Kungl. Maj:ts proposition angående avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m.
Nr 135
Kungl. Maj:ts proposition angående avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m.; given Stockholms slott den 3 november 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag om vars avlätande till riksdagen föredragande departementschetfen hemställt.
GUSTAF ADOLF
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föresläs, att riksdagen godkänner Sveriges avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen och med den europeiska koloch stålgemenskapen. En redogörelse lämnas för bakgrunden till och förloppet av de förhandlingar, som lett fram till avtalen. Vidare redogörs för den närmare innebörden av bestämmelserna i dessa. Slutligen redovisas konsekvenserna av avtalen för Sveriges del och de åtgärder som för Sveriges del blir aktuella med anledning av dem.
I Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 135
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrädet på Stockholms slott den 3 november 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUND- KVIST, GENER, ODHNOFEF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för handelsdepartementet. statsrådet Feldt. anmäler etter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av Sveriges avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m., och anför.
Inledning
Den handelspolitiska utvecklingen under åren efter andra världskriget kännetecknades på de flesta håll i världen av en strävan efter ökat internationellt ekonomiskt samarbete och en liberalisering av världshandeln. Man såg det angeläget att komma bort från mellankrigstidens och de första efterkrigsärens protektionism och bilateralism i handeln och att i stället skapa förutsättningar för en rationell och mera omfattande internationell arbetsfördelning. Särskilt markant var denna utveckling i Västeuropa.
Genom samarbete i Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) och i Europeiska betalningsunionen (EPU) kunde under 1950-talet en avveckling av de kvantitativa handelshindren och en frigörelse av betalningarna i Västeuropa successivt genomföras. Däremot hade man inom OEFC föga framgång i försöken alt genomföra motsvarande åtgärder på tullområdet. Det är bl. a. mot denna bakgrund som man får se de regionala integrationssträvanden som började göra sig alltmer gällande i Västeuropa.
Redan under 1940-talet inledde Belgien, Nederländerna och Luxemburg = Beneluxländerna — ett samarbete som resulterade i en tullunion och senare även en ekonomisk union. År 1952 slöt sig dessa länder samman med Frankrike, IHalien och Förbundsrepubliken Tyskland i den europeiska kol- och stålgemenskapen, CECA. Medan kol- och stälgemenskapen gradvis genomfördes, förberedde de sex länderna en utvidgning av det ekonomiska samarbetet. I mars 1957 undertecknade de i Rom fördraget om den europeiska ekonomiska gemenskapen, EEC, och fördraget om den europeiska atomenergigemenskapen, EURATOM. Den I januari 1958 inledde dessa bäda gemenskaper sin verksamhet.
Medan förhandlingarna om att upprätta EEC ännu pägick, beslöt
OFEC:s ministerråd att undersöka möijhgheterna alt bilda ett frihandelsomräde omfattande samtliga OEEC-länder. Det planerade EEC skulle inga i detta som en särskild enhet. Förhandlingar härom fördes under ett par år men ledde inte till resultat. De avbröts i december 19358. Vissa av länderna utanför gemenskapen, däribland Sverige. tog då upp överläggningar om att bilda ett frihandelsomrade av mera begränsad omfattning. Dessa förhandlingar ledde till att den europeiska frihandelssammanslutningen, EFTA, bildades år 1960 av Danmark, Norge, Portugal, Schweiz. Storbritannien, Sverige och Österrike. Senare har Finland associerats och Island anslutits som medlem. Syftet med EFTA var dels att åstadkomma en funktionsduglig integrationsform, som gav näringslivet i de deltagande länderna de utvecklingsmöjligheter som följer med en större marknad, dels att skapa ett bättre utgångsläge för förhandlingar med EEC.
Parallellt med strävandena att utvidga det handelspolitiska samarbetet i Västeuropa pågick i Norden omfattande utredningar som resulterade i en plan för en gemensam nordisk marknad. När de nordiska länderna år 1959 skulle ta ställning till planen visade det sig emellertid att det inte fanns politiska förutsättningar att genomföra denna. Ett väsentligt
element i planen — tullfriheten mellan de nordiska länderna — kunde
dock förverkligas genom EFTA :s tillkomst.
Under 1960-talet präglades handelspolitiken i Västeuropa - vid sidan av den interna utlvecklingen inom de två marknadsblocken — av ansträngningarna att få till ständ en enda gemensam marknad i Västeuropa. Sommaren 1961 ansökte Storbritannien om medlemskap i EEC. Danmark och Norge följde det brittiska exemplet, medan Sverige, Schweiz och Österrike ansökte om association. Sveriges associationsansökan syftade till ett svenskt deltagande i EEC-samarbetet med de förbehåll som föranleddes av neutraliteten. Förhandlingar inleddes mellan EEC och de länder som ansökt om medlemskap, i första hand Storbritannien. De avbröts i början av 1963 efter ett franskl veto mot brittiskt inträde i EEC. Frågan om en utvidgning av EEC ställdes därmed på framtiden.
Våren 1967 ansökte Storbritannien på nytt om medlemskap i EEC. Danmark, Norge och Irland följde efter. Sverige ansökte i juli samma är om förhandlingar med EEC i syfte att göra det möjligt för Sverige att. i en form som medgav ett fullföljande av den svenska neutralitetspolitiken, delta i utvidgningen av gemenskapen. I samband med att ansökningen överlämnades framhöll den svenska regeringen att den för sin del inte ville utesluta någon av de former för anslutning, som Romfördraget
förutser. Till skillnad från 1961 uteslöts alltså inte medlemskap. Det
avgörande för svensk del var, framhölls det, att de förbehåll som neutralitetspolitiken föranleder kunde tillgodoses vid förhandlingarna.
Denna öppna ansökan fär ses mot bakgrund av den utveckling som hade ägt rum inom EEC sedan 1961. Det överstatliga elementet i samarbetet hade nedtonats, bl.a. som en följd av Frankrikes krav på fortsatt vetorätt. Detta kom till uttryck i den s. k. Luxemburg-kompromissen i januari 1966. Genom denna fanns det — även om någon formell
ändring av Romfördraget inte skett — tills vidare inte anledning att förutse majoritetsbeslut i frågor. som ett medlemsland betraktade som vitala från nationell synpunkt.
Vid möte med de curopeiska gemenskapernas räd i december 1967 motsatte man sig från fransk sida förhandlingar om en utvidgning av gemenskaperna.
I detta läge aktualiserades på nytt frågan om ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. Vären 1968 inleddes de utredningar och förhandlingar som utmynnade i ett förslag (till utvidgat nordiskt samarbete i tullunionens form. den s.k. Nordek-planen. Denna behandlades av de nordiska ländernas statsministrar i samband med Nordiska rådets session i februari 1970 i Reykjavik. Enighet uppnåddes härvid om Nordek-planens sakinnehåll. Statsministrarna enades vidare om att de nordiska regeringarna så snart som möjligt skulle underteckna en traktat om upprättande av en organisation för nordiskt ekonomiskt samarbete. I mars 1970 meddelade emellertid Finlands regering att den inte kunde underteckna traktaten i detta skede.
Förhandlingar med de europeiska gemenskaperna
Under år 1969 aktualiserades på nytt frågan om en utvidgning av EEC. Vid ett möre I Haag i december samma är beslöt EEC-ländernas stats- och regeringschefer att inleda förhandlingar med de medlemskapssökande länderna. Man beslöt vidare att diskussioner skulle påbörjas även med de EETA-länder som inte ansökt om medlemskap. Förhandlingarna inleddes med Storbritannien i juli och med Danmark och Norge i september 1970. Med övriga EETA-länder > därsbland Sverige — inleddes överläggningarna i november.
Sedan förhandlingarna med Storbritannien, Danmark, Norge och Irland slutförts, undertecknades fördragen om dessa länders anslutning till gemenskaperna i januari 1972. Anslutningsfördragen har sedermera godkänts av parlamenten i Storbritannien, Danmark och Irland. Dessa länder kommer att den 1 januari 1973 inträda som medlemmar i gemenskaperna. Sedan den rådgivande norska folkomröstningen visat en majoritet mot norskt medlemskap har den norska regeringen beslutat att inte föreslå ratificering av anslutningstraktaten. Den norska regeringen har den 25 oktober 1972 hemställt om nya förhandlingar om ett avtal mellan Norge och gemenskapen med mälsättningen att den ömsesidiga
tullavvecklingen skall kunna inledas den I april 1973.
Sveriges överläggningar med gemenskaperna inleddes med ett möle på ministernivä i Bryssel den 10 november 1970. I den svenska regeringsdeklaration, som avgavs vid detta tillfälle, framhölls att Sverige önskade delta i utvidgningen av gemenskaperna genom omfattande, nära och varaktiga ekonomiska förbindelser med dem under hänsynstagande till neutralitetspolitiken. I fråga om det sakliga innehället i en samarbetsuppgörelse framhölls att man från svensk sida betraktade deltagande 1 den gemensamma varumarknaden som en väsentlig del i en framtida
'n
överenskommelse. Man ansåg goda förutsättningar föreligga för ett svenskt deltagande i tullunionen och det jordbrukspolitiska samarbetet.
Beträffande den svenska neutralitetspolitiken konstaterade regeringen i deklarationen att den principiella syn, som man utvecklat i samband med tidigare ansökningar, fortfarande stod fast. Sverige avsäg att även i framtiden bedriva en politik som bevarade landets möjligheter att fullgöra de skyldigheter som vilar på en neutral stat och som skapar tilltro till viljan och förmågan att iaktta neutralitet i krigstid. Sverige kunde därför inte delta i sådana former av samarbete beträffunde utrikespolitiska, ekonomiska, monetära och andra frågor, som enligt regeringens bedömning skulle äventyra möjligheterna att bedriva en fast neutralitetspolitik. Ett förptliktande utrikespolitiskt samarbete inom en viss grupp av stuter med syfte att utforma gemensamma ståndpunkter var därmed uteslutet. Gränser sattes också — framhölls det i regeringsdeklarationen för Sveriges möjligheter att acceptera en överflyttning av beslutanderätten från nationella till internationella organ inom ramen för en ekonomisk union. Liksom 1967 lämnades frågan om formen för Sveriges anknytning till gemenskaperna öppen i regeringsdeklarationen.
Vid mötet den 10 november 1970 enades man om att inleda utredande samtal för att genom ömsesidigt utbyte av informationer skapa ett mera preciserat underlag för själva förhandlingarna. Kommissionen -- gemenskapernas verkställande organ — fick i uppdrag att företräda gemenskaperna vid dessa samtal och skulle efter överläggningarnas slut sammanfatta sina slutsatser i en rapport till rådet. Sådana utredande samtal ägde rum mellan kommissionen och de icke-medlemskapssökande länderna under tiden december 1970 — mars 1971.
Efter samräd i utrikesnämnden förklarade regeringen i mars 1971 att den mot bakgrund av den utveckling som ägt rum inom EEC under den senaste tiden kommit till den slutsatsen att ett svenskt medlemskap i gemenskaperna inte var en realistisk möjlighet för Sveriges del. Regeringen konstaterade, att en svensk medverkan i det utrikespolitiska sumarbete mellan EEC:s medlemsländer somm beslutats på grundval av den s.k. Davignon-rapporten inte kunde förenas med den svenska neutralitetspolitiken. Det konstaterades ocksä att ett svenskt deltagande i en ekonomisk och monetär union, som innebär ett uppgivande på betydelsefulla områden av nationell beslutanderätt, inte kunde förenas med neutralitetspolitiken.
Kommisionens rapport om de utredande samtalen
Kommissionen lämnade i juni 1971 en rapport till rädet om de utredande samtalen. Däri konstaterades att de icke-medlemskapssökande länderna av ekonomiska och politiska skäl framfört ganska skiljaktiga önskemäl om sina förbindelser med de utvidgade gemenskaperna. Ett gemensamt drag var emellertid önskan att grunda förbindelserna på frihandel. Kommissionen påpekade att man inom gemenskaperna tidigare varit tveksam till att upprätta frihandelsarrangemang med utomstående
industriländer. I och för sig bestod denna tveksamhet. Sälunda framhölls, ati riskerna med ett frihandelsarrangemang kvarstod så länge samarbetet inom gemenskaperna inte erhällit tillräcklig styrka och stabilitet. Samtidigt erkände dock kommissionen, att man mäste söka en lösning av de problem som utvidgningen reste för de EFTA-länder som inte ansökt om medlemskap.
Kommissionen anvisade två alternativa lösningar. Det första alternativet innebar att man tills vidare skulle bevara tullfriheten mellan alla de nuvarande EFTA-linderna, medan avgörandet om de ieke-medlemskapssökande ländernas förhållande till gemenskaperna skulle skjutas upp till en tidpunkt efter det att anslutningsfördragen mellan gemenskaperna och de medlemskapssökande länderna trätt i kratt.
Kommissionens andra alternativ innebar att EFTA:s tullfrihet för industrivaror skulle utsträckas till de utvidgade gemenskaperna. Man skulle på så sätt omedelbart lösa de problem som uppstod genom att tre EFTA-länder blev medlemmar i gemenskaperna. Enligt denna lösning skulle tullar och kvantitativa handelshinder ömsesidigt avskaffas för industrivaror. Det förutsattes däremot inte att någon harmonisering på olika områden skulle ske. Ä andra sidan skulle möjlighet finnas att vidta motåtgärder om skiljaktigheter i olika avseenden skulle förorsaka gemenskapernas industrier skada.
Rådet beslöt vid möte den 26-27 juli 1971 att lägga det senare alternativet till grund för sina fortsatta överväganden.
Regeringens memorandum den 6 september 1971
Inför rådets fortsatta behandling av kommissionens förslag framförde den svenska regeringen genom diplomatiska kanaler till EECländernas regeringar sina synpunkter på det framtida samarbetet mellan Sverige och EEC. Dessa synpunkter sammanfattades i ett memorandum som överlämnades till gemenskaperna den 6 september 1971. I detta framhölls, att en överenskommelse borde konstrueras så att samarbetet vilade på en stabil och varaktig grund och så att gynnsamma förutsättningar skapades för regeringarnas och företagens planering. Överenskommelsen borde inte bara omfatta bestämmelser om frihandel för industrivaror utan också täcka andra betydelsefulla områden än tullar och handelsregleringar samt ges en utvecklingsbar karaktär så att samarbetet successivt kunde vidgas och fördjupas.
En tullfri marknad för industrivaror skulle — framhölls det — enligt svensk mening fungera bäst om alla länder som ingick i marknaden tillämpade samma tullar gentemot tredje land. Ett avtal i överensstämmelse med GATT:s regler om tullunion borde därför eftersträvas för industrivaror.
Beträffande jordbrukssamarbetet konstaterades, att de utredande samtalen visat att det inte är möjligt för ett land som inte är medlem i gemenskaperna att delta fullt ut i den gemensamma jordbrukspo- Jlitiken. Regeringen förklarade sig emellertid beredd att undersöka om han-
deln med jordbruksvaror kunde underlättas på ett sätt som gagnade båda parternas intressen. . .
Avtalen mellan Sverige och gemenskaperna borde - framhölls det vidare i regeringens memorandum -- också innehålla regler beträffande karteller, företag med dominerande marknadsställning och statliga stödätgärder. Ett särskilt problem i detta sammanhang utgjorde frågan om de administrativa och judiciella formerna för reglernas tillämpning. Från svensk sida var man beredd att pröva olika möjligheter att lösa denna fråga så att likformighet i tillämpningen av reglerna garanterades.
Tullunionen borde vidare kompletteras med samarbete beträffande exempelvis ckonomisk politik, industripolitik, teknisk forskningspolitik, energipolitik och atomfrågor.
I memorandum framfördes också synpunkter på hur man enligt svensk uppfattning skulle kunna lösa de institutionella frågorna på ett sätt som skulle tillgodose både gemenskapernas krav att bevara sin autonoma beslutanderätt och de svenska önskemålen om information och samråd på områden där man ätagit sig bestämda förpliktelser.
EEC:s direktiv för förhandlingarna
Med utgångspunkt från kommissionens förslag om tullfrihet för industrivaror diskuterade EEC:s råd under hösten 1971 direktiven för förhandlingarna med de icke-medlemskapssökande länderna. Vid möten den 8 och 29 november fastställde rådet i det väsentliga de närmare riktlinjerna. Rådet uppdrog åt kommissionen att inleda förhandlingarna. Kompletterande direktiv meddelades efter hand under förhandlingarnas gäng.
Enligt förhandlingsdirektiven skulle tullar och andra direkta handelshinder avskaffas för i princip alla industrivaror i summa takt som fastställts för de fyra medlemskapssökande länderna Storbritannien, frland, Danmark och Norge. Det innebar att tullfriheten skulle genomföras successivt under en femärsperiod och att tullarna i sin helhet skulle vara avskaffade den 1 juli 1977. För vissa s.k. känsliga varor, bl. a. papper och specialstål, ansågs särskilda arrangemang nödvändiga, innebärande bl. a. en långsammare tullavtrappning.
Den fria varumarknaden skulle i princip inte omfatta jordbruksvaror. Kommissionen fick emellertid i uppdrag att under förhandlingarna undersöka möjligheterna till ensidiga medgivanden från de icke-medlemskapssökande ländernas sida i fråga om vissa varor, främst vissa trädgårdsprodukter och vin.
Direktiven omfattade också bl. a. konkurrensregler. skyddsklausuler och betalningstransaktioner.
I anslutning till dessa förhandlingsdirektiv gav rädet kommissionen i uppdrag att under förhandlingarna undersöka om det var möjligt att sluta avtal med de icke-medlemskapssökande staterna beträffande frihandel även med varor som faller under fördraget om upprättande av den europeiska kol- och stålgemenskapen (Parisfördraget).
Förhandlingarna De egentliga förhandlingarna mellan Sverige och de curopeiska gemenskaperna, företrädda av kommissionen, inleddes den 4 december 1971 varvid parterna redovisade sina förhandlingspositioner. Från svensk sida förklarade man sig därvid beredd att föra de fortsatta förhandlingarna med utgångspunkt från gemenskapernas förslag om ett frihandelsavtal. Sverige förbehöll sig emellertid rätten att återkomma till sitt förslag om en tullunion, om det under förhandlingarna skulle visa sig att en tillfredsställande lösning inte kunde uppnås inom ramen för ett frihandelsavtal; Man enades om att fortsatta överläggningar skulle äga rum i särskilda arbetsgrupper för industrivaror. jordbruksprodukter, konkurrensfrågor och undantagsregler m. m. samt CECA-frägor. Möten med arbetsgrupperna hölls under februari och mars 1972. Resultatet av överläggningarna redovisades vid ett möte mellan förhandlingsdelegationerna den 20-21 mars. Kommissionen utarbetade därefter en rapport rörande läget i förhandlingarna, vilken överlämnades till rådet med begäran om kompletterande förhandlingsdirektiv beträffande de frågor om vilka enighet dittills inte nåtts i förhandlingarna. På grundval av tilläggsdirektiv från rådet återupptogs förhandlingarna i maj. Under förhandlingarnas slutskede ägde också överläggningar rum mellan Sverige och Storbritannien om tillimpningen av särbestämmelserna för papper, papp och pappersprodukter. Förhandlingarna mellan Sverige och de vuropeiska gemenskaperna avslutades den 21 juli 1972. Två avtal, ett med den europeiska ekonomiska gemenskapen och ett med den curopeiska kol- och stålgemenskapen, undertecknades i Bryssel den 22 juli 1972. Avtalen torde i svensk text få fogas vid statsrådsprotokolet i detta ärende som bilaga 1 och bilaga 3. För deras innehåll lämnas en närmare redogörelse i det följande. I samband med förhandlingarna om avtalet med FEC ägde särskilda skriftväxlingar rum rörande vissa fiskefrågor samt beträffande vissa trädgårdsprodukter m.m. Dessa skriftväxlingar torde få fogas vid statsrådsprotokollet som bilaga 2. I anslutning till förhandlingarna om avtalet med CECA ägde särskilda skriftväxlingar rum dels rörande tillämpningsbestämmelser till artikel 60 i Parisfördraget, dels beträffande tullklassificering av legerat stål. Dessa torde få fogas vid statsrådsprotokollet som bilaga 4.
Avtalet Sverige—EEC
Avtalet Sverige EEC omfattar trettiosex artiklar och en bilaga samt fyra protokoll. Till avtalet har fogats två förklaringar. I anslutning till förhandlingarna ägde vidare två skriftväxlingar rum. I inledningen till avtalet och i artikel I redovisas motiven för avtalet och. dettas allmänna syften. Det varuområde som omfattas av avtalet definieras i artikel 2. Artiklarna 3- 14 och 16-18 behandlar avvecklingen av tullar. kvantitativa restriktioner och andra handelshinder samt vissa
Prop. 1972: 135 a 9
frågor som hänger samman därmed. Artikel 15 rör handeln med jordbruksprodukter. Bestämmelser om betalningar återfinns i artikel 19.1 artiklarna 20-22 och 24:28 fastställs under vilka villkor parterna kan göra avsteg från de allmänna bestämmelserna om avveckling av tullar och andra restriktioner. Artikel 23 innehåller konkurrensregler. Artiklarna 29- 31 behandlar förvaltningen av avtalet och artikel 32 möjligheten att vidareutveckla samarbetet. Avtalets avslutande artiklar avser uppsägning, ikraftträdande m. m.
Bilagan berör avtalets varuomfattning. Protokoll I innehäller särbestämmelser avseende tullavveckling m. m. för vissa s. k. känsliga varor, I protokoll 2 har intagits bestämmelser om varor som underkastats särskild reglering för att hänsyn skall kunna tas till prisskillnader för däri ingående jordbruksrävaror. Protokoll 3 omfattar regler angående varors ursprung och protokoll 4 vissa särbestämmelser rörande Irland. De tvä förklaringarna. vilka är utfärdade ensidigt av EEC, berör den regionala tillämpningen av vissa artiklar samt kriterierna vid tillämpningen av konkurrensreglerna. I de två skriftväxlingarna behandlas handeln med fisk samt frukt. grönsaker. trädgårdsprodukter och vin.
Inledning
Sverige och FEC förklarar att de i samband med EEC:s utvidgning önskar skapa förutsättningar för en harmonisk utveckling av den ömsesidiga handeln i syfte att bidra till den europeiska uppbyggnaden. Detta skall ske genom att parterna stegvis avvecklar hindren för huvuddelen av varuutbytet i överensstännmelse med GATT:s bestämmelser för frihandelsområden. Vidare förklarar parterna sig beredda att undersöka möjligheten att utveckla och fördjupa samarbetet när detta framstär som fördelaktigt. Slutligen fastslås, att ingen föreskrift i avtalet kan tolkas på sådant sätt att den befriar parterna från skyldigheter som åligger dem enligt andra internationella avtal.
Avtalets syfte Artikel I. Avtalets syfte är att genom en utvidgning av handeln skapa förutsättningar för en harmonisk utveckling av de ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och EEC. Härigenom skall man hos parterna främja den ekonomiska utvecklingen och en förbättring av Jevnads- och sysselsättningsvillkoren samt en ökning av produktiviteten och den finansiella stabiliteten. Rättvisa konkurrensvillkor i handeln mellan parterna skull säkerställas. Avtalets syfte är vidare att medverka till en harmonisk utveckling och utvidgning av världshandeln.
Varuomfattning
Artikel 2. Avtalet omfattar i princip samtliga egentliga industrivaror,
dvs. alla varor itulltaxans kapitel 25--99" med undantag av de varor som anges I bilagan. I denna upptas varor inom de angivna kapitlen, vilka av EEC betraktas som Jordbruksvaror, samt ägg- och mjölkalbumin. Avtalet omfattar även de livsmedelsindustriprodukter inom kapitel 1 -24 vilka återfinns i protokoll 2. Beträffande dessa varor, liksom beträffande de livsmedelsindustriprodukter inom kapitel 25—99 vilka likaledes intagits i protokoll 2, gäller att endast den del av gränsskyddet, som utgör manufaktiureringsskydd. skall avvecklas.
Som villkor för tullförmånerna gäller i samtliga fall att varorna i fråga skall ha ursprung i Sverige respektive EEC enligt de regler som fastställs i protokoll 3.
Utanför avtalet faller -- förutom de egentliga jordbruksvarorna — tills vidare ett antal förädlade jordbruksprodukter och liknande varor inom kapitel I - 24. Flera av dessa varor är föremal för frihandel inom EFTA. I protokoll 2 artikel 3 föreskrivs att det gemensamma förvaltningsorgan som skall upprättas skall besluta om avtalet skall omfatta ytterligare varor hänförliga till kapitel 1—24, som inte är jordbruksreglerade. Avsikten är att förvaltningsorganet skall fatta beslut i god tid före den I januari 1974, då de nya EI:C-medlemmarna enligt anslutningsfördragen skall företa det första steget i tullupptrappningen gentemot bl. a. Sverige i fråga om sådana EFTA-frihandelsvaror som inte omfattas av avtalet med EEC.
Innan denna fråga avgjorts är det inte möjligt att slutligt bedöma avtalets varuomfattning, Som tidigare nämnts omfattas dock, i likhet med vad som är fallet inom EFTA, praktiskt taget samtliga egentliga industrivaror av frihandeln. Vissa varor på livsmedelsomrädet, vilka inom EFTA varit föremål för frihandel, faller emellertid utanför avtalet på grund av att de inom EEC betraktas som jordbruksvaror. Viktigast är här fiskkonserver samt marina oljor och fetter. Ä andra sidan omfattar avtalet med EEC ett antal livsmedelsindustriprodukter som inte varit föremäl för frihandel inom EFTA. t. ex. makaroner, knäckebröd och glass innehällande fett.
Tullavveckling, bastullar
Artikel 3. I artikeln föreskrivs att nya importtullar inte får införas i handeln mellan parterna. Genom denna bestämmelse tryggas uden fortsatta frihandeln mellan Sverige och de EFTA-stater som blir medlemmar i EEC i fråga om sådana varor som omfattas av avtalet mellan Sverige och EEC.
De importtullar som tillämpas mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan det ursprungliga EEC och Irland skall avvecklas i fem steg om vartdera 20 56 enligt följande tidtabell, vilken är densamma som präller för
kapitel 25-99 huvudsakligen industrivaror. Det ar att märka att ett flertal järn- och stälprodukter omfattas av avtalet mellan Sverige och CECA.
Prop. 1972: 135 bla HI
tullavvecklingen mellan EEC:s ursprungliga medlemmar och de nya medlemsländerna.
Tidpunkt Reduktion (7) 1.4.1973 20 1.1.1974 20 1.1.1975 20 1.1.1976 20 1.7.1977 20
Artikel 4. Samma regler som enligt artikel 3 gäller för importtullar skall tillämpas också för tullar av fiskal karaktär. Parterna har dock möjlighet att om de så önskar omvandla en fiskal tull till en intern avgift. Som föreskrivs i artikel 18 mäste emellertid dylika interna avgifter utformas så att de inte skyddar inhemsk produktion till förfång för importen av liknande varor från den andra parten.
Enligt anslutningsfördragen har de nya EEC-medlemmarna möjlighet att under vissa förutsättningar behålla fiskala tullar fram till den I januari 1976. Enligt artikel 4 punkt 2 i avtalet mellan Sverige och EEC kan sådana tullar i förekommande fall behållas även gentemot Sverige.
Artikel 35. De bastullar som skall utgöra utgångspunkt för tullavvecklingen är de tullar som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972. Om tullsänkningar görs efter den I januari 1972 till följd av åtaganden under den s.k. Kennedyronden i GATT, skall de sänkta tullarna räknas som bastullar. Sistnämnda bestämmelse syftar på att såväl Sverige som EEC i samband med Kennedyronden utfäste sig att vidta ytterligare sänkningar av tullarna inom kemisektorn under förutsättning att USA genom förde vissa ändringar beträffande beräkningen av tullvärdet för vissa kemiska produkter.
Artikel 6. Nya avgifter med samma verkan som tullar får inte införas i handeln mellan parterna, Har sädana avgifter införts efter den 1 januari 1972 skall de avskaffas när avtalet träder i kraft.
I övrigt skall avgifter med samma verkan som tullar avvecklas i ett steg om 40 0 och tre steg om 20 44 enligt följande tidtabell. Utgångspunkt är därvid den nivå som gällde den I januari 1972.
| Tidpunkt | Reduktion (76) | |
| senast 1.1.1974 | 1.1.19735 1.1.1976 1.:7.1977 | 40 20 20 20 |
Artikel 7. Inga nya exporttular eller avgifter med samma verkan skall införas i handeln mellan parterna. Existerande exporttullar eller avgifter med samma verkan skall vara avvecklade senast den 1 januari 1974. Det
förekommer i dag inga exporttullar hos parterna.
Tullrestitution Protokoll 3, artikel 23. Det är naturligt att tullrestitution eller befrielse från tull för varor som importeras från tredje land. inte tillåts i handeln mellan finder som sinsemellan upprätthåller frihandel. Så är fallet såväl inom EEC som inom EFTA. I artikel 23 i protokoll 3 föreskrivs som villkor för de tullförmäner som avtalet erbjuder att restitution av tull på material som faller under avtalet och som importeras från tredje land skall vara förbjuden i handeln mellan Sverige och de ursprungliga EEC-länderna från den tidpunkt då tullarna sänkts till 40 7 av bastullen. För varor som följer den normala tultavvecklingen inträffar denna tidpunkt den 1 januari 1975. Tull på material med ursprung i EEC får däremot restitueras under obegränsad tid. EFTA:s restitutionsförbud består oförändrat i handeln mellan samtliga nuvarande EFTA-länder.
Snedvridning
Artikel 12. 1 ett frihandelsområde, där parterna upprätthåller olika tullar gentemot tredje land. föreligger risk för snedvridning av handeln om den ena partens tredjelandstullar för rävaror eller halvfabrikat är väsentligt lägre än den andra partens. Vid utformningen av utsprungsreglerna har hänsyn tagits till sådana snedvridningsrisker som redan i dag kan anses föreligga. Vad gäller framtida förändringar av tullarna föreskrivs i artikel 12 att avtalsslutande part om möjligt skall underrätta det gemensamma förvaltningsorganet minst 30 dagar innan den avser att sänka eller suspendera tullar eller avgifter med samma verkan vilka gäller mot tredje land som åtnjuter mest gynnad nations-behandling. Härvid skall parten ta del av varje påpekande från den andra parten om eventuella snedvridningsrisker. Motsvarande bestämmelse återfinns i EFTA-konventionen.
Kvantitativa restriktioner
Artikel 13. Nya kvantitativa importrestriktioner eller åtgärder med samma verkan får inte införas i bäandeln mellan parterna. Existerande kvantitativa importrestriktioner skall avskaffas den I januari 1973 och åtgärder med motsvarande verkan senast den 1 januari 1975. Kvantitativa importrestriktioner är redan i dag I praktiken avskaffade i handeln mellan parterna.
Protokoll 4. Enligt anslutningsfördraget skall Irland gentemot det övriga FEC kunna behålla vissa kvantitativa restriktioner samt vissa andra regleringar beträffande importen av motorfordon. Motsvarande skall enligt protokoll 4 gälla beträffande Irlands handel med Sverige.
Frågan om kvantitativa exportrestriktioner berörs inte i avtalet. Avtalet innebär sälunda inga nya begränsningar av parternas möjlighet att upprätthälla sådana. Redan inom ramen för GATT har de emellertid gjort ganska långtgående ätaganden när det gäller att avveckla dylika restriktioner. De enda exportrestriktioner av praktisk betydelse som Sverige och EFC i dag upprätthåller avser järn- och metallskrot. Även inom EFTA, där kvantitativa exportrestriktioner i princip är förbjudna, har parterna tillätits att tills vidare upprätthälla restriktioner avseende järn- och metallskrot.
Övriga bestämmelser avseende varuuthytet Artikel 14. Avialets bestämmelser är tillämpliga också på petroleumprodukter. I artikel 14 förbehåller sig emellertid gemenskapen rätten att ändra reglerna i fråga om dessa produkter för det fall EEC inför en gemensam ursprungsdefinition för petrolkumprodukter, fattar beslut som rör petroleumprodukter inom ramen för den gemensamma handelspolitiken eller inför en gemensam energipolitik. Sverige gör för sin del motsvarande förbehåäll. I artikelns tredje paragraf faststås, att avtalet inte inkräktar på parternas regler avseende importen av petroleumprodukter i annat än vad avser tullarna.
Artikel 16. Från och med den I juli 1977 får varor med ursprung i Sverige inte åtnjuta en mera förmånlig behandling vid import till FFEC-land än den som medlemsländerna beviljar varandra sinsemellan.
Artikel 17. Avtalets bestämmelser hindrar inte parterna att behålla eller upprätta tullunioner, frihandelsområden eller särordningar för gränstrafik. Ett villkor är dock att dessa inte ändrar de regler för handeln som anges i avtalet, särskilt ursprungsreglerna. Artikel 18. artikeln fastsläs, att interna ätgärder av fiskal natur inte får utformas så att inhemsk produktion skyddas till förfång för importen av liknande varor från den andra parten. Vidare gäller att en vara som exporteras från en part till den andra inte får erhålla överkompensation vid återbetalning av interna pålagor som tagits ut i det exporterande landet. Bestämmelsen rörande återbetalning av interna pålagor kan för svenskt vidkommande främst bli aktuell vid export av livsmedelsindustriprodukter. Motsvarande bestämmelser återfinns I EFTA-konventionen och i GATT.
Artikel 19. En viktig förutsättning för att frihandeln skall äga rum utan störningar är att betalningar som avser varuutbytet och överföring av sädana betalningar kan ske utan hinder. I artikeln föreskrivs att inga restriktioner får förekomma för dylika transaktioner. Valutarestriktioner och administrativa hinder får inte heller förekomma i fråga om beviljande, återbetalning och accepterande av korta och medelfristiga krediter som hänför sig till kommersiella transaktioner. Bestämmelserna ansluter sig till vad som redan gäller i Sverige.
Särbestämmelser
Artikel 8, protokoll I. Med avvikelse från de allmänna reglerna beträffande tullavvecklingen m. m. gäller särbestämmelser för wvissa s.k. känsliga varor. I fråga om dessa uppnäs full tullfrihet först efter en förlängd övergångsperiod. Dessa särbestämmelser anges i protokoll 1.
För papper, papp och pappersprodukter (kapitel 48 och 49 i tulltaxan med undantag av tulltaxenummer 48.09 — träfiberplattor, för vilken vara tullavvecklingen sker enligt den normala tidtabellen) skall EEC:s tullar avskaffas under en övergångsperiod på elva år enligt följande tidtabell. Som exempel har tagits en tullsats om 12 'Z, vilken gäller för en betydande del av EEC:s pappersimport från Sverige. För produkter med annan tull än 1276 gäller samma övergångstid med tullavtrappning i motsvarande takt.
Tidpunkt Tullsats (90) Tidpunkt Tullsats (96)
1.4.1973 11,5 1.1.1979 (0)
1.1.1974 11 1.1.1981 4
1.1.1975 10,5 1.1.1983 2
1.1.1976 10 1.1.1984 0
1.7.1977 8
I syfte att undvika risker för att handeln snedvrids kommer under viss tid tullar att återupprättas för importen av dessa varor till Danmark och Storbritannien enligt följande tidtabell:
Tidpunkt Tuillsats (7) Tidpunkt Tullsats (9) 1.1.1974 3 1.1.1979 6 1.1.1975 4,5 11.198] 4 1.1.1976 6 1.1.1983 2 1.7.1977 8 1.1.1984 0
Dessa länder har dock möjlighet att under hela den tid tullarna gäller importera papper tullfritt inom ramen för nationella tullfria kontingenter, vars storlek framgår av bilaga A till protokoll 1. De av EEC beviljade tullkontingenterna motsvarar genomsnittet av den import som ägt rum under åren 1968-1971 ökat med fyra gånger 5 6 kumulativt. Från och med den 1 januari 1975 skall dessa tullkontingenter årligen ökas med SV
Danmark har förbundit sig att till fullo utnyttja denna möjlighet till tullfri import. Storbritannien har inte gått så längt men åtapit sig att öppna årliga nolltullkontingenter för merparten av handeln med de berörda varuslagen, vilket för år 1974 skall innebära minst 80 45 av den genomsnittliga importen ären 1968-1971. Dessa kontingenter skall vara någorlunda jämnt fördelade mellan de olika papperskvaliteterna. Varje år skall efter konsultationer beslut fattas om kontingenternas storlek följande år. Någon sänkning kan inte ske i förhållande till tidigare år. En
Prop. 1972: 135 nt 15
gemensam svensk-brittisk översyn av dessa arrangemang skall äga rum år 1975. Avsikten är att man dirvid skall kunna besluta om ökning av de faktiskt öppnade kontingenterna under hänsynstagande till marknadsutvecklingen i Storbritannien.
För Irland finns en särskild skala för avvecklingen av tullarna på papper samt en separat förleckning över tullfria kontingenter på pappersomrädet.
För de känsliga produkter som upptagits i följande tabell skall EEC:s tullavveckling äga rum under sju år.
Korta konstgjorda textilfibrer (ur 56.01 och 56.02) Ferrolegeringar (ur 73.02) Aluminium. obeaurbetad (ur 76.08) Bly obearbetat, annat än verkbly (ur 78.01) Zink, obearbetad (ur 79.01) Vissa oädla metaller (81.01--03, ur 51.04) Specialstäl” (73.15) Kullagerrör (ur 73.18) Rostfria rör (ur 73.185)
Tullavtrappningen skall för dessa varor ske på följande sätt:
Tidpunkt Reduktion (7 Tidpunkt Reduktion ('Z)
1.4.1973 5 1.1.1977 15
1.1.1974 5 1.1.1978 20
1.1.1975 5 1.1.1979 20
1.1.1976 10 1.1.1980 20
För importen till det utvidgade EEC av de särbehandlade varorna med undantag av bly har gemenskaperna förbehällit sig rätten att under tullavvecklingsperioden tillämpa s.k. indikativa kvantitetsramar. Även exporten ull Danmark, Irland och Storbritannien kommer att omfattas av de indikativa kvantitetsramarna. Den export som sker inom ramen för de förut nämnda nolltullkontingenterna skall inräknas i de kvantitetsramar som fastställs för samma varor.
Importerade kvantiteter som ligger inom de fastställda årliga ramarna skall åtnjuta de reducerade tullar som tullavvecklingsprogrammet förutser. Importerad kvantitet som överskrider kvantitetsramarna kan under återstoden av året efter beslut av EEC beläggas med den tull som EEC tillämpar mot tredje land. Beslut härom kan fattas på begäran uv medlemsland eller på initiativ av kommissionen. Den högre tullsatsen utlöses sålunda inte automatiskt utan endast efter särskilt beslut. Vid
" Såväl produkter som faller under Romfördraget som de som faller under Parisfördraget är underkastade särbestämmelserna. De kvantitetsramar som gäller under 1973 för specialstäl och vilka äterfinns i bilaga € till protokoll I till avtalet med EEC omfattar säväl EEC-stäl som CECA-stal.
sådant beslut skall vid import till Danmark. Irland och Storbritannien
följande tullar gälla till den I juli 1977.
| Är | Andel av EEC:s tull gent- emot tredje land (7) |
| 1973 | 0 |
| 1974 | 40 |
| 1975 | 60 |
| 1976 | 80 |
Gemenskaperna skall den 1 december vurje år underrätta det gemensamma förvaltningsorganet om de kvantitetsramar som skall gälla följande är.
Indikativa kvantitetsramar tillämpas under år 1973 för viktigare pappersprodukter inom kapitel 48 med en tull om 10 7 eler mer, dvs. praktiskt taget hela den svenska pappersexportien utom tidningspapper. Tidningspapper importeras redan i dag i praktiken tullfritt till EEC inom ramen för nolltullkontingenter. Sådana kvantitetsramar tillämpas vidare för vissa ferrolegeringar, obearbetad aluminium, titan, specialstål, kullagerrör och rostfria rör. Gemenskaperna har emellerud tills vidare
avstått från att tillämpa ramar för korta konstgjorda textilfibrer samt
zink och andra oädla metaller.
Vid beräkningen av ramarna för år 1973 har man utgått från den genomsnittliga importen under perioden 1968-- 1971. På pappersområdet här detta genomsnitt i regel räknats upp med 5 4, på stälomrädet med 3 gånger 5 Z: och för Övriga varor med något varierande tal. Fr. o. m. är 1974 skall ske en årlig uppräkning av ramarna med 5 26. Gemenskaperna har dock förbehållit sig rätten att vid konjunkturella svårigheter, efter konsultation med Sverige, behålla föregående års kvantitetsramar.
När det gäller exporten av stål inom kvantitetsramarna kan förutses vissa problem som hänger samman med att stålsorter, vilka i dag definieras som ordinärt stål (handelsjärn) och alltså inte omfattas av särbestämmelserna, på grund av ändringar i tillverkningsprocessen kan komma att tulitekniskt klassificeras som specialstål. Från EEC:s sida har man förklarat sig beredd att i det gemensamma förvaltningsorgan som skall upprättas diskutera de svårigheter som av denna anledning kan
uppstå för svensk export. För att bibehålla jämvikten i konkurrensförhällandena på stälområdet
kommer Sverige, som följd av att gemenskaperna tillämpar särskilda bestämmelser, att förlänga tullavvecklingen vid import från gemenskaperna till sju år för specialstål (73.15), bandjärn (73.12), viss tunnplåt (ur 73.13) samt rör (73.18). Tidtabellen för tullavvecklingen är densamma som EEC tillämpar för specialstål. Att Sverige, till skillnad från EEC som särbehandlar endast specialstål, förlängt övergångsperioden också för visst handelsjärn hänger samman med att handelsjärn utgör en betydande del av Sveriges import från EEC, medan Sveriges stålexport till EEC huvudsakligen består av specialstäl. Sverige har förbehållit sig rätten att
senare inrätta indikativa kvantitetsramar för specialstäl och rör om så skulle visa sig nödvändigt.
Som känsliga varor har gemenskaperna dessutom under förhandlingarna betecknat ytterligare ett antal varor, vilka dock inte omnämns i avtalet. Tullarna för dessa kommer att avvecklas enligt den ordinarie tidtabellen utan någon förlängning. Gemenskaperna har emellertid lätit förstå att utvecklingen av importen av dessa varor kommer att bli föremål för en statistisk övervakning. Härigenom kan upplysningar snabbt erhållas om någon marknadsstörning hotar uppstå som skulle kunna leda till att skyddsklausuler åberopas enligt det normala förfarandet. Detta gäller följande varor.
Kisel (ur 28.04)
Plywood ( 44.15) Spänskivor ( 44.187 Träfiberplattor ( 48.09) Kvarnstenar, slipstenar (ur 68.04)
Slipmedel (ur 68.06)
Varor av asfalt etc. ( 68.08) Varor av sten etc. ( 68.16) Eldfast konstruktionsmaterial ( 69.02) Halvfabrikat av koppar ( 74.03--74.07) Kullager ( 84.62) Grafitelektroder (ur 85.24 Dragbilar (ur 87.01)
Livsmedelsindustriprodukter Artikel 9--10, protokoll 2. För en rad livsmedelsindustriprodukter och andra bearbetade jordbruksvaror utgår vid import till EEC dels en fast avgift (värdetull) som utgör manufaktureringsskydd, dels en rörlig avgift som har till syfte att utjämna skillnaden mellan prisniväerna i EEC och på världsmarknaden för de jordbruksvaror som ingår i produkterna. En del varor har, i ikhet med vad som ibland är fallet även i Sverige, enbart ett tullskydd, som i vissa fall inbegriper såväl råvaruprisutjämning som manufaktureringsskydd.
De varor som ingär i överenskommelsen återfinns i de till protokoll 2 fogade tabellerna. Dessa upptar bl. a. choklad och konfektyrer, makaroner, cornflakes, matbröd, däribland knäckebröd, såser och soppor, läskedrycker och öl.
Enligt avtalet skall parterna för dessa varor avskaffa manufaktureringsskyddet men ha rätt att ta ut en rörlig avgift eller en schablontull eller att vidta interna åtgärder i syfte att utjämna prisskillnaderna på i produkten ingående jordbruksråvaror. Sålunda kommer FFC att avveckla den fasta delen av gränsskyddet, manufaktureringsskyddet. För varor där endast tull utgår kommer den del av tullen som utgör manufaktureringsskydd 2 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
att avvecklas. Däremot behålls den rörliga avgiften respektive den del av tullen som utgör kompensation för råvaruprisskillnuden. Detta innebär också att Storbritannien och Danmark kommer att införa rörlig avgift eller schablontull för vissa varor som nu är tullfria enligt EFTA-konventionen. Sverige kommer för samma varor, med undantag av jäst, att likaledes avveckla manufaktureringsskyddet. När det gäller prisutjämningen för råvaror kan Sverige antingen tillämpa nu gällande interna system eller införa en rörlig avgift av det slag som förekommer i EEC.
Överenskommelsen medför att vissa livsmedelsindustriprodukter, som ej varit föremål för frihandel i EFTA, nu kommer att få tullförmåner i hela den utvidgade gemenskapen. Detta gäller t. ex. knäckebröd. Andra åter, som varit industrivaror i EFTA och där givits frihandelsbehandling, t.ex. fisk- och skaldjurskonserver, omfattas inte av avtalet och kommer därför i Danmark och Storbritannien att successivt beläggas med tull.
Som tidigare nämnts skall det gemensamma förvaltningsorganet avgöra om ytterligare, icke jordbruksreglerade, varor hänförliga till kapitel 1- 24 senare skall inkluderas i avtalet. Principiell enighet råder redan nu om att vissa alkoholhaltiga drycker hänförliga till tulltaxenummer 22.09 skall ingå i avtalet.
Enligt artikel 10 ges parterna möjlighet att företa de anpassningar av avtalets regler som kan bli aktuella till följd av ändringar i deras jordbrukspolitik. Vid sådana anpassningar skall hänsyn tas till den andra partens intressen.
Jordbruk och fiske Artikel 15. Frihandeln Sverige — EEC omfattar inte jordbruksvaror. Enligt EEC:s definition ingår i begreppet jordbruksvaror förutom de egentliga jordbruksprodukterna även fisk, vissa livsmedelsprodukter, vin, frukt, grönsaker och levande växter.
Färsk fisk omfattas sålunda inte av avtalet och kommer i likhet med frysta fiskfiléer samt fisk- och skaldjurskonserver att beläggas med tull i Danmark och Storbritannien. För den viktigaste svenska exportvaran inom fiskområdet, sill, är EEC:s tull emellertid suspenderad. I särskild skriftväxling har Sverige åtagit sig att behålla den nuvarande tullfriheten för frysta fiskfiléer samt fisk- och skaldjurskonserver vid import från Danmark och Storbritannien samt att utsträcka dessa förmåner att gälla hela EEC (bilaga 2). Dessa åtaganden gäller dock endast så länge någon genomgripande förändring i Konkurrensförhållandena inom fiskerinätingen inte sker. Sådana förändringar kan vara att EEC upphäver nuvarande suspendering av silltullen eller att de svenska fiskarnas landningsrättigheter i Danmark upphör.
I en särskild skriftväxling i anslutning till avtalet har Sverige —- i likhet med Schweiz och Österrike -- utfäst sig att ensidigt bevilja EEC vissa tullförmåner. De svenska medgivandena avser vin och vissa trädgårdsprodukter. Tullen avskaffas helt för vin och blomsterlökar. Den sänks med 50 Z för vindruvor, persikor, mimosa, ljung, ginst, blomkål (under maj
månad), nyskördade morötter (den I maj -- den 30 juni) samt med 1 kr/kg för rosor (den I december — den 29 februari) och tulpaner (den 1 mars - den 30 november). |
Parterna uttalar i avtalet att de skall söka utveckla handeln med jordbruksvaror under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik. De förbinder sig ocksä att inte tillämpa sina sanitära och veterinära bestämmelser på ett diskriminerande sätt eller så att handeln otillbörligt hindras.
Ursprungsregler Artikel I 1, protokoll 3. För att de varor som omfattas av avtalet mellan Sverige och de utvidgade gemenskaperna skall komma i ätnjutande av tullförmånerna krävs att de har ursprung i Sverige eller i gemenskaperna.
Reglerna för vilka varor som skall anses ha ursprung återfinns i protokoll 3. De är i vissa avseenden annorlunda än EFTA:s. Det nya systemet är utvecklat ur de föreskrifter som gäller bl. a. för de nyligen införda generella tullpreferenserna för u-länderna inom UNCTAD.
Enligt reglerna skall en vara anses ha ursprung i Sverige eller i EEC om den helt framställts där eller framställts där genom bearbetning eller behandling av importerat material, på villkor att materialet därvid genomgått en bearbetning som är tillräcklig enligt avtalets bestämmelser. Detta villkor gäller dock inte material som har ursprung i EEC eller Sverige.
Huvudregeln är att en vara anses ha undergått tillräcklig bearbetning om den framställda varan därigenom blir hänförlig till annat tulltaxenummer än var och en av de varor som använts som material. Denna huvudregel kompletteras med föreskrifter i två bearbetningslistor, A och B.
Lista A innehåller en omfattande förteckning över varor för vilka specifika krav gäller utöver huvudregelns nummerväxlingskrav. Som exempel kan nämnas att på verkstadsområdet material av icke-ursprung får användas till högst 40 Zz av slutvärdet! På textilområdet krävs i regel att bearbetningen skett i två steg (t. ex. både spinning och vävning) för att varorna skall få ursprung.
Lista B upptar varor för vilka där angivna bearbetningar är ursprungskvalificerande även om nummerväxling cj äger rum. Denna lista innehåller även vissa toleransregler som medger användande av icke-ursprungsmaterial upp till en viss andel av slutvärdet trots att nummerväxling ej skett genom bearbetningen. För så gott som alla kemiska produkter kan 20 7 och för verkstadsindustriprodukter i allmänhet 5 4; av icke-ursprungsmaterial hänförligt till samma tulltaxenummer som exportvaran sålunda ingå. För förbränningskolvmotorer (84.06), andra motorer (84.08) och symaskiner (84.41) gäller emellertid att man tolererar att icke-ursprungsmaterial till ett värde motsvarande högst 40 Z. av den färdiga varans värde ingår i slutprodukten. För vissa maskiner för pappersindustrin (84.16, 84.17, 84.31, 84.33) gäller en dylik tolerunsregel om 25 4. och för bildelar (87.06) om 15 44.
Avtalet innehåller bestämmelser som gör det möjligt att vid ursprungsbestämningen ta hänsyn till bearbetning i olika länder (s. k. kumulation). Bestämmelserna förutsätter att förhållandena meltan EEC-länderna och övriga EFTA-länder liksom EFTA-linderna sinsemellan skall regleras i avtal som alla innehåller samma regler.
Reglerna innebär att en svensk exportör i sin tillverkning kan använda råvaror och halvfabrikat som har ursprung i ett annat FETA-länd och erhålla förmänsbehandling i gemenskapen även om den fortsatta bearbetningen eller behandlingen i Sverige inte varit tillräcklig för att ge den färdiga varan ursprung. Som förutsättning härför gäller att värdet av varor, som inte har ursprung i gemenskapen eller EFTA-länderna och som använts vid tillverkningen, inte överstiger 5 7. av värdet av den framställda varan. I de fall en procentregel i bearbetningslistorna A och B bestämmer hur stör andel varor utan ursprung som fär ingå i de framställda varorna gäller i stället att denna regel skall uppfyllas vid bearbetningen i varje särskilt land.
En varas ursprung — och därmed rätt till preferensbehandling - skall styrkas med ett intyg som upprättas av exportören och bestyrks av tullmyndighet (varucertifikat). Certifikatet skall avlämnas till tullmyndighet i importlandet. Formulärens utformning och innehåll är fastlagda i protokollet.
I ursprungsprotokollet förutses att tullmyndigheterna i de olika länderna skall ha ett nära samarbete och varje tand förbinder sig att beivra överträdelser av ursprungsreglerna, inbegripet lämnande av oriktig uppgift.
Under övergångstiden för tullavvecklingen (dvs. I april 1973 -- I juli 1977) kommer varor som exporteras till länder inom nuvarande EFTA och som utgör ursprungsvaror enligt de nya reglerna att bli tullfria i dessa länder, dock endast under förutsättning att varorna erhållit ursprung och har undergått ytterligare bearbetning inom EFTA. Vid ursprungsbestämningen av dessa varor skall sålunda material från nuvarande gemenskaperna anses som tredjelandsmaterial. Detta innebär att svenska exportvaror som innehåller material och komponenter från nuvarande sex gemenskapsländer i sådan utsträckning att varorna inte utgör uTsprungsvaror med enbart nuvarande EFTA :s område som grund för ursprungsbestämningen inte kommer att ätnjuta tullfrihet. De kommer däremot att behandlas som varor med ursprung i EEC och sälunda bli berättigade att importeras till den vid varje tillfälle gällande nedsatta tullen. Motsvarande gäller även vid import till Sverige.
Det gemensamma förvaltningsorganet kan besluta att ändra vissa delar av bestämmelserna, bl. a. bearbetningslistorna, reglerna för EFTA-tulfriheten och formerna för det administrativa samarbetet. Förvaltningsorganet är bl. a. behörigt att vidta åtgärder som är nödvändiga för att anpassa bestämmelserna till de behov som kan föreligga för vissa varor eller transportsätt.
Prop. 1972: 135 ns 2
Konkurrensregler
Ett av avtalets huvudsyften är, som tidigare nämnts, att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor i handeln mellan parterna. Artikel 23 innehåller de regler som skall ligga till grund för parternas uppträdande härvidlag. I artikel 27 anges vilka ätgärder som kan vidtas om någon av parterna bryter mot reglerna och handeln inte utvecklar sig under sunda konkurrensförhållanden. Konkurrensreglerna är tillämpliga på avtalsparterna, dvs. Sverige som stat och gemenskapen som organisation. Enskilda rättssubjekt kan säledes inte själva väcka talan eHer ställas till ansvar under åberopande av bestämmelserna. Det ankommer på svenska staten respektive vederbörande organ inom EEC att tillse att reglerna följs. Artikel 23. I artikeln föreskrivs att kartellsamarbete och missbruk av dominerande marknadsställning från ett eller flera företags sida är oförenliga med avtalet i den mån dessa förfaranden är ägnade att påverka det varuutbyle som avtalet omfattar. Såsom kartellsamarbete betecknas överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag, vilka har till syfte eller följd att konkurrensen i fråga om produktion av och handel med varor hindras, inskränks eller förvanskas.
I fråga om tillämpningen av bestämmelserna gäller enligt artikel 27 att en part, som anser att ett förfarande strider mot konkurrensreglerna, skall kunna ta upp ärendet i det förvaltningsorgan som skall upprättas enligt avtalet. I förvaltningsorganet skall båda parterna aktivt verka för att skapa klarhet rörande de påtalade svårigheterna. Om parterna inte kan komma överens i förvaltningsorganet inom tre månader kan den skadelidande parten vidta de skyddsåtgärder som den anser nödvändiga för att undanröja de allvarliga svårigheter som uppstått. Skyddsåtgärder kan också tillgripas om en part, sedan man i förvaltningsorganet enats om att ett visst förfarande är otillåtet, underlåter att upphöra med förfarandet inom en viss överenskommen frist. En närmare redogörelse för proceduren för skyddsåtgärder lämnas i det följande.
Beträffande tolkningen av konkurrensreglerna har gemenskapen i en till avtalet fogad förklaring framhållit att den för sin del kommer att tolka bestämmelserna i artikel 23 på grundval av Romfördragets motsvarande bestämmelser i artiklarna 85, 86 och 90 och den rättspraxis som utvecklats inom gemenskapen.
Enligt artikel 85 i Romfördraget är karteller i princip förbjudna om de är ägnade att påverka handeln mellan medlemsstaterna och om de har till syfte eller följd att konkurrensen inom den gemensamma marknaden förhindras, inskränks eller förvanskas.
Kommissionen kan dock förklara förbudet sakna giltighet beträffande sådana Överenskommelser eler åtgärder som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande (s. k. rationaliserings- och specialiseringskarteller). En ytterligare förutsättning för att undantag skall beviljas är att konsumenterna skall erhålla en skälig andel av den vinst som uppkommer genom samarbetet.
Prop. 1972: 135 LE to
Enligt artikel 86 i Romfördraget är missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande marknadsställning förbjudet om handeln mellan medlemsländer kan påverkas därav. Enligt artikel 90 i fördraget gäller konkurrensreglerna i viss utsträckning även för offentliga monopol. Offentliga stödåtgärder, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är enligt artikel 23 oförenliga med avtalet i den mån åtgärderna är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och EEC. Beträffande samråds- och besvärsförfarande samt möjligheterna att tillgripa skyddsåtgärder gäller samma regler som i fråga om de nyss beskrivna konkurrensbegränsande åtgärderna. I den tidigare nämnda tolkningsdeklarationen har gemenskapen klargjort att den även vid sin tolkning av avtalets bestämmelser om offentliga stödåtgärder avser att utgå från gemenskapens regler och rättspraxis.
Enligt artikel 92 i Romfördraget är statliga eler med statsmedel bekostade stödåtgärder i princip inte tillåtna om de gynnar vissa företag eller branscher och därigenom snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och om handeln mellan medlemsstaterna påverkas. Vissa stödåtgärder godtas dock generellt enligt Romfördraget, nämligen ätgärder av social natur som beviljas enskilda konsumenter samt itgärder för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra extraordinära händelser. Enligt Romfördraget kan vidare följande stödåtgärder förklaras vara tillåtna: — åtgärder för att främja den ekonomiska utvecklingen i områden med onormalt låg levnadsstandard eller allvarlig arbetslöshet, — åtgärder för att främja viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa allvarlig störning av en medlemsstats ekonomi, -- åtgärder för att underlätta vissa näringsgrenars eller näringsgeografiska områdens utveckling, i den mån villkoren för handeln inte ändras på ett sätt som strider mot den gemensamma marknadens intressen, — åtgärder av andra slag som rådet fattar beslut om.
Skyddsåtgärder Avtalet innehåller ett antal bestämmelser som anger när endera parten utan hinder av vad som i övrigt föreskrivs i avtalet kan vidta de åtgärder som den anser påkallade. Motsvarigheter till dessa bestämmelser finns i EFTA-konventionen och GATT.
Artikel 20. Avtalets bestämmelser hindrar inte parterna att tillämpa exempelvis kvantitativa importrestriktioner till skydd för bl. a. allmän ordning, säkerhet och moral samt människors och djurs liv och hälsa. Sådana åtgärder får dock inte utgöra en godtycklig diskriminering eller en förtäckt begränsning av handeln.
Artikel 21. I artikeln anges att avtalet inte skall hindra en part från att vidta åtgärder, som den anser påkallade med hänsyn till väsentliga säkerhetsintressen. Sådana åtgärder kan exempelvis vidtas för att förhind-
a
ra alt från säkerhetssynpunkt viktiga upplysningar lämnas ut. Avtalet ligger inte hinder i vägen för kontroll över handel med krigsmateriel eller för åtgärder som avser sådan forskning, utveckling eller produktion som är oundgänglig för försvarsändamål. Parterna kan också vidta åtgärder som de anser väsentliga för sin säkerhet i krigstid eller vid allvarlig internationell spänning.
Artikel 22. 1 artikeln fastslås, att parterna är skyldiga att vidta alla de åtgärder som är erforderliga för att säkerställa att avtulsförpliktelserna uppfylls. Skulle en av parterna anse att den andra parten gjort sig skyldig till brott mot någon avtalsförpliktelse kan den andra parten vidta limpliga åtgärder i enlighet med bestämmelserna I artikel 27.
Artikel 24. Som tidigare nämnts föreligger i ett frihandelsområde risk för att snedvridning av handeln mellan parterna skall uppstå. I artikel 24 anges villkoren för att en part skall kunna vidta skyddsåtgärder på grund av sådan snedvridning. För det första krävs att en ökning av importen av en viss vara förorsakar eller hotar att förorsaka allvarlig skada för produktionen hos den importerande parten. Vidare skall importökningen vara en följd av tullavvecklingen enligt avtalet. Slutligen skall tredjelandstullen på de råvaror eller halvfabrikat som ingår i produkten i fråga vara avsevärt lägre hos den exporterande parten än hos den importerande parten.
Artikel 25. Vid dumping skall skyddsåtgärder kunna vidtas i enlighet med GATT:s antidumpingkod och enligt procedurbestämmelserna i artikel 27. Beslut om skyddsåtgärd från gemenskapens sida skall enligt dess interna bestämmelser fattas av gemenskapsorganen och inte av de enskilda medlemsländerna.
Artikel 26. Enligt denna artikel kan en part vidta skyddsåtgärder i händelse av allvarliga störningar inom en sektor av näringslivet eHer vid allvarlig försämring av det ekonomiska läget i en region.
Artikel 27. I artikeln fastställs de villkor och det förfarande, som skall gälla om någon av parterna avser att vidta någon skyddsåtgärd riktad mot den andra parten med stöd av artiklarna 22-26. Innan sådan åtgärd vidtas skall den berörda parten förse det gemensamma förvaltningsorganet med erforderligt material för en ingående undersökning av läget. Parterna skall genom överläggningar i förvaltningsorganet söka lösa påtalade svårigheter och därigenom göra skyddsåtgärder överflödiga.
Huvudregeln är att överläggningar i förvaltningsorganet skall äga rum innan skyddsåtgärder vidtas. I fråga om konkurrensreglerna (artikel 23) har tre månader angetts som en normal tidsfrist för dylika överläggningar. I fråga om svårigheter till följd av tullskillnader (artikel 24) har motsvarande överläggningsperiod upptagits till trettio dagar.
I vissa undantagssituationer har en part rätt att vidta provisoriska
skyddsätgärder utan föregående Överläggning i förvaltningsorganet. Denna möjlighet föreligger när exceptionella förhällanden, som kräver omedelbart ingripande, omöjliggör en föregående undersökning. Sådana provisoriska åtgärder kan vidtas i samband med snedvridning på grund av tuliskillnader (artikel 24), vid dumping (artikel 25), vid sektors- och regionalsvårigheter (artikel 26) samt i fall av exportstöd som har en direkt och omedelbar verkan på handeln (artikel 23).
Skyddsätgärderna skall i första hand väljas så att de medför minsta möjliga störningar i samarbetet. I två fall anges vilka typer av skyddsåtgärder som kan komma i fråga. Om brott mot konkurrensreglerna (artikel 23) föreligger, skall i första hand tullmedgivanden kunna återtas. Vid snedvridning av handeln på grund av tullskillnader (artikel 24) skall den importerande parten ha rätt att ta ut en utjämningsavgift på den importerade varan. Vidtagna skyddsåtgärder skall regelbundet granskas av det gemensamma förvaltningsorganet i syfte att åtgärderna skall upphävas så snart omständigheterna medger det.
Vid svårigheter på grund av tullskillnader eller vid sektoriella eller regionala störningar förutses att part kan införa ett särskilt övervakningsförfarande för att snabbt få fram upplysningar om importutvecklingen för en viss vara. Om ett sådant förfarande införs skall enligt artikel 27 den andra parten underrättas härom.
Artikel 28. Parterna är enligt denna artikel oförhindrade att vidta erforderliga skyddsåtgärder i händelse av betalningsbalanssvårigheter. Artikeln föreskriver att en part som vidtar sådana åtgärder omgående skall underrätta den andra parten härom.
Gemenskapen har i en till avtalet fogad förklaring uttalat, att tillämpningen av skyddsätgärderna enligt artikel 23—26 och 28 med stöd av gemenskapens interna regler kan begränsas till en av dess regioner. Detta innebär att skyddsåtgärder kan begränsas till något eller nägra av gemenskapens medlemsländer.
Avtalets förvaltning Artikel 29--31. En blandad kommitté skall vara gemensamt förvaltningsorgan för avtalet. Förvaltningsorganet skall ha till uppgift att administrera avtalet och övervaka dess rätta tillämpning. I detta syfte skall förvaltningsorfganet utfärda rekommendationer till parterna. I fall som anges i avtalet skall förvaltningsorganet fatta beslut.
Förvaltningsorganet skall bestå av representanter för Sverige och för gemenskapen. Dess beslut och rekommendationer skall vara enhälliga.
Parterna skall inom ramen för förvaltningsorganet utbyta upplysningar i frågor av betydelse för avtalets tillämpning. På endera partens begäran skall överläggningar i sådana frågor äga rum i förvaltningsorganet.
Förvaltningsorganet skall fastställa sin arbetsordning. Det kan tillsätta erforderliga arbetsgrupper.
fFörvaltningsorganet skall sammanträda minst en gång om året för en allmän översyn av samarbetet. Det skall vidare sammanträda på begäran av endera parten när särskilt behov föreligger. De närmare villkoren för sådana sammanträden skall fastställas i förvaltningsorganets arbetsordning.
Utvecklingsbarhet Artikel 32. Artikeln utgör en precisering av uttalanden i inledningen om avtalets utvecklingsbarhet. Om någondera parten anser, att det finns ett gemensamt intresse av alt samarbetet utvidgas till områden som från början inte täcks av avtalet, kan denna part göra framställning hos den andra parten om en sådan utvidgning. På grundval av en sådan begäran kan parterna ge förvaltningsorganet i uppdrag att förbereda frågan i syfte att avge lämpliga rekommendationer. Under förutsättning att parternas självständiga beslutanderätt inte päverkas, kan sådana rekommendationer avse en samordnad harmonisering av bestämmelserna på ett visst område.
Slutbestämmelser Artikel 33. I artikeln fastslås att den bilaga och de protokoll som fogats till avtalet utgör en integrerande del av avtalet.
Artikel 34. Parterna kan säga upp avtalet med tolv månaders varsel. Samma frist gäller enligt EFTA-konventionen.
Artikel 35. Avtalet är tillämpligt på dels svenskt område, dels de områden på vilka Romfördraget är tillämpligt.
Artikel 36. Avtalet upprättas i dubbla exemplar på svenska, danska, engelska, franska, italienska, nederländska och tyska. Var och en av dessa versioner har samma piltighet.
Avtalet skall godkännas av parterna enligt deras egna föreskrifter. Det förutses träda i kraft den 1 januari 1973.
Avtalet Sverige — CECA
Avtalet Sverige — CECA omfattar 33 artiklar samt en bilaga och ett protokoll. Till avtalet har fogats tre förklaringar. Två skriftväxlingar ägde rum i anslutning till förhandlingarna.
I inledningen till avtalet redovisas motiven till avtalet och dess syften. Det varuområde som omfattas av avtalet definieras i artikel 1 och i bilagan. Artiklarna 2-11 samt 13--15 innehåller de bestämmelser som reglerar villkoren för handeln mellan Sverige och CECA (avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner, ursprungsregler, betalningar etc.). I artiklarna 16-18 och 21-25 fastställs under vilka villkor parterna kan göra avsteg från de allmänna bestämmelserna om avveckling av tullar och
andra restriktioner. Artikel 19 innehåller konkurrensregler. I artikel 20 återfinns prisregler. Artiklarna 26—28 behandlar förvaltningen av avtalet och artikel 29 möjligheten att vidareutveckla samarbetet. Avtalets avslutande artiklar avser uppsägning, ikraftträdande in. m. Protokollet innehåller särbestämmelser avseende tullavveckling m. m. för vissa s. k. känsliga varor. De tre förklaringarna avser tolkningen av uttrycket ”de avtalsslutande parterna”, kriterierna vid tillämpningen av konkurrensreglerna samt avtalets tillämplighet på Västberlin. I skriftväxlingarna behandlas dels tillämpningsbestämmelser till prisreglerna i artikel 60 i fördraget om upprättande av den europeiska kol- och stålgemenskapen (Parisfördraget), dels vissa frågor angående behandlingen av legerat
stål vid import till gemenskapen.
Avlalet med CECA har i huvudsak utformats på samma sätt som avtalet med EEC. Ett flertal artiklar är identiska i de båda avtalen. En viktig skillnad är emellertid att avtalet med CECA går längre än till en avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner för de berörda varorna. Genom avtalet med CECA blir CECA:s prisregler för järn och stål gällande även i Sverige. I inledningen till avtalet med CECA konstateras, att man eftersträvar samma lösningar för CECA-området som för det varuområde som omfattas av avtalet med EEC. | artikel 1 anges, att avtalet skall tillimpas på varor som omfattas av CECA och som har sitt ursprung i Sverige och i denna gemenskap. Varorna finns upptagna i bilagan till avtalet. De varor, som berörs av avtalet, är dels vissa bränslen, nämligen kol och koks, dels råvaror för framställning av tackjärn och stål såsom järn- och manganmalm, skrot av järn och stål samt järnsvamp, dels också tackjärn, högkolhaltigt ferromangan och göt samt varmvalsade halvfabrikat (blooms, billets, breda band etc.) och varmvalsade färdigprodukter (valstråd, stång, profilstång, band, plåt och räler) av stål, kallvalsad plåt med en tjocklek av mindre än 3 mm och överdragen plåt. Bestämmelserna om importtullar (artikel 2), fiskaltullar (artikel 3), bastullar (artikel 4), avgifter med samma verkan som importtullar (artikel 5), exporttullar och avgifter med samma verkan som exporttullar (artikel 6), ändring av tullar eller avgifter med samma verkan mot tredje land (artikel 9), kvantitativa importrestriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan (artikel 10), förmånlig behandling (artikel 11), bibehållande eller upprättande av tullunioner och frihandelsområden m. m. (artikel 13), fiskala ätgärder och restitution tartikel 14), betalningar (artikel 15), skyddsåtgärder (artiklarna 16, 17, 18, 21, 22, 23 och 25) samt konkurrensregler (artikel 19) är i det närmaste identiska med motsvarande regler i avtalet med EEC. Andra bestämmelser i avtulet med CECA avviker i vissa avseenden från motsvarande regler i avtalet med EEC.
Artikel 7. Med avvikelse från de allmänna reglerna om tullavveckling m. m. gäller särbestämmelser för vissa s. k. känsliga produkter. Dessa
bestämmelser återfinns i protokollet. Bestämmelserna innebär att gemenskapens tullar för visst legerat stål och kolrikt stål skall avvecklas under sju år i stället för fem år som gäller för övriga varor. I protokollet anges att indikativa kvantitetsramar skall införas för importen. De ramar som gäller är gemensamma för CECA- och EEC-stäl och återfinns i protokoll I till avtalet med EEC. För den del av importen som överstiger dessa ramar kan tullar återinföras. Av protokollet till avtalet med CECA framgår vidare, att också Sverige tillämpar en förlängd övergångstid på sju år för avvecklingen av tullarna på vissa band, plåt, legerat stäl och kolrikt stäl. Enligt artikel 8 skall de bestämmelser, som fastställer ursprungsreglerna för tillämpningen av avtalet med EEC), tillämpas även på avtalet med CECA. I artikel 12 fastslås, att avtalet inte skall ändra bestämmelserna i Parisfördraget eller de befogenheter och den behörighet som följer av detta fördrag. Artikel 19 innehåller konkurrensregler, vilka som tidigare nämnts överensstämmer med motsvarande bestämmelser i avtalet med EEC. Ten till avtalet fogad förklaring har gemenskapen uttalat att den kommer att tolka artikeln med utgångspunkt från de kriterier som följer av tillämpningen av vissa regler i Parisfördraget med motsvarande innehåll. I artikel 20 behandlas prisreglerna. Dessa skall tillimpas på varor hänförliga till kapitel 73 i Brysselnomenklaturen, vilka omfattas av avtalet med CECA. Detta innebär att reglerna skall gälla för ett stort antal järn- och stålprodukter men däremot inte för malm eller kol och koks.
För de varor som reglerna omfattar skall gemenskapen utsträcka tillämpningen av CECA:s prisregler - artikel 60 i Parisfördraget och tillämpningsbesluten till denna artikel - till att avse gemenskapsföretagens försäljning till svenskt område. Gemenskapen skall även garantera att transportpriserna för leverans till svenskt område offentliggörs på ett tillfredsställande sätt.
Parisfördragets bestämmelser om kontroll över prismekanismen syftar till att skapa en marknad med jämn och stadig avsättning av produktionen, en stabil prisnivå och normala förräntningsmöjligheter. Särskilt törbud föreskrivs mot osund konkurrens, i synnerhet prissänkningar av tillfällig och lokal karaktär, som syftar till att uppnå en monopolställning inom den gemensamma marknaden, och mot diskriminerande förfaranden som innebär att en säljare tillämpar olika villkor vid jämförbara affärstransaktioner.
Priset på järn och stål noteras enligt CECA-reglerna av järnverken vid särskilt valda basorter, som ofta men «tj nödvändigtvis är de orter där verken ligger eller orter i deras närhet. Priset och andra villkor skall anges i prislistor som deponeras hos kommissionen och som är offentliga.
Den grundläggande regeln modifieras av möjligheten för verken att anpassa priset till lägre offerter, nämligen dels sådana som gäller vid andra basorter inom gemenskapen, dels sådana som lämnas av säljare i tredje land. Denna möjlighet att sänka priset under noteringen i prislistan kallas alinjering. Alinjering till offerter från statshandelsländerna är enligt
särskilt beslut förbjuden sedan är 1964. Detta beslut omprövas varje år.
Transportfrågorna är särskilt betydelsefulla för integrationen på järnoch stälområdet. Transportkostnaden ingår som en avsevärd del i
produktpriset och påverkar därmed starkt verkens konkurrenssituation.
Upprättandet av den gemensamma marknaden kräver enligt Parisfördraget tillämpning av sådana transporttariffer för stäl som erbjuder "jämförliga prisvillkor ät förbrukare som befinner sig i jämförligt läge”. Fördragets diskrimineringsförbud vad gäller trafiken mellan medlemsstaterna innebär förpliktelse att vid internationella transporter av kol och stäl inom gemenskapen tillämpa samma fraktsatser och befordringsvillkor som gäller vid interna transporter. Sådana tariffer och bestämmelser skall offentliggöras. Transportpolitiken i dessa avseenden är emellertid alltjämt underkastad varje medtemsstats eget bestämmande. Transportsektorn som sådan är inte heller föremål för integration inom CECA:s tillämp-
ningsområde.
Enligt avtalet med CECA skall Sverige för sin del garantera att svenska företag efterlever Parisfördragets prisregler vid leveranser på svenskt område eller till gemenskapen. Förbudet mot illojal konkurrens, principen om icke-diskriminering och reglerna om prisanpassning skall således respekteras. Basortspriser och försäljningsvillkor skall publiceras. Vidare skall Sverige garantera alt tränsportpriserna offentliggörs på ett tillfredsställande sätt. Bestämmelserna innebär emellertid inte, att företagen fråntas sin grundläggande frihet att själva bestämma sina priser.
Sverige skall se till att verkningarna av dessa åtaganden blir desamma som de vilka uppnås genom de tillämpningsbeslut som gemenskapen utfärdar. I fråga om leveranser till gemenskapen skall Sverige även garantera att gemenskapens beslut om förbud mot prisanpassning till offerter från statshandelsländer respekteras. Till och med utgången av år 1975 gäller dock detta förbud inte för varor avsedda för den danska marknaden. I fråga om leveranser till den irländska marknaden skall Sverige dessutonr garantera att de övergängsbestämmelser som fastställts tör Irlands anslutning till gemenskapen respekteras. Dessa bestämmelser medför cen begränsning av möjligheterna till prisanpassning på denna marknad.
Gemenskapen har i en särskild skriftväxling i samband med förhandlingarna tillställt Sverige en förteckning över tillämpningsbesluten till artikel 60 i Parisfördraget. de särskilda besluten angående förbudet mot prisanpassning samt de övergängsbestämmelser som gäller för de danska och irländska marknaderna. Gemenskapen skall underrätta Sverige om ändringar i dessa bestämmelser så snart sådana vidtas.
Om prisreglerna överträds eller tillämpas olika av Sverige och gemenskapen och detta leder till att störningar uppstår på någondera partens marknad, kan den berörda parten vidta åtgärder enligt avtalets procedurregler.
Artikel 24 innehåller bestämmelser om den procedur som skall tillämpas när skyddsätgärder vidtas. Skyddsätgärder fär tillgripas i fall som avses i artiklarna 18 (brott mot avtalets förpliktelser), 19 (konkurrensregler), 20 (prisregler), 21 (snedvridning på grund av tullskillnader), 22 (dumping)
samt 23 (svårigheter inom sektor eller region). Bestämmelserna överensstämmer med motsvarande föreskrifter i avtalet med EEC. En särskild procedurbestämmetlse skall dock tillämpas vid brott mot prisreglerna i avtalet. Enligt denna skall vid eventuella störningar till följd av avtalets tillämpning situationen kunna diskuteras i det gemensamma förvaltningsorganet. Om enighet inte uppnås mellan parterna eller om det felande företaget inte åläggs sanktioner som är acceptabla för bäda parter kan den förfördelade parten vidta motåtgärder. Dessa åtgärder kan bestå i att lämnade tullkoncessioner återtas och i att de berörda företagen befrias
från att respektera prisreglerna i sina transaktioner på motpartens
marknad. Sådana skyddsåtgärder skall omedelbart bli föremål för konsultationer i förvaltningsorganet så att de snarast kan upphävas.
Den berörda parten kan i brådskande fall — utan föregående konsultationer i förvaltningsorganet — direkt vända sig till sin motpart med begäran om att ett visst förfarande skall upphöra och att sanktioner skall vidtas mot ett felande företag.
Avtalets institutionella bestämmelser (artiklarna 26 — 28), utvecklingsklausul (artikel 29) samt slutbestämmelser (artiklarna 30 - 33) överensstämmer i sakligt hänseende med motsvarande bestämmelser i avtalet med EEC.
I en till avtalet fogad förklaring anges, att avtalet skall vara tillämpligt även på Västberlin, om inte Förbundsrepubliken Tysklands regering avger en förklaring om motsatsen.
Det fortsatta samarbetet i EFTA
Ett av EFTA :s syften har varit att åstadkomma förutsättningar för att överbrygga den handelspolitiska splittring som uppstod i Västeuropa i slutet av 1950-talet när de västeuropeiska frihandelsförhandlingarna misslyckades. Detta syfte har nu uppnåtts. Två av EFTA :s medlemmar Storbritannien och Danmark — inträder den 1 januari 1973 som medlemmar i de europeiska gemenskaperna. Av övriga EFTA-länder har Sverige, Island, Portugal, Schweiz och Österrike slutit frihandelsavtal med de utvidgade gemenskaperna. Finland har ännu ej undertecknat sina avtal. Dessa frihandelsavtal avses träda i kraft den 1 januari 1973, dvs. samtidigt som de nya medlemmarnas anslutningsfördrag.
Den norska regeringen har efter folkomröstningen i september 1972 beslutat att inte föreslå ratificering av anslutningstraktaten. Norge har som nämnts i oktober 1972 hemställt om nya förhandlingar om ett avtal mellan Norge och gemenskapen.
Samtidigt med att Storbritannien och Danmark den 1 januari 1973 blir medlemmar i de europeiska gemenskaperna utträder de ut EFTA-organisationen. I EFTA-konventionen föreskrivs, att medlemsstat kan fränträda konventionen under förutsättning att skriftlig underrättelse lämnas tolv månader i förväg. I enlighet med dessa bestämmelser underrättudes EFTA:s medlemsländer om Storbritanniens avsikt att fränträida konventionen den 1 januari 1973.
Den danska regeringen underrättade under hösten 1971 EFTA-rädet om sin avsikt att säga upp EFTA-konventionen med verkan från och med den I januari 1973 under förutsättning alt Danmarks anslutning till de curopeiska gemenskaperna trädde i kraft denna dag.
Preliminär överenskommelse träffades i EFTA om att medlemsländerna skulle söka nå lösningar på frågan om den danska regeringens önskemål! om kortare uppsägning. Kungl. Maj:t beslutade i december 1971 att Sveriges regering inte skulle resa invändningar mot att uppsägningen genomfördes med en kortare uppsägningstid än vad EFTA-konventionen föreskriver.
Avtalens återverkan på EFTA-samarbetet
Två av EFTA:s medlemsstater lämnar som nämnts organisationen vid årsskiftet 1972/73. Organisationen kommer emellertid att bestå mellan de övriga länderna, dvs. Sverige, Island, Norge, Portugal, Schweiz och Österrike samt - enligt den särskilda FINEFTA-överenskommelsen - Finland. I samband med EFTA :s ministerrådsmöte i maj 1972 tillkännagav ministrarna sin gemensamma avsikt att fortsätta sitt samarbete på grundval av EFTA-konventionen med de ändringar av denna som skulle bli nödvändiga på grund av att antalet medlemmar i organisationen minskade.
Frihandeln mellan de hittillsvarande EFTA-länderna inkl. Finland kommer i princip att bestå. Mellan de kvarstående EFTA-länderna kommer frihandeln liksom hittills att säkerställas av EFTA-konventionen. Mellan de medlemsstater som vid årsskiftet lämnar organisationen och de kvarstäende EFTA-länderna kommer frihandeln att säkerställas genom dessa länders särskilda avtal med de utvidgade gemenskaperna.
Varuomfattningen i EFTA-konventionen är inte identisk med varuomfattningen i EFTA-ländernas frihandelsavtal med FEEC. Vissa varor som varit föremål för frihandel i EFTA omfattas ej av frihandelsavtalen med EEC, vilket innebär att tullarna kommer att återinföras för vissa varor i handeln mellan de frånträdande EFTA-länderna å ena sidan och de kvarstäende EFTA-länderna äå andra sidan. I gengäld kommer vissa varor som hittills inte varit före mål för frihandel i EFTA genom frihandelsavtalen med EEC att efter en övergängstid bli tullfria i det utvidgade EEC.
För papper och pappersprodukter kommer som nämnts de EFTAländer som lämnar organisationen temporärt att upprätta tullar för importen frän Sverige och de övriga kvarstående EFTA-länderna. De nytillträdande medlemsländerna har emellertid bemyndigats att under övergångstiden öppna tullfria kontingenter för importen av papper och pappersprodukter från de övriga EFTA-länderna.
Livsmedelsindustrivaror och jordbruksvaror
En särskild arbetsgrupp har hösten 1972 tillsatts inom EFTA för att närmare studera konsekvenserna av den något skiljaktiga varuomtfattningen i EFTA-avtalet och i de icke-medlemskapssökande EFTA-ländernas
Prop. 1972: 135 rn 31
avtal med EEC. Härvid skall undersökas möjligheterna att utvidga EFTA-frihandeln att omfatta också de varor som ingår i samtliga kvarstående EFTA-länders avtal med EEC. Arbetsgruppen väntas slutföra sitt arbete inom kort.
Principiell överenskommelse har träffats om att tullar skall återinföras mellan Sverige och de kvarstäende EFTA-länderna å ena sidan och Storbritannien och Danmark å andra sidan för de varor som hittills varit föremål för frihandel enligt EFTA-konventionen och som inte omfattas av de kvarstäende ländernas avtal med EEC. Detta skall ske i samma takt som gäller för anpassningen av de nya medlemsländernas tullar till EEC:s gemensamma tulltariff. Första steget i anpassningen skall ske den 1 januari 1974.
Det bilaterala jordbruksavtalet mellan Sverige och Danmark, vilket slutits på grundval av EFTA-konventionen, upphör att gälla den 1 januari 1973 då Danmark lämnar EFTA. Enligt detta avtal har Danmark årligen tillerkänts vissa belopp som kompensation för att det svenska importregleringssystemet för joördbruksprodukter inte ger möjlighet för Danmark att tillgodogöra sig den svenska prisnivån vid export till Sverige. Dessa belopp har fastställts ärligen efter bilaterala förhandlingar mellan Sverige och Danmark. 1 enlighet med avtalet har under perioden 1960--72 totalt överförts ca 300 milj. kr. |
De jordbruksavtal, som Danmark slutit med bl. a. Storbritannien, Schweiz, Finland och Portugal som ett led i EFTA-samarbetet, upphör att gälla från och med årsskiftet 1972/73. Därmed bortfaller också de fördelar som kommit Sverige till del genom dessa avtal. Det danskbrittiska avtalet har bl. a. inneburit tullmedgivanden för bacon och smör för EFTA-ländernas export till Storbritannien. Det dansk-schweiziska avtalet har framför allt inneburit vissa lättnader för exporten av smör till Schweiz.
F samband med EEC-förhandlingarna hade Sverige preliminära överläggningar med Finland rörande handeln med jordbruksprodukter, varvid Sverige förklarade sig berett att under innevarande höst inleda överläggningar med sikte på att ömsesidigt inom ramen för importbehoven tillgodose varandras intressen. Man borde dessutom beakta möjligheterna att främja handeln med jordbruksprodukter inom en vidare krets länder genom överenskommelser inom ramen för EFTA.
Under hösten har också kontakter inletts mellan vissa av de Kkvarstående EFTA-länderna i syfte att nå överenskommelser om ömsesidiga lättnader i handeln med jordbruksprodukter.
Ursprungsregler
De ursprungsregler som gäller enligt Sveriges avtal med gemenskaperna skiljer sig från dem som gäller enligt EFTA-konventionen. Såsom förut nämnts förutsätter bestämmelserna om kumulation enligt de nya reglerna att förhållandena mellan EFTA-länderna regleras av avtal som innehåller samma regler. BL. a. med hänsyn härtill är det nödvändigt att anpassa
Prop. 1972: 135 ww bo
EFTA :s regler till de nya reglerna. En särskild arbetsgrupp inom EFTA har under hösten 1972 studerat frågan om den fortsatta utformningen av ursprungsreglerna i handeln
mellan EFTA-länderna. Principiell överenskommelse har nåtts om de
ändringar som behövs i EFTA-konventionen. Överenskommelse har träffats om att EFTA:s hittillsvarande ursprungsregler skall gälla i handeln mellan alla de nuvarande medlemsstaterna och Finland till den 1 april 1973. Diskussioner pågår om möjligheterna att tillämpa EFTA-reglerna under en ytterligare övergångstid därefter.
Handeln med järn och stål (CECA-varor)
Sverige, Finland, Österrike och Portugal har i sina avtal med den europeiska kol- och stålgemenskapen åtapit sig att tillämpa CECA:s prisregler på hemmamarknaden och vid export till den utvidgade gemenskapen. På samma sätt har gemenskapen åtagit sig att utsträcka tillämpningen av CECA :s prisregler till att gälla export också till dessa länder. Detta förhållande har aktualiserat frågan om vilka regler de kvarstående EFTA-länderna i framtiden skall tillämpa för sin inbördes handel med dessa varor. Dessa frågor studeras för närvarande av en
särskild arbetsgrupp inom EFTA.
Röstningsregler Till följd av att antalet medlemmar i EFTA minskar måste konventionens regler för majoritetsbeslut i rådet ändras. Rådet väntas inom kort fatta beslut i denna fråga.
EFTA-sekretariatets organisation Överenskommelse har träffats om all EETA-sekretariatet även i fortsättningen skall vara placerat i Geneve och att arbetsspråket liksom hittills skall vara engelska. Sekretariatets storlek och organisation är mot bakgrund av den förestående minskningen av antalet medlemmar föremål för översyn. Detsamma gäller de särskilda kommittéer och arbetsgrupper som inrättats för att biträda rådet i dess arbete. Beslut i dessa frågor kommer att fattas senare.
EFTA:s finansivring
Storleken av medlemsländernas bidrag till FETA :s finansiering fastställs i relation till medlemsländernas bruttonationalprodukter. Inpet medlemsland bidrar dock med mer än 30 7 av organisationens nettobudget. Sveriges procentuella andel är för närvarande ca 21 9. Under innevarande budgetår påverkas inte EUTA:s finansiering av att antalet medlemmar i organisationen minskar. Ir. o. m. budgetåret
1973/74 torde emellertid Sveriges andel av FETA :s budget komma att bli högre än tidigare. Sanmtidigt beräknas EFTA:s totala omkostnader bli mindre, fråmst till följd av att personalbehovet väntas minska. Mot denna bakgrund torde Sveriges bidrag till EFTA:s budget för budgetåret 1973/74 kunna beräknas till samma belopp som under innevarande
budgetår eller omkring 2 050 000 kr.
Departementschefen
Sveriges handelspolitik har sedan läng tid tillbaka präglats av strävan att ästadkomma friaste möjliga handel mellan alla länder. Denna strävan har sin naturliga grund i det förhållandet att ett så fritt och omfattande varuutbyte som möjligt med andra länder för ctt litet land är en törutsättning för snabb ekonomisk tillväxt. Det gäller i synnerhet för ett land som i så hög grad som Sverige utvecklat en specialiserad och teknologiskt avancerad industri.
I Västeuropa har under 1960-talet de handelspolitiska strävandena i stör utsträckning inriktats på att få till stånd en stor tullfri marknad. Vi har från svensk sida tagit aktiv del i dessa strävanden. Det avgörande motivet för detta är att vii hög grad är beroende av vår utrikeshandel. Västvuropa utgör i dag den viktigaste avsättningsmarknaden för den svenska exporten. Fri tillgång till denna stora exportmarknad är därför av avgörande betydelse för våra möjligheter att uppnå en bättre arbetsfördelning och ett effektivare utnyttjande av resurserna. Härigenom skapas förutsättningar för en fortlöpande förbättring av levnadsvillkoren i vårt land.
Särs! i angeläget har vi ansett det vara att undvika en handelspolitisk isolering i ett läge när Danmark och Storbritannien inträder som medlemmar i FEC och övriga ETTA-länder sluter frihandelsavtal med det utvidgade EEC. Sverige skulle i avsaknad av ett avtal med EEC inte endast befinna sig i ett sämre konkurrensläge på den nuvarande EEC-marknaden utan också utsättas för nya Kkonkurrensnackdelar i Danmark och Storbritannien när dessa länder börjar tillämpa EEC:s tulltaxa.
En grundläggande svensk målsättning för handelspolitiken i Västeuropå har varit att slå vakt om den frihandel som redan uppnåtts inom EFTA och att vinna tullfri tillgång för svensk industrivaruexport till den västeuropeiska stormarknad som bildas genom gemenskapernas utvidgning. Vi har vidare ansett det väsentligt att samarbetet kommer att vila på en stabil och varaktig grund och att det täcker även andra betydelsefulla områden än tullar och handelsregleringar. Slutligen har vi funnit det angeläget att samarbetet ges en utvecklingsbar karaktär så att det successivt kan vidgas och fördjupas.
De avtal som nu träffats innebär att Sverige blir del av en tullfri marknad för industrivaror, som omfattar samtliga EEC- och EFTAländer samt Irland. Avtalen skapar enligt min mening förutsättningar för ett stabilt och varaktigt samarbete mellan parterna baserat på
3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 135
ömsesidigt förtroende. Bestämmelserna om konkurrensregler, skyddsklausuler och uppsägning svarar i allt väsentligt mot svenska intressen och önskemål och är normala i denna typ av avtal. Genom bestämmelserna om utvecklingsbarhet öppnas möjlighet att vidga och fördjupa samarbetet i framtiden under förutsättning att detta ligger i båda parters intresse. De centrala svenska önskemålen om samarbetets utformning har sålunda i huvudsak uppfyllts.
När det gäller valet av formen för värt deltagande i det europeiska ekonomiska samarbetet har neutralitetspolitiska överväganden spelat en avgörande roll. Utgångspunkten från vär sida har varit att samarbetet inte får försvåra eller omöjliggöra ett strikt iakttagande av de krav som neutralitetspolitiken ställer. Målsättningen för samarbetet får inte strida mot grunddragen i den svenska utrikespolitiken. Detta innebär, som framhölls i regeringens deklaration den 10 november 1970. att vi inte kan delta i ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en viss grupp av stater med sytte att utforma gemensamma ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möjligheter att acceptera en överflyttning av beslutanderätten från nationella till internationella organ inom ramen för en ekonomisk och monetär union.
När den svenska regeringen i november 1970 inför EFC-ländernas ministrar lade fram sin syn på förhällandet mellan de europeiska gemenskaperna och Sverige, limnades frågan om formen för Sveriges deltagande i samarbetet öppen. I olika uttalanden av regeringen klargjordes dock, att sannolikheten för medlemskap hade minskat.
Utvecklingen inom EEC ledde till att regeringen i mars 1971 förklarade, att ett medlemskap med hänsyn till neutralitetspolitiken kunde uteslutas som en realistisk möjlighet för Sveriges del. Samtidigt underströks att från svensk sida strävan alltjämt var att uppnå nära. omfattande och varaktiga ekonomiska förbindelser med gemenskaperna under hänsynstagande till neutraliteten.
De avtal som ingåtts mellan Sverige och gemenskaperna uppfyller de grundläggande krav som vi måste ställa på värt ekonomiska samarbete med andra länder. De innehåller inga bindningar som begränsar vära möjligheter att bedriva en självständig utrikespolitik och att bevara vär neutralitet.
Från svensk sida framfördes vid förhandlingarna uppfattningen att frihandeln borde etableras inom ramen för en tullunion. Skälet till detta var inte att tullunionens egenskaper i och för sig ansågs utgöra primära svenska intressen. Motivet var snarare att tullunionen ansågs vara den samarbetsform som erbjöd de bästa möjligheterna att lösa de praktiska problemen i en tullfri hande! mellan länderna.
På flera håll i EEC-länderna, liksom inom kommissionen, torde man i och för sig ha delat uppfattningen att tullunionen innebar praktiska fördelar. Gemenskaperna avvisade likväl förslaget om ett samarbete grundat på en tullunion. Det huvudsakliga skälet till detta var att man ansåg att en sådan lösning skulle inkräkta på gemenskapernas beslutsautonomi. Till detta kom att övriga icke-medlemskapssökande länder inte
Prop. 1972: 135 3 un
önskade ett samarbete I tullunionens form och att gemenskaperna förutsatte att likartade avtal skulle slutas med alla dessa tänder.
Mot denna bakgrund begärde gemenskaperna att förhandlingarna skulle inriktas på ett avtal om frihandel för industrivaror. Detta accepterades från svensk sida. Sverige förbehöll sig emellertid rätten att återkomma till förslaget om en tullunion, om det visade sig att de svenska förhandlingsönskemäålen inte kunde tillgodoses inom ramen för ett avtal om frihandel.
Beträffande jiordbrukssamarbetet visade de utredande samtal mellan Sverige och kommissionen som föregick förhandlingarna att det inte är möjligt för ett land som inte är medlem i gemenskaperna att delta fullt ut i den gemensamma jordbrukspolitiken. Sverige förklarade sig emellertid berett att under förhandlingarna undersöka om handeln med jordbruksvaror kunde underlättas på ett sätt som gagnade båda parternas intressen.
Iörhandlingsresultatet innebär att våra väsentligaste förhandlingsönskemål kunnat tillgodoses inom ramen för ett frihandelsavtal. Skillnaden mellan de två alternativen ligger främst i att frihandelslösningen — till skillnad från tullunionen — innebär att parterna behåller sina tredjelandstullar. För att undvika snedvridning av handeln krävs därför ett system av regler. som fastställer varornas ursprung. Av praktiska och administrativa skäl hade det självfallet varit fördelaktigt om ett sådant system hade kunnat undvikas. Det avgörande är emellertid, att även den lösning som nu uppnåtts tillgodoser det centrala önskemålet om tullfri tillgång för svensk industri till den västeuropeiska stormarknaden.
Genom de avtal som slutits med den europeiska ekonomiska gemenskapen och med den europeiska kol- och stålgemenskapen får svensk industri efter en övergångstid på i allmänhet fem år tillträde till en tullfri marknad om 300 milj. invånare, som omfattar i det närmaste hela Västeuropa. Tullavvecklingen ger svensk exportindustri större utvecklingsmöjligheter än någon tidigare handelspolitisk uppgörelse.
Tullavvecklingen innebär emellertid inte bara att svensk industri får fri tillgång till den västeuropeiska stormarknaden. Den betyder också att den svenska marknaden Öppnas för fri konkurrens från näringslivet i EFC-länderna. Jag är emellertid övertygad om att detta i stort inte behöver medföra några allvarligare svårigheter. Sverige har sedan länge fört en lågtullpolitik och även i övrigt sökt undvika restriktiva ingripan-
den mot importen. Genom frihandeln i EFTA har konkurrensen från
andra industriländer på den svenska marknaden skärpts. Vårt näringsliv har anpassat sig härtill och bör ha goda möjligheter att hävda sig även i den nya konkurrenssituation som uppstår genom avtalen med gemenskaperna. För de svenska konsumenterna bör tullavvecklingen medföra betydande fördelar. Tullsänkningarna under de närmaste ären bör kunna bidra till en stabilare prisnivå. Avtalen ger också stabilitet och varaktighet åt vårt lands ekonomiska förbindelser med Västeuropa och skapar därmed en god grundval för företagens produktion och planering.
Sammanfattningsvis anser jag, att avtalen innebär stora fördelar för svensk ekonomi och att de bör positivt påverka utvecklingen av
produktion och sysselsättning. I ett längre perspektiv får de ses som en bas för Sveriges ekonomiska samarbete med Västeuropa och som ett led i strävandena att uppnå en mera omfattande frigörelse av världshandeln.
Förhandlingarna med de europeiska gemenskaperna har ställt stora anspråk på det svenska utrednings- och förberedelsearbetet. De frågor som aktualiseras i samband med en förhandling har utretts och övervägts i flera omgångar alltsedan frågan om en svensk anslutning första gången togs upp och Sverige ansökte om associationsförhandlingar i december 1961. När vid Haag-mötet i december 1969 beslut fattats om att diskussioner skulle inledas mellan gemenskaperna och de EFTA-länder som inte ansökt om medlemskap. stod det klart att en aktualiserad och detaljerad genomgång av dessa frågor måste göras på svensk sida.
Med denna utgångspunkt tillsattes i maj 1970 en särskild beredningsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till de ställningstaganden som krävdes inför en förhandlingsöppning. Gruppen, som bestod av representanter för handels-, justitie-, utrikes-, social-, kommunikations-, finans-. jordbruks-, inrikes- och industridepartementen samt kommerskollegium, redovisade i en rapport i oktober 1970 resultatet av sitt arbete. Det huvudsakliga innehållet i rapporten har publicerats i skriften ”Inför Sveriges EEC-förhandlingar -- fakta och överväganden”, som handelsdepartementet gav ut år 1971.
Utöver de ställningstaganden, som gjorts inför öppnandet av Sveriges förhandlingar med EEC, behövdes ytterligare instruktioner på olika sakområden under förhandlingarnas gång. För detta ändamål tillsattes i november 1970 en ny beredningsgrupp med i stort sett samma sammansättning som den tidigare. Gruppen fick i uppdrag att bereda frågor av betydelse för Sveriges förhandlingar med EEC och att utarbeta förslag till de förhandlingsinstruktioner som erfordrades. Arbetet inom gruppen har fortgått till förhandlingarnas slut.
Kommerskollegium har under förberedelsearbetet och under förhandlingarnas gång utfört ett stort antal utredningar och avgett många yttranden. Kollegiets utredningsverksamhet har bedrivits i nära samverkan med olika organisationer inom näringslivet och på arbetsmarknaden. Detta har skett främst genom handelspolitiska rådet och rådgivande
kommittén för integrationsfrågor samt genom kontaktgrupper som
tillskapats för särskilda ändamål. Genom denna organisation har det varit möjligt att snabbt få en bedömning av aktuella förhandlingsproblem.
Kontakter har under förhandlingarna ägt rum också med jordbrukets. trädgärdsnäringens och fiskets organisationer. De särskilda utredningar som krävts på dessa områden har i första hand utförts av statens Jjordoruksnämnd.
Jag vill i detta sammanhang uttala min tillfredsställelse över det sätt på vilket det svenska näringslivets branschorganisationer och löntagarnas organisationer medverkat i förberedelsearbetet. Genom det intresse och den beredvillighet som visats från olika håll att delta i utredningsarbetet
Prop. 1972: 135 na 37
har ställningstagandena vid förhandlingarna kunnat grundas på ett väl dokumenterat underlag.
Under förhandlingarnas hela förlopp har nära kontakter hållits med de övriga nordiska länderna. Kontakter har också hållits med övriga EFTA-länder som förhandlat med EEC och I första hand med de övriga neutrala länderna.
Genom samarbetet med de europeiska gemenskaperna ändras i vissa avseenden förutsättningarna för det nordiska samarbetet. De nordiska länderna har alla haft samma handelspolitiska målsättning för sina förhandlingar, nämligen att få tullfri tillgång till den västeuropeiska stormarknaden. Samtidigt har det i Norden rätt enighet om att varje land mäste välja den form för anknytning till marknaden som bäst tillgodoser dess speciella ställning och intressen. Det står nu klart att de nordiska linderna kommer att få olika lösningar på sina relationer till gemenskaperna. Fyra av länderna kan väntas få mer eller mindre likartade frihandelsavtal, medan ett land, Danmark, blir medlem den I januari 1973.
Under det senaste året har olika ätgärder vidtagits för att stärka samarbetet mellan de nordiska länderna. På det organisatoriska planet har en väsentlig utbyggnad skett. Ett nordiskt ministerråd med uppgift alt svara för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar samt mellan regeringarna och Nordiska rädet har inrättats. Vidare har varje nordiskt land utsett en regeringsmedlem med uppgift att svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor. Under ministerrådet har inrättats ett inlerimistiskt sekretariat, som inom kort avses bli permanentat och utbyggt.
Inom det nordiska ministerrådet utarbetas f.n. ett handlingsprogram med konkreta förslag till gemensamma ätgärder för att stärka och utveckla det nordiska samarbetet. Ministerrädets handlingsprogram kommer att föreläggas Nordiska rådet vid 1973 års session.
Arbetet med handlingsprogrammet för det nordiska samarbetet har, liksom den fastare institutionalisering som genomförts av de nordiska kontakterna, bedrivits under förutsättningen att de nordiska länderna kunde komma att få olika lösningar på silt förhållande till gemenskaperna. Det nordiska samarbetet och formerna för detta är därmed redan anpassade till den aktuella marknadssituationen.
Det framtida samarbetet i Norden bör enligt min mening följa två linjer. För det första bör de nordiska länderna liksom hittills söka uppnå lösningar på interna nordiska samarbetsfrågor. Det handlingsprogram som jag nyss nämnt är exempel på detta. För det andra är det viktigt för de nordiska länderna att ha löpande och nära samråd vid behandlingen av europeiska och internationella frågor och att, där så är möjligt, nå fram till gemensamma ståndpunkter.
Från svensk sida bör vi även i fortsättningen sträva efter att finna nya vägar för och ge nytt innehåll åt det nordiska samarbetet. Den nya marknadssituationen i Europa ökar behovet av samverkan mellan linder
som står varandra nära geografiskt, ekonomiskt och kulturellt. Det är enligt min mening viktigt att detta samarbete liksom hittills omfattar alla de nordiska länderna. Detta utesluter inte att vissa samarbetsprojekt, som redan är fallet inom industripolitiken och regionalpolitiken, omfattar en mindre grupp av länder, vilkas intressen i sådana trägor kan förenas.
Våra erfarenheter av EF TA - samarbetet är positiva. Inom ramen för EFTA-tullfriheten har handeln mellan EFTA:s medlemmar ökat i snabb takt. Administrationen av denna frihandel har kunnat ske enkelt och smidigt och med förhållandevis små personella resurser. Från flera synpunkter framstår ECFTA som ett utmärkt exempel på att ett frihandelsområde kan fungera effektivt.
De EFFTA-länder som blir medlemmar av gemenskaperna kommer att lämna EFTA vid årsskiftet 1972/73. Detta medför emellertid inte att EFTA upphör, utan organisationen kommer att bestå mellan de återstående länderna. Det är nödvändigt för att säkerställa de fördelar
som uppnåtts genom EFTA-samarbetet.
För svensk del kommer organisalionen också i fortsättningen att vara av stor betydelse för de ekonomiska förbindelserna med Europa -- drygt 20 76 av den svenska exporten går till de återstående EETA-länderna. EFTA kommer i framtiden i första hand att svara för administrationen av
frihandeln mellan medlemmarna. Det är naturligt att EFTA också blir ett
forum för diskussion av frågor som är gemensamma i medlemsländernas avtal med EEC. I konkreta fall — exempelvis beträffande ursprungsregler — kan det också bli aktuellt med en samordning av ståndpunkter.
Det är nödvändigt att i vissa avseenden ändra FEFTA-konventionen när två av EFTA :s nuvarande medlemsländer lämnar organisationen samtidigt som övriga EFTA-länder ingår frihandelsavtal med de europeiska gemenskaperna. Dessa ändringar avser vissa procedurfrågor, exempelvis reglerna om majoritetsröstning. De berör vidare EFTA:s ursprungsregler, som kommer att behöva anpassas till det system som finns i EFTA-ländernas avtal med EEC. Det är också önskvärt och praktiskt limpligt att i största möjliga utsträckning utvidga EFTA:s varuomfattning till att avse även de livsmedelsindustriprodukter som ingår i EFTA-medlemmarnas avtal med EEC. Vissa ändringar i de till konventionen fogade tillämpnings- och tolkningsreglerna blir också behövliga.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna de ändringar i EFTA-konventionen jämte tillämpnings- och tolkningsreglerna som blir aktuella på grund av att Danmark och Storbritannien lämnar EFTA eller till följd av Sveriges och övriga EFTA-länders avtal med de curopeiska gemenskaperna.
Inom FFTA pågår vidare diskussioner om att det samarbete som byggts upp inom organisationen i viss utsträckning skulle kunna bevaras även i förhållande till de utträdande länderna med den anpassning som kan behövas. I den mån överenskommelser näs om sådant fortsatt samarbete, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna dessa.
Prop. 1972: 135 . 39
Eftersom utanförstäende länder inte blir delaktiga i tullavvecklingen, innebär tillkomsten av ett frihandelsområde i och för sig ett avsteg från principen om mest gynnad nations-behandling. Bildandet av ett frihandelsområde — liksom av en tullunion - har likväl i internationella sammanhang ansetts förenligt med mest gynnad nations-prineipen. Det berör på att frihandelsöverenskommelser av denna typ anses ha en gynnsam inverkan inte bara på handeln mellan de deltagande länderna utan även på handeln med utanförstäende länder.
Enligt G A TT:s artikel XXIV kan ett land på vissa villkor medverka i
ett frihandelsområde. Dessa villkor är främst att avtalet skall innebära att tullar och andra handelsrestriktioner avskaffas för i stort sett all handel mellan parterna. Sveriges avtal med gemenskaperna har utformats i överensstämmelse med GATT:s föreskrifter för frihandelsområden. Parterna kommer att notifiera avtalen i GATT på vederbörligt sätt. Förberedelser pågår för den sedvanliga granskningsproceduren. Om inga' erinringar rörande avtalens förenlighet med GATT framförs, krävs inte något formellt godkännande. Skulle förutsättningarna mot förmodan inte anses helt uppfyllda, kan avtalen ändå godkännas med två tredjedels majoritet av GATT:s medlemsländer.
Avtalet med EEC
Den centrala bestämmelsen i avtalet är förpliktelsen att avveckla tullarna. Tidtabellen för tullavvecklingen i förhållande till EEC är densamma för Sverige och de övriga icke-medlemskapssökande länderna som för de nya medlemsländerna. för huvuddelen av industrivarorna kommer importtullarna att vara helt avvecklade redan fyra och ett halvt är efter det att avtalet trätt i kraft, dvs. den 1 juli 1977. Tullavvecklingen sker alltså i väsentligt snabbare takt än vad som var fallet när EFTA och EEC bildades. Mellan EFTA-länderna ägde den sista tullsinkningen rum först efter sju är, mellan EFC-länderna efter tio år. Att parterna denna gång kunnat enas om en så förhållandevis kort övergångsperiod får ses mot bakgrund av att de tullsatser från vilka avvecklingen nu företas, som följd av de tullsänkningar som ägt rum inom GATT, är väsentligt lägre än de som gällde vid slutet av 1950-talet. Den korta övergångstiden får också ses som ett uttryck för en tilltro till företagens möjligheter att snabbt anpassa sig till och dra nytta av det nya läget, en tilltro som stöds av det faktum att företagen inom EFTA och EEC redan arbetar på tullfria stormarknader.
För svenska företag innebär avtalet att nuvarande EFTA-tullfrihet behålls i handeln med de EFTA-länder som inträder som medlemmar i EEC och utsträcks till att gälla i handeln med EEC:s ursprungliga medlemmar och Irland. Undantagen från denna huvudregel är begränsade. Viktigast är att vissa livsmedelsindustriprodukter, vilka varit föremål för frihandel inom EFTA, inte omfattas av avtalet med det utvidgade EEC på grund av att dv inom gemenskapen är föremål för jordbruksreglering. EEC':s definition av jordbruksvaror, vilken man från gemenskapernas
sida inte varit beredd att ändra, har lagts till grund för varuomfattningen i avtalen med samtliga kvarstående EFTA-länder. Denna begränsning av frihandelns varuomfattning kompenseras emellertid till en del av att avtalet med det utvidgade EEC omfattar ett antal varor på livsmedelsindustriområdet som inte varit tullfria inom EFTA och för vilka svenskt exportintresse föreligger -- i första hand knäckebröd.
Man har på EEC:s sida ansett, att den normala takten för tullavvecklingen inom vissa sektorer inte ger tillräcklig tid för gemenskapernas industrier att anpassa sig till en ökad konkurrens från bl. a. Sverige. Detta har föranlett krav på särbestämmelser för vissa varor. För svensk del är det otillfredsställande att sådana bestämmelser inte har kunnat undvikas. Gemenskaperna har dock under förhandlingarna i flera avseenden modifierat sina ursprungliga förslag till särbestämmelser. Dessa innebar bl. a! krav på längre övergängsperioder än de nu överenskomna samt ett bibehållande av nuvarande tullar under de första tre åren. Särbestämmelserna för de berörda varorna är nu begränsade till att avse en långsammare takt för tullavvecklingen samt möjlighet för gemenskaperna att i vissa fall ta ut tredjelandstull. I stället för bibehållande av nuvarande tullar under de första ären har överenskommelse träffats om att dessa skall avvecklas i långsammare takt under de första åren än under återstoden av övergångsperioden. När det gäller papper och pappersprodukter tillkommer att Storbritannien och Danmark under övergångsperioden kommer att temporärt återinföra tullar på importen från Sverige. I realiteten kommer dock huvuddelen av denna import att kunna ske tullfritt genom det system med tullkontingenter som överenskommits. Efter övergångstidens slut gäller i samtliga fall att full tullfrihet kommer att gälla på samma villkor som för övriga industrivaror. Mot bakgrund av den negativa inställning till någon som helst tullavveckling på vissa varuområden som under det inledande skedet av förhandlingarna kom till uttryck från vissa håll i gemenskaperna fär det betraktas som en avgjord framgång 1 förhandlingarna att överenskommelse har kunnal nås om en fullständig tullavveckling på samtliga områden.
För papper och pappersprodukter kommer EEC:s tullar att vara hett avvecklade den I januari 1984, dvs. elva år efter det att avtalet trätt i kraft. I fråga om specialstål, kullagerrör, rostfria rör, ferrolegeringar, korta konstgjorda textilfibrer, aluminium, bly, zink samt vissa andra oädla metaller kommer EEC att avveckla tullarna under sju är, dvs. tullarna kommer att vara avvecklade den I januari 1980.
EEC har vidare förbehällit sig rätten att för nyssnämnda varor utom
bly tillämpa sin tredjelandstull under den förlängda övergångsperioden på den del av importen som överstiger vissa i avtalet angivna s. k. indikativa kvantitetsramar. Den högre tullen skall dock inte tas ut automatiskt utan först efter särskilt beslut. Kvantitetsramarna är beräknade på grundval av genomsnittet av importen från Sverige under åren 1968--1971. Vid fastställandet av ramarna för år 1973 har man tagit viss hänsyn till exportutvecklingen efter år 1971. Ramarna motsvarar dock i flertalet fall inte fullt ut den faktiska importen från Sverige under de senaste åren.
För vart och elt av ären fr.o.m. 1974 fram till slutdatum för tultavvecklingen skall närmast föregaende års ram räknas upp med 52. Möjlighet att revidera denna procentsats efter den 1 juli 1977 har förutsetts i avtalet.
Jag vill ingalunda förneka, att systemet kan komma att medföra såväl en viss osäkerhet som en del administrativa problem, Garantier finns dock för att svenska exportörer skall komma i ätnjutande av de reducerade tullarna för den del av exporten som ryms inom de årligen ökande kvantitetsramarna. Huruvida gemenskaperna kommer att utnyttja möjlighelen att ta ut högre tull i de fall den svenska exporten överskrider de indikativa ramarna kan inte förutsägas. Av betydelse för detta torde bli såväl det allmänna konjunkturförloppet som utvecklingen inom berörda industrisektorer. Eventuella överskridanden av ramarna kan förväntas äga rum först mot slutet av varje är. Det finns därför anledning att förmoda att den högre tullen - eftersom den skall gälla endast till årets utgång — kommer att belasta endast relativt begränsade kvantiteter.
Under den förlängda övergångsperioden kommer som nämnts Storbritäannien och Danmark att i viss utsträckning återinföra tullar mot Sverige på pappersområdet. Detta tillfälliga avsteg från principen om bevarad EFTA-frihandel har gemenskaperna begärt med hänsyn till risken för att snedvridning av handeln i annat fall skulle kunna uppstå. För att motverka effekten av att tullar återinförs har Storbritannien och Danmark bemvndigats att öppna tullfria kontingenter för importen från Sverige. Kontingenterna för år 1974, som är det första år de skall tillämpas, motsvarar genomsnittet av handeln för ären 1968-1971, uppräknat med fyra gånger 5 76. Därefter ökas kontingenterna med 5 7 per år. Danmark har utfäst sig att till fullo utnyttja denna möjlighet. Uttaget av tullar i Danmark kommer därför endast att gälla de eventuella kvantiteter som överstiger dessa successivt ökande belopp. Storbritanniens utfästelse är mera begränsad. Dess åtagande innebär sålunda att man inom ramen för det av gemenskaperna lämnade bemyndigandet kommer att öppna tullfria importkontingenter motsvarande ”huvuddeken” av importen från Sverige. För år 1974 har ”huvuddelen” sagts komma att utgöra minst 80 6 av den genomsnittliga importen av resp. papperskyvaliteter under aren 1968-1971. De för varje är faktiskt tillämpade kontingenterna skall fastställas efter konsultationer med Sverige. Någon minskning, av föregående ärs belopp skall inte kunna komma 1 fråga. Redan år 1975 skall en gemensam översyn av hela systemet företas. Avsikten skall därvid vara att vid beräkningen av nofltullkontingenterna ta hänsyn till den brittiska marknadens tillväxt.
Av särbestämmelserna är det de som avser specialstäl och papper som har den största ekonomiska betydelsen. Den nackdel som den långsammare tullavvecklingen inom gemenskaperna innebär för den svenska specialstålindustrin motverkas emellertid av att Sverige kommer att tillämpa motsvarande tidtabell i fräga om tullavvecklingen för importen av specialstäl från gemenskaperna. Med hänsyn till dels att tillverkningen av handelsstål och specialstål ofta är integrerad hos svenska tillverkare,
dels att stålimporten för Sveriges del i väsentligt högre grad än exporten
består av handelsstäl, kommer den långsammare avvecklingen av tullarna i Sverige att gälla också visst handelsstäl. Sverige har vidare förbehåll sig rätten att införa indikativa kvantitetsramar för specialstäl och rör om detta skulle visa sig nödvändigt.
Inom papperssektorn har det inte funnits skäl att begära liknande säranordningar. Enligt svensk uppfattning bör nämligen särbestämmelser begränsas till fall där sådana motiveras av de ekonomiska följderna uv EFC:s särbehandling. Förlängt gränsskydd för den svenska pappersindustrin skulle, på grund av vår obetydliga pappersimport, inte få någon ekonomisk betydelse.
Jag skall inte här gå in på någon bedömning av om den curopeiska pappersindustrins farhågor för den ökande konkurrensen från den nordiska industrin är välgrundade eller ej. Dessa farhågor utgör emellertid en politisk realitet i EEC-länderna och har även tidigare varit vägledande för dessa länders ställningstaganden i handelspolitiska sammanhang. Under Kennedy-ronden kunde EFC endast efter mycket khingdragna förhandlingar förmås att acceptera reduktioner av tullarna på pappersområdet, reduktioner som var väsentligt lägre än de för industrivaror genomsnittliga. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter mäste det även för svenska papperstillverkare framstå som en väsentlig och ingalunda självklar framgång att efter en fastställd övergångstid få tullfri tillgång till hela den västeuropeiska marknaden. Man bör också hålla i minnet att en stor del av den svenska skogsindustrins produktion -- tidningspapper och massa -- redan åtnjuter tullfrihet på EEC-marknaden samt att tullavvecklingen för sägverksindustrin och övrig träbearbetande industri följer den normala tidtabellen. Min allmänna bedömning är att avtalet trots särbestämmelserna innebär väsentliga fördelar för den svenska skogsindustrin.
Avtalets bestämmelser beträffande exporttullar, avgifter med samma verkan som tullar, kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan samt betalningar utgör naturliga led i en frihandelsöverenskommelse, Parterna iakttar redan i praktiken dessa bestämmelser till följd av andra internationeHa överenskommelser -- främst inom ramen för GATT och OECD.
Avtalet innehåller inte några bestämmelser om kvantitativa exportrestriktioner och begränsar således inte parternas möjligheter att mot varandra upprätthålla dylika restriktioner. De enda exportrestriktioner av ekonomisk betydelse som Sverige och EEC fortfarande tillämpar gentemot varandra är licenstvånget vid export av järn- och metallskrot.
Avtalets bestämmelser beträffandelivsmedelsindustripro-
dukter innebär att den del av gränsskyddet som avser att skydda den industriella förädlingen, det s. k. manufaktureringsskyddet, avvecklas för de varor som uppräknas i protokoll 2. Däremot behåller parterna full frihet att genom avgifter vid gränsen, interna åtgärder eller åtgärder vid export utjämna prisskillnaderna på de jordbruksråvaror som ingär i livsmedelsindustriprodukterna.
Prop. 1972: 135 . 43
Vad beträffar varuomfattningen har Sverige i likhet med övriga icke-medlemskapssökande EFTA-länder godtagit att sådana livsmedelsindustriprodukter som i EEC betraktas som jordbruksprodukter tex. charkuterivaror och fiskkonserver - inte omfattas av avtalet. Sverige har emeHertid hävdat. att avialet bör omfatta samtliga varor inom tulltaxans kapitel I -24 som inte utgör jordbruksprodukter, dock med undantag av jäst, för vilken vara vi av beredskapsskäl 1. v. måste behälla tullen. Enligt svensk mening bör dessa produkter medtas dels av principiella skäl. dels därför att de i de flesta fall varit föremål för frihandel inom EFTA. Gemenskaperna har uttalat viss förståelse för denna uppfattning men har inte varit beredda att före undertecknandet av avtalet ta slutlig ställning beträffande vissa varor inom dessa kapitel. Handeln med berörda varor är i regel obetydlig. I protokoll 2 har föreskrivits. att det gemensamma förvaltningsorganet senare skall besluta hur dessa varor skall behandlas. Kungl. Maj:t bör ha befogenhet att för Sveriges del godkänna sådana ändringar i avtalet, som påkallas av en överenskommelse om utvidgning av varuomfattningen av nyss angivet slag.
Behovet av ursprungsregler hänger samman med att parterna i frihandelsöverenskommelsen behäller rätten att själva bestämma sina yttre tullar. Om ursprungsregler helt saknades, skulle det föreligga risk för snedvridning av handeln. Det skulle nämligen kunna vara fördelaktigt att importera tredjelandsvaror via det land som har den lägre tullen för att sedan lätu dem direkt eller efter obetydlig bearbetning tullfritt gå vidare till den andra parten. Ursprungsreglerna anger de krav i fråga om råvarors och delars ursprung eller bearbetning som måste uppfyllas för att den färdiga produkten skall komma i åtnjutande av tullförmånerna enligt avtalet.
Från svensk synpunkt hade det varit en fördel om de inom EFTA tilliimpade ursprungsreglerna hade kunnat läggas till grund för förhandlingarna. Svenska företag är vana vid att använda dessa regler. De har också ansetts vara smidiga att tillämpa. Gemenskapen krävde emellertid, att de regler som EEC tillimpar mot bl. a. vissa associerade länder skulle läggas till grund för förhandlingarna. Sverige och övriga icke-medlemskapssökande EFTA-länder ställde å sin sida som villkor härför att dessa regler skulle anpassas till de krav som handeln mellan högt industrialiserade länder ställer. De nu föreliggande ursprungsreglerna utgör resultat av ingående och omfattande förhandlingar. Beträffande det närmare innehället hänvisas till vad som anförts i det föregående samt texten i protokoll 3. Tillsammans med övriga icke-medlemskapssökande länder har Sverige sökt få reglerna så utformade att de skall vara enkla att tillämpa för både exportörer och myndigheter. Det har emellertid inte varit möjligt att få alla önskemål i det avseendet tillgodosedda.
En viktig fråga har varit kumulationen, dvs. möjligheterna att vid ursprungsbestämningen ta hänsyn till successiv bearbetning i olika länder. Kumulationen är av särskild vikt bl.a. med tanke på den omfattande handel och det produktionssamarbete som utvecklats mellan EFTA-länderna och särskilt mellan de nordiska länderna. De regler som nu ingår i
överenskommelsen innebär att kumulation blir möjlig. men endast på vissa villkor. Reglerna torde emellertid tillgodose behovet i flertalet praktiska fall.
Huvudregeln för att en vara skall anses ha ursprung i Sverige eller i EEC är att den undergätt sådan bearbetning att den blir hänförlig till annat nummer i tulltaxan än de varor som använts som material vid tillverkningen. Denna regel torde på mänga områden inte medföra särskilda problem, eftersom producenterna relativt lätt kan konstatera att varorna genomgått en tillräcklig bearbetning för att uppnå ursprung. På vissa varuområden kan regeln dock medföra komplikationer vid tillämpningen och samtidigt ojämnheter i behandlingen av olika producenter. I syfte att få enklare regler framlades under förhandlingarna från de icke-medlemskapssökande EFTA-ländernas sida olika ändringsförslag. Bl. a. förordades, att bearbetningsregeln på kemi- och verkstadsområdena skulle kompletteras med bestämmelser som tillåter användning av en viss andet material som inte uppfyller nummerväxlingskravet. Dessa önskemål tillgodosägs delvis på kemiområdet, där reglerna nu medger användning av tredjelandsmaterial upp till 207 av den färdiga varans pris. På verkstadsområdet medges användning av tredjelandsmaterial upp till 5 7.
När det gäller det administrativa förfarandet innebär de nya reglerna vissa skillnader i förhållande till de regler som tillämpas inom EFTA. Huvudregeln inom EFTA är att områdesbehandltlingen baseras på en ursprungsdeklaration som i allmänhet utfärdas av vederbörande producent. Bevisningen kan också bestå av ett ursprungscertifikat utfärdat av en statlig myndighet eller ett därtill auktoriserat organ. F Sverige utfärdas certifikat av tullmyndighet eller handelskammare. Enligt avtalet med FEC är huvudregeln att ursprungscertifikat skall utfärdas av tullmyndighet i exportlandet. Certifikat utfärdas efter ansökan från exportören, som skall avge en deklaration att varorna uppfyller villkoren för att erhålla förmånsbehandling. För certifikaten skall användas särskilda blanketter enligt formulär som återfinns i bilagor till protokoll 3 till avtalet.
Liksom när ursprungsreglerna i EFTA infördes är det svårt att överblicka hur dessa regler kommer att verka i praktiken. Det gäller därför att fortlöpande följa tillämpningen av reglerna och att vid behov söka få en anpassning av reglernas innehåll. Sädana frågor kan tas upp till behandling i det gemensamma förvaltningsorganet, som kan besluta om ändringar t. ex. när det gäller innehållet i bearbetningslistorna och de administrativa bestämmelserna. Förvaltningsorganet är bl. a. behörigt att besluta om åtgärder som är nödvändiga för att anpassa bestämmelserna till de behov som kan föreligga för vissa varor eHer transportsätt. Kungl. Maj:t bör kunna godkänna de ändringar i ursprungsreglerna som kan bli aktuella.
Tillämpningen av ursprungsreglerna kan ge anledning till en rad tolkningsfrågor. Av särskild vikt är därför det samarbete mellan berörda myndigheter som förutses inom ramen för de olika avtal som träffats mellan EEC och EFTA-länderna. Det torde också bli nödvändigt att vid
Prop. 1972: 135 bpt 4 'n
behov utfärda kompletterande anvisningar. När det gäller den svenska exporten. kommer certifikat alt uttärdas-av svensk tullmyndighet. För att systemet skall kunna tillämpas på ett korrekt men samtidigt smidigt sätt av de svenska exportörerna kommer tullverket att svara för en omfattande rädgivning. Tullverket avser att tillgodose det personalbehov som uppkommer i första hand genom en omdisponering av befintliga resurser. Ytterligare medel kommer att ställas till förtogande om detta visar sig nödvändigt. I arbetet med dessa fragor bör tullverket etablera en nära samverkan med kommerskotlegium. Sveriges exporträd och de auktoriserade handelskamrarna i Sverige kommer också att bistå exportörerna i dessa frågor.
Det blir vidare nödvändigt med en anpassning av EFTA-konventionens ursprungsregler. Bestämmelserna om kumulation 1 avtalen med EEC kräver sålunda att relationerna mellan de kvarvarande EEFTA-länderna regleras av avtal som innehåller samma regler som avtalen med EEC. Utredning av dessa frågor pågår inom EFTA:s ram och beslut kan väntas inom kort. Det bör ankomma på Kungl. Maja att för Sveriges del godkänna de ändringar i ursprungsreglerna som EFTA-länderna kan komma att enas om. De ändrade reglerna skall tillämpas för import som äger rum fr. o. m. den I april 1973. För att göra övergången så smidig som möjligt är det angeläget att under en tid därefter parallellt kunna tillämpa gällande EFTA-regler både mellan de kvarstäende EFTA-länderna och i förhållande till Danmark och Storbritannien. Diskussioner härom pågår inom EFTA.
På jordbruksområdet gäller särskilda bestämmelser. Jordbruksprodukterna omfattas inte av bestämmelserna om avveckling av tullar och restriktioner. Enligt EEC:s definition ingär i begreppet jordbruksvaror förutom de egentliga jordbruksprodukterna även vissa livsmedelsindustriprodukter, vin, frukt, grönsaker och levande växter samt fisk. Avtalet innehaller emellertid en bestämmelse om att parterna skall söka utveckla handeln med jordbruksvaror under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik. De förbinder sig också att inte tillämpa sina sanitära och veterinära bestämmelser på ett diskriminerande sätt eller sä att handeln otillbörligt hindras. Enligt min uppfattning kan denna bestämmelse komma att visa sig att vara av värde för det fortsatta samarbetet på detta område.
Kommissionen fick enligt rådets förhandlingsdirektiv i uppdrag att under förhandlingarna undersöka möjligheterna till ensidiga medgivanden från de icke-medlemskapssökande ländernas sida för vissa jordbruks- och trädgårdsprodukter m. m. EEC:s önskemål gentemot Sverige var från början mycket omfattande. De avsäg flertalet viktiga jordbruksreglerade produkter och en rad varor på frukt-, köksväxt- och blomsteromrädena.
Sverige motsatte sig dylika ensidiga koncessioner men förklarade sig berett att diskutera ömsesidiga lättnader i handeln med jordbruksprodukter. Från svensk sida framfördes i detta sammanhang önskemät om att behålla de handelslättnader på jordbruks- och fiskområdena, som uppnätts bl.a. genom samarbetet i EFTA. Dessa lättnader avsåg i första
hand fortsatt tull- och avgiftsfri tillgång till den brittiska marknaden för bacon och smör samt fortsatt tullfrihet för härdade marina fetter och oljor i de EFTA-länder som inträder som medlemmar i EFC. Till fiskområdet återkommer jag senare. Gemenskaperna hävdade vid förhandlingarna. att ensidiga svenska medgivanden var nödvändiga på jordbruksområdet för att skapa en rimlig balans i avtalet. Några medgivanden från FEC:s sida kunde inte komma i fråga. Under förhandlingarnas slutskede befanns vissa begränsade medgivanden nödvändiga för att nå en tillfredsställande helhetslösning. I en särskild skriftväxling i anslutning till avtalet har sålunda Sverige — i likhet
med Schweiz och Österrike — utfäst sig att ensidigt bevilja FEC vissa
tullförmåner. Den svenska tullen avskaffas helt för vin och blomsterlökar. Den sänks med 507 för vindruvor, persikor, mimosa, ljung, ginst, blomkål (under maj månad), nyskördade morötter (den I maj.--den 30 juni) samt med 1 kr/kg för rosor (den I december den 29 februari) och tulpaner (den 1 mars—-den 30 november). De svenska medgivandena på trädgårdsområdet torde i stort sett inte ha någon negativ inverkan på den svenska trädgårdsnäringens konkurrensförhållanden. Jag vill i sammanhanget erinra om att Sverige beviljat eller avser att bevilja utvecklingsländerna vissa tullförmåner på ifrågavarande varuområde. Vid import till Sverige från dessa länder av persikor uttas sälunda sedan den I januari i år ingen tull. Efter föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maji i prop. 1972:121 föreslagit riksdagen att tullfriheten för utvecklingsländerna fr. o. m. den 1 januari 1973 skall utsträckas att omfatta också bl. a. vindruvor och vin. Jag finner det naturligt, att ifrågavarande tullättnader skall kunna utsträckas att gälla även i förhållande till de kvarvarande EFTA-länderna. Utvidgningen av EEC föranleder en ändring av EEC:s marknadsreglering för nötkött. Importavgift skall i fortsättningen beräknas på grundval av offertpriserna fritt gränsen. För Sverige -- liksom för Österrike, Schweiz och eventuellt Finland — förutses att ett särskilt importpris skall beräknas på basis av noteringarna på de representativa marknaderna i dessa länder. Detta kommer i vissa marknadslägen att innebära ett större ekonomiskt utbyte vad gäller den svenska nötköttsexporten. Som tidigare nämnts omfattar frihandeln Sverige - EFC inte fiskvaror. Med anledning av krav från EEC har Sverige genom en särskild skriftväxling ensidigt förklarat sig berett att för frysta fisktiléer samt fiskoch skaldjurskonserver m. m. med ursprung i det utvidgade kEC suspendera tullar och avgifter med motsvarande verkan. Atagandet innebär att nuvarande tull- och avgiftsfrihet behålls när det gäller importen från Danmark och Storbritannien och att tullar och avgifter stegvis suspenderas under övergångsperioden (den 1 april 1973 — den I juli 1977) för importen från nuvarande EFEC-länder och Irland. I en särskild note till Danmarks regering har samtidigt meddelats, att Sveriges regering förbehäller sig rätten att ompröva suspensionen i händelse av en genomeripande förändring i konkurrensförhällandena
Prop. 1972: 135 en 47
inom fiskerinäringen. Som exempel på sådana ändringar nämns att EEC beslutar upphäva den suspension av tullen för sill som införts den 1 februari 1971 eller att avtalet den 5 december 1967 mellan Sverige och Danmark som medger direktlandning av svensk fisk i Danmark inte längre kan tillämpas av Danmark. Under förhandlingarna har från svensk sida som ytterligare exempel angetts en utvidgning av nuvarande fiskegränser.
Jag vill understryka, att den överenskommelse som träffats måste ses mot bakgrund av att EEC hestämt motsatte sig en överenskommelse som innebär ömsesidig frihandel på fiskomrädet. Samtidigt framförde Danmark och Norge i egenskap av blivande medlemsländer mycket starka önskemål om att få behälla den tullfrihet som uppnåtts i EFTA. I detta läge ställdes vi inför två alternativ. A ena sidan hade vi möjlighet att återinföra tull för bl.a. frysta fiskfiléer och fiskkonserver gentemot Danmark, Norge och Storbritannien, i vilket fall direktlandningsrätten i Danmark och tullsuspensionen i EEC för sill kom i fara. Å andra sidan förelåg möjligheten att acceptera den lösning som sedermera blev förhandlingarnas resultat.
Att jordbruks- och fiskprodukterna inte omfattas av frihandeln Sverige -EEC fär flera konsekvenser för svensk del. Danmark och Storbritannien blir den 1 januari 1973 medlemmar i EEC och limnar EFTA. Under tiden den I januari 1974 -den 1 juli 1977 kommer de att stegvis anpassa sitt tullskydd gentemot utomstående länder till EEC:s yttre tulltaxa. De förmåner Sverige bl. a. som följd av EFTA-samarbetet har haft på den engelska marknaden vid export av bacon och smör kommer av allt att döma att gå förlorade när Storbritannien den 1 februari 1973 börjar tillämpa den gemensamma jordbrukspolitikens regler.
Den svenska exporten av härdade marina fetter och oljor, vilken är tullfri enligt EFTA-konventionen, kommer att beläggas med tull vid export till de nya medlemständerna i EEC. Exporten till dessa länder uppgick är 1971 till ca 18 milj. kr., varav varor för ca 10 milj. kr. gick till Danmark. Den svenska fettvaruindustrin, som önskat att dess produkter skulle omfattas av frihandelsavtalet med EEC, har bl. a. framhållit att ett
anslutning till EEC. I detta sammanhang har aktualiserats frågan om att höja gränsskyddet i Sverige för fettvaror, inklusive margarin. Frågan bereds f. n. och kommer om särskilda ätgärder krävs att i särskild ordning anmälas för riksdagen.
De svenska tullsuspensionerna på fiskområdet innebär att den nuvarande EFTA-tullfriheten successivt utvidgas till att omfatta även de nuvarande EEC-staterna och Irland. Först efter övergångsperiodens slut, dvs. den I juli 1977, kommer exporten från dessa länder att konkurrera på den svenska mrknaden med exempelvis exporten från Danmark och Norge utan nägon tull. Av den totala importen till Sverige av fisk och fiskprodukter år 1971 på 396 milj. kr. utgjorde införseln från nuvarande EEC och Irland endast 6,3 milj. kr. Därav avsåg 1,3 milj. kr. sådana
varuslag som berörs av tullsuspensionen. De nu gällande tullarna på ifrägavarande område är relativt låga och torde hittills inte i någon nämnvärd utsträckning ha lagt hinder i vägen för export till Sverige.
Den svenska fiskförädlingsindustrins konkurrenssituation kommer att
marna Danmark och Storbritannien i framtiden kommer att mötas av EEC-tullar.
Genom medgivandet att bevilja tullsuspensioner till det utvidgade EEC kan dock, som jag tidigare framhållit. dv svenska direktlandningarna i Danmark fortsätta. Dessa direktlandningar. som normalt moötsvarar mer än hälften av det svenska fiskets totala fånestmängd, har svarat för nära 2/3 av det totala värdet av den svenska exporten. Cikaså kan sill, som är den viktigaste exportvaran för det svenska fisket. exporteras tullfritt även till det utvidgade EEC. Förutom sill kommer även s. k. skrapfisk och vissa andra fiskslag att vara tulltria vid export till det utvidgade EEC. I vissa fall är tullfriheten bunden i GATT. Fandra tall är tullen helt eller delvis suspenderad i EEC. Exporten till och direktlandningarna i Danmark av vissa slag av färsk fisk kommer dock att tullbeläggas.
Sveriges fiskares riksförbund har gjort en framställning om åtgärder med anledning av EEC-avtalet. Denna har överlämnats till fiskerinäringsutredningen för att beaktas i dess fortsatta arbete.
Jag vill vidare nämna, att Sverige vid förhandlingarna underströk att utvidgningen av EEC kommer att medföra problem för den traditionella svenska exporten till de nya medlemsländerna av bl. a. oljor och fetter, fiskvaror, bacon och smör och att Sverige med hänsyn härtill har för avsikt att med hänvisning till bestämmelserna i artikel 15 i avtalet mellan Sverige och EEC ta upp förekommande problem på jordbruksområdet i syfte alt finna limpliga lösningar på dem. Gemenskaperna har noterat det svenska uttalandet och konstaterat att problem som uppstär kan tas upp i det gemensamma förvaltningsorganet i enlighet med bestämmelserna i nämnda artikel.
I detta sammanhang bör erinras om protokoll 16 till anslutningstraktaten mellan EEC och de nya medlemständerna, vilket avser handeln m. m. med jordbruksprodukter. Detta protokoll förutser, att problem som kan uppstå 1 vissa konkreta fall för vissa tredje länder skall kunna behandlas inom gemenskapen under övergångstiden.
På grundval av EFTA-konventionen har medlemsländerna ingati ett flertal bilaterala avtal för att underlätta utvecklingen av handeln med jordbruks- och fiskvaror. Sverige är part i tre sådana avtal, ett med Danmark, ett med Island och ett med Portugal. De bilaterala EFTA-avtalens bestämmelser om tullkoncessioner blir genom en bestämmelse i EFTA-konventionen gällande i förhållande till alla EFTA-länder. Härigenom har Sverige kommit i åtnjutande av vissa tullättnader för sin export till en del andra EFTA-länder.
Det bilaterala jordbruksavtalet mellan Sverige och Danmark upphör att
Prop. 1972: 135 Ls 49
gälla den I januar: 1973. då Danmark lämnar EFTA. Den överföring av medel till Danmark - totalt ca 300 milj. kr. under perioden 1960-1972 -- som skett i enlighet med detta avtal upphör därmed.
De bilaterala jordbruksavtalen mellan Danmark och bl. a. Storbritannien. Schweiz, Finland och Portugal upphör också att gälla den I januar 1973. Därmed bortfaller de fördelar Sverige haft genom dessa avtal. Konsekvenserna för den svenska exporten av bacon och smör till Storbritannien har jag redan berört. De förmåner i övrigt som Sverige indirekt haft genom dessa avtal är av mycket begränsad ekonomisk betydelse.
I sammanhanget vill jag nämna, att Sverige redan i samband med FEC-förhandlingarna hade preliminära överläggningar med Finland rörande handeln med jordbruksprodukter, varvid Sverige förklarade sig berett att under innevarande höst inleda överläggningar med sikte på att ömsesidigt inom ramen för importbehoven tillgodose varandras intressen. Man borde dessutom beakta möjligheterna att främja handeln med jordbruksprodukter inom en vidare krets länder genom överenskommelser inom ramen för EFFTA. Under hösten har ocksä kontakter inletts mellan vissa av de kvarvarande EETA-länderna i syfte att nå överenskommelser om ömsesidiga lättnader i exporten av jordbruksprodukter.
Färöarna kommer från den 1 januari 1973 att t.v. stå utanför både
EFTA och EEC. Sveriges import från Färöarna av sådana fiskvaror, för
vilka tull eller införselavgift utgår vid införsel från tredje land, torde endast avse frysta fiskfiléer. Denna import uppgick är 1971 till ca 2,5 milj. kr. För är 1972, liksom för år 1973, beräknas importen komma att röra sig om 8 milj. kr. Från dansk sida har man uttryckt önskemål om att Sverige även efter den 1 januari 1973 skall medge avgiftsfri import av frysta filéer från Färöarna. Med hänsyn till Färöarnas speciella läge synes det rimligt att framställningen beviljas så till vida att avgiften på färöiska filter suspenderas fr. 0. m. den I januari 1973 t. v., dock längst till den I februari 1976, dvs. den tidpunkt då en dansk deklaration om anslutningsfördragets tillämplighet på Färöarna senast kan träda i kraft. En omprövning av ställningstagandet kommer emellertid att göras om konkurrensförhällandena inom fiskerinäringen skulle förändras till svensk nackdel. Till omständigheter som kan föranleda omprövning kommer bla. att hänföras ett ökat tryck på den svenska marknaden, som sammanhänger med svärigheter för den färöiska exporten till det utvidgade EEC. Jag vill i detta sammanhang erinra om att avgiftsfriheten för frysta fiskfilter i EFTA förknippats med utvecklingen av konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen. Det bör understrykas att - enligt officiellt besked från dansk sida -- inga som helst förändringar kommer att ske med avseende på förutsättningarna för den svenska exporten till Färöarna.
Konkurrensreglerna avser konkurrensbegränsningar och statliga stödåtgärder som kan snedvrida konkurrensen. Reglerna syftar till att frihandeln skall kunna upprätthällas utan störningar och missbruk. Det har ansetts vara ett direkt svenskt intresse att avtalet innehäller regler
4 Riksdagen 19721 saml. Nr 135
av detta slag, eftersom det av naturliga skäl är de stora företagen i gemenskapen som i allmänhet har den starkaste ställningen på marknaderna. Reglerna innebär ett skydd mot otillbörligt utnyttjande av sädan marknadsstiällning.
Avtalets bestämmelser om konkurrensbegränsning gäller dels kartellavtal och liknande förfaranden, dels missbruk av marknadsdominerande ställning. Sådana företeelser är enligt artikel 23 oförenliga med avtalet i den mån de är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen.
Dessa avtalsbestämmelser stär i god överensstämmelse med svensk lagstiftning och praxis i fråga om konkurrensbegränsningar. De har också i stort sett samma innehåll som vära åtaganden enligt EFTA-konventionen.
Konkurrensreglerna i EFEC-avtalet har som nämnts till syfte att frihandeln skall kunna upprätthållas utan störningar och missbruk. Gemenskapen har i en särskild tolkningsförklaring angett, att den kommer att tolka reglerna i enlighet med motsvarande bestämmelser i Romfördraget. Förklaringen anger vad gemenskapen för sin del kan komma att bedöma som oförenligt med avtalet. Tillämpningen av Romrfördragets regler på detta område visar att gemenskapens grundsyn på konkurrensbegränsningar i allt väsentligt överensstämmer med svensk rättsuppfattning. Gemenskapen har således bl. a. visat sig angelägen att stärka de mindre och medelstora företagens konkurrenskraft genom att underlätta samarbetet mellan dem. Samtidigt har man inskridit mot konkurrensbegränsningar som allvarligt skadat konsumenternas intressen.
Sverige - liksom övriga icke-medlemskapssökande länder -— har inte funnit skäl att göra invändning mot tolkningsförklaringen. Det är naturligt att ELC önskar tolka regler med likartat innehåll på ett konsekvent sätt. Förklaringen har också för Sverige en positiv innebörd på det sättet att avtalets generella regel om karteller nyanseras genom anknytning till Romfördraget. Enligt detta godtas nämligen vissa typer av kartellsamarbete, som är till fördel för näringslivets utveckling och för konsumenterna. Jag syftar bl.a. på vad som brukar betecknas som specialiserings- och rationaliseringskarteller. EEC-avtalet kommer alltså inte att hindra företagssamarbete av detta slag.
EEC s ensidiga förklaring innebär att gemenskapen preciserat sitt ställningstagande till tolkningen av avtalets konkurrensbegränsningsregler. Det bör dock understrykas, att den tolkning som EEC kommer fram till inte är bindande för Sverige. Vi har på samma sätt som EFC möjlighet att självständigt tolka dessa regler.
Avtalets konkurrensregler omfattar. som jag tidigare nämnt, även bestämmelser om offentliga stödåtgärder. I artikel 23 fastslås, att dylika
åtgärder är oförenliga med avtalet, om konkurrensen snedvrids på ett
sådant sätt att handeln mellan Sverige och gemenskapen påverkas.
Den tolkningsförklaring från gemenskapens sida som nyss har berörts i samband med reglerna om konkurrensbegränsningar avser även offentliga stödåtgärder. Förklaringens anknytning till Romfördragets motsvarande
Prop. 1972: 135 oa 51
bestämmelser begränsar räckvidden av avtalets regler om stödåtgärder. Artikel 92; fördraget anger nämligen ett flertal typer av ätgärder som är direkt tillätna eller som av kommissionen kan förklaras tillåtna. För motsvarande stödätgärder i Sverige uppstår således inte några problem. Såsom generellt godtagbara stödåtgärder anses bl. a. bidrag som främjar näringslivet som helhet, t. ex. stöd till forskning och yrkesutbildning, ätgärder med lokalt begränsad effekt och stöd av social natur till konsumenter. I fråga om andra stödformer sker en bedömning från fall till fall enligt riktlinjer som utbildas efter hand. De principer som gäller på detta område inom gemenskapen synes i stort överensstämma med vad som tillämpas i Sverige.
En för Sverige viktig aspekt av avtalets bestämmelser om offentliga stödåtgärder gäller deras samband med vår avsikt att fullfölja en aktiv regionalpolitik. Det kan i detta sammanhang vara skäl att kort beröra hur mån inom gemenskapen ser på regionalpolitiska frågor.
I inledningen till Romfördraget anges som ett av gemenskapens mål att främja en harmonisk utveckling i gemenskapen som helhet med en jämn tillväxt i olika områden. Fördraget saknar dock närmare bestämmelser om regionalpolitik, och det har därför i princip ankommit på de nationella regeringarna att utforma och genomföra sin regionalpolitik. Det har lett till att utrymmet för åtgärder på gemenskapsplanet hittills varil ringa,
Romfördragets regler om statliga stödåtgärder i artikel 92 är tillimpliga på regionalpolitiska stödåtgärder. Atgärder som vidtas i syfte att främja utvecklingen i områden där levnadsstandarden är onormalt låg eller där allvarlig arbetslöshet råder kan enligt artikeln förklaras förenliga med fördraget. Likaså kan åtgärder som vidtas för att underlätta utvecklingen i vissa regioner med industriell undersysselsättning godtas.
Jag kan inte finna att målen och medlen för den svenska regionalpoliliken står i strid med vad som gäller inom gemenskapen. Risken för konflikter i detta avseende bedömer jag därför som liten. Avtalet utgör enligt min mening alltså inte något hinder för en fortsatt aktiv regionalpolitik av det slag som bedrivs i Sverige. Den svenska regeringen och riksdagen kommer liksom hittills att bestämma formerna för och innehållet i den svenska regionalpolitiken.
Skulle endera parten trots allt i framtiden komma att anse att en viss åtgärd strider mot avtalet och tvist sålunda uppstå om avtalets tillämpning, kan det i sista hand bli fråga om att den andra parten vidtar handelspolitiska åtgärder för att återställa Kkonkurrensläget. Ingendera parten kan tvinga den andra parten att avstå från att vidta en stödåtgärd.
Avtalet innehåller skyddsklausuler som anger i vilka fall och under vilka förutsättningar en part kan vidta skyddsåtgärder. Med skyddsåtgärd avses åtgärd som normalt är förbjuden enligt avtalet, t. ex. att återinföra tullar.
Redan på ett tidigt stadium av förhandlingarna uppnåddes enighet om de fall som borde täckas av skyddsklausuler. Avtalet innehåller således klausuler för regionala eller sektoriella marknadsstörningar, för dum-
ping, för snedvridning av handeln på grund av skillnader i tullar gentemot tredie land (tulldispariteter), för brott mot avtalets konkurrensregler, för allmänna avtalsbrott, för skydd av nationella säkerhetsintressen och allmän ordning samt för betalningsbalanssvärigheter. Motsvarande klausuler förekommer i alla mera omfattande avtal rörande handelshindrens avskaffande, såsom GATT och EFTA-konventionen.
Från svensk sida ställdes under förhandlingarna krav på att klausulerna skulle utformas så klart och entydigt som möjligt för att därmed förebygga godtyckliga tolkningar, vilka skulle kunna rubba avtalets stabilitet. Vi begärde vidare, att överläggningar alltid skulle inledas mellan parterna innan skyddsätgärder vidtogs. Gemenskapen har gått oss till mötes på flertalet punkter. Avtalet föreskriver således som huvudregel att förhandsöverläggningar med motparten skall föregå vidtagandet av skyddsåtgärder. Endast under ”exceptionella förhällanden” kan en part frångå kravet om förhandsöverläggningar, men även i detta fall skall överläggningar mellan parterna komma till stånd så snart som möjligt. Avtalets allmänna procedurregel — artikel 27 —- innehåller vidare detaljerade föreskrifter om de typer av skyddsåtgärder som bör komma i fråga och om deras varaktighet. Vidare anges att åtgärderna skall göras till föremål för regelbundna överläggningar. Syftet med dessa överläggningar skall vara att göra det möjligt att snarast upphäva åtgärderna. En grundtanke har varit alt genom relativt detaljerade föreskrifter begränsa tillgripandet av skyddsåtgärder och de skadliga verkningar som dessa kan
få på samarbetet i stort.
Även om de detaljerade procedurreglerna inte utgör någon garanti för att skyddsklausulerna inte utnyttjas på ett otillbörligt sätt, är jag övertygad om att parterna inte kommer att vidta skyddsätgärder utan mycket starka skäl. Samarbetet måste i detta hänseende — liksom på så många andra områden i detta omfattande avtal -- bygga på ömsesidigt förtroende.
Avtalet innehåller särskilda bestämmelser om utveckling av samarbetet till områden som inte täcks av avtalet. Redan på ett tidigt stadium av förhandlingarna stod det klart att samarbetet inte skulle få den omfattning vi önskade. Detta beror på flera omständigheter. För det första var det ett starkt önskemäl att nå fram till en uppgörelse som kunde träda i kraft samtidigt med gemenskapernas utvidgning. Ett försenat ikraftträdande med åtföljande förskjutningar i tullsänkningarna skulle ha skapat betydande svärigheter för såväl näringslivet som myndigheterna. För det andra har gemenskaperna på en rad för oss intressanta samarbetsområden ännu inte utformat någon gemensam politik eller inlett något samarbete. På andra områden finns långsiktiga planer uppdragna, men verkställighetstakten är ännu föremål för överväganden.
Vid sidan av dessa förhållanden finns givetvis andra skäl som kan ha glort EEC tveksamt att binda sig för ett mer preciserat samarbete på vissa områden. Jag tänker härvid bl. a. på den osäkerhet som råder på många håll i fråga om verkningarna av gemenskapens utvidgning.
Prop. 1972: 135 'n oa
Mot denna bakgrund var det naturligt för oss att inrikta förhandlingarna på att i avtalet skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för framtida förhandlingar om ett utvidgat samarbete. Det resultat vi uppnått får betraktas som tillfredsställande. Parterna har enats om en smidig procedur för inledandet av diskussioner om att utveckla samarbetet, när det kan gagna båda parter. Vidare förutser avtalets bestämmelse om utvecklingsbarhet möjligheten av en samordnad harmonisering. Innebörden härav är att parterna i syfte att underlätta handeln kan vara intresserade av att införa likartade regler på vissa omräden. Det har av gemenskapen uttalats, att det i detta sammanhang kan bli fråga om att införa en särskild procedur för information och samråd. Det bör understrykas, att parterna bevarar oinskränkt frihet att i de olika frågor som kan bli aktuella för samarbete, ta ställning till om, hur långt och i vilken form man är beredd att samarbeta. Varje beslut om en utvidgning av samarbetet måste enligt artikel 32 godkännas i vederbörlig konstitutionell ordning.
På vissa områden har Sverige uttryckt direkt intresse för ett samarbete. Dessa finns angivna i regeringens deklaration den 6 september 1971. Jag vill erinra om följande punkter.
Tekniska eller icke-tariffära handelshinder utgör andra -- och ibland besvärligare — hinder för en fri handel än tullar. Om EEC-länderna sinsemellan börjar avveckla sådana hinder, är det självfallet ett starkt svenskt intresse att få delta. Samarbetet bör bl. a. kunna syfta till att underlätta för parterna att harmonisera tekniska föreskrifter samt till ömsesidiga erkännanden av provningsresultat. Från gemenskapen har man under förhandlingarna visat förståelse för att detta område kunde erbjuda särskilt goda möjligheter till ett för båda parter fruktbringande samarbete. Gemenskapen har visserligen inte ansett sig kunna gå med på att någon bestämmelse härom tas in i avtalet, men man har vid förhandlingsbordet uttryckligen förklarat att parterna sedan avtalet trätt i kraft skall kunna undersöka förutsättningarna för ett ömsesidigt erkännande av provningsresultat.
Många svenska företag säljer en stor del av sin produktion till andra länders offentliga myndigheter. Gemenskapen har inlett arbete på att skapa friare konkurrens i fråga om offentlig upphandling inom FEC. Hittills har man främst koncentrerat sig på att utarbeta enhetliga regler för anbudsförfaranden o.d. Även om gemenskapens åtgärder på detta område enligt uttalanden under förhandlingarna inte är avsedda att diskriminera företag som står utanför gemenskapen, är det självfallet mycket angeläget att skapa bättre förutsättningar för svensk industri att få delta på lika villkor i den offentliga upphandlingen inom EEC. I detta sammanhang vill jag även erinra om att vi redan i EFTA-konventionen åtagit oss att följa vissa regler rörande offentlig upphandling som syftar tull icke-diskriminering.
Den snabba industriella och tekniska utvecklingen ställer ökade krav på internationellt samarbete. Energipolitik, energiförsörjning, transportpolitik, miljövård, forskning och tekniskt utvecklingsarbete kräver ofta —
Prop. 1972: 135 in b
inte minst av kostnadsskäl -- mellanstatligt samarbete. Mot den bakgrunden räknar jag med att det kommer att visa sig utt Sverige och gemenskapen har ett gemensamt intresse av att bygga ut samarbetet på dessa områden. Ett dylikt samarbete förekommer redan mellan Sverige och gemenskapen på vissa områden, bl.a. i fråga om teknologi och patenträtt samt på stålområdet.
Vid sidan av områden där parterna har ett intresse av direkt samarbete finns ett antal områden där ömsesidig information och samråd är värdefulla för att liberaliseringen av handeln skall kunna vidmakthällas utan störningar och gynnsamma förutsättningar skapas för ekonomisk stabilitet och tillväxt. Detta gäller exempelvis sådana områden som konjunktur- och stabiliseringspolitik samt valutapolitik.
Sammanfattningsvis vill jag i fråga om avtalets utvecklingsbarhet framhålla, att det gäller samarbetsfrågor som spänner Över ett stort fält. Formen, omfattningen och djupet i samarbetet har inte preciserats, Detta får bli föremål för överläggningar allteftersom frågorna aktualiseras. Det viktiga är att avtalet anger en procedur för behandlingen av framtida samarbetsfrågor.
Enligt avtalet skall ett gemensamt förvaltningsorgan upprättas med representanter för Sverige och gemenskapen. Förvaltningsorganets uppgift skall vara att administrera avtalet och övervaka dess rätta tillämpning. Det skall sammanträda minst en gång om äret för en allmän översyn av samarbetet. Därutöver kan möten äga rum när särskilt behov föreligger. Jag vill understryka att beslut i förvaltningsorganet alltid skall fattas enhälligt. Det kan följaktligen aldrig bli fråga om beslut som strider mot någon av parternas vilja.
Beträffande avtalets övriga bestämmelser får jag hänvisa till avtalstexten och till den detaljredogörelse för de olika artiklarna som lämnats i det föregående.
Jag övergår nu till att redogöra för de åtgärder som för Sveriges del aktualiseras med anledning av avtalet med EEC.
Avvecklingen av importtullarna förutsätter en avvikelse från den av riksdagen antagna tulltaxan. Bestämmelser behövs bl. a. om avtalade tullsänkningar under övergångstiden och om tullfriheten för tiden därefter. Avvecklingen av manufaktureringsskyddet för de i protokoll 2 uppräknade livsmedelsindustriprodukterna förutsätter också bestämmelser om råvaruprisutjämning och vissa ändringar i tultaxan. Även åtagandena på jordbruks- och fiskomrädena innebär avvikelser från tulltaxan. Särskild proposition med förslag beträffande dessa trågor kommer att senare anmälas av chefen för finansdepartementet. I detta sammänhang kommer också att behandlas frågor i samband med administrationen av avtalets ursprungsregler och bestämmelser om beivrunde av överträdelser av dessa regler.
Vissa produkter som i EFTA varit frihandelsvaror omtattas inte av avtalet med det utvidgade EEC. Återinförandet av tullar gentemot Storbritannien och Danmark förutsätts ske i samma takt som dessa
länder enligt anslutningsfördraget har att följa vid anpassningen av sina tullar och importbestämmelser gentemot tredje land.
Förpliktelsen att avveckla exporttullar föranleder inte någon ändring av gällande svensk lagstiftning. Några sådana tullar tillämpas f.n. inte i Sverige. Avtalet innebär att dylika tullar i framtiden inte kan införas gentemot EEC.
I avtalet föreskrivs, att parterna skall avveckla avgifter med samma verkan som importtullar och exporttullar. Ätagandena synes inte behöva medföra några ändringar av gällande svenska bestämmelser.
Utvecklingen inom OECD och GATT har lett till att kvantitativa
importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan i praktiken redan avskaffats i handeln mellan parterna. Den enda vara som f.n. är underkastad krav på importlicens i handeln med EEC är bilar. Sedan länge är emellertid detta licenstvång av rent formell natur. Bestämmelsen i avtalet fordrar emellertid att licenstvånget upphävs gentemot EEC på samma sätt som skett gentemot EFTA-länderna. Erforderliga ätgärder härför kan vidtas av Kungl. Maj:t.
Vid tillämpning av avtalets skyddsklausuler (art. 22-27) kan återinförande av tullar i Sverige aktualiseras. Enligt bestämmelserna i protokoll 1 har Sverige vidare rätt att inrätta indikativa kvantitetsramar för specialstål och stålrör, vilket kan innebära återinförande av tull. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att i förekommande fall besluta om de avvikelser från eljest föreskriven tullnedsättning eller tullfrihet som är förenliga med avtalet.
Kvantitativa importrestriktioner är också ett slag av åtgärder som kan komma i fråga vid tillimpningen av vissa av avtalets skyddsklausuler. Om tillämpning av restriktioner aktualiseras för Sveriges del, har Kungl. Maj:t befogenhet att besluta om det.
Reglerna om konkurrensbegränsningar i artikel 23 i avtalet innebär, som förut har nämnts, att vissa förfaranden, nämligen kartellavtal och liknande samt missbruk av en marknadsdominerande ställning, är oförenliga med avtalet i den mån de är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen. Dessa avtalsregler blir direkt gällande endast för avtalsparterna, dvs. Sverige som stat och gemenskapen som organisation. Reglerna är således inte omedelbart tillämpliga på enskilda företag. Men vardera avtalsparten skall tillämpa sin interna rätt så att avtalsstridiga konkurrensbegränsningar förhindras. För Sverige innebär således reglerna dels en förpliktelse att ingripa mot svenska företags konkurrensbegränsningar, dels en rätt att begära att EEC-organen ingriper mot FEEC-företags konkurrensbegränsningar. Avtalet bör inte tolkas sä. att avtalsparterna är skyldiga att på eget initiativ ingripa mot en konkurrensbegränsning. Normalt finns inte anledning att ingripa förrän motparten påtalat konkurrensbegränsningen.
Den svenska lagstiftningen om konkurrensbegränsningar utgörs av dels lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet (omtryckt 1970:418) — konkurrensbegränsningslagen, dels lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkur-
rensförhållanden - uppgiftsskyldighetslagen. Enligt konkurrensbegränsningslagen är den huvudsakliga formen för ingripande mot konkurrensbegränsningar förhandling inför marknadsrädet. Sådan förhandling kan gälla utomlands uppkommen verkan, om Kungl. Maj:t för visst fall lämnar tillstånd därtill. Vad som skall anses som otillåten konkurrensbegränsning anges inte på summa sätt i lägen och i EEC-avtalet, men i allt väsentligt torde lagen täcka de fall som avses i avtalet. Vilken praktisk betydelse avtalsreglerna på detta område får kan dock överblickas först när erfarenheter vunnits av reglernas tillämpning. Det får då övervägas om en komplettering av konkurrensbegränsningslagen kan vara önskvärd. Något omedelbart behov av sådan komplettering torde inte föreligga. Jag förutsätter, att svenska företagare kommer att medverka till att uppgörelse kan träffas i fall där otillåten konkurrensbegränsning ifrågasätts.
På en punkt finns dock skäl att omedelbart vidta en lagändring. Enligt uppgiftsskyldighetslagens nuvarande lydelse gäller skyldigheten att lämna myndigheterna uppgifter om konkurrensbegränsning bara förhållanden ”i riket”. Denna formulering kan medföra svärigheter vid utredningen av
att även förhållanden utom Sverige kan utredas med stöd av lagen. Förslag till ändring i uppgiftsskyldighetslagen torde få fogas vid detta statsrådsprotokoll som bilaga 5.
Avtalet med CECA
Det särskilda avtalet mellan Sverige och den europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) jämte dess medlemsstater skall tillämpas på sädana varor som omfattas av Parisfördraget. Dessa varor är dels kol och koks, dels järn- och manganmalm, skrot av järn och stäl samt järnsvamp och vissa andra råvaror för framställning av tackjärn och stäl, dels också tackjärn, högkolhaltigt ferromangan och göt, varmvalsade halvfabrikat och färdigprodukter av stål, kallvalsad plåt med en tjocklek mindre än 3 mm samt överdragen plåt.
Vad jag tidigare anfört om de allmänna bestämmelserna rörande tullavveckling, känsliga varor, ursprungsregler, kvantitativa restriktioner, konkurrensregler och skyddsåtgärder gäller inte endast avtalet med EEC utan även avtalet med CECA.
Avtalet med CECA innebär emellertid mera långtgående åtaganden än avveckling av tullar och andra handelshinder för de berörda varorna. Sålunda innebär avtalet med CECA att i Sverige införs ett prissystem för produkter av järn och stål som motsvarar det inom CECA tillämpade. Det innebär att tillverkarna åläggs att publicera sina priser vid särskilt valda s.k. basorter. Priset giller fraktfritt inom ett begränsat område omkring basorten. För längre bort belägna köpare tillkommer frakt enligt likaledes offentliggjorda tariffer. Dessa regler modifieras av möjligheten för verken
att anpassa priserna till andra företags lägre offerter.
Stålpriserna på den svenska marknaden står i dag under starkt inflytande av prisutvecklingen på världsmarknaden. Detta har lett till
betydande prisflukituationer eftersom världsmarknadspriserna växlar i takt med de i hög grad konjunkturberoende variationerna i tillgång och efterfrågan. Inom gemenskaperna har prisutvecklingen som följd av CECA ss prissystem i regel haft ett lugnare förlopp. Den ömsesidiga tillämpningen av CECA :s prissystem kan förväntas leda till mera dämpade prissvängningar i vårt land. Väsentligt blir att vi undgär att i fortsättningen drabbas av de kontinentala verkens samordnade prissättning på exportmarknaderna, vilken i lågkonjunkturer varit mycket besvärande för våra tillverkare. Medan prisnivån i Sverige sålunda vid efterfrågeunderskutt efter det nya prissystemets införande kan väntas bli något högre än hittills i sådana lägen, kan i stället prisnivån vid efterfrågeöverskott väntas ligga under den vi eljest skulle ha hatt.
Mot denna bakgrund förklarade vi oss på ett tidigt stadium av förhandlingarna beredda att iaktta CECA:s prisregler på villkor att dessa gjordes tillämpliga också på gemenskapens export till Sverige. Gemenskapen föreslog vid förhandlingarna med de icke-medlemskapssökande länderna två alternativa samarbetsformer. Det ena alternativet, som innebar att CECA :s prisregler skulle tillämpas i samhandeln mellan parterna. valdes förutom av oss även av Finland. Portugal och Österrike. Schweiz och Island, som inte har någon stålindustri av betydelse, valde däremot det andra alternativet, vilket innebar att samarbetet på CECA-området inte skulle omfatta åtaganden på prisområdet. Gemenskapen förbehöll sig i detta alternativ ensidigt rätten till skyddsåtgärder för det fall att marknadsstörningar skulle uppstå beträffande de varor som omfattas av avtalet med CECA. För Sverige med dess omfattande stälexport skulle en ensidig skyddsklausul av detta slag ha inneburit en besvärande osäkerhetsfaktor.
Mellan vissa av de kvarvarande EFTA-länderna pågår överläggningar om ataganden att inbördes tillämpa prisregler motsvarande dem som finns i dessa länders avtal med CECA. Om överenskommelse kan träffas om sådana åtaganden, bör det arkomma på Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna den.
Jag skall nu närmare gå in på de åtgärder, som för Sveriges del aktualiseras med anledning av pristeglerna i avtalet med CECA.
Artikel 20 i CECA-avtalet innebär att prisreglerna i artikel 60 i Parisfördraget kommer att tillämpas av gemenskapsföretag även vid försäljning på svenskt område. Artikel 60 innehåller bl. a. förbud mot iflojal konkurrens och diskriminering på prisomrädet. För att syftet därmed skall nås uppställs vissa regler om publicering av priser, anknytning av priserna till basorter, anpassning till andra leverantörers priser m. m.
Enligt artikel 20 skall Sverige för sin del tillämpa motsvarande principer i fråga om leveranser som svenska företag verkställer i Sverige eller till gemenskapen. Sälunda skall garanteras, att företagen vid sin prissättning respekterar förbudet mot illojal konkurrens, principen om icke-diskriminering och reglerna om prisanpassning samt att de publicerar basortspriser och övriga försäljningsvillkor. Vidare skall en tillfredsstäl-
lande öppenhet beträffande tränsportpriserna garanteras. För tillläimpningen inom gemenskapen har meddelats särskilda beslut i dessa frågor. Sverige ätar sig att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att verkningarna på den svenska marknaden skall överensstämma med dem som uppnäs på gemenskapens marknad genom sådana beslut.
De bestämmelser som enligt det anförda behövs i Sverige måste i stor utsträckning bli detaljföreskrifter av teknisk karaktär. Grundläggande bestämmelser bör dock finnas i lag. På grund härav har upprättats förslag till lag om prisbestämmelser för järn- och stålmark naden. Förslaget torde få fogas vid detta statsrädsprotokoll som bilaga 6.
I lagförslagets 1 § anges att lagen syftar till att säkerställa genomförandet av bestämmelserna i artikel 20 i avtalet med CECA. Paragrafen innehäller vidare ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna att Jagen skall tillämpas även för att säkerställa genomförandet av motsvarande bestämmelser i avtal med annan stat. Avsikten är att detta bemyndigande skall utnyttjas, om de förut berörda överläggningarna i CECA-frågan mellan vissa EFTA-stater leder till avtal om prisregler av samma innehåll som artikel 20 i CECA-avtalet.
Enligt 2 § i förslaget får Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av de i 18 angivna avtalsbestämmelserna. Det torde inte vara nödvändigt att i lagtexten mera utförligt ange fullmaktens omfattning. Denna bestäms av att föreskrifterna skall vara nödvändiga för att säkerställa genomförandet av sådana prisregler som avses i CECA-avtalets artikel 20. Detta innebär bl. a. att företagen behåller sin grundläggande frihet att själva bestämma sina priser. Föreskrifter behöver emellertid ges om att priserna skall anknytas till viss basort, att priser och övriga försäljningsvillkor skal publiceras, att priserna inte får vara diskriminerande, att avvikelser från de publicerade priserna får ske endast på vissa villkor o. d. Vidare behöver meddelas föreskrifter som säkerställer att prisangivelser sker för transporter äv järn- och stälvaror.
Tillämpningen av prisreglerna förutsätter att myndigheterna kan infordra uppgifter från företag för att kontrollera att företagen följer
uppgifter som behövs för övervakning av att ifrågavarande avtalsbestämmelser iakttas. Uppgiftsskyldig kan även åläggas att tillhandahälla avtal och andra handlingar och att inställa sig inför den behöriga myndigheten. Sedvanliga sckretessregler förutses härvid gälla. Fullgörande av uppgiftsskyldighet kan enligt 4 § framtvingas genom vitesföreläggande. Föreläggs inställelse inför myndigheten, skall ersättning utgå enligt 5 3.
I 6 8 föreskrivs att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder föreskrift som meddelats enligt 2 § döms till böter eller fängelse i högst ett är. Samma straff gäller för den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.
Det kan anmärkas att motsvarande sanktionsbestämmelser inom CECA innebär att företag kan åläggas att utge böter, som står i relation till värdet av en otillåten försäljning och alltså kan uppgå till mycket
betydande belopp. Straffbestämmelserna i förslaget har emellertid utformats på det sätt som är sedvanligt i Sverige. Atal får enligt 7 § väckas endast efter anmälan av myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Enligt 8 § kan domstol handlägga mål om vite eller straff enligt lagen inom stängda dörrar, om offentlig handliggning kan medföra skada för nägon genom yppande av affärs- eller driftförhällande.
I den mån myndighet får Kungi. Maj:ts uppdrag att fatta beslut som avses I lagen, skall myndighetens beslut kunna överklagas entigt 9 §.
Prisreglerna på CECA-området sådana de tillämpas inom gemenskapen innebär att järn- och stältillverkare i vissa fall är skyldiga att vid sina leveranser till senare handelsled ställa upp villkor i fråga om priserna vid vidareförsäljning. F Sverige skulle villkor av denna art kunna komma att strida mot det s.k. bruttoprisförbudet i 28 lagen (1953:603) om motlverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Detta förbud innebär nämligen att en företagare inte utan tillstånd fär föreskriva visst pris som företagare i ett senare försäljningsled inte får underskrida. Inte heller får vägledande pris anges utan att det framgår att priset tår underskridas. Bruttoprisförbudet gäller emellertid inte om annat är särskilt föreskrivet. För att säkerställa en smidig tillimpning av CECA-avtalet bör en sådan särskild föreskrift ges i den här föreslagna lagen. Med hänsyn till de speciella omständigheterna torde denna avvikelse från konkurrensbegränsningslagens principer inte väcka betänkligheter. I 10. $ föreskrivs därför att bruttoprisförbudet inte är tillämpligt 1 fråga om priser som avses i lagen, om detta är oförenligt med de avtalsbestimmelser som anges i I 8.
De till detta protokoll fogade avtalstexterna är de som undertecknades av regeringen den 22 juli 1972. Vid denna tidpunkt förutsattes att Norge skulle bli medlem av gemenskaperna. Som tidigare nämnts har den norska regeringen efter den folkomröstning som genomförts senare beslutat att inte föreslå ratificering av anslutningsfördraget för Norges del och hemställt om nya förhandlingar om ett avtal mellan Norge och gemenskapen. De ändringar i avtalstexterna som behövs med anledning härav kommer att vidtas sedan Norge efter förhandlingar träffat avtal med gemenskaperna.
Genom avtalen med EEC och CECA kommer nya arbetsuppgifter att aläggas i första hand generaltullstyrelsen och kommerskollegium, som är de myndigheter som närmast kommer att svara för avtalens administration. Ceneraltullstyrelsen kommer att svara för tillämpningen av ursprungssystemet och tullmyndigheterna kommer att utfärda ursprungsbevisen. Kommerskollegium har att följa avtalens allmänna tillämpning. Vidare är avsikten att kommerskollegium skall övervaka efterlevnaden i Sverige av CECA-avtalets prisregler och meddela nödvändiga tillämpningsföreskrifter samt utföra erforderliga kontroller och undersökningar.
Väsentligt ökade arbetsinsatser kommer också att krävas av den svenska delegationen i Bryssel. Det är uppenbart att ett nära och
kontinuerligt samarbete med gemenskaperna utgör en förutsättning för att avtalen skall kunna administreras på ett effektivt sätt. Förutom förberedelser inför och deltagande i det gemensamma förvaltningsorganets möten tillkommer arbetsuppgifter i samband med möten i sådana expertkommittéer och arbetsgrupper som kan förutses komma att svara för en stor del av den löpande handläggningen av ärenden som aktualiseras genom avtalen. Rapporteringsverksamheten angående utvecklingen inom gemenskuperna behöver utvidgas för att möta det växande behovet av information om politiska, handelspolitiska, juridiska och tekniska frågor. Avtalens utvecklingsbarhet kommer vidare att kräva en ingående bevakning av de områden där Sverige har intresse av ett utvidgat samarbete med gemenskaperna. Samtidigt blir det en viktig uppgift för delegationen i Bryssel att presentera Sveriges politik på de områden där vi har ett intresse av samordning och konsultation.
Avsikten är att förslag om erforderliga personalförstärkningar skall föreläggas 1973 års riksdag. För kommerskollegiets del avses detta ske i proposition till nästa års vårriksdag med förslag till ändrad organisation uv verket.
Vid delegationen i Bryssel är personalförstärkning nödvändig redan under innevarande budgetär. Detta gäller även till viss del kommerskolleglum. Kostnaderna för detta torde få täckas genom överskridande av ifrågavarande anslag.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
I. godkänna avtalet mellan Sverige och den europeiska ekono-
miska gemenskapen med därtill hörande skriftväxlingar m. m.
enligt de till statsrådsprotokollet i detta ärende fogade bila-
gorna I och 2,
2. godkänna avtalet mellan Sverige samt den europeiska kol- och
stålgemenskapens medlemsstater och den europeiska kol- och
stålgemenskapen med därtill hörande skriftväxlingar m. m.
enligt de till statsrådsprotokollet i detta ärende fogade bila-
goörna 3 och 4,
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna sådana
ändringar i förenämnda avtal med tillhörande skriftväxlingar
som framdeles kan komma att beslutas, i den mån de inte
angår fråga som riksdagen skall avgöra ensam eller med Kungl.
Malct,
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna sådana
ändringar i EFTA-konventionen jämte tillämpnings- och
tolkningsreglerna som föranleds av att Danmark och Storbri-
tannien lämnar EFTA eller föranleds av förenämnda avtal,
5. bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna dels
sådana överenskommelser som kan komma att träffas mellan
kvarvarande och utträdande EFTA-linder om fortsatt samarbete av samma karaktär som EFTA-samarbetet, dels sädana överenskommelser som kvarvarande EFTA-länder kan komma att träffa om att inbördes tillämpa prisregler motsvarande dem som finns i det under 2 angivna avtalet, . antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden, . antaga förslaget till lag om prisbestämmelser för järn- och stälmarknaden (CECA-lag).
Med bifall till vad föredraganden sälunda med instämmande av statsrädets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokolHet: Britta Gyllensten
Bilaga I
Avtal mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen
KONUNGARIKET SVERIGE,
ä ena sidan, EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN,
å andra sidan,
vilka i samband med utvidgningen av Europeiska ekonomiska gemenskapen önskar befästa och utvidga de ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och gemenskapen och vilka under upprätthållande av rättvisa konkurrensvillkor önskar säkerställa en harmonisk utveckling av sin handel i syfte att bidraga till den europeiska uppbyggnaden,
vilka föresatt sig att i detta syfte, i överensstämmelse med föreskrifterna om upprättande av frihandelsområden i det allmänna tull- och handelsavtalet, stegvis avveckla hindren för huvuddelen av sin handel,
vilka förklarar sig beredda att mot bakgrund av varje bedömningsgrund och i synnerhet gemenskapens utveckling undersöka möjligheten ati utveckla och fördjupa sina förbindelser, när det frumstår som fördelaktigt för deras ekonomier att utsträcka dem till områden som icke omfattas av föreliggande avtal,
har, till främjande av dessa syften och med beaktande av att ingen bestämmelse i detta avtal skall kunna tolkas på sädant sätt att den befriar de avtalsslutande parterna från de skyldigheter som åvilar dem enligt andra internationella avtal, beslutat ingå detta avtal:
ARTIKEL !
Detta avtal syftar till
a. att genom utvidgning av den ömsesidiga handeln befordra en harmonisk utveckling av de ekonomiska förbindelserna mellan Konungariket Sverige och Furopeiska ekonomiska gemenskapen och att härigenom 1 Sverige och inom gemenskapen främja den ckonomiska utvecklingen och en förbättring av levnads- och sysselsättningsvillkoren samt en ökning av produktiviteten och den finansiella stabiliteten,
b. att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor i handeln mellan de avtalsslutande parterna,
ce. att sålunda genom avveckling av handelshindren medverka till en harmoönisk utveckling och en utvidgning av världshandeln.
ARTIKEL 2
Petta avtal är tillämpligt på varor med ursprung i Sverige och i gemenskapen 1. vilka är hänförliga till kapitel 25-99 i Brysselnomenklaturen med undantag av de varor som anges i bilagan: it. vilka anges I protokoll 2 med beaktande av de särskilda villkor som däri föreskrives.
ARTIKEL 3 1. Ingen ny importtull skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen. 2. Importtullarna skall avvecklas stegvis i följunde tukt: den I april 1973 sänkes varje tullsats till 50 % av bastulen; — de fyra återstående sänkningarna om vardera 20 46 genomföres den I januari 1974 den I januari 1975 den 1 januari 1976 den I juli 1977.
ARTIKEL 4 1. Bestämmelserna om den successiva avvecklingen av importtullarna skall även vara tillämpliga på tullar av fiskal karaktär. De avlalsslutunde parterna kun ersätta en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementet i en tull med en intern avgift. 2. Danmark, Irland. Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland (senare i detta avtal benämnt Storbritannien) kan till den I januari 1976 bibehälla en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementet i en tull i fall av tillämpning av artikel 38 i den ”akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen” som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland.
ARTIKEL 5
1. För varje vara är den bastull, från vilken de i artikel 3 och i protokoll I föreskrivna successiva tullsänkningarna skall företagas, den tull som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972. 2. Om tullsänkningar på grund av de tullavtal som ingicks som et! resultat av handelskonferensen i Geneve (1964 1967) genomföres efter den I januari 1972, skall de sålunda sänkta tullarna ersätta de bastullar som avses i punkt I.
3. De sänkta tullar som beräknas enligt artikel 3 och protokoll I skall tillämpas med avrundning till en decimal.
Med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa artikel 39 punkt 5 i den ”akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördrugen” som upprättats och antagits vid konferensen mellan de turopeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland skall artikel 3 och protokoll I. sävitt avser de specifika tullarna och den specifika delen av de blandade tullarna i den irländska tulltariffen, tillämpas med avrundning till fyra decimaler.
ARTIKEL 6
J. Ingen ny avgift med samma verkan som importtullar skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.
2. Avgifter med samma verkun som importtullar, vilka införts i handeln mellan Sverige och gemenskapen den 1 januari 1972 eller senare, skall avvecklas vid detta avtals ikraftträdande.
Varje avgift med samma verkan som en importtull, vilken den 31 december 1972 är högre än den som faktiskt tillämpades den I januari 1972, skall sänkas till den senare nivän vid detta avtals ikraftträdande.
3. Avgifter med samma verkan som importtullar skall avvecklas stegvis i följande takt:
- varje avgift sänkes senast den I januari 1974 till 60 2 av den nivå som tillämpades den 1 januari 1972;
de tre återstående sänkningarna om vardera 20 '& genomföres den I januari 1975 den I januari 1976 den 1 juli 1977.
ARTIKEL 7
Ingen exporttull eller avgift med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.
Exportiullar och avgifter med samma verkan skall avskaffas senast den I januari 1974.
ARTIKEL 8
Protokoll 1 fastställer de tullbestämmelser och de övriga villkor som skall gälla i fråga om vissa varor.
ARTIKEL 9
Protokoll 2 fastställer de tullbestämmelser och de övriga villkor som skall gälfa i fråga om vissa genom bearbetning av jordbruksprodukter framställda varor.
5 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 135
ARTIKEL 10 1. Avtalsslutande part, som inför en särskild reglering som ett led i genomförandet av sin jordbrukspolitik eller som ändrar den gältande regleringen, fär, såvitt avser de varor som omfattas av regleringen, anpassa de regler som gäller enligt detta avtal. 2. I sådana fall skall ifrågavarande avtalsslutande part på lämpligt sätt taga hänsyn till den andra avtalsslutande partens intressen. De avtalsslutande parterna kan för detta ändamäl överlägga med varandra i den blandade kommitté som avses i artikel 29.
ARTIKEL 1
Protokoll 3 fastställer utsprungsreglerna.
ARTIKEL 12
Avtalsslutande part, som avser antingen att sänka den faktiskt tillämpade nivån på de tullar eller avgifter med samma verkan, vilka tillämpas gentemot tredje land, som åtnjuter mest gynnad nations-behandling, eller att icke tillämpa dessa, skall sävitt möjligt underrätta den blandade kommittén om denna tullsänkning eller ätgärd minst trettio dagar innan den träder i kraft. Parten skall taga del av varje invändning från den andra avtalsslutande parten om de snedyvridningar som kan bli följden därav.
ARTIKEL 13
1. Ingen ny kvantitativ importrestriktion eller åtgärd med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen. 2. Kvantitativa importrestriktioner skall avskaffas den I januari 1973 och ätgärder med samma verkan som kvantitativa importrestriktioner senast den I januari 1975.
ARTIKEL 14 1. Gemenskapen förbehåller sig rätten att ändra reglerna för petroleumprodukter hänförliga till nummer 27.10, 27.11, 27.12, ur 27.13 (paraffin, mikrovax, ”slack wax” samt andra mineralvaxer med undantag av ozokerit, montanvax (lignitvax) och torvvax) och 27.14 i Bryssclnomenklaturen vid införandet av en gemensam ursprungsdefinition för petroleumprodukter, vid beslut som fattas inom ramen för den gemensamma handelspolitiken för ifrågavarande produkter eller vid fastställandet av en gemensam energipolitik. I detta fall skall gemenskapen på lämpligt sätt taga hänsyn till Sveriges intressen. Den skall i detta syfte underrätta den blandade kommittén, som skall sammanträda på de villkor som anges i artikel 31. 2. Sverige förbehåller sig rätten att handla på motsvarande sätt, om en liknande situation skulle uppkomma för Sverige.
3. Med förbehåll för punkterna 1 och 2 skall detta avtal icke inkräkta på de regler som avser annat än tullar och som tillämpas vid import av petroleumprodukter.
ARTIKEL 15
1. De avtalsslutande parterna förklarar sig beredda att under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksprodukter på vilka detta avtal icke är tillämpligt.
2. De avtalsslutande parterna skall tillämpa sina veterinära, sanitära och fytosanitära bestämmelser på ett icke-diskriminerande sätt och skall icke vidtapa nya åtgärder som leder till att handeln otillbörligt hindras.
3. De avtalsslutande parterna skall i den ordning som anges i artikel 31 undersöka de svärigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbruksprodukter och söka finna möjliga lösningar.
ARTIKEL 16
Från och med den 1 juli 1977 får varor som har ursprung i Sverige vid import till gemenskapen icke ätnjuta en mera förmänlig behandling än den som dess medlemsstater beviljar varandra.
ARTIKEL 17
Detta avtal skall icke utgöra hinder mot att tullunioner, frihandelsområden eller särordningar för gränstrafik bibehålles eller upprättas, i den mån dessa icke ändrar den ordning för handeln som avses i detta avtal, särskilt reglerna rörande ursprung.
ARTIKEL 18
De avtalsslutande parterna skall icke vidtaga någon åtgärd eller tillämpa något förfarande av intern fiskal natur, som direkt eller indirekt innebär att varor från en avtalsslutande part diskrimineras i förhållande till liknande varor med ursprung i den andra avtalsslutande parten.
För varor som exporteras till avtalsslutande parts omräde får icke åtnjutas restitution av interna pålagor med högre belopp än som svarar mot de pålagor som direkt eller indirekt uttagits på varorna.
ARTIKEL 19
Betalningar som hänför sig till handeln med varor samt överföring av sådana betalningar till Sverige eller till den av gemenskapens medlemsstater vari borgenären har sitt hemvist skall icke vara underkastade några restriktioner.
De avtalsslutande parterna skall icke tillämpa några valutarestriktioner eller restriktioner av administrativ art i fråga om beviljande. återbetalning
och accepterande av korta och medellånga krediter som hänför sig till kommersiella transaktioner vari en person med hemvist inom en avtlalsslutaände parts område deltager.
ARTIKEL 20
Detta avtal skall icke utgöra hinder mot sådana förbud eller restriktioner avseende import, export eller transitering som motiveras av hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller av intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, utt skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eler arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt samt icke heller mot föreskrifter rörande guld och silver. Sädana förbud eller restriktioner fär dock icke utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan de avtalsslutande parterna.
ARTIKEL 21
Ingen bestämmelse i detta avtal skall hindra en avtalsslutande part att vidtaga åtgärder
a. som parten anser nödvändiga för att förhindra yppande av upplysningar i strid med sina väsentliga säkerhetsintressen;
b. som hänför sig till handel med vapen, ammunition eller krigsmateriel eller till sådan forskning, utveckling eller produktion som är oundgänglig för försvarsändamäl, under förutsättning att dessa åtgärder icke ändrar konkurrensvillkoren för varor som icke är avsedda för specifikt militära ändamål:
c. som parten anser väsentliga för sin säkerhet i krigstid eller vid allvarlig internationell spänning.
ARTIKEL 22
I. De avtalsslutande parterna skall icke vidtaga åtgärd som kan äventyra förverkligandet av detta avtals syften.
2. Parterna skall vidtaga de generella eller speciella ätgärder som är ägnade att säkerställa att förpliktelserna enligt detta avtal fullgöres.
Om den ena avtalsslutande parten anser att den andra avtalsstutande parten försummat att fullgöra en förpliktelse enligt detta avtal, kan den
vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som
anges i artikel 27.
ARTIKEL 23
1. Följande förfaranden är oförenliga med detta avtals störningsfria tillämpning i den mån de är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen:
i. överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag, vilka har till syfte eller följd att konkurrensen i fråga om produktion av och handel med varor hindras, inskränkes eller förvanskas; il. missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning inom de avtalsstutande parternas hela område eller en väsentlig del därav: ii. offentliga stödåtgärder som förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen genom alt gynna vissa företag eller viss produktion. 2. Om en avtalsslutande part anser att ett visst förfarande är oförenligt med denna artikel, kan parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.
ARTIKEL 24
När en ökad import av en viss vara förorsakar eller hotar att förorsaka allvarlig skada för viss produktion inom avtalsslutande parts område och ökningen beror på — att den importerande avtalsslutande partens tullar eller avgifter med samma verkan för varan i fråga sänkts eller avvecklats i enlighet med detta avtal; - och att tullar och avgifter med samma verkan, vilka den exporterande avtalsslutande parten uppbär vid import av sädana råvaror eller halvfabrikat som användes vid tillverkningen av varan i fråga, är avsevärt lägre än de motsvarande tullar och avgifter som den importerande avtalsslutande parten uppbär, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande sorn anges i artikel 27.
ARTIKEL 25 Om den ena avtalsslutande parten finner att dumping förekommer i dess förbindelser med den andra avtalsslutande parten, kan parten, i enlighet med överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet, vidtaga lämpliga åtgärder häremot på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.
ARTIKEL 26
I händelse av allvarliga störningar inom en sektor av näringslivet eller av svärigheter som kan yttra sig i en allvarlig försämring av det ekonomiska läget inom en region kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga ätgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.
ARTIKEL 27
1. Om uvtalsslutande part gör importen av varor som kan förorsaka i artiklarna 24 och 26 avsedda svärigheter till före mål för ett administrativt förfarande med syfte att snabbt klarlägga utvecklingen av handeln, skall parten underrätta den andra avtalsslutande parten härom.
2. Fde fall som avses i artiklarna 22-26 skall den berörda avtalsslutande parten, innan de åtgärder vidtages som där anges eHer så snart som möjligt 1 de fall som avses I punkt 3 d., förse den blandade kommittén med erforderligt underlag för en ingående undersökning av läget i syfte att finna en för de avtalsslutande parterna godtagbar lösning.
I första hand skall sådana åtgärder väljas som medför den minsta störningen av detta avtals tillämpning.
Underrättelse om skyddsätgärderna skall omedelbart lämnas den blandade kommittén, där de skall bli föremål för regelbundna överlägg-
ningar, främst med syfte att åtgärderna skall upphävas så snart
omständigheterna medger det.
3. För genomförandet av punkt 2 skall rföljunde bestämmelser tillämpas:
a. [ fråga om artikel 23 kan vardera avtalsslutande parten vända sig till
den blandade kommittén om den anser att ett visst förfarande är oförenligt med detta avtals störningsfria tillämpning enligt artikel 23 punkt I.
De avtalsslutande parterna skall lämna den blandade kommittén de upplysningar och det bistånd som erfordras för att utreda fallet och för att i förekommande fall bringa det påtalade förfarandet att upphöra.
Om avtalsslutande part icke undanröjt det påtalade förfarandet inom den tidsfrist som fastställts i den blandade kommittén eller om enighet icke nätts i denna kommitté inom tre månader frän det att ärendet anhängiggjorts där, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga de skyddsåtgärder, som den anser nödvändiga för att undanröja de av förfarandet föranledda allvarliga svårigheterna. och särskilt ätertaga tullmedgivanden.
b. I fråga om artikel 24 skall de svårigheter som föranletts av det i nämnda artikel avsedda förhållandet anmälas för undersökning i den blandade kommittén. Denna kan fatta de beslut som erfordras för att svärigheterna skall upphöra.
Om den blandade kommittén eller den exporterande avtalsslutande
parten icke inom en tidsfrist av trettio dagar efter det att förhållandet
anmälts fattat sådant beslut som bringar svårigheterna att upphöra, är den importerande avtalsslutande parten berättigad att uppbära en utiämningsavgift på den importerade varan.
Denna utjämningsavgift skall beräknas på grundval av den förändring av de berörda varornas värde som uppkommit till följd av konstaterade tulldispariteter för i varorna ingående rävaror eller halvfabrikat.
ce. I fråga om artikel 25 skall överläggningar i den blandade kommittén äga rum, innan den berörda avtalsslutande parten vidtager lämpliga åtgärder.
d. När exceptionella förhållanden, som kräver omedelbart ingripande. omöjliggör en föregående undersökning, kan den berörda avtalsslutande parten, 1 de situationer som avses i artiklarna 24, 25 och 26 samt i fall av exportstöd som direkt och omedelbart påverkar handeln, utan dröjsmål vidtaga de provisoriska åtgärder som är absolut nödvändiga för att rätta till situationen.
ARTIKEL 28
I händelse av betalningsbalanssvårigheter eller allvarligt hot därom i Sverige eller i en eller flera av gemenskapens medlemsstater kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga erforderliga skyddsåtgärder. Den skall utan dröjsmäl underrätta den andra avtalsslutande parten härom.
ARTIKEL 29
1. En blandad kommitté skall upprättas med uppgift att administrera detta avtal och vaka över dess rätta tillämpning. I detta syfte skall kommittén utfärda rekommendationer. Den skall fatta beslut i de fall som anges i detta avtal. Dessa beslut skall verkställas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna regler.
2. För att trygga detta avtals rätta tillämpning skall de avtalsslutande parterna utbyta upplysningar och på begäran av endera parten överlägga med varandra i den blandade kommittén.
3. Den blandade kommittén skall antaga sin arbetsordning.
ARTIKEL 30
1. Den blandade kommittén skall bestå av å ena sidan representanter för Sverige och å andra sidan representanter för gemenskapen.
2. Den blandade kommittén skall uttala sig enhälligt.
ARTIKEL 31
1. Ordförandeskapet i den blandade kommittén skall utövas i tur och ordning av vardera avtalsslutande parten enligt de bestämmelser som fastställes i kommitténs arbetsordning.
2. Den blandade kommittén skall på ordförandens initiativ sammanträda minst en gång om året för att företaga en granskning av den allmänna tillämpningen av detta avtal.
Så snart särskilt behov föreligger, skall kommittén dessutom, på begäran av endera avtalsstutande parten, sammanträda i den ordning som fastställes i kommitténs arbetsordning.
3. Den blandade kommittén kan besluta att tillsätta de arbetsgrupper som erfordras för att biträda den vid fullgörandet av dess uppgifter.
ARTIKEL 32 I. När en avtalsslutande part anser att det ligger i båda de avtalsslutande purtetnas gemensamma intresse att utveckla de förbindelser som upprättats genom detta avtal genom att utsträcka dem till områden som icke omfattas av avtalet, skall parten tillställa den andra avtalsslutande parten en motiverad begäran härom. De avtalsslutande parterna kan uppdraga åt den blandade kommittén att pröva denna begiran och att i förekommande fall avge rekommendationer till dem särskilt i syfte att inleda förhandlingar. Dessa rekommendationer kan i förekommande fall avse en samordnad harmonisering, under förutsättning att de bäda avtalsslutande parternas självständiga beslutanderätt icke påverkas. 2. Avtal som kommer till ständ genom de i punkt I avsedda förhandlingarna skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.
ARTIKEL 33
Den bilaga och de protokoll som är fogade till detta avtal skall utgöra en integrerande del därav.
ARTIKEL 34 Vardera avtalsslutande parten kan uppsäga detta avtal genom underrättelse till den andra avtalsslutande parten. Avtalet upphör att gälla tolv månader efter dagen för denna underrättelse.
ARTIKEL 35 Detta avtal skall vara tillämpligt på dels Konungariket Sveriges område, dels de områden på vilka fördraget angående upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen är tillämpligt på de villkor som anges i detta fördrag.
ARTIKEL 36
Detta avtal är upprättat i dubbla exemplar på danska, engelska, franska, italienska, nederländska, norska, svenska och tyska språken. Var och en av dessa texter har lika vitsord. Detta avtal skall godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden. Det träder i kraft den I januari 1973 under förutsättning att de avtalsslutande parterna före denna dag har underrättat varandra om att de härför erforderliga förfarandena slutförts. Ffter denna dag skall avtalet träda i kraft den första dagen i den andra
månaden efter nämnda underrättelser. Sista dag för underrättelserna är den 30 november 1973.
De bestämmelser som pgäller den 1 april 1973 skall tillämpas vid avtalets ikraftträdande, om detta äger rum efter nämnda dag.
Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå.
Bilaga
Förteckning över varor som avses i artikel 2 i avtalet
Nr i Varuslag Bryssclnomenklaturen
35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat:
A. Albuminer:
HH. andra:
a. äggalbumin och mjölkatlbumin:
1. torkade (blad, flingor, kristaller. pulver et.)
2. andra stag
45.01 Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen; kork-
avfall
54.01 Lin, oberett eller berett men ej spunnet; blanor och avfall av lin
(inbegripet riven lump)
57.01 Mjukhampa (Cannabis sativa), oberedd eller beredd men ej
spunnen: blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet riven
lump och rivna rep)
Protokoll 1 rörande regler för vissa varor
Avdelning A
Regler för import till gemenskapen av vissa varor som har ursprung i Sverige
ARTIKEL 1
1. Tullarna vid import till gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning av de varor som omfattus av kapitel 48 och 49 i den gemensamma tulltariffen med undantag av tulltaxenummer 48.09 (byggnadsplattor av pappersmassa eller vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konstharts eller liknande ämne som bindemedel) skall avvecklas stegvis i följande takt:
Tidtabell Varor hänförliga till Övriga varor positionerna och underpositionerna 48.01 C IL 48.01 E, 48.07 B, 48.13 och 48.15 B
| Tillämpliga tullsatser i procent | Tillämplig procentuell andel av bastullsatserna | |
| 1 april 1973 | 11,5 | 95 |
| fjanuari 1974 | li | 90 |
| I januari 1975 | 10,5 | 85 |
| I januari 1976 | 10 | 80 |
| 1 juli 1977 | 8 | 65 |
| 1 januari 1979 | 6 | 50 |
| I januari 1980 | 6 | 50 |
| I januari 1981 | 4 | 35 |
| I januari 1982 | 4 | 35 |
| 1 januari 1983 | 2 | 20 |
| 1 januari 1984 | 0 | 0 |
2. Tullarna vid import till Irland av de varor som avses i punkt I skall avvecklas stegvis i följande takt:
| Tidtabell | Tillämplig procentucll andel av bastullsatserna |
| 1 april 1973 | 85 |
| ] januari 1974 | 70 |
| I januari 1975 | SS |
| 1 januari 1976 | 40 |
| I juli 1977 | 20 |
| I januari 1979 | 15 |
| 1 januari 1980 | 15 |
| 1 januari 1981 | 10 |
| Hjanuari 1982 | 10 |
| 1 januari 1983 | 5 |
| Hl januari 1984 | 0 |
3. Med avvikelse från artikel 3 i avtalet skall Danmark, Norge och Storbritannien vid import av de varor som uvses i punkt I och har ursprung i Sverige tillämpa följande tullar:
Tidtabell Varor hänförliga till Övriga varor
positionerna och under-
pusitionerna 48.01 C II.
48.01 I, 48.07 B,48.13
och 48.15 B
| Tillämpliga tullsatser i procent | Tillämplig procentuell andel av den gemensamma | |
| I | I I I | tulltariftens tullsatser |
| | | I | i | | |
| I april 1973 | 0 | 0 |
| ljänuari 1974 | 3 | 25 |
| I januari 1975 | 4,5 | 37,5 |
| bianuart 1976 | [S | 50 |
| I juli 1977 | 8 | 65 |
| januari 1979 | 6 | 50 |
| I januari 1980 | 6 | 50 |
| I januari 1981 | 4 | 35 |
| ljanuari 1982 | 4 | 35 |
| I januari 1983 | 2 | 20 |
| I januari 1984 | = | =S |
4. Under perioden I januari 1974 -- 31 december 1983 skall Danmark, Norge och Storbritannien ha möjlighet att för import av varor som har ursprung i Sverige öppna ärliga nolltullkontingenter, vars storlek för år 1974 framgår av bilaga A och motsvarar genomsnittet av den import som ägt rum under ären 1968-1971. ökat med fyra gånger 5 Zz kumulativt. Från och med den I januari 19735 skall dessa tullkontingenters storlek årligen ökas med 5 4.
5. Under perioden I januari 1973 - 31 december 1982 skall Irland ha möjlighet att för import av varor som är hänförliga till tulltaxenummer 48.01 - 48.07 och har ursprung i Sverige öppna ärliga nolltullkontingenter för tiden till och med den 31 december 1980 och direfter tullkontingenter med 275 tull. Storleken av dessa tullkontingenter motsvarar genomsniltet av den import som ägt rum under ären 1968-1971, ökat årligen med 5 474 under ären 1974-1976.
Storleken av dessa tullkontingenter för är 1973 frå mgår av bilaga B.
6. Uttrycket ”gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning” avser Konungariket Belgien. Förbundsrepubliken Tyskland, Franska Republiken, Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna.
ARTIKEL 2
I. Tullarna vid import till gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och till Irland av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstäende nivåer och i följunde takt:
| Prop. 1972: 135 | 71 |
| Tidtabell | Tillämplig procentuell andel av bastullsatserna |
| I april 1973 | 95 |
| 1 januari 1974 | 90 |
| I januari 1975 | 85 |
| I januari 1976 | 75 |
| 1 januari 1977 | 60 " |
| [januari 1978 | 40 med ett maximinttag av 377 av värdet |
(med undantag av underpositionerna 78.01 A Il och 79.01 AD 1 januari 1979 20) ] januari 1980 Ö
För underpositionerna 78.01 A IF och 79.0) A, som återfinnes i
tabellen i punkt 2, skall tullreduktionerna för gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning, med avvikelse från artikel 5 punkt 3 i
avtulet, ske genom avrundning till två decimaler.
2. De varor som avses i punkt I är följande:
Nr i den Varuslag
gemensamma tulltariffen
56.01¶Korta syntetiska eller regenererade fibrer, ej kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:
B. regenererade fibrer
56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller regenererade fibrer: B. äv regenererade fibrer
ur 73.02 Ferrolegeringar med undantag av ferronickel och varor som
regleras av CECA-fördraget
ur 73.15 Eegerat stäl och kolrikt stäl, i sådana former som är namnda i nr 73.06: 73.14, med undantag av varor som regleras av CECA-fördraget
73.18¶Rör och rörämnen av järn tannat än gjutjärn) eller stål, med
undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk: B. raka och med jämntjocka väggar, andra än sådana som omfattas av underposition A, med en längd av högst 4,50 m, av Iegerat stål innehällande 0,90—-1.15 viktprocent kol och
0,50: 2 viktprocent krom samt eventuellt högst 0,50 vikt-
Procent molybden ur C. andra slag: - raka och med jämntjocka vaggar, andra än sädana som omfattas av underposition A, av legerat stäl innehållande 0,90--1,15 viktprocent kol och 0,50 -2 viktprocent krom samt eventuellt högst 0,50 viktprocent moölvbden, med en
längd överstigande 4,50 m
av rostfritt ställ inklusive s. k. syrafast och eldhärdigt stäl
76.01 Obcarbetat aluminium; avfall och skrot av aluminium: A. obearbetat
Nriden Varuslag gemensamma tulttariffen 78.01 Obearbetat bly (inbegripet silverhaltigt bly); avfall och skrot av bly: A. obearbetat bly: IH. annåt
79.01 Obearbetad zink; avfall och skrot av zink: A. obearbetad 81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav 81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav 81.03 Tanta!, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav 81.04 Andra oädla metaller, obearbetade cHer bearbetade, sumt vuror därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav: B. kadmium C. kobol: 1. bearbetad, samt varor därav D. krom FE. pgermanium F. hafniuom (celtiom) G. mangan H. niob (columbium) I. antimon K. titan L. vanadin
M. uran utarmat på U 235
O. zirkonium P. rhenium Q. gallium, indium, tallium R. kermeter
ARTIKEL 3
För importen av varor på vilka de tullbestämmelser som avses i artiklarna I och 2 är tillämpliga med undantag av obearbetat bly annat än verkbly, hänförligt till underposition 78.01 A II i den gemensamma tulltariffen, skall gälla ärliga indikativa kvantitetsramar, utanför vilka de tullar som tillämpas mot tredje land kan äterinföras enligt nedanstående bestimmelser: a. Med beaktande av gemenskapens möjlighet att tills vidare avstå från att tillämpa kvantitetsramar för vissa varor har i bilaga C angivits de
ramar som fastställts för år 1973. Dessa ramar är beräknade med hänsyn till att gemenskapen i sin ursprungliga sammansättning och Irland skall verkställa den första tullsänkningen den 1 april 1973 och till att Irland
kan öppna nolltullkontingenter för varor hänförliga till tulltaxenummer
48.01--48.07. För år 1974 skall ramarnas storlek motsvara 1973 års storlek anpassad till årlig bas för gemenskapen och ökad med 5 Z. Från och med den 1 januari 1975 skall ramarnas storlek årligen ökas med 5 &. I fråga om de varor som avses i detta protokoll men ej anges i nämnda
Prop 1972: 135 29
bilaga förbehäller sig gemenskapen möjligheten att införa kvantitetsramar, vars storlek skall motsvara genomsnittet av importen till gemenskapen under de fyra senaste år för vilka statistik är tillgänglig, ökat med 546. Storleken av dessa ramar skall de följande ären ökas med 5 7 arligen.
b. Om importen av en vara för vilken kvantitetsram gäller under två på varandra följande är understiger 90 2 av den fastställda storleken, skall gemenskapen tills vidare avstå från att tillämpa denna ram.
c. I händelse av konjunkturella svårigheter förbehäller sig gemenska-
pen möjligheten att, efter konsultationer i den blandade kommittén, för visst är behålla den storlek som fastställts för det föregående året.
d. Gemenskapen skall den 1 december varje år underrätta den blandade kommittén om de varor för vilka kvantitetsram skall gälla följande är samt om storleken av dessa ramar.
e. Den import som äger rum inom ramen för de tullkontingenter som öppnats i enlighet med artikel I punkterna 4 och 5 skall ingå i de kvantitetsramar som fastställts för samma varor.
t. Med avvikelse från artikel 3 i avtalet och artiklarna 1 och 2:i detta protokoll kan. så snart en fastställd kvantitetsram för importen av en i detta protokoll åsyftad vara har fyllts, tull enligt den gemensamma tulltariffen åter uttagas för import av varan i fråga fram till kalenderårets slut.
FE sädant fall skall före den 1 juli 1977
= Danmark, Norge och Storbritannien åter uttaga tullar enligt följande:
Är Tillämplig procentuell
andel av den gemensamma
tulltariffens tullsatser
| 1973 | 0 |
| 1974 | 40 |
| 1975 | 60 |
| 1976 | 80 |
- Irland äter uttaga de tullar som gäller för tredje land.
Tullar enligt artiklarna 1 och 2 i detta protokoll skall äterinföras följande I januari.
g. Efter den 1 juli 1977 skall de avtalsslutande parterna i den blandade kommittén undersöka möjligheten att ändra den procentsats som gäller för ökning av kvantitetsramarna, under hänsynstagande till utvecklingen av konsumtionen i och importen till gemenskapen samt till den erfarenhet som vunnits vid tillämpningen av denna artikel.
h. Kvantitetsramarna skall avvecklas vid utgängen av de perioder för tullavvecklingen som anges I artiklarna I och 2 i detta protokoll.
Avdelning B Regler för import till Sverige av vissa varor som hart ursprung i gemenskapen ARTIKEL 4 I. FTullarna vid import vill Sverige av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i följunde takt:
| Tidtabell | Tillämplig procentuell andel av bastullsatserna |
| F april 1973 | 95 |
| I januari 1974 | 90 |
| I januari 1975 | BS |
| I januari 1976 | 75 |
| januari 1977 | 60 |
| 1 januari 1978 | 40 |
| bjänuari 1979 | 20 |
| 1 januari 1980 | 0 |
2. De varor som avses i punkt I är följunde:
Nr i den Varuslag svenska tulltariffen
ur 73.12 Band av järn etter stal, varm- eller kallvalsat. med undantag av
varor som regleras av CECA-fördraget:
-- andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn
ur 73.13 Plåt av järn eller stäl, varm- elter kallvalsad, med undantag av
varor som regleras av CECA-Ffördraget:
andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn:
—— med överdrag av 2ink:
med en tjocklek mindre än 3 mm
-- andra:
= med en tjocklek mindre än 3 mm men ej mindre än 0,9
mm
ur 73.15 Legerat stäl och kolrikt stål. i sådana förmer som är nämnda i
nr 73.06 73.14. med undantag av varor som regleras av
CECA-rördraget
ur 73.18 Rör och rörämnen av järn fannat än gjutjärn) etfer stål. med
undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk:
med överdrag av metall
- andra än raka och med jämntjocka väggar, av legerat stäl
innehållande 0,90-1.15 viktprocent kol och 0,50-2 vikt-
procent krom samt eventuellt högst 0,50 viktprocent molyb-
den
ARTIKEL 5
För de varor som omfattas av avdelning B i detta protokoll, med undantag av varor hänförliga till tulltaxenummer 73.12 och 73.13, förbehåller sig Sverige möjligheten att, om detta skulle visa sig oundgängligen nödvändigt i ett senare skede och efter konsultationer i den blandade kommittén, införa indikativa kvantitetsramar av sådant slag som anges i avdelning A i detta protokoll och för vilka villkoren skall vara desamma som där sägs. För import som överskrider ramarna kan tullar ej överstigande dem som tillämpas mot tredje land återinföras.
6 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
Bilaga A
Förteckning över tullkontingenter
för år 1974
Danmark, Norge och Storbritannien
Nriden Varustag Storlek (ton) gemensamma tulltariffen Danmark Norge Storbri-
tannien Kapitel 48 — Päpper och papp; varor av pappers-
massa, papper eller papp 48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosa-
vadd), maskingjorda, i rullar eller ark:
C. kraftpapper och kraftpapp:
lH.annat:
| — kraftliner | 15913 7744 111 800 |
| -- säckpapper | 37 452 307 115 782 |
| — andra slag | 11037 1349 76 990 |
ur I. annat: — bibeltryckpapper, kopicpapper; annat skriv- och tryckpapper, träfritt eller med en inblandning av mekanisk massa upp-
gående till högst 5 4 16 824 841 14 011
— trähaltigt skriv- och tryck-
papper, med undantag av kopiepapper 4 589 10 58 343 - halvkemiskt korrugerings-
papper, s. k. ”fluting” 8043 258 44 889
-- sulfitpapper för förpacknings-
ändamål 2169 1145 26 962
— andra slag, med undantag av ceHulosavadd och duk av cellu-
losafibrer, s. k. ”tissues” 24 126 6678 . annat papper - - bh HJ .. annan papp - = vw 20 [AS oc
48.03¶Pergamentpapper, pergamentpapp och
smörpapper samt imitationer därav, ävensom pergamyn, i rullar etler ark 2312 17 10 273
48.04 Papper och papp, sammansatta (bestående av med bindemedel förenade
skikt), utan överdrag eller impregne-
ring, även med invändig förstärkning, i
rullar eller ark 19 487 365 538
48.05¶Papper och papp, vågade (även med
plana ytskikt), kräppade, plisserade, mönsterpressade, mönsterpräglade
eller pertorerade, i rullar eller ark:
B. andra slag 10 8IS 382 11 933
Nr i den Varuslag Storlek (ton) gemensamma tulltariffen Danmark Norge Storbri-
tannien
48.07 Papper och papp, impregnerade, försedda med överdrag, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta (cj utgörande endast linjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga till kap. 49), i rullar eller ark: B. annat:
— bestruket skriv- och tryckpapper 22318 1381 9448
:- andra slag 15404 2895 34 998
48.15 Annät papper och annan papp, tillskur-
nä till bestämd storlek eller form: B. andra slag 5 S31 194 2702
48.16 Kartonger, askar, säckar, päsar och andra förpackningar, av papper eller
papp 18418 4 505 454
48.21 Andra varor av pappersmassa, Papper, papp eller cellulosavadd:
B. andra slag 8049 2974 1011
ur Andra varor i kapitel 48 med undantag
Kapitel 48 av varor hänförliga till 48.01 A och
48.09 17607 5 704 6 121
ur Tryckta böcker, tidningar, bilder och
Kapitel 49 — andra produkter av den grafiska indu-
strin; handskrifter, maskinskrivna texter samt ritningar — varor under-
kastade tull enligt den gemensamma tulltariffen (49.03, 49.05 A, 49.07 A,
49.07 C II, 49.08, 49.09, 49.10, 1
49.11 B) 2238 1341 991 550
I j pund sterling
Bilaga B
Förteckning över tullkontingenter för är 1973
Irland
Nr iden Varuslag Storlek gemensamma (ton)
tulltariffen RR
48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosavadd), maskingjorda, i rullar eller ark: CC. kraftpapper och kraftpapp: H.annat: = säck papper 5 744 — andra slag 1 014 ur |. annat: - trähaltigt skriv- och tryckpapper, med undantag av kopiepapper : 24 — sulfitpapper för förpackningsändamål 138 — andra slag, med undantag av cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, s. k. ”tissues” Si
— annat papper och annan papp hänförliga till 48.01
med undantag av 48.01 A och varor underkastade kvantitetsramar 591 48.04 Papper och papp, sammansatta (bestående av med binde-
medel förenade skikt), utan överdrag eller impregnering,
även med invändig förstärkning, i rullar eHer ark 34 48.05 Papper och papp, vågade (även med plana ytskikt), kräppade, plisserade, mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade, i rullar elter ark:
B. andra slag 3162
48.07 Papper och papp, impregnerade, försedda med överdrag, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta (ej utgörande endast linjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga till kap. 49), i rullar eller ark: B. annat: - bestruket skriv- och tryckpupper 235
- andra slag 701
Bilaga C
Förteckning över kvantitetsramar för år 1973
Nr i den Varustag Storlek gemensamma (ton) tulltaritfen
48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosavadd), maskingjorda,
i rullar etter ark:
C. kraftpapper och kraftpapp:
Iflannat:
| kraftliner | 309 061 |
| -- säckpapper | 353 706 |
| -- andra slag | 166 172 |
ur E. annat: — bibeltryckpapper, kopiepapper; annat skriv- och tryckpapper, träfritt eller med en inblandning av mekanisk massa uppgående till högst 5 96 29 397 - trähaltigt skriv- och tryckpapper, med undantag av
kopiecpapper 99 460
= halvkemiskt korrugeringspapper, s. k. ”fluting” 132 272 - sulfitpapper för förpackningsändamål 35 865
- ändra slug, med undantag av cellulosavadd och
duk av ceHulosafibrer, s. k. ”tissues” 133 620 48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper samt imitationer därav, ävensom pergamyn, i rullar eller ack 15 081 48.04 Papper och papp, sammansatta (bestående av med bindemedel
förenade skikt), utan överdrag eller impregnering, även med invändig förstärkning, i rullar eller ark 19 099
48.05 Papper och papp, vägade (även med plana ytskikt), kräppade, plisserade, mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade, i rullar eller ark:
B. andra slag 39 800
48.07 Papper och papp. impregnerade, försedda med överdrag, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta (ej utgörande endast hinjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga till kap. 49), i rullar eller ark: B. annat:
— bestruket skriv- och tryckpapper 35 863
-- andra slag 92-147
48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna till bestämd storlek eller form:
B. andra slag 10 612
48.16 Kartonger, askar, säckar, pasar och andra förpackningar, av papper eller papp 22379 48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd:
B. andra slag 14 037
Nri den Varuslag — Storlek
gemensamma (ton)
tulltariffen
73.02¶Ferrolegeringar:
A. ferromangan: I. andra 6 587 D. ferrokiselmangan C. ferrokisel 12427 E. ferrokrom och ferrokiselkrom 19 628 G. andra: -- ferromolybden 487 ferrovanadin 180 andra 199 73.15 Legerat stäl och kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i nr 73.06 --73.14:
A. kolrikt stål 70 057!
B. lIegerat stål: . -- rostfritt stål, inklusive s. k. syrafast och eldhärdigt
stål 65 910!
- snabbstål 2 908! - annat 59 418!
73.18 Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn) eller stäl, med undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk: B. raka och med jämntjocka väggar, andra än sådana som omfattas av underposition A, med en längd av högst 4.50 m, av legerat stål innehållande 0,90-1,15
viktprocent kol och 0,50 -2 viktprocent krom samt
eventuellt högst 0,50 viktprocent molybden
ur C. andra slag: 30 075
- raka och med jämntjocka väggar, andra än sådana som omfattas av underposition A, av legerat stål innehållande 0,90—-1,15 viktprocent kol och 0,50. 2
viktprocent krom samt eventuellt högst 0,50 vikt-
procent molybden, med en längd överstigande 4,50
m
— av rostfritt stål, inklusive s. k. syrafast och eld-
härdigt stål 13 226
76.01 Obcarbetat aluminium; avfall och skrot av aluminium: A. obearbetat 14 343 81.04 Andra oädla metaller, obearbetade elter bearbetade, samt varor därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav: K. titan: I. obearbetat titan; avfall och skrot av titan 31 II. bearbetat titan samt varor av titan 30
1¶Häri inbegripes varor som regleras av CECA-fördraget.
Protokoll 2 rörande varor underkastade särskild reglering med hänsyn till prisskillnader för däri ingående jordbruksvaror
ARTIKEL 1 För att hänsyn skall kunna tagas till prisskillnaderna på jordbruksprodukter ingående i de varor som anges i tabellerna i bilagan till detta protokoll, skall avtalet icke hindra — att en rörlig avgift eller en schablonavgift uttages vid import eller att interna prisutjämningsätgärder vidtages; -- att åtgärder vidtages vid export.
ARTIKEL 2 1. För varor upptagna i tabellerna i bilagan till detta protokoll är bastullarna a. såvitt angår gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning: de tullar som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972; b. såvitt angår Danmark, Irland, Norge och Storbritannien: i. i fråga om varor som omfattas av FEC-förordning 1059/69: — för Irland, å ena sidan, — för Danmark, Norge och Storbritannien, å andra sidan, såvitt gäller varor som icke omfattas av konventionen rörande upprättandet av den europeiska frihandelssammanslutningen: de tullar som följer av artikel 47 i den ”akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen”, som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna samt Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland. Dessa bastullar skall meddelas den blandade kommittén i god tid och i varje fall före den första sänkningen enligt punkt Yii. i fråga Om Övriga varor: de tullar som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972. c. såvitt angår Sverige: de tullar som anges i tabell II i bilagan till detta protokoll. 2. Skillnaden mellan de sålunda bestämda bastullarna och de i tabellerna i bilagan till detta protokoll angivna tullarna, vilka skall tillämpas från den 1 juli 1977, skall successivt avvecklas i steg om 20 Ze vid följande tidpunkter: den I april 1973 den 1 januari 1974 den I januari 1975 den 1 januari 1976 den I juli 1977.
Om den tull som skall tillämpas den 1 juli 1977 är högre än bastullen, skall dock skillnaden mellan dessa tullar minskas den I januari 1974 med 40 Yö och därefter i steg om 20 4 vid följande tidpunkter: den IUjanuari 1975 den I januari 1976 den I juli 1977. 3. Med avvikelse från artikel 5 punkt 3 i avtalet och med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa artikel 39 punkt 5 i den ”akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen”, som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna samt Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, skall punkterna I och 2, såvitt avser de specifika tullarna eller den specifika delen av de blandade tullarna i Storbritanniens tulltariff, tillämpas med avrundning till fyra decimaler på följande varor:
Position i = ”Varuslag - Storbritanniens tulltaritt 22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter ur 22.09 Sprit (etanol, etylalkohol), ej häntförlig till nr 22.08: likör och andra sprithaltiga drycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker: « sprithaltiga drycker (andra än rom, arrak, taffia, gin, whisky, vodka med en etylalkoholhalt av 45,2 eler lägre och plommon-, päron- eller körsbärsbrännvin), innehållande ägg eller äggula och/eHer socker (sackaros eller invertsocker)
4. Beträffande varor hänförliga till positionerna 19.03, 22.06 och 35.01 B i Storbritanniens tulltariff och upptagna i tabell I i bilagan till detta protokoll kan Storbritannien framflytta den första tullsänkningen enligt punkt 2 till den I juli 1973.
ARTIKEL 3
1. Detta protokoll skall tillämpas även på alkoholhaltiga drycker hänförliga till underposition 22.09 C i den gemensamma tulltariffen, vilka icke upptagits i tabellerna I och II i bilagan till detta protokoll. Villkoren för tullsänkningarna för dessa varor bestämmes av den blandade kommittén. När dessa villkor fastställes eller vid senare tidpunkt skall den blandade kommittén besluta om eventuellt intagande i detta protokoll av andra varor, som är hänförliga till Brysselnomenklaturens kapitel 1—24 och som icke är föremäl för jordbruksreglering hos de avtalsslutande parterna. 2. När så sker, skall den blandade kommittén göra erforderliga kompletteringar i bilagorna Il och II till protokoll 3.
Tabell I
I:uropeiska ekonomiska gemenskapen
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats
gemensamma fr.o.m.
tulltaritten 1.7.1977
15.10 Fettsyror: sura oljor från räftinering: fettalkoholer: ur Co andra fettsyror: sura oljor från raffinering: -- produkter erhallna från tall, med en fettsyrehalt av
minst 90 viktprocent 4,57 0
17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehaltande kakao: A. Iakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros, utan tillsats av andra ämnen 21 124 B. tuggummi 8 + ra med maximiuttag 23 4 ra Cs k. vit choklad 13 a + råa med maximiuttap 27 07 + tilliggsavgift för socker ra D. andra 13 + rå med maximiuttag 277 + tilläggsavgift för socker ra
18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao: A. kakaopulver, endast sötat genom tillsats av sackaros 10 + ra Få
B. glass 1200 + ra med maximiuttag 2774. +
tlläggsavgift för socker ra C. choklad och chokladvaror, även fyllda: sockerkonfektyrer och 12 76 + rå med maxikonfektyrer tillverkade av konst- miuttag 27 7-+ gjorda sötningsmedel, innehållan- tilläggsavgift för de kakao socker ra D. andra: I. ej innehållande efter innehållande mindre än 1.5 viktprocent mjölk fett: a. I närmaste förpackningar 12 + rå med maximed ett nettoinnehåll av miuttag 277 + högst 500 g tilläggsavgift för socker ra
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats gemensamma fr.o.m. tulltariffen 1.7.1977
18.06 b. andra: (förts.) - i närmaste förpack ningar med ett nettoinnehäll av mer än 500 g men högst I kg 1977 + ra ra - andra 19 o+ ra 6 o+ ra
IE. med innehåll av mjölkfett:
a. minst 1,5 men högst 6,5 viktprocent: 1. i närmaste förpackningar 1277 + rå med maxi
med ett nettoinnehåll av miuttag 27 ';o + högst 500 tilläggsavgift för
socker få 2. andra: i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av mer än 500 g men högst I kg 19 fi + ra ra
— andra 19 + ra 6 ve + ra
b. över 6,5 men under 26 vikt-
procent:
1. i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av högst 500 £ 127 + ra få 2. andra: - i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av mer än 500 g men högst I kg 1950 o+ ra ra andra 1972 + få 6 0 + ra ce. minst 26 viktprocent: I. i närmaste förpackningar
med ett nettoinnehåll av
högst 500 g 12 o+ ra ra 2. andra: — i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av mer än 500 g men högst I kg 19.7 + ra ra - andra 197 + ra + ra
19.01 Maltextrakt 8 + ra ra
19.02¶Beredningar av mjöl, stärkelse
eller maltextrakt, av sädana slag som användes som barnmat, för dietiskt ändamal eller för matlagningsändamäl, även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent 11 7 + ra ra
Nr iden Varuslag Bastull Tullsats
gemensamma tr. 0. m.
tulltariften 1.7.1977
19.03 Makaroner, spagetti och liknande
produkter 12 vå + ra ra
19.04¶Gryn och Flingor, framställda av
tapioka-, sago-, potatis- eller annan stärkelse 10 fc+ ra ra
19.05 Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av
spannmäl eller spannmalsprodukter (rostat ris, majsflingor och liknande produkter) B 'Zo+ ra ra
19.06¶Nattvardsbröd, oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för
farmaceutiskt bruk, sigillobtater och liknande produkter I + ra rå
19.07¶Matbröd, skeppsskorpor och andra
enklare bakverk utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt: A. knäckebröd 9 2 + råa med maxi-
miuttag 24 '7 +
tilläggsavgift för
mjöl ra B. vsyrat bröd (mazzoth) 6 70 + ra med maxi-
miuttag 20 7 + tilläggsavgift för
mjöl ra C. glutenbröd för diabetiker 14 7. + ra ra D. annat 14 50 + ra ra
19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehällande kakao (oavsett mängden): A. "Pain d"'öpice" 13 + ra ra B. andra 137: + rå med maxi-
miuttag 30 7 + till-
läggsavgift för mjöl,
eller maximiuttag
35 a + tilläggsavpift för socker ra
21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat: extrakter, essenser och koncentrat därav: ÅA. rostad cikoriarot och andra
rostade kaffesurrogat:
HH. andra 87 + ra ra B. extrakter, essenser och
koncentrat:
H. andra 14 Z + ra ra
21.04¶Såser; blandningar utgörande preparat för smaksättning:
Nr iden Varuslag Bastull Tullsats gemensamma fr. 0. m.
tulltaritfen 1.7.1977
21.04 B. andra: Horts.) innehållande tomat 18 10 — andra 18 Vv: 6
21.05¶Soppor och buljo nger i flytande
eller fast form eHer i pulverform: homopgeniserade sammansatta livsmedelsberedningar: A. soppor och buljonger i flytande eller fast form eller i pulverform: innehallande tomat 18 10 vå - andra 18" 6
21.06 Naturlig jäst Caktiv eller inaktiv); beredda bakpulver: A. naturlig jäst, aktiv: H. jäst för bakning 15 fo + ra ra B. naturlig jäst, inaktiv: Lä tabletter, tärningar eller liknande former eller i närmaste
förpackningar med ett netto-
innehåll av högst I kg 130 0. andra 8 4 GG
21.07 bivsmedelsbered ningar, ej annorstädes nämnda eller inbegripna:
A. spannmål i torm av korn eller ax
(kolvar), förkokt eller på annat sätt beredd 137 + ra ra B. makaroner, spagetti och hknande produkter, ofyllda, kokta; makaröner, spagetti och liknande produkter, fyllda 137 + ra ra C. glass 13 VA + ra ra PD. beredningar av yoghurt; pulverformiga beredningar av mjölk av sådana slag som användes som
barnmat, för dietiskt ändamäl el-
ler för matlagningsändamäål 137 + ra ra
E. s.k. fondue 13 7 + rå med rå med maximaximiuttag miuttag 25
35 avräkningsen- avräkningsheter/100 kg enheter/100 netto ke netto I. andra: I. ej innehållande eller innehål-
lande mindre än 1,5 viktpro-
cent mjölkfett: a. ej innehällande eller inne-
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats gemensanuna fr. 0. m. tulliariffen 1.7.1977
21.07 hällande mindre än 5 vikt- (forts) procent sackaros tinbegripet invertsocker beräknat som suckaros): ur I. ej innehållande eter cl-
ler innehållande mindre
än 5 viktprocent stärkelse:
- protvinhydrolysat;
jästautolysat 207 2. med en halt av stärkelse
av minst 5 viktprocent 136o+ ra ra b = . med en halt av sackaros (inbegripet invertsocker beräknat som sackaros) av minst 5 men mindre än 15 viktprocent 13 + ra Cl [ON med en halt av sackaros (inbegripet invertsocker beräknät som sackaros) av minst 15 men mindre än 30 viktprocent [3 7 + ra ra . med en halt av sackaros (inbegripet invertsocker beräknat som sackaros) av minst 30 men mindre än 50 viktprocent 13 + ra Få
e. med en halt av sackaros (inbegripet invertsocker beräknåt som sackaros) av minst 50 men mindre än 85 viktprocent 13 + ra Ia
Fo med en halt av sackaros (inbegripet invertsocker beräknat som sackaros) av minst 85 viktprocent 13 7 o+ ra med en halt av mjölkfett av minst 1,5 men mindre än 6 viktprocent 13 + ra ra med en halt av mjölkfett av minst 6 men mindre än 12 viktprocent 13 fo + ra Tu med en halt av mjölktett av minst 12 men mindre än 18 viktprocent 13 Zo+ ra Få med en halt av mjölkfett av minst 18 men mindre än 26 viktprocent 13 7 + ra VE med en halt av mjölkfett av minst 26 men mindre än 45 viktprocent: = i närmaste förpackningar med ett nettoinnehäll av högst I kp 137 + ra Tu
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats
gemensamma fr.o.m.
tulltariffen 1.7.1977
21.07 -- andra 13 4 o+ ra 6 + ra
(forts.) VII. med en halt av mjölkfett
av minst 45 men mindre än 65 viktprocent: i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av högst 1 kg 134 + ra ra - andra 13 fö+ ra 6 fc + ra VII. med en halt av mjölkfett av minst 65 men mindre än 85 viktprocent: -- i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av högst I kg 13 7 + ra ra = andra 13 7. + ra 6 a + ra IX. med en halt av mjölkfett av minst 85 viktprocent: — i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av högst I kg 13 + ra Ta - andra 13 4 + ra 67 + ra
22.02 Lemonad, aromatiscrat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktsaft och köksväxt-
saft hänförliga till nr 20.07: ur ÅA. ej innehållande mjölk eller mjölkfett:
innehållande socker (sackarös eller invertsocker) 15 4. [0] B. andra 87 + ra få
22.03¶Maltdtycker 24 10 2
22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter:
A.med en alkoholhalt av högst 18
grader och i kärl innehållande: I. högst två liter 17 avräknings-
enheter/hl 0
HI. mer än två liter 14 avräknings-
enheter/hl 0 B. med en alkoholhalt överstigande 18 men ej överstigande 22 grader och i kärl innehållande: I. högst två liter 19 avräkningsenheter/h! 0
IH. mer än två liter 16 avräknings-
enheter/hl 0
Nr iden Varustag Bastull Tullsats
gemensamma fr. 0. m. tulltariffen 1.7.1977
22.06 C. med en alkoholhalt överstigande (forts.) 22 grader och i kärl innehållande:
1. högst två liter 1,60 avräknings-
enheter/hl för varje grad alkohol + 10 avräk-
ningsenheter/hl 0
I. mer än två liter 1,60 avräknings-
enheter/hl för varje grad alkohol 0
22.09 Sprit (etanol, etyfalkoholh, ej hänförlig till nr 22.08; likör och andra sprithaltiga drycker: sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för fråmstiällning av drycker: C. sprithaltiga drycker: ur V. andra: = innehällande ägg eller ägggula och/eHer socker (sackaros eller invertsocker), i kärl innehällande:
a. högst tvä liter 1,60 avräknings- I avräkningsenheter/hl för enhet/hl för varje grad alko- varje grad hol + 10 avräk- alkohol + 6 ningsenheter/hl avräkningsenheter/hl
b. mer än två liter 1.60 avräknings- I avräknings-
enheter/hlI för enhet/hl för varje grad alko- varje grad hol alkohol
29.04 Acykliska alkoholer samt halopgen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:
C. flervärda alkoholer:
II. mannitol 12 7+ ra BZ ra
IH. sorbitol: a. i vattenlösning: 1. innehållande högst 2 vikt-
procent mannitol, beräk-
nat på sorbitolinnehållet 124 + ra 6'7 + ra 2. andra 9 7 + ra 67 + ra b. andra: I. innehållande högst 2 viktprocent mannitol, beräknat på sorbitolinnehållet 1247 + ra Un+ ra 2. andra Zo+ ra 4 tra
J6
Nriden Varuskag Bastull Tullats gemensamma fr.o.m. tulltariffen 1.7.1977
29.10 Acetaler, bemiacetaler och andra föreningar med acetalfunktion jämte annan enkel eller sanmansatt oxygenfunktion samt halogen-, sultfo-, nitrooch nitrosoderivat därav: ur B. andra:
metylglukosider 14,4:
29.14 I:nbasiska kärboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxsisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: ur A. mättade avykliska, enbasiska
karboxylsyror:
«- estrar av mannitol och estrar
av sorbitol 8,8 18.47 ur B. omättade, acykliska, enbasiska
karboxylsyror:
— estrar av mannitol och estrar
LA
av sorbitol 12-13,6 4 st
Flerbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: A. acvkliska, flerbasiska
karboxylsyror:
ur V. andra:
itakonsyra samt salter och
estrar därav 10,4 7
29.16 Karboxylsyror med alkohol-, fenol-, aldehyd- eller ketonfunktion och andra karboxylsyror med annan enkel eler sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider,
halogenider, peroxider och
peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: A. karboxylsyror med alkohoölfunk-
ton: J. mjölksyra samt salter och est-
rat därav 13.6 7
[V. citronsyra samt salter och est-
får därav:
a. citronsyra
b. rått kälciumeit rat DV
cc. andra Dn ST
ur VIII. andra:
Nr iden Varuslag Bastull Tullsats gemensamma tr. 0. m.
tulltariffen 1.7.1977
29.16 glycerinsyra, glykolsyra, (forts. ) sockersyra, isosockersyra, heptasockersyra samt salter och estrar därav
[5] Ne Se in Heterocykliska föreningar: nuklcinsyror: ur Q. andra: anhydrider av mannitol eller soörbitol med undantag av maltol och isomaltol 10,4 8
29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos; söockeretrar, sockerestrar och deras salter, andra än produkter enligt nr 29.39, 29.41 och 29.42:
B. andra 20 "i 87.
29.44 Antibiotika: A. penicilliner 16,8 77 0
35.01 Kasem, kaseinater och andra kaseinderivat; kaäseinlim: A. kasein: I. avsett för framställning av konstgjorda textilfibrer (a) I. avsett för annan industriell användning än tillverkning av livsmedel och fodermedel (a): - med en vattenhalt överstigande 50 viktprocent
| -- annat | 57 | 39. |
| HI. annat | 147 | 124 £ 0 |
| B. kaseinlim | 13 50 | 117 |
| C. andra | 10 7 | 8 |
| tv in e un Dextrin och dextrinklister; löslig |
stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister: A. dextrin; löslig stärkelse och ros-
tad stärkelse 14 + ra ra B. dextrinklister. stärkelseklister 13 7. + rå med maxi-
miuttag 18 4 ra
35.06 Lim och klister, beredda, ej annorstädes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för användning
(a) För klassificering under denna underposition gäller villkor som bestämmes av behörig myndighet.
7 Riksdagen 1972, I saml. Nr 135
Nr iden Varuslag Bastull Tullsats gemensamma fr.o.m. tulltaritfen 1.7.1977
35.06 som lim eller klister, förpackade (förts) för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst I kg: A-. lim och klister, beredda, ej an-
norstädes nämnda eller inbegripna:
ur II. annat lim och klister: -- baserat på emulsion av natriumsilikat 12,8 7 ur B. produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister I förpackningar med en nettovikt av högst I ky: - baserade på emulsioner av
natriumsilikat 15,27
38.12 Beredda gflätt-, appretur- och betmedel av sädana stag som användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier: A. beredda glätt- och uppreturmedel: I. baserade på stärkelseprodukter 13 7 + ra med ra maximiuttag 20 4
38.19 Kemiska produkter samt preparat från kemiska elter närstående industrier (inbegripet sädana som består av blandningar av naturprodukter), ej annorstädes nämnda eller inbegripna; restprodukter från kemiska eller närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna: Q. kärnbindemedel för gjuterier, baserade på konsthartser 12,8 7 8 ur T. andra:
- krackningsprodukter av
sorbitol 14,4 4. nå är
39.02 Polymerisations- och sampolymerisationsprodukter tt. ex. polycten,
polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystvren, polyvinylklorid, polyvinylacvetat, polvvinylkloridacetat och andra polyvinytderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyradertvat, kumaronindenhartser):
ur C. andra:
« klister baserade på hurts-
emulsioner 12 .:18.4 4
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats gemensamma fr. 0. m.
tulltariffen :--1.7.1977
39.06 Andra högmolckylära polymerer,
konsthartser och plaster, inbegripet alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn: ur B. andra:
- dextran 16 "7. 6".
-- andra, med undantag av
linoxyn 16 8
Not: Förkortningen "ra" i denna tabell betyder rörlig avgift.
Prop. 1972: 135 100
Tabell II
Sverige
Nr i den Varuslag Bastull Tullsats svenska fr. 0. mm. tultltariffen 1.7.1977
ur 15.10 Fettsyror; sura oljor trän raffine-
ring; fettalkoholer: -- produkter erhållna från tall, med
en fettsyrchalt av minst 90 viktprocent 0 0
17.04¶Sockerkonfektyrer, ej innehållande
kakao Sk (DD
18.06 Choklad och andra livsmedetsberedningar innehållande kakao: - choklad och chokladvauror Si (1) —- andra slag Gö + ra rå (1)
19.01 Maltextrakt fa ra (1)
19.02¶Beredningar av mjöl, stärkelse cHer
maltextrakt, av sådana slag som användes som barnmat, för dictiskt
ändamål eller för matlagningsända-
mål, även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:
-- produkter av sojamjöl 0 0
- produkter av till nr 11.05 hänför-
ligt mjöl av potatis Sc +ra ra (1)
- andra slag Ta rå (1)
19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter ra ra (1)
19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller
annan stärkelse Ia rå (1)
19.05 Livsmedelsbered ningar erhållna ge-
nom svällning eller röstning av
spannmål eller spannmålsproduk ter (rostat ris, majsflingor och liknande
produkter) 10.7 (1)
19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar av
sådana slag som är lämpliga för
farmaceutiskt bruk, sigilloblater
och liknande produkter 0 0
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige
rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till
prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.
Prop. 1972: 135 101
Nr iden Varuslag Bastull Tullsats svenska fr. 0. m.
tulltariffen 1.7.1977
19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats av socker, honung, äpg, fett, ost eller frukt 57 +ra ra (1)
19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao (oavsett mängden): —- biscuits och wafers Sp (1) - andra slag SY + ra rå (1)
ur 21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade katfesurrogat; extrakter, essenser och koncentrat därav: -- andra än rostad cikoriarot och extrakter, essenser och koncentrat därav 0
ur 21.04 Saser: blandningar utgörande preparat för smaksättning: - andra än flytande mango-chutney 47 (1)
ur 21.05 Soppor och buljonger i flytande eller fast form eller i pulverform; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar: - soppor och buljonger i flytande
eller fast form eller i pulverform = 76 (1)
ur 21.06 Naturlig jäst faktiv eller inaktiv); beredda bakpulver: - naturlig jäst, inaktiv 15 7 (1)
ur 21.07 Livsmedelsbered ningar, ej annorstädes nämnda eller inbegripna: — glass SYvc+ra ra (1) -- beredningar av yoghurt; pulverformiga beredningar av mjölk av sådana slag som användes som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamål ra ra (1) : protemhydrolysat och jästautolysal Ta ra (1) - andra beredningar, innehållande socker, mjölkprodukter, spannmäl clier spannmålsprodukter: - =» kontektyrer, ej hänförliga till
annat nummer 5 (1
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige
rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.
Prop. 1972: 135 102
Nr i den Varuslag Bastull Tultsats
svenska fr. 0. m.
tulltariffen 1.7.1977
ur 21.07 - icke alkoholhaltiga bered-
(förts) ningar för framställning av drycker; glässpulver och glasspasta (glassmassa), pudding- S fo + ra ra (1) pulver
- undra få ra (1)
ur 22.02 Eemonad, aromattserat mineralvatten,
aromatiserat kolsvrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktsaft och köksväxtsaft hänförliga till ar 20.07:
-- ej innehållande mjölk eller mjölk-
fett: = = innehållande socker (sackaros eler invertsocker) 0 0
— andra slag [4] Q
[5] tv eS pe Maltdrycker:
- alkoholhalt ej överstigande 1.8
viktprocent (lättöl) 10:- Skr/100 I (1) -- alkoholhalt överstigande 1,8 men &)j överstigande 3,6 viktprocent (öl av typ A och B) i2:— Skr/100 I (1) = alkoholhalt överstigande 3,6 vikt-
procent (starköl) 14: - Skr/100 1 (1)
22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter: | — alkoholhalt ej överstigande 14 volymprocent: — — på kärl rymmande högst 10 liter 25:— Skr/100 I (DD) — — på andra kärl 10:— Skr/100 1 (1) — alkoholhalt överstigande 14 volymprocvent:
— på kärl rymmande högst 10 li-
ter 67:50 Skr/100 I (1)
— —- på andra kärl 50:-- Skr/100 1 (1)
ur 22.09 Sprit (etanol, etylalkohol, ej hänförlig till nr 22.08: likör och andra sprithaltiga drycker;
sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker: - sprithaltiga drycker (andra än rom, arrak. taffia, gin, whisky.
(0) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehäller sig Sverige ratten att välja vilket system som skall tillimpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.
Prop. 1972: 135 103
Nr iden Varuslag Bastull Tullsats svenska fr. 0. m. tulltariffen 1.7.1977
ur 22.09 vodka med en etylalkoholthalt av (forts.) 4572 eller lägre och plommon-,
päron- eler körsbärsbrännvin) in-
nehållande ägg eller äggula och/
eller socker (sackaros eller invertsocker): - likör, bitter och liknande dryc-
ker 92:50 Skr/100 I (1)
= - andra: —- - - på kärl rymmande högst 10
liter 67:50 Skr/100 I (1)
= > på andra kärl 17:50 Skr/100 I (1)
ur 29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav: - mannitol och sorbitol [UA (1)
ur 29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunktion jämte annan enkel eller sammansatt Oxygenfunktion sumt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: — metylglukosider 9 (1)
ur 29.14 Unbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: - estrar av mannitol och estrar av
sorbitol 117 (DD
ur 29.15 Flerbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och pertoxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: - itakonsyra samt salter och estrar
därav 117 (DD
ur 29.16 Karboxylsyror med alkohol-, fenol-, aldehyd- eller ketonfunktion och andra karboxylsyror med annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt
dessa föreningars anhydrider, halo-
genider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: -: mjölksyra och citronsyra samt
salter därav 0 0
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksrävarorna.
Prop. 1972: 135 104
Nr iden Varuslag Bastull Tullsats svenska tr. o. m. tulltariffen 1.7.1977
ur 29.16 - glycerinsyra, glykolsyra, socker-
(forts) syra, Isosockersyra, heptasockersyra samt salter och estrar därav; estrar av mjölksyra och estrar av citronsyra I (1)
ur 29,35 Heterocykliska föreningar; nukleinsyror: - anhydrider av mannitol och sorbitol, med undantag av maltol och isomaltol 9 ca (DD
ur 29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos; sockeretrar, sockerestrar och deras salter,
andra än produkter enligt nr 29.39,
29.41 och 29.42:
-- andra än ramnos, raffinos och mannos 11 (1
ur 29.44 Antibiotika: - penicilliner 0 0
35.01 Kasein, kascinater och andra kascinderivat; kaseinlim: — kasein 0 0 — andra 16:--Skr/100 ke tl)
35.05 Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister: — innehållande mer än 20 6 stär-
kelse eller stärkelseprodukter 40:40 Skrt/100 kg (1)
— andra slag T (1)
ur 35.06 Lim och klister, beredda, ej annorstädes nämnda cHer inbegripna; produkter lämpliga för användning
som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln
som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst I kg:
— baserade på emulsioner av natriumsilikat:
— — i detaljhandelsförpackningar
med en nettovikt av högst 1 kg HZ (DD
-- -- andra slag 16:— Skr/100 kg (1)
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige
rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.
Prop. 1972: 135 105
Nr iden Varuskag Bastull Tullsats svenska Ir. 0. m. tulltaritfen 1.7.1977
ur 38.12 Beredda glått-, appretur- och betmedel av sådana slag som användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier: = beredda glätt- och appreturme-
del, baserade på stärkelseproduk-
ter: = = tdetaljhandelsförpackningar.
vägande per styck högst I kg
netto 9 (1
andra: innehaltande mer än 204. stärkelse eller stärkelsepro-
dukter 40:40 Skr/100 kg (lb)
andra 9 (1)
ur 38.19 Kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier Gnbegripet sädana som bestar av blandningar av naturprodukter), ej annorstädes nämnda etter inbegripna; restprodukter från kemiska eller närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna:
= kärnbindemedel för gjuterier, ba-
serade på konsthartser; krack-
ningsprodukter av sorbitol IG (1)
ur 39.02 Polymerisations- och sampolymerisationsprodukter (t.ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren, polyvinyltklöonid, polyvinyvlavetat, polvvinylIkloridacetat och andra polyvinylderivat, polyvakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kumaronindenhartser):
klister baserade på hartsemulsio-
ner ” 10 (DD
ur 39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster, inbegripet alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn: - andra än alginsyra, samt salter
och estrar därav, och linosxyn: = — obearbetade: = > — växtslem, företrat, förestrat
eller på annat sätt modifie-
rat 0 0
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att vilja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksravarorna.
Prop. 1972: 135 106
Nr iden Vuruslag Bastull Tullsats svenska fr.o.m. tulltariffen 1.7.1977
ur 39.06 - -- stärkelse, företrad, förestrad (forts) eller på annat sätt modific-
rad:
innehållande mer än 20 4&
stärkelse eller stärkelse-
produkter 40:40 Skr/100 kg (1)
— oe — andra slag 9 tl)
annat obearbetat material
samt avfall och skrot 8 (VD
= bearbetade 10,5 (1)
(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehaller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnad erna för jord bruksråvarorna.
Not: Förkortningen ”ra” i denna tabell betyder rörlig avgift.
Protokoll 3 rörande definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” och formerna för administrativt samarbete
Avdelning I
Definition av begreppet ”ursprungsvaror”
ARTIKEL I
Vid tillämpning av avtalet skall, med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 2 och 3 i detta protokoll, 1. varor anses ha ursprung i gemenskapen, sävida a. de helt framställts inom gemenskapen, b. de framställts inom gemenskapen och vid framställningen som material använts andra varor än de som avses under a., under förutsättning att varorna varit föremål för bearbetning eller behandling som är tillräcklig enligt artikel 5. Denna förutsättning skall dock icke gälla för varor, som enligt detta protokoll har ursprung i Sverige; 2. varor anses ha ursprung i Sverige, såvida a. de helt framställts i Sverige, b. de framställts i Sverige och vid framställningen som material använts andra varor än de som avses under a, under förutsättning att varorna varit föremål för bearbetning eller behandling som är tillräcklig enligt artikel 5. Denna förutsättning skall dock icke gälla för varor som enligt detta protokoll har ursprung i gemenskapen. De i lista C upptagna varorna skall tills vidare icke beröras av bestämmelserna i detta protokoll.
ARTIKEL 2 1. I den mån varuutbytet mellan ä ena sidan gemenskapen eller Sverige och å andra sidan Österrike, Finland, Island, Portugal och Schweiz samt mellan några av dessa fem länder inbördes regleras av avtal som innehåller samma regler som detta protokoll, skall likaledes A.varor som avses i artikel I punkt 1 anses ha ursprung i gemenskapen om de, efter att ha exporterats från gemenskapen, icke har undergått bearbetning eller behandling i något av de nämnda fem länderna eller där har undergått bearbetning eller behandling som icke är tillräcklig för att de skall anses ha ursprung i nägot av dessa länder enligt de bestämmelser i ovannämnda avtal som motsvarar bestämmelserna i artikel I punkterna I b. och 2 bh. i detta protokoll, förutsatt att
a. endast varor som har ursprung i nägot av dessa fem länder eller i
gemenskapen eller i Sverige har använts vid bearbetningen eller
hehandlingen,
b. om en procentregel enligt de i artikel 5 nämnda listorna A och B
begränsar den del av varornas värde som på vissa villkor får utgöras
av Icke-ursprungsvaror, mervärdet 1 varje tand erhållits under
hänsynstagande till de procentregler och de andra regler som ingär i
listorna utan möjlighet till sammanläggning från ett land till ett
annat. B. varor som avses i artikel I punkt 2 anses ha ursprung i Sverige om de.
efter att ha exporterats från Sverige, icke har undergått bearbetning
eller behandling i något av de nämnda tem länderna eller där har
undergätt bearbetning eller behandling som icke är tillräcklig för att de
skall anses ha ursprung i nägot av dessa länder enligt de bestämmelser i
Oövannämnda avtal som motsvarar bestämmelserna i artikel I punkterna
I b. och 2 b. i detta protokoll, förutsatt att
a. endast varor med ursprung i något av dessa fem länder eller i
gemenskapen eller + Sverige har använts vid bearbetningen eller
behandlingen,
b. om en procentregel enligt de i artikel 5 nämnda listorna A och B
begränsar den del av varornas värde som på vissa villkor fär utgöras
av Icke-ursprungsvaror, mervärdet i varje land erhållits under
hänsynstagande till de procentregler och andra regler som ingår i
listorna utan möjlighet till sammanläggning från ett land till ett
unnat.
2¶Vid tillimpning av punkt 1 A a. och B a. skall det förhållandet, att
andra varor än de som avses I denna punkt använts som material till ett värde vilket sammanlagt icke överstiger 5 96 av värdet av de framställda varor som importeras antingen till Sverige eller till gemenskapen, icke beaktas vid bestämmandet av sistnämnda varors ursprung, förutsatt att de varor som sälunda använts som material ej skulle ha påverkat ursprunget hos de varor som tidigare exporterats antingen från gemenskapen eller frän Sverige, om de där använts som material i dessa varor. 3 bo de fall som avses i punkterna I A b. och B b. samt 2 fär icke-ursprungsvara icke användas som material enbart på grund av sädan bearbetning eller behandling som anges i artikel 5 punkt 3.
ARTIKEL 3
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 och under förutsättning att alla i nämnda artikel angivna villkor är uppfyllda, skall de framställda varorna anses behälla sitt ursprung i gemenskapen eller i Sverige endast om värdet av de använda varor som har ursprung i gemenskapen eller i Sverige utgör den största delen av de framställda varornas värde. Om sä icke är fallet, skall sistnämnda varor anses ha ursprung i det land där det erhållna mervärdet utgör den största delen av deras värde.
Prop. 1972: 135 109
ARTIKEL 4
a
Som ”helt framställda” antingen i gemenskapen eller i Sverige enligt artikel I punkterna I a. och 2 a. skall anses
a. mineraliska produkter som utvunnits ur deras jord eller havsbotten;
b. vegetabiliska produkter som skördats där; c. levande djur, som fötts och uppfötts där:
d. produkter som erhållits fran levande djur, som uppfötis där:
ce. produkter från jakt och fiske som utövats där:
f. produkter från havsfiske och andra produkter som hämtats ur havet av deras fartyg;
g. produkter som framställts ombord på deras ”flytande fabriker” uteslutande av varor som avses under f.:
h. brukade artiklar, som tillvaratagits där och som endust kan användas för återvinning av råvaror:
i. avfall som uppkommit vid tillverkningspröcesser som ägt rum där;
ij. varor som framställts där uteslutande av produkter som avses under a. dl.
ARTIKEL 5
1. Vid tillämpning av artikel I punkterna YI b. och 2 b. skall som tillräcklig bearbetning eller behandling anses
a. bearbetning eller behandling som medför att de framställda varorna blir hänförliga till annat tulltaxenummer än var och en av de varor som använts som material, dock att enligt lista A särskilda bestämmelser gäller för där angivna varor;
b. bearbetning eller behandling som anges i lista B.
Med avdelningar, kapitel och tulltaxenummer avses de som ingår i Brysselnomenkilaturen för klassificering av varor i tulltarifferna.
2. Om för en viss framställd vara en procentregel i lista A och lista B begränsar värdet av de varor som fär användas som material vid framställningen, får det sammanlagda värdet av dessa varor, oavsett om de, inom de gränser och på de villkor som anges i var och en av de två listorna, har ändrat tulltaxenummer genom bearbetningen, behandlingen eller monteringen, i förhållande till den framställda varans värde icke överstiga den procentsats som anges i de bäda listorna, om procentsatsen är densamma, eller, om listorna anger olika procentsatser, den högrev av de två.
3. Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel I punkterna I b. och 2 b. skall följande bearbetning eller behandling alltid anses otillräcklig för att ge ursprungskaraktär, oavsett om den medför ändring av tulltaxenummer:
a. behandling med syfte att säkerställa att varorna bevaras i gott skick under transport eller lagring tluftning, utspridning, torkning, kylning, inläggning i saltvatten, i svavelsyrlighetsvatten eller i andra konserverande vattenlösningar, avlägsnande av skadade delar och iknande åtgärder):
Prop. 1972: 135 110
b. enkel behandling bestående i avlägsnande av damm, siktning eller sållning, klassificering, sortering (inklusive sammanförning av artiklar till satser), tvättning. målning eller delning; ec. 1, Ompackning, uppdelning eller sammanföring av kollin: ii. förpackning på flaskor, i säckar, fodral eller askar, uppsättning på kartor m. m, samt alla andra enkla förpackningsåtgärder: d. anbringande av märken, etiketter eller Hknande särskiljande beteckningar på varor eller förpackningar därtill: ce. enkel blandning av varor, även av skilda slag, såvida en eller flera i blandningen ingående beständsdelar icke uppfyller villkoren enligt detta protokoll för att kunna anses ha ursprung antingen i gemenskapen eller i Sverige; f, enkel sammansättning av deiar av artiklar i avsikt att framställa en komplett artikel: pp. en kombination av två eler flera av de åtgärder som anges under
h. slakt av djur.
ARTIKEL 6
1. När de i artikel 5 nämnda listorna A och B anper att varor som framställts i gemenskapen eller i Sverige skall anses ha ursprung där endast om värdet av varor som använts som material ej överstiger en viss del av värdet av de framställda varorna, skall följande värden beaktas vid bestämningen av denna del, nämligen: - dels beträffande varor vilka visas vara importerade: tullvärdet vid importtillfället; beträffande varor av obestämt ursprung: det tidigaste fastställbara pris som betalats för varorna inom den avtalsslutande parts område där framställningen äger rum; — dels de framställda varornas pris vid försäljning fritt fabrik med avdrag av interna skatter som återbetalats eller skall återbetalas vid export. Bestämmelserna i denna artikel skall även gälla vid tillämpning av
artiklarna 2 och 3. 2. Vid tillämpning av artiklarna 2 och 3 skall med mervärde förstås
skillnaden mellan, å ena sidan, de framställda varornas pris vid försäljning fritt fabrik med avdrag av interna skatter som äterbetalats eller skall äterbetalas vid export från det berörda landet eller gemenskapen och, ä andra sidan, tullvärdet av alla importerade varor som använts som material i detta land eller gemenskapen.
ARTIKEL 7
Transport. som sker ji en enda sändning, av varor med ursprung i Sverige eller i gemenskapen kan äga rum genom andra områden än dem
Prop. 1972: 135 111
som tillhör gemenskapen, Sverige, Österrike, Finland. Island, Portugal eller Schweiz, i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom sådana andra områden, sävida transporten genom dessa områden är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av tullmyndigheterna i tränsit- eller laptingslaändet samt icke saluförts eller utlämnats till förbrukning och där icke heller undergåätt annan behandling än lossning och lastning etler åtgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick.
Avdelning Il
Former för administrativt samarbete
ARTIKEL &
1. Ursprungsvaror enligt artikel I i detta protokoll skall vid import till gemenskapen eller till Sverige komma i åtnjutande av förmånerna enligt avtalel mot avlämnande av ett varucertifikat A.S. I utfärdat enligt formulär i bilaga V vill detta protokoll av tullmyndigheterna i Sverige eller i gemenskapens medlemsstater.
2. Vid tillämpning av artikel 2 och, i förekommande fall. artikel 3 användes varucertifikat A.W. + utfärdat enligt formulär i bilaga VI till detta protokoll av tullmyndigheterna i vart och ett av de berörda länder, där varorna antingen befunnit sig före återutförseln i oförändrat skick eller undergått bearbetning eller behandling som avses i artikel 2, mot uppvisande av tidigare utfärdade varucertifikat.
3. För att tullmyndighet skall kunna förvissa sig om under vilka omständigheter varor, som skall äterutföras i oförändrat skick, befunnit sig inom de olika berörda ländernas områden när de icke varit upplagda på tullager, skall tidigare utfärdade varucertifikat, som avlämnats vid införseln av varorna, på begäran av den som förfogar över varorna förses med myndighetens päteckning vid införseltillfället och därefter var sjätte månad.
4. Tulimyndigheterna i Sverige eller i gemenskapens medlemsstater skall vara behöriga att utfärda varucertifikat enligt de avtal som avses i artikel 2 och på de villkor som fastställts i dessa avtal, under förutsättning att de varor som avses i certifikaten befinner sig på Sveriges eller gemenskapens område. För certifikaten användes formulär enligt bilaga VI till detta protokoll,
5. När uttrycket ”varucertifikat” användes I detta protokoll, utan att det särskilt anges huruvida därmed avses certifikat på formulär enligt punkt 1 eller 2, skall motsvarande bestämmelser utan ätskillnad gälla för båda slagen av certifikat.
Prop. 1972: 135 112
ARTIKEL 9
Varucertifikat utfärdas endast på exportörens skriftliga aänsökan. vilken skall göras på ett för detta ändamål fastställt formulär.
ARTIKEL 10 1. Varucertifikat utfärdas av tullmyndigheten i exporttandet vid utförseln av de varor som certifikatet avser. Det skall ställas till exportörens förfogande så snart utförseln ägt rum eller säkerställts. Om varucertifikat icke utfärdats vid utförseltillfätlet på grund av misstag, oavsiktligt förbiseende eler särskilda omständigheter, kan varucertifikat undantagsvis utfärdas även efter utförseln av de varor som
certifikatet avser. I sådant fall skall det förses med anteckning som visar
under vilka omständigheter det utfärdats. Varucertifikat får utfärdas endast om det kan antagas komma at utgöra bevis vid tillämpning av den i avtalet avsedda förmånsbehandlingen. 2. Varucertifikat, som upprättas i enlighet med artikel & punkterna 2 och 4, skalt innehålla hänvisning till det eller de varucertifikat som tidigare utfärdats och mot vars uppvisande det nya certifikatet utfärdas. 3. Ansökan om varucertifikat och certifikat. som avses I punkt 2 och mot vars uppvisande nytt certifikat utfärdas, skall bevaras av tullmyndigheten i exportlandet under minst två är.
ARTIKEL 11 1. Varucertifikat skall inom fyra månader, räknat från den dag då det utfärdats av tullmyndighet i exportlandet, inges till den tullanstalt i importlandet, där varorna anmiles. 2. Varucertifikat, som inges till tullmyndigheten i importlandet efter utgången av den tidsfrist som anges i punkt I, kan göodtagas som grund för förmånsbehandling, om underlåtenheten att iakttaga fristen beror på force majeure eller exceptionella omständigheter. Tullmyndigheten i importlandet kan dessutom gödtapa certifikat, om varan anmälts hos myndigheten före utgången av nämnda tidsfrist. 3. Varucertifikat skall, oavsett om de försetts med påteckning enligt artikel 5 punkt 3, bevaras av tullmyndigheten i importlandet enligt de regler som gäller där.
ARTIKEL 12
Varucertifikat skall upprättas på tillämpligt formulär enligt bilagorna V och VI till detta protokoll. Det skall upprättas på ett av de språk på vilka avtalet är avfattat och i överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets interna lag. Om det utskrives för hand. skall det ifyllas med bläck och med tryckbokstäver.
Prop. 1972: 135 113
Certifikatets format skall vara 210x 297 mm. Det papper som användes skall vara vitt och icke innehälla slipmassa, vara limmat för skrivändamäl och väga minst 25 gram per m?. Det skall vara försett med guillocherad botten i grön färg för att på mekanisk eler kemisk väg utförd förfalskning skall komma till synes.
Gemenskapens medlemsstater och Sverige kan förbehälla sig rätten till tryckning av certifikaten eller anförtro denna ät tryckerier som godkänts av dem. I sistnämnda fall skall på varje certifikat finnas uppgift om godkännandet. Varje certifikat skall förses med uppgift om tryckeriets namn och adress eller med ett tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För särskiljande av certifikaten skall varje certifikat dessutom förses med serienummer.
ARTIKEL 13
Varucertifikat skall inges till tullmyndigheten i importlandet enligt där gällande bestämmelser. Myndigheten kan begära att certifikatet översättes. Den kan vidare kräva att inkommande varuanmälan kompletteras med en försäkran av importören att varorna uppfyller de villkor som uppställts för tillämpning av avtalet.
ARTIKEL 14
1. Utan att varucertifikat företes skall gemenskapen och Sverige som ursprungsvaror berättigade till förmånsbehandling enligt avtalet godtaga varor som inkommer som småförsändelser adresserade till enskild person eller ingår i resandes personliga bagage, förutsatt att införseln icke har kommersiell karaktär, att varorna anges uppfylla villkoren för tillämpning av dessa bestämmelser och att intet tvivel råder om riktigheten härav.
2. Som införsel utan kommersiell karaktär skall anses införsel som har tillfällig karaktär och som uteslutande avser varor för mottagarens eller den resandes eller hans familjs personliga bruk, förutsatt att varorna icke genom sin natur eller sin mängd ger intryck av att införseln sker i kommersiellt syfte. Vidare får det sammanlagda värdet av varorna icke överstiga 60 avräkningsenheter om de inkommer som småförsändelse och 200 avräkningsenheter om de ingår i resandes personliga bagage.
3. Avräkningsenheten har ett värde av 0,88867088 gram fint guld. Om avräkningsenheten ändras, skall de avtalsslutande parterna taga kontakt med varandra i den blandade kommittén för att på nytt bestämma värdet i guld.
ARTIKEL 15
1. Varor, vilka sänts från gemenskapen eller från Sverige till en utställning i ett annat land än de länder som anges i artikel 2 och vilka efter utställningen sålts för att införas till Sverige eller till gemenskapen, skall vid införseln komma i ätnjutande av förmånerna i avtalet, om 8 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
Prop. 1972: 135 114
varorna uppfyller i detta protokoll uppställda villkor för att anses ha ursprung i gemenskapen eller i Sverige och om för tullmyndigheterna på tillfredsställande sätt styrkes a. att en exportör har sänt varorna från gemenskapens eller Sveriges
område till utställningslandet och utställt dem där;
b. att denne exportör har sålt varorna eller överlåtit dem till en mottagare i Sverige eller i gemenskapen; c. att varorna under utställningen eller omedelbart därefter har sänts till Sverige eller till gemenskapen i det skick vari de sänts till utställningen; d. att varorna, sedan de sänts till utställningen, icke har använts för annat ändamål än demonstration på denna utställning. 2. Varucertifikat skall i vanlig ordning inges till tullmyndigheterna. Utställningens namn och adress skall anges i certifikatet. Vid behov kan ytterligare handlingar begäras för att styrka varornas karaktär och de
omständigheter under vilka de utställts.
3. Bestämmelserna i punkt 1 är tillämpliga på alla handels-, industri-,
jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor eHler offentliga
visningar av liknande karaktär under vilka varorna förblir under tullkontroll, dock med undantag av sådana som i privat syfte anordnas i butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska varor.
ARTIKEL 16 För att säkra en riktig tillämpning av bestämmelserna i denna avdelning skall gemenskapens medlemsländer och Sverige lämna varandra ömsesidigt bistånd genom sina tullmyndigheter för kontroll av äktheten och riktigheten av varucertifikaten, inbegripet sådana som utfärdats enligt artikel 8 punkt 4. Den blandade kommittén skall vara behörig att fatta de beslut som erfordras för att formerna för det administrativa samarbetet skall kunna tillämpas i vederbörlig tid i gemenskapen och i Sverige.
ARTIKEL 17 Envar som upprättar eller låter upprätta handling innehållande oriktiga
uppgifter i syfte att erhälla varucertifikat, så att vara kan komma i
åtnjutande av förmånsbehandling, skall träffas av påföljd.
Avdelning III
Slutbestämmelser
ARTIKEL 18
Gemenskapen och Sverige skall vidtaga alla erforderliga åtgärder för att varucertifikat enligt artikel 13 i detta protokoll skall kunna inges från och med den 1 april 1973.
Prop. 1972: 135 115
ARTIKEL 19
Ciemenskapen och Sverige skall, såvitt ankommer på dem, vidtaga de
åtgärder som erfordras för att bestämmelserna i detta protokoll skall genomföras.
ARTIKEL 20
De förklarande anmärkningarna, listorna A, B och C samt formulären till varucertifikaten utgör en integrerande del av detta protokoll.
ARTIKEL 21
Varor, som uppfyller de i avdelning I angivna villkoren och som den I april 1973 antingen är under transport eller i gemenskapen eller i Sverige är underkastade gällande regler om tillfälliga lager, tullager eller frizoner, kan komma i åtnjutande av förmånerna enligt avtalet, förutsatt att ett varucertifikat, utfärdat i efterhand av behörig myndighet i exportlandet, samt handlingar som styrker transportförhållandena uppvisas för tullmyndigheten i importlandet inom en tidsfrist av fyra månader från nämnda dag.
ARTIKEL 22
De avtalsslutande parterna åtager sig att vidtaga erforderliga åtgärder för att de varucertifikat, som tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Sverige skall vara behöriga att utfärda vid tillämpningen av de avtal som anges i artikel 2, utfärdas enligt bestämmelserna i dessa avtal. De åtager sig även att säkerställa det administrativa samarbete som är nödvändigt för detta ändamål, särskilt för att kontrollera hur varor, som omfattas av bestämmelserna i de i artikel 2 åsyftade avtalen, har transporterats och var de har befunnit sig.
ARTIKEL 23
I. Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel I i protokoll 2 får varor, som använts som material och som icke har ursprung i gemenskapen, i Sverige eller i de länder som anges i artikel 2 i föreliggande
protokoll, icke bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse från
tull i någon form från och med den dag då tullsatsen för ursprungsvaror av samma slag i gemenskapen och i Sverige sänkts till 40 7 av bastullen.
2. Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 1 i protokoll 2 får, när ett varucertifikat utfärdas av tullmyndighet i Danmark, Norge eller Storbritannien för att i Sverige ge rätt till de tullförmåner som gäller i Sverige och som avses i avtalets artikel 3 punkt I, varor, som importerats och använts som material i Danmark, Norge eller Storbritannien, i
nämnda tre länder bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse
Prop. 1972: 135 116
från tull i någon form endast om det är fråga om varor som avses i artikel 25 punkt I i föreliggande protokoll.
3. Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 1 i protokoll 2 får, när ett varucertifikat utfärdas av tullmyndighet i Sverige för att i Danmark, Norge eller Storbritannien ge rätt till de tullförmäner, som gäller i dessa tre länder och som avses i avtalets artikel 3 punkt I, varor, som importerats och som använts som material i Sverige, bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse från tull i någon form i Sverige endast om det är fråga om varor som avses i artikel 25 punkt I i föreliggande protokoll.
4. När uttrycket ”tull” användes i denna och följande artiklar, avses därmed även avgifter med samma verkan som tull.
ARTIKEL 24
1. Intill den dag då tullarna för varor av det slag varucertifikaten avser har avvecklats mellan gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och Irland, ä ena sidan, och Sverige, ä andra sidan, skall, när så erfordras, i certifikaten anges att de varor som certifikaten avser har erhållit ursprungskaraktär och undergått ytterligare bearbetning endast i Sverige eller i Danmark, Norge eller Storbritannien eller i de övriga fem länder som anges i artikel 2 i detta protokoll.
2. I andra fall skall, när så erfordras, i certifikatet anges det mervärde som erhållits inom vart och ett av följande områden:
- gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning, — Irland, — Danmark, Norge och Storbritannien,
Sverige,
-- vart och ett av de fem länder som anges i artikel 2 i detta protokoll.
ARTIKEL 25
1. Vid införsel till Sverige eller till Danmark, Norge eller Storbritannien kan endast de varor, för vilka varucertifikat har utfärdats varav framgår, att varorna har erhållit ursprungskaraktär och undergätt ytterligare bearbetning endast i Sverige eller i de tre nämnda länderna eller i de övriga fem länder som anges i artikel 2 i detta protokoll, komma i åtnjutande av de i avtalets artikel 3 punkt 1 avsedda tullförmåner som gäller i Sverige eler i de tre nämnda länderna.
2. I andra fall än dem som avses i punkt I kan Sverige, äå ena sidan, och gemenskapen, å andra sidan, övergångsvis vidtaga åtgärder i syfte att icke uttaga tull enligt avtalets artikel 3 punkt 2 på det värde som motsvarar värdet av varor med ursprung antingen i Sverige eller i gemenskapen, vilka använts som material vid framställning av andra varor, som uppfyller villkoren enligt detta protokoll och som slutligen importeras antingen till Sverige eller till gemenskapen.
Prop. 1972: 135 117
ARTIKEL 26
De avtalsslutande parterna skall vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att ingå sådana överenskommelser med Österrike, Finland, Island, Portugal och Schweiz som säkerställer tillämpningen av detta protokoll.
ARTIKEL 27
1. Vid tillämpning av artikel 2 punkt 1 i detta protokoll skall vara, som har ursprung i något av de fem länder som anges i nämnda artikel, behandlas som icke- ursprungsvara under den eller de perioder då Sverige,
för sådan vara och i förhållande till ifrågavarande land, tillämpar tull som
gäller för tredje land eiler vidtager en motsvarande skyddsåtgärd med stöd av de bestämmelser som gäller för handeln mellan Sverige och de fem länder som anges i nämnda artikel.
2. Vid tillämpning av artikel 2 punkt 2 i detta protokoll skall vara, som har ursprung i något av de fem länder som anges i nämnda artikel, behandlas som icke-ursprungsvara under den eller de perioder då gemenskapen, för sådan vara och i förhållande till ifrågavarande land, med stöd av bestämmelserna i det avtal som ingåtts mellan gemenskapen och detta land tillämpar tull som gäller för tredje land.
ARTIKEL 28
Den blandade kommittén kan besluta att ändra bestämmelserna i avdelning I artikel 5 punkt 3, i avdelning HH, i avdelning II artiklarna 23, 24 och 25 samt i bilagorna I, II, LIL, V och VI till detta protokoll. Den är särskilt behörig att vidtaga de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa bestämmelserna till de behov som kan föreligga för vissa varor eller transportsätt.
Prop. 1972: 135 118
Bilaga I
Förklarande anmärkningar
Anmärkning I - till artikel I
Uttrycken ”gemenskapen” eller ”Sverige” avser även gemenskapens medlemsstaters eller Sveriges sjöterritorium.
Fartyg som är verksamma på det fria havet, där inbegripna ”flytande fabriker”, ombord på vilka bearbetning eller behandling sker av produkter från deras fiske, skall anses utgöra en del av den stats område till vilken de hör, förutsatt att de uppfyller de villkor som anges i förklarande anmärkning 5.
Anmärkning 2 — till artiklarna I, 2 och 3
Vid bestämmande av om en vara har ursprung i gemenskapen eller i Sverige eller i något av de i artikel 2 angivna länderna skall bortses från om energiprodukter, anläggningar, maskiner och verktyg som använts för framställning av denna vara har ursprung i tredje land eller ej.
Anmärkning 3 — till artiklarna 2 och 5
Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 2 punkt I A b. och Bb. skall procentregeln, såvitt avser mervärdet, iakttagas enligt de särskilda bestämmelser som anges i listorna A och B. När den framställda varan är upptagen i lista A utgör således denna regel ett tilläggskriterium utöver kravet på ändring av tulltaxenummer för den icke-ursprungsvatå som eventuellt har kommit till användning. På samma sätt skall bestämmelserna om att det icke är möjligt att sammanlägga de i listorna A och B angivna procentsatserna för en och samma vara tillämpas i varje land i fråga om mervärdet.
Anmärkning 4 — till artiklarna I, 2 och 3
Förpackning anses bilda en enhet med den vara som den innehåller. Denna bestämmelse är emellertid icke tillämplig i fråga om förpackning som icke är av vanlig typ för den förpackade varan, som har ett eget användningsvärde och som är av varaktig karaktär, oberoende av
dess funktion som förpackning.
Anmärkning 5 -- till artikel 4 f.
Uttrycket ”deras fartyg” skall endast avse fartyg: — som är registrerade i någon av gemenskapens medlemsstater eller i
Sverige;
Prop. 1972: 135 119
— som för någon av gemenskapens medlemsstaters eller Sveriges flagg; — som till minst hälften tillhör medborgare i gemenskapens medlemsstater eller i Sverige eller ett bolag vars huvudsäte är beläget i en av dessa stater och i vilket verkställande direktören eller direktörerna, ordföranden i styrelsen eller i tillsynsorganet samt majoriteten av medlemmarna i dessa organ är medborgare i dessa stater och vidare, i fråga om ”personbolag” (handelsbolag och liknande bolagstyper) eller bolag med begränsad ansvarighet, vars kapital till minst hälften tillhör dessa stater, offentliga sammanslutningar eller medborgare i dessa stater; — vars befäl helt består av medborgare i gemenskapens medlemsstater eller i Sverige; och
— vars besättning till minst 75 96 består av medborgare i gemenskapens
medlemsstater eller i Sverige.
Anmärkning 6 - till artikel 6
Med uttrycket ”pris vid försäljning fritt fabrik” förstås det pris som betalas till den tillverkare i vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen ägt rum, inbegripet värdet av alla som material använda varor.
Med ”tullvärde” förstås värde enligt Brysselkonventionen den 15 december 1950 rörande varors tullvärde.
Anmärkning 7 -- till artikel 8
De tullmyndigheter som förser varucertifikaten med påteckning enligt artikel 8 punkt 3 har rätt att kontrollera varorna enligt gällande
bestäm melser i den berörda staten.
Anmärkning 8 -- till artikel 10
När varucertifikat avser varor som ursprungligen införts från nägon av gemenskapens medlemsstater eller från Sverige och som återutföres i oförändrat skick skall, utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 24, i de nya certifikat, som utfärdas i det land varifrån återutförsel sker, alltid anges det land i vilket det ursprungliga certifikatet
utfärdats. Om det gäller varor, som icke varit upplagda på tullager,
skall i certifikaten även anges att påteckningarna enligt artikel 8 punkt 3 har gjorts i vederbörlig ordning.
Anmärkning 9 — till artiklarna 16 och 22
Om varucertifikat har utfärdats enligt artikel 8 punkt 2 eller 4 och avser varor som återutförts i oförändrat skick, skall tullmyndigheten i bestämmelselandet inom ramen för det administrativa samarbetet kunna erhålla kopior av det eller de certifikat som tidigare utfärdats för ifrågavarande varor.
Prop. 1972: 135 120
Anmärkning 10 - till artiklarna 23 och 25 Med ”tullförmåner som gäller” avses den tull som tillämpas den 1 januari 1973 i Danmark, Norge, Storbrtannien eller Sverige för varor som avses i artikel 25 punkt 1 eller den tull som enligt avtalet senare skall tillämpas för dessa varor, om denna tull är lägre än den som tillämpas för andra varor som har ursprung antingen i gemenskapen eller i Sverige.
Anmärkning I1 — till artikel 23
Med ”tullrestitution eller befrielse från tull i någon form” förstås
varje bestämmelse om återbetalning eller efterskänkande, helt eHer delvis, av tullar som tillämpas för varor som använts som material, under förutsättning att nämnda bestämmelse uttryckligen medger eller faktiskt medför sådan återbetalning eller sådant efterskänkande, om de med detta material framställda varorna exporteras men icke om de är avsedda för inhemsk förbrukning.
Anmärkning 12 - till artiklarna 24 och 25
Artikel 24 punkt 1 och artikel 25 punkt I innebär särskilt att tillämpning icke har skett — vare sig av bestämmelserna i sista meningen i artikel I punkt 2 b. för varor från gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och Irland, vilka använts som material i Sverige; — eller, i förekommande fall, av bestämmelser motsvarande nämnda mening vilka ingår i de avtal som anges i artikel 2, såvitt avser varor från gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och Irland, vilka använts som material i något av de fem länderna.
Anmärkning 13 — till artikel 25
Om ursprungsvaror som icke uppfyller villkoren enligt artikel 25 punkt I importeras till Danmark, Norge eller Storbritannien skall den bastull, från vilken tullsänkningarna enligt avtalets artikel 3 punkt 2 skall företagas, vara den tull som importlandet den 1 januari 1972 faktiskt tillämpade gentemot tredje land.
Prop. 1972: 135 121
Bilaga II
Lista A Lista över bearbetnings- eller behandlingsprocesser som, trots att de medför ändring av tulltaxenummer, icke medför att den bearbetade eller behandlade varan erhåller karaktär av ”ursprungsvara” eller som medför att varan erhåller sådan karaktär endast under vissa villkor
el eQ
ve .CIBASDUnIÄsIn,, 1oppaw
epi4ddn 120
was UPY
fuNpuryag ie uPlj Ar 103
IPyqviry apuded)n
aa IpudrIsurpdu
1a]PY1a FuruIagIrd FUIUHLANLL
UPIPA IPU
-o1e 10814S13AQ -ury 13t10jurt 18110JUGY 2, -uurds 10gpaw tu Of -såunidsin,, Jenuoreu AR UP JOBLSIAAQ 234) 'Tewuureds SPIEA f3 feralew ()€ [FIIIEUI Jaja
wos euur JOBTISIDAD IPIPA vu Jofu SIRA FUypPuryag AR SPITA IR14eIPY up1] APAIRA URI UR1) ug1j ”deY SUPIPA apIRA Yao SIPA IPIPA SpuaeÅ)n DPUSeRIn SPUaRTIN 2puarän SURIPA NOY LT BP3IPIe] ”dey SUPIPA IN Ia] IIJCUIa SITA 'TarynpoIdsfeu PRIPIRJ 184ISOJUEY FuuIdgITaG FUIUYFNDdAI AT FUtuUNIJANNE FutuRIIANIT FuruglaAmpr UDP <edey PäIPIE] UPIPA nn LOTT AF JALT10] UOP 1 PIPA 2 USP IN fell 0€ JIE AC 1m
"orYyry WOS 2P8010 sjapawsdurupos -3[P AR -[EYJUUT (CPJÄJ IATA -HIrd10] Isepua UP 103 'SOIRYIRsS AR "sSPj8Å Ses] -04d WW SåPUFAUP Jur 1ua20Id puejpeuauur PaIagsja BRJUTPUN HAJUON Jajja 131 apuruyt soandoeyry 'SOIRYIES UJAT) Ar IEI JISPwWIRU PU asfjaqsrers [PINE 1UaDOIdINIA [[BYaUNOINau ia UauR pausa YO WOS XISUIAC] IOJEAPEIYOYD EprofFisuoy UaAR PW PUR OS uro IAJÄTHIJUORIIAIOS 3ejs få AR I PIPUR "fofur IASHAP 'Tewepursgurugrnew up "202Ä2HdJuORIIHIOS 'OPYPA ur 'OTACAY 111a8eds eIPUur SJESTN BURPES arpurnw AR OT 103ynpolrd 112 AR BRJURPUN AC AR Ur ta0o SPULIPYJUUT UIOUDA 420 SPUF||PYDUNU? DAEINIXAUYPWN IP 103 SJESJIN pat AT 'I3uoIe apPEXIDANN BUtupaIag 13 "IPWUITA [ BRISNIRA PERIOD PEPYOYD "INPIIXI 1e3uIu OeXEY 1a1Xnp apur| erpur 22103 2 Pau UTN UIO 005 NEW
LIRA
— PHEISWEIJ JUDXBUINL FO Y9yRTIN 1061 I0'61 €0'61
LTAIn
Prop. 1972 135 123
NR
.PavAsBunidsin,, IOJpauwr
epitgsddn
Wos
FUTPUEtad Je Ae 10NIHA IPIYeIrey
fäla apudg)suepau
l1alfeyla Futulad:Tag
UuPIPA Iru
TYNPOLd JALNJIO 181 J3!fIOJUBU JAN fojpou [10JUBUY
AS IOJUBY 13019 SUPIPA -sBunidsin,, [IAILISSTI "dey BIPIRJ JURY SIPA -IJESINTIJ
få Z1 JBIIIIEUW JEIIdIEW Je1131eW JEIdIeW "dey P3IPIB]
ISIJAIP wos UIP
EI Od AT Junpuryag AR 1811oJury AP UP Ie1yel1e3 UPIP URI 23, UPIJ UPIJ URI UPIJ UPIJ IT2 (€ 181jrojuey AR
puarIn apuaRBIn SpUaRFIN dpuagTIn IpuarFIn IPUaRBIN SPUdrIN 24
IOBLISIAAQ (€£
JPIIaeu
Jaa Ieyra JOZNSIJAQ
[erIajeur "IynIsjadesra FumaQurag FULA FUIUY SPIPA JULIA FUNYISANLL FUIUHISAJIL FUIUJFIATL BUIUYSJANLL
apPIPA 'dey "dey dey
UPIPA uP.j t00c
IAI SUTIPA Tr «PIPA TT SpIEA PIPA 13]ja SIPA UI
lir In nn nn IM
IL 'ereinpurt yo
arpyua (UIPIFURW "-PYOIdE) ya
-YnpolId 'Zunuoy
WOUd3 RUPPES IASNINIJIBUNBJ SUSNIPA[PISUIU PIPUR TIPUR JIA AR E3IIOJUBY £37
"st (TaIyNpoId
asjaJIRIS jewuurds eIpur "LU'61 BE1UEPUN Aofu 1ARIOS
263801) 113SARO) uadA 'seurue AP PUJjPYId apuriÄj 120 420 AP apueuyrn "I3NIOS
EP]EISWRIJ y3o IEJSÄTYIPJGO JU UaJIPA Spurepeyauur Spurj[eyauur (12NIOSUDAUT
wWIOJiaAjnd UPUUR Ar sänynpoIdsfeuuurds JJESIXPASNOY ac Ar apueuyn lodioxssddays TID OCYLY patu
10] AB IAN JEJOST)RWOIP sfew
IPÅUITUPAIAGSJApd Furujsokr 420 1jes
PätllojURY I ra8uofng 1PIÄSJON
PIUdUWRFIR SIESjN) TaYDAlrp Jaja ed ed
"JOFUUJ m2ejqoas LIA IPUTI[TLYJUUI
420 "POIGQSPIPANEN DB 'J12pjofu fduejn Andwrgn -str10d 1djja I aja ISA UTin 250 ICIGST)CWOIP UIO 0:07
103utgsfewu fd yxo RuJJfOGONY]e YO 'PosqieW unoj 'peuoWwaT Be FuIrupeAs WOS 113] "YIDANEA 1JPSINNIJ SOIVHIRS) JIAXEQ roddog ISTUPA '-o8rs USATT 'YynIg 14
UÄID na UIJAR få fö
Fejs Bär 1256] Iaja
10] Nn ie ie EIRA
f[083: 2331
PJJPISWRl1g JUAXTUYINIL t0'61 S0'61 9061 L0Y'61 8061 SO ruuaq euuag
TcAn
I; c
Prop. 1972 135 124
JP 10JPaUWw a PIPASBUNIASIN,, "€
PSI epij4rddn
I WOS USION[NA
JurfpPueyag ie AP 10yIasA 183217 Pau
J3yRua Jajja Spuarisuepau
13]]CY13 FurulagIeag I ereasBunIdsin
UPIPA Ieu
23110 IB I8t]1OJUeyY 23tIOJURY 11IO 1810 131]I10JURU I31IOJUEU AP 10Jpaw IOJURUY fererey
-SBUNJIÄSIN,,
JULY JURY juey
fa ferIadew [PII2ICUW [ErIajetw [ELIEL JENIaIew jersajew JeNaIew [PLIS)FW
SO'ZZ SO'cz UTIBUlIa
wos
Jurfpueyag AC IP NP
IPIYC:P3 UPIJ URIJ UPIj UPIJ UPIJ UP.tJ UPIFf UPlJ IP4Y
pOTT FÖTT
IPUarÅ)n IPUdRTIN apuar3jn SPuUdgTIN WOS
SPUJEÅIN pPUagäIN Spuar3)N 1Cr'8C SPUarÅIN 1C$
Iajja JOf[EYId LÖO 'LO'OT 80 IaryNPOId ND IP
BururogIrag FUruJIdAJLL FUNUYIdAJ! FuruYIdANIL ÄUIUYIIANIL FUIUJIJALL FUIUYIJAJIL FUNuNIJAL FUtU|IAALL
FO "r0'80 t108E cp UPIPA 1064 1082 8T8T TIN
Ar
«PIPA 80 Be
SIeMIJARU
JIE Im IN HN 13 in NN IN
I
-SIBQSIOY SIOATUP AP ejnä3e -H3AUI PUIOIeA EN 22112 137YL11X3 äcjuPpun efuowa3urio POA T' Y20 I1ajja EXSIEJ "AYXSIYM Ja]]3 OS ep 7 -UOIed 33e fa EASNEWOIE paw) AP SOJPHIES) AR sedwen HLEUOYOHJEJAS apurfjeyauur
UIA "Ur Y2o
ayAIp '-UoOwWojd JPUUR "CIJJEl PIWOI1qQUaBoIPpAH efuow
IINIJOS PIXOIPAYUnBIT
3JuYsaI0oj
PIu pHOnNJgumnrT
Y3O e3njeyrids prop "YJeIe (utauverg tIIprxvoArd BLISNIPA 1PSYPlUusS 420 IaJja/Y2O pix JNLUIJA UI (12505
oqutZz wunnr
"Wo paw aIär effardads
PIPA
pIIRISWEl.] IUXeINNL
9077 60'Cc1An €£U8cm 6U'8cm LT8C gT 6T'8cn 0€'gc essad
ac In
I
Prop. 1972 135 125
-UOY IPIBA JPIPA PIPA PIPA PIPA IPIPA IPIPA [PIPA IPIRA IPIPA PIPA SPIBA 1e UYIO B1IPASBUNIÄSIN,, SUPIPA SUPIPA SULIPA SUBIPA SUTIBA SUPIPA "I 103paw SIPA 1 UISUIIO[AOUOW SIBA SICA SIPA SIPA SILA
[LIO]Y TIS
ep '"JPLISJEW 'JEII2)EW 'JELIJEW 'JeIId]eW "JeII3)eW "JUII3]E B3IPIBJ B3LPIEJ E3IPIR] E3IPIEJ BILPIP] B3IPIEJ IT wWOS AJddn [IN UdIOAINA
[OUP13 WU Furpuryag ie URI) UIP UPIJ Up UI) UIP UPIj Vap UPIj UP UR4J Uap AP top AR patu AR AR AP AC AR Pour III AR IpUJLZIN SPUaE3IN SPUJeFIN JIPUILIIN SPUJETIN SpUIR3In 2, JUINPULAWO 24 24 25 2) 2, JeIOjY J3y3tfua opusgisuppau OS QS OS OS OG OS saa 13B1SI3AO 13811513A0 138H5I3AQ I081)S12AQ0 1381SIDAQ I331SI3AQ ISjJeYla JuIuIdIgGIrIA FUIUHIJAJLL AP FUIUJYISANLL FUNUHIJAJLI JUrUNIJAHIL FUIUYIJAJLL FUUYIJANLE
UOIJPSUaP I eIPAsBunIdsIn YSTUIY UPIPA DI INN II dy dY IAI eu
181110JUEY IILJIOJUEY 131110JUP4 AP
103paw 12146103
-sgunIdsin,,
fa ferajeu JjetIJeW jeriareu IHJE4Ys wos
Jurpueyag Ae IB)Ne1eY UP.Ij UPIJ UP.Nj Ie4Y
SPUIJETIN Spuagäsn WOsS Spuagäjn 1€T87 1 €£1'8T
IJANPOLrd 1213 JaNeylId
PI 3919 JuruIagIeag ZUrIuHIJAJLL FUIUHISAJLL BuruMISAJPL 18T'8T VPIPA 10:87 108 Ae
BILA SJENIDAJ]N JE IN IN IN
-O3wfuq -JWIBULIIIA BUIOSEA e3)ap
13I2sed sutfoy1id-e1aq ud Iäljua paw BP
'233221922 få Ja IOIEA IeJuuYdedio0j 34 UPJJJOIYL ÄLI33QUI) (J3JUSLUEAIPIU sed 01 tutfoxsrd-ejte we J3pIurolrg "[dpawjaspos SPURINSISAO
JEJINSVUNIULWINTY AP JeuogIreyunn] 14IysIroj IAU utfoxrd-ewwre3 133UDLIPAIPIW UNOJ UTP eIÄSUTNONIN 13prurol1g exsIue3IO JT I np
BejsnIeA urpiAd AdTAUIA EXSUTIIP I PIOPRIA [3NAEY BIpuy fd p'a IYIA ejlanads EIRA
— PIjeISWEIJ I1UaXxBIHNI fE'8cmn gen Tp8c T0'6Z T0'6T s€'6cIn Sst'6cIm 8E'ec £00€ SoOTf essaq
Mn An An mm -
Prop. 1972: 135 126
Jr snetod
BieAsBunIdsin,, LOjpaur CH
tpiiddn EISTEE ja
WoOs sfetu USIONITHA
SUPURYag IE Av upij JONA 12)yCIcy PU apuarsin
JONA apuarysurpau J4YSYU
IaleyId FUIUJIQIPIg FuruyiaAltp
I Preasgunidsin
UPIPA a Ru
JFÄIOJURY 2 1ÄIOJURY 13110 I8IOJURUY JINJIOJURY IBIOJUBU AR f10Jpaw ”ITJ[ASWUNNEG CIIOJUEY IPIycIey -sgunadsan,, JUCY
VIHNAUDES fa [ENSE frekajetu JeNaIeu [ELISIRLU [LIISIEtU JELIIJEW Wwos Ufe4YIa I3HeS Jur/puryag Ar LWIOSPS UPIJ fojj3 URI i234eI1eY UTI URI URI) UPl) Je4 fajja
IPUJRTIN 150'TE [IPIWIJÄJ IPUOQIPYLUNHTY WOS apuUdrBin SPUaETIN APUaeTIN ApudTäjn SPUdRIIN 10 IapINO
Jäla foReyYyra LE Jarynpold
209 TH Fururdgarag BUIUYIJANLE AR PAU FuiuYsdANLL FUWYIaA!L FUIUYIJANLL JuruNIaSAIL FUrUYLAlL pO'te Burupuejg 10 COLE UPIEA ll Oce 1 10ZE 10
"dry En AP PIPA "TUI sJeYIoAlN He IM 9 HR TN NN EN
-OUNUN] I33yNpoId -PEIQ IPUUe Speiduodxa pla -tsOd peuara ”pesauodxao PuIOJRA Buljeyqra eardwurj tISJaYIRIS PYASIJI LUPpPEsS YStJVIZOJOJ AR WOS Jaa 1000 'öperauodxado Eystucdioo Jajja EP SIPURAUR AP "EBISsurRYsnfj RAN fayynpolidig BYSI1010 AR vynpord SJOSMYUUIXAp fö ITCSUIUSOfUaJILA PLISOT dded "fisueysnfj EBU skdureju UOLP[[1SapP 4YI0
ANIGQ "IPEjfeNLRI "UJUWresIe] UIOS YIO IE)Ljd '"Tadded AR 1udwsidiensqns 'estjsueysnff vaduaagqui pesarojrad FUNISIUDdlid3AR 1315 "wu 1313uysaroj Bejs fe8neyuadiar ASU IsjöHIRIS YIO EXSIJLITO)O telni UPIJ ur FeIsturA CUBPES 20 YISJ2XIRIS Y20 PIUW UNINIG JPusiew EIpuy UOTIRA fd 1310] "ofo ÅjSOj I IPIejd 10fj0 wp] up uaAr 10] Udu PAD FIBA ARP effarsods
PJJEISUTI4 JUaXBYNI 907 Sy 10LE e
SE
Prop. 1972 135
PIPA SPIPA APIPA SPIRA
IPIEA PIPA SPIGA SPARA
«BIBASBUNIÄSIN,,
JOJPauw SUPIPA SULIPA SUPIRA SUPIBA
SICA SICA SIPA SITA
epiA4ddn '"JELIJJeW "JCI1a32 "JPIISJCW "[BIIS)LUU
EBIPIPJ FRLPIEJ ESIPIGJ E3IPIKJ Wos
Butl[pueyag WU
18¶UPIJ UIP UPIJ UDP UDP Uap
AP UPIj URI) 103]A IB)YEILY AP AL AL Ar IPUIBTIN SPUIEZIN SPUDRZIN SpUSRTIN
I) 3) 24 24
10J3 2puagisuepau ÖS (JG OS QS
I3]jEYIa I3811SIJAG IaBH)SIJAQ IOB1)SIAO 1OBN)SIOAD
JururagIeag JUIUYIJAL BUTUJIJAJNIL JUIUYIJAJNL BULUYDANEL
UPIPA
Ieu DY IH dYI ONM
JoJpauw
-sBunIdsIn,,
fa
wos
Jultpuryag Ae
IP2YPeIeXY
Jaa Ia][eyYl1d
JumuII3gqIreag
UPIPA
« BILA NE
-Putysguruol3 -YNpolwd PUB HeJaUW
(12dded3njy AP -POL 104 3ejs FuuId3ejag "FUIUNIPUY apuruYn -Y3ed10J ApPeuuojin [2paunaq uOUuI 'BUTU '-J[IXI] 430 PIA 10]SBd "TOfJO]rIauIu 103 -duweAs u[ppueyfjerap cuepes
AR 'snfj PAS
apuruyr [2palussnjj Japauwdjefy 138)eS]ji
Jaa SpPuaeIsa4 J2pOI1YIJISI3AS
4Y30 WOUI YdO 134[3 Yao '-S)Y2sur "fapawsTurudwexaqser3o 13113 Ae HULU 1wes Yo WoOs uNISNpunuape] AP Jean 13as[Nd IeJedard Ieredard Y30 13ULOJ SJPUBAUE JUIUfAJ IPULYIIAJOU AI epPpalrag "J3Aeas -imiaidde 10]
1312 trajprauw apuero3in '"FUIusSIaAS 'JapawsuornYajuisag 13NEel I Juufesi0j [dpaus)esn
'purg :ZUurusiass UVISOTIOY
J3LUNSNpPUI
Jeredard :uauwr 10] apurföusialtsoxysta
I SPUBITi3IO] pau AD ar lWUOS
"xd '-2ej3 'Japau falla 10j SJPUBAUP Frjurpun Spreraiedalrd 'resedaid Iaffd 10]
BejS PEISISAS Ppauwbowus
10) 1) eIpue 'UOLIPPIXO BEJSNIEA wos -s1added apUPUYI] [SPawiag 1ajja eppairag FuIupo] IFIBda1g TFPpalog
JIep]Nue CUepEs apurlI re3uu
10112 duju WOS pau yo '10) 420
el12A el AC
PHEISWEelj 1U3XPYUNL IT8E TU8E tU8e FUB
In
Prop. 1972 135 128
SpA aPIPA IpPIPA "apICA SPIRA SPARA apIBA åpABA
ne
.PIBAsBUNIdsSIN,, SULIPA SULIEA SUPIEA SUPA Iojpatu SIBA SIBA SIBA SJPA
epiägddn "JPLdIeWw ”Jel1aJeuw "]UrIS]elu "JeIIdJeu B3tpIR] E3LPIPJ C3IPIEJ PBIPIEJ Wos
Jurpueyag 16 UIP uplj UIP URlJ USP URI UDP UPN AR JONA IEIYLICY AP AP AL AC IpUITTIN dpuarTin SpudeFIN Spuar3In 25 35 34 25
Jaja apuaeisuepau OS OS ()G OS
IO81SIDAQ IILISIJAQ 1981)519AQ I38HNSIOAQ IOfjEUId FutuIagIrag FUIUYIIANII FuruYIdAJLL FUUHLJANLE JutuYIaAfIL
UPIGA SYD dYI HI INDI Ieu
JoJpalwu
-sgUnidsin,,
[3
wWos
Jupureyag Ae
IEIYeleY
saa foj[BUld
JururagIeag
UPIPA
PIPA He
"104ÅÄSUIJJLUOJINS -01) -ay eRrsQ]UaNeA -UaIILA -nHQ 1) Ae sjalerdureye -4epspurigq 1aquiogsåutuyagjspuesg 1e3UfUPUR|g 134NN "JalIsnpurt 'geudiu3aqui UPIJ -3QUI) 3ejurepun "JOUR -S3urupeds yNpoId AR "ABIED JeIedard sape)siouue IN 3ejjisap poldisar 13uJISNpur 1210)813[200eSBUIU "IO1ASUIIJEU [OUP]3 apuruxt] SEISP apuag)sleu 'efjosjpddip INA paw JOJ]RS [In AR 131J3 4YI0 Ar aprlxaudjjns jutes IP)SOG 'eudusaqut SEIOP AR AP fre3utuppe] :3ejuBpun YJO "Ia 133eudjinstwunajonad JUES -sJUiusol eputuru IH SPUIPISIBU fö IP11SA euojnstunajos1iad Ia]
133ynpoId "(233 IOJÄSUIIJEUOJINS f13jj9 YIO AP IEIJJNIS WOS WnNIuOWtwT I3IE] yro tJD3[PS
t3aereddessuru ynpoadinseu IOIÄSUIIJEU JB1153 sapersiouue F[NA PIIESUPW PUPPES 13 EYsWudd apuefjoj "PINTePYua
yo effojpyut
1310 I0J N1031ES PSQUILU FesMUPA Jesedarg eyqstwaxY PISO] Eppalrag epuureu YST Jadig Ar WES 3 pauw UP pau
Ar fö — — — PARA
PHJEPSlUEl| IUSXENUINL ST8r LU8E 88 6U8ctan
Prop. 1972: 135 129
apIPA PIPA OPIRA
SPIRA aPIRA VIF a PARA
.RIMASBUNIAÄSAN SUPIVA SURILA SUPIPA
1OJPaLw SIEA SITA SIPA
epjÅlddn
'"JEU3ICUI 'JPLI)TUI "JELIa)ew
RÄLPIRJ TCIJIPIRJ E3LPIRJ WOS
FUN[PUELAg
6 UPl1j UDP UPlj UIP UPIJ UIP
AT IoyjraA IRIYLI63 AR AP AR
SPUaRÄ)N apuaBBIN opuadg3in
4) 25 25) Jaffa apuarrsurpau OS ()G OG 13981SIaAG IJOBUSIOAO 13811S13AQ JOJPYId
FUIUIJILIG FUIUYIJAJIL FULUYIFANLL FUIuUYmDAEL
UPIPA Icu AY 401 II
s0jpatu
-SäUnNIdsin,,
få
uros
Fupuryag Ar
1IP3YPIRY
Ida IOJjBYIa
FuuiagIrag
UBITA
. BIBA IT
NI] (10'8€ nuwunaddery -IN12U palWw) Spepurjgq -3JUAS :Sutuyma -3JUAS DO 450 IP "HUN SJES|[ apuruxl]
"SEJ WOS HNFLOY 13713
AL Yorwry ULIOJ YrIgINW au Ja JEY[NAO AR IPYNINAO IRYJNAO
lin 3ejSs Ul103 (BlJOjeIJUTW UPN
Yadav NNPOIdIIJEL3)E1dUN JUIUaI IASTIAJUÄS 10] SUBIPA
420 e3rrojucy y2o
EUBPES '70'0b 12370 pau JIuasuagj e2edard 131 90'6E- AR 1epuejqZpIe) Iaf ISLJP]a 138uris 13Jfd 1Ijja "IOJLINNYEA JOSWAL mnmuwunayIe 10] ANpO1dsuonestaw IAHd uaJunue 13125ACO
paw)
AR JEFINAO I] IUWNZINIEU NUWINFINIBU "1a4aJe1j PIXOUIef AP
"JUaUDI fa) TO'6E (YUIIPQLIJSEU
eysejpja "ONejd JPIUSJE IIOJ ige "IOJOJESÄJFIEN 450 SJESIH
PINOTpfosTY "(BÅJOJeISUTU JENLIACJATeY 100
"ouriÄquof yo: "Nuwn3 TWUWNI esIoj Ipepuejg 10) JU YNP 13113 YSNjEYe JOY, US eu BEJSNIPA 131133 ISEJP)A apuru HIOJg (eIpur AC up 14 UPIN I Eputupu 'IOPeld IPYJNAO JEYJNADO
ÄNJeE HUWUNI UaguLu JOIPA PIYpue I31Ua
Ar tog yst) Iyst 13113 paw "Y
BARA - — — — — -- Ar 's) -
PIMISWTL] 1UIXEUIML
68 (CS1IOJ) (0'6E LO'6E SO'0F
an Im
9 Riksdagen 197:2. 1 saml. Nr 135
AA
-Sedae
EB aPIBA
[IOJUBU PIPA Je -1QJUBUY -1ON -TIS13A0 "ZW -HU FUUNBSINIOJ dy BIBASHUNIASIn,, Je
IOJPaLU SUBJPA "&
UT: esseuwsiadded SIEA AF JP Pla
pau Vastj
epissddn OYI 10I4NpOId JOPT] IOpe] 10010 HI SPIRA LUO JUIUPURAUE [ULIS]PUW WOS IoppIgq C8IpIR] "Jold UIFJILgQUÄS i UoIONHIA
AC ur Ja JAIPE] JapUn SUPIEA SUTpPUrtdag BUOSTJRISU ie eur) NSIPUT JVAITE UPIj urespopuarsn uesj UPIJ UDP AR foyfpA PPUBAUR IEJYGIEY IPQ[IPILUO "(IOIPAIOPE] C3IPIR] Pauw
AL
LOTTE AB ApLaeRin apuaesgmn SPUORBIN IySIQUIa3dA "hes 44 apuaejsutpau Y3O (JG loyBrjua dj Jap 1UOISLJUNP 13]jå Iruur Uap I][EYIs? 18] JOBTIS13AQ TOP 10J AP BurulagIrdg AR FUIuRISANII SumuYRDAN urusla FUYISALIL Ar FUMIYILT HySstpur 13pIEA rd JITQPURA FUIUYIIA 2, 10Sb
I eIvASsBunIdsin
UN ISEpua ()Y UPIPA 113130 Ivu Apes INDI 184 es JIE 138
HD
IL
Ae
10Jpaw apuaregin
ICKYeIey -sBUnIdsin,, $10Y
få "lOJAE)
wos uUuryssjed 1(TU' jeyra
FunpPuryYag AR II)
Eb
JeYe1ey IEU
SPEZOJdoy IN) AR
WOS
IOIeA IIUIO]
1ajja 1ajfeuysa IOIAA
AR uuryssfed IPUTUYH
FunnaIqIrag BUIuUNISAJN POId UTIPA AR TIPA uvij Ila SJENIJAJJTI 11e
I
-A3IGQ "Ieysesduruyaedioj IE -A2JQ 'dded
apejni J0A tMOYSUIPUOUSIIOY BULOIBA
au -10JUBy "ADIQUOY
-10J AL FIAT nya JA JUdLUHIOS SPUCUYH pa
PEYae] Pp
få 13dded
"IOUUNI apernfuy Jeuur "JiaAny få sed
JEIOHUWI 113
'JOpefyaed JES ar wrp
paw HIONINJEU "ydojg WES 'p Spur "po
uuryssjed FySL en "TT 'dded
Eppasioj 'o JOPE] AR fe unny 133
Yd0 PUIAD Pg seddew pb Yun )4Ysaroj
e)1ajdwoyY Te8uuyard yao I raddedaag
IOpePDET IU UTIN
BLISSUPA Je1aSHE] AP AR "122N3dP4 HIT todded ND madde fa ISPpua
1012A JOIEA "iPyse
På4 udw 1313 110Y Pjjäroads FIRA — PIPISWTI4 JUOXTIYNLE B0'IF OF lert €O'Sb 90'8r LAN:1 essä
IB pd
SpJIEA JOUIER få aPIRA 281110JUBY -IINIOJUBUY dop 226 1FIOJURY I3tIOJUBY J3LLOJUBY -UTU TplArddn UPICASTUNIdSIN,, SUTIRA FOJPaLu essvtusiadded 1113 JONA SJPA sedurjn JPLdIR ILLWWRYO J8NOJURY "JEIIS)EUW EBIPIP] fPIISIE [PIIIIPu [Ei1d3ew [CIIAEW JPLIIRU HN
WOS WU JELUUWBYO IP WUWLY0 GPIJ J3wuwnuaxeyjn) 10801 JUt[pUuruyag Ut 420 IRUNUPNO
ie urij UQP ferLiodetu UPIj UPIf UPlj UPlj URI) 130 URI) AC 1EPILY0 euuag 10 IRIYEICY AR 430 430 YA apuaesm SpudeZIn apuaråjn dpuarBin apuardin SPUDETIN Spudräm TO'0S "7005 75 IEPIEY0 IPPIPYO UTI) Q30 IÄ010JUBY Jaa SpuapIsurpau 09 '€00S5 108YSI3AO IEpPIeY0 "JELIaITLuNxa) IOJPUY1d 2209 1 Ia lp FurutagIrag åutuqAltL BUNYIdAIL BuruysoAljt], FUuUNIDAL FuruYradAllL JULUNISAHIL FUIUYFIdALJ
'€0'0S '€0'0S UN Ipeq T00S 1005 1005 'E00S fuTA UPIEA IFHJOJ IrU IMH IPJJSEINaY NR HN TIN Im Un HJNAS
dPUIPRUuI
"JJUIGE 1TIOJUBU I31[10JUCY PrA
104 Eje pau -säunIdsin,, sedwrejn I IRJUI AR
få JELKJLU JELIJBUW UaPYIA
uros WOS
Pistj JUNpuet AR "JELI2JPWNI) EPTEJULWUICS
122324e3 UPI) UTI) CUUSp
OPUOETIN IPUdEZIN ag I 13fja soeyia LUlIaYUYSJIOJ Up EÅIIAQ Fru ÅUIUYFIOAJIT FUIUMTSAJLL AT uTIeA IU6p 16 IIIrag AP 24
FIRA OT 110 jr un HN 10813SI10AQ TAS Y20
euinysty BIPUe -SBUUTIEISWEB1J aärsaddryas [FLIS)TwWJNXI) JIRA
1315 '"p -ddnsjapuryfjeiap -3p AC -sppuvyfriap NI 430 dded "0 23added I UTeR JIOYSUOTN [9STÄISIN NdojqsYaruriwje fö I fö INA
'dded Jeskd "oyprsajjnanog WO 121ja "aypsaddeyas aRSINIeU LYJA up SICA Ar 1e3utu88e]ddnsjapuryfferap JJOSARO BIGj uruur Jaa "IRNIRs Jadded 1euur 1e3uu8aejddnsjopueyfjer Fm) UTIN '3ejs [1 JELIDJeUQuyXxd) i fo 133 19WWnudXBIHNI HOOJs el 1013 CHe "odlisinieu Yao 'PjIQ 'aysarnamog I aynsIn AR
"JUYST av ”MOFnf'NOYA; 13dudsqui ar AR "e3utuysrdro] AR INBIEY BAL 1added Pau 1v3u1u33r]ddn jauunds Jauunds Pau Purelrsagq IOXORUPUIY "I3FUOHIPN eu AR 1€3U FLJSNIGA EPpasioj "UIpPOJJLu PEIdULW] SpuUapgur Ar AR JENIJAJN Iruuy "dded Ule) uten) UI) UIPr) UR] IN Yao op
PARA Yao e13j WILE PIJEIStutI4 JUIXEHIN jÄrIojuRy 1F005 15005 19005 L005 [8005 SU8rb 9V8r 6V'6F OT6rp Jajja
10:
In Na I
[ae el
IE ed 3 ST UDNJA
UIPeuARA dwrRN 100283 fa
1311OJU 18010JURU4 Ja1yNPOId fIIANPOIA Ja IAN yoop 2 "IJAJAALnIuuumje YNPOId .BIeASBUNIdsin,, 12531 JOJPpaLwu JONA POIA sedturn
BU JaypA epiAjddn PUUIG JCIIaJe [RUE eYsttuay EYSTUSN eysttwuay CystuaY II Wos 1 fOWnUuaxtINI jagar Bunpuryag Ur UI I3UNunNUdXBHYNI 'ETYIOJUCUY
Ir UR1j UTI) uplj UPIJ ups UPIJ AR APR euuag JELLO) JOXTNA SRetpIdao fRNCIEY Opuardin IPUILRIN dpuagäin Spuade3in apuaesin IPUJe3In £008 t0:05 Ess ESSB ESSPWZUIAJOSSIP ESSPUUBUIAJOSSIP 'I3IOJURy WINX Ia] apuarjsuepau USUTA[OSSTP FITA
UBUTAJOSSIP 110 "JetIdIe URjn SOJBUIa to dr Jap JUAS FJurujagIrag FUruYFLdAJLL FUIUMLJANLE BUIuYIaAlLE FUtUYFIANLE Futura], FUIUYIJAL Jap IPUarFUuI
TO'OS TOO Ipeq PLO8S Jaffa uj Opeq LIKA "UIJPTUARA UPIPA 10010 Jä] I3]ja 13]]3 Xa] Pauw Iru "NN TN IEJRDNIQ OJNYS ILJJENag4 Pe AIN
SpudRRuUr 430 tupgysejd AR "WW
"JOuIeS I IRFUI UDIYIA HÖTTS PRA GS 10j PEA Eje SPUEBIISIaAD pau -SBUnIdSIN,, sEdiurjn ud sPduwrjj UUOS BPEr[UTtHUES mm I IPFuUr AR AR
fö duundsioao UOJNIA "JEISIJEWIXNI) fa
wOs WOS
east] PUTgUnIunUunje JUuNPUuTtYag AR EPLJUPUWUES est OXIE "fEIIdJEtINNI]
IPIYBIEY UP eUuap TUUap PPargq
uaar AT FRIAD I 23 "npatfod UI 1ajja SOffeyla I TUla1puysalIoj Eu131pDsdIOj ÖT Uap Paur BÅNAO JUN) FuruIagirog AR JOBNSIOAO
AC 330 IaWsRPId UPIPA 133 2 ar AR YDO ..PIBA ÖT 1udwsas AB
113 He AY UdBUWJUL [Jeys IaÅNSIOAO JENS JIPA UIO PAT -3JJNINOG IYIA 420 -3BaI JICA AP eynflu JLIIoIewjysd) [PIrarewfaxdr UPP[SW -3UAFAII -g3riddnsjapuryfjerap -3331 -3Ua3a1 SdPEUARA SPUSPISa4Y AR 1 O'TS SIPA
(CP AR HO -383ejddnsfapuryffeiap 1313 JOpeUuARA JONA UIe3 pow UR Oo [PLISJeWjIXd] sIÄRIQUE 1d)fd JU Iseql]suoOY) fANjd BYstIIJUÄS YA
IPUUP 13rjud PYyjA uTiaanAjod IASTIIJULS ENDA SIPA "BUIEY IÄJSIIIONOG BYSFJOJUÄS EYSt)JJUAS Jadudaqur Proj CIO
"IYJISINJEU IOSWar [JN JD UN Jfetla]etujIxa) [EUOJEWNXxa) lajja Jaljo UJ 1OsWdl ESOJpUR I3wwnuaxeyn) 10WUWnNUdxeHYnr 123165 dpuarBur AR IRI AR I CSOJPUR fo INDIE ESOJpUE "Tarqlj 121ja BAL BAL SJIOBIN
"131q1) HN 2udw3ds JANa AR AL "peNIagju:j I 121q1) AR
Pelyiagrjua TO AR ILdur IOPLUAPA IOPELARA raajj säfou BEJSNIPA IOPTUAEA oprIaIau SpuarFul AC PeIaduwl AR 1NIDAJTN IFUVNSWOUII IP1d1dU ITS LUDS apeld 1e3uu dpelrar 1e3uUu SANS Ule) UIFD UPA roa sJesyusaord ar Ta Ip ap uIra UIET TIPA Ydo PrUAGA Yo na — Elojj Pj[EISLUTI4 JUaXe UIPB 10j 10] 26005 20108 11018 1015 1£071S BIIOJURY ed 25015 FjlojueY fal fö 24 sjö 10: 10] euuag OT yaop ()E NINI pau 112 I c o- —
12 ed
10063 få "TyNpolrd SLLynpOId IO1Q IBULOJUBY 13NIOJUPU IAIOJUBY VIP J0]la - op -QUU T01Q1 IR
.BIPASBUnNIdSIN,, SPRUNVENO Ieynfp YINÉp IOJPAU -UPU Tarqip JoNHA sedurejpu Na ND] epikddn I PRIOIaUaRar [225281
Eysruray JEIIOJB [TUJIPUW RAOIS JPIIABLU eRin)eu exysttusy PRINIeU apelrarauagar euty tWUOS jIN
4I0 BRI ErI UPIJ fatuwnuaxejfn) Ja3a1 FUINPUrY UI
18 §0ES-10€S
up IPEPIFYO ups UTIJ URl) UPIJ URI) URIJ AR UPIJ Jäla UT) 1a]jd euuag IOYINA
Ie1NTIEY opuargin opuargn lafja IpuaeIIn ApuUarTIn apuar3in SpUaRAin äpuardin ag fal] TYNSHIIUÄS Id €£0'€S £0€S TO'€S TO'€S
Ia] apuarrsutpau "AEIPP "I3IOJUBY BsSPUIBUIAJOSSIP ESSPUIBUTAJOSSIP ENSTIOJUÄS €0'$0 JOJ[BUYId TR 202 1 "TPLIOYP [IN IN JUIUIagIeag suTUXISAIL BuuYyIdAltL BUIUYISAJN FULA FUuHFradAjTL RUTUYIJAJP FJUIUYIJANL JOp ABRIEPD BIIOY HEJAR PÅNsoJuRy EÅIoJuey
TOES TOS NN £050
apr LarA UN UPIGA PION [JEJAC 2320
"sar Jajja Ieu IN HN Hin IrjjeNag Na I I OJJNNS
OpUdRdur
”JaUITE
10 PrA
-SBUNIdSIN Bie pauw spedWejp I IRIUI AR
fa UOLNIA WOs WOS
, FS JUNPUryYag AP "JRIIIP PPÅRJ[UPUUIRS
IE1NFIPY eUuUuap
WINX]
13143 IOfPUYId I RUIajpIYsaroj Up FunnagIrog RÅNAD
UPIRA AR
AC 24 . BIRA ()]
VIT 112
fIRYS I32NSI2AO HJO 1a][2 -ARASBUTUPaIUTWUdY ir3uruäggjddnsjapuryfierap -undsdowy [rIOIRWjNXdI LIRA -I[1EI2LU I SAPURAUE 1eYyInfp IeyInip
PENTHLIaW -SJapuetferap -sJ3puryfjejap
-ddnspppueyfriap AV ANDE
2a[]3 UIBR use2jnxar AR PAOIR 1e83uru33elddnsjapuryfferap EIpure TIA j WOS apepiey) 13JJö PYPA påtu SIBA Brjs nja BrOjp WOS EIPUP HEJA PEIHIRIDLU I I f[N 'sAp dduuUndsIaao fa [P1 PUTPES fd IryInip "TEJYNDIeESPTUPEPIAg j[33n) JÖJA IOWWnNUaXBeYfN Nie '"HNIRJ 10]]3 "uIeR etuptxol
I (RAOI3
Pauw i Ieduru3srejddn iraurudscejddn Hnirj PAJ AR få [23E) Ielosyp)oW AT AR AR rug 1a8rIPIJAO "po (apeuruey JOPEUARA "UIEB 1aja Ir3UNIERR] AT BEJSNIPA Jaa UIGIpIT UIPTLUPY Ar AC Ar IPYIOANI apuarBul
JEIOS peu VITT) VIKS) vurDN
cur)
ou I ap TARA NY få
Yao Rop PHEISWELJ IUOXT UITE 190€S tLOES I80'€S 160'€S 10KES IBIIOJUTY 1 10TS T0'TS
Iaf UN, JO]
Na |
- [af +
Prop. 1972 135
äv ed I sedunu upa
joureå få UOPRUARA 18OJURyY IRLUWBY IIOJURY ya0op IANUIOJURY 13IOJURU ät 1311OJURU VA SAfndunutunge
NP
[IOjury [rOJURG
18tjsOJjuRy Ra
JOJ . BIBASBUNIÄSIN,, 20ypA sedumu
113 OYJ Pauw epÅddn
ruuag
[CIIA)e fdr [EIIdJvw [erareur [FIISIRU [PLIoIeuUr JELINJE IM WOs JEPIEN Hj
faår] 15831
sawwnuaxrym
tu UL räojurg
FuTpPUryYag tu JOWtunuaxXBYOY
se UPIJ UPIJ URIJ URI UPIJj UTIJ UIP UTYJ YPUMPUYNXIT AR
AC HP ruuad
10 Srapioae IRIPIPY ya ApUacBIn aPUaRÄIN SPUdRTIN IPUSRTIN apuatin
SPUaFFIN ApUadRRIN TO'FS OpUDeFIN TO'FS TO'FS £0'$S £0'$c
N3YIOJUPY fira
Iaja dpuaersuppav SOS SW erdruwjnxI UTIN
IO]JCYIS 102 IP Dh 1 fm EST 2p ONYS
FuruIagIrag BUIUYIAAM BUTUMISAN BULUNIJANLE FUTUYIDATLI, FUIUFIDAJL FUUNISAD!L FUTUYIOAL BIUYFIAML Jap IPUIRÉW
TOS £0'$0 TO'FS TO'FS TO'SS TO'SS oprq Oss 1ajja
10 10'P5
PIPA ped "UOPEUARA
UPIPA CS
Po
Iru TN IN UN In HA 1C)RNaq Jnys
NN IN IN ILRNag Fr am
I IL apuardur
yro wppsTjd AP "UU
"JJUIPR I UJIYA SRIUI [0
pr GS
103 pra Che TS APUTBNSIJAG
-s3unIdsin,, va
pau seduref tWOs TPÅr[UrUNURS In I IPBUI sedureja Ar
AP
"auundssaag fa UdlYrA "TEJP aja
wos WOS
ms purgunrununje yst AOL Furnpueyag AP "JEHdILUljIIXa] EPÅr|UPUNUTS tuIXI
Ie1yeley cuuap UIP
PUUapP PPG Uaar AR BÄUAQ IT 2å "2a30£10d Ua FRUIMJUYSMOP
aja Ja]eyrd CuUlSIIIpsalIoj O1
patu UIP 2UN1 EFAO AT IOBLISIAAO FururagIrag AF 10 lawIsR]d 113
UPIPA Ar AF 25
430 JUwBas AR
PIPA ÖT
110 WRUNUR
))P JAGNISIOAO INO
EAS HeXS JIRA YIO er AR IMIA Jae) JIPA eynfu PNajetupnxer JetaYeuwgnxa uTgaur
-83ejddnsjapureyfeiap JOPEUARA SIRA SPUJRISaq
-ddnsjapuryfferap
ur -sjapuruyferap AC IAI
Ieumfp -ueyfperap UTER pau [PUSIRUGTXdr srärique
BIpur INTA
EYfA ENA uTjdInAjod "PUIEY
RU SIA 'IeYINP Play e1al
a TURI fa jj fIN un
aja [EID)PUTIXI)
url I turer oa Va
faja to ISUtUNUIXBIJIN) ISUWuanUuaxev 1P3IG) apuarBur
HNIEJ FAOIA 1v3utugsriddnspap I få 1P1314uw8as AR
[28823 I 1aa sand Utf 'Hnwoq fnuog BAL BAT saIOFIN
seauussejddn Ha JOja
AR AR AP AR
uar ulpar AR IRFUL safoy IOPPUARA JOPPUARA JOpetaA 10. erg
ÅreISnIRA IOPPUARA apuar3Jur IÄNUNYStuOUaR
Ar 3UtU Ar ITA WOS
Ice mr
uIrD uret ung uIrDN NRA aga symsiuasord Ar
3unu ap
op urea UIRA
PIPA BBR]
430 PEUARA Yao na
— Ia INO] VITE 10] PHTISUUTI. JUIXPUYIMNI ITJIOJUR rd
2IES ZEVES 2ETES tEO'bS ivO'bs SÖ SOS 19055 FIOjury saga fa 2, 24 ISJI 104 1O0:] cuuag rs Nrop 07 0€ Pau
Na —
I —
|
nn
Prop. 1972 135
JE srduwejn UaypA
UOPTUATA
12110JUR4 IAI 131 fö TaNYynpolId 133 101 122 ynpolId "Ioapndunrunwange FIFASBUNIASIN,, IOfURU ynpoId ynpold 10) OJUBU jp3a
Pauw JONHA epij4ddn |FISIEW FruUVadg [FLINT [PIISIRLU eystway PYsturay eystwWuay eysway
WOs
IN
Surpurgag U ftuwmuaxeyni 'eÅIOJURY IB FOSS PO'SS FOSS UTI UTI) UTIJ ups uplp upp upip "TPLIPtupax AR AR JONT[A IR1YE1CY Br1proao SpPUJTRIN JD Apudråin DIP SPUdRZIN Tala apuarajn Spuae3in apuadggin apuarsdn BSSPUUBUIAJOSSIP BSSPUIBUIA[OSSIP USSP PSSTUIBULAJOSSIP
Ha apuarjsurpan PIPA ESS €O'SS OSS WIBUTAJOSSTP JOT[CUYID a urin FYFAN BUY FUUYIIAEL OJNYS SuruIduIrdg FuruyiaAj ButuHIdA!L FurudldAjL FuruxsoAl ap SPUaFSur
TOSS TO'SS TOSS fa "LO'BS apeq UTABA "USPPUARA I01j2 Iaja Jajja IaJa pa Inu UN UN fn I IPeJRINad rjjR AN
YO tuftpisejd AT "LULU
I UOTYtA IP3UT [ÖT 10J peA FS SPURBUSIJAG
-sBunIdsIn,, ud
patu UWOS BPRRJUPUMURS In sedureji Ar "jauundsiaro få "fRILOJTLUNIXIA] 19)
LUOS
purquniununge
JUNpurYyag Ae Pers JM IB3YrITY UDP
RUUOP PPaIgq uppe AR BÅMAO 2, '10134]1od ua
fajja I3)feY1d - I
RUfMprrysalöoj ()] paLu juni AR 1280SI0AQ
FururdgIraIg
110 fawWsejd
UPRITA 110
ar
« UID 1udw3as AR
BIBA UaBunNue
Jr HH
feys UTA
PAr AR PA feLIojewpaxdl rynfur 1euure LION UPfaw | -QI] AS Buuurds JOPRUARA apuagisag UaALL ApPRIaIdUaBal pRWuWeY SIRA -31201] "IR 10J SPEIaIdUDRAI F01Q1 pIRY aprIorauaBal Jaja pow ed AR 113134 JPLS)eWxal 430 sJIIRIqQUue ra FutujpeIswrIj | SPUPUYH få TASTJOJUAS 105 BYTA urraantfod IPEIa1dUaZal 'IprpIry "PUIRY HPJACUIRS "(RI1OM IINWOg 11es epparag BIS Speunuey FJutuurds 12fj0 HNWOG fD WT 1a1ja JeUuUR 1 JOD Ua YIO HNUOG EASTIOJUAS 13113 'Talrql IOWWnUaxejpn) aPuUardur ITBiC) AP AB me>Ia1uawusas AR 10) Jadiugaqut) 11es FYSNOJUAS 107 PÅ ENSTAJUÅS AR IHONSAN IapruAraA 'opepiey IAI YUJAR BAY salo3in PSOFPUR) Udddruyiaqu fajja mwuur un Jaa Jä AT eppalag aprIarduadar pruABASP IFGUK såfou "JOPPUARA PNSHNIJUAS YaO Try åRISNITA AP IrWwWRyY Iuwuuuvds fd wWOS ÄN PPUTH TIPUy TUIOY få IfelAv (duwn| II FHOY faIQLU Ar UrysWwouas 102 IRA aja stestuadord ar es ap UITT TIRA 1) uIeR
PrUARA ydo na
10:75 10] PJJTISWTL] IUaXPYUIOL ed LOSS 18055 160'S$ årojurt 1098 090 +0'95 2) Isjapalu £ 095 fö IO-] euudc yaop 07 0EÉ
| o—
Prop. 1972 135 136
Ir red IP sked Uayra
1UIRR [> UPCUARA we eduwryynfur IynNpoId 12IYNpoOIrd V8NIOJURY '"PWrpur -1Q2)1a82A J3NIOJURU dop ur Jaa ”IaAjndtwuntunwunge
FOLS-
-BU1AJÖSSIP LIION IoJpalwu uPIPASRUNISIN,, JONNA [2331 seden Anf Jäla apeunueyo 10YyHA TOOLS "10191 FUUaG
e pi 1T1XxI1 EPPIIago
exStUdY eysruroy [FRU pparago pparago [FIIAR faIgT [IN
Wos AIddn
"T03yn [JD IM 23tutumuaxenm2 P3 10] Xa) 'CÅNIOJlUTY surpuetgag WU aprrarauadar IOWUmGUaxeNyN ie upp UPF uppl] vuelj UPIJ eBYIOJURY UPIJ 123 Ar UPIJ IAIQLISRq poid ruuad "IeNarewjuxa AP PJLMICU JOYHA FeIPIaAQ 121Y2103 opuagsin IPUDRTIN apuaedin apuag3in IPUdBäIn SPuUarFINn IpepleYyo
apuaeäin PSSPUIBUTAJOSSIP BSSE Tysttwuay
£0'LS
IFIOJUFY FIRA Iaja apuaersurpau €£0'95-10'9§
UIBUTAJOSSIP Epparago 191QLTNI UPI)
rapla "TEN UPIN
IOJ[PY1d IM op SHNYS
furulagIrdg JUruFraAJL FuruyraAjlE FUIUYIJAJLL 2utuYrAL BuruyroAlL FUIUYIAIL FUIUJIIAJLJ, dey "Ariep 1dp 1313 JPWIOXII Spur PäsoJuRy Eystroru 103 aprq tLO'BS XI apeq FIRA "UIPTUARA EJpur bm Essel [JeJAR Fur
UTIEA EASH Patu
Ia1ja Jola iPjjrlI2g seu II MINAS As IrjjruNaq Efe MM OPUaRAUI Yad Wjfseld AR "WU
IJUITI I VOIYIA HTS pr ITÄUI GS 104 PrRA SPURÄNSIJAO TIP
-SBUNIASIN,, Ua
paw sedwrejn WOS RPÅcjurWtwrs An I INUTI sedwreg AP AR "ouundsioag fa UJIATA aja "JEIJIPWINNI] WOs WOS
fist PUPQununRuUnER RS AND Jurf[purtag AR "[TUJILUNIXI) LPSEJUPUNURS
IBJMPIEN RUUaP Uap - FUUdP PPG
udar AP EZUAO I 2 'I21d4fod ud
fäja JOffeUYIa I
BUINIYSsal0j RU123JINsSIOj f UDP | 1UNI Pau PÅLAO AR JÅNSIaAG Furujagirag AR 112 Rwsejd
UTIPA 113
ar AP 25 LPIBA (] YO juaurras Ar
112 UJÄUNUR JIE 1JNSIJAG AMI -2U -3UdBar JENS TYS JIEA
se3utu83r[ddnsjapureuyfferap YIO
— BA IpeIa1dUaFar 3301 IpPE1dsdudBal ire3urugdrjddnsjapuryfferap IYIA UPA AT eynfw [THSIeUIxa) [CHJICWIIXI] UPHaLu 231012 JOPEUARA ApPUarISag 1313 1313 -31 SIRA
falqljIseg Ar IM 13J3 121Q1] £0'/Z5 paw
PYSTJJJUAS ENSIJJUAS AF WiPå JCLIdIe stärsque [[EJAB Xx31 PYIA aja 1ajja PYSTIDIUAS BA PYylA upgarn
IPe1aI3UaBal fu "BUIBY
TYStIQUl383A SIPA wWjN Bipur BIO FI
PYSTJJJUAS EYSNIJUAS AC 13ua
HD [CILIIEWIINYXI] HI Xx) Sjod tur] AR AT JäJJa eduryynfu IJja UJ JJEJAF [JBJAT AR 43UtWNUIXBYN) apa IdWwWnUuasTeym) ae81eT PIIOX fewepur apuarTur 1e123udw8as AT Jargij Iafja I fo 13]Jja EAT BAL saIoÄIN
PJIOY AP "1a1Ql BION AB I 'rasgqtp BIPUE 1 fa AP aInf usessradded Ja]a JoJja aperorouad FYSIIJUAS AR IRBUI safoy IIPEUARA 11xI Frog FejsnaeA Ae dpuaTTur 18NUDJSWIOLA AR AR Ar AR JEMJOAJD WOS IaIQU Speral 1ärguy apelial UTEN UIP uIery VILD) UIPN) IRA aga sresrudaold Ar
10] ap ap wura1or ur? PIPA 430 PEGARA Yao 112 EIA PIRISUPIJ JUN VIFB 10] 19098 21098 SOL: IIHIOJURU ed 15095 19045 ÄRAS 20Y'LS RIroJjucy 13)fa få 7 3 ISTAPalu PIN, 10: 10 ruuag 0T Yaop 0€
112 I oc o—- or
Prop. 1972 135
18 sedurjn Wap FI ToHja Uääfa
-O1d UapPUuARA OJUEUY
13I[10JURU "JR IÄJIOJUTU "TO'FS FY 212 VIP Jama 1äN10JUPU "TJA SS -TOJUBU "raAmdunmurnunpe WPPUE exstuay -31dUDBaL LST ed BIPASBUNIASIN,, PRNITU j28ar ff JOJPAUI
Inf dwntumwunje fa
| TOS UTIPA eptpirddn SO layflA NdOp
2J0x3) UIEFSONOY ruuag
JPtIa]e pparago JUtrdIT [PrIOJe ES-10€S added WOs UTIJ Iaf 19112 JONDA HN sedureju
FUNPURtag UI IOT WU wu fWumuaxeHpn) 'Pärrriojuey
1013 PNSIarUÄS ie ABIEP £095 [0 AR UPNP URI fA1QINISPQ URI UPIJ urip UT1j "TENDENS Ae AR
IONHA TOTS IE1NCIEY TSSPUBUIAJOSSIP SRIPISAG SOWUWNUaXTIDI SRIPIJAG SpUarR3In apuarsin [2331 APUaRBIN IAI apuaedin [[CJAC APUarBIN -1095
COS
133 apuaglsurpou CIIOY eIBA
"£00S-100S euuag
PPPaIago FOLS fal JI[GUYId URIN URIN
IN LO'S "FO'SS- AjNys
FuruagIrdg FUruUNIJAN Furusraafip BUTUYIAA!J SurusroAp 'ITaIgufixXa BUTUNISANIL Jap
SPuaTÅuU!
PåljrojuRy TOOLS färg 'PäOJURY 1045 085 Jana 'LO8S Iajd "Ia aprq J2p "TENSJewujNxI)
In "UappuARA
UTIPA eIpure TO'SS IRU ynp apel Paur Pauw Im MN 184 Un apeq
IFJJP.IIag LJJr an An
qo WjEISP]d PIPA Yd0 WUfIsPId AR "UU IFJJRILAQ "LUM
I IBÅUL VIPPA [0 SJJNYS [N'TS
101 PRA SG $ APUBBINSISAOG SPUIRBUL
[San SPURBNSIJAQ pat -sgunidsin,, ua ud
seduwevjn WOs FPErRJUTtUWES PRA "UPIPA In Ar AR
fauundssaao "jauundsiaag
få 'PLIaJPUgDNI] aja SRÅtueja Iajja
wWoOs FP I IG3UI pUrqunrurnungr
SH PURQUMIUu 301 AP NO
FUNPULGYag Ar VÄLAA feryerey UIP PUVap PPaIg EIStj VIOS PPargq
Uudar unrar
AP "JPiIOYELUIXAI EÅAD une CUUap EPIEJURWWES
25 '1a2241od UJ '12104]od ua
1ajjö 10ffeuyad
I BUISIUYSAOJ ÖT JUNI PJW JUNI paw AR fO80S1DA0 I
Fururdgqurag BUIAJNYSIIOJ
112 IUPPISP]d Iatupgisejd
uPIRA 113 13 - AR ar
TIA Y00 1uswugas AR BÅNAO UDP ruauw8as AR
he DY UaSUTJUE UaÄUNUPR HAS JURA AR
BAI AR 25 Ar
AR IYIA flEYS PLIarewjxI eynfur 13 1 Eynfur UT|fdUr uepfow
113 (SPRIAUONYIJUOA IOPRUARBA apuaRIsaq 138HSIAQ apuarIsad
SIPA 430
-INCQ fPLIaJeLUPIXd X0] pau pau
14¶Jela1et]nxsl
sJ3EIQUE IRA si8elque 131JUa PYRSUIQTIIZAA
Ul uprarnAjfod
BY[A uPronAjod pur 'RUIEY AR HA 'TUIEY | Cia JOIPA eduryynfu AR J[BWBPUE usessraddrd
[ND WT) IYA wi
jafja ud PIA UME) JO Ua
| J3Uwnuaxeynr SpudpIJur 12318] EXHA 1e8r)
EIPUR 1C131uaw3as AP SIPA Ieruauwsgas AR Omnf Jaja UNXal PUINUY RAJ saJORIN salQÅIn Ht [I [Pidde 12
10][0 aja
Ae ar AR Ar PAJ
IEÄUT safoy safoy
IapeusarA IOpPUuARA JOPPUAEA JapeuarA Boj JOWWNBAXTIJI) frfsnIeA 10] LUOS 1ÄUNsWoud3 ITÄUL Wp IFYUNSWOUaR "IONTIN WUOS
IAI €Y'LS Jarqu LIRA 10ja sresyuadord Ar Ar
XdI stesruasolrd
ap Ule UItI utred UIPE
PirA LITA
PrUARA yro 112 SpudEBur
102 10] FIRA 10325 10] PITEIsuTl.4 1U2XeI ed 16015 10 tl z10'85 SrlojuRy
TULS 25 Isjapaur 2 1sja
TAS ULS få euuag 10.f ap euurg
101 07 NE 0T 0€ qoop TIO
Nn] ao patu
| — z —
Prop. 1972: 135 FOSS
"FOSS "FÖ PO
FUIOJURUY soffa uaypa
SST SS DT JA Safa 18LOJURU "TO 13110JUR4 PYSTULIA JANIOJURT PNSTULDN IAIOJURY 18IOJURU na 18 TO'SS 1055 10'SS 10SS "JaAndwnmuwunire UPIRASBUNIÄSIN, FO förynpold ed
IOJPALU aryn IR
BSCSOES- LST TOURS få HO TOPEUSM UTIRA epj.isddn UPIP UPIT TO gaop poId [RILMPW LO'S JPLUareur JRUOITU JELAICUW [EIIA3R TIO FE FS
tWuos ID IA JONA
LS SN ESSPURUWTAJOSSEP SOES-TOES PystuayY Eysturoy sedwefn TOES PSSPLUBUTAJOSSIP SO
BUrfpurtjag CEN HB UI
18 ES-TY FY FÖLS EST ES UTIJ URI) UPIJ UTI UBIJ JIH AT AR 10YMA JÄIOJUTY - 951098 LS-TO 10
IRIYPSEY OTTS 10€S IAWWMNUIXPYNI äripl1dAGo
URI uPip [2801 PUTIN Opuardin SPUIBBIN IPUARÅIN APUATEIN ES ULSC€095- ES
apuaeirsurpav 008 £0'0§5- 10 io fjja 0058-1005 LS 008 EM ruuag
UIPBSONOY JoTla fö TSSE JOJPYIS "FO'SS-TO'SS E095-1095 EIN SuTuUIIgImnag BUUYIIAJNL E0'98-1098 OS-1008 fY9g ÄUruHFIJANLL BULUMIIAJT BUTUFIJAH!E PWUABUIAJOSSIP FUUYIPAHL - UUBULAJOSSIP 1arANpord 2a1ynpogd 'ränlrojupy 1005 T(r 1005 LO8S la
JP "TRINITY
UPIRA OS 1095 1098 ru URI pow IM HN Nn IN IN Sprg TJ, An
PA Yao upgpsejd IFJIRIlaG "LULU NI) aNYs [OTTS
10) GS
IPUaRBUr APURINISIJAG
patu -såUnidsin, ua
PRA "UPIGA In AC fa "rduundsiaao SEdurepn Jajja wos PjjT I IPBUT pPurgqunrurmuwungr AP AR INN
Spuryag Ie2erey UDTA
vasty WOS PPIQ udar LUuap "JeNIojetwWjNxa] PPILJUEWNWTS foleud tjaAfod UI
Ia
PIL JUN] JUINagIrag I RUMJUYsaroj rauupssejd UPIPA Ar 113 PIPA PBuUAO UIP 1udwsos AP re uaBunur AR AR 25 vAJ HAUPWLICY -UUES [[CyS 139 (1 eynfiu PI UPPPaw
HSAR PUT) AOL -3pOLq apUuTUYH apuarisag (APRIAUOPHFIJUOY I31JUd JJAUSIAAO 1u :(UrPåjaRr) 430
AR -WoOd fENaInugrsNa]
) [112 BUN -tuerj ISPRUAPAfIUS [12 JU 12 pour JOPPUARA IPUDE1S0Q Jauundsiavo MIRA SJÄRIQUE APUTUA [JD P3NIOJURY fd VIRA PätIOJUBY "po NYSTA 'IRsJO] YdO IR ureåffrus JO utromÄjod
PANIOJURY AR dYI 'CuIPAY
pen) IFIOSHJB10LU -ATUINOS 1auUundsiaso UIJIIGIELAIATUIOUS 10ITA UdFIrU Olja SPUPUHI CIRA JAYA tUulj YIO PUR eogrIed BIO JOIPA Ua UJAE) 420 "T[INulog RILAPBUET 1adna8squi) HaJ01smmxar )E3A4R) SHNOIJSANpPpPueyYy pPBUej BYHA SIPA AR (OPEIJUNIIH3JUOY PURQ HUTS 61d1uaw8as "-WIHOY -3J30 IINEYNa Jajja
UP Salon
IONTU JUES UP HI [ENDEL I apensYxurw PIPUR gro 10fj3 AR NUPS PUB WOs "p JPUUR) PAJ
'-SIOWWPS fOwWnUnUuaxTInY safoy
BLISNIRA UOSUIAR II JaptuARA tUOS urcifrus 0 9085 pyTs 'Ualddgir I31UPYsSWOuI PEUARA (SO'85 AR IPÅUN WOS PIPUV "RYGG TPARA "Jas EPARA 'TOJE]] Jaguod "Apel sresruaadrd Ar HR UIeR
NI)
TILA Ur fu Ju vira UIFRIO]
LIRA — SpUadrBur
PICISUIRI] IUOXTYINL TILA 10j
1085 1 19085 1L085
FÖ'8S 1 SO'85 2,07 2 ISjapow 10] äp euuag 06 FIOlj tjo | —
= & - = ä = cd 2
BIO saga LONA
ooo PIPA JAQUN JOIQLH TOLQLU 15UIO PAM PYSLUUIY SPIRA JU na 1320 HIP -BUTAJOSSTP -BUTAJOSSIP -BUFA[OSSEP PY ”IJAJNÅdWnrununje PITASRUTIÄSID,, UY ed LÖ SUTARA UNI] JONA) IR JURY JURY SITA XI] TOYPS TÖ'FS CIRA f por Tpp-irddn URI URIJ dop
[BIIORU [TI1JIPW "JUL FINImaeu BNP PIANIRU BBLPIRJ tuos LJ 13113 10gJa fä]]J3 JO] JONA SOTES TSSP CM rSsTUBUTAJOSSIP sedwrn IPUI
Ful EST €0'98- 2020 Jar 203 ie noen EM UIBULAJOSSTP VAP [IA URI) UPIj UTI) UPIJ URI ynpord UPN YyNpoid AP pur4Yag AT 103jA TO 9S- AR poId JatutunUaXBYINI BeIPIJAQ IR) APUOPRIN OPUaTRIN ES APUSRTIN OpuUarfin APUSRAIN 12804 OPUdRZIN ES IOC 1098 YPIEN apuatisurpau 0108-1008 €00S-1008 25 (GS Eysturoy PYstulay Tystwuay Jago cuuag
ffa Jajja IOBOSIOAO IOJGUYIa FY 'FÖ'SS- UTIN
Fumnagmog BUIUYFDA. BUNDAR FUUNRIJAJ BUILYFISALE ÄUIUYIJAN BUNUNSJALL
SS 133 fär 'eärojury uPIp URI ue. OBS Jajja
ynpoId ynpold 1ap "EMOT UPIRA TV 1O'SS TSSP eSSE PSSPUI OYM ra apa jaja Pauw eu HN Im apeq ES UI tU An WINX2) UMd wW)JsSTId riPA "WU IejIENag
— Nys TOS s0Jpaw GS Opudg3ul apurRFNSIJAG -SBU ua
PrA 'UPICA In AP NÄSAN, auundsiaao fa sPduwrjn aa Os EP I IP3UI PURgunununje
AP INN FVIPUrgag AP Do UaPYIA ICIyTITY WOs TIS PParg
uar
RUUap "JeIIajetunyNa) EpÅLJUTwUWES
unyakfod ua JONa IO]RUYId
Pauu jun) I ÅUuAgIrag RUISIPINSOIOR
IdWUjISTId UPIPA ar 113
PIPA PÅNAQ UDP judwsas AR
IP UDBUNUR AT —
IOIPA Ar 24 eA)
[TMS 112 (JT eynfur 10ddou UTIQW -ULYSP IABISIAAQ pPUAR)SAQ so -1ÄUYIRU -1ÄUYIBU HUTCS FUNSUBJIdun YDO WIOJIT -1U1 TELaJetNxa) ANOU pau "JapruarAsiads JILA sJSerqQue UU "21018 PUL UIPÅ
J9]0 IANA upjarnÄjfod AR AR 'RUIRY 40 430 UaAR OMOL UNOJ AP -PUPY TIPAPBURJ ! pPprRa STIPIJAOG JOIEA
PRUARASWUIPIPBPEI PEUARBASUPITEPEN YOP patu IYFA wu oo TEL "HJ JT Ud aPEIISU POpesNUO I 10]J0 Ar SpPURUYFCYnPrAQl uUdAR TYjA 1n318] ua SIPA 1esa3uawsas AP IEtUjN AR IOIRA 1affd IOIEA Jajja sAIOÄM arsjads BCIRAPBUP] WMOS "Ynp ÅTIPIJAO IPI1d)eWJEXI] un [Pr Jajja OHIO JUIRS xd) gumuaudald BAY ur IaLapOlg IawwnuaxeYjni safor ALISNIPA ANOUW UUrS uPpes AR IPÄUL Uros 1tJUNYstuouaR ”IPBUIU NIRRUIU epsofs OR "[JÄL TJÄL PPEA Ar tUOS "pro Jaja srestuasord IL AR AR uses UICÅ FITA IVA — dPudRdur en PIRA 10], 107 P[[BISLUTIJ JUOXEHIMI 18Ö'RS (6085 0OU8S 11065 12065 1065 2 Isjapaw 10] op euusg 07 0€ eIäj Yao
1 -
Prop. 1972 135 140
SNJIOJURY 1042 uaypaA
JA 2510 2010 LOLS LOS LOCLS QUNNXar 230 126 -BUIAJOSSEP -BUTAJOSSIP -BUTA[OSSEP 'roamdumimanwunpe
PIRASBUNISID,, ed 10JPatu IP HU MA MN xd xd fö UTILA ep(.Lddn ISTIOJUeY IÄIOJURU Y8UIOJURUY FdOp TäjINIC TÅruN)eu FÄINIru
wWoOs Ia]fd Jajja lalla JONA UR UIP3 sedurqn
fupuryag JOynpOId 13 forynpord Ie URI uPIJ UILÄSONOY UILäsONOY UPIf UITBSOXON Url UPIJ HA AP AP JONA ND
IRYYCIGY pPoId IOUWNUNUIXTINI Sesproao SpudrRdn apuUarEin apuarEIn apUarRTin APUJeTIN jJa8ar
faa dPUIRIsSUrpPau Eystwuayq TYSHUOY exysuuoy UTI) ruuag UTI) UTIJ 10)]C4Y13 upjn Äuuragurag FUIUNIJAJHN BuruNIJAQLL FUruYIdAJTI ÄUIUYIdANIL FULA, Iajja LO fojfa ugsr UPIJ urigpap 'P3t1OJurq 12jjå 'LOBS UPITA ESSseuUr ESSruUr PSSPu Jap "TEMOIRWUJOSXd ana 13Jf0 IPU paur Iped I In
tIRA 450 tupppsejd sejenaq "UU
AJJNYS TÖS 101 GS IPUaRIUT APURBNSIAAG pauw -SRUNAIdSIn,, ua
PrA "UPITA In ar fr tauundsiaao 121 wos SeduwTHa LEHe
I 1IRFUI purgquniuntunge
äwWjpuryag AR AF OYÖL
IRINTIGY UPN fist] WOS PPAQ
uaar
BUuap "[CIIAIPWPXI] PPRR[UEWNWURS
Ia IO[PUYIa trarakfod ud
Pau Juni Fuungrag I RUM Jaumnsejd UTIPA 123 ae
PAPA PYSNOj TÅLAD UDP vunwaas AR
VT Uadunue AC
AC 2) BA)
TYS 113 OT eynfu 1 -3PIPIIAO UPPaur ”J0UTf HULUNI -ABA Nad apuaR1saq -pPuIq -Q1dasfayIras IP JÄBSIOAG aPEAADAJN 10119 YIO AU -0Ie 430 SpPesardar SPENIAAHN SapURAUT WWOISTICY IRLIOIPUTINXA) "TOU JOIEA 2PUPRUYIH pow Y20 -8t) OJuradej ITUYS 'UIP3 da1d pat JIPA SJZrIQUE Pau "OpRtauBdrdun SNIATEJ 'ureäjadas 1aTla 121SP]d utjarnÄfod Y20 apreraunurj AR AO 'EUIPY AT PUBPIPIDAO (UOS MARAIOYJEY I "JRU AprssedaARr UIO IOIEA 231]3 JPU toprRUABANNSN pau AR 'ureåfadas SpU aRTARTI IYIA WII ITjs IEWWEPUR BIPUR AR SEJURY BUTUYJJAJH? EI Ua "UIPBJaRaS AR PIRAPBUR) rapja ISA fd ENA JCZiR] JOIPA dryspalrystp SIA Ie1d3uduwgas AR TULPPS po IS fa 13 WOSUSAR TOW 'UIrIJIRAS IOPEUARAJNSXOL "IoppuArAlIXxag Jaa saIrodin -purg PEUARA 'p'o YAPITPRU OpuruUYt] [CHIP un Iopfa ff 10]jö apeIr] U30 IOIRA I] Itwredyog Ppårjag IRALLapRsoj BAL 4QaO 103 AR faununvaxenyma safoy ALPNATA WOS UP tungqvr 104 UdYIAIS -purg 'uIe3 I3UNysWOuaR BJ PUTPES "ID IFFUI WOsS -purg 'IOUN erpur IJNA PIpur fpru Ar UdAT PUYy fajja faa sesuaddoId JEN YNnp Xar TIVA AR Ar Pl 'ru um UIPR IRA — SpUaRBur
PHURISWBI] UIXBPUINL TIPA Ioj 10]
[5065 19068 I bY6S L06S5 2065
2 2, IsfapPpauu JO] ap ruuag NT 0f Ela Yao
I o— o-
Prop. 1972 135 141
FIQJUPU Jaa UYPA föll J3HIOJURY 120 NE ESSPTURUILAJOSSIP "aan
BIPASBUNSÅSIN,, PIX) bd 20JPpalu FO I8
TÖO'FS LST UPIPA fd dumurunje
ep UIP
JO dop [PIBIe 10
WOsS äjud siddn UIP VaRE UIPT LS JOYNA sedwrejn UIP SO
FUNPUuryag WU EM98 13110 ie ES
UPlj Url) UPIj UPJJ uPI) UTI] [[N Av AR soYA
IE)NCICY 10€S JOrynpPpold FeIpIAG
APUDRAÅIN SPUDRTIN SpuUSredIn OPUAFTIN SpuarFn apudr3dIn UWLUNUOX 12331
10958 Jaa apuarjsurpau 008
euuag
JI3gPYId FOSS UTIN FwrujagIrag FUUYLJAHEL BUTUYFISAI FUIUYSIAMI FUIUFIJA FutruYldAj! Pysturay TIN
Furu
1005 "BåNSOJjUueY fald
£0'8S
UTIEA 1d1gi dAL JO TELL TOS
Inu UuPlj Potu
HN pe
I I IC än IRA WIXNOI Yo WJEjSPjd "Wur
ILJIRI1IAG JNys TS
10fpaur cc SPUORTUI IPURTS1JAGQ
-SBUNIdSIN,, ud PeA an "UTIPA Ar
få Jauundsiaso
Sedum fälad wos PIP
I IPBUI puegwunrmununje
Furpureyag AR AF II
12IYCIP3 UDJNIA eistg WOs PPIIQ
uasr
Luuap "JLHIJEWJUXII FPBEJUTINUES
"rajatjod Vd
lad JA]jRUYId
pau un) Fuwnagqrag i
RuIJIIYSd10J
Iauwtjysejd
UTIEA 110
ar a TÅLA HOP 1uatwusas AP LIGA JC UdJUNUR
AT AR 2; gr
ESSPLUUNd BIPUE [[PNS ()) eynflu
FutduBardur (1OITAPYUI JD uefolu
-EPES
ed AT BUIUIIOJ -34 YO JOBUSIOAQ I PUaP1Isaq
-tWF 'FUIUIBL[2QA[OS UPUUR -JN AB
103001 AR JLiIewWp)xd
rredard TUINYSH UP SPUaRISaG "IOPEUARAJD 1EBUPJS paw XI] BEPURAUL 1040qjj 10)J0 UdYNIAIS JOIPAEYU) HPA sjårIque [OUT BEjS AP AR urpaymAjod
OPReU UR AR 'BUIBEY BURPIPIJAO Up I JEIIIJLLUNIXI] OO
101 Pau E1PUC BRIPIGAQ uPGur SPURUY]
CIPUC) IOJPA
JBIIae jO P3tUu I UJAR BUINYSJ) ND] 13jfå INIA un
eljoö SpeTpur J3pUOJafjarr tll
eo YdO AR |]1I IBLIPIJAG Ud
SPepurydgruiuuns) pau UDAR JedIR] SOPPUARA FUIduuEe PYyfA SIA AR
SPUTYIO) "JapeuaraA USAR SåPUBAUT USFUUIBLJOQAJ]OT POW YO 1e193udw8as pa 10J)EtUtUndJourT Jajja "TapeuARAJIXIT pPenuuwun3 SaIVRJN 1apeuaARAjN "PIiode JENOJE
yaguuuwunsd IeJuefspurig [[N JULIJC 0 13]j3
YaO VJJOQ]NND) AR operdougalrd I UDAR BAL
IEUUPR APUaLIsag safoy BLJSNIPA ENSNISTT] "FUIuIIR] I3WWnuaxeypna
AR Ep3rjag UDYIÄIS "assNny ta LJ IFNUIYSLUDUaT UWIOS "ESSPlU PEUARA ujnxa) ITU WWOS SISTg JRUUP AP xd Ia]ja pdw IXd] stestuadoid eu up uret UIKT
PIPA IIEA apudgBul PIIEISLURl PIVA 10] 10)
10165 IS16§
2; I5Jopaui
IQ] op ruuaq Oc Qt ye e1dj]
4 --
|
Prop. 1972 ”
135 14
FIIOJURY taga uy UP
19 DI? I3IOJUEY 4ala Na YI 131 I3NIOJULY Ve ESS "IoAfndumurnwunje
.BITASBUGIÄSIN IOJUBY FÖLS SP ”Io.1qQlj ed IIFEIUTI) f1Ofpau FÖ UWBUTAJOSSEP 1arynpoId IB UWBUTATOSSEP "O'S "TORPS LST UPITA fo
epjirddn JENAJe Jaop
JENIO]TW [RI1036 estjandeu 1078 TOS uros JONPA ”SJLUUMUIXBYJMI SOS SOES-T0ES UIvE sedtrjun "TELOJetUpaXxa] LU rysnuay
JUNpuTYag €0958 Jaffa UI 0995-1098 IORA UPI) se URI) ff URI) UPIJ URI) AP AV 103yfA I0ES 'SprWtuey JO IoYynpold IJUNUNUIX Se.paaao 483 OpUarT)In uresj'eg'9os-1098 1933: ynPpOId apuarBn apuaeBIn OPUaRB)N YEITY 10958 p ESSTUUBUIAJOSSIP
fajja dpudersurpau 005 E008-10:06 CUUuaG OPUJBTuUI 1JJÄG I3f]RU1d "PUSS "FOSS ue JUIUNIAJNIL Beysnuay vystuay Ia THUN) FumuIogmag FUNoANLE JuruylroAlliT FUUYIOALL -1008 ”PIIOJUFY "085 nja WOS OpepIry CI JOp "JEtdjT UPIBA TOSS TO'SS Icu upl) uPly UPI] paw YdO ND NN Nn Apeg AR
Am UIFUUYSJANN UJPYA UNIX] Yo uwngsejd CIPA "UHU Irjpruiiag
aONS FOTS PPårJUeUNUeS 10 So Spudedur apuRTISIOAO
pau -SBUNIASANR,, ua
An pe 'UPIPA ar "Jauundsioao PIA fa fal seduwrjpn WOs Hjje SJPUBAUE I 1CBUI puequmrununie Uap
AV Ar AYMT JUNPUEYag ILEYPILY UJPAIA AC PeIsY WOS PParq WOS 2 uasar 1 FUUap "JerrajewjxI) EpFejuEWuWrs "(13POJUBHIUW JOÄNSIAAQ Jajjd JJJPYId "JajaÄJod ua
potu JUNI I FUINadgIrag TUIIJNYSJIOj Iawuppysvejd UTIRA ar 133 AND
UPILA PELAO Up 1uawsas Ar 430 VIT UaBULJUB IYIA AP 13pO] AB 25 BA) STIOP
-AJBLUNXNA] MEYS 310 ÖT eynfu
AC uTfaur AR AR JaGLIS1dAQ IFTylteR HINNS WOUS3 YO I puaR1)sad tUO 12Ha IN UasUurA 1313 INAHP [CIISIewjNXNI) ÅrJUEPUN -I[11) UONDIS paur BILASBU Xa2 få JURA [ed PEUWOS (UBU sjärIque BALL PIA 450 AR AB SPERIdANU ApeLU10] uptnAjod AR AE JEIYNE WOS HJasp AR IAI 'BUIPY IPLUWIINIOdSsURI ANI EYSNSBja Pauw) tudsIn Bejuepun AR Pauw BUluU3Ojdog IOIRA (UDFUUYNA YNA Jejs IUOUDS UdIAIS JYIA unp2e3IB) INSHUHI1 eI1alj Ua 10429[]1 Opeturoj Jaja FJNIEISIOJ 430 101) PyHA AR BUPPES "IPEIPUPYagnuwn3 SICA AR få Ir122uawusos pålu APEYIDAU) fdjjd IPVYRITY JAPeEUARAJNX "BYN PUTIN VABUIuUFINS SAlOB)N Jerrorew AR [EI103e fir no Id 10) Iolo AR "JOIBARYUL BUluBOJdoy 13jj3 fdjja PAJ UYdO NSP) safoy TLJSUeA 430 UJAR SIPURBAUE AB fIotWuwnuaxeHm) [PIID1eU2 pruwos 1eJUI LUX IFUUDSWOUR Ssap euInys USRUuru IRIUCA luvs Iejyruesåutuesog
-ALC] tuur EU AR "JE PHI siesmusro.id OL PIA uIed UIPT (PATA TIPPA LIRA 0)
— dpUdPgur
PIEISWUeI] IUONTJJIDNI, VITA 10J IOJ EPHEISWITI) 19168 "dey 1 T0091n [65 24 23 ISfOpauwu 10] ap ruvag goin 07 Of Yao EIS
— — z I
Prop. 1972 135 143
UaP
AHN
18 JOJPaWw BICASBUNIÄsSIn,, IABRJURIJ
Tpl
LUOS Sgddn 'UTe3 'VITE CURE pUIER ”TJLWLUNUAXTIUNI
"JELÄJeWH)NI]
FUtPUeY ie URI UP URI UB1j AR 10YA
181NLIeY OPUaRDIN OpUuardIn OPUarDIn SpUaEBIN ag
fojja IpPuarisurpad
IpUagBur 1I1ÄG
JOfPU1d FurulagIeadg BULUNIDANT FUUHFIJALL BUITUYIOAJ, FUTUHIDANLL
WOS Rjje
UPITA seu YO
AR UJBUUJIJAJN UOPPA
Ep3årjur
patwu -sgUunIdsin,,
PIA WWwWrs
fa
wos SapuBAUR op
FuNpurYag AP 124612 Ar
WOS 25 OT "(IOPOJUETALW J3810sI0AQ
1ajla J1H[PU4Jd
FururdgIrag
UPIGA
SY
PIPA
Yd0 NE JYIA Iapoj SPIOp
-I94UEe -BOJdo4 tUOUIT -INNSHT) -RUY Av AB -pureYagnuuwuna UaFUlUuYIns AR "EMD WO ”opefpuryagrununag 430 -EYIU) 131] -WN2 -SdAN[D SutusoJdoy UdFUlUHINS UaHIJAIS 1NA0p 13]j8 FEJURPUN "104308 EUSINST[O) EYSNSPJJ
PIBASBUNIASIN
AR Eysnseja IPLYIJAJN (UaBUIUYIA 1313 PPUtUOS 13113 33443 CIPUR EJ (1Od UaFUIINsS 'p IPRuUIOJ AR BUINYSTIN) "TodunIismpun jO PRUTIUOS PIA EYSNSEJa Pauw) FUlIUSLJdOY AR J3du3IqQui) uns Iajja OIPPpANSdWnIns EMIL PIA få JWUBS få UIOUd8 VIJIÄNS INJIP "Byn "apejpueyagqruung 1313 Yo IOYag]E Pap IOJd peuwos AR BY) eysnseja PIA AR fö LUOUaB Pystseja '"IOIBALYL) (UIBUUYIHA EUINYSj) AaPEYIJAN IPeuuIOJ (UdBUTUYINA PAL) IBIYTICY qY3o UONAAIS AR UIFUUYIDS IINPp AR AR Ipe]puryaglu IPewuIOJ JOPeLYIdpuN Jajja IIPEPJIJAQ BUruBOJdoy WOouaR (UIFUIUYINA YJO Todwunns eysnysep IPEAIJAJN Yao AR BEJSNIPA fa opeuwuIo] 'IO330s AR PEULUOS 13fjd UINIAJS lejYtjresFULUIIESOG SSåp "IOIeA EIPUYV PpÄYs BUtU 1312 1313 PYU) "IPE] aja opey PIA eu UPIRA LIRA fa fa
PJPISLURI] JUN EPI]P)SLULI] f0 §t0'091n §0'09 92009 LIN, 09 Im In In |
Prop. 1972: 135 144
€TI Up Up
ONA AR 13 ”PEUARA e3IPIrJj UIER "PEUAPA EBLPIRJ WIR 10) BICASBUNIdSI0, 2, IOJPAW yn LIÄLJUPIJ (E HOUDI 1IYUI FJIQNN pOId FOY tp-Äddn PRIopoIGgO UaP PEISpOIgO VP L981SIDAQ
2 z 2 c z FYysHUdY WOsS AR 1H3JY0 AR IMO IUIPI vara UIP 10108 UP Nar "FTOWUWNUIX "Jetrajeugjnxd) 25 23 BUN ()p (tf 1310 SPRId1dUAFa IP URI URI URI) URI ANI AR URI] UTI) UPIJ URI uPIj PUrRyYag 10 JOBLISIJAQ JOBLSLAAO IRIYBSCN 101GLPIXNI] z SPUORBIN JpUuaBBIn IPUarIIN OPUdeBIN apude3In APUdRTIN OpUaR3In SpuarTln INA 1303 1ESSPULBUTAJOSSTP BIN
lafja Spuarisuppavu opuardur SIPA ARITP OY OYIEF Ia]jD 1015 LON PARA LAPIRA [FIIDJELUPINA] FUUuIdgIRag FUIUYLdIANLL JUIUJIIANLL BUIUYLISANLL BUTUYIDAJTL FULUYLAN FULUYIOAJLL FUIUNDANLL BUU BYID TRHINILU SPIRA SPIRA PYySstjojuÄS HEJAR Uos Eje UTIBA SULIBA SUTIEA "& Ieu SJPA SIPA fäjpå följa 430 AR PIS1j AR I UdIYtA WABUIUYIdAJN apudeBur 1 VUJJON
PpFLjUrWWES 10JPaw -S3un2idsan,, IA BIajj 1dfjÄjddn PIA fa laja wos SIPUBAUT
UDP Ae wOs a Ju IRDYeIcY AC puryag ed WOS 25 IOpeuARA ()] få
"(IIPOJUEJfRU fasar INBLUSIOAG Ia 1dPUYId EIYdÄN ruuap Jurulraqirag
UPITA ONDE AR seduwrmn BITA YO INA STEYIOAJN JIE 13POJ SPIOP feuarewjnxa -aQUI AR 10119 tUO BUlOIPA BrJUEPUN "TELIEWIXd] 19113 134[d "1afgnuruw 'IessoR PIRASBUNIAdsSAn TONI 125s03 104] 21030 420 Gp
aperapolg PW) fö Bj Id IPEIaPOlg 131] IPRIOPO.Ig 1so1quoflys "IOUUIAN "Texnpsjey sedwrjn "IOUUIAY "IOUAY SPUABIUI UPW apPesapolg IOYAgN 102 UP SP AR
PIP SPIYCIEN 10] 10J ayarep PAL 10) 10J I0J SHI 123444 IM "IRgviy ejIeas OIG 13PEDUIpu;) 10318 IOpeDapuUNd LJJE JIPEPLIAO IIPPPLIAO 1IPEPILIAO YXO IC3UL "IPNNPSEN "TENNPSEN Ysa10] BEJSNILA 'UIBQPWS "UIPGQEUUS UB AC YdsS Oo IETIYNIESBUNDIESIA SSOp 1adug "ejefg Jofojs EYllA UIIYIA UR Qe LS UTIEA ejjarads TILA I EPBLJULUNUES IOIPA PIEJSWUR1 1USXNTIUINL CPHJEISWPlJ
1019 cOT9An CO £019 t019 sO19n SO 901920 essad
19An IQ] I9An
| z &
Prop. 1972 135 145
Up
ay VE "pEUARA TILPIEJ "PEUARA RåIPIR]
RAPASBUNIASIN,, JaRjuRlj IOJPIur
epnAJddn PEIOPOIgQO VIP PRI UOP
Zz z [a Zz t z UWOs AR pOIQO AR 1UIER fUIEB JUR 10183 (VIP "owWwWnUuaxejm] "JELIDJeEtUjL 25 25 FUNPURYAg ÖF ÖT ie UT1) URI) URI UB1Jj UTI URI UPlj AR 103] IJBNSIAAQ IaBNSIXAO
IPIYRITY OPUdRBIN IPUJPB)N SPUSPBIN OpPUdRIN IPUSBIIN apuaeRin dpuaggIn xd
Aja apuarisuepau APUJCBUI dHI SOL 121ÄG JOHEUYID LIPIRA JUIVISYIrag BUIIdALD BUIUYAKAHL FULUYIJAJLL FUIUYIOAJNIT 1 9NIEA FUUMIJAN JUIUYNISAL BULuUYFlJAL
APIGA OPIRA uIos CHE SULIPA SUPIPA UPIPA "4 Ieu SIKA SIPA 430 AT Pas JL UJIYLA UJFWLEIDAJN I UaOYA
PPFLJUELUURS 10) pau -sBunIidsin,,
LjjÄJddn PIA fa wos SJPUBAUE
Up Butpuryag AR WOs IP3yC1eX AR
WOS 23 FOpeuArA
(JT
"(13 JOBLISIJAO ia 12]][EYrd pOjUeffdut TY42A1N)
Jururagqeag
UTIRA INO AR . 430 PIEA PYIA SJENISAJH) 118
IÄPOJ SEIIP
-XIUPSFUIUTIRSIG UIO Ar "IO13YDsSUPLu "I3)134YNSUPLU "JOHNY -dtun3s PPP WO EUIOIEA -IPSBUTUTIESIQ -ISÄG PUCPES Fejuepun "20furetu XP SJEPPÅYNSULP 1019 JOIBAEXU] CIPASBUNISIN sörefjeyduwnns "dIPHPYHOG TAST)SP]I IIjja 13di3aqui) 420 fm 'IPddepuur Bp JeYNUEe dOUUTAN ro4Yagim paw) fa "IEYNPSIEY IOUUIAY 103205 seduwrenn 'SPIY 'SEIYN apelapolrg AprIJpOLg dpureio3in PUBUNI[ IPULUYY UaAR 'IPJJNU SpuUrLUY IOYag]N '"IREBUIUJIESL 10] "ITFUIUPJESI AP '"IL[PIOR 'p xd "uajsgucy "(EU 'Todunins SpeIauONAIJuoy IEIYLICY Iapeny OJ 'o "10j200s 3) 1a1uysaroj Oper pueqaduwnns "dies YIO HM YIO få "po 1epynues Y2O Yao apelrapolg "IAJIASION AC BEJSNIPA IN 'oITPpAXS IIZUTIOA IIJUL|OA "ITBRIY TOFMAj IPIGIN ae ICIYNITe "IeJueA 'ITPPEA IeIYNIesJUIUPJESIF SSap "IeJefg IPSÅdiS HN (042 iofojs sen IP] [ey peu UPIEA ejljards TIVA
PIPISUPBI] IU2XE)NNL EPIIEISWTIJ 9015In LO1T9 80 80'T9 6019 OTT9 UT essoq
19An
In | 7
10 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
Prop. 1972 135 146
Uap
"IayynNposd SPIEA AB NE "PEUARA
-UPU 24; BIBASBUNISIN,, fOJPaUu -[LIX31] aperalauasal SUPIPA 1 Hua IIAUA SIPA UIPI 18LSIJAO epuÅddn PEI2PO1IgO Uap eysturdy "JEIIo)eul EBIJINJEU PäLpPIRJ WOs INIJQO ago AR 1NIIQU
2) JUN OF Iajja 18 UIP AY URIJ UPIf UPIJ up) URIJ UPIJj AB IOXNA z Ia81NSI12A0 UP) Zz PUrRYag IR 1'dex ERS JARIEPR AE
SPUARBIN dPUardin pUdEB)N apuaedin SpuUaRåIn apuag3)n INTA NLICY IPIEA 103 2
Iajja SpudeIsurpau 95-05 IJUÄS ()f SIBA HEJAR PSSPUWBUIMAJOSSIP fÖjjPUI IH SUTIPA I38ISIAAQ FurulagITag JUIUHLIAILL BUIUYIJALI JUIUYISA!L E1IOY [PIID)e BuruHadAjj FUIUFIJAJLL JuruYIaALL JPIBA fajja
IN
z EBIPIFJ z
33010 "Ill UN)
UPIPA iU1P8 JaIqu 1UIP3 SpIEA "EIS Ieu SIBA dYII XI) I
apuaggur I UMORINA
10Jpalu IB€UUP
-sgunidsin,, -1331 -I3AQ tJaj AP RjjÄJddn
fa IBJapOoys PIA Å AR soja tuos AP 13] PRUYESAP E)IESUBLULUES
Ae 123 Butpuryag uros 1O[NSPUIq JE)NeIeY uUPIJ ed
Japtuara
fö Spude3)n I 430
jagar Jaja ISjgUId J]BJaW piA Iejfaplopun
euuap eI4341) EBSISB] Furunag.Ieag JuruyIdAlllL UP UCILA [PII33 sedurreln AR PRIBA ripur IPjOp sTENHISAJ He ens CW
IPUPUAIN SpPUPuUYN4 jem4ojewjnxa AE -HIJRO) -13[FO] -UT) BUWIOIeA 1eJap13AG "PLSIEWJO IFPYPNUE SPPYNIe wWOS Ape 101PA 10IPAJII HE 430 420 BeEJS JWUES JWULS apriapolrg (13)suOwsguuIeYysjn ep polq "LasDjIetu ICYNPPUTYSYON IEYNPPUeYSYOY AP EIPUR PIPUe BULPES XI) 430 BlIly fö JUUlSP1IOQ JUUISPIOG BUIUYIRd10] XI) seduwrjn Iya SPEIJUOIT fIOJnsJajA 1I3 SpuUJRBuI Y20 430 Jejyrnresuiduwex Ar 'Ja3as
IBYLFURS Futu "Furu
IaUurples FAULPIER JESBd sejd PAJ YIO 123uYsaroj YJO pJiutswnl palruiswni "Ie3uIuUasdIg NAJUON 10] pau IEBUL EP IPYNPPURUY TeNNPPUEY Y3O Jajja BeISNUPA JUUIFURES JUUNZURS sapuBaur YdO UPPTNIe 'ITPYDAIe Jadu8ag AR
UOpoys 10YIEG PIpUy nuums PAPA UdJYIA
-SIY yo
I0j 10] ejjorooads PIPA
I — IOIPA PPIL[UTWWwES PIIE]S IUSXBININL
1079 zO'T9n 207918 £0'79 +t079 S0'c9 19'P9 essaq
JO] WELL]
I Zz
Prop. 1972: 135 147
NE BIPASBUNIASIN -IUX3J 10Jpawu rp JAQUNXd) J3ffö
wos 4ddn
UIR3 FuNpuryag IB URI) URI
AR ION[NA
IPINEICN OpPUardIn OPUDRRIN
fa apuarisuTpau
IO][PUIO Åurmuragieadg FuIuYIdAJ! JUIUYJIDA!IL
UPIEA 201
apu
103 ICUUE IEUUE ICUUP
-SgUnadsin,, -13314 paw -IJAO -1dAQ -13AQ AC AR AP fa ICJSpOYS PIA PIA PIA AR IP AB 1012p0Ys AC APR AR AP tuos aja 13]j3 Jaja PJJUSUE PRUNESAR BJJESUBUNUES PRUYESAR BJ1ESUPLWWES PRUYESAR
POYs
Furpuegag AR JOJNSPUuIg 10JNSpUIq 10JNnspuIq 189NCIeY UPIJ UPIJ URI]
WES I I SPUIe3IN 450 SpUuardyn I YIO SpuagByn 430
[JE PIA []BID1 Pia J[FIlU PIA 1dya POfeUYI Ieföplopun IejapIapun IejopIapun
PYJesISB] FYesISej B)1esIse) Bururagreag FUIUJLIAJH UB BUNYIJAj!L JUIYFLdAlj!E
UP UP
UPIPA [CUdJTUW FINSIONIA BINSIOPÄ [CIIS]PU JBHLS)ELU
IPjap eipue ICJOp EIpur iPjop eIpur
FIRA ens
Ir LI,
IPELIJUIEBO
AR -3quI)
sr] JapeuogpnAny 1 UaAT
(LO'F9 2313 JOpBURF
"13peuABAsjads
JOPE] JCUUR e3tjiojueY 1apeuogpnAny
TIPUT) IRd HU
Jajja "(10SU2 BI)
UTN (UN Y3O Jaa
AR AC AR I
nuuvina IPEIaU1ERO IOJNSI31]A UOPOYS ISIBUY SPEIPOJO CIRA
JOJNSIONA JOJNSI31]Å
UaULuBNIPY PY Jajja BILOJURG FIpue "es1ads XI)
Ar AR eIpur Ac MI PUueg
JONs13314 SPUHIDATU "(Izurey UPUUE pPENSUOY yY30 UJAR Yav
Pa PJuw palWw
UOPOYS TFurjd y30 Ae Ar IeNeyYyHl] IPLIpOJO BLISNIEA feLIr [()'$9 fa
UOPOYS UOPOXS UOPOYS Spexuas JOHa I0)eH HON Ja dop)
Ia pdtu "Ii Ia dB UP IU HU BITA wu
PHEISWEr| UNH
cO'r9 tO'r9 vO'ra £0'59 sOo'C9
Prop. 1972 135 148
PIPA NE
CIeASBUNIASIN SUF "El IOJPIU FILPIR] SIPA SJIPA
IPA IST
ep JELIOJetU "JELISJE E3LPIG] WOs gddn UIP 5 UDLONTTA
Jur[puryYag WU AR ie UPIJ UDP AR UP2J 2)
103yfa IPLYRIEY AT (05 PIwu apUdR3IN OPUDRETIN 25 IOBNSI2AQ
Spuarisuppau HS Jayärjua rajja
1a8135I10AG SafpPUYID Sulujag.irag BUIUYIIJANLL FUIUYIJAHLE 1 SPARA
INO I BreAsBunIidsin
UTSBA apIEA SUCIPA IPILA dy seu
Ae
10Jpaur
1234c.1ey
-sgunIdsin,, INB INR JJInfR -UPRU
få JE wos "Va3Tap JIFeip 'la8erp LIJeW He41a
BUNPURYag AP I li 1112
IR)NCIeY URI UPIJ UPN) UPP IEY
181410JUB4 I8:1ojuey 13tIOJUBY
IPUaRIN SpUJETIN opudeBin OpUdBBIN WOS
tajla Iafryla IaJYNPpOId
sej3 90'€L Sej SEJZ 900£-+t005 900i-t0'05 9005-006
FUIulagIPdg FUUYLJAJLL FULUYISANLL FUTUYNISA!L FWUYIJANEL
IPSjEA Ies[EA )ES]EA
UCITA HN
AR PIPA IIIOJ tafja Jaja Jajja SEXIA
Jr
(191/OsBPIed
CUIOIEA -pPen og "(I ApetuIOJ]N feNaJRUu
1adu8aqui) FA Ulef
13113 420 UF "Xx 1epIeyY e13A -10) Jawnrjd
WIOJ fa -MaIvq I IOJPA
Hwres 1) IOJBdIN) ENSO AR sej3sgurjtaan BIG JAOLB ep dpuruy 1a8e1p SE(3 Ie1201R3q fJe1afodaé AB t3][3 "SUIUPHUS
IRINIULI 10Hd IPUUPR
UPUUT ladudaqui) JUES få
Hej AP SPUdLIsag US 420 rajosered USAR "UdU sed
pPeuwreliuli "TeSJjeA BU13IUBY JOJNIISJOST eu oscIed AT "eRHInjeu) wrp (IPEIONI1ISUOYA squjs
Yao 1) 'SejT Ae ur YA EPISyedg WOU23
Peres 12112 IE3UL "202003 Jadu3aqur) J31nYs apudRIsag fje1s
1aljoselrdspirg IA] IOJNISIAUYIIYNES 'sjalla 12244510]
ydo 'JaSlpdeicddey JCIaUTUe] sej UdAR Iruur 1edysiA BÅ LULPES 10fa dpELUIOj]] rmÄlderrg YSNEIPLAN E3IS3RAIO ar påWw IPUSIsjöpe
FEISnIeA 'sejdurig "(SeI3pe1) IP)3gIrag "(IcfRods 'suoojg [rs
ed 18j8odg IOJLA uref
Iselq Eppas
10j2 uar 1äjfå fafja PYPlA Faa
ar ejjal PIPA
PjEISlUrIi| NN a JIUIXBYML ds
1099 [AVKITARL 80'0Å 6X0L SUL LYEL essad
|
Prop. 1972 135 149
NE
« IOJpauw BIBASBUNIASIN,,
epnAsddn
WOs
JUN
purt2g AP
JOINA
121H2IP4
13¶Ipuaesurpau
19)[EU1d JurmagIrag
UPILA
mu
103 Paw -SBUNIÄsIn,,
-UBY -UPUY -UBUY -UPUY -U
PU få [EUR [BIR [RITSJRUI [PHP JR [PISOJCUI ET [PIISIeW IPMSJPUW
WOS EL
TUELOUEL
BuNpurtjag AR ID
UTI) BO'€L 60'€L-L0'€L
I21NBEIEY UTI) URI URIJ UTI URI URI
IPUIBBIN ApUaRTIN TINI APUORDIN ApuUaBin IPUdRTIN fL-LOEL IPUaRFIN APUDBBIN
OI'€A aja IOf[CUIa
LOCAL LYEL LO'EL LOEL HN TN
Furulagirog ÄUIUYFIOANNL ÄUTUNIIAJL BUIUMIJANIE BUNDNA BUNDIJANL FUIUJYIJAHLJ FUIUSTOAJU
HD UN IN IN UN d8HrOJUeY I8r1oJueY
URIPA
180 IFA BRO NÄNIOJ. ETEL 181107 SRIRA
I
10J[d
up JO BUNS[OST
uruur -WWUIPA 133
PESSaLdduRBDS SPURS 221Jd AprÅoJurwWWwrs Jaa
Pe[PURYagrpIej PRIputydgapIEJ ApPrIIOG pau
200 [BISTRSIOATUN
AB
ras '[B18 PESSaIdFURDNS -WIPA ASL
"(pernsgrA Iefediuods -WuIPA udAR
UTPf
Jaa EX fa1fa Påw HAj3
'Te)S 'fejs
Ar 'JrIS
"IPFNI uIefar "PPUuUs I [FISHOQÅIag uTel UaAR UPN
YO 1adu8aqu) (PEIarQHeY Iajja Iona 1ojja
fpuerspm laga
1Ha IAja Ar "ppluws "Jes UdU!
BejsnaeA UIBfeSIJAIU) urefAr uref "Jurysprjoad 'pes|CA Py UIel
I UaUUWIRIFIA PRUIOJHN BUPISIO1g PrwrOjN
Jaga IFSIPANEN PESIRATPN FRIPIJAO
Ipesur)s
AR AR
INRU ”pesjrA ex
3uv)s UdAL) purg
LITA wref Iejd pelj
rs PIrA
I
—
PI[EYWRIj uaxenmg
80'€L 60 OTEL ITEL cUEL €UfL EUS
Prop. 1972 135
131IOJUBY VP
PIRASBUNISIN,
IOJpaltw "el -UTY SAPA ERIPIEJ SIPA EBIPIR] SARA RBIPIL] STEL EISTE
epfÄrddn eusriddn
[CII3ICW fIIOITU "[PUDIeW "[ELDOIR "PIL WoOs UP Up UP
HO I UOJOYJTA
JUPUrYag NRP AR UI AR UU AP
18 UPIJ UPIJ /0'€4
AR Uj UR1J 2) URI 34
10yfa IBIMGICTY LOL 2) ()G9 GS GS Pau
SPUacÄINn OPUSRBIn dpuaräin APUDJERIN OPUDBRBIN
420 IOBLISIAAO I28NSI3A0 1OBLSIOAO Ida apuagisuepau JdURNUua
"90 oM'ts
IO][RYId 12PIEA
fururagIrag FUUYIJANLL BUIUNSOANLL Ce ÄVUYNIdAL FUIUYLJAL 1 IPIRA FUHDIFSAHLL 1 PIPA 90'€L UN Japun OY ON SYD I
BUIJUIO]
FIRASBU UPIPA RO SUTIPA SUTITA SUPIPA SPIRA OPIPA SPIRA
seu I ap
I NIdsan
Ar
1OJpaur
IPIyrIeY
-s3Uunidsin,,
få
uros ITPUYIS
Jutpuryag Ae
2814e163 IRY
WOS
Iafa 13ffey1a IONYNpPOId
JuruIagIrag
uTIrA
AR PIPA SJENJaAJIT)
Jr
-Infa [a HIDAYJPINUIJIPA "opessald1ajsuou (RN -1eds 10J JJJRI 10] [PIIdIPWSBUIUNIRISTOP) [EIS -1eds BUIOIPA -3OUY PA ur -WEBU fnuarew AR UPPISYNEG Tuwu 103 "208UNIJaXBA '"223utus1oxeds Ieuur) 'oaepfpeyreds AR 1eddoy
-SA3R[1d OPUTISEJ EPPasIoj "IQUIYSIAINY är1Urpun Jeuur ep
UTef "IRBBRAIBdS
WW fö
ffårsads uIef AR ar Ieddoy Ed Sedum pun PYSUINIJI 13
133 uasr) 'apeiaropad 12Jja ST'()
[at10)R "JSJBIOuU toYrjdury AC pen 'UIBfAIRYSIRL pau added Jojjo ueuur UdUUIRIOT ISTOY 'uPsradssgutrustsoy "ITISJOXPA BUIUpUrgUeW fieddoy AR Irddog EIYJÄN LUSpBUSdAQUrg FaTYaOf
'fe1s 103J1YNsa0j
IC4eAuIRT 10 purg
420 paw AR "fojeT
saga IOISYIAT) 'PuInystpa ÅLJSNARA U2O ar Ar 'FeIpPISAO (1EUYPN Ieidis tonTd Ioneyd 420
IP[XBA eyes ua URI 3uvis 1aH0.]
10Y (uref 10] WS 3214 pdw
BITA ejjormads
PIRISUILI.] JUIXPUML
9UEL 8FEL EY'rL rO'rL SOL rssag
Prop. 1972 135 151
HP EIPASBUNIASIN,, JOJPIW SABA PIIpIE] SITA BTÅIPILJ SIPA r3pIej "& SIPA eIpIEJ SITA FBEPIR) SÅRA PRIPIT) FIS
"[PIISJELU "[PIIOJBLU 'JELIaJe "[etIS1Puu ”JULIS)etu [PI WOs Gap UIP UDP UDP UDP HOP I USTON[NMA
JUtfpue AC AR UI AR AC AR Ur AR
UP1J 2 UPlj 24 UPIJ 2) UTI) UPIj UTI) AR 24 25 25 (GS (9 (JG (JG QS (9 patu IEILITH ya OPUArAIn ApUDEZIN apuarsjn dpuagiin dPUaTAIN SpuarTin IaGTSIAO IaBTSLDAQ 1aBIISIJAQ ID8LSIDAO JARNSIaAO 1381sS13AQ0 134YBua Iaja
IO]PUYId L9PIEA 19PIPA LOPIPA LIPIRA PSPIRA FurulagIrag JUUYIOAL ; SPIPA FUIUNIOAIL BuruXIaATL BuruNrAm BUUJLANLL FUIUNDALL
DI OIL ANI IHJ DY OY0 I CIrASBUNIÄsIN
OpIPA SUPIPA SUPILA OPIPA SUPIPA SUPIPA SUPITA SUPIEA UTITA OPIPA OPIEA PIPA OpIRA
I
AP I0j JEIYPIEY pau -säun1dsIn,,
fa wos IPUTa
Burfpuryag AF
IPIYPIEN ICY
WOS
Tja Iaj[CUYIa ISPYNPOIA
Äurulagrag
UBIEA AR
PICA u SJEYIJAJN HIP
00€£ ITalyn IEJJNUI PUTQ Brjuepun -0q uauwr ENSIPA Ieufasguris BUIOIEA UP Bjeyt Pauw FUusnngn poId IPULUYI JOLUL 12112 ape1rL 12QeN "IOIBUNY []1 eppaslioj BFUIUJAYAP apueuytrf sgejs AC PEUPPINIG paw BP treddoxy penuIeddoy 1943 YIO PUIAI "OUT 12dusaqur) få Ieddoy YIO elr 13 x20p '"TOIAICAS PRII SPdtwBjn PeIJLUIdwWOY 2eddoy f3 Yao Ae ICY 10J Hd Iraj 'IejqeX UJW Jurupsnian 'pellieddoy ASUUPNajd uauureror AIUI Ar 'Irddoy Patu (1eusäunauor Ar 'ITJUTI dFutuwsreaddn fel ie ”Xa ieu Ar POW IPrEIJJOSIAULUIPA "(Esojpur 153LuNYsoIoj ddoy "(se3 "PeIl '1) (Irsurj "ora yo PTISJOSI IeJ2pION "TAUIIISI) Ar UP UJAP fdUurystur FE[SNIPA yo Ar perre)ioj PRUWIAL Ar Iavng arrtey EIPUR) Buris "III "po yng Uasr) 104 Yo 420 19] ejjarads PIPA Ar
PITEISWEIlj IU2XENIN 90 LO 8O'vi 60'bL OU [Ybe essag
bi ve vi
IL j
Le Lt
Prop. 1972 135
Ne
1OJpaLu . BIPASBUTIÅSIN,, "Al SIPA TÅLPIRJ SIBA F3IPIRJ SITA PÅLPIGJ SIPA FÅLPIG] SIPA E3PIR] SIEA FBPA
BYST
ep "[EI1032w "[BIIOIR "JENIOIR "JELJEIU "[PNO18 "RIIOJURUI ej WOS äsddn UDP UIP UIP UaP UIP UAP I USIOYIJA
FUNPURU2g AP UI AR LU AP AR Ur AR AR ie UTI UP1j AR UPJJ 35 24 24 URI) 2 UPIJ 44 UTI) 25 120Y]A QS QS (9 ()G QS 09 PW ICVYPICY OPUORT)N OPUaRRIn OPUaR3IA APUarTIn SPUarAIN OPUIRBIN 138NSI3AQ 1a8NSILAG IJÄNSIJAQ JOBINSIIAO Ja8USI2AG JOBNSIOAQ Spuseisuepav JayÅtfua
IaJa
fäjeUIra [2PIRA LAPIPA BUINIQIPag BUIUYIDALL SUUNIJANLL FUTUYIDAJ!L p IPIPA fIPIRA pSPIPA LOPARA
AUYIJANLL SUUYNISAJL BIUYIJANT, ONDE OMOl SHI ANI IXI ANI
I PIrASÄUNIdsIn QTIPA SURIPA SUPIPA SULITA SUPITA SUPIPA SUPIPA
PIPA OPIPRA IPIEA SPIEA IpIT apleA Ieu
AR sOjpauur IEYYFJUY
-SBUDNI1dsa0n,,
få
WOsS UjeUra
ButTPuUrRGag AR IRTYRIPY ITU
tUOS
Iajja IO]JeQla IJYNNPOId
FurujagIsrag
UTIRA
AR PIPA SJEYIaAJJN
DIP
1310 "(JOJIBOANIYS mep -sfutuwWrraddno Irddoy 40 -U1) ITP PUIOIRA IF IPANIYS pnrAny ddoy 10130 (IeAnNIYNSsUUId 10HIIQSI8RJapPUNn Irddoy RUEPES
irjp "nstey UES
'iejunds Ar Ar uTin ep IUTES 430 praAny 430 Irpporg [PUYSNY få uurs ar AR Ieljng "IPE3URIO eipur Seduwrpn ITLYOIY IEHOIYJANIYS "(1032014gsapefj "Tysta Tepy
10ofpax 2adudaqur) pau
IRddoy 430
4Y2o tadusagut) 1eddox yo I SAPUBAUT apestads ueuv ireddoy
jers IeYynquurd YO 4uysar0j
| Y>O todtwuriy UJAR myvirddryoy
ar 1affa få 13duBaqur) turddoy IPIUNASNES IFFUNIPN 1eddoy vs Ar "JömIeddre
BEISNIBA Iruddty ITIJINU ar
'JOjIeu 1adiusag WOS uiel Ierpel.j qouep IrNyng "ds Hwurs wars
BES eqarsads
TARA Ar ar ar
PHRISWIRI] IUIXEUINT cUrL EUbL FURL SU I9U LYrL rssagd pve ri
I
Prop. 1972 135 153
NE
PIBASBUTUdSIN,, "& IOfpaw SATA PIPIRT SAPA TIPITJ SIPA TILPIRJ SARA RRIPIEJ SAPA TIIPIRJ RÅ SÅRA TFLPILJ SARA EIS epnAjddn "TEIISJPUL "[PLIaIG "[CIIDJLW "[CILOJPU "JENS "JCEIOJRU "[RIUDIRU Pse] wWos UDP UIP UP UDP UIP UOP UAP I UalONjIA
eU Furtfpuryag AP LU AL AR AT AR AR AR IP URI] UTI) UPIJ UR1J UTIJ UPR1j UTI) AC 2) 24 25 2, 2, 25 2) JON]NA (19 09 ()9 (19 (GS (19 ()9 Pur IPYYPIEN SPUDETIN SPUITBIN SPUSEIN SPUSBIN OPUacEIN OPUaRZIN OPUaRBIN IOBUSIOAQ JaBUSIDAO 1381NSI2AD 128051040 La81SIDAG d281NSLIAG JaBNSIAO 1ayRrtjud IaNa 2pPUdBIsUepau
SOJ]PYIa LYPIEA SPIRA LAPIEA SPIRA FåPARA LSPIPA FururdaIrog FUTUYLIANET FUUYIJA!L FUUFIJAL FUIUFIdA! I SPIFA FUIUYIALL FUTUNIOAHLT, FUIUFIJAJIL
OM OMM ANI IHaL OMIFOPIPA OMI AYOr I RirAsRUNIÄSIN
SUTCIPA SUPIPA SUPIPA SUPIPA SUPIPA SUTARA OpPITA SUPIEA UTIEA PIPA PIPA SPILA SPIRA OPIVA IRU LD
AR
10Jpaur IRINTITY
-sdunIdsin,,
få ITUYId wWOs
Fut[puryag Ae 3epr.iey IPUY
WOS
Iaf IAIYNPOIA 1oHeyra
duruIa2gIrag
uPICA AR
vITA a SJEYIJAJIN NP
EUIOIBA [MU "MU "JOJAJUYS rurpes Fe aprisgIraq WOS PUTPES SA1013 AE gslTYSNY 19 JaNMU JaT[0] AR Pp BES aau 1adusaqur "(IPSURTT fö [i Jåjd Ar "XD secure PURPES Ho IGJAp ir AR 'FuPPIuUroj tuOUaI 10) [Jef 1) oa ddöy Ar ISNMJU pel au UdULURIOI JE[OPIOT YDO AT SAPUBAUR JUMS Yao 'aprejag:rago 1eddox AR Ar tfaNau IPJINUU SYJEISLUTIJ AR 1YNYSHOJ IEPYDIE Pueq fraajnd SPORSIINUPS IOIPA IOIPA 10) NUTS BRJISNIPA UDBHUPA Ar Ar yNo 430 tfoxpmu "JOJBUY IPouUy PIPUy 'JolrA PIPUV Furig PIPU Fur Ield JOY 102 tUOS ejarsads ev1 PA
PIEISUWEI] IUIXENYINIL
BUF 6Ure rPÖ'SL ess
I
Prop. 1972 135 154
Ne
.PIeAsBunIdsan,,
sojpauw SIBA eStpirJ SIPA rBpPIR) SIA BÅDAR] SARA TÅPIRJ SARA BÅDAR] SIPA RRLPtR]
epiiuddn "[PLIDJPW "JRIISICW '[PILaJRUuE "TELLOITUW "TeLIaJetu "JELIdJeU
wos UIP VIP UDP UIP VIP UIP
AR AE AR AR AP AE Äunpuryag
ar UPIp URI URI) UPLJ UTIJ URI)
25 2 24 2) 24 7
Ar 0[A ÖS ()S QS ()G 0S OS iByyricytoleuyra SPUJLZIN OPUdRRIN SPUaTTIN IPUaRBIN APUIdLZIN IPUIRBIN
1281SIAQ 1381S13A0 108NSIAAG T3ZNSIDAD 108NSIAQ 1081NSIaAQ
Jaga apuarisurpau
BUTUYIPANL SPIFA FUrUYISAII IPIPA FULUYIDATNL, apIEA FUTUYIJAT PIA FUTUYIDAN!L SPIRA TUULA SPIRA
suruadIrag HIN ORM INN JAI IH
BRI
SUPIPA SUPIPA SUTIPA SUPIPA SUTAPA SUPIEA uPIPA IpIKA SPIKA SPIRA IPIRA IPIEA aPIEA ru
I
Jogpatu -sgunIdsin,,
fd uos
Bupuryag AR
1813461e2
Ia 231]eYIa
BuruIagITag
UPIPA
PIPA 1IP
- IRF
2afja Steg
WNIUMUAfe 104) JNU -121SUOLI Jaja
1added
Ar wnrununge "JOIBUY
"aprlatoprad HAppDOofh TI (IR
wnrumuante
7¶AR WMRIUTWUNTE pauw UYBJUR
UAB) (UNIUHUNIe
PRI) "IOJAIEYS
"BrIPIaAQ UuITPIu eYYrsroj
fd Ae
UNIUNUNJE WUNIUNUNJP 'euInNYSTU YUPVTWUNIP
[CLI Ar VUautuerol AR "Xå
(TEIISJPU 2IELUSBUIUHIEIS 1 (ef AR
Brisniea PUBQ Paw
UPPISNeg 1) (IPSUPLJ
070 uvo
AR 'apessard EPpasIoj IP[OPIOA
AR 430 Yd0 AT
13104 rand BUTIS JTUUE Is30U BUBIS Je]d JOY YO
ed BITA
PIIEISWUPIA — iuosenmr
TY'94 £0'94 +t0'95 S0'9L 9094 LY'9L
Prop. 1972 135
NE
.B4RASBUNISIN,,
JOJPaUr EBIPIRJ
SAPA SARA FRLPIRT SAPA ERIPIEJ SIPA TFIPIP] SABA eBIPIRT
ep YPLIOIPU [PLULDYELU "JCIISJeL "[LIIOIPLU "[ELIoJ
UWros Åjddn UDP UOpP UIP UIP UOP
BULNPURYag AR AC eur AT AC AR ie UBIJ 2) UTI) 2) URI) 24 UTI) 74 uPlj AT 25 1ONNA QS 09 (9 05 (9 IEINEIEY äpuarRTin apPUaTBIN SpPudrTIn SPUdRIIN SpuarBin 2380810A0 1080sI10A0 18TSIOAD IOBSI2AQ La814SIJAO
13][A apuSesurpav
13CU1d FurulagIPag FUNDdAHLT SPARA FUIUYIJANLL aPITA FUUYIOATLE PIPA BULUHIJAJL aPIFA PIPA SUND IRI SY OH IYO IHJ
UPIPA IPITA SUTITA SUTIPA SUPIBA SUPIPA IOANL SUTITRA OpIRA IPIPA OPIEA SPIRA
IruU
JoJpauw
-saunidsin,,
fa uros
Rurpuryag AP IP1NEIPY
Iaga IO][EUId
FurulagIrag UEIEA PIPA 128
uso BS perawutIdwoy
"I3prRuB3Ag -10J] Pau -YNISUOY -JÄNAP ApPURUY 10] -0Q -3q PWwA1 101s3utuRIrdroj AB UIO 13Jja 134] 10) -MIEJ SPE1agieaq SPUCUYNT f3 IOIBA YJOp "HEL SBejs AJUT "LUNIUTLUN]E aprjen PE 'guvis UJ Iojja UINDRl ua FUTUISNAN SIPUBAUP PRIJWUHdWOY YIO [IN "UIOT [II TIP pPaWw AP "PRI YSNIY23 eipur IJUOTNYNIISUOY paw APBIAJOSISLUIPA ejd Zutuwaeaddn HISAYIBJ ILYSP SULUYIEd107 10J Se3 ou IeJjap IPWITYIIISUOJ YIO 1OJ
UaAR wuniununje "WUNIUNUNJEe (Sed wuniurnumnge PEIEUOJ
Yao JUDIT fwununuanje AT UJBUPA ICY "WNIUTUNIe YIO fdUDISTW "JONSPUY 1adusaqui) IPIQEY PRISJOSIAR "Jan ((fagqnysäurudNoedioj fnfys PLIFIIOJ PJasoIgq "EI ”TEHYUPI UT
1JUONYNISUOY PIPUR) NQ€ 10 WOS sajffa EYSIRA 'xa fO]]3 'PRI] Ae LISE I JUIUPUTAUT TTJING AP AR paw Juruisnoan Yao YIO Ar "JJUIIISL) AR EYSITA UP "po
BEJSNIEA 1) aeNeyag FrjS Jrodsurin aIcIRyag Beruepun [Ae Pp PRUPTIY [IN PLUUlAL
NUuon LUSYIdA (drejad SJIejfey UJULUP Ia IrOlIg -IIOP 'O EPpas Furu IV rUurP Jaga purg IOI Nn YNO
PIPA AR
PIIBISLURI14 JUSXPYMI
8095 60'94 0195 Ibr9ac cU9e
Prop. 1972 135 156
NP
10) Då SIBA TIPIRJ SIPA tår såPA RRIPIR) SJIPA FRBLPIEJ SåTA PÅLPARJ SIPA RätpsR) SARA vårparj
pau epjÄrddn pIng såunidsin,, "[PLOJPUW "[Pudgeuw "JELOIPtU "[RdJeu "JUIOJetu ”"JELOYEtU [CLIP
wos Uap Uap UOP Uap ap UDP Uap
Åurpurtjag AR AR AT Ar AR AR AR ie URI UPIJ >, UTJS URI UP: UPIJ ue.
AC 25 25 25 2)
10Y]NTA ÖS 05 NG 25 ()S OS 2; 09
(9
18£)481034 OpuarEin OPUuarTIn Opuaråin apuaRdyn OpuarTin IPUJRSIN apuarBin
JO8NSIOAQ IaBUSIAO JA81NSIAQ I33NSIOAO 128115SI3AQ 138NSIJAO 103SIDAG
1dojja dpuarisuppau
124eYId PARA PIPA Furuladseag FUTUXIOA!L aPIPA FUIUXISANIT APIRA BUUYIIANL SPARA BUTUFIDAJT PATA FUTUYISAINL PIPA FUUFIJAJUE FULA
OHI OYM OY AMD DHD DY IA
SUTITA SUTIRA SUTIRA SUPITA SUPIHTA SUTIPA IPIKA SUFICA
UTINA apIEA IPIRA OPIRA OPIRA SPIRA OPIPA
IEU
Jopaw
-SFUNIASIN,,
fa uros
JuNpurTYag AB
1CIXCICY
IAI IIJJPUYId
FuruJIgsrag
UTIPA
RIPA IT
"WNISaURRu YaO -s3utduur FJurjs UaRJURA -S1aVues AR Jfojuunisauseur uns 30r 'JOJEA AT tlunisausew FPuUuwunIsau3ew uPds
"Tä AC
1adiidagqut) WOS "YnIQsSHeRYsny CUPPEs LWUNUTLUNTE (UNS ynpogd PEN FIOJSUwRf! AJQ uwnurnunge BejS WniSaUBRtu UBEU AR JD) ar apurRuy RUTPES PPI
ar
Iru IPfaD tel AP
pen AC LUNISJ
pucg UNISJUSCuUI AQ 10] IOJEA AR IOJTA
'Laeå wunununj[e Ar
AV tununtun[e yo SPURAUP 1UTS UJdUtUpIOI FRISNAILA yo I:uddyy ITIYNUV AR 450 USP AT PIPUV BUPIS idamd PIPUYV BURIS "ynd SpoR
(eu rd
AP AP
TIPA
PIEISWEL] aUdxTIUIMI t19c tU9c ST9e 9194 tOLL €f€YLL TO'8BL
Prop. 1972 135 157
Ve
EIPASBUNIÄSID,,
1OJpaLwu SARA FBLPILJ SIPA eSIp1rj SIBA EÅIPILJ SJUA UTIPARj PRLPIRJ EBIPAR) SIPA SIBA
epjjäsddn
"JRIIDJELU "JeLajeuw "J[ELId16tU "[PELDJEU [PU "eldIeU
WOSs UOPp UP USP UIP UOP UIP dIG
JUurpuRtaq AR AF AC AR UU AL AT ae URIJ UPIj UTI UPIJ URI) 25 4) 25 43) GPIJ 2
AP toy ky
OS ()9 (09 QS QS ()$
ICIYNPIPY OPUSRåIN
Ipuardin IPUJEZJU JPUdETIN APUudeTIN SPUorZIn faBLISIAAQ I081SIOAO JOBINISIAAQ IBNSIaAO JOBNSI0AQ JIaBUSIJAQ
laffa Spuagysuepau
IOEYSA
FuluTdgIrag FUIUNDALL PARA BUlUYlaAIT APIRA JUIUYIIAE PARA FUIUFIdAJ!] PIPA FULUÄIJANT ApPILA FUNDISANL IPITA OMID ONDL ANI OYJ INA 201
SUPIPLA PIPA SUPA IPITA SUPIPA SUPIPA SUPIPA SUPIPA UPIPA OPIBA SPIRA SPIEA OPIEA
iru
tOJpauw -SBUNIÄSIN,,
fa wos
Jurpuetag AT IETYLIENY
mja Ja][PUY12
Suuraqirag UPSEA PIPA JIP
"OpPEssdid123suouw
-Xeq Jaja -1OJ) AP
BPpas10J ZULU” -AJTYS
(12UYEIUL UYIO
Bd u2o sadded IXIA 110] 19113 IESURT YUIZ AQ "XI AP And
"aprudsojrad Ua [el]
eI42AN ')) fyjurz paw fd AR AR
419 pour "IPPPAUI
uar) USULIBIOT ICJSPIOl AI PEI) u2o [CHOI :zw7/8
ar Ar
epytrersoj (feIIaJrur AP purg "FEI IYUIZ raajnd AT AQ PURY WSBULUYIRIS 002 "IOLBUY IOJBA
'euInysju PISAO ÄlQ VUIRS
FEJSOIPA Ar AR 430 430 AR 40 tYqurz I ar "(101-59 1310-] )FUUe FIPUY BUPIG uepts 304 BULYS 3eld Pau jeg IOY "OL eld YUtz
BAIPA AR
PIJEISLUBI.] JU Xen t08i FY SÖ 908 TV £f0 BL BL 6l 6
Prop. 1972 135
VE .tIPASBUDIASIN,, JOJPaW P3IpPIeJ SIBA SIBA TIPILJ SIBA P3IPIPJ SIPA PILPILJ SIRA TÅPIEJ SIEA EBIPIB)
epHÅjddn "JetsoJeur 'JELIJ)PUI ”JEIIO)eLu "[PI1Q) '"[PtI3]eWw 'JPIIOJeW WOS UIP Uap UDP UIP UIP UIP
AC AP EW Surf AC AP AR AR Je uPIj AR >, UPIJ 25 UPI) 24 UPIJ VV, URI 2 UPI 25 purtjag 10N]UIA QS QS OS QS QS OS 1E)PICY apudedin APUJRFIN SPUJETIN SPUardIN IPUDRBIN SPUuarBIn I281SI3AD IaBIISIJAO IIBIISIJAO 138HSIDAG 1IBNSIDAO 138NSIJAO
Iajja Jpuagrsuepan
I3][PY40 Furulaqlead FurudsdAltL aPITA JUIUHFIDAJLL SPIPLA JUIUJSIAJL PIPA BUNUYNJAJ IPIPA FUTUYIJA] APIPA JUIUYISAHIL SPIEA IMO IH DH II INI IH
UPIEA SpPIEA SUBIPA SUPIPA SUPIPA SUPIPA SUPIPA SUPIPA SPITA SPIFA IPIRA IPIEA PIPA Ieu LL UL
10jpatu
-SBUNIdSIN,,
: fa uros
Jut[pueyaq AE
IE1NeIPY
Jajja IOEUY1d
Iururagqsvag
UPIPA
PIPA
NP
"apessaId1a1suow -MIBIS10J)
-23AGQ -NEQ
IS30Y
IEYL -A1PNS "(4eSUPL 1 EPpaIs10] 1313 uu)
ITULe) ed PäIPIRJ radded AR "QUIZ UU] 30jfa JAIA Ar
"XI (1CUNPIUI eft
420 'I73RJdYOU "IPEI13JOJjIOÅ UI AR I) AR Uuuar eI4DAN BIPUT patu IPIOpIOJ 1eJJNU NUIZ UA) Pau yo UJUUWBIOI pel)
Ar saapnd
AP e)x41e1s10j (JLLIaIew fd YJO fuUud) Uud) 'BeIpi3s0
NUIZ pueg JPL3)eWSFUu
"JOIRUY IOJEA JUIES IOUURINET 1dKUOJYET "euINYSHO BE[SNIPA YIO AP AR YO AR 7
MUIZ wy8Y
"JOIEA EIPUY JULlS Ia0.] BUPIS uPpis JEUUr IOY "101 Ield Paw TILA AT
|
— PHEISWeI] IUSXEH[NL t0'6L S0'6L1 90'6L 7008 £0'08 t008
Prop. 1972 135
JE BIBASBUNIÄSIN,, "EPS
IOJ E3IPIe] "Fu Uap 'Fundzuouu "BULIIUOU! SIBA -UT U3p -UE U3p pau epil4sddn AR ”JELIDJLU 430 Y5O YDO UOL 2; AR AR I WUOS USP UDIONEPRA [PII3)ELU OP [ELIIJIFUI > [FLIIJELU 24
FuNPpurUYag AE Ifa I3SNSIOAD nja Of 131ja (Jb
ie URI AE 2, 1080S10A0 1381S10A0 10YA Fulpuryag ZuNpureqagq Futlpuryag
IE)YNPICY ()G JUPAUT PW
JUBAUP JUBRAUT apuagBn 13B1SI3AQ LOPIRA LIPIBA ZOPIPA
AY JaY3rUua IaJja apuagisuepau AR AR NI APR INO
IS[EY1a IEJap SUPlNRA SUBIPA SUPITA
FuIuTIGIFPAg apIEA "Furu JapPIBA 'ZuujIqreag J3PIEA 'FUIuIdgIPag JOPIBA FUruNIJALL IEJaP ILJOP DY I PPUPAUE RIRASBUNIÄSIN
SUTILA PIAIEA ERIpIE] CBIPIP] PÅPIC]
UPIGA OPIRA gurag PIAIEA EPURA PIAICA EPUPA
IEu
AR
10Jpaw "6§'F8
Ie)vie -sguntIdsin,,
IN
fa
HjjPYIO 'JUJULra[Jd]SUurIQ
uros
BUT[pur Ae
IE) IPY
YNCILY WOS tag
Iajja fI[UYI:d faNynpo.sd 10)
fd Jururagirag 19131414SsII0J
UTIEA
AP PIPA SJENISAJNI
J1P
efjarsads
FAPJISAPULY EWIOITA
UUdJ 10] -JAY 131QOW
"IOJAIEYS 1e110 133e1edde essap
FUPU "xd 'Jutuoq UIOSUDAR JOANYSBEIP -JUP1IS IJUNYSBLU UPUUP (PIPUL -SBÅVYIDA 'Jutuspg1j AR 1) -ATUIYS Ep
Q31aq AB seduwerln
430 -4§
"(1esuUP|j IUUd) FA BCJURPUN fö
'Xd 10) 1aje1edde Yao 430 4IO 103 PYSTUCYIW IIAApUueY 'Zurusur)s JUEesS "deySpaI IJUNPSELWAS sedwrn I31]3 ']) 10] 'Juruyasiolg IISLIJEW 10 AR 13diu3aqui 1unpsew IOULYSPLUJAÄNY TYsIYdjd) 3pelanijsuoy
ICJOpPIOl (I 4461
UJULIBIOI YO BAPYJISA JUIUAJCAS [[EIaW [BIS1PAS
Pau b'b8 IEJJNU eystuexgatwu EYSTURYFIUl 123JUYSd1oj
CIPUR 'Zurussalrd 19QwWaaop
10] ”BUIUBLIP IN) AR '20uued3uy "Hep JWPS JUUES PIEQIAQ2N) (FUruTTIpt YIO SuruIsnlin | ”Fepore "IJUTYSPW 'Iurudues "FUIUIEYS Furussalrd
YJO 10] "deysfäy IJUDISPW "IOJBUY (ST'F8) Iarsads ILAIUN BUEIS 12]P2 133 )LUES IPjap IOY 10j pel IE Pfarvads
BILA A udpiutoct
PI[EISWEL] IUaxeN 'dvey
fssag
+g
In
an
- oz
Prop. 1972: 135 160
LTUIOIEA
He IPA -3p JEIa) UdFULIIIUOLI
«IN, -dUIdu3 UUOSILZIIZ
BIPASTUNIdSIN,, -s3unidsan,, SY ApPICA 103 10JPAWw RPUBAUR
"FUN "BULLDJUOW et
JONA 10810
tpilisddn JUEAUE JOIPASFUNIdsin,, SIPJLIG SULIRA 1dp 450 "JUuURÄSPUN
UOLu UP 10330 WoOs 130 AR (IOJOUI 10) [VILd]PW 13pun PIA AR AP 2) P4
SulPUuTtjag 13) 1081n Soja EBIPIEJ VUILUSTURYILU
[CUJJTUW SJUBAUP se 25 25 fIPfOP QS
JMYS
AC Nf ()$ DAISNJYXNDI) .JOIPASBUnIdSIn,, 10NA Fur JUIes Jur ISUNU I21NEI2 d3I JUBAUR fÖBESJOAQ ISULNU Up CPURAUR 10) pUurRyYag Purtgog JUBAUR tUOS 430 1N1d wWos SPIRA
1030 AR 10Y]A VÄSSPUDPIRA UIUMUPYIU
rapa Spudpisuepau (J018AsBunIdSIN,,
AR I8ISSGUIapIRA jILJapP , IOIeAsBunIds YO SPITIIG "IPfap 3, URJAPIJAO IO][EYLA SUTIEA Fur "Furujagsrag JAPIBA YIO "Furmjdgqrdog AC ad OF OO" Sdpun UJLUSTURY JIPIEA 1231SI3A0 ap lagIrag EpurRAue [ENI3)0 wWos 1080 IOJPA ESIPIR] 1WOS UTIPA PIAIBA NP tro Wes AC NB
fru IE
JIE PIA STI LU — —
RIBQ]EISISP]
turni 103Paw
-SBUTUÅSIN,,
332 1O
dJISEBIPE UIFUuLSIUOWw fa SJALNSAIOJ
wuos
Jurfpuryag AR
J3P
IFINTIRY
FIRA [JO aja
HOI01d
SOSUT aja Jo][GUYId uaJut[Puryag
TIP Juulagqsrag JapITA
UEIPA
I "JOIPASZUNIdsIn, 9
uBIPA
'uaTuru)Igeradg INNE
IP
ape1annNsuoy
[[E345S I PeA
-1N[AN
Pj]E3
IPJOP
UBUUPR IRp I03ya IEjap 0 (eIpPUr YIO Ipeswo "gunlidsin I2Rdads
YJO wos e1pur
[EIIOIELUI
AO IOUIYSELUPÄY spurj 1a1ypuw uTpPPp YO BYSLI "IOICA 2wB1s3q0
AR
IJUTYSPULÄS 1åp [rrIojeur JOPIPRA 420 SPPIJJIOd Mja) DUNpPWÄS ed BesnieA "drvYysJÄN JfeLJJEW APR
Juupsna Suufjesi0j AR JTuUe JOIEA
FUIULURISIG WII
10]
BILA
SpPUTRJJPINIg apurjjenag AR AR
PHENSWPRI3 sudxemnr Ar Ja 13
pPlEA PIEA SUTFS IFrgm asjapury
PIA
— —
"Pe 'q
|
Prop. 1972 135 161
IPIEA I PUIOJCA
-0P -0P -sgunidsin,, UDP -13A0 -sgunidsin,, Uap 116 -JBA SUPIBA IPA -BUI -18A -3P -E SPIRA JLUES
UPIPASBUNIASIN,, RPUBAUE BPURAUE HYAL' 10830 AR UL 1080 AR
LOJPaLw "BULIIUO "BU11dJUO CPUBAUR 10] JUBAUL 'BUTIJJUOLU IHJ, JUBAUE 7 24, ApPiRA 3)
epilAjddn BRIPIEJ JOIRASTUNIÄSIN,, SJUJE12Q
SUPIPA AHA £ IYI € IO4RASBUNIdSIN,, JOJNSIJAO Ia8USI3AQ
IUOS 420 Y3O AP 1031 1I0 AR 108)n
LU UI WOS SURIPA LOS UAP RÅLPIEJ 2, 25 10]Jd aja [ELIDITUI 13113 CU
JUN [PLUDITU QS JPUDJELUI ie pleföp JAIO]SKURI) ()9 puejap 1IIIOJSISURI) AP SJNYS PUeYag AP 10yga UTV ONDE, BÖR) ISUTU IH,
BU] Furfpurydg JUN[PURYag
IRIYRITY 2, UDP TOPIPA ZIPIEA
pure Op JUBAUP EpugAuR RPURAUT III JUBAUR JOIPASBUNIASIn,, JUBRAUPR IOICASBUnIdsin,, 2080 AR JONJHA V3ISSELOPIRA 10830
apuarrsurpau 1080SI3AQ UDP I BESS 1ajja Yyåg SUPIPA SUPIPA SIPILI3Q 2, AR AP
fO[]LY1d fp UYaD AP JON FuuldQueag "FurujagIeadg AR "FururdgIrag AB ORM JOPIRA "ZururTagirag AB IR JIPICA
JOpun 400 WU PIBA YJO
25 JOPIBA JOPIEA LOBYSIIAO B3HPSR] JOPIRA TRLPIEJ , JOIPA fjp JA ..4OITA NM LUOS [eLrd3 luOS [E110]
WOS UTIPA VP HIT 133118 ISpun VIP 11E
WTS seu PIA IE PIA "IK PA Ir)
— Sid — TIFGQRISISEJ
:WnNI
10] paur -SBUnidsin,,
j3e LUO JISCÅIPI UdBudjuouw
få
SJATIYSISOJ
twuos
Futfpuryag AR )3p 12)
4eIeY TIGA 133 [[ONOIO4A
SåsUr UdJuNpuryag
sajja IL:
EI13p
Jururaqirag JOPIRA UPIPA 1
BiA 4 ', lOseAsBunIdsin,, "UuaäuujagIrag Jä3NIe 112 ST'SR pau 4)
AR -3IAOUBPUWOIpEI 103616 OIPELPUTA -dowy soja I Ob Uv -JUUCYSUOISIAdJ]II ButuBrijow -18 TEXAS PLA
juues "TITARP fore EPUIBUURAO
FIS Jurudejddn pel
[RI3OUG dde d1eder3ouw BJJjER JLEJap
1a3eredde "FULOBIARUONpEl HJei835503 IPp
IVJP AR HN 1030 ITJap
INIEP SUIUFeIOU YIO IpeIuwo TärOjUurY oja 10] "JunIdsin
WOSUJAR 1adiuäaquin 10) EIPUE 12)cIedde fELIIIEUW uwos Pau Yao WPs JIEYICISIOJSUdJANILJUOJ Jurupures opel "pd
ANUS 127esedde spurj
Iauryseur 'Iefap SEIOppe
(PNfj YIO "3016A 10fjå FULUIAJSOIPET 3uBISIQO
[aLI3)e JO1BA IA 10j AR
YJO wurs 1ap J[EIISJELU 10) UOsIA AT 133e1edde JSpIRA YO IUDJdjdjOrpel IVUPUES aprIdjJodun få
Lu AP IOUOJOLYIN pau ed
PSU 133eseddy BWUASIdIP IeJ BUJSNICA HSIIIYaa BrJUPpUnN 1030 ferIasew Jululjesioj AB
dp] ep3aig AR JPUUT sJesJUddOId
IOIEA
fajja "BU BUIUUIEISIGQ
10] 101 dde
PIEA
APUPjfEI)ag Ar AE
purJj
PIJEJSWEBIJ AC JapIeA JOPIPA
JUXPIHNL "dry
FIUS8 SUS8 Ssjopuey euuag
Brag sg PIA
— — in Pe 'Y
| z
11 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 135
Prop. 1972 135 162
I FUIOLFA
-1PA -3P -3PA -3P -18A -åp VP SUBIRA SURIRA PIPA TRJ0P
UPIRASBUTIÅSITL, BPUBAUP RPUBAUR PPUTAUE SMI” 10
JOS "BuIajuow "BuLdIUOWw ”BULIDJUOLL ISUNU
Paul epyÅlddn V3LpIRJ R3EPIT JOsRASBUNIÄSIN,, SITIC1aG
SURIPA PPULAUT 18ISSPtUapPaRA tuos 1400 DO 400 UDP UOP CIPIEJ TY na [PIIS]E fäjja JIE 13fja fEIIDJLU Jul[puryag 430
Im NAS AB AR AR IoyA Junpuryag Burlpuryag BupUueljadg 25 2, [BAIDIE .JOIRASBUMmdsin,, 16338IC3Y LU UL UdPAR
()b Ob 116 JUBAUL JUBAUR JUBAUR Iagja
1080 IONIHA Spuargisuepau JO3NSIAAQ LOB0SIDAO UT Iafa 2, JURAUP sIEIrIag
2311E4Y2d "Buruaqeag AR AR "Fuuagipog BY OP
Fururagqreag "FururaqIrag AR JOpun JOPIRA LOPIRA JOPIBA ID80S13AQ
DY IH UNS AR twWOs UTICA JPIPA SPIRA 1UES 23) 1030
seu PIA IE] PIA IT] PIA IT]
US std
PITgjjrIsSe]
MUN IOJPaLw
-SBUYIÅSIN,, 328 WO fö dISPÅIPi UdJULIAJUOLU SJALDJSAIOJ wWwos
Jurpuryag AT JOp 1CTYRICY
LILA lajjo TNNOIOIA
SOSUE Ua3urpuryag Jajja 1djTYId
JOpIRA E32P Furulagirag
UPIEA I .BIBA 9 ', JOItASBunIdsin, ”uaduLUIIgirag JSANIE IP
IRAS -IPUBISNYRI -£0J -pis I IRUONEIS AR 2319 Pau HEYS pe 60/8 ARPYAD uran
420 (PEIJAAOUPR
-S3eAVaRf UIep ejje3 IPJOP
-s8eausel fajfa IRP
Nu fJUJEP HauoewsåkraIrds HURs Io8n Irjop FÄNOJURY 430 OPEIUO ICjap pour 'gUnIdsIn I SPUTTnI 13 FeJS fE14018tu Wos LIpue
Spueppni IRJAP JYySUDY0D pado
Hurs vrowudjefy TE spuej wu "Jejap Yan "IOILA UPS UR IOJEA AR 1WB)s0Q0 jauajewsBRArrds Yo AB ueuur PIPUR ICUDTAPES 10p jerd)eLu 400 fd) TOPIPA Yao [ALINE AC IeppXororoN SPEIdUIOdun ed
Furulsnian pau
BEISNICA -SBeAvlel Srjurpun ferrojew Yo Bejs "UOPIO Suruljesi0) AR AR WSBRA Tppas Ieuur IOIRA OT "UTA FUINWURISAQ ejer
PIRA 4
dpurjjieliag'r Spur Ae AR
PIJEISWPI] 14U3XBUINL ae JapaRA PIPA
"dey 'dey
608 asjapury Ielogq
98 gin PIA
- I 'gq
ad en
Prop. 1972 N 135 ”
I EUJTOIPA
-0P 2, -1PA SUPIPA "IBA OP -1IPA -3P IT OS 1087 ÄFARASBUNIASAN,, SPIRA SPIRA t1Cjap PPURAUR FPURAUE ANI” EPUTAUR OM" 10] IOF "BULJUOW "BULSJUOW ISUNU "FuiuJuour ISUTUL
Pau PBLPIGJ JOIPASBUNIdSIN,, pIejap SIEIP10Q epijddn SUPIPA FOITASBUNIÄSIN,, SULIPA PPURAUE
FBISSPUapARA JASSE WOS 00 YJO YIO
UDP EPUBAUR LIjja JET) lapa PBIPILJ 13H2 EBPIRJ WO TU JUNPUEY24 [RIIDJEUW [ELIOT iv Y3O AR PIPA OINYS AP FUt[purYydg 10NipraA Sur FU[pur [BIIDICUI 25 PU .JO3eAsBunIdsin, SRINPICY UaP 4Yd0 USP Op 112 17 JURAUR puryag JURAUB JUTAUT 10J]9 I330SIDAO IOTIN AP JONA JEIIaJLlU 1O8)N AP IOX[[IA ta opuarjsutpau JOIBASBUNIASIn,, ag
4 2 JUBAUE SIEJLI2Q ID][GUYId 'Furursgeag AT ()p "FururogIeag AC Ob FurulagIPag "Fumulagreag AR SYM 3401 Iopun ISPUn JÖPIGA JOPIBA LOBL)S13AO JOPITA 138SI2AO JURAUE IYr WOs tWOS AP WOS URIPA SpPITA 25) 103)n Jwes Hturs iru PIA IC] PlA "IM pia Te] OS AC Sd
CITQUEISISE)
tUtna 103
pau -SBUNIASIN,, 338 WO få JISTIPI VUJFUIaJIUOLU
SJATIYSSIOJ uros
Tur AP IEYNLIEY Jap
purqag EIGA Ia]ja TIOA0201d
sasue UaduNPuryag ra Iaj[vUYia
Fururagseag JOpIRA e310P
ULAPA 1 PATA 9 ' JOIeAsBUnNIdsIn,, '"Uaduuidgreag INYruer
Je
-riedde QUI TNSULAPIUW 1018A T1'06 -0104 40ge1edde 10] HENS per
(PICINNOUIQ AR idereddesnfixuyg elle "Idee 4350 "8006 ILJOP SrjuRpUun IEp
1uduwnasur 420 10310 Irjap "TJONUOY YIO apesuo
dde "1006 "Junidsin
JUMUunAsut [CILAIPU CIPUR Y3O wos 420 PåW
1313 "SM TIFINYOUOUIN) spur] 1uawmswa "täa3ereddeouny ep ANY Pjap YJO "IOJPA
OJ HUg JWB1S2QO
06 AR FUruJPU jap fel1ajetu TYsIBInnyY UN JOPIRA LUMYS vo 2peIdj1odun Iefp tusud INSIJRIBO030J rd
eiIOjUurY 9706 FLSOIeA Plus TerZajew Jurufjes10) AP eysndö 107 JUPYLY AR Au jadus Jeuue JOJEA yo goo UND BUIUWEISIQ 121 TIEA Spuejjerag SpurjjaINag Ar AB — PICISURI] IUOXPHYINE dey Ae Japaes JOpP]EA
SO'N6 L0'06 asjopury
fan PIA
— | rn 'q
MM wa <S +
Prop. 1972
I BUIOILA
1R -1BA -3P -3p -3P -18A -ICA UPIBASBUNIASIN,, SPIRA rIRJOP tjapp t!El3p LRPUBAUR II”, IH PIPA NI”, IPIEA 10] IOJpatu ”BULIJUOLU ISUTLU EPUBAUR ISUTLU "JUtIdJUO EPUBAUE ISUTU "BUTIJJUO
Tplilddn JOIBASTUNIÄSIO,, BPURAUE IOIRASBUNIASIN,, JOIPASBUNIdSIN,, SJEJE10G SUTIRBA SUBRIPA PPURAUR SUFIPA TPURAUE 13ISSEUWOPIBA 13ISSPUUD 13ISSBUOPARA WwoOS YJO YIO 450 WU LU Lafja FÄLPIR] B3IPICJ EBLP18] BUY Jutfpuryag [CHIJELL Jajja fRiLdJR alfa [PIJD]EL i YO La0 YO PARA JJNYS AR f0YHA Jupuryag [PI1D)T Fulpuryag FuNpurtag IR)NEIPY .4OIBASBuUnIAsin,, JELI]IP ..JOIBASBUnIdsin,, IPLJT .JOJPAsBuUnIdsin,, UDP VIT UI UDP UDP 118 118 JUBAUT JUBAUR JUBAUR IAJA JOIN AL JOY 1030 10330 Iajja SPpuagisurpau WW AR JONA AR JOYTHTA UI UU 25 PA JURAUP 2; JUBAUT 24 JUBAUER sJEfE13Q 10]]8UY1d FuIuJjagIvag "FuWuragseag AR II Of ”FurujagQIeag AR SHFö Op 'ZunnaIgIeag AR IJIN Ob L3pUun ISPUn JOpUn JOPIRA IOBDSIJAO J3PIRA 138NSI2AO 13PIGA 1330512A0
WOS AR lUOs AP LUOs AR Utos UPIFA 4) 1037n 1080 10804 HuRsS WES 34 HUS 27 Icu PIA "IT "IE IR ÖS PIA 09 PIA 05 stud
fIeglelsisej
"WnI 103patu
-S8UNIASiIN,, 188 LO få SIsedpi) Vau
SJALLYSAJOJ wos
Funpuryag AR Jap uoLu 18)YPIEN
RITA 13)fa fJOHOIOIA
saga IOJEYID Sasue UIJUNPURUIg
Fururagirag £310P JapirRA
UPIPA
BITA 1 9 ' sosrAsgunIdsin, "UdFUTUIdgIBAg fyruel
11E
2036 -UB -pulj -1UOY 10] -d3Hfo1d HeXS pra ddessuruararajepnfj PW IejelusuOnYynpoId JG
1uwrs SåLJS rjjed JEjöp EPppasi1oj JUdWUNIISUT ICP
13ja iejop 13401 LP HIHI Jo8yn söjeacdde UYIO appIwWuO :ZunIdsiIn YOIGQ FuNajes3010] y3f01döourn frIISIEtuU eIpur UaAR uwos
BUBDPES INSJEISOJEWUOUN spur] "doyqsosyruw Iejap Ydo "IOJBA Yao LIJd 14wr1s2Q0 4y5o essop AR 10) Jap [rue "201UrYJOUNyYy UpUg -sJurunig10 LONSIGA JOPIEA -s3uruserddn ar 104 YXO OPEI11Od 13u0nrurg JIFJPUSBUN ed HejsneA 1e3uru fRIIdjeu SWwuflpslioj AR eysydo AR AR Jeuure JOIBA "JISTB FUL FUIUWULISaQ 10] pro LU PIPA 9 apurjjrEIlag apuejjrilag AC AP PJEISWElN] ' IUSXPHINT AR JOpieA JOPIPA
2006 2106 9706 aslopuey
PIA
-- P 'g I
Prop. 1972 135 165
TUIOITA
228 -3BA -0P SUPITA -ITA -3P IPA -3P -IBA -3P SUPIPA SPIRA Clap SPIRA 125E12p ..EI2ASFUNIÄSIN,, EPURAUR EPUTAUE SHI" PPURAUB INO PPUBAUR 10] JOJPIL "BUuMauowu "FULdIUOLU ISUNU "FUraIuouw ISUTUI "Buauou
epll4ddn BÄPIRJ PRIPICJ SIPJR1AQ IOIRASFUNIÄSIN,, SUPIPA EPURAUR SURITA EPULAUE ' JOIrASBUnIdsan,,
13ISSBWIPIEA I BISSPUWIPIEA WOS YO 430 YDO 400
UDP B3LPIRJ UDP BU 1äjja [PIC Ifa BIPIRJ 1ajja Ia JELIDIP BUTPUrgag fPIID)P [RUISIBUI 430 ie YDO AR AR SJNYS AR 10YHA Junpuruag BUNpuryag Jurpuceyag [FPIIIC Fupuryag IETNCIPY [CHID]P JO0sPASBUNIAsIn,, .JOIBASBUnidsIn,, 3 UI 24 UI UIP UDP UF (jp 117 112 JUBAUR JUPAUP Op I0a JUBAUR JUBAUT JOBIN JONA 10817 AR JONA aja Spuarjsurpau 1dBNSIDAD AT UI LU IOBNSIIAG
24 JUPRAUE 25 JURAUP sIefe1aq IO]CYI2 ()f Juru)dgurag 'Fururgirag AR 'FuruIaddirag AR Aa Op '"Furujdgieag AT dd 'FururdgIrag AC ISpun 1PUN TOPIRA JOPIPA II8NSIIAO JOPITA IDGNSLIAO JOPIRA
INN WOS AP wWOs Ar ANI WOS UPIPA IPIRA 108n ILUES 27 108)n aPpITA Hturs 2) ieu PIA IG] UF PIA "IF PIA PIA OS OS IE] std
FIRGf[RISISB)
SW 10JPauw
-Ss3unidsin,, 13P U!O fa JISPÅLPI uaBurraj SJALIYSIIOJ uos
Fu Av Jap uou puryag 1614eIPY
BITA afja [[ONOI0Id
SÖSUP uaFupurqag Iaa sajjpuyra
PY1ap furulagsrag JOpIBA
UTIEA BIPA ',JOIBASBUNIÄSIn, I 9
"UdTururagirag [ur Je
10] 1 -VA Msn 1e13p -UN HENS pres -8e)ddn sä1eaedde AR duRe palwu UOISIADaL IPJaP effe BrjUR 8016 I 1'T6
w IPp 107 UepnIe IPjap cd IO8)n UN Y3O apelwuo pun pnff 420 BJJCSUPLUURS 1o3eaeddre Furussnire CANIOJUR JPISJPU PIpUur 'dunidsin påtu 10) WOS FO'T6 Ar CURpPesS
BUIUABLIJR PA spurej 'fuaep "IPjap Y2O
HN juawnnsunyisnwy AR aja YXo HN UY SJOJPA IOIPA 1ap JRIIAJRUW JUPISIQO FÅHOJURT ”MIJAIN LAPIBA Iejop JaPIgq JOY3G]A YXO
Furugerddn pd ÅrISNaeA in 1ajjd AT [PIrSIeuw Spr13110d Buruffes:oj yro AR rupuy PIPUYV AR BLIUTP JRPUUR BUIULUBISAQ AR Furu fd 102 BEA 450 IOJITA PARA apurjjenag SPURJJENaA ur
PEISWELJ 1U3XPIHIN], AR Ar AP ”dey dey +t016 8016 asjopury JapiRA— Japara- PIA 16 z6in
n q I PT
So SS
Prop. 1972 135
ETUIOIRA
-OP -sBunidsan,, Uap SPIRA IPABA SPIRA VE IBA SUTIBA PU -IPA -IPRA
«EIPASZUNIdSIn,, PPURAUR 108 AR 10JPauw "FULLIIUOL SUPIPA SUBIRA SUPIPA fOJ IUTRAUE SIPA SIPA 2) SITA epiÅjddn BBIPIRJ SPIR12Q YA € JABUSIOAQ "JPII9IT "JELLO '[BUDJPW utros 10830 TBPIRJ PBIPIEJ PBIPILJ Y3O AR WOS UIP 24 Burpuryqag 13f1d [PLI]E EL PU (GS WU se pItjop A101SISUTI) UP UDP SNS AP AP UTaj UI) URI] UDP 10yfA FUtfPUPLYdG TOYf]A ISUTWU Sya, IEDJEIPN UI 2, ZOPIBA SPUdLTIN AR AR AR Op PPUEAUR dPUaB3IN IPUSRFIN JURAUT JOIRASBUnNIdsIn,, pa 24 25 IPA J3ISSP 2, Iajfa apuaersuppav I380SI3A0 JapUun (GS (GS SUBIPA QS AT SIPPlag IO]JBYIad 1380 12810813A0 1381N510A0 Jurulagirag "Futu AP UID 430 Yd0 JOPIRA FUFDAJIL FutyIaAJLI HURS FUUYIJAHLL JOPIRA PIGA SI3A0 JOJBA CILPIE] AND jruaj WOS UPIEA gITag SpITA VIP VIP Iru PIA OMM INA dMM SE] ap StId - — ap op
PIRGIPISISR)
SWMI
-SZunuidsin,, 236 tUO NISCÅIPI USRUNaJUOL SJATIYSB1I0J
Ae Ieryelex 13p
RIGA Jajja [[OHOIOIA
SOSUP UARUHPURYag fer
RI12P JOPIRA
UPIPA PIPA ',JOIRASBUNIdSIN,, I 9
Je "UJJUruUldgIeRag four
"2,
13 2d2eredde -30UuFcur SåpuTAUR INONG OR -1332 420 HP:S -0qQUI) I PrA PPUWRUURAD
YIO paur UOISIA2J0] "IejpnIsåurupeur 3e[S
arepadsarys faffa HUJep eur APJap PjRÅ IJUPYSTLUSSULIDIAIP "ra3ereddes3urujodsper ed sejsuad LULPRS IEP Furugr,ddn fpnAnyuoad Zuruarsiar WOS 430 103)n IPfAP 103 aejap 20jja apeluwo BejS AP a5J2011SI0] 1odugaqur Pnff Yo [PUDIRU rIPUR Pal IUNUN3 Lal[SpOuwr WOS "Funidsin fuUOnTURW PURPES (JJUTYSB
IEISIOg ae slapp 19fa YO spurj 107 1afpo ddo UTJäp UNO
fapHgq Ar 10) AR seredde pnfj dn-yad AT wa "JOJPA "JJUOJOWNUTIN Burusriddn LU fINESYI IAPIEA jap [PIIIRU HwurIsaqo tWR !IPISPAY ”p'O Ir)sIOoQ fn SAPURAUP Y30 få 3 wrs ed Ar yo AR YO 17] BrISNIRA IeJjap JIPYIOJAR [ELINIRW aprRIa]1od ueyn IRA Jfedsrewu AR åurufps20j SJestUNdOId Jung peipur -purq UadeA PIPUY Jadu rIPUYy IRGUR FUTULURISOG AR a 10] ySnN WOs LUOS TIA I018A
— APURJJFNIG SPURJJjE11IQ un
PI[PIS IUDXPHINL AR Ar AR "dry ruuag I1'Z6 096 asJOpury 0'L6 JapIpA- JOpPIRA PIA UCL] £6
PR 'q - I
Prop. 1972: 135 167
SPIRA -1RA IPIRA -IRA 18[1OJURY IP ÄPIPASBUNIÄSIN,, SUPIPA JOJPaur SIRA SUPIRA SIPA tpuArddn "[PLIDIE "JCHaICW PLC BBIPIEJ BBLPITJ] WoOS
fuNpPurgqag UU ie UP1J UDP UDP UPN AP UTI) 10xA IBINEIPY APR AD PUaRDIN dpuar3in IPUaLTIN 24 24 1ajjd ApuaRjsurpau ()G (5 IOJJEYIO 1380SI0A0 I38N0S13A0 FururagIseag FUIUYSIANLL JUIUYDANLL FUIUYDAL TIO
UBIPA dYMN IM PU ap op Mn
10Jpawu -SBUNIASIN,,
få wos
furpuryag AR IFLYLICY
Ia 13]]8413
Jurnagsnag UPIPA «PIPA 126
reurpes LO APURUYH patu -uru udo '10u "[IPYSOULI] "2rddeuy3dery (pro fn Iefap YO Ap3rej IeddeuyYysän JJUNYSP Yao tuejods EIPUE
uduwur afoyrnA 1adiu3squrn WAYS ed YI0
ueddruypnayas usar IOYSPIJSOLUIA] tumusojddruy 10] NYSE pa PURQZIP "purqäuej UTI BrISNIRA irddreuy Ten ryd Lajja PIPA | — PIEISUEI] JUaXPII[RI 1086 8)'86 SU86
In
Bilaga HI
Lista B Lista över bearbetnings- eller behandlingsprocesser som ger den bearbetade eller behandlade varan karaktär av ”ursprungsvara”.
trots att de icke medför ändring av tulltaxenummer
Ä Jat vm a rr NA -— pA Ne > So &
TÅN
FUIUPNeSIN10J -JUdLUNUOUW SIOAO 1uausid JABNSIAAQ IJ8NSIOAQ Ud0 JORNSIOAQ 00 JEM WI Ada IOUUTAdaLUuTA UL YURAUR JURAUT. JURAUR 1a1eredde AHO a] prof GS USBBNny Sz CW tal URUUR OY”, ANA ITJOP UT AYO spUun UR AP AR AB SPPUBAUC ae fonejd IOULAR JL JOPIPA IOIRASBUNIASIN, JOPIBA LOPIBA IOIFASFUNIÄSIN, uTAIRA Buuasunoamd JOIRASBUNIdSIN, "rauryseur PPURU 1AOIG 430 JOreasåunIdsin,, UdAR AR apre[pureyag ee VdJspurs UTY fn NFaPaOlh AR JOTYAON PIAITEA PLAITA PIAIRA
us UOSYIdey 420 Aunusrs duruses PIPA PIPA apARA "200ued8ur /€'€C/ IPIRA FUMPUTYag BITASBUNIdSIN,, ns foffa "BUN "FU ”BUTIPUBYOQ [PUIDIRU ua "IpPPseq Ud SUPIRA SUTSPA SUTITA SUTIEA 1ajo soffa purYag PUTYaG 13jja HN Burtuurgigq pau pau JOB 1081 ENT IOBIR
IR MWOJOPRI 6 Bå4roJjUurY aprragIrag JUUIRU FuruTInyq FuruBany 'Tijprod BRIPIR) BBPSE] TILPIRJ Ar Syr PRIPIEJ IOUUPW tudissprussAg ONA Jaja YA dy FR sopa IAd BI fOJjö BUtUAJD Ae UN wos Yao UIOS AR WOS FuruldgIrag AC "Nuriå WOS AV AR åwruragIrog UIP BUNNIGraIg UP FULDdUtIryYy BUTUJOGITAGg UOpP RåjOJURY LAIOIEIpRa UdP BUurussoIy AT arejap JApIRA "JuuASLY "FurusAATyY ÄWUURIG IFELYPIEY JEUDICUT [PUJITU "JELIAJEUW uap UIYaJÄNS AR AR AE AR pers 25 25 PIA Yo Jaffa IE VIP 25) 33 ()7 07 OT
23 NOFDOf en
OQuwuojfopief
Fäpyaoh -ESOJN[2
Jajja ud
-1uawnuouw pau
ua (RÄONT ” 13du3aquiy YIO - pawu Yo
JOLUSN ITISORSOPNIad Iurudes Yao PRIAULITI
uruur Furusrs PUL
1uauRidplirof utuojop WOUIÉ ApPuUaRISIRU
Y20 WUOIN) WOUdÅ "JasSTITYISUOY Uajspurs ar PPWIO
essreuwdwunr)s aperasuasjnd UIO JAI PELUIOJH YH) WD YnN
”jrsegq BYSNUOY POI JASÅ ST UD efjojer 1dduRaqui) ATICP IPURINSIDAG GT uojop EYSTUIY AOI TÄNOd "UMSspeuBäLG aja IPUFRBNSIOAG AR JOIPA
JOYNPOIJ prisugIeY BrISNIEA TOWURA rpuesg Nuri) ISLOAG IdIsSP]d puresg HIJPDla IH PITA
"ÅRY — PHEISWPRI] fTUSXPINI ”dey
6('STin STSscIn OUSsTan Rscin S('BE ERT "dey
ggn
An 66 -
Prop. 1972: 135 170
-Roadun -0101ddr -Aojdoy aPARA nuunsynfu 120 uuryssjed 'Ruruddors "Butu SIRA JaJJNQ apIGA 420 TULUNA PEUARA FU yajq) LUB] Furuseyspyn SUPIPA UPIRA ae epparag "INIRAINIOU inlp 'Furuddou dor Burpuryag däran AR 430 4d0 SpPEIPUetad 1afo Cipur (BUMOSLIDIOU FBIPIEJ
wOs Ieu IPf 138 1es pers UUSI) 'Buwsordde AR AR AR Ar Ae ieuur 'Futfpurqaqgue FJuI[puryadq UTIBASBUNIÄSID, UDP IONeIddery LTOPE] JOPE] 13pe] 12pej apurinisae uprpopuac3in Iajja AR UP1J ed ICAIESIOJ )RAIEBIO] IFAIRSIOT ICAIERIO] "FULIOSIIOJUEeS 25 pa ApEIagIragq 'Fuusiej Cb 133 IA duref Ar AR oprare? ”Fuuyroj IOBUSIDAQ FurulagqIeag Ae furusfrAdok guuNIsATI FUIUFTINOG AC AR AR Ar BUTuUYFdÄIp JEINCITY BUIUAIRD FUIIAIRT) FUIUAIE BUlUAITD "suruYa infpisey UIP ar ”RULIaU
Furu "Bu DY IR DO
Iapej
un ID ar JEIIAIT Wyrojury 18rfrojuRY HU delurpun
BioJUuRy LINA
WAI IpejAr pau JPR]
AR I3pej unfpispy "RO AR PRUPPPII2AQG Friwepun IF Be1URPUN AR
da]? IAS IRATRR årluepun IRAIEB
yn LOTP pour Patu fajyng POUL "RO "RO "BO
Bury IF Pau HUWN8 '90'T "WWE Ir IF
MNIRaIylou DI TR ape3ojdoy dderyns "Iapeq
HA JOPEUARA Fu YSO 420 Ar LOTTE LOTTE LOTTER UPIN IN ae dör JET 153 18rojuRY Brjs 'uuTyssjed ae 90 IN OT FeISNSEA 420 ULTYSJE AR AR AR PINS 101e81g IapeT TIPUY IapET JOPET TFA pelp FITA Ju pu 4
PHRISUPLJ IuaxeHINL TOYO LO'OpAn OtbIn TO'Tbin cf FO SY cfO'EbIn G0'OS OTOS rO clesan fUtsn SAO'PS LOSS 8Ö'sc 60'S$ LO'95 I TES
TpIn Tbin SAN bin In In An ån In An In In In
Prop. 1972 135 171
IRUAJSJAPR
JJBNSIAAQ AR -WUMISIUBRU OJ Buludys FÅ 27, IRBUIU (18 BYSHAJUÄS
1IQUSTIB EBILNITU
ANDE JABNSIAAO 100
PUL]Q UID UutIPA OPIRA Burtuey
ISAQSP APRIAGIRIgO PEIOGItagO "Ipe1agsrago AR APRIAGIEAGO
Spefpurtag SIA ONA JO]a uros AR ”Ruruseippea 13UNMUN3 "Folding SPARA IPIRA TOTJINS ISOQST SISTG SuNPUurYag uFIBASBUNIdSIn
SUPIPA SPIRA UFIJ Uri BA SUPA upl) IRUdISJaPE "IRBULIRA
Iajja AR AR AR 1073 Yao
IOIRA JOITASTJE SUPIPA apuaråm äpuardin apudrdin IOITA JOIRA
apriagsrag BÅTPIG) "åWuRrip Joys Jaa ISaqeR
AT AV AR IPEIONIISUOYII IAN CSIPIEJ FururdgIrag AR JUTUXHIOAJEL RUNUJOAJN SULUYLIAJTL UaP ÄUIUNISANLL JUNDIAIL BUTUYIdAJLJ
AR ar AR IEIYPITY ICUNQIESX 'FUusJPA YIO up sisTq Surudijs AP BUTUdNYS
UDP
27¶IDAS
133 ed 0G
AC
ET
1added
AR 116 Ja112 ed H1-L310j UWOS BEYUCPUN apriaqmagq 10) pd fa -SprupAlId aja 1JJTYS ar uaur
2S0QSP fppenddn aja "IPUAJSJAPE
åsrjrapun SÖPUBAUT Iperdsuow (uarrodsurin 13dudagqur
PEIdIdWOJÉAR apedis eppenddn
AF PuL Wos nes SIsrq ed UaRNURA CTRUWTRPUR up:oduwar APEIaLlVSO IE ICpppuesio1uoy imuur ”aperanilsuoyar pejqraununa UOGIRHYUNISJUTEW apenejur "uTBun
Bed
enepuapun nes
ITRutupurfg ed
AR (UOS PUPTUYI DR icuvur ägd IOIEA Iruasjape Jadu8aqQui) SRJS fö AS 1aduäaqui 6104 apedys uaw ed 13du2aqui 1äfjarng BUTPES 126 1213 aja IOJ 12113 Yao AR 103 (uauodsuri JOIRA QIO -113]B02] II 10 'eajanreu apridoso EysSuAS eppenddn aprraqvag eppenddn apel IAS 1dAJIs Yo AR fl 'awuunq3 131QI "Iajjrys 1SIQSR IOIPASTTÅ SNYlUOUK fISagse PINIOJUBUG toysel uomw AR IT13UNe]d '-SYOY SP] PEUARA '"IPudjsjpy JENIIQUJAJPH Ar 1adusaqut) eyepspun "IPuasrapy BRIS Ar 11es PES uprodua) 'apryrjur AR AR SIST AR Spedygs Oprdis "sprog IPPnuIe IOJLA IOIPA 10:eA IOIPA JOLPA ieuur
Jaja Ituur
IRA 112
TIRA TÅ
PIIBISUPIJ Juaxe
€0'89 ET ST89An OLOL ET OTO cOTLAN tATLAn SOT
NINE 8B9In OLIN
In IN In An
& & Öl tr N S va rr . - ca
apelagIrago aprIagIrago
söjjerdturunrjd AR Ar Ar AR föjejaturunrpd AT 48 IP PIN3 AC
SWIUdys Burudyqs gurudgs gurudis BUrudins WIOS UIOS
BUIaJejd
"IRBULDBOLLDATS
unBuudRapn3 Ar 1lU10] JÄUNOJ
"pin
Ruojejd
sofa 10AJIS poppa ma ao safta
enuntgd eipur pour CUPPPS RURPES
UTIPA Fun Sunuuryq umtuey FUuwrg aperagIrago
AR Buruwuey Pau fe3aur BULdrEJd 10
YDO wurgq OPFETPURYaG Yo
1adua8aqut aosajs APLIIQITAQO I JET I [RUDTPU WwOS eunrpd fape
IOAJIS FuTuRtip "duruäcippri "SuUruReippra "SuruReIpprn 'Suruavippen
pm nenawuruurjd Surpurtgad paur Laga eirpur
URIRASBUNIdSIR,, aja Uuajueysieddoy AR Ar ar
UTA) UPIPOPGORB)IN LOL
la SÄJOJTYAIa pen feraw maundkopn3 sÄJon fperour sonson
fa ferauw on. "ARIGP OPUSRB)N
APRlagIrag 'SUIuSTIP "Fuuselp "FuruBesp "SuUIuScIPp UPO
Yap runejd 'BWuscip uTuure Ia japro ppro jPpedo ICBUNLIAROj 90'€2 90
Iagja ID
fururagirag aptlagIrago FULA! €5 ae AP priaqmrago peragIrago priogrago ja BUFUYFFJANLL preraqirago
mo BUtIagaJ "BWUSJEA '"Furusje 'BuusjrA ”IWUSIRA Bunuaqewus IFINFIRY yx FuroTaT gunga] 'SuusjtA
ap I Tpuwuren I PpPutupu runtRid
123 pms NUES
ee A I
apFiagieaqo
pIn3 apriagIrago ie1ounejd PIN AR ae1dunre]d
BULOIETd
AR
'"Tegunagojeunrjd
Zutlarejd (Irddoy 2dANS 'pmå na 13diu8oqui JTäfgejawrunejd Pauw €L€L-L0€4
HOJ AR iesauntid upuure
pau feratu
BULDIBfd
FU
"ITSWBIpn3 mass ao Vdussqui Yo föpe
I 12dir8aqui Pawu eipur I RPULIRU I RPUtUuRG ieddogrns4yg)
oja IjruwreunPjÉd 1ala [ewruntid
[fela [RIU Raw "IPeRuNraBajaaps Yao
IR IR
420 'uPauungap [EIS geuntrjid WOS WOS JopRo [dpeo faPEO PINS
apriaqIrago INJO mddoy uruur JUNOf JULIO] epur
2 Ar AR AR Ar Ar pina IPYNgrJACH IPYLGRJAÄJPH ITYLQRJAJEH 18 IEYIGRJAIeH 420 ja 430 priswjyrigo
Yao PUTPPS PUTRPES
År[SNIPA Yo
gQUejAleH ruNELd IRI IANS IaAnS runtjd
ping
I I FIFA --
—
PI[CISUIPI] IUXPHINL
SOIL 90 LOTLAN LOT 8OTA 60 6M'T2 OUTLIn MSE 10'pA
Se Tan TA
In An Im Im In mm
Prop. 1972: 135 173
feddo3x SIRA INA JURAUP | AL SUTATA AHN
"ÄpENYIFAgL REPAIR) | 10 Jaja pla ed Jeraqueaqo YA PIPA ddöy Ar 13YyApoOIdurepjatu Jo]A IPIVA TBG) AR 10135 Irddoy APIRA UDP SIRA PIPA TOPIRA pPe1rsutjjelo FU SARA AR Yo AR UIP "UIPGAJOUI SIPA PErouijjer "JORI SUPIBA 2, ews "WITIJOA PlASBA Furudys ÖT f[rJjae AR "[RJUC] UTARA APIRA APIRA OPIRA 'SÄJO1 IOSOSIJAO Ar eapur PÅIPIRJ BUD) fa 43 (9 BIPRO BULIaUuIJer fald ICIOQ1LIQO ICIIQ1e3Q0 IFJOQ1C3Q0 ar SUPIPA SUPIPA SUPIRA SPE] JO8NSIOAQ Jurpueyag 422 wW0S (Ieddoy UOLU yo Furuseippen CIpur UDP pUryYdg OM WOUIB BÅLPIB] CBLPIB] BBIPIR] FUN stods AT ffa uBIBASBUnIdsin,, äs IRAAdOY UTI) UPIJ URI) UTI) 14) IFJÖP PUTYIG ueuur OH II) "UalsIRYys ()$ SWNpUurgYag ysttUuld] "JONHU ÅJO1 dPUdBBIN VOP IPUJRTIN UP OpUDRRIN UIP SPUdEBIN OPITA JIBLISIDAQ FPURAUE IPEJaGIrag Yo AR 'Fwrudeip f3ljd Hdja AR AR AR
10138 AR 4) YaO AR SIBA 25 mddoxmisjg) BNUIIGIPIG fajlja FUrujPIStUei] 25; QS (9 (9 ”FUruIag.radg YdO FUNUNDJAPL BLUUNLIAJLE FUIUNDANL BUTUNIDNAL dpIEA av FULIDUNJEY BRA FuIuIpelus 430 "WUNH[ÄIDG JOBIISIJAQ JOBNSIIAG IOBHSIJAG OIL IP1NevIey "FUrusJe Uap YStUud [FIIS)ElU YSLUONY SUPIPA [TJAR IPITA OPIPA 128 IL A
|
(RUUYYIMUIOJ
"ArIep
- 10)
un] 1018A IIPOUE
ÄIIG JWEs ACICP AR ARIBP AR ABIEP ÄRJULPUN "apeloyIrag IOJLA IOJBA NN JOIBA 104PA JUUES HUS JURS JJIOJOWAJOYSBULUUTIQIO Pau) 1WES "Irjogarag ”JE13qI2d0 age ”JR10QIC34 ir JoNATU Ie3u4a30ueddoy "JUIDQIRAG ddoy wu FIPEO perdouttsey PeJaqlrag0 "UapPgÅJOW "UmTj|Äldg ItjsturA "WCIHOA '"]FIUPF fipuy
EICA I
PBISWCIJ 1uoxeIDL TOP TO'bl 10'S4 FÖLL 1018 TO CO CELL 90'P8
IBA 18An
an In an AN In
& & = & AA - PA — + c
I RUJOJEA
JOY[]A ayAL VE UBAUB JUBAUP JUBAUL JUPAUP JUTAUP JURAUT VIP] JOXIHA " "JOIRAsBuUnIAsSIn,, 107 JOIBASäUnIASIN,, " JOJBASBUNIÄSIN. JOIBASBUNIÄSIN,, .JOIBASBUNIÄSIN + 10IeAsBunIdsin, El9P
I0pun
SIP[E12Q
AR BPUBAUE AR AT AP AB AR
IIPUn JOPIRA JOPIBA JOPIBA JOPIBA JOPIGA JOPIBA ap Jes
TU
JUES 420 apiBA SPIRA PIAICA PIAIRA PIAIBA SPARA APIBA apirA PIAICA PIAIBA PIAIPA JUIeW AMANYS
IPIBA fPIIOJU 1080 10810 10820 JO8IN 1088 UPAPA on 1080
sUTICA SUTIBA SURIPA SUPIBA SUPIGA BUILD) BULIS]UOUI BUNOJUOW BULd]UOW FUI43)Uuotu BULIOJUOW LÄO
OJO SUCICA UI NO IAI SJ ND ax 1Op Ape[PUuetjag UOUI JURAUR Ctpir) CSIPIR] BBIPIEJ CRPIEP E3IpITEJ 'SJRJFIIQ WOS Ar WOS WOS WOS wWOs WOS uros ESLPIE) 43 1aja IOf]a 110 Jajja Jajja fafja JUN PIPASBUDNIÄSIN,, OS IEJOP AR IPJOP Uap TRAP UDP 'Tejop Uap "Pfap UTJöp UP UaP PUrtag ISUNut WOS Ia Futfpuryag 4) Fuljpuryad FUN Surfpueyag .JOIBASBUNIdSIN, FUN BUN UDP OS AR AR AR AR AV EPURAUE EPURAUR EPURAUL PPUBAUE EPURAUT BPUBAUR std j5 PUT 23 puetjag 27 257 purydg 2) Spelagirag AT SUN I3ISSEUUOPARA Iaja ST ST ST GT ÖT PIrqUeIsIST) Qfag 33 laBL)SIdAQ IOBLSIDAO Un IOBL)SIJAO 1I81SIDAQ JOBLSI3AQ JIUIujadIrag . "Furu YdO ()b I3ISSPUWWUOPIRA 'Furujagimag YJO ”Bururoglrag YAO ”Suruldgieag "Furujaglivag
AR 430 'durujagirag Y30 450
IOBLISIDAQ IEPYEIEN )3R LO uap [PIIJIELU fENIIRuUI [LUDIEU Jferrdjew feHoJew [FSE
gIrdg 108)N VP UIBUNdJUOL
INA AYM SISPBIPI SJALNYJSdIU]
1a3 Ae AMA dYD OXN
-
-Inyesadwuaj 12p
fajja [JONOIOIA
JaUTgInNISER RITA -1T2Q dded
-dded AR Jäuryseur UaZupury
10) SASUB
IOJ (STJÉ BUNPUFY2Q1030 saa
EIDP1
”SutuWlIRAddn 13dusaqur FJUTNYSPWÄS IJUYSTUW u4ao JOPIRA YIO AR 1added erpur SUNU3QITIG -stadded ag IA1IOJOLUSUOINYBAI 9
",JOIRASBUNIdSIN,, "UaFuIuIagsrrad JaNNIR
UP wWwos 'dded 'essewsiadded 10]
PIPUR) -assewsiadded Iaf sug UaPurarJjioj IPEIannsuoy
aja HENS I PA
103 FUIUYLAANN Y0 1JUTYSELISJEA CHES IAJa 13dded IRJOP
pauw Irp
AR ar ITföp
dded BEJUBPUN JET IOBIN uaar WOUuaE Bururagirag YO opriud 107 Hjarrads '-e1) 10) aa fIPUE
JBIIOJEUU "BunIdsin
"3618 WOS OPUTUD] AT "arerrdde 10] 4d26Iedde JLISJTU FUIUSJEA fadded spuej PålUu eppasar Eye 13jqotu "IEJOP 430
HOPP 103 AR "JOJTA
13107014 Ar jap [PIIO)EU Hwuesaqo
QIO Yo AR tessewsndded 13UDpsPewWIPYS syredde JOPIRA YO JOY 420 Tu MHJurysewWis Pd ICSJLA SUlfPuPyag ”FTuupurio] IPEIJTIOA IPIPUPIEN fEUSJEW SPISNIRA unyseyW IJULYSEjY BuruljEsior FUIuII4 NISnpul AP IPUUR PIpUy AR
HUS BUINURISIQ
420 IOIRA etRA
SPURIEIIag IPUTJITINI2g UL
— PIJEIStutli.] JUOXTIUNL AP AR AR
dSy'rR 91'be LUFgAn fEPS Ibbgln osfoputy JOPA4RA JapIRA EPS
PIA
IN
I "RP "q —
UJUSIUTYIU JOJIN MuMRWsSUIupius Told UDAT) (10J0W JURAUE FBIPARj -SÅULIUPIUS UasuIeg
-SBUIUJIBS1O
[JEION YIJO JAISNIYXA) AE UJLUStUPNIUdUT HOP JOPIBA priadirag PEIINI PYSHIQEIoRdA UU
AT PYSJLIaUTW
PysgruWuue
24 ppedpjoys WIR
PIAIBA ä0Wajued UAQUaFaja SUOMI UdJJAPIJAO Sf
SpruwusOJi
UTIPA JOBIISLIOAQ fullo
.4O1BAsBUNIAsSIN,, tag
SULIOUOUI IPLIagIrag "UnAsolk
peragqIraq Pejagiraq Opelaq.irag YVO)
SPejpuetag 'SuruuBdspen Iejagirag IR1agIrag 3Re)agiradg
AR apelagirag wWOos
UdBULS]UOUI YI )EÅe3 IAOIZ
Zur .B1BASBUNIÄSIO,, JO] "UdsulIRg IEJOP upp ur URI URI UPlp Ublj UPlj URI)
EIPUR puryag frafja 430, BUNpULYdg
10J 108)N (10UU31S "WnYsofs EPURAUE apuoran Spuarsin JPUaEBIN IpUdRTIN apuardin apUuar3in JPUIRBIN OpuarBIn
JOIBASBUNIÄsIN,,
IpPEIagIeagq PIA UJWsrueY IA "(IPBP3
Ia WOSBrzaz
SIUBAUR (PTEIINNSUOYA
XA IP:on1)sUuOYA FururagIieag ”FUIUIIIPIG YO APIEA BunDIDAE BUIURIJAJIL SUIDOALL BUIUIOANLL BUruYISANLL FUIUYIAANLJ BUIUYIJAI 10] BUTUYIJAfL
AP 1)
IPJNTICY wu
U3p JEIDIPLU [BLI [ria WIOS
PP 10J SUPIEA
Ia3 ew
—
wnysofs
EYSHeRLUT
"()E8TA Ieransasuospr "1028
(10UU2)s 10) JU PIPUR
|CISAJELUSBUIUIJESID JN
eäNoJuBY 13]Ja Yo XI
(PLIINIISUO 1) UIISUIegq
[RLIAJPUISTUIU
UOPIOJOJOL
PEIOnNsSUOYIr rodd HI EYSUYPIJUNU
UDJAR) PIUS 302
Hj jr EYSTIGEI2BdA [[K103 TOYS PPRAdPIOYS YIO) "UNYASOIS uapnantrodidy0y 10URUed UIQUajja f0L8 JULdIe
"UTOY IPTER Ua 10 WsBura SeISNIRA 450 AR "UdIsuIFg Ar AR AP AR AR AR
1e12G CÖL8 IOIPA IoIeA JOIEA IOJEA IOICA JOIPA IOICA prus
EIBA
—
PI|RIStUeIJ IUDXEYHIOL
90268 10'S6 TO'S6 fO'se töSsH SO's6 9056 LOS6 1186
In In In IN In IN AN An
Prop. 1972: 135 176
Biluga IV
Lista C
Lista över varor på vilka detta protokoll
ej är tillämpligt
Tulltaxenr Varuslag
ur 27.07 Fiknande aromatiska oljor enligt definition i anm. 2 till 27 kap.
som vid temperaturer upp till 250”C destillerar över mer än 65 volymprocent tinbegripet blandningar av bensin och bensen), avsedda att användas som bränsle 27.09 - Mineraloljor och destitllationsprodukter därav; bituminösa äm- 27.16 nen; mineralvaxer
ur 29.01 Kolväten:
acykliska. -- cyklaner och eyklener med undantag av azulener, - bensen, toluen och sylener, avsedda att användas som bränsle ur 34.03 Beredda smörjmedel, med undantag av sådana som innehaller
minst 70 viktprocent oljor erhallna ur petroleum eller ur
bituminösa mineral, innehållande oljor erhällna ur petroleum eller ur bituminösa mineral ur 34.04 Vaxer baserade på paraffin. mikrovax. ”slack wax” eller andra mineralvaxer med undantag av ozokerit, montanvax tlignitvax) och [OTVVaxX
ur 38.14 Beredda tillsatsmedel för smörjmedel
p Bilaga
AVTAL FEUC SVE RIGI
[ sportår famn. föllstandi actress, land i
: CER EHOTICAT DE CIRCUTA TION DES MARUHANDISTS
WARKRLNVERKIHRSBUSCHETNIGU NG CER HILICATO PER DA CIRCOB XZION] DETTE MIRO + CERTH AC VAT INZAKEGOLDERENSER KEVR TF MOVEMENT ORK FIER ATI
tr Mottagare Oman. belbsamdir adess. land) tuppen vy ohliutoriskö
I VARIELRTIEIKAN
VARISERTIFIKAT VÄRUCERTERIK AT
Hönmsporntimedel vil avsändare" slag. nönmiaer eler Savin | uppger epoblunornsko Muttasarlind!
Avsedd ränspornsvas tuppen spebiasatetiskt Ior ture dvarntec kanssa
z i hel” - i batteovikt NS Taukturans num viler annan ner och detun
| Märke och 2 Anlaloöch | kvantifer uppe telvj
manner | osar LI talerniska
ne es i - ktm oci
| | H H : i I I
;
i
Hurskinves 2 Ffötala köllivalet os Totala kyantisien | AnnKuknunpsu
poser I Tullmyndihetens miyp bapörntsrensaleklariton i Deklaratönen granskad utan amnmarkniimnn jo Undertecknad försäkrar barmed att ovan angavila varor söm befinna I - [0 : Uxporthandimr. 4
i
I nuppfyllervälibörvia bop vtuätikotvis erhaltande” vp nr den Land Tullanstalt I I enmanmieeknm) H 1 Tullanstältens : brasa sor I stapel Fösandelse den i inamniteckmng ! inppjulten ej ohblestoönski
I
12¶Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 135
Prop. 1972: 135 178
(Anvisningar på framsidan av varucertifikat A.S.1)
1. Ange Europeiska ekonomiska gemenskapen eller Sverige
2. För bulkvara anges alltefter omständigheterna fartygets namn, järnvägsvagnens eHer lastbilens nummer
3. Iylles endast i de fall då exportlandets nationella bestämmelser så fordrar
4. Ange ”Sverige” eller ”gemenskapen” (det senare om certifikatet begäres i ett land som är medlem av gemenskapen)
5. Se anvisningarna på omstående sida
Prop. 1972: 135 179
(Baksidan av varucertifikat A.S.)
BEGÄRAN OM KONTROLL RESULTAT AV KONTROLLEN
Undertecknad tulltjänsteman an- Vid den undersökning som verkhåller om kontroll av riktigheten ställts av undertecknad tulltjänsteav detta certifikat man har befunnits att detta certi-
fikat:
1. utfärdats av angiven tullanstalt
och att de uppgifter som det
innehåller är riktiga! ;
ta . ej uppfyller de fastställda ford-
ringarna (se bifogade anmärk-
ningar)! .
Tullan- Tullan-
staltens staltens
stämpel stämpel
(Tjänstemannens (Tjänstemannens namnteckning) namnteckning)
1 Stryk det som ej är tillämpligt
(Se anvisningar på följande sidor)
Prop. 1972: 135 180
(Anvisningar på baksidan av varucertifikat A.S. 1)
1. Varor för vilka varucertifikat A.S-I kan utfärdas
Bestämmelserna i denna anvisning utfärdas av var och en av de avtalsslutande parterna i överensstämmelse med reglerna i protokollet.
I. Användningsområde för varucertifikat A.S.I Transport, som sker i en enda sändning, av varor med ursprung i Svenge eller i gemenskapen kan äga rum genom andra områden än dem som tillhör gemenskapen, Sverige, Österrike, Finland, Island, Portugal eller Schweiz, i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom sådana andra områden, såvida transporten genom dessa områden är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet samt icke saluförts eller utlämnats till förbrukning och där icke heHer undergätt annan behandling än lossning och lastning eller åtgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick.
III. Bestämmelser att iakttaga då varucertifikat A.S.1 upprättas 1. Varucertifikat A.S.1 upprättas på ett av de språk på vilka avtalet avfaltats och i överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets interna lagstiftning. | 2. Om varucertifikat A.S! utskrives för hand skall det ifyllas med bläck och med tryckbokstäver. Det får inte innehålla raderingar eller överskrivningar. Ändringar som vidlages mäste göras genom överstrykning av de felaktiga uppgifterna, i förekommande fall med angivande av de riktiga uppgifterna. Varje sådan ändring mäste godkännas av den som upprättat certifikatet och bestyrkas av tullmyndigheten. 3. Varje varupost. som är upptagen på varucertifikat A.S.1, skall föregås av ett positionsnhummer. Omedelbart under sista textraden skall en horisontell linje dragas. Outnyttjat utrymme skall spärras på sådant sätt att ytterligare tillägg ey kan göras. 4. Varorna anges enligt handelsbruk och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering. : 5. Den som exporterar eller transporterar varorna får komplettera den del av certifikatet som är avsedd för exportörens deklaration med en hänvisning till transporthandlingen. Certifikatet A.S. 1:s serienummer bör anges även på den trunsporthandling som avser försändelsen.
IV. Innebörden av varucertifikat A.S.I1 Varucertifikat A.S.1, använt enligt föreskrifterna, medför rätt att i importlandet åtnjuta tullförmån enligt avtalet för de varor certifikatet avser.
Tullmyndigheten 1 importlandet kan, om det befinnes nödvändigt, infordra alla andra handlingar som kan tjäna till bevis, särskill transporthandlingar enligt vilka varorna har försänts.
V. Tidsfrist för avlämnande av varucertifikat A.S. 1
Varucertifikat A.S.1 skall inom fyra månader, räknat från den dag då det utfärdats, inges till den tullanstalt i importlandet, där varorna anmäles.
VI. Päföljd
Envar som upprättar eller låter upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte att erhålla varucertifikat, så att vara kan komma i åtnjutande av förmånsbehandling, skall träffas av påföljd.
Prop. 1972: 135 182
AVTAL EEC — SVERIGE
portöor (namn, 4. fullständig av adress, land) i
1 , |É AS. I nr Ä | ODU. 000
i CER TIFICAT DI CIRCULATION DES MARCHANDIST S | " WARENVERKEHRSBESCHEINIGUNG CERTIICATO PER LA CIRCOLAZIONE DET TY MERCI cerofikatet) CERTIFICAAT INZAKT GÖOEDERUNVERKETR av TT MOVEMENT CERTIFICATE Mottagare 6 (namn, fullständig adress, land) tupppften ej obligatorisk i | - VARECERTIFIKAT : VARLSERTIFIKAT fr | VAÄRUCERTIFIKAT på 2
och |
! Transportmedel vid a sand: andet tslag, nummer eller namn
| I fuppgtten vy obligatorisk I H
| Matt. ag arland ! anviäningarna 4se 2 | Avsedd tränsportvag (uppgiften vj obligatorisk? Th För unstvanteckningur Loch Anvisningar ' |
I Kolli? I Hruttovikt ikp) | Fakturans num- . Mark och Antal vd —S + eller annan mer och datum | i re ue ttat sen Varuslag To kvanutet | (uppgiften ej | nummer slag H I (hl. m?. eter obbgatorisk i
-— I | : Pe
i i
i
| i tutskrnves
I Totala kollitalet I == ee rer mona . oe rr rr ee med 5
: kvantiteten... . . ker a re reas fare re ere trees bukstaver) I Ar LA a In Ole De Re
Anmärkningar !
Prop. 1972: 135 z 183
EXPORTÖRENS DEKLARATION
Undertecknad. exportör av på omstående sida upptagna varor, villkoren i artikel 1 i det till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Sverige fogade protokollet rörande definitionen av begreppet ”ursprungsvaror”, ANGER på följande sätt de omständigheter, som har gett varorna karaktär av ”ursprungsvaror”? :
ÄR BEREDD att, på begäran av ansvarig myndighet, förete ytterligare bevisning som denna finner nödvändig för att utfärda detta certifikat, och godtar, om så erfordras, varje kontroll från myndigheten av bokföringen och omständigheterna kring tillverkningen av varorna, ANSÖKER HÄRMED om ett varucertifikat A.S.1 för varorna
(exportörens namnteckning) (Plats för anvisningar på baksidan av ansökan om varucertifikat)
Prop. 1972: 135 184
(Anvisningar på baksidan av blanketten för ansökan om varucertifikat A.S]
1. Ange ”Sverige” eller ”gemenskapen” (det senare om varorna har framställts i ett land som är medlem av gemenskapen). 2. Ifylles då fråga är om andra än de varor som avses i punkterna I a. och 2 a. i artikel I i det protokoll rörande definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” som bilagts avtalet mellan gemenskapen och Sverige. Ange de produkter som använts vid bearbetningen eller behandlingen, deras tulltaxenummer, deras ursprung, sådana eventuella produktionsprocesser som ger varorna ursprung i produktionslandet (med tillämpning av lista B eller de särskilda villkor som anges i lista A), de framställda varorna och deras tulltaxenummer. Om de varor som använts som material ej får överstiga en viss del av värdet av den färdiga varan för att den senare skall erhålla eller bibehälla karaktär av ”ursprungsvara”, ange: -- för de varor som använts som material —- tullvärdet om varorna härrör från tredje land; det tidigaste fastställbara pris som betalats för varorna inom det lands område där tillverkningen ägt rum då det gäller varor med obestämt ursprung; för de framställda varorna: priset ”fritt fabrik”, dvs. det pris som betalats till den producent vid vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen skett, häri inbegripet värdet av alla som material använda varor, med avdrag för inhemska skatter som har restituerats eller skall restitueras om varorna exporteras från landet i fråga. 3. T.ex. importhandlingar, fakturor, producentdeklarationer ete., som hänför sig till vuror som använts vid bearbetningen eller behandlingen.
Prop. 1972: 135 185
AVT AT FL SVI:RIGU
| föspertor inamn. fullständig adtess. fävid Y
i AWI nr A.000.LUD
I [ CER TU ACAT DE CIRCUDA HON DES MARCHANDISTS WAKRITNYERKEHRSBUSCHHINIGUNG CER TILICATO PFR LA CIRCOLAZIONI DELET MERCI CERTHACAATINZAKE GÖR DERENVYURKEVR re omm me = — on MOVI MI CERTIFICATE | Mottagare fnamn. fullständig adiess. land) tuppatten ce) öohlgatorisk 7 VARECER TIEIKAT I I ! VÄRESER TIFIKAT f : + i 1 VAÄRUCER HEIKA TF
]
UTransportmedel vit andandet oskar. numnier eller namn - (uppgiften ej obligatorisk I
3¶Avardd tränsportvar tupppgutten cg ohbgatorisk)
i
i
i 2 i | I
Koll” | Bruttövikt ik) Fakturans num- 1
ee nod
Marke och Antal och Vv . . ofler annan mer och ifatum >
nUNImeT ala aruskag I kvantitet uppgiften ej se on | hl. mete I obligatorisk i
|
i i I ! I I
H i i
i
| |
IE oTotala kölltalet tutskives H i rmavd i och fötsla kvantiteten hHOkstatet) i Anmärkning
ee ee en An — 3
Tullmyndighetens imtvg: Expörtörens deklaration I I Deklarationen granskad utan anmärkning Undertecknad försakrar harmed att ovan angivna varor som betoumer
Fyporthandling."! i MR - +. . s : s | Iyp ooo "ne. uppfyller villkoren för eettufikatets erhållande
den
po ) Land band ee er rer . H ! Fo Fullanstalt: !
tnampleckning
; "Tallansraltens
YT ostampel Försandelse dett = ooo os rss sis r ers na mamnieckning) fuppprtten ej obligatorisk)
dd
Prop. 1972: 135 186
(Anvisningar till framsidan av varucertifikat A.W.1)
I. Ange här Europeiska ekonomiska gemenskapen eller det mottagarland som med land där anhållan om certifikatet göres har slutit avtal
enligt vilket varorna erhällit eller behällit karaktär av ”ursprungsvaror”
genom tillämpning av artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i protokoll rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror som bilagts avtal mellan å ena sidan gemenskapen och å andra sidan något av följande sex Linder: Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige och Schweiz, eller genom tillämpning av de motsvarande bestämmelser som reglerar
varuutbytet mellan två av de nämnda sex länderna.
2. För bulkvara anges alltefter omständigheterna fartygets namn. järnvägsvagnens eller lastbilens nummer.
3. Ifvlles endast i de fall då exportlandets nationella bestämmelser så fordrar.
4. Ange det land där anhållan om vertifikatet göres eller ”gemenskapen”, om anhållan göres i ett land som är medlem av gemenskapen.
5. De villkor som skall uppfyllas är:
antingen de som anges i artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i något av de protokoll rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror som bilagts avtal mellan gemenskapen och nägot av följande sex länder: Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige och Schweiz,
— eller de motsvarande villkor som reglerar varuutbytet mellan två av dessa sex länder.
Prop 1972:135 187
(Baksidan av varucertitikat A.W.)
BEGÄRAN OM KONTROLL RESULTAT AV KONTROLLEN
Undertecknad tulltjänsteman an- Vid den undersökning som verkhåller om kontroll av riktigheten ställts av undertecknad tulltjänsteav detta certifikat man har befunnits alt detta certi-
fikat:
1. utfärdats av angiven tullanstalt
och att de uppgifter som det
innehåller är riktiga! ;
tu . ej uppfyller de fastställda ford-
ringarna fse bifogade anmärk-
ningar)! .
NN
| Tullan- Tultlanstaltens staltens [stämpel stämpel
L
(Tjänstemannens (Tjänstemannens namnteckning) namnteckning)
I Stryk det som ej är tillämpligt
(Se anvisningar på följande sidor)
Prop, 1972:135 188
(Anvisningar på baksidan av varucertifikat A.W.D
I Varor för vilka varucertifikat A.W.I kan utfärdas
Varucertifikat av denna typ kan endast utfärdas för varor, som antingen uppfyller villkoren i artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i något av de protokoll rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror vilka bilagts avtal mellan ä ena sidan Europeiska ekonomiska gemenskapen och ä andra sidan något av följande sex länder: Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige och Schweiz eller de motsvarande villkor som reglerar varuutbytet mellan två av de nämnda sex länderna. Innan anhällan göres om sådant certifikat, bör sökanden, för att kunna bedöma om villkoren är uppfyllda, noggrant studera innehållet i de bestämmelser som skall tillämpas samt vid behov vända sig till den administrativa myndighet som kan lämna upplysningar i frågan särskill vad beträffar varor som skall äterutföras i oförändrat skick och ej ligger på tullager.
IH. Användningsområde för varucertifikat A.W. I
Transport, som sker i en enda sändning, av varor med ursprung i
gemenskapen eller i Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige eller
Schweiz kan äga rum genom andra områden än dem som tillhör gemenskapen, Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige eller Schweiz. i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom sådana andra områden, såvida transporten genom dessa områden är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av tullmyndigheterna i transit- eller Jagringslandet samt icke saluförts eller utlämnats till förbrukning och där icke heller undergätt annan behandling än lossning och lastning eller åtgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick.
HI. Bestämmelser att iakttaga då varucertifikat A.W.I upprättas
1. Varucertifikat A.W.I upprättas på ett av de språk på vilka avtalet avfattats och i överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets interna lagstiftning.
2. Om varucertifikat A.W.1 utskrives för hand skall det ifyllas med bläck och med tryckbokstäver. Det får inte innehålla raderingar eller överskrivningar. Ändringar som vidtages måste göras genom öÖverstrykning av de felaktiga uppgifterna, i förekommande full med angivande av de riktiga uppgifterna. Varje sådan ändring måste godkännas av den som upprättat certifikatet och bestyrkas av tullmyndigheten.
3. Varje varupost, som är upptagen på varucertifikatet, skall föregås av ett positionsnummer. Omedelbart under sista textraden skall en horisontell linje dragas. Outnyttjat utrymme skall spärras på sådant sätt att ytterligare tillägg ej kan göras.
4. Varorna anges enligt handelsbruk och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering.
Prop. 1972: 135 189
5. Den som exporterar eller transporterar varorna får komplettera den del av certifikatet som är avsedd för exportörens deklaration med en hänvisning till transporthandlingen. Certifikatet A.W. 1:s serienummer bör anges även på den transporthandling som avser försändelsen.
IV. Innebörden av varucertifikat A.W.I
Varucertifikal A.W.1 använt enligt föresknfterna, medför rätt att för de varor som omfattas av certifikatet, i importlandet åtnjuta tullförmån enligt det avtal till vilket hänvisas i certifikatet.
Tullmyndigheten i importlandet kan, om det befinnes nödvändigt, infordra alla andra handlingar som kan tjäna till bevis, särskilt transport-
handlingar enligt vilka varorna har försänts.
V. Tidsfrist för avlämnande av varucertifikat A.W.I
Varucertifikat A.W.I skall inom fyra månader, räknat från den dag då det utfärdats, inges till den tullanstalt i importlandet, där varorna anmäles.
VI. Päföljd
Envar som upprättar eller låter upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte att erhålla varucertifikat, så att vara kan komma i älnjutande av förmånsbehandling, skall träffas av påföljd.
Prop. 1972: 135 190
AVTAL EEC SVERIGE
porn tör nom, fullständig adress tand
A.WI nr A.000.000
| CER TAITCAT DE CIRCULATION DES MARCHANDISTS WARENVERKEHRSBIESCHEINIGUNG CERTIFICA TO PER FÅ CIRCOLAZIONE DELLV MERCI certifikatet) | CERTHACAATINZAKRE GÖRLDERENVERKERR av Muttagare (namn, fullstambig adress, land; (uppgiften ej obligatorisk) i MOVLEME: - ! N IR TEN ATE VARECERTIFIKAT VARESERTIFIKAT framsidan VARUCER TIFIKAT på 2 1 och 1
Transpon medel vid avsändandet (slag, nummer eller namn) | fupppitten ej obligatorisk > sningarna H (Se |
2 on FR - |
a Avsedd transportvar (uppgiften ej obligatorisk) | I or tjänsteanteck ringar !
och I Då
see ee ee see en Ae er a - eo — d
Kol” Bruttovikt ik? Fakturans num: |
M ke ch - Marke oc fana - : Antal och = eller annan mer och datum | / arv . |
Marke uch Malo Varuslag kvantitet tuppgiften ej H nummer slag a I => —b .- - FR EE i — rr Se OA er mo 4 MES hl. än”. vete) obligatorisk ) - od
: | :
! | i : : H ; i
I
i H
| H
I | |
| I. FO Ur bn nn oo on | [n
futskrives I
- Totala kollitalet er ee es re es . - . : eter : med :
"nb totala kvantneren - rr dre tree ro rar rr rr ens S ADMArkninga
|
i
I
Prop. 1972: 135 191
EXPORTÖRENS DEKLARATION Undertecknad, exportör av på omstående sida upptagna varor, uppfyller de villkor som är föreskrivna för utfärdande av varucertifikat
A.W”.
ANGER här de omständigheter som medför att varorna uppfyller
nämnda villkor? :
ÄR BERLDD att, på begäran av ansvarig myndighet förete ytterligare bevisning som denna finner nödvändig för att utfärda detta certifikat, och godtar, om så erfordras, varje kontroll från myndigheten av bokföringen och omständigheterna kring tillverkningen av varorna. ANSÖKER HÄRMED om ett varucertifikat A.W.1 för dessa varor.
(exportörens namnteckning) (Plats för anvisningar på baksidan av ansökan om varucertifikat)
Prop. 1972: 135 192
(Anvisningar på baksidan av blanketten för ansökan om varucertifikat
A.W.1) |
1. Ange det land där ansökan om certifikatet inges eller ”gemenskapen” om ansökan inges i en stat som är medlem av gemenskapen.
2. De villkor som skall uppfyllas är:
- antingen de som föreskrivits i artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i något av de protokoll rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror som bilagts avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och nägot av följande sex länder: Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige och Schweiz,
- eller de motsvarande villkor som reglerar varuutbytet mellan två av dessa sex länder.
3. Om varorna undergått bearbetning eller behandling skall beträffande de varor som använts vid bearbetningen eller behandlingen särskilt anges deras tulltaxenummer, deras ursprung, eventuella produktionsprocesser, de framställda varorna och deras tulltaxenummer. Om de varor som använts som material ej får överstiga en viss del av värdet av den färdiga varan för att denna skall erhålla eller behålla karaktär av ”ursprungsvara” skall anges
för de varor som använts som material: tullvärdet,
- för de framställda varorna: priset ”fritt fabrik”, dvs. det pris som betalats till den producent vid vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen skett, häri inbegripet värdet av alla som material använda varor, med avdrag för inhemska skatter som har restituerats eller skall restitueras Om varorna exporteras från landet i fräga.
4. T.ex. importhandlingar (i synnerhet varucertifikat som tidigare avgivits), fakturor, producentdeklarationer etc., som hänför sig till de varor som använts vid bearbetningen eller 1ill varor som återutförts i oförändrat skick.
Prop. 1972: 135 193
Protokoll 4
med vissa särskilda bestämmelser
rörande Irland
Med avvikelse från artikel 13 i avtalet skall de ätgärder tillämpas gentemot Sverige vilka avses i punkterna 1 och 2 i protokoll 6 och i artikel 1 i protokoll 7 till den ”akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen” som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland och vilka gäller vissa kvantitativa restriktioner rörande Irland samt importen av motorfordon och monteringsindustrin i Irland.
13 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
Prop. 1972: 135 194
Slutakt
Ombuden för Konungariket Sverige
och för Europeiska ekonomiska gemenskapen, som den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå samlats i Bryssel. för att underteckna avtalet mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen, har vid undertecknandet av avtalet tagit del av följande förklaringar vilka är bifogade denna akt: 1. Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende artikel 23 punkt I i avtalet. 2. Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende den regionala tillämpningen av vissa bestämmelser i avtalet.
Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå.
Prop. 1972: 135 195
Förklaringar
Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen
avseende artikel 23 punkt I i avtalet
Europeiska ekonomiska gemenskapen förklarar att den, inom ramen för de avtalsslutande parternas självständiga tillämpning av artikel 23
punkt 1 i avtalet, kommer att grunda sin bedömning av de förfaranden
som strider mot bestämmelserna i denna artikel på de kriterier som följer av tillämpningen av reglerna i artiklarna 85, 86, 90 och 92 i fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.
Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen
avseende den regionala tillämpningen av vissa
bestämmelser i avtalet
Europeiska ekonomiska gemenskapen förklarar att tillämpningen av de åtgärder, som den kan komma att vidtaga med stöd av artiklarna 23, 24, 25 och 26 i avtalet enligt det förfarande och på de villkor som anges i artikel 27 eller med stöd av artikel 28, skall enligt gemenskapens egna regler kunna begränsas till en av dess regioner.
Prop. 1972: 135 196
Bilaga 2
SVENSKA DELEGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972
Herr Genvraldirektör,
I anslutning till det avtal mellan Sverige och gemenskapen, som i dag paraferats, har jag äran meddela Eder att Sverige är berett att suspendera tullar och avgifter med samma verkan för följande varor med ursprung i gemenskapens medlemsstater.
Nr i den Varuslag svenska
tulltariffen
ur 03.01 frysta fiskfiléer 16.04 fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och kaviarersättning 16.05 kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade
Sävitt avser import av ovannämnda varor till Sverige frän medlemsstater i den utvidgade gemenskapen för vilka Sverige icke för närvarande tillämpar tullar eller avgifter med samma verkan. skall suspensionen träda i kraft den dag då avtalet mellan Sverige och gemenskapen träder i kraft. Sävitt avser import av ovannämnda varor till Sverige från de övriga medlemsstaterna i den utvidgade gemenskapen skall suspensionen genomföras i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i avtalet mellan Sverige och gemenskapen, vilka skall ha motsvarande tillämpning. Mottag, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning.
Sverker Äström Ambassadör
Herr Generaldirektören E. P. Wellenstein, Chef för de europeiska gemenskapernas kommissions delegation, Rue de la Loi 200 1040 Bryssel
Prop. 1972: 135 197
DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1972 KOMMISSION
Herr Ambassadör,
Jag har äran erkänna mottagandet av Edert brev av denna dag i vilket Sverige förklarar sig berett att på visst sätt suspendera sina tullar och avgifter med samma verkan för vissa fiskprodukter med ursprung i gemenskapens medlemsstater.
Jag tackar Eder härför och ber Eder, Herr Ambassadör, att mottaga försäkran om min utmärkta högaktning.
E. P. Wellenstein
Herr Ambaässadören Sverker Aström, Svenska delegationen vid de europeiska gemenskaperna, 148, avenue Louise, 1050 Bruxelles
Prop. 1972: 135 198
SVENSKA DELEGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972
Herr Generaldirektör,
Jag har äran meddela Eder att Sverige, under åberopande av det avtal mellan gemenskapen och Sverige som paraferats denna dag och särskilt av dess artikel 15, enligt vilken de avtalsslutande parterna förklarar sig beredda att under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksprodukter, från och med den 1 februari 1973 kommer att självständigt bevilja gemenskapen de tullförmåner som anges i bilaga till detta brev.
Mottag, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning.
Sverker Åström
Ambassadör
Herr Generaldirektören E. P. Wellenstein, Chef för de europeiska gemenskapernas kommissions delegation, Rue de Ila Loi 200, 1040 Bruxelles
Prop. 1972: 135 199
Biluga
Nri den Vauruslag - Kr per 100 kg netto svenska tull- Bastull Medinvna tariffen tullförmäner
ur 06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning: inkommande utan jord: andra slag: 009 = — andra 25 fri
ur 06.03 Avskurna blommor och blomknop-
par av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamäl, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade: friska: 001 - mimosa och ljung 360 150 - andra: - - under tiden 1 mars-- 30 november:
| = > tulpaner 750 650 ur 008 | = - - ginst 750 375
- — under tiden I december — 29 februari: -- = — rosor 500 +00
urOMr oo fCIS ginst 500 250
ur 07.01 Köksväxter, färska eller kylda: morötter: 211 -- nyskördade, under tiden I maj 30 juni 20 10 blomkäl: ur 421 -- under tiden I maj: 31 maj 35 17:50 ur 08.04 Vindruvor, färska elter torkade: färska: 101 -- under tiden I juli- 3t oktober 12:50 6:25 102 — under tiden I november— 30 juni fri tri
ur 08.07 Stenfrukter, färska:
persikor: 301 = under tiden I juli-15 oktober = 10 5 302 -- under tiden 16 oktober—-30 juni tri tri
Prop. 1972: 135 200
Nr i den - — Varuslag Kr per 100 kg net to svenska tull- Bastull Medgivna tariffen tullförmäner
22.05¶Vin av färska druvor: druvmust
vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol:
100 musserande 10001) fri
ej Musserande: alkoholhalt: — tj Överstigande 14 volymprocent:
210 — - på kärl rymmande högst 10
: liter 2501) fri 290 = - på andra kärl 1041) fri — Överstigande 14 volymprocent:
310 = — på kärl rymmande högst 10
liter 67:50(1) — fri
390 :- på andra kärl 5001) fri
(1) Kr per 100 liter
Prop. 1972: 135 201
DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1972 KOMMISSION
Herr Ambassadör,
Jag har äran erkänna mottagandet av Edert brev av denna dug angående de förmåner som Sverige ätager sig att självständigt bevilja gemenskapen beträffande vissa jordbruksprodukter.
Ä sin sida meddelar gemenskapen Sverige att gemenskapens institutioner är beredda att, i den anda som präglar det avtal mellan Sverige och gemenskapen vilket paraferats denna dag och särskilt dess artikel 15, självständigt ändra EEC-förordning ar 805/68 rörande en gemensam marknadsordning för nötkött, såvitt avser dess importbestimmelser, i syfte att fastställa ett särskilt impoörtpris för kalv och storboskap med
ursprung i och exporterade från tredje land vars handelsstruktur och
system för boskapsproduktion är jämförliga med gemenskapens.
Sedan denna förordning ändrats, skall tillämpningsreglerna snarast möjligt anpassas därefter i den för gemenskapen gällande ordningen.
Mottag, Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning.
FE. P. Wellenstein
Herr Ambassadören Sverker Äström, Chef för svenska delegationen
Prop. 1972: 135 202
Biluga 3
Avtal mellan Konungariket Sverige, ä ena sidan, samt Europeiska kol- och stälgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och stälgemenskapen, å andra sidan
KONUNGARIKET SVERIGE,
a ena sidan, samt
KONUNGARIKET BELGIEN.
KONUNGARIKET DANMARK.
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,
FRANSKA REPUBLIKEN,
IRLAND,
ITALIENSKA REPUBLIKEN, STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,
KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA.
KONUNGARIKET NORGE,
FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
medlemmar av Europeiska kol- och stålgemenskapen, och
EUROPEISKA KOL- OCH STÄLGEMENSKAPEN,
å andra sidan,
vilka beaktar att Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen ingår ett avtal rörande de ämnesområden som omfattas av denna gemenskap,
vilka eftersträvar samma mål och önskar finna motsvarande lösningar för det ämnesområde som omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen,
har, till främjande av dessa syften och med beaktande av att ingen bestämmelse 1 detta avtal skall kunna tolkas på sädant sätt att den befriar de avtalsslutande parterna från de skyldigheter som åvilar dem enligt andra internationella avtal, beslutat ingå detta avtal:
ARTIKEL I
Detta avtal skall tillämpas på varor som omfattas av Europeiska koloch stälgemenskapen och som har sitt ursprung i Konungariket Sverige och i denna gemenskap. Dessa varor anges i bilagan.
Prop. 1972: 135 [Se e ve
ARTIKEL 2
I. Ingen ny importtull skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.
2. Importtullarna skall avvecklas stegvis i töhlande takt:
= den I april 1973 sänkes varje tullsats till SO 46 av bastullen;
— de fyra återstående sänkningarna om vardera 20 7 genomföres
den I januari 1974
den I januari 1975
den 1 januari 1976
den 1 juli 1977.
ARTIKEL 3
1. Bestämmelserna om den successiva avvecklingen av importtullarna skall även vara tillämpliga på tullar av fiskal karaktär.
De avtalsslutande parterna kan ersätta en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementet i en tull med en intern avgift.
2. Danmark, Irland, Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland (senare i detta avtal benämnt Storbritannien) kan till den I januari 1976 bibehälla en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementet i en tull i fall av tillämpning av artikel 38 i den ”akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen” som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland.
ARTIKEL 4
I. För varje vara är den bastull, från vilken de i artikel 2 och i protokollet föreskrivna successiva tullsänkningarna skall företagas, den tull som faktiskt tillämpades den I januari 1972.
2. De sänkta tullar som beräknas enligt artikel 2 och protokotlet skall tillämpas med avrundning till en decimal.
Med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa artikel 39 punkt 5 i den ”akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen” som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland skall artikel 2 och protokollet, såvitt avser de specifika tullarna och den specifika delen av de blandade tullarna i den irländska tulltariffen, tillämpas med avrundning till fyra decimaler.
Prop. 1972: 135 204
ARTIKEL 5 I. Ingen ny avgift med samma verkan som importtullar skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen. 2. Avgifter med samma verkan som importtullar, vilka införts i handeln mellan Sverige och gemenskapen den I januari 1972 eller senare, skall avvecklas vid detta avtals ikraftträdande. Varie avgift med samma verkan som en importtull. vilken den 31 december 1972 är högre än den som faktiskt tillämpades den I junuari 1972, skall sänkas till den senare nivån vid detta avtals ikraftträdande. 3. Avgifter med samma verkan som importtullar skall avvecklas stegvis i följande takt: varje avgift sänkes senast den I januari 1974 till 60 '& av den nivå som tillämpades den I januari 1972; — ue tre äterstaende sänkningarna om vardera 20 4 genomföres den 1 januari 1975 den I januari 1976 den 1 juli 1977.
ARTIKEL 6
Ingen exporttull eller avgift med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen. Exporttullar och avgifter med samma verkan skall avskaffas senast den I januari 1974.
ARTIKEL 7 Protokollet fastställer de tullbestämmelser och de övriga villkor som skall gälla i fråga om vissa varor.
ARTIKEL 8
De bestämmelser, som fastställer ursprungsreglerna för tillämpningen av det denna dag undertecknade avtalet mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen, skall även vara tillämpliga på
föreliggande avtal.
ARTIKEL 9
Avtalsslutande part, som avser antingen att sänka den faktiskt tillimpade nivån på de tullar eller avgifter med samma verkan, vilka tillämpas gentemot tredje land, som ätnjuter mest gynnad nations-behandling, eller alt icke tillämpa dessa, skall sävitt möjligt underrätta den blandade kommittén om denna tullsänkning etler åtgärd minst trettio dagar innan den träder i kraft. Parten skall taga del av varje invändning från den andra avtalsslutande parten om de snedvridningar som kan bli följden därav.
Prop. 1972: 135 205
ARTIKEL 10 1. Ingen ny kvantitativ importrestriktion eller ätgärd med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen. 2. Kvantitativa importrestriktioner skall avskaffas den I januari 1973 och ätgärder med samma verkan som kvantitativa importrestriktioner senast den I januari 1975.
ARTIKEL 11
Från och med den 1 juli 1977 får varor som har ursprung i Sverige vid import till gemenskapen icke ätnjuta en mera förmånlig behandling än den som dess medlemsstater beviljar varandra,
ARTIKEL 12 Detta avtal skall icke ändra vare sig bestämmelserna i fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen eller de befogenheter och den behörighet som följer av bestämmelserna i detta fördrag.
ARTIKEL 13 Detta avtal skall icke utgöra hinder mot att tullunioner, frihandelsområden eller särordningar för gränstrafik bibehälles eller upprättas, i den män dessa icke ändrar den ordning för handeln som avses i detta avtal. särskilt reglerna rörande ursprung.
ARTIKEL 14 De avtalsslutande parterna skall icke vidtaga nägon ätgärd eller tillämpa något förfarande av intern fiskal natur, som direkt eller indirekt innebär att varor från en avtalsslutande part diskrimineras i förhållande till liknande varor med ursprung i den andra avtalsslutande parten. För varor som exporteras till avtalsslutande parts område får icke ätnjutas restitution av interna pälagor med högre belopp än som svarar mot de pälagor som direkt eter indirekt uttagits på varorna.
ARTIKEL IS Betalningar som hänför sig till handeln med varor samt överföring av sådana betalningar till Sverige eller till den av gemenskapens medlemsstater vari börgenären har sitt hemvist skall icke vara underkastade näpra restriktioner. De avtalsslutande parterna skall icke tillämpa nägra valutarestriktioner eller restriktioner av administrativ art i fråga om beviljande, äterbetalning och accepterande av korta och medellånga krediter som hänför sig till
Prop. 1972: 135 206
kommersiella transaktioner vari en person med hemvist inom en avtalsslutande parts område deltager.
ARTIKEL 16
Detta avtal skall icke utgöra hinder mot sådana förbud eller restriktioner avseende import, export eller transitering som motiveras av hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller av intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt. historiskt eller arkeologiskt värde eller alt skydda industriell och kommersiell äganderätt. Sådana förbud eler restriktioner får dock icke utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan de avtalsslutande parterna.
ARTIKEL 17
Ingen bestämmelse i detta avtal skall hindra en avtalsslutande part att vidtaga åtgärder
a. som parten anser nödvändiga för att förhindra yppande av upplysningar i strid med sina väsentliga säkerhetsintressen;
b. som hänför sig till handel med vapen, ammunition eller krigsmateriel eller till sådan forskning, utveckling eller produktion som är oundgänglig för försvarsändamål, under förutsättning att dessa åtgärder icke ändrar konkurrensvillkoren för varor som icke är avsedda för specifikt militära ändamål;
c. som parten anser väsentliga för sin säkerhet i krigstid eller vid allvarlig internationell spänning.
ARTIKEL 18
1. De avtalsslutande parterna skall icke vidtaga åtgärd som kan äventyra förverkligandet av detta avtals syften.
2. Parterna skall vidtaga de generella eller speciella åtgärder som är ägnade att säkerställa att förpliktelserna enligt detta avtal fulllgöres.
Om den ena avtalsslutande parten anser att den andra avtalsslutande parten försummat att fullgöra en förpliktelse enligt detta avtal, kan den vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.
ARTIKEL 19
1. Följande förfaranden är oförenliga med detta avtals störningsfria tillämpning i den män de är ägnade att päverka handeln mellan Sverige och gemenskapen:
j. Överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag, vilka har till syfte
Prop. 1972: 135 207
eller följd att konkurrensen i fråga om produktion av och handel med varor hindras, inskränkes eller förvanskas:
iu. missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning inom de avtalsslutande parternas hela område eller en väsentlig del därav;
iii. offentliga stödätgärder som förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion.
2. Om en avtalsslutande part anser att ett visst förfarande är oförenligt med denna artikel, kan parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.
ARTIKEL 20
1. Gemenskapen skalt för sådana till kapitel 73 i Brysselnomenklaturen hänförliga varor, som omfattas av detta avtal, utsträcka tillämpningen av artikel 60 i fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och av tillämpningsbesluten till denna artikel till att avse sådan försäljning på svenskt område som verkställes av företag under dess jurisdiktion och skall därvid garantera en tillfredsställande transparens beträffande transportpriserna för leveranser till svenskt område.
2. I fråga om priser skall Sverige för leveranser såväl på svenskt område som till den gemensamma marknaden, vilka verkställes av företag under dess jurisdiktion och avser sådana till kapitel 73 i Brysselnomenklaturen hänförliga varor, som omfattas av detta avtal, garantera
— att förbudet mot illojal konkurrens respekteras,
-—- att principen om icke-diskriminering respekteras,
-> att baspunktpriser och försäljningsvillkor publiceras,
-- att reglerna om prisanpassning respekteras,
och skall därvid även garantera en tillfredsställande transparens beträffande transportpriserna.
Sverige skall vidtaga de åtgärder som är nödvändiga för att verkningarna fortlöpande skall överensstämma med dem som uppnäs genom de tillämpningsbeslut som gemenskapen utfärdar i detta avseende.
I fråga om leveranser till den gemensamma marknaden skall Sverige även garantera att gemenskapens beslut rörande förbud mot prisanpassning till offerter från vissa tredje länder respekteras, under hänsynstagande till övergångsbestärmmelserna för Danmarks och Norges anslutning till gemenskapen.
I fråga om leveranser till den irländska marknaden skall Sverige dessutom garantera att övergångsbestämmelserna för Irlands anslutning till gemenskapen, vilka begränsar möjligheterna till prisanpassning på denna marknad, respekteras.
Gemenskapen har tillställt Sverige en förteckning över tillämpningsbesluten till artikel 60, de särskilda besluten angående förbudet mot prisanpassning samt övergängsbestämmelserna rörande de danska, norska och irländska marknaderna. Gemenskapen skall även lämna underrättelse om eventuella ändringar i dessa beslut så snart de vidtagits.
Prop. 1972: 135 208
3. Om offerter. som lämnas av svenska företag, försvårar eller hotar att försvåra för gemenskapens marknad att fungera störningstritt eller om offerter, som lämnas av företag som faller under gemenskapen, försvärar eller hotar att försvära för den svenska marknaden att fungera störningsfritt samt om detta beror på en olikartad tillämpning av de regler som utfärdats enligt punkterna I och 2 eller på en överträdelse av dessa regler av företagen i fråga, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.
ARTIKEL 21
När en ökad import av en viss vara förorsakar eller hotar att förorsaka allvarlig skada för viss produktion inom avtalsslutande parts omräde och ökningen beror på
- att den importerande avtalsslutande partens tullar eller avgifter med samma verkan för varan i fråga sänkts eller avvecklats i enlighet med detta avtal,
— och att tullar och avgifter med samma verkan, vilka den exporterande avtalsslutande parten uppbär vid import av sådana rävaror eller halvfabrikat som användes vid tillverkningen av varan i fråga, är avsevärt lägre än de motsvarande tullar och avgifter som den importerande avtalsslutande parten uppbär,
kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anpes i artikel 24.
ARTIKEL 22
Om den ena avtalsslutande parten finner att dumping förekommer i dess förbindelser med den andra avtalsslutande parten, kan parten, i enlighet med överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet, vidtaga lämpliga ätgärder häremot på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.
ARTIKEL 23
I händelse av allvarliga störningar inom en sektor av näringslivet eller av svärigheter som kan yttra sig i en allvarlig försämring av det ekonomiska läget inom en region kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.
ARTIKEL 24
1. Om avtalsslutande part gör importen av varor som kan förorsaka i artiklarna 21 och 23 avsedda svärigheter till föremål för ett administrativt förfarande med syfte att snabbt klarlägga utvecklingen av handeln, skall
Prop. 1972: 135 . 209
parten underrätta den andra avtalsslutande parten härom.
2. I de fall som avses i artiklarna 18 — 23 skall den berörda avtalsslutande parten, innan de ätgärder vidtages som där anges eller så snart som möjligt i de fall som avses i punkt 3 e., förse den blandade kommittén med erforderligt underlag för en ingående undersökning av läget i syfte att finna en för de avtalsslutande parterna godtagbar lösning.
I första hand skall sådana ätgärder väljas som medför den minsta störningen av detta avtals tillämpning.
Underrättelse om skyddsätgärderna skall omedelbart lämnas den blandade kommittén, där de skall bli föremäl för regelbundna överläggningar, främst med syfte att åtgärderna skall upphävas så snart omständigheterna medger det.
3. För genomförandet av punkt 2 skall följande bestämmelser tillämpas:
a. I fråga om artikel 19 kan vardera avtalsslutande parten vända sig till der blandade kommittén om den anser att ett visst förfarande är oförenligt med detta avtals störningsfria tillämpning enligt artikel 19 punkt I.
De avtalsslutande parterna skall lämna den blandade kommittén de upplysningar och det bistånd som erfordras för att utreda fallet och för att i förekommande fall bringa det påtalade förfarandet att upphöra.
Om avtalsslutande part icke undanröjt det påtalade förfarandet inom den tidsfrist som fastställts i den blandade kommittén eller om enighet icke nätts i denna kommitté inom tre månader från det att ärendet anhängiggjorts där, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga de skyddsätgärder, som den anser nödvändiga för att undanröja de av förfarandet föranledda allvarliga svårigheterna, och särskilt ätertaga tullmedgivanden.
b. I fråga om artikel 20 skall de avtalsslutande parterna lämna den
blandade kommittén de upplysningar och det bistånd som erfordras för
att utreda fallet och för att i förekommande fall bestämma en lämplig päföljd for förfarandet i fråga.
Om enighet icke näs i den blandade kommittén eller om i förekommande fall en tillfredsställande påföljd icke älägges det felande företaget, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga de åtgärder som den anser nödvändiga för att undanröja dels de svärigheter som uppstått på grund av den olikartade tillämpningen eller överträdelsen av reglerna, dels riskerna för snedvridning av konkurrensen. Dessa åtgärder kan särskilt bestå i återtagande av tullmedgivanden och i befrielse för berörda företag från skyldigheten att respektera prisreglerna i sina transaktioner på den andra avtalsslutande partens marknad.
Underrättelse om skyddsätgärderna skall omedelbart lämnas den blandade kommittén, där de skall bli föremål för regelbundna överläggningar främst med syfte att åtgärderna skall upphävas så snart omständigheterna medger det.
I brådskande fall kan den berörda avtalsslutande parten direkt begära att den andra avtalsslutande parten 14 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135
Prop. 1972: 135 210
- omedelbart bringar det pätalade förfarandet att upphöra.
—- inleder ett sanktionsförfarande mot det telande företaget.
Om den berörda avtalsslutande parten icke anser att frågan reglerats till dess belåtenhet, skall parten inleda det föreskrivna förfarandet i den blandade kommittén.
CC. I fråga om artikel 21 skall de svärigheter som föranletts av det i nämnda artikel avsedda förhällandet anmälas för undersökning i den blandade kommittén. Denna kan fatta de beslut som erfordras för att svärigheterna skall upphöra.
Om den blandade kommittén eller den exporterande avtalsslutande parten icke inom en tidsfrist av trettio dagar efter det att förhållandet anmälts fattat sådant beslut som bringar svärigheterna att upphöra, är den importerande avtalsslutande parten berättigad att uppbära en utiämningsavgift på den importerade varan.
Denna utjämningsavgift skall beräknas på grundval av den förändring av de berörda varornas värde som uppkommit till följd av konstaterade tulldispariteter för i varorna ingående råvaror eller halvfabrikat.
d. I fråga om artikel 22 skall överläggningar i den blandade kommittén äga rum, innan den berörda avtalsslutande parten vidtager lämpliga ätgärder.
e. När exceptionella förhållanden, som kräver omedelbart ingripande, omöjliggör en föregående undersökning, kan den berörda avtalsslutande parten, i de situationer som avses i artiklarna 21, 22 och 23 samt i fall av exportstöd som direkt och omedelbart påverkar handeln, utan dröjsmål vidtaga de provisoriska åtgärder som är absolut nödvändiga för att rätta till situationen.
ARTIKEL 25
I händelse av betalningsbalanssvårigheter eller allvarligt hot därom i Sverige eller i en eller flera av gemenskapens medlemsstater kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga erforderliga skyddsåtgärder. Den skall utan dröjsmål underrätta den andra avtalsstlutande parten härom.
ARTIKEL 26
1. En blandad kommitté skall upprättas med uppgift att administrera detta avtat och vaka över dess rätta tillämpning. I detta syfte skall kommittén utfärda rekommendationer. Den skall fatta beslut i de fall som anges i detta avtal. Dessa beslut skall verkställas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna regler.
2. För att trygga detta avtals rätta tillämpning skall de avtalsslutande parterna utbyta upplysningar och på begäran av endera parten överlägga med varandra i den blandade kommittén.
3. Den blandade kommittén skall antaga sin arbetsordning.
Prop. 1972: 135 - 211
ARTIKEL 27
1. Den blandade kommittén skall bestå av representanter för de
avtalsslutande parterna.
2. Den blandade kommittén skall uttala sig enhälligt.
ARTIKEL 28
1. Ordförandeskapet i den blandade kommittén skall utövas i tur och ordning av vardera avtalsslutande parten enligt de bestämmelser som fastställes i kommitténs arbetsordning.
2. Den blandade kommittén skall på ordförandens initiativ sammanträda minst en gång om äret för att företaga en granskning av den allmänna tillämpningen av detta avtal.
Så snart särskilt behov föreligger, skall kommittén dessutom, på begäran av endera avtalsslutande parten, sammanträda i den ordning som fastställes i kommitténs arbetsordning.
3. Den blandade kommittén kan besluta att tillsätta de arbetsgrupper som erfordras för att biträda den vid fullgörandet av dess uppgifter.
ARTIKEL 29
1. När en avtalsslutande part anser att det ligger i de avtalsslutande parternas gemensamma intresse att utveckla de förbindelser som upprättats genom detta avtal genom att utsträcka dem till områden som icke omfattas av avtalet, skall parten tillställa den andra avtalsslutande parten en motiverad begäran hirom.
De avtalsslutande parterna kan uppdraga åt den blandade kommittén att pröva denna begäran och att i förekommande fall avge rekommendationer till dem särskilt i syfte att inleda förhandlingar. Dessa rekommendationer kan i förekommande fall avse en samordnad harmonisering, under förutsättning att de avtalsslutande parternas självständiga beslutanderätt icke påverkas.
2. Avtal som kommer till stånd genom de i punkt 1 avsedda förhandlingarna skall ratificeras eHer godkännas av de avtalsslutande parterna enligt! deras egna förfaranden.
ARTIKEL 30
Den bilaga och det protokoll som är fogade till detta avtal skall utgöra en iniegrerande del därav.
ARTIKEL 31
Vardera avtalsslutande parten kan uppsäga detta avtal genom underrät-
telse till den andra avtalsslutande parten. Avtalet upphör att gälla tolv
månader efter dagen för denna underrättelse.
Prop. 1972: 135 bo — ta
ARTIKEL 32 Detta avtal skall vara tillämpligt på dels Konungariket Sveriges område, dels de omräden på vilka fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och stalgemenskapen är tillämpligt på de villkor som anges i detta fördrag.
ARTIKEL 33 Detta avtal är upprättat i dubbla exemplar på danska, engelska, franska, italienska, nederländska, norska, svenska och tyska språken. Var och en av dessa texter har lika vitsord. Detta avtal skall godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden. Det träder i kraft den 1 januari 1973 under förutsättning att de avtalsslutande parterna före denna dag har underrättat varandra om att de härför erforderliga förfarandena slutförts. Vid tillämpning av artikel 2 tredje stycket i beslutet den 22 januari 1972 av de europeiska gemenskapernas råd angäende anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen av Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland kan detta avtal träda i kraft endast för de stater som gjort den i nämnda stycke avsedda deponeringen. Efter den 1 januari 1973 träder detta avtal i kraft den första dagen i den andra månaden efter de i tredje stycket avsedda underrättelserna. Sista dag för underrättelserna är den 30 november 1973. De bestämmelser som gäller den 1 april 1973 skall tillämpas vid avtalets ikraftträdande, om detta äger rum efter nämnda dag.
Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå.
Prop. 1972: 135 213
Bilaga
Förteckning över varor som avses i artikel I i avtalet
Varuslag | Brysselnomenklaturen 26.01 Malm, även anrikad, samt svavelkis och andra naturliga
järnsulfider, rostade:
A. järnmalmer: svavelkis och andra naturliga järnsulfider,
rostade:
I. andra slag B. manganmalmer, härunder inbegripna manganhaltiga järn-
malmer, innehållande 20 viktprocent mangan eller däröver
26.02 Slagg, glödspån och liknande avfall från järn- och stältillverk-
ning: A. hyttsot Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen framställda av stenkol Brunkol, även briketterat
Koks (inbegripet lägtemperaturkoks) av stenkol, brunkot eller
torv:
A. av stenkol: H. andra slag
B. av brunkol 73.01 Tackjärn, gjutjärn och spegeljärn, i form av tackor, block, oregelbundna stycken e. d. 73.02 Ferrolegeringar: A. ferromangan:
LL innehållande mer än 2 viktprocent kol
73.03¶Avfall och skrot av järn eller stäl
73.05 Pulveriserat järn och stäl; järnsvamp: B. järnsvamp 73.06 Smältstycken och räskenor; göt, block, oregelbundna stycken
0. d. av järn eller stäl
13.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen, grovt tillformade genom smidning, av järn eller stål:
A. blooms och billets:
[£ valsade
B. slabs och platiner:
I: valsade
73.08¶Plätämnen i rullar, av järn eller stäl
Prop. 1972: 135 214
Nr i Varuslag Brysselnomenklaturen 73.09 Universaljärn och universalstäl
73.10¶Stäng (inbegripet valsträd), annan än profilstång, av järn eHer
stal, varmvalsad, smidd, strångpressad eler tillformad eller
färdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstand: ihåligt bergborrstål:
A. endast varmvalsade eller strängpressade D. pläterade eller vtbehandlade (t.ex. polerade eller med överdrag): I. endast pläterade: 2. varmvalsade eller strängpressuade
73.11¶Profilstäng av järn eller stål, varmvalsad, smidd, strängpressad
eller tillformad eller Ffärdigbehandlad i kallt tillstånd: spontpålar av järn eter stal, även med borrade eler stansade häl eller
sammanfogade:
A. profilstang: 1. endast varmvalsad eller strängpressad IV. pläterad eller ytbehandlad (t. ex. polerad eller med överdrag): a. endast pläterad: I. varmvalsad eller strängpressad
B. spontpålar
73.12 Band av järn eller stäl, varm- eller kallvalsat: A. endast varmvalsat B. endast kallvalsat: I. i rullar, för framställning av bleckplåt (a) C. pläterat, med överdrag eller på annat sätt ytbehandlat: HI. förtent:
a. bleckplåtsband
V. annat (t.ex. förkopprat, oxiderat, lackerat, förnickltat, ternissat, pläterat, fosfaterat, tryckt):
a. endast pläterat:
1. varmvalsat
13.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad: A. elektroplat B. annan plät: EL endast varmvalsad I. endast kallvalsad, med en tjocklek av: b. över I mm men mindre än 3 mm c. I mm eller mindre
HT. endast bibringad blank yta, polerad eHer högglanspolerad
(a) För klassificering under denna underposition gäller villkor som bestämmes av behörig myndighet.
Prop. 1972: 135 215
Nr i Varuslag Bryssel-
nomenklaturen 000. A
73.13 IV. plåterad, med överdrag eller på annat sätt ytbehandlad: (forts.) b. förtent: I. bleckplat 2. annan ec. förzinkad eller förbly ad d. annan (t.ex. förkopprad, oxiderad, lackerad, förnicklad, fernissad, pläterad, fosfaterad, tryckt)
V. på annat sätt bearbetad:
a. endast tillklippt i annan än kvadratisk eller rektangulär form:
2. annan
73.15 Legerat stäl och kolrikt stål. i sädana former som är nämnda i
nr 73.06 —-73.14:
A. kolrikt stäl:
I göt, blooms, billets, slabs och platiner: b. andra HL plätämnen i rullar
IV. universalstäl
V. stäng (inbegripet valsträd och ihåligt bergborrstål) och
profilstäng:
b. endast varmvalsad eller strängpressad d. pläterad eller ytbehandlad (t. ex. polerad eller med överdrag): 1. endast pläterad: aa. varmvalsad elter strängpressad VI. band: a. endast varmvalsat ec. pläterat, med överdrag eller på annat sätt ytbehandlat: 1. endast pläterat: aa. varmvalsat VH. plät: a. endast varmvalsad b. endast kallvalsad, med en tjocklek av: 2. mindre än 3 mm c. polerad, pläterad, med överdrag eller på annat sätt vtbehandlad d. på annat sätt bearbetad: 1. endast tillklippt i annan än kvadratisk eller rektangulär form
B. Icpoerat stäl:
I. göt, blooms, biltets, slabs och platiner: b. andra
Prop. 1972: 135: 216
Nr i Varuslag Bryssel- :
nomenklaturen .
73.15¶IH. platämnen i rullar
(forts.) IV. universalstäl V. stång (inbegripet valsträd och ihåligt bergborrstäl) och
profilstång:
b. endast varmvalsad eler strängpressad d. pläterad eller ytbehandlad (t.ex. polerad eller med överdrag):
LI. endast pläterad:
aa. varmvalsad eler strängpressad VI. band: a. endast varmvaälsat ce. pläterat, med överdrag eller på annat sätt ytbehandlat: 1. endast pläterat: aa. varmvalsat
VII .plät:
a. elektroplät b. annan plåt: 1. endast varmvalsad 2. endast kallvalsad, med en tjocklek av: bb. mindre än 3 mim 3. polerad, pläterad, med överdrag eller på annat sätt ytbehandlad 4. på annat sätt bearbetad: aa. endast tillklippt i annan än kvadratisk eller rektangulär form 73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stäl för järnvägar eler spärvägar, nämligen räler, moträler, växehungor, korsningsspetsar, spärkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor, sliprar. rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spärhällare, späårplattor och annan speciell materiel för sammanbind ning eller fästande av räler: A. räler: H. andra B. moträler
C. sliprar
D. rälskarvjärn och underläggsplattor:
IL valsade
Prop. 1972: 135 217
Protokoll
rörande regler för vissa varor
Avdelning A
Regler för import till gemenskapen av vissa
varor som har ursprung i Sverige
ARTIKEL I
1. Tullarna vid import till gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och till Irland av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående niväer och i följande takt:
| "Tidtabell | Tillämplig procentuell andel av bastullsatserna |
| I april 1973 | 95 |
| I januari 1974 | 90 |
| I januari 1975 | 85 |
| I januari 1976 | 75 |
| I januari 1977 | 60 |
| I januari 1978 | 40 |
| I januari 1979 | 20 |
| Fianvari 1980 | 0 |
2. De varor som avses i punkt I är följande:
Nr iden Varuslag gemensamma tulltaritfen ur 73.15 beperat stål och kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i
nr 73.06-73.14, med undantag av varor som regleras av
EEC-fördraget
ARTIKEL 2
För importen av varor på vilka de tullbestämmelser som avses i artikel I är tillämpliga skall gälla ärliga indikativa kvantitetsramar, utanför vilka de tullar som tillämpas mot tredje land kan återinföras enligt nedanstående bestämmelser:
a. Med beaktande av gemenskapens och dess medlemsstaters möjlighet att tills vidare avstå från att tillämpa kvantitetsramar för vissa varor har i bilaga C till protokoll 1 till det avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Sverige, som undertecknats denna dag, angivits de ramar som fastställts för år 1973. Dessa ramar, som är gemensamma för varor hänförliga till position 73.15 i nämnda bilaga C och i förevarande
protokoll, är beräknade med hänsyn till att gemenskapen i sin ursprungliga sammansättning och Irland skall verkställa den första tullsänkningen den I april 1973. För är 1974 skall räamarnas storlek motsvara 1973 års storlek anpassad till ärlig bas för gemenskapen och ökad med 57. Från och med den 1 januari 1975 skall ramarnas storlek årligen ökas med 5 'Z:. I fråga om de varor som avses i detta protokoll förbehåller sig gemenskapen och dess medlemsstater möjligheten att införa kvantitetsramar, vars storlek skall motsvara genomsnittet av importen till gemenskapen under de fyra senaste år för vilka statistik är tillgänglig, ökat med 5. Storleken av dessa ramar skall de följande ären ökas med 5 4 årligen. b. Om importen av en vara för vilken kvantitetsram gäller under två på varandra följande år understiger 907 av den fastställda storleken, skall gemenskapen och dess medlemsstater tills vidare avstå från att tillämpa denna ram. ce. I händelse av konjunkturella svårigheter förbehäller sig gemenskapen och dess medlemsstater möjligheten att, efter konsultationer i den blandade kommittén, för visst år behålla den storlek som fastställts för det föregående äret. d. Gemenskapen och dess medlemsstater skall den I december varje är underrätta den blandade kommittén om de varor för vilka kvantitetsramar skall gälla följande år samt om storleken av dessa ramar. e. Med avvikelse från artikel 2 i avtalet och artikel 1 i detta protokoll kan, så snart en fastställd kvantitetsram för importen av en i detta protokoll äsyftad vara har fyllts, tull enligt den gemensamma tulltariffen äter uttagas för import av varan i fråga fram till kalenderårets slut. I sådant fall skall före den I juli 1977 — Danmark, Norge och Storbritannien äter uttaga tullar enligt följande:
Ar Tillämplig procentuell andel av den gemensamma tulltariffens tullsatser
| 1973 | [0] |
| 1974 | 40 |
| 1975 | 60 |
| 1976 | 80 |
— Irlund äter uttaga de tullar som gäller för tredje land.
Tullar enligt artikel 1 i detta protokoll skall äterinföras följande 1 Januari.
t. Efter den 1 juli 1977 skall de avtalsslutande parterna i den blandade kommittén undersöka möjligheten att ändra den procentsats som gäller för ökning av kvantitetsramarna, under hänsynstagande till utvecklingen av konsumtionen i och importen till gemenskapen samt till den erfarenhet som vunnits vid tillämpningen av denna artikel.
Bg. Kvantitetsramarna skall avvecklas vid utgången av den period för tullavvecklingen som anges i artikel I i detta protokoll.
Prop. 1972: 135 219
Avdelning B Regler för import till Sverige av vissa varor söm har ursprung i gemenskapen
ARTIKEL 3
I: Föllarna vid import till Sverige av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i följande takt:
| Tidtabell | Tillämplig procentuell andel av bastullsatserna |
| rapril 1973 | 95 |
| I januari 1974 | 920 |
| I januari 1975 | 85 |
| I januari 1976 | 75 |
| I januari 1977 | 60 |
| I januari 1978 | 40 |
| I januari 1979 | 20 |
| januari 1980 | 0 |
2. De varor som avses i punkt I är följande:
Nr i den Varuslag svenska tulltariffen ur 73.12 Band av järn eller stäl, varm- eller kallvalsat, med undantag av
varor som regleras av EEC-fördraget:
-- andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn
ur 73.13 Plåt av järn eller stäl, varm- eller kallvalsad, med undantag av
varor som regleras av EEC-fördraget:
— andra ån med överdrag av aluminium, bly eller tenn:
- + med överdrag av zink:
med en tjocklek mindre än 3 mm
-- andra:
= 2 = med en tjocklek mindre än 3 mm men ej mindre än 0,9
min
ur 73.15 Legerat stäl och kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i
nr 73.06--73.14, med undantag av varor som regleras av
UEC-fördraget
ARTIKEL 4
För de varor som omfattas av avdelning B i detta protokoll. med undantag av varor hänförliga till tulltaxenummer 73.12 och 73.13, förbehåller sig Sverige möjligheten att, om detta skulle visa sig oundgäng-
Prop. 1972: 135 220
ligen nödvändigt i ett senare skede och efter konsultationer i den blandade kommittén, införa indikativa kvantitetsramar av sådant slag som anges i avdelning A i detta protokoll och för vilka villkoren skall vara desamma som där sägs. För import som överskrider ramarna kan tullar ej överstigande dem som tillämpas mot tredje land återinföras.
Prop. 1972: 135 221
Slutakt
Ombuden för
KONUNGARIKET SVERIGE
samt för
KONUNGARIKET BELGIEN,
KONUNGARIKET DANMARK,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,
FRANSKA REPUBLIKEN.
IRLAND,
ITALIENSKA REPUBLIKEN,
STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,
KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,
KONUNGARIKET NORGE,
FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
medlemmar av Europeiska kol- och stålgemenskapen,
och för EUROPEISKA KOL- OCH STÄLGEMENSKAPEN,
söm den 22 juli 1972 samlats 1 Bryssel, för att underteckna avtalet mellan Konungariket Sverige, å ena sidan, och Europeiska kol- och stålgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och stälgemenskapen, å andra sidan, har, vid undertecknandet av avtalet, - antagit följande förklaring som bifogats denna akt: "Toikningsförklaring avseende definitionen av uttrycket ”de avtalsslutande parterna” i avtalet. -- tagit del av följande förklaringar som bifogats denna akt: 1. Förklaring av Europeiska kol- och stålgemenskapen avseende artikel 19 punkt 1 i avtalet. 2. Förklaring av Förbundsrepubliken Tysklands regering avseende avtalets tillämpning på Berlin. Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå.
Prop. 1972: 135 222
Förklaringar
Tolkningsförklaring avscende definitionen av uttrycket ”de avtalsslutande parterna” i avtalet
De avtalsslutande parterna överenskommer att tolka avtalet sä. att det däri förekommande uttrycket ”de avtalsslutande parterna” innefattar å ena sidan Sverige samt å andra sidan gemenskapen och medlemsstaterna eller, var för sig, medlemsstaterna eller gemenskapen. Uttryckets innebörd skall i varje särskilt fall bestämmas på grund av berörda bestämmelser 1 avtalet samt av motsvarande bestämmelser i fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.
Förklaring av Euro peiska kol- och stålgemenskapen avseende artikel 19 punkt I i avtalet
Europeiska kol- och stålgemenskapen förklarar att, inom ramen för den självständiga tillämpningen av artikel 19 punkt I i avtalet, åtgärder i strid med bestämmelserna ij denna artikel kommer att bedömas på grundval av de kriterier som följer av tillämpningen av reglerna i artiklarna 4e., 65 och 66 punkt 7 i fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.
Förklaring av Förbundsrepubliken Tvsklands regering avseende avtalets tillämpning på Berlin
Avtalet skall likaledes vara tillämpligt på Land Berlin sävida icke Förbundsrepubliken Tysklands regering inom tre månader från avtalets ikraftträdande gjort en förklaring om motsatsen.
Prop. 1972: 135 223
Biaga 4
DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1972 KOMMISSION Kommissionens delegation för förhandlingar rörande utvidgning av de europeiska gemenskaperna
Herr Ambassadör,
Jag har äran närslutet överlämna en förteckning av den 21 juli 1972 över de beslut rörande tilllämpningen av artikel 60 som avses i artikel 20 punkt 2 andra stycket i avtalet, vari föreskrives att Sverige skall vidtaga nödvändiga åtgärder för att uppnå samma verkningar som dem vilka uppnås genom dessa beslut, samt en förteckning över de beslut som avses i artikel 20 punkt 2 tredje och fjärde styckena.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Ni samtycker till innehållet i detta brev.
Jag ber Eder mottaga. Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning.
E.P. WELLENSTEIN
Chef för kommissionens delegation
Herr Ambassadören Sverker ASTRÖM
Chef för den svenska förhandlingsdelegationen
Prop. 1972: 135 224
Beslut och meddelanden som utfärdats med tillämpning av artikel 60 i
CECA-fördraget (Stål)
Beslut 1. Beslut 30/53 angående de förfaranden som är förbjudna enligt artikel
60 (JO av 1953 05-04)
= ändrat genom beslut 1/54 (JO av 1954—01--13) - ändrat genom beslut 19/63 (JO av 1963 -—-12--24) - meddelande angäende gällande text till beslut 30/53 (JO av
1963 12-24)
. Beslut 31/53 angående villkoren för offentliggörande av prislistor (JO av 1953 -:05—-04) -- kompletterat genom beslut 32/53 (JO av 1953--05 -21)
-- ändrat genom beslut 2/54 (JO av 1954 -01—135
= ändrat genom beslut 32/56 (JO av 1956-11 25) - ändrat genom beslut 20/63 (JO av 1963-12-24) - meddelande angående gällande text till beslut 31/53 (JO av
1963-12-24)
. Beslut 37/54 angående offentliggörande av prislistor för specialstål (JO
av 1954—08- 01)
- kompletterat genom beslut 33/58 (JO av 1958 12—18) - ändrat genom beslut 21/63 (JO av 1963-12-24)
-- meddelande angående gällande text till beslut 37/54 (JO av 1963-12-24)
. Beslut 33/56 angående de uppgifter som skall lämnas av företagen i fråga om nedklassade varor och varor av andra sortering (JO av 1956-11-25) - ändrat genom beslut 2/62 (JO av 1962-03-19) -- rättelse till beslut 2/62 (JO av 1962- 03--26)
. Beslut 23/63 angående skyldighet för företagen att lämna uppgift om sådana försäljningar vid vilka prisanpassning skett till offerter från tredje land (JO av 1963--12—24)
. Beslut 24/63 angående skyldighet för företagen att lämna uppgift om affärsavslut vid vilka tillämpats rabatter eller specialpriser för indirekt export (JO av 1963-12-24) - förlängt på obestämd tid genom beslut 18/64 (JO av 1964-12-14)
- Beslut 14/64 angäende atfärshandlingar och räkenskaper som skall föras och företes vid priskontrollter (JO av 1964-07-28) - meddelande angäende denna fråga (JO av 1964-07-28)
Prop. 1972: 135 225
8. Beslut 21/66 angående skyldighet för företagen att lämna uppgift om fakturerade priser vid leverans av stålprodukter (JO av 1966--11 29) —- kompletterat och ändrat genom beslut 9/67 (JO av 1967-06 -10)
Meddelanden 1. Meddelande angående fastställande av priser vid användande av skilda trunsport medel (JO av 1954 --01--13)
ta . Meddelande angående offentliggörande av ersättningar som lämnas till grosshandlare och andra mellanhänder vid försäljning av stålprodukter
på den gemensamma marknaden (JO av 1956 --05-26)
3. Meddelande angående tillämpning av offentliggjorda prislistor vid försäljning från lager tillhörande företag inom stålindustrin (JO av
1953--12—-05)
4. Meddelande angäende iakttagande av diskrimineringsförbudet för försäljning av löntillverkat stål (JO av 1960 -03- 21)
5. Meddelande angående tillhandahällande av prislistor och försäljnings-
villkor till berörda personer (JO av 1960--03 21)
6. Meddelunde angående offentliggörande av stålgrosshandelns priser vid direktaffärer (JO av 1961--12--30)
Handlingar angående Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade Konungariket Storbritanniens och Nordirlands anslutning till gemenskaperna
Artikel 134
2. Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 60 punkt 2 b) sista stycket i CECA-fördraget får under tiden till och med den 31 december 1977 de priser, som tillämpas av företagen vid försäljning av stål på den irländska marknaden, återförda till motsvarande värde vid den baspunkt vilken valts för fastställande av prislistan, icke underskrida de priser som anges i nämnda prislista för liknande transaktioner, om icke tillstånd lämnats av kommissionen efter överenskommelse med den irländska regeringen.
3. Om Höga myndighetens beslut 1/64 av den 15 januari 1964 angående förbud mot prisan passning till offerter på järn- och stålprodukter och tackjärn från statshandelsländer eller -områden skulle förlängas efter anslutningen, skall detta förbud under tiden till och med den 31 december 1975 icke tillämpas på produkter avsedda för de danska och norska marknaderna.
15 Riksdagen 1972. I saml Nr 135
Beslut angående förbud mot prisanpassning till offerter på järn- och
stälprodukter och tackjärn från vissa länder
Beslut 1/64 (JO av 1964—01--22) Detta bestut har förlängts årligen, senast (t. o. m. den 31 december 1972) genom CECA-beslut 18/72 (JO nr L 4 av 1972--01 —-06)
Prop. 1972: 135 227
SVENSKA DELEGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972
Herr Generaldirektör,
Jag har äran erkänna mottagandet av Edert brev den 21 juli 1972 av följande lydelse:
”Jag har äran närslutet överlämna en förteckning av den 21 juli 1972 över de beslut rörande tillämpningen av artikel 60 som avses i artikel 20 punkt 2 andra stycket i avtalet, vari föreskrives att Sverige skall vidtaga nödvändiga åtgärder för att uppnå samma verkningar som dem vilka uppnås genom dessa beslut, samt en förteckning över de beslut som avses i artikel 20 punkt 2 tredje och fjärde styckena.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Ni samtycker till innehållet i detta brev.
Jag ber Eder mottaga, Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning.”
Jag har äran bekräfta mitt samtycke till innehållet i detta brev.
Jag ber Eder mottaga, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning. |
Sverker Åström
Ambassadör
Herr E.P. WELLENSTEIN, Chef för kommissionens delegation
15"
Prop. 1972: 135 228
SVERIGES DELEGATION Bryssel den 21 juli 1972
Herr Generaldirektör,
Genom protokoll I till avtalet Sverige -EEC/Sverige--CECA har inrättats en indikativ kvantitetsram för 1973 rubricerad:
"73.15 Legerat stål och kolrikt stäl, i sådana former som är
nämnda i nr 73.06 -73.14:
B. legerat stäl:
annat”
Sveriges delegation ber de vuropeiska gemenskapernas delegation uppmärksamma följande problem beträffande ovannämnda indikativa kvantiletsram.
Inom stålindustrin utvecklas produktionen fortlöpande mot en kvalita-
tiv förbättring inte bara inom den egentliga specialstälsektorn utan också vad gäller handelsstål.
av olika legeringsämnen ibland sådana att varorna i fråga växlar karaktär
från tullklassificeringssynpunkt och förs över från tulltaxenumren
73.06 73.14 till tulltaxenummer 73.15. Skillnaden mellan specialstäl och handelsstäl är ofta ringa vad beträffar den kemiska analysen. Införandet av ett legeringsämne, t. o. m. i så liten omfattning som en halv procent, kan spela en avgörande roll för klassificeringen av en vara som handelsstäl eller legerat stäl.
Man kan förutse att betydande kvantiteter av höghållfast konstruktionsstål eller av konstruktionsstäl med andra specifika egenskaper kommer att introduceras på marknaden fr. o. m. 1972. Dessa stälvaror klassificeras som legerat stål under tulltaxenummer 73.15, men basen för den indikativa kvantitetsram som fastställts för 1973 är beräknad med utgängspunkt från genomsnittet för gemenskapens import av legerat stäl från Sverige under åren 1968-71. Det har följaktligen inte varit möjligt
att ta hänsyn till den ovan berörda utvecklingen när beloppet för den
indikativa ramen ”legerat stål — övrigt” har fastställts.
Under dessa förhållanden bör man genom lämpliga ätgärder undvika att introducerandet av konstruktionsstål av förbättrad kvalitet förändrar det sakliga innehållet i de regler som anges i avtalet för legerat stål av traditionellt slag importerat från Sverige. Den blandade kommittén bör följaktligen studera problemet och de lösningar som i förekommande fall bör genomföras.
Prop. 1972: 135 229
Sveriges delegation vore tacksam om de europeiska gemenskapernas delegation ville erkänna mottagandet av detta brev samt bekräfta att gemenskaperna godtar ovanstående förslag.
Mottag, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning.
Sverker ÄSTRÖM
Ambussadör
Herr E.P. WELLENSTEIN Chef för kommissionens delegation BRYSSFEI.
Prop. 1972: 135 230
DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1972 KOMMISSION Kommissionens delegation för förhandlingar rörande utvidgning av de curopeiska gemenskaperna
Herr Ambassadör,
De europeiska gemenskapernas delegation har tagit kännedom om den fråga som Sveriges delegation väckt beträffande de kvalitativa förändringarna av vissa stälsorter, särskilt konstruktionsstäl, vilka kan resultera i att ifrågavarande produkter överförs från tulltaxenumren 73.06--73.14 till tulltaxenummer 73.15. Gemenskapernas delegation medger att en sådan situation i förekommande fall kan uppstå. Den är beredd att studera detta problem i den blandade kommittén om svårigheter av denna anledning skulle uppstå för svensk export.
Mottag, Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning.
E.P. WELLENSTEIN
Chef för kommissionens delegation
Herr Ambassadören Sverker ÄSTRÖM
Chef för den svenska förhandlingsdelegationen
Prop. 1972: 135 231
Bilaga 5
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris-
och konkurrensförhållanden
Härigenom förordnas, att 3 8 lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Företagare åligger att till myn- Företagare åligger att till myn-
dighet som Konungen bestämmer dighet som Konungen bestämmer efter anmaning lämna uppgift om efter anmaning lämna uppgift om sådan i anmaningen närmare angi- sådan i anmaningen närmare angiven konkurrensbegränsning, som ven konkurrensbegränsning, som berör hans verksamhet och har berör hans verksamhet och har avseende på pris-, produktions-, avseende på pris-, produktions-, omsättnings- eller transportförhål- omsättnings- eHer transportförhållanden i riket, samt i övrigt om landen, samt i övrigt om priser, priser, intäkter, kostnader, vinster intäkter, kostnader, vinster och och andra förhållanden av beskaf- andra förhållanden av beskaffenfenhet att inverka på prisbild- het att inverka på prisbildningen. ningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.
Prop. 1972: 135 [9 WW ta
Bilaga 6
Förslag till
Lag om prisbestämmelser för järn- och stål marknaden (CECA-lag)
Härigenom förordnas som följer. 18 Denna lag skall tillämpas för att säkerställa genomförandet av de
bestämmelser om priser på järn- och stålvaror och om transport priser som
finns i artikel 20 i avtalet den 22 juli 1972 mellan Sverige och Europeiska kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater. Konungen kan förordna att lagen skall tillämpas även för att säkerställa genomförandet av bestämmelser med motsvarande innehåll i avtal som Sverige slutit med annan stat.
28 Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer meddelar de föreskrifter som behövs för tilämpningen av de i I 8 angivna avtalsbestämmelserna.
38 Företagare är skyldig att till myndighet som Konungen bestämmer i den ordning myndigheten föreskriver lämna de uppgifter som behövs för övervakning av att de i I 8 angivna avtalsbestämmelserna iakttages. Myndigheten får förelägga uppgiftsskyldig att enligt meddelade anvisningar tillhandahålla avtal, handelsböcker, korrespondens och andra handlingar. Uppgiftsskyldig får även kallas att inställa sig inför myndigheten.
48 Efterkommes ej anmaning att lämna uppgift enligt 3 8 första stycket, får myndigheten vid vite förelägga den försumlige att fullgöra sin skyldighet. Vite får också utsättas vid meddelande av föreläggande eller kallelse enligt 3 § andra stycket.
58 Den som efter kallelse enligt 3 8 inställer sig inför myndigheten har rätt till ersättning för inställelsen enligt grunder som fastställes av Konungen.
68 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder föreskrift som
meddelats enligt 2 3§ dömes till böter eller fängelse i högst ett år.
Till samma straff dömes den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt 3 § första stycket uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.
78 Ätal för brott enligt denna lag får väckas endast efter anmälan av myndighet som Konungen bestämmer.
88 Förekommer vid domstol mål om utdömande av vite, som utsatts enligt denna lag, eller om brott enligt lagen, och kan målets offentliga
Prop. 1972: 135 233
handläggning medföra skada för någon genom yppande av affärs- eller driftförhållande, får domstolen förordna att målet skall handläggas inom stängda dörrar.
98 Talan mot beslut av myndighet om ersättning enligt 5 § föres hos kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av myndighet enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.
108 Bestämmelserna i 2 8 lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet äger ej tillämpning i fråga om pris som avses i denna lag, om detta är oförenligt med de i I $ angivna avtalsbestämmelserna.
Denna lag träder i kraft den I januari 1973.
Prop. 1972: 135 234
Innehäll
Propositionen Propositionens huvudsakliga innehåll Utdrag av statsrådsprotokollet den 3 november 1972 Inledning Förhandlingar med de europeiska gemenskaperna Kommissionens rapport om de utredande samtalen Regeringens memorandum den 6 september 1971
Förhandlingarna Avtalet Sverige - EEC Inledning Avtalets syfte Varuomfattning
Tullrestitution Snedvridning Kvantitat iva restriktioner soosoososssses ses eos set Övriga be stämmelser avseende varuutbytet Särbestämmelser Livsmede Isindustriprodukter
Jordbruk och fiske
Ursprungsregler Konkurrensregler Skyddsåtgärder a Avtalets förvaltning Utvecklingsbarhet Slutbestämmelser Avtalet Sverige — CECA Det fortsatta samarbetet i EFTA Avtalens återverkan på EFTA-samarbetet Livsmedelsindustrivaror och jordbruksvaror 30 Ursprungsregler Handeln med järn och stål (CECA-varor)
| Röstningsregler | 32 |
| EFTA-sekretariatets organisation | 3 |
| EFTA :s finansiering | 32 |
Departemen tschefeM oo oosoesesseese rss esse rr rr rr rss es 33
Avtalet med EEC 39
Avtalet med CECA 56 Hemställan
Prop. 1972: 135 235
Bilagor 1. Avtal mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska
gemenskapen .osososossreseesresess ses ss ss ses ss 63
Bilaga. Förteckning över varor som avses i artikel 2 i avtalet .. 74