Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1958:295) om sjömansskatt, m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1972 Prop. 1972: 114
Nr 114
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt, m. m.; given Stockholms
slott den 29 september 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås bl. a. att sjömansskatten justeras med hänsyn till de nya skatteskalorna för statlig inkomstskatt och ökningen i den genomsnittliga kommunala utdebiteringen sedan år 1970. Förslaget innebär en sänkning av sjömansskatten för inkomsttagare i de lägre inkomstskikten. Fördelningen av sjömansskatten mellan staten, kommunerna och försäkringskassorna föreslås ändrad, innebärande att kommunandelen ökar. De nya bestämmelserna om sjömansskattens storlek föreslås gälla fr. o. m. den 1 mars 1973.
I propositionen föreslås också att fordran på skatt på annonser och reklam skall, liksom andra punktskatter, bli förmånsberättigad i konkurs.
1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 114
1 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt
Härigenom förordnas, att 4 8 2 mom. och 14 8 1 mom. förordningen (1958: 295) om sjömansskatt! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
2 mom? Ersättning utgår år- 2 mom. Ersättning utgår årligen till kommun som icke tillhör ligen till kommun som icke tillhör landstingskommun med sextio pro- landstingskommun med sextiofem cent, till annan kommun med fyr- procent, till annan kommun med tiotvå procent, till landstingskom- fyrtiofem procent, till landstingsmun med arton procent, och till kommun med tjugo procent och allmän försäkringskassa med sex till allmän försäkringskassa med procent av den sjömansskatt, som fem procent av den sjömansskatt, under beskattningsåret erlagts av som under beskattningsåret erlagts sjömän bosatta inom kommunen, av sjömän bosatta inom kommulandstingskommunen eller inom nen, landstingskommunen = eller försäkringskassans - verksamhets- försäkringskassans <verksamhetsområde. Vid bestämmande av er- område. Vid bestämmande av ersättning till Göteborgs allmänna sättning till Göteborgs allmänna försäkringskassa — tages hänsyn försäkringskassa tages hänsyn även till sjömansskatt som på även till sjömansskatt som på grund av förordnande enligt 7 § 2 grund av förordnande enligt 7 § 2 mom. erlagts av i försäkringskas- mom. erlagts av i försäkringskassan inskriven sjöman. san inskriven sjöman. Ersättning, som ovan sagts, skall icke utgå till kommun, om beloppet icke uppgår till minst 500 kronor.
14 8
1 mom? Det åligger redare I mom. Det åligger redare att att till sjömansskattekontoret för till sjömansskattekontoret för varvarje period om två månader, räk- je period om två månader, räknat nat från beskattningsårets början, från beskattningsårets början, ininbetala och redovisa under perio- betala och redovisa under perioden innehållen sjömansskatt. Av den innehållen sjömansskatt. den för varje period redovisade skatten har redaren rätt att behålla ett belopp motsvarande en procent av skatten. Det redaren tillkommande beloppet beräknas till helt antal kronor, varvid överskjutande öretal bortfaller. 2 Förordningen omtryckt 1970: 933. 2 Senaste lydelse 1972: 81. 3 Senaste lydelse 1972: 81.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Redovisning av skatten skall ske i den ordning riksskatteverket bestämmer. För varje redovisningsperiod utom november-—december skall redaren senast den sista dagen i andra månaden efter periodens utgång å sjömansskattckontorets postgirokonto insätta den skatt som skall inbetalas. För redovisningsperioden november—december skall inbetalning ske senast den 15 därpå följande februari. Sjömansskattenämnden må efter därom gjord framställning bevilja anstånd med skattens inbetalning och redovisning, i regel dock högst en månad. Anstånd för redovisningsperioden november—december må beviljas endast om synnerliga skäl föreligga.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973. Äldre lydelse gäller i fråga om sjömansskatt som redovisats för tid före ikraftträdandet.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatte-
fordringar m. m.
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 Förmånsrätt enligt 13 § förmånsrättslagen (1970: 979) följer med fordran på 1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördsförordningen (1953: 272), samt skatt enligt förordningen (1908: 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1958: 295) om sjömansskatt och kupongskatteförordningen (1970: 624), 2. skatt enligt förordningen (1959: 507) om allmän varuskatt och förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt, 3. skatt eller avgift enligt för- 3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908: 129) angående ordningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, förord- och byte av fondpapper, förordningen (1928: 376) om särskild ningen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, förord- skatt å vissa Iotterivinster, förordningen (1941: 251) om särskild va- ningen (1941:251) om särskild varuskatt. förordningen (1943: 477) ruskatt, förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror, förord- om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljnings- ningen (1948: 85) om försäljningsskatt, förordningen (1953: 396) om skatt, förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m., för- accis å fettemulsion m. m., förordningen (1953: 397) angående ordningen (1953: 397) angående avgift för fettvaror som användas avgift för fettvaror som användas
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse för framställning av fettemulsion för framställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) m.m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å mo- angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall, förordningen torfordon i vissa fall, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt, (1957: 262) om allmän energiskatt, förordningen (1960: 253) om till- förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- verkning och beskattning av maltoch läskedrycker, förordningen och läskedrycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961: vissa varor, förordningen (1961: 372) om bensinskatt, förordningen 372) om bensinskatt, förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förord- (1961: 394) om tobaksskatt, förningen (1961: 653) om brännolje- ordningen (1961: 653) om brännskatt, stämpelskatteförordningen oljeskatt, stämpelskatteförordning- (1964: 308), förordningen (1964: en (1964: 308), — förordningen 352) om gasolskatt, förordningen (1964: 352) om gasolskatt, för- (1966: 21) om särskild skatt på ordningen (1966: 21) om särskild motorbränslen samt förordningen skatt på motorbränslen, förord- (1971: 170) om annonsskatt, ningen (1971: 170) om annonsskatt samt förordningen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, 4. skatt enligt förordningen (1922: 260) om automobilskatt, kungörelsen (1934: 122) om skatt å motorfordon, som för tillfälligt brukande i riket från utlandet införts, kungörelsen (1951: 750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963: 116) om trafikomläggningsskatt, kungörelsen (1964: 43) om skatt å automobil, som av utomlands bosatt person för tillfälligt brukande i riket här förvärvats samt traktorskatteförordningen (1969: 297), 5. tull samt avgift enligt kungörelsen (1960: 235) om avgift för växtskyddskontroll vid införsel av växter och förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk, 6. avgift enligt förordningen (1952: 320) om prisregleringsavgift för fisk m. m., förordningen (1953: 372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur, förordningen (1953: 374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. samt förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område, 7. avgift, som anges i 1 § första stycket förordningen (1959: 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. samt avgift enligt lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks pensionering och förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, allt i den mån avgift som här avses icke omfattas av 1. Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatteeller avgiftstillägg och förseningsavgift.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre lydelse av 1 8 gäller fortfarande beträffande konkurs på grund av ansökan, som gjorts före ikraftträdandet.
Prop, 1972: 114 5
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 september 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON. LUNDKVIST, GENER, MYR- DAL, ODHNOFF. MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM. CARLSSON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt, m. m. och anför.
Inledning
Skatt enligt förordningen (1958: 295) om sjömansskatt (SjF) utgår enligt tabeller som bygger på bl. a. den vanliga statliga inkomstskatten och den genomsnittliga kommunala utdebiteringen för visst år. Regelmässigt har sjömansskatten justerats när ändringar har gjorts i den statliga inkomstskatten. I samband därmed har hänsyn brukat tas till förändringar I kommunal utdebitering. Under senaste vårsession beslutade riksdagen, med verkan fr. o. m. den 1 januari 1973, om ändrade grunder för skatt enligt förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. Frågan om sjömansskattens storlek bör därför tas upp till övervägande. Jag ämnar i det följande gå in på detta spörsmål i hela dess omfattning och sålunda även ta upp frågan om ändringar i grunderna för beräkning av sjömansskatten och frågan om skattens fördelning mellan stat och kommun. Jag avser också att beröra den särskilda förmån som redarna åtnjuter genom rätten att för egen räkning behålla en procent av innehållen sjömansskatt.
Nuvarande ordning Siömansskattens storlek
De nuvarande grunderna för beräkning av sjömansskatt framgår av den promemoria som utgör bilaga 5 till prop. 1970: 98 (BeU 1970: 44, rskr 1970: 298, SFS 1970: 423). Till grund för sjömansskattetabellerna ligger källskattetabellen för år 1970 vid en kommunal utdebitering av 20 kr. Denna källskattetabell har emellertid justerats i flera hänseenden. Till att böria med har beaktats de ändringar i skattelagstiftningen som beslutats av 1970 års vårriksdag.
Tabellen har därefter omräknats med hänsyn till att sjömännen skal tillgodoräknas dels avdrag för sjukförsäkringsavgift med belopp motsvarande på sjöinkomsten belöpande avgift, dels avdrag för försäkringspremier med 250 kr. för ensamstående och 500 kr. för gift skattskyldig. Sjukförsäkringsavgiften motsvarar härvid medeltalet för riket utom Stockholm av de avgifter som riksförsäkringsverket bestämt för år 1970. Vidare tillgodoräknas sjömännen omkostnadsavdrag, schabloniserade till ett årligt belopp om 500 kr. i närfart och 1 000 kr. i fjärrfart. Källskatten bestäms under förutsättningen att dessa avdrag beviljas utöver avdrag som enligt 4 § 1 mom. uppbördsförordningen (1953: 272) beaktas vid fastställande av källskattetabeller. Förmån av fri kost värderas till 250 kr. per månad. Något värde för fritt logi tas däremot inte upp. Sedan källskattetabellen har omräknats på detta sätt, sker en viss reduktion av de framkomna skattebeloppen. Gift sjöman och ogift sjöman med barn tillgodoräknas sålunda skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördsförordningen med 150 kr. per månad. För såväl gift som ogift sjöman reduceras framkomna skattebelopp ytterligare, nämligen för närfart med 30 4, dock högst 50 kr. och minst 25 kr., och för fjärrfart med likaledes 30 6, dock högst 150 kr. och minst 75 kr., allt vad avser månadsinkomst. Dessa skattebelopp anges i tabellerna som skatt på den kontanta inkomsten. Värdet av fri kost har emellertid medräknats enligt vad nyss angetts. Nu angivna principer gäller för sjömän bosatta i de nordiska länderna. Vid bestämmandet av sjömansskatten för andra sjömän på svenska fartyg har man utgått från de nyss redovisade grunderna men de härvid framkomna skattebeloppen har ytterligare reducerats. För en beskattningsbar månadsinkomst av 1800 kr. och däröver upptas skatten till 90 9/4 av sjömansskatten för här i landet bosatt gift sjöman med samma inkomst i närfart resp. fjärrfart. Vid lägre inkomster bestäms skatten för utomnordiska sjömän till en viss procentandel av sjömansskatten för i nordiskt land bosatt ogift sjöman utan barn. Denna procentandel bestäms genom att sjömansskatten för utomnordiska sjömän med en beskattningsbar månadsinkomst av 1 800 kr. uttrycks i procent av sjömansskatten för i nordiskt land bosatt sjöman utan barn med samma inkomst. Procentsatsen är ca 64 i närfart och ca 61 i fjärrfart. Sjömansskatten uppgick år 1971 till ca 152 milj. kr., varav ca 134 milj. kr. avsåg sjömän bosatta i Sverige.
Fördelning av sjömansskatten
Sjömansskatten kan betecknas som en statlig definitiv källskatt. Sedan sjömansskattens tillkomst har emellertid kommunerna och försäkringskassorna kompenserats för bortfallet av skatteinkomster resp. avgifter genom att de tillerkänts viss andel av den sjömansskatt som cer-
lagts av sjömän bosatta inom kommunen eller kassans verksamhetsområde. De nu gällande schablonerna för fördelning av sjömansskatten bestämdes år 1971 (prop. 1971: 132, SkU 1971: 63, rskr 1971: 260). Fördelningsgrunderna innebär i princip, att kommunerna skall erhålla den kommunalskatt som ingår i den omräknade källskattetabellen för sjömansskatt, medan statsverket bär skattebortfallet genom skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördsförordningen och det särskilda skatteavdraget om 30 26. Till grund för beräkningen av kommunandelen har lagts en genomsnittlig kontant månadsinkomst dels för befäl, dels för manskap i både närfart och fjärrfart. Man har utgått från att 30 96 av sjömännen är gifta. Vid den senaste fördelningen av kommunandelen mellan landsting och primärkommun har hänsyn tagits till att de kraftigaste utdebiteringsökningarna sedan andelstalen bestämdes har legat på landstingssidan. Försäkringskassornas andel bestäms med hänsyn till genomsnittsbeloppet av sjukförsäkringsavgifterna i den omräknade källskattetabellen samt deras förhållande till den uträknade sjömansskatten. Bestämmelserna om fördelningsgrunderna finns i 4 §& 2 mom. SjF. Kommun som inte tillhör landstingskommun erhåller 60 Za, annan kommun 42 70, landstingskommun 18 2 och ällmän försäkringskassa 6 4 av den sjömansskatt som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom kommunen, landstingskommuncen eller försäkringskassans verksamhetsområde. En specialbestämmelse gäller för Göteborgs allmänna försäkringskassa. Ersättning till denna sjukkassa utgår även för sjömän bosatta i annat nordiskt land än Sverige, som är inskrivna i kassan. Ersättning utgår inte till kommun om beloppet enligt nyss angiven procentsats inte uppgår till minst 500 kr. Av 1971 års sjömansskatt har ca 63,6 milj. kr. gått till primärkommunerna, ca 16,9 milj. kr. till landstingen och ca 8,3 milj. kr. till försäkringskassorna.
Skattekompensation för redare i visst fall Enligt 14 8 1 mom. SjF äger redare för egen räkning behålla 1 20 av för varje period redovisad sjömansskatt. Denna bestämmelse gäller fr.o.m. år 1971 och ersatte då en regel som innebar rätt för redare att vid utbetalning av sjuklön behålla skatten på den del av till sjömän utbetald sjuklön, som motsvarade ersättning från allmän försäkringskassa under sjömans sjukdomstid (sjukpenning). Sjukpenningen tillkom redaren på grund av bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Bakgrunden till den numera avskaffade förmånen för redare, som utförligare beskrivs i prop. 1970: 98 (s. 66 f.), var i korthet följande. Sjöman är genom dels lagbestämmelser, dels avtal berättigad till
sjuklön under viss tid. Sjuklönen uppgår i princip till full månadslön. Den sjukpenning som sjömannen är berättigad till uppbärs av redaren, s. k. arbetsgivarinträde. Före år 1964 var sjukpenningen skattefri även när den utgick i samband med sjuklön. För att sjömännen inte skulle överkompenseras i lönehänseende under sjukdom ägde redarna, enligt överenskommelse med de ombordanställda, att ta ut ”full skatt” på sjuklönen medan skatt givetvis inte redovisades till statsverket på den del av sjuklönen som kompenserades med sjukpenning från försäkringskassan. Att sjukpenningen sedermera vid fall av arbetsgivarinträde blev skattepliktig inkomst, medförde ingen ändring i redares förmån att få behålla innehållen ”skatt på sjukpenning”.
Att nämnda förmån ersattes med det nuvarande enprocentsavdraget vid redovisning av sjömansskatt sammanhängde bl. a. med att den tidigare ordningen medförde avsevärda besvär från administrativ synpunkt.
Departementschefen
Sjömansskattens storlek
De nu gällande tabellerna för sjömansskatt fastställdes år 1970. Till grund för tabellerna ligger bl. a. skatteskalan enligt förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, som under våren 1972 ändrades med verkan från den 1 januari 1973 (prop. 1972: 95, SkU 1972: 32, rskr 1972: 238, SFS 1972: 375). Regelmässigt har ändringar i den statliga inkomstskatten föranlett motsvarande ändringar i sjömansskatten. Jag föreslår att så sker även nu.
Vid bestämmandet av sjömansskatten tas också hänsyn till medelutdebiteringen av kommunal inkomstskatt, beräknad på visst sätt. Den nuvarande sjömansskatten har beräknats på grundval av en medelutdebitering av 20 kr., varvid hänsyn tagits till sjömansskattens beloppsmässiga fördelning på skattskyldiga i olika län (prop. 1970:98 s. 82). En motsvarande fördelning av 1971 års sjömansskatt ger följande resultat. Göteborgs och Bohus Jän 29,0 24 av sjömansskatten
Malmöhus län 20,8 94” ”
Stockholms län 13,2 9, ” ”
63,0 24, ” ” Kalmar län 4,1 94 ” Älvsborgs län 3,4 99 > ” Kristianstads län 3,1 4, ” ” Västernorrlands län 3,1 4” ” Hallands län 2,9 9 ”
Blekinge län 250 ”
82,1 2 2” ” 10 län varierande mellan
1,0 och 2,4 9, 14,4 4 ”
5 län med mindre än 1 2, 3,5 Y, ” ”
100,0 VÄ ” ”
Medelutdebiteringen år 1972 för de län som tillsammans svarar för 82,1 20 av sjömansskatten utgör 23,09 kr. och medelutdebiteringen för hela landet 23,79 kr. Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län har en medelutdebitering om 22,61 kr. Jag föreslår med hänsyn härtill att sjömansskatten skall beräknas på grundval av en kommunal utdebitering av 23 kr.
I samband med en justering av sjömansskattetabellerna finns anledning överväga storleken av de avdrag som sjömännen har ansetts böra tillgodoräknas i skattehänseende. En redogörelse för dessa avdrag har lämnats i det föregående. I fråga om skattereduktion för gifta och ogifta med barn samt schabloniserade omkostnadsavdrag finner jag det inte påkallat att föreslå någon ändring. Däremot är det enligt min mening motiverat att överväga en ändring av den skattereducering som mer direkt motiveras av att de ombordanställda har mindre möjligheter än andra att utnyttja de förmåner som samhället erbjuder. Jag syftar då på det förhållandet att skattebeloppen enligt den omräknade källskattetabellen reduceras med visst belopp vid beräkning av sjömansskatten, nämligen med 30 YZ, dock med minst 75 kr. och högst 150 kr. i fjärrfart och med minst 25 kr. och högst 50 kr. i närfart för månadsinkomst.
Dessa avdrag kan sägas kompensera sjömännen för den omständigheten att de inte i samma mån som andra skattskyldiga kan tillgodogöra sig de tjänster som samhället tillhandahåller inte minst på den kommunala sidan. Med hänsyn till bl. a. att den kommunala utdebiteringen har ökat betydligt sedan sjömansskatten senast fastställdes, bör reduceringsavdraget höjas. Åtskilligt talar för att det bör utgå med lika belopp oavsett inkomst. De nuvarande minimibeloppen avser f. ö. inkomstlägen som endast sällan förekommer i praktiken. Jag föreslår att skattebeloppen för månad skall reduceras med 200 kr. i fjärrfart och med 75 kr. 1 närfart, lika för alla inkomstlägen. Jag vill erinra om att denna ökning i avdragsbeloppen enligt senast tillämpade principer (prop. 1971: 132 s. 15) och som jag ämnar föreslå i det följande helt kommer att falla på statsverket och således inte beröra kommunernas rätt till ersättningsbelopp av sjömansskatten.
Sammanfattningsvis innebär mitt förslag beträffande ändringar i sjömansskattens storlek, arr skattebeloppen beräknas enligt källskattetabellen för år 1972 vid kommunal utdebitering av 23 kr. per skattekrona och med beaktande av de ändringar i förordningen om statlig inkomstskatt som beslutats av vårriksdagen 1972 samt att skattebeloppet enligt den omräknade källskattetabellen reduceras med 200 kr. i fjärrfart och 75 kr, i närfart. Övriga grunder för skatteberäkningen bör vara oförändrade. De framgår av bilaga 5 till prop. 1970: 98. Utfärdandet av sjömansskattetabeller som avser månadsbelopp bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj:t efter riksdagens bemyndigande.
Relationen mellan den nuvarande och den föreslagna sjömansskatten
samt den föreslagna sjömansskatten och skatten vid landtaxering i olika inkomstlägen framgår av tabeller som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 1—3. De ändrade grunderna för den statliga inkomstskatten tillämpas beträffande källskatten fr. o. m. den 1 januari 1973. Av tekniska och administrativa skäl är det emellertid inte möjligt att sätta de nya sjömansskattetabellerna i kraft vid denna tidpunkt. Jag vill därvid särskilt peka på att distributionen av tabellerna från redarna till fartygen tar avsevärd tid i anspråk. På grund härav och då de nya tabellerna lämpligen bör först tillämpas vid inträdet av en ny redovisningsperiod om två månader för sjömansskatt, föreslår jag att de träder i kraft den 1 mars 1973 (jfr SFS 1962:21 med sjömansskattetabeller som tillämpades fr. o. m. mars månad 1962).
Fördelning av sjömanvsskatten I det föregående har jag redovisat de principer som ligger till grund för beräkning av den andel av sjömansskatten som skall tillkomma kommun och försäkringskassa. Utgångspunkten för beräkning av andelstalen ligger i en jämförelse mellan genomsnittlig kommunalskatt och sjukförsäkringsavgift enligt den omräknade källskattetabellen å ena, samt storleken av den genomsnittliga sjömansskatten å den andra sidan. Kommunerna skall enligt förut tillämpade principer erhålla den kommunalskatt som ingår i den omräknade källskattetabell som ligger till grund för sjömansskatt. Höjningen av denna utdebitering från 20 till 23 kr. som jag nyss har förordat medför att kommunernas andel av sjömansskatten ökar. I samma riktning verkar sänkningen av den vanliga statliga inkomstskatten. Fördelningsgrunderna bör därför omprövas. Som tidigare bör beräkningen av kommunandelens storlek grundas på genomsnittlig kontant månadsinkomst för befäl resp. manskap ombord och på antagandet att 30 96 av sjömännen är gifta. Senaste statistik beträffande genomsnittsinkomster till sjöss avser emellertid april 1970. Dessa siffror bör justeras med hänsyn till att den genomsnittliga löneökningen under tiden 1970—1972 kan beräknas till 18 26 för befäl och 20 0 för manskap. Inom finansdepartementet har gjorts en ny beräkning av hur sjömansskatten bör fördelas mellan staten, kommunerna och försäkringskassorna. Beräkningen ger vid handen att kommunandelen enligt de nyss angivna principerna skulle ligga omkring 67 90 1 stället för nuvarande 60 26 och andelen för försäkringskassorna uppgå till ca 5 96 i stället för 6 20. Jag föreslår mot denna bakgrund att kommunandelen skall vara, avrundat, 65 96 och försäkringskassornas andel 5 20 av sjömansskatten för här bosatta sjömän. Eftersom utdebiteringen för primärkommuner under perioden 1970—1972 visar en genomsnittligt något större ökning än den för landstingen, bör primärkommunernas an-
Prop, 1972: 114 11
del bestämmas till 45 2 (f.n. 42 26) och landstingsandelen till 20 9 (f.n. 18 26). Den föreslagna fördelningsgrunden innebär att primärkommunernas andel ökar med ca 4,8 milj. kr. och landstingens andel med ca 1,9 milj. kr. vid oförändrad storlek av sjömansskattens totalbelopp. De nuvarande principerna för sjömansskattens fördelning medför att kommunandelen kontinuerligt ökar med en stigande kommunal utdebitering. Jag vill erinra om att kommunandelen så sent som år 1971 höjdes med 5 2. Fördelningsgrunden bestäms emellertid med tillämpning av schabloner som kan behöva omprövas tid efter annan. Jag ämnar j ett senare sammanhang ta upp frågan om en eventuell ändring av de principer som f. n. gäller vid bestämmandet av sjömansskattens fördelning. | De fördelningsgrunder som jag nu förordat avser den sjömansskatt som enligt mitt förslag skall utgå fr. o. m. mars 1973. Det skulle emellertid medföra avsevärt administrativt merarbete att göra en särskild fördelning av sjömansskatten för de två första månaderna 1973 enligt nu gällande fördelningsgrunder. Jag föreslår därför att de nya fördelningsgrunderna får tillämpas redan fr. o. m. årsskiftet 1972/73, vilket innebär en förmån för kommunerna.
Skattekompensation för redare i visst fall Som framgår av det föregående äger redare f.n. rätt att för egen räkning behålla 1 96 av för varje period redovisad sjömansskatt. Detta medför att ett belopp om ca 1,5 milj. kr. årligen tillgodoförs redarna. Beloppet utgör emellertid skattepliktig intäkt för redarna. Det årliga skattebortfallet kan därför beräknas ligga mellan 700 000 och 800 000 kr. Förmånen i fråga utgör en avlösning av den rätt redaren tidigare hade att behålla den skatt som belöpte på sjukpenning. Till sjöman utgår nämligen inte sjukpenning utan redaren utbetalar sjuklön till sjöman på grund av lag och avtal. Som jag påpekade i prop. 1970: 98 (s. 88) torde redares rätt att behålla skatten på sjukpenningen ha sin grund i förhållandena under den tid då sjukpenningen var skattefri även vid s. k. arbetsgivarinträde. Genom avtal med de ombordanställdas organisationer fick redarna rätt att tillgodogöra sig skatten på sjuklöneavdraget. Annorlunda ställer sig emellertid saken numera, när sjukpenningen är skattepliktig i de fall då arbetsgivaren har att utge sjuklön. Vid föregående behandling av frågan anmärkte en remissinstans, att den ifrågavarande förmånen för redare borde tas bort. Jag godtog emellertid tills vidare sjömansskattekommitténs förslag att redarna som kompensation för att förmånen avskaffades fick tillgodogöra sig det berörda enprocentiga avdraget, i vart fall till dess automatisk databehandling (ADB) infördes vid sjö-
mansskatteredovisningen, vilket skulle komma att medföra vissa lättnader för rederierna. Den år 1970 aviserade ADB-reformen är numera genomförd. Den har fått till följd att redarna inte behöver lämna kontrolluppgifter till den årliga taxeringen i vad avser sjöinkomst. Som jag antytt var enprocentsavdraget avsett att vara ett provisorium. Det synes emellertid inte längre vara motiverat att redarna skall kompenseras för sin skyldighet att utge sjuklön; andra arbetsgivare med s.k. arbetsgivarinträde kompenseras inte för detta i skattesammanhang. Jag föreslår med hänsyn till det anförda att redares förmån enligt 14 § 1 mom. SjF att få behålla 1 96 av redovisad sjömansskatt upphör. Ändringen bör avse sjömansskatt fr. o. m. år 1973.
Förmånsrätt för skatt på annonser och reklam Skatt utgår enligt förordningen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam fr. o. m. den 1 november 1972. Denna skatt är att anse som en punktskatt. Enligt lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. har flertalet skatter av punktskattekaraktär förmånsrätt i konkurs. Så är fallet med bl. a. annonsskatten som den 1 november i år ersätts av skatten på annonser och reklam. Jag föreslår sådan ändring i sistnämnda Jag, att den nya skatten jämställs med andra skatter som är förmånsberättigade enligt denna.
Hemställan Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till 1. förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt, 2, lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m., dels godkänna de grunder för nya sjömansskattetabeller som angivits i det föregående och bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med dessa grunder upprätta och fastställa nya sjömansskattetabeller att gälla fr. o, m. den 1 mars 1973.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972 114 13
Bilaga I
peujtys tr 69 89 £9 9 €£$ Fb Op SE 0C $o- 8 19 691 Tec
fi -- -- — — — — — — + + + 281Uua
usuoms -odo1id uewofs — Of L8 8rI OTz £EE oct £1T9 ILL 8+$0 tet ve8 örb £0L v66
TI I I I z € rt = yspurpn -UBiBAnU 1a8019p
vr 66 SST £IT TLT 98€ 005 £S9 908 890 LTE IFE 18€ veS TIOLP
TT Zz I I I €
Ppeugys - = OL Z0I- 88 OL (4 IC 6r 60 IT 60 65 6LI+T +$SsTT 'jud Or — — — — — — — T + uIreq
tUauonis paw -odo1d — = — ve s91T S6Z 9c 685 ESL £90 LIE 86 865 866 Ofr
upwofs 6 I I I C £ 5 = -UBIBANU 10801
1130 — — Oc 197 €ST S9€ 8Lv Or? c08 zT60 8LE £56 6€S 618 9LT
0p 8 I TI I z £ S uauomnisodoid = peujuys — I 8cl- L6 89 66 06 sb Ir IC go I€ OL 681 65ö+
—- — — — — - —- - o- + + -F L
13qua oUSuoOms 131jud -odo1d = — = 8iI vez OLE LOS 189 SS8 S9T 69r 180 STL ITP [USE
uanNey 9 z ce I I uPuwofs = -upetsgAnu JojBarap ssugwofs = Iz 8t STz TO€ [YA LSS 9TL 968 981 Feb 050 Sva LzT6 167
£ T I z Zz € <
Ae peuwlrys (—) TLL LOI- 06 Oc TS 6pV 8r €r 6£€ TE vo Lö 99 bp8l+t TSTT "jua Sunnysunu — — — — — — —- — — - + —- 10J v ureq
"IN Uuauonis uryn -odo1d — SS T9T 9LT 06€ 8zS 9299 €v8 000 LTE £€9 €£rc LL8T 8LCvV TILLS I 22 PNeEYSSULWOS upwofs € I T I i
(+) -UuPIeAnu 131831
TL T9T TST kl Ivt LLS VIL 988 650 6PE LE91 9tzz [187 r60O 097 17130 3WUYQ Ip c I I r 5
"I HEJUBÖT -NEYSI 1eqsBuu -Speupuw "IN HEL 009 006 007 00S 008 007 O08 006 000 005 000 000 000 000 000
"ya I I I z Z Zz £ € F 5 9 8 OT I
Prop. 1972 114 14
Bilaga 2
peujnis 81 81 8) Oc IC 67 8 ST C4 £€ 8r €S L8 T61- SSTT
£1 — — — — — —- Men +t + + + 28nua
uouonis -odo1d upwofs så Tcl 061 £97 LEE €9P 685 8pi LO6 zT8I LSvI 0107 185 Tr8 £elS Tu I Zz E
YSpuregn -uetsesnu JojBarap
€Å ObI 807 t8c 85t c8F £09 £9L 616 6LT Eb LS6T ver 059 8L8 1 I I cz € +
Peujlfrys = fö 8 ST (CA ve ST To 6 cc 9 es 98 90c+ 8LT+T jua or - - —- + + + utreq
UauOnIs paw -odo1d — — +8 S61 90€ 6ft £LS 6fL 9206 £ITI 619 Tel ISLT IST £85
uewofs 6 I Z v 5 = -ueIeanu sa8ar
1J130 — te (4 0cc 8ct E9P 865 194 §T6 SIT £0S 6L0 £99 Sv6 Sof op 8 I I c z t S uduorpsodoad = peuys - Or 97 vor €C (KA 07 L- Lä £ IT 85 L6 STö+T £8cT
— o- — + + + + L
j3qua uavonIs -odo1d 131ua Se cpl 6§T 9Lt SIS St9 0f8 900 £lET 619 [AXAA 698 OLZF $VOLS — ussreyssurewofs 9 I I Z UPWOfs = -uBIeAnu JajBarap
= SL 891 £8T 66€ LES SL9 Lv8 060 OIt 865 pLi TLL SSsO lör 3J13 $ I I I Zz CT rv <
se peulgrys (—) Le Pc Iz foo Fe (KAN I 81 ST co CC VS 06 600 6LTT "jua - - or — — —- —- on ot i — + --
Sutuysuna 103 r
uIeq
I Uauons uejn -odo1d 98 rv6I ZOE LIV fer vLI SI18 T66 691 ILv c8L T6ET 6c0 TEP L98S 1 2 NEYSSUTUOLS UPwofs € I I I £ V — -UuBIeAnu Jaj3arap
(+)
€TI 817 £Ct Obt LSS 969 9£8 Of val tvob 09L 8EtT 6£6 [444 88 1130
ImuyQ
c I I I I 7 <
'T -HENSIA Jeqssuru -Speuguw "JYy HEJIEN 009 006 007 0095 008 001 0O0p 005 000 008 000 000 000 000 000
18qek
yUI I I I c Z T £ € 5 9 8 OT T
Prop. 1972 114 15
Bilaga 3
001 001 001 LI IS Or pe 87 ve 61 91 rå! 6 9 S vå [4
Peujnys
i ££ 6£1 LvT Opz 8bz [SZ 597 597 91.7 TLT pLz TLT 6LZ 8LT 187 or
-suewofs
NEXS - - - 81 pEZ OLE LOS 189 558 S91 69v 180 SILT 9 OSS DN 6 I I Z + S
"XBl NES €£ 6£1 LvZ 8SE zeb 1z9 TLL 966 [El LEV EbL £SE b66 v6E 1£8 DN JUuI uauonisodoad Ty 8 I I I Z Z b <
)34qua 001 18 65 ov 8E TE 8 4 07 9t vi Or 8 9 v ” L
jaejuefp peufiys
IA E8I DET SET EZ pc tpt 957 EST 192 097 097 097 L9T 997 697 I 9 nexssuewofs — -sueuwofs
NES - SS z91 917 06€ 87S 999 Ev8 020 LET ££9 fre LL8T BTP TLS uieg "Ty y20 S I I i
uejn epi[e)Ssuepuej XP) 130 PERS €81 687 L6E 805 zT£9 ILL Tz6 960 187 L8S £68 £05 bpl PES 186 JUI DY SLE b I I I I z € F S — JOJj :ZL61 -Speurul ISWIOYJUI NES 058 OST OS+ OSL 050 OS 059 056 OST OSL OST 057 057 OST 0s7 I210.L SAS "IY "IN I I I Zz Z Z Z € £ v S 9 8 01 UPHaW £Z £ 23149 FUNINQIpIN
WIPBUINIS NEASISWOYUI 1S0Y 14 "I 0SZ 0Sz 0SZ 0SZ 0SZ 05Z 0SZ 0SZ 0SZ 0S7 0SZ [UTA 0S7 OST OST [4
[PUNWWOY '€ JUPJLON -Speupgu ISWOYur (PALL BINIPIS 009 006 007 008 008 001 00 004 000 005 000 000 000 000 000
"IN I I I Z Zz Zz € € Pr 5 9 8 01 I
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 720437