1106 1107 1108 1109 1110 1111 1112 1113 1114 1120

328

01 -

ts

01- er

ghe m .3 30 33 30 338 33 33 33 33 30 336 33 33 33 30 33 33 30 663

rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E4 E7 E4 E7 E7 E7 E7 E7 E4 E7 E7 E4 E4 E4 E4

C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 13 28 13 28 31 ni g 11 W W W W W

ser t st sni h ha rin 5. C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 12 12 12 ollin W W W W W

K 7.2 (16)

t-

i c)

por or 1 ( 3 2 3 2 2 2 2 2 3 1 1 2 2 3 3 3 3 1

eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 14 38 22 15 21 U U E U E

- .8 22

äm ser , 6 2 T 15 T 21 T 14 T 38 T TE

- .5

nk el TU TU TE TU TU

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F F F H F F F F F H N N F F F H d 5B kko LGB LGB LGB L4B LGB LGB LGB LGB LGB L10C L4B L1, LGB LGB LGB L10C

Tan 4.3 (12)

7 - 1 1 1 1 1 1 1 1 1 P 1 8 1 8 1 8 1 1 2 ch ar 27 37 nr äm .3 TP TP TP TP TP TP TP TP TP 2 T TP TP TP TP TP TP TP TP TP

o - ser .5 TP TP ai el TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 4 1 0 U bul uk r .2 T2 T4 T2 T7 T4 T4 T4 T4 T2 T4 T4 T2 T2 tr .5 .2 T1 T1 T2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 19 19 19 19 19 19 19 19 7 17 7 17 19 19 19 19 19 19 8 17 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P

r sam bal 1. M M M

est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M

B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 1

m n

ck be- fö ack- .4 PP1 PP1 PP1 PP1 PP1 BB4

pa äm rp nge PP3 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 03 02 03 02 02 02 02 02 03 02 03 02 03 - uk r 01 01 01 01 01 pa tr .4 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 001 C 001 602 ngs ) P IB LP R P IB R P IB LP R P IB P IB R P IB R P IB R P IB R P IB LP R P P P P IB R P IB LP R P R P IB R P IB LP R P

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2

e o r .1 E1 E2 E1 E2 E2 E2 E2 E2 E1 E0 E3 E2 E2 E1 E1 E1 E1 E0

ad b)

3.5 (7 sad l

ucer ängde rän m

eg red 5 L 1 L 5 L 1 L 1 L 1 L 1 L 1 L 5 L 0 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 0 B 500 m

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 640C 640D 640E 354

Sär best m 3.3 (6

r

1 3 tte 3 3 3 3 3 3 3 3 6. 3 3 3 3 3 3 3 ke .2 3+8 1+ ) 3+ 6.

Eti 5.2 (5

-

ck - .3

pa III II III II II II II II III I I II II III III III III I

upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1 1

in F1 F1 F1 FC F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 FT TF

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 6.1

K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

a a ( a ( a a ( 4) a ( 4) LE ng sk sk sk sk sk 1. sk 1. TY ni ät ät ät ät ät 3. ät 3. E riv 2. 2. 3 lig v lig v lig v lig v lig v lig v N ( sk D 2. 2. el ER ER IAT ar ar ar ar ar igt ar igt DRI

h be AT AT ER M HY d IN TAN R ID andf andf andf andf andf andf ET ET O LJA SEN RHY LER BU TAN LDE O LF ng oc O LAM LF U LO D-S ni LAC LAC M BU IS ed br ed br ed br ed br ed br tande enl ed br tande enl BEN m TY O R TY YRA FER ly ly R NK .2 TAN TY TY O LD , m , m , m , m , m , m O RI enä ) UT O M M M M M M TE

B 3.1 (2 BU BU BU n-BU 1-BR KL n-BU B KAM K LI LI LI LI LI trögf LI trögf KL E

D/

nr )

RI UN- (1 1120 1123 1123 1125 1126 1127 1128 1129 1130 1131 1133 1133 1133 1133 1133 1133 1134 1135

329

01 -

ts

01- er

ghe m .3 33 30 33 33 33 30 33 33 663 339 33 33 30 33 30 30 rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E7 E4 E7 E7 E4 E4 E4 E7 E7 E4 E7 E4 E4

C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 13 28 31 ni g 11 W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 12 12 12 ollin W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 3 1 2 2 3 3 3 1 1 2 2 3 2 3 3 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 15 21 U E - .8 22 äm ser , 6 14 T 38 T TE - .5 nk el TU TU Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F F N N F F H N F F F F F F d 5B

kko LGB LGB L4B L1, LGB LGB L10C L4B LGB LGB LGB LGB LGB LGB

Tan 4.3 (12)

8 - 1 1 1 8 1 8 P 1 2 2 1 1 1 1 1 1 ch ar 29 27 35 nr äm .3 TP TP TP TP TP TP 1 T TP TP TP TP TP TP TP TP TP o - ser .5 TP TP TP ai el TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 1 0 1 U bul uk r .2 T4 T4 T4 T4 T2 T4 T7 T2 T4 T2 T2 tr .5 .2 T1 T2 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 19 7 17 19 19 19 19 19 8 17 7 17 19 19 19 19 19 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 BB4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 02 03 02 03 02 02 02 03 02 03 03 - uk r 01 01 01 01 01 pa tr .4 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 602 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 ngs ) P IB R P IB LP R P P P IB R P IB LP R P R P IB R P P P IB R P IB R P IB LP R P IB R P IB LP R P IB LP R För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E1 E3 E2 E2 E1 E1 E1 E0 E3 E2 E2 E1 E2 E1 E1

ad b)

3.5 (7 sad l

ucer ängde rän m

eg red 1 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 0 0 1 L 1 L 5 L 1 L 5 L 5 L B 500 m 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 640C 640D 640E 324 354 Sär best m 3.3 (6

r

3 tte 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 ke .2 1+ ) 6. Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa II III I II II III III III I I II II III II III III upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1 in F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 TF

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 3 3 3 3 3 3 3 6.1 3 3 3 3 3 3 3 K 2.2 (3a)

t om [ UPPHÄom er om om om om t 110

s s s s s 110 s öv högs er AD der C der C der der under der under ling av ling av 0° ling av 0° ling av ling av öv ling av högs kt C kt C SER lädna lädnader id 5 lädna id 5 lädna lädna 0° lädna 0° LI v v pun pun behand behand behand behand behand id 5 behand id 5 ABI A A tbek tbek ck tbek ck tbek tbek lam v tbek lam v G G h y ry ry , ST LI LI h y reds reds gt h y reds gt h y reds h y reds ck h y reds ck oc ed f try ed f try oc ån oc ån oc oc m oc m YD FAR FAR ) )( )( ) )( )( EH D D gar under under gar under gar under gar under gar under D in ingar in in in (ång in (ång AN AN om unnor om unnor om unnor om unnor om unnor 4) om unnor 4) AL 1. 1. N n , s h t , s h t , s h t , s h t , s h t 3. , s h t 3. , BR , BR ål ål ål ål ål 2. ål 2. TO re tbehandl oc tbehandl oc tbehandl oc tbehandl oc tbehandl oc tbehandl oc O y 2. 2. isk skt LAT LAT y fat fat y fat y fat y fat y fat mi ng IL IL tar tar tar tar tar igt tar igt r KR kn ni at ändam at ändam at ändam at ändam at ändam at ändam lle EN te ke EST EST la la la la la la L, L, riv el el el el el el e O O 3 sk ED ED nnef tri innef tri nnef tri nnef tri nnef tri nnef tri TAL H H

(i lädnad av ( lädnad av (i lädnad av (i lädnad av (i lädnad av tande enl (i lädnad av tande enl YD

el AF

h be G G G G G ly G ly EH N N KO KO AR d JÄR JÄR IN bek IN bek IN bek IN bek IN bek IN bek D AN TAN O R indus indus indus indus indus indus LE R AL AL N N N N N rögf N rögf AL N N ng oc LST LST S för S för S för S för S för S för EX O O inner inner a) inner a) inner inner ch t inner ch t N NY H PEN YD LET D-S ni KO KO LÖ ds LÖ ds P LÖ ds P LÖ ds LÖ ds LÖ ds O O ET ET TY

m K K K K K o K o TO TO .2 EN EN C än don, C än don, C än don, C än don, C än don, C ) C än don, C ) O RI enä ) RO YKL YKL EKAH IAC IAC IBU

B 3.1 (2 ST ST TÄ anv for TÄ anv for 110 k TÄ anv for 110 k TÄ anv for TÄ anv for 23° kPa TÄ anv for 23° kPa KR K C C D D D D

D/

nr )

RI UN- (1 1136 1136 1139 1139 1139 1139 1139 1139 1143 1144 1145 1146 1147 1148 1148 1149

330

01 -

ts

01- er 38

ghe m .3 33 30 33 30 338 33 33 30 338 33 338 33 663 33 33 33 339 33 33 30 rli .2 X3

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E7 E4 E7 E4 E7 E7 E4 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E4

C C C C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 13 28 31 ni g 11 W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 12 12 ollin W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 3 2 3 2 1 2 3 2 2 2 2 2 1 2 2 2 1 2 2 3 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 15 21 U E - .8 22 äm ser , 6 14 T 38 T TE - .5 nk el TU TU Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F F F F H N F F H F H F H H N F F N N F F d 5B 5B

kko LGB LGB LGB LGB L4B L4B LGB LGB L4B LGB L4B LGB L4B L10C L1. LGB LGB L4B L1, LGB LGB

Tan 4.3 (12)

7 35 - 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 P P 2 1 1 2 1 8 1 8 1 ch ar .3 o nr äm ser TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP 2 T 2 T TP TP TP TP TP TP TP TP TP ai - .5 el TP TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 1 0 0 1 U bul uk r .2 T7 T2 T4 T2 T7 T4 T2 T7 T4 T7 T4 T7 T4 T4 T4 T4 T2 tr .5 .2 T1 T1 T2 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 19 19 19 19 7 17 19 19 19 19 19 19 19 8 17 19 19 19 7 17 19 19 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 B8

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 02 03 02 03 02 02 03 02 02 02 02 02 02 02 02 03 - uk r 01 01 01 01 pa tr .4 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 C 001 001 C 001 C 001 010 602 001 C 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 001 C 001 ngs ) P IB R P IB LP R P IB R P IB LP R P IB P P IB R P IB LP R P IB P IB R P IB P IB R P P P IB P IB R P IB R P P P IB R P IB LP R För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E1 E2 E1 E2 E3 E2 E1 E2 E2 E2 E2 E0 E0 E2 E2 E2 E3 E2 E2 E1

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 1 L 5 L 1 L 5 L 1 L 0 1 L 5 L 1 L 1 L 1 L 1 L 0 0 1 L 1 L 1 L 0 5 L 5 L 5 L

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 354 601 640C 601 640D 601 640E Sär best m 3.3 (6 r 8 tte 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3+ 3 3 3 3 3 3 3 ke .2 3+8 3+8 3+8 3+8 1+

)

Eti 5.2 (5 6.

-

ck - .3 pa II III II III II I II III II II II II II I II II II I II II III upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- C in F1 F1 F1 F1 FC F1 F1 F1 FC F1 FC F1 FC F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 TF

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 6.1 3 3 3 3 3 3 3 K 2.2 (3a)

10

[ UPPHÄ r 1 st

ve ög ö h C C 0° 0° 5 5 id id

ck v ck v try try ) ng ng

EN K E (å E (å E S D D D YL G ET IN TRI TAN TAN TAN R E O ER ER SN M AD LY LY LY ) F F F IKL ET ET LÖ YM ng ER S SER ni -D YL YL LI ,2 ET TEN O ISKA, ISKA, ISKA, riv IET IET N AT LAN N, 3 sk (1 YL IN ER SI ABI AT AT AT

ER LD LD O N R ZI M M M el EN , VAT D

h be (ET N LAM LET BO O FI , ST O O O d ET TAN KO KO O IN DRA IN LKET PY PY IKL UL ER R LY LY ER AM KAR D N , AR , AR , AR ng oc O PEN G G M TY O O LHY LS A ET R ET KET YL YL YL N a) D-S ni IKL EN EN LA BU PR PR TY TY OL YL AKT AKT P AKT

m O YL YL ET ET ET E E XA N .2 YL YL TY TR ) TR TR RI enä ) 2-D IKL IE IET IET IISO IISO IISO IM IM IM M M O IOX IVI

B 3.1 (2 1, D ET ET D D D D D D D D D DI DI DI D D EX kPa EX 110 k EX

D/

nr )

RI UN- (1 1150 1152 1153 1153 1154 1155 1156 1157 1158 1159 1160 1161 1162 1163 1164 1165 1166 1167 1169 1169 1169

331

01 -

ts

01- er 38

ghe m .3 33 33 33 30 30 30 33 33 33 30 33 33 30 63 663 336 rli .2 X3

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E4 E4 E7 E4 E4 E4 E7 E7 E7 E4 E7 E7 E4 E5 E7

C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 13 28 31 13 28 31 23 13 28 ni g 11 W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 12 12 12 ollin W W W W W W1 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 3 3 2 3 3 3 2 2 2 3 2 2 3 2 1 0 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

22 15 23 21 2 .4 E U U E - .8 15 38 TM 3 15

äm ser , 6 TU 21 T 14 T TU 14 T 38 T 22 TM TU - .5 nk el TE TU TU TU TE Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F F F F F F F F F F F H H H H

d

kko LGB LGB LGB LGB LGB LGB LGB LGB LGB LGB LGB L4B L10C L10D L4B

Tan 4.3 (12)

ar - 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 37 2 7 1 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 0 4 U bul uk r .2 T4 T2 T2 T2 T4 T4 T4 T2 T4 T4 T2 T7 T7 tr .5 .2 T2 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 15 8 17 2 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 BB4 RR7

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 02 02 03 03 03 02 02 02 03 02 02 03 02 02 - uk r 01 01 01 01 01 pa tr .4 001 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 602 401 001 C ngs ) P R P IB R P IB R P IB LP R P IB LP R P IB LP R P IB R P IB R P IB R P IB LP R P IB R P IB R P IB LP R P IB P P P IB För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E1 E1 E2 E1 E1 E1 E2 E2 E2 E1 E2 E2 E1 E4 E0 E0 E2

ad b)

3.5 (7 sad l

ucer ängde rän m

eg red 5 L 5 L 1 L 5 L 5 L 5 L 1 L 1 L 1 L 5 L 1 L 1 L 5 L 0 0 1 L B 100 m 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 601 601 144 601 144 601 354 Sär best m 3.3 (6 r 8 8 3 1 tte 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3+ 3+ 6. ke .2 1+ ) 6. 1+ 3+ 3+ Eti 5.2 (5 6. 4.

-

ck - .3 pa III III II III III III II II II III II II III II I I II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1 C FC 1 in F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 TF TF W FT

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 6.1 6.1 4.3 3 K 2.2 (3a)

C C a)

3° a) 3° P [ UPPHÄ

P

er 2 er 2 nd 110 k nd t 110 k u u kt ver kt ögs un ö un h C C G mp mp IN la la ) SN G d f id 50° d f id 50° Ö IN v v AT ck ck LL SN ry ry O Ö ET E (me E (me D D AN LL AC O ER ER TAN (ångt TAN (ångt r ET H 4) 4) lle ET ET LY 1. LY 1. KO F 3. F 3. ) YL YL L) e G AL ng 2. 2. O YL ET ET ni 2. 2. IN O O YD ISKA, ISKA, H N N riv igt igt SN O O AT EH T 3 AT AT KO Ö (ET IA sk G ET D AT D el M M AL LL LM LM ER M LAN RI O O O IN AL T ET SI h be YL KO KO LAC R A d H SN AT LET R AC FOR R LO

, AR tande enl , AR tande enl Ö LY LY SEN AT TY TY R O K ng oc ly ly KO G G ET R TY TY O L (ET LL BU BU U LOR IKL NDI D-S ni AKT AKT O AL O EN EN AC BEN BO BU KL D

m rögf rögf YL YL LB LK LE .2 TR h t TR h t AN YL AN YL YL YL YL YL YL YL YL RI enä ) TY TY TY

B 3.1 (2 EX oc EX oc ET (ET ET ET ET ET ET ET 2-ET 2-ET ET E ET E ET E

D/

nr )

RI UN- (1 1169 1169 1170 1170 1171 1172 1173 1175 1176 1177 1178 1179 1180 1181 1182 1183 1184

332

01 -

ts

01- er 38

ghe m .3 663 30 30 33 30 30 33 336 33 33 33 30 33 33 38 63 33 rli .2 X3

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E4 E4 E7 E4 E4 E7 E7 E7 E7 E7 E4 E4 E4 E4 E5 E7

C C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 13 28 31 13 28 13 28 31 ni g 11 W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 12 12 12 12 ollin W W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 1 3 3 2 3 3 2 1 2 2 2 2 3 3 3 3 2 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 15 21 25 15 21 U E E U E - .8 22 15

äm ser , 6 14 T 38 T 22 T 14 T 38 T TE TU - .5 nk el TU TU TE TU TU Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R H F F F F F F H F H N F F N H F d 5B

kko L15C LGB LGB LGB LGB LGB LGB L10C LGB L4B L1, LGB LGB L4B L4B LGB

Tan 4.3 (12)

7 P ar - 2 1 1 1 1 1 1 1 1 8 1 8 1 1 2 1 ch .3 2 T o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP ai el TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 2 0 U bul uk r .2 T2 T2 T4 T2 T2 T4 T4 T4 T4 T2 T4 T7 T4 tr .5 .2 T2 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 2 19 19 19 19 19 19 7 17 19 19 19 19 19 19 19 19 15 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 BB4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 03 03 02 03 03 02 02 02 03 02 03 02 02 - uk r 01 01 01 01 01 pa tr .4 601 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 001 C 001 010 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 C 001 ngs ) P P IB LP R P IB LP R P IB R P IB LP R P IB LP R P IB R P P IB R P P P IB R P IB LP R P R P IB R P IB R P IB P IB R

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E0 E1 E1 E2 E1 E1 E2 E0 E2 E0 E2 E2 E1 E1 E1 E1 E4 E2

ad b)

3.5 (7 sad l

ucer ängde rän m

eg red 0 5 L 5 L 1 L 5 L 5 L 1 L 0 1 L 0 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 1 L

B 100 m 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 354 601 640C 601 640D 601 640E 601 601

Sär best m 3.3 (6

r

3 1 3 tte 3 3 3 3 3 3 6. 3 3 3 3 3 3 3 ke .2 1+ 3+8 3+8 1+ ) 6. 3+ 6. Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa I III III II III III II I II II II II III III III III II II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1 1 1 in F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 FC F1 F1 F1 F1 F1 FC F1 TF FT TF

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 6.1 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 6.1 3

K 2.2 (3a)

10 C C a)

[ UPPHÄ 3° a) 3° P

r 1 st P

ve ög er 2 er 2 ) ö h nd nd t 110 k C C 110 k N 0° 0° u u O kt ver kt ögs 5 5 ö h id id un un KET C C mp mp YL ck v ck v la la AT ET try try d f id 50° d f id 50° ng ng v v IG ET YL ck ck RL AC ET E (å E (å E E (me ry E (me ry A ER ER , M D D D D D N (ångt (ångt NDF ET ET O TAN TAN TAN TAN TAN YL YL 4) 4) RA LY LY LY LY 1. LY 1. AD ET ET KET 3. 3. , B , F , F , F , F , F ng M M YL 2. 2. NG ni SER O O ET EN EN EN EN 2. EN 2. NI riv LI N N M N N N N N S O O NG igt igt 3 sk ABI ER LAN Ö

LM LM YL NI R el YD S AT SI AKÄM AKÄM AKÄM AKÄM AKÄM DL

h be , ST KO KO T Ö N R DE d IA (ET O O HY

IN EH AT N TL HY LY LY M D O PI , SM , SM , SM , SM tande enl , SM tande enl LJA ng oc IM G G R TRI O IKL ly ly LDE O ni O AL a) A LDE D-S EN EN EN LAKT TAN PR TR AKT AKT P AKT AKT rögf AKT rögf

m LF YL LNI ) KEL .2 YL YL YL YL YL YL TR TR TR TR h t TR h t RM N RI enä ) TY KT TY

B 3.1 (2 ET ET ET E O ET 2-BU E ET ET EX kPa EX 110 k EX EX oc EX oc FO FURA FI

D/

nr )

RI UN- (1 1185 1188 1189 1190 1191 1192 1193 1194 1195 1196 1197 1197 1197 1197 1197 1198 1199 1201

333

01 -

ts

01- er

ghe m .3 30 30 30 30 33 33 33 30 33 33 33 33 30 33 33 30

rli .2 Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E4 E4 E4 E4 E7 E7 E7 E4 E7 E7 E7 E4 E4 E4 E4

C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n-

ni g 11 ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F F F V F F F F N N F F F d 5B

kko LGB LGB LGB LGB LGB LGB LGB LGB L4B L1, LGB LGB LGB

Tan 4.3 (12)

8 8 8 - 1 1 1 1 1 1 1 1 P P P 1 1 ch ar .3 o nr äm ser TP TP TP TP TP TP TP TP 1 T 1 T 1 T TP TP ai - .5 el TP TP TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 1 U bul uk r .2 T2 T2 T2 T2 T4 T4 T2 T4 T4 T4 T2 T2 tr .5 .2 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 19 19 19 19 2 19 19 19 7 17 19 19 19 19 19 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 BB2 PP5 PP1 PP1 PP1 PP1 PP1 BB4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 03 03 03 03 02 02 02 03 02 02 03 02 03 - uk r 01 01 01 01 01 01 01 pa tr .4 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 001 C 001 ngs ) P IB LP R P IB LP R P IB LP R P IB LP R P IB R P IB P IB R P IB LP R P IB R P P P IB R P IB LP R P R P IB R P IB LP R

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E1 E1 E1 E1 E2 E0 E2 E1 E2 E3 E2 E2 E1 E1 E1 E1

ad b)

3.5 (7 sad l

ucer ängde rän m

eg red 5 L 5 L 5 L 5 L 1 L 1 L 1 L 5 L 1 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L

B 500 m 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 363 640K 363 640L 363 640M 243 363 534 601 163 367 163 367 640C 163 367 640D 163 367 640E 163 367 163 367

Sär best m 3.3 (6

r

tte 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 ke .2

)

Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa III III III III II II II III II I II II III III III III upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs-

in F1 F1 F1 F1 F1 D F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

K 2.2 (3a)

T T

ÄT [ UPPHÄÄT

L , L ) ), ), ), ), ), igt ), igt A C LJ AT edel AT edel AT edel AT edel AT edel AT edel LJA, EN O LJA, 00° m m m m m m rd S t 1 % ER ER ER ER ER ER SO G 2009 SO G da G ed 1 AT ngs AT ngs AT ngs AT ngs AT ngs tande enl AT ngs tande enl IN ni ni ni ni ni ly ni ly IN an N IN N 590: N h m EL lös EL lös EL lös EL lös EL lös EL lös D d st LD N D ed högs SR SR SR a) SR SR rögf SR rögf E E h - h - a) h - h - h - h ill oc m G G P G P G G h t G h t a) r EL ler igt r EL L, a) P lle r me lle ÄR ÄR ÄR ÄR ÄR oc P ÄR oc ) el O ng oc ng oc 10 k ng oc ng oc ng oc C ng oc C C A t enl upp t H KF KF KF 110 k KF KF 3° KF 3° LJ C O nni nni 1 nni st nni nni nni L) LJA e ämme LJA e YC tu YC tu er YC tu YC tu YC tu 2 110 k YC tu 2 t 110 k O O t 60° LO O LK R R R R R R H punk 60° för för öv för hög för för er för nsst E er I A r T r T C r T C r T r T r T KO S am gs gs gs gs gs öv gs högs re IE fl G lle lle lle lle lle t under C lle t under C IESEL t högs IESEL t öv IN fär fär fär fär fär fär LAL ng ve D ed N g e ck g e ck 50° g e ck 50° g e ck g e ck g e ck r D r D S rli rli id rli id rli rli punk 50° rli punk 50° TY ni m ö ler (m ry ry v ry v ry ry id ry id riv lle punk A lle punk fa e t fa e t fa e t fa e t fa e t fa e t BU 0 el , LÖ ck ck lam v lam v 3 sk E e lam E so LJ E e lam nd iv nd iv ry nd iv ry nd iv nd iv ck nd iv ck

el (f O (f IN ra lus ra lus ra lus ra lus ra lus ed f ry ra lus ed f ry SO

h be SL A SL 201 S SL A R , b , b , b , b , b , b 1: A E D ink ink ångt ink ångt ink ink m ink m L (I d ÄN LJ ÄN A ÄN LJ C G G G G G G O

LJA O G O in HY L ( L ( L ( L ( L ( (ångt L ( (ångt ng oc O BR S BR BR S LY er ER ÄR liga ÄR liga ( ÄR liga ( ÄR liga ÄR liga ( ÄR liga ( A ler A N G ER IA IA IA IA IA 4) IA 4) TAN D-S ni el yc AN LDE KF R far KF R far KF R far KF R far KF R far 1. KF R far 1.

m G 2009 + 2010) G SI O AN .2 KEL TT 1: R XA YC TE YC TE YC TE YC TE YC TE 3. YC TE 3. BU RI enä ) N IESEL ler IESEL IESEL ler IT trogl EPT EX A and A and A and A and A and 2. A and 2.

B 3.1 (2 FI D el D 590: LÄ +A D el BEN N ni H HE H TR M br TR M br TR M br TR M br TR M br 2. TR M br 2. ISO

D/

nr )

RI UN- (1 1201 1202 1202 1202 1203 1204 1206 1207 1208 1210 1210 1210 1210 1210 1210 1212

334

01 -

ts

01- er

ghe m .3 33 338 33 339 33 33 338 33 30 33 33 30 336 36 30 336 33 30 33 338 rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E7 E7 E7 E7 E7 E7 E4 E7 E7 E4 E7 E4 E4 E7 E7 E4 E7 E7

C C C C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 13 28 13 28 13 28 ni g 11 W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 12 12 12 ollin W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 2 2 1 2 2 1 2 3 2 2 3 2 3 3 2 2 3 2 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 38 22 - .8 U E 15 15 15 äm ser , 6 14 T 21 T TU TU TU - .5 nk el TU TE Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F H F N F F H F N F F H H F H F F N H d 5B 5B

kko LGB L4B LGB L4B LGB LGB L10C LGB L1. LGB LGB L4B L4B LGB L4B LGB LGB L1. L4B

Tan 4.3 (12)

8 8 27 - 1 1 1 2 1 1 2 2 P P 1 P 1 1 2 1 1 2 1 ch ar 28 28 29 28 nr äm .3 TP TP TP TP TP TP TP TP 1 T 1 T TP 2 T TP TP TP TP TP TP TP o - ser .5 TP TP TP TP ai el TP TP TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 1 1 1 U bul uk r .2 T4 T7 T4 T4 T4 T2 T7 T7 T4 T7 T2 T7 T4 T2 T7 T7 tr .5 .2 T1 T1 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 19 19 7 17 19 19 7 17 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 B7 B8

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 02 02 02 02 02 02 03 02 03 02 03 03 02 02 03 02 02 - uk r 01 01 01 01 pa tr .4 001 C 001 001 C 001 C 001 001 001 C 001 001 C 001 001 001 C 001 001 C 001 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 C 001 001 C 001 001 C 001 C 001 001 C 001 001 C 001 C ngs ) P IB R P IB P IB R P P IB R P IB R P P IB R P IB LP R P P IB R P IB LP R P IB P IB R P IB LP R P IB P IB R P IB LP R P IB P IB För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E2 E2 E3 E2 E2 E0 E2 E1 E2 E2 E1 E0 E1 E1 E2 E2 E1 E2 E2

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 1 L 1 L 1 L 0 1 L 1 L 0 1 L 5 L 1 L 1 L 5 L 1 L 5 L 5 L 1 L 1 L 5 L 1 L 1 L

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 601 363 274 640C 274 640D 274 274 274 279 Sär best m 3.3 (6

r

1 1 1 tte 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 6. 6. 3 6. 3 3 3 ke .2 3+8 3+8 3+8 ) 3+ 3+ 3+ Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa II II II I II II I II III II II III II III III II II III II II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1 1 1 in F1 FC F1 F1 F1 F1 FC F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 FC FT FT FT

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 K 2.2 (3a) . . ) a)

[ UPPHÄP , ,

.O.S G .O.S G kPa 10 , N LI , N LI t 110 k r 1 IGA FAR IGA FAR ve FT D FT D ö högs C C , GI AN , GI AN 0° 5 GA BR GA BR id id 50° LI E, LI E, v R D R D L) ck v ck FA FA O ry D TAN D TAN H try N N ng A LY A LY KO ångt R R (å . ( . , F , F G LAL , B G , B G IN .S. .S E IN E IN PY .O .O .O.S D N D N SN ng AD O N N D N D , N , N A A LÖ ni PR E, E E AN AN riv D D D YT YT SER AT N N BL BL AT TEN 3 sk LI SO AT A , FL , FL

AT ET IN R TAN TA ET el L (I IT YT R AN . R AN .

h be ET IN ABI O LY LY E E AT AC d N N , VAT

ER LAC LAM LN , F , F , FL XID ET YL IN LAC LAM , ST N R R TA KAPT .O.S TA KAPT .O.S L ng oc EN PAN PY PY PY ER E E P P LO O ni TY TY EN O O O O A ER A ER AC AM AL AM D-S KT N N K IG, N K IG, N

m BU BU O PR PR PR PR PR OGE O ITY AN YL YL YL YL .2 TO TON R r M R r M S RI enä ) E E E le FT E le FT E ET ET ET ET ET

B 3.1 (2 ISO ISO ISO ISO ISO ISO ISO ISO FOT KET K K M el GI M el GI M M M M M M

D/

nr )

RI UN- (1 1213 1214 1216 1218 1219 1220 1221 1222 1223 1224 1224 1224 1228 1228 1229 1230 1231 1233 1234 1235

335

01 -

ts

01- er 38 38 ghe m .3 33 663 663 33 663 33 339 339 33 33 639 663 33 33 33 33 33 rli .2 X3 X3

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7

C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 13 28 31 13 28 31 23 13 28 31 13 28 31 13 28 31 ni g 11 W W W W W W W W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 ollin W1 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 1 1 0 1 1 2 2 2 2 2 2 1 1 2 2 1 2 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

15 21 25 15 21 25 24 21 2 15 21 25 15 21 25 15 38 22 3 .4 U E E U E E U E U E E U E E U U E M - .8 TM 3 T

äm ser , 6 14 T 38 T 22 T 14 T 38 T 22 T 14 T 38 T 22 TM 14 T 38 T 22 T 14 T 38 T 22 T 14 T 31 T 21 T 25 - .5 nk el TU TU TE TU TU TE TU TU TE TU TU TE TU TU TE TU TU TE TE Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F H H H N H F F F F F H H H F N N F d 5B

kko LGB L15C L15C L10D L4B L15C LGB LGB LGB LGB LGB L4B L15C L15C LGB L4B L1, LGB

Tan 4.3 (12)

35 35 35 7 8 8 - 1 P P 2 7 2 P 1 1 1 1 1 P 2 1 1 8 P P ch ar 37 27 28 28 nr äm .3 TP 2 T 2 T TP TP TP 2 T TP TP TP TP TP 2 T TP TP TP TP 1 T 1 T o - ser .5 TP TP TP TP ai el TP TP TP TP TP TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 2 2 4 1 2 0 2 1 U bul uk r .2 T4 T4 T4 T4 T4 T4 T4 T4 T4 tr .5 .2 T2 T2 T1 T1 T2 T1 T2 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 8 17 8 17 2 7 17 8 17 19 19 19 19 19 19 8 17 2 19 19 7 17 19 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 RR7 RR7 RR2 PP1 PP1

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 02 02 02 02 02 02 02 02

- uk r

pa tr .4 001 C 001 602 602 401 001 602 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 010 601 601 001 001 001 C 001 001 001 001 C 001 ngs ) P IB R P P P P P P IB R P IB R P IB R P IB R P IB R P P P P R P IB R P P P IB R För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E0 E0 E0 E3 E0 E2 E2 E2 E2 E2 E0 E0 E0 E0 E2 E3 E2 E2

ad b)

3.5 (7 sad l

ucer ängde rän m

eg red 1 L 0 0 0 0 0 1 L 1 L 1 L 1 L 1 L 0 0 0 1 L 1 L 5 L 5 L B 500 m 3.4 (7a)

-

äm ser 0C 0D - 354 354 354 354 163 367 650 650 650 el ) 163 367 64 163 367 64 Sär best m 3.3 (6 r 8 8 8 8 3 3 tte 3 3+ 3+ 3 3+ 3 3 3 3 3 3+ 3 3 3 3 3 ke .2 1+ 3+8 1+ ) 1+ 6. 3+ 1+ 1+ 6. Eti 5.2 (5 6. 4. 6. 6.

-

ck - .3 pa II I I I I I II II II II II II I I II II I II II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- C 1 FC C C 1 in F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 FC F1 F1 F1 F1 F1 TF TF W TF TF TF

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 6.1 6.1 4.3 3 6.1 3 3 3 3 3 3 6.1 6.1 3 3 3 3 3 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

, , , h - h - h issa issa issa rn ler rn ler rn ler fe el ng oc fe el ng oc fe el ng oc

AD ck, tunni ck, tunni ck, tunni la und) la und) la und) a) ör ör a) ör P AD SER el kgr gf el kgr gf P el kgr gf LI sh ac är sh ac är sh ac är SER s, e f s, e f s, e f t 110 k LI ABI et iv et iv 110 k et iv b b ver b ögs ABI , ST AD tande l lus tande l lus tande l lus ck, ly ck, ly ö ck, ly h ER ljla h f ink ljla h f ink C ljla h f ink C , ST M SER L ( L ( L ( N O LI ma oc ma oc ma oc O N IA IA id 50° IA id 50° ABI e kel R e kel R e kel R ng N O v v ni O KET N ack, TE ack, TE ck ack, TE ck T , M , ST pac A pac A ry pac A ry riv IA YL O N , l , l , l 3 M ER AT LAN O rg T M rg T M rg T M sk LAN N LKET AT SI YL T ET SI T PEN YL N N fä A fä A ångt fä A ångt el A ZI TY O O LKET R tande s R ) tande s R ) ( tande s R ) (

h be R FOR YL R IA O KET N ve ly ve ly ve ly d O M AKR PI PY BO TE TE TE

TY ET R DRA BU PR O O IKL YL TA usi , f edel usi , f edel usi , f edel ng oc U LOR IKL O ET N KAR E LA m LA m LA m IM D ISO ISO M PR PR TR VI M ER nkl edel E nkl edel E nkl edel E D-S ni LB LK D LF LHY (i R (i R (i R

m R YL YL YL YL YL YL YL YL AN G m G ngs G m G ngs G m G ngs .2 TY TY O TY TY KEL er R ni er R ni er R ni RI enä ) E E ET E E ET ET ET ET ET ET ET IC TRO KT

B 3.1 (2 M M KL M M M M M M M M M M N NI O FÄR pol FÄ lös FÄR pol FÄ lös FÄR pol FÄ lös

D/

nr )

RI UN- (1 1237 1238 1239 1242 1243 1244 1245 1246 1247 1248 1249 1250 1251 1259 1261 1262 1263 1263 1263

336

01 -

ts

01- er

ghe m .3 30 33 33 30 33 33 33 33 30 33 33 33 33 33 30 33 33 33 rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E4 E4 E4 E4 E7 E7 E7 E4 E4 E4 E7 E7 E4 E7 E7

C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n-

ni g 11 ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 12 12 ollin W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 3 3 3 3 1 2 2 2 3 3 3 1 2 2 3 1 2 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8 äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F F N N N F F N N F F N N F d 5B 5B 5B 5B

kko LGB LGB L4B L1. L1, LGB LGB L4B L1. LGB LGB L4B L1. LGB

Tan 4.3 (12)

8 8 8 8 8 - 1 1 2 1 P P 1 1 8 1 8 1 8 1 P P P ch ar 29 28 28 nr äm .3 TP TP TP TP 1 T 1 T TP TP TP TP TP TP TP TP 1 T 1 T 1 T o - ser .5 TP TP TP ai el TP TP TP TP TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 1 1 1 U bul uk r .2 T2 T2 T4 T4 T4 T2 T4 T4 T2 T7 T7 tr .5 .2 T1 T1 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 19 19 19 7 17 19 19 19 19 19 19 7 17 19 19 19 7 17 19 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 PP1 PP1 PP1 BB4 B8 BB4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 03 02 03 02 02 03 02 02 03 02 - uk r 01 01 01 01 pa tr .4 001 C 001 001 001 001 C 001 001 C 001 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 001 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 ngs ) P IB LP R P R P IB R P IB LP R P P IB P P IB R P IB LP R P R P IB R P P P IB R P IB LP R P P P IB R För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E1 E1 E1 E1 E3 E2 E2 E2 E1 E1 E1 E3 E2 E2 E1 E3 E2 E2

ad b)

3.5 (7 sad l l

ucer ängde rän m

eg red 5 L 5 L 5 L 5 L 0 1 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 1 L 1 L 5 L 1 L 1 L B 500 m 500 m 3.4 (7a)

-

äm 0E - ser 650 163 367 650 163 367 650 163 163 357 357 363 el ) 163 367 64 163 640C 163 640D 163 640E 357 640C 357 640D 363 640C 363 640D Sär best m 3.3 (6

r

tte 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 ke .2

)

Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa III III III III I II II II III III III I II II III I II II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs-

in F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 K 2.2 (3a)

t t ig [ UPPHÄig ck ck

ry ry ck ck 10 , , , ry ry t 110 h - h - h - ed ed r 1 issa issa issa (ångt (ångt (m (m ve rn ler rn ler tande enl rn ler tande enl (ångt (ångt ö högs el ng oc el ng oc ly el ng oc ly 4) 4) C C fe fe fe edel edel edel edel edel 0° m m m m 1. m 1. ck, tunni ck, tunni rögf ck, tunni rögf 3. 3. 5 la und) la und) la und) id id 50° el ör el ör h t el ör h t ngs ngs ngs ngs .2. ngs .2. v kgr gf kgr gf kgr gf ni ni ni ni 2 ni 2 ck v ck sh ac är sh ac är oc sh ac är oc a) C a) C igt igt a) try ry s, e f s, e f P s, e f P lös lös lös lös lös a) P et et 3° et 3° P ng b iv b iv 2 b iv 2 ligt ligt ligt ligt ligt r r r ångt tande l lus tande l lus tande l lus ar ar ar ar de enl ar de enl lle . lle (å lle . ( ck, ly ck, ly 110 k ck, ly t 110 k t 110 k e e .S. e .S ink ink ink tan tan 110 k ljla h f ljla h f t under er ljla h f t under andf andf andf andf ly andf ly er .S. .O.S .S. .O .S. .O L ( L ( L ( ma oc IA ma oc IA öv ma oc IA högs öv högs .O , N .O , N .O , N e R e R C e R C ed br ed br ed br ed br rögf ed br rögf R R kel kel punk kel punk h t h t °C °C , N , N ER , N ng TE TE m TE m , m , m , m , m , m TE TE ni ack, pac A ack, pac A la 50° ack, pac A la 50° R R a) R R oc R oc a) LAT K LAT KT LAT K , l , l id , l id a) P C a) C P id 50 id 50 U U U riv v v e e TE P TE TE TE P TE IL IL D IL D 3 sk rg T M rg T M ed f rg T M ed f nd nd 0 k 0 k v v

fä A fä A m ck fä A m ck K K K K 23° K 23° ck ck OD O O el R R ry R ry ta ta U U U U U EST R EST EST R

h be ve tande s ) ve tande s ) ( ve tande s ) ( ly ly D 110 k D t 11 D D 110 k D t 11 ry ry D P D PR D P d ly TE ly TE ly TE YD , f , f O O O O O M M M M M M

usi , f usi , f usi , f R er R R R er R U U LA edel LA edel (ångt LA edel (ångt EH ER ER P P P P t under P t under E ng oc nkl E m nkl E m nkl E m öv högs öv högs (ångt (ångt LEU LEU LEU LEU LE ni edel edel 4) edel 4) D M C M C M M C M C A A D-S (i m R (i m R 1. (i m R 1. O OL O O O O

m G G ngs G G ngs 3. G G ngs 3. AL TAN TAN FY FY FY FY punk FY punk LJA LJ LJ LJA R R R ) R ) .2 er R ni er R ni er R ni R R R R R O O TR TR RI enä ) 2. 2. A d 50° A d 50° A A d 50° A d 50° ÅO Å Å ÅO E E

B 3.1 (2 FÄR pol FÄ lös FÄR pol FÄ lös 2. FÄR pol FÄ lös 2. PAR PEN PEN P vi P vi P P flam vi P flam vi R R R R PET P PET PET kPa PET P kPa

D/

nr )

RI UN- (1 1263 1263 1263 1264 1265 1265 1266 1266 1266 1266 1266 1267 1267 1267 1267 1268 1268 1268

337

01 -

ts

01- er

ghe m .3 30 30 33 30 33 33 338 33 33 33 33 33 33 33 30 33 33 33 33 30 rli .2

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E4 E4 E7 E4 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E7 E4 E4 E4 E7 E7 E4

C C C C C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n-

ni g 11 ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 12 12 12 ollin W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 3 3 2 3 2 2 2 2 2 1 2 2 2 2 3 3 3 2 2 3 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8 äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F F F F F F H N F N F F N F F N F F d 5B 5B 5B

kko LGB LGB LGB LGB LGB LGB L4B L1. LGB L4B LGB LGB L1, LGB LGB L1, LGB LGB

Tan 4.3 (12)

7 8 8 - 1 1 1 1 1 1 1 2 1 P 1 2 1 1 1 P P 1 ch ar 29 nr äm .3 TP TP TP TP TP TP TP TP TP 2 T TP TP TP TP TP 1 T 1 T TP o - ser .5 TP ai el TP TP TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 1 U bul uk r .2 T4 T2 T4 T2 T7 T4 T7 T7 T4 T4 T4 T4 T4 T2 T4 T4 T2 tr .5 .2 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 19 19 19 19 19 19 19 19 7 17 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 B8 BB4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 03 03 02 03 02 02 02 02 02 02 02 02 03 02 02 03 - uk r 01 01 01 01 01 pa tr .4 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 C 001 C 001 001 001 C 001 001 C 001 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 001 001 C 001 001 C 001 ngs ) P IB LP R P IB LP R P IB R P IB LP R P IB R P IB R P IB P IB P IB R P P IB R P IB R P P IB R P IB LP R P R P IB R P P IB R P IB LP R För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E1 E1 E2 E1 E2 E2 E2 E0 E2 E3 E2 E2 E2 E2 E1 E1 E1 E2 E2 E1

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 5 L 5 L 1 L 5 L 1 L 1 L 1 L 1 L 1 L 0 1 L 1 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 363 640C 640D 640E 640C 640D 640E Sär best m 3.3 (6

r

tte 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 ke .2 3+8

)

Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa III III II III II II II II II I II II II II III III III II II III upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs-

in F1 F1 F1 F1 F1 F1 FC F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ igt igt

tande enl tande enl fly fly a) a) P rög rög P ) ) a) a) P h t h t AL AL P 10 k 110 k M M oc a) oc a) 1 R R 10 k P st C P C er r O O 110 k t 1 lle N N 23° 23° öv hög L, L, er C C e .S. ) 110 k t 110 k O O D öv högs er .S. .O H H XI C C 50° 50° .O d) O t under öv t under högs id id , N KO KO C C v v , N ori ng ER lkl LEN id 50° id 50° ck ck LAL LAL v v punk 50° punk 50° ry ry ni LAT KT py PY id id riv IL U PY PY ro ck ck am am D O O D O ER ry ry fl v fl v 3 sk O AT (p PAN ck ck (ångt (ångt

EST HY O IAT ed ed G G G el ET (PR ry ry

h be D PR L (PR L (PR PAN D M (ångt (ångt (m (m IN IN IN d M M O O LDE IN O PR XI R A A A A N N N

LAC R O O (ångt (ångt S S ng oc NA PR O LJ LJ LJA LJ LJ ÖS LEU LEU IL PAN PAN PY LAM LF N O O O 4) O 4) ILÖ ILÖ IL D-S ni O O IO R IKL 1. 1.

m R R O O O P O PY O PEN PY DI TS TS TSO TS TS M M M .2 E O O O R R R 3. R 3. M M M RI enä ) IN RO 2-D YRI A A AR A 2. A 2. U U

B 3.1 (2 PET PET P n-PR n-PR P n-PR PR 1-KL 1, PR PR P H H H H 2. H 2. G G GU

D/

nr )

RI UN- (1 1268 1272 1274 1274 1275 1276 1277 1278 1279 1280 1281 1282 1286 1286 1286 1286 1286 1287 1287 1287

338

01 -

ts

01- er 38 38 ghe m .3 33 33 33 30 338 38 30 33 30 33 338 338 338 38 30 33 30 rli .2 X3 X3

Fa num 5.3 (20)

2015- ress- E4 E4 E7 E4 E7 E4 E4 E7 E4 E7 E7 E7 E4 E7 E4 E7 E4

C C C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 23 ni g 11 W ser t st sni h ha rin 5. C el La los oc te 7. (18)

m por äm ans k

tr .3

ul

best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 12 12 12 12 ollin W W W W1 W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 3 3 2 3 2 3 3 2 3 2 0 2 1 2 3 2 3 2 3 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

25 21 2 38 22 .4 U E U E - .8 TM 3

äm ser , 6 14 T 38 T 22 TM 14 T 21 T - .5 nk el TU TU TE TU TE Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F F H N F F F F H H H H N H F F F

d

kko LGB LGB L4B L4B LGB LGB LGB LGB L10D L4B L10C L4B L4B L4B LGB LGB LGB

Tan 4.3 (12)

8 8 8 7 7 - P 1 P 1 1 P 1 1 P 1 1 1 1 P 1 1 1 ch ar .3 o nr äm ser 1 T TP 1 T TP TP 1 T TP TP 2 T TP TP TP TP 2 T TP TP TP ai - .5 el TP TP TP TP TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 4 1 0 U bul uk r .2 T4 T2 T7 T4 T2 T4 T2 T4 T7 T7 T7 T2 T4 T2 tr .5 .2 T1 T1 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 2 19 7 17 19 19 19 19 19 19 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 BB4 RR7

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 02 02 03 02 02 03 02 03 02 02 02 03 03 02 03 - uk r 01 01 01 01 01 pa tr .4 001 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 401 001 C 001 001 C 001 C 001 010 001 C 001 001 C 001 001 C 001 ngs ) P R P IB R P IB R P IB LP R P IB P IB R P IB LP R P IB R P IB LP R P IB R P P IB P P IB P IB R P P IB LP R P IB R P IB LP R För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E1 E1 E2 E1 E2 E1 E1 E2 E1 E2 E0 E2 E0 E2 E1 E0 E1 E2 E1

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 5 L 5 L 1 L 5 L 1 L 5 L 5 L 1 L 5 L 1 L 0 1 L 0 1 L 5 L 0 5 L 1 L 5 L

B

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 601 601 Sär best m 3.3 (6 r 8 tte 3 3 3 3 3 3 3 3 3+ 3 3 3 ke .2 3+8 3+8 3+ 3+8 3+8 3+8 3+8 3+8

)

Eti 5.2 (5 4.

-

ck - .3 pa III III II III II III III II III II I II I II III II III II III upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- FC in F1 F1 F1 F1 FC FC F1 F1 F1 F1 FC FC FC FC FC F1 F1 F1 lassi b) W K ficer kod 2.2 (3

lass 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 4.3 3 3 3 3 3 3 3 3 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

tande tande ly ly -% -% -% ikt ikt ikt rögf rögf 0 v 0 v 0 v h t h t a) 5 5 5 a) P st st st oc P oc C C ög ög ög 3° 3° 2 2 t 110 k d h d h d h 110 k er ) ) , me , me , me ta ta öv högs kohol kohol G G G t under C t under C IN IN IN af af i al i al G G SN SN SN ackn ackn punk punk IN IN id 50° id 50° N N A A LÖ LÖ LÖ (l (l lam v lam v S S K K G G ng ck ck IN IN ni ry ry NS NS TEN TEN TEN riv ed f ed f LÖ LÖ TN TN T, T, CI CI LAN 3 sk (m (m DI DI SI

G (ångt G (ångt LA LA KAT E E , VAT , VAT , VAT SÄT SÄT el LI IN IN IN R

h be IN 4) IN 4) TY TY SI M M O ER ER d N 1. N 1. E E LAN IN

S S LJA LJA M M YL R, R, M AM in AM in AM in KL N N N 3. 3. O O SI TI TI TI ng oc M M N R LA YL m YL m YL m YL ni ILÖ .2. ILÖ .2. ER ER IU IU O D-S M 2 M 2 AET TURE TURE TY ET yla ET yla ET yla ET

m FF FF R et et et PEN PEN PEN .2 M igt M igt TR TR LUE IKL IE IM IM IM IM RI enä ) U U A A NK NK

B 3.1 (2 G enl G enl SKI SKI N N TET TI TI TO TR TR TR trim TR trim TR trim TR TER TER TER

D/

nr )

RI UN- (1 1287 1287 1288 1288 1289 1289 1292 1293 1293 1294 1295 1296 1297 1297 1297 1298 1299 1300 1300

339

01 -

ts

01- er 38

ghe m .3 339 339 339 339 33 33 30 33 33 33 30 33 33 33 30 40 40 40 40 40 rli .2 X3

Fa num 5.3 (20)

0 1 1 1 2015- ress- E7 E7 E7 E7 E7 E4 E4 E4 E7 E4 E7 E7 E4

C C C C C C C C C C C C C E1 E1 E1 E1 C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n-

ni g 11 ser t st sni h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por

äm 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC VC VC VC VC VC best B 7.3 (17)

Sär .4 12 12 ollin W W W1 W1 W1 W1 W1 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 1 1 2 2 2 2 3 3 3 2 3 1 2 2 3 2 3 1 3 3 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8 äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R F N N F H N F F F F N N F F d 5B 5B AN AV AV AV

kko LGB L4B L4B LGB L4B L1, LGB LGB LGB LGB L4B L1. LGB LGB SG SG SG SG

Tan 4.3 (12)

7 7 8 8 - 1 2 P 1 P P P 1 1 1 ch ar 33 33 33 33 nr äm .3 TP TP 2 T TP 2 T 1 T 1 T TP TP TP o - ser .5 TP TP TP TP ai el TP TP TP TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 1 2 0 U bul uk r .2 T4 T4 T4 T4 T2 T4 T2 T3 T1 T1 T1 tr .5 .2 T1 T1 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 7 17 7 17 19 19 19 19 19 19 19 19 19 7 17 19 19 19 11 11 2 10 11 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 3 3 3 8 1 6

m n

ck be- fö ack- .4 BB4 B4 B3 B3 pa äm rp nge PP3 PP3 PP3 PP3 PP1 PP2 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 02 02 02 03 02 02 03 08 08 08 06 - uk r 01 01 02 02 pa tr .4 001 C 001 001 001 001 C 001 010 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 C 001 001 C 001 001 C 001 001 001 001 001 001 001 001 002 C 002 C 001 406 002 C 001 002 C 001 ngs ) P IB R P P P IB R P P P IB R P IB LP R P R P IB R P IB R P IB LP R P P R P R P R P IB P IB LP R P P IB LP R P IB R För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E3 E3 E2 E0 E2 E2 E1 E1 E1 E2 E1 E0 E2 E2 E1 E2 E1 E0 E1 E1

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 1 L 0 0 1 L 0 5 L 5 L 5 L 5 L 5 L 1 L 5 L 0 1 L 1 L 5 L 0 B 1 kg 5 kg 5 kg 5 kg 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 640C 640D 640E 640C 640D Sär best m 3.3 (6

r

tte 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 ke .2 3+8 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1

)

Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa II I I II II II II III III III II III I II II III II III I III III upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs-

in F1 F1 F1 F1 FC F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F1 F3 F3 D F1 F3

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 K 2.2 (3a)

er er [ UPPHÄnd nd t 110 ck ck

C C 110 try try 0° 0° u er u 5 5 kt kt ng ng id id un öv un högs C C mp 0° mp 0° ck v ck v la la SKA SKA (å SKA (å SKA try try d f id 5 d f id 5 ng ng v v VÄT ck ck VÄT VÄT VÄT G G G G LI E (å E (å E E (me try E (me try LI LI LI D D D D D FAR FAR FAR FAR nst AD (ång (ång D D D D TAN TAN TAN TAN 4) TAN 4) AD AN d mi SER LY LY LY LY 1. LY 1. AN AN AN T T AD LI , F , F , F , F 3. , F 3. , me AD SER 2. 2. I BR AG AG LI EL EL EL EL 2. EL 2. I BR I BR I BR AD SER ABI AT SER LI ED ED ED ED igt ED igt AT AT AT KT ng ABI , ST M M M M TBEL TBEL ni LI SM SM SM SM SM a) U ABI a) P AM , Y , Y riv , ST ER G G G G G AM AM P AM , F 3 ABI LAN IN IN IN IN IN sk , ST ID ET 0 k AT AT el , ST R SI tande enl tande enl PPSL LVER LVER N ER O YL R ER ER ER ER ly ER ly PPSL PPSL PPSL t 11 KR h be N O N N a) N N N 110 k PI ten. d AT ET KL a) P U U er U , U PU PU ESI

EG P EG EG EG rögf EG rögf M M M M M M M at R ET YL LVI IKL v ng oc N EN IU IU öv IU högs IU IU IU IU OL M ni AC ID TY TR PR PR PR PR ch t PR ch t ER ER N N C N C N IN IN N E D-S VI M M t 110 k M M o M o O t-% N IU

m YL YL BU YL 110 k C ) C ) KO KO KO KO M M ik C .2 YL ÄI er ÄI ÄI ÄI ÄI LEN LEN U U M RI enä ) N N N R R d 50° R d 50° R OR

B 3.1 (2 VI ET VI ISO VI TR öv TR högs TR TR 23° kPa TR 23° kPa XY XY ZI ZI vi ZI vi ZI AL AL AM 10 v B KAL

D/

nr )

RI UN- (1 1301 1302 1303 1304 1305 1306 1306 1306 1306 1306 1307 1307 1308 1308 1308 1308 1309 1309 1310 1312 1313

340

01 -

ts

01- er

ghe m .3 40 40 46 46 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 423 40 40 40 rli .2

Fa num 5.3 (20)

1 1 0 1 0 1 0 1 1 1 1 0 1 1 0 0 0 0

2015- ress-

E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 C C C C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 28 28 23 ni g 11 W W -S W ser t st sni h ha rin 5. C C ID C el La los oc te 7. (18) /R m por ID

äm 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC VC VC VC VC VC VC VC VC VC VC VC VC VC AP1 VC VC best B 7.3 (17) TE AV R Sär .4 N ollin W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 K 7.2 (16) t- TAS I i c) por or 1 ( 3 3 1 1 1 2 3 2 3 2 FAT 3 3 4 3 2 3 1 1 3 2 0 2 2 1 eg 3. M ans 1. O Tr kat 1. (15)

.4 - .8

äm ser , 6 - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d AV AV AN AN AV AN AV AV AV AV AV AN AN AN AN

kko SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG

Tan 4.3 (12)

ar - 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 T1 T1 T3 T3 T1 T3 T1 T1 T1 T1 T3 T3 T3 T3 tr .5 .2 T1 BK1 BK2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 11 11 2 2 2 11 11 10 10 11 10 11 12 10 11 10 2 2 11 11 14 11 11 2 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 6 6 6 5 0 -S 7 6 m n ID ck be- fö ack- .4 B4 B4 B3 B3 B3 B4 B3 B3 pa äm rp nge PP2 PP2 PP2 PP1 PP4 /R PP2 PP2 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) ID VD ]

För -

ck - 04 06 08 08 08 06 08 06 08 08 08 08 04 04 04 04 - uk r 02 02 02 pa tr .4 002 C 001 002 C 001 406 406 406 002 C 002 001 002 C 002 C 001 410 C 002 C 001 002 C 001 407 002 C 001 002 C 002 C 001 406 406 410 C 001 410 C 410 C 410 C 410 C 406 ngs ) P IB R P IB R P P P P IB P R P IB P IB LP R P IB TE AV R P IB R P IB R P P IB LP R P IB P IB LP R P P P IB R P IB P IB P IB P IB P

För ni ins tione 4.1 (8 N

ch e .2 TAS I e o r .1 E1 E1 E0 E0 E0 E2 E1 E2 E1 E2 E1 E1 E0 E1 E2 E1 E0 E0 E1 E2 E2 E2 E2 E0

ad b)

3.5 (7 FAT sad M ucer ängde O

rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 B 5 kg 5 kg 1 kg 5 kg 1 kg 5 kg 1 kg 5 kg 5 kg 5 kg 5 kg 1 kg 5 kg 5 kg 1 kg 500 g 1 kg 1 kg

3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 249 274 274 586 293 501 602 602 602 602 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 1 tte 6. 6. 4. ke .2 4.1 4.1 1+ 1+ 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 3+ 4.1 4.1 4.1

)

Eti 5.2 (5 4. 4. 4.

-

ck - .3 pa III III I I I II III II III II III III III III II III I I III II II II II I upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- F2 in F3 F3 DT DT D F3 F1 F1 F1 F3 F1 F1 F3 F1 F1 F3 F1 D D F3 F3 F3 F3 D b) W

lassi

K ficer kod 2.2 (3

lass 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.3 4.1 4.1 4.1 K 2.2 (3a)

n it or

[ UPPHÄ it it

te v v v osf -% at ch ch ch it f ikt ter v o o o v n -% ul ul ul ch 0 v res te o 3 n ikt n g n g n g ej at rå ul nst atte .S. .S. v 0 v rå rå v .O .O 2 ri f ri f ri f n g ade, -% ) f rå d mi , N , N ikt AD nst ) f ) f t-% st iner S7 S5 S3 ri f me ik nst in 5 v ER ) f at ISKT ISKT N d mi AD 5 v m 2 FI l P4 l P2 l P4 S6 d mi , gel nst E" me nst KT st 1 ed AN AN AF U S G G ER orme l P4 in A R R H , R AD d mi orme orme F T m E me D m B d mi A O O KT me sk f sk f sk f orme A), ÄL ed AD TA S E, E, me YW EN U mi R N N mi mi LD m KT UK LO AT ), F AD sk f SY SM D U IN tänger TAL (ke (ke (ke ng ÄL F ÄM ÄM , s IT KT mi IN ni ED TA , F L, LLU KT AM IKE AN AF U ID ID ID TF K E U R R KR F (ke KR riv , N ER NO a kor r N LF LF LF 3 , U C AST AST , F ST ac ID

sk AT O AT lle (PI SE, F SU AT , FU RCI R T F T F hus TET , " , t IN LF L (PI el N N LAT G G B N R Å e ASU O

h be OL O ten O ten UM IT LVER EN tor ID KEL ten OR TASU d ESI N S N LI LI ler ESI YD at , R M ISU

R ESI at at RI Å PU YL KO AN at EPT FEN R FEN v RE v el R IC EH , pl U ÄR v , A H PEN SESKVI TR O ng oc M OFE O CE P FAR FAR M m ET D EN R R R R D-S ni IU LT t-% t-% R D D IU al AN ST M G ST t-% O O O O R

m R R E N AM G D AL IU TAL O O FOR r r r IT n C BO IT IT ik TRO ik AN AN H R R R ik .2 NI RRO LM SF sfo SF sfo SF sfo SF IN tte RI enä ) IN IN AF ö, EX AN ET E AF IT IT

B 3.1 (2 KAL KO D D 15 v DI 15 v FE FI BR BR H H H M TÄN M C N N N 20 v FOS FO fo FO fo FO fo FO TR va

D/

nr )

RI UN- (1 1314 1318 1320 1321 1322 1323 1324 1325 1325 1326 1327 1328 1330 1331 1332 1333 1334 1336 1337 1338 1339 1340 1341 1343 1344

341

01 -

ts

01- er 62

ghe m .3 40 40 40 46 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 rli .2 X4

Fa num 5.3 (20)

0 1 1 0 1 0 0 1 1 1 1 1 0

2015- ress-

E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 28 23 28 ni g 11 W W W -S ser t st sni h ha rin 5. C C C ID el La los oc te 7. (18) /R m por ID

äm 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC VC VC VC VC VC AP1 VC VC AP1 VC VC AP1 VC VC AP1 VC VC AP1 best B 7.3 (17) TE AV R Sär .4 1 13 1 13 N ollin W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W W W W W1 W1 W1 W1 W1 K 7.2 (16) t- TAS I i c) por or 1 ( 4 3 1 1 1 3 2 3 1 1 1 1 2 1 2 4 4 3 3 3 2 FAT eg 3. M ans 1. O Tr kat 1. (15)

.4 - .8 11

äm ser , 6 TU - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d AN AV AV AN AN AN AV AV AN

kko SG SG SG SG SG SG SG SG SG

Tan 4.3 (12)

ar - 33 33 33 33 33 33 33 33 33 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 T3 T1 T3 T3 T3 T1 T1 T3 tr .5 .2 T1 BK1 BK2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 11 11 2 2 2 11 11 11 2 2 2 2 11 2 14 14 14 14 14 14 14 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 5 6 6 6 0 0 2 2 1 0 9 9 -S m n B6 B6 B6 ID ck be- fö ack- .4 B4 B3 B3 B3 B3 B3 pa äm rp nge PP2 PP2 PP2 PP2 PP4 PP4 PP1 PP1 PP1 PP2 B3 PP1 B3 PP1 B3 /R Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ] ID

För -

ck - 08 08 08 06 08 06 06 08 08 08 08 08 06 - uk r 02 02 02 02 02 02 02 pa tr .4 002 C 002 C 001 406 406 406 002 C 001 410 C 410 C 001 406 406 406 406 410 C 403 002 C 002 C 001 002 C 001 003 C 001 003 C 001 003 C 001 410 C ngs ) P IB P IB LP R P P P P IB LP R P IB P IB R P P P P P IB P P IB P IB LP R P IB LP R P IB LP R P IB LP R P IB LP R P IB TE AV R

För ni ins tione 4.1 (8 N

ch e .2 TAS I e o r .1 E2 E1 E0 E0 E0 E1 E2 E1 E0 E0 E0 E0 E2 E0 E0 E0 E1 E0 E0 E0 E2

ad b)

3.5 (7 FAT sad M ucer ängde O

rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 B 1 kg 5 kg 5 kg 1 kg 5 kg 1 kg

3.4 (7a)

-

- äm ser 32 el ) 242 586 502 227 586 665 646 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 tte 6. 6. ke .2 4.1 4.1 4.1 1+ 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 3+ 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2

)

Eti 5.2 (5 4. 4.

-

ck - .3 pa II III I I I III II III I I I I II I II III III III III III II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- T2 in F1 F3 D DT D F3 F3 F1 D D D D F3 S2 S2 S2 S2 S2 S2 S2 S2 b) W

lassi

K ficer kod 2.2 (3

lass 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.1 4.3 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 K 2.2 (3a)

-% [ UPPHÄ

ler ung, ikt ED spr ad el 5 v M n 1 ur er te kt is n nst n AD at rung rung lis vr te v n sp sp at te ER te abi pul v d mi at N -% at ur ur v AD ikt kt kt Y, -% me EG . v eget D -% ER nst nst lis lis D ikt R PR .S 0 v -% v O AD ikt IT O 3 ikt abi abi 0 v nst IM d mi d mi nst av H KT 5 v N nst 0 v er IS 3 U 2 , N. me me eget eget M d mi ÅG A 2 d mi v v br nst , F nst L S d mi fi M r VÄV, O AD AD nst ler ler U me me ler d mi LAT ) d mi ED lle UL me KT KT el el r G AD e U U d mi AT kt kt le me E M LL AD F F is is A N ESO KT me .S. KT al al G LI ung el ng , el FT U omma CE KT A, T), me U ni AD bl AT AD .O U R N m m LJI NI spr et R -KR , F N AD , F tiga riv al O KT el KT ER , F (T O LA ur 3 U -o AT av N TRO ESY KT , ani , ani

sk , m O U SA, U K K L, TY kt fuk , AM , F R , F EN LVER D Ö Ö E is el R AM EG LO D NI SEN SO , F FI AL M al ler

h be AT IT ten n sv ten LU ten ten R R d TE IN KR PR PU L DI m

S at ve LU RA BEN BEN at TO at AT M at IM IM O a el E LVER KR D PI v LVER M v v R v FOS K K SAVF , VÅT S ani åt ng oc ad PI M M (ä , I EL O O O IT IU M KO v D-S ni IR ler PU IU IU t-% PU C TRE R R t-% R t-% N t-% IU ller ller A LL LL av a,

m M R n R ik ER O NI IT IT ik IT ik ik IVT U U TRO .2 M R G IN IN IN EAN KO LC L e L e PR M M er RI ) U anu SEL LVER AT tte AT TAN BR IT R R A O O NI br änd

enä

B 3.1 (2 G gr KI SI N va N 20 v SVAVEL TI FI N LÅ TR TR 30 v TR 30 v U ZI 25 v K K K AKT KO BO BO p- Fi br

D/

nr )

RI UN- (1 1345 1346 1347 1348 1349 1350 1352 1353 1354 1355 1356 1357 1358 1360 1361 1361 1362 1363 1364 1365 1369 1372

342

01 -

ts

01- er 23 23 23

ghe m .3 40 40 40 40 40 333 46 46 40 43 40 40 40 423 423 423 462 rli .2 X3 X3 X3

Fa num 5.3 (20)

1 0 1 0 1 0 0 0 1 0 0 0 2015- ress- E7

E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 C E1 E1 C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 28 28 28 23 23 23 23 23 23 23 28 ni g 11 W W W -S W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C ID C C C C C C C C el La los oc te 7. (18) /R m por ID

äm 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC VC AP1 VC VC AP1 VC VC AP1 VC VC AP1 VC VC AP3 AP4 AP5 best B 7.3 (17) TE AV R Sär .4 N ollin W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 K 7.2 (16) t- TAS I i c) por or 1 ( 3 2 3 2 3 0 0 0 2 0 2 2 3 FAT 1 0 1 1 2 2 2 eg 3. M ans 1. O Tr kat 1. (15)

.4 38 21 25 16 38 21 25 16 38 21 25 5 2 5 2 5 2 U E E 1 U U E E U U E E E M E M E M - .8 äm , 6 1 T TM 3 T 3 T 1 T 3 T 1 T 3 T 1 T 3 T - ser .5 14 T 22 T 14 T 21 T 22 T 14 T 21 T 22 T nk el TC TE TE TE TE TE TU TT TU TT TU TT Sär best m 4.3 (13) TU TU TU TU TU

-ta

ID ) ) ) ) ) R H (+ (+ (+ (+ (+ d AV AN H H AN AN AN N AN N N AN AN AN

kko SG SG L21D SG SG SG SG SG SG SG L10D L10D L10B L10B L10B Tan 4.3 (12)

31 31 33 - 33 33 33 33 P P 33 P 33 33 33 33 33 33 ch ar .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP 3 T 3 T TP 7 T TP TP TP TP TP TP ai el TP TP TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 1 U bul uk r .2 T1 T3 T1 T3 T9 T9 T3 T3 T3 T3 T3 T3 T3 tr .5 .2 BK2 T2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 14 14 14 14 14 2 2 2 14 13 14 14 14 2 14 2 2 14 14 14 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 9 0 -S 0 m n B6 ID ck be- fö ack- .4 B3 B4 B3 B3 RR8 RR8 pa äm rp nge PP3 PP2 B3 /R PP4 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]ID

För -

ck - 08 08 08 01 08 06 06 06 08 07 07 07 05 - uk r 02 02 pa tr .4 410 C 001 410 C 002 C 001 410 C 410 C 001 601 405 405 410 C 404 410 C 410 C 003 C 001 402 410 C 402 402 410 C 410 C 410 C ngs ) P IB R P IB P IB LP R P IB P IB R P P P P IB P P IB P IB P IB LP R TE AV R P P IB P P P IB P IB P IB

För ni ins tione 4.1 (8 N

ch e .2 TAS I e o r .1 E0 E2 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E2 E0 E2 E2 E0 E0 E2 E0 E0 E2 E2 E2

ad b)

3.5 (7 FAT sad M ucer ängde O

rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 B 500 g 500 g 500 g 500 g 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 300 592 274 503 503 504 274 504 182 182 505 182 183 506 183 506 183 506 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 1 1 tte 6. 6. 6. 6. ke .2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 2+ 2+ 2+ 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 3+

)

Eti 5.2 (5 4. 4. 4. 4.

-

ck - .3 pa III II III II III I I I II I II II III I II I I II II II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- T2 in S2 S2 S4 S4 S2 T3 T3 T4 S4 S4 S4 S4 S2 S2 S S S W1 W2 W1 W1 W2 W2 W

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.2 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 K 2.2 (3a) n e n ska t ä . dr

rå [ UPPHÄ in E

, f ät re D orka nd .O.S m t 11 ISKA v v t t ed TAN .S. KAD tt a ig KAL r U d mi G, N LY .O lle ckl IN D m h högs BR rsko me FI , F , N R lrä G R ve til ID UL ja oc AV AL Ö o IN GE S N LER LER SKA e F t ö N LF E ol O LI ja AD P, ig L T) AL AL nl LJA, ÖS SU FI UM t-% SI ABI M ik ET ET O L UL TRI ET ed ol SER d sy r I IU S 5 v E LI SVAM lle OFOR D ISPER TSM TSM N TAD r NA ABI , me e r KAL YR DRO r D AR AR VEG ade m ÄT N lle än 1, TAN D D AD M E lle r P e lle R r JÄR R lle HY er LY e R lle KT O TT I e RI m N ISKA, egner U A . e UM , F LVER ), EJ ST e ED V OR FR NF ler O ng AL pr , F ) E AM SI PU m ER R M L, I L, T .O.S TRI ISKA JO N ni IM KAD O TEN TT G ER ISKA JO riv ., i U , N NA A AN .S EST LAT V AL ID LER KAL ID JÄR 3 sk BR D r GU r GU LL T ( ten innehål ISPER KAL

.O YSAT lle lle , VAT NI D, at AL el R AN ten TA FI lv om LAM LAM LD RB SEL

h be , N ISKR Ö bonpapper e e ID at E O ET A d r VÄV, A AL AN IT IT TI tal , s t AL AL AL K KI

K , F ar R LF lv M UL R AV AL AV AL M lle S L (F D ng , BEH , V , V tal DI S ris O åt ET ET ET TSM G ng oc e e k SU k kt v AM UM IU TI JÖ XI eni LKAT ris UM UM K IM IM IM IN D-S ni O sr iv M % A fu all, AR G INI IN

m ER TE N AL TABO FOR FOR IU k OFOR K D ER M .2 ga lus TRI TRI Ö -% vf KAL KAL KAL R AL U RI enä ) BR YN SKM ET YR kt lla LUM

B 3.1 (2 FI S FI JÄR kol M PAPPER (ink PEN FOS FOS KAL 30 % P NA NA än 30 FR vi U AL AL AL JO AM LEG A AL

D/

nr )

RI UN- (1 1373 1374 1376 1378 1379 1380 1381 1381 1382 1383 1384 1385 1386 1387 1389 1390 1391 1392 1393 1394 1395

343

01 -

ts

01- er 62 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23

ghe m .3 423 423 423 423 423 423 423 423 423 462 423 423 rli .2 X4 X4 X4 X4 X4 X4 X3 X4 X4 X4 X4

Fa num 5.3 (20)

0 1 1 0 0 0 1 0 1 1 0 0

2015- ress-

E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 23 23 23 28 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 28 23 23 23 23 23 23 23 23 23 ni g 11 W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por

äm 2 2 1 2 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC AP4 AP5 VC AP4 AP5 VC VC AP3 AP4 AP5 VC VC AP3 AP4 AP5 VC VC AP3 AP4 AP5 VC VC AP3 AP4 AP5 best B 7.3 (17)

Sär .4 ollin W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 3 1 3 2 2 1 2 0 1 2 3 1 3 1 2 1 1 1 1 1 2 1 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

5 5 22 2 5 2 .4 22 A 14 E E M E M - .8 U U äm , 6 4 T 2 T 2 T 38 T 3 T 1 T 3 T - ser .5 21 T nk el TU TM TU TU TE TT TU TT Sär best m 4.3 (13) -ta ) ID (+ ) ) R (+ (+ d AN AN AN AN AN AN AN AN AN H AN AN N AN 5AN kko SG SG SG SG SG ,6 SG SG SG SG SG SG SG S2 L10C L10B Tan 4.3 (12)

ar - 33 33 33 33 33 7 33 33 33 33 33 33 33 33 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 T3 T1 T1 T3 T3 T9 T3 T1 T3 T1 T3 T3 tr .5 .2 T1 BK2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 14 14 2 14 14 14 2 14 14 2 14 14 2 14 2 14 2 2 2 2 2 14 2 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 0 0 m n B6 ck be- fö ack- .4 B4 B4 B4 B4 RR8 pa äm rp nge PP4 PP2 B4 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 07 08 08 07 07 04 07 08 07 08 04 08 04 04 07

- uk r

pa tr .4 410 C 410 C 001 403 410 C 001 410 C 410 C 403 C 410 C 410 C 001 403 410 C 410 C 001 403 C 003 C 001 403 410 C 403 402 403 403 403 C 410 C 403 ngs ) P IB P IB R P P IB R P IB P IB P IB P IB P IB R P P IB P IB R P IB P IB R P P IB P P P P P IB P IB P

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E1 E0 E1 E2 E2 E0 E2 E1 E0 E2 E1 E0 E1 E0 E2 E0 E0 E0 E0 E0 E2 E0

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 B 500 g 1 kg 1 kg 500 g 500 g 500 g 1 kg 500 g 1 kg 1 kg 500 g 500 g

3.4 (7a)

-

- äm ser 37 38 39 el ) 507 274 508 274 508 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 2 6. 6. 3 4.

tte

ke .2 4.3 4.3 3+ 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 3+ 4.3 4.3 4.3 3+ 4.3 4.3 4.3 4.3 3+ ) 4. Eti 5.2 (5 4. 4. 4.

-

ck - .3 pa II III I III II II I II III I II III I III I II I I I I I II I upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- T2 T2 F1 in W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 W2 WS b) W W W

lassi

K ficer kod 2.2 (3

lass 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

id rb

umka lci n ä .S. .S. ka .O .O T re -% nd N N AG ikt v IVA, IVA, AV T T ,1 n mi

TBEL me R AG AG n 0 EAKT EAKT r ä -% R R TE LVER E TBEL TBEL , EJ Y ikt r PU d me TEN TEN D D I AR ng 0 v lle 3 DRI DRI e G ni , EJ Y , EJ Y LVER me IN riv ID nst , VAT , VAT HY HY 3 D PU D ER

sk FI D D D ER ER LVER el LVER LVER S AM ID ID d mi UM UM

SEL BI BI l ID ID DRI D h be DRI IC IC R R INI INI PU LEG d PU PU FO KI YAN IL IL me se M M M

M M M KAR KAR C HY S S N YD YD RHY DRI U U ng oc IU IU UM IU M M M M M M ki LUM LUM O M M LH LH A A B HY ITIU ESI ESI D-S ni IN IN INI IN IU IU IU IU UM IU IU JÄR -% M

m M M M IU C C C C U ikt AL AL LL N N .2 U U U LCI LC LC UM UM UM UM E RI ) LUM A A A ESI SEL v ET ET TI TI TI TI IS AG AG

enä

B 3.1 (2 AL AL A AL BAR KAL KAL KAL KAL K K K C KI 90 M M LI LI LI LI LITIU K M M

D/

nr )

RI UN- (1 1396 1396 1397 1398 1400 1401 1402 1402 1403 1404 1405 1405 1407 1408 1409 1409 1410 1411 1413 1414 1415 1417 1418

344

01 -

ts

01- er 62 23 23 23 23 23 23 23 62 62 23 ghe m .3 423 423 48 423 423 423 40 50 50 50 50 56 rli .2 X4 X3 X3 X3 X4 X4 X4 X4 X4 X4 X4

Fa num 5.3 (20)

0 1 0 1 0 1 0 1 0 0 1 0

2015- ress-

E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 23 23 23 28 23 23 23 23 23 23 23 23 28 23 28 23 23 23 23 24 24 24 24 24 28 ni g 11 W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por

äm 2 1 2 2 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC AP4 AP5 VC VC AP3 AP4 AP5 VC AP4 AP5 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 best B 7.3 (17)

Sär .4 11 11 11 ollin W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W1 W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 3 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 3 1 2 3 2 3 2 2 3 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

5 2 5 2 5 2 5 22 2 5 2 .4 E M E M E M 14 E E M E M - .8 U 3 3 3 3 äm , 6 1 T 3 T 1 T 3 T 1 T 3 T 2 T 38 T 3 T 1 T 3 T TU TU TU TU - ser .5 21 T nk el TU TT TU TT TU TT TU TU TE TT TU TT Sär best m 4.3 (13)

-ta

ID ) ) ) ) ) R (+ (+ (+ (+ (+ d AN AN N N N H N AN AN AN AN AN AV AN AV AN

kko SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG L10B L10B L10B L10C L10B Tan 4.3 (12)

ar - 33 33 3 7 31 7 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 T3 T1 T9 T9 T3 T1 T3 T1 T3 T3 T3 T1 T3 tr .5 .2 T1 BK1 BK2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 14 14 2 2 2 2 2 2 2 2 14 2 2 14 2 14 14 11 10 2 2 10 2 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M M M M est el b) M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 0 0

m n

ck be- fö ack- .4 B4 RR8 B4 B4 B3 B4 B3 pa äm rp nge PP4 PP4 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 05 08 04 04 05 08 07 08 04 08 08 06 08 06 - uk r 02 02 pa tr .4 410 C 410 C 001 403 402 402 402 403 C 403 403 403 C 410 C 403 403 002 C 001 403 410 C 410 C 001 410 C 002 C 001 002 C 002 C 002 C 001 002 C ngs ) P IB P IB R P P P P P IB P P P IB P IB P P P IB R P P IB P IB R P IB P IB LP R P IB P IB P IB LP R P IB För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E2 E0 E0 E1 E0 E2 E1 E2 E1 E2 E2 E1 E2

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 B 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 182 152 Sär best m 3.3 (6 r 2 2 1 1 1 2 2 2 1 4. 4. 6. 8 6. 6. 4. 4. 4. 6.

tte

ke .2 3+ 3+ 3+ 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 2+ 3+ 3+ 4.3 3+ 3+ 3+ 4.1 5.1 5.1 5.1 5.1 1+ ) 4. Eti 5.2 (5 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 4. 5.

-

ck - .3 pa II III I I I I I I I I II I I III I II III II III II II III II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 4 in T2 T2 T2 F3 T2 WS WS W W1 W1 W1 W2 W2 W2 W2 SC W W W2 WS WS WS O2 O2 O2 O2 O

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.2 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.3 4.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

.S. E .O NDE D N TA AV AV E, TAN D LY F D LY TAN R, LVER LVER FI , F A S LY M M M r PU r PU AR , F NG AR AR FO G RI AM AM AM ng lle lle G e G e G UM IN IN E KD KD KD T AT AT ni IN IN G D A R riv INI ER IN IN IN O LF AST ER LE T D T M 3 sk ER ER DRI D r Z r Z r Z O KL SU , F

LVER LVER LEG UM LA D R lle lle lle R el LUM LEG FI DRI TRA AT

h be PU LEG PU LEG A RHY DRI TY S e e e IK R d M M M M AL AL TRI E DE HY NI D PER PER

O FI M M M O U U U U IUM ET ET B HY M FO S ng oc S M -NA M LVER LVER LVER UM UM IU IU IU KL ni ESI ESI ESI ESI M IM UM UM UM UM UM O NI N N N M D-S N N N N NE IU O INI O O O

m IU UM IDI IU .2 G KAL LI TRI TRI TRI TR TRI NNF KASKA KPU KPU KPU M M M RI enä ) AG AG AG AG A A A N N N N RK LUM M

B 3.1 (2 M M M M M KAL AL K RUB NA NA NA N NA TE ZI ZI ZI ZI ZI A A AM AM BAR

D/

nr )

RI UN- (1 1418 1418 1419 1420 1421 1422 1423 1426 1427 1428 1431 1432 1433 1435 1436 1436 1436 1437 1438 1439 1442 1444 1445

345

01 -

ts

01- er

ghe m .3 56 56 56 56 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 rli .2

Fa num 5.3 (20)

0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 1 0 1 0 0

2015- ress-

E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 C C C C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 24 28 24 28 24 28 24 28 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 ni g 11 W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por

äm 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 best B 7.3 (17)

Sär .4 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 ollin W W W W W W W W W W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 2 2 2 2 3 2 2 3 2 2 2 2 3 2 3 2 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

äm ser , 6 TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d AN AN AN AN AV AV AV AN AV AV AN AN AV AV AV AV AV AN

kko SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG

Tan 4.3 (12)

ar - 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 T3 T3 T3 T3 T3 T1 T3 T3 T3 T3 T3 T3 T1 T3 T1 T3 T3 tr .5 .2 T1 BK1 BK2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 2 2 2 2 2 10 2 2 10 2 2 2 2 2 2 2 2 2 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M M M M M M est el b) M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 B4 B4 B3 B4 B4 B3 B4 B3 B4 B3

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 08 06 06 06 08 08 08 08 08 06 06 06 08 08 08 08 06 06 - uk r 02 02 02 02 pa tr .4 002 C 002 C 002 C 002 C 002 C 002 C 001 002 C 002 C 002 C 001 002 C 002 C 002 C 002 C 002 C 001 002 C 002 C 001 002 C 002 C ngs ) P IB P IB P IB P IB P IB P IB LP R P IB P IB P IB LP R P IB P IB P IB P IB P IB LP R P IB P IB LP R P IB P IB För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E2 E2 E2 E2 E1 E2 E2 E1 E2 E2 E2 E2 E1 E2 E1 E2 E2

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m eg red

B 1 kg 1 kg 1 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 274 350 208 274 351 274 352 509 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 1 1 tte 6. 6. 6. 6. ke .2 1+ 1+ 1+ 1+ 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1

)

Eti 5.2 (5 5. 5. 5. 5.

-

ck - .3 pa .1 II II II II II III II II III II II II II III II III II II

ngs upp )

För ni gr 2.1 (4

- gs-

in T2 T2 T2 T2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O O O O

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

T T S S A A , F , F

NG NG

NDNI NDNI

LA LA B B . D I D I . . NG NG RI RI .O.S .O.S LO LO .O.S , N K K , N A NDNI NDNI A , N AST K IUM IUM K A ng IS AT LA LA S S IS K ni , F AT N IS AT AN TB TB N N riv AT AN R G NE NE 3 R G GA D RA RA G G GA

sk D T O A A GA el T O AN T AT IT AN XI LO LO XI R R KL M O h be KL M O , OOR O O d R TRA CH M CH M , OOR , OOR

TRA TRA KL KL NI PER PER PER CH K CH K R NI PER PER PER NI R ng oc TE M M M M M T O T O TE E D-S ni M M M A IU IU UM IU IU IU T O T O A IT

m UM IU IU IU IUM C C C C C RA RA .2 RI OM S LCI RA RA RI enä ) A R A O O LO LO LOR LOR

B 3.1 (2 B BAR BAR BAR B CE KAL KAL K KAL KAL KAL B B K K K K

D/

nr )

RI UN- (1 1446 1447 1448 1449 1450 1451 1452 1453 1454 1455 1456 1457 1458 1458 1459 1459 1461 1462

346

01 -

ts

01- er

ghe m .3 568 50 50 50 56 56 50 50 50 50 50 50 50 50 50 55 50 50 50 rli .2

Fa num 5.3 (20)

0 1 1 1 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 1 0 1 0

2015- ress-

E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 C C C C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 24 28 24 24 24 24 28 24 28 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 ni g 11 W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por

äm 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 best B 7.3 (17)

Sär .4 11 11 11 11 11 11 11 11 11 10 11 11 ollin W W W W W W W W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 3 3 3 2 2 2 3 2 2 3 2 2 2 3 1 2 3 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

äm ser , 6 TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d AN AV AV AV AN AN AN AV AN AV AV AV AN AN AV AN AN AV

kko SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG

Tan 4.3 (12)

ar - 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 T3 T1 T1 T1 T3 T3 T1 T3 T3 T3 T3 T3 T1 T3 T1 T3 tr .5 .2 T1 BK1 BK2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 2 10 10 10 2 2 10 10 2 2 10 2 2 10 10 2 2 2 2 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M est el b) M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 B4 B3 B3 B3 B4 B4 B3 B4 B3 B4 B3 B4 B3

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 08 08 08 08 08 06 08 08 06 08 08 06 06 08 08 05 08 08 06 - uk r 02 02 02 02 02 02 02 pa tr .4 002 C 002 C 001 002 C 001 002 C 001 002 C 002 C 002 C 002 C 001 002 C 002 C 002 C 001 002 C 002 C 002 C 002 C 001 503 C 002 C 002 C 001 002 C ngs ) P IB P IB LP R P IB LP R P IB LP R P IB P IB P IB P IB LP R P IB P IB P IB LP R P IB P IB P IB P IB LP R P IB P IB P IB LP R P IB För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E1 E1 E1 E2 E2 E2 E1 E2 E2 E1 E2 E2 E2 E1 E0 E2 E1 E2

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 B 1 kg 5 kg 5 kg 5 kg 1 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 5 kg 1 kg 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 510 332 511 511 274 274 274 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 1 tte 6. 6. 6. ke .2 1+ +8 5.1 5.1 5.1 1+ 1+ 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1

)

Eti 5.2 (5 5. 5. 5.

-

ck - .3 pa II III III III II II II III II II III II II II III I II III II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs-

in TC O2 O2 O2 T2 T2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O O O

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

T, T, RI RI

LO LO K K O O ) P P ra HY HY . msy IUM IUM IT IT . . .O.S kro r L r L .S. .S. .S. , N ast lle lle .O.S .O.S .O .O .O A K I (f N N N IS , N , N E, E, E, FR RR e RR e A A N N N N ng O O AT K K ni T T R D IS IS GA TEN AST T, T, AT O XI N N ÄM ÄM ÄM riv AT 3 sk T T , F RI RI M KL O

O R GA GA AST AST AST , OOR el , VAT AT LO LO IT R

h be D TRA AT TRA R K K XID BR N PER PER E F E F E F d XI R O O O O M M M M D D D TE

NI IT T P P R U U U U , OOR , OOR A IO NNI A KL NG NG E R R ng oc I)N R AN AN AN ni TR IUM DI HY HY P ESI ESI ESI ESI TE TE LOR D-S M M (II NI IT M N N N N A A ER ER ER

m N N UM NDNI UM NDNI R R D D D K .2 O DY YPER R RI enä ) UA LY TI LA TI LA AG AG AG AG IT IT XI XI XI E

B 3.1 (2 KR DI JÄR G B BL LI B LI B LITIU M M M M N N O O O P

D/

nr )

RI UN- (1 1463 1465 1466 1467 1469 1470 1471 1471 1472 1473 1474 1475 1476 1477 1477 1479 1479 1479 1481

347

01 -

ts

01- er

ghe m .3 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 55 50 50 50 rli .2

Fa num 5.3 (20)

1 0 1 0 1 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0

2015- ress-

E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 ni g 11 W W W W W W W W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por

äm 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 best B 7.3 (17)

Sär .4 11 11 11 11 11 11 11 11 10 11 11 ollin W W W W W W W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 3 2 3 2 3 2 2 3 2 2 2 2 1 3 2 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 - .8 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

äm ser , 6 TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU - .5

nk el

Sär best m 4.3 (13)

-ta ID R

d AV AN AN AN AN AV AV AV AV AV AV AN AV AV AV

kko SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG

Tan 4.3 (12)

ar - 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 T1 T3 T1 T3 T1 T3 T3 T3 T3 T3 T3 T1 T3 T3 tr .5 .2 T1 BK1 BK2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 2 2 2 2 2 2 2 10 10 10 2 2 2 10 10 2 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M est el b) M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 B3 B3 B3 B4 B4 B3 B4 B4 B4 B3 B4 B4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 08 06 08 06 08 08 08 08 08 08 06 08 06 08 08 08 - uk r 02 02 02 02 02 pa tr .4 002 C 001 002 C 002 C 001 002 C 002 C 001 002 C 002 C 002 C 001 002 C 002 C 002 C 002 C 503 C 002 C 001 002 C 002 C ngs ) P IB LP R P IB P IB LP R P IB P IB LP R P IB P IB P IB LP R P IB P IB P IB P IB P IB P IB LP R P IB P IB För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E1 E2 E1 E2 E1 E2 E2 E1 E2 E2 E2 E2 E0 E1 E2 E2

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 B 5 kg 1 kg 5 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 274 353 274 353 607 Sär best m 3.3 (6

r tte

ke .2 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1

)

Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa III II III II III II II III II II II II I III II II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs-

in O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

NG

NDNI

.S. .S. LA . .O .O B N N T, .O.S . . TRI , N .O.S .O.S NI A ISKA, ISKA, K , N , N UM IS AN AN A A N G G K K TRI ng R R IS IS ni GA O O N N AT

riv , O , O GA GA AN 3 CH NA AT AT T sk , OOR ER ER R G D A el R AT T O O LF M

h be AT AT AT AN XI TE , OOR , OOR M R AT IT KL M O SU AT d AN AN R R O O R R RO

A E E IT TRA ITR B G G IT ng oc ID ID BR KL N NI N PER PER PER PER N D-S ni LOR AN AN M M M M M M M M UM

m K M M OX OX IU IU IU UM IU IU IU IU .2 R R R LI LIU TRI RI enä ) E E E A A LVER

B 3.1 (2 P PER PER P P KAL KAL KAL K K KAL KAL KAL KAL SI NA

D/

nr )

RI UN- (1 1481 1482 1482 1483 1483 1484 1485 1486 1487 1488 1489 1490 1491 1492 1493 1494

348

01 -

ts

01- er

ghe m .3 50 50 50 50 56 50 50 55 50 50 50 50 50 665 58 50 50 50 rli .2

Fa num 5.3 (20)

0 0 1 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 0 0 0

2015- ress-

E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 E1 C C C C C C C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 24 24 24 24 24 28 24 24 24 24 24 24 24 24 13 28 31 24 24 24 24 ni g 11 W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por

äm 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 VC VC AP6 AP7 best B 7.3 (17)

Sär .4 11 11 11 11 10 11 11 11 11 11 11 ollin W W W W W W W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 2 3 3 3 2 2 1 3 2 3 2 2 1 3 2 2 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 15 21 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 U E 3 3 3 3 - .8 22 äm ser , 6 TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU 14 T 38 T TE TU TU TU TU - .5 nk el TU TU Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R H d AV AN AV AV AN AV AN AV AV AV AV AN AN AN AV AN

kko SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG SG L10C SG SG SG SG

Tan 4.3 (12)

ar - 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc - N

U bul uk r .2 T3 T1 T3 T3 T1 T3 T1 T3 T3 T1 T3 T3 T3 tr .5 .2 T3 BK1 BK2 T1 BK1 BK2 T1 BK1 BK2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 2 2 10 10 10 2 2 2 10 2 10 2 2 8 17 2 10 2 10 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M M M M M M est el b) M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 B4 B4 B3 B3 B3 B3 B4 B3 B3 B4 B4 B4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 08 08 08 08 08 06 06 05 08 08 08 06 06 08 08 08 08 - uk r 02 02 02 02 pa tr .4 002 C 002 C 002 C 001 002 C 001 002 C 001 002 C 002 C 503 C 002 C 001 002 C 002 C 001 002 C 002 C 602 002 C 001 002 C 002 C 002 C ngs ) P IB P IB P IB LP R P IB LP R P IB R P IB P IB P IB P IB LP R P IB P IB LP R P IB P IB P P IB R P IB P IB P IB För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E2 E1 E1 E1 E2 E2 E0 E1 E2 E1 E2 E2 E0 E1 E2 E2 E2

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 0 0 B 1 kg 1 kg 5 kg 5 kg 5 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 5 kg 1 kg 1 kg 1 kg 3.4 (7a)

- - äm ser

el ) 354 609 Sär best m 3.3 (6 r 1 1 6. 5. 8

tte

ke .2 5.1 5.1 5.1 5.1 1+ 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 1+ 1+ 5.1 5.1 5.1 ) 5. Eti 5.2 (5 5. 6.

-

ck - .3 pa II II III III III II II I III II III II II I III II II II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1 2 in O2 O2 O2 O2 T2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O2 O TO OC

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 5.1 6.1 5.1 5.1 5.1 5.1 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

R A

NG

NDNI LA B T,

TRA NI

UM LI A ng AT AT ni R T CH K AT AN AT T O D D riv R G T XI N TRI 3 sk T O D LF RA KL TA XI NI

T T T O T AN XI RO E O el RA RI KL M SU LO TRA E

h be RO K NI PER P M UM d LO LO TRA TRA TRI E M O NI T

K K NI NI NI PER PER P PER R EPER O AT IUM IUM U IUM IT R ng oc M M M TI M O ni UM UM UM UM UM IU IU UM IU NT NT N NT N M TRA D-S A A NI

m R R R O KKL .2 TRI TRI TRI TRI TRI TRI R TR EAVÄT RI enä ) AT AT AT TRO TRO TRO R NK N NK

B 3.1 (2 NA NA NA NA NA N N NA N S S ST S TE U ZI ZI ZI

D/

nr )

RI UN- (1 1495 1496 1498 1499 1500 1502 1503 1504 1505 1506 1507 1508 1509 1510 1511 1512 1513 1514

349

01 -

ts

01- er

ghe m .3 50 50 40 669 66 60 60 639 60 60 60 60 60 60 66 60 60 66 60 rli .2

Fa num 5.3 (20)

0 0 1 1 1 1 1 2015- ress- E9 E5 E9 E5 E9 E9 E5

E1 E1 C E1 C C C E1 E1 E1 E1 C C C C C C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 24 24 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 ni g 11 W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por

äm 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC VC AP7 VC VC AP7 VC VC AP7 VC VC AP7 VC VC AP7 best B 7.3 (17)

Sär .4 11 11 10 11 11 11 11 ollin W W W1 W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 2 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 1 2 2 1 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 15 21 15 21 15 21 3 3 U E U E U E - .8 22 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 22 15 15 22 15

äm ser , 6 TU TU 14 T 38 T TE TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU 14 T 38 T TE TU TU 14 T 38 T TE TU - .5 nk el TU TU TU TU TU TU Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R H 4BH 4BH H H 4BH 4BH 4BH H 4BH 4BH H H d AN AN L L AH AH L L L L L 0AH kko SG SG L10C S1 AH AH L4B SG L4B SG AH AH AH L10C AH AH L10C L4B

Tan 4.3 (12) SG SG SG SG SG SG SG

27 - 33 33 2 37 33 33 33 2 33 2 33 33 33 33 2 7 33 33 P 2 27 ch ar .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP 2 T TP TP ai el TP kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 0 0 4 1 U bul uk r .2 T3 T3 T6 T3 T1 T7 T3 T7 T1 T1 T1 T1 T3 T3 tr .5 .2 T2 T2 T1 T1

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 2 2 2 8 17 18 10 10 15 10 15 10 10 10 10 8 17 10 10 8 17 15 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng -

ni el r 6

m n

ck be- fö ack- .4 B4 B3 B4 B3 B3 B3 B3 B4 B4 pa äm rp nge PP2 Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 06 06 07 08 08 02 08 02 08 08 08 08 08 08 02 - uk r 02 02 02 02 02 pa tr .4 002 C 002 C 406 602 002 C 002 C 002 C 001 001 C 002 C 001 C 002 C 001 002 C 001 002 C 001 002 C 001 001 002 C 002 C 001 001 C ngs ) P IB P IB P P P IB P IB P IB LP R P IB P IB P IB P IB LP R P IB LP R P IB LP R P IB LP R P P IB P IB P P IB

För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E2 E2 E0 E0 E5 E4 E1 E0 E4 E4 E1 E1 E1 E1 E5 E4 E4 E5 E4

ad b)

3.5 (7 sad l l l

ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 B 1 kg 1 kg 500 g 5 kg 500 g 5 kg 5 kg 5 kg 5 kg 500 g 500 g 3.4 100 m 100 m 100 m

(7a) - - äm ser

el ) 354 43 274 43 274 43 274 279 45 274 512 43 274 43 274

Sär best m 3.3 (6

r

3

tte

ke .2 5.1 5.1 4.1 6.1 6.1 6.1 6.1 1+ 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 ) 6. Eti 5.2 (5

-

ck - .3 pa II II I I I II III II II II III III III III I II II I II upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 1 in O2 O2 D T1 T2 T2 T2 T5 T1 T2 T5 T5 T5 T4 T5 T5 T4 T4 TF

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 5.1 5.1 4.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 K 2.2 (3a)

A, [ UPPHÄA, A,

n ve ve te AST AST AST usi usi at kl s. kl s. v , F , F , F o. o. in in -% TER TER TER , n. , n. ikt . isk, isk, an fider an fider 0 v SAL SAL SAL .O.S ul ul 2 ID ID ID org ks org ks nst O O O T, N , o , o

S .S. seni .S. seni d mi AD KAL KAL KAL AD .O .O , FA N h ar N h ar me r AL r AL r AL K SER lle lle lle SER IS E, oc E, oc AD LI LI N D s. D s. e e e o. o. KT ABI .S. .S. .S. ABI GA E TAN TAN U .O .O .O AT D , n. , n. ng , F , ST LY ter LY ter ni N N N , ST D TR ni ni AT IN A, A, A, TAN , F , F riv AT R AT AT RI G OOR G se G se 3 sk AM IN TAR LY AST IN IN

AN YD AST AST AST LO N M F F ID , ar , ar el G H YAN SEN K E AT M

h be D KR , F , F , F C IU A, A, EN s. EN s. d PI O AR R R O R o. R o.

AN XI M YAN ER ER ER TI M Ö Ö M O C DRO FÖR LAKT KAL , n. , n. ng oc IU N ID ID ID IU N N IKSY IKSY IKBR IKF IKF ni N O O O SO N ON O O er er D-S O . . . LI O IN NHY M M M at at

m KPER KPER KO LI .2 ET KAL KAL KAL LY M IL TI TI TI SEN SEN SEN SEN SEN RI enä ) N N R .O.S .O.S .O.S N NI N sen sen

B 3.1 (2 ZI ZI ZI AC AL N AL N AL N AL AM A A A AN AN AR AR AR AR ar AR ar

D/

nr )

RI UN- (1 1515 1516 1517 1541 1544 1544 1544 1545 1546 1547 1548 1549 1550 1551 1553 1554 1555 1556 1556

350

01 -

ts

01- er

ghe m .3 60 66 60 60 60 60 66 60 60 60 60 66 60 60 64 63 66 46 rli .2

Fa num 5.3 (20)

1 1 1 2015- ress- E8 E9 E9 E9 E9 E9 E9 E9 E9 E5

C C E1 C C C C C E1 C E1 C C C C C Exp gods 7.6 (19)

r

fö ng, ng n- 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 28 ni g 11 W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W ser t st sni h ha rin 5. C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C el La los oc te 7. (18)

m por

äm 1 2 1 2 1 2 ans k .3 tr ul VC VC AP7 VC VC AP7 VC VC AP7 best B 7.3 (17)

Sär .4 12 10 11 11 11 11 11 11 10 11 11 10 ollin W W W W W W W W W W W W W1 K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 1 2 2 2 2 1 2 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

.4 38 15 21 15 21 U U E U E - .8 15 22 15 15 15 15 22 15 15 15 15 15 15 15 15 15 22 äm ser , 6 TU 15 T TE TU TU TU TU 14 T 38 T TE TU TU TU TU TU TU TU TU TU 14 T 38 T TE - .5 nk el TU TU TU TU TU Sär best m 4.3 (13)

-ta ID

R H H H H H 4BH 4BH 4BH 4BH H H d AH AH AH AH AH AH L L L L AH 0AH 0AH 0AH kko L4B S1 L10C SG L4B SG L4B SG SG L10C SG SG AH AH S1 AH AH SG L4B S1 L10C

Tan 4.3 (12) SG SG SG SG

ar - 2 28 33 33 33 33 33 2 33 33 33 33 33 33 33 33 2 33 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 4 0 U bul uk r .2 T7 T6 T3 T1 T3 T3 T3 T3 T3 T1 T6 T3 T1 T3 T6 tr .5 .2 T1 T2

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 19 18 10 10 10 10 8 17 10 10 10 10 18 10 10 10 15 18 2 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 B4 B3 B4 B4 B4 B4 B4 B3 B4 B3 B4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 03 07 08 08 08 08 08 08 08 08 07 08 08 08 07 - uk r 01 02 02 02 pa tr .4 001 C 001 002 C 002 C 002 C 001 002 C 002 C 602 002 C 002 C 002 C 002 C 001 002 C 002 C 002 C 001 002 C 602 002 C 406 ngs ) P IB LP R P IB P IB P IB LP R P IB P IB P P IB P IB P IB P IB LP R P IB P IB P IB LP R P IB P P IB P För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E1 E5 E4 E1 E4 E4 E0 E4 E4 E4 E1 E5 E4 E1 E4 E0 E5 E0

ad b)

3.5 (7

sad ucer ängde rän m

eg red 5 L 0 0 0 0 0 0 B 500 g 5 kg 500 g 500 g 500 g 500 g 500 g 5 kg 500 g 5 kg 500 g 3.4 (7a)

-

- äm ser 43 el ) 43 274 43 274 43 274 43 274 177 274 513 587 177 274 513 587 274 514 274 514 568

Sär best m 3.3 (6 r 1 1 4. 3 6.

tte

ke .2 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 1+ 1+ 6.1 1+ ) 6. Eti 5.2 (5 6. 4.

-

ck - .3 pa III I II III II II I II II II III I II III II II I I upp .1

ngs )

För ni gr 2.1 (4

- gs- 3 1 in T4 T5 T5 T5 T5 T5 T4 T5 T5 T5 T5 T5 T5 T5 T2 DT TF TF

lassi b)

K ficer kod 2.2 (3

lass 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 4.1 K 2.2 (3a)

[ UPPHÄ

ve

usi s. s. s. s. kl o. o. o. o. in ve ve ve , n. usi , n. usi , n. usi , n. isk, kl kl kl n an fider in fider in fider in fider te ul ul ul ul at org ks isk, ks isk, ks isk, ks v , o an an an -% .S. seni org seni org seni org seni ikt .O , o , o , o 0 v N h ar h ar h ar h ar 5 E, oc .S. oc .S. oc .S. oc D s. .O s. .O s. .O s. . . nst o. , N o. , N o. , N o. TAN . . .O.S .O.S d mi , n. , n. , n. , n. ng LY ter AST ter AST ter AST ter .O.S .O.S me ni , F ni , F ni , F ni , F ni G, N G, N riv G G G G D IN IN AD se se se se ID G, N G, N N N 3 sk IN IN IN IN XI R D E E KT

, ar , ar , ar , ar O IN IN D LVER U el EN s. EN s. EN s. EN s. TO XI M N N N

h be R o. R o. R o. R o. IKL IO E E NI FÖR FÖR PU O , F d Ö Ö Ö Ö R R AM A ID

M M M ET , n. , n. , n. , n. FÖR FÖR CY U U U AZ ng oc IKF er IKF er IKF er IKF er IK IKPEN IKT IKT IKD LI LI LI D-S ni M M AC N M m at at at at IU IU UM YL YL YL M IU .2 SEN SEN SEN SEN SEN SEN SEN SEN SEN R R RI R R O RI enä ) sen sen sen sen A A A E E RUCI

B 3.1 (2 AR ar AR ar AR ar AR ar AR AR AR AR AR B B B B B BER BR B BAR

D/

nr )

RI UN- (1 1556 1557 1557 1557 1558 1559 1560 1561 1562 1564 1564 1565 1566 1566 1567 1569 1570 1571

351

01 -

ts

01- er

ghe m .3 60 60 60 66 60 60 60 66 26 26 66 60 60 60 60 60 66 60 rli .2

Fa num 5.3 (20)

1 3 2015- ress- E9 E9 E9 E5 E9 E5 E8 E9 E9 E9 E9

C C C C C E1 C C C C C E1 C C C Exp gods 7.6 (19)

r 9 9 fö ng, ng n- 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 10 36 10 36 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 13 28 31 ni g W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W W sni 11 C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C ser t st h ha rin 5. el La los oc te 7. (18)

m por

äm 1 2 ans k .3 tr ul VC VC AP7 best B 7.3 (17)

Sär .4 11 11 11 10 11 12 11 11 11 10 11 ollin W W W W W W W W W W W K 7.2 (16)

t-

i c) por or 1 ( 2 2 2 1 2 2 2 1 1 1 1 2 2 2 2 2 1 2 eg 3. ans 1. Tr kat 1. (15)

15 21 25 22 4 6 22 4 6 15 21 .4 U E E E M E M U E - .8 15 15 15 15 15 15 15 TA TA 22 15 15 15 15 15 15 15

äm ser , 6 TU TU TU TU TU TU TU 14 T 38 T 22 T 38 T 25 9 T 38 T 25 9 T 14 T 38 T TE TU TU TU TU TU TU TU - .5 nk el TE TE TT TE TT Sär best m 4.3 (13) TU TU TU TU TU TU

-ta

ID ) ) R H 4BH H (M (M H H H d AH AH AH AH L AH AH AH AH 0AH 0AH kko SG SG SG S1 L4B SG AH L15C L10C L4B L4B SG SG SG S1 SG PxBH PxBH Tan 4.3 (12) SG

ar - 33 33 33 33 2 33 33 2 37 33 33 33 33 33 ch .3 o nr - äm ser .5 TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP TP

ai el

kar Sär best m 4.2 (11)

ont -tan kc -

N 2 0 ) 0 ) U bul uk r .2 T3 T3 T3 T6 T7 T3 T1 T3 T3 T3 T6 T3 tr .5 .2 T2 T5 (M T5 (M

Ins tione 4.2 7.3 (10)

- -

le- 10 10 10 18 15 10 10 8 17 9 9 8 17 15 19 10 10 10 18 10 äm ser 10 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P r sam bal 1. M M M M est el b) M M M M M M M M M M M M M M M M B m fö em ring 4. (9

ng ni el r m n

ck be- fö ack- .4 B4 B4 B4 B4 B3 B4 B4 B4 B4

pa äm rp nge

Sär st ser fö ni 4.1 (9a) VD ]

För -

ck - 08 08 08 07 02 08 08 02 03 08 08 08 07 08 - uk r 02 01 pa tr .4 002 C 002 C 002 C 002 C 001 C 002 C 002 C 001 601 200 200 602 001 C 001 C 001 002 C 002 C 002 C 002 C 002 C ngs ) P IB P IB P IB P IB P IB P IB P IB LP R P P P P P IB P IB LP R P IB P IB P IB P IB P IB För ni ins tione 4.1 (8

ch e .2 e o r .1 E4 E4 E4 E5 E4 E4 E1 E0 E0 E0 E0 E0 E0 E4 E4 E4 E5 E4

ad b)

3.5 (7 sad l l

ucer ängde rän m

eg red 0 0 0 0 0 5 L 0 B 500 g 500 g 500 g 500 g 5 kg 500 g 500 g 500 g 500 g 3.4 100 m 100 m

(7a) - - äm ser