om godkännande av överenskommelse om upprättande av Nordiska investeringsbanken, m.m.
Prop. 1975/76: 108 Regeringens proposition
1975/76: 108
om godkännande av överenskommelse om upprättande av Nordiska investeringsbanken, m. m.; beslutad den 29 januari 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
Den 4 december 1975 undertecknade företrädare för regeringarna i de fem nordiska länderna en överenskommelse om att upprätta en investeringsbank, Nordiska investeringsbanken, med huvudsäte i Helsingfors.
Banken skall enligt överenskommelsen ge lån och ställa garantier för att genomföra investeringsprojekt och export av nordiskt intresse. Bankens grundkapital skall vara 400 milj. SDR (särskilda dragningsrätter), vilket f. n. motsvarar ca 2 miljarder kr. Vid sidan av grundkapitalet skall banken skaffa medel till utlåningsverksamhet genom att ta upp lån inom eller utanför de nordiska länderna.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen och medger att svenska staten ikläder sig ansvaret för att täcka Sveriges andel av bankens grundkapital, 180 milj. SDR, vilket f. n. motsvarar ca 925 milj. kr. Sveriges andel av den del av grundkapitalet som skall betalas in utgör 45 milj. SDR, dvs. ca 230 milj. kr. För den första inbetalningen av Sveriges andel av grundkapitalet föreslås att det för budgetåret 1976/77 anvisas ett reservationsanslag om 80 milj. kr.
Sveriges tillträde till överenskommelsen förutsätter att vissa bestämmelser angående bankens rättsliga ställning införlivas med svensk rätt. Av denna anledning föreslås en komplettering av lagen med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.
Vidare föreslås vissa ändringar i de s. k. kapitaltäckningsreglerna i banklagstiftningen och vissa ändringar i de placeringsbestämmelser som gäller för allmänna pensionsfonden och vissa andra institut.
I Riksdagen 19751/76. I saml. Nr 108
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier
Härigenom föreskrives, att 3 I lagen (1966:664) med vissa bestämmelser
om immunitet och privilegier! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
33 Utan hinder av bestämmelse i an- Utan hinder av bestämmelse i an-
nan författning åtnjuta följande in- nan författning åtnjuta följande in-
ternationella organisationer immu- ternationella organisationer immu-
nitet och privilegier enligt vad som nitet och privilegier enligt vad som
bestämts i stadga eller avtal som är bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige I kraft i förhållande till Sverige ]. Förenta Nationerna, 1. Förenta Nationerna,
2. till Förenta Nationerna an- 2. till Förenta Nationerna anknutna fackorgan, knutna fackorgan,
3. Europarådet, 3. Europarådet, 4, rådet för samarbete på tullom- 4. rådet för samarbete på tullområdet, rådet, 5. internationella atomenergior- 5. internationella atomenergiorganet, ganet,
6. Europeiska frihandelssam- 6. Europeiska frihandelssammanslutningen, manslutningen,
7. organisationen för ekono- 7. organisationen för ekono-
miskt samarbete och utveckling, miskt samarbete och utveckling, samt den inom denna organisation samt den inom denna organisation upprättade finansiella stödfonden, upprättade finansiella stödfonden,
8. organisationen för europeisk 8. Europeiska rymdorganet, remdföorskning,
9. den — internationella dom- 9. den internationella — domstolen, stolen,
10. den europeiska domstolen för 10. den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, de mänskliga rättigheterna,
11. internationella centralorganet 11. internationella centralorganet för biläggandet av investeringstvis- för biläggandet av investeringstvis- .
ter, | ter, |
12. Asiatiska utvecklingsbanken, 12. Asiatiska utvecklingsbanken,
llagen omtryckt 1973:1204. "Senaste lvdelse enligt rskr 1975/76:110
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13. internationella telesatellitor- 13. internationella telesatellitorganisationen Intelsat, ganisationen Intelsat,
14. Afrikanska — utvecklingsfon- 14. Afrikanska — utvecklingsfonden, den,
15. internationella oljeskadefon- 15. internationella oljeskadefonden, . den,
16. den europeiska organisatio- 16. den europeiska organisationen för astronomisk forskning röran- nen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen, de södra stjärnhimlen,
17. det europeiska centret för me- 17. det europeiska centret för medellånga väderprognoser. dellånga väderprognoser,
18. Nordiska investeringsbanken.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse
Härigenom föreskrives att 57 3 lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
57 §! Bankaktiebolag skall till insättarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta
belopp. Detta bestämmes i förhållande till bankbolagets tillgångar och till
garantiförbindelser som bolaget ingått (placeringar). Vid beräkningen av ka-
pitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken och riksgäldskontoret, 2. skattkammarväxlar och obliga- 2. skattkammarväxlar och obliga-
tioner som utfärdats av staten, kom- = tionersom utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig samfäl- - mun eller därmed jämförlig samfäl-
lighet, allmän kassa eller inrättning, = lighet, allmän kassa eller inrättning,
vars reglemente fastställts av rege- = vars reglemente fastställts av regeringen, eller kreditaktiebolag, ringen, kreditaktiebolag eller Nor-
diska investeringsbanken,
3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan un-
der A I eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant
bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas
med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller för-
säkringsföretag med svensk koncession svarar,
4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran
som angives under A 1-3,
un garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran, som angives under A 1-4,
B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar, 3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under Bi eller 2, eller
inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet
av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som
hör till tomträtten,
"Senaste lydelse 1975:227
Nuvarande Ivydelse Föreslagen lydelse
4. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran, som angives under B 1-3, C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller
tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån
utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten
är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem
och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egen-
domen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,
inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för in-
dustriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio
procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller,
i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till
tomträtten,
förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,
eller
borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugo-
femtusen kronor,
2. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i form av vär-
dehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under C 1,
D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.
För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt skal! bankbolag vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp, som motsvarar sammanlagt
en procent av summan av placeringar, som angivas under B, fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.
Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt
nominella belopp.
Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av
bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas det no-
minella värdet av förlagsbevis, utställda av bankbolaget, intill ett belopp
motsvarande bolagets aktiekapital. I fråga om förlagskapital, som långivaren
kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas att med bolagets kapital
får likställas högst så stor del av det varje år förfallande beloppet som svarar
mot tio procent av bolagets aktiekapital.
Från bankbolagets eget kapital skall avräknas det bokförda värdet av vad banken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till annat in- eller
utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan av-
räkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.
Har bankbolag väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslu-
tande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för
att bereda banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sam-
manhängande behov, skall från bankbolagets eget kapital avräknas åtta pro-
cent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.
Med uppskattat värde avses der värde, som bankbolaget bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av stats-
medel till fträmjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattnings-
värdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl
föranleda annat.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker
Härigenom föreskrives att 26 §. lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
"265! :
Sparbank skall till insättarnas skydd ha egna fonder till-visst lägsta belopp.
Detta bestämmes i förhållande till sparbankens tillgångar och till garan-
tiförbindelser som sparbanken ingått (placeringar). Vid beräkningen av kravet
på egna fonder indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken och riksgäldskontoret, . 2. skattkammarväxlar och obliga- 2. skattkammarväxlar och obliga-
tioner som utfärdats av staten, kom- = tioner som utfärdats av staten, kom-
mun eller därmed jämförlig samfäl- mun eller därmed jämförlig sam fäl-
lighet, allmän kassa eller inrättning, = lighet, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av rege- vars reglemente fastställts av regeringen eller kreditaktiebolag, ringen, kreditaktiebolag eller Nor-
diska investeringsbanken,
3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan un-
der A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller för-
säkringsföretag med svensk koncession svarar, -
4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller ford-
ran, Som angives under A 1-3, 5. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värde-
handling elter fordran, som angives under A 1-A,
B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,
2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkrings-
företag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,
3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av | värdehandling eller fordran, som angives under B1 eller 2, eller
inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt
till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet
av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som
hör till tomträtten,
I Senaste lydelse 1975:228.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under B 1-3,
C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten
är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten, inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio
procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten, :
förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet, eller
borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugu-
femtusen kronor,
2. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i form av
värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under
CI,
D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt femte och sjätte styckena skola avräknas från sparbankens egna fonder. För placeringar, som angivas under A, fordras ej egna fonder. I övrigt
skall sparbank vid varje tidpunkt ha egna fonder till lägst ett belopp, som
motsvarar sammanlagt en procent av summan av placeringar, som angivas under B, fyra procent av summan av placeringar som angivas under C, och
åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D. Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt
nominella belopp.
Med egna fonder avses grundfaond, reservfond och garantifond. Med egna fonder får likställas det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av sparbanken, intill ett belopp motsvarande sparbankens reservfond. I fråga om förlagskapital, som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakt-
tagas att med sparbankens fonder får likställas högst så stor del av det varje år förfallande beloppet sorn svarar mot tio procent av reservfonden. Från sparbankens egna fonder skall avräknas det bokförda värdet av vad sparbanken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av
panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.
Har sparbank väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande
har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda
sparbanken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed samman-
hängande behov, skall från sparbankens egna fonder avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bo-
lagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot sparbankens
innehav av aktier i fastighetsbolaget.
Med uppskattat värde avses det värde, som sparbanken bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till fträmjande av bostadsbyggande sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattnings-
värdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för
byggnaden cller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl
föranleda annat.
Sparbank, som på grund av-avtal enligt 79 §& skall uppbära blivande överskott vid annan sparbanks likvidation, får vid bestämmande av kravet på egna fonder under tiden för likvidationen taga överskottet i beräkning intill belopp och på villkor som tillsynsmyndigheten fastställer.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1" Riksdagen 1975176. I saml. Nr 108
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen
Härigenom föreskrives att 34 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
34 N! Centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor skall till insättarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestämmes för kassorna gemensamt i förhållande till deras tillgångar och av dem ingångna garantiförbindelser (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen
A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos riksbanken och riksgäldskontoret, 2. skattkammarväxlar och obliga- 2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kom- = tioner som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig samfäl- mun celler därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning, — lighet, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av rege- vars reglemente fastställts av regeringen e//er kreditaktiebolag, ringen, kreditaktiebolag eller Nordis-
ka investeringsbanken, 3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke celler försäkringsföretag med svensk koncession svarar, 4, fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3, 5. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1A, B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2, 2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar, 3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller
inteckning i jordbruks-, affårs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet
! Senaste lydelse 1975:229.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som
hör till tomträtten, 4, garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten
jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran, som angives under B 1-3,
C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten
är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem
och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten, inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för in-
dustriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten,
förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet, eller
borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugo-
femtusen kronor, 2. garantiförbindelser. som utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under C 1,
D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital. För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt skall centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp, som motsvarar sammanlagt en procent av summan av placeringar, som angivas under B, fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D. Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt nominella belopp.
Med eget kapital avses insatskapital, reservfond, dispositionsfond och av
stämma fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av centralkassan, intill ett belopp motsva-
rande det belopp vartill centralkassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital uppgår. I fråga om förlagskapital, som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas att med centralkassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital får likställas högst så stor del av det varje år
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
förfallande beloppet som svarar mot tio procent av detta kapital.
Från centralkassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital skall
avräknas det bokförda värdet av vad de såsom aktiekapital eller i annan
form tillskjutit till företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller
i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-,
kontors- eller affärsfastighet. Har centralkassa eller ansluten. jordbrukskassa väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag som uteslutande har till syfte att förvalta fastighet cHer
tomträtt som förvärvats för att bereda någon av kassorna lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från det egna kapitalet avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet
av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del
av dessa som svarar mot kassans innehav av aktier i fastighetsbolaget.
Med uppskattat värde avses det värde, som kreditkassa bestämt på grund-
val av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande
av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattnings-
värdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för
byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl
föranleda annat.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1948:433) om försäkringsrörelse!
dels att i 4§ I och 2 mom., 70, 72 och 81 5§, 94§ I mom., 95 och 97 §§. 100 § I mom., 135 och 142 §§, 166 § I och 2 mom., 204 § I mom., 233 och 237 3§, 2888 3-5 mom., 292 och 294 5§, 297 § 1-3 mom., 302 §,
310§ I mom. samt 315, 318, 337, 345 och 349 §§ ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form,
dels att 274 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
274 8? Vid envar tidpunkt skall ett belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar vara redovisat i följande slag av värdehandlingar: 1. obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats av staten; 2. obligationer utfärdade av Sve- 2. obiigationer utfärdade av Sve-
riges allmänna hypoteksbank, ko- riges allmänna hypoteksbank, ko-
nungariket Sveriges stadshypoteks- nungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa, Svenska bostadskreditkassan, kassa, Svenska bostadskreditkas- Svenska skeppshypotekskassan, san, Svenska skeppshypotekskassan,
Skeppsfartens sekundärlånekassa e/- Skeppsfartens sekundärlånekassa, ler Sveriges investeringsbank aktie- Sveriges investeringsbank aktiebo-
bolag eller av kreditaktiebolag, som lag eller Nordiska investeringsbanken enligt vad därom finnes stadgat står eller av kreditaktiebolag, som enligt under tillsyn av bankinspektionen; vad därom finnes stadgat står under
tillsyn av bankinspektionen;
I Senaste lydelse av
48 2 mom. 1961:610 708 -1950:320 723 1961:610 815 1961:610 9485 I mom. 1961:610 100 § 1 mom. 1973:223 1425 1961:610 166 § 2 mom. 1961:610 204 5 I mom. 1950:320 237 § 1961:610 28835 4 mom. 1974:165 29285 -1957:221 315 § 1973:391 318 5 1974:165 345 § 1961:610 349 § -1950:320.
2 Senaste lydelse 1973:934 och 1967:343 (jfr 1967:344).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3. av riksbanken, svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller central-
kassa för jordbrukskredit utfärdade fordringsbevis, med undantag av sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medföra rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis);
4, obligationer eller andra skuld- 4. obligationer eller andra skuld-
förbindelser, utfärdade eller garante- förbindelser, utfärdade eller garante-
rade av svensk kommun, som till rade av svensk kommun, som till lånets upptagande eller garamerande lånets upptagande eller garanterande erhållit Konungens tillstånd; erhållit regeringens tillstånd;
5. av svenskt industriföretag ut- 5. av svenskt industriföretag ut-
färdade obligationer, vilka offent- färdade obligationer, vilka offentligen utbjudits av svenskt bankak- ligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag eller Sveriges investerings- tiebolag, Sveriges investeringsbank bank aktiebolag; aktiebolag eller Nordiska investerings-
banken;
6. skuldförbindelser, för vilka bolaget äger säkerhet genom
inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra
femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda
taxeringsvärde eller
inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt
inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, allt med den ytter-
ligare begränsning som försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till
tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet,
dock att, utom i fråga om sådant lån till svensk kommun för vilket försäkringsinspektionen medgivit undantag, åbyggnad skall, för att inteckning
i fastigheten eller tomträtten må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag som avses i denna lag eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i riket;
7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art och till den
säkerhet de erbjuda kunna anses jämförliga med några av de under 1-6
nämnda; dock att värdehandlingar, vilka enligt sin lydelse skola infrias i
främmande valuta, må användas för redovisning allenast i den mån de motsvara försäkringsfonden för egen räkning för försäkringar i samma va-
luta;
eller ock i följande tillgångar av annan art:
8. lån mot säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet;
9. värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet på grund av i återförsäkring
övertagna livförsäkringar, dock att värdet av utländsk försäkringsanstalts ansvarighet ej må i vidsträcktare mån användas till redovisning av försäkringsfonden än försäkringsinspektionen med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet finner kunna medgivas.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp motsvarande högst en tiondel av försäkringsfonden för egen räkning, redovisas i andra värdehandlingar än i första stycket 1-7 avses, dock icke i aktier.
Med försäkringsfond för egen räkning förstås den del av fonden, som
icke motsvarar värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Vid tillämpningen av 70, 274 och 345 §§ i den nya lydelsen skall med
sådant beslut av regeringen som där sägs jämställas beslut som före den
I januari 1975 har fattats av Konungen.
6 Förslag till
Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning
Härigenom föreskrives i fråga om reglementet (1959:293) angående all-
männa pensionsfondens förvaltning!
dels att i 4-6, 10, 14, 15, 19, 20, 22, 24 och 26 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att 128 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
125 Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen,
I. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskas-
san eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditakticbolag, som en-
ligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;
2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet;
3. i obligationer och andra för den 3. i obligationer och andra för den
allmänna rörelsen avsedda förskriv- allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som offentligen utbjudits av ningar som offentligen utbjudits av
svenskt bankaktiebolag eller Sveri- svenskt bankaktiebolag, Sveriges inges investeringsbank aktiebolag med vesteringsbank = aktiebolag = eller undantag av konvertibla skuldebrev Nordiska — investeringsbanken med och skuldebrev förenade med op- undantag av konvertibla skuldebrev tionsrätt till nyteckning; och skuldebrev förenade med op-
tionsrätt till nyteckning;
4. i andra skuldförbindelser utfär- 4, i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller där- dade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, riksban- med jämförlig samfällighet, riksban-
ken, bankaktiebolag, postbanken, ken, bankaktiebolag, sparbank, censparbank, centralkassa för jordbruks- tralkassa för jordbrukskredit eller an-
kredit eller annan kreditinrättning, nan kreditinrättning, som regeringen
som Konungen godkänner, eller av godkänner, eller av bolag, förening
I Senaste lydelse av 458 1973:503 68 1973:503 145 1973:934 (jfr 1973:503) 158 -1967:345 tifr 1967:346) 198 1967:345 (jfr 1967:346) 2 Senaste lydelse 1973:503.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
bolag, förening eller stiftelse som i eller stiftelse som i 2 § första stycket
25 första stycket 1 sägs, såvida sta- I sägs, såvida staten, kommun eller ten, kommun eller därmed jämförlig därmed jämförlig samfällighet iklätt samfällighet iklätt sig borgen för för- sig borgen för förbindelserna;
bindelserna;
5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse;
6. efter hörande av riksförsäkringsverket i skuldförbindelse utfärdad av företag, som har till syfte att befordra folkhälsan eller att medverka till förhindrande av nedsättning av arbetsförmåga eller till förbättring av sådan förmåga och som enligt styrelsens prövning anses erbjuda godtagbar sä-
kerhet; samt
7. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat
om Ååterlån.
Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen
1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver
bank- eller försäkringsrörelse; samt
2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta stycke.
I den mån så erfordras för en till- I den mån så erfordras för en tillfredsställande betalningsberedskap fredsställande betalningsberedskap
eller eljest för tillgodoseende av kra- eller eljest för tillgodoseende av kra-
vet på ändamålsenlig förvaltning må vet på ändamålsenlig förvaltning må
fondmedel även innestå hos riksban- fondmedel även innestå hos riksban-
ken, bankaktiebolag eller postban- ken, bankaktiebolag eller postgirot.
ken.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Vid tillämpningen av 4, 6, 12, 14 och 19 §§ i den nya lydelsen skall med sådant beslut av regeringen som där sägs jämställas beslut som före
den 1 januari 1975 har fattats av Konungen.
1"+ Riksdagen 1975176. I saml. Nr 108
7 Förslag till
Lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen
av riksförsäkringsverkets fonder :
Härigenom föreskrives att 9 5 reglementet (1961:265) angående förvalt-
ningen av riksförsäkringsverkets fonder skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse : Föreslagen lydelse
9! Fondfullmäktige må placera fondmedel
1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stads-
hypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag, som enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;
2. i obligationer garanterade av staten, kommun celler därmed jämförlig
samfällighet; - | | |
3. i obligationer och andra för den 3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskriv- — allmänna rörelsen avsedda förskriv-
ningar som offentligen utbjudits av — ningar som offentligen utbjudits av
svenskt bankaktiebolag eller Sveri- — svenskt bankakticbolag, Sveriges inges investeringsbank aktiebolag; | vesteringsbank aktiebolag — eller
i "Nordiska investeringsbanken;
4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed
jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse, i vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet äger ett bestämmande inflytande, såvida staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för förbindelserna:
5. i skuldförbindelser, för vilka fond äger säkerhet genom inteckning i fast egendom eller tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda tax-
eringsvärde: dock skall åbyggnad., för att inteckning i fastigheten eller tomt-
rätten må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag. som avses i lagen om försäkringsrörelse, eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i riket; samt
6. i sådana andra värdehandlingar, vilka regeringen i särskilt fall efter
framställning av fondfullmäktige prövar erbjuda fullgod säkerhet. Fondmedel tillhörande folkpensioneringsfonden eller yrkesskadeförsäk-
ringsfonden må därjämte placeras
7. i skuldförbindelser utfärdade av företag, som har till syfte att befordra folkhälsan eller att medverka till art förhindra nedsättning av arbetsförmågan
I Senaste lydelse 1975:481.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
eller till att förbättra sådan förmåga och som enligt fondfullmäktiges pröv-
ning anses erbjuda godtagbar säkerhet; samt .
8. med regeringens medgivande i fastigheter, som förvärvas för sådant
ändamål, som under 7 omförmäles.
Placeras medel ur folkpensioneringsfonden eller yrkesskadeförsäkrings-'
fonden i skuldförbindelse utfärdad av företag som avses i andra stycket 7, må utlåningen ske mot lägre ränta än som eljest skulle ha kunnat betingas.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
8 Förslag till Lag omändring ireglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen
Härigenom föreskrives att 2 § reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lvdelse Föreslagen lIvdelse
25!
Allmän försäkringskassa må placera fondmedel
1. i obligationer utfärdade av staten, kommun, Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa;
2. i obligationer garanterade av staten eller kommun:
3. i obligationer och andra för den 3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskriv- allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som offentligen utbjudits av ningar, som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag eller Sveri- svenskt bankaktiebolag, Sveriges inges investeringsbank aktiebolag; vesteringsbank = aktiebolag = eller
Nordiska investeringsbanken;
4. i andra skuldförbindelser utfärdade eller garanterade av staten eller kommun eller utfärdade av riksbanken, bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit:
5. i skuldförbindelser, för vilka kassan äger säkerhet genom inteckning i annan fastighet än industrifastighet inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, därvid i taxeringsvärdet å jordbruksfastighet icke må medräknas taxeringsvärdet å växande skog; dock skall åbyggnad, för att inteckning i fastigheten må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag, som avses i lagen om försäkringsrörelse, eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i riket; samt
6. med riksförsäkringsverkets medgivande i fastighet, avsedd för kassans verksamhet; och skall i fråga orn brandförsäkring av åbyggnad gälla vad vid 5. stadgas.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
'Senaste lydelse 1973:934 och 1967:349 (jfr 1967:350).
9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1972:262) om understödsföreningar
dels att i 2,68, 73 och 75 §§ ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form,
dels att 24 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lIvdelse
248 Vid varje tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels försäkringsfonder, dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än
försäkringsfond ej medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar,
nämligen
1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats
av staten,
2. obligationer som utfärdats av 2. obligationer som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypo- Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskredit- tekskassa, Svenska bostadskredit-
kassan, Svenska skeppshypoteks- kassan, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlå- kassan, Skeppsfartens sekundärlå-
nekassa eller Sveriges investerings- nekassa, Sveriges investeringsbank bank aktiebolag eller av kreditaktie- aktiebolag eller Nordiska investeringsbolag, som står under tillsyn av bank- banken eller av kreditaktiebolag, inspektionen, som står under tillsyn av bankin-
spektionen,
3. fordringsbevis som utfärdats av riksbanken, bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit, dock ej sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först efter ut-
färdarens Övriga fordringsägare (förlagsbevis),
4. obligationer eller andra skuld- 4. obligationer eller andra skuld-
förbindelser, utfärade eller garante- förbindelser, utfärdade eller garanterade av kommun, som fått tillstånd rade av kommun, som fått tillstånd
av Konungen att tå upp eller garan- av regeringen att ta upp eller garantera lånet, tera lånet,
5. obligationer som utfärdats av 5. obligationer som utfärdats av svenskt industriföretag och som of- svenskt industriföretag och som offentligen utbjudits av bankaktiebo- fentligen utbjudits av bankaktiebo-
lag. sparbank, kreditkassa inom jord- lag, sparbank, kreditkassa inom jord-
"Senaste lydelse 1973:934 (övergångsbest.).
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
brukskasserörelsen eller Sveriges in- —. brukskasserörelsen, Sveriges inves-
vesteringsbank aktiebolag, teringsbank aktiebolag eller Nordiska
| investeringsbanken, |
6. skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt
på grundval av | | inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra
femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda
taxeringsvärde, eller
inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, med den ytterligare begränsning som försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll elter annan omständighet,
dock att, utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspektionen
medgett undantag, byggnad skall, för att säkerheten skall få godtas, vara
brandförsäkrad i svensk försäkringsanstalt eller i utländsk försäkringsanstalt
som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket,
7. andra svenska eller utländska värdehandlingar utom sådana som skall infrias i främmande valuta, om de till art och säkerhet kan anses jämförliga med värdehandlingar som avses i någon av punkterna 1-6,
8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet,
9. föreningen tillhör fastighet eller tomträtt intill de gränser och med de brandförsäkringsvillkor som enligt 6 gäller beträffande inteckning, eller
10. värdet av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grund av försäkringar, som övertagits i återförsäkring. |
Förening, som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven redovisning i sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldförbindelser, för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke 1-5 och 7.
Utan hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot
högst en tiondel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värdehandlingar än som förut sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond,
och i tillgångar som nämnts i första stycket 9 utöver där angiven gräns.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Vid tillämpning av 2 och 24 §§ i den nya lydelsen skall med sådant
beslut av regeringen som där sägs jämställas beslut som före den 1 januari 1975 har fattats av Konungen.
10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrives att 57 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse ”
573 Fondens tillgångar skall redovisas i en eHer flera av följande former
1. obligationer som utfärdats av staten, kommun, Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, :
2. obligationer som garanterats av staten eller kommun,
3. obligationer eller andra för den: 3. obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskriv- allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som offentligen utbjudits av ningar, som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag eller Sveri- svenskt bankaktiebolag, Sveriges inges investeringsbank aktiebolag, vesteringsbank = aktiebolag = eller med undantag av sådana förskriv- Nordiska — investerinasbanken, med
ningar, som medför rätt till betalning undantag av sådana förskrivningar, först efter utfärdarens övriga ford- som medför rätt till betalning först ringsägare (förlagsbevis), efter utfärdarens övriga fordrings-
ägare (förlagsbevis), =
4. andra skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats av staten eller '
kommun eller som utfärdats av riksbanken, bankaktiebolag, sparbank eller
centralkassa för jordbrukskredit, Ne |
5. intill högst en femtedel av fondens tillgångar i skuldförbindelser, för vilka kassan har säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i annan fastighet än industrifastighet eller i tomträtt inom tre fjärdedelar av senast fastställda taxeringsvärde, varvid i taxeringsvärdet på jordbruksfastighet icke får medräknas taxeringsvärdet på växande skog; dock skall : byggnad, för att inteckning i fastigheten skall godkännas, vara brandförsäkrad i svensk försäkringsanstalt eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt all driva försäkringsrörelse här i landet, eller |
6. med arbetsmarknadsstyrelsens medgivande i fastighet, avsedd för kassans verksamhet, varvid i fråga om brandförsäkring skall gälla vad som anges I 5.
Utan hinder av första stycket får ett belopp, som motsvarar högst en tiondel av fonden, redovisas I andra värdehandlingar än som avses i första
stycket 1-6, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
"Senaste lydelse 1973:934.
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-01-29
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om godkännande av överenskommelse om upprättande
av Nordiska investeringsbanken, m. m.
1¶Inledning
Vid möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och samarbetsministrar den 31 januari 1975 i Oslo diskuterades frågan om att upprätta en nordisk investeringsbank. Starsministrarna uttalade att en sådan bank skulle kunna bli ett värdefullt komplement till förekommande kreditinstitut vid finansiering av investeringsprojekt och export av nordiskt intresse. Statsministrarna enades om att snarast möjligt låta utarbeta ett förslag som skulle kunna ligga till grund för ett beslut att upprätta en nordisk investeringsbank. Denna skulle drivas enligt bankmässiga principer och bygga på grundkapital från de deltagande länderna.
På grundval av statsministrarnas beslut tillsatte Nordiska ministerrådet den 14 februari 1975 en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett utkast till överenskommelse och förslag till stadgar för banken.
Arbetsgruppen avlämnade sin rapport den 20 maj 1975. Ministerrådet behandlade den vid ett möte den 19 juni 1975 och beslöt då att, i form av ett ministerrådsförslag om upprättande av en nordisk investeringsbank, underställa frågan Nordiska rådet för yttrande.
Nordiska rådet remitterade förslaget till ett antal myndigheter, organisationer och andra intressenter i de nordiska länderna. Inom ramen för frågans beredning i rådets ekonomiska utskott hölls också ett möte den 18 oktober 1975 till vilket ministerrådet hade inbjudits. Härunder besvarade ministerrådet vissa frågor angående banken som utskottets ledamöter hade ställt till ministerrådet.
Vid extra session i Stockholm den 15 november 1975 antog Nordiska
rådet det förslag till rekommendation om godkännande av ministerråds-
förslaget som utskottets majoritet förordade. Röstsiffrorna var 59 för och
10 mot; 5 rådsmedlemmar deltog inte i omröstningen.
Nordiska rådet hade därmed rekommenderat ministerrådet att tillse att
överenskommelse ingicks om att upprätta en nordisk investeringsbank väsentligen i överensstämmelse med ministerrådets förslag. Banken borde
emellertid, enligt Nordiska rådet, erhålla en bredare parlamentarisk förank-
ring vilket kunde ske genom ändringar i förslagen till överenskommelse
och stadgar på följande tre punkter: dels borde stadgeändringar av större
vikt underställas Nordiska rådet, dels borde Nordiska ministerrådet årligen rapportera till Nordiska rådet om bankens verksamhet, dels slutligen borde i bankens kontrollkommitté även ingå representanter utsedda av Nordiska
rådet. Under överläggningar mellan Nordiska rådets presidium och Nordiska ministerrådet uppnåddes enighet om en korrigering av texterna i allt vä-
sentligt i enlighet med Nordiska rådets önskemål.
Vid ministerrådets möte i Köpenhamn den 4 december 1975 antogs formellt de ändringar i texterna till överenskommelse och stadgar som blivit
resultatet bl. a. av överläggningarna med Nordiska rådets presidium, varefter överenskommelsen undertecknades. Efter ratifikation träder överenskommelsen i kraft den dag ministerrådet fastställer. De svenska texterna till överenskommelsen och stadgarna bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilagor.
2¶Överenskommelsens huvudsakliga innehåll
Överenskommelsen och de därtill fogade stadgarna reglerar bankens verk-
samhet. Bankens uppgift skall vara att ge lån och ställa garantier på bank-
mässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn för att genomföra investeringsprojekt och export av nordiskt intresse. Bankens grundkapital tillskjuts av avtalsparterna.
I det följande lämnas en redogörelse för överenskommelsen och stadgarna
för banken baserad huvudsakligen på kommentarerna i Nordiska minis-
terrådets förslag till Nordiska rådet. Framställningen tar därvid hänsyn till de ändringar i texterna som ministerrådet gjort med anledning av behandlingen i Nordiska rådet.
2.1 Bankens ändamål och verksamhetsfält
I det förslag från ministerrådet som förelades Nordiska rådet påpekas att avsikten att nu förverkliga tanken på en nordisk investeringsbank hänger samman med de nordiska ländernas stora kapitalbehov för att bygga ut produktionsapparaten och öka exporten. En nordisk investeringsbank vars kapitalanskaffning bygger på upplåning på såväl den internationella som
senare också på den nordiska kapitalmarknaden kan bidra till finansieringen av investerings- och exportprojekt av gemensamt nordiskt intresse. Banken kan därmed bli ett viktigt instrurnent för att vidareutveckla det nordiska samarbetet på det praktiska planet och bidra till de nordiska ländernas eko-
nomiska framsteg. Bankens uppgift är att stärka Nordens ekonomi genom
att bevilja lån och ställa garantier på bankmässiga villkor för att genomföra investerings- och exportprojekt av nordiskt intresse, framhåller minister-
rådet. Genom att den nordiska målsättningen skall vara grundläggande för
investeringsbankens verksamhet kan banken bli ett värdefullt komplement till de enskilda ländernas nationella kreditinstitut. Bankens utlånings- och garantiverksamhet förutses ske på bankmässiga villkor. Detta innebär bl. a. att banken skall sträva efter att uppnå överskott som möjliggör fondbildning och rimlig förräntning av det inbetalade grundkapitalet. En bank- och atfärsmässig målsättning bedöms vara en förutsättning för att banken skall kunna uppträda som låntagare på den internationella kapitalmarknaden och därvid erhålla tillfredsställande lånevillkor.
Det framhålls vidare i ministerrådsförslaget att det finns anledning att
räkna med att de nordiska länderna kommer att ha stora investeringsbehov
under kommande år för att öka produktions- och exportkapaciteten för att kunna betala den dyrare oljeimporten och för att minska behovet av importerad energi. Även på längre sikt föreligger behov av en snabb utbyggnad av ländernas realkapital. Många av de investeringar som kan bli aktuella
i dessa sammanhang kan förmodas bli av sådana dimensioner att de får
verkan i de nordiska grannländerna och kräva krediter av sådan storlek att det kan bli svårt att klara finansieringen på ordinarie vägar. I sådana sammanhang kan en nordisk investeringsbank på ett naturligt sätt komma in i bilden som finansiär.
Samtidigt med att banken bör drivas efter sedvanliga bankmässiga principer bör ett nära samarbete mellan banken och vederbörande lands myndigheter skapa förutsättningar för att bankens utlåningspolitik bidrar till att realisera deltagarländernas samhällsekonomiska mål. Lån skall kunna
beviljas såväl till offentliga som till privata projekt. Projekt som normalt finansieras med statliga eller kommunala medel bör banken emellertid en-
dast i särskilda fall engagera sig I. Härvid bör dock hänsyn tagas till institutionella olikheter mellan de nordiska länderna.
Bestämmelsen att projekten skall vara av nordiskt intresse begränsar bankens verksamhet. Begreppet ”nordiskt intresse” måste emellertid, enligt ministerrådsförslaget, i detta sammanhang ges en vid tolkning. Projekt, som
utförs i samarbete mellan företag eller institutioner i två eller flera nordiska
länder, faller in under bankens behörighet, medan däremot projekt som i allt väsentligt ligger i endast et lands intresse faller utanför. Ett sådant samarbete behöver inte innebära att ägarintresset är delat mellan flera länder. Ett långsiktigt samarbete I form av mera varaktigt leveransavtal kan vara tillräckligt. I fall av underleveranser som enbart hänför sig till själva in-
vesteringen bör dessa utgöra en betydande del av projektet för att kriteriet nordiskt intresse skall anses vara uppfyllt. Enligt ministerrådets förslag bör banken också kunna medverka till finansieringen av projekt som direkt är knutet till endast ett land, om projektet har betydande positiva effekter också för andra nordiska länder. Som ett exempel härpå nämns kraftverksprojekt som ingår i ett gemensamt kraftförsörjningsnät. När det gäller exportfinansicring bör ett villkor för engagemang från bankens sida vara att leveransen gäller ett avgränsat projekt och att det berör minst två nordiska länder.
Inom givna ramar bör banken även kunna medverka till att finansiera projekt som sträcker sig över riksgränserna, t. ex. kommunikationsprojekt, eller regionalpolitiska projekt med sikte på att stimulera utvecklingen i ett gemensamt gränsområde.
Det är naturligt att banken skaffar medel till utlåningsverksamheten
genom upplåning utanför Norden. På längre sikt bör förutsättningar föreligga att banken kan låna också på de nordiska ländernas kapitalmarknader.
2.2 Utformningen av överenskommelsen och stadgarna
Genom överenskommelsen etableras Nordiska investeringsbanken som en gemensam nordisk institution. Dess rättsliga ställning klarläggs både i förhållande till långivare och låntagare och i förhållande till de nordiska
ländernas offentliga myndigheter samt andra redan verksamma nordiska organ. Överenskommelsen reglerar också bankens ställning i förhållande till nationell lagstiftning.
Stadgarna innehåller närmare regler för bankens verksamhet och drift.
Beslut av Nordiska ministerrådet att ändra stadgarna kräver, till skillnad från ändring av överenskommelsen, ingen ratificering. Förslag till stadgeändringar av principiell betydelse för bankens ändamål, verksamhet och
drift skall dock föreläggas Nordiska rådet för yttrande. Ändringar i stadgarna
får inte medföra att förekommande kreditorers säkerhet minskas.
2.3 Kommentarer till bestämmelser i överenskommelsen och stadgarna
2.3.1¶Ändamål (Art. I i överenskommelsen, $ I i stadgarna).
Bankens ändamål har beskrivits i det föregående. Förkortningen av bankens namn föreslås vara NIB och dess beteckning på engelska Inter-Nordic Investment Bank.
2.3.2 Verksamhet (Art. 2 i överenskommelsen, $8 6-9 i stadgarna).
Bankens soliditet beror förutom på storleken av grundkapitalet och på den inbetalade delen därav, på dess kapacitet till utlånings- och garantiverk-
samhet. Grundkapitalet föreslås uppgå till 400 milj. SDR (särskilda dragningsrätter) och utlånings- och garantiverksamheten till maximalt 250 ";
av grundkapitalet, dvs. 1.000 milj. SDR. SDR definieras i överensstämmelse med de värderingsregler som Internationella valutafonden har fastställt med giltighet från och med den 1 juli 1974 och som knyter SDR:s värde till utvecklingen av valutakurserna för de viktigaste valutorna, häribland tre
av de nordiska ländernas valutor. Om dessa värderingsregler ändras, avgör
styrelsen i vad mån banken skall följa de nya reglerna. Kursen på I SDR
var den 14 januari 1976 5,15 kr.
För beviljande av lån och garantier förutsätts att betryggande säkerhet, exempelvis pantsäkerhet eller garanti, kommer att krävas. Något absolut
krav på formella säkerheter föreligger emellertid inte. Banken får i varje
enskilt fall bedöma om den säkerhet som erbjuds kan anses betryggande.
Banken bör samarbeta med offentliga och privata organ i de deltagande länderna. Lån eller garanti bör inte beviljas om berörd stat motsätter sig detta, exempelvis om ctt aktuellt projekt är av låg angelägenhetsgrad ur myndigheternas synvinkel eller om beviljande av ett lån kommer i konflikt
med den förda penning- och kreditpolitiken.
Banken bör ha möjlighet att vidta andra åtgärder sammanhängande med dess verksamhet och som är nödvändiga eller önskvärda för att främja dess ändamål. Detta kan exempelvis gälla upptagande av lån och placering av likvida medel. Banken kan förvärva aktier eller andra tillgångar i syfte att skydda sig mot förlust. Banken skall också kunna förvärva fast egendom
för eget bruk eller förvärva aktier i fastighetsbolag som äger den fastighet
i vilken bankens lokaler är belägna. Någon särskild bestämmelse härom i stadgarna har inte ansetts nödvändig.
Banken bör i den utsträckning som är praktiskt möjlig säkra sig mot kursförluster. Detta kan åstadkommas genom att inlåning och utlåning sker i samma valuta. Den inbetalade delen av grundkapitalet, som är fixerad i SDR, skall lånas ut med SDR-klausul, om detta låter sig praktiskt genomföras. Vid placering i medlemsländernas valutor står banken kursrisken.
Det förutsätts att vid sådan placering samråd sker med vederbörande lands
myndigheter,
För att stärka bankens soliditet skall bankens överskott överföras till en
reservfond tills denna uppgår till et. belopp som motsvarar 10 2 av grundka-
pitalet. Därefter beslutar ministerrådet på förslag av styrelsen om fördelning av överskottet mellan reservfonden och medel för utdelning på grundkapitalet.
Bankens årsrapport och årsbokslut skall överlämnas till ministerrådet, som förutses hålla Nordiska rådet informerat om verksamheten.
2.3.3 Grundkapitalet (Art. 3 i överenskommelsen, 38 2-4 i stadgarna).
Bankens grundkapital har fastställts i SDR, därför att detta har ansetts
under de förhållanden som råder på valutamarknaden vara den lösning som
ger största säkerhet för upprätthållande av grundkapitalets värde. Samtidigt understryks härmed bankens internationella karaktär.
Grundkapitalet har föreslagits till 400 milj. SDR, vilket i inledningsskedet har beräknats ge banken tillräckligt arbetskapital och en tillfredsställande grundval för att skaffa medel på den internationella kapitalmarknaden. Nordiska ministerrådet kan efter framställning av styrelsen besluta om ökning av grundkapitalet.
Endast en fjärdedel av grundkapitalet skall inbetalas. Den icke inbetalade delen tjänar som statlig garanti för bankens förpliktelser. Grundkapitalet utgör även basen för bankens utlåning och garantiförpliktelser.
Grundkapitalet fördelas mellan de fördragsslutande staterna i förhållande
till deras nationalprodukter. Fördelningen förutsätts äga rum enligt en av Nordiska ministerrådet fastställd fördelningsnyckel för gemensam nordisk finansiering. Den revideras vart tredje år på grundval av utvecklingen av
ländernas nationalprodukter. Den nuvarande fördelningsnyckeln gätler den I januari 1974 — den 31 december 1976. Enligt denna uppgår Sveriges andel till 45 25, Danmarks till 22 6, Finlands och Norges till 16 "5 och Islands
till 123. Eventuell senare ökning av grundkapitalet fördelas mellan de fem län-
derna i enlighet med den fördelningsnyckel som då gäller. Någon justering av tidigare inbetalade belopp äger däremot inte rum vid senare ändring av fördelningsnyckeln.
Varje fördragsslutande stat ställer en fjärdedel av sin andel av grundkapitalet till bankens förfogande i tre lika stora poster 2, 14 och 26 månader efter överenskommelsens och stadgarnas ikraftträdande.
Inbetalning sker efter anmodan från banken efter hand som det behövs. Detta innebär att värdet i SDR av den del av grundkapitalet, som står
till bankens förfogande, upprätthålls. När medlen överförs till banken sker
det på basis av dagskursen för SDR.
Om styrelsen finner nödvändigt att inkräva mera än en fjärdedel av det
tecknade grundkapitalet för att möta bankens förpliktelser, skall detta belopp inbetalas i relation till ländernas andel av det samlade grundkapitalet.
2.3.4 Upplåning och placering av medel ($5 och $ 7b i stadgarna).
Banken anskaffar kapital för utlåning genom att uppta lån såväl i som
utanför de nordiska länderna. Den inbetalade delen av grundkapitalet kan
också lånas ut. Upptagande av lån och placering av medel i ett nordiskt land bör ske i samförstånd med berörda lands myndigheter och med deras samtycke, om så fordras enligt landets lagstiftning. Banken bör även hålla kontakt med behöriga myndigheter i de nordiska länderna vad avser upp-
tagande av lån utanför de nordiska länderna. Upplåning äger rum utan särskild garanti från medlemsstaterna men den del av grundkapitalet som inte har betalats in utgör garantikapital för bankens förpliktelser.
2.3.5¶Administration ($$ 10-12 i stadgarna).
Banken skall ha en styrelse, en verkställande direktör samt annan nödvändig personal.
Styrelsen består av två ledamöter från varje stat. De utses av regeringarna för en period av högst fyra år. Ordförandeskapet växlar mellan
staterna. Om bägge representanterna för minst två stater motsätter sig ett förslag kan det inte antas. Om det blir nödvändigt för styrelsen att fatta ett snabbt beslut, exempelvis i fråga om upptagande av ett lån, kan detta
ske skriftligen utan att styrelsen sammanträder.
Verkställande direktören ansvarar inför styrelsen. Styrelsen skall utarbeta arbetsinstruktion för verkställande direktören. Han utses för en tidsperiod
om högst fem år åt gången med möjlighet till förlängning.
2.3.6 Övriga bestämmelser (Art. 4-7 i överenskommelsen, $ 13 och 14 i stad-
garna).
Banken skall enligt överenskommelsen vara en juridisk person. Dess hu-
vudsäte skall förläggas till Helsingfors.
Enligt art. 5 i överenskommelsen skall banken i var och en av de stater som är avtalsparter ha samma rättsliga ställning som inhemska juridiska personer med verksamhet som kan jämföras med den som banken bedriver. Vidare skall banken vara undantagen från betalningsrestriktioner och kreditpolitiska åtgärder, som hindrar eller försvårar infriandet av dess förpliktelser.
Det land där banken får sitt huvudsäte bör inte få särskilda skattemässiga fördelar av banken. Därför föreskrivs att bankens tillgångar och intäkter skall vara fria från all direkt beskattning och att några stämpelavgifter och andra avgifter till det allmänna inte skall utgå vid låneavtal där banken är gäldenär. Har sådana avgifter tagits ut skall de återbetalas om banken begär det.
En kontrollkommitté skall upprättas med uppgift att kontrollera att bankens verksamhet bedrivs i överensstämmelse med stadgarna. Kommittén skall också svara för revisionen. Den består av tio medlemmar. En repre-
sentant för varje stat utses av Nordiska ministerrådet och fem representanter utses av Nordiska rådet. Kommittén rapporterar till ministerrådet.
Ministerrådet kan besluta att banken skall träda i likvidation och utser då de personer som skall förestå avvecklingen. Stadgarna innehåller bestämmelser ägnade alt trygga bankens kreditorer. Eventuellt över- eller un-
derskott i banken fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till deras
samlade andel av grundkapitalet och alltså inte i enlighet med den vid ifrågavarande tidpunkt gällande fördelningsnyckeln för nordisk finansiering.
Varje medlemsland kan säga upp överenskommelsen genom att avge
en förklaring härom till den norska regeringen. Nordiska ministerrådet be-
slutar om banken skall träda i likvidation i enlighet med reglerna härom eller om den skall fortsätta utan den utträdande medlemsstaten. I sistnämnda fall fastställer ministerrådet hur förhållandet mellan banken och utträdande medlemsstat skall avvecklas. Uppsägningen kan endast träda i kraft vid utgången av ett kalenderår och tidigast 12 månader efter det att uppsägelsen ägde rum. Det utträdande landet ansvarar i samma mån som de andra medlemsländerna för förpliktelser banken ikläder sig intill dess uppsägningen
träder i kraft.
Överenskommelsen och stadgarna träder i kraft den dag ministerrådet
bestämmer efter det att ratifikationsförfarandet har avslutats.
3¶Remissyttranden
Inom ramen för den i det föregående nämnda behandlingen av frågan
1 Nordiska rådet har ett antal myndigheter, organisationer och andra intressenter i de nordiska länderna samt vissa samnordiska organ beretts tillfälle att yttra sig över ministerrådsförslaget.
I Sverige har yttrande avgetts av kommerskollegium, exportkreditnämn-
den, fullmäktige i Riksbanken, Sveriges exportråd, Sveriges grossistförbund,
Svenska arbetsgivarcföreningen, Sveriges industriförbund, Svenska bank-
föreningen, Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund.
Följande samnordiska organ har yttrat sig: Nordens fackliga samorganisation, Nordel, Nordisk andelsforbund-NAF.
Kommerskollegium anför att såviut känt för kollegiet har existerande kreditinstitut hittills kunnat möta de krav som ställts på krediter. Nya faktorer som kan förändra läget har emellertid på senare tid tillkommit, varvid svenska företag i en del falt haft problem med kapitalanskaffningen. Kollegiet vill därför inte motsätta sig förslaget. Man anser att en bank enligt
förslaget i vissa fall kan förbättra företagens kapitalanskaffningssituation
samt ge ett konkret innehåll åt det nordiska samarbetet. Banken bör dock, enligt kollegitets uppfattning, endast vara ett komplement till redan befintliga kreditinstitut och dess tjänster anlitas först då medel inte finns tillgängliga på normala villkor i existerande kreditinstitut.
Riksbanksfullmäktige villstyrker förstaget. Fullmäktige har inte funnit skäl att ifrågasätta att en nordisk investeringsbank på sikt skulle kunna fylla en värdefull, om ändock begränsad, kompletterande funktion när det gäller
att möta de nordiska ländernas kapitalbehov. Detta förutsätter koncentrering till nordiska projekt där nationella kreditinstitut svårligen skulle kunna vara totalfinansiärer. Ei nära samarbete med existerande kreditinstitut bör kunna ta sig uttryck i att banken delfinansierar enskilda projekt.
Fullmäktige uttrycker tillfredsställelse över att kravet på alfärsmässighet vad gäller bankens verksamhet klart markerats i ministerrådsförslaget.
Fullmäktige kommenterar även stadgeförslagets bestämmelser angående
inbetalningen av grundkapitalet och påpekar att detta innebär att medlen i fråga skall hållas tillgängliga för banken på angivna tidpunkter. Detta bör,
enligt fullmäktiges mening, tolkas så att inbetalning skall ske först då ban-
kens verksamhet nödvändiggör det.
Vidare påpekas att bankens upplåning till övervägande del måste ske
på den internationella marknaden och att en upplåning i Norden — i varje fall under överskådlig tid — kan vara aktuell endast i mycket begränsad omfattning.
Fullmäktige understryker i detta sammanhang vikten av en kontinuerlig samordning av bankens utlandsupplåning med deltagarländernas egen låntagning utomlands, så att bankens verksamhet härvidlag ej stör den na-
tionella låneverksamheten.
Sveriges exportråd uppehåller sig enbart vid bankens roll som exportfinansiär och uttrycker bl. a. den förmodan att bankens medverkan på detta fält i första hand kommer att bli aktuell när flera nordiska företag samverkar vid mycket stora s. k. paketaffärer, vilka på grund av sin storlek är svåra
att finansiera. En nordisk investeringsbank skulle härigenom kunna medföra
ett ökat samarbete på detta område i de nordiska länderna.
Sveriges grossistförbund känner sig inte övertygat om behovet av den föreslagna banken men finner inte anledning att motsätta sig densamma. Förbundet vill understryka vikten av att banken bedrivs på affärsmässiga grunder.
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund framhåller i ett
gemensamt yttrande att de inte vill motsätta sig förslaget även om tillkomsten av ett nytt kreditinstitut knappast kan motiveras av brister på
kapitalmarknaden som därigenom skulle kunna avhjälpas. De nordiska ländernas stora investerings- och upplåningsbehov anser organisationerna utan svårighet kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande kapitalmarknadsinstitutioner.
Organisationerna ser emellertid möjligheten av att tillkomsten av banken stimulerar till ett ökat nordiskt samarbete på det industriella området och till ett ökat intresse för samnordiska utvecklingsprojekt. Organisationerna hoppas att så skall bli fallet varigenom kapitalmarknaden tillförs ett nytt element. På den grunden tillstyrks projektet. En förutsättning är dock att
banken får den enligt ministerrådsförslaget affärsmässiga inriktningen.
Svenska Bankföreningen anser att en nordisk investeringsbank kan tänkas bidra till en vidareutveckling av det nordiska samarbetet och till de nordiska
ländernas ekonomiska tillväxt. Föreningen vill därför inte direkt motsätta
sig förslaget. Den delar utredningens bedömning att de nordiska länderna står inför omfattande investeringsbehov men ir inte övertygad om att detta nödvändiggör tillskapandet av en nordisk investeringsbank. Föreningen anser inte att ett nytt nordiskt kreditinstitut skulle ha större förutsättningar än existerande kreditinstitut att erhålla kapital på den internationella marknaden och pekar på att hittillsvarande erfarenheter visar att de nordiska
ländernas kreditinstitut, ensamma eller i samverkan, varit i stånd att både låna upp kapital på de internationella kreditmarknaderna och att ställa detta till förfogande för nationella eller nordiska projekt.
Bankföreningen anför också vissa synpunkter på den föreslagna bankens verksamhet. Man anser det vara väsentligt att banken verkar efter sedvanliga bankmässiga kriterier, att den samverkar med existerande kreditinstitut och
att upplåningen i eller utanför Norden inte genomförs på ct sådant sätt
att den skapar störningar eller svårigheter för de enskilda ländernas kreditinstitut.
Föreningen finner vidare att relationen mellan grundkapital och utlåning
är väl försiktigt fastställd och vill ifrågasätta om inte banken kunde ges möjlighet till en något större låne- och garantiverksamhet i förhållande till grundkapitalet.
Bestämmelsen att bankens räkenskaper skall föras i SDR finner föreningen vara onödigt restriktiv. Banken borde här få agera fritt. I framtiden kan mycket väl annan artificieH valuta visa sig riktig au tillämpa.
Föreningen kritiserar vidare röstningsreglerna och ifrågasätter lämplig-
heten av att ett land kan åläggas betalningsförpliktelser genom att överröstas
i ett upplåningsärende.
Lantbrukarnas riksförbund anser att en nordisk investeringsbank på sikt kan komma att bli ett värdefullt komplement till kreditinstituten i de nordiska länderna även inom lantbrukssektorn. Förbundet förutsätter därvid att
lantbrukskooperativa företag får tillgång till krediter på lika fot med andra
låntagare och att bankens resurser kommer att kunna utnyttjas för regionalpolitiska projekt av betydelse för två eller flera nordiska länder.
Sveriges fiskares riksförbund ser positivt på upprättandet av en nordisk investeringsbank. Förbundet hoppas att i framtiden också fiskerinäringen på ett eller annat sätt skall få nytta av banken.
Nordens fackliga samorganisation — NFS stöder förslaget som man anser
kunna bidraga till att dels lösa vissa näraliggande finansieringsproblem och dels på sikt främja det allmänna ekonomiska och näringspolitiska samarbetet
i Norden. Nordens fackliga organisationer borde emellertid ges rätt att utse
en medlem jämte ersättare i bankens styrelse.
Nordel ger uttryck för uppfattningen att en nordisk investeringsbank kan få betydelse inte minst för den starkt kapitalkrävande celkraftförsöriningen.
Nordisk andelsforbund — NAF och dess medlemsorganisationer stöder för-
slaget. Andelsforbundet framhåller bl. a. att bankens roll som hävstång för nordiska projekt blir beroende av dess möjligheter att binda sig för mer riskfyllda engagemang än existerande finansieringsinstitut normalt gör. Öns-
kemål framförs även om representation i bankens kontrollorgan för de
organisationer som arbetar på nordiskt plan.
I Danmark är remissopinionen splittrad med i stort sett lika fördelning mellan instanser som tillstyrker, avstyrker eller inte tar direkt ställning till förslaget att upprätta en nordisk investeringsbank.
Även i Norge är remissopinionen splittrad. Flera av de remissorgan som företräder näringslivet ställer sig skeptiska eller avvaktande till förstaget.
I Finland är remissorganen nästan genomgående positiva till förslaget.
Enda isländska remissinstansen är mycket positiv.
4. Vissa författningsbestämmelser
Som har framgått tidigare skall Nordiska investeringsbanken anskaffa me-
del för sin utlåningsverksamhet såväl i som utanför de nordiska länderna.
Av betydelse för bankens möjligheter till upplåning i Sverige, 1. ex. genom
utgivning av obligationer, är de kapitaltäckningsregler som till skydd för insättarna gäller för de svenska bankinstituten och de placeringsregler som
försäkringsbolagen, allmänna pensionsfonden (AB-fonden) och andra in-
stitutionella placerare är bundna av.
Kapitaltäckningsreglerna för bankinstituten återfinns i 578 lagen
(1955:183) om bankrörelse (573 ändrad senast 1975:227), 2683 lagen (1955:416) om sparbanker (26 § ändrad senast 1975:228) och 344 lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen (34 § ändrad senast 1975:229). Bestämmelserna, som är enhetligt utformade för samtliga typer av bankinstitut, har karaktär av placeringsregler med olika krav på täckning med eget kapital, för sparbankernas del egna fonder, allt efter placeringens art. De innebär i huvudsak följande. Bankinstitutens tillgångar är indelade i fyra riskgrader. Den lägsta riskgraden omfattar placeringar med ingen eller ringa förlustrisk och i den högsta riskgraden ingår de mest riskbetonade tillgångarna. Placeringarna i lägsta riskgraden — betecknad som grupp A i lagtexten — är helt fria från krav på täckning med eget kapital. I denna riskgrad upptas bl. a. svenska stats- och kommunobligationer och hypoteksobligationer och obligationer utgivna av kreditaktiebolag samt andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, svenskt bankinstitut eller vissa andra rättssubjekt, däribland kreditaktiebolag (t. ex. Sveriges investeringsbank aktiebolag), svarar. Tillgångarna i nästa riskgrad (grupp B), bl. a.
andra fullgoda obligationer än dern som förts till grupp A, skall täckas med I ?a eget kapital. Tillgångarna i grupp C skall täckas med 4 a eget kapital. Till den högsta riskgraden, grupp D, förs alla tillgångar som inte förts till någon av de andra riskgraderna. Kapitaltäckningskravet för denna riskgrad är 8 "0. Det samlade kravet på eget kapital som gäller för ett bankinstitut erhålls genom att kapitalkraven för institutets olika tillgångar läggs samman. Med affärsbanks eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och vinstbalans som fastställts av bolagsstämman. Med centralkassas
och iordbrukskassas eget kapital avses insatskapital, reservfond, dispositionsfond och fastställd vinstbalans. Sparbanks egna fonder är grundfond, reservfond och garantifond.
Placeringsregler för de enskilda livförsäkringsbolagen finns i 274 § lagen
(1948:433) om försäkringsrörelse (274 § ändrad senast 1973:934). Enligt dessa regler skall vid varje tidpunkt ett belopp som motsvarar försäkringsfonden för livförsäkringar vara redovisat i vissa slag av värdehandlingar. I förteckningen i 274 § upptas bl. a. obligationer och andra skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av staten eller av sådan svensk kommun som har erhållit regeringens tillstånd till att ta upp eller garantera lånet, obligationer som är utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller vissa andra kassor, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller av kreditaktiebolag som står under bankinspektionens tillsyn, fordringsbevis som har utfärdats av riksbanken, svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit. med undantag för förlagsbevis (dvs. sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga
fordringsägare), och obligationer som har utfärdats av svenskt industriföretag och som offentligen har bjudits ut av svenskt bankaktiebolag eller Sveriges investeringsbank aktiebolag. Redovisning får också ske i inhemska eller utländska värdehandlingar som till sin art eller den säkerhet de erbjuder
kan anses jämförliga med de nu angivna. Från huvudregeln om vilka värdehandlingar som är godtagbara placeringsobjekt görs det undantaget att ett belopp som motsvarar högst en tiondel av livförsäkringsfonden får pla-
ceras fritt, dock inte i aktier. Placeringsregler som motsvarar 274 § finns i 12 8 reglementet (1959:293)
angående allmänna pensionsfondens förvaltning (123 ändrad senast 1973:503), 9 § reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäk-
ringsverkets fonder (9 § ändrad senast 1975:48D), 2 § reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen (2 § ändrad senast 1973:934),
243 lagen (1972:262) om understödsföreningar och 578 lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (57 X ändrad 1973:934). Skillnader i förhållande till 274 § lagen om försäkringsrörelse är i flera av bestämmelserna, bl. a. i reglementet angående AP-fondens förvaltning, att medel kan placeras även i förlagsbevis, som offentligen har bjudits ut av svenskt bankaktiebolag eller Sveriges investeringsbank aktiebolag och att obligationer som svensk affärsbank eHer investeringsbanken offentligen har bjudit ut är generellt godtagbara som placeringsobiekt. Fråga kan vara antingen om Obligationer, som investeringsbanken har utfärdat och bjudit ut. eller om obligationer
som har utfärdats av annat, svenskt eller utländskt företag och offentligen bjudits ut av affärsbank eller investeringsbanken.
5 Föredraganden
5.1 Frågan om godkännande av överenskommelsen om upprättandet av Nordiska investeringsbanken
Tanken på en nordisk investeringsbank är inte ny. Den har med jämna mellanrum diskuterats under 1950- och 1960-twalen. När de nordiska ländernas regeringar år 1975 beslöt att åter aktualisera frågan om ett fastare finansiellt samarbete dem emellan skedde det i övertygelsen att tiden nu var mogen för ett sådant steg. Flera faktorer bidrog till detta beslut. Alla de nordiska länderna uppträder som låntagare på den internationella kaför omfattande investeringar i syfte att bygga ut produktionsapparaten. Alla de nordiska länderna uppträder som låntagare på den internationella kapital marknaden och det står klart att finansieringen av nyinvesteringar till en del måste ske via kapitalimport. Enligt min mening kan en nordisk
investeringsbank få en väsentlig uppgift i detta sammanhang. En av de
nordiska staterna ägd bank med ett betryggande grundkapital måste rimligtvis få en sådan kreditvärdighet att den framgångsrikt kan uppträda på den internationella kreditmarknaden och erhålla lån på konkurrenskraftiga villkor. .
När frågan diskuterades inom Nordiska ministerrådet stod det på ett tidigt stadium också klart att det fanns en gemensam önskan i de nordiska ländernas regeringar att genomföra förslaget. Banken ansågs kunna bli av nytta för vart och ett av länderna och samtidigt stimulera samarbetet mellan dem.
Genom att ställa krediter till förfogande för projekt och export av nordiskt
intresse kan banken främja nordiskt samarbete och stärka de nordiska länderna ckonomiskt.
Förslaget att upprätta en nordisk investeringsbank bör ses i ljuset av de strävanden som görs inom ramen för ministerrådet och Nordiska rådet att på skilda områden aktivera och konkretisera samarbetet. Banken blir därvid också en kompletterande del i ett mönster där andra samarbetsområden utgörs exempelvis av industri- och energipolitik, arbetsmarknadsfrågor och regionalpolitik.
En del remissinstanser har ställt frågan vad en nordisk investeringsbank skulle kunna uträtta som inte redan existerande kreditinstitut kan finansiera ensamma eller i samverkan. Jag har redan, bl.a. med hänvisning till en nordisk investeringsbanks internationella kreditvärdighet, gett ett svar på denna fråga. Jag vill tillägga att banken blir den enda institution på kreditmarknaden som medvetet söker föra det nordiska samarbetet vidare.
Det är min uppfattning att redan förekomsten av en sådan bank skapar
incitament till samnordiska industri- och utvecklingsprojekt.
Krediter kan givetvis inte beviljas enbart på den grunden att ett projekt kan presenteras som nordiskt. Sedvanliga affärs- och bankmässiga hänsyn
måste självfallet, som framgår av överenskommelsen, tas vid kreditbedömningen. Bankens egen kreditvärdighet skulle annars kunna ifrågasättas.
Sammanfattningsvis finner jag alltså att en nordisk investeringsbank fyller en viktig funktion och hemställer att regeringen föreslår att riksdagen godkänner överenskommelsen om att upprätta en sådan bank.
5.2 Frågan om Sveriges andel av Nordiska investeringsbankens grundkapital
Enligt stadgarna skall bankens grundkapital uppgå till 400 milj. SDR (särskilda dragningsrätter), vilket motsvarar drygt 2 miljarder kr. Sveriges andel härav (45 96) utgör 180 milj. SDR eller ca 925 milj. kr. Kursen på I SDR var den 14 januari 1976 5,15 kr.
Varje deltagande stat skall ställa en fjärdedel av sin andel av grundkapitalet
till bankens förfogande vilket för Sveriges del utgör 45 milj. SDR eller ca
230 milj. kr. Beloppet skall göras tillgängligt för banken i tre lika stora
poster 2, 14 och 26 månader efter överenskommelsen och stadgarnas ikraft-
trädande. Detta betyder att Sverige, enligt vad som nu kan förutses be-
träffande tidpunkten för ikraftträdandet, har att ställa motvärdet i kr. till
15 milj. SDR, eller f. n. ca 77,25 milj. kr., till bankens förfogande vart och
ett av budgetåren 1976/77, 1977/78 och 1978/79. Bankens styrelse kan anmoda om inbetalning av resterande del av varje lands andel i grundkapitalet om det behövs för att uppfylla bankens skuldförpliktelser.
Jag föreslår att svenska staten påtar sig betalningsansvaret för Sveriges andel av grundkapitalet samt att ett reservationsanslag om 80 milj. kr. tas upp under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1976/77. Deua belopp inklu-
derar viss reserv för eventuella förändringar i kronans värde i förhållande till SDR.
5.3 Frågan om ändringar i vissa författningar
Upprättandet av banken aktualiserar frågan om bankens och dess personals rättsliga ställning i de nordiska länderna. Ciknande internationella organ som har upprättats utanför den nordiska kretsen har i allmänhet genom avtal mellan de deltagande länderna tillförsäkrats immunitet mot rättsliga åtgärder och vissa förmåner av annat slag. Också organets anställda och medlemsstaternas representanter i dess beslutande organ brukar tillförsäkras särskilda förmåner. Överenskommelsen om Nordiska investeringsbanken innehåller få bestämmelser av detta slag. I ett par avseenden har det emetlertid varit nödvändigt att i överenskommelsen reglera bankens rättsliga
ställning. Sålunda föreskrivs att banken skall vara en juridisk person med
samma rättsliga ställning i de avtalsslutande länderna som inhemska juridiska personer med verksamhet som kan jämföras med den som banken bedriver. Det medför bl. a. att de särskilda bestämmelser om utländska
rättssubjekt som finns i svensk lagstiftning, exempelvis i lagen (1916:156)
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m., inte blir
tillämpliga på banken. Banken har också tillförsäkrats vissa andra förmåner
i överenskommelsen. Den är i viss utsträckning undantagen från betal-
ningsrestriktioner och kreditpolitiska åtgärder. Vidare är banken befriad från
direkt beskattning samt från stämpelavgifter och andra avgifter i samband
med lånceavtal där banken är gäldenär.
I övrigt innehåller överenskommelsen inte några bestämmelser om immunitet och privilegier för banken, dess personal eller andra funktionärer i banken.
En svensk ratifikation av överenskommelsen förutsätter att dess bestämmelser om förmåner för banken införlivas med svensk rätt. Detta bör lämpligen ske genom ett tillägg till lagen (1966:664) med vissa bestämmelser
om immunitet och privilegier (omtryckt 1973:1204). Enligt 3 § lagen om immunitet och privilegier åtnjuter vissa i paragrafen
uppräknade internationella organ immunitet och privilegier enligt vad som
har bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige.
Om riksdagen godkänner överenskommelsen, bör överenskommelsens bestämmelser om förmåner för banken införlivas med svensk rätt genom att banken tas upp bland de organ som är berättigade till immunitet och privilegier enligt 3 8 i lagen.
Som framgår av det föregående skall Nordiska investeringsbanken finansiera sin utlåningsverksamhet genom kapitaltillskott från de deltagande länderna och genom att låna upp medel såväl i som utanför de nordiska länderna.
Den avsedda möjligheten till upplåning i Sverige, t. ex. genom att Nordiska
investeringsbanken ger ut obligationer, aktualiserar ändringar dels i de kapitaltäckningsregler som till skydd för insättarna gäller för de svenska
bankinstituten, dels i de placeringsregler som gäller för försäkringsbolagen, AP-fonden och andra institutionella placerare.
Enligt kapitaltäckningsreglerna delas bankinstitutens tillgångar in i olika riskgrader med olika krav på täckning av eget kapital. I den lägsta-riskgraden,
som omfattar placeringar med ingen eller ringa förlustrisk, krävs det ingen
kapitaltäckning alls för placeringarna. Till sådana placeringar hör bl. a. svenska stats- och kommunoblikationer och obligationer som utges av Sveriges
investeringsbank aktiebolag eller annat kreditaktiebolag samt andra ford-
ringar för vilka staten, kommun, bankinstitut eller kreditaktiecbolag, bl. a. investeringsbanken, svarar. Enligt min mening saknas det anledning att från kapitaltäckningssynpunkt behandla fordran mot Nordiska investerings-
banken strängare än sådan fordran som f. n. omfattas av den lägsta risk-
graden. Jag förordar därför att kapitaltäckningsreglerna i banklagstifiningen ändras så att bankinstituts placering såväl i fordran för vilken Nordiska investeringsbanken svarar som i sådan fordran eller garantiförbindelse som har säkerställts av fordran på nämnda inrättning blir fri från krav på kapitaltäckning.
Enligt de regler som gäller för livförsäkringsbolagen, AP-fonden och vissa andra institutionella placerare måste kapitalmedlen i huvudsak placeras i
värdehandlingar av vissa slag (se avsnitt 4). För att det skall bli formellt möjligt för de olika kapitalplacerande instituten att förvärva värdepapper
som utges av Nordiska investeringsbanken krävs det att placeringsreglerna
för dessa institut ändras. Jag förordar att sådana ändringar görs. Riktpunkten
bör därvid vara att Nordiska investeringsbanken i alla de berörda författningarna skall behandlas på samma sätt som Sveriges investeringsbank aktiebolag.
En förutsättning för att de svenska kapitaltäckningsreglerna och place-
ringsreglerna ändras i enlighet med vad jag nu har förordat bör givetvis
vara att motsvarande ändringar görs i de övriga nordiska länderna i den mån där förekommer liknande regler. Enligt vad jag har erfarit avser man i de övriga nordiska länderna att i den mån det behövs göra motsvarande
författningsändringar i samband med att överenskommelsen genomförs. Utöver de föreslagna ändringarna bör med anledning av den nya regeringsformen vissa jämkningar göras i några av författningarna. Det förhål-
landet att postbanken har uppgått i Post- och Kreditbanken, PK-banken, föranleder justeringar i reglementet (1959:293) angående allmänna pensions-
fondens förvaltning.
Lagändringarna bör träda i kraft samtidigt med överenskommelsen om banken. Det bör därför få ankomma på regeringen att bestämma om ikraftträdandet av lagändringarna.
I enlighet med vad jag nu har anfört har upprättats förslag till ändringar i berörda författningar. Härvid har samråd skett med cheferna för berörda
departement.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
dels att
1. godkänna överenskommelsen den 4 december 1975 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om upprättande av Nordiska investeringsbanken,
2. godkänna att svenska staten ikläder sig betalningsansvaret för Sveriges andel, uppgående till 180 000 000 SDR av bankens grundkapital,
3. godkänna att en fjärdedet av Sveriges andel eller 45 000 000 SDR ställs
till bankens förfogande inom överenskomna tidsfrister,
4. till Nordiska investeringsbanken för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 80000 000 kr.,
dels att antaga förslagen till 5. lag om ändring I lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.
6. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, 7. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker, 8. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen, 9. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,
10. lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning,
11. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder,
12. lag om ändring i reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen,
13. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,
14. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga I
Överenskommelse om upprättandet av Nordiska investeringsbanken
Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar, vilka önskar stärka och ytterligare utbygga samarbetet mellan de nordiska länderna. har
ingått följande överenskommelse:
Årtikel I
Nordiska investeringsbanken, nedan kallad banken, upprättas med uppgift att ge lån och ställa garantier på bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn för genomförandet av investeringsprojekt
och export av nordiskt intresse. Banken skall ha ställning som juridisk person.
Årtikel 2
Bankens verksamhet skall bedrivas i överensstämmelse med de stadgar
som bifogas denna överenskommelse. Dessa stadgar kän ändras genom beslut av Nordiska ministerrådet, dock icke så att förekommande borgenärers
säkerhet minskas. Nordiska rådet skall beredas tillfälle att yttra sig över förslag till stadgeändringar av principiell betydelse för bankens ändamål,
verksamhet och drift.
Årtikel 3
Bankens grundkapital tillskjutes av avtalsparterna. Ökning av grundkapitalet sker genom beslut av Nordiska ministerrådet efter framställning från
bankens styrelse.
Grundkapitalets storlek, möjligheten till ökning av kapitalet och fördelningen mellan de deltagande länderna behandlas i stadgarna $ 2.
Artikel 4
Bankens huvudsäte skall vara i Helsingfors.
Artikel 5
Banken skall i var och en av de stater som är avtalspart erhålla samma rättsställning som inhemska juridiska personer med verksamhet som kan
jämföras med den som banken bedriver.
Banken skall undantagas från betalningsrestriktioner och kreditpolitiska
åtgärder, som hindrar eller försvårar infriandet av bankens förpliktelser i
något avseende.
Bankens tillgångar och intäkter skall vara fria från all direkt beskattning. Banken skall vara befriad från stämpelavgifter och andra avgifter till det
allmänna vid låneavtal där banken är gäldenär. Har dylika avgifter uttagits
skall de på begäran återbetalas.
Artikel 6
Nordiska ministerrådet kan besluta att banken skall träda i likvidation
med tillämpning av den ordning som angivits i stadgarna X 14.
Artikel 7
Varje medlemsland kan säga upp överenskommelsen genom att avge en förklaring härom till den norska regeringen, vilken genast underrättar Nordiska ministerrådet och bankens styrelse härom. Uppsägningen träder
i kraft tidigast vid utgången av det räkenskapsår som följer närmast på det år uppsägningen ägde rum. Om Nordiska ministerrådet efter mottagandet av uppsägningen icke be-
slutar om bankens likvidation, skall det senast innan uppsägningen träder
i kraft fastställa hur förhållandet mellan banken och det utträdande medlemslandet skall avvecklas. Härvid skall säkerställas att det utträdande landet
alltjämt ansvarar i samma mån som Övriga parter för de av bankens för-
pliktelser som förelåg vid ifrågavarande lands utträde.
Artikel 8
Denna överenskommelse skall ratificeras och ratifikalionsinstrumenten snarast möjligt deponeras i norska utrikesdepartementet.
Överenskommelsen skall vara deponerad i norska utrikesdepartementet och bestyrkta avskrifter skall av det norska utrikesdepartementet tillställas var och en av de avtalsslutande staterna.
Överenskommelsen och de i artikel 2 angivna stadgarna träder i kraft den dag Nordiska ministerrådet bestämmer efter det att samtliga avtalsslutande staters ratifikationsinstrument deponerats.
Till bekräftelse härav har de fem staternas befullmäktigade ombud un-
dertecknat denna överenskommelse.
Som skedde i Köpenhamn den 4 december 1975 i ett exemplar på danska,
finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma vitsord.
For Danmarks Regering Ivar Norgaard
Suomen Hallituksen puolesta Kristian Gestrin
Fyrir Rikisstjörn Islands Siguröur Biarnason For Norges Regjering Bjartmar Gjerde
För Sveriges Regering Kjell-Olof Feldt
Bilaga. 2
Stadgar för Nordiska investeringsbanken
Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar har genom överenskommelse den 4 december 1975 beslutat upprätta en nordisk in-
vesteringsbank. För investeringsbanken gäller följande föreskrifter:
Ändamål
$i
Nordiska investeringsbanken, nedan kallad banken, har till ändamål att ge lån och ställa garantier på bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn för genomförandet av investeringsprojekt och export av nordiskt intresse.
Kapital
$ 2 Bankens grundkapital uppgår till 400 miljoner SDR.
SDR definieras i överensstämmelse med de värderingsregler som Inter-
nationella valutafonden fastställt med giltighet från och med den 1 juli 1974.
Om dessa värderingsregler ändras, avgör styrelsen i vad mån banken skall följa de nya reglerna.
Av grundkapitalet tecknar sig danska staten för 88 miljoner SDR, finska
staten för 64 miljoner SDR, isländska staten för 4 miljoner SDR, norska staten för 64 miljoner SDR och svenska staten för 180 miljoner SDR. Ökning av grundkapitalet sker genom beslut av Nordiska ministerrådet
efter framställning av bankens styrelse. Ökningen av grundkapitalet fördelas mellan länderna i enlighet med den vid varje tidpunkt av Nordiska mi-
nisterrådet fastställda fördelningsnyckeln för gemensam nordisk finansiering.
NE
Varje fördragsslutande stat ställer en fjärdedel av det i grundkapitalet
tecknade beloppet till bankens förfogande i tre lika stora poster 2, 14 och
26 månader efter dessa stadgars ikraftträdande. Inbetalningarna sker efter anmodan från banken.
Anmodan om inbetalning av återstoden av det tecknade kapitalet sker i den mån styrelsen finner nödvändigt för att uppfylla bankens skuldförpliktelser.
4¶De i X 3 angivna inbetalningarna verkställs i respektive lands nationella
valuta eller i annan konvertibel valuta på grundval av SDR-kursen vid be-
talningstillfällena.
$ö
Banken anskalfar för utlåning avsett kapital genom upplåning såväl i som
utanför de fem staterna. Även det enligt 5 3 inbetalud2 kapitalet kan användas för utlåning.
Verksamhet
56 Banken kan ge lån och ställa garantier upp till ett sammanlagt belopp motsvarande 250 procent av grundkapitalet.
För beviljande av lån eller garanti bör betryggande säkerhet ställas, såvida icke nödvändig säkerhet med hänsyn till omständigheterna likväl anses föreligga.
Banken kan dessutom vidtaga andra åtgärder som har samband med dess verksamhet och som är nödvändiga eller önskvärda för att främja dess än-
damål.
Banken bör samarbeta med andra kreditinstitut och berörda offentliga och privata organ.
7 Bankens verksamhet bedrivs enligt de i $ 1 fastställda principerna samt
i enlighet med följande riktlinjer:
a) Lån eller garanti bör icke beviljas om låne- eller garantitagarens stat
motsätter sig detta. |
b) Upplåning och placering av medel i de nordiska länderna äger rum i samförstånd med berörda lands myndigheter.
c) Banken skall i sin verksamhet eftersträva ett sådant överskott att fondbildning och skälig förräntning av det enligt $ 3 inbetalade kapitalet möj-
liggöres.
d) Banken kan under särskilda omständigheter förvärva aktier eller annan egendom för undvikande av förlust. e) Banken skall i all den utsträckning som är praktiskt möjlig säkra sig mot kursrisk.
8 Bankens överskott överföres till en reservfond tills dess denna uppgår
till ett belopp som motsvarar 10 procent av grundkapitalet. Därefter beslutar Nordiska ministerrådet efter förslag av styrelsen om fördelning av över-
skottet mellan reservfonden och medel för utdelning på grundkapitalet.
9 Bankens räkenskaper föres i SDR. Räkenskapsåret följer kalenderåret.
Bankens årsrapport och årsbokslut skall översändas till Nordiska ministerrådet.
Administration $ 10
Banken har en styrelse, en verkställande direktör och den övriga personal som är nödvändig för att verksamheten skall kunna drivas.
Yt
Styrelsen utövar bankens samtliga befogenheter men kan i den utsträck-
ning som finnes ändamålsenlig överlåta dem till direktören.
Styrelsen består av tio ledamöter, av vilka varje stat utser två ledamöter
för en period av högst fyra år. Varje stat utser vidare, enligt samma principer,
en suppleant för varje ledamot.
Styrelsen väljer för en period av två år en ordförande och en vice ordförande. Ordförande- och vice ordförandeposterna växlar mellan represen-
tanter för staterna. Styrelsen sammanträder när ordföranden så bestämmer eller när minst
två styrelseledamöter eller direktören begär det.
Styrelsen är beslutsför när minst åtta ledamöter eller röstberättigade suppleanter deltar. Varje ledamot har en röst; suppleant är röstberättigad endast i ledamots frånvaro. Såsom styrelsens beslut gäller den ståndpunkt
till vilken minst sju av de röstberättigade ansluter sig. Beslut kan också fattas genom skriftlig procedur.
$ 12
Verkställande direktören leder bankens löpande verksamhet och skall följa de riktlinjer och anvisningar som styrelsen har gett.
Direktören utses av styrelsen för en tid av högst fem år varje gång. Han
får icke vara ledamot eller suppleant i styrelsen men deltar i dennas sammanträden utan rösträtt.
Vid upptagande och beviljande av lån tecknas bankens firma av en ledamot
av styrelsen och direktören eller i hans frånvaro den styrelsen bemyndigar. I andra fall tecknas bankens firma av direktören eller den styrelsen bemyndigar.
Övriga bestämmelser
$ 13
En kontrollkommitté upprättas med uppgift att kontrollera att bankens verksamhet bedrivs i överensstämmelse med stadgarna. Kommittén svarar
för revisionen och avger årligen revisionsberättelse till Nordiska ministerrådet.
Kommittén består av tio ledamöter. En representant för varje stat utses av Nordiska ministerrådet och fem representanter utses av Nordiska rådet. Kommitténs ledamöter utses för en period av högst två år. Ordförandeskapet innehas, om inte ministerrådet beslutar annat, av den av ministerrådet utsedde representanten för det land som innehar ordförandeskapet i ministerrådet. NE
Om Nordiska ministerrådet beslutar att banken skall träda i likvidation, utser ministerrådet de personer som skall förestå avvecklingen.
Medlemsstaterna ansvarar för bankens förpliktelser med den icke inbetalade delen av grundkapitalet intill dess samtliga förpliktelser gentemot borgenärerna har täckts. Innan så skett kan ingen del av bankens inbetalade grundkapital eller reservfond utbetalas till medlemsstaterna. Eventuellt övereller underskott i banken fördelas på medlemsstaterna i förhållande till deras samlade andel av grundkapitalet.