med förslag om ändring i tulltaxan (1971:920), m.m.
Regeringens proposition
1975/76: 40
med förslag om ändring i tulltaxan (1971:920), m. m.; beslutad den 16 oktober 1975.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
G.E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Färöarna för det stora flertalet varor får åtnjuta
samma tull- och avgiftsförmåner som medges Danmark i övrigt. Vidare förordas att tullen på fetter och oljor som används för tekniskt ändamål
ändras till 8 "o. I övrigt framläggs förslag bl.a. om återinförande av ut-
jämningsskatt på mellanöl och starköf.
I Riksdagen 1975176. I saml. Nr 40
1 Förslag till
Lag om ändring i tulltaxan (1971:920)
Härigenom föreskrives i fråga om tulltaxan (1971:920) dels att tulltaxenr 15.07, 15.12, 38.19, 51.01, 51.03, 51.04, 56.01, 56.04,
56.05, 56.06 samt anmärkningarna 2:1 till sextonde avdelningen och 5:1 till sjuttonde avdelningen skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i tulltaxan skall införas en ny anmärkning till 90 kap., 2:1, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15.07 Vegetabiliska fetter och feta ol- Vegetabiliska fetter och feta ol-
jor, råa, renade eller raffine- jor, råa. renade etter raffine-
rade: rade:
A. linolja: A. linolja:
Nuvarande lvdelse Föreslagen Ivdelse 38.19 Kemiska produkter samt prepa- 38.19" Kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närståen- rat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana de industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av som består av blandningar av naturprodukter), ej annorstädes naturprodukter); ej annorstädes nämnda eller inbegripna; rest- nämnda eller inbegripna; restprodukter från kemiska eller produkter från kemiska eller närstående industrier, ej annor- närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna: städes nämnda eller inbegripna: A. naften- och sulfonaftensyror A. naften- och sulfonaftensyror
samt till nr 34.02 ej hänför- samt till nr 34.02 ej hänför-
liga alkalisalter av dessa sy- liga alkalisalter av dessa sy-
fri fri B. beredda antioxidanter för B. beredda katalvsatorer, 'be-
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse
niska kemikalier, glas- eller niska kemikalier, glas- eller metallpulver), med undan- metallpulver), med undantag av blandningar i förpack- tag av blandningar i förpackningar vägande per styck ningar vägande per styck högst 10 kg brutto: högst 10 kg brutto: belägges med tull som den belägges med tull som den beståndsdel vars tullsats beståndsdel vars = tullsats medför högsta tullen, dock medför högsta tullen, dock högst 1196; hänsyn skall högst 11 9?6; hänsyn skall dock ej tagas till ringa dock ej' tagas till ringa mängd ämnen som ej vä- mängd ämnen som ej väsentligen inverkar på varans sentligen inverkar på varans beskaffenhet beskaffenhet andra slag andra slag
51.01 Garn av ändlösa syntetiska eiler 51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer, ej i detalj- regenererade fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar: handelsuppläggningar: A. av syntetiska fibrer: A. av ändlösa syntetiska fibrer: 1. cordgarn 132 1. cordgarn 2. annat fri 2. annat B. av regenererade fibrer: B. av ändlösa regenererade fibrer: 1. avsett att användas ute- 1. avsett att användas ute-
slutande för tillverkning slutande för tillverkning
av vävnader hänförliga av vävnader hänförliga
dock minst dock minst
130:- per 130:- per
100 kg 100 kg
Garn av ändlösa syntetiska eller 51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer i detalihan- regenererade fibrer i detaljhandelsuppläggningar: delsuppläggningar:
B. av regenererade fibrer. ... 1690 B. av ändlösa regenererade fib-
tin
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska 51.04 - Vävnader av ändlösa syntetiska
eller regenererade fibrer, inbe- eller regenererade fibrer, inbe-
gripet vävnader av enfibertråd gripet vävnader av enfibertråd
eller remsor enligt nr 51.01 eller eller remsor enligt nr 51.01 eller
51.02: 51.02:
A. av syntetiskt textilmaterial: A. av ändlöst syntetiskt textilmaterial:
1. cordväv 1326 1. cordväv 132
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
56.04 — Korta syntetiska eller regencre- 56.04 Korta syntetiska eller regenere-
rade fibrer och avfall av synte- rade fibrer och avfall av synte-
tiska eller regenererade fibrer, tiska eller regenererade fibrer,
kardade, kammade eller på an- kardade, kammade eller på an-
nat sätt beredda för spinning: nat sätt beredda för spinning:
56.05 Garn av korta syntetiska eller 56.05 Garn av korta syntetiska eller
regenererade fibrer eller av av- regenererade fibrer eller av av-
fall av syntetiska eller regenere- fall av syntetiska eller regencre-
rade fibrer, ej i detaljhandels- rade fibrer, ej i detaljhandels-
uppläggningar: uppläggningar:
A.t.o.m. nr 89 engelsk bo- A.t.o.m. nr 89 engelsk bo-
mullsnumrering: mullsnumrering:
1. av syntetiska fibrer. ... 129 1. av korta syntetiska fibrer 12
2. av regenererade fibrer . 10 2 2. av korta tegenererade fib-
10 26
56.06 Garn av korta syntetiska eller 56.06 Garn av korta syntetiska eller
regenererade fibrer eller av av- regenererade fibrer eller av av-
fall av syntetiska eller regenere- falt av syntetiska eller regenere-
rade fibrer, i detaljhandelsupp- rade fibrer, i detaljhandelsupp-
läggningar: läggningar:
B. av regenererade fibrer... . B. av korta regenererade fibrer
SEXTONDE AVDELNINGEN SEXTONDE AVDELNINGEN Maskiner och apparater samt mekanis- Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar ka redskap; elektrisk materiel; delar därtill därtill
Anmärkningar Anmärkningar 1. Denna avdelning —--- e- 1. Denna avdelning —--- = e-
ler 85.28. ler 85.28. 2:1 Bestämmelsen i tolkningsregel 2:1. Bestämmelsen i tolkningsregel
2a (se allmänna bestämmelser 2a (se allmänna bestämmelser
i början av tulltaxan) angående i början av tulltaxan) angående
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
artikel inkommande antingen ej artikel inkommande antingen ej
hopsatt eller isärtagen tillämpas hopsatt eller isärtagen tillämpas även för maskin inkommande även för maskin inkommande
i delar med skilda lägenheter, i delar med skilda lägenheter,
om varuhavaren yrkar det eller om den tullskyldige yrkar det.
det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel
som tulltaxeras som maskin.
SJUTTONDE AVDELNINGEN SJUTTONDE AVDELNINGEN
Fordon och luftfartyg samt delar därtill; Fordon och luftfartyg samt delar därtill;
fartyg och båtar samt viss transportut- fartyg och båtar samt viss transportut-
rustning rustning
Anmärkningar Anmärkningar
1 Denna avdelning —-—- för järn- 1. Denna avdelning — -- för järn-
vägar. vägar. 5:1. Bestämmelsen i tolkningsregel S:1 Bestämmelsen i tolkningsregel
2a (se allmänna bestämmelser 2a (se allmänna bestämmelser i början av tulltaxan) angående i början av tulltaxan) angående
artikel inkommande antingen ej artikel inkommande antingen ej hopsatt eller isärtagen tillämpas hopsatt eller isärtagen tillämpas även för vara enligt sjuttonde även för vara enligt sjuttonde
avd. inkommande i delar med avd. inkommande i delar med
skilda lägenheter, om varuhava- skilda lägenheter, om den tullren yrkar det eller det annars är skyldige yrkar det. uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel hänförlig till denna avdelning.
ADERTONDE AVDELNINGEN ADERTONDE AVDELNINGEN
Optiska instrument och apparater, Optiska instrument och apparater. foto- och kinoapparater, instrument foto- och kinoapparater,. instrument
och apparater för mätning eller kon- och apparater för mätning eller kon-
troll, medicinska och kirurgiska instru- troll, medicinska och kirurgiska instru-
ment och apparater; ur; musikinstru- ment och apparater; ur; musikinstru-
ment; apparater för upptagning eller ment; apparater för upptagning eller
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse återgivning av ljud; apparater för upp- återgivning av ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk tagning eller återgivning på magnetisk
väg av bilder och ljud för television; de- väg av bilder och ljud för television; delar därtill lar därtill
90 kap. Optiska instrument och appa- 90 kap. Optiska instrument och appa-
rater, foto- och kinoappara- rater, foto- och kinoappara-
ter, instrument och apparater ter, instrument och apparater för mätning eller kontroll, för mätning eller kontroll,
medicinska och kirurgiska in- medicinska och kirurgiska in-
strument och apparater; delar strument och apparater; delar därtill därtill
Anmärkningar Anmärkningar
1. Detta kapitel --- är avsedda. 1. Detta kapitel -—-- är avsedda.
2:1. Bestämmelsen i tolkningsregel 2 a
(se allmänna bestämmelser i bör-
jan av tulltaxan) angående artikel
inkommande antingen ej hopsatt
eller isärtagen tillämpas även för
vara enligt 90 kap. inkommande i
delar med skilda lägenheter, om
den tullskyldige yrkar det.
Denna lag träder i kraft. såvitt avser oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor avsedda
att användas uteslutande för tekniskt bruk ur tulltaxenr 15.07 C.1. och varor hänförliga till tulltaxenr
15.07¶C.2.a., den 1 juli 1976 och i övrigt den 1 januari 1976.
2¶Förslag till
Lag om ändring i tullförordningen (1973:979)
Härigenom föreskrives att 4 § tullförordningen (1973:979) skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
45 Regeringen kan förordna om avvikelser från denna förordning och från
tulltaxan (1971:920)
1. med anledning av konventionen angående upprättande av Europeiska
frihandelssammanslutningen och associationsavtal slutet i enlighet med
konventionens bestämmelser,
2. med anledning av Sveriges avtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen och med Europeiska kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater,
3. för varor från utvecklingsländerna, 4. för varor från Färöarna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.
" Senaste tydelse 1975:94.
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1975-10-16
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-
Wallén
Föredragande: statsrådet Sträng
Proposition med förslag om ändring i tulltaxan (1971:920), m. m.
Inledning
I skrivelse till finansdepartementet den 1 augusti 1975 har generaltull-
styrelsen föreslagit vissa ändringar i tulltaxan (1971:920) avseende tulltaxeringen av maskiner, transportmedel och instrument som importeras i delar. Samtidigt föreslås en anpassning av den svenska tulltaxan till Förenta nationernas nya statistiska varuförteckning (SITC Rev 2). Förslaget har remissbehandlats och yttranden har avgetts av kommerskoliegium och statistiska centralbyrån.
Från dansk sida har framförts önskemål om tull: och avgiftsfrihet för ett antal varor som importeras från Färöarna. Efter remiss har yttranden
avgetts av generaltullstyrelsen, statens jordbruksnämnd och kommerskol-
Iegium. Kommerskollegium har inhämtat yttranden från Sveriges industriförbund, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Sveriges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Industrins livsmedelsgrupp och Svenska garveriidkareföreningen.
Förutom dessa frågor vill jag ta upp två andra frågor nämligen dels tullen på fetter och oljor som används för tekniskt ändamål (tekniskt fett), dels utjämningsskatten på mellanöl och starköl.
Förslag och yttranden
Generaltullstyrelsen föreslår i sin skrivelse viss ändring av anmärkning-
arna 2:1 till 16 avd. och 5:1 till 17 avd. i tulltaxan. Enligt dessa anmärkningar
kan en maskin eller ett transportmedel som inkommer i delar med skilda
lägenheter tulltaxeras som en enhet om varuhavaren (importören) yrkar
det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en vara som är hänförlig till 16 eller 17 avd.
I anmärkningarna åsyftat yrkande görs av den tullskyldige i den tulldeklaration som han är ålagd att lämna. Bestämmelserna har främst till-
lämpats när det varit fördelaktigt för den tullskyldige att delar som har
kommit in vid skilda tillfällen tulltaxerats som en enhet (samtulltaxering).
Styrelsen anser av praktiska och administrativa skäl att en samtulltaxering
endast bör ifrågakom ma om den tullskyldige påyrkar detta. Samtidigt föreslås
att ordet varuhavaren i överensstämmelse med den tullagstiftning som infördes den I januari 1974 ersätts med orden den tullskyldige.
Styrelsen framhåller vidare att även instrument och reglerutrustningar hänförliga till 90 kap. i tulltaxan inte sällan levereras i delsändningar. Styrelsen finner det skäligt och av praktiska skäl lämpligt att även sådana sändningar samtulltaxeras om den tullskyldige yrkar det. En anmärkning med samma innebörd som anmärkningarna 2:1 till 16 avd. och 5:1 till 17 avd. bör därför föras in i 90 kap. i tulltaxan.
Tullsamarbetsrådet i Bryssel har den I januari 1975 utfärdat en rekommendation angående en underuppdelning av positionerna i Brysselnomenklaturen med syfte att möjliggöra en jämförelse mellan denna nomenklatur
och Förenta nationernas nya statistiska varuförteckning (SITC Rev 2). I
anslutning härtill har införts en underposition under tulltaxenr 38.19 för beredda katalysatorer. Beroende på sammansättning tulltaxeras dessa f. n.
enligt skilda tulltaxenummer med varierande tullar. Då det har visat sig svårt att i praktiken bestämma sammansättningen och därmed vilken tullsats
som bör tillämpas i varje speciellt fall föreslår styrelsen att alla beredda
katalysatorer behandlas lika från tullsynpunkt. Detta bör lämpligen ske på
det sättet att varuslaget införs under tulltaxenr 38.19 B tillsammans med beredda antioxidanter för gummiindustrin och görs tullfritt. Styrelsen föreslår
slutligen i anslutning till rekommendationen att vissa redaktionella ändringar görs i underpositionerna till tulltaxenr 51.01, 51.03, 31.04. 56.01, 56.04, 56.05
och 56.06.
Remissinstanserna har inte haft någonting att erinra mot generaltullstyrelsens förslag. Kommerskollegium framhåller att någon för försäljning avsedd inhemsk tillverkning av beredda katalysatorer inte synes förekomma. För den föreslagna åtgärden talar äveo att importen till övervägande del utgörs av sådana katalysatorer som redan vid nu gällande tullsättning är
tulifria.
I och med att Danmark den 1 januari 1973 blev medlem i EG och därmed lämnade EFTA, upphörde EFTA-konventionen att gälla för Färöarna. Enligt Danmarks fördrag om anslutning till EG skulle Danmark senast den 31 december 1975 avge en deklaration om anslutningsfördragets tillämplighet på Färöarna. Sedan det färöiska lagtinget i januari 1974 beslutat att Färöarna
skulle stå utanför EG sökte Danmark uppnå en frihandelsöverenskommelse mellan Färöarna och EG. EG:s ministerråd beslöt också den 1 augusti 1974 att sänka tullarna för importen från Färöarna av industrivaror (kap. 25-99 i Brysselnomenklaturen) vid import till de ursprungliga EG-länderna och Irland. Fram till den I januari 1976 reduceras tullarna stegvis, dock endast till 20 5 av bastullarna. Motsvarande nedsättning sker för viss färsk fisk,
räkor, frysta fiskfiléer samt för vissa fisk- och räkkonserver. Vid import till Danmark från Färöarna gäller liksom tidigare tullfrihet för alla varor.
Vid import till Storbritannien gäller tullfrihet för industrivaror och för de nämnda fiskslagen och fiskprodukterna. För färsk fisk av vissa slag, som tidigare inte har varit tullfria inom EFTA, sker tullnedsättning i Storbri-
tannien på samma sätt som för importen från Färöarna till de ursprungliga
EG-länderna och Irland. Tullnedsättningarna förutsätter att Färöarna iakttar referenspriserna inom EG för fisk och fiskprodukter. På färöisk sida har man beslutat att fr. o. m. den I september 1974 stegvis sänka avgifterna
för vissa frukter och grönsaker (kap. 7. 8 och 20 i Brysselnomenklaturen)
som importeras från EG.
I proposition 1972:135 angående Sveriges avtal med EG redovisades (s. 49) danska önskemål att Sverige även efter den I januari 1973 skulle medge avgiftsfri import av frysta fiskfiléer från Färöarna, dvs. att införselavgiften
på 45 öre för kilogram skulle tas bort. Med hänsyn tull Färöarnas speciella läge fann chefen för handelsdepartementet det rimligt att framställningen tillmötesgicks så ull vida att införselavgiften på färöiska frysta fiskfiléer
suspenderades till den 1 februari 1976, dvs. den tidpunkt då en dansk deklaration om anslutningsfördragets ullämplighet på Färöarna senast skulle ha trätt i kraft. I propositionen underströks emellertid att en omprövning av ställningstagandet skulle göras om konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen skulle ändras till svensk nackdel. Från dansk sida framhölls vid samma tillfälle att inga som helst ändringar skulle komma att ske i förutsättningarna för den svenska exporten till Färöarna.
Danmark har i februari 1975 framfört önskemål om tull- och avgiftsfrihet för vtterligare ett antal varor vid import från Färöarna till Sverige. Framställningar har också riktats till Norge och Finland. De danska önskemålen gentemot Sverige omfattar förutom frysta fiskfiléer. fiskkonserver, råa och
garvade hudar av får och lamm, varor av skinn, kardgarn av ull, ullsockor,
tröjor av ull och båtar av plast.
I svensk handelsstatistik redovisas handeln med Färöarna inte särskilt
utan tillsammans med handeln med Danmark. På grundval av dansk stavistik kan emellertid huvuddragen i handeln mellan Sverige och Färöarna
anges.
Importen från Danmark var ca 290 milj. danska kronor och importen från
Sverige ca 15 milj. danska kronor. Importen från Sverige bestod 1972 ull största delen av trävaror, elektriska maskiner och elektriskt material, diverse
verkstadsprodukter samt vissa textilier.
Färöarnas totala export uppgick 1973 ull drygt 471 milj. danska kronor. Exporten till Danmark var drygt 106 milj. danska kronor och exporten till Sverige ca 14 milj. danska kronor. 1973 var de största exportvarorna till
Sverige frysta fiskfiléer ($12 ton, 4,6 milj. danska kronor), frysta räkor (394 ton. 4,4 milj. danska kronor) och ättiksbehandlade sillfiléer (544 ton, 3,1 milj. danska kronor). Härtill kom viss export av saltade sillfiléer och kryddsill. Kommerskollegium noterar i sitt yttrande att importen från Färöarna f. n.
tull- och avgiftsbeläggs på samma sätt som importen från länder utanför
EFTA-, EG- och u-landskretsen utom vad gäller frysta fiskfiléer, där im-
portavgiften har suspenderats fram till den I februari 1976. Kollegiet finner det skäligt att tillmötesgå den danska framställningen. Tull: och avgiftsfriheten föreslås dock bli utvidgad så att den gäller all import av industrivaror från Färöarna enligt samma regler som gäller vid import från Danmark enligt Sveriges avtal med EG. Kollegiet tillstyrker wll- och avgiftsfrihet för frysta fiskfiléer samt för fisk- och skaldjurskonserver. Det förutsätts att den tidigare gjorda danska förklaringen att inga ändringar kommer att ske med avseende på förutsättningarna för den svenska exporten till Färöarna kommer att gälla även fortsättningsvis. Kolegiet ifrågasätter om inte de medgivanden som från färöisk sida har gjorts gentemot EG borde komma
även Sverige till del.
Sveriges industriförbund och Sveriges grossistförbund har inget att invända
mot att Färöarna medges tullfrihet för alla de varor som omfattas av Sveriges
avtal med EG. Härutöver bör tull- och avgiftsfrihet gälla för frysta fiskfiléer.
Kemikontoret tillstyrker avgiftsfriheten för frysta fiskfiléer samt den före-
slagna tullfriheten för fiskkonserver.
Generaltullstvrelsen har 4 sit yttrande inget att erinra mot att de danska önskemålen tillgodoses.
Statens jordbruksnämnd noterar alt någon export från Färöarna av fiskkonserver enligt tillgängliga uppgifter inte har förekommit. Från färöiskt håll har emeHertid uppgivits att man önskar tullfrihet för fiskkonserver, eftersom man så småningom avser att starta en inhemsk konservindustri som i första hand blir baserad på sill. Nämnden anser att något behov av omedelbar tullbefrielse för produkter, hänförliga till tulltaxenr 16.04 (fisk, beredd eller konserverad) och 16.05 (kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade) inte föreligger då någon fiskkonservindustri i egentlig bemäirkelse f. n. inte finns på Färöarna. Färöarna bör däremot beviljas fortsatt avgiftssuspension för vissa frysta fiskfiléer. Suspensionen bör omprövas om konkurrensläget i fisket förändras till svensk nackdel.
År 1973 genomfördes (prop. 1973:109, SkU 1973:32, rskr 1973:217) en
ändring av tullförhållandena för vissa fetter och oljor samt margarin. De
tullar som infördes motsvarar i stort sett de som gäller inom EG. Tullen differentierades så att renade eller raffinerade oljor för livsmedelsändamål
fr.o.m. den 1 juli 1973 belades med en tull på 15 "å av värdet, medan
en tull på 10 "5 för oraffinerade (råa) oljor skulle införas först den 1 juli 1975, då en väsentlig utbyggnad av kapaciteten för framställning av oraffinerade oljor i Sverige beräknades bli slutförd. Sedan utbyggnaden blivit
försenad har införandet av tull på oraffinerade vegetabiliska fetter och feta
oljor uppskjutits till den 1 juli 1976 (prop. 1975:77, SkU 1975:29, rskr 1975:187). Tullen på margarin utgör 25 "ov av värdet, dock med en tullfri importkontingent från EFTA-länderna (främst Norge) om 7 200 ton per år.
Vid införandet av tullar på fettvaruområdet beslöts att kompensation för
den uppkommande kostnadsfördyringen skulle få ges livsmedelsindustrin och den tekniska industrin inom ramen för råvaruprisutjämningen. Tekniskt har detta tillgått så att de berörda industrierna fått återbäring med belopp
som har beräknats med utgångspunkt i vad den inhemska industrin har bedömts utnyttja av tullskyddet. Prisutjämningen har hittills motsvarat en
mindre del av den tull som erlagts för importerade fettvaror, nämligen 8
öre för kilogram, vilket för den viktigaste varan, sojaolja, f.n. motsvarar 2 3”, av varuviärdet.
Användningen inom landet av importerade fettvaror uppskattas till drygt 120 000 ton per år varav ca 4000 ton avser den tekniska industrin. Under
åren närmast före införandet av tullarna köpte den tickniska industrin ca
60 "> på den svenska marknaden och importerade resterande ca 40 ">. Av
importerat fett använde den tekniska industrin praktiskt taget enbart raffi-
nerade oljor, huvudsakligen sojaolja och kokosolja enligt tulltaxenr 15.07. Sedan tullarna infördes har importen av raffinerade oljor för tekniskt ändamål nästan upphört.
Från den tekniska industrins sida har i skilda sammanhang framhållits att man tolkat intentionerna bakom riksdagsbeslutet om kompensation för kostnadsfördyringen för den tekniska industrin på det sättet att hela den tull som erläggs vid import av tekniskt fett skulle återbetalas. Statens jord-
bruksnämnd har å sin sida framhållit att den regeln sedan länge har gällt
i prisutjämningssammanhang att utjämningsbeloppet — även under namn av regleringsbidrag — är detsamma oavsett om den prisutjämningsberätvigade råvaran är av inhemskt ursprung eller importerad. Om jordbruksnämnden skulle återbetala det erlagda tullbeloppet i dess helhet, oavsett i vilken grad tullskyddet utnyttjas av den svenska fettproducerande industrin, skulle en konkurrenssnedvridning ske till importens fördel så länge den svenska fetproducerande industrin inte utnyttjar tullskyddet helt. I praktiken kan i ett sådant läge den svenska fettproducerande industrin se sig tvungen att vid sin prissättning inom landet utnyttja hela tullskyddet. Med hänsyn härtill och då industrin i samband med tullskyddets tillkomst förklarade att tullen inte skulle leda till prishöjningar i större utsträckning än vad som behövdes för att kompensera kostnadsök ningen på importerade råvaror, har nämndens majoritet funnit det riktigt att kompensationen endast skall motsvara det faktiskt utnyttjade tullskyddet. Majoriteten har därvid varit medveten om
de risker för begränsning av den fettförbrukande industrins fria inköpsval
som detta kan medföra men har ansett att dessa risker är av underordnad
betydelse vid jämförelse med de nackdelar som skulle uppkomma vid en automatisk återbetalning av hela tullbeloppet. Nämnden har även framhållit svårigheterna att mäta graden av tullskyddets utnyttjande vid skilda tid-
punkter för olika slag av fettvaror.
För mellanöl och starköl infördes utjämningsskatt med 3 resp. 4 öre för
liter den 1 Januari 1967. Samtidigt infördes en intern råvaruprisutjämning av samma typ som hade tillämpats inom bl. a. choklad- och konfektyrområdet. Utjämningsskatten har till syfte att täcka kostnaderna för en intern prisutjämning som ger de inhemska producenterna möjlighet att få tillgång till rävaror för sin tillverkning till världsmarknadspris. För mellanöl och starköl höjdes skatten den 1 januari 1970 till 5 resp. 6 öre för liter, men sänktes 1 april 1973 till 4 resp. 5 öre för liter. Under åren 1974 och 1975
har den varit suspenderad. De ändrade skattesatserna har hängt samman
med ändringar i kostnaderna för prisutjämningen.
I och med att suspenderingen av skatten upphör vid utgången av år 1975 aktualiseras frågan om skatt skall återinföras och vilka skattesatser som i så fall skall tillämpas för mellanöl resp. starköl.
Föredraganden
Gceneraltullstyrelsen har föreslagit vissa smärre ändringar i tulltaxan som främst föranleds av rekommendationer av 1tullsamarbetsrådet i Bryssel. De innebär bl. a. tullfrihet för beredda katalysatorer samt ändrade regler för maskiner, transportmedel och instrument som inkommer i delar med skilda lägenheter. I likhet med remissinstanserna biträder jag gencraltullstyrelsens förslag.
Från dansk sida har man hemställt att nu gällande avgiftsfrihet för frysta
fiskfiléer från Färöarna skall medges även efter den 1 februari 1976. Samtidigt
har begärts att fiskkonserver, en del skinn- och textilvaror samt plastbåtar
görs tullfria. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen tillstyrker att man från svensk sida tillmötesgår de danska önskemålen men förordar att tullfriheten utvidgas till alla industrivaror från Färöarna. De näringslivsorganisationer som har yttrat sig har samma uppfattning. Statens jordbruksnämnd tillstyrker för sin del att avgiften för frysta fiskfiléer även fortsätt-
ningsvis suspenderas, men ställer sig avvisande till en omedelbar tullbefrielse
för fiskkonserver.
Jag finner det naturligt att Färöarna som inte ingår i vare sig EFTA
eller EG, i tull- och avgiftshänseende i princip behandlas på samma sätt
som Danmark i övrigt. När det gäller fiskprodukter föreligger emellertid
särskilda förhållanden. Den svenska fiskerinäringens situation är f. n. under
särskild prövning. Jag vill också påpeka att konservindustrin på Färöarna ännu har en mycket blygsam omfattning. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet förordar jag att några tullmedgivanden tills vidare
inte ges för bl. a. fiskkonserver hänförliga till tulltaxenr 16.04 och 16.05.
Däremot bör den avgiftssuspension för frysta fiskfiléer som nu gäller medges
även fortsättningsvis och på samma villkor som hittills. Sålunda kommer frågan att omprövas om konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen änd-
ras till svensk nackdel. För andra varor, dvs. praktiskt taget alla industrivaror I tulltaxans kap. 25-99 samt härutöver vissa varor inom kap. 1-24, tillstyrker Jag efter samråd med chefen för handelsdepartementet, att importen från Färöarna bereds samma tull: och avgiftsförmåner som importen från Danmark har enligt Sveriges avtal med EG och därtill knutna bilagor, protokoll och särskilda skriftväxlingar. Det bör understrykas att - enligt officiellt besked från dansk sida — inga som helst ändringar kommer att ske i förutsättningarna för den svenska exporten till Färöarna.
I detta sammanhang vill jag nämna att de bestämmelser som gäller för
Danmark enligt Sveriges avtal med EG och därtill knutna bilagor, protokoll
och särskilda skriftväxlingar enligt uttalande i prop. 1972:135 avser Danmark exklusive Färöarna. Bemyndigande för regeringen att medge avvikelser från
tullförordningen (1973:979) och från tulltaxan (1971:920) för importen från Färöarna torde därför lämpligen införas i 4 § tullförordningen. Särskilda be-
stämmelser torde få utfärdas av regeringen beträffande behandlingen av Färöarna i tull- och avgiftshänseende. Möjlighet för regeringen att medge
avgiftsbefrielse för frysta fiskfiléer från Färöarna föreligger enligt lag
(1974:226) om prisregleringen på fiskets område.
Vid införandet av tullar på fettvaruområdet år 1973 beslöts att kompensation för den kostnadsfördyring som tullskyddet för fettvarorna kunde med-
föra skulle få ges bl. a. den tekniska industrin inom ramen för råvaruprisutjämningen. Detta har hittills skett på det sättet att statens jordbruksnämnd
återbetalat så mycket av tullbeloppet som kan anses ha motsvarat vad den
inhemska industrin har utnyttjat av tullskyddet för fetter och oljor. F.n.
återbetalas 8 öre för kilogram förbrukad råvara vilket för den viktigaste varan, sojaolja, motsvarar 2 a 3”, av varuvärdet. Från den tekniska in-
dustrins sida har emellertid i skilda sammanhang hävdats att hela det tull-
belopp som erläggs vid import av tekniskt fett bör återbetalas. Jordbruks-
nämnden har för sin del hänvisat till att man inom det hittills ullämpade
systemet för prisutjimnande åtgärder har behandlat importerade och in-
hemska varor på samma sätt. Om hela tullbeloppet återbetalas snedvrids
konkurrensen till importens fördel så länge den svenska fettproducerande industrin inte utnyttjar tullskyddet helt. Nämndens majoritet har funnit
det riktigt att en kompensation skall motsvara endast det tullskvdd som
faktiskt utnyttjas. Samtidigt framhålls svårigheterna att mäta graden av tullskyvddets utnyttjande vid olika tidpunkter och för olika slag av fettvaror. För egen del vill jag hänvisa till att tullarna på fettvaruområdet i stort
fastställdes vid nivåer som svarar mot dem som gäller inom EG. Industrins
företrädare framhöll att effekten av sådana tullar på priserna bedömdes bli
förhållandevis obetydlig. Den kompensation som infördes för bl. a. den tek-
niska industrin syftade till att undvika en försämring i konkurrensförhål-
landena på den internationella marknaden för produkter vari fetter och olior
ingår och för vilka tullarna avvecklades i EFTA- och EG-handeln. Detta
kan i och för sig uppnås genom en prisutjämning. Det har emellertid visat sig att det i praktiken kan vara svårt att beräkna hur stor del av tullskyddet som utnyttjas vid skilda tidpunkter för olika fett- och oljeprodukter. Möj-
ligheterna för den tekniska industrin att välja inköpskälla kan också ha
minskat som en följd av det nya systemet. För att mildra de nackdelar
som kan tänkas föreligga i dessa avseenden föreslår jag nu att tullen på
tekniskt fett sänks från 15 till 8 26, samtidigt som det nuvarande systemet med prisutjämning bibehålls. Den föreslagna tullen överensstämmer med
tullen i EG. Genom den föreslagna ändringen kan den svenska tekniska
industrin i vart fall inte komma 1 ett sämre konkurrensläge i vad avser tullen på fetter och oljor än huvudkonkurrenterna på europamarknaden. En utbrytning bör göras under tulltaxenr 15.07 och en ny position införas
för fetter och oljor för tekniskt bruk med en tull på 8 "+ av värdet. Bl. a.
administrativa skäl talar för att även sådana härdade produkter, hänförliga ull tulltaxenr 15.12, som är avsedda för tekniskt bruk beläggs med en tull på 8 "vu. Tullförmånerna för importen från EFTA- och EG-länderna bör medges med utgångspunkt i denna nya tullsats. Tullen på oraffinerade produkter för tekniskt bruk bör träda i kraft den 1 juli 1976. dvs. samtidigt med att tull införs på oraffinerade fetter och oljor för Hivsmedelsändamål.
För mellanöl och starköl infördes den 1 januari 1967 en intern råvaruprisutjämning, varigenom producenterna kompenseras för den speciella kostnadsbelastning som uppkommer genom den svenska jordbruksregleringen. Finansieringen av bidragskostnaderna sker genom en särskild utjämningsskatt som för mellanöl uppgår till 4 öre för liter och för starköl till 5 öre för liter. Eftersom några utjämningsbidrag inte har lämnats under senare ud har skatten varit suspenderad under åren 1974 och 1975.
På senaste tiden har emellertid vissa förändringar inträtt på den inter-
nationella marknaden för malt. BI. a. har man i vissa för oss betydelsefulla producentländer ökat exportbidragen väsentligt. Det nya läget har föranlett en motsvarande höjning av införselavgiften på malt. Härigenom kommer utjämningsbidrag att lämnas till industrin, vilka i stort set motsvarar skattesatserna på 4 och 5 öre för liter mellanöl resp. starköl. Jag förordar sålunda att utjämningsskatt återinförs på öl av klass IF B (mellanöl) och starköl med bibehållande av de tidigare skattesatserna.
Jag förordar att de författningsändringar jag nu har föreslagit får träda t kraft den 1 junuari 1976, dock med undantag för tullen på oraffinerade fetter och oljor för tekniskt bruk som bör införas först den 1 juli 1976.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
|. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),
2. lag om ändring i tullförordningen (1973:979).
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.