Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1972 Prop. 1972: 95

Nr 95

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i för-

ordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, m. m.; given Stockholms slott den 21 april 1972. |

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande. av bilågda utdråg av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifälla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementsche-

fen hemställt. oo

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås — samtidigt som en utredning tillsatts för en samlad översyn av skattelagstiftningen — en provisorisk omläggning av den statliga inkomstskatteskalan innebärande skattelättnader på sammanlagt 2,4 miljarder kr. för inkomsttagare i alla inkomstlägen upp till 100 000 kr. Den största procentuella skattelättnaden sker för årsinkomster upp till 25 000 kr. I absoluta belopp är skattelättnaden störst vid inkomster mellan 35 000 och 70 000 kr., där den uppgår till 900 kr. om året.

Barnbidragen höjs med 120 kr. om året. En häremot svarande justering av studiebidragen föreslås samtidigt.

Dessa åtgärder avses skola finansieras genom höjning av mervärdeskatten och de särskilda skatterna på cigarretter, sprit, vin, öl och motorbränslen samt genom skatt på spel enligt förslag som kommer att läggas fram senare.

I fråga om mervärdeskatten föreslås att höjningen genomförs tillsammans med en omläggning av beskattningsvärdet från värde inklusive skatt till värde cxklusive skatt. Skatten föreslås höjd från nuvarande 17,65 9/9 till 20 9/9. I övriga delar innebär förslaget skattehöjningar för bl. a. cigarretter med 2 öre per styck, för sprit med ca 2 kr. per helbutelj, för vin med inemot 1 kr. per helbutelj, för pilsner, mellanöl och starköl med 15, 20 resp. 50 öre per liter, för bensin med 10 öre per liter och för motorbrännolja med 8 öre per liter. Sammantaget beräknas skattehöjningarna ge 2 855 milj. kr., varav 2 400 milj. kr. beräknas åtgå för att kompensera den sänkta statsskatten, 215 milj. kr. för höjda 1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 95

Prop. 1972: 95 | 2

barnbidrag, 200 milj. kr. för automatisk höjning av folkpensioner och 40 milj. kr. för automatiskt höjda studiemedel och bidragsförskott samt för höjning av studiebidrag.

I propositionen redovisas dessutom en preliminär överenskommelse mellan regeringen samt representanter för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet innebärande att förbunden utfärdar rekommendationer till kommunerna och landstingen att under tvåårsperioden 1973—74 avstå från att höja kommunalskatt resp. landstingsskatt. Endast i absolut tvingande fall kan en höjd utdebitering godtas. Denna bör i så fall begränsas till 1 kr. för den sammanlagda utdebiteringen under hela tvåårsperioden. | |

Den föreslagna reformen avses träda i kraft den 1 januari 1973.

Prop. 1972: 95 3

1 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 8 1 mom. förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

10 8

Nuvarande lydelse 1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp. Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 10 procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke 20 000 kr.: I 500 kr. för 15 000 kr. och 16 99 av äterstoden; 20000” 30000” : 2300” ” 20000” = ---22 90” ; 30000” "52509 ” : 4500” ” 30000” ” 28 MON 3 52500” 70000 ” : 10800” ” 52500” ” 3894 ; 70000” "100 000” -: 17450” ” 70000 ”" 4 Rö ; 100 000 "150 000 ” -: 30 650 ” ” 100000 ” = 49 HM ö ; 150 600 kr. : 55150” ” 150000” = 490”

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 1C0 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 54 procent av denna inkomstdel. Med familjestiftelse avses i denna förordning stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse 1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp. Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 7 procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke 20 000 kr.: 1050 kr. för 15 000 kr. och 13 Yo av återstoden; 20000” = 30000” : 1700” 20 000 ” 19900 ; 30 000” "52 500 ” : 3600” ” 30000” ” 28990” ; 52500” -” 70000” : 9900” ” 52500” ” 38990” ; 70000” —” 100000” : 16550” ” 7T0000” ” 479 ; 100 000” 150 000 ” : 30 650 ” 100 000” ” 49 90 ; 150 000 kr. 155150” ” 150000” > 54 4 Oo

1 Senaste lydelse 1970: 163. 1t Riksdagen 1972.1 saml. Nr 95

Prop. 1972: 95 4

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 54 procent av denna inkomstdel. Med familjestiftelse avses i denna förordning stiftelse, som enligt de för dersamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers ciler bestämda personers ckonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973. Äldre bestämmelser gäller dock vid 1973 och tidigare års taxering och vid eftertaxering för år 1973 eller tidigare år.

2 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt!, dels att 13, 14 och 59 §3 samt anvisningarna till 14 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att anvisningarna till 59 §? skall upphöra att gälla.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse 13 8? Skatten utgår med 15 procent Skatten utgår med 20 procent av beskattningsvärdet. av beskattningsvärdet.

14 §

Beskattningsvärdet utgör Beskattningsvärdet utgör 1) vid omsättning av byggnad 1) vid omsättning av byggnad eller monteringsfärdigt hus samt eller montecringsfärdigt hus samt vid servering eller rumsuthyrning vid servering eller rumsuthyrning 60 procent av vederlaget inräknat 355 procent av vederlaget exklusive skatt och, vid uttag, 60 procent av skatt och, vid uttag, 35 procent saluvärdet inräknat skatt, av saluvärdet exklusive skatt, 2) vid annan omsättning veder- 2) vid annan omsättning vederlaget inräknat skatt och, vid uttag, laget exklusive skatt och, vid utsaluvärdet inräknat skatt. tag, saluvärdet exklusive skatt. Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket 1 gäller även beträffande bygg- 1 gäller även beträffande byggnads- eller anläggningsentreprenad nads- eller anläggningsentrepreoch annan tjänst som avser fastig- nad och annan tjänst som avser het. För tjänst som avser yttre fastighet. För tjänst som avser yttvatten- eller avloppsledning, väg, re vatten- eller avloppsledning, gata, bro, spåranläggning, flygfält, väg, gata, bro, spåranläggning, 1 Förordningen omtryckt 1969: 237. 2 Senaste lydelse 1970: 166. 3 Senaste lydelse 1970: 166.

Prop. 1972: 95

Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse

hamn, kanal eller annan farled flygfält, hamn, kanal celler annan

och för tjänst enligt 10 83 5 är iarled och för tjänst enligt 10 § 5 dock procenttalet endast 20. är dock procenttalet endast 17.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

59 84

Mervärdeskatt utgår med 15 Morvärdeskatt utgår med 20

procent av = beskattningsvärdet. procent av beskattningsvärdet. För

För moenteringsfärdigt hus utgår monteringsfärdiet hus utgår dock

dock skatten med 9 procent av be- skatten med II! procent av be-

skattningsvärdet. skaltningsvärdet. Beskattningsvärdet är lika med Beskattningsvärdet är lika med

varans värde, beräknat enligt 3 § varans värde, beräknat enligt 3 8

tulltaxeringsförordningen den 13 tulitaxeringsförordningen — (1960:

maj 1960 (nr 391), med tillägg av 391), med tillägg av tull samt antull samt annan statlig avgift eller nan statlig avgift celler skatt än skatt, mervärdeskatten inbegripen. mervärdeskatt.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet iakttages att

i fall som avses I 6 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen beskattningsvärdet är lika med det belopp som betingats för reparation med tillägg

som i andra siycket sägs,

i fall som avses i 6 § 3 och 4 mom. tulltaxeringsförordningen avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskatt,

i fall som avses i 6 8 5 mom. tulltaxeringsförordningen avdrag får

medges för värdet av svenskt konstruktionsarbete eller annan tiknande

prestation.

(Se vidare anvisningarna.)

till 14 85

o

I beskattningsvärdet ingår i fö- I beskattningsvärdet ingår i fö-

rekommande fail även annan stat- rekommande fall annan statlig

lig skatt eller avgift än mervärde- skatt eller avgift än mervärde-

-skatt. skätt.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhåll-

na likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid

annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt då utfärdad faktura eller annan handling. I vederlaget skall in-

räknas avbetalningstillägg, finansicringstillägg, ränta och annat pristilllägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet. Utställes i samband

med avtalet växel eller annat skuldebrev för betalningen, utgöres det

avtalade priset av belopp enligt sådan handling med tillägg av kontant

likvid som därutöver erlagts. Detta gäller även om Jägre pris anges i

faktura eler liknande handling. Vid beräkning av beskattningsvärde cHer skattepliktig omsättning får avdrag icke göras för s.k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning

inom viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering

av kundväxel. Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma siag tages

4 Senaste lydelse 1970: 166.

s Senaste lydelse 1970: 183.

Prop. 1972: 95 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lIydelse i byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår såsom ctt led i sådan entreprenad, cxempelvis försäljning i förening med inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet av hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonteringen, bestämmes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång = inventarium eller annan tillgång som tillhör verksamhet utgöres som tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av ve- = beskattningsvärdet alltid av vederlaget eller saluvärdet eller, i derlaget celler saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, fråga om monteringsfärdigt hus, 60 procent av vederlagct eller sa- 55 procent av vederlaget eller satuvärdet. luvärdet.

Utgår gemensamt vederlag för såväl skattepliktig som icke skattepliktig omsättning bestämmes beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter skälig grund.

Vid omsättning av byggnad anses särskild ersättning för tjänst som avses i 10 § 5 som vederlag för sådan tjänst.

Vid försäljning av byggnad och mark bestämmes det på byggnaden belöpande vederlaget till skillnaden mellan hela vederlaget minskat med särskild ersättning för tjänst som avses i 10 § 5 och saluvärdet av marken vid försäljningstillfället. Ingår i saluvärdet av marken värde som enligt anvisningarna till 9 § skall anses som omsättning av skattepliktig tjänst, bestämmes beskattningsvärdet härför enligt 14 § andra stycket. Motsvarande gäller vid annan omsättning av byggnad clier mark som utgör lagertillgång i byggnadsrörelse. Uttages del av byggnad bestämmes beskattningsvärdet till skälig del av beräknat saluvärde för hela byggnaden. Vad nu sagts gäller även i fråga om sådant värde som avses i anvisningarna till 9 §, när mark uttages för att delvis användas för annat ändamäåäl än för stadigvarande bruk i byggnadsrörelsen.

Med monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk, som för uppförande på fast grund levereras antingen i form av färdigställda byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-, vägg- och takkonstruktioner med tillhörande beklädnads- och isolefringsmateriel samt byggnadssnickerier, celler på motsvarande sätt färdigmontcrat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

Prop. 1972: 95

3 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1961: 394) om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1961: 394) om tobaks-

skatt skall ha nedan angivna lydelse.

2 8! För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för I st. gram Belopp för

I st. öre 1 kg kr. Cigarrer och cigariller

Cigarretter

” LU över 0,85 t. o. m. 1,20 18,9 ” 15 ” 1,20 ” 1,55 23,4 ” IV oss e ser ssns =” 1,55 ” 1,90 27,4

” ”Voelsersssesssa > 1,90 31.4

SNUS oocooeerrer ere ss sa — 9: 10

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för

varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eler en hylsa för framställning av en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

4 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom förordnas, att 7 8 förordningen (1960: 253) om tillverk-

ning och beskattning av malt- och läskedrycker skall ha nedan angivna

lydelse. Nuvarande Iyvdelse Föreslagen Iydelse

78 För Jagrat lättöl, öl, starköl För lagrat lättöl, öl, starköl och

och läskedrycker skall, där ej an- läskedrycker skall, där ej annat nat följer av 8 8, skatt erläggas följer av 8 8, skatt erläggas av till-

av tillverkare eller, vid införsel vcerkare eller, vid införsel till lantill landet, den som i tullhänseen- det, den som i tullhänseende är de är att anse som varuhavare. att anse som varuhavare. Skatten

Skatten utgår för liter med utgår för liter med tolv öre för lagrat lättöl, tolv öre för lagrat lättöl,

1 Senaste lydelse 1970: 5. 2 Senaste lydelse 1971: 249.

Prop. 1972: 95

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sextio öre för öl av typ A, sjultiofem öre för öl av typ A,

en krona trettio öre för öl av en krona femtio öre för öl av

typ B, typ B,

två kronor för starköl, och två kronor femtio öre för stark-

öl, och

trettiotre öre för iäskedrycker. trettiotre öre för läskedrycker.

Skattskyldigheten iaträder för vara, som tillverkas inom landet, då varan utlämnas från tillverkningsstället eller, såvitt angår öl eller starköl, där förtäres samt för vara, som införes till landet, när införseln sker.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

5 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1957: 209) om skatt på sprit och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen (1957: 209) om skatt på sprit och vin skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ixdelse Föreslagen Ideise

1 mom! Skatten upptages vid detaljhandelsbolageis inköp av sprit och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit deis med en grund- a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 42 avgift för liter motsvarande 45 öre för varje hel volymprocent öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentav- aikohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av gift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset: samt utminuteringspriset: samt

b) för vin dels med en grund- b) för vin dels med en grundavavgift, såvitt avser vin med en al- gift, såvitt avser vin med en alkokoholhalt överstigande 14 volym- holhalt överstigande 14 volymproprocent (starkvin), av 4 kronor cent (starkvin), av 5 kronor 20 öre 40 öre för liter och, såvitt avser för liter och, såvitt avser annat vin annat vin (lättvin), av 92 öre för (lättvin), av I krona 60 öre för liliter dels med en procentavgift ter dels med en procentavgift motmotsvarande 36 procent av ulmi- svarande 36 procent av utminutenuteringspriset. ringspriset.

Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

1 Senaste lydelse 1970: 570.

Prop. 1972: 95 9

6 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1966: 21) om särskild

skatt på motorbränslen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 8 Skatten utgår för bensin med Skatten utgår för bensin med

femton, för brännolja med tretton — tjugofem, för brännolja med tjuoch för gasol med tolv öre för li- = goett och för gasol med tjugo öre ter. för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

7 Förslag till

Förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920)

Härigenom förordnas, att Anm. efter tulltaxenr 22.10 och 24.02 tulltaxan (1971: 920) skall ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 8 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 529), utgår, om tullfrihet ej ätnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter: [0005 :4 > TA 57: —

Vin:

musscrande:

ChamPpagle ..ssssoserseeeserrressr error tre rr ARK rr r RR tr rss 26: —

ANNA oooosserrrrseseeerrr rer rr res rr K rr Ar F RF RR KKR RKA 17: —

andra slag med en alkoholhalt:

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 8 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp, motsvarande: 1. tull enligt vad i 22 kap. sägs; 2. omsättningsskatt enligt 2 § I mom. förordningen (1957: 209) om

skatt på sprit och vin; samt 3. mervärdesskatt enligt förordningen (1968:430) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 4 kronor för liter. 1 Senaste lydelse 1970: 572.

Prop. 1972: 95 10

24 kap. Tobak

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp: Varuslag Vikt för I st. gram Belopp för

I st. öre I kg kr. Cigarrer och cigariller högst 3 20

Andra slag av färdiga 10baksvaror 78: —

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

8 Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 8 lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydeise Föreslagen Ivydelse

1 8!

För barn, som är svensk med- För barn, som ir svensk medborgare och bosatt i riket, skall av borgare och bosatt i riket, skall av allmänna medel såsom bidrag till allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med I 200 utgå allmänt barnbidrag med I 320 kronor om året i enlighet med vad kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas. nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt 'barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.

1 Senaste lydelse 1970: 146.

Prop. 1972: 95 11

9 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lIvdelse

1 8!

Barn, som deltager i undervis- Barn. som deltager i undervisningen i grundskola eller motsva- ningen i grundskola eller motsvarande undervisning i skola som rande undervisning i skola som avses i 33 eller 34 § skollagen, avses i 33 eller 34 § skollagen, äger, från och med kvartalet efter äger, från och med kvartalet efter det under vilket barnet fyllt sex- det under vilket barnet fyllt sexton är, rätt till studiehjälp i form ton år, rätt till studiehjälp i form av förlängt barnbidrag med ett- av förlängt barnbidrag med etthundra kronor i månaden. hundratio kronor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.

10 Förslag till Lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402)

Härigenom förordnas, att 9 8 studiehjälpsreglementet (1964: 402)” skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

98 Studiebidrag utgår med Studiebidrag utgår med ceithundra kronor i månaden. etthundratio kronor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.

1 Senaste lydelse 1970: 270. 2 Reglementet omtryckt 1970: 267.

Prop, 1972: 95 12

Utårag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 21 april 1972.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTS- SON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. och anför.

De senaste reformerna på statsbeskattningens område har åsyftat att dels lindra beskattningen för de lägre inkomsttagarna, dels justera den progressiva statsskatteskalan med hänsyn till den förändring av beskattningen som automatiskt inträder på grund av pris- och lönehöjningar. De senaste åren har präglats av förhållandevis starka pris- och lönehöjningar samt kommunala skattehöjningar varför en justering av den statliga skatteskalan redan nu, två år efter 1970 års skattereform, är nödvändig.

Genom beslut av riksdagen hösten 1971 (FiU 1971: 47, rskr 1971: 293) begärdes att regeringen skulle tillsätta cen parlamentarisk utredning för en mera vittgående översyn av skattesystemet. Direktiven för detta utredningsarbete föreligger nu och offentliggörs samtidigt med att denna proposition om en provisorisk skattereform nu läggs fram.

Utredningen har enligt direktiven fått sig förelagt ett mycket omfattande arbete. Det blir frågan om att konstruera ett skattesystem, som på ett tillfredsställande sätt beaktar skattebördornas rättvisa fördelning, avvägningen mellan direkt och indirekt skatt samt graden av progressivitet i statsbeskattningen. Härtill skall utredningen pröva de marginaleffekter som uppstår vid stigande inkomster, när skatteprogressiviteten kombineras med avtrappningen av de inkomstprövade sociala bidragen. Ett nytt skattesystem skall med hänsyn till det statsfinansiella perspektivet ge oförändrade skatteinkomster, eftersom de åtaganden som staten har att svara för inte gör det sannolikt att det totala skattcuttaget skall kunna minska inom överblickbar framtid.

Utredningens arbetsuppgifter och det förhållandet att det i utredningen kommer att finnas representanter för olika uppfattningar om hur ctt lämpligt skattesystem skall konstrueras innebär med all sannolikhet att utredningsarbetet blir både komplicerat och tidskrävande.

Pris- och löneutvecklingen under senare år gör emellertid, som jag tidigare nämnt, ett omedelbart skattepolitiskt ingripande nödvändigt.

Prop. 1972: 95 13

Detta bör ske genom cen begränsad justering av statsskatteskalan. Förslaget bör ses som en provisorisk åtgärd i avvaktan på utredningens resultat.

En förutsättning för det nu aktuella skatteförslaget är att finanspolitiken inte försvagas. I den kompletteringsproposition som inom kort kommer att framläggas för riksdagen redovisas en större tillförsikt i fråga om cn förväntad konjunkturuppgång än den bedömning som gjordes i finansplanen. Med hänsyn till den underbalansering av statsbudgeten som nu förutses för nästa budgetår kan en skattereform försvaras endast om den är finanspolitiskt neutral till sin funktion. En försvagning av finanspolitiken skulle nödvändiggöra en inte acceptabel ränteoch kreditpolitik. Ett avgörande skäl är vidare att staten inte genom ökad upplåning försvårar de kommunala anspråken på kapitalmarknaden, som förutsätts i den preliminära överenskommelse mellan regeringen och representanter för kommunförbunden som redovisas i det följande.

Jag föreslår en omläggning av den statliga inkomstskatteskalan innebärande skattelättnader för alla inkomsttagare upp till en årsinkomst av ca 100 000 kr. Skattereformen innebär den största reduktionen i procent för årsinkomster upp till 25 000 kr. och i absoluta belopp för dem som har årsinkomster mellan 35 000 och 70 000 kr. Vid högre årsinkomster blir skattesänkningen mindre och försvinner helt vid en årsinkomst av 100 0C0 kr. Skattesänkningen uppgår i inkomstskiktet 35 000—70 060 kr. till 900 kr. per år, ett belopp som i dessa inkomstlägen med nu utgående marginalskatt kan Jikställas med en mer än dubbelt så stor inkomsthöjning.

Skatteförslaget innebär en reduktion av statsskatteskalan och därmed marginalskatten med 3 procentenheter upp till årsinkomster på ca 35 000 kr. De effekter som åsyftats med 1970 års skattereform för dessa inkomsttagargrupper kan därmed anses återvunna. Sänkningen med 3 procentenheter motsvarar tämligen väl den kommunala skattehöjning som ägt rum under tvåårsperioden 1971—72. Den föreslagna sänkningen av den statliga inkomstskatten medför ett skattebortfall på 2,4 miljarder kr. Detta skattebortfall föreslås bli kompenserat genom höjning av den indirekta beskattningen. Skattercformen får således karaktär av en omläggning med sikte på att lindra den direkta statsskatten. En höjning av den indirekta beskattningen slår igenom på priserna och aktualiserar därigenom vissa av sociala skäl betingade kompensationer. Folkpensioner, bidragsförskott och studiemedel räknas upp automatiskt enligt redan gällande bestämmelser. Efter samråd med föredragande statsråd i social- resp. utbildningsdepartementen föreslår jag att allmänna barnbidrag och studiebidrag höjs i motsvarande grad för att behålla sina realvärden. Höjningen av barnbidraget bör bestämmas till 120 kr. per år. En häremot svarande justering av studiebidragen föreslås. Den

Prop. 1972: 95 14

förutsedda priseffekten genom höjningen av den indirckta beskattningen höjer basbeloppet med åtföljande justering av folkpensionen, bidragsförskott och studiecmedlen.

Finansieringen av reformen bör ske genom höjning av mervärdeskatten och skatterna på cigarretter, sprit, vin, maltdrycker och motorbränslen samt genom skatt på spel enligt förslag som jag avser anmäla scnare på grundval av ett betänkande (Ds Fi 1972: 2), som nyligen lämnats av punktskatteutredningen.

Mocrvärdeskatten utgör f. n. 15 9/9 av beskattningsvärdet. Detta värde utgörs normalt av priset inkl. skattens belopp. Skattesatsen 15 9/9 motsvarar 17,65 9/9 av priset exkl. skatt. I vissa fall utgår skatten enligt gällande skattesats på reducerade beskattningsvärden. Sålunda gäller i fråga om monteringsfärdiga hus, byggnadsentreprenader, servering och rumsuthyrning att skatten beräknas på 60 9/9 av vederlaget inkl. skatt. För gatuarbeten och andra liknande entreprenadarbeten m. m. beräknas skatten på endast 20 9/9 av vederlaget inkl. skatt. Dessa reduceringsregler innebär vid nuvarande skattesats 15 9/9 en effektiv skattebelastning av 9 t/, resp. 3 9/0. Räknat på pris före skatt motsvarar dessa ett skattepålägg av 9,89 9/9 resp. 3,09 9/9.

Vid den nu nödvändiga höjningen av mervärdeskatten förordar jag, att beskattningsvärdet ändras från värde inkl. skatt till värde exkl. skatt. Därmed kan skattesatsen bestämmas till 20 9/9, och man undgår öppen debitering med brutet procenttal. Den nya skattesatsen 20 9/, motsvarar 16.67 9/9 på priset inkl. skatt och innebär således vid jämförelse med nu utgående skattesats en höjning med 1,67 procentenheter.

Den förordade ändringen av beskattningsvärdet bör ge oförändrad effekt även i de fall skatt beräknas på reducerade beskattningsvärden. Detta kräver en justering av gällande reduceringstal och jag förordar därför att nuvarande reduceringar av beskattningsvärdena till 60 9, och 20 9/4 ändras till resp. 55 9/4 och 17 9/9. Detta ger en cffektiv beskattning av 11 9/4 och 3,4 9/6. Förstnämnda procenttal bör gälla som skattesats vid import av monteringsfärdiga hus.

I övrigt förordar jag följande ändringar i den s. k. punktbeskattningen. Tobaksskatten höjs för cigarretter i samtliga skatteklasser med 2 öre per styck. För andra tobaksvaror än cigarretter föreslås ingen höjning. Skatten på maltdrycker höjs per liter räknat med 15 öre för pilsner, 20 öre för mellanöl och 50 öre för starköl. De nya skattesatserna skulle därmed bli 75 öre, 1 kr. 50 öre resp. 2 kr. 50 öre. I fråga om skatten på sprit och vin höjs grundavgiften per liter för sprit från 42 öre till 45 öre för varje hel volymprocent alkohol, för starkvin från 4 kr. 40 öre till 5 kr. 20 öre och för lättvin från 92 öre till I kr. 60 öre. Detta innebär en höjning av skatten per helbutelj med ca 1 kr. 50 öre för brännvin, med ca 95 öre för starkvin och med ca 80 öre för lättvin. Viss hänsyn har härvid tagits till att lättvinet f.n. beskattas förhållandevis lindrigare än

Prop. 1972: 95 15

både annat vin och maltdrycker. Slutligen höjs den särskilda skatten på motorbränslen med 10 öre per liter för bensin och med 8 öre per liter för brännolja och gasol. De förordade höjningarna av skatterna på cigarretter, sprit och vin föranleder motsvarande justeringar av de s.k. schablontullarna på dessa varor.

Sammanlagt beräknas dessa höjningar i den indirekta beskattningen ge 2 855 milj. kr. för år räknat enligt följande.

Mervärdeskatt 1 900 milj. kr. Skalt på sprit, vin, öl och cigarretter 380 ” ” Skatt på motorbränslen 500 ” ” Skatt på spel (enligt utredningsförslag) 75” ”

Summa 2855 milj. kr.

Av totalbeloppet beräknas 2 400 milj. kr. gå åt för sänkt statsskatt, 215 milj. kr. för höjda barnbidrag, 200 milj. kr. för automatisk höjning av folkpensioner och 40 milj. kr. för automatiskt höjda studiemedel och bidragsförskott samt för höjning av studiebidrag.

Ett särskilt problem är utvecklingen på den kommunala skattesidan. Både kommuner och landsting har av många skäl — bl. a. ett fortgående reformarbete och betydande lönehöjningar för de anställda — . kraftigt höjt sina utdebiteringar under senare år. Delvis har härigenom de skattelättnader som åsyftats med 1970 års skattereform eliminerats, vilket hos skattebetalarna förorsakat irritation och besvikelse. Det är nödvändigt att så långt möjligt skapa garantier mot en liknande utveckling av den kommunala utdebiteringen i samband med den nu förordade reformen. Efter överläggningar mellan regeringen och representanter för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet har en preliminär överenskommelse träffats om vissa riktlinjer för den kommunala skattepolitiken under åren 1973 och 1974. Överenskommelsen innebär att förbunden utfärdar rekommendationer till kommuner och landsting att under tvåårsperioden 1973—74 avstå från att höja kommunalskatt resp. landstingsskatt. Endast i absolut tvingande fall kan höjd utdebitering godtas. Denna bör i så fall begränsas till en krona för den sammanlagda utdebiteringen under hela tvåårsperioden. Överenskommelsen bör ses mot bakgrund av den pågående utredningen om arbetsoch kostnadsfördelningen mellan stat och kommun samt den utredning om skattesystemet som nu tillsatts.

Den överenskommelse som träffats är unik i skattepolitikens historia och ger ett glädjande vittnesbörd om att staten och kommunerna har kunnat ena sig om gemensamma linjer i det skattepolitiska handlandet till båtnad för medborgarna i deras cgenskap av skattebetalare.

Vid varje skattereform aktualiseras fördelningspolitiska överväganden. 1970 års skattereform var ett klart uttryck för viljan att med skattepolitiken som medel åstadkomma en mera rättvis fördelning av skatte-

Prop. 1972: 95 16

belastningen med hänsyn till inkomst och betalningsförmåga. Skatteförslaget hade en klart omfördelande profil till förmån för låginkomsttagarna. Politiken har sedermera följts upp med speciell inriktning på barnfamiljerna i de Jägre och medelstora inkomstlägena. Jag syftar då på förstärkningen av bostadstilläggen från den i april 1972. Förbättringen av bostadstilläggen innebär en betydelsefull familjepolitisk reform. Frågan om en ytterligare förstärkning av det familjepolitiska stödet samt de frågor som berör marginaleffekterna i det familjepolitiska stödsystemet behandlas i ett betänkande, som om några månader kommer att läggas fram av familjepolitiska kommittén. Efter remissbehandling av detta betänkande kommer de familjepolitiska frågorna att tas up? till prövning. FI det framlagda förslaget kommer marginalskatten att reduceras med 3 procentenheter vid årsinkomster upp till 35 000 kr., dvs. så att sänkningen omfattar flertalet av den heltidsarbetande befolkningen. Naturligtvis hade det varit önskvärt att kunna sänka marginalskatten ytterligare. Att så inte skett förklaras helt enkelt av de stora merkostnader som varje ytterligare marginalskattesänkning innebär. Eftersom varje sådan justering måste betalas med höjd mervärdeskatt, inställer sig den naturliga återhållsamheten på grund av de åtföljande priseffekterna. Den här föreslagna indirekta skattehöjningen beräknas höja konsumentprisindex med ca 2 9/9 år 1973. Omfördelningen av skattebördan vid detta tillfälle har bedömts inte kunna drivas längre. Emellertid har barnfamiljer och folkpensionärer i förslaget garanterats full kompensation för prisstegringen, och inkomsttagare i de vanligen förekommande inkomstlägena gör en klar vinst genom den sänkta statsskatten.

Skatteskalans effekter, bostadstilläggens storlek i olika inkomstlägen och den preliminära överenskommelsen mellan regeringen och representanter för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet redovisas som bilagor 1—+4 till detta protokoll.

Hemställan Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till 1) förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, 2) förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt, 3) förordning om ändring i förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, 4) förordning om ändring i förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

Prop. 1972: 95 17

5) förordning om ändring i förordningen (1957: 209) om skatt på sprit och vin, 6) förordning om ändring i förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen, 7) förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920), 8) lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag, 9) lag om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag, 10) lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402).

Ärendet bör behandlas under riksdagens vårsession.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den ly-

delse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1972: 95 18

. Bilaga I Skatteskalor samt total marginalskatt Kommunal utdebitering == 24 kr. per skattekrona Årsinkomst! Beskattningsbar Skatteskala, i 74 enligt Total marginalskatt?, i "4,

1 För ensamstående samt för gift skattskyldig utan förvärvsavdrag. ? Härmed avses statlig och kommunal inkomstskatt samt folkpensionsavgift.

Bilaga 2 Individuella verkningar av den sänkta statsskatten Kommunal utdebitering = 24 kr. per skattckrona

1 Med total skatt avses statlig och kommunal inkomstskatt samt folkpensionsoch sjukförsäkringsavgift. > Gift skattskyldig, vars make saknar inkomst.

Prop. 1972: 95 : 19

Bilaga 3

Bostadstillägg för barnfamiljer enligt de regler som gäller från IL.I. 1973

Statliga bostadstillägget = 75 kr./mån. för varje barn, dvs. 900 kr./år. Kommunala bostadstilläggen täcker max. 80 26 av månadshyra mellan 400 kr. och

för fam. med 1—2 barn 650 kr.,

” 7” 2” 3 —4 ” 800: kr.,

” ” ” 5S—- ” 925 kr.

Fullt bidrag utgår upp till en taxerad inkomst av 21 000 kr. (för familjen gemensamt). . | | .

Statligt och kommunalt bostadstillägg per år:

Taxerad ibarn! 2barnt 3barn? 4barn? 5 barn? Redukinkomst, kr. tion

10 000 3 300 4 200 6 540 7440 9 540 — 15 000 3300 = 4200 6 540 7440 9 540 — 21 000 3 300 4 200 6 540 7 440 9 540 - 25 000 2 820 3 720 6 060 6 960 92060 ' — 480 30 000 1980 2 880 5 220 6 120 8 220 —1 320 35 000 1 080 1980 4 320 5220 : 7320 —2 220 40 000 — 840 3 180 4 080 6 180 —3 360 45 000 — — 1980 2 880 4980 ' —4 560 50 000 — — 780 1 680 3 780 —5 760 55 000 — — = 480 2 580 —6 960 60 000 — = ooo — 1380 —8 160

Övre gräns för ca ca ca ca ca .

bidrag, kr. 39000 43000 53000 57000 65 000

Marginaleffekten av reduktionen (avtrappningen) är: Taxerad inkomst, kr. Motsvarande ungefärlig Marginaleffekt

årsinkomst, kr. . un | 21 000 —26 000 21 600 —26 600 12 26 000 —36 000 . 26 600 —36 700 | 18 36 000— 36 700 -— : 24

1 Månadshyran förutsätts vara minst 650 kr. 2 Månadshyran förutsätts vara minst 800 kr. 3 Månadshyran förutsätts vara minst 925 kr.

Prop. 1972: 95 20

Bilaga 4

Överenskommelse mellan regeringen å ena sidan och Svenska kommunförbundet och Svenska Iandstingsförbundet å andra sidan

I anledning av att regeringen förklarat sig ämna framlägga förslag till riksdagen om sänkningar av statsskatten från .den 1 januari 1973 har mellan regeringen och de båda kommunförbunden träffats följande överenskommelse.

1) Styrelserna för kommunförbundet och Jandstingsförbundet vill, med starkt understrykande av nödvändigheten att den planerade reduktionen av statsskatten icke elimineras av kommunala skattehöjningar, uppmana och rekommendera primär- och sekundärkommunerna att un-

der tvåårsperioden 1973—1974 avstå från att höja kommunalskatt res-

pektive landstingsskatt.

Endast i absolut tvingande fall kan en utdebiteringshöjning godtas. Denna bör då för tvåårsperioden begränsas till 1 krona räknat på den sammanlagda kommunal- och landstingsskatten.

2) Överenskommelsen grundas på den gemensamma uppfattningen att ytterligare skattehöjningar måste undvikas. Därtill kommer den omständigheten att utredningar pågår om kostnadsfördelningen och arbetsfördelningen mellan stat och kommun samt att regeringen nu tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgift att pröva och överse skattesystemet i sin helhet.

3) Regeringen är medveten om att förutsättningen för att kommunförbundens rekommendation skall respekteras är att kommunerna ges ett visst ökat utrymme i fråga om långivningen inom den tillgängliga kapitalmarknaden. oo

4) Regeringen och kommunförbunden är ense om största återhåll-' samhet i sådana politiska beslut som föranleder ökade anspråk på kommunernas utgiftsstat. I samma syfte skall skärpt uppmärksamhet ägnas de statliga myndigheternas normgivande riktlinjer och: rekommendationer med hänsyn till den kommunala ekonomin.

5) Med hänsyn till nödvändigheten av fasta utgångspunkter för kommuner och landsting vid behandling av höstens statförslag uttalar kommunförbunden sin bestämda önskan om att beslut'i ärendet fattas vid innevarande års vårriksdag.

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720235