om ändring i kapitaltäckningsreglerna för bankinstituten

Regeringens proposition

1976/77:126

om ändring i kapitaltäckningsreglerna för bankinstituten; beslutad den 24 mars 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

GÖSTA BOHMAN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en generell sänkning av kapitaltäckningskraven för bankinstituten i syfte att underlätta för dem att hålla det egna kapitalet i viss relation till den ökande omslutningen. Förslaget innebär att kapitaltäckningskraven reduceras med 10 9 i avvaktan på ett slutligt ställningstagande när banklagsutredningen har slutfört sitt uppdrag i fråga om nya kapitaltäckningsregler.

I Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 126

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom föreskrives att 57 § lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

57 8!

Bankaktiebolag skall till insättarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta

belopp. Detta bestämmes i förhållande till bankbolagets tillgångar och till garantiförbindelser som bolaget ingått (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos

riksbanken och riksgäldskontoret, 2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant

bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas

med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller för-

säkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller ford-

ran som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1, B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som angives under B1 eller 2, eller inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten, 4. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling

eller fordran, som angives under B 1-3,

ISenaste lydelse 1976:1029.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller

tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån

utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten

är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem

och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egen-

domen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för in-

dustriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio

procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller,

i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till

tomträtten,

förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,

eller

borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugo-

femtusen kronor,

2. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i form av vär-

dehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt

femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För placeringar, som angivas un- För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt — der A, fordras ej eget kapital. I övrigt skall bankbolag vid varje tidpunkt skall bankbolag vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp, ha eget kapital till lägst nittio procent som motsvarar sammanlagt av ett belopp, som motsvarar sam-

manlagt

en procent av summan av placeringar, som angivas under B,

fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och

åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.

Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt

nominella belopp. |

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av bankbolaget, intill ett belopp motsvarande bolagets aktiekapital. I fråga om förlagskapital, som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas att med bolagets kapital får likställas högst så stor del av det varje år förfallande beloppet som svarar mot tio procent av bolagets aktiekapital.

Från bankbolagets eget kapital skall avräknas det bokförda värdet av vad banken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till annat in- eller utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan av-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

räkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna Jån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-,

kontors- eller affärsfastighet eller att lämna lån till kommuner.

Har bankbolag väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslu-

tande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för

att bereda banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från bankbolagets eget kapital avräknas åtta pro-

cent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som bankbolaget bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande

av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattnings-

värdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl

föranleda annat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom föreskrives att 26 § lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

268!

Sparbank skall till insättarnas skydd ha egna fonder till visst lägsta belopp. Detta bestämmes i förhållande till sparbankens tillgångar och till garan-

tiförbindelser som sparbanken ingått (placeringar). Vid beräkningen av kravet

på egna fonder indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos

riksbanken och riksgäldskontoret, skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan un-

der A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas

med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller ford-

ran, som angives under A 1-3,

garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värde-

handling eller fordran, som angives under A 1A, . andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2, fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,

fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som angives under B1 elter 2, eller

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt

till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad

som hör till tomträtten, garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran som angives under B 1-3,

Senaste lydelse 1976:1030.

I" Riksdagen 1976/77 I saml. Nr 126

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- celler

tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån

utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten

är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem

och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egen-

domen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för in-

dustriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio

procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller,

i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till

tomträtten,

förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,

eller

borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugu-

femtusen kronor,

2. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i form av

värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under

C1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt

femte och sjätte styckena skola avräknas från sparbankens egna fonder.

För placeringar, som angivas un- För placeringar, som angivas un-

der A, fordras ej egna fonder. I övrigt — der A, fordras ej egna fonder. I övrigt

skall sparbank vid varje tidpunkt ha — skall sparbank vid varje tidpunkt ha egna fonder till lägst ett belopp, som egna fonder till lägst nittio procent motsvarar sammanlagt av ett belopp, som motsvarar sam-

manlagt

en procent av summan av placeringar, som angivas under B,

fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och

åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.

Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt

nominella belopp.

Med egna fonder avses grundfond, reservfond och garantifond. Med egna fonder får likställas det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av sparbanken, intill ett belopp motsvarande sparbankens reservfond. I fråga om

förlagskapital, som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakt-

tagas att med sparbankens fonder får likställas högst så stor del av det

varje år förfallande beloppet som svarar mot tio procent av reservfonden.

Från sparbankens egna fonder skall avräknas det bokförda värdet av vad

sparbanken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till företag som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske

i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet

eller att lämna lån till kommuner.

Har sparbank väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande

har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda

sparbanken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från sparbankens egna fonder avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot sparbankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som sparbanken bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av stats-

medel till främjande av bostadsbyggande sådant lån beviljats till uppförande

av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för

byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.

Sparbank, som på grund av avtal enligt 79 § skall uppbära blivande överskott vid annan sparbanks likvidation, får vid bestämmande av kravet på egna fonder under tiden för likvidationen taga överskottet i beräkning intill

belopp och på villkor som tillsynsmyndigheten fastställer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen Härigenom föreskrives att 34 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

348! Centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor skall till insättarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestämmes för kassorna gemensamt i förhållande till deras tillgångar och av dem ingångna garantiförbindelser (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen A. I. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos riksbanken och riksgäldskontoret, skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken, . andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar, fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3, garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 14, . andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2, fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar, fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som angives under B1 eller 2, eller

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten, . garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten

ISenaste lydelse 1976:1031.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under B 1-3,

. fordringar för vilka säkerheten utgöres av inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten, inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten, förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet, eller borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugofemtusen kronor, . garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital. För placeringar, som angivas un- För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt — der A, fordras ej eget kapital. I övrigt skall centralkassa jämte anslutna skall centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor vid varje tidpunkt = jordbrukskassor vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp, ha eget kapital till lägst nittio procent som motsvarar sammanlagt av ett belopp, som motsvarar sammanlagt en procent av summan av placeringar, som angivas under B, fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D. Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt nominella belopp. Med eget kapital avses insatskapital, reservfond, dispositionsfond och av stämma fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av centralkassan, intill ett belopp motsvarande det belopp vartill centralkassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital uppgår. I fråga om förlagskapital, som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas att med centralkassans och de anslutna jord-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

brukskassornas eget kapital får likställas högst så stor del av det varje år

förfallande beloppet som svarar mot tio procent av detta kapital.

Från centralkassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital skall

avräknas det bokförda värdet av vad de såsom aktiekapital eller i annan

form tillskjutit till företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet eller att lämna lån till kommuner.

Har centralkassa eller ansluten jordbrukskassa väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag som uteslutande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda någon av kassorna lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från det egna kapitalet avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet

av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del

av dessa som svarar mot kassans innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som kreditkassa bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av stats-

medel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för

byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl

föranleda annat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

uu

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1977-03-24

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson,

Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande: statsrådet Bohman

Proposition om ändring i kapitaltäckningsreglerna för bankinstitu-

ten

1 Inledning

För bankinstituten, dvs. affärsbanker, sparbanker och föreningsbanker,

gäller vissa regler som syftar till att garantera att bankerna till insättarnas

skydd håller ett tillräckligt stort eget kapital. Bestämmelserna är utformade som placeringsregler med skilda krav på täckning med eget kapital allt efter placeringens art, s.k. kapitaltäckningsregler.

Genom regeringsbeslut den 23 juni 1976 bemyndigades dåvarande chefen för finansdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att se över

banklagstiftningen. I direktiven framhölls bl. a. att kapitaltäckningsreglerna borde ses över för att finna en lösning varigenom bankernas behov av täckningskapital dämpas utan att insättarnas berättigade intresse av förlustskydd därför eftersätts. Eftersom det var angeläget att lösa bankinstitutens kapitaltäckningsproblem borde kommittén särbehandla denna fråga och skyndsamt lägga fram förslag till nya kapitaltäckningsregler.

I skrivelse till regeringen den 14 februari 1977 har banklagsutredningen (Fi 1976:04) föreslagit att kapitaltäckningsreglerna ändras genom en proviso-

risk reducering av kapitaltäckningskraven i avvaktan på utredningens slutliga förslag i denna del. Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av bankinspektionen, fullmäktige i Sveriges riksbank, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund.

2 Gällande bestämmelser

Enligt kapitaltäckningsreglerna åläggs bankinstituten att hålla en viss ka-

pitalstyrka i form av eget kapital (för sparbankerna egna fonder). Det egna kapitalet skall uppgå till visst lägsta belopp som bestäms i förhållande till bankens tillgångar och till garantiförbindelser som banken har ingått (pla-

ceringar). För föreningsbankernas del gäller att kapitaltäckningskravet avser

centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor och bestäms för dem gemen-

samt i förhållande till deras placeringar. Kapitaltäckningsbestämmelserna är utformade som placeringsregler med olika krav på täckning med eget

kapital allt efter placeringens art. Reglerna fick i allt väsentligt sin nuvarande utformning i samband med 1968 års översyn av banklagstiftningen (prop. 1968:143, BaU 1968:60, rskr 1968:368, SFS 1968:601, 602 och 605). Kapitaltäckningsreglerna, som är enhetligt utformade för alla bankinsti-

tut, finns för affärsbankerna i 57 § lagen (1955:183) om bankrörelse, för sparbankerna i 26 § lagen (1955:416) om sparbanker och för föreningsbankerna i 34 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen och innebär i hu-

vudsak följande.

Bankinstitutens tillgångar är indelade i fyra riskgrader. Den lägsta riskgraden omfattar placeringar med ingen eller ringa förlustrisk medan den högsta riskgraden omfattar de mest riskbetonade tillgångarna. Placeringarna

i lägsta riskgraden — betecknad som grupp A i lagtexten — är helt fria från

krav på täckning med eget kapital. I denna riskgrad upptas bl. a. svenska stats- och kommunobligationer, hypoteksobligationer och obligationer ut-

givna av kreditaktiebolag samt andra fordringar för vilka staten, kommun

eller därmed jämförlig samfällighet, svenskt bankinstitut eller vissa andra rättssubjekt, däribland kreditaktiebolag, svarar. Tillgångarna i nästa riskgrad

(grupp B), bl. a. andra fullgoda obligationer än dem som förts till grupp

A och vissa inteckningslån inom 75 96 av uppskattningsvärdet av den fasta

egendomen, skall täckas med 1 96 eget kapital. Tillgångarna i grupp C skall täckas med 4 4 eget kapital. Hit räknas t. ex. vissa inteckningslån mellan

75 och 100 4 av uppskattningsvärdet av den fasta egendomen. Till den

högsta riskgraden, grupp D, förs tillgångar som inte har förts till någon av de andra riskgraderna. Kapitaltäckningskravet för denna riskgrad är 8 96.

Det samlade kravet på eget kapital som gäller för ett bankinstitut erhålls genom att kapitalkraven för institutets olika tillgångar läggs samman. Tillgång skall tas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt

nominella belopp.

Med affärsbanks eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och vinstbalans som har fastställts av bolagsstämma. Med föreningsbanks eget kapital, som i fråga om kapitaltäckning räknas gemensamt för centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor, avses insatskapital, reservfond,

dispositionsfond och fastställd vinstbalans. Sparbanks egna fonder är grundfond, reservfond och garantifond. Med eget kapital (egna fonder) får likställas

det nominella värdet av förlagsbevis, som har utställts av banken (för för-

eningsbankernas del av centralkassa), intill ett belopp motsvarande för affärsbankerna aktiekapitalet, för sparbankerna reservfonden och för föreningsbankerna det belopp vartill centralkassas och anslutna jordbrukskassors eget kapital uppgår. Viss begränsning gäller dock i fråga om förlagskapital som långivaren kan återkräva inom fem år.

För bankernas engagemang i sidobolag, dvs. svenskt eller utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet, gäller genom en särskild regel ett kapitaltäckningskrav på 100 96. Tre typer av sidoföretag är undantagna från detta stränga täckningskrav, nämligen företag där staten är delägare, bostadsfinansierande kreditaktiebolag och kommunlåneinstitut, de sistnämnda efter lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1976/77:21, NU 1976/77:11, rskr 1976/77:52). Engagemang i sådant sidobolag förs till riskgrupp D med ett kapitaltäckningskrav av 8 946. Särskilda regler gäller också för bankernas engagemang i fastighetsbolag som uteslutande har till syfte att förvalta fastighet för att bereda banken lokaler m.m.

3 Banklagsutredningens skrivelse

Banklagsutredningen framhåller att den enligt direktiven skyndsamt skall lägga fram förslag till nya kapitaltäckningsregler och anför i huvudsak följande.

I enlighet med direktiven har utredningen övervägt olika möjligheter att för en längre tid framöver lösa bankinstitutens kapitaltäckningsproblem samtidigt som kravet på skydd för insättarna tillgodoses. Förutom den lösning som behandlas i direktiven, nämligen att jämställa värderegleringsreserverna åtminstone i viss utsträckning med täckningskapital, finns flera alternativ till lösningar som utredningen ännu inte har hunnit att närmare studera.

En långsiktig lösning av bankinstitutens kapitaltäckningsproblem, som främst kan ses som en följd av den fortgående inflationen, kräver ingående analyser och överväganden med beaktande av både insättarnas, bankernas och samhällets intressen. Utredningsarbetet på en sådan lösning kan därför beräknas ta ytterligare minst ett år i anspråk. De svenska bankinstituten måste generellt sett bedömas som väl konsoliderade. Detta gäller särskilt om hänsyn tas till institutens värderegleringsreserver, som inte är kapitaltäckningsgrundande. De beaktas endast på det sättet att kravet på eget kapital bestäms i förhållande till det bokförda värdet av en banks tillgångar.

Vissa bankinstitut kan inte med sitt nuvarande egna kapital uppfylla lagstiftningens kapitaltäckningskrav. Ytterligare ett antal institut kan under de närmaste åren komma i samma situation. Man kan därför förvänta att bankinstituten, om inga åtgärder vidtas, inom den närmaste framtiden kommer att ta kapitalmarknaden i anspråk för nyemissioner och förlagslån i en helt annan utsträckning än tidigare för att fylla sitt kapitalbehov.

Med hänsyn till bankinstiutens goda soliditet och i syfte att lätta bank-

ernas kapitaltäckningsproblem föreslår utredningen en provisorisk reducering av kapitaltäckningskraven i avvaktan på att utredningens slutliga förslag i denna del kan läggas fram. Utredningen räknar med att en pro-

visorisk lösning kan genomföras utan att den i något väsentligt avseende föregriper det slutliga förslaget. Följande tabell visar genomsnittssiffror för de olika bankinstitutgrupperna

i fråga om hur stor del av det egna kapitalet och därmed jämställda förlagslån

som vid utgången av första kvartalet 1969, då nuvarande kapitaltäcknings-

regler hade trätt i kraft, resp. vid utgången av tredje kvartalet 1975 och

1976 måste tas i anspråk för att fylla lagens krav på täckning av bankernas

placeringar.

Ökning av eget kapital och

1969 1975 1976 förlagslån under perioden Affärsbankerna 7296 9296 94 HK 57 8 Sparbankerna 538 7246 78 26 33 HH Föreningsbankerna 88 MK 8 90 K&K 109 3

Inom institutgrupperna är variationerna stora. Det finns åtskilliga institut med god kapitaltäckning men också sådana som en längre tid haft svårigheter att uppfylla kravet på eget kapital. De har därför upprepade gånger under de senaste åren fått ta upp förlagslån eller göra nyemissioner.

Utvecklingen av bankinstitutens kapitaltäckning och behov av kapitalanskaffning de senaste åren och åren 1977 och 1978 belyses av tre statistiska tabeller, som har bifogats skrivelsen. Tabellerna bör fogas till detta protokoll som bilaga 1-3.

I tabellerna finns uppgifter om bankinstitutens kapitaltäckning under perioden 1973-1976 samt beräkningar för kapitaltäckningskravens utveckling åren 1977 och 1978 med hänsyn till den trendmässiga utveckling som har ägt rum under de senaste åren.

För att bedöma behovet av externt kapital för affärsbankerna har banklagsutredningen antagit att ett kapitaltäckningsöverskott på 650 milj. kr., dvs. något över det som fanns 1973 och 1974, utgör en miniminivå som icke kan underskridas utan att bankernas handlingsfrihet begränsas i besvärande

grad. Affärsbankerna behöver då — enligt de antaganden som ligger till grund för tabellerna — generera en ökning i kapitaltäckningsbasen på 400 milj. kr. 1977 och ytterligare 650 milj. kr. 1978. Med antagande om att affärs-

bankerna internt genererar 100 milj. kr. vardera året kommer kapitalmarknaden då att belastas med 850 milj. kr. sammanlagt under åren 1977 och 1978. Dessutom kan det uppskattas att sparbankerna och föreningsbankerna behöver anskaffa 300 milj. kr. under samma period.

Utredningen anser det vara från många olika synpunkter otillfredsställande om det begränsade utrymmet på kapitalmarknaden till så stor del skulle

behöva tas i anspråk för detta ändamål. Mot denna bakgrund är det angeläget

Prop. 1976/77: 126 15

också från kapitalmarknadssynpunkt att en lättnad i kapitaltäckningskraven för bankinstituten genomförs redan under år 1977.

En reducering av kraven med t. ex. 10 96 skulle minska den krävda ka-

pitaltäckningen hos samtliga institut med ett belopp i storleksordningen

800 milj. kr. beräknat vid utgången av år 1978. Utredningen har gjort en jämförelse med kapitaltäckningsreglerna i vissa andra länder. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att de svenska

affärsbankerna är väl konsoliderade också vid en internationell jämförelse. Detsamma gäller även föreningsbankerna och sparbankerna.

En provisorisk ändring av kapitaltäckningskravet för bankerna bör enligt utredningen kunna genomföras snabbt och vara lätt att tillämpa. Den bör

vidare påtagligt lätta bankernas kapitaltäckningsproblem under åren 1977

och 1978 men får givetvis inte äventyra insättarskyddet eller binda banklagsutredningens fortsatta arbete.

Utredningen anser att en provisorisk lösning som uppfyllder de nämnda kraven är att göra en generell, procentuell sänkning av kapitaltäcknings-

kravet som det räknas fram enligt nuvarande regler. En sådan ändring utgår

alltså helt från de nuvarande grunderna och riskklasserna.

Med den konsolidering som flertalet banker uppvisar är det enligt ut-

redningen motiverat att föreslå en reducering med 10 96. Den slutgiltiga

konstruktionen av kapitaltäckningsreglerna kommer kanske inte att innebära

en sådan reducering för varje institut. Även om den föreslagna reduceringen genomförs, måste bankerna fortsätta att i viss utsträckning skaffa externt

kapital genom nyemissioner och förlagslån också under de närmaste åren.

Utredningens förslag innebär att kravet på att bank vid varje tidpunkt skall ha eget kapital till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt 1 9,

4 96 resp. 8 KA av vissa av bankernas placeringar ändras så att bankens eget

kapital skall uppgå till lägst 90 96 av det belopp som motsvarar sammanlagt 1 6, 47?6 resp. 86 av placeringarna.

Utredningen föreslår att ändringarna i kapitaltäckningsreglerna skall träda i kraft den 1 juli 1977.

4 Remissyttrandena

Banklagsutredningens förslag tillstyrks utan närmare motivering av riksbanksfullmäktige, bankföreningen, sparbanksföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund.

Bankinspektionen tillstyrker också utredningens förslag men konstaterar

samtidigt att viss tveksamhet kan anföras med anledning av de konsekvenser som de föreslagna temporära och generellt verkande ändringarna kan få

på enskilda bankinstitut. Inspektionen anser att de svenska bankernas ställ-

ning generellt sett är så god att en temporär reduktion av gällande kapitaltäckningsregler kan genomföras medan ett förslag till nya regler utreds. Bakom önskemålet om lättnader i kapitaltäckningsreglerna ligger bl. a. er-

farenheten att bankernas eget kapital, satt i relation till omslutningen, urholkas genom inflationen i en takt som bankerna inte kan kompensera genom avsättning av beskattade vinstmedel.

De svenska bankerna är enligt bankinspektionen överlag väl konsolide-

rade. Detta beror inte minst på den för vårt land unika möjligheten att lägga upp skattefria reserver i form av värderegleringskonton. Utredningens

förslag om en provisorisk lineär nedsättning av kapitalkravut aktualiserar

emellertid frågan om alla bankinstitut är så konsoliderade att åtgärden är försvarlig med hänsyn till insättarnas säkerhet. Konsolideringsgraden varicrar nämligen starkt mellan olika banker. Bankinspektionen anför vidare att de möjligheter till nya kapitaltäcknings-

bestämmelser som kan övervägas torde vara alt i kapitaltäckningsbasen helt

eller delvis inräkna värderegleringskonton samt att ersätta den nuvarande indelningen av placeringar i olika riskgrupper med en för hela låncportföljen

gällande procentsats. Som underlag för bedömning av bankernas ställning den 30 september 1976 i här aktuella avseenden lämnar bankinspektionen följande uppgifter.

Disponerad — Värderegl. Värderegl. Fgel Kapital utlåning konto, lån konto, ob- — kapital krav

ligationer

Föreningsbanker 9 376 178 56 247 222

Uppgifterna om värderegleringskonton hänför sig till läget efter dispo-

sitioner i bokslutet för år 1975. Bankinspektionen påpekar att de redovisade värderegleringskontona till-

sammans Överstiger de olika bankgruppernas egna kapital. Kontona för obligationer är emellertid till allra största delen förbrukade genom kurssänkningar på obligationsportföljerna. Såsom verklig konsolidering kvarstår därför i huvudsak bara kontona för lån. Om hänsyn endast tas till värderegleringskontona för lån, utgör dock en 10-procentig reducering av kapitalkravet ett i förhållande till dessa konton relativt litet belopp. Med hänsyn

till ställningen för bankerna totalt torde alltså en reduktion av kapitalkravet kunna försvaras. Emellertid fanns den 31 december 1975 ett 10-tal bankinstitut utan värderegleringskonto för utlåning eller med så små sådana konton att de icke motsvarade det belopp som en 10-procentig reduktion av kapitalkravet uppgår till. En del av dessa banker har dock redan fusionerats eller kommer inom kort att fusioneras med andra. För de återstående är

kapitaltäckningssituationen icke akut.

För bedömning av konsolideringsgraden hos bankerna har enligt bank-

inspektionen värderingen av obligationsportföljen stor betydelse. Värderegleringsreserverna uppgår i och för sig till avsevärda belopp. På grund

av räntehöjningar har emellertid marknadsvärdet på bankernas obligationsportfölj fallit, och trots betydande avsättningar till värderegleringskontot motsvarar det bokförda värdet inte marknadsvärdet. Följande sammanställ-

ning belyser detta förhållande.

Brist i förhållande till marknadsvärde

När det gäller nedskrivning av obligationsportföljen är situationen varierande för de skilda instituten inom grupperna. Särskilt inom sparbanksgruppen finns flera institut där bristen i obligationsportföljen är större än samma banks värderegleringskonto för utlåning.

Bankinspektionen pekar på att en påtaglig förändring i bankernas konsolidering inträtt under det senaste året. Banklagarna öppnar emellertid en möjlighet för bankerna att värdera sin obligationsportfölj på annat sätt än till marknadskurs. Enligt banklagarna medges att obligationerna värderas till ett av bankinspektionen fastställt tioårigt medeltalsvärde. Med tillämpning av detta medeltalsvärde föreligger f.n. inga brister i bankernas obligationsportföljer.

Vid överväganden om nya kapitaltäckningsregler bör enligt bankinspektionen hänsyn tas även till brister i reserveringen för obligationsportföljen. En slutgiltig reglering av kapitaltäckningen kan för vissa banker innebära skärpta krav i jämförelse med det nu föreliggande förslaget. Dessa skärpningar kan dock väntas bli jämförelsevis måttliga. Inspektionen understryker starkt att möjligheten av att sådana krav försämrar vissa bankers situation inte får påverka kapitaltäckningsreglernas slutliga utformning.

5 Föredraganden

Bankinstituten bygger i huvudsak sin rörelse på medel som anförtros dem av allmänheten. För att åtnjuta allmänhetens förtroende har bankerna intresse av en så god soliditet och ett så stort eget kapital att deras förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte kan sättas i fråga. Med hänsyn till bankväsendets allmänna betydelse har i banklagstiftningen intagits särskilda regler med krav på storleken av bankernas eget kapital, s. k. kapitaltäckningsregler.

Gällande kapitaltäckningsregler tillkom i allt väsentligt vid 1968 års översyn av banklagstiftningen. Genom dessa regler åläggs bankinstituten, dvs. affärsbanker, sparbanker och föreningsbanker, att till insättarnas skydd hålla ett eget kapital vars storlek står i förhållande till bankens tillgångar och

Övriga placeringar. Bestämmelserna innehåller olika stränga krav på täckning med eget kapital beroende på placeringarnas art. En närmare redogörelse

för reglernas innehåll finns i avsnitt 2. De år 1968 införda kapitaltäckningsreglerna innebar en väsentlig minsk-

ning av tidigare uppställda krav på affärsbanker och sparbanker. Särskilt

under de senaste åren har bankerna emellertid fått det allt svårare att uppfylla

även de nya formella kapitaltäckningskraven bl. a. till följd av den ökning

som skett av verksamheten och som till stor del varit en följd av pen-

ningvärdeförsämringen. Dessa svårigheter har lett till att bankinspektionen, i samråd med riksbanken, och bankföreningen har begäri en översyn av kapitaltäckningsreglerna.

På grund härav fick banklagsutredningen, som tillsattes år 1976, i uppdrag

att se över banklagstiftningen och att skyndsamt lägga fram förslag till nya kapitaltäckningsregler. I direktiven framhölls bl. a. att en kraftigt ökad emission av aktier och förlagslån från bankernas sida i syfte att klara kapital-

täckningskravet kunde befaras ta i anspråk den svenska kapitalmarknaden i en omfattning som inte var önskvärd med hänsyn till andra samhällssektorers kapitalbehov. Utredningen borde därför söka finna en lösning,

varigenom bankernas behov av täckningskapital dämpades utan att insät-

tarnas berättigade intresse av förlustskydd eftersattes.

I skrivelse till regeringen har banklagsutredningen nu föreslagit en pro-

visorisk ändring av kapitaltäckningsreglerna i avvaktan på utredningens slut-

liga förslag. De nuvarande kapitaltäckningskraven för bankerna föreslås bli

reducerade med 10 26. Banklagsutredningens skrivelse har redovisats ut-

förligt i avsnitt 3.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt utredningens förslag. Bankinspektionen framhåller i likhet med utredningen bl. a. att de svenska bankerna

överlag är väl konsoliderade, särskilt med hänsyn till de skattefria reserver

som bankerna kan lägga upp i form av värderegleringskonton. Dessa konton överstiger tillsammans bankernas eget kapital. Kontona för obligationer är

emellertid till största delen förbrukade genom kurssänkningar på obligationsportföljerna. Som verklig konsolidering kvarstår i huvudsak värderegleringskontona för lån. I förhållande till dessa konton utgör en 10-procentig

reducering av kapitalkravet ett relativt litet belopp. En sådan reduktion kan

därför enligt bankinspektionens mening försvaras. För egen del vill jag framhålla att banklagstiftningens regler om krav på kapitaltäckning inte är det enda eller främsta medlet att trygga insättarna mot förluster av insatta medel. Först och främst står den kreditprövning som bankerna gör innan lån beviljas. Om en fordran inte infrias, finns AMera

s. k. säkerhetsvallar som kan ta upp förlusten innan insättarnas medel kom-

mer i fara. Dessa säkerhetsvallar är i tur och ordning den säkerhet som

i de flesta fall har ställts för krediten, överskottet på årets rörelse, värde-

regleringsreserverna, odisponerade vinstmedel från föregående år, disposi-

tionsfond och reservfond, aktiekapital och slutligen ev. förlagslån. I detta

Prop. 1976/77: 126 19

sammanhang vill jag erinra om att de nu gällande kapitaltäckningsreglerna inte behandlar bankernas värderegleringsreserver som täckningskapital. I praktiken utgör de emellertid en mycket väsentlig konsolidering. I direktiven för banklagsutredningen påvisas bl. a. möjligheten att likställa sådana reserver med eget kapital i fråga om kapitaltäckning.

Det kan också framhållas att det finns ett samband mellan kapitaltäckningskraven och bankernas kostnader. Ett högre kapitaltäckningskrav med-

för högre kostnader för bankernas kreditförmedling. Sådana kostnader får

ytterst betalas av bankernas kunder. Det måste å andra sidan också beaktas

att det bl. a. från näringslivets synpunkt är angeläget att bankerna har en så stark kapitalställning att de har möjlighet att lämna även riskbetonade krediter och utan svårighet kan ta eventuella förluster.

Kraven på bankernas kapitaltäckning bör alltså avvägas med hänsyn till insättarskyddet och många andra faktorer, av vilka jag nu bara berört några.

De svenska bankerna har f. n. problem då det gäller att höja det egna kapitalet

eller därmed jämställda förlagslån i takt med en allt snabbare ökning av rörelsen. Om hänsyn tas till deras värderegleringsreserver, är de emellertid

väl konsoliderade. I likhet med banklagsutredningen och remissinstanserna

anser jag det därför motiverat att nu föreslå en viss lindring av banklagarnas

nuvarande kapitaltäckningskrav. Den föreslagna reduceringen med 10 926

kan enligt min mening godtagas i avvaktan på utredningens slutliga förslag

till nya kapitaltäckningsregler. Som utredningen har framhållit medför detta

bl. a. att bankerna inte behöver ta kapitalmarknaden i anspråk i så stor utsträckning som de annars skulle behöva under de närmaste åren.

Jag förordar alltså att kapitaltäckningsreglerna i banklagarna ändras i en-

lighet med utredningens förslag. Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli

1977.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att antaga inom ekonomidepartementet upprättade förslag till 1. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, 2. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,

3. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1976/77 126 20

LL6T JEYSUINU

I o3ong

"II

/JEY0 LOT

"IAF » ZlziIz 686 957 LR P3

0l- PIW 5 9 (96 or IPUPIPANU

IEASUNU/IPYQ IT TITIUT 07c£ 9579 9 + Xx sou3o1d) Sr 9 - Pau

TIN "JJABIYSBUIUNIBYENÅEN TITIZT £599 STE 9579 LE "JAFA 8.61 "ANN 1331

- SPULJPANU

9 182061 S6€ 957 198

Ot- S 9 (946 +

Pau II 18z061 §69 9579 TIS + Sr UP "J2ABIYSBUIUNIEIN[eUdeY Sou8ord) S IOJpau +

18Z061 §v66 SIE 957 TIO arjuelses

[161 "ARN 182 5 9 +

PZTHILL crt £8l £LOz 10CI "yu 6vES 9579 LO6 8IT 9LL Ses ISz TpE Ccc S0F

9L61 r I JeFURI[N Ne +

IQJPaLU SO£9ST T8E 08'7 Ip8€ 08€ 1zzS 68 86 LIE 86I 691 S$19 915 66 £T6

$L6I AR Pp I + JonNuete [2pUr

OPPp9EL cL8É v8'T ITE L£80 ElEr IPP L69 Oct 86 [444 LLÉ €S€ $c LIL SIJALINSFUIUNIP]YLUdEY

pLET I yu +

Je3ug3InN PI 6€fT€ €£L'z 8-8 806 9SLE (IS £91 6L - 6L b8 KA 19 808 "8461 £L61 RLU z

"IAW AP

1XLISSUIUNO AP (2-9) 901

RUWANNSupg]sseuoj JUIUHSUNU/ZUruAQ (S+p) NONSISAOSBUIUNIENULNÅLN '8L61 Pa Jaruese3 UPISBLIIOJ

ABJYSBUIUHIBHLUdEN YO SeqsBuiuydeNyrNdeY IITej[/IIFOU "IIlU JINUPQSIBJJE [eXudex BunuaauaFsula fel "jur nn "AS Fuuaua3jeNdey Zpz 'Wäddn AR UOISSIWISAÄU LAP [eudey

1333 IYw

Je3URIHIL UBgIS3eNOJ IJUOISSILUD SjUudJold BI IefnAumgO Sluddosd

BPZIWES HK Furuyo Pau

1937 6 peneys, I ZE UYdO G0'0 Paw

I 'Z '$ 'G '9 '/ Zz

Prop. 1976/77 126 21

Z Uy30 IPYSUIU

vävng

//61

/IEXO INU

"1331 Xx | OZ +$ST c60 1620 661 O0l- PW (96 89 I I + aPUPIEANU

JEYSUILU/IPYO IT + +$S1 CST 160 6€1 KS sou8oid) 89 I I + PaW

"I3APIYSFUIUNIPIHe]dEN +S1 €£IC 8L'T 160 8 "13831 8/61 "ANN 133

IAN

89 I I +

IPUBRIBANU

KX» O0P $v86 167 LOE 0l- (96 19 I +

IT PU + 008 8€£0 162 €$SC 118 KS "I3ABJINSFUIUHIBYLNAEYN LOJPaU sou3od) 19 I I +

O0b £60 8L'T 861 JaNUPLJeS 160 [L6I "ANN 13 19 I I +

"FU z$86 8L'T PST 90f +$0I zSt STE LET 166 69 LIO 19461 JEZURZIN SS I I + IT 18

IOJPaLU £627 898 9 61 99 S8U LIE 69 VE SE €$0 SL6I AP 6P T I + I IINUPIeS [2PUE

+v80 SJSAPDISBUTUNIPHLUÅEN Ot6 [85 8L'T LE Ict Ort Ir LI 6C LyO Pvi6T €p I I I "yUr +

— IPZURIIN 88c 019 99'1 S$S0 ve 610 608 (4) € 6£ 1£0 €L6l

Or "8LOI

I 1 1 +

AP AW

(Z-9) PJEISFUIUYO AP FUIUYNSUNU HE " awwAnnaugIs3enoj (uaddni8ynsners) (S+p) Pa 4211UeIe3 NOYHSIAQSBUIUHFIPYPNÅEY IBpawsutA AeIYSZUTUNIEI[EUdEY UYJO seqsgurugdeyendey 13puoj J8r/A80oy /8uruY0

up[ssejsoj '8L6T LET 'Aaddn

"Iyur FUIIJUIFJLUdEY 19puoj "Jap [AP Pu3a apelapuoj Se3URBIL ugjs3elOd IA stuasold ”IjUt Iyuegredg sjuasold IE 1eMmAÄunoO BI Furuyo Jurugo Speneysz

eu3g Hy IE OWNIN: TE PW s0'0 Palu

"I "Zz '$ 'S '9 '/ Zz

Prop. 1976/77 126 22

£ 430 JENSUTU D3DNg //61

/IEYO INVI

"13/31 AH b9T v9Z +$9z 0 G Ol- Pau (96 9 + SPUBIBANU

El IPNSUNU/IPYO

+ +bv9T 8LC $9c Lä HS Sou3o.d) 91 Pau

"I3ARIYSBUIUMIPIBHdEN +$9T £6C 08'1 pa 60 "Iaf3as IN 8/61 ATN 132 IN - IPULIRANU

X» tet £€C +$92 I€ Ol (96 bl - + ET Pauw

+ Bör ter bid FOT &£l HN? "SAFDJSFUIUNIRNeNdeN souBold) JOIP21U ri +

£6t 6SC 08'I +$9c CS 19t)UBJeS (61 "ANN [331 bi +

'PjUt LELU 6CT 08 TIZ TS +9Zz SE ill [9 19461 €T 9 ål 091

1e3UR3] 12 + JOJPaWw pot LOT 98'1 S6l Oc Spec 8 (T S LI 9 uu SbI SL61 AP TI + taNuUuPIe3 J2PUP

ہb6 T8I T6 8LI 8p 9ct HH 91 9 L 6 SIJABISZUIUNIENYeNdeY

- 0€1T

blöl I "jur + = — Ie3Upåj €L6l LO08 OST 88'I Z9I IS €£IC £f9 8T Fål 91 G i UT

+ "BLOT

AP 1INEISBUIUYO "IRW (2-9) AP

MUWANNaugisseuoj JUIUYSUNU/BUIuQ

g "OIURI

19NUP:e3 (S+b) NOYSIJAOSBUIUFIEHLUdeY PU JONUBQSZUIUIO] ABIYSBUUNDEYLNdEY SeqsBuruNdpueNdey teudey FULIIJUd3 JI8R[/A80U UIo "UL

upIs3ekoj '8L6l tAJBddn

'Iyur LIG Fusuauasjendey [EUdeysiesur SSp TAP feudex 1939 IP3URBIIL UPISBej1O4 "YLU sSIUuddoId IAU UIdJU! SU3d01d TE

IeMnAumO

P3INWUEG KH FUruYAO Buruyo IpeNexsSz

1937 OT OWnIN;

ITE / Pau sg'0 Paw "I Zz "SG 9 '/ Zz