om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)
Prop. 1976/77: 56 Regeringens proposition
1976/77: 56
om ändring i civilförsvarslagen (1960:74); beslutad den 15 december 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
ERIC KRÖNMARK
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag till ändringar i civilförsvarslagen (1960:74) till följd av ändrad krigsorganisation av civilförsvaret samt nytt grundutbildnings- och övningssystem anpassat till den ändrade krigsorganisationen.
I Riksdagen 1977. I saml. Nr 56
- Prop. 1976/77:56 (5
Förslag till Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)
Härigenom föreskrives att 5-7 58, 128 2 mom., 68, 77 och 8355 civilförsvarslagen (1960:74)! skall ha nedan angivna lydelse,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 58
Riket indelas i civilförsvars- Riket indelas i ci vilförsvars-
områden för det lokala civilför- områden. Om indelningen försvaret och, i den utsträckning det ordnar regeringen.
finnes erforderligt, i särskilda områ-
den för det regionala civilförsvaret. Om indelningen förordnar regering-
en.
Ingå i civilförsvarsområde delar av skilda län, bestämmer regeringen till vilket län området skall höra i civilförsvarshänseende.
Länsstyrelsen äger, då det finnes Inom civilförsvarsområde utgör var-
ändamålsenligt, förordna om indel- je kommun ett civilförsvarsning av civilförsvarsområde i civil- distrikt. Om särskilda skäl före-
försvarsdistrikt. ligga, äger länsstyrelsen förordna om
annan indelning av civilförsvarsom-
råde i civilförsvarsdistrikt.
65 Inom civilförsvarsområde utövas Inom civilförsvarsområde utövas
ledningen av civilförsvaret under ledningen av civilförsvaret under
civilförsvarsberedskap samt, om re- civilförsvarsberedskap samt, om regeringen i fråga om visst civilför- geringen i fråga om visst civilför-
svarsområde så förordnar, även svarsområde så förordnar, även
eljest av encivilförsvarschef. eljest aven civilförsvarschef. För civilförsvarschefen skall finnas en För civilförsvarschef skall finnas ställställföreträdare. företrädare.
Civilförsvarschef och ställföreträdare utses av länsstyrelsen, om ej rege-
ringen för visst civilförsvarsområde förordnar annorlunda.
För ledningen under civilförsvars- För ledningen under civilförsvarsberedskap av civilförsvaret inom beredskap av civilförsvaret inom civilförsvarsdistrikt md länsstyrelsen civilförsvarsdistrikt, där lednings-
förordna en distriktschef. uppgifterna ej kunna fullgöras av civil- I Lagen omtryckt 1975:712.
2 Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen tvdelse
försvarschefen. skall länsstyrelsen
förordna en distriktsehef. För
distriktschef skall finnas sällföreträ-
dare.
Befattningshavare vid polis- och Det åligger tjänsteman vid polisvä-
brandväsendetr är skyldig att mottaga sendet och brandbefäl som är anställd
uppdrag som avses i denna para- hos kommun att mottaga uppdrag graf. som avses i denna paragraf.
Civilförsvaret skall anordnas dels Civilförsvaret skall anordnas dels som allmänt civilförsvarlo- som allmint civilförsvar lokalt för varje civilförsvarsområde kalt för varje civilförsvarsområde samt regionalt för varje för regionalt samt enligt civilförsvarsstyrelsens becivilförsvar avsett område, dels i den stämmande regionalt inom län, dels i mån det finnes erforderligt med den mån det finnes erforderligt med
hänsyn till bebyggelsens beskaffen- hänsyn till bebyggelsens beskaffenhet eller eljest som verkskydd för het eller eljest som verksky dd för särskilda anläggningar och byggna- särskilda anläggningar och byggna-
der. der.
Lokalt allmänt civilförsvar och verkskydd må anordnas gemensamt, om det finnes ändamålsenligt med hänsyn till förhållandena på viss ort och kan
ske utan minskning av civilförsvarets förmåga att fullgöra sina uppgifter.
2 mom. I andra fall än i I mom. sägs är civilförsvarspliktig icke skyldig att tjänstgöra i civilförsvaret annat än för utbildning och övning.
Civilförsvarspliktig, som jämlikt 17 Xx är inskriven i civilförsvaret, må för utbildning tagas i anspråk under högst trettio dagar: dock må utbildningstiden för civilförsvarspliktig som krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i annan befattning, vilken kräver särskilda insikter eller färdigheter, utsträckas till högst sextio dagar.
Envar civilförsvarspliktig är skyl- Envar civilförsvarspliktig är skyldig att under varje följd av tre kalen- dig att under varje följd av /fvra derår deltaga högst sextio timmar i kalenderår deltaga högst tio dagar i
övning, som anordnas av civilför- övning, som anordnas av civilförsvarsmyndighet. Enligt regeringens svarsmyndighet. Enligt regeringens bestämmande må del av nämnda tid bestämmande må del av nämnda tid
användas uteslutande till utbild- användas uteslutande till utbild-
ning. ning.
1" Riksdagen 1977. I saml. Nr 56
Nuvarande Ilvdelse Föreslagen lydelse
68 §
Civilförsvarschef och chef för und- Civilförsvarschef och länsstyrelse sättningskår inom civilförsvaret även- äga under civilförsvarsberedskap som länsstyrelse äga under civilför- taga I anspråk markområden, byggsvarsberedskap taga i anspråk mark- nader. utrymmen, livsmedel, transområden, byggnader, utrymmen, portmedel, utrustningspersedlar, livsmedel, transportmedel, utrust- materiel och annan egendom, som ningspersedlar, materiel och annan innehaves av annan än staten, därest
egendom, som innehaves av annan det finnes erforderligt för att statlig än staten, därest det finnes erforder- civilförsvarsuppgift skall kunna fullligt för att statlig civilförsvarsuppgift göras och överenskommelse om skall kunna fullgöras och överens- egendomens avstående ej kan träffas
kommelse om egendomens avstå- tillräckligt skyndsamt. Civilförsvarsende ej kan träffas tillräckligt skynd- chef och länsstyrelse äga härvid samt. Civilförsvarschef och länssty- endast taga i anspråk sådan egenrelse äga härvid endast taga i anspråk dom, som finnes inom deras verksådan egendom, som finnes inom samhetsområde; dock må efter länsderas verksamhetsområde; dock må styrelsens medgivande civilförsvarsefter länsstyrelsens medgivande ci- chef taga motorfordon, släpfordon
vilförsvarschef taga motorfordon, och motorredskap i anspråk, även släpfordon och motorredskap i an- om de finnas inom annat till länet
språk, även om de finnas inom annat hörande civilförsvarsområde.
till länet hörande civilförsvarsom-
råde.
lanspråktagande enligt första stycket av byggnad eller del därav för inkvartering av vårdbehövande i särskild förläggning ävensom ianspråktagande av utrustning, som erfordras för sådan förläggning, må bestå intill två veckor från det att driften av förläggningen upphört att vara en civilförsvarsuppgift.
I den mån det prövas nödigt för fullgörande av kommuns skyldigheter enligt 40 § I mom. b) och c) att egendom tages i anspråk för kommuns räkning, skall vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämpning såvitt gäller egendom, som finnes inom kommunen. Vad sålunda stadgats skall i fråga om utförande av byggnadsanordning gälla jämväl under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder: förfoganderätten må härvid dock endast utövas av länsstyrelsen.
718 Uteblir någon utan anmält laga Uteblir någon utan anmält laga förfall från tjänstgöring i civilförsva- förfall från tjänstgöring i civilförsvaret, som jämlikt denna lag åvilar ret, som jämlikt denna lag åvilar
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse honom och vartill han blivit kallad i honom och vartill han blivit kallad i vederbörlig ordning, eller avviker vederbörlig ordning, eller avviker någon olovligen därifrån, må han på någon olovligen därifrån, må han på framställning av länsstyrelsen, chef framställning av länsstyrelsen eller
för undsättningskår eller civilför- civilförsvarschefen omedelbart svarschefen omedelbart hämtas på hämtas på egen bekostnad genom
egen bekostnad genom polismyndig- polismydighetens försorg. Detsam-
hetens försorg. Detsamma skall gälla ma skall gälla om civilförsvarspliktig om civilförsvarspliktig utan anmält utan anmält laga förfall underlåter laga förfall underlåter att efterkom- att efterkomma jämlikt 18 § utfärdad
ma jämlikt 18 § utfärdad kallelse till kallelse till personlig inställelse. personlig inställelse.
83 N
Över beslut av civilförsvarschef, Över beslut av civilförsvarschef
chef för undsättningskår eller polis- eller polismyndighet i ärende, som myndighet i ärende, som avses i avses i denna lag, må besvär anföras denna lag, må besvär anföras hos hos länsstyrelsen. I samma ordning länsstyrelsen. I samma ordning föres föres talan mot kommunal myndig-
talan mot kommunal myndighets hets beslut enligt 27 och 32 §§X. beslut enligt 27 och 32 3. Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 §, om
ersättning enligt 53 § och skyddsrumsavgift enligt 55 §, om uttagande av
egendom enligt 76 § eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I
samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 s.
I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen genom besvär. I samma ordning föres talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.
Talan må icke föras mot beslut, som meddelats enligt 19, 34, 35, 37 eller
585.
Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro
därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att
beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Regeringen eller myndighet som regeringen utser får bestämma att 7,68, 77 och 83 33 i sin lydelse enligt lagen (1975:553) om ändring i civilförsvarslagen
(1960:74) får tillämpas på regionala undsättningskårer intill utgången av juni
1981.
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-15
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson. Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten. Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande: statsrådet Krönmark
Proposition om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)
1 Inledning
Planeringen av civilförsvaret utgick före 1972 års försvarsbeslut från att
befolkningen under krig löpte risk att direkt bekämpas i terrorsyfte och att kärnvapen därvid kunde komma att användas. Denna uppfattning ledde bl. a. till att utrymning sattes i förgrunden bland de förebyggande åtgärderna
och att det inte ansågs vara möjligt att till rimliga kostnader åstadkomma skyddsrum till skydd för befolkningen i de större stidernas innerområden.
1972 års försvarsbeslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) innebar
att planeringen i fortsättningen inte skulle inriktas på skydd mot kärnvapen eller massinsats av konventionella vapen i direkt bekämpning av befolkningen. Grundläggande för planeringen skulle i stället vara att befolkningen kan komma att beröras av biverkningar vid bekämpning av militära mål i
samband med en invasion med i första hand konventionella stridsmedel och vid markstrider. Viss hänsyn måste också tas till att befolkningen kan bli ställd inför direkt hot om skadegörelse. Det är då betydelsefullt att civilförsvaret med sina åtgärder kan påverka hotsituationen och öka stats-
mäkternas handlingsmöjligheter. Vidare borde enligt försvarsbeslutet befolk-
ningen kunna ges skydd mot bl. a. de sekundära verkningarna av ABC-
stridsmedel som används utanför våra gränser.
Beträffande inriktningen av åtgärderna för att åstadkomma önskat skydd fastslogs i försvarsbeslutet att planeringen skall inriktas på att skydd i möjlig mån skall beredas befolkningen i skyddsrum. Försvarsbeslutet innebar även att omfattningen av det lokala allmänna civilförsvaret begränsades. Denna
del av civilförsvaret var år 1972 i fråga om utbildad personal och materiel uppbyggd till ca 90 24 av den planerade omfattningen. Denna organisation ansågs vara tillräcklig under förutsättning att den anpassades till den ändrade planeringsinriktningen och att den gjordes mer enhetlig. Det angavs dessutom särskilt att kraven på uthållighet och beredskap för organisationen
skulle beaktas.
Mot bakgrund av 1972 års försvarsbeslut utarbetade civilförsvarsstyrelsen förslag till hur anpassningen av lednings- och undsättningsorganisationen skulle ske samt hur kraven på uthållighet och beredskap för organisationen skulle beaktas.
I programplanen 1974/75-1978/79 redovisade civilförsvarsstyrelsen förslag till organisationen i stort samt hur övergången borde genomföras. Enligt prop. 1974:1 (bil. 6) biträdde dåvarande chefen för försvarsdepartementet i huvudsak förslaget. Propositionen antogs av riksdagen (FöU
1974:19, rskr 1974:190).
I skrivelse den I september 1975 lämnade civilförsvarsstyrelsen förslag till
ändrad organisation, kallad organisation 80, för det allmänna civilförsvaret
och hemställde bl. a. att civilförsvarslagen ändrades i enlighet med detta.
1974 års försvarsutredning ansåg i betänkandet ( SOU 1976:5) att den
föreslagna ändrade krigsorganisationen skulle ge förutsättningar för ett
effektivare utnyttjande av de resurser som avdelas för ledning och undsätt-
ning (s. 230).
Regeringen godkände i beslut den 18 mars 1976 de av civilförsvarsstyrelsen
föreslagna riktlinjerna för organisationen och anförde att frågan om författningsändringar skulle prövas i senare sammanhang.
I skrivelse den 9 maj 1974 (prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) godkände riksdagen riktlinjer för bl. a. ett nytt utbildnings- och övningssystem för civilförsvaret och bemyndigade Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen och som inte innebär ändringar i civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad 1976:305).
Genom beslut den 6 december 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt civilförsvarsstyrelsen att inkomma med bl. a. förslag till bestämmelser om utbildning och övning för det allmänna civilförsvaret och verkskyddet.
I skrivelse den 1 april 1976 har civilförsvarsstyrelsen lämnat förslag till ett nytt grundutbildnings- och övningssystem anpassat till organisation 80.
Genomförandet av organisation 80 och det nya utbildnings- och övnings-
systemet föranleder ändringar i flera författningar. Jag avser att nu föreslå de
ändringar i civilförsvarslagen som behövs. Ändringarna är väsentligen av formell art. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen
erforderliga ändringar i författningar som inte kräver riksdagens medverkan. Som bakgrund till författningsförslagen lämnas i det följande en översiktlig
redogörelse för organisation 80 samt det nya utbildnings- och övningssyste-
met.
2 Civilförsvarets krigsorganisation
Riktlinjen för arbetet med det allmänna civilförsvarets nya krigsorganisation har varit att åstadkomma en organisation som präglas av enhetlighet, uthållighet, god ledning och förmåga till snabb insats.
Den nya organisationen innehåller regionala och lokala typenheter för i huvudsak funktionerna ledning, undsättning, utrymning och underhållsverksamhet samt enheter för skyddsrumsledning. De nuvarande ordningsoch bevakningsenheterna finns tills vidare kvar med visentligen samma organisation som i dag. Även verkskyddsorganisationen blir i huvudsak
oförändrad i förhållande till dagens organisation. Civilförsvarsstyrelsen föreslog under arbetet inför försvarsbeslutet år 1972
att en begränsad del av organisationen skulle utformas som särskilda förband med hög mobiliseringsberedskap. I försvarsbeslutet angavs att denna fråga borde undersökas men att för huvuddelen av organisationen mobiliseringsberedskapen borde kunna sättas lägre och utbildningen av manskap begränsas med hänsyn till detta. I den nya organisationen ingår ett begränsat antal enheter (S-enheter) med en mobiliseringstid om 24 timmar.
I samband med att organisation 80 införs ändras landets indelning i civilförsvarsområden. Ett civilförsvarsområde bör omfatta en kommun eller flera kommuner och utgöra ett sammanhängande område för ledning av civilförsvarsåtgärder. Utrymning bör som regel kunna ske inom eget
civilförsvarsområde. Ett civilförsvarsområde bör vara så stort att tilldelade resurser möjliggör effektiva åtgärder. Civilförsvarschefen skall inte redan i
utgångsläget behöva förlita sig på bistånd från annat civilförsvarsområde. Civilförsvarsområdesgränserna bör sammanfalla med andra för totalförsvaret väsentliga fredsadministrativa gränser, t. ex. polisdistriktsgräns och sjukvårdsförvaltningens gränser. Hänsyn bör tas till fredsräddningstjänstens arbetsområden. Civilförsvarsområdena bör indelas i distrikt som motsvarar kommunerna. Inom Stockholms och Göteborgs civilförsvarsområden kan dock distrikt med hänsyn till bebyggelsen omfatta två eller flera kommuner eller delar av kommuner. Enligt nuvarande bedömning bör landet indelas i 89
civilförsvarsområden.
Personalbehovet i organisation 80 uppgår till 210 000 personer.
Övergången till organisation 80 sker under budgetåren 1977/78-1980/81. Från länsstyrelsernas sida krävs visst förberedelsearbete. Omfördelningen av personal och av materiel i förråden sker totalt sett för heta landet under en fyraårsperiod. Det egentliga planläggningsarbetet sker under två till fem år
beroende på när resp. län skall omorganiseras. |
Den praktiska omorganisationen inom ett län sker under ett budgetår. Länen bör med hänsyn till bl. a. beredskapssynpunkter och rationella krav i
samband med förrådsomställningen indelas i olika grupper under fyraårspe-
rioden, så att ca en fjärdedel av länen organiseras om under vart och ett av
budgetåren. Systemet för omorganisationen gäller alla län utom storstads-
länen Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Där sker övergången under en längre period än ett budgetår.
3 Nytt grundutbildnings- och övningssystem
Enligt civilförsvarslagen är varje svensk medborgare som bor i landet
skyldig att tjänstgöra i civilförsvaret fr. o. m. 16 och 1. o. m. 65 års ålder så
långt kroppskrafter och hälsotillstånd medger (civilförsvarsplikt).
För utbildning begränsas tjänstgöringsskyldigheten till högst 30 dagar. För civilförsvarspliktig som har krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i
annan befattning som kräver särskilda insikter eller färdigheter får utbildningstiden utsträckas till högst 60 dagar. Varje civilförsvarspliktig är utöver
grundutbildningen skyldig att delta i övning högst 60 timmar under varje följd av tre kalenderår.
Utbildningen inom civilförsvaret bedrivs som heltidsutbildning. deltidsutbildning eller kombinerad heltids- och delidsutbildning.
Enligt nuvarande riktlinjer skall krigsorganisationen övas enhetsvis med i
princip fyra års intervall. Vissa ledningsorgan skall övas vartannat år. I regel
genomförs övningarna som deltidsövning eller under lördagar och sönda-
gar.
Övningsverksamheten omfattar f.n. övning med ledningscentraler och fältstaber (ca 20 timmar vartannat år), övning med personal för utrymning
och mobilisering (9-12 timmar vartannat eller vart fjärde år) och enhetsöv-
ning med grupp (7 timmar vart fjärde år).
Som tidigare nämnts har riksdagen godkänt riktlinjer för ett nytt utbildnings- och övningssystem som i huvudsak innebär följande.
Endast en mindre del av manskapet för det lokala allmänna civilförsvaret behöver utbildas. Denna omständighet innebär att högre krav ställs på befälets utbildning. Krav ställs också på att det lägre befälet och det manskap som utbildas har goda kunskaper om hur bl. a. olika praktiska uppgifter skall lösas.
I fråga om utbildningens längd omfattar utbildningstiden fyra-åtta veckor för befäl i ledningscentraler och högre fältbefäl. För huvuddelen av dessa
grupper kan dock utbildningen begränsas till fyra-fern veckor. Detta innebär att utbildningstiden för flertalet högre chefer minskar med ca två veckor. För
plutonchefer och gruppchefer ökar utbildningstiden ungefär en vecka. För
manskap med yrkesbakgrund som är lämplig för tjänsten i det allmänna civilförsvaret omfattar utbildningstiden omkring en vecka. Sistnämnda utbildningstid gäller också för manskap i verkskydd.
Utbildningen skall genomföras som heldagsutbildning på vardagar.
Övningsverksamheten syftar till att skapa samövade enheter. Organisationen skall efter mobilisering kunna lösa sina uppgifter även om huvuddelen
av manskapet inte har utbildats i fred. I princip skall alla enheter genomföra s.k. enhetsövning om tre dagar för befäl och två dagar för manskap. Övningarna skall kunna återkomma en gång under varje fyraårsperiod. Vissa enheter undantas från enhetsövningar, medan andra enheter övas under kortare tid.
Befäl och annan personal i nyckelbefattningar skall vidare informeras om
planläggningen i eget civilförsvarsområde i fråga om mobilisering, gruppering
och undsättning m. m. Denna utbildning ges inom ramen för en s. k. särskild övning om högst en dag. Snabbmobiliserbara enheter (S-enheter) övas i mobilisering under en dag, s. k. mobiliseringsövning.
De angivna tiderna för utbildning och övning innebär inte att den nuvarande fredstida tjänstgöringsskyldigheten för civilförsvarspliktiga ökas.
4 Föredraganden
Riksdagen har den 9 maj 1974 (prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) godkänt riktlinjer för bl. a. ett nytt utbildnings- och övningssystem för
civilförsvaret. Regeringen har vidare den 18 mars 1976 godkänt de av
civilförsvarsstyrelsen föreslagna riktlinjerna för en ändrad organisation av det
allmänna civilförsvaret, organisation 80. Genomförandet kräver ändringar i
flera författningar, bl. a. i civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad 1976:305). Ändringarna som här föreslås är väsentligen av formell art. Erforderlig ändringar i andra författningar, som inte kräver riksdagens medverkan, kommer jag att föreslå regeringen i annat sammanhang.
AN
I 535 finns f. n. bestämmelser om rikets indelning i civilförsvarsområden och civilförsvarsdistrikt. Enligt organisation 80 kommer det allmänna civilförsvaret att bestå av lokala och regionala enheter. De lokala enheterna
fördelas inom civilförsvarsområden medan de regionala enheterna enligt
beslut av civilförsvarsstyrelsen fördelas till vissa län utan någon särskild områdesindelning. Det finns därför inte längre anledning att i lagen fastställa
att särskilda områden skall finnas för det regionala civilförsvaret. Paragrafens första stycke bör ändras i enlighet härmed.
Bestämmelsen i paragrafens nuvarande andra stycke saknar numera betydelse och kan utgå. I ett nytt andra stycke, som till sitt innehåll ersätter det nuvarande tredje stycket, bör tas in de bestämmelser om civilförsvarsområdes indelning i civilförsvarsdistrikt som följer av organisation 80. I denna organisation är varje kommun i princip ett civilförsvarsdistrikt. Med
hänsyn till befolkningsstrukturen kan det dock finnas behov av att kunna frångå denna huvudregel, t. ex. i storstäder där flera distrikt kan finnas inom varje kommun.
6 § innehåller f. n. bl. a. bestämmelser om ledningen av civilförsvaret. I organisation 80 utökas antalet ställföreträdare för civilförsvarschef will 1vå.
Ställföreträdare införs också för distriktschef. Enligt civilförsvarsstyrelsen har
erfarenheterna visat att behov finns av en starkare ledning och att det vore en nackdel om antalet ställföreträdare låses fast i lagtexten. Jag delar styrelsens uppfattning i denna fråga. Första och tredje styckena bör ändras i enlighet härmed. I tredje stycket bör dessutom förutsättningarna för förordnande av
distriktschef ändras något i förhållande till nuvarande ordning. I sådana
civilförsvarsdistrikt där civilförsvarschefen har sin uppehållsplats bör han nämligen samtidigt kunna fullgöra ledningsuppgifterna inom distriktet. Ändringen av fjärde stycket är en anpassning av terminologin till bestäm-
melserna i brandlagen (1974:80, ändrad 1975:96) och i brandstadgan (1962:91,
omtryckt 1974:81. ändrad senast 1975:762).
7w
Ändringen i 7§ första stycket är en följd av vad som anförts under 5 § beträffande dimensioneringen av det regionala civilförsvaret.
12Xx 2 mom.
Den föreslagna ändringen av 12 § 2 mom. tredje stycket innebär inte någon
utökning av den fredstida tjänstgöringsskyldigheten för civilförsvarspliktiga.
Skyldigheten att delta i övning bör dock anges i dagar under en period om fyra år i stället för timmar under en period om tre år, dvs. på samma sätt som skyldigheten att fullgöra repetitionsutbildning anges för värnpliktiga. Tidsperioden fyra år, som motsvarar det föreslagna övningsintervallet. medger dessutom en större flexibilitet vid planering och genomförande av övningsverksamheten.
68, 77 och 83. vd
I 68, 77 och 83 §§ finns f. n. bestämmelser som bl. a. avser chef för
undsättningskår. Undsättningskårerna finns inte med i organisation 80. Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit att benämningen chef för undsätt-
ningskår i ifrågavarande paragrafer byts ut mot regional fältchef. Jag anser emellertid inte att det är nödvändigt att den regionala chefen får samma
befogenheter enligt 66. 77 och 83 §§ som chef för undsättningskår har. Det bör ankomma på länsstyrelsen att besluta i dessa frågor, en befogenhet som länsstyrelsen redan har f. n. I nämnda paragrafer bör således benämningen chef för undsättningskår utgå.
Övergångsbestämmelser
Som tidigare har nämnts sker övergången till organisation 80 under budgetåren 1977/78-1980/81. Omfördelningen av personal och av materiel i förråden sker lokalt sett för hela landet under en fyraårsperiod. Det egentliga planläggningsarbetet kommer att pågå under två till fem år beroende på när resp. län skall omorganiseras. Omorganisationen inom ett län sker i princip under ett budgetår. Länen indelas med hänsyn till bl. a. beredskapssyn-
punkter och rationella krav i samband med förrådsomställningen i olika
grupper under fyraårsperioden, så att ca en fjärdedel av alla län organiseras om under vart och ett av budgetåren. Systemet för omorganisationen gäller alla län utom storstadslänen Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Där sker övergången under en längre period än ett budgetår. För att möjliggöra planläggningsarbetet och genomförandet av organisationen krävs att lagändringarna träder i kraft senast den I juli 1977. Emellertid måste vissa nu gällande bestämmelser alltjämt tillämpas i den äldre lydelsen intill dess övergången till den nya organisationen har skett. dock längst till
utgången av juni 1981, då organisationsförändringen skall vara helt genom-
förd. Bestämmelserna i 7. 68, 77 och 83 §§ i sin äldre lydelse bör därför få
tillämpas på regionala undsättningskårer intill utgången av juni 1981 då dessa
kårer helt kommer att utgå. Det bör ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen utser att bestämma i vilken utsträckning detta bör ske. Övergångsbestämmelserna har utformats i enlighet med vad jag nu har anfört.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom försvarsdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Gotab, Stockholm 1977 54 281