om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1977 m.m.

Prop. 1976/76:203

Regeringens proposition

1975/76: 203

om medel för det nordiska ministerrådets allmänna budget år 1977

m. m.;

beslutad den 1 april 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits 1 bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

GUNNAR STRÄNG KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs medel för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet, som finansieras över det nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1977. Denna budget omfattar inte det nordiska kultursamarbetet för vilket en särskild budget finns. I propositionen lämnas vidare en redogörelse för det nordiska samarbete som har bedrivits inom

ministerrådets verksamhetsområde år 1975.

I Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 203

Prop. 1975/76: 203 2

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1976-04-01

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande. och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson.

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om medel för det nordiska ministerrådets allmänna

budget år 1977

I proposition 1975/76:100 (bil. 12 s. 20) har regeringen föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerråds-

sekretariatet för budgetåret 1976/77 beräkna ett förslagsanslag av 7 148 000 kr. Jag anhåller nu att få ta upp denna fråga.

1¶Inledning

Det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo inledde sin verksamhet den I juli 1973. Upprättandet av ministerrådssekretariatet godkändes för Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973:121, UU 1973:13, rskr

1973:245).

I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en budget för den

del av ministerrådets verksamhet som administreras av sekretariatet. Denna

budget, den allmänna budgeten, omfattar inte det nordiska kultursamarbetet

eller samarbetet i fråga om bistånd till u-länder.

Verksamheten finansierades under andra halvåret 1973 samt under 1974 över budgetar som omfattade eu halvår. Fr.o.m. 1975 finansieras verksamheten över en budget omfattande ett kalenderår.

Medel för verksamheten under år 1976 anvisades av riksdagen den 22

maj 1975 (prop. 1975:93, UU 1975:7, rskr 1975:194).

Den 22 mars 1976 fastställde Nordiska ministerrådet förslag till budget för år 1977 för den verksamhet, som administreras av ministerrådssekre-

Prop. 1975/76: 203 3

tariatet i Oslo. Dessförinnan hade ministerrådet inhämtat yttrande från Nordiska rådet vid sammanträde mellan Nordiska rådets budgetkommitté och samarbetsministrarna.

Den budgetprocedur ministerrådet har fastställt innebär för svensk del bl. a. att förslag inte kan föreläggas riksdagen inom den tid inom vilken

propositioner normalt skall lämnas till riksdagen. Motsvarande gäller för

förslaget till budget för det nordiska kultursamarbetet.

Inledningsvis lämnar jag en översiktlig redogörelse för hela det nordiska samarbetet under år 1975 inom ministerrådets verksamhetsområde, dvs. även kulturområdet som inte omfattas av 'den allmänna budgeten. Därefter

redogör jag närmare för ministerrådets förslag till budget för verksamheten under 1977. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag anmält frågan om

1977 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m. m. (prop.

1975/76:146).

2¶Det nordiska samarbetet under 1975

Nordiska ministerrådets verksamhet har under de senaste åren utvecklats kraftigt och det omfattar i dag praktiskt taget alla samhällslivets områden.

Under 1975 har samarbetet utvidgats ytterligare. Ett antal nya områden som skogsforskning, råvarufrågor samt jämställdhet mellan män och kvinnor

har tillkommit. Samtidigt har samarbetet på de hittillsvarande områdena vidareutvecklats och fördjupats. Bland de viktigaste resultaten av minis-

terrådets arbete under 1975 kan följande nämnas:

— avtalet om upprättande av en nordisk investeringsbank —- ett nordiskt energiforskningsprogram = ett nordiskt arbetsmarknadsprogram —- principbeslut om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet.

En utförlig redogörelse för det nordiska samarbetet 1975 har lämnats i

Nordiska ministerrådets berättelse till Nordiska rådet (C1/1976). Jag gör '

nu en sammanfattning av de viktigaste frågorna på olika områden. .

2.1 Nordiska investeringsbanken

Bland de initiativ de nordiska statsministrarna tog vid sitt möte i januari 1975 var beslutet att utarbeta ett förslag om att upprätta en nordisk in-

vesteringsbank. Sedan frågan behandlats av en särskild arbetsgrupp nådde

ministerrådet på sitt möte den 19 juni enighet om ett förslag till avtal om upprättande av banken samt till stadga för banken.

Förslaget förelades Nordiska rådet, som på en extra session den 15 no-

vember 1975 rekommenderade att banken upprättades i allt väsentligt i

överensstämmelse med ministerrådets förslag. Avtalet undertecknades den 4 december. Avtalet har sedermera förelagts svenska riksdagen för god-

kännande (prop. 1975/76:108).

Banken föreslås få en grundfond på 400 milj. SDR (speciella dragningsrätter) och en utlåningskapacitet på I miljard SDR eller 5,2 miljarder svenska

kronor. |

Bankens uppgift blir att stärka Nordens ekonomi genom att ge lån och ställa garantier på bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn. Genom kapital som upplånats på den interna-

tionella och senare också på de nordiska kapitalmarknaderna kommer banken att kunna bidra till finansiering av investerings- och exportprojekt av gemensamt nordiskt intresse. Samtidigt bör den kunna bidra till att plan-

läggningen av investering och export sker i ett bredare nordiskt perspektiv.

2.2¶Lagstiftningsfrågor

Under 1975 har arbetet med att genomföra det långsiktiga lagsuftningsprogram som lades fram 1975 fortsatt. Nya områden där gemensamma nord-

iska lagstiftningsåtgärder kan bli aktuella har tagits upp i programmet, t. ex. frågan om äktenskapsliknande samlevnadsformer. upphovsrätt .och alter-

nativ till frihetsstraff. . De frågor som ministerrådet har lagt särskild vikt vid under arbetet med

lagstiftningsprogrammet under 1975 är äktenskapslagstiftning, skadeståndslagstiftning, lagstiftning om trafikförsäkring, ersättning till offren för brott, integritetsskydd, upphovsrätt, rättsliga problem i samband med oljeborrplattformar, borgen och alternativ till frihetsstraff.

Av de resultat som uppnåtts på dessa områden under 1975 bör särskilt

framhållas att den nya svenska trafikskadelagstiftningen innebär ett steg

mot ökad nordisk rättslikhet. att ministerrådet som ett led i samarbetet

på integritetsskyddsområdet beslutat tillsätta en nordisk arbetsgrupp för att kartlägga arten och omfattningen av de rättsliga problemen kring s. k. dataflykt och annan överföring av data över gränserna samt att ministerrådet

: antagit nya riktlinjer för det fortsatta upphovsrättsliga reformarbetet.

Härutöver sker ett betydande samarbete i lagstiftningsfrågor också på områden som inte är upptagna i lagstiftningsprogrammet.

2.3 Det kulturella samarbetet

Det nordiska kultursamarbetet berör områdena utbildning, forskning och

allmänkultur. Under 1975 har man vad gäller nya initiativ framför allt satsat

på det allmänkulturella området. En viktig uppgift inom detta område är

att stödja och initiera nordiskt samarbete mellan olika grupper som hittills inte varit representerade i det etablerade samarbetet. Under år 1975 har

ministerrådet beslutat inleda en treårig försöksverksamhet med stöd till folk-

rörelsernas nordiska samarbete, För varje år förutses I milj. danska kr. bli anvisade för detta ändamål. Ett liknande projekt är ungdomsarbetet, där riktlinjer för det fortsatta arbetet kommer att fastställas under 1976 efter

en treårig försöksperiod. |

Bewräffande frågan om det nordiska TV-samarbetet har ministerrådet med utgångspunkt i remissvar över betänkandet (NU 1974:19) TV över gränserna beslutat att frågan om Överföring av program via dircktsändande satellit

skall utredas närmare innan beslut fattas om formerna för det fortsatta TV-

samarbetet. Utredningen har preliminärt beräknats ta ca ett år.

På grundval av en utredning om nordiskt samarbete om bildkonst (NU 1975:10) har ministerrådet beslutat att ett nordiskt kulturcenter skall upprättas i Finland. En arbetsgrupp skall med utgångspunkt i betänkandet undersöka vilka aktiviteter som bör knytas dit.

Ministerrådet har också fattat principbeslut om att bygga ut kultursamarbetet med Färöarna genom att inrätta ett nordiskt kulturcenter i Törshavn. Samarbetets art och omfattning diskuteras närmare av en arbetsgrupp som också skall samråda med Färöarnas landsstyre.

På utbildningsområdet har skolharmoniseringsprojekt och planeringen av ett utbyggt vuxenutbildningssamarbete varit de viktigaste uppgifterna. Harmoniseringsarbetet har koncentrerats till genomförandet av tidigare igångsatta projekt och en utökad informationsverksamhet. För vuxenutbildningen har en särskild arbetsgrupp fått i uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer

för det fortsatta arbetet som föreslås inledas med en tvåårig försöksperiod. Med utgångspunkt i ett förslag från en nordisk expertgrupp har minis-

terrådet godkänt nya regler angående tentamensgiltighet i Norden. Reglerna är uppbyggda efter principen att normalstudietidens längd skall vara avgörande för överföring av studiekompetens från ett nordiskt land till ett annat. Detta bör ses bl. a. i samband med tillimpningen av de nya reglerna beträffande studiesocialt stöd som genom möjligheterna att överföra studiestödet från hemlandet ull annat nordiskt tand ställer krav på flexibilitet i värderingen av studiekompetens.

I juni 1975 undertecknade ministerrådet en ny överenskommelse om nordiska kulturfonden. Överenskommelsen har ratificerats av Sverige (prop.

1975:59, KrU 1975:13, rskr 1975:215).

2.4 Socialpolitik och hälsovård

Samarbetet på det socialpolitiska området har under 1975 framför allt varit inriktat på att anpassa den nordiska trygghetskonventionen från 1955

till de ändringar som på senare tid har vidtagits i sociallagstiftningen i de

nordiska länderna. Arbetet skall bl. a. ses mot bakgrund av de krav som den gemensamma nordiska arbetsmarknaden ställer på ländernas sociala trygghetssystem.

Arbetet med vidare utveckling av trygghetskonventionen fortsätter. I ett

1" Riksdagen 1975176. I saml. Nr 203

Prop. 1975/76: 203 6

betänkande (NU 1975:22) lade det nordiska socialkonventionsutskottet fram ett förslag till revision av konventionens bestämmelser om grundpension, dvs. det vi i Sverige kallar folkpension. De nya bestämmelserna innebär en anpassning av konventionens bestämmelser om rätt till grundpension till de lagändringar på detta område som under senare år har företagits först i Norge och därefter i Danmark och Island.

Förslaget innebär att nordisk medborgare som är bosatt i annat nordiskt land än hemlandet garanteras en grundpension, vars storlek bestäms av den totala bosättningstiden i Norden under vuxen ålder. Varje bosättningsår inom Norden skall ge rätt till 1/40 av oavkortad grundpension. 40 års bosättning inom Norden ger sålunda rätt till oavkortad grundpension. Pen-

sionen skall liksom hittills utges från det land där pensionären är bosatt.

Förslaget innebär vidare att regferna om rätt till familjepension från annat

nordiskt land än det egna mjukas upp. Väntetiden för rätt till sådan pension

anpassas tll de förmånligare regler som redan gäller för invalidpension.

Slutligen innehåller förslaget bestämmelser om ett väsentligt utökat pensionsskydd från hemlandet under de tider grundpension inte kan utgå från bosättningslandet på grund av att pensionären ännu inte har uppfvilt de

särskilda krav som kan gälla i detta land.

Betänkandet har i Sverige varit på remiss till berörda statliga myndigheter samt till arbetsmarknadens parter. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt de föreslagna ändringarna i konventionen. Mellan berörda departement i

de nordiska länderna har enighet nåtts om att förorda att cen överenskom-

melse om ändring i konventionen grundad på förslaget med vissa smärre justeringar skall ingås. Överenskommelsen avses enligt utskottet träda i

kraft så snart som möjligt under år 1976.

I juni 1975 trädde en ny nordisk överenskommelse om förmåner vid sjukdom, havandeskap och barnsbörd i kraft (NU 1975:1, SFS 1975:477).

Ett omfattande samarbete förekommer inom sjukvårdssektorn i vid mening. Det nordiska likemedelssamarbetet har fördjupats genom att den nordiska läkemedelsnämnden har trätt i verksamhet under 1975. Transplantationssamarbetet har också fortsatt. bl. a. genom att det nordiska samarbetsorganet för njurtransplantation — Scandiatransplant — har fått ekonomiskt stöd. Även det social- och medicinalstatistiska samarbetet har stimuleras.

Man har också prioriterat en ökad koordinering av forskningen på soctaloch hälsovårdsområdena. Arbetet inom det nordiska samarbetsorganet för drogforskning och den nordiska nämnden för alkohotforskning är betydelsefullt härvidlag.

På grundval av prop. 1969:35 godkände riksdagen ett förslag till nordisk överenskommelse om gemensamma principer för läkares vinnande av specialistkompetens. Denna överenskommelse har emellertid aldrig trätt i kraft. Man har nu enats om att lösa denna fråga genom en bestämmelse om internordisk giltighet för specialkompetens inom ramen för gällande över-

enskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare.

2.5 Arbetsmarknadsfrågor

Grundvalen för det nordiska samarbetet på arbetsmarknadsområdet är

den överenskommelse om en gemensam nordisk arbetsmarknad som ingicks

mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige år 1954. Inom ramen för denna gemensamma arbetsmarknad har över 900 000 personer flyttat över

de nordiska gränserna. Betydelsefulla erfarenheter har kunnat göras av

hur en gemensam arbetsmarknad påverkar och påverkas av de enskilda ländernas ckonomiska och sociala utveckling. Parallellt härmed har stora förändringar skeu på arbetsmarknaden i de nordiska länderna genom att

sysselsättningen har ökat kraftigt, allt fler människor fått möjligheter till

arbete och arbetsmarknadspolitikens innehåll har breddats.

Syftet med den gemensamma nordiska arbetsmarknaden är att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i varje land samt att ge alla medborgare större valmöjligheter. På grund av skillnader i den ekonomiska ut-

vecklingsnivån har den fria rörligheten dock i vissa fall levt till flyttnings-

strömmar, som skapat problem både i utvandringslandet och i invandringslandet.

Mot denna bakgrund lät ministerrådet 1975 utarbeta ett program för nordiskt samarbete på arbetsmarknadsområdet. Med beaktande av de uttalanden

som har gjorts av arbetsmarknadens parter och av Nordiska rådet fastställdes programmet av ministerrådet den 26 november 1975. I programmet värderas samarbetet samt preciseras principerna och riktlinjerna för detta för de kom-

mande åren. I enlighet med dessa riktlinjer skall en rad konkreta åtgärder

vidtas som ett första led i genomförandet av programmet.

Utgångspunkten för samarbetet på arbetsmarknadspolitikens område skall också i framtiden vara alt medborgarna fritt skall kunna ta arbete och bosätta

sig I andra nordiska länder. För att denna fria rörlighet också skall innebära

en reell valfrihet vill varje land medverka till att upprätthålla full syssel-

sättning och trygghet i anställningen. Arbetet skall därvid betraktas som

en grundläggande rättighet och varje land sträva efter att bereda arbete

också åt dem, som nu står utanför arbetsmarknaden.

Samarbetet skall fördjupas men också vidgas till att omfatta sådana bakomliggande faktorer som kan yttra sig i flyttning mellan länderna. Man bör överväga möjligheterna att lösa eventuella särproblem genom att utvidga systemet med särskilda samarbetsavtal mellan de berörda länderna. Samarbetet skall effektiviseras i frågor om framtidsstudier och planläggning på arbetsmarknadspolitikens område. Det skall också ha till syfte att utvidga demokratin i arbetslivet och på arbetsplatsen.

Under 1975 har ministerrådet antagit en ny nordisk överenskommelse om tillgodoräknande av kvalifikationsperioder m. m. avseende rätt till ersättning enligt arbetslöshetsförsäkring. Överenskommelsen, som ersätter

den s. k. Feviksöverenskommelsen från år 1959 om arbetslöshetsförsäkringar, skall träda i kraft den 1 juli 1976. Överenskommelsen innehåller bl. a.

bestämmelser om gränsarbetare som arbetar i ett annat land än bosättningslandet och som tidigare inte har omfattats av liknande överenskommelser.

1975 genomfördes också en jämförande undersökning av arbetsmarknads-

statistiken med förslag till förbättringar i denna. En förstudie om arbetskraftens och kapitalets rörlighet i Norden har utarbetats och fortsatta studier

inletts.

2.6¶Arbetsmiljöfrågor

Under 1975 har ministerrådet strävat efter att skapa bästa möjliga underlag

för en vidareutveckling av samarbetet när det gäller arbetsmiljön och har därför gjort en undersökning rörande det existerande samarbetet på området

arbetsmedicin/yrkeshygien och arbetarskyddsföreskrifter.

Beträffande området arbetsmedicin/yrkeshygien har ministerrådet särskilt

ägnat sig åt de faror som den ökade användningen av kemikalier innebär

för arbetsmiljön. Det har hållits seminarier mellan experter för att konkretisera planerna på ett framtida samarbete bl. a. rörande lösningsmedel samt hygieniska och biologiska gränsvärden. Under hösten 1975 hölls en

konferens angående arbetsmiljö i sågverk och träindustri samt ett symposium

om de psyko-sociala faktorerna i arbetsmiljön.

En särskild styrgrupp för arbetarskyddsföreskrifter har upprättats och den-

na har inlett ett omfattande samarbete om utarbetande av föreskrifter. Det

har också upprättats en gemensam nordisk dokumentationscentral, som för-

ser de nordiska ländernas arbetarskyddsmyndigheter med nordisk och in-

ternationell dokumentation rörande arbetarskyddsföreskrifter.

2.7 Miljövårdsfrågor

Samarbetet på miljövårdsområdet motiveras av att de nordiska ländernas miljövårdsproblem ofta är desamma och att föroreningsproblemen inte kan ses enbart från nationell synpunkt.

Ett av dessa problem är föroreningar av gemensamma vattenområden.

Särskilda undersökningar har utförts beträffande föroreningssituationen i

bl. a. Skagerack och Kattegatt.

Ett omfattande projekt rörande övervakningssystem för luftföroreningar

har påbörjats. Avsikten med projektet är att utarbeta metoder som kan användas för ett regionalt övervaknings- och analysprogram för Europa.

Ministerrådet har också finansierat utredningar på avfallsområdet.

Beträffande trafikbuller har det skett en kartläggning och förberedelse-

arbete så att flera konkreta projekt kan genomföras 1976. Undersökningar

har också utförts beträffande buller från kompressorer och ventilatorer och förslag till normer har utarbetats.

En rapport innehållande förslag till samarbetsåtgärder för miljöutbildnings-

området har framlagts och förstudier har genomförts beträffande samar-

Prop. 1975/76: 203 9

betsmöjligheterna på miljövårdsforskningens område.

På naturvårdsområdet har man igångsatt projekt rörande naturgeografisk indelning. hotade naturtyper, djur- och växtarter samt metoder för land-

skapsanalyser.

2.8¶Handelspolitiska frågor

Trots de starkt stegrade kostnaderna för importen av oljeprodukter har

den nordiska samhandeln behållit sin andel av de nordiska ländernas to-

talhandel. Sannolikt har en expansiv ekonomisk politik och åtgärder mot konjunkturnedgången haft gynnsamma effekter härvidlag.

Det löpande samrådet mellan de nordiska länderna i handelspolitiska frå-

gor har fortsatt också under 1975. Detta gäller bl. a. frihandelsavtalen mellan EG och de nordiska länder som inte är medlemmar i EG. Man har bl. a. eftersträvat en större flexibilitet i de ursprungsregler som finns i avtalen. Det har också hållits överläggningar om avtalen på CECA-området.

De nordiska länderna har fortsatt sina löpande diskussioner om uppläggningen av GATT-förhandlingarna och möjligheterna att uppnå samstämmiga ståndpunkter. Det råder likaså enighet om att samordna de nordiska

förberedelserna för UNCTAD IV och det fortsatta arbetet med uppföljningen

av europeiska säkerhetskonferensen.

De nordiska länderna har genom sina handelsprocedurkommittéer skapat en gemensam kommitté, Nordipro, som arbetar för en förenkling av procedurerna i den internationella handeln. Ett större projekt pågår med stöd

från ministerrådet. Projektet, Interface, tar sikte på datatransmission av in-

formation utan användning av dokument.

2.9 Energifrågor

På grundval av en rapport om nordiskt energisamarbete som lades fram år 1974 fastställde ministerrådet den 29 januari 1975 ett program för det fortsatta energisamarbetet. Programmet omfattar utredningar om forskning, utveckling och teknologiförmedling på energiområdet. kärnsäkerhetssamarbete, energibesparing och naturgasanvändning.

Två viktiga specialutredningar som båda innehåller förslag till konkreta samarbetsprojekt har redan färdigställts. Det rör sig dels om en utredning rörande samarbete om energibesparing på byggsektorn, dels om en utredning rörande samarbete om forskning, utveckling och teknologiförmedling på energiområdet.

Ministerrådet har uppdragit åt Nordiska industrifonden att sätta igång en förberedande planering av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.

Ministerrådet har även anmodat ämbetsmannakommittén för industrioch energipolitik att. efter samråd med Nordiska industrifonden och andra

berörda samarbetsorgan på området, före den I november 1976 för ministerrådet lägga fram förslag till permanent organisation av forsknings- och

utvecklingssamarbetet på energiområdet.

Det synes föreligga flera intressanta samarbetsmöjligheter i fråga om kärnkraftens säkerhetsaspekter. Ministerrådet har anmodat det nordiska kon-

taktorganet för atomenergifrågor (NKA) att företa en närmare bedömning

av konkreta samarbetsprojekt.

På naturgasområdet föreligger två preliminära utredningsrapporter. Den

ena gäller de möjligheter till samarbete i Nordkalottområdet som kan uppstå

till följd av eventuella gasfynd på kontinentalsockeln utanför Nord-Norge. Den andra innehåller beräkningar rörande möjligheterna att skapa ett gemensamt transportniät för naturgas i Norden baserat på förutsättningen om att det senare blir möjligt att föra i land naturgas antingen på Jylland eller i Möre i Norge.

2.10 Industrisamarbete

Aktuella industripolitiska frågor både mellan de nordiska länderna och

i förhållande till tredje land diskuteras fortlöpande i ministerrådet.

Ministerrådet har beslutat att Nordiska industrifonden, förutom de be-

viljade beloppen på 30 milj. svenska kr. för tiden t. o. m. 1976. skall tillföras ytterligare 10 milj. svenska kr. för 1977. Hittills prioriterade områden har varit miljövårdsteknik, transportteknik, energiteknik och resursteknik. Mi-

nisterrådet har nu beslutat att datatekniken och dess tillämpning skall upptas bland de prioriterade områdena. Av de 20 milj. kr. som fonden har haft till sitt förfogande t.o.m. 1975 har den gett stöd till 41 projekt med ett sammanlagt belopp på 14,6 milj. kr. De största anslagen faller innanför områdena yttre miljö, transportteknik, material- och resursteknik, standardiseringsarbetet inom INSTA, Nordtests verksamhet och det mättekniska samarbetet. Ansökningar om ytterligare projekt för ca 9 milj. kr. är under

behandling i fonden.

2.11 Byggsektorn

Ministerrådets handlingsprogram för byggsektorn har som mål att öka integrationen av de nordiska byggmarknaderna. Följande fyra särskilt prioriterade uppgifter i programmet har genomförts: formuleringar av krav i byggbestämmelser. införande av SI-enheter, förteckningar över gällande be-

stämmelser och pågående byggforskning.

Arbetet med samordning av byggbestämmelserna och byggstandard samt godkännande och kontrollregler försiggår kontinuerligt under ministerrådet och särskilt inom nordiska kommittén för byggbestämmelser, de nordiska byggstandardiseringsorganisationerna och Nordtest.

Det har genomförts en nordisk undersökning av förekommande tekniska

Prop. 1975/76: 203 11

handelshinder på byggområdet, dvs. skillnader i föreskrifter och standards som försvårar handeln. Efter en framställning från ministerrådet har berörda danska, finska, nor-

ska och svenska myndigheter gått igenom och ändrat eller avvecklat de anbudsbestämmelser som gynnar nationella entreprenörer för statliga byggnadsarbeten.

Ett utkast till allmänna kontraktsbestämmelser för byggnadsentreprenader har utarbetats av ämbetsmannakommittén för samarbete inom byggsektorn och sänts till berörda nordiska myndigheter för att dessa skall undersöka om utkastet kan utgöra grundlag för gemensamma nordiska kontraktsbestämmelser.

En rapport har utarbetats om nordiskt samarbete rörande energibesparing inom byggsektorn.

2.12 Regionalpolitik

Ministerrådets regionalpolitiska handlingsprogram har bl. a. till syfte att

öka samarbetet i gränsregionerna och att samordna de regionalpolitiska åtgärderna i de nordiska länderna.

Huvudvikten har legat på gränsregionalt samarbete. Bland projekten kan nämnas en undersökning av förutsättningarna för samarbete rörande gles-

bebyggda gränsområden och en kartläggning av skillnader i omfånget av

det regionalpolitiska stödet samt av de regionala förhållandena i de nordiska

länderna. En nordisk arbetsgrupp har fått i uppdrag att framlägga förslag

till en överenskommelse om gränskommunalt samarbete. Arbetsgruppen har lagt fram sit förslag it januari 1976.

Den regionalpolitiska forskningen är uppdelad i fyra program. Dessa är mål och medel i regionalpolitiken samt regional planläggning och utveckling. Bland projekten, som främst har rört näringspolitiken, kan nämnas undersökningar av befolkningens krav på miljö och levnadsvillkor, uppföljning av de regionalpolitiska stödåtgärdernas effekt och en undersökning av alternativa modeller för regional utveckling.

Fr. o. m. 1975 finansieras Nordkalott-kommitténs projektverksamhet över ministerrådets budget. Bland projekten, som främst rört näringspolitiken,

kan nämnas en förstudie vill kartläggning av handelsförbindelser och handelshinder på Nordkalotten.

2.13 Konsumentfrågor

Samarbetet på konsumentområdet omfattar bl. a. undersökningar av varor

och tjänster, frågor om märkning. information och utbildning samt kon-

sumentaspekter på reklam och marknadsföring.

Verksamheten 1975 har bl. a. omfattat projekt rörande gemensamma prov-

ningsmetoder för ett antal varaktiga konsumtionsvaror såsom diskmaskiner,

Prop. 1975/76: 203 12

tvättmaskiner, köksfläktar, kylskåp och frysboxar samt utombordsmotorer. Vidare har man inlett ett samarbete om produktsäkerhetsfrågor och ett större samarbetsprojekt på konsumentundervisningsområdet har slutförts.

Man strävar efter en överenskommelse mellan de nordiska konsumentmyndigheterna om att genomföra gemensam provning av konsumentvaror eller att godkänna varandras provningsresultat.

2.14 Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

Samarbetet på transport- och kommunikationsområdet bygger på trans-

portöverenskommelsen som trädde i kraft I mars 1973. Till grund för tra-

fiksäkerhetssamarbetet ligger en särskild regeringsöverenskommelse.

Aktuella uppgifter inom ministerrådets verksamhet är först och främst

två projekt av betydelse för planläggning och ckonomi för trafikförbindelser, STINA och NORDKOLT., samt en undersökning om tvärgående flygförbindelser.

STINA-projektet gäller att till nordiska förhållanden anpassa utländska försöksresultat angående trafikvolymens och axeltryckets inverkan på vä-

garna. NORDKOLT-projektet har till syfte att behandla personbefordringssystem

— särskilt kollektivtrafik — i olika typer av tätorter. Modellstudier i ett antal nordiska tätorter har inletts.

Behovet av tvärgående flygförbindelser på Nordkalotten och i de övriga inlandsområdena av Finland, Norge och Sverige utreds. Undersökningen

beräknas bli avslutad under 1976.

Ett annat projekt avser olika frågor med anknytning till Trondheimsleden.

Ett projekt — benämnt TELEMEDEL - gäller utveckling, framställning och marknadsföring av utrustning som kan underlätta handikappades utnyttjande av olika teletjänster.

Under år 1976 påbörjades ew projekt om en värdering på nordisk basis av det kollektiva trafikutbudet i de glest befolkade områdena av våra länder. I en första etapp skall genomföras en gemensam kartläggning av hittills vidtagna och planerade åtgärder. I en andra etapp kan därefter — mot bakgrund av kartläggningen — övervägas lämpliga metoder och åtgärder.

Nordiska kommittén för transportekonomisk forskning har hållit kon-

ferenser och seminarier beträffande olika transport- och kommunikationsfrågor.

Det nordiska samarbetet i fråga om trafiksäkerhet samordnas av Nordiska

trafiksäkerhetsrådet (NTR). NTR har bl. a. utarbetat underlag för lagstiftning

om användning av bilbälten och skyddshjälmar. NTR har även utrett frågor

om barns säkerhet i bil. användning av fotgängarreflexer och säkerhetsfrågor

med anknytning till motorcyklar och mopeder. Ett nyligen påbörjat projekt avser metodik för insamling och redovisning av olycksdata i trafiken.

2.15¶Turistfrågor

Ministerrådets kommitté för turism avgav 1974 en rapport om nordiskt samarbete i turistfrågor där man framlade synpunkter på och förslag om internordisk turism. För att föra det arbete som skisserades i rapporten vidare upprättade ministerrådet i november 1974 en arbetsgrupp för turistfrågor. Gruppen skall också behandla de synpunkter som framfördes på Nordiska

rådets turistkonferens i maj 1975. -

Gruppen har förberett projekt rörande bl. a. ledarutbildning inom hotell-

och restaurangfacket. Utarbetande av gemensamt nordiskt undervisnings-

material för användning inom turistnäringen påbörjades i slutet av 1975. Gruppen har också tagit upp frågan om mera utbyggd och samordnad turiststatistik.

2.16¶Bistånd till utvecklingsländerna

De nordiska länderna samarbetar sedan början av 1960-talet om bistånds-

projekt i Kenya och Tanzania. För dessa projekt har en särskild nordisk styrelse tillsatts. Styrelsen har tillsatt en permanent samordningsgrupp som undersöker möjligheterna för en fortsättning av gemensamma nordiska biståndsprojekt och förbättrade arbetsformer.

Härutöver sker ett löpande samråd mellan de nordiska länderna rörande såväl multilaterala som bilaterala biståndsfrågor. De nordiska länderna har gemensam representation i Världsbankens styrelse. Också i institutioner

som den Afrikanska utvecklingsfonden och den Asiatiska utvecklingsbanken har de nordiska länderna gemensam representation. De nordiska län-

derna håller därför alltid samråd för att avstämma sina synpunkter 1 dessa

organisationer. Det försiggår också ett nordiskt samarbete rörande bistånds-

frågor inom FN:s olika organ. Samarbetet utmynnar ofta i gemensamma nordiska inlägg och samma ställningstaganden, vilket ger de nordiska ländernas synpunkter ökad vikt.

2.17¶Övriga samarbetsfrågor

2171 Jämställdhet mellan män och kvinnor

Ministerrådet har utsett en kontaktgrupp bestående av representanter

för regeringskanslierna i varje land med uppgift att utbyta informationer

och erfarenheter i jämstilldhetsfrågor. Under 1975 har ministerrådet också satt igång en studie rörande lagstiftning

mot könsdiskriminering. Ett nordiskt seminarium om jämställdhet i arbets-

och familjeliv anordnas i Sverige den 21-23 juni 1976.

2.17.2 Nordisk kommunal rösträtt

Efter en gemensam nordisk utredning och bl. a. en rekommendation från

Nordiska rådet fattade ministerrådet i oktober 1975 ett principbeslut om

nordisk kommunal rösträtt och valbarhet. Reformen innebär att nordiska

invandrare som under en viss minsta period (som maximalt får bestiimmas

till 3 år) har varit bosatta i inflyttningslandet. medges rösträtt och valbarhet vid kommunala val. Man syftar till att genomföra reformen från och med

de förestående kommunalvalen i Sverige och Finland 1976. i Danmark 1978

och i Norge 1979. Island har ännu inte tagit ställning till frågan. I Sverige har riksdagen i december 1975 beslutat att kommunal rösträtt och valbarhet

för invandrare oavsett ursprungsland skall genomföras fr. o. m. 1976 års kommunalval.

2.17.3 Multinationella företag

Ministerrådet har 1975 tillsatt en kontaktgrupp för frågor rörande multinationella företag. Gruppen skall vara ett informations- och samrådsforum.

Ministerrådet har också gjort en preliminär kartläggning av utredningar

om problem rörande de multinationella företagens verksamhet samt en kort sammuanstillning för att belysa deras roll i de nordiska ländernas ekonomi. Efter överläggningar med arbetsmarknadens parter har mininsterrådet fast-

ställt riktlinjer för fortsatt utredningsarbete om multinationella företag.

2.17.4 Skogsforskning

Under 1975 fattade ministerrådet beslut om att bevilja medel för eu forskningsprojekt med syfte att kartlägga samspelet mellan gödsling och gallring av skog.

2.17.5¶ICAO

Ministerrådet har beslutat att den nordiska rotationsordningen för

representation i den internationella luftfartsorganisationens (ICAO) råd skall

utvidgas till att omfatta också Finland.

2.18 Organisation

Några större förändringar i ministerrådets organisation har inte inträffat under årer. Ministerrådet sammanträder sålunda i olika sammansättningar

bervende på vilka frågor som behandlas. Under ministerrådet lyder sam-

manlagt 14 ämbetsmannakommittéer som framför allt har beredande och verkställande uppgifter på sina respektive områden. Vilka ämbetsmannakommittéer och andra samarbetsorgan som upprättats på olika områden fram-

går av publikationen "Nordiska samarbetsorgan” som har utgetts i reviderad upplaga under 1975. Det pågår diskussioner om eventuellt upprättande av en ämbetsmannakommitté även för frågor rörande bistånd till u-länder. Under ministerrådet finns redan en styrelse för gemensamma -biståndsprojekt 1 u-länder.

Arbetet med att skapa en enhetlig organisation och lämplig inpassning

av gemensamma nordiska institutioner har fortsatt under året. En studie

av ett större antal institutioner har lagts fram.

Det avtal om anställdas rättsställning vid nordiska institutioner som undertecknades i januari 1974 ratificerades av Finland i början av 1976. Därmed har det ratificerats av samtliga länder och ministerrådet har beslutat att

sätta avtalet I kraft från den 1 mars 1976. Vid senare tillfälle skall man

fatta beslut om vilka institutioner avtalet skall tillämpas på.

Under 1975 har ministerrådet arbetat för att effektivisera informationsverksamheten. Under året anordnade ministerrådet ett seminarium i Århus för journalister med temat nordiska resurser och industrisamarbete.

2.19 Offentlighetsprincipen

Vid eu samrådsmöte mellan Nordiska rådets presidium och samarbets-

ministrarna den 15 november 1975 enades man om offentlighetsregler för

presidiesekretariatet och ministerrådets sekretariat. Reglerna innebär bl. a. alt det skall upprättas offentliga beslutsprotokoll vid ministerrådets och äm-

betsmannakommittéernas möten. Även i övrigt gäller offentlighet som huvudprincip. Vissa undantag föreskrivs för bl. a. arbetsmaterial, handlingar i personalfrågor, vissa skrivelser som inte är offentliga hos avsändaren eller mottagaren samt handlingar som berör andra länder än de nordiska. Ministerrådet har satt dessa regler i kraft för ministerrådets sekretariats vidkommande fr. o. m. den 1 januari 1976.

2.20 Kontakter mellan ministerrådet och Nordiska rådet

Kontakterna mellan ministerrådet och Nordiska rådet har fortsatt och

fördjupats. Vid samrådsmöten mellan samarbetsministrarna och Nordiska

rådets presidium har flera viktiga samarbetsfrågor behandlats bl. a. frågan om offentlighetsprincipens tillämpning vid de nordiska sekretariaten. Möten

har ägt rum mellan Nordiska rådets utskott och medlemmar av ministerrådet. Nordiska rådet har under 1975 bildat en budgetkommitté som i de-

cember höll ett första möte med samarbetsministrarna varvid 1976 års pro-

jektbudget diskuterades. Dessa diskussioner avsåg inte kulturbudgeten för

vilken en speciell kontaktprocedur finns sedan tidigare. Det har också hållits möten mellan Nordiska rådets sekreterarkollegium, medlemmar av ställföreträdarkommittén och sekretariatscheferna vid ministerrådets sekretariat.

Prop. 1975/76: 203 16

2.21 Kontakter med arbetsmarknadens parter

Kontakterna mellan ministerrådet och arbetsmarknadens parter som in-

leddes 1973 har fortsatt.

I maj 1973 hölls en arbetsmiljöministerkonferens till vilken representanter för arbetsmarknadens parter hade inbjudits. Under våren 1975 arrangerades också kontaktmöten mellan arbetsmarknadens parter och respektive äm-

betsmannakommittéer på byggområdet och arbetsmiljöområdet.

Arbetsmarknadens parter har bercts tillfälle att yttra sig över förslaget till nordiskt samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet i två remissomgångar. En gemensam diskussion om programmet ägde slutligen rum med ministerrådet i Oslo den 31 oktober 1976. Vid detta möte deltog även representanter för Nordiska rådet. Det rådde enighet om att genomförandet av programmet skall ske i nära kontakt med arbetsmarknadens parter.

Den 30 oktober 1975 hölls ett möte om de multinationella företagens

roll i de nordiska ländernas ekonomi. Även vid detta möte var Nordiska rådet representerat. Ministerrådets fortsatta arbete med frågan kommer att äga rum i kontakt med arbetsmarknadens parter.

3¶Ministerrådets förslag till budget för år 1977

Som jag nämnde inledningsvis fastställde Nordiska ministerrådet i mars

1975 förslag till budget för år 1976 för den verksamhet som administreras

över ministerrådssekretariatet i Oslo. Denna budget omfattar utgifter om totalt 21.1 milj. norska kr. varav 6,7 milj. avser projektmedel, 6,3 milj. dispositionsmedel för projektverksamhet, 7,3 milj. medel för administrativa kostnader och 0.8 milj. medel avsedda att täcka beräknade pris- och löneökningar. Ministerrådet har beslutat överföra ett odisponerat överskott

från 1974 på 0,8 milj. norska kr. till budgeten för 1976. Av dessa har 0,4

milj. avsatts för projektverksamhet och 0.4 milj. för ombyggnad m. m. i: samband med att sekretariatet under 1976 flyttar till nya lokaler. Vid ett möte i Köpenhamn i december 1975 fattade ministerrådet beslut om fördelning av större delen av återstående medel på 1976 års budget till projekt

inom de flesta av de samarbetsområden som omfattas av ministerrådets

verksamhet.

Ministerrådet har den 22 mars 1976 enats om ett förslag till budget för år 1977 med utgifter på 28 149 000 norska kronor vilket är en ökning i förhållande till 1976 på ca 6,6 milj. kronor. Av de förslagna utgifterna avses

2.0 miljoner täckas genom sekretariatets inkomster under 1977 av räntor och av avgifter som de anställda har att erlägga enligt särskilda regler. Återstoden på 26 149 000 norska kronor avses bli täckt genom bidrag från de nordiska länderna. . Av utgifterna gäller 18,5 milj. norska kr. medel för projekt och insti-

tutioner, 8,4 milj. medel för administrativa kostnader och 1,2 milj. är avsedda att täcka beräknade löneökningar.

Projektmedlen har i budgeten för 1977 tagits upp med ett belopp som

är ca 5 milj. norska kronor högre än 1976. Medlen skall täcka kostnaderna

för såväl fortsättning av pågående projekt som igångsättning av nya projekt under 1977. De medel som hålls i reserv är avsedda för allmänna utredningar eller projekt som kan bli aktuella senare under 1977.

Under 1975 har ministerrådet fattat beslut om ändrad budgetprocedur för projektverksamhetens vidkommande. Den nya proceduren innebär i

korthet följande. Ämbetsmannakommitucerna skall senast den 1 november

två år före budgetåret inkomma till ministerrådssekretariatet med preliminära

projektprogram för budgetåret. Dessa skall bl. a. innehålla kortfattad be-

skrivning av projektens syfte, prioritering mellan projekten samt en ungefärlig kostnadsuppskattning. På grundval av dessa uppgifter och efter diskussion med Nordiska rådets budgetkommitté skall ministerrådet i mars året före budgetåret fastställa förslag till totalram för projektverksamheten och bestämma indikativa ramar för verksamheten på de olika områdena. Ämbetsmannakommittéerna skall sedan detaljplanera verksamheten med ledning av dessa ramar och senast den 1 augusti året före budgetåret inge

en ansökan om medel med detaljerad projektbeskrivning och kostnadsberäkning. Ministerrådet fastställer sedan en projektbudget i november året

före budgetåret varvid man anslår huvuddelen av medlen till olika projekt och bara behåller en mindre del som reserv.

Ett nytt drag i budgetbehandlingen är att överläggningarna med Nordiska rådet har fördjupats och institutionaliserats. Under året har Nordiska rådet upprättat en särskild budgetkommitté med representanter för de olika utskotten. Denna kommitté hade i december månad 1975 en överläggning

med samarbetsministrarna om fördelningen av dispositionsmedel för 1976.

En liknande överläggning rörande projektbudgeten för 1977 hölls i februari 1976. Vid båda tillfällena utgick diskussionen från ett förslag som ställföreträdarkommittén lagt fram. Dessa diskussioner ger ministerrådet värdefull vägledning inför dess beslut, både vad beträffar prioriteringen mellan olika sektorer och vad gäller den finansiella ramen för verksamheten.

Beviljade medel per 1 januari 1976 för olika områden på 1976 års projektbudget och de indikativa ramar ministerrådet har fastställt för 1977 framgår av följande. Kostnaderna för 1977 har angetts i 1976 års beräknade prisnivå i tusen norska kronor. En särskild reserv på ca 8 96 har avsatts för kostnadsökningar mellan 1976 och 1977.

Indikativa

Jämställdhet mellan män

Ministerrådets allmänna budget upptar f. n. två gemensam ma institutioner >= nordiska drogforskningsorganet och nordiska läkemedelsnämnden. Till dessa har anslagits ca 1 milj. norska kronor.

De administrativa kostnaderna och de medel som avses täcka beräknade pris- och löneökningar stiger tillsammans från 8.1 milj. norska kronor till 9.6 milj. Detta beror huvudsakligen på beräknade löneökningar för sekretariatspersonalen och andra kostnadsökningar. Någon ökning av personalen planeras inte.

4¶Föredraganden

Jag har kortfattat redogjort för det nordiska samarbete som under 1975

ägt rum inom ramen för nordiska ministerrådet. En mera utförlig redogörelse för vidtagna och planerade nordiska samarbetsåtgärder har lämnats i den

berättelse rörande det nordiska samarbetet, som ministerrådet överlämnade till Nordiska rådet inför dess session i februari 1976.

Grundvalen för det nordiska samarbetet ligger i de nordiska ländernas

geografiska närhet till varandra, gemensamma historiska utveckling, lik-

heten i samhällssystem. den höga grad av samstämmighet i värderingar och den långtgående kulturella och språkliga gemenskapen.

Detta skapar goda förutsättningar för ett omfattande samarbete. Ett av

syftena med detta samarbete bör vara att nå bättre resultat med befintliga

resurser in de enskilda länderna skulle ha kunnat göra på egen hand. Ett

annat syfte med det nordiska samarbetet är att undanröja hindren i kon-

akterna meflan de nordiska fänderna och därvid skapa största möjliga sociala, kulturella och ekonomiska gemenskap. Slutligen syftar det ull att, där så är möjligt. uppnå samstämmiga ståndspunkter i internationella sammanhang och därigenom ge ökad styrka åt de nordiska synpunkterna.

Mycket av det nordiska samarbetet har utvecklats successivt under loppet av flera decennier. Genom tillkomsten av ministerrådet har förutsättningarna för en vidareutveckling av samarbetet avsevärt stärkts. Ministerrådssekretariatet och den gemensamma budgeten skapar praktiska möjligheter att snabbt få i gång gemensamma projekt. Det är min uppfattning att olika myndigheter ide nordiska länderna i växande grad har uppmärksammat dessa möj-

ligheter. Det är angeläget att de nordiska staterna fortsätter att undersöka vilka frågor som med fördel kan drivas nordiskt.

Det nordiska samarbetet under 1975 har inneburit stora framsteg på flera

områden. Flera av resultaten framstår vid en internationell jämförelse som

betydande och pekar mot en utvidgad samverkan i framtiden.

Upprättandet av en nordisk investeringsbank kan bli ett incitament till att nordiska perspektiv kommer in i planeringen av investeringar och export. Pianerna på samarbete rörande forskning, utveckling och teknologiförmedling på energiområdet kommer att omsättas i en rad konkreta projekt under

en treårsperiod. På arbetsmarknadsområdet har de formella hindren för ar-

betskraftens rörlighet sedan länge avlägsnats. men det har sedan skett stora förändringar på arbetsmarknaden och det arbetsmarknadsprogram som nyligen antogs syftar till att anpassa det arbetsmarknadspolitiska samarbetet

till dessa förändringar och till att ge individen ökade valmöjligheter. Också

på det socialpolitiska området har det skett stora förändringar i de nordiska länderna, bl. a. beträffande grundpension. Det gäller att anpassa den nordiska trygghetskonventionen till dessa ändringar. En överenskommelse om ändring av trygghetskonventionen kommer att undertecknas av de nordiska länderna inom kort. Efter samråd med chefen för sociuldepartementet vill jag I deta sammanhang omtala att han efter undertecknandet ämnar föreslå regeringen att ratificera överenskommelsen. Denna bör träda i kraft så snart som möjligt under 1976.

Jag övergår nu till aut behandla budgeten för 1977.

Den nya budgetprocedur som har fastställts under året och som gäller från

och med 1977 års budget innebär att ministerrådet ca 9 månader före budgetårets början fastställer indikativa ramar för projektverksamheten på olika områ-

den. Med ledning av dessa genomför ämbetsmannakommittéerna en detaljplanering av sin verksamhet och gören slutlig ansökan om medel. På grundval av denna fastställer ministerrådet projektbudgeten kort före det aktuella budgetårets början. Härvid sker en noggrannare granskning av projekten och om-

Prop. 1975/76: 203 20

fördelningar mellan olika områden kan bli aktuella.

Den nya proceduren, som innebär att huvuddelen av anslagen beviljas

vid ett tillfälle, ger ministerrådet betydligt större möjligheter till en samlad

avvägning mellan de olika områden som täcks av denna budget.

För budgetåret 1977 har de olika ämbetsmannakommittéerna kommit in med ansökningar för projekt på sammanlagt ca 22,5 milj. norska kronor

i 1976 års beräknade prisnivå. Ministerrådets ställföreträdarkommitté har

till Nordiska rådets budgetkommitté överlämnat ett förslag till indikativa

ramar för de olika områdena inom en totalram på 17 milj. norska kronor inklusive reserv för prisökningar under 1977. Efter överläggningar med nord-

iska rådets budgetkommitté cnades ministerrådet om en höjning av totalramen för projekt m. m. till 18.5 milj. norska kronor, vilket innebär en ökning med ca 5 milj. norska kronor jämfört med 1976. I totalramen ingår

en reserv för förutsedda prisökningar på ca 1,2 milj. norska kronor och en allmän reserv på ca 1 milj. norska kronor, vilken enbart är avsedd för

nya projekt som aktualiseras under året. De prioriteringar som ligger till grund för de indikativa ramar ministerrådet har fastställt för de olika områdena har ett starkt samband med de beslut

som fattats under 1975. Ministerrådet har t. ex. gett hög prioritet åt det samarbete rörande forskning och utveckling på energiområdet som kommer att inledas redan under 1976. Ramen för detta ändamål har satts till 2,5 milj. norska kronor. Ett annat prioriterat område är arbetsmarknadspolitiken

där ramen har fastställts till 1,7 milj. norska kronor mot 0,95 milj. som har beviljats för år 1976. Av dessa medel är huvuddelen avsedd för genom-

förandet av arbetsmarknadsprogrammet. Ett tredje prioriterat område i samtliga nordiska länder är arbetsmiljöfrågorna. För detta ändamål har beslutats om en ram på 0,9 milj. norska kronor.

Medlen för sekretariatets adminstrativa kostnader föreslås — jämfört med år 1976 - öka med ca 1.1 milj. norska kronor till 8,4 milj. Ökningen beror främst på beräknade löneökningar under 1976. Härtill kommer en reserv för ytterligare löneökningar under 1977 på 1,2 milj. Någon ändring av personalstyrkan vid sekretariatet bedöms f.n. inte som nödvändig.

Totalt uppgår kostnaderna för den verksamhet som administreras över

mMinisterrådssekretariatet i Oslo under 1977 till 28 149 000 norska kronor.

Från detta belopp skall avdrag göras för sekretariatets beräknade inkomster

under samma år vilka uppskattas till 2 milj. norska kronor. Återstoden som skall täckas med nationella bidrag omfattar sålunda 26 149 000 norska

kronor.

Ländernas bidrag till ministerrådets budgetar betalas enligt en fördelnings-

nyckel grundad på förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter. I december 1975 fastställde ministerrådet följande fördelning för åren

1977-79: Danmark 23,4 96, Finland 15,8 26, Island 0,9 26, Norge 17.0 96 och Sverige 42,9 26. Sveriges andel (42,9 96) av de nationella bidragen utgör

11 217 921 norska kronor, vilket enligt nuvarande växelkurs motsvarar

8974 336 svenska kronor.

Medlen bör anvisas I statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Då den nord-

iska budgeten avser kalenderåret 1977, kan det svenska bidraget delvis kom-

ma att behöva betalas ut efter det svenska budgetårets utgång. Regeringen bör kunna medge att sådana utbetalningar'belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 inom den av riksdagen godkända ramen för år 1977. Jag förordar, att anslaget fr. o. m. budgetåret 1976/77 benämns Nordiska ministerrådets allmänna budget.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att 1. godkänna förslaget till allmän budget för Nordiska ministerrådet för år 1977 om 28 149 000 norska kr.,

2. Mill Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 8975 000 kr. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar

alt genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden

har lagt fram.