med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
Prop... 1976/77: 101
Regeringens proposition
1976/77: 101
med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77;
beslutad den 30 december 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag s som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar : THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår. .
De anslag som begärs uppgår till ca 119,6 milj. kr., varav ca 24,6 milj. kr. på driftbudgeten och 95 milj. kr. på kapitalbudgeten, Det största anslaget på driftbudgeten föreslås gå till bidrag till Operan och Dramatiska teatern. De största anslagen på kapitalbudgeten avser byggnadsarbeten för statlig förvaltning, stätens hantverks- och industrilånefond och statens lånefond för den mindre skeppsfarten.
1 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 101 fö
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-30
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dablgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande: statsråden Romanus, Turesson, Dahlgren, Åsling, Troeds-. son, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson
Proposition med förslag om tilläggsbudget u till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Mundebo anför: De anslag som riksmötet har anvisat sedan
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 fastställdes har uppförts på tillläggsbudget I (prop. 1976/77: 25, FiU .1976/77:7, rskr 1976/77: 105).
I prop. 1976/77: 57 har regeringen, föreslagit att staten skall lämna ett kapitaltillskott om ca 1 800 milj. kr. till: Norrbottens Järnverk AB. Av detta belopp utgör ca 490 milj. kr. eftergift av tidigare statliga lån.
Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsbudget under löpande budgetår har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en | gemensam proposition om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget under innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 i enlighet med de förslag som före-
dragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1-—10. :
Bilaga 1
Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-30
Föredragande: statsrådet Romanus
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ANDRA HUVUDTITELN
D. Domstolsväsendet m. m. [11] D 5. Utrustning till domstolar m. m. För budgetåret 1976/77 har till Utrustning till domstolar m. m. anvisats ett reservationsanslag av 3 850 000 kr. Reservationen från budgetåret 1975/76 uppgick till 3 323 954 kr.
I anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 har domstolsverket även anmält behov av ytterligare medel under anslaget för innevarande budgetår. Bl. a. har de medel som beräknats för inventarier och utrustning till vissa ny- samt om- och tillbyggda tingsrättslokaler visat sig vara otillräckliga. På grund härav krävs ytterligare 600 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utrustning till domstolar m.m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservations-
anslag av 600 000 kr.
Bilaga 2
. Polens "Utdrag : Water ra
FÖRSVARSDEPARTEMENTET > PROTOKOLL : ENS
ee tt vid rögringssaimmänträde MN
(0 1976: 12- 30 RV
Föredragande: statsrådet Krönmark
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten. för budgetåret 1976/77 4, «se. 2.
såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde - -. -
DRIFTBUDGETEN
BÖPUHUHHNL OAS ve FJÄRDE HUVUDTITELN
G. Civilförsvar [1] G 1. Civilförsvar. Under denna rubrik har i statsbudgeten för inner, vänta Na varande budgetår anvisats :ett. -förslagsanslag av 160 050 000-kr, : Varav : ur on 40,5 milj. kr. beräknats som betalningsmedel för statsbidrag för anskaff- ul boil ning av skyddsrum m. m, Vidare har: riksdagen bemyndigat regeringen Sn att medge att statsbidrag får utgå för anskaffning av v skyddsrum. m.m: en a inom en kostnadsram av 75,5 milj: kr... > : eka ad
I lag (1976: 276) med provisoriska bestämmelser om statsbidrag. till... egen kommuner för vissa civilförsvarskostnader (prop. 1975/76:.199, FöU ., ss 1975/76: 36, rskr 1975/76: 279) föreskrivs. att utan hinder, av ;vad s.. .
som sägs i 42 § civilförsvarslagen (1960:.74). får kommun t. o..m. :ut-:., . >» -
gången av juni 1979 bidrag av statsmedel: för hela kostnaden för att :... so. uppföra ledningscentraler, observationsplatser, skydd för framskjutna ...
enheter och branddammar för civilförsvaret i den. mån kostnaden: kan .: -. te
anses skälig. Denna lag trädde i kraft den 9 juni 1976 .och skall tilläms. .. =. «cs . 0 pas även på ansökningar: om.statsbidrag som har getts in: för. prövning .;: men som inte har slutligt avgjorts innan lagen. trädde. i i kraft. Hosanna
Civilförsvarsstyrelsen har anrält att den. nya lagen medfört en. a ökad. gla medelsförbrukning med 8-:392 167: kr.. för :de ledningscentraler ,m.-m
beräknar styrelsen en ökad medelsförbrukning :med 9760 000 :kr.; på na SE grund av den nya lagen. Samtidigt -har av samma anledning, enligt [9 ENE vilförsvarsstyrelsen, behovet : av: bemyndiganden för påbörjade, besluta-; ...
de och tillkommande anläggningar ökat med 24 260 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.
Föredraganden
Den ökade bemyndigandeskulden för de objekt som beslutats under budgetåret 1975/76 och tidigare kunde inte beräknas i budgetpropositionen för budgetåret 1976/77. Jag förordar därför att bemyndiganden om ytterligare högst 17 380 000 kr. för detta ändamål lämnas för innevarande budgetår. Det ökade bemyndigandet kan medföra behov av ytterligare betalningsmedel. Eventuellt överskridande av utgiftsramen för civilförsvaret torde i enlighet med gällande regler få justeras i efter-
hand.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att medge att statsbidrag utgår för an-
skaffning av skyddsrum m. m. inom en kostnadsram av ytter-
ligare 17 380 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
HI. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
[2] 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 103 250 000 kr. På anslaget kvarstod den 1 juli 1976 ett outnyttjat belopp av 1041 022 kr. För innevarande budgetår har budgeterats en medelsförbrukning av 101750 000 kr., varav 63 250 000 kr. för anskaffning av kaserner m. m.
Fortifikationsförvaltningen har anmält att medelsförbrukningen för den under innevarande budgetår planerade byggnadsverksamheten av- : seende kaserner m. m. beräknas komma att överstiga det för ändamålet budgeterade beloppet med 7 milj. kr. Anledningen härtill är att byggkostnaderna och kostnaderna för att tillgodose :personalens krav på arbetsmiljö och arbetarskydd m. m. har ökat i högre grad än vad som har kunnat förutses. De byggnadsåtgärder som är inplanerade under innevarande budgetår är till stor del inriktade på att skapa godtagbara förhållanden för personalen och att uppfylla gällande bestämmelser för miljöskydd m. m. De bör därför inte senareläggas. Då det är angeläget att planerade byggnadsobjekt utförs så snart som. möjligt har chefen för flygvapnet förklarat sig beredd att omfördela medel inom huvudprogrammet Flygvapenförband genom att erforderligt belopp låses på
anslaget D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning. :
Överbefälhavaren har i yttrande, efter hörande av chefen för. flygvapnet, anfört att de aktuella byggnadsobjekten är av sådan angelägenhetsgrad att de inte bör senareläggas. Överbefälhavaren är därför be-
redd att acceptera den senareläggning av materielanskaffning som blir följden av den föreslagna omfördelningen.
Jag anser i likhet med överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och fortifikationsförvaltningen att det är angeläget att den för innevarande budgetår planerade byggnadsverksamheten avseende kaserner m. m. kan genomföras. Jag förordar därför att ett belopp av 7 milj. kr. för detta ändamål anvisas på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår. För att detta inte skall medföra att utgiftsramen för det militära försvaret överskrids bör motsvarande belopp låsas på anslaget D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar på till-
läggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa
ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.
Bilaga 3
Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-30
Föredragande: statsrådet Troedsson
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE HUVUDTITELN
K. Vissa åtgärder för handikappade
[1] K 1. Bidrag till handikappinstitutet m. m. I statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna rubrik anvisats ett anslag av 8 335 000 kr. Beräkningen av handikappinstitutets statsbidragsbehov har för budgcetåret 1976/77 gjorts med utgångspunkt i 1976 års löneläge före kontrollstationsförhandlingar m. m. Jag förordar att medelsanvisningen med hänsyn härtill ökas med 375 000 kr. för budgetåret 1976/77.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till handikappinstitutet m. m. på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av
375 000 kr.
: Bilaga 4
. Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-30
Föredragande: statsrådet Turesson
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER.
[1] 4. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Statens lånefend för den mindre skeppsfarten har till syfte att genom lånestöd främja en : från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av landets bestånd av mindre
fartyg. Företräde till lån skall ges mindre rederier. Lån ur fonden be-
viljas av lånenämnden för den mindre skeppsfarten. Låneverksamheten regleras genom kungörelsen (1971: 324) om lånefonden för den mindre skeppsfarten och instruktion (1971: 325) för lånenämnden för den mindre skeppsfarten (omtryckt 1975: 1075, ändrad 1976: 494).
Genom den delvis ändrade låneinriktning som lånenämnden fick fr. o. m. den 1 juli 1971 (prop. 1971: 1 bil. 8, TU 1971: 2, rskr 1971: 54) har lånegivningen mera generellt inriktats på den mindre företagsamheten inom rederinäringen och därvid blivit mindre bunden till viss tonnagestorlek.
Genom olika riksdagens beslut har lånefonden budgetåren 1974/75 och 1975/76 förstärkts med 53 milj. kr. Kapitaltillgångarna i fonden. uppgår därefter till 105,8 milj. kr. | |
Lånenämnden för den mindre skeppsfarten
I skrivelse den 30 augusti 1976 har nämnden anhållit om tilläggsan-
slag för budgetåret 1976/77 om 35 milj. kr. |
Föredraganden
Utvecklingen inom den mindre svenska skeppsfarten har när det gäl | Ier torrlastfartygen under ett antal år kännetecknats av en betydande till-
Prop. 1976/77: 101 ; 12
bakagång. Ett stort antal fartyg har under senare år sålts ut samtidigt som genomsnittsåldern för de kvarvarande ökat. Den begränsade förnyelse som skett under .de, senaste åren har inneburit ökad fartygsstorlek, högre teknisk kvalitet och lägre genomsnittsålder men samtidigt medfört investeringsbehov av en helt annan storleksordning än vad som tidigare varit fallet. Den förstärkning av lånefondér som skett. under .budgetåren 1974/75 och 1975/76 bör ses mot bakgrund av 'dessa förhållanden.
På grund av sambandet mellan lånenämndens framtida verksamhet och varvskreditutredningens (I 1974: 03) förslåg fann dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet efter samråd med dåvarande chefen för industridepartementet i prop. 1975/76: 100 bil. 8 s. 296 lämpligt att pröva frågan om kreditbehoven för den mindre skeppsfarten i anslutning till beredningen av utredningens förslag och förordade därför att anslaget för budgetåret 1976/77 fördes upp med: ctt. formellt. belopp av 1 000 kr.
Varvskreditutredningens förslag behandlades i prop. 1975/76: 121, vari bl. a. anfördes att det var motiverat att närmare analysera de svenska rederiernas aktuella ekonomiska situation och utsikter under de närmaste åren och att snabbt göra en sådan analys. I avvaktan härpå bedömdes ställning inte böra tas till utredningens förslag 'angående rede-" riernas finansieringsförhållanden varför gällande "finansteringsordning . t. v. borde bibehållas. ,.. ..;:.; Hen san - :
Vid riksdagens behandling av v propositionen. förutsatte näringsutskottet (NU 1975/76: 73) att den mindre sjöfartens problem .skulle komma att behandlas i analysen.och att förslag till åtgärder för att tillgodose det . behov av lånefinansiering. som. kunde förefinnas skulle: utarbetas. Utskottets hemställan att riksdagen gav regeringen till. känna vad utskottet härvid anfört bifölls av riksdagen (rskr 1975/76: 386). ;
Det tillgängliga låneufrymmet.i fonden är i dag endast. ca :5 milj. kr.,
vilket är otillräckligt i förhållande till: aktualiserade Jånebehov. En för- : stärkning av fonden föregriper inte behandlingen” av. de förslag som kan komma att läggas fram av den interdepartementala. arbetsgrupp . som analyserar de svenska rederiernas aktuclla ekonomiska situation och utsikter under de närmaste åren eller de förslag. som kan komma från trafikpolitiska utredningen som en. följd av: denna utrednings ar- : bete med den svenska kustsjöfartens problem i ett längre perspektiv. - Jag förordar därför att 15 milj. kr. tillförs fonden under innevarande budgetår. Vid bedömningen av angelägenheten att. fonden snabbt till-
förs dessa medel har jag lagt. vikt vid det förhållandet att fondens ändamål är särskilt inriktat mot de mindre rederiernas. finansieringsbehov. :
Man kan vidare erfarenhetsmässigt räkna med att positiva effekter uppstår också för mindre svenska varv eftersom en del av lånemedlen placeras i fartyg som nybyggs eller ombyggs vidsådana Varv... - ue
Prop. 1976/TT: 101
gen föreslår riksdagen
Jag hemställer att regerin på tilläggs-
för den mindre skeppsfarten att till Statens lånefond anvisa ett för budgetåret 1976/77 budget II till statsbudgeten
000 000 kr. investeringsanslag av 15
Bilaga 5
Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-30
Föredragande: statsrådet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE HUVUDTITELN '
[1] B 12. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Under denna
rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 22 milj. kr. Reservationen på anslaget v vid - budgetårets ingång var ca 7,2 milj. kr. :
Jag har tidigare denna dag vid min anmälan till prop. 1976/77: 100 (bil. 11) av detta anslag för budgetåret 1977/78 redovisat förslag till ändrade kostnadsramar i utrustningsplanen bl. a. för Kriminalvårdsstyrelsen/ Sjöfartsverket: Telefonväxel, Sjöfartsverket: Övrig utrustning, Nybyggnader i Klaraområdet: Telefonväxel, Statens institut för byggnadsforskning: Övrig utrustning samt Riksförsäkringsverket/statens personalpensionsverk: Övrig utrustning. Mot bakgrund av vad jag där har redovisat . förordar jag att följande ändrade kostnadsramar i 1 000- tal kr. förs upp | i utrustningsplanen redan för innevarande budgetår.
Utrustningsobjekt Förordad ' Kostnadsram | Medels-
ram eller: —— förbruk-
ändring defini- delram art! ning.
av tidiga- tiv: : t.o.m. os
. reram. a | 1976-06-30
Norrköping Kriminalvårdsstyrelsen/ | sjöfartsverket: . Fn NE a
telefonväxel +205 0 1210 2b : 912
Sjöfartsverket:
övrig utrustning 60: sr CC 2b 58
165 Prop. 1976/77: 101
Utrustningsobjekt Förordad Kostnadsram Medels-
ram eller förbruk-
.-ändriog — defini- delram art! ning
" av tidiga- tiv t.o.m.
re ram 1976-06-30
Karlstad Nybyggnader i Klaraområdet: MILS ra
telefonväxel +985 2300 2b Gävle Statens institut för byggnadsforskning: le
övrig utrustning + 500 3 000 2a 1173 Sundsvall Riksförsäkringsverket/ statens personalpensionsverk:
övrig utrustning + 75 535 2a 382
1 Art av kostnadsram för resp. objekt: 2a Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv) 2b Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram)
Jag förordar vidare att de utgifter som hänger samman med de nu redovisade utrustningsobjekten får bestridas av tillgängliga medel under : detta reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffningen av viss ut- |
rustning av byggnader för statlig förvaltning inom de kostnads-
ramar som jag har förordat i det föregående,
2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be-
stridande av utgifterna för viss utrustning av byggnader för
statlig förvaltning. |
E. Diverse [2] E 12. Viss utbildningsverksamhet. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett resefvationsanslag av 2,4 milj. kr. a | | - |
I prop. 1975/76: 173 om kvinnor i statlig tjänst anmälde föredragan-
den bl. a. frågan om att på försök betala ut ersättning för vissa merkostnader för barntillsyn som deltagare i statlig internatutbildning visar sig ha haft för att kunna déältaga:i I utbildningen. Försöket föreslogs omfatta en tid av två år räknat fr. o. m. den 1 juli 1976 och ersättningen betalas av statens personalutbildningsnämnd från det under sjunde huvudtiteln , -. uppförda reservationsanslaget Viss utbildningsverksamhet. Personalutbildningsnämnden föreslogs för ändarnålet få disponera högst 1 milj. kr. vartdera året. Om till följd av försöksverksamheten. ytterligare medel
skulle behövas under anslaget budgetåret 1976/77 utöver vad som beräknats i 1976 års budgetproposition räknade föredraganden med att återkomma härtill i annat sammanhang. Riksdagen beslöt lämna vad som anförts i denna del utan erinran (InU 1975/76: 42, rskr 1975/76: 342).
Regeringen har genom beslut den 23 juni 1976 meddelat vissa föreskrifter bl. a. för beräkningen av ifrågavarande ersättning samt ställt 1 milj. kr. till personalutbildningsnämndens förfogande.
Sedan försöksverksamheten nu har kommit i gång kan det ytterligare medelsbehovet på ovannämnda reservationsanslag beräknas till 1 milj. kr. för innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Viss utbildningsverksamhet på tilläggsbudget II till stats-
budgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
1. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[3] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 285 milj. kr.
Jag har tidigare denna dag vid min anmälan till prop. 1976/77: 100 (bil. 11) av detta anslag för budgetåret 1977/78 redovisat förslag till kostnadsramar bl. a. för om- och nybyggnader i Södra Klara i Stockholm för departementen, nybyggnad i kv. Måsen och kv. Jungfrun i Sundsvall för riksförsäkringsverket m. fl. samt om- och tillbyggnad i kv. Kungsfågeln i Luleå för länsförvaltningen och den lokala lantmäteriorganisationen. Med hänsyn till tidplanerna för arbetena i Södra Klara bör kostnadsramen i den del den avser om- och nybyggnad i kv. Loen 4, 5 föras upp redan innevarande budgetår. Kostnaderna för dessa arbeten
beräknas till 25,8 milj. kr. Även för de övriga angivna nybyggnaderna
bör byggnadsarbetena påbörjas redan innevarande budgetår.
Mot bakgrund av vad jag har redovisat i det föregående bör följande nya kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen för innevarande budgetår.
2 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 10I
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
Beräknad för start = ställande
1975-04-01 1976-04-01 — — — — år-mån. år-mån.
1976/77 1977/78
Stockholm Om- och nybyggnader i Södra Klara 25 800 4000 8500 77-04 79-01 Sundsvall Nybyggnad i kv. Måsen 28 000 29 000 2 500 1000 72-06 78-08 Nybyggnad i kv. Jungfrun 40 000 6 000 12000 77-03 79-04 Luleå Om- och tillbyggnad i kv. Kungsfågeln 8 200 2 500 4000 77-03 78-06
Av den investeringsplan för detta anslag som jag har anmält tidigare
denna dag samt av anslagsberäkningen för innevarande och nästa bud-
getår framgår att medelsbehovet för innevarande budgetår överstiger de tillgängliga medlen under anslaget med ca 40 milj. kr. Detta hänger samman främst med att medelsförbrukningen för flera av objekten i investeringsplanen har skett i snabbare takt än vad som förutsågs vid beräkningen av medelsbehovet i prop. 1975/76: 100 bil. 9 s. 140. Jag förordar därför att ett investeringsanslag av ytterligare 40 milj. kr. anvisas till byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1976/77. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,
2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.
Bilaga 6
Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-30
Föredragande: statsrådet Wikström
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFETBUDGETEN
ÅTTONDE HUVUDTITELN
EB. Kulturändamål [1] B 10. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 86 011 000 kr. I tilläggsbudget I för budgetåret 1976/77 har till bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisats ett reservationsanslag av 13 515 000 kr. (prop. 1976/77: 25, KrU 1976/77: 27, rskr 1976/77: 72) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1975 års löneavtal, samt beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1976. Operan och Dramatiska teatern har anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1976/77 med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1976 års löneavtal och beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1977 m. m.
Föredraganden
Vid min företrädares anmälan av medelsbehovet under detta anslag anförde han att han avsåg att återkomma senare angående behov til följd av ökade lönekostnader. Med hänvisning till de kostnadsökningar som redovisats i teatrarnas framställningar förordar jag att anslaget till Operan och Dramatiska teatern höjs med 8 478 000 kr. resp. 3 965 000 kr., varav för löner högst 4 315 000 kr. resp. 2 305 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbud-
get II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett re-
servationsanslag av 12 443 000 kr.
[21 B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 44 724 000 kr. I tilläggsbudget I för budgetåret 1976/77 har till bidrag till Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 6 858 000 kr. (prop. 1976/77: 25, KrU 1976/77: 27, rskr 1976/77: 72) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1975 års löneavtal, bestutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1976 samt traktamentshöjningar fr.o.m. den 1 januari 1975. Svenska riksteatern har anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1976/77 med hänsyn till kostnadsökningen till följd av 1976 års löneavtal och beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1977, ökade kostnader för traktamenten m. m.
Föredraganden
Vid min företrädares anmälan av medelsbehovet under detta anslag i prop. 1975/76: 100 anförde han att han avsåg att återkomma senare angående behov till följd av ökade löne- och traktamentskostnader. Vid min anmälan av detta anslag i tilläggsbudget I för 1976/77 kunde inte någon hänsyn tas till 1976 års löneavtal.
Med hänvisning till de kostnadsökningar som redovisats i teaterns framställningar förordar jag att anslaget till Svenska riksteatern höjs med 6 134 000 kr., varav för löner högst 2 539 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen :
att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservations-
anslag av 6 134 000 kr.
[3] B 13. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 21 640 000 kr. I tilläggsbudget I för 1976/77 för budgetåret 1976/77 har till rikskonsertverksamhet anvisats ett reservationsanslag av 2 228 000 kr. (prop. 1976/77: 25, KrU 1976/77: 27, rskr 1976/77: 72) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1976 års löneavtal samt beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1976. Institutet för rikskonserter begär ytterligare medel för bl. a. täckande av kostnader till följd av beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1977.
Föredraganden
Med hänvisning till de kostnadsökningar som redovisats i Rikskonserters framställning till följd av bl. a. de redovisade kostnadsökningarna för sociala avgifter förordar jag att anslaget till Institutet för rikskonserter höjs med 237 000 kr. för innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget II till statsbud-
geten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av
237 000 kr. [4] E 25. Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig utbildning och forskning m. m, i Göteborg och Linköping. Vid universitetet i Linköping bedrivs högre teknisk utbildning på fyra utbildningslinjer, nämligen datateknik, industriell ckonomi, maskinteknik samt teknisk fysik och elektroteknik. På de fyra linjerna finns sammanlagt 2 440 utbildningsplatser, varav 610 i första årskursen.
De scnaste åren har universitetet på linjerna för maskinteknik resp. teknisk fysik och elektroteknik haft ett stort antal vakanser. Vid beräkningen av anslagen till verksamheten har detta beaktats genom en lägre resurstilldelning än om platserna hade varit besatta. I höst har emellertid antalet nya studerande i årskurs 1 kraftigt överstigit de närmast föregående årens. Detta är en utveckling som jag mot bakgrund av de senaste årens låga tillströmning till teknisk utbildning anser är glädjande.
Teknisk utbildning är till följd av sin laborativa karaktär förhållandevis dyrbar jämfört med flertalet andra utbildningar. Kraftiga förändringar av studerandeantalet kan därför inte lika lätt som i andra fall mötas med tillfälliga omdisponeringar av befintliga resurser. I det aktuella fallet har, enligt vad jag inhämtat, möjligheterna till omfördelningar uttömts.
Mot bakgrund av anförda förhållanden finner jag skäl föreligga för att förorda tilläggsanslag till Linköpings universitet. Jag har beräknat att ett medelstillskott om 1 348 000 kr. bör täcka behovet.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturveten-
skaplig utbildning och forskning m.m. i Göteborg och Lin-
köping på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 348 000 kr. [5] E 68. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 84 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen 26 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 57 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (prop. 1975/76: 117, UbU
1975/76: 24, rskr 1975/76: 252). Anslagsposten Diverse objekt är upp-
förd med 1 milj. kr. Medelsreservationen vid budgetårets början var ca 14,3 milj. kr.
I sina anslagsframställningar för budgetåret 1977/78 har byggnads-
styreisen och utrustningsnämnden lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt.
För de förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn till föreliggande tidplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att lämna en kortfattad redogörelse. 3 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 101
Stockholm
Operan, etapp III. I inredningsplanen är uppförd en kostnadsram av 1090 000 kr. som beräknats för etapperna I och II av ombyggnad av Operan. I beslut den 22 april 1976 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att utföra dels en etapp III av ombyggnad av Operan, dels ombyggnad av lantmäteristyrelsens hus för Operans kansli. Redogörelse för dessa byggnadsärenden har lämnats i prop. 1975/76: 117 (s. 7). Inflyttning i de ombyggda lokalerna beräknas ske successivt under våren 1977.
Byggnadsstyrelsen räknar med att befintlig inredning kan användas för kanslilokalerna i lantmäteristyrelsens hus. Kostnaderna för ny inredning för lokalerna inom etappen III av ombyggnad av Operan beräknas av styrelsen till 1 450 000 kr.
Ombyggnad av lokaler för musikhögskolan m.m. I prop. 1976/77: 25 (bil. 7 s. 69) lämnades en närmare redogörelse för detta byggnadsobjekt.
Regeringen har den 21 oktober 1976 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 4 milj. kr. utföra etapp I av de föreslagna byggnadsåtgärderna. Etappen beräknas vara slutförd under våren 1977.
Inredningskostnaderna för etapp I har beräknats till 1025 000 kr.
Byggnadsstyrelsen föreslår att en delram på detta belopp förs upp i in-
redningsplanen för innevarande budgetår.
Flyttningskostnader för livrustkammaren. Flyttningen av livrustkammaren till ombyggda lokaler i Stockholms slott beräknas bli avslutad hösten 1977. I utrustningsplanen är uppförd en delram av 250 000 kr. för flyttningskostnader. Detta belopp har, i avvaktan på anbudsprövning, beräknats för en första etapp av flyttningen. Kulturrådets LUPdelegation föreslår nu på grundval av närmare prövning och beräkning av flyttningskostnaderna att kostnadsramen höjs med 355 000 kr. till 605 000 kr. Ramen kan därmed betecknas som definitiv.
Lund
Nybyggnad för filial till universitetsbiblioteket. Nybyggnaden, som omfattar lokaler motsvarande en programarea, exkl. kapprum etc., av 3 700 m? beräknas bli inflyttningsklar under våren 1977.
I utrustningsplanen är uppförd en delram av 600 000 kr. för utrustning av nybyggnaden samt för flyttningskostnader enligt preliminär beräkning. LUP-kommittén föreslår att ramen höjs med 545 000 kr., varav 270 000 kr. avser ökade flyttningskostnader, 225 000 kr. magnetiskt stöldskyddssystem och 50 000 kr. övriga tillkommande utrustningskostnader. Enligt kommittén kan den föreslagna ramen av (600 000+ 545 000 =) 1 145 000 kr. därmed betecknas som definitiv.
Umeå
Teckningslärarutbildning. I inredningsplanen är uppförd en delram av 300 000 kr. för en ny utbildning av teckningslärare i Umeå (prop. 1975/76: 117 s. 24). I prop. 1975/76: 89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m. m. har beräknats medel för en intagning av 24 studerande läsåret 1976/77.
Byggnadsstyrelsen räknar med att teckningslärarutbildningen inför
vårterminen 1977 skall flytta från nuvarande provisoriska lokaler till
en mer permanent förhyrning. De lokaler som skall inredas ökas härigenom. Samtidigt måste viss inredning specialtillverkas på grund av de planerade lokalernas utformning. Styrelsen räknar vidare med behov av en ökad standard och täthet i möbleringen jämfört med tidigare redovisat preliminärt förslag. Byggnadsstyrelsen beräknar numera kostnaderna för ny inredning för teckningslärarutbildningen till sammanlagt 775 000 kr. Kostnadsramen bör därför höjas med 475 000 kr. till 775 000 kr. Ramen kan därvid betecknas som definitiv.
Telefonväxel. Telefonväxeln vid universitetet i Umeå är av typ A 344 och utbyggd för 700 anknytningar. LUP-kommittén föreslår nu en utbyggnad av växeln med ytterligare 300 anknytningar så att skogshögskolan och arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska filial, vilka skall få lokaler inom universitetsområdet, kan anslutas. Kommittén beräknar kostnaden för utbyggnaden till ca 500 000 kr. och föreslår att en delram av nämnda belopp för telefonväxel förs upp i utrustningsplanen. Av beloppet avser ca 120 000 kr. utrustning för direktval.
Föredraganden
För att inredning och utrustning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som jag har redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna -— i 1 000-tal kr. — föras upp i inrednings- och utrustningsplanerna. Jag har därvid tagit hänsyn till prisökningar under upphandlingstiden.
Objekt Förordad”ram <XKostnadsram
eller förordad
ändring av Definitiv Delram
tidigare ram ram Inredning Stockholm Operan, etapp III 41450 1450 Ombyggnader av lokaler för
musikhögskolan m. m., etapp I +1025 1025 Umeå Teckningslärarutbildning + 475 775 Utrustning Stockholm Flyttningskostnader för livrustkammaren + 350 600 Lund Nybyggnad för filial till
universitetsbiblioteket + 300 200 Umeå Telefonväxel + 500 500
Kostnadsramar för inredning och utrustning anpassas inte fortlöpande till förändringar i prisläget genom uppräkning med index (jfr prop. 1967: 104 s. 41). Skälet till detta är svårigheterna att konstruera en in-
dex som inte samtidigt påverkas av sådana kostnadsändringar som hän-
för sig till kvalitetsändringar. I stället har myndigheterna hänvisats till möjligheten att i särskilda fall på nytt underställa regeringen de ramar som inför upphandlingen visat sig inte rymma kostnaderna för i huvudsak den inredning eller utrustning som tidigare godtagits. Byggnadsstyrelsen föreslår att de i inredningsplanen uppförda kostnadsramarna för ombyggnad av Fredrik Bloms hus i Stockholm, ombyggnad för livrustkammaren i Stockholm, om- och tillbyggnad för statens scenatcljéer i Hägernäs, ombyggnad av byggnad XXVI inom tekniska högskolans område i Stockholm, nybyggnad för elevbostäder vid Tomtebodaskolan, tekniska institutionen vid riksantikvarieimbetet och statens historiska museer, statens scenskola m. m. i Stockholm, upprustning av universitetshuset i Uppsala, nybyggnad för filial till universitetsbiblioteket i Lund, restaurang inom Chalmersområdet i Göteborg, fastighetstjänst i Umeå och svenskhemmet Voksenåsen höjs med sammanlagt 1 525 000 kr. För justering av nämnda ramar beräknar jag sammanlagt 800 000 kr.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss inred-
ning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. inom
de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,
2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be-
stridande av utgifterna för viss inredning och utrustning av
lokaler vid universiteten m. m.
Bilaga 7
Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-30
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Anmälan till tilläggsbudget H till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
[1] B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 27 milj. kr. Riksdagen har för budgetåret medgivit att från förevarande anslag får beviljas statsbidrag till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 37 milj. kr. Regeringen har i regleringsbrev föreskrivit att högst 12 milj. kr. får beviljas till yttre rationalisering och högst 25 milj. kr. till inre rationalisering. Ramen för inre rationalisering avser även bidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruket.
Lantbruksstyrelsen
Styrelsen har från lantbruksnämnderna inhämtat uppgifter om beviljade bidrag och beräknat behov under återstoden av budgetåret. Dessa visar på en kraftig ökning av bidragen till miljövårdande åtgärder i förhållande till tidigare budgetår. För innevarande budgetår beräknas behovet för detta ändamål vara ca 20 milj. kr. mot 13,4 milj. kr. budgetåret 1975/76 och 8,4 milj. kr. budgetåret 1974/75. Tillsammans med behovet av bidrag till övrig inre rationalisering bedömer styrelsen därför att ramen för inre rationalisering totalt behöver uppgå till 40 milj. kr. För yttre rationalisering förefaller däremot ramen att kunna minskas med 6 milj. kr. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen att ramen för statsbidrag till inre rationalisering ökas från 25 milj. kr. till 40 milj. kr., varav 6 milj. kr. genom jämkning med ramen för bidrag till yttre rationalisering.
Föredraganden
Stödet till jordbrukets rationalisering syftar framför allt till att stimulera och underlätta uppbyggnaden av rationella jordbruksföretag. De scnaste åren har även statsbidrag lämnats för sådana miljövårdsåtgärder vid företagen som för miljövården ansvariga myndigheter funnit nödvändiga. Det är enligt min mening angeläget att ramarna för statsbidrag till nämnda ändamål anpassas till den lämpliga rationaliseringstakten. De för budgetåret 1976/77 fastställda bidragsramarna bör därför ökas med 9 milj. kr. till 46 milj. kr., varav högst 6 milj. kr. för yttre rationalisering och högst 40 milj. kr. för inre rationalisering. Regeringen bör liksom hittills kunna bestämma fördelningen mellan dessa ändamål.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas till
jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 46 000 000
kr.
[21] B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 1 milj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret medgivit att statlig kreditgaranti får lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt 340 milj. kr., varav till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 14 milj. kr., till rennäringens rationalisering m. m. 2,5 milj. kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.
Lantbruksstyrelsen
Efterfrågan på kreditgarantier för lån till inre rationalisering inom jordbruket har ökat kraftigt. Denna utveckling orsakas av en stigande investeringsvilja inom näringen samt av höjda investeringskostnader. Styrelsen har inhämtat uppgifter från lantbruksnämnderna om hittills ianspråktagna belopp samt om beräknat behov av medel under återstoden av budgetåret. Dessa visar att nuvarande ram för inre rationalisering, 160 milj. kr., endast täcker behovet för hittills beviljade belopp och inneliggande ansökningar. För att kunna tillgodose behovet under
resten av budgetåret bedömer styrelsen att ifrågavarande ram behöver
ökas med 50 milj. kr. till totalt 210 milj. kr.
Föredraganden
Det statliga ekonomiska stödet till jordbrukets rationalisering utgår
huvudsakligen i form av kreditgarantier. Efterfrågan på sådana garan-
tier har, särskilt för lån till inre rationalisering, ökat kraftigt de se-
naste budgetåren. Enligt min mening är det angeläget att ramen för garantier för nämnda ändamål anpassas till den lämpliga rationaliseringstakten. Den bör därför höjas med 40 milj. kr.
För budgetåret 1976/77 bör sålunda statlig kreditgaranti beräknas för lån till yttre rationalisering med 50 milj. Xr., för lån till inre rationalisering med 200 milj. kr., för driftlån med 67 milj. kr., för jordförvärvslån med 42 milj. kr., för maskinlån med 4 milj. kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 14 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr. Regeringen bör närmare kunna bestämma fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamålen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att medge att under budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti läm-
nas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till trädgårdsnäring-
ens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och
ridhästar med sammanlagt högst 380 000 000 kr., varav till
trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 14 000 000 kr., till
rennäringens rationalisering m. m. 2 500 000 kr. samt till in-
köp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.
E. Fiske [3] E 3. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 800 000 kr. Regeringen har i regleringsbrev föreskrivit att härav får högst 565 000 kr. disponeras för bidrag till säkerhetsutrustning för fiskefartyg.
Bestämmelserna om bidrag till säkerhetsutrustning finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen (omtryckt 1976: 449). Bidrag lämnas till livräddningsflotte, brandskyddsutrustning och ekolod med 80 20 av anskaffnings- och installationskostnaderna för sådan utrustning som svarar mot gällande minimikrav för ifrågavarande fiskefartyg. Bidrag lämnas vidare till radar och radiotelefon.
Fiskeristyrelsen har hemställt att 2 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget under förevarande anslagsrubrik och att vissa ändringar görs i bestämmelserna om bidrag till säkerhetsutrustning. Efter remiss har yttrande över framställningen avgetts av Sveriges fiskares riksförbund.
Fiskeristyrelsen
Fram till början av november 1976 har till styrelsen kommit in an-
sökningar om säkerhetsutrustningsbidrag som enligt gällande bestämmelser berättigar till bidrag på sammanlagt ca 1,4 milj. kr. Anslaget till
ändamålet är för innevarande budgetår 565 000 kr. Det innebär att fiskeristyrelsen inte har möjlighet att lämna bidrag i den omfattning som de av riksdagen beslutade reglerna kräver. Styrelsen hemställer att ytterligare 2 milj. kr. anslås för ändamålet på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Styrelsen föreslår även att anslaget tills vidare förs upp som förslagsanslag.
För fartyg med mindre dräktighet än 20 bruttoton som används i s. k. inre fart finns inga minimikrav fastställda för livflotte, brandskyddsutrustning och ekolod. Fiskeristyrelsen måste därför avslå ansökningar om bidrag till ifrågavarande utrustning för sådana mindre fartyg. Enligt styrelsen finns starka skäl att lämna bidrag till ifrågavarande utrustning även för mindre fartyg. Fiskeristyrelsen föreslår att bidragsreglerna ändras så att det blir möjligt att lämna bidrag även till fartyg för vilka ifrågavarande utrustning inte är obligatorisk.
Remissyttrande
Sveriges fiskares riksförbund tillstyrker fiskeristyrelsens framställning.
Föredraganden
För att främja säkerheten för fiskare lämnas bl. a. bidrag med 80 96 av anskaffnings- och installationskostnaderna för livflotte, ekolod och brandskyddsutrustning, som motsvarar gällande minimikrav för fiskefartyget i fråga. Eftersom inga minimikrav för ifrågavarande slag av säkerhetsutrustning gäller, kan bidrag inte lämnas till fiskefartyg med en dräktighet understigande 20 bruttoton, vilka används i s. k. inre fart.
Jag anser emellertid att starka skäl talar för att bidrag även skall kunna lämnas till livflotte, brandskyddsutrustning och ekolod för fiskefartyg med mindre dräktighet än 20 brutteton. Riskerna för olycksfall torde inte vara mindre vid fiske med dessa fartyg än med större. Jag biträder därför fiskeristyrelsens förslag att bidrag med 80 76 får lämnas även om sådan utrustning inte är obligatorisk för fiskefartyget i fråga men med hänsyn till fartygsstorlek och fart är motiverad från säkerhetssynpunkt. En ytterligare förutsättning bör vara att fartyget används i ett rationellt bedrivet yrkesmässigt fiske. Bidrag bör få utgå för utrustning som anskaffats efter den 1 juli 1976.
Fiskeristyrelsen har anmält att ansökningarna överstigit det tillgängliga anslaget för innevarande budgetår. Det är enligt min mening angeläget att föreliggande bidragsbehov i rimlig utsträckning kan tillgodoses redan under innevarande budgetår. Jag förordar därför att för ändamålet ytterligare 2 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.
Under åberopande av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de grunder för bidrag till säkerhetsutrustning för
fiskefartyg som jag har förordat i det föregående,
2. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen på tilläggsbud- ' get II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr. : :
[4] E 9. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 1000 kr. Från anslaget bestrids:bl. a. utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till investeringar i fiskets berednings- och :konservindustri. 'Garanti för lån till sådana investeringar får under innevarande budgetår beviljas med sammanlagt högst 5 milj. kr.
Under rubriken Lånefonden till främjande av beredning och avsätt-
ning av fisk m.m. har för innevarande budgetår på kapitalbudgeten
under statens utlåningsfonder anvisats ett investeringsanslag av 700 000 kr. Ur fonden beviljas lån för sådan åtgärd inom fiskets. berednings- . och konservindustri som väsentligt underlättar avsättningen av fisk eller förbättrar fiskarnas möjligheter att köpa förnödenheter..
Bestämmelserna om kreditgarantier och Jån ur lånefonden fins i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen (omtryckt
1976: 449). | -
Fiskeristyrelsen har hemställt att: garantiramen för. lån till investeringar inom fiskets berednings- och konservindustri höjs till 7 milj. kr. under innevarande budgetår samt. att låneforiden på tilläggsbudget tillförs 1 milj. kr. : . .
Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av statens: jordbruksnämnd och Sveriges fiskares riksförbund. |
Fiskeristyrelsen
De senaste årens svårigheter för det svenska fisket har enligt fiskeristyrelsen till en del berott på att den inhemska "kapaciteten för omhändertagande och beredning av fisk har varit: liten, Osäkerheten inför. den : framtida utvecklingen av svenskt fiske, den relativt låga lönsamheten inom beredningsindustrin och konkurrenstrycket utifrån har inte främjat viljan till nyetableringar eller investeringar i äldre företag. Uttalanden om statsmakternas vilja att stödja fiskerinäringen- har enligt fiskeristyrelsen väckt förboppningar även inom beredningsindustrin, Antalet änsökningar om beredningslån har ökat men skulle varit än större, om
medelstillgången varit sådan att företagen ansett det meningsfullt att
inge ansökan, Fiskeristyrelsen beräknar att återstående utrymme för: beredningslån under innevarande budgetår är ca 300 000 kr. Under styrelsens prövning ligger f.n. ansökningar om lån på sammanlagt” | 4 250 000 kr. :
För att tillgodose de mest trängande och från samhällets synpunkt bäst motiverade lånekraven bör fonden enligt fiskeristyrelsen för inne-' varande budgetår tillföras ytterligare 1 milj. kr. 4 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 101
Prop. 1976/77: 101 . 30
Beträffande kreditgarantier till investeringar i fiskberedningsindustrin: anför fiskeristyrelsen att garantiramen för innevarande budgetår medger ytterligare garantiåtaganden utöver vad som erfordras för redan ansökta belopp. Utvecklingen på kreditmarknaden och det förhållandet att råvarutillgången i viss utsträckning nu säkrats genom det nyligen träffade ramavtalet om fortsatt svenskt fiske i den norska ekonomiska zonen kan dock komma att väsentligt öka behovet av kreditgarantier. Det är därför enligt fiskeristyrelsen angeläget att garantiramen för innevarande budgetår utvidgas med 2 milj. kr. till totalt 7 ' milj. kr.
Remissyttranden
Statens jordbruksnämnd finner det angeläget att tillräckliga medel står till förfogande för önskvärda åtgärder med syfte att underlätta avsättningen av svenskfångad fisk och höja effektiviteten inom beredningsoch konservindustrin på fiskets område och tillstyrker fiskeristyrelsens
förslag. |
Sveriges fiskares riksförbund anför att det svenska västkustfisket under en lång följd av år har ilandfört huvudparten av sina sillfångster i Danmark för beredning. Riksförbundet förutser att de utvidgade fiske- = ' gränserna i Nordsjön och Skagerrak samt fångstbegränsningarna i samma område kommer att medföra ett ökat fiske i Östersjön och Kattegatt. För att minska beroendet av dansk beredningsindustri arbetar fiskarorganisationerna för en ökad beredningskapacitet inom landet. Riks- ' förbundet anser att det svenska fiskets konkurrenskraft skulle öka om fisken bereds inom landet i stället för att som nu är fallet beredda fiskprodukter i stor utsträckning importeras. Även den etablerade beredningsindustrin behöver enligt riksförbundet anskaffa bl. a, filéskärningsmaskincr för att ta hand om de stora kvantiteter torsk och sill som fångas i Östersjön. Riksförbundet som anser fiskeristyrelsens förslag vara otillräckliga föreslår att lånefonden tillförs ytterligare 3 milj. kr.
och att ramen för kreditgarantier ökas med 4 milj. kr. till 9 milj. kr.
Föredraganden
För att öka avsättningen av svenskfångad fisk stöds investeringar
inom fiskets berednings- och konservindustri med statliga lån och lånegarantier. Kreditbehovet inom fiskets berednings- och konservindustri är f.n. stort. Till fiskeristyrelsen har kommit in ansökningar om lån och lånegarantier till investeringar som bedöms väsentligt främja avsättningen av fisk. Lånebehovet kan inte tillgodoses med de medel som ställts till förfogande. för innevarande budgetår. Fiskeristyrelsen har därför hemställt om ytterligare medel på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Statens jordbruksnämnd och Sveriges fiskares riksförbund tillstyrker framställningen,
Jag vill erinra om att fiskerikormittén (Jo 1975: 07) har att utreda
fiskets kort- och långsiktiga problem. I kommitténs uppdrag ingår :så-..
ledes att undersöka vilka åtgärder som behövs för att på längre sikt öka. avsättningen av svenskfångad fisk och vilka åtgärder som kan behövas -.. oo.
för att minska beroendet av utländsk beredningsindustri.
Jag anser det dock vara angeläget att i nuvarande situation stödja. åtgärder inom berednings- och konservindustrin som främjar avsätt-. ningen av svensk fisk. Det statliga stödet bör främst inriktas på sådana åtgärder som tillvaratar den fisk som landas i Sverige och därigenom minskar överskotten. Jag förordar därför att under punkten 6 i det följande till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m, m. på tilläggsbudget anvisas ett investeringsanslag av 1 milj. kr. och att under förevarande punkt garantiramen för lån till fiskets berednings- och konservindustri under innevarande budgetår ökas från
5 milj. kr. till 7 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att medge att under budgetåret 1976/77 | statlig garanti bevil-. rn
jas för lån till investeringar inom fiskets berednings- och kon-.
servindustri med sammanlagt högst 7 000 000 kr.
G. Utbildning och forskning
[5] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högsko- | lor m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna. | anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 35 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 14 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 21 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.
Inredning
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag om höjningar av ett antal tidigare fastställda kostnadsramar samt uppförande i inredningsplanen av nya ramar för anskaffande av inredning. På grund av bl. a. gällande tidplaner för omlokaliseringen av veterinär- och skogshögskolorna bör förslagen prövas redan i detta sammanhang.
Med hänsyn till prisutvecklingen bör enligt styrelsen de i inrednings-' planen uppförda kostnadsramarna för jordbrukets högskolor under ru-' briken Ultuna för inredning av Kliniskt centrum, nybyggnad, Restau- ' ranger, om- och nybyggnad, Stora institutionsbyggnaden, ombyggnad, Distriktsförsöksstation, nybyggnad och Central förvaltning, ombyggnad höjas med tillsammans 1 335 000 kr. till sammanlagt 14 110 000 kr,
Styrelsen har vidare föreslagit att kostnadsramarna för skogshögsko-
lan för inredning av Ny- och ombyggnader, Skoglig mykologi med mikrobiologi m. fl., om- och nybyggnader i Ultuna samt Ny- och ombyggnader i Garpenberg höjs med tillsammans 1 035 000 kr. till sammanlagt 11 425 000 kr. med anledning av kostnadsutvecklingen.
För Nybyggnad i Umeå för skogshögskolan föreslår styrelsen att en med 6,6 milj. kr. förhöjd ram av 6,8 milj. kr. förs upp i inredningsplanen och därvid betraktas som definitiv.
Styrelsen har för statens veterinärmedicinska anstalt redovisat kost-
nadsberäkningar för nybyggnad av Centralblock, nybyggnad. Med hän- '
syn till att installationsbärande inredning behöver beställas innevarande år föreslår styrelsen en delram av 3,5 milj. kr. att föras upp i inredningsplanen.
Utrustning
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har redovisat. förslag om nya kostnadsramar för anskaffande av utrustnirig till statens strålskyddsinstitut. Institutet har till följd av en av "riksdagen beslutad omorganisation och utökade uppgifter (prop. 1975/76: 123, JoU 1975/ 76: 38, rskr 1975/76: 311) ställts inför behovet av utökade lokaler. I samband med att lokalfrågan löses måste utrustning till en sammanlagd kostnad av 3,4 milj. kr. tillföras institutet. Av beloppet avser 2,5 milj. ' kr. sådan utrustning vars anskaffning är direkt föranledd av institutets omorganisation och utökade verksamhet. Återstoden avser ersättnings- . anskaffning av utrustning. I avvaktan på förslag till kostnadsramar avseende budgetåret 1977/78 måste enligt nämndens mening delramar föras upp i utrustningsplanen redan innevarande år för att tillgodose akuta utrustningsbehov. Nämnden föreslår att delramar förs upp för en telefonväxel med 125 000 kr. och övrig utrustning med 400 000 kr.
Nämnden har vidare redovisat förslag om ny kostnadsram för anskaffning av telefonväxel vid lantbrukshögskolan i Alnarp. På grund av lång leveranstid bör den nya växeln beställas redan under hösten 1976 varför en delram av. 700 000 kr. bör uppföras i utrustningsplanen under rubriken Alnarp.
Föredraganden
Kostnadsramar för inredning och utrustning anpassas inte fortlöpande till förändringar i prisläget genom uppräkning av index. Myndigheterna får i stället på nytt underställa regeringen. de ramar som in-
för upphandlingen visat sig inte kunna rymma de kostnader som tidigare:
godtagits. Vid min prövning av de förslag till ändringar 1 inredningsplanen för innevarande budgetår som har redovisats av. byggnadsstyrelsen har jag funnit det motiverat att styrelsen ges möjlighet att i viss
Prop. 1976/77: 101 . 33
omfattning justera de kostnadsramar som tidigare har fastställts för de inredningsobjekt som har redovisats i det föregående. För inredningsobjekten Restauranger, om- och nybyggnad, Distriktsförsöksstation, nybyggnad och Central förvaltning, ombyggnad i Ultuna har justering av ramarna på dessa grunder redan gjorts under föregående budgetår.
Jag förordar att ytterligare justeringar av vissa inredningsramar får ske med ett belopp av sammanlagt 1,3 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till resp. tidpunkt för anskaffningen av inredning och utrustning. Härvid avses främst kostnadsramarna för inredning av objekten Kliniskt centrum, nybyggnad, Stora institutionsbyggnaden, ombyggnad, Ny- och ombyggnader för skogshögskolan, skoglig. mykologi med mikrobiologi. m. fl., om- och nybyggnader i Ultuna samt Ny- och ombyggnader i Garpenberg. Även de av mig redovisade under förgående budgetår ändrade ramarna bör kunna omfattas av ramjusteringar inom föreslaget belopp. Regeringen bör bemyndigas att efter förslag av byggnadsstyrelsen slutligt besluta om de ändringar av enskilda kostnadsramar som föranleds härav.
Jag förordar vidare att kostnadsramen för inredning av Nybyggnad för skogshögskolan i Umeå i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förs upp med 6,8 milj. kr. och därvid betraktas som definitiv.
Riksdagen har under investeringsanslaget Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. i anslutning till tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår godkänt kostnadsram för objektet Centralblock, nybyggnad i Ultuna för statens veterinärmedicinska anstalt. Med hänsyn till tidplanen för objektet förordar jag att en delram av 3,5 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.
Statens strålskyddsinstituts utrustningsbehov till följd av den av riksdagen beslutade omorganisationen och därav ökade lokalbehov motiverar enligt min mening att en delram för telefonväxel av 125 000 kr. och övrig utrustning av 400 000 kr. tas upp i utrustningsplanen redan vid denna tidpunkt. Jag förordar vidare att en delram av 700 000 kr. förs upp för anskaffande av telefonväxel till lantbrukshögskolan i Alnarp.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss in-
redning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det före-
gående,
2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be-
stridande av utgifterna för viss inredning och utrustning av
lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
Prop. 1976/77: 101 34 '
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
[6] 8. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk
m.m. Med hänvisning till' vad jag har anfört under punkten 4 hem-
ställer jag att regeringen föreslår riksdagen |
att till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av
fisk m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 1000 000 kr.
Prop. 1976/77: 101 - 35
" Bilaga 8
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-30
Föredragande: statsrådet Åsling
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77. såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde :
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLAÅNINGSFONDER
[1] 10. Statens hantverks- och industrilånefond. Från anslaget förs över
medel till statens hantverks- och industrilånefond för utlåning till före-
tagareföreningarna, vilka i sin tur lämnar hantverks- och industrilån
till hemslöjds-, hantverks- och småindustriföretag. Långivningen regleras. genom kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1973: 550; ändrad senast 1976: 471).. För innevarande budgetår har till fonden anvisats 50 milj. kr.. Vidare : har beloppsgränsen för lån till ett och samma företag höjts från 200 000 . :
kr. till 300 000 kr. (prop. 1975/76: 100 bil. 13, NU 1975/76:51, rskr 1975/76: 330). . :
Företagareföreningarnas förbund har i. oktober 1976 5 föreslagit att: statens hantverks- och industrilånefond snarast skall tillföras ytterligare medel. Enligt förbundet är tillgängliga lånemedel helt. otillräckliga för . .: ...: att täcka de mindre och medelstora företagens behov av lån från före-
tagareföreningarna. Förbundet framhåller att efterfrågan på lån har .' :.
ökat bl.a. på grund av att småföretagen på senare tid'har: visat ökad... iv... investeringsvilja samtidigt som kreditrestriktionerna har gjort det särskilt svårt för dessa företag att få lån på den ordinarie kreditmarknaden. Vidare har höjningen av lånegränsen medfört ökade anspråk på lånemedel.
Statens industriverk har i yttrande över förslaget framhållit att en stark uppgång av företagareföreningarnas utlåning har ägt rum under senare delen av år 1976. Under perioden den 1 juli-den 31 okto-
ber 1976 har föreningarna beviljat lån på sammanlagt ca 71 milj. kr.,
vilket motsvarar mer än 50 20 av den totala utlåningen under hela år
1975. Två föreningar är nu helt utan lånemedel. Sammanlagt hade dock föreningarna 79 milj. kr. innestående hos kammarkollegiet den 20 oktober 1976. Industriverket anser att det är viktigt att företagareföreningarna tillförs resurser så att de genom utlåning kan bidra till att lösa likviditetskriser i livskraftiga, mindre företag. Verket har sålunda inget att erinra mot att statens hantverks- och industrilånefond tillförs ytterligare medel.
Föredraganden
För egen del vill jag erinra om uttalandet i regeringsdeklarationen att en väl fungerande samhällsekonomi förutsätter ett decentraliserat näringsliv och att näringspolitiken måste utformas så att mindre och medelstora företag får goda utvecklingsmöjligheter. Jag anser' att företagareföreningarnas utlåning är av väsentlig betydelse för småföretagens kreditförsörjning. Föreningarnas verksamhet ligger dessutom väl i linje med regeringens strävan att förstärka regionalpolitiken genom att stödja sysselsättningen i glesbygderna och de mindre tätorterna. En stram kreditpolitik kan bli särskilt kännbar för mindre företag, eftersom dessa i högre grad än andra är beroende av främmande kapital.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bedömer jag att en ytterligare förstärkning av statens hantverks- och industrilånefond behövs un- : der innevarande budgetår. En utökning av fonden med:30 milj. kr. är enligt min mening väl ägnad att tillgodose föreningarnas behov av lånemedel. Enligt industriverket hade företagareföreningarna vid ingången av budgetåret 1976/77 ca 25 milj. kr. tillgängliga för utlåning. Med den nu föreslagna förstärkningen av fonden skulle det sammanlagda tillskottet till fonden under budgetåret 1976/77 uppgå till 80 milj. kr. Dessutom får företagareföreningarna använda inflytande amorteringar på tidigare utlämnade lån för nyutlåning. Föreningarnas sammanlagda utlåningskapacitet under budgetåret 1976/77 kan därför beräknas uppgå till ca 165 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen :
att till Statens hantverks- och industrilånefond på tilläggsbud-
get II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa: ett in-
vesteringsanslag av 30 000 000 kr.
Bilaga 9
Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-30
Föredragande: statsrådet Åsling såvitt avser .punkten 1;
statsrådet Johansson såvitt avser punkten 2.
Anmälan till tilläggsbudget H till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE HUVUDTITELN
C. Mineralförsörjning m. m.
[1] C 4. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. För detta ändamål finns på statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag av 6 611 000 kr. Ingående reservation : uppgick den 1 juli 1976 till 1 461 522 kr.
Anslaget är avsett att finansiera Sveriges geologiska undersöknings (SGU) investeringar i mer kostnadskrävande utrustning. Ränta och avskrivning på utrustningskapitalet belastar de program inom vilka utrust-
ningen används. Utrustning som anskaffas med anlitande av utrust-
ningsanslaget tillförs SGU:s utrustningskapital. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet omförs till särskild inkomsttitel på statsbudgeten.
Sveriges geologiska undersökning
SGU har i skrivelse den 28 april 1976 hemställt om att ytterligare 500 000 kr. anvisas budgetåret 1976/77 för inköp av viss datorutrustning som erfordras efter verkets omlokalisering till Luleå och Uppsala i januari resp, december 1978. Utrustningen bör enligt SGU inköpas redan innevarande budgetår för att tillåta inkörnings- och förberedelsearbeten för omlokaliseringen.
Statskontoret tillstyrker SGU:s framställning.
Föredraganden
Vid min anmälan av medelsbehovet för motsvarande anslag för budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 100 bil. 17) har jag redovisat min beräkning av de totala kostnaderna för anskaffning av utrustning till SGU som följd av omlokaliseringen till Luleå och Uppsala. Dessa kostnader uppgår enligt min beräkning till sammanlagt 8,7 milj. kr. I detta belopp ingår bl. a. 500 000 kr. som enligt SGU bör ställas till förfogande redan under innevarande budgetår.
Det är av stor vikt att omlokaliseringen av SGU kan genomföras med minsta möjliga störningar i produktionen. Med hänsyn härtill bör SGU
få möjlighet att redan innevarande budgetår få inköpa den avsedda
datorutrustningen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning på tilläggs-
budget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
V. FONDEN FÖR LANEUNDERSTÖD
[2] 18. Lån till Svenska rymdaktiebolaget. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1976/77.
Det statsägda Svenska rymdaktiebolaget har till uppgift att i huvudsak på uppdrag av statens delegation för rymdverksamhet svara för vissa uppgifter inom rymdområdet. Jag har tidigare denna dag vid min anmälan av anslaget Europeiskt rymdsamarbete m. m. på statsbudgeten för budgetåret 1977/78 lämnat en närmare redogörelse för verksamheten vid statens delegation för rymdverksamhet och Svenska rymdakticbolaget (jfr prop. 1976/77: 100 bil. 17). Rymdbolaget sköter bl. a. en del av kontakterna med det europeiska rymdorganet (European Space Agency, ESA) samt handhar vissa uppgifter inom den svenska fjärranalysverksamheten.
Svenska rymdaktiebolaget
Rymdbolaget har i skrivelse till regeringen den 6 december 1976
framhållit följande. a NS | Runt jorden cirklar f.n. ett antal satelliter, avsedda för fjärranalys-
ändamål, som kontinuerligt: tar bilder av niarkytan under sig. Sådana bilder tas i ctt flertal våglängdsområden inom området för synligt och infrarött ljus. Satellitbilder för fjärranalysändamål har ett flertal till-
lämpningsområden. De kan exempelvis användas inom skogsbruk, jord-
bruk, miljövård, fysisk planering, geologisk kartering; fiske, sjöfart och -'
väderlekstjänst. Ett av de vanligaste användningsområdena ? är väderleks- a
tjänsten, där satellitbilder har medgeétt ' 'en säkerhet för väderleksprognio- RS ser som var otänkbar tidigare.
De f. n. mest avancerade satelliterna för fjärranalys är de amerikariska s. k. Landsat-satelliterna. För att möjliggöra att bilderna från dessa satelliter kan utnyttjas inom alla områden: på jorden planerar den ameri- | kanska rymdflygstyrelseri (National Aviation and Space Administration, NASA) att medverka till upprättandet av ett nät av mottagningsstationer över hela jorden. Avtal gällande dé stationer som är belägna i Europa ” kommer enligt planerna att träffas med ESA. F.n. finns endast en sta-
tion i Europa som kan ta emot Landsat-bilder. Stationen är belägen öl
Italien. För att få bilder från norra Europa och polarområdet krävs ätt en station i Nordskandinavien upprättas. Eftersom Sverige är medlem ” i ESA är det naturligt att denna station i första hand upprättas. i norra NS Sverige.
Den 3 september 1976 tog rymdbolagets styrelse ett principbeslut 'até'" N
upprätta en Landsat-station vid raketbasen' Esrange i Kiruna. Förhahd- ' '
lingar har tagits upp med ESA om vilka' ekonomiska villkor som kan ' N
uppnås för stationen. Avsikten är att stationen skall drivas som en affär$mässig rörelse, där kostnaderna helt täcks av intäkter från användare och från ESA. :
För den händelse att godtagbara villkor kan uppnås vid förhandling-
arna behöver byggandet av stationen kunna sättas i gång snabbt. 'Kostna-'
derna för att uppföra en komplett Landsat-station beräknar rymdBolagét'
på ett preliminärt underlag till 7 milj. kr. Bolaget hemställer att ett statligt lån på detta belopp ställs till bolagets förfogande.
Statens delegation för rymdverksamhet tillstyrker bolagets framställning. Delegationen betonar angelägenheten av att stationen snabbt kan komma till utförande om godtagbara ekonomiska villkor kan uppnås. Delegationen påpekar vidare att en Landsat-station i Kiruna, förutom att den ger svenska myndigheter och organisationer möjligheter att utnyttja Landsat-bilder för olika ändamål, också ger en ökad sysselsättning vid raketbasen Esrange, en sysselsättning som dessutom är jämnare fördelad över året än den nuvarande. Delegationen finner det vara helt i enlighet med Sveriges övriga engagemang i ESA att Sverige nu åtar sig att driva en nordeuropeisk Landsat-station.
Föredraganden
Intresset för att utnyttja satellitbilder för fjärranalysändamål har varit växande i Sverige under de senaste åren och antalet användningsområden ökar. Statens delegation för rymdverksamhet har under de senaste åren drivit en omfattande försöksverksamhet med fjärranalys, bl. a. avseende havsisövervakning och oljeutsläpp i samarbete med bl. a. sjöfartsverket, generaltullstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och finska myndigheter.
Jag anser att stora fördelar står att vinna i ett ökat utnyttjande av fjärranalystekniken i samhället och finner det följdriktigt att Sverige nu engagerar sig i nedtagning av satellitbilder. Jag anser därför att Sverige, om projektet visar sig vara ekonomiskt bärkraftigt, bör utnyttja den möjlighet att bygga en nedtagningsstation för Landsat-bilder i Kiruna som följer av Sveriges medlemskap i ESA. Som en ytterligare fördel med projektet framstår tillskottet av arbetstillfällen i Norrbottens inland genom stationens tillkomst.
Kostnaderna för att uppföra. stationen är ännu preliminära, liksom i vad mån projektet helt eller delvis kan finansieras genom upplåning på kapitalmarknaden. De närmare villkoren för ESA:s utnyttjande av stationen är heller inte bestämda. Jag är därför inte nu beredd att slutgiltigt ta ställning till hur staten bör medverka till stationens finansiering. Om förhandlingarna med ESA snabbt leder till positiva resultat kan medelsbehov uppkomma redan under innevarande budgetår. Staten bör därvid ha möjlighet att kunna lämna lån till rymdbolaget i den mån detta behövs för en snabb byggstart. Jag beräknar att härför behövs högst 2 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att fastställa de närmare villkoren för lånet, sedan förhandlingarna med ESA har slut- | förts.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lån till Svenska rymdaktiebolaget på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investerings-
anslag av 2 000 000 kr.
Bilaga 10
Förteckning
över av regeringen hos riksdagen i prop. 1976/ 77: 101 begärda anslag ' på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
I. Justitiedepartementet Utrustning till domstolar m. m., reservationsanslag . 600.000
V. Socialdepartementet Bidrag till handikappinstitutet m. m. 375-000.
VII. Finansdepartementet E 12 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag
1000:000-
VIII. Utbildningsdepartementet B 10 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reservationsanslag . 12 443 000 '. B 11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag : 6 134 000 . B13 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 237 000”
E25 Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-natur- -
vetenskaplig utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping, reservationsanslag 1348 000
IX. Jordbruksdepartementet Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag 2 000 000
XIII. Industridepartementet Sveriges geologiska undersökning: Utrustning, reservationsanslag 500 000
Summa driftbudgeten 24 637 000
Prop. 1976/77: 101 . 42
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
IH, Statens allmänna fastighetsfond : Finansdepartementet 11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 40 000 000 IH. Försvarets fastighetsfond Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar 7 000 000 IV. Statens utlåningsfonder Kommunikationsdepartementet
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten' ' 15 000 000
-Jordbruksdepartementet
Lånefonden till' främjande av beredning och avsätt-
ning av fisk m. m. 1 000 000 Arbetsmarknadsdepartementet 10 Statens hantverks- och industrilånefond 30 000 000 V. Fonden för låneunderstöd
Industridepartementet
18 Lån till Svenska rymdaktiebolaget "2000 000
Summa för kapitalbudgeten -. 95 000 000
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760669