Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås — samtidigt som en utredning tillsatts för en samlad översyn av skattelagstiftningen — en provisorisk omläggning av den statliga inkomstskatteskalan innebärande skattelättnader på sam- manlagt 2,4 miljarder kr. för inkomsttagare i alla inkomstlägen upp till 100000 kr. Den största procentuella skattelättnaden sker för årsin- komstcr upp till 25 000 kr. I absoluta belopp är skattelättnaden störst vid inkomster mellan 35 000 och 70000 kr., där den uppgår till 900 kr. om året.

Barnbidragen höjs med 120 kr. om året. En häremot svarande juste- ring av studiebidragen föreslås samtidigt.

Dessa åtgärder avses skola finansieras genom höjning av mervärde- skatten och de särskilda skatterna på cigarretter, sprit, vin, öl och mo- torbränslen samt genom skatt på spel enligt förslag som kommer att läggas fram senare.

I fråga om mervärdeskatten föreslås att höjningen genomförs till- sammans med en omläggning av beskattningsvärdet från värde inklusive skatt till värde exklusive skatt. Skatten föreslås höjd från nuvarande 17,65 0/0 till 20 0/0. I övriga delar innebär förslaget skattehöjningar för bl. a. cigarretter med 2 öre per styck, för sprit med ca 2 kr. per helbu- telj, för vin med inemot 1 kr. per helbutelj, för pilsner, mellanöl och starköl med 15, 20 resp. 50 öre per liter, för bensin med 10 öre per liter och för motorbrännolja med 8 öre per liter. Sammantaget beräk- nas skattehöjningarna ge 2 855 milj. kr., varav 2 400 milj. kr. beräknas åtgå för att kompensera den sänkta statsskatten, 215 milj. kr. för höjda

• Sida 2
•  Original

Prop. 1972:_ 95 . 2

barnbidrag, 200 milj. kr. för automatisk höjning av folkpensioncr och 40 milj. kr. för automatiskt höjda studiemedel och bidragsförskott samt för höjning av studiebidrag.

I propositionen redovisas dessutom en preliminär överenskommelse mellan regeringen samt representanter för Svenska kommunförbundet och Svenska Iandstingsförbundet innebärande att förbunden utfärdar re- kommendationer till kommunerna och landstingen att under tvåårspe- rioden 1973—74 avstå från att höja kommunalskatt resp. landstings- skatt. Endast i absolut tvingande fall kan en "höjd utdebitering godtasl Denna bör i så fall begränsas till 1 kr. för" den sammanlagda utdebite- ringen under hela tvåårsperioden. ' '

Den föreslagna reformen avses träda i kraft den 1 januari 1973.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1972: 95 3

1. Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt

Härigenom förordnas, att 10 ä 1 mom. förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

105

Nuvarande lydelse

1 mom.1 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd pro- cent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15000 kronor: 10 pro- cent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke 20 000 kr.: 1 500 kr. för 15 000 kr. och 160/ /0 av återstoden; 20 000 ” " 30 000 ” : 2 300 ” ” 20 000 ” 22/ ”' " ;

30 000 ” " 52 500 " : 4 500 ” ” 30 000 ” ” 28 % " ” ; - 52 500 ” ” 70 000 " : 10 800 ” ” 52 500 ” ” 38 % ” ” ; 70 000 ” ” 100 000 ” : 17 450 ” ” 70 000 ” ” 44 % " " : 100 000 ” ” 150 000 ” : 30 650 ” ” 100 000 ” ” 49 % ” ” , 150 000 kr. : 55 150 ” ” 150 000 ” ” 54 % ” ”

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av. den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar. 54 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna förordning stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att till- godose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd pro- cent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 7 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke 20 000 kr.. ] 050 kr. för 15 000 kr. och 13 % av återstoden; 20 000 ” 30 000 ” . 1 700 ” 20 000 ” ” 19 % " ; 30 000 ” ” 52 500 ” : 3 600 ” ” 30 000 ” ” 28 % ” " ; 52 500 ” ” 70 000 ” 9 900 ” ” 52 500 ” ” 38 % " ” ; 70 000 ” ” 100 000 ” :16 550 ” ” 70 000 ” ” 47 % " ” ; 100 000 ” ” 150 000 ” :30 650 ” ” 100 000 ” ” 49 % ” ” , 150000 kr. : 55150 ” ” 150000 ” ” 54 % ” ”

1 Senaste lydelse 1970: 163. IT Riksdagen 1972. ] saml. Nr 95

• Sida 4
•  Original

Prop. 1972: 95 4

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den åt någon del av den beskattnings- bara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som mot- svarar 54 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna förordning stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att till- godose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973. Äldre bestäm- melser gäller dock vid 1973 och tidigare års taxering och vid eftertaxe- ring för år 1973 eller tidigare år.

2. Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1968: 430) om mer- värdeskatt ' , dels att 13, 14 och 59 åå samt anvisningarna till 14 5 skall ha nedan

angivna lydelse,

dels att anvisningarna till 59 &? skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 53

Skatten utgår med 15 procent av beskattningsvärdet.

Skatten utgår med 20 procent av bcskattningsvärdct.

14ä

Beskattningsvärdet utgör 1) vid omsättning av byggnad eller monteringsfärdigt hus samt vid servering eller rumsuthyrning 60 procent av vederlaget inräknat skatt och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet inräknat skatt,

2) vid annan omsättning veder- laget inräknat skatt och, vid uttag, saluvärdet inräknat skatt.

Bestämmelserna i första stycket 1 gäller även beträffande bygg- nads- eller anläggningsentreprenad och annan tjänst som avser fastig- het. För tjänst som avser yttre vatten- eller avloppsledning, väg, gata, bro, spåranläggning, flygfält,

1 Förordningen omtryckt 1969: 237. 2 Senaste lydelse 1970: 166. 3 Senaste lydelse 1970: 166.

Bcskattningsvärdct utgör

i) vid omsättning av byggnad eller monteringsfärdigt hus samt vid servering eller rumsuthyrning 55 procent av vederlaget exklusive skatt och, vid uttag, 55 procent av saluvärdct exklusive skatt,

2) vid annan omsättning veder- laget exklusive skatt och, vid ut- tag, saluvärdet exklusive skatt.

Bestämmelserna i första stycket 1 gäller även beträffande bygg- nads- eller anläggningsentrepre- nad och annan tjänst som avser fastighet. För tjänst som avser ytt- re vatten- eller avloppsledning, väg, gata, bro, spåranläggning,

• Sida 5
•  Original

Prop. 1972-: 95

Nu varande ly delse

hamn, kanal eller annan farled och för tjänst enligt 10 ä 5 är dock procenttalet endast 20.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

flygfält. hamn, kanal eller annan farled och för tjänst enligt 10 ä 5 är dock procenttalet endast 17. (Se vidare anvisningarna.)

59 54

Mervärdeskatt utgår med 15 procent av beskattningsvärdet. För monteringsfärdigt hus utgår dock skatten med 9 procent av be- skattningsvärdet.

Beskattningsvärdet är lika med varans värde, beräknat enligt 3 & tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391), med tillägg av tull samt annan statlig avgift eller skatt, lnervärdeskatten inbegripen.

Mervärdeskatt utgår med 20 procent av beskattningsvärdet. För menteringsfärdigt hus utgår dock skatten med 11 procent av be- skattningsvärdet.

Beskattningsvärdet är lika med varans värde, beräknat enligt 3 & 1ulltaxeringsförordningen (1960: 391), med tillägg av tull samt an- nan statlig avgift eller skatt ("in mervärdeskatt.

Vid bestämmande- av beskattningsvärdet iakttages att i fall som avses i 6 5 2 mom. tulltaxeringsförordningen beskattnings- värdet är lika med det belopp som betingats för reparation med tillägg som i andra stycket sägs,

i fall som avses i 6 5 3 och 4 mom. tulltaxeringsförordningen avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskatt,

i fall som avses i 6 & 5 mom. tulltaxcringsförordningen avdrag får medges för värdet av svenskt konstruktionsarbete eller annan liknande

prestation. (Se vidare anvisningarna.)

till 14 55

] beskattningsvärdet ingår i fö- rekommande fall även annan stat- lig skatt eller avgift än mervärde- skatt.

I beskattningsvärdet ingår i fö- rekommande fall annan statlig skatt eller avgift än mervärde- skatt.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhåll- na likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likvidcn och vid annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt då utfärdad faktura eller annan handling. I vederlaget skall in- räknas avbetalningstillägg, finansieringstillägg, ränta och annat pristill- lägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet. Utställes i samband med avtalet växel eller annat skuldebrev för betalningen, utgöres det avtalade priset av belopp enligt sådan handling med tillägg av kontant likvid som därutöver erlagts. Detta gäller även om lägre pris anges i faktura eller liknande handling.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får avdrag icke göras för s.k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages

4 Senaste lydelse 1970: 166. ⁵ Senaste lydelse 1970: 183.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1972: 95 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i byte utan särskild värdering, skall i bcskattningsvärdet icke inräknas något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i för- ening med inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskatt- ningsvärdet av hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonte- ringen, bestämmes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång inventarium eller annan tillgång

som tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av ve— derlaget eller saluvärdct eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 60 procent av vederlaget eller sa- luvärdet.

som tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av ve— derlaget eller saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 55 procent av vederlaget eller sa— luvärdet.

Utgår gemensamt vederlag för såväl skattepliktig som icke skatte- pliktig omsättning bestämmes beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter skälig grund.

Vid omsättning av byggnad anses särskild ersättning för tjänst som avses i 10 5 5 som vederlag för sådan tjänst.

Vid försäljning av byggnad och mark bestämmes det på byggnaden belöpande vederlaget till skillnaden mellan hela vederlaget minskat med särskild ersättning för tjänst som avses i 10 ä 5 och saluvärdct av mar- ken vid försäljningstillfället. Ingår i saluvärdct av marken värde som enligt anvisningarna till 9 5 skall anses som omsättning av skattepliktig tjänst, bestämmes beskattningsvärdet härför enligt 14 å andra stycket. Motsvarande gäller vid annan omsättning av byggnad eller mark som utgör lagertillgäng i byggnadsrörelse. Uttages del av byggnad bestäm- mes bcskattningsvärdet till skälig del av beräknat saluvärde för hela byggnaden. Vad nu sagts gäller även i fråga om sådant värde som avses i anvisningarna till 9 5, när mark uttages för att delvis användas för an— nat ändamål än för stadigvarande bruk i byggnadsrörelsen.

Med monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk, som för uppförande på fast grund levereras antingen i form av färdig- ställda byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-, vägg- och takkonstruktioner med tillhörande beklädnads- och isole- ringsmateriel samt byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt fär- digmonterat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1972: 95

3. Förslag till

Nl

Förordning om ändring i förordningen (1961: 394) om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 % förordningen (1961: 394) om tobaks- skatt skall ha nedan angivna lydelse.

2 ål För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp. nämligen: Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för ] st. öre 1 kg kr.

Cigarrcr och cigariller

grupp 1 .............. t.o.m. 1,7 12,0 " ll ............. över 1,7 t. 0. m. 3,0 15,7 ” lll ............ " 3,0 ” 5,0 18,6 ” IV ............ ', 5,0 26.0 Cigarrctter

grupp I .............. t. 0. m. 0,85 13,9 " ll ............. över 0,85 t.o.m. 1,20 18,9 ” lll ............ ” 1,20 ” 1,55 23,4 "" lV ............ ” 1,55 " 1,90 27,4 ” v ............. 1,90 31,4 Röktobak .............. — 64: —— Tuggtobak ............. _ 21: 60 Snus .................. — 9: 10

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

4. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt— och läskedrycker

Härigenom förordnas, att 7 & förordningen (1960: 253) om tillverk- ning oeh beskattning av malt- och läskedrycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

7?

För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker skall, där ej an- nat följer av 8 &, skatt erläggas av tillverkare eller, vid införsel till landet, den som i tullhänseen- de är att anse som varuhavarc. Skatten utgår för liter med

tolv öre för lagrat lättöl,

¹ Senaste lydelse 1970: 5. = Senaste lydelse 1971: 249.

För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker skall, där ej annat följer av 8 &, skatt erläggas av till- verkare eller, vid införsel till lan- det, den som i tullhänseende är att anse som varuhavare. Skatten utgår för liter med

tolv öre för lagrat lättöl,

• Sida 8
•  Original

Prop. 1972: 95

Nuvarande lydelse

sextio öre för öl av typ a, en krona trettio öre för öl av

Föreslagen lydelse

sjuttiofem öre för öl av typ A. en krona femtio öre för öl av

typ B, typ B. två kronor för starköl, och två kronor femtio öre för stark- öl, och

trettiotre öre för läskedrycker. trettiotre öre för läskedrycker. Skattskyldigheten inträder för vara, som tillverkas inom landet, då varan utlämnas från tillverkningsstället eller, såvitt angår öl eller stark- öl, där förtäres samt för vara, som införes till landet, när införseln sker.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1.973.

5. Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1957: 209) om skatt på sprit och vin

Härigenom förordnas, att 2 & 1 mom. förordningen ( 1957: 209) om skatt på sprit och vin skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

zs

föreslagen lydelse

1 m 0 m.1 Skatten upptages vid detaljhandclsbolagcts inköp av sprit och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grund- avgift för liter motsvarande 42 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentav- gift motsvarande 50 procent av utminut-eringspriset: samt

b) för vin dels med en grund- avgift, såvitt avser vin med en al- koholhalt överstigande 1-1 volym- procent (Starkvin), av 4 kronor 40 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin), av 92 öre för liter dels med en procentavgift motsvarande 36 procent av utmi- nuteringspriset.

a') för sprit dels med en grund- avgift för liter motsvarande 45 öre för varje hel volymprocent aikohol dels med en procentav- gift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundav- gift. såvitt avser vin med en alko- holhalt överstigande 14 volympro- cent (starkvin), av 5 kronor 20 öre för liter och, såvitt avser annat vin ('lättvin), av 1 krona 60 öre för 11- ter dels med en procentavgift mot- svarande 36 procent av utminute- ringspriset.

Utminuteringspriset utgöres av det belopp. som. skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

1 Senaste lydelse 1970: 570.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1972: 95 9

6. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen

Härigenom förordnas, att 2 & förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 %l- Skatten utgår för bensin med Skatten utgår för bensin med femton, för brännolja med tretton tjugofem, för brännolja med tju- och för gasol med tolv öre för li- goett och för gasol med tjugo öre ter. för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

7. Förslag till Förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920)

Härigenom förordnas, att Anm. efter tulltaxenr 22.10 och 24.02 tull- taxan (1971: 920) skall ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 ä 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521), utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för hel- butelj om 75 centiliter:

Cognac ..................................................... 57: — Armagnac. brandy, eau-de-vie och whisky ....................... 48: — Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ............. 42: — Vin: musscrande: champagne .............................................. 26: — annat ................................................... 17: —— andra slag med en alkoholhalt: överstigande 14 volymprocent ............................. 17 : — ej överstigande 14 volymprocent ........................... 8: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 5 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningcn, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp, motsvarande:

]. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. omsättningsskatt enligt 2 & 1 mom. förordningen (1957: 209) om

skatt på sprit och vin; samt

3. mervärdesskatt enligt förordningen (1968:430) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 4 kro— nor för litcr.

1 Senaste lydelse 1970: 572.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1972: 95 10

24 kap. Tobak

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning, som avses i l 5 andra stycket förordningen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om rätt för resande m. ti. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om'tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och eigariller högst 3 20 mer än 3 40 Cigarretter högst 0,85 ]6 över 0,85 t.o.m. 1,20 22 ” 1,20 30 Andra slag av färdiga to- baksvaror 78: _

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 5 lagen (1947: 529) om allmänna barnbi— drag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse. 1 51

För barn, som är svensk med- För barn, som iir svensk med— borgare och bosatt i riket, skall av borgare och bosatt i riket, skall av allmänna medel såsom bidrag till allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 1 200 utgå allmänt barnbidrag med ] 320 kronor om året i enlighet med vad kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas. nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt "barnet fostras av någon som är bo— satt och mantalsskriven i riket eller oek barnet eller endera av dess för- äldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. 1 Senaste lydelse 1970: 146.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1972: 95

9. Förslag till

11

Lag om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag

Härigenom förordnas, att ] 5 förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

151

Barn, som deltager i undervis- ningen i grundskola ellcr motsva- rande undervisning i skola som avses i 33 eller 34 & skollagen, äger, från och med kvartalet efter det under vilket barnet fyllt sex- ton år, rätt till studiehjälp i form av förlängt barnbidrag med ett— hundra kronor i månaden.

Barn, som deltager i undervis- ningen i grundskola eller motsva- rande undervisning i skola som avses i 33 eller 34 & skollagen, äger, från och med kvartalet efter det under vilket barnet fyllt sex- ton år, rätt till studiehjälp i form av förlängt barnbidrag med ett- hnndraziu kronor i månaden.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1973.

10. Förslag till

Lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402)

Härigenom förordnas, att 9 & studiehjälpsreglementet (19641402)= skall ha nedan angivna lydelse.

Nut-'arande lydelse

9

Stu diebi drag utgår med etthundra kronori månaden.

Föreslagen lydelse

%

Studiebidrag utgår med enlnmdrazio kronor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.

¹ Senaste lydelse 1970: 270. = Reglementet omtryckt 1970: 267.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1972: 95 12

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 21 april 1972.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST. ASPLING, LUNDKVIST, GEIJ ER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTS- SON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen för finansdepartemcntet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge- mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. och anför.

De senaste reformerna på statsbeskattningens område har åsyftat att dels lindra beskattningen för de lägre inkomsttagarna, dels justera den progressiva statsskatteskalan med hänsyn till den förändring av beskatt- ningen som automatiskt inträder på grund av pris- och lönehöjningar. De senaste åren har präglats av förhållandevis starka pris- och löne- höjningar samt kommunala skattehöjningar varför en justering av den statliga skatteskalan redan nu, två år efter 1970 års skattereform, är nödvändig.

Genom beslut av riksdagen hösten 1971 (Fi'U 1971: 47, rskr 1971: 293) begärdes att regeringen skulle tillsätta en parlamentarisk utredning för en mera vittgående översyn av skattesystemet. Direktiven för detta utredningsarbete föreligger nu och offentliggörs samtidigt med att den- na proposition orn en provisorisk skattereform nu läggs fram.

Utredningen har enligt direktiven fått sig förelagt ett mycket omfat- tande arbete. Det blir frågan om att konstruera ett skattesystem, som på ett tillfredsställande sätt beaktar skattebördomas rättvisa fördelning. avvägningen mellan direkt och indirekt skatt samt graden av progressi- vitet i statsbcskattningen. Härtill skall utredningen pröva de marginal- effekter som uppstår vid stigande inkomster, när skatteprogressiviteten kombineras med avtrappningen av de inkomstprövade sociala bidragen. Ett nytt skattesystem skall med hänsyn till det statsfinansiella perspek- tivet ge oförändrade skatteinkomster, eftersom de åtaganden som staten har att svara för inte gör det sannolikt att det totala skatteuttaget skall kunna minska inom överblickbar framtid.

Utredningens arbetsuppgifter och det förhållandet att det i utredning- en kommcr att finnas representanter för olika uppfattningar om hur ett lämpligt skattesystem skall konstrueras innebär med all sannolikhet att utredningsarbetet blir både komplicerat och tidskrävande.

Pris- och löneutvecklingen under senare år gör emellertid, som jag tidigare nämnt. ett omedelbart skattepolitiskt ingripande nödvändigt.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1972: 95 13

Detta bör ske genom en begränsad justering av statsskatteskalan. För- slaget bör ses som en provisorisk åtgärd i avvaktan på utredningens re- sultat.

En förutsättning för det nu aktuella skatteförslaget är att finanspoli- tiken inte försvagas. I den kompletteringsproposition som inom kort kommer att framläggas för riksdagen redovisas en större tillförsikt i fråga om en förväntad konjunkturuppgång än den bedömning som gior- des i finansplancn. Med hänsyn till den underbalansering av statsbudge- ten som nu förutses för nästa budgetår kan en skattereform försvaras endast om den är finanspolitiskt neutral till sin funktion. En försvag— ning av finanspolitiken skulle nödvändiggöra en inte acceptabel ränte- och kreditpolitik. Ett avgörande skäl är vidare att staten inte genom ökad upplåning försvårar de kommunala anspråken på kapitalmarkna- den, som förutsätts i den preliminära överenskommelse mellan rege- ringen och rcpresentantcr för kommunförbunden som redovisas i det följande.

Jag föreslår en omläggning av den statliga inkomstskatteskalan inne- bärande skattelättnader för alla inkomsttagare upp till en årsinkomst av ca 100 000 kr. Skattereformen innebär den största reduktionen i procent för årsinkomster upp till 25 000 kr. och i absoluta belopp för dem som har årsinkomster mellan 35 000 och 70 000 kr. Vid högre årsinkomster blir skattesänkningen mindre och försvinner helt vid en årsinkomst av 100 OOO kr. Skattesänkningen uppgår i inkomstskiktet 35 000—70 000 kr. till. 900 kr. per år, ett belopp som i dessa inkomstlägen med nu ut- gående marginalskatt kan likställas med en mer än dubbelt så stor in- komsthöjning.

Skattcförslagct innebär en reduktion av statsskatteskalan och därmed marginalskatten med 3 procentenheter upp till årsinkomster på ca 35 000 kr. De effekter som åsyftats med 1970 års skattereform för dessa in- komsttagargrupper kan därmed anses återvunna. Sänkningen med 3 procentenheter motsvarar tämligen väl den kommunala skattehöjning som ägt rum under tvåårsperioden 1971—72. Den föreslagna sänkning- en av den statliga inkomstskatten medför ett skattebortfall på 2,4 mil- jarder kr. Detta skattebortfall föreslås bli kompenserat genom höjning av den indirekta beskattningen. Skattercformen får således karaktär av en omläggning med sikte på att lindra den direkta statsskatten. En höj- ning av den indirekta beskattningen slår igenom på priserna och aktua- liserar därigenom vissa av sociala skäl betingade kompensationer. Folk- pensioner, bidragsförskott och studiemedel räknas upp automatiskt en- ligt redan gällande bestämmelser. Efter samråd med föredragande stats- råd i social- resp. utbildningsdepartementen föreslår jag att allmänna barnbidrag och studiebidrag höjs i motsvarande grad för att behålla sina realvärden. Höjningen av barnbidraget bör bestämmas till 120 kr. per år. En häremot svarande justering av studiebidragen föreslås. Den

• Sida 14
•  Original

Prop. 1972: 95 14

förutsedda priscffekten genom höjningen av den indirekta beskattning- en höjer basbeloppet med åtföljande justering av folkpensionen, bi- dragsförskott och studiemedlen.

Finansieringen av reformen bör ske genom höjning av mervärdeskat- ten och skatterna på cigarretter, sprit, vin, maltdrycker och motorbräns- len samt genom skatt på spel enligt förslag som jag avser anmäla senare på grundval av ett betänkande (Ds Fi 1972: 2), som nyligen lämnats av punktskatteutredningcn.

Mervärdeskatten utgör f.n. 15 0/9 av bcskattningsvärdet. Detta värde utgörs normalt av priset inkl. skattens belopp. Skattesatsen 15 % mot- svarar 17,65 (',/0 av priset exkl. skatt. I vissa fall utgår skatten enligt gällande skattesats på reducerade beskattningsvärden. Sålunda gäller i fråga om monteringsfärdiga hus, byggnadsentreprenader, servering och rumsuthyrning att skatten beräknas på 60 0/0 av vederlaget inkl. skatt. För gatuarbcten och andra liknande entreprenadarbeten m.m. beräknas skatten på endast 20 0,10 av vederlaget inkl. skatt. Dessa reduceringsreg- ler innebär vid nuvarande skattesats 15 0/0 en effektiv skattebelastning av 90,10 resp. 3 0/0. Räknat på pris före skatt motsvarar dessa ett skatte- pålägg av 9,89 % resp. 3,09 0/0.

Vid den nu nödvändiga höjningen av mervärdcskatten förordar jag, att beskattningsvärdet ändras från värde inkl. skatt till värde exkl. skatt. Därmed kan skattesatsen bestämmas till 20 (l,/"'n, och man undgår öppen debitering med brutet procenttal. Den nya skattesatsen 20 0,10 motsvarar 16.67 % på priset inkl. skatt och innebär således vid jämförelse med nu utgående skattesats en höjning med 1,67 procentenheter.

Den förordade ändringen av beskattningsvärdet bör ge oförändrad effekt även i de fall skatt beräknas på reducerade beskattningsvärden. Detta kräver en justering av gällande reduceringstal och jag förordar därför att nuvarande reduceringar av beskattningsvärdena till 60 (),/o och 20 0,10 ändras till resp. 55 0/o och 17 %. Detta ger en effektiv beskatt- ning av 1] 0/0 och 3,4 %. Förstnämnda procenttal bör gälla som skatte— sats vid import av monteringsfärdiga hus.

I övrigt förordar jag följande ändringar i den s. k. punktbeskattning- en. Tobaksskatten höjs för cigarretter i samtliga skatteklasscr med 2 öre per styck. För andra tobaksvaror än cigarretter föreslås ingen höjning. Skatten på maltdrycker höjs per liter räknat med 15 öre för pilsner. 20 öre för mellanöl och 50 öre för starköl. De nya skattesatserna skulle därmed bli 75 öre, 1 kr. 50 öre resp. 2 kr. 50 öre. I fråga om skatten på sprit och vin höjs grundavgiften per liter för sprit från 42 öre till 45 öre för varje hel volymprocent alkohol, för starkvin från 4 kr. 40 öre till 5 kr. 20 öre och för lättvin från 92 öre till 1 kr. 60 öre. Detta innebär en höjning av skatten per helbutelj med ca 1 kr. 80 öre för brännvin, med ca 95 öre för starkvin och med ca 80 öre för lättvin. Viss hänsyn har härvid tagits till att lättvinet f. n. beskattas förhållandevis lindrigare än

• Sida 15
•  Original

Prop. 1972: 95 15

både annat vin och maltdrycker. Slutligen höjs den särskilda skatten på motorbränslen med 10 öre per liter för bensin och med 8 öre per liter för brännolja och gasol. De förordade höjningarna av skatterna på ci- garretter, sprit och vin föranleder motsvarande justeringar av de s.k. schablontullarna på dessa varor.

Sammanlagt beräknas dessa höjningar i den indirekta beskattningen ge 2 855 milj. kr. för år räknat enligt följande.

Mervärdeskatt ] 900 milj. kr. Skatt på sprit, vin. öl och cigarretter 380 ” " Skatt på motorbränslen 500 " " Skatt på spel (enligt utredningsförslag) 75 ” "

Summa 2 855 milj. kr.

Av totalbeloppet beräknas 2 400 milj. kr. gå åt för sänkt statsskatt, 215 milj. kr. för höjda barnbidrag, 200 milj. kr. för automatisk höjning av folkpensioner och 40 milj. kr. för automatiskt höjda studiemedel och bidragsförskott samt för höjning av studiebidrag.

Ett särskilt problem är utvecklingen på den kommunala skattesidan. Både kommuner och landsting har av många skäl _ bl. a. ett fortgå— ende reformarbete och betydande lönehöjningar för de anställda — _ kraftigt höjt sina utdebiteringar under senare år. Delvis har härigenom de skattelättnader som åsyftats med 1970 års skattereform eliminerats, vilket hos skattebetalarna förorsakat irritation och besvikelse. Det är nödvändigt att så långt möjligt skapa garantier mot en liknande utveck- ling av den kommunala utdebiteringen i samband med den nu förordade reformen. Efter överläggningar mellan regeringen och representanter för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet har en preliminär överenskommelse träffats om vissa riktlinjer för den kom- munala skattepolitiken under åren 1973 och 1974. Överenskommelsen innebär att förbunden utfärdar rekommendationer till kommuner och landsting att under tvåårsperioden 1973—74 avstå från att höja kom— munalskatt resp. landstingsskatt. Endast i absolut tvingande fall kan höjd utdebitering godtas. Denna bör i så fall begränsas till en krona för den sammanlagda utdebiteringen under hela tvåårsperioden. Överenskom- melsen bör ses mot bakgrund av den pågående utredningen om arbets- och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun samt den utredning om skattesystemet som nu tillsatts.

Den överenskommelse som träffats är unik i skattepolitikens historia och ger ett glädjande vittnesbörd om att staten och kommunerna har kunnat ena sig om gemensamma linjer i det skattepolitiska handlandet till båtnad för medborgarna i deras egenskap av skattebetalare.

Vid varje skattereform aktualiseras fördelningspolitiska övervägan- den. 1970 års skattereform var ett klart uttryck för viljan att med skatte- politiken som medel åstadkomma en mera rättvis fördelning av skatte-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1972: 95 16

belastningen med hänsyn till inkomst och betalningsförmåga. Skatteför— slaget hade en klart omfördelande profil till förmån för låginkomstta- garna. Politiken har sedermera följts upp med speciell inriktning på barnfamiljerna i de lägre och medelstora inkomstlägcna. Jag syftar då på förstärkningen av bostadstilläggen från den 1 april 1972. Förbätt— ringen av bostadstilläggen innebär en betydelsefull familjepolitisk re- form. Frågan om en ytterligare förstärkning av det familjepolitiska stö- det samt de frågor som berör marginaleffekterna i det familjepolitiska stödsystemet behandlas i ett betänkande, som om några månader kom- mer att läggas fram av familjepolitiska kommittén. Efter remissbehand- ling av detta betänkande kommer de familjepolitiska frågorna att tas upp till prövning.

1 det framlagda förslaget kommer marginalskatten att reduceras med 3 procentenheter vid årsinkomster upp till 35 000 kr., dvs. så att sänk- ningen omfattar flertalet av den heltidsarbetande befolkningen. Natur- ligtvis hade det varit önskvärt att kunna sänka marginalskatten ytterliga— re. Att så inte skett förklaras helt enkelt av de stora merkostnader som varje ytterligare marginalskattesänkning innebär. Eftersom varje sådan justering måste betalas med höjd mervärdeskatt, inställer sig den natur- liga återhållsamheten på grund av de åtföljande priseffekterna. Den här föreslagna indirekta skattehöjningen beräknas höja konsumentprisindex med ca 2 ”in är 1973. Omfördelningen av skattebördan vid detta tillfälle har bedömts inte kunna drivas längre. Emellertid har barnfamiljer och folkpensionärer i förslaget garanterats full kompensation för prisstcg- ringen, och inkomsttagare i de vanligen förekommande inkomstlägena gör en klar vinst genom den sänkta statsskatten.

Skatteskalans effekter, bostadstilläggens storlek i olika inkomstlägen och den preliminära överenskommelsen mellan regeringen och represen- tanter för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbun- det redovisas som bilagor ]——4 till detta protokoll.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t fö- reslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till 1) förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig in— komslskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärde- skatt,

3) förordning om ändring i förordningen (1961: 394) om tobaksrkatt, 4) förordning om ändring i förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt— och läskedrycker,

• Sida 17
•  Original

Prop. 1972: 95 17

5) förordning om ändring i förordningen (1957: 209) om skatt på sprit och vin,

6) förordning om ändring i förordningen (1966: 21) om särskild Skatt på motorbränslvn,

7) förordning om ändring i tnlltaxan (1971: 920), 8) lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag, 9) lag om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag, 10) lag om ändring i ..s'tndiehjälpsreglementet (1964: 402). Ärendet bör behandlas under riksdagens vårsession.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den ly- delse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

• Sida 18
•  Original

Prop. 1972: 95 18

. Bilaga ]

Skatteskalor samt total margimlskatt Kommunal utdebitering =—- 24 kr. per skattekrona

Årsinkomst1 Beskattningsbar Skatteskala, i % enligt Total marginalskatti, i %, (avrundade tal) inkomst enligt kr. kr. nuv. regler förslaget nuv. regler förslaget 1 2 3 4 5 6 — 20100 — 15 000 10 7 (—3) 39,0 36,0 (—3,0) 20100— 25 100 15 000— 20 000 16 13 (—3) 45,0 42,0 (—3,0) 25100— 30 700 20 000— 25 500 22 19 (—3) 51,0 48,0 ( —3,0) 30 700— 34 400 25 500 — 30 000 22 19 (—3) 61,2 57,6 (—3,6) 34 400— 53 200 30 000— 52 500 28 28 62,4 62,4 53 200— 70 700 52 500— 70 000 38 38 62,0 62,0 70 700—100 700 70 OOO—100000 44 47 (+3) 68,0 71,0 (+ 3,0) 100 700—150 700 100 000 — 150 000 49 49 73,0 73,0 150 700— 150 000 — 54 54 78,0 78,0

1 För ensamstående samt för gift skattskyldig utan förvärvsavdrag. * Härmed avses statlig och kom— munal inkomstskatt samt folkpensionsavgift.

Bilaga 2

Individuella verkningar av den sänkta statsskatten Kommunal utdebitering = 24 kr. per skattekrona

Årsin- Total skattl, i kr., enligt Skattesänk— Skattesänkning, i komst nuvarande regler för ning, 1 kr.. procent för kr. _— enligt för- giftz ensam- slaget gift= ensam- stående stående

] 2 3 4 5 6

10 000 488 2 288 151 30,9 6,6 15 000 2 473 4 273 299 12,1 7,0 20 000 4 449 6 249 447 10,0 7,2 25 000 6 718 8 518 596 8,9 7,0 30 000 9 282 11 082 745 8,0 6,7

35 000 12 293 14 093 900 7,3 6,4 40 000 15 425 17 225 900 5,8 5,2 45 000 18 545 20 345 900 4,9 4,4 50 000 21 665 23 465 900 4,2 3,8 60 000 27 873 29 673 900 3,2 3,0

70 000 34 073 35 873 900 2,6 2,5 80 000 40 828 42 628 622 1,5 1,5 90 000 47 628 49 428 322 0,7 0,7 100 000 54 428 56 228 22 0,0 0 0

».

125 000 72 641 74 441 _—

1 Med total skatt avses statlig och kommunal inkomstskatt samt folkpensions- och sjukförsäkringsavgift. ' Gift skattskyldig, vars make saknar inkomst.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1972: 95 - 19